Bet. 1997/98:UU3

Utrikesutskottets betänkande

1997/98:UU03

Krigsmaterielexport

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 1996/97:138

Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1996, vilken föreslås bli

lagd till handlingarna. Utskottet behandlar också de motioner som har väckts

med anledning av skrivelsen samt ett antal motioner från den allmänna

motionstiden. Motionerna rör huvudsakligen redovisningsfrågor, lagstiftningen

rörande krigsmaterielexport, arbetet syftande till en europeisk uppförandekod

för sådan export, följdleveransbegreppets tolkning, försvarsindustriellt

samarbete samt svensk krigsmaterielexport till enskilda stater och områden.

Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks.

Till betänkandet är fogade 11 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Skrivelsen

Regeringen yrkar i skrivelse 1996/97:138 att riksdagen tar del av Redogörelsen

för den svenska krigsmaterielexporten år 1996.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1996/97:138

1996/97:U24 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige, i arbetet med att ?på längre sikt nå ökad samsyn? med

andra EU-stater, skall driva en egen och oberoende vapenexportpolitik som inte

tar intryck av vilka exporttillstånd som andra EU-stater beviljar utan helt

utgår från de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommande skrivelser måste innehålla en redogörelse för antalet

ärenden som överlämnats till regeringen, skälet till överlämnandet och det

totala värdet av de ärenden som avgjorts av regeringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det bör genomföras en extra granskning om huruvida ISP har levt

upp till riksdagens beslut om att principiellt betydelsefulla ärenden skall

överlämnas till regeringen för avgörande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en redovisning av krigsmaterielexporten, per land och underkategori,

liksom i Norge,

5. att riksdagen begär att regeringen i skrivelse också redovisar summan av

alla exporttillstånd, fördelade land för land, som har beviljats under året,

6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av hur Sverige ytterligare

skall kunna utöka offentligheten kring den svenska krigsmaterielexporten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om export av krigsmateriel till länder som grovt kränkt de mänskliga

rättigheterna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Bahrein,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Bangladesh,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Brasilien,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Indien,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Indonesien,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Republiken Korea,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Oman,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Pakistan,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Singapore,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Tunisien,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Venezuela,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompletterande redovisning av tillverkningsrättsavtal och

samarbetsavtal.

1996/97:U25 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kontinuerlig utvärdering av huruvida de länder till vilka

krigsmaterielexport sker uppfyller kriterierna i riktlinjerna för denna export,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vapenexport till Indonesien,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att pröva frågan om att begränsa vapenexporten till de stater som

sänder fullständig information till det internationella registret,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att påverka EU i riktning mot en gemensam restriktiv syn

på krigsmaterielexport utifrån de svenska riktlinjerna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringens skrivelse också skall innehålla uppgifter om vilket

huvudområde i krigsmaterielförteckningen exporten till olika länder avser.

1996/97:U26 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att någon åtskillnad i riktlinjer mellan nya leveranser av

krigsmateriel och följdleveranser inte görs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen i EU-sammanhang måste verka för en mer restriktiv

hållning i frågor om krigsmaterielexporten från hela EU-området,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samma riktlinjer skall gälla för Övrig krigsmateriel som för

Krigsmateriel för strid,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att svenska regler skall gälla vid samarbete mellan svenska företag

och företag i andra EU-länder när det gäller export av krigsmateriel,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Indonesien,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Indien och Pakistan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp av krigsmaterielexporten till Brasilien,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Malaysia,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Thailand,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Venezuela,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Singapore,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Bahrein,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Sydkorea,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Bangladesh,

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997/87

1997/98:U303 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det disharmoniska förhållandet mellan svensk nedrustningspolitik och

svensk vapenexportpolitik,

1997/98:U402 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att Sverige i EU driver på frågan om en uppförandekod för

EU-ländernas vapenexport.

1997/98:U403 av Ola Karlsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av harmonisering av regelverk för vapenexport,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av försvarsindustriellt samarbete i Europa,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av en stark svensk försvarsindustri.

1997/98:U404 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagande av en

uppförandekod inom EU för vapenexport som ett bidrag till strävandena att

begränsa internationella vapenhandeln.

1997/98:U405 av Arne Andersson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försvarsindustrins villkor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationellt samarbete på försvarsmaterielområdet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den försvarsindustriella betydelsen av en ökad internationell

samverkan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillämpning av lagen om krigsmaterielexport,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om eventuell översyn av lagen om krigsmaterielexport,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en fast organisation för exportstöd,

8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om försvarsindustrins

förutsättningar och villkor i enlighet med vad som anförts i motionen,

1997/98:U406 av Anders Svärd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den svenska försvarsindustrins betydelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en tillnärmning på nordiskt plan av lagstiftning och praxis för

krigsmaterielexport och om ett närmare samarbete inom området försvarsmateriel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att begreppet följdleverans och dess räckvidd behöver tydliggöras

och att mänskliga rättigheter måste beaktas.

1997/98:U410 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av en

uppförandekod för europeisk krigsmaterielexport.

1997/98:U411 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om restriktiv vapenexport,

1997/98:U415 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en avvecklingsplan för den svenska exporten av krigsmateriel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall öka sitt engagemang för att begränsa den

internationella vapenhandeln,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall följa den amerikanska forskaren Randall Forsbergs

förslag om att stoppa utvecklingen av nya större vapensystem med offensiv

kapacitet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det bör tillsättas en utredning med direktiv om att skärpa

riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att riktlinjernas exportvillkor skall lagfästas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att krigsmaterielbegreppet skall breddas så att åtminstone sådan

materiel som de största exportföretagen själva anser vara ?försvarsmateriel?

omfattas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att slutanvändarintyg skall användas vid all svensk krigsmateriel-

export, också vid export av komponenter,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte skall vara tillåtet med produktutveckling enbart för

exportmarknaden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hela krigsmaterielsystem aldrig får betraktas och exporteras som

?följdleveranser?,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all export av krigsmateriel skall stoppas om en stat kommer i

krig eller av andra orsaker inte uppfyller riktlinjernas exportvillkor,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte skall upprättas avtal med leveransgarantier som medger

fortsatt export om köparen kommer i krig,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till

Indonesien,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till Indien

och Pakistan,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till

Gulfstaterna i Mellanöstern,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att finna vägar för att förhindra service och export av komponenter

och reservdelar till smugglade krigsmaterielsystem.

1997/98:U620 av Eva Goës m.fl. (mp, c, fp, v, kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för all vapenexport och följdleveranser till Indonesien,

1997/98:U633 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c, v, mp, kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ingen vapenexport, ej heller följdleveranser, till Indien och

Pakistan skall tillåtas från svensk sida,

1997/98:U635 av Eva Zetterberg m.fl. (v, c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i samband med ställningstaganden rörande vapenexporten

till Pakistan allvarligt beaktar de omfattande brotten mot mänskliga

rättigheter som begås i landet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen i samband med vapenexporten till Pakistan särskilt

skall ta hänsyn till den nya hårdare lagstiftning som vidgar möjligheterna till

än mer omfattande brott mot mänskliga rättigheter i Pakistan,

1997/98:K715 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör gå i täten för upprättandet av en uppförandekod för

europeisk vapenexport,

Utskottet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Ärendets beredning i utskottet

Inför arbetet med detta betänkande har utskottet tagit del av en föredragning

av statssekreteraren i Utrikesdepartementet Gunnar Lund, som tillsammans med

medarbetare från departementet redogjort för innehållet i regeringens skrivelse

och närliggande frågor.

Bakgrund och sammanfattning av skrivelsen

Regeringen framhåller inledningsvis i skrivelsen att krigsmaterielexporten är

nödvändig för att Sverige skall kunna fullfölja sin säkerhetspolitiska linje.

En tredjedel av försvarsindustrins leveranser under perioden 1992-1996 utgjorde

export.

Krympande marknader, hårdare internationell konkurrens och en fragmenterad

marknad i Europa, i kombination med stigande kostnader för produkt-utveckling,

skapar ett behov av ett ökat försvarsindustriellt samarbete i Europa.

Utförseln av krigsmateriel under år 1996 minskade med 6,8 % eller från 3 313

miljoner kronor år 1995 till 3 087 miljoner kronor år 1996.

Räknat i fasta priser minskade exporten med 6,2 % år 1996 jämfört med år

1995. Den svenska utförseln av krigsmateriel motsvarade 0,54 % av den totala

svenska varuexporten år 1996.

ISP och regeringen har under år 1996 beviljat utförseltillstånd för

försäljning av krigsmateriel till ett värde av 2 859 miljoner kronor, varav 662

miljoner kronor avser krigsmateriel för strid och 2 197 miljoner kronor övrig

krigsmateriel. Flera av tillstånden avser leveranser över flera år. Värdet av

beviljade tillstånd minskade med 56,3 % år 1996 jämfört med år 1995.

Lagen om krigsmateriel

Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300) om

krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel.

I proposition 1995/96:31 föreslog regeringen att en ny myndighet skulle

inrättas för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga

produkter eller varor med dubbla användningsområden, s.k. dual use-produkter.

Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 1995/96:UU3, rskr. 1995/96:93). Den

nya myndigheten, Inspektionen för strategiska produkter (ISP), påbörjade sin

verksamhet den 1 februari 1996.

Tillverkning av krigsmateriel kräver ISP:s tillstånd. Även all

försvarsindustriell utlandssamverkan är tillståndspliktig.

Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport

Regeringens riktlinjer tillämpas på alla former av utlandssamverkan som

regleras i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

Riktlinjerna understryker den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen

av varje utförselärende skall fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i

mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till mänskliga rättighetskriteriet även

i de fall då det är fråga om utförsel av materiel som i sig inte kan användas

för att kränka mänskliga rättigheter.

För kategorin krigsmateriel för strid gäller att tillstånd till export inte

bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat

som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad

konflikt, en stat som har inre väpnade oroligheter eller en stat där det

förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. För

utförsel av övrig krigsmateriel, som i stor utsträckning omfattar produkter som

före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel, gäller att utförseltillstånd

bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon

annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer

omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

Inspektionen för strategiska produkter

Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas

fr.o.m. den 1 februari 1996 av ISP. Myndigheten har dock skyldighet att lämna

över ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt

till regeringens prövning.

ISP handlägger också frågor rörande anbudsförfaranden, utlandssamverkan och

företagens rapporteringsskyldighet beträffande leveranser av krigsmateriel.

Myndigheten är självfinansierad, via avgifter som tas ut av de tillverkande

företagen beräknade på det fakturerade värdet överstigande 2,5 miljoner kronor

per år.

Antalet ärenden avseende utförsel uppgick under år 1996 till 1 923, varav 142

hade överförts från tidigare år, 549 avsåg varor med dubbla användningsområden,

131 kom från vapenhandlare och 49 var s.k. transiteringar.

Exportkontrollrådet

Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av proposition 1984/85:82 om ökad

insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd

i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Nämnden ombildades den 1 februari 1996

till Exportkontrollrådet i samband med tillkomsten av ISP. I

Exportkontrollrådet är samtliga riksdagspartier representerade.

Exportkontrollrådet, som har tio ledamöter, sammanträder på kallelse av

chefen för ISP, krigsmaterielinspektören. Rådet ges tillfälle att ta ställning

till alla principiellt viktiga ärenden vid sina månatliga sammanträden. Vidare

ges ledamöterna fullständig insyn i handläggningen av

krigsmaterielexportärendena genom att samtliga utförselbeslut för export

fortlöpande redovisas.

Internationella frågor

FN-registret och internationell öppenhet om vapenöverföringar

Förenta nationernas generalförsamling antog i december 1991 en resolution som

anmodar medlemsländerna att till ett register över konventionella vapen

redovisa såväl sin import som sin export av tyngre konventionella vapen.

Registret omfattar sju vapenkategorier. Utrikesdepartementet sammanställer för

Sveriges del dessa uppgifter som i enlighet med den ovannämnda resolutionen

överlämnas till FN.

Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och för

större öppenhet om vapentransfereringar generellt. I Organisationens för

säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) säkerhetsforum har de deltagande 55

länderna enats om att iaktta vissa principer vid vapentransfereringar, bl.a.

att årligen lämna uppgifter till registret. Samråd om rapporteringen till FN-

registret sker sedan 1995 med övriga medlemmar av EU. I en skrivelse till FN:s

generalsekreterare har EU uppmanat övriga FN-medlemmar att lämna uppgifter även

om innehav och egen produktion av den krigsmateriel som omfattas av registret i

syfte att göra detta mera användbart. Sverige har för första gången lämnat

denna typ av uppgifter till registret 1997. En översyn av registret sker under

1997.

Wassenaararrangemanget och andra exportkontrollarrangemang

Vid ett möte i Wien i juli 1996 under ordförandeskap av den svenske

krigsmaterielinspektören Staffan Sohlman kunde 33 länder (huvudsakligen OECD-

kretsen samt bl.a. Ryssland och andra länder i Central- och Östeuropa) komma

överens om den text som ligger till grund för det nya exportkontrollsystemet

Wassenaararrangemanget (WA). Detta är i princip öppet för alla länder och har

till huvuduppgift att hindra spridning av både vapen och varor med dubbla

användningsområden, som kan ha militärt destabiliserande verkan och hota

internationell och regional fred och säkerhet.

Arrangemanget utgör ett politiskt åtagande, där deltagande länder även

fortsatt behåller inflytandet över exportkontrollen. Avsikten är att genom

informationsutbyte och diskussion om känsliga regioner utveckla en samsyn i

fråga om utvecklingstendenser och risker i handeln med dessa produkter. Fr.o.m.

den 1 november 1996 är informationsutbytet obligatoriskt.

Sverige deltar även i övriga existerande exportkontrollarrangemang, nämligen

Nuclear Suppliers´ Group (NSG), den s.k. Australiengruppen (AG) och

Missilteknologikontrollarrangemanget (MTCR). Syftet med dessa är att förhindra,

eller åtminstone försvåra, spridning av massförstörelsevapen och dess bärare,

dvs. kärnvapen (NSG), biologiska och kemiska vapen (AG) samt missiler (MTCR).

Samarbetet inom EU på exportkontrollområdet

Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) sker ett

informationsutbyte om exportkontrollfrågor. Detta sker regelbundet inom en

rådsarbetsgrupp ansvarig för frågor rörande export av konventionella vapen

(COARM). Inom COARM inriktades arbetet under 1996 på att söka konkretisera

uttolkningen och tillämpningen av åtta gemensamt identifierade kriterier

avseende krigsmaterielexport. Dessutom sker ett visst informationsutbyte

avseende enskilda mottagarländer. Samarbetet inom EU baseras på att varje

medlemsstat har sin egen nationella lagstiftning i fråga om

krigsmaterielexport. Artikel 223 i EG-fördraget gör det möjligt för

medlemsstaterna att undanta produktion och handel med krigsmateriel från EU:s

gemensamma regler.

Dessutom diskuteras möjligheterna att förenkla intern EU-handel med

krigsmateriel. Detta sker inom en tillfälligt upprättad arbetsgrupp (POLARM).

Försvarsindustrin och internationellt samarbete på krigsmaterielområdet

Sverige har ett väl utvecklat samarbete med USA och därmed betydande

försvarsindustriella intressen att slå vakt om. Likaså finns en stor och

växande potential i det europeiska samarbetet. Sveriges roll däri har fått ökad

aktualitet genom den diskussion som förs inom EU-kretsen om ett utvidgat

samarbete på försvarsmaterielområdet. Det är därför, framhålls det i

skrivelsen, angeläget att skapa förbättrade möjligheter för svensk

försvarsindustri att delta på likvärdiga villkor i denna europeiska

omstrukturering.

För att detta internationella samarbete skall komma till stånd krävs bl.a.

att svensk industri och svenska myndigheter kan bidra med kvalificerade

tekniska kunskaper. Av särskild betydelse är också att myndighetsstöd lämnas i

sådan art och omfattning att samarbetet underlättas. Det kan vara fråga om

beställarsamverkan, utbildningsstöd eller att en formell ram för samarbetet

upprättas.

Under 1996 inrättades en interdepartemental samrådsgrupp på

statssekreterarnivå för att behandla övergripande försvarsindustrifrågor och

exporten av försvarsmateriel.

Utvecklingen av internationell handel med krigsmateriel

Ur global synvinkel har den svenska krigsmaterielexporten under senare år

svarat för en andel mellan 0,5 och knappt 3,0 % av världshandeln beroende på

vilken statistik som används. Enligt uppgifter från Stockholm International

Peace Research Institute (SIPRI) svarade Sverige för 1,19 % av världsexporten

av s.k. tyngre konventionella vapen år 1996 jämfört med 0,75 % år 1995. För

femårsperioden 1992-1996 uppgick motsvarande svenska andel till i genomsnitt

0,56 %, vilket motsvarade en 14:e plats bland världens vapenexportörer. Under

samma period hade USA den största utförseln med en genomsnittlig andel på 51,72

% närmast följt av Ryssland med 12,97, Tyskland med 7,31, Storbritannien med

6,12, Frankrike med 5,42, Kina med 3,67 och Nederländerna med 1,84 %. Enligt

SIPRI minskade världshandeln med dessa vapen med 0,9 % i fasta priser mellan år

1995 och år 1996.

Svensk krigsmaterielexport år 1996

Beviljade utförseltillstånd

Sedan den 1 februari 1996 fattas beslut i utförselärenden i första hand av ISP,

utom i de ärenden som bedöms vara av principiell betydelse eller annars av

särskild vikt, vilka skall överlämnas till regeringen för avgörande.

Av tabell 1 nedan framgår det sammanlagda värdet av beviljade

utförseltillstånd beräknat i löpande och fasta priser.

Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd[1], [2] för försäljning under åren

1989-1996 i löpande priser och i 1990 års prisnivå[3] jämte den procentuella

volymförändringen

-----------------------------------------------------------------

|År |Värde i |Värde i |Ändring i fasta |

| |löpande priser |fasta priser |priser i % |

| |mkr |mkr |jämfört med |

| | | |föregående år |

-----------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------

|1989 |7 245 | | | | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

|1990 |2 869 | | |2 869 | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

|1991 |2 487 | | |2 396 | | | - | | |

| | | | | | | |16 | | |

--------------------------------------------------------------------

|1992 |2 992 | | |2 877 | | | + 20 | | |

--------------------------------------------------------------------

Summa KS[4] ÖK[5] Summa KS ÖK Summa KS ÖK

--------------------------------------------------------------------

|1993 |6 106 |1 942 |4 164 |5 319 |1 692 |3 627 | - | - | -|

--------------------------------------------------------------------

|1994 |4 268 |1 991 |2 277 |3 604 |1 682 |1 923 | - | - | -|

| | | | | | | | 32 | 1 | 47|

--------------------------------------------------------------------

|1995 |6 543 |2 011 |4 532 |5 399 |1 659 |3 739 | + 50 | - | + 94|

| | | | | | | | | 1 | |

--------------------------------------------------------------------

|1996 |2 859 | |2 197 |2 374 | |1 825 | - | - | -|

| | | 662 | | | 550 | | 56 | 67 | 51|

--------------------------------------------------------------------

| |(- |(- |(- | | | | | | |

| |56,3 |67,1 |51,5 | | | | | | |

| |%) |%) |%) | | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

Faktiska leveranser

Tabell 2 visar värdet av svensk krigsmaterielexport under den senaste

tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1990 års prisnivå. Av tabellen

framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport.

Under år 1996 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av 1 136 miljoner

kronor och övrig krigsmateriel för 1 951 miljoner kronor, dvs. tillsammans

3 087 miljoner kronor. Jämfört med år 1995 minskade exporten av krigsmateriel

under år 1996 med 6,8 %. Räknat i fasta priser minskade exporten av

krigsmateriel med 6,2 %.

**FOOTNOTES**

[1]: Angivna värden för åren 1989-1995 har korrigerats med

hänsyn till upptäckten att vissa utförseltillstånd

dubbelregistrerats.

[2]: Inkluderar värdet av regeringsbeslut under januari

1996, innan den nya myndigheten upprättades, samt värdet av

beslut som överlämnats till regeringen från ISP.

[3]: Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för

verkstadsvaror (1990 = 100) använts.

[4]: KS=Krigsmateriel för strid.

[5]: ÖK=Övrig krigsmateriel.

Tabell 2. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1987-1996 i löpande

priser och 1990 års prisnivå [6], m.m.

-------------------------------------------------------

|År |Sveriges|Krigsmaterielexport| | | |

| |totala | | | | |

-------------------------------------------------------

| |varuexport|löpande |andel |fasta |ändring|

| |(löp.priser)|priser |av |priser |i |

| |mkr |mkr |varuexp|mkr |fasta|

| | | |%. | |priser|

| | | | | |% |

-------------------------------------------------------

|1987| | | | | |

| |281 433 |4 427 |1,57 | - | - |

-------------------------------------------------------

|1988| | | | | |

| |304 782 |6 155 |2,02 | - | - |

-------------------------------------------------------

|1989| | | | | |

| |332 580 |6 005 |1,81 | - | - |

-------------------------------------------------------

|1990| | | | | |

| |339 850 |3 327 |0,98 |3 327 | - |

-------------------------------------------------------

|1991| | | | | |

| |332 779 |2 705 |0,81 |2 606 |-21,6|

-------------------------------------------------------

|1992| | | | | |

| |326 031 |2 753 |0,84 |2 647 |+ 1,6|

-------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | |Summa|KS |ÖK | | | |

-------------------------------------------------------

|1993| | | | | | | |

| |388 290 |2 |1 |1 |0,74 |2 494 |- |

| | |863 |216 |647 | | | |

-------------------------------------------------------

|1994| | | | | | | |

| |471 602 |3 |1 |1 |0,68 |2 687 |+ 7,7|

| | |181 |347 |834 | | | |

-------------------------------------------------------

|1995| | | | | | | |

| |567 |3 |1 |2 |0,58 |2 733 |+ 1,7|

| |836[7] |313 |148 |165 | | | |

-------------------------------------------------------

|1996| | | | | | | |

| |566 |3 |1 |1 |0,54 |2 564 |- |

| |480[8] |087 |136 |951 | | |6,2 |

-------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| |(-6,8 |(- |(- | | | | |

| |%) |1,0 |9,9 | | | | |

| | |%) |%) | | | | |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

Det sammanlagda värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja

sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på

att givna utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera

kalenderår, liksom på att tillstånd i några fall inte utnyttjas helt.

**FOOTNOTES**

[6]: Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för

verkstadsvaror (1990 = 100) använts.

[7]: Uppgiften om Sveriges totala varuexport år 1995 har i

årets sammanställning korrigerats jämfört med motsvarande

uppgift i regeringens skrivelse 1995/96:204 om

krigsmaterielexporten år 1995. Korrigeringen innebär att

krigsmaterielens andel av den totala varuexporten

reducerats från 0,59 % till 0,58 %.

[8]: Preliminär uppgift för varuexporten år 1996.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor 1995-1996

fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

Krigsmateriel för strid 1995 1996

KS1 Finkalibriga eldrörsvapen 0 0

KS2 Kanoner, pansarvärnsvapen 80 111

KS3 Ammunition 65 147

KS4 Robotar, raketer, torpeder, bomber172 501

KS5 Eldledningsutrustning 113 146

KS6 ABC-stridsmedel 0 1

KS7 Krut och sprängämnen 78 109

KS8 Krigsfartyg 580 28

KS9 Stridsflygplan 0 0

KS10 Stridsfordon 60 94

KS11 Riktade energivapen 0 0

-----------------------------------------

| SUMMA KS|

|1 148 1 136 |

-----------------------------------------

Övrig krigsmateriel

ÖK21 Finkalibriga, eldrörsvapen, delar m.m.2 1

ÖK22 Kanoner, pansarvärnsvapen, delar m.m.97 47

ÖK23 Övningsammunition m.m. 237 299

ÖK24 Övningsraketer, röjningsutrustning m.m.3095

ÖK25 Spanings- och mätutrustningar m.m.658 311

ÖK26 Skyddsmateriel m.m. 2 12

ÖK27 Krut- och sprängämneskomponenter 0 0

ÖK28 Fartyg för bevakning m.m. 146 213

ÖK29 Flygplan utformade för militärt bruk m.m.133144

ÖK30 Fordon utformade för militärt bruk m.m.161218

ÖK31 Riktade energivapen 0 0

ÖK32 Fortifikationer 0 0

ÖK33 Elektronisk utrustning för militärt bruk146186

ÖK34 Fotografisk och elektrooptisk utrustning00

ÖK35 Övningsmateriel 541 323

ÖK36 Tillverkningsutrustning 11 101

ÖK37 Programvara 2 1

------------------------------------------

| SUMMA ÖK|

|2 165 1 951 |

------------------------------------------

Geografisk fördelning

Sammanställningen i tabell 4 ger vid handen att Nordens och övriga Västeuropas

andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en något ökande tendens under

år 1996. Medan denna andel uppgick till 42 % år 1994, hade den gått ned till 36

% år 1995 men ökat till 44 % år 1996. Samtidigt hade Asiens andel minskat från

38 % år 1994 och 36 % år 1995 till 20 % år 1996. Nordamerikas andel gick ned

från 22 % år 1995 till 20 % år 1996. Regeringen framhåller i skrivelsen att

några mera långtgående slutsatser om utvecklingstendenserna på området knappast

kan dras av dessa förändringar.

Tabell 4. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet

under åren 1994-1996[9]

___________________________________________________

1994 1995 1996

___________________________________________________

-----------------------------------------------

| |Tot |KS |ÖK |Tot|KS |ÖK |Tot|KS |ÖK|

-----------------------------------------------

|Norden |18 |10 |24 |15 |14 |15 |19 |21 |18|

-----------------------------------------------

|Övriga | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------

|Västeuropa|24 |23 |25 |21 |16 |24 |25 |23 |25|

-----------------------------------------------

|Central- | | | | | | | | | |

|och | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------

|Östeuropa | 0 |0 |0 |0 |1 |1 |0 |1 |0|

-----------------------------------------------

|Nordamerika|13 |13 |12 |22 |7 |30 |20 |11 |24|

-----------------------------------------------

|Latinamerika|1 |1 |1 |1 |2 |0 |9 |15 |5|

-----------------------------------------------

|Australien| | | | | | | | | |

|och | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------

|Nya | 6 |2 |9 |4 |5 |4 |7 |4 |8|

|Zeeland | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------

|Asien |38 |51 |28 |36 |55 |26 |20 |24 |18|

-----------------------------------------------

|Afrika | 1 |1 |1 |0 |1 |0 |0 |0 |0|

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

|Antal |46 | | |45 | | |48 | | |

|länder | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------

Under år 1996 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser

till 48 länder jämte Förenta nationerna. Till 14 av dessa understeg

exportvärdet 1 miljon kronor. I tabell 5 har medtagits alla länder till vilka

utförseln av krigsmateriel har överstigit 1 miljon kronor under något av åren

1994-1996.

Helt dominerande mottagare av svensk krigsmateriel är OECD-länderna i Norden,

övriga Västeuropa, Nordamerika, Nya Zeeland och Australien. Under år 1996

svarade dessa för 71 % av utförseln mot 62 % år 1995. Asiens andel minskade

under samma period från 36 % år 1995 till 20 % år 1996. Jämfört med år 1993 har

dock en kraftig förskjutning skett. Medan OECD-länderna då svarade för hela 84

% av exporten och Asien för enbart 14 %, skedde 1994 en förändring på så sätt

att OECD-ländernas andel minskade till 61 %, samtidigt som Asiens andel ökade

till 38 %. Denna utveckling bröts dock under år 1996.

Största enskilda mottagarland av svensk krigsmateriel var under år 1996 USA med

562,3 miljoner kronor följt av Norge med 353,9 miljoner kronor, Tyskland med

338,8 miljoner kronor, Österrike med 235,8 miljoner kronor, Australien med

211,6 miljoner kronor, Pakistan med 189,7 miljoner kronor

och Danmark med 186,3 miljoner kronor.

**FOOTNOTES**

[9]: Utförsel till Förenta nationerna är ej medtagen i

redovisningen.

Tabell 5. Exporten av krigsmateriel i miljoner kronor år 1994-1996

fördelad på länder

----------------------------------------------------------------------

| |1994 | | |1995 | | |1996 | | |

----------------------------------------------------------------------

| | KS | ÖK |Summa | KS | ÖK |Summa | KS | ÖK |Summa|

----------------------------------------------------------------------

|Amerikas |94,5 |134,1|228,6 |56,2 |461,9 |518,1 |108,1 |454,1|562,3|

|förenta | | | | | | | | | |

|stater | | | | | | | | | |

----------------------------------------------------------------------

|Australien|23,0 |165,8|188,8 |58,8 |80,6 |139,4 |47,6 |164,1|211,6|

----------------------------------------------------------------------

|Bahrain |- |3,0 | 3,0 |- |- |- |- |2,1 | 2,1|

----------------------------------------------------------------------

|Bangladesh|- |0,3 | 0,3 |- | 1,7 | 1,7 | 3,5 |0,0 | 3,5|

----------------------------------------------------------------------

|Belgien |38,6 |4,3 |42,9 | 0,0 | 5,8 | 5,8 | 0,7 |12,4 |13,1|

----------------------------------------------------------------------

|Brasilien| 6,8 |4,8 |11,6 |21,9 | 8,8 |30,6 |81,7 |101,8|183,5|

----------------------------------------------------------------------

|Canada |87,6 |77,2 |164,8 |22,0 |189,9 |211,9 |18,9 |21,3 |40,3|

----------------------------------------------------------------------

|Danmark |11,5 |45,7 |57,2 |54,9 |51,8 |106,7 |100,8 |85,5 |186,3|

----------------------------------------------------------------------

|Finland | 2,8 |58,3 |61,1 | 1,8 |120,1 |122,0 | 1,3 |54,7 |56,0|

----------------------------------------------------------------------

|Frankrike| 0,6 |42,6 |43,2 | 0,3 |21,3 |21,6 | 0,6 |12,3 |12,9|

----------------------------------------------------------------------

|Förenade |- |15,5 |15,5 |- | 0,1 | 0,1 |- |1,1 | 1,1|

|Arabemiraten| | | | | | | | | |

----------------------------------------------------------------------

|Förenta |- |0,7 | 0,7 |- | 5,2 | 5,2 |- |7,6 | 7,6|

|nationerna| | | | | | | | | |

----------------------------------------------------------------------

|Indien |- |158,4|158,4 |- |117,3 |117,3 |- |147,7|147,7|

----------------------------------------------------------------------

|Indonesien|11,7 |0,8 |12,5 |- |- |- |59,9 |4,6 |64,5|

----------------------------------------------------------------------

|Irland |- |0,5 | 0,5 | 2,5 | 0,1 | 2,6 | 0,3 |2,5 | 2,8|

----------------------------------------------------------------------

|Italien | 1,6 |2,6 | 4,2 | 0,8 | 2,5 | 3,3 | 0,9 |7,5 | 8,4|

----------------------------------------------------------------------

|Japan |- |18,7 |18,7 |- |27,8 |27,8 | 0,2 |14,0 |14,2|

----------------------------------------------------------------------

|Kina |- |- |- |- | 2,4 | 2,4 |- |- |- |

----------------------------------------------------------------------

|Republiken|- |5,4 | 5,4 |- | 7,9 | 7,9 |- |12,9 |12,9|

|Korea | | | | | | | | | |

----------------------------------------------------------------------

|Kuwait |- |8,0 | 8,0 |- |- |- |- |- |- |

----------------------------------------------------------------------

|Litauen |- |- |- |- |- |- | 5,8 |0,8 | 6,6|

----------------------------------------------------------------------

|Malaysia |33,3 |90,5 |123,8 |16,4 |70,2 |86,6 |29,7 |31,2 |60,9|

----------------------------------------------------------------------

|Mexico |- |2,0 | 2,0 |- |- |- |- |- |- |

----------------------------------------------------------------------

|Nederländerna|1,3|12,0|13,3 |28,4 | 8,6 |37,0 |24,5 |7,6 |32,1|

----------------------------------------------------------------------

|Norge |113,5 |349,0|462,5 |98,4 |157,2 |255,6 |134,9 |219,0|353,9|

----------------------------------------------------------------------

|Nya | 0,0 |6,7 | 6,7 | 0,3 | 1,7 | 2,0 | 2,8 |1,1 | 3,9|

|Zeeland | | | | | | | | | |

----------------------------------------------------------------------

|Oman |- |2,2 | 2,2 |- |- |- |- |0,3 | 0,3|

----------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | |

| |1994 | | |1995 | | |1996 | | |

| | | | | | | | | | |

| | KS | ÖK |Summa | KS | ÖK |Summa | KS | ÖK |Summa|

| | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | |

|Pakistan |57,1 |0,9 |58,0 |35,9 | - |35,9 |177,0 |12,8 |189,7|

-----------------------------------------------------------------------

|Polen | - |0,0 | 0,0 | 7,0 | 1,2 | 8,1 | 1,9 | - | 1,9|

-----------------------------------------------------------------------

|Portugal | - | - | - | - | 0,1 | 0,1 | 1,2 | 0,1 | 1,3|

-----------------------------------------------------------------------

|Schweiz |40,0 |15,0 |55,1 | 4,1 |14,9 |19,0 | 4,9 |29,9 |34,8|

-----------------------------------------------------------------------

|Singapore|580,6 |155,2|735,8 |582,0 |92,7 |674,8 | 2,8 |85,5 |88,3|

-----------------------------------------------------------------------

|Spanien | 0,0 |2,5 | 2,5 | 0,4 | 2,5 | 2,9 | 1,7 | 6,8 | 8,5|

-----------------------------------------------------------------------

|Storbritannien|2,1|226,1|228,2|0,7 |291,4 |292,1 | 2,9 |65,6 |68,5|

-----------------------------------------------------------------------

|Thailand | - |53,8 |53,8 | 1,9 |238,0 |239,9 | 2,4 |34,7 |37,0|

-----------------------------------------------------------------------

|Tunisien | 8,9 |11,0 |19,9 | 9,3 | 4,4 |13,7 |- | 2,5 | 2,5|

-----------------------------------------------------------------------

|Tyskland | 4,5 |72,2 |76,7 |59,6 |124,4 |184,0 |46,8 |292,0 |338,8|

-----------------------------------------------------------------------

|Uruguay | - |2,0 | 2,0 | - | - | - | - | - | -|

-----------------------------------------------------------------------

|Venezuela| - | - | - | - | 0,0 | 0,0 |89,4 | - |89,4|

-----------------------------------------------------------------------

|Österrike|226,9 |84,7 |311,6 |85,0 |49,9 |134,8 |182,1 |53,8 |235,8|

-----------------------------------------------------------------------

|Övriga | - |1,3[10]|1,3 | - |2,7[11]|2,7 |0,8[12]|1,3[13]|2,1|

|länder | | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

|SUMMA |1 347 | 1 |3 181 |1 148 |2 165 |3 313 |1 136 |1 951 |3 087|

| | |834 | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.

Under år 1996 har två tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt

utom riket. Dessa har avsett Australien och Brasilien.

Under året har vidare två tillstånd lämnats avseende förlängning av tidigare

upplåtelser av tillverkningsrätt. Dessa tillstånd har avsett Pakistan och

Spanien. Åtta samarbetsavtal har granskats och godkänts avseende gemensam

utveckling eller produktion.

För år 1996 har 13 företag redovisat sammanlagt 161 gällande licensupplåtelser

och samarbetsavtal i 23 länder.

Sammanfattning av motionerna

Miljöpartiet framhåller i motion 1996/97:U24 (mp) att det är bra att Sverige

försöker påverka andra EU-stater att inta en mer restriktiv hållning till

vapen-exporten. Partiet understryker dock att arbetet för en ökad samsyn i

dessa frågor inte får leda till att den - restriktiva - svenska politiken

urholkas, yrkande 1.

I samma motions yrkande 2 efterlyses en redovisning av de antal export-

ärenden som av Inspektionen för strategiska produkter överlämnats till

regeringens avgörande. Endast med en sådan redogörelse kan man bedöma huruvida

krigsmaterielinspektören agerat i enlighet med gällande lagstiftning. I

motionens yrkande 3 vill motionärerna att en parlamentarisk kommission

tillsätts, för att granska hur ISP har tillämpat regeln att principiellt

värdefulla ärenden skall överlämnas till regeringen för avgörande.

Miljöpartiet anser det positivt att regeringen överväger att, som fallet är i

Norge, redovisa också vilken typ av krigsmateriel som sålts till respektive

mottagarland. I yrkande 4 vill man att riksdagen ställer sig bakom ett krav på

en sådan redovisning. Man vill också att statistiken över beviljade

exporttillstånd redovisas per mottagarland, yrkande 5.

Över huvud taget bör regeringen i än högre grad verka för en ökad öppenhet

rörande den svenska krigsmaterielexporten, heter det vidare i motionen.

Miljöpartiet vill i yrkande 6 att en utredning tillsätts, med uppdrag att

föreslå hur detta bäst skall ske.

Motionärerna hävdar vidare att 25,4 % av den svenska krigsmaterielexporten

under 1996 gick till länder där det enligt den svenska sektionen av Amnesty

International förekommer omfattande och grova kränkningar av de mänskliga

rättigheterna. Ett sådant förhållande menar motionärerna är oacceptabelt

(yrkande 7 samt yrkandena 8-18) och vill att all svensk krigsmaterielexport

till dessa länder avbryts.

I motionens yrkande 19 vill Miljöpartiet att regeringen i kommande års

redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten ger en fullständig

redovisning av alla gällande avtal om tillverkningsrätt, liksom samarbetsavtal

rörande gemensam utveckling eller produktion av krigsmateriel. En sådan

redovisning, heter det, skulle vara värdefull för debatten kring dessa frågor.

Kristdemokraterna uppehåller sig i motion 1996/97:U25 (kd) inledningsvis vid

tolkningen av de riktlinjer som är styrande för svensk vapenexport. I yrkande 1

förespråkar man att löpande utvärderingar av krigsmaterielexporten görs, för

att utröna om kriterierna i riktlinjerna är uppfyllda. Vid sådana uppföljningar

bör tonvikten läggas vid innebörden av begreppet ?omfattande och grova

kränkningar av de mänskliga rättigheterna?. I yrkande 2 förespråkas ett stopp

för all export av krigsmateriel till Indonesien, med hänvisning till den

bristande respekt för mänskliga rättigheter som regimen i landet uppvisar.

FN:s register för handel med konventionella vapen bildar enligt motionärerna

en viktig utgångspunkt för öppenhet och insyn i den internationella handeln med

krigsmateriel. Kristdemokraterna vill i yrkande 3 att regeringen överväger att

uteslutande exportera till sådana länder som lämnar fullständig information

till detta register.

För att undvika att från västvärlden exporterade vapen medverkar till att

konflikter bryter ut eller förvärras, bör Sverige söka påverka EU i riktning

mot en gemensam restriktiv syn på krigsmaterielexport, utifrån det svenska

regelverket, heter det i motionens yrkande 4.

Även Kristdemokraterna välkomnar att regeringen nu överväger möjligheten att

lämna en mer detaljerad redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten, på

ett sätt liknande vad som gäller i Norge. Partiet förespråkar i yrkande 5 en

redovisning av vilken typ av materiel som exporterats till respektive land.

Vänsterpartiet motsätter sig i motion 1996/97:U26 (v) all svensk

krigsmaterielexport, och vill att denna på sikt avvecklas. I det nu gällande

regelverket är man särskilt missnöjd med det sätt på vilket

följdleveransbegreppet har uttolkats i praxis. Motionärerna menar att svensk

utrikespolitik genom exporten av krigsmateriel fått en av sina fulaste

skamfläckar. Detta bottnar, menar man, i den tänjbara tolkningen av begreppet

följdleveranser. Det bör vara samma bestämmelser för följdleveranser som för

andra leveranser av krigsmateriel (yrkande 1).

Det finns ett tydligt samband, menar Vänsterpartiet, mellan

krigsmaterielförsäljning, krig och flyktingströmmar. Svensk krigsmaterielexport

är en del av en ond cirkel. Regeringen måste i EU-sammanhang verka för en mer

restriktiv hållning i frågor om krigsmaterielexport från EU-området (yrkande

2).

Enligt nu gällande riktlinjer bör utförsel av Övrig krigsmateriel beviljas,

om mottagarlandet inte befinner sig i väpnad konflikt med annan stat;

mottagarlandet inte har inre väpnade oroligheter; det inte i mottagarlandet

förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

Vänsterpartiet vill att dessa föreskrifter skärps, så att även Övrig

krigsmateriel omfattas av de regler som gäller för Krigsmateriel för strid

(yrkande 3). Båda dessa kategorier av materiel kan orsaka mänskligt lidande,

varför samma regler bör gälla generellt.

Vänsterpartiet berör också det framväxande svenska samarbetet med andra EU-

länder vad gäller utveckling och produktion av krigsmateriel. I dessa

sammanhang måste svenska regler för krigsmaterielexport gälla (yrkande 4).

Vänsterpartiet anför ett antal länder till vilka man menar att all svensk

export av krigsmateriel bör vara utesluten, på grund av mottagarlandets

bristande respekt för mänskliga rättigheter. I yrkandena 5-14 vill partiet att

all export till Indonesien, Indien, Pakistan, Brasilien, Malaysia, Thailand,

Venezuela, Singapore, Bahrain, Sydkorea, Venezuela och Bangladesh stoppas.

I motion U303 (v) yrkande 5 påpekar Vänsterpartiet förekomsten av vad man

kallar ett disharmoniskt förhållande mellan svensk nedrustnings- och vapen-

exportpolitik. Enligt Vänsterpartiet är det inte rimligt att med Sveriges

restriktiva riktlinjer för vapenexport samtidigt främja försäljningen av

stridsflygplanet JAS genom särskilda satsningar vid de svenska

utlandsmyndigheterna.

Kristdemokraterna efterlyser i motion U402 (kd) yrkande 3 en uppförandekod för

EU-ländernas krigsmaterielexport. Med en ökad konkurrens på den internationella

marknaden, och med ett ökat internationellt samarbete, finns det enligt

Kristdemokraterna en risk att enskilda EU-länders exportregler urvattnas och

anpassas till det minst restriktiva regelverket inom unionen. De nationella

reglerna behöver därför kompletteras med regler gemensamma för hela EU.

Motionärerna vill att den svenska regeringen med kraft driver denna fråga inom

EU. Kristdemokraterna framför önskemål av samma innebörd i partimotionen K715

(kd) yrkande 13.

Även Moderaterna uppehåller sig vid förutsättningarna för en harmonisering av

regelverken för krigsmaterielexporten. I motion U403 (m) yrkande 1 understryker

motionärerna att den svenska försvarsindustrins framtid i stor utsträckning är

beroende av samverkan med amerikansk och europeisk industri. Detta innebär i

förlängningen att regelverken för denna verksamhet, och för export av

krigsmateriel, måste ses över, i syfte att underlätta ett utökat

internationellt samarbete.

I motionens yrkande 2 utvecklar Moderaterna sin syn på vikten av ett

samarbete. Dagens vapensystem blir alltmer komplicerade, samtidigt som

kostnaderna för systemen stiger. Det kommer framgent inte att vara möjligt att

för enbart det svenska försvarets behov av små serier slå ut

utvecklingskostnaderna och nå rimliga priser. Dessa faktorer ökar behovet av

ett internationellt samarbete.

En väsentlig del i den nuvarande försvarspolitiken är möjlighet till

återtagning av förband och materiel, heter det i yrkande 3. Det svenska

försvaret skall alltså ges god tid att återta god stridsduglighet och att

komplettera med materiel innan krisen kommer. För att denna målsättning skall

bli trovärdig, fordras att det finns en inhemsk försvarsindustri med möjlighet

att med relativt kort varsel leverera viktiga produkter. Det är i detta

sammanhang också viktigt att svenska företag framgångsrikt kan konkurrera på

exportmarknaden.

I den enskilda motionen U404 (s) efterlyses en gemensam uppförandekod rörande

europeisk krigsmaterielexport. Sverige bör medverka till att EU:s medlemsländer

samfällt antar en uppförandekod som ett bidrag till ansträngningarna att

internationellt kontrollera och begränsa vapenhandeln, heter det i motionen.

Även i Moderaternas kommittémotion U405 (m) står försvarsindustrins villkor i

fokus. I motionens yrkande 1 konstateras att åtskilliga försvarsföretag kommer

att stå utan konkreta utvecklingsprojekt när 1992 års beslutade modernisering

av det svenska försvaret väl är genomförd. En naturlig slutsats av de stora

förändringar som skett under de senaste åren vore att regeringen tillsatte en

parlamentarisk utredning, för en genomgripande översyn av förutsättningarna för

den svenska försvarsindustrin och dess betydelse, särskilt i

anpassningsperspektivet, yrkande 8. En sådan utredning bör bl.a. utreda

förutsättningarna för internationellt samarbete med andra länders

försvarsindustrier, överväga förbättrade exportmöjligheter och analysera

möjligheterna att skapa gemensamma exportregler för samtliga EU-medlemmar.

I yrkandena 2 och 4 berörs förutsättningarna för det internationella

samarbetet närmare. Enligt Moderaterna krävs det ett starkare ledarskap från

regeringen i syfte att underlätta för industrin att engagera sig i gemensamt

ägda företag och fördjupat samarbete. På en vikande marknad med lägre volymer

och en kommersiellt osäker framtid ökar betydelsen av internationellt

samarbete.

Det svenska regelverket för krigsmaterielexporten behandlas i motionens

yrkanden 5 och 6. Där anförs att Sverige även fortsättningsvis skall föra en

restriktiv politik, med samma principiella avvägningar som hittills. Till de

förändringar som kan komma att aktualiseras hör frågan om industrins rätt att

producera enbart för export. På längre sikt kan hela lagen behöva omarbetas, om

gemensamma europeiska handelsregler för krigsmateriel förhandlas fram.

I yrkande 7 framförs önskemål om en fast organisation för exportstöd.

Regeringen bör, heter det, inrätta en organisation för exportstöd där både

?personal på fältet? och ansvariga i Sverige ingår. Den övergripande uppgiften

bör vara att samordna exportansträngningarna, inklusive det referensstöd som

Försvarsmakten och andra myndigheter ger.

Centerpartiet framhåller inledningsvis i motion U406 (c) yrkande 1 den svenska

försvarsindustrins betydelse. En inhemsk försvarsindustri är nödvändig för

trovärdigheten för vår förmåga att bedriva en militärt alliansfri politik byggd

på ett eget försvar. Exportframgångar är en nödvändighet för ett fullföljande

av den säkerhetspolitiska linje Sverige valt.

Centerpartiet finner det angeläget att förstärka det nordiska

försvarsmaterielsamarbetet. Partiet vill i yrkande 2 att regeringen initierar

en översyn av krigsmateriellagstiftningen och tillämpningen av densamma i de

nordiska länderna. Regeringen bör också uppmuntra till ett närmare samarbete

mellan berörda myndigheter på ett nordiskt plan.

Centerpartiet konstaterar vidare i yrkande 3 att tillämpningen av

riktlinjerna för följdleveranser har varit föremål för omfattande debatt.

Partiet anser att begreppet följdleveranser och dess räckvidd behöver

tydliggöras, och att respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet

därvid beaktas.

I den enskilda motionen U410 (s) förespråkas skapandet av en europeisk

uppförandekod för europeisk krigsmaterielexport. Den brittiska regeringen har

aviserat en delvis ändrad inställning i denna fråga, och inför Storbritanniens

ordförandeskap i EU 1998 borde det finnas bättre förutsättningar att nå samsyn

kring en krigsmaterielexportpolitik utifrån den restriktiva svenska linjen.

Vänsterpartiets kommittémotion U411 (v) uppehåller sig huvudsakligen vid

förutsättningarna för ett närmare nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete. I

yrkande 2 anförs att en samordnad restriktiv krigsmaterielexport skulle vara en

snabb och effektiv åtgärd i fredsbefrämjande syfte, med verkningar även utanför

Norden.

Miljöpartiet motsätter sig på principiella grunder all krigsmaterielexport. I

kommittémotionen U415 (mp) yrkande 1 vill partiet att en avvecklingsplan

upprättas för den svenska exporten av sådan materiel. I avvaktan på en sådan

bör exporten till länder som enligt Amnesty grovt och systematiskt kränker de

mänskliga rättigheterna avbrytas.

Den internationella vapenhandeln har minskat under den senaste

tioårsperioden, främst beroende på den nedrustning som följde efter

Berlinmurens fall. Sverige bör, heter det i yrkande 2, verka för att få till

stånd ytterligare begränsningar i den internationella handeln med

krigsmateriel.

Sverige borde vidare, menar motionärerna i yrkande 3, unilateralt avbryta all

utveckling av offensiva vapensystem. Ett sådant beslut skulle innebära att

Sverige gick i spetsen för det internationella nedrustningsarbetet.

För att tvinga fram en större restriktivitet beträffande den svenska

krigsmaterielexporten, behövs det en skärpning av riktlinjerna för denna

(yrkande 4). Vidare menar Miljöpartiet att det skulle bli svårare för

regeringen att godkänna export av krigsmateriel till diktaturer och oroshärdar

om riktlinjerna lagfästes. Yrkande 5 innefattar krav med denna innebörd.

1993 vidgades krigsmaterielbegreppet, så att fler produkter kom att klassas

som krigsmateriel. Miljöpartiet vill i yrkande 6 att även sådan materiel som i

dag anses vara ?försvarsmateriel?, dvs. kamouflageutrustning och annan

kringutrustning, täcks in av begreppet ?krigsmateriel?.

Samtillverkning med utländska samarbetspartners kan innebära att svenska

komponenter säljs vidare till sådana stater som annars inte skall komma i fråga

som mottagare av svensk krigsmateriel. Det borde enligt Miljöpartiet vara en

självklarhet att alla länder som deltar i ett samarbetsprojekt har vetorätt

över eventuell export. Miljöpartiet förespråkar i yrkande 7 att

slutanvändarintyg skall krävas för all export av svensk krigsmateriel, även

beträffande komponenter.

I motionens yrkande 8 framhåller motionärerna som viktigt att dagens regler

rörande produktutveckling för exportmarknaden inte ändras på ett sådant sätt

att svenska krigsmaterieltillverkare kan agera uteslutande med avseende på den

utländska marknaden.

Miljöpartiet motsätter sig i yrkande 9 en sådan tolkning av gällande

riktlinjer som innebär att även hela krigsmaterielsystem kan exporteras under

de förutsättningar som gäller för s.k. följdleveranser. Hela

krigsmaterielsystem får aldrig betraktas och exporteras som följdleveranser,

heter det i motionen.

Vad gäller stater som kommer i krig, vill Miljöpartiet att all export skall

vara utesluten, också vad gäller följdleveranser (yrkande 10).

Det förekommer att en säljare med s.k. leveransgarantier förbinder sig att

fortsätta med följdleveranser och underhåll även för det fall att

mottagarlandet råkar i krig. Miljöpartiet konstaterar att det sannolikt är

omöjligt att få kontrakt på större vapensystem utan försäkringar av detta slag,

men motsätter sig alla sådana avtal (yrkande 11).

Miljöpartiet vill i motionens yrkanden 12, 13 och 14 att all svensk export av

krigsmateriel avbryts beträffande ett antal stater som inte respekterar de

mänskliga rättigheterna. Med detta argument vill man stoppa exporten till

Indonesien, Indien, Pakistan och Gulfstaterna.

Motionärerna åberopar i yrkande 15 vad det för krigsmaterielfrågorna

ansvariga statsrådet uttalat om att smugglad svensk krigsmateriel bör ha en

kort livslängd. Miljöpartiet välkomnar regeringens ambitioner att agera i denna

riktning och understryker vikten av att man lyckas förhindra export av

komponenter och reservdelar till smugglade vapen.

I flerpartimotionen U620 (c, fp, v, mp, kd) behandlas förhållandena i Östtimor.

I motionens yrkande 8 krävs ett stopp för all svensk export av krigsmateriel

till Indonesien, med hänvisning till den bristande respekt för mänskliga

rättigheter som uppvisas av regering och myndigheter i landet. Den svenska

regeringen bör införa ett omedelbart embargo mot Indonesien beträffande alla

former av vapenexport.

Flerpartimotionen U633 (c, v, mp, kd) behandlar utvecklingen i Kashmir.

Kashmirfrågan har varit låst i närmare femtio år, heter det i motionen. Samtal

mellan Indien och Pakistan har förts från och till, men någon lösning på

konflikten kan inte skönjas. Då skottlossning äger rum så gott som dagligen,

bör ingen svensk krigsmaterielexport, ej heller vad gäller följdleveranser, ske

till parterna i konflikten, Indien och Pakistan (yrkande 5).

Också i flerpartimotionen U635 (c, v, mp) uppehåller sig motionärerna vid

frågan om krigsmaterielexport till Pakistan. Motionärerna behandlar främst

mohajernas situation, en etnisk minoritet i landet. I motionens yrkande 1 vill

man att Sverige i samband med ställningstaganden rörande krigsmaterielexport

till Pakistan beaktar de omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna som

begås i landet. I yrkande 2 preciseras förutsättningarna för denna bedömning,

och motionärerna framhåller att den pakistanska regimen genom nya

undantagslagar i än högre grad har visat bristande respekt för de mänskliga

rättigheterna i landet.

Utskottets överväganden

Redovisningsfrågor

Ett flertal motionsyrkanden behandlar formerna för, och omfattningen av,

regeringens redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.

I motion U24 (mp) yrkande 2 efterlyses en redogörelse för det antal ärenden som

av ISP överlämnats till regeringens avgörande, och motionärerna vill i yrkande

3 att en utredning tillsätts för att granska hur reglerna om överlämnande har

tillämpats. I samma motion, yrkande 4, vill motionärerna att regeringen

utvidgar redovisningen till att ange också vilken typ av materiel som sålts

till respektive mottagarland. Även exporttillstånden bör redovisas ländervis

(yrkande 5). Miljöpartiet vill också att kommande redogörelser skall ge en

fullständig bild av avtal om tillverkningsrätt, liksom internationella

samarbetsavtal (yrkande 19).

Även Kristdemokraterna efterlyser i motion U25 (kd) yrkande 5 en mer detaljerad

redovisning, uppdelad på materielslag och mottagarland.

Utskottet har i tidigare betänkanden haft tillfälle att ta ställning till

yrkanden rörande en utvidgad redovisningsskyldighet, senast i betänkande

1996/97:UU6. Vid det tillfället konstaterade utskottet att regeringens årliga

redogörelse uppfyller rimliga krav på konkretion, och ger en god samlad bild av

den svenska krigsmaterielexporten. Utskottet uttryckte då som sin uppfattning

att regeringen bör efterkomma önskemål om att ta med alla uppgifter som det

inte finns skäl att hemlighålla. Sekretess för affärshemligheter, liksom

utrikessekretessen, framhölls av utskottet som begränsande faktorer i detta

sammanhang.

Mot denna bakgrund välkomnar utskottet regeringens uttryckliga ambition att

utvidga redovisningen till en ländervis uppdelning med utgångspunkt i olika

typer av materiel. Denna ambition är vällovlig, och torde om den förverkligas

bidra till en tydligare och mera välinformerad debatt kring dessa svåra frågor.

Med detta sagt, måste utskottet dock konstatera att både praktiska och

rättsliga problem kan vara förenade med en ökad öppenhet. Utskottet har

förstått att publicering av data uppdelat per mottagarland kräver utökat

datorstöd vid ISP, och att sekretessbestämmelserna måste belysas ytterligare.

Sekretessfrågorna är avgörande även vad gäller en utökad redovisning av

beviljade utförseltillstånd, tillverkningsrätts- och samarbetsavtal. Utskottet

utgår från att regeringen vid bedömningen av dessa frågor agerar för att

åstadkomma största möjliga öppenhet inom ramen för de rättsliga möjligheter som

sekretesslagstiftningen ger.

Utskottet avstyrker därmed motionerna U24 (mp) yrkandena 4, 5 och 19 samt U25

(kd) yrkande 5.

Vad gäller ISP:s skyldighet att till regeringen överlämna ärenden av

principiell betydelse, vill utskottet framhålla följande. I gällande

lagstiftning, lagen (1992:1300) om krigsmateriel respektive lagen (1991:341) om

strategiska produkter, finns en explicit skyldighet för ISP att överlämna ett

ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller

annars är av särskild vikt. Vid behandlingen av regeringens förslag rörande

inrättande av Inspektionen för strategiska produkter (bet. 1995/96:UU3) skärpte

utskottet förslaget till lagstiftning genom att förorda att ärenden av

principiell vikt eller som annars är av särskild vikt skall överlämnas till

regeringen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Det övergripande politiska ansvaret för hanteringen av krigsmaterielfrågorna

åvilar regeringen. Här bör noteras att gällande lagstiftning ger regeringen

möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden.

Utskottet förutsätter att regeringen kommer att utnyttja denna möjlighet om det

är nödvändigt för att styra utvecklingen av praxis. Utskottet finner det inte

påkallat att tillsätta en utredning till belysande av denna fråga. Utskottet

ser heller inte anledning att förespråka att antalet överlämnade ärenden

explicit anges i regeringens årliga redogörelse för krigsmaterielexporten.

Utskottet avstyrker med det anförda motion U24 (mp) yrkandena 2 och 3.

Lagstiftningsfrågor och regelverk

I ett motionsyrkande vill motionärerna att en utredning tillsätts för att

undersöka möjligheterna att ytterligare öka öppenheten rörande

krigsmaterielfrågorna (motion U24 (mp) yrkande 6). En annan motion, U25 (kd)

yrkande 1, vill se återkommande utvärderingar av exporten för att tillse att

denna står i överensstämmelse med gällande riktlinjer. I samma motions yrkande

3 hävdas att svensk export endast bör komma i fråga till länder som lämnar

rapporter till FN:s vapenregister. Vänsterpartiet vill i motion U26 (v) yrkande

1 att samma regler skall gälla för följdleveranser som för annan materiel, och

att kategorin Övrig krigsmateriel i föreskrifterna likställs med Krigsmateriel

för strid (yrkande 3 i samma motion). I Moderaternas kommittémotion U405 (m)

yrkande 5 understryks att den svenska inställningen även framgent skall vara

restriktiv, men att industrins behov av internationellt samarbete kan föranleda

vissa förändringar (yrkande 6). Centerpartiet vill i motion U406 (c) yrkande 2

att en översyn av lagstiftningen görs med beaktande av förhållandena i övriga

nordiska länder. I motionens yrkande 3 vill partiet att begreppet

?följdleveranser? tydliggörs. Miljöpartiet framför i motion U415 (mp) ett

flertal yrkanden med bäring på det gällande regelverket. I yrkande 1 vill man

se att en avvecklingsplan utarbetas för krigsmaterielexporten. I yrkande 3

förespråkar man ett stopp för all utveckling av offensiva vapensystem.

Motionens yrkanden 4 och 5 innefattar krav på en allmän skärpning av

riktlinjerna och ett lagfästande av desamma. Även s.k. försvarsmateriel bör

enligt Miljöpartiet anses vara ?krigsmateriel? i riktlinjernas mening (yrkande

6). Slutanvändarintyg bör krävas för all svensk export, även avseende

komponenter, heter det i yrkande 7. Det är viktigt, framhålls det i yrkande 8,

att svensk vapenutveckling och försäljning endast för export inte tillåts. I

yrkande 9 framförs synpunkter på definitionen av begreppet ?följdleveranser?

och i yrkande 10 krävs att även sådana skall vara uteslutna beträffande länder

som råkar i väpnad konflikt. I yrkande 11 motsätter sig Miljöpartiet alla typer

av leveransgarantier för dessa fall. I motionens yrkande 15 understryks vikten

av åtgärder mot smuggling av krigsmateriel.

Utskottet gör i dessa frågor följande bedömning.

Miljöpartiet vill att en avvecklingsplan utarbetas för krigsmaterielexporten

och att all utveckling av offensiva vapensystem avbryts.

Utskottet har i tidigare betänkanden uppehållit sig vid orsakerna till och

nödvändigheten av en svensk krigsmaterielexport. Utskottet har vid ett flertal

tillfällen haft anledning att ta ställning till yrkanden av innebörd att den

svenska krigsmaterielexporten skall avvecklas och har konsekvent avstyrkt

dessa. Senast skedde detta i betänkande 1996/97:UU6. Dessa utskottets tidigare

ställningstaganden äger fortfarande giltighet.

Utskottet avstyrker därmed motion U415 (mp) yrkande 1.

I detta sammanhang bör understrykas att riktlinjerna för krigsmaterielexport

gäller också beträffande materiel av offensiv typ. Det finns alltså enligt

utskottets mening inte sakliga skäl att påkalla åtgärder syftande till ett

stopp för utvecklingen av sådana system.

Utskottet avstyrker motion U415 (mp) yrkande 3.

Vad gäller en översyn av de regler som styr svensk krigsmaterielexport delar

utskottet motionärernas synpunkter i så måtto att erfarenheter av tillämpningen

fortlöpande bör tas till vara och bli styrande för den framtida hanteringen av

dessa frågor. Utskottet förutsätter att ISP och regeringen i det praktiska

arbetet tar till vara de erfarenheter man vinner genom att tillämpa det

gällande regelverket. Utskottet vill framhålla att de gällande reglerna

fortfarande är tämligen nya, även om de i stor utsträckning bygger på tidigare

praxis. Vid den nya krigsmateriellagens ikraftträdande (1993) breddades

krigsmaterielbegreppet till att omfatta nya materielkategorier. Den nya

kontrollmyndigheten, Inspektionen för strategiska produkter, bildades så sent

som 1996.

Utskottet har i tidigare betänkanden understrukit att en utvärdering och

översyn av såväl lagstiftningen och riktlinjernas tillämpning bör göras vid

lämpligt tillfälle.

Konstitutionsutskottet har vid sin granskning av följdleveransbegreppet (bet.

1996/97:KU25) funnit att det i vissa hänseenden funnits en oklarhet om

riktlinjernas innebörd i dessa fall. Konstitutionsutskottet menade därför att

regeringen hade anledning att överväga och precisera det avsnitt i riktlinjerna

som behandlar följdleveranser. Granskningen föranledde i övrigt inget uttalande

från konstitutionsutskottet.

Utskottet avstyrker motion U25 (kd) yrkande 1.

Utskottet har förstått att regeringen för närvarande arbetar med en genomgång

av den s.k. krigsmateriellistan dels till följd av den tekniska utvecklingen,

dels som ett led i en anpassning föranledd av Sveriges deltagande i det s.k.

Wassenaar-arrangemanget. Därutöver förbereder regeringen utredningsdirektiv

avseende en översyn av vissa aspekter av regelverket, huvudsakligen föranledda

av konstitutionsutskottets ställningstaganden rörande följdleveransbegreppet.

Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till det samarbete som

bedrivs inom Norden. Två gånger per år utbyts information och erfarenheter både

beträffande krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden. Ändringar i

respektive lands regelsystem diskuteras vid dessa möten. Utskottet förutsätter

att även övriga nordiska länders regler rörande följdleveranser på detta sätt

kommer Sverige till godo.

Utskottet ser positivt på regeringens ambitioner, som torde vara uttryck för

de principiella överväganden som anförts ovan. Utskottet finner inte anledning

att därutöver påkalla förändringar av de gällande riktlinjerna för

krigsmaterielexporten. Även frågan om generella åtgärder syftande till en ökad

öppenhet rörande krigsmaterielexporten bör enligt utskottets mening behandlas i

samband med en allmän översyn av lagstiftning och riktlinjer.

Med det anförda anser utskottet motionerna U405 (m) yrkande 5 och U406 (c)

yrkandena 2 och 3 besvarade. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna U24

(mp) yrkande 6, U26 (v) yrkande 1 och U415 (mp) yrkandena 4 och 9.

Beträffande förändringar av krigsmaterielens indelning i olika kategorier, och

en breddning av krigsmaterielbegreppet vill utskottet kort erinra om vad

utskottet anförde i betänkande 1996/97:UU6:

Uppdelningen i två huvudkategorier av krigsmateriel är sakligt grundad och tar

nödvändig hänsyn till de faktiska skillnaderna mellan olika typer av materiel

utifrån dennas militära effekt. En bedömning av materielens verkningssätt måste

rimligen få återverkningar vid behandlingen av frågan om svensk export av

materielen i fråga. Sålunda bedöms export av kategorin Övrig krigsmateriel

kunna ske på delvis andra villkor än vad som gäller för Krigsmateriel för

strid. Att förändra denna ordning är inte påkallat, inte heller att ytterligare

bredda krigsmaterielbegreppet.

Denna utskottets bedömning kvarstår.

Därmed avstyrker utskottet motionerna U26 (v) yrkande 3 och U415 (mp) yrkande

6.

Vad gäller leveransgarantier för det fall mottagarlandet råkar i krig, vill

utskottet hänvisa till vad som anförts i ett tidigare betänkande, 1996/97:UU6.

Utskottet konstaterade där att det i vissa fall skulle kunna innebära orimliga

konsekvenser för mottagande stater, och för svenskt utrikespolitiskt agerande,

att generellt utesluta leveranser av krigsmateriel till stater som råkar i

väpnad konflikt.

Utskottet avstyrker därmed motion U415 (mp) yrkandena 10 och 11.

All tillståndspliktig utlandssamverkan, även beträffande export av komponenter,

skall ske med iakttagande av de generella riktlinjerna. Detta innebär att även

sådan utförsel skall vara säkerhetspolitiskt önskvärd och stå i

överensstämmelse med Sveriges utrikespolitik i övrigt. Vid tillståndsgivning

rörande komponenter krävs regelmässigt ett intyg där köparen av komponenterna

garanterar att de svenska komponenterna kommer att integreras i en färdig

produkt och att produktens identitet inte påverkas genom detta. Utskottet

finner det inte påkallat att förespråka en ändring av den nu gällande ordningen

beträffande komponentleveranser.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U415 (mp) yrkande 7.

En översyn av FN:s vapenregister avslutades i augusti i år och en rapport har

nyligen lämnats till FN:s generalsekreterare. Utskottet noterar att regeringen

aktivt verkar för en ökad rapportering till vapenregistret.

Att endast medge export av svensk krigsmateriel till stater som lämnar

fullständig rapportering till FN:s vapenregister skulle i praktiken innebära

ett nytt leveransvillkor och en ändring av nuvarande regelverk. Enligt de

uppgifter utskottet har till sitt förfogande skulle en sådan ändring medföra

att ett flertal länder uteslöts som mottagare av svensk materiel. En sådan

inskränkning förefaller inte sakligt motiverad. Avgörande bör vara hur

presumtiva mottagarländer uppfyller riktlinjernas materiella regler, inte

huruvida de iakttar en rapporteringsskyldighet av detta slag. Utskottet vill

inte utesluta att rapporteringen till FN-registret vägs in vid en samlad

bedömning, men kan inte se att den bör ges status av ett avgörande kriterium

för tillåtligheten av svensk export generellt.

Utskottet avstyrker motion U25 (kd) yrkande 3.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om ett lagfästande av riktlinjerna för

krigsmaterielexporten. Utskottet har då konsekvent framhållit att

krigsmaterielärenden är förvaltningsärenden som det ankommer på regeringen att

avgöra. Övervägandena i samband med dessa ärenden omfattar löpande bedömningar

som berör utrikes- och försvarspolitiken i en omvärld som ständigt är stadd i

förändring. Utskottet har sett det som en fördel att regeringens politiska

ansvar för besluten i detta sammanhang tydliggörs. Utskottets bedömning

kvarstår oförändrad. De utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen

som i dessa sammanhang skall tas till vara är mångskiftande. Möjligheterna att

förutse och på ett smidigt sätt författningsreglera de olika situationer som

kan aktualiseras i tillämpningen är också begränsade.

Därmed avstyrks motion U415 (mp) yrkande 5.

Två motionsyrkanden uppehåller sig vid försvarsindustrins agerande visavi

exportmarknaden.

Utskottet konstaterar att alla avtal med utländsk part om gemensam utveckling

eller tillverkning av krigsmateriel alltid skall äga rum i enlighet med den

lagstiftning och de riktlinjer som styr den svenska krigsmaterielexporten. De

grundläggande säkerhets- och försvarspolitiska målsättningarna utgör en viktig

grund för bedömningen av tillåtligheten av utlandssamverkan. De gällande

riktlinjerna innehåller två undantag från det generella förbudet mot export av

svensk krigsmateriel: dels att utlandssamverkan är erforderlig för att

tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i

övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med

principerna eller målen för Sveriges utrikespolitik. Det gällande regelverket

är enligt utskottets uppfattning ägnat att tillgodose såväl utrikespolitiska

som försvarspolitiska mål inom ramen för en säkerhetspolitisk helhetssyn. Den

svenska försvarsindustrin har sålunda att agera på ett sätt som står i

överensstämmelse med dessa övergripande mål. Den svenska tillståndsgivningen,

förutan vilken all utlandssamverkan är förbjuden, sätter alltså en praktisk och

politisk gräns för de svenska företagens samverkan med utlandet. Samtliga

företagens exportansträngningar måste stå i överensstämmelse med riktlinjerna

för krigsmaterielexport. Sammanfattningsvis innebär de gällande riktlinjerna,

enligt utskottets uppfattning, att svenska företag inte kan utveckla eller

tillverka materiel med sikte på en utländsk marknad, om en sådan utveckling

eller tillverkning står i konflikt med Sveriges försvars-, utrikes- eller

säkerhetspolitiska intressen. Utskottet finner denna ordning lämplig.

Med det anförda anser utskottet motionerna U405 (m) yrkande 6 och U415 (mp)

yrkande 8 besvarade.

Ett motionsyrkande betonar vikten av åtgärder mot smuggling av krigsmateriel.

Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen inlett ett arbete syftande till

att införa tillståndsplikt även för civila produkter som har ett direkt samband

med illegalt utförd krigsmateriel. (All militär reservdelsexport är

tillståndspliktig.) En sådan skärpning skulle i väsentlig mån förbättra

kontrollen av denna typ av affärer och minska incitamentet att köpa

krigsmateriel på illegal väg. Regeringen förbereder enligt vad utskottet

inhämtat lagstiftning med denna innebörd. Utskottet välkomnar regeringens

ambitioner och vill i sammanhanget peka på att EU i juni 1997 antog ett program

för att förebygga och bekämpa olaglig handel med konventionella vapen.

Med det anförda anser utskottet motion U415 (mp) yrkande 15 besvarad.

Internationellt samarbete

Miljöpartiet framhåller i motion U24 (mp) yrkande 1 att arbetet för en

europeisk samsyn i krigsmaterielfrågorna inte får leda till att den restriktiva

svenska politiken urholkas. Kristdemokraterna vill också (motion U25 (kd)

yrkande 4) att Sverige skall försöka påverka EU i restriktiv riktning. Ett

snarlikt yrkande framställs av Vänsterpartiet (motion U26 (v) yrkande 2).

Vänsterpartiet betonar i motion U411 (v) yrkande 2 vikten av ett samordnat

nordiskt agerande i frågor rörande krigsmaterielexport. Miljöpartiet framhåller

i motion U415 (mp) yrkande 2 att Sverige bör agera till förmån för en minskad

internationell handel med krigsmateriel. Vänsterpartiet vill också att svenska

regler skall gälla vid allt samarbete som rör utveckling och export (motion U26

yrkande 4). Vidare anser Vänsterpartiet, motion U303 (v) yrkande 5, att det

råder en disharmoni mellan svensk nedrustnings- och krigsmaterielpolitik. I

motion U402 (kd) yrkande 3 efterlyses en uppförandekod för EU-ländernas

krigsmaterielexport. Ett liknande yrkande framförs i motion K715 (kd) yrkande

13. Även Socialdemokraterna vill se en sådan uppförandekod (motionerna U404 och

U410). Moderaterna behandlar vikten av ett internationellt samarbete i motion

U403 (m) yrkandena 1-3. Liknande yrkanden, med en önskan bl.a. om en utredning

av förutsättningarna för ett försvarsindustriellt samarbete, framställer

Moderaterna i motion U405 (m) yrkandena 1, 2, 4, 7 och 8. Även Centerpartiet

betonar i motion U406 yrkande 1 vikten av en inhemsk försvarsindustri.

Utskottet vill vid bedömningen av dessa frågor inledningsvis framhålla att en

militärt alliansfri stat, som tryggar sitt oberoende med hjälp av ett starkt

försvar, måste ha en försvarsindustri som ger detta försvar ett mått av

oberoende vad gäller utländsk materiel. Sverige är för litet för att en sådan

industri skall kunna överleva bara på det svenska försvarets beställningar. I

konsekvens därmed är export av krigsmateriel nödvändig, till fullföljande av

Sveriges säkerhetspolitiska linje.

Försvarsindustrin står i dag inför stora utmaningar. Bl.a. beror detta på

krympande marknader och hårdnande konkurrens. Dessa faktorer, tillsammans med

stigande utvecklingskostnader, skapar ett ökat behov av försvarsindustriellt

samarbete. Försvarsindustrins villkor måste, enligt utskottets mening, ses i

ljuset av de snabba förändringarna i Sveriges omvärld.

Frågan om industrins omvärldsberoende har behandlats i flera sammanhang,

senast i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande

1996/97:UFöU1. Det sammansatta utskottet framhöll i det sammanhanget följande:

Sveriges intresse för ett närmare försvarsindustriellt samarbete är

funktionellt och utgår från det svenska försvarets intresse av effektiv och

konkurrenskraftig materielanskaffning och stöd från svensk försvarsindustri.

Med hänvisning till den begränsade inhemska marknaden, de ökade svårigheterna

att upprätthålla nödvändig bredd inom den egna försvarsindustrin samt med

hänsyn till strävan att bibehålla en hög teknisk nivå inom kritiska områden och

en fortsatt kostnadseffektiv materielförsörjning, framstår ett väsentligt

utökat internationellt samarbete som en förutsättning för den svenska

försvarsindustrins överlevnad.

Utskottet delar denna bedömning. Utifrån allmänna säkerhetspolitiska

överväganden har Sverige ett påtagligt och reellt intresse av en

konkurrenskraftig svensk industri. Av detta följer att statsmakterna efter

förmåga, i enlighet med gällande riktlinjer för krigsmaterielexport, bör sträva

efter att stödja industrins konkurrensförmåga. Utskottet noterar därför med

tillfredsställelse att regeringen har inrättat en statssekreterargrupp för

försvarsindustrifrågor, under ledning av statssekreteraren för handelsfrågor i

Närings- och handelsdepartementet. Enligt vad utskottet erfarit diskuteras i

denna grupp bl.a. vilka större exportprojekt som bör bli föremål för särskild

uppmärksamhet från regeringens sida samt vilka åtgärder som bör vidtas för att

understödja de svenska företagens marknadsföring. Vidare har en särskild tjänst

inrättats i Närings- och handelsdepartementet som samordnare och kontaktman på

detta område.

Enligt utskottets uppfattning står detta stöd till försvarsindustrin på intet

sätt i något motsatsförhållande vare sig till den restriktiva exportpolitiken

eller till Sveriges nedrustningssträvanden. Stödåtgärder kommer endast i fråga

beträffande projekt där utförsel kan bli aktuell till länder som på förhand

granskats av Exportkontrollrådet och Inspektionen för strategiska produkter.

Utskottet förutsätter att regeringen även framgent ägnar frågan om svenskt

exportstöd erforderlig uppmärksamhet, men ser i dag inte anledning att

förespråka ytterligare åtgärder på detta område.

Med det anförda anser utskottet motionerna U303 (v) yrkande 5, U403 (m)

yrkandena 1-3, U405 (m) yrkandena 1, 2, 4, 7 och 8 samt U406 (c) yrkande 1

besvarade.

Artikel 223 i Romfördraget möjliggör för EU:s medlemsländer att undanta

tillverkning och handel med krigsmateriel från unionens regelverk för att

skydda egna väsentliga säkerhetsintressen. Detta innebär att det på detta

område inte finns någon gemenskapskompetens. Reglerna rörande

krigsmaterielexport varierar sålunda från land till land, både till form och

innehåll.

Inom EU diskuteras krigsmaterielfrågorna i flera sammanhang. Utskottet har

noterat regeringens ambition att genom intensifierade diskussioner i olika

forum försöka främja en ökad samsyn i exportkontrollfrågor inom Europa med

utgångspunkt från det restriktiva synsätt som ligger till grund för de svenska

regler som styr hanteringen av krigsmaterielfrågorna.

Sverige är representerat inom olika arbetsgrupper, bl.a. inom

rådsarbetsgrupperna COARM och POLARM. Inom den förra har arbetet inriktats på

att konkretisera uttolkningen och tillämpningen av åtta gemensamt identifierade

kriterier avseende krigsmaterielexport. Där sker också ett visst

informationsutbyte rörande enskilda mottagarländer. Utskottet har förstått att

regeringen i detta sammanhang verkar för en större öppenhet, framför allt vad

gäller informationsutbytet med de andra EU-medlemmarna.

Inom den tillfälligt upprättade arbetsgruppen POLARM diskuteras möjligheterna

att förenkla intern EU-handel med krigsmateriel. I det sammanhanget diskuteras

industri-, export- och upphandlingspolitik.

Utskottet har i tidigare betänkanden välkomnat regeringens redovisade

ambition att aktivt verka för en mer restriktiv syn inom EU på krigsmateriel-

exporten. Vad gäller en eventuell harmonisering av exportreglerna har utskottet

i betänkande 1996/97:UU6 slagit fast att för Sveriges vidkommande vår

restriktiva exportpolitik måste tas som utgångspunkt för en sådan. Detta

utskottets ställningstagande äger fortfarande giltighet.

Sverige arbetar sedan lång tid internationellt för en ökad restriktivitet och

för en större öppenhet vad gäller dessa frågor. Utskottet delar regeringens

principiella synsätt, som detta kommer till uttryck i skrivelsen, och

förutsätter att dessa överväganden ligger till grund också för alla kontakter

med de nordiska länderna rörande dessa frågeställningar.

Med det anförda anser utskottet motionerna U24 (mp) yrkande 1, U25 (kd) yrkande

4, U26 (v) yrkande 2, U411 (v) yrkande 2 samt U415 (mp) yrkande 2 besvarade.

Frågan om en europeisk uppförandekod för krigsmaterielexporten skall, enligt

utskottets uppfattning, ses som uttryck för en gemensam europeisk strävan att

nå samsyn kring övergripande etiska normer för denna verksamhet. Detta är att

skilja från en harmonisering av regelverket, vilket berörts ovan.

Vad gäller arbetet som syftar till en europeisk uppförandekod för

krigsmaterielexport konstaterar utskottet att Sverige ställt sig positivt till

att verka för en sådan överenskommelse. Denna diskussion har förts inom ramen

för arbetet i rådsarbetsgruppen COARM.

En tanke har varit att söka åstadkomma ett utökat samarbete mellan EU-

ländernas tull- och polismyndigheter och på sikt att hjälpa länderna i tredje

världen att bygga upp sin kompetens på detta område. Storbritannien har inför

sitt ordförandeskap i EU aviserat avsikten att under sin ordförandeperiod

fortsatt driva frågan om ett skärpt regelverk för krigsmaterielexport inom EU.

Sverige stöder de brittiska ansträngningarna. I sammanhanget kan nämnas att

regeringen aktivt har stött ett seminarium avsett att äga rum i riksdagen i

november detta år, arrangerat av den kristna fredsrörelsen. En fråga som avses

diskuteras vid detta tillfälle är just arbetet som syftar till en europeisk

uppförandekod för krigsmaterielexport.

Enligt utskottets uppfattning innebär Sveriges aktiva agerande på detta

område att motionärernas önskemål i allt väsentligt är uppfyllda.

Med det anförda anser utskottet motionerna U402 (kd) yrkande 3, K715 (kd)

yrkande 13, U404 (s) samt U410 (s) besvarade.

Vänsterpartiet vill i motion U26 (v) yrkande 4 att svenska regler skall vara

tillämpliga vid allt samarbete som rör utveckling och export.

Av vad utskottet ovan anfört framgår att EU:s medlemmar i enlighet med

artikel 223 i Romfördraget fortsatt äger besluta om det materiella innehållet i

alla regler rörande krigsmaterielexport. Någon gemenskapskompetens finns inte

på detta område. För Sveriges del gäller att all utlandssamverkan på

krigsmaterielområdet skall stå i överensstämmelse med de generella riktlinjerna

för krigsmaterielexport. Då ett samarbetsavtal med utländsk part förutsätter

export från samarbetslandet till tredje land bör enligt gällande riktlinjer

fråga om sådan export bedömas enligt svenska regler, i fall då den slutliga

produkten kan sägas ha övervägande svensk identitet. Utskottet finner den

gällande ordningen ändamålsenlig och ser inte skäl att förespråka en ändring av

gällande regler. Som ovan anförts finner utskottet att regeringen i kontakter

med andra stater på ett tillfredsställande sätt ger uttryck för svenska

synpunkter utifrån den restriktivitet som präglar Sveriges politik rörande

krigsmateriel.

Med det anförda anser utskottet motion U26 yrkande 4 besvarad.

Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden

Flera motioner innefattar yrkanden av innebörd att all svensk krigsmateriel-

export, i förekommande fall även avseende följdleveranser, skall avbrytas med

hänvisning till den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i dessa

länder. Utskottet gör med anledning av dessa motionsyrkanden följande

bedömning.

Det gällande regelsystemet avseende utlandssamverkan på krigsmaterielområdet

syftar till att så långt möjligt uppnå politiskt samförstånd i dessa, många

gånger svåra, avvägningsfrågor. Alla principiellt viktiga ärenden föreläggs

Exportkontrollrådet och kan också bli föremål för diskussion i Utrikesnämnden.

Enligt gällande lag och riktlinjer är det i sista hand regeringen som har att

ta ställning till frågor rörande tillstånd för export av krigsmateriel.

Regeringen har också det politiska ansvaret för tillämpningen av riktlinjerna.

Mottagarländernas respekt för de mänskliga rättigheterna är ett viktigt

rekvisit vid bedömningen av tillåtligheten av svensk krigsmaterielexport.

Utförseltillstånd för nya leveranser av krigsmateriel bör enligt riktlinjerna

inte lämnas avseende stater där omfattande och grova kränkningar av mänskliga

rättigheter förekommer. Utskottet har tidigare uttalat, senast i betänkande

1996/97:UU6, att regeringen vid en utvärdering och översyn av

krigsmateriellagstiftningen och riktlinjerna samt tillämpningen av desamma bör

fästa särskilt stor vikt vid MR-frågorna. Utskottet vidhåller denna

uppfattning.

Konstitutionsutskottet anmodade i sitt granskningsbetänkande 1996/97: KU25

regeringen att överväga och precisera de avsnitt i riktlinjerna för

krigsmaterielexport som behandlar följdleveranser. Enligt

konstitutionsutskottets uppfattning är riktlinjernas innebörd oklar bl.a. vad

gäller hänsynen till mänskliga rättigheter i samband med följdleveranser.

Regeringen har nu, som ovan nämnts, inlett ett arbete som syftar till en

utredning av dessa frågeställningar. Utskottet välkomnar detta.

Beträffande den principiella frågan om riksdagens behandling av ärenden som

enligt författning ankommer på regeringen, domstolar eller andra myndigheter,

har utskottet i tidigare betänkanden ansett att riksdagen inte bör besluta i

sådana förvaltningsangelägenheter. Detta ligger i linje med de slutsatser som

drogs av den av talmanskonferensen 1990 tillsatta Riksdagsutredningen.

Utredningen fann i sitt första delbetänkande, juni 1993, att riksdagen inte har

formell behörighet att ?överpröva? beslut som fattas av lägre instans. Enligt

utredningens mening bör utskottsberedningen av motioner som rör

myndighetsuppgifter i första hand ta sikte på en mer övergripande bedömning:

dels huruvida verksamheten på regerings- eller myndighetsnivå har utformats i

enlighet med riksdagens intentioner i själva delegationsbeslutet, dels om

utvecklingen blivit sådan att det är motiverat att ompröva delegationsbeslutet

och återföra normgivningen till riksdagen

Med anledning av Riksdagsutredningens rekommendationer har utskottet i

tidigare betänkanden, senast i betänkande 1996/97:UU6, kommit till slutsatsen

att riksdagen inte bör göra något särskilt tillkännagivande beträffande ett

vapenembargo gentemot enskilda länder. Denna utskottets bedömning kvarstår.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av utskottets årligen

återkommande betänkanden med landspecifika bedömningar rörande respekten för de

mänskliga rättigheterna. Utskottet utgår från att regeringen vid sina

ställningstaganden rörande utförseltillstånd och annan tillståndspliktig

utlandssamverkan noga beaktar vad utskottet därvid anför.

Utskottet avstyrker därmed motionerna U24 (mp) yrkande 12, U25 (kd) yrkande 2,

U26 (v) yrkande 5, U415 (mp) yrkande 12 samt U620 (c, fp, v, mp, kd) yrkande 8.

Med det anförda anser utskottet motionerna U24 (mp) yrkandena 7-11 och 13-18,

U26 (v) yrkandena 6-14, U415 (mp) yrkandena 13 och 14, U633 (c, v, mp, kd)

yrkande 5 samt U635 (c, v, mp) yrkandena 1 och 2 besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens skrivelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1996/97:138 Redogörelse för den

svenska krigsmaterielexporten år 1996 till handlingarna,

2. beträffande redovisningsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:U24 yrkandena 4, 5 och 19 samt 1997/98:

U25 yrkande 5,

res. 1 (fp, v, mp, kd)

3. beträffande överlämnande av ärenden till regeringen

att riksdagen avslår motion 1997/98:U24 yrkandena 2 och 3,

res. 2 (v, mp)

4. beträffande en avveckling av all svensk krigsmaterielexport

att riksdagen avslår motion 1997/98:U415 yrkande 1,

res. 3 (v, mp)

5. beträffande utveckling av offensiva vapensystem

att riksdagen avslår motion 1997/98:U415 yrkande 3,

res. 4 (v, mp)

6. beträffande en kontinuerlig utvärdering av mottagarländer

att riksdagen avslår motion 1997/98:U25 yrkande 1,

res. 5 (kd)

7. beträffande en översyn av lagstiftning och riktlinjer

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:U24 yrkande 6, 1997/98:U26

yrkande 1 och 1997/98:U415 yrkandena 4 och 9 förklarar motionerna

1997/98:U405 yrkande 5 och 1997/98:U406 yrkandena 2 och 3 besvarade med

vad utskottet anfört,

res. 6 (v, mp)

8. beträffande en breddning av krigsmaterielbegreppet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:U26 yrkande 3 och 1997/98: U415 yrkande

6,

res. 7 (v, mp)

9. beträffande leveransgarantier

att riksdagen avslår motion 1997/98:U415 yrkandena 10 och 11,

res. 8 (v, mp)

10. beträffande komponentleveranser

att riksdagen avslår motion 1997/98:U415 yrkande 7,

res. 9 (mp)

11. beträffande rapportering till FN:s vapenregister

att riksdagen avslår motion 1997/98:U25 yrkande 3,

12. beträffande lagfästande av riktlinjerna

att riksdagen avslår motion 1997/98:U415 yrkande 5,

res. 10 (fp, v, mp)

13. beträffande försvarsindustrins agerande gentemot

exportmarknaden

att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U405 yrkande 6 och 1997/98:U415

yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört,

14. beträffande åtgärder mot smuggling av krigsmateriel

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U415 yrkande 15 besvarad med vad

utskottet anfört,

15. beträffande exportstöd m.m.

att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U303 yrkande 5, 1997/98:U403

yrkandena 1-3, 1997/98:U405 yrkandena 1, 2, 4, 7 och 8 samt 1997/98:U406

yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört,

16. beträffande harmonisering av exportregler m.m.

att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U24 yrkande 1, 1997/98:U25 yrkande

4, 1997/98:U26 yrkande 2, 1997/98:U411 yrkande 2 samt 1997/98:U415 yrkande

2 besvarade med vad utskottet anfört,

17. beträffande en europeisk uppförandekod för krigsmaterielexport

att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U402 yrkande 3, 1997/98:K715 yrkande

13, 1997/98:U404 samt 1997/98:U410 besvarade med vad utskottet anfört,

18. beträffande tillämpligheten av svenska regler vid

utlandssamverkan

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U26 yrkande 4 besvarad med vad utskottet

anfört,

19. beträffande krigsmaterielexport till enskilda stater och

områden

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:U24 yrkande 12, 1997/98:U25

yrkande 2, 1997/98:U26 yrkande 5, 1997/98:U415 yrkande 12 samt

1997/98:U620 yrkande 8 förklarar motionerna 1997/98:U24 yrkandena 7-11 och

13-18, 1997/98:U26 yrkandena 6-14, 1997/98:U415 yrkandena 13 och 14,

1997/98:U633 yrkande 5 samt 1997/98:U635 yrkandena 1 och 2 besvarade med

vad utskottet anfört.

res.11 (c, fp, v, mp, kd)

Stockholm den 6 november 1997

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Nils T

Svensson (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg

(s), Bertil Persson (m), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Bodil Francke

Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd), Magnus Johansson (s), Inger Lundberg (s),

Håkan Juholt (s) och Lennart Rohdin (fp).

Reservationer

1. Redovisningsfrågor (mom. 2)

Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Olsson (mp) och Ingrid

Näslund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Utskottet har?

och på s. 23 slutar med ? samt U25 (kd) yrkande 5? bort ha följande lydelse:

Regeringens skrivelse med en redogörelse för krigsmaterielexporten under 1996

redovisar en ambition att något utvidga redovisningen jämfört med tidigare.

Skrivelsen för exporten under 1996 är dock fortfarande förhållandevis

knapphändig. Enligt utskottets mening bör regeringens redovisning av svensk

krigsmaterielexport framgent innefatta en redogörelse för vilken typ av

materiel som sålts till vilka länder och vilka företag som tillverkat den.

Vidare bör besked lämnas om vilka tillstånd till utlandssamverkan som lämnats

svenska företag.

Detta bör med anledning av motionerna U24 (mp) yrkandena 4, 5 och 19 och U25

(kd) yrkande 5 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande redovisningsfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:U24 yrkandena 4, 5 och 19

samt 1997/98:U25 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

**FOOTNOTES**

[10]: Andorra, Argentina,Estland, Grekland, Island,

Mauritius, Namibia, Nya Kaledonien, Saudiarabien och

Ungern.

[11]: Andorra, Argentina, Chile, Estland, Grekland,

Hongkong, Israel, Mauritius, Namibia, Tjeckien, Ungern och

Zimbabwe.

[12]: Andorra, Botswana, Island och Tjeckien.

[13]: Andorra, Argentina, Chile, Filippinerna, Island,

Luxemburg, Mauritius, Namibia, Sydafrika, Tjeckien, Ungern

och Zimbabwe.

2. Överlämnande av ärenden till regeringen (mom. 3)

Eva Zetterberg (v) Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Det

övergripande? och på s. 23 slutar med ?U24 (mp) yrkandena 2 och 3? bort ha

följande lydelse:

Det övergripande politiska ansvaret för hanteringen av krigsmaterielfrågorna

åvilar regeringen, som i sin tur är ansvarig inför riksdagen. I enlighet med

detta bör regeringen i kommande skrivelser om krigsmaterielexporten redogöra

för antalet ärenden av principiell betydelse som överlämnats till regeringen,

skälet till överlämnandet och det totala värdet av de ärenden som avgjorts av

regeringen. Vidare bör en extra granskning genomföras om huruvida ISP har levt

upp till riksdagens beslut om att principiella ärenden skall överlämnas till

regeringens avgörande.

Därmed tillstyrker utskottet motion U24 yrkandena 2 och 3.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande överlämnande av ärenden till regeringen

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:U24 yrkandena 2 och 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. En avveckling av all svensk krigsmaterielexport (mom. 4)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Miljöpartiet

vill? och på s. 24 slutar med ?U415 (mp) yrkande 1? bort ha följande lydelse:

Miljöpartiet har liksom tidigare Vänsterpartiet föreslagit att en

avvecklingsplan utarbetas för krigsmaterielexporten. Dessa tidigare yrkanden

har genomgående avstyrkts av utskottet med utgångspunkt i att det finns behov

av svensk krigsmaterielexport för att man skall kunna finansiera och utveckla

det svenska försvaret. Det säkerhetspolitiska läget har under senare år

genomgått en genomgripande förändring så till vida att Sveriges

säkerhetspolitiska läge avsevärt förbättrats, samtidigt som de stora hoten mot

Sveriges och andra länders säkerhet inte är av militär utan av annan natur. De

försvars- och säkerhetspolitiska motiven för svensk vapenexport har därmed till

stor del bortfallit, varför utskottet nu ställer sig bakom kravet på en

avvecklingsplan för den svenska vapenexporten.

Därmed tillstyrker utskottet motion U415 (mp) yrkande 1.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande en avveckling av all svensk krigsmaterielexport

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U415 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Utveckling av offensiva vapensystem (mom. 5)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?I detta

sammanhang? och som på s. 24 slutar med ?avstyrker motion U415 (mp) yrkande 3?

bort ha följande lydelse:

Det är ett ett viktigt led i det internationella nedrustningsarbetet att

Sverige såsom den amerikanska forskaren Randall Forsberg föreslagit avbryter

all utveckling av nya större vapensystem med offensiv kapacitet. Sverige kan

därvid fungera som ett efterföljansvärt exempel på samma sätt som Sverige och

några andra länder gjort i samband med genomförandet av en internationell

konvention mot personella minor.

Därmed tillstyrker utskottet motion U415 yrkande 3.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande utveckling av offensiva vapensystem

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U415 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. En kontinuerlig utvärdering av mottagarländer (mom. 6)

Ingrid Näslund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Granskningen

föranledde? och på s. 25 slutar med ?U25 (kd) yrkande 1? bort ha följande

lydelse:

Granskningen föranledde i övrigt inget uttalande från konstitutionsutskottet.

Utskottet välkomnar den översyn av praxis, när det gäller tolkningen av

begreppet följdleverans, som på riksdagens beställning skall ske.

Konstitutionsutskottet fann vid sin granskning av följdleveransbegreppet i

vissa hänseenden en oklarhet om riktlinjernas innebörd men påpekade samtidigt

att reglerna i vissa fall skulle ha kunnat tolkas annorlunda än vad som skett.

Enligt utskottets mening är det angeläget att kontinuerliga utvärderingar sker

för att utröna om de olika kriterierna är uppfyllda med avseende på samtliga de

länder till vilka export sker. Stor uppmärksamhet bör ägnas åt risken för en

glidande tolkning av begreppet ?omfattande och grova kränkningar? av de

mänskliga rättigheterna. Reglerna har varit i kraft sedan 1993. Utskottet anser

att det nu är dags att skaffa en sammanhållen bild av hur kriterierna tolkas

och hur praxis ser ut, inte bara när det gäller följdleveranser.

Utskottet tillstyrker motion U25 (kd) yrkande 1.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande en kontinuerlig utvärdering av mottagarländer

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:U25 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. En översyn av lagstiftning och riktlinjer (mom. 7)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Utskottet har

förstått? och på s. 25 slutar med ?och U415 (mp) yrkandena 4 och 9? bort ha

följande lydelse:

Svensk utrikespolitik har genom sin långvariga export av krigsmateriel till

Indonesien fått en av sina fulaste skamfläckar. Att den uppstått beror på den

suddiga och tänjbara tolkningen av begreppet följdleveranser. Begreppet har

ingen fast konsistens utan växlar med den politiska konjunkturen. Det bör vara

samma bestämmelser för följdleveranser som för andra leveranser av

krigsmateriel. Det är det enda rimliga sättet att komma bort från de

möjligheter till godtycklig elasticitet i tillämpning som begreppet

följdleveranser inrymmer. Det är vidare rimligt att hela krigsmaterielsystem

aldrig får betraktas som följdleveranser. Det är viktigt med större öppenhet

och offentlighet när det gäller den svenska krigsmaterielexporten. Det är

således logiskt att en utredning med direktiv att skärpa riktlinjerna för

svensk krigsmaterielexport tillsätts.

Därmed tillstyrker utskottet motionerna U24 (mp) yrkande 6, U26 (v) yrkande 1

och U415 (mp) yrkandena 4 och 9. Motionerna U405 (m) yrkande 5 och U406 (c)

yrkandena 2 och 3 anser utskottet med det anförda besvarade.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande en översyn av lagstiftning och riktlinjer

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:U24 yrkande 6, 1997/98:U26

yrkande 1 och 1997/98:U415 yrkandena 4 och 9 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört och förklarar motionerna 1997/98:U405

yrkande 5 samt 1997/98:U406 yrkandena 2 och 3 besvarade med vad utskottet

anfört.

7. En breddning av krigsmaterielbegreppet (mom. 8)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke-Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Beträffande

förändringar? och på s. 26 slutar med ?U415 (mp) yrkande 6? bort ha följande

lydelse:

Den uppdelning som görs i regelverket mellan Krigsmateriel för strid och

Övrig krigsmateriel är enligt utskottets uppfattning både olämplig och

vilseledande. Den är vilseledande så till vida att den ger intryck av att Övrig

krigsmateriel inte är farlig eller hotfull. Därigenom skapar den felaktiga

föreställningar om den svenska krigsmaterielexporten. Eftersom denna uppdelning

inte har något att göra med de effekter materielen har när det gäller att

åstadkomma mänskligt lidande skall inte skilda regler gälla för de olika

materielkategorierna. De regler som gäller för Krigsmateriel för strid skall

även tillämpas för Övrig krigsmateriel.

Som krigsmateriel i regelverkets mening bör också anses all materiel som i

dag av exportföretagen benämns ?försvarsmateriel?.

Därmed tillstyrker utskottet motionerna U26 (v) yrkande 3 och U415 (mp) yrkande

6.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande en breddning av krigsmaterielbegreppet

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:U26 yrkande 3 och 1997/98:U415

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Leveransgarantier (mom. 9)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Vad gäller?

och på s. 26 slutar med ?415 (mp) yrkandena 10 och 11? bort ha följande

lydelse:

Ett vapenexportavtal sträcker sig över flera år, eftersom följdleveranser

också ingår, och kan pågå länge efter avtalets ingående. Under den tiden kan

samhällssituationen i ett land förändras drastiskt och bli sådan att landet i

fråga inte uppfyller de krav som från svenskt håll finns för att vapenexport

skall vara tillåten. Utrikesutskottet anser att när nya omständigheter

föreligger, som t.ex. att ett land har råkat i väpnad konflikt eller inte

längre respekterar de mänskliga rättigheterna, måste all krigsmaterielexport

dit avbrytas.

Utskottet tillstyrker motion U415 (mp) yrkandena 10 och 11.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande leveransgarantier

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U415 yrkandena 10 och 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Komponentleveranser (mom. 10)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?All

tillståndspliktig? och på s. 26 slutar med ?U415 yrkande 7? bort ha följande

lydelse:

I samarbetsavtalen mellan Sverige och utländska köpare förekommer ett slags

obligatoriska avtal, EUC (End User Certificate - slutanvändarintyg) och ODP

(Own Production Declaration). Det sistnämnda används vid komponentleveranser.

Det betyder att köparen inte får sälja produkten vidare i obearbetat skick. Men

om den svenska komponenten används i ett vapen som inte har svensk identitet,

kan det säljas vidare till stater, som enligt de svenska vapenexportreglerna är

undantagna för svensk export. Utskottet anser att eftersom svensk krigsmateriel

på detta sätt kan hamna i ?förbjudna stater?, bör i fortsättningen

slutanvändarintyg användas för all svensk export av vapen, inklusive

komponenter.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion U415 (mp) yrkande 7.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande komponentleveranser

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U415 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Lagfästande av riktlinjerna (mom. 12)

Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Olsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Utskottet har

tidigare? och på s. 27 slutar med ?U415 (mp) yrkande 5? bort ha följande

lydelse:

Export av vapen utan tillstånd är i lag förbjuden. En rad rådgivande

riktlinjer finns i dag för reglerande av svensk vapenexport. I lagen om

krigsmateriel och lagen om strategiska produkter villkoras tillstånden.

Bestämmelserna är i dag restriktiva, men tillämpningen kan trots detta vara

liberal. När nu dessa ärenden överförts från regeringen till en myndighet, bör

riktlinjerna lagfästas, så att inga tvivel uppstår om hur reglerna skall

tillämpas.

Regeringen har tidigare avvisat krav på lagreglering av riktlinjerna för

krigsmaterielexport. Sedan dispensgivningen från 1996 överförts från regeringen

till en självständig myndighet har frågan kommit i ett nytt läge. En myndighet

bör styras av en av Sveriges riksdag antagen lag. Regeringen bör återkomma med

förslag till riksdagen om lagreglering av riktlinjerna för

krigsmaterielexporten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Utskottet tillstyrker motion U415 (mp) yrkande 5.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande lagfästande av riktlinjerna

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U415 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden

(mom. 19)

Helena Nilsson (c), Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke

Olsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ?Utskottet

avstyrker därmed? och på s. 32 slutar med ?U635 (c, v, mp) yrkandena 1 och 2

besvarade? bort ha följande lydelse:

Vad gäller Indonesien har utskottet dock under en lång följd av år behandlat

den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i landet, i synnerhet

vad avser Östra Timor och dess rätt till självbestämmande (senast i

betänkandena 1993/94:UU3, 1993/94:UU26, 1994/95:UU24 och 1996/97: UU12).

Utskottet har därvid tagit del av upprepade rapporter från FN:s kommission för

de mänskliga rättigheterna, från FN:s särskilde rapportör, från Human Rights

Watch/Asia och State Departments årsbok för 1996.

Utskottet tvingas konstatera att förhållandena i Indonesien och på Östra

Timor inte i något avseende förbättrats under de senaste åren. Tvärtom innebar

regimens aktioner mot oppositionen sommaren 1996 liksom det ökade trycket på

Östra Timor efter det att Nobels fredspris förlänades företrädare för den

östtimoranska frihetskampen att utvecklingen snarare försämrades.

Av regeringens skrivelse om krigsmaterielexporten för 1996 framgår att en

betydande förnyad export av krigsmateriel till Indonesien ägt rum under året.

Utskottet finner mot bakgrund av sina tidigare konstateranden rörande

utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i Indonesien och i synnerhet vad

avser Östra Timor och dess rätt till självbestämmande att all form av svensk

krigsmaterielexport till Indonesien, inbegripet följdleveranser, står i strid

med de riktlinjer för svensk krigsmaterielexport som riksdagen ställt sig

bakom. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna U24 (mp) yrkande 12, U25 (kd)

yrkande 2, U26 (v) yrkande 5, U415 (mp) yrkande 12 och U620 (mp) yrkande 8.

Utskottet anser motionerna U24 (mp) yrkandena 7-11 och 13-18, U26 (v) yrkandena

6-14, U415 yrkandena 13 och 14, U633 (c, v, mp, kd) yrkande 5 samt U635 (c, v,

mp) yrkandena 1 och 2 besvarade med vad utskottet anfört.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande krigsmaterielexport till enskilda stater och områden

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:U24 yrkande 12, 1997/98:U25

yrkande 2, 1997/98:U26 yrkande 5, 1997/98:U415 yrkande 12 och 1997/98:U620

yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

och förklarar motionerna 1997/98:U24 yrkandena 7-11 och 13-18, 1997/98:U26

yrkandena 6-14, 1997/98:U415 yrkandena 13 och 14, 1997/98:U633 yrkande 5

samt 1997/98:U635 yrkandena 1 och 2 besvarade med vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Myndighetsstrukturen

Göran Lennmarker, Inger Koch och Bertil Persson (alla m) anför:

Regeringen föreslog i proposition 1995/96:31 inrättandet av en ny myndighet för

kontroll över krigsmateriel och andra strategiska produkter, vilket också blev

riksdagens beslut. Moderata samlingspartiet motsatte sig beslutet, då vi inte

ansåg att samma myndighet skulle pröva tillståndsgivning enligt de skilda lagar

som gäller för krigsmateriel och strategiska eller s.k. dual use-produkter.

Utförsel av krigsmateriel är i princip förbjuden, medan däremot dual use-

produkter i princip omfattas av frihandel och av EU:s fria rörlighet för varor.

Vi stödde oss på det förslag som framlagts i betänkandet Kontroll över export

av strategiskt känsliga varor (SOU 1993:56) som innebar att

tillståndsprövningen för dual use-produkter borde delegeras från regeringen

till Kommerskollegium. Flertalet remissinstanser delade denna uppfattning.

2. Redovisningsfrågor (mom. 2)

Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anför:

Regeringen nämner att Norge i sin rapport 1996 redovisade vilket materielslag

exporten till olika länder avser och att regeringen överväger att göra en

liknande redovisning. Vi välkomnar en ökad öppenhet och menar att praktiska

problem inte bör få hindra en sådan utveckling. Om Norge kunnat lösa

sekretessfrågorna och övriga rättsliga problem torde det även vara möjligt för

den svenska regeringen.

3. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden

(mom. 19)

Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anför:

I sju motioner, varav tre ?tvärpolitiska?, tar motionärerna upp enskilda länder

som inte uppfyller de krav som gäller för svensk vapenexport. De nämnda

staterna befinner sig i väpnad konflikt, eller är invecklade i en

internationell konflikt som kan leda till en väpnad konflikt, eller har inre

väpnade oroligheter. Utmärkande för staterna är också bristen på respekt för

mänskliga rättigheter, som kan ta sig uttryck i omfattande och grova

kränkningar av dessa rättigheter. Motionerna besvaras med att utskottet i

tidigare betänkanden kommit till slutsatsen att riksdagen inte bör göra något

särskilt tillkännagivande beträffande ett vapenembargo gentemot enskilda

länder. Utskottet hänvisar till de årligen återkommande betänkandena med

landspecifika bedömningar för de mänskliga rättigheterna. Vi delar inte

utskottets bedömning. Motionärerna framhåller inte bara de mänskliga

rättigheterna utan fokuserar också på kärnfrågorna inom svensk vapenexport. Vi

vill också se hur reglerna för de uppställda kraven efterlevs och hur den

säkerhetspolitiska situationen är i det aktuella landet just vid tillfället när

tillstånd för vapenexport beviljas eller avslås. Därför hävdar vi att riksdagen

också bör yttra sig om lämpligheten av export till vissa länder.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Skrivelsen............................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................6

Skrivelsens huvudsakliga innehåll...................6

Lagen om krigsmateriel............................7

Svensk krigsmaterielexport år 1996.................10

Beviljade utförseltillstånd......................10

Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m...16

Sammanfattning av motionerna.......................17

Utskottets överväganden............................22

Redovisningsfrågor...............................22

Lagstiftningsfrågor och regelverk................23

Internationellt samarbete........................28

Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden31

Hemställan.........................................32

Reservationer........................................34

Särskilda yttranden..................................40