Bet. 1997/98:UU7

Utrikesutskottets betänkande

1997/98:UU07

Mellanstatliga organisationer

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1997/98

UU7

Sammanfattning

Detta betänkande behandlar Riksdagens revisorers förslag 1995/96:RR12 angående

Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga organisationer jämte en

motion som väckts i anslutning till revisorernas förslag.

Utskottet finner förslagen intressanta men konstaterar att den pågående

utvecklingen innebär att flera av de av revisorerna påpekade förhållandena är

föremål för studier. I vissa fall är också åtgärder, vilka ligger i linje med

revisorernas förslag, under genomförande. Enligt utskottets uppfattning finns

det mot denna bakgrund inte anledning för riksdagen att för närvarande göra

något tillkännagivande till regeringen. Samtliga yrkanden besvaras.

Riksdagens revisorers förslag

I Förslag till riksdagen 1995/96:RR12 föreslår Riksdagens revisorer

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna har

anfört om budgetering och redovisning av resultat,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna har

anfört om omprövning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna har

anfört om konsekvenser av medlemskapet i EU,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna har

anfört om riksdagens delaktighet samt

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna har

anfört om behovet av lättillgänglig information.

Motionen

1996/97:U5 av Jan Bergqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att någon omprövning av Sveriges medlemskap i

Europarådet inte bör ske.

Utskottet

Sammanfattning av revisorernas förslag

Bakgrund

Utrikesutskottet har inom ramen för sitt arbete med uppföljning och utvärdering

genomfört en preliminär kartläggning av i vilka organisationer Sverige är

medlem. Mot bakgrund av denna har utskottet föreslagit en granskning av

Sveriges medlemskap i internationella mellanstatliga organisationer. Riksdagens

revisorer presenterar i Förslag till riksdagen 1995/96:RR12 sin granskning och

de förslag som denna granskning föranlett. Revisorerna anser att det svenska

deltagandet i internationella mellanstatliga organisationer behöver

uppmärksammas, analyseras och regelbundet ifrågasättas.

Mellanstatliga organisationer

Revisorernas granskning behandlar Sveriges medlemskap i internationella

mellanstatliga organisationer. Med en internationell organisation avses, enligt

de internationella organisationernas union (Union of International

Associations), en organisation som uppfyller följande krav:

* Organisationens syfte skall ha internationell karaktär och organisationen

skall ha för avsikt att ha verksamhet som berör minst tre länder.

* Medlemskap måste vara öppet för var och en inom organisationens

verksamhetsområde.

* Tjänstemän eller förtroendemän bör representera de olika medlemsländerna. Om

antalet medlemsländer överstiger antalet platser på någon nivå i

organisationen bör ett rotationssystem användas.

* Organisationens stadga måste innehålla bestämmelser om val av beslutande

organ. Ett permanent säte måste finnas.

* Minst tre länder måste bidra till finansieringen. Det får inte finnas något

vinstsyfte för medlemmarnas räkning.

* Organisationen måste ha egen verksamhet.

* Bevis på aktuella aktiviteter måste finnas tillgängliga.

För att en organisation skall anses vara en mellanstatlig organisation måste

den också, förutom vad som fordras för en internationell organisation, uppfylla

kravet att ha bildats genom en överenskommelse mellan regeringarna i minst tre

stater. Sådana organisationer brukar benämnas IGO:er (Inter-Governmental

Organizations). De internationella organisationer som inte är mellanstatliga

har beteckningen NGO:er (Non-Governmental Organizations).

Genomförandet av revisorernas granskning

Riksdagens revisorers granskning har avgränsats till att främst avse följande

frågor:

* I vilka internationella mellanstatliga organisationer är Sverige medlem?

* Vilka är motiven för deltagande i olika organisationer och i vilken

utsträckning omprövas medlemskap?

* Vad innebär arbetet i olika internationella organisationer och vilken

aktivitetsnivå upprätthålls?

* Hur är arbetet inom Sverige fördelat och samordnat?

* Vilka typer av insatser är det fråga om? Vad får Sverige i utbyte av sitt

medlemskap?

* Hur har arbetet följts upp och utvärderats?

* Hur har Sveriges inträde i Europeiska unionen (EU) påverkat deltagandet i

internationella mellanstatliga organisationer?

* Vilka möjligheter har riksdagen att ta ställning till det svenska arbetet i

internationella mellanstatliga organisationer?

För att få en översiktlig bild av Sveriges deltagande i internationella

mellanstatliga organisationer genomförde revisorerna en enkät med departementen

om Sveriges engagemang i sådana organisationer inom deras respektive

ansvarsområde. Enkäten tillställdes expeditionscheferna i Regeringskansliet i

juni 1995.

Revisorerna har också svarat för genomförandet av fördjupade studier av det

svenska deltagandet i fem organisationer: FN:s sjöfartsorganisation (IMO;

International Maritime Organization), Helsingforskommissionen (Helcom),

Europeiska patentorganisationen (EPO; European Patent Organization), Europeiska

utvecklingsbanken (EBRD; European Bank of Reconstruction and Development) och

EU:s utbildningsprogram Sokrates.

Revisorerna har dessutom anordnat ett seminarium för att inhämta synpunkter.

I seminariet deltog ledamöter och tjänstemän från utrikesutskottet och

jordbruksutskottet, representanter för Utrikesdepartementet,

Kommunikationsdepartementet, Finansdepartementet, Jordbruksdepartementet,

Förvaltningspolitiska kommissionen och Statskontoret.

Sammanfattning av revisorernas granskning

Sveriges engagemang i internationella mellanstatliga organisationer

Internationaliseringen har haft betydande återverkningar på stora delar av den

statliga förvaltningen. Vad som tidigare varit frågor av i huvudsak nationell

karaktär har successivt utvecklats till att bli frågor för över- eller

mellanstatliga beslutsorgan. Medlemskap och aktivt deltagande i internationella

mellanstatliga organisationer har ansetts vara ett sätt för Sverige att

tillvarata landets intressen. Det svenska engagemanget i internationella

mellanstatliga organisationer har därför vuxit snabbt under senare år. Sverige

är ett av de länder i världen som innehar medlemskap i flest sådana

organisationer.

Något entydigt svar på frågan i exakt hur många organisationer Sverige är

medlem finns dock inte. Olika kartläggningar av det internationella

engagemanget ger olika resultat beroende på vilka avgränsningar som görs.

Revisorerna betonar att inte heller deras undersökning nödvändigtvis behöver ge

någon fullständig bild av Sveriges mellanstatliga engagemang.

I enkätsvaren till revisorerna har departementen lämnat uppgifter om 190

organisationer och urskiljbara verksamheter inom organisationer. OECD:s,

Europarådets och Nordiska rådets kulturverksamheter är exempel på ?urskiljbara

verksamheter?. Antalet organisationer i enkätsvaren överensstämmer ganska väl

med resultatet av den preliminära kartläggning som utrikesutskottet tidigare

genomfört.

Utrikesdepartementet, Kommunikationsdepartementet och Jordbruksdepartementet

är de tre departement som, enligt enkätsvaren, har huvudansvaret för det

svenska deltagandet i flest organisationer.

Insatser och utbyte

Granskningen visar att i de flesta av de organisationer som beskrivs i

revisorernas enkät har Sverige blivit medlem då organisationen bildades.

Motivet för medlemskap är i allmänhet liktydigt med organisationens ändamål.

För de allra flesta organisationer anges att de motiv som gällde vid inträdet i

organisationen fortfarande gäller. Departementen har endast i två fall angivit

att motiv och ändamål har ändrats. Endast undantagsvis har formella

utvärderingar genomförts. Sverige har i enstaka fall utträtt ur internationella

mellanstatliga organisationer.

Revisorerna visar också att det inte finns någon samlad uppfattning om hur

stora obligatoriska avgifter och frivilliga bidrag som varje år utbetalas till

internationella organisationer. Av revisorernas enkät till departementen

framgår att utgifter för medlemskap i internationella mellanstatliga

organisationer uppgick till omkring 5 miljarder kronor för 1994. Drygt 2

miljarder utgörs av frivilliga bidrag. I beloppen ingår kostnaderna för

fredsbevarande operationer och för svenskt deltagande i

flygsäkerhetsmyndigheten Joint Aviation Authority, som betalas av

Luftfartsverket. I enkäten har årliga obligatoriska och frivilliga bidrag

efterfrågats. De obligatoriska avgifterna är beroende av vilka organisationer

Sverige är med i, medan de frivilliga bidragen kan variera vid oförändrat

medlemskap. De totala kostnaderna för deltagandet har inte efterfrågats.

Exempelvis har inte rese- och traktamentskostnader och kostnader för förlorad

arbetstid i Sverige kartlagts. Inte heller har de ersättningar Sverige i vissa

fall erhåller från de internationella organisationerna kartlagts. Till de

belopp som revisorerna redovisar kommer inbetalningar enligt kvoter, avtal om

kapitalpåfyllnad etc. Utöver direkta inbetalningar kommer vissa

garantiåtaganden.

Av revisorernas granskning framgår att Sverige i mellanstatliga

organisationer representeras såväl av regeringsledamöter och

departementstjänstemän som av företrädare för myndigheter, statliga bolag eller

intresseorganisationer. I vissa fall har ansvaret delegerats från departementen

till myndigheter eller bolag. I det mellanstatliga samarbetet deltar också

parlamentariker. Det gäller framför allt i Nordiska rådet, Europarådet, Förenta

nationerna (FN) och olika FN-organ samt Organisationen för säkerhet och

samarbete i Europa (OSSE).

Inom Utrikesdepartementet har riktlinjer för ekonomisk styrning av

internationella organisationer utarbetats. Den som företräder regeringen vid

förhandlingar med en större internationell organisation till vilken bidrag

lämnats ur statsbudgeten skall, enligt dessa riktlinjer, verka för att

organisationen tillämpar de principer för ekonomisk redovisning som fastställts

för organisationerna i FN-systemet (United Nations System Accounting

Standards). Svenska representanter bör vidare verka för att organisationens

externa revision bedrivs enligt de principer (Auditing Standards) som

fastslagits av Intosai (International Organization of Supreme Audit

Institutions). Avvikelser från riktlinjerna uppges dock ibland vara

oundvikliga.

Av revisorernas enkät framgår att riktlinjerna ännu inte haft någon större

effekt för den ekonomiska styrningen av organisationerna. Många FN-organ följer

de principer för ekonomisk redovisning som fastställts för organisationerna

inom FN-systemet. Några organisationer, t.ex. Europarådet, uppges ha egna

principer. Det stora flertalet enkätsvar till revisorerna utvisar dock att

organisationerna inte tillämpar de principer för ekonomisk redovisning som

fastställts för FN-systemets organisationer, eller att det är oklart om

organisationerna gör det eller inte.

Revisorerna menar att det kan finnas två anledningar till att regeringens

riktlinjer ännu inte har haft någon större effekt: det kan bero på att det

svenska inflytandet i organisationerna är litet eller på att de svenska

deltagarna inte har tillmätt riktlinjerna någon särskilt stor betydelse.

Uppföljning och utvärdering, redovisning till riksdagen

Av den granskning som revisorerna redovisar framgår att Sverige endast

undantagsvis har gjort egna utvärderingar av deltagandet i internationella

mellanstatliga organisationer. De utvärderingar som gjorts har vanligen

resulterat i bedömningen att Sveriges medlemskap i en bestämd organisation är

väl motiverat och att de medel som Sverige anslår används på från svensk

synpunkt värdefulla aktiviteter. I några fall har utvärderingen föranlett

organisatoriska förändringar i organisationen eller beträffande det svenska

deltagandet. I enkätsvaren till revisorerna redovisas också några utvärderingar

som gjorts inom organisationerna.

Revisorerna karaktäriserar den skriftliga informationen till riksdagen om

arbetet i internationella mellanstatliga organisationer som knapphändig.

Informationen har i huvudsak varit deskriptiv och främst gällt aktiviteter som

redan har genomförts. Endast i liten utsträckning har de överväganden som

gjorts eller skall göras inom ramen för det mellanstatliga samarbetet

redovisats för riksdagen. Enligt revisorerna kan detta bl.a. förklaras av

tidsförskjutningar mellan den svenska budgetprocessen och de beslutsprocesser

som rör Sveriges åtaganden i de internationella mellanstatliga

organisationerna.

Riksdagen får kontinuerlig information om arbetet i internationella

mellanstatliga organisationer på olika sätt. Revisorerna beskriver t.ex. hur

regeringen i 1995 års budgetproposition redovisade Sveriges internationella

engagemang i respektive departements bilaga. Revisorerna nämner också den

årliga berättelsen till riksdagen om verksamheten i Nordiska rådets svenska

delegation, den årliga redogörelsen till riksdagen från Sveriges delegation i

Europarådets parlamentariska församling och regeringens skrivelse med en

redogörelse för verksamheten i Europarådets ministerkommitté. Därtill omtalas

regeringens årliga redogörelse för verksamheten i Europeiska unionen och

regeringens skrivelse om verksamheten i OSSE samt regeringens skrivelse

1995/96:40 FN inför framtiden. Revisorerna uppmärksammar också hur regeringen

tidigare, genom skriften Fakta om svenskt bistånd, som ingått som en

underbilaga till budgetpropositionen, har redogjort för det svenska biståndet.

För budgetåren 1993/94 och 1994/95 har i stället årsberättelserna Svenskt

bistånd respektive Sveriges utvecklingssamarbete upprättats inom UD.

Förändringen innebär - enligt revisorerna - att riksdagen inte längre

tillställs lika utförliga redogörelser för det svenska biståndet som tidigare.

Vid sidan av skriftliga redogörelser får riksdagen information genom den

årliga s.k. utrikesdeklarationen och genom muntliga redovisningar av tjänstemän

till berörda utskott eller ledamöter. Ledamöter av riksdagens utskott kan också

få information genom kolleger som deltar som ledamöter i olika internationella

sammanslutningar.

Revisorerna påpekar att även om riksdagen inte har begärt ytterligare

formella redogörelser för arbetet i internationella mellanstatliga

organisationer från regeringen, har man välkomnat sådana redogörelser.

Förändringar till följd av Sveriges medlemskap i EU

Revisorernas granskning har även gällt frågan om - och i så fall hur - de nya

samverkansformerna till följd av det svenska EU-medlemskapet påverkar

medlemskap och arbete i de internationella mellanstatliga organisationer i

vilka Sverige är medlem.

För den övervägande delen av fallen kan man av departementens enkätsvar

utläsa att EU-medlemskapet inte har påverkat Sveriges deltagande i

organisationen. Samtidigt redovisas relativt många exempel på att deltagandet

faktiskt har påverkats av medlemskapet i EU. Beträffande det nordiska

samarbetet i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet anges i enkätsvaren att

Sveriges deltagande sannolikt kommer att påverkas av medlemskapet i EU. I ännu

högre grad förefaller EU-medlemskapet ha påverkat arbetssättet i de

internationella mellanstatliga organisationerna.

I enkätsvaren finns exempel på att medlemskapet i EU har inneburit att

Sverige blivit medlem i internationella organisationer som man tidigare inte

var medlem i eller där man tidigare bara var observatör. Även innebörden av

medlemskapet i en organisation kan ha ändrats till följd av medlemskapet i EU.

Vidare ges exempel på att möjligheten att lämna organisationen har begränsats.

Revisorernas enkät ger också exempel på att Sverige minskat sitt engagemang i

organisationen, att samarbetsformerna har förändrats eller att deltagandet har

påverkats av att Norge inte är med i EU. Andra exempel är att arbetet i

organisationen betraktas på ett annat sätt än tidigare, att

finansieringsformerna har förändrats eller att Sverige representeras av

departement i stället för som tidigare av myndigheter.

Att förvalta det internationella

Revisorerna har också behandlat frågan vad det alltmer omfattande och

intensifierade arbetet i internationella mellanstatliga organisationer betyder

för den svenska statsförvaltningen och då specifikt för riksdagens och

regeringens möjligheter att styra och för relationerna mellan riksdag, regering

och myndigheter.

Arbetet i internationella mellanstatliga organisationer förutsätter

nationella ställningstaganden i en rad frågor. De som representerar Sverige i

en mellanstatlig organisation vill inte inför representanter från andra länder

framstå som inbördes oense eller motsägelsefulla. Revisorernas granskning visar

att man i Sverige lägger ned mycket arbete på att förbereda sammankomster i

internationella mellanstatliga organisationer. I förberedelsearbetet deltar

inte bara företrädare för regeringen och statliga myndigheter utan också bl.a.

intresseorganisationer.

Vikten av att finna en svensk ståndpunkt i internationella organisationer har

tidigare berörts av Statskontoret i en undersökning om EU-medlem-skapets

effekter på svensk statsförvaltning. Undersökningen visar att

myndighetstjänstemän som deltar i EU-organens arbete ofta får enbart muntliga

direktiv. Statskontoret rekommenderar att formkraven skärps genom skriftliga

instruktioner och rutinmässig återrapportering, vilket skulle öka regeringens

styrmöjligheter. Regeringen skulle bl.a. lättare kunna följa Sveriges och andra

länders ståndpunkter under ett ärendes gång.

Arbetet i internationella mellanstatliga och överstatliga organisationer

innebär att regler av olika slag utformas och fastställs på tre olika nivåer:

nationell, europeisk och global nivå. Enligt revisorerna får det betydelse för

den offentliga förvaltningens arbete i Sverige. Den svenska

förvaltningsstrukturen har emellertid hittills i allt väsentligt varit uppbyggd

med utgångspunkt i nationella behov.

Revisorernas granskning indikerar att ett vidgat deltagande i internationella

mellanstatliga organisationer leder till att den centrala statsförvaltningen -

och dess förmåga att skapa och förmedla svenska ståndpunkter - blir mer

betydelsefull än tidigare. Frågor som tidigare har handlagts av statliga

myndigheter blir i högre grad frågor för Regeringskansliet. Behovet av ett

kontinuerligt informationsutbyte mellan departement och myndigheter leder till

att den informella styrningen ökar, enligt revisorerna. Myndigheternas

traditionella självständighet minskar när gränserna mellan departement och

myndigheter suddas ut. Samtidigt skapas kontaktnät kring de internationella

mellanstatliga organisationerna. Dessa avser inte bara kontakter mellan

departement och myndigheter utan innefattar också privata företag och

intresseorganisationer av olika slag. De följer inte nödvändigtvis

nationsgränserna utan kan innefatta både svenska och utländska deltagare.

Revisorerna anser att svenska tjänstemäns och politikers förmåga att förstå

hur internationella mellanstatliga organisationer arbetar och inbördes

samspelar är avgörande för Sveriges möjligheter att tillgodose sina egna

intressen och driva bestämda uppfattningar. Om insikter i det internationella

samarbetets villkor är begränsade hos tjänstemännen och politikerna finns det

en risk för att det internationella arbetet kommer att skötas av en liten grupp

tjänstemän som specialiserat sig på olika organisationer.

Revisorernas överväganden och förslag

Revisorernas granskning har sammanfattningsvis utvisat att Sverige tillhör de

stater som är mest engagerade i internationella mellanstatliga organisationer.

Engagemanget har utvecklats och utvidgats under en lång följd av år och det

förefaller ha ökat till följd av Sveriges medlemskap i EU. De svenska bidragen

uppgår till mer än fem miljarder kronor per år. Motiven för medlemskap har

sällan ändrats. Bara i undantagsfall har det internationella samarbetet

utvärderats genom formella analyser av vilka kostnader och intäkter som är

förknippade med Sveriges medlemskap. Vidare har granskningen visat att

riksdagen får knapphändig information om pågående arbete i internationella

mellanstatliga organisationer. Det svenska EU-medlemskapet har på olika sätt

påverkat medlemskapet i internationella mellanstatliga organisationer.

Granskningen har också påvisat behovet av att en svensk ståndpunkt formuleras i

det internationella mellanstatliga samarbetet och att tjänstemän och politiker

har insikter i hur det internationella samarbetet bedrivs och kan påverkas.

De överväganden och förslag som revisorerna har redovisat mot bakgrund av sin

granskning sammanfattas i detta avsnitt.

Budgetering och redovisning av resultat (yrkande 1)

Revisorernas granskning har visat att kartläggningar av Sveriges deltagande i

internationella mellanstatliga organisationer kan ge olika resultat. Något

entydigt svar på frågan i hur många internationella mellanstatliga

organisationer Sverige är medlem finns därför inte. Sammanställningar över i

hur många organisationer Sverige är medlem, hur många organisationer respektive

departement har ansvar för och ungefär vilka belopp som direkt betalas för

medlemskapet, ger därför endast en allmän bild av omfattningen av det svenska

engagemanget.

Revisorerna anser att sådana sammanställningar ger begränsad information. Om

de är ofullständiga och t.ex. saknar uppgifter om kostnaderna i Sverige för

medlemskap finns risk för att de blir vilseledande. Trots att

sammanställningarna kan förefalla mycket exakta ger de inte tillräcklig

information för att kunna tjäna som underlag för bedömningar av värdet av

svenskt medlemskap i internationella mellanstatliga organisationer.

Enligt revisorernas uppfattning bör det svenska arbetet i internationella

mellanstatliga organisationer så långt möjligt betraktas som en del av den

statliga verksamheten och styras på samma sätt som andra delar av denna

verksamhet. Samma krav på produktivitetsutveckling, budgetering och

resultatredovisning som gäller för statliga myndigheter bör således även gälla

för det svenska arbetet i internationella mellanstatliga organisationer.

Revisorerna menar att deltagandet i internationella mellanstatliga

organisationers arbete är en särskild uppgift för statliga myndigheter och

därför kan betraktas som en speciell verksamhetsgren. Sådant arbete bör enligt

revisorernas mening särredovisas i myndigheternas anslagsframställningar och i

regeringens budgetförslag. Sådana särskilda redovisningar för arbetet i

internationella mellanstatliga organisationer skulle tydliggöra det

internationella arbetet. Riksdagen skulle därmed få underlag för egna

ställningstaganden. Revisorerna menar att det inte behöver betyda att varje

organisation måste tilldelas ett eget anslag. Utgifterna för arbetet i

organisationerna skulle mycket väl kunna fördelas på flera olika

verksamhetsområden.

Revisorerna utgår därför från att regeringen tar initiativ till de

förändringar av redovisningen som fordras för att riksdagen genom

budgetprocessen skall få en bättre överblick över det svenska arbetet i

internationella mellanstatliga organisationer.

Revisorerna menar att myndigheterna även i sina årsredovisningar bör

särredovisa kostnaderna och resultatet för sin internationella verksamhet.

Denna del av resultatredovisningen bör granskas av Riksrevisionsverket på samma

sätt som redogörelser för andra verksamhetsgrenar.

Från och med budgetåret 1995/96 skall departementens årsredovisningar även

innehålla en resultatredovisning. Revisorerna förutsätter i sitt förslag att

departementen i dessa kommer att redovisa vilka utgifter man har haft för

internationellt samarbete och hur värdet av detta samarbete bedöms.

Enligt revisorernas bedömning bör myndigheternas och departementens

resultatredovisningar tillsammans kunna ge en bild av hur arbetet i

internationella mellanstatliga organisationer har bedrivits och vad det har

kostat. Revisorerna föreslår att resultatredovisningarna 1997 får utgöra

underlag för en redogörelse till riksdagen för arbetet i internationella

mellanstatliga organisationer. Revisorerna förutsätter att regeringen samtidigt

redovisar ställningstaganden till engagemangets omfattning i enskilda fall och

till principiella frågor som rör svenskt deltagande i internationella

mellanstatliga organisationer.

För radikala omprövningar av medlemskapet i enskilda fall behövs dock enligt

revisorernas bedömning mer inträngande studier av arbetet i bestämda

organisationer som underlag.

Omprövning (yrkande 2)

Revisorernas granskning visar att Sverige i allt väsentligt behåller sitt

medlemskap i de organisationer man en gång beslutat sig för att delta i. Det

tycks inte finnas något system för att ompröva - och verkligen ifrågasätta -

det svenska deltagandet.

Liksom vad gäller annan statlig verksamhet bör värdet av att Sverige är

medlem i bestämda internationella mellanstatliga organisationer enligt

revisorernas mening regelmässigt omprövas. Frågan om det svenska arbetets

inriktning och omfattning bör då prövas, liksom Sveriges finansiella åtaganden.

Särskilt gäller det i de fall då Sverige har varit medlem under lång tid,

betydande statliga anslag beviljas och resultatredovisningen har varit

ofullständig eller bristfällig. Det gäller också för organisationer där det

knappast är aktuellt att ifrågasätta Sveriges medlemskap, såsom FN, OECD eller

Nordiska rådet. I dessa fall handlar det om att ompröva formerna för och

omfattningen av deltagandet samt inriktningen av organisationens verksamhet. I

andra organisationer kan det, enligt revisorerna, vara motiverat att

ifrågasätta medlemskapet som sådant.

Revisorerna menar att de utvärderingar som görs av myndigheter och

departement behöver kompletteras med mer oberoende bedömningar, eftersom det är

naturligt att utvärderingar som genomförs av dem som själva deltar i arbetet i

en organisation präglas av deltagarnas speciella erfarenheter och intressen.

Det finns därför risk för att sådana utvärderingar inte ger någon tydlig

information till den som inte själv är insatt i arbetet i en speciell

organisation. Särskilt i de fall större förändringar av det svenska deltagandet

kan vara aktuella eller inför nya avtal om kapitalinsatser och garantiåtaganden

finns det enligt revisorerna behov av kompletterande oberoende bedömningar till

de utvärderingar som myndigheter och departement gör. Revisorerna anser att

regeringen årligen bör föranstalta om ett antal omprövningar av deltagandet i

internationella mellanstatliga organisationer.

En omprövning av Sveriges medlemskap i en internationell mellanstatlig

organisation kan göras efter olika kriterier. Revisorerna anser att regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag till hur en systematisk omprövning av

medlemskapet i internationella mellanstatliga organisationer skulle kunna

utformas.

Konsekvenser av medlemskapet i EU (yrkande 3)

Revisorernas granskning visar att medlemskapet i internationella mellanstatliga

organisationer på olika sätt har påverkats av Sveriges medlemskap i EU. Av

enkätsvaren kan det, enligt revisorerna, vara svårt att härleda någon entydig

tendens, men det finns flera exempel på att Sveriges handlingsfrihet har

reducerats som en följd av EU-medlemskapet. Sverige är numera obligatorisk

medlem i ett antal organisationer. I flera organisationer framför EU en

gemensam ståndpunkt, som medlemsstaterna i förväg kommit överens om. Sverige

deltar då i de internationella organisationernas arbete inte i första hand som

enskild nation utan i egenskap av EU-medlem.

Enligt revisorernas bedömning är dock frågan om hur Sveriges deltagande i

internationella mellanstatliga organisationer har påverkats av medlemskapet i

EU - och vilka konsekvenser det får för det svenska arbetet - otillräckligt

belyst. Frågan har inte behandlats i Statskontorets utvärdering av EU-

medlemskapets effekter för svensk statsförvaltning, men passar enligt

revisorernas bedömning väl in i Förvaltningspolitiska kommissionens arbete.

Revisorernas förslag innebär att regeringen ges i uppdrag att genom

Förvaltningspolitiska kommissionen eller på annat sätt utreda frågan om hur

medlemskapet i EU har påverkat det svenska arbetet i internationella

mellanstatliga organisationer. Riksdagen bör informeras om resultatet av detta

arbete.

Riksdagens delaktighet (yrkande 4)

I revisorernas granskning har riksdagen inte framställts som särskilt aktiv i

det internationella mellanstatliga arbetet. Sveriges internationella engagemang

sägs ha inverkat inte bara på statsförvaltningens uppgifter utan också på

förhållandet mellan departement och myndigheter. Allt flera frågor tas om hand

genom samarbete mellan olika myndigheter, mellan departement och myndigheter

eller i Regeringskansliet. Revisorerna visar att frågor som tidigare hanterades

av myndigheter har flyttats till departementen. Gränsdragningen mellan

departements- och myndighetsuppgifter har blivit alltmer oklar. Enligt

revisorerna har departementens informella styrning av myndigheterna ökat.

Sveriges internationella engagemang förefaller ha resulterat i att

inflytandet över betydelsefulla verksamheter har förskjutits från riksdagen

till regeringen och till tjänstemän snarare än politiker. Tjänstemännens

inflytande kan ha ökat på de folkvalda politikernas bekostnad. Samtidigt vidgas

de internationella organisationernas inflytande över svenska förhållanden. Det

har också visat sig att det blir allt viktigare att det finns en uttalad svensk

ståndpunkt i de frågor som kommer upp till avgörande i internationella

sammanhang.

Revisorerna anser att riksdagen kan utöva ett väsentligt inflytande över

arbetet i internationella mellanstatliga organisationer genom

ställningstaganden till medlemskapet som sådant och till de

resultatredovisningar som revisorerna förutsatt att regeringen kommer att

lämna.

Riksdagen behöver också ges möjligheter att påverka de svenska ståndpunkterna

och besluten i de internationella mellanstatliga organisationerna. Berörda

utskott behöver informeras om arbetet i organisationerna på ett så tidigt

stadium att beslut och ståndpunkter verkligen kan påverkas. För detta behöver

man mer information om arbetsformerna i olika organisationer. Sådan information

skulle t.ex. kunna omfatta uppgifter om hur budgetprocesserna ser ut, när avtal

löper ut och hur långt arbetet med regler av olika slag har nått.

Frågan hur riksdagen skall informeras om pågående arbete i internationella

mellanstatliga organisationer har emellertid inget givet svar. Revisorerna

pekar på den beredningsordning som har utvecklats för EG/EU-frågor och menar

att den bör kunna vara vägledande även när det gäller frågor som rör arbetet i

internationella mellanstatliga organisationer.

Statskontoret har tidigare rekommenderat skriftliga instruktioner till dem

som utses att representera Sverige i EU samt rutinmässig återrapportering från

tjänstemännen till regeringen. Sådana skärpta formkrav gör det lättare för

regeringen att styra arbetet och förbättrar regeringens möjligheter att följa

verksamheten. Revisorerna menar att arbetet i internationella mellanstatliga

organisationer bör dokumenteras på motsvarande sätt. Det skulle öka riksdagens

möjligheter till insyn i organisationernas arbete. Både utrikesutskottet och

övriga utskott bör ges möjlighet att följa det internationella arbetet på ett

sådant sätt att de kan ta till vara tillfällen att påverka arbetets inriktning.

Den översyn av statsförvaltningens förhandlings- och beredningsstruktur som

Statskontoret har föreslagit bör inte begränsas till endast EU-frågor utan även

innefatta arbetet i internationella mellanstatliga organisationer. Det är

väsentligt att riksdagens möjligheter att påverka det internationella arbetet

beaktas i en sådan översyn, menar revisorerna.

Revisorerna föreslår att regeringen prövar olika former för att öka

riksdagens möjligheter att påverka förestående avgöranden i internationella

mellanstatliga organisationer.

Hur riksdagens inflytande över svenska samhällsförhållanden över huvud taget

har påverkats av den ökade internationaliseringen behöver enligt revisorernas

mening belysas närmare. Revisorerna efterlyser därför en redogörelse för

förhållandet mellan riksdag, regering, förvaltningsmyndigheter och

internationella mellanstatliga organisationer. Den frågan bör bli föremål för

en särskild utredning.

Behov av lättillgänglig information (yrkande 5)

Av det tidigare har framgått att revisorerna förordar att regeringen i

väsentliga avseenden utvecklar den information om arbetet i internationella

mellanstatliga organisationer som lämnas till riksdagen. Revisorerna menar att

riksdagen måste ges goda förutsättningar att - genom frågor, motioner eller på

annat sätt - reagera på speciella händelser eller förhållanden som rör arbetet

i dessa organisationer.

Samlade uppgifter om internationella mellanstatliga organisationer som t.ex.

finns i Yearbook of International Organizations eller liknande publikationer

ger inte den direkta och lättillgängliga information om specifikt svenska

förhållanden som riksdagens ledamöter skulle behöva. Revisorerna anser att

riksdagens arbete skulle underlättas om man kontinuerligt hade tillgång till

konkreta uppgifter om det svenska engagemanget i internationella mellanstatliga

organisationer. Revisorerna föreslår därför att uppgifter om sådana

organisationer sammanförs i ett datorbaserat register som även görs

tillgängligt för andra användare.

En databas över internationella mellanstatliga organisationer där Sverige är

medlem eller på annat sätt engagerat skulle kunna innehålla uppgifter om

organisationens syfte, om vilket departement som är närmast ansvarigt, vilken

myndighet som representerar Sverige i organisationen, om Sveriges ekonomiska

bidrag med flera uppgifter. Den skulle också kunna innehålla uppgifter från den

dokumentation kring aktuella frågor som revisorerna efterfrågat ovan. Ett

datorbaserat register skulle ge riksdagens ledamöter möjligheter att på ett

översiktligt sätt informera sig om arbetet i internationella mellanstatliga

organisationer. De skulle få underlag för att på eget initiativ ta fram

utförligare information som utgångspunkt för frågor till regeringen och förslag

till riksdagen.

Revisorerna anser det vara angeläget att olika vägar prövas för att öka

politikers och medborgares insikt i hur internationellt arbete bedrivs och hur

det kan påverkas. Genom att göra informationen om Sveriges medlemskap och

arbete i internationella mellanstatliga organisationer mer lättillgänglig kan

statsmakterna skapa förutsättningar för ett vidgat intresse för internationella

frågor. Sådan information förbättrar också förutsättningarna för att svenska

ståndpunkter kan formuleras efter offentlig debatt och beslut av riksdagen.

Revision

Revisorerna behandlar också frågan om extern revision av Regeringskansliet och

de utbetalningar som sker direkt från departementen. En betydande del av de

utbetalningar regeringen beslutar om avser åtaganden inom ramen för det

mellanstatliga samarbetet.

Vikten av att utbetalningar till internationella mellanstatliga

organisationer blir föremål för extern revision understryks av Riksdagens

revisorer, som på grund av då pågående utredningsarbete i frågan dock inte lade

fram något särskilt förslag i detta avseende. Sedan riksdagsrevisorerna

presenterat sitt förslag har extern revision upphandlats.

Sammanfattning av motionen

I den enskilda motionen U5 (s) anförs att Sveriges medlemskap i Europarådet

inte bör omprövas. I samband med revisorernas överväganden och förslag om

omprövning görs en uppräkning av sådana mellanstatliga organisationer där det,

enligt revisorerna, knappast är aktuellt att ifrågasätta Sveriges medlemskap. I

uppräkningen nämns FN, OECD och Nordiska rådet. Motionärerna anser att

Europarådets arbete är av fundamental betydelse för utvecklingen i hela Europa

och att ingen annan organisation kan ersätta Europarådet. Sveriges medlemskap i

Europarådet är av sådan dignitet att organisationen borde ha varit med i

revisorernas uppräkning enligt motionärerna, som också menar att det skulle

väcka utomordentligt stort uppseende om Sveriges riksdag skulle fatta beslut

som innebär ett ifrågasättande av medlemskapet i Europarådet. Enligt

motionärerna kan revisorernas förslag att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad revisorerna anfört om omprövning därför endast

tillstyrkas under förutsättning av att Sveriges medlemskap i Europarådet inte

omprövas.

Utskottets överväganden

Inom ramen för arbetet med uppföljning och utvärdering inom sitt

beredningsområde har utrikesutskottet i skilda sammanhang funnit anledning att

intressera sig för olika aspekter av svenskt medlemskap i mellanstatliga

organisationer. Efter interna diskussioner under riksmötet 1992/93 genomförde

utskottet en egen pilotstudie på detta tema. På basis av vunna erfarenheter

hemställde utskottet om Riksdagens revisorers bistånd med en mera omfattande

granskning av förhållandena på området. Resultatet av den av revisorerna

genomförda studien redovisas i Riksdagens revisorers förslag 1995/96:RR12

angående Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga organisationer,

som ligger till grund för föreliggande betänkande.

Utskottets initiativ, som tidsmässigt föregått en rad andra studier men även

åtgärder på statsbudgetens område, synes, bl.a. av åberopningar att döma, ha

haft viss betydelse för den följande utvecklingen inom Sverige. Internationellt

finns få jämförbara utvärderingar.

Utskottet har erfarit att det under slutet av 1997 förekom kontakter mellan

Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) och Statskontoret om förutsättningarna

för vidare studier av Sveriges medlemskap i mellanstatliga organisationer.

Statskontoret har på grundval härav genomfört en förstudie angående formerna

för och omfattningen av det svenska engagemanget i mellanstatliga

organisationer, vilken för närvarande är föremål för överväganden inom

Regeringskansliet.

Den pågående utvecklingen innebär att flera av de av revisorerna påpekade

förhållandena är föremål för studier. I vissa fall är också åtgärder, vilka

ligger i linje med revisorernas förslag, under genomförande. Enligt utskottets

uppfattning finns det mot denna bakgrund skäl för riksdagen att anstå med mera

långtgående ställningstaganden.

Budgetering, redovisning m.m.

Revisorerna utgår från perspektivet att det svenska arbetet i mellanstatliga

organisationer så långt möjligt bör betraktas som en del av den statliga

verksamheten och styras på samma sätt som andra delar av denna verksamhet.

Sedvanliga krav på produktivitetsutveckling, budgetering och

resultatredovisning bör således gälla även för det svenska arbetet i

mellanstatliga organisationer.

I revisorernas förslag rörande budgetering och redovisning efterlyses en mer

utförlig information till riksdagen om det internationella samarbetets

kostnader och resultat. Revisorerna föreslår att det av departementens och

myndigheternas års- och resultatredovisningar skall framgå vilka utgifter man

har haft för internationellt samarbete och hur värdet av samarbetet bedöms.

Enligt förslaget bör regeringen ta sådana initiativ att riksdagen genom

budgetprocessen får en överblick över Sveriges arbete i mellanstatliga

organisationer (yrkande 1).

De framförda förslagen är ur många synpunkter beaktansvärda. Samtidigt finns

det skäl att ifrågasätta om det av revisorerna anlagda perspektivet är helt

adekvat utan betydande kvalifikationer.

I motsats till vad som gäller för flertalet andra former av statlig

verksamhet har statsmakterna i den internationella miljö det här är fråga om

betydligt mindre möjligheter att utöva inflytande och kontroll. Ofta handlar

Sveriges engagemang i diverse organisationer mera om att med långsiktiga

insatser bidra till konstruktiva processer än om att uppnå lätt verifierbara

resultat. Detta sätter naturligen gränser för exempelvis de krav på styrning

och produktivitetsutveckling som kan ställas på det svenska arbetet i

mellanstatliga organisationer. I de fall det dessutom rör sig om organisationer

av politisk karaktär framträder även andra begränsningar i det huvudsakligen

förvaltningsorienterade synsätt som revisorerna anlägger. Övervägandena i det

följande bör ses mot denna bakgrund.

Utskottet delar revisorernas uppfattning om det angelägna i att uppgifter om

Sveriges åtaganden i mellanstatliga organisationer redovisas och att en

rättvisande bild av kostnader och resultat därvid presenteras. Det borde i

princip vara möjligt att i myndigheternas budgetunderlag och i regeringens

budgetförslag avläsa kostnaderna för - och få en uppfattning om värdet av -

deltagandet i mellanstatliga organisationers arbete. Samtidigt kan det

konstateras att budgetpropositionerna under senare år i ökande utsträckning

innehållit redovisningar under respektive utgiftsområde av Sveriges engagemang

i mellanstatliga organisationer. Utskottet förutsätter att en utveckling i

denna riktning fortsätter.

Frågan om myndigheternas och Regeringskansliets årsredovisning m.m. regleras

i förordning (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. Av 5 § i nämnda

förordning framgår att en årsredovisning bl.a. skall omfatta en

resultatredovisning. Regeringskansliet fick en ny organisation från den 1

januari 1997 genom förordningen (1996:1515) med instruktion för

Regeringskansliet. Enligt 45 § i denna skall också Regeringskansliet tillämpa

de ekonomiadministrativa bestämmelser som gäller för myndigheter under

regeringen, om regeringen inte beslutar något annat. Regeringskansliet skall

dock inte lämna resultatredovisning enligt förordningen (1996:882) om

myndigheters årsredovisning m.m.

Det finns inte anledning att räkna med annat än att myndigheterna och

Regeringskansliet tillämpar bestämmelserna om års- och resultatredovisningar

samt om Riksrevisionsverkets roll m.m. i den utsträckning som förordningen

(1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. föreskriver. Det borde kunna

förutsättas att myndigheterna och Regeringskansliet i dessa sammanhang och på

ett ändamålsenligt sätt redovisar kostnader och resultat av engagemanget i

mellanstatliga organisationer.

Riksdagen får av regeringen regelbundet, oftast årligen, redogörelser för

arbetet i vissa mellanstatliga organisationer, bl.a. Europarådets

ministerkommitté, Nordiska rådet och OSSE. Dessa ger främst en uppfattning om

det politiska värdet av Sveriges deltagande i respektive organisation men

innehåller inte sällan också bedömningar av ekonomisk och administrativ

karaktär. Ett intryck är att Sverige i dessa och liknande organisationer

strävar mindre efter att uppnå omedelbara och lättverifierbara resultat och mer

efter att bidra till långsiktigt betydelsefulla, konstruktiva processer. Vad

gäller exempelvis Nordiska rådet kan också konstateras att, bl.a. till följd av

svenska insatser, framgång nåtts i strävandena att på ett kostnadseffektivt

sätt anpassa och modernisera organisationen.

Med det anförda anser utskottet revisorernas yrkande 1 besvarat.

Omprövning

Ett av revisorernas förslag avser regelbunden omprövning av det svenska

engagemanget i mellanstatliga organisationer. Regeringen bör, enligt

revisorernas uppfattning, återkomma till riksdagen med förslag om utformning av

sådana systematiska omprövningar av det svenska medlemskapet i olika

organisationer (yrkande 2).

Revisorerna redovisar i sin granskning några omprövningar som har skett under

de senaste åren. Sedan de framlade sitt förslag har regeringen, vilket bl.a.

framgår av den senaste budgetpropositionen, i flera fall genomfört ytterligare

omprövningar av inriktningen och omfattningen av Sveriges engagemang i olika

organisationer samt av de svenska finansiella åtagandena till följd av

medlemskapet. I ett betydande fall, som implicerar medlemskap i och samarbete

med mellanstatliga organisationer, nämligen det svenska östsamarbetet, har

regeringen låtit genomföra en oberoende, internationell bedömning. En närmare

redovisning av denna görs i proposition 1997/98:70, vilken i mars 1998

överlämnades till riksdagen.

Man kan således konstatera att det redan skett en viss utveckling i riktning

mot vad revisorerna föreslagit och att redovisningar av de omprövningar som

gjorts av svenskt samarbete med, respektive medlemskap i, mellanstatliga

organisationer gjorts inom ramen för budgetprocessen. Utskottet utgår från att

den iakttagna tendensen kommer att fortsätta. Ett tillkännagivande med den av

revisorerna föreslagna innebörden skulle därför på sakernas nuvarande

ståndpunkt kunna anstå.

Med det anförda anser utskottet revisorernas yrkande 2 besvarat.

I den enskilda motionen U5 (s) yrkar motionärerna att Sveriges medlemskap i

Europarådet inte bör omprövas.

Europarådets huvuduppgift är att främja respekten för demokrati, mänskliga

rättigheter och rättsstatens principer. Under 1990-talet har Europarådet fått

en ny och viktig roll i demokratiseringsprocessen i de central- och

östeuropeiska staterna, varav flertalet redan har upptagits som fullvärdiga

medlemmar i organisationen. Såväl i nyblivna medlemsländer som i

kandidatländerna anordnas stödprogram med inriktning främst på uppbyggnad av

rättssamhället och förankring av de mänskliga rättigheterna i det legala och

politiska systemet.

Representanter för regering och riksdag deltar regelbundet i Europarådets

arbete, inom ramen för ministerkommittén respektive den rådgivande

parlamentariska församlingen. Sveriges stats- och utrikesministrar har under

1990-talet avlagt ett flertal betydelsefulla besök i Europarådet.

På grundval av den redovisning som regeringen samt riksdagens

Europarådsdelegation lämnar granskar utskottet årligen Europarådets verksamhet

och Sveriges engagemang i organisationen. I sina granskningsbetänkanden har

utskottet hittills regelmässigt framhållit den vikt det fäster vid det

värdefulla arbete som utförs av organisationen. Detta innebär emellertid inte

att Europarådet, lika litet som någon annan mellanstatlig organisation i vilken

Sverige är medlem, för all framtid eller under alla tänkbara förutsättningar

bör undantas från en ifrågasättande granskning. Utskottet konstaterar också i

sammanhanget att Europarådet självt i olika sammanhang tagit initiativ till

översyner och effektiviseringar. I ett nu aktuellt fall gäller detta

organisationen av prövning av mål enligt Europakonventionen.

Med det anförda anser utskottet motion U5 (s) besvarad.

Konsekvenser av det svenska EU-medlemskapet

Revisorernas tredje förslag innebär att regeringen genom någon utredning ges i

uppdrag att undersöka vilka konsekvenser EU-medlemskapet har haft på Sveriges

engagemang i mellanstatliga organisationer (yrkande 3).

Förslaget är av intresse bl.a. mot bakgrund av preliminära bedömningar som

tyder på att arbetsbelastningen i de främst berörda departementen, såsom UD och

Jordbruksdepartementet, ökat med 25-30 % sedan inträdet i EU. Också andra delar

av statsförvaltningen kan förmodas ha fått vidkännas betydande resursmässiga

konsekvenser.

Statskontoret, som haft i uppdrag att kartlägga och analysera förändringar i

statsförvaltningens organisation och arbetsformer till följd av EU-medlemskapet

samt i utvecklingen av formerna för samordning mellan regering och

förvaltningsmyndigheterna, har publicerat en rapport om EU-medlemskapets

effekter på svensk statsförvaltning (Statskontoret 1996:7). Som Riksdagens

revisorer konstaterar har inte frågan om hur Sveriges medlemskap i

mellanstatliga organisationer påverkats av EU-medlemskapet behandlats i denna

utvärdering. Denna fråga aktualiseras emellertid i den ovan nämnda, av

Statskontoret genomförda förstudien, som överlämnats till Regeringskansliet.

Förvaltningspolitiska kommissionen har haft i uppdrag att utreda problem av

liknande slag. I sitt huvudbetänkande I medborgarnas tjänst. En samlad

förvaltningspolitik för staten (SOU 1997:57) berörs i någon mån här aktuella

frågor, liksom, fast i mindre utsträckning, i rapporten Europa och staten.

Europeiseringens betydelse för svensk statsförvaltning (SOU 1997:30). Viktigt i

detta sammanhang är kommissionens slutsatser om den ökande betydelsen av

informella samarbetsorgan och s.k. nätverk.

Med det anförda anser utskottet revisorernas yrkande 3 besvarat.

Riksdagens delaktighet

Revisorerna behandlar också frågan om riksdagens inflytande på arbetet i de

mellanstatliga organisationerna (yrkande 4).

De föreslår en översyn/utredning kring frågan om riksdagens möjligheter att

påverka de svenska ståndpunkterna och besluten i mellanstatliga organisationer

men även en särskild utredning för att belysa frågan om hur riksdagens

inflytande över svenska samhällsförhållanden över huvud taget har påverkats av

den ökande internationaliseringen.

I förlängningen av de problem som revisorerna lyfter fram ligger frågor om

hur operativ riksdagen skall vara och, ytterst, om den konstitutionella

balansen mellan statsorganen. Frågor av denna typ har tidigare, på uppdrag av

talmanskonferensen, berörts bl.a. av Riksdagsutredningen.

Utskottet har, inom sitt beredningsområde, tagit begränsade initiativ, som

kan sägas bottna i de frågeställningar revisorerna lyfter fram. Främst gäller

detta olika åtgärder för att följa verksamheten inom FN.

Delvis mot bakgrund av revisorernas förslag har utskottet även initierat en

studie (?FN-konferensprojektet?) för att bl.a. analysera hur riksdagens

inflytande över samhällsförhållanden har påverkats av den ökade

internationaliseringen. Frågeställningen omfattar också förhållandet mellan

riksdag, regering, förvaltningsmyndigheter, folkrörelser och mellanstatliga

organisationer. Avsikten är bl.a. att genom detta projekt få belyst

internationaliseringens konsekvenser för den representativa demokratin.

Det är nu åtta år sedan maktutredningen presenterade sin slutrapport

Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990:44). Mot bakgrund av de stora

förändringarna i Sveriges ekonomi, i den kommunala sektorn och i den

internationella marknadens sätt att fungera har regeringen nyligen tillsatt en

demokratikommitté. Denna parlamentariska kommitté har fått i uppdrag att belysa

de nya förutsättningar, problem och möjligheter som det svenska folkstyret

möter inför 2000-talet. Kommittén skall fokusera sitt arbete på

internationaliseringen av ekonomin, Sverige i Europeiska unionen, nya

informations- och kommunikationsmönster (informationstekniken) samt

förändringarna i den offentliga sektorn.

De frågeställningar som Riksdagens revisorer har identifierat torde bli väl

belysta inom ramen för det av utskottet initierade utvärderingsprojektet och av

den nämnda parlamentariska kommittén.

Med det anförda anser utskottet revisorernas yrkande 4 besvarat.

Behov av lättillgänglig information

Revisorernas förslag innebär även att regeringen skulle ges i uppdrag att

upprätta ett datorbaserat register med uppgifter om det svenska engagemanget i

mellanstatliga organisationer. Detta register skulle göras tillgängligt också

för allmänheten (yrkande 5).

Det är angeläget att olika vägar prövas för att öka såväl politikers som

medborgares insikter i och intresse för hur internationellt arbete bedrivs. Ett

register med uppgifter om det svenska engagemanget i mellanstatliga

organisationer skulle kunna vara ett instrument för att uppnå detta syfte.

Information av den typ som skulle kunna ingå i det av revisorerna föreslagna

registret finns dock sedan länge redan tillgänglig i andra sammanhang.

Utrikesdepartementet har ett övergripande ansvar i Regeringskansliet för

traktatfrågor. Departementets enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och

traktaträtt (UD-FMR) ansvarar bl.a. för ett traktatregister och publikationen

Sveriges internationella överenskommelser (SÖ).

Traktatregistret innehåller ett stort antal uppgifter om de internationella

överenskommelser som varje år ingås med andra stater och med internationella

organisationer. Utrikesdepartementet publicerar överenskommelserna i serien

Sveriges internationella överenskommelser (SÖ).

Av förordningen (1990:1070), vilken föregåtts av en inom Utrikesdepartementet

genomförd utredning (Regler om publiceringen av Sveriges internationella

överenskommelser; Ds 1990:13), framgår att överenskommelser som Sverige ingår

med andra stater eller mellanfolkliga organisationer skall offentliggöras i

publikationen Sveriges internationella överenskommelser (SÖ), såvida

överenskommelsen inte är av mindre vikt eller på grund av sekretesslagen inte

får lämnas ut.

En tämligen ingående granskning av publicering m.m. av internationella

överenskommelser gjordes våren 1992 av konstitutionsutskottet (bet.

1991/92:KU30). Konstitutionsutskottet påpekade därvid en rad brister i

förvaltningsmyndigheternas förteckningar över internationella överenskommelser

och även när det gäller inlämnandet av förteckningar. Emellertid, konstaterade

konstitutionsutskottet, hade regeringen redan vidtagit en rad åtgärder för att

förbättra redovisningen.

Också i den årliga publikationen Utrikesfrågor redovisas i ett kapitel vad

som hänt beträffande Sveriges överenskommelser med främmande makter m.m. under

det gångna året.

Med det anförda anser utskottet revisorernas yrkande 5 besvarat.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande budgetering, redovisning m.m.

att riksdagen förklarar förslag 1995/96:RR12 yrkande 1 besvarat med vad

utskottet anfört,

2. beträffande omprövning av medlemskap m.m.

att riksdagen förklarar förslag 1995/96:RR12 yrkande 2 besvarat med vad

utskottet anfört,

3. beträffande medlemskap i Europarådet

att riksdagen förklarar motion 1996/97:U5 besvarad med vad utskottet anfört,

4. beträffande konsekvenser av Sveriges medlemskap i EU

att riksdagen förklarar förslag 1995/96:RR12 yrkande 3 besvarat med vad

utskottet anfört,

5. beträffande riksdagen och mellanstatliga organisationer

att riksdagen förklarar förslag 1995/96:RR12 yrkande 4 besvarat med vad

utskottet anfört,

6. beträffande behovet av information

att riksdagen förklarar förslag 1995/96:RR12 yrkande 5 besvarat med vad

utskottet anfört.

Stockholm den 26 mars 1998

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-Britt

Johansson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena

Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark

(fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén

(m), Ingrid Näslund (kd) och Magnus Johansson (s).

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Riksdagens revisorers förslag.......................1

Motionen............................................1

Utskottet...........................................2

Sammanfattning av revisorernas förslag 2

Bakgrund 2

Mellanstatliga organisationer 2

Genomförandet av revisorernas granskning 2

Sammanfattning av revisorernas granskning 3

Sveriges engagemang i internationella mellanstatliga organisationer

3

Insatser och utbyte 4

Uppföljning och utvärdering, redovisning till riksdagen 5

Förändringar till följd av Sveriges medlemskap i EU 6

Att förvalta det internationella 7

Revisorernas överväganden och förslag 8

Budgetering och redovisning av resultat (yrkande 1) 8

Omprövning (yrkande 2) 9

Konsekvenser av medlemskapet i EU (yrkande 3) 10

Riksdagens delaktighet (yrkande 4) 10

Behov av lättillgänglig information (yrkande 5) 12

Revision 12

Sammanfattning av motionen 13

Utskottets överväganden 13

Budgetering, redovisning m.m. 14

Omprövning 15

Konsekvenser av det svenska EU-medlemskapet 16

Riksdagens delaktighet 17

Behov av lättillgänglig information 18

Hemställan 19