Bet. 1998/99:AU6

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1998/99:AU06

Vissa frågor om jämställdhet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

AU6

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 13 motioner från den

allmänna motionstiden 1998 med förslag som rör

jämställdhet mellan kvinnor och män. Motionerna

innefattar en rad olika frågor, däribland

inriktningen av jämställdhetspolitiken,

lönediskriminering och löneskillnader mellan kvinnor

och män, attitydpåverkande insatser, kvotering,

jämställdhetsmärkning, meriter vid ansökan om arbete

eller utbildningsplats, mansrollen och insatser för

kvinnor inom arbetsmarknadspolitiska program.

Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning

till pågående översyn av vissa delar av

jämställdhetslagen.

Företrädare för Moderaterna, Vänsterpartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och

Miljöpartiet har avgett reservationer.

Motionerna

1998/99:A801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en sänkt

veckoarbetstid.

1998/99:A802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om principer och

utgångspunkter för en modern jämställdhetspolitik,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning av det

så kallade Kunskapslyftet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att avskaffa den

offentliga sektorns monopolställning inom

kvinnodominerade sektorer i förvärvslivet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kvotering.

1998/99:A804 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att komma med förslag om hur

den regionala nivån i jämställdhetsarbetet kan

stärkas.

1998/99:A805 av Margareta Viklund (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om löneskillnaderna

mellan kvinnor och män,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av ökad

informationsspridning för att åstadkomma en

attitydförändring så att vård av egna barn i hemmet

får en högre status och inte blir ett hinder i

karriären,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

Jämställdhetsombudsmannen ges ökade möjligheter att

verka för att den osakliga löneskillnaden mellan

kvinnor och män försvinner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

Jämställdhetsombudsmannen ges ökade möjligheter att

kraftfullt verka för att ledande positioner inom

näringsliv, offentlig sektor och samhället i övrigt

görs tillgängliga för kvinnor på samma villkor som

för män.

1998/99:A806 av Christina Axelsson och Anita

Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av korrekt och omfattande

lönestatistik.

1998/99:A807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en proposition

läggs fram snarast i enlighet med förslagen i

slutbetänkandet "Ty makten är din ...",

2. att riksdagen hos regeringen begär att ett

tilläggsdirektiv ges till utredningen som skall se

över jämställdhetslagen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att även länens

jämställdhetsexperter skall ha tillsynsansvaret för

jämställdhetslagen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kvotering av

underrepresenterat kön vid tillsättning av tjänster

inom myndigheter och statliga verk,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om 3 R-metoden,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att eventuella

skillnader i utfall för kvinnor och män vad gäller

nedskärningar i den offentliga sektorn genomgående

undersöks,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att aktivt verka för

att jämställdhetsmärkning blir en vedertagen

kvalitetsmärkning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att stödja

projekt inom medierna som syftar till att ge

ungdomarna en icke-stereotyp bild av kvinnor,

13. att riksdagen hos regeringen begär att en

tvärpolitisk utredning tillsätts för att analysera

den nya mansrollen och hur kunskaperna från

utredningen skall föras ut till allmänheten i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:A808 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att jämställdhet

skall genomsyra alla politiska beslut liksom den

politiska verksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om invandrarkvinnornas

situation på arbetsmarknaden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en skärpning av

jämställdhetslagen och tillämpning av EG:s

rättslagstiftning.

1998/99:A809 av Birgitta Ahlqvist och Elisebeht

Markström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lika lön för lika och likvärdigt arbete.

1998/99:A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

opinionsbilda kring föräldraledighet som en

kompetenshöjande faktor i arbetslivet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hemarbete och

anhörigvård som meritgrund vid ansökan till annat

arbete och till olika utbildningar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om offentliga

arbetsgivares ansvar att uppmuntra manliga anställda

att ta ledigt med sina barn,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om intensifiering av

arbetet med att få bort osakligt grundade

löneskillnader från svenskt arbetsliv,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om jämställdhet som ett

kvalitetskriterium för offentlig sektor och företag,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

invandrarkvinnors specifika kompetens,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ansträngningar

att göra IT-sektorn till en jämställd sektor,

1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en flerårsplan för

att höja löneläget för kvinnodominerade

yrkeskollektiv med längre utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av fler män

inom vården och skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avskaffandet av de

facto-monopolen inom den offentliga sektorn,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en opinionsbildande

kampanj för föräldraledighet i allmänhet och

pappaledighet i synnerhet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om JämO:s nyckelroll

när det gäller rättsliga processer i

lönediskrimineringsfall,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en

ny lönediskrimineringsutredning.

1998/99:So466 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen begär att regeringen till

översynen av jämställdhetslagen beslutar om

tilläggsdirektiv om en utvidgning av

jämställdhetslagen till skola och

utbildningsväsende.

1998/99:Ub454 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att högre utbildning

under en treårsperiod skall utgöra ett särskilt

ansvarsområde för JämO.

1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att studenter

skall omfattas av lagen om sexuella trakasserier.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet

vissa frågor om jämställdhet. Motionerna, som väckts

under den allmänna motionstiden hösten 1998, tar upp

en rad olika aspekter på jämställdhet.

I budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:1)

redovisas det pågående samarbetet mellan den

socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet. Samarbetet berör fem områden,

däribland jämställdhet. I budgetpropositionen

preciseras vissa särskilda insatser på

jämställdhetsområdet inom ramen för detta samarbete

(se den reviderade finansplanen s. 25) .

Utskottet har också tidigare under riksmötet

behandlat motionsyrkanden om jämställdhet (bet.

1998/99:AU1). Inom ramen för sina ansvarsområden

behandlar även andra riksdagsutskott

jämställdhetsfrågor. Utbildningsutskottet utarbetar

exempelvis ett särskilt betänkande om

jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet.

Motionerna refereras i det följande utan angivande

av årtal (1998/99).

1 Mål och inriktning

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion A802

(yrk. 1 och 9) en ny inriktning av

jämställdhetspolitiken så att den bidrar till att

självständiga kvinnor och män kan forma sin tillvaro

enligt egna önskemål och behov. Politiken kan och

skall inte styra människorna i deras vardag utan

dess uppgift är att skapa möjligheter till mångfald.

Moderaterna anger flera områden där politiska

åtgärder kan underlätta jämställdhet. Skattesystemet

tvingar in många i bidragsberoende och leder till

orimliga marginaleffekter. Därför måste skatterna

sänkas. Många dignar under dubbla arbetsbördor och

har svårt att förena familjeliv och förvärvsarbete.

Därför krävs skattereduktion på hemnära tjänster.

Dagens socialdemokratiska familjepolitik går i

alltför stor utsträckning ut på att ge pekpinnar och

att styra. Moderaterna vill återföra makten till

familjen. Det är viktigt med engagemang från

föräldrarnas sida men detta måste också vara

ekonomiskt möjligt.

Verklig jämställdhet handlar enligt motionärerna om

att alla skall ges samma möjligheter i livet. Det

handlar primärt om rättvisa mellan individer, och

inte mellan kön. Kvinnors och mäns möjlighet att

välja en jämställd tillvaro måste underlättas. De

politiska besluten skall skapa möjligheter för

jämställdhet och underlätta för individerna att på

egen hand, eller i samförstånd med

make/maka/sambo/särbo, kunna styra sin egen vardag

och kombinera arbete och familj.

Den viktigaste åtgärden för att modernisera och

förbättra kvinnors arbetsmarknad är enligt

Moderaterna att bryta de offentliga monopolen. Den

offentliga sektorns monopol inom kvinnodominerade

verksamhetsområden skapar otrygghet och inlåsning.

Genom att bryta monopolen kan bristerna i vård och

omsorg rättas till och arbetsmarknaden för kvinnor

bli friare.

Partiet tror inte att det går att lagstifta fram

jämställdhet eftersom det i grunden är en fråga om

inställning och attityder. Jämställdhet kräver

dialog, samförstånd och långsiktigt arbete.

Centerpartiet anser i motion A808 (yrk. 1) att det

övergripande målet för jämställdhetsarbetet måste

vara att värderingar som syftar till jämställdhet

skall genomsyra all verksamhet och komma till

uttryck i samhällsarbetet. Det innebär också att

alla politiska beslut inom alla samhällssektorer

måste betraktas ur ett kvinno- och mansperspektiv.

Enligt partiet skapas förutsättningar för ett

jämställt samhälle genom decentralisering och

närdemokrati.

Enligt Folkpartiet i motion A811 (yrk. 1 delvis och

3) framstår lönediskriminering av kvinnor som den

mest spridda av kvarvarande former av

könsdiskriminering. Att avskaffa de löneskillnader

som endast kan förklaras av kön framstår, vid sidan

av insatser för att radikalt minska våldet mot

kvinnor, som den viktigaste uppgiften för

jämställdhetspolitiken.

Att reformera den offentliga sektorn och avskaffa

de facto-monopolen där är enligt Folkpartiet en av

de viktigaste jämställdhetsreformerna. Fler

arbetsgivare bör få möjlighet att utföra offentligt

finansierade tjänster inom bl.a. vård och skola. Så

länge kvinnor inom vård, omsorg, utbildning och

service till människor hindras att förverkliga sina

idéer utanför de offentliga monopolen hämmas

kvinnlig skaparkraft. Jämställdheten motverkas och

resurser förslösas.

Miljöpartiet begär i motion A807 (yrk. 1 och 7) att

regeringen omgående skall lägga fram en proposition

i enlighet med förslagen i Kvinnomaktutredningens

slutbetänkande (SOU 1998:6) Ty makten är din ...

Kvinnor är i högre grad än män beroende av att den

offentliga sektorn är ordentligt utbyggd. Detta

gäller både i fråga om serviceutnyttjande och

sysselsättning. Miljöpartiet anser att

konsekvensanalyser bör genomföras av eventuella

skillnader i utfall för kvinnor och män när det

gäller nedskärningar i den offentliga sektorn.

Utskottets ställningstagande

Målen för jämställdhetspolitiken ligger fast. Det är

en uppfattning som slogs fast av regeringen i

budgetpropositionen för 1999 och som delas av

utskottet. Det innebär att kvinnor och män skall ha

samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom

alla väsentliga områden i livet. Vidare innebär det

en jämn fördelning av makt och inflytande mellan

kvinnor och män, samma möjligheter till ekonomiskt

oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga

om företagande, arbete, arbetsvillkor samt

utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det innebär också

att kvinnor och män skall ha lika tillgång till

utbildning och möjligheter till utveckling av

personliga ambitioner, intressen och talanger, delat

ansvar för hem och barn samt frihet från

könsrelaterat våld.

Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att det

råder stor överensstämmelse mellan Centerpartiets

uppfattning i motion A808 och pågående strävanden

att införliva ett jämställdhetsperspektiv på alla

politikområden. Med hänvisning till det anförda

avstyrks motion A808 yrkande 1 (c) i den mån den

inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet

anfört.

Insatserna för att öka jämställdheten måste

kännetecknas av stor bredd.

Jämställdhetsperspektivet måste införlivas på alla

politikområden, vilket regeringen också betonat i

budgetpropostionen. Det gäller t.ex. fortsatt

metodutveckling och utbildning samt satsningar på

information och kunskapsutveckling.

I likhet med Folkpartiet i motion A811 vill

utskottet starkt betona betydelsen av att osakliga

löneskillnader undanröjs. Det är bl.a. av detta skäl

som en översyn för närvarande görs av vissa delar av

jämställdhetslagen (dir. 1998:60 resp. 1998:98, se

avsnitt 2).

Som regeringen framhåller i budgetpropositionen

kommer Sveriges EU-medlemskap att kräva stora

insatser på jämställdhetsområdet, mot bakgrund av

den ökade politiska vikt som jämställdhetsfrågorna

fått inom EU på senare tid. EU:s strategi för

sysselsättning berör i hög grad kvinnors villkor på

arbetsmarknaden och kommer att kräva fortsatta

insatser även på nationell nivå, framhåller

regeringen i budgetpropositionen.

Det är enligt utskottets uppfattning positivt att

EU betonar betydelsen av att införliva ett

jämställdhetsperspektiv på olika områden. Frågan

togs exempelvis upp i slutsatserna från Europeiska

rådets möte i Wien i december 1998. Där uttalade

stats- och regeringscheferna att medlemsländerna,

när de ser över sina nationella handlingsplaner för

sysselsättningen, "bör ägna särskild uppmärksamhet

åt att göra påtagliga framsteg med att främja lika

möjligheter mellan kvinnor och män, i synnerhet

genom benchmarking och en strategi för mainstreaming

av jämställdhetsperspektivet".

Jämställdhet är ett av fyra områden som Sverige

särskilt prioriterar i det fortsatta EU-arbetet.

Detta slogs fast av statsministern i samband med

riksdagens partiledardebatt den 29 oktober 1998.

Enligt svensk uppfattning bör klara mål utarbetas

för jämställdhetsarbetet, på motsvarande sätt som

vad gäller för EU:s sysselsättningsarbete. Målen för

arbetet kan formuleras ungefär på följande sätt:

minskade löneskillnader, ökat

arbetskraftsdeltagande, höjd utbildningsnivå och

förbättrad kvinnorepresentation i politiken.

I sammanhanget kan vidare nämnas att regeringen

under 1999 kommer att arrangera en europeisk

jämställdhetskonferens. Konferensen kommer bl.a. att

behandla frågor om s.k. benchmarking.

Miljöpartiet anser i motion A807 att

Kvinnomaktutredningens förslag omedelbart skall

föreläggas riksdagen i form av en proposition. Som

framgår av budgetpropositionen har utredningens

slutbetänkande Ty makten är din ... (SOU 1998:6)

remissbehandlats. En sammanställning av

remissyttrandena har publicerats i

departementsserien (Ds 1998:59). I

budgetpropositionen redovisas att ett arbete pågår

och kommer att fortsätta för att sprida och följa

upp den omfattande kunskap på området som tagits

fram av utredningen. Utskottet vill vidare peka på

att utredningen om ett förstärkt

förlikningsmannainstitut i sitt slutbetänkande (SOU

1998:141) Medling och lönebildning tagit upp vissa

förslag från Kvinnomaktutredningen rörande bevakning

och analys av löneutvecklingen för kvinnor och män.

Utskottet redovisar i avsnitt 2 förslag som rör

jämställdhetsområdet och som har lagts fram av

utredningen om ett förstärkt

förlikningsmannainstitut. Enligt utskottets

uppfattning bör pågående utredningsarbete respektive

arbete i Regeringskansliet avvaktas. Motionerna A802

yrkande 1 (m), A811 yrkande 1 delvis (fp) och A807

yrkande 1 (mp) avstyrks.

I motioner från Moderaterna och Folkpartiet tecknas

en bild av att offentliga monopol medför otrygghet

och inlåsningseffekter och därmed motverkar

jämställdhet.

Utskottet kan konstatera att behovet av sådan

verksamhet som i huvudsak bedrivs av kommunerna

kommer att öka starkt framöver. Enligt en rapport

som publicerades av Kommunförbundet i februari 1999

kommer mycket stora rekryteringsbehov att föreligga

framöver. Kommunförbundet bedömer att 625 000

medarbetare behöver rekryteras för vård, omsorg och

skola fram till år 2010. Orsakerna är främst att

stora pensionsavgångar sker samtidigt som behovet av

äldreomsorg blir större och antalet skolbarn ökar

kraftigt. Detta ställer enligt utskottets

uppfattning krav på hög tillväxt och en stark

offentlig sektor med starka och sunda offentliga

finanser. Det är också viktigt att resurserna

används effektivt.

I kommunerna och landstingen utgör kvinnorna 80 %

av de anställda. Motsvarande andel är 42 % i

statsförvaltningen och 36 % inom näringslivet. I

kommunerna har alternativa driftsformer blivit

vanligare under senare år. Kommunförbundet redovisar

i Kommunerna i framtiden, förbundets

långtidsutredning om behov och resurser till år

2010, aktuella uppgifter om alternativa

driftsformer. Med begreppet ´alternativa

driftsformer´ avses verksamheter som helt eller

delvis finansieras av kommunen, men som bedrivs av

någon annan än kommunen, exempelvis privata företag,

brukarkollektiv och friskolor.

Inom barnomsorgen uppgick antalet barn i enskilda

driftsformer till 9 % av det totala antalet

inskrivna barn år 1997. Antalet barn och elever i

enskilda daghem och friskolor ökar snabbare än i den

kommunala verksamheten. Också inom

fritidsverksamheten blir alternativa driftsformer

allt vanligare. Enligt Kommunförbundet drivs eller

ägs omkring hälften av fritidsanläggningarna av

föreningar. Även inom äldreomsorgen ökar de

alternativa driftsformerna i omfattning. Andelen

kommuner som hade lagt delar av äldreomsorgen på en

annan huvudman uppgick till 37 % 1996. Inom

missbrukarvården var motsvarande andel 43 % och inom

området vård av barn och ungdom ca 70 %.

Inom samtliga dessa områden väntas de alternativa

driftsformerna komma att öka i omfattning, möjligen

med undantag för individ- och familjeomsorgen där

redan en stor del av vården sker i alternativa

driftsformer. Till detta kommer att kommunaltekniska

verksamheter i ökande utsträckning blir

konkurrensutsatta.

Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att det

blir allt vanligare att verksamheter, som helt eller

delvis finansieras av kommunen, drivs av någon annan

än kommunen. Inom kommunerna sker således betydande

strukturförändringar, något som motionärerna inte

förefaller ha uppmärksammat.

Det finns såvitt utskottet känner till inte några

uppgifter om i vilken utsträckning den ökade

förekomsten av alternativa driftsformer lett till en

jämnare könsfördelning. Utskottet vill dock betona

att det krävs ett fortsatt aktivt arbete för att

främja jämställdhet såväl i offentlig som i annan

verksamhet.

Med anledning av Miljöpartiets begäran i motion

A807 om konsekvensanalyser när det gäller

välfärdsutvecklingen vill utskottet peka på att en

särskild kommitté har tillsatts med uppgift att

utarbeta ett välfärdsbokslut över 1990-talet (dir.

1999:7). Kommittén skall sammanställa befintlig

kunskap om välfärdsutvecklingen och identifiera de

områden där behovet av ökad kunskap kring denna

utveckling är angelägen.

Motionerna A802 yrkande 9 (m), A811 yrkande 3 (fp)

och A807 yrkande 7 (mp) avstyrks.

2 Löneskillnader - allmänna frågor,

jämställdhetslagen och

Jämställdhetsombudsmannens roll

Motioner

I avsnittet behandlas motionsyrkanden om

löneskillnader mellan kvinnor och män,

lönediskriminering och lönestatistik. I de motioner

som tas upp i avsnittet återfinns såväl mer allmänt

formulerade krav på exempelvis förstärkta insatser

inom ett visst område som yrkanden om tillsättande

av utredningar respektive förslag om förstärkt

lagstiftning.

Enligt Kristdemokraterna i kommittémotion A810 (yrk.

7) måste osakligt motiverade löneskillnader

undanröjas. Arbetet med detta måste intensifieras.

Centerpartiet poängterar i motion A808 (yrk. 4) att

lönediskriminering inte får förekomma och kräver

därför att jämställdhetslagen (1991:433) skärps. Det

finns enligt Centerpartiet inte stöd i lagen för att

Jämställdhetsombudsmannen skall kunna genomföra ett

tillfredsställande utredningsarbete vid anmälan om

lönediskriminering. Därför har anmälningar om sådan

diskriminering nästan upphört att förekomma. Partiet

anser att Sverige skall tillämpa EG-lagstiftningen

och att EG-direktiven om lika lön för kvinnor och

män samt för lika och likvärdigt arbete skall vara

bindande även i Sverige. I syfte att motverka

lönediskriminering förordar Centerpartiet vidare

lagstiftning om att lönestatistik skall utarbetas

som tydligt redovisar löneskillnader.

Folkpartiet anser i motion A811 (yrk. 1 delvis, 2,

7 och 8) att avskaffande av löneskillnader till

följd av kön är en av de viktigaste uppgifterna för

jämställdhetspolitiken. Mot denna bakgrund vill

partiet att staten tillsammans med

Landstingsförbundet och Kommunförbundet skall

utforma en flerårsplan för att höja löneläget för

kvinnodominerade yrkesgrupper med längre utbildning.

Det är av flera skäl angeläget att öka andelen män

bland anställda i skolan, förskolan, äldrevården och

sjukvården. Ett av skälen är att en ökad andel män

kan ha en positiv effekt på löneutvecklingen för

dessa grupper.

Bevissituationen i mål rörande lönediskriminering

är ofta mycket komplicerad. Den arbetsvärdering som

krävs tar betydande resurser i anspråk. JämO har en

nyckelroll i sammanhanget även om det också är

önskvärt att fackförbunden är aktiva.

Det vore enligt Folkpartiet bra om ännu en statlig

utredning fick i uppgift att följa kvinnors och mäns

löneutveckling och eventuellt komma med förslag om

ytterligare åtgärder mot lönediskriminering. Vidare

bör en ny utredning analysera jämställdhetsplanernas

betydelse i lönebildningen. Eftersom mycket tyder på

att planerna inte fått förväntad effekt på

lönebildningen bör deras utformning eventuellt

ändras. Genom att redovisa lönepolicyn i

jämställdhetsplanerna skulle möjligheterna att

påvisa lönediskriminering underlättas, anser

Folkpartiet.

Margareta Viklund (kd) anser i motion A805 (yrk. 1

och 3) att JämO bör ges vidgade möjligheter att

verka för att osaklig löneskillnad mellan kvinnor

och män skall undanröjas.

Christina Axelsson och Anita Johansson (s) anser i

motion A806 att det i det lönestatistiska underlaget

för jämställdhetsplaner måste ingå lönestatistik för

samtliga personer på en arbetsplats oavsett facklig

tillhörighet. Jämställdhetslagen bör förtydligas i

detta avseende.

Birgitta Ahlqvist och Elisebeht Markström (s)

pläderar i motion A809 för lika lön för lika arbete

och anser att JämO:s möjligheter till ingripande vid

anmälningar om lönediskriminering bör förbättras.

Därför bör en översyn och förstärkning av

jämställdhetslagen genomföras. Motionärerna

efterlyser vidare en "arbetsvärderingsguide" till

hjälp för fackliga organisationer och arbetsgivare

som vill prioritera frågan om lönediskriminering i

avtalsförhandlingar.

Kompletterande uppgifter

Möjligheterna att få översikt över och göra

jämförelser av lönestatistik har förbättrats på

senare tid, bl.a. genom tillkomsten av publikationen

Kvinnors och mäns löner som utarbetas av SCB på

uppdrag av Arbetslivsinstitutet. Publikationen har

till syfte att dels ge en översiktlig och jämförbar

statistik över lönestrukturen för kvinnor och män,

dels ge underlag för att bevaka hur kvinnors och

mäns lönerelationer utvecklas över tiden. Hittills

har rapporter utkommit för åren 1996 och 1997.

Utredningen om ett förstärkt

förlikningsmannainstitut anger i sitt slutbetänkande

(SOU 1998:141) Medling och lönebildning att den har

eftersträvat att utforma förslagen om lönebildning

och medling så att de kan främja en positiv

utveckling av jämställdheten mellan könen. Enligt

utredningen är syftet med de förslag som läggs fram

att de skall bidra till en väl fungerande

lönebildning och en god utveckling av den svenska

ekonomin, med stark tillväxt och stigande

sysselsättning utan att inflationen drivs upp. Detta

är en nödvändig förutsättning för att sänka

arbetslösheten, och det lägger en bra grund för god

lönsamhet, starka offentliga finanser, stigande

reallöner och goda anställningsvillkor i övrigt.

Beskrivningen av löneutvecklingen ur ett

jämställdhetsperspektiv bör enligt utredningen

förbättras. En uppgift är att bevaka att

lönestatistiken ges en utformning som förbättrar

möjligheterna att följa och analysera

löneutvecklingen för kvinnor och män. Genom att

utvidga branschindelningen skapas bättre

analysmöjligheter.

Utredningen hänvisar vidare till sitt delbetänkande

Medlingsinstitut och lönestatistik (SOU 1997:164)

där den föreslog att forskningsdatabasen LINDA skall

förses med löneuppgifter. Databasen LINDA

(Longitudinal INdividual DAta for Sweden) har

utvecklats i samarbete mellan Uppsala universitet,

SCB, Riksförsäkringsverket samt Arbetsmarknads- och

Finansdepartementen. Genom att komplettera databasen

skulle det bli möjligt att genomföra individbaserade

analyser av hur löneskillnader mellan kvinnor och

män utvecklas. Utredningen föreslår också att en

särskild rapport om löneutveckling m.m. i Sverige

och omvärlden skall utarbetas varje år och att den

skall innehålla ett kapitel där löneutvecklingen

analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv.

Utredningen poängterar att det medlingsinstitut som

den föreslår bör ha erforderlig kompetens på det

juridiska området och då inte minst på

jämställdhetsområdet inkl. EG-rätten. Däremot bör

det enligt utredningen vara en uppgift för

arbetsmarknadens parter att värdera lönerna för

olika yrkesgrupper och branscher. Samtidigt är det

angeläget att både parter och medlare är medvetna om

den lagstiftning som gäller och vilka komplikationer

som kan uppträda om det uppstår en motsättning

mellan lagstiftning och kollektivavtal.

Lönebildningsfrågor behandlades också av

Kvinnomaktutredningen i dess slutbetänkande (SOU

1998:6) Ty makten är din .... Kvinnomaktutredningen

ansåg att medlingsinstitutet borde ha i uppdrag att

bevaka löneutvecklingen för kvinnor och män.

Institutet borde vidare regelbundet rapporterna om

utvecklingen och redovisa analyser om

löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv.

Utredningen om ett förstärkt

förlikningsmannainstitut delar dessa uppfattningar.

En särskild utredare skall - mot bakgrund av de krav

som EG-rätten ställer och den föreslagna nya

lagstiftningen mot diskriminering - göra en översyn

av vissa delar av jämställdhetslagen och lämna de

förslag till lagändringar som översynen ger

anledning till (dir. 1998:60).

Utredaren skall särskilt

· analysera jämställdhetslagens presumtionsregler i

förhållande till EG-rätten och vid behov föreslå

lagändringar

·

· överväga, mot bakgrund av EG:s

bevisbördedirektiv, om en definition av begreppet

indirekt diskriminering bör införas i lagtexten

och om så är fallet lämna förslag till utformning

av en definition

·

· analysera om jämställdhetslagens

diskrimineringsförbud och dess krav på

jämförelseperson står i överensstämmelse med EG-

rätten och om behov finns att föreslå

lagändringar samt även i övrigt belysa

jämställdhetslagens diskrimineringsförbud

·

· analysera jämställdhetslagens regler om

skadestånd och föreslå de lagändringar som

analysen föranleder

·

· bedöma om de krav som jämställdhetslagens 9 a §

om lönekartläggning ställer när det gäller att

göra jämförelser mellan kvinnor och män i skilda

typer av arbete och för olika kategorier av

arbetstagare behöver förtydligas i något avseende

och om så är fallet lämna förslag till sådana

förtydliganden. Utredaren kan även överväga om

någon annan åtgärd i stället kan behöva vidtas

för att lagens krav bättre skall uppfyllas i

praktiken

·

· skapa sig en bild av i vilken utsträckning

arbetstagarorganisationerna, i sin samverkan med

arbetsgivaren om en kartläggning av

löneskillnaderna mellan kvinnor och män på

arbetsplatsen, har behov av en rätt att få

tillgång till uppgifter om enskilda personers

löner. Om det finns ett påtagligt sådant behov,

bör utredaren överväga om det är nödvändigt och

lämpligt att lagtexten ändras och i förekommande

fall lämna förslag till en sådan ändring

·

· pröva om fackliga organisationer skall ges rätt

att föra talan om vitesföreläggande i

Jämställdhetsnämnden och i Nämnden mot etnisk

diskriminering och vid behov lämna förslag om

utformning av sådana regler.

·

Utredningen om översyn av vissa delar av

jämställdhetslagen har i december 1998 fått i

tilläggsuppdrag (dir. 1998:98) att analysera de

frågor som hänger samman med arbetsvärdering och

bedöma om det behövs ytterligare åtgärder för att

arbetet med att bestämma lika lön för lika och

likvärdigt arbete skall underlättas i praktiken.

Utskottets ställningstagande

Allmänt

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är

att kvinnor och män skall ha lika rättigheter,

skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga

områden i livet. Ett delmål är därför att det skall

finnas samma möjligheter för kvinnor och män till

ekonomiskt oberoende. Förslag om hur detta delmål

skall kunna uppnås har bl.a. lagts fram av

Kvinnomaktutredningen. Utredningen har belyst

kvinnors respektive mäns tillgång till ekonomiska

resurser och hur detta påverkar kvinnors och mäns

makt i familjen och samhället.

Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning i

motion A810 om att osakligt motiverade

löneskillnader måste undanröjas liksom Folkpartiets

åsikt i motion A811 att en av de viktigaste

uppgifterna för jämställdhetspolitiken är att

avskaffa löneskillnader till följd av kön. Däremot

är utskottet inte berett att ställa sig bakom

Folkpartiets förslag att staten tillsammans med

arbetsgivarföreträdarna inom den kommunala sektorn,

Landstingsförbundet och Kommunförbundet, skall

utforma en flerårsplan för att höja löneläget för

kvinnodominerade yrkesgrupper med längre utbildning.

Det direkta avgörande inflytandet över lönebildning

och avtalsinnehåll ligger hos arbetsmarknadens

parter. Utskottet anser att arbetsmarknadens parter

också i fortsättningen måste bära huvudansvaret för

detta.

Som framgår nedan arbetar för närvarande en

särskild kommission med uppgift att underlätta

rekryteringen av personal till vård- och

omsorgssektorn. Kommissionen har tillsatts av

regeringen och innefattar bl.a. företrädare för

Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Mot bakgrund av de insatser som redovisats ovan

avstyrker utskottet motionerna A810 yrkande 7 (kd)

och A811 yrkande 1 delvis (fp).

Utskottet anser i likhet med Folkpartiet i motion

A811 att det är angeläget att öka andelen män bland

anställda i skola, vård och omsorg. Den

könssegregerade arbetsmarknaden måste brytas. För

att motverka att könsrollerna konserveras är det

vidare väsentligt att fler män arbetar inom skola

och barnomsorg, något som också betonats av

utbildningsutskottet i betänkandet 1997/98:UbU15

Jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet.

Ytterligare ett skäl att öka andelen män bland

anställda i skola, vård och omsorg är, som framhålls

i Folkpartiets motion, att en ökad andel män i en

yrkesgrupp kan ha en positiv effekt på

löneutvecklingen för den aktuella gruppen. Aktuell

lönestatistik visar att yrkesgrupper med hög andel

kvinnor generellt sett är lågavlönade medan

högavlönade yrkesgrupper har en jämn könsfördelning

eller är mansdominerade (Kvinnors och mäns löner

1997, SCB). Detta är också en fråga som

Kvinnomaktutredningen belyst (SOU 1998:6).

Utredningen konstaterade att yrkesgrupper med

kvinnlig dominans har sämre lön än yrkesgrupper med

manlig dominans, även om man sorterar bort faktorer

som utbildning, arbetslivserfarenhet, ansvar osv.

En rad åtgärder har vidtagits eller planeras för

att öka andelen män i kvinnodominerade sektorer. Här

kan exempelvis nämnas att det i direktiven för

Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54) sägs att

ett problem i dagens lärarutbildningar och för

morgondagens skola är den låga andelen manliga

studenter, 20 %. Kommittén skall överväga insatser

för att åstadkomma en jämnare könsfördelning i

rekryteringen till lärarutbildningarna.

Utredningsarbetet skall vara avslutat den 3 maj

1999.

Universitet och högskolor skall enligt gällande

regleringsbrev vidta åtgärder för att i jämförelse

med föregående treårsperiod öka andelen män inom

utbildningar där män är underrepresenterade, främst

vård- och lärarutbildningar.

I detta sammanhang kan vidare nämnas att ´Fler män

till lärarutbildningen´ utgör ett av sju

huvudområden för Arbetsmarknadsverkets

Brytverksamhet under 1999. Genom försöksverksamhet

med en ettårig preparandutbildning skall unga

arbetslösa män rekryteras till grundskollärare. Den

som deltagit i preparandutbildningen garanteras

plats vid Lärarhögskolan. Verksamheten kommer att

bedrivas i tre län under 1999.

En särskild kommission har som nämnts inrättats av

regeringen med uppgift att kartlägga

utbildningsbehoven inom vård- och omsorgssektorn

samt att föreslå åtgärder i syfte att underlätta

personalrekryteringen (dir. A1998:02). Kommissionen

skall bl.a. undersöka hur kommuner och landsting

arbetar för en jämnare könsfördelning inom vård- och

omsorgssektorn. Vidare skall den föreslå åtgärder

som motverkar arbetskraftsbrist inom vårdyrkena och

därvid fästa särskild vikt vid bl.a. frågan om en

jämnare könsfördelning inom vårdsektorn.

Kommissionens arbete skall vara slutfört senast den

31 juli 1999.

Mot bakgrund av de pågående och planerade insatser

som redovisats ovan avstyrks motion A811 yrkande 2

(fp).

Jämställdhetslagen

Centerpartiet kräver i motion A808 att Sverige skall

tillämpa EG-rätten. Därvid pekar motionärerna

särskilt på vad som utskottet tolkat som direktiven

om lika lön (75/117/EEG) respektive likabehandling

(76/207/EEG). Utskottet vill framhålla att själva

EU-medlemskapet förutsätter att EG-rätten tillämpas

i respektive medlemsland. Redan vid tillskapandet av

nu gällande jämställdhetslag (SFS 1991:433), som

trädde i kraft den 1 januari 1992, skedde en

anpassning till EG-rätten (bet. 1990/91:AU17).

Det åligger vidare varje medlemsstat att införliva

EG:s rättsakter i nationell lagstiftning. Genom

ändringar av jämställdhetslagen som trädde i kraft

den 1 juli 1994 (SFS 1994:292) gjordes ytterligare

anpassningar till EG-rätten. Som framgått ovan är

flera frågor som rör införande av EG-rätt på

jämställdhetsområdet i svensk lagstiftning för

närvarande föremål för överväganden i den pågående

översynen av vissa delar av jämställdhetslagen.

I motion A808 krävs vidare att jämställdhetslagen

skall skärpas i syfte att förhindra

lönediskriminering. I samma syfte anser motionärerna

att det via lagstiftning bör ställas krav på

utarbetande av lönestatistik som tydligt redovisar

löneskillnader. Också i motion A806 (s) förespråkas

lagreglering rörande lönestatistik. Folkpartiet

anser i motion A811 att en ny

lönediskrimineringsutredning bör tillsättas.

Av de kompletterande uppgifter som utskottet

redovisat ovan framgår att det statistiska

underlaget för att på samhällelig nivå jämföra

kvinnors och mäns löner har förbättrats. När det

gäller metoder för att jämföra löner på

arbetsplatsen respektive skyldighet att upprätta

arbetsplatsrelaterad lönestatistik vill utskottet

hänvisa till att en särskild utredare som nämnts gör

en översyn av vissa delar av jämställdhetslagen

(dir. 1998:98). Utredaren skall analysera de frågor

som hänger samman med arbetsvärdering och bedöma om

det behövs ytterligare åtgärder för att arbetet med

att bestämma lika lön för lika och likvärdigt arbete

skall underlättas i praktiken.

I detta sammanhang kan också nämnas att det inom

ramen för det pågående samarbetet mellan regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har avsatts 1 miljon

kronor för att under budgetåret 1999 tillföra SCB

resurser i syfte att vidareutveckla lönestatistik.

Med hänvisning till pågående utredningsarbete och

insatser avstyrks motionerna A806 (s), A808 yrkande

4 (c) och A811 yrkande 8 (fp).

I motionerna A811 (fp), A805 (kd) och A809 (s)

poängteras JämO:s roll i frågor som rör

lönediskriminering och arbetsvärdering. I de båda

sistnämnda motionerna ställs krav på vidgade

befogenheter för JämO respektive översyn och

förstärkning av jämställdhetslagen. Utskottet

avstyrker motionerna A805 yrkande 1 och 3 (kd), A809

(s) och A811 yrkande 7 (fp) med hänvisning till

pågående översyn av vissa delar av

jämställdhetslagen.

3 Jämställdhetslagens tillämpningsområde

och Jämställdhetsombudsmannens uppdrag i

övrigt

Motioner

Vänsterpartiet konstaterar i motion So466 (yrk. 9)

att jämställdhetslagen endast omfattar arbetslivet.

Partiet anser att den kommitté som för närvarande

gör en översyn av jämställdhetslagen genom

tilläggsdirektiv bör få i uppdrag att behandla

frågan om en utvidgning av jämställdhetslagen till

utbildningsväsendet.

Den regionala nivån i jämställdhetsarbetet bör

stärkas, enligt Vänsterpartiet i motion A804 (yrk.

2). Länsstyrelsernas jämställdhetsexperter bör ha

till uppgift att initiera och följa upp

jämställdhetsarbetet i regionerna, exempelvis när

det gäller jämställdhetsplaner, könsfördelning inom

olika verksamheter och jämställdhetsarbetet i

skolan. Jämställdhetsexperterna bör också ha

tillsynsfunktioner eller svara för annan form av

myndighetsutövning.

I kommittémotion Ub454 (yrk. 5) föreslår

Vänsterpartiet att högre utbildning under en

treårsperiod skall utgöra ett särskilt ansvarsområde

för JämO. Bakgrunden till förslaget är att det är

önskvärt med ett antal klarlägganden rörande

jämställdhetsarbetet inom högskolan.

I motion Ub803 (yrk. 18) förespråkar Folkpartiet att

även studenter skall omfattas av lagregler om

sexuella trakasserier.

Miljöpartiet föreslår i motion A807 (yrk. 2 och 3)

att utredningen som skall se över vissa delar av

jämställdhetslagen genom tilläggsuppdrag får i

uppgift att dels klarlägga och vidga JämO:s

lagstadgade kompetensområde, dels undersöka om JämO

kan bli direkt underställd riksdagen. De

länsexperter på jämställdhetsfrågor som finns vid

länsstyrelserna bör enligt Miljöpartiet även svara

för tillsyn över jämställdhetslagens tillämpning på

regional nivå. Detta är enligt Miljöpartiet ett

nödvändigt komplement till JämO:s verksamhet.

Margareta Viklund (kd) anser i motion A805 (yrk. 4)

att JämO bör ges ökade möjligheter att verka för att

ledande positioner inom näringsliv, offentlig sektor

och på andra samhällsområden görs tillgängliga för

kvinnor och män på samma villkor.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av motionerna So466 (v) och Ub803 (fp)

vill utskottet hänvisa till sina tidigare

ställningstaganden med anledning av motionsförslag

om utvidgning av jämställdhetslagens

tillämpningsområde. Utskottet erinrade senast i

betänkande 1997/98:AU10 om att jämställdhetslagen

har en arbetsrättslig karaktär och att utskottet

ansett att det bör förbli så. Lagen reglerar

förhållanden som rör arbetsplatsen och förhållandet

mellan arbetsgivare och anställda och i vissa fall

arbetssökande.

I sammanhanget kan nämnas att utskottet nyligen i

betänkande AU4 Ny lagstiftning mot diskriminering i

arbetslivet avvisat krav på en utredning om

utvidgning av tillämpningsområdet för den föreslagna

lagen med åtgärder mot etnisk diskriminering till

att omfatta utbildnings- och värnpliktsväsendet.

När det gäller frågan om sexuella trakasserier vill

utskottet erinra om att högskolorna från den 1

september 1998 fick ett utvidgat ansvar för att

förebygga och förhindra sådana trakasserier.

Högskolorna skall enligt 1 kap. 9 §

högskoleförordningen (1993:100) "vidta åtgärder för

att förebygga och förhindra att någon student

utsätts för sådant ovälkommet uppträdande av sexuell

natur eller annat ovälkommet uppträdande grundat på

kön som kränker en students integritet i

högskolestudierna (sexuella trakasserier)". En

direkt hänvisning till jämställdhetslagen återfinns

vidare i högskoleförordningen. I förordningen anges

att det av 6 § jämställdhetslagen framgår att en

arbetsgivare skall vidta åtgärder för att förebygga

och förhindra att någon arbetstagare utsätts för

sexuella trakasserier.

Motionerna So466 yrkande 9 (v) och Ub803 yrkande 18

(fp) avstyrks.

Med anledning av kraven på förstärkt tillsyn enligt

jämställdhetslagen på regional nivå vill utskottet

upplysa om följande. Enligt vad som framgår av

budgetpropositionen har samtliga länsstyrelser

utarbetat strategier för länens jämställdhetsarbete

under perioden 1997-2000. Arbetet med att analysera

och beakta jämställdhetsperspektiv på alla

sakområden vinner insteg. De flesta län har också,

enligt vad som redovisas i budgetpropositionen,

utvecklat rutiner och system för att kunna redovisa

statistik och fakta könsuppdelat.

Länsstyrelsernas ansvar för jämställdhetsarbetet

framgår både av verksförordningen (1995:1322) och

förordningen med länsstyrelseinstruktion

(1997:1258). Genom länsstyrelsernas regleringsbrev

för 1999 skärps kravet på jämställdhetsarbetet. Det

åligger länsstyrelserna att se till att de

nationella målen för jämställdhetspolitiken får

genomslag i länet. Länsstyrelserna skall i samverkan

mellan kommuner, landsting, andra statliga

myndigheter, näringsliv samt berörda organisationer

vidta åtgärder för att nå målen i länets

jämställdhetsstrategi. Länsstyrelserna skall vidare

utveckla rutiner och system för individbaserad

statistik samt övriga metoder för att införliva ett

könsperspektiv i sakfrågorna.

Det ställs också återrapporteringskrav på

länsstyrelserna. De skall redovisa vilka åtgärder

som vidtagits för att nå målen i länets

jämställdhetsstrategi och bedöma resultaten. I

återrapporteringskravet ingår även att redovisa

vilka metoder som tillämpas för att säkerställa att

könsaspekten beaktas i länsstyrelsernas

verksamhetsgrenar. Regeringen har vidare i

regleringsbrevet givit länsstyrelserna i uppdrag att

redovisa och bedöma hur genomförda insatser har

utvecklat jämställdheten mellan kvinnor och män i

sakfrågan under respektive verksamhetsgren.

Statistik skall inom samtliga verksamhetsgrenar

redovisas uppdelat på kvinnor och män. Där detta

inte är möjligt skall motivering anges.

Utskottet anser sig mot denna bakgrund kunna

konstatera att länsstyrelsernas jämställdhetsarbete

måste tillmätas stor betydelse. Det bör dock enligt

utskottets uppfattning inte vara en uppgift för

riksdagen att avgöra hur ansvaret för att

förverkliga jämställdhetsmålen skall fördelas på

olika personalkategorier inom i en myndighet. Det

bör därmed ankomma på respektive länsstyrelse att

själv avgöra den interna ansvarsfördelningen.

Riksdagen bör således inte precisera

arbetsuppgifterna för jämställdhetsexperter eller

annan personal vid länsstyrelserna. I sammanhanget

vill utskottet också erinra om att integrering av

jämställdhetsperspektiv bör eftersträvas på alla

samhällsområden.

När det gäller förslagen om att länsstyrelsernas

jämställdhetsexperter skulle få ansvar för regional

tillsyn av jämställdhetslagen vill utskottet erinra

om sitt ställningstagande i betänkande 1997/98:AU10.

Utskottet anförde där att det framstår som en fördel

att JämO, som ett centralt organ med juridisk

expertis, även fortsättningsvis har den samlade

överblicken medan länsstyrelserna bär upp den

regionala förankringen. JämO bör också i

tillsynsarbetet ha en fortsatt oberoende ställning.

Vidare påpekade utskottet att även länsstyrelserna i

egenskap av arbetsgivare står under JämO:s tillsyn.

Utskottet ansåg det därför inte lämpligt att

länsstyrelserna ges tillsynsansvar över

jämställdhetslagen. I konsekvens med sitt tidigare

ställningstagande avstyrker utskottet motionerna

A804 yrkande 2 (v) och A807 yrkande 3 (mp).

Som en följd av vad utskottet nyss anfört om

jämställdhetslagens tillämpningsområde är utskottet

inte berett att ställa sig bakom Vänsterpartiets

förslag i motion Ub454 om en vidgning av JämO:s

kompetensområde. Utskottet är därmed inte heller

berett att ställa sig bakom Miljöpartiets förslag i

motion A807 om utredningsdirektiv rörande ett vidgat

kompetensområde för JämO.

Av motion A805 (kd) framgår inte hur motionären mer

konkret tänkt sig att JämO skulle ges ökade

möjligheter att verka för att ledande positioner i

bl.a. näringslivet skall göras tillgängliga för

kvinnor på samma sätt som för män. Utskottet vill

för sin del framför allt peka på vikten av att genom

opinionsbildning verka för en jämn könsfördelning

och att även på detta område synliggöra skillnader i

mäns och kvinnors möjligheter.

Motionerna A805 yrkande 4 (kd), A807 yrkande 2

(mp), Ub454 yrkande 5 (v) avstyrks.

4 Attityder, meriter, kvotering m.m.

Motioner

Moderaterna tar i motion A802 (yrk. 15) avstånd från

kvotering. Visserligen kan man många gånger snabbt

uppnå statistisk jämställdhet med hjälp av kvotering

men samtidigt sopas många viktiga diskussioner under

mattan, sägs det i motionen. I stället för att

diskutera varför kvinnor är underrepresenterade på

exempelvis vissa poster försöker man rätta till det

med kvotering.

Kristdemokraterna poängterar i kommittémotion A810

(yrk. 2, 3, 5 och 9) vikten av opinionsbildning

kring föräldraledighet som en kompetenshöjande

faktor i arbetslivet. Eftersom många pappor som vill

vara föräldralediga eller arbeta deltid möter en

negativ attityd från arbetskamrater och arbetsgivare

bör opinionsbildande verksamhet genomföras.

Arbetsgivare inom den offentliga sektorn bör vara

ett gott föredöme och uppmuntra manliga anställda

att ta ledigt med sina barn.

Motionärerna anser att hemarbete och anhörigvård

måste få ett meritvärde vid ansökan om arbete

respektive utbildningsplats. Hemarbete ställer stora

krav på organisation, simultankapacitet och

ekonomisk planering. Hemarbete med barn är en viktig

samhällsinsats och måste betraktas som en sådan.

Kristdemokraterna efterlyser krafttag för att

motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden. Ett

kvalitetskriterium avseende jämställdhet kunde

prövas i offentlig sektor och företag. Kriteriet

skulle vara möjligt att utvärdera och använda i

marknadsföring.

Folkpartiet pekar i motion A811 (yrk. 6) på den

sjunkande andelen pappor som tar ut föräldraledighet

och efterlyser en opinionsbildande kampanj för

föräldraledighet i allmänhet och pappaledighet i

synnerhet.

Miljöpartiet förespråkar i motion A807 (yrk. 5, 6, 8

och 12) kvotering av underrepresenterat kön vid

tillsättning av tjänster inom myndigheter och

statliga verk. Inom alla statliga myndigheter och

utredningar bör jämställdhetsperspektivet belysas

genom att den av Kommunförbundet framtagna 3 R-

metoden används. 3 R står för Representation,

Resurser och Realia.

Kvalitetsmärkning bör också innefatta jämställdhet.

Miljöpartiet anser att regeringen genom aktiva

åtgärder bör uppmuntra den offentliga sektorn och

det privata näringslivet att använda sig av

jämställdhetsmärkning.

Mediernas bild av kvinnan är många gånger

stereotyp, anser Miljöpartiet. För att ge en motvikt

bör sådana projekt inom medierna stödjas som ger en

realistisk bild av kvinnor och som ger styrka och

självförtroende åt ungdomar.

Margareta Viklund (kd) betonar i motion A805 (yrk.

2) vikten av ökad information i syfte att ändra

attityder så att vård av egna barn i hemmet får

högre status och inte blir ett hinder i karriären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning i motion

A807 att det är viktigt att eftersträva en jämn

könsfördelning vid tillsättning av tjänster inom

myndigheter och statliga verk. Vid statlig

tjänstetillsättning skall regeringsformens 11 kap. 9

§ tillämpas. Där sägs att det vid tillsättning av

statlig tjänst endast skall fästas avseende vid

sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Med

förtjänst avses tiden för innehav av statlig tjänst

och till skicklighet räknas utbildning,

yrkeserfarenhet och personlig lämplighet till

tjänsten. Jämställdhetsintresset är en av flera

faktorer som kan beaktas. Det är dock inte möjligt

med en "kvotering" utan beaktande av

förutsättningarna för arbetet.

Åtgärder som syftar till en jämnare könsfördelning

bör vidtas inom ramen för de aktiva åtgärderna

enligt jämställdhetslagen. Andra tillvägagångssätt

än kvotering vid tjänstetillsättningar måste således

väljas för att få till stånd en jämnare

könsfördelning inom statlig verksamhet liksom för

att ge kvinnor och män lika möjligheter till

yrkesmässig utveckling, befordran och god

löneutveckling.

Av vad som anförts framgår att utskottet avstyrker

förslag om kvotering till statliga tjänster. Det

innebär dock inte att utskottet delar Moderaternas

syn på kvotering. Erfarenheterna av kvotering och

andra aktiva åtgärder i syfte att öka

kvinnorepresentationen har varit goda på många

områden. Som exempel kan nämnas könsfördelningen i

statliga myndighetsstyrelser. Sedan 1988 har

könsfördelningen i myndighetsstyrelser på central

och regional nivå varje år redovisats i

budgetpropositionen. Bakgrunden är de mål för

kvinnorepresentation som angavs i proposition

1987/88:105 Jämställdhetspolitiken inför 90-talet

och som godtagits av riksdagen (bet. 1987/88:AU17,

rskr. 364).

Utskottet kan konstatera att utvecklingen under

flera år medfört ökad kvinnorepresentation. Det är,

som utskottet framhållit i betänkande 1997/98:AU10,

viktigt att denna utveckling och det arbete som

ligger bakom den fortgår med oförminskad kraft.

Av vad som här anförts följer att utskottet

avstyrker motionerna A802 yrkande 15 (m) och A807

yrkande 5 (mp).

Utskottet har inledningsvis i avsnitt 1 betonat att

målen för jämställdhetspolitiken ligger fast och

därvid kortfattat berört målens innebörd. Av vad som

anförts där följer att utskottet delar Miljöpartiets

uppfattning i motion A807 om att olika frågor måste

belysas med ett jämställdhetsperspektiv. Som

utskottet tidigare framhållit måste ett sådant

perspektiv införlivas på alla politikområden. Det

gäller t.ex. fortsatt metodutveckling och utbildning

samt satsningar på information och

kunskapsutveckling.

Utskottet kan däremot inte ställa sig bakom

motionärernas förslag att en viss metod, t.ex. den

inom Kommunförbundets programberedning Kommunerna

och Jämställdheten utarbetade 3 R-metoden, generellt

skall användas inom alla statliga myndigheter och

utredningar. Det måste ankomma på varje myndighet,

statlig utredning etc. att själv ta ställning vilka

metoder man vill använda för att belysa

jämställdhetsperspektivet. Så har exempelvis skett

inom Arbetsmarknadsverket där ungefär hälften av

länsarbetsnämnderna kommer att granska den egna

verksamheten med hjälp av 3 R-metoden under 1999.

Det är länsarbetsnämnderna själva som har ansökt hos

AMS om medel för att göra detta i form av s.k.

brytprojekt.

När det gäller kvinnobilden i medierna har

utskottet behandlat denna fråga i betänkande

1997/98:AU10. Utskottet pekade då på att Sverige i

sin avrapportering till FN av åtgärder som vidtagits

eller planeras för ökad jämställdhet sedan

Pekingkonferensen tagit upp frågor om kvinnan i

medierna. Av redovisningen framgick bl.a. att

Sverige under 1996 i lagstiftning som rör TV och

radio beaktat vikten av jämställdhet mellan könen.

Det angavs också att pressen antagit etiska

riktlinjer om vad som trycks i tidningar och att

regeringen beviljat särskilda medel för olika

projekt.

Från och med 1998 skall Sveriges Television,

Sveriges Radio och Utbildningsradion enligt beslut

av regeringen årligen följa upp och rapportera hur

publicservice-uppdraget uppfylls. I Sveriges

Televisions redogörelse för 1997 redovisas bl.a.

jämställdhetsaspekter. Företaget anger där att dess

jämställdhetssträvanden på det programpolitiska

området har stor betydelse för opinionen i Sverige.

Årligen belönas det program som bäst anses ha

främjat jämställdheten med ett särskilt pris, Prix

Egalia. Priset delas ut bland egna och

samproducerade program av en extern jury. Under

vintern/våren 1997-1998 hade Sveriges Television

tillsammans med fyra andra programföretag ett

gemensamt nätverk för att kartlägga hur kvinnor och

män porträtteras i TV-program. Under projektets

första år skedde kvantitativa studier och

jämförelser och därefter skall mer kvalitativt

inriktade studier genomföras under två år. Projektet

delfinansieras av EU. När det gäller Sveriges

Televisions jämställdhetsplan kan nämnas att den

innefattar såväl en personalpolitisk aspekt som en

programpolitisk.

Mot bakgrund av pågående insatser avstyrker

utskottet motion A807 yrkandena 6 och 12 (mp).

I motionerna A810 (kd) och A811 (fp) föreslås som

nämnts opinionsbildande insatser för

föräldraledighet. Som redovisats i

budgetpropositionen ger regeringen fortsatt stöd

till olika satsningar för att underlätta för män att

delta i jämställdhetsarbetet, inte minst när det

gäller deras praktiska ansvar för hem och barn.

Riksförsäkringsverket (RFV) har i augusti 1998

redovisat hur verket genomfört en

informationskampanj i syfte att öka pappors uttag av

föräldraledighet. Kampanjen har enligt RFV fått ett

mycket positivt mottagande av såväl

försäkringskassor som föräldrar, arbetsgivare m.fl.

Antalet föräldrapenningdagar som tagits ut av män

var fler under 1998 än under 1997. Enligt uppgift

från RFV togs 10,4 % av samtliga

föräldrapenningdagar under 1998 ut av män.

Motsvarande andel året innan var 9,9 %. Av de

personer som tog ut föräldrapenning under 1998 var

32,4 % män, vilket skall jämföras med 30,9 % året

innan. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda

att motionerna A810 yrkande 2 (kd) och A811 yrkande

6 (fp) bör avslås.

Med anledning av förslag om jämställdhetsmärkning i

motion A807 (mp) och kvalitetskriterium avseende

jämställdhet i motion A810 (kd) vill utskottet peka

på att en förstudie, Jämställdhetsmärkning -

konsumentmakt för ett jämställt samhälle (Ds

1998:49), har redovisats. Regeringen beslutar i dag

om direktiv till en utredning som, med förstudien

som grund, skall utarbeta konkreta förslag bl.a. när

det gäller kriterier för jämställdhetsmärkning. Med

hänvisning till det planerade utredningsarbetet

avstyrker utskottet berörda motionsyrkanden.

I motion A810 (kd) ställs krav på att hemarbete och

anhörigvård skall ha ett meritvärde vid ansökan om

arbete respektive olika utbildningar.

Utskottet vill med anledning av denna motion

framhålla att det inte bör vara statsmakternas sak

att mera preciserat ange vilka normer som skall

tillämpas vid värdering av en sökandes

kvalifikationer i samband med anställning och hur

olika meriter skall vägas i förhållande till

varandra. Därtill är förhållandena alltför skiftande

mellan olika branscher, företag eller myndigheter.

Rekryteringspolitiken får utformas av parterna eller

den enskilde arbetsgivaren inom ramen för det aktiva

arbete för jämställdhet som arbetsgivare är skyldiga

att bedriva enligt jämställdhetslagen. Reglerna om

aktiva åtgärder syftar bl.a. till att öka andelen

anställda av underrepresenterat kön. Ett sätt att

verka för detta kan vara att vid rekrytering räkna

hemarbete som en merit. En annan möjlighet är att

upprätthålla särskilda kontakter med tidigare

anställda som slutat i samband med barnafödande

eller liknande eller att erbjuda den som varit borta

länge från arbetslivet en viss tids inskolning.

När det gäller hemarbete och anhörigvård som

urvalsgrund för högskoleutbildning är huvuddragen i

gällande bestämmelser följande.

Enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100) skall

vid urval till grundläggande högskoleutbildning

hänsyn tas till de sökandes meriter. Enligt

förordningens 7 kap. 10 § kan sex olika

urvalsgrunder komma i fråga: betyg, högskoleprov,

andra särskilda prov, tidigare utbildning,

arbetslivserfarenhet och särskilda skäl.

Vad som avses med ´arbetslivserfarenhet´ anges i

Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande

behörighet och urval (HSVFS 1996:22). Av

föreskriftens 5 § framgår att med

arbetslivserfarenhet kan förstås verksamhet på minst

halvtid som bl.a. innefattar arbete i eget hem med

vård av barn under tio år respektive arbete i eget

eller den vårdbehövandes hem med vård av en eller

flera personer som på grund av sjukdom, ålder eller

handikapp är i behov av särskild omvårdnad.

I frågan om utbildningar som riktar sig till

nybörjare gäller som huvudregel att urvalsgrunderna

är betyg respektive resultat från högskoleprov.

Högskoleurvalsgruppen delas i sin tur in i två

undergrupper. Arbetslivserfarenhet ger meritvärde i

en av dessa under förutsättning att den omfattar

minst fem år på minst halvtid.

När det gäller andra utbildningar än grundläggande

högskoleutbildning väljer högskolan fritt bland de

urvalsgrunder som anges i 7 kap. 10 §.

Urvalsgrunden ´särskilda skäl´ kan enligt

Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:22, 10 §)

avse t.ex. funktionshinder eller annan synnerlig

omständighet eller att den sökande har kunskaper

eller erfarenheter som är särskilt värdefulla för

den sökta utbildningen och/eller är särskilt

värdefulla för det yrkesområde som utbildningen

förbereder för. Det är den enskilda högskolan som

tolkar innebörden av begreppet.

Mot bakgrund av vad som här har redovisats kan

utskottet konstatera att hemarbete och anhörigvård

under vissa omständigheter kan ha meritvärde vid

urval till högskoleutbildning. Utskottet avstyrker

därmed motionerna A805 yrkande 2 (kd) och A810

yrkandena 3 och 5 (kd).

5 Mansrollen

Motioner

Miljöpartiet anser i motion A807 (yrk. 13) att det

är av största vikt att mansrollen undersöks,

analyseras och förändras. Partiet vill att en

tvärpolitisk utredning tillsätts med uppdrag att

analysera mansrollen och överväga hur utredningens

slutsatser skall föras ut till allmänheten.

Regeringen bör vidare ta initiativ i FN till en

världskonferens om mansrollen och dess konsekvenser

för samhället.

Birger Schlaug m.fl. (mp) förespråkar i motion A801

(yrk. 4) sänkt veckoarbetstid för att föräldrar

skall orka vara tillsammans med sina barn.

Motionärerna anser att kortare arbetstid per vecka

skulle vara minst lika bra för mannen som för

kvinnan och att en sådan förkortning skulle främja

mansrollen.

Kompletterande uppgifter

Inom ramen för regeringens jämställdhetsarbete

genomförs en rad aktiviteter för att främja

utveckling av mansrollen. Under år 1998 anordnades

exempelvis tre konferenser med sådan inriktning.

Konferensernas huvudteman var att öka svenska mäns

engagemang i jämställdhetsarbetet,

jämställdhetspedagogik i förskolan respektive

pappautbildning. På svenskt initiativ anordnade

Europarådet 1997 vidare en konferens i Strasbourg om

männens roll i jämställdhetsarbetet.

På det nordiska planet sker ett intensivt samarbete

i jämställdhetsfrågor. En tjänst som koordinator för

mansforskning har inrättats inom Nordiska institutet

för kvinno- och könsforskning. Koordinatorn har till

uppgift att organisera nordiska mansforskare och

stödja nya nätverk av mansforskare samt att bidra

till genomförandet av en nordisk handlingsplan om

män och jämställdhet.

Under tvåårsperioden 1999-2000 bedrivs inom

Näringsdepartementet ett särskilt projekt om män och

jämställdhetsarbete. Projektet är inriktat på att

öka kunskapen om hinder för män att delta i

jämställdhetsarbetet och att finna metoder att

underlätta detta. Till projektet knyts en

referensgrupp med forskare samt representanter för

bl.a. politiska partier och arbetsmarknadens parter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är angeläget att regeringen

i olika nationella, nordiska och internationella

sammanhang stimulerar diskussionen om

mansrollsfrågor. Motion A807 yrkande 13 (mp)

avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett

med vad utskottet anfört. Motion A801 yrkande 4 (mp)

avstyrks med hänvisning till utskottets

ställningstagande nyligen i betänkandet 1998/99:AU5

Vissa frågor om arbetstid.

6 Vissa frågor rörande vuxenutbildning och

arbetsmarknadspolitiska insatser m.m.

Motioner

Moderaterna pekar i motion A802 (yrk. 5) på att det

finns en risk för att satsningen på Kunskapslyftet

kan medföra att unga kvinnors försvagade situation

på arbetsmarknaden döljs genom att kvinnor i högre

grad än män ägnar sig åt studier. Mot den bakgrunden

bör en utredning genomföras rörande Kunskapslyftet.

Kristdemokraterna anser i kommittémotion A810 (yrk.

11 och 12) att invandrarkvinnor som har kompetens

som kan vara värdefull för exportindustrin bör

erbjudas utbildning om svenskt arbetsliv. Vidare bör

ett särskilt företagsstöd övervägas för den aktuella

gruppen. Partiet pekar också på vikten av att i

första hand erbjuda arbetslösa kvinnor IT-

utbildningar.

Centerpartiet betonar i motion A808 (yrk. 3) att den

totala sysselsättningen måste öka eftersom

arbetslösheten fortfarande är hög. Den mest utsatta

gruppen på arbetsmarknaden är invandrarkvinnorna.

Dels har de problem med att över huvud taget få en

anställning, dels drabbas de oftare än andra grupper

av belastnings- och förslitningsskador. Åtgärder

måste till för att förhindra att allt fler

invandrarkvinnor ställs utanför arbetsmarknaden.

Likaså måste arbetsmiljön förbättras så att det blir

möjligt att förebygga belastningsskador och undvika

förtidspensioneringar.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av Moderaternas farhågor i motion A802

för att unga kvinnors försvagade situation på

arbetsmarknaden döljs genom deltagande i

Kunskapslyftet vill utskottet peka på att det sker

en rad utvärderingar av utbildningssatsningen. Det

gäller såväl fristående nationella utvärderingar som

utvärderingar som görs av olika aktörer, däribland

Arbetsmarknadsverket. Eftersom

vuxenutbildningssatsningen startade den 1 juli 1997

och successivt har byggts ut i omfattning,

föreligger dock ännu inte några mer omfattande

utvärderingsresultat.

En av de nationella fristående utvärderingar som

kan komma att belysa den fråga som Moderaterna tar

upp genomförs vid nationalekonomiska institutionen

vid Umeå universitet. Det är en samhällsekonomisk

analys av urval, geografisk och yrkesmässig

rörlighet samt privatekonomiskt respektive

samhällsekonomiskt utfall av

vuxenutbildningssatsningen.

I sammanhanget vill utskottet också betona att

arbetsmarknadssituationen för ungdomar har

förbättrats kraftigt på senare tid, något som talar

mot Moderaternas teori. Utskottet vill också peka på

betydelsen av utbildning på dagens arbetsmarknad.

Efterfrågan ökar främst på välutbildad arbetskraft

medan efterfrågan på korttidsutbildad arbetskraft

knappast stiger. AMS framhöll i sin prognos om

utvecklingen på arbetsmarknaden under 1999 (Ura

1998:12) att de successivt ökade kompetenskraven

innebär att kunskapsgapet mellan de arbetslösa och

arbetsgivarnas rekryteringskrav ökar. Kunskapslyftet

spelar här en värdefull roll liksom

arbetsmarknadsutbildningen.

Utskottet ser till skillnad från Moderaterna

uttalat positivt på unga kvinnors intresse för

kompetenshöjning. Välutbildad arbetskraft har

generellt sett större möjligheter att få och behålla

ett arbete samt att få yrkesmässig utveckling,

befordran och god löneutveckling. Enligt utskottets

uppfattning är det nu viktigt med insatser i syfte

att rekrytera fler män till Kunskapslyftet. I detta

syfte kommer bl.a. ett särskilt s.k. brytprojekt att

genomföras inom Arbetsmarknadsverket under 1999.

Motion A802 yrkande 5 (m) avstyrks.

I motionerna A810 (kd) och A808 (c) föreslås

åtgärder för att främja invandrarkvinnors situation

på arbetsmarknaden. Utskottet har i betänkande

1998/99:AU1 behandlat arbetsmarknadssituationen för

invandrare och då betonat att invandrarkvinnornas

situation särskilt måste uppmärksammas. Utskottet

har i betänkande 1998/99:AU2 vidare behandlat

åtgärder för att bryta segregationen i storstäderna.

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i

Kristdemokraternas motion att det är önskvärt att ta

till vara sådan kompetens hos invandrarkvinnor som

kan gagna exportverksamhet. Enligt vad utskottet har

erfarit från Exportrådet har under en femårsperiod

ca 400 arbetslösa personer med akademisk bakgrund

utbildats till exportsäljare. Cirka 12 % av

deltagarna har varit invandrare och ungefär hälften

har varit kvinnor. Utbildningen har anordnats i

samarbete med bl.a. länsarbetsnämnder i form av

upphandlad arbetsmarknadsutbildning. Också andra

upphandlade arbetsmarknadsutbildningar genomförs av

Exportrådet. Enligt Exportrådet har resultatet av

utbildningarna i form av övergångar till

arbetsmarknaden varit mycket goda. Deltagarna har i

första hand fått arbete i småföretag.

När det gäller frågan om att införa särskilt

företagsstöd för invandrare vill utskottet erinra om

att det under våren 1999 väntas förslag från

utredningen om särskilda hinder för personer med

utländsk bakgrund att starta och utveckla egna

företag (dir. 1998:1). Utifrån en kartläggning skall

utredaren föreslå sådana åtgärder som medför lika

behandling av personer som vill starta och utveckla

egna företag.

NUTEK har inom programmet Företagsutveckling bl.a.

till uppgift att bidra till effektiva insatser för

småföretagsutveckling inom skilda samhällssektorer

genom att bl.a. komplettera marknaden med riktad

information, rådgivning och finansiering inom

närings- och regionalpolitiken. Enligt

regleringsbrevet för 1999 skall NUTEK redovisa och

analysera invandrares deltagande i olika

verksamheter inom programmet Företagsutveckling och

därvid särskilt särredovisa invandrarkvinnornas

deltagande. Förslag som stärker dessa gruppers

deltagande i aktiviteterna i programmet skall

redovisas till regeringen senast den 30 juni 1999.

I detta sammanhang kan utskottet också nämna att en

översyn för närvarande sker av resurscentrum för

kvinnor. Utifrån bl.a. en utvärdering av regionala

och lokala resurscentrum skall NUTEK våren 1999

lämna förslag till regeringen i frågan. NUTEK skall

därvid bl.a. komma med förslag om vilka åtgärder som

bör vidtas för att få till stånd långsiktig lokal

och regional verksamhet för att stimulera kvinnors

företagande.

Utskottet avstyrker motionerna A810 yrkande 11 (kd)

och A808 yrkande 3 (c).

Som framgår av betänkande 1998/99:AU1 delar

utskottet Kristdemokraternas uppfattning att

ansträngningar måste göras för att främja en jämn

könsfördelning i IT-branschen. Utskottet uttalade

där att det är en viktig jämställdhetsfråga att

kvinnor i högre grad än hittills ges förutsättningar

att ta arbete inom den växande IT-sektorn.

Enligt regleringsbrevet för 1999 ska AMS initiera

IT-utbildning för anställda inom offentlig sektor

framför allt riktad till kvinnor. Insatserna skall

även riktas mot grupper av arbetslösa som tidigare

varit verksamma inom sektorer där arbetsuppgifterna

har försvunnit på grund av den snabba utvecklingen,

t.ex. för yrkesgruppen kontorister. Utformningen av

insatserna bör ske i samarbete med parterna på

arbetsmarknaden.

Utskottet uttryckte i betänkande 1998/99:AU1

uppfattningen att ytterligare ansträngningar måste

göras för att öka andelen kvinnor som deltar i den

särskilda IT-utbildning som riksdagen beslutade om

1997 och som startade 1998. Av de 2 100

arbetssökande vid arbetsförmedlingen som påbörjade

kurser inom IT-utbildningen under 1998 utgjorde

kvinnorna endast 32 %. Utskottet vill återigen

framhålla att en så låg andel inte kan anses

tillfredsställande.

Kraftfulla insatser måste göras för att kvinnor och

andra prioriterade grupper skall få möjlighet att

delta i satsningen. Utskottet kommer noga att följa

utvecklingen framöver.

I sammanhanget kan utskottet upplysa om att

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

genomför en utvärdering av den nationella IT-

satsningen. Utvärderingen, som sker på uppdrag av

regeringen, skall i en första fas bl.a. belysa hur

programmet uppfattas av olika aktörer. I ett andra

skede skall kostnadsnivå, andel deltagare som fått

arbete efter utbildning och andel deltagare från

prioriterade grupper (kvinnor, invandrare och

arbetshandikappade) belysas. Vidare skall en

jämförelse med likvärdig traditionell

arbetsmarknadsutbildning göras. En delrapport skall

avlämnas den 28 februari 1999 och en slutrapport

skall vara färdigställd senast den 30 april 2000.

Av vad som här redovisats framgår att utskottet

finner det angeläget att främja kvinnors arbete i

IT-sektorn. Utskottet anser dock inte, som

Kristdemokraterna föreslår i motion A810, att

riksdagen skall göra ett uttalande om att i första

hand erbjuda arbetslösa kvinnor IT-utbildning.

Motion A810 yrkande 12 (kd) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för

jämställdhetspolitiken

att riksdagen avslår motion 1998/99:A808 yrkande 1,

res. 1 (c)

2. beträffande inriktning av

jämställdhetspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A802 yrkande 1,

1998/99:A807 yrkande 1 och 1998/99:A811 yrkande

1 i motsvarande del,

res. 2 (m)

res. 3 (fp)

3. beträffande jämställdhet och offentlig

sektor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A802 yrkande 9,

1998/99:A807 yrkande 7 och 1998/99:A811 yrkande

3,

res. 4 (m)

4. beträffande undanröjande av

löneskillnader

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A810 yrkande 7 och

1998/99:A811 yrkande 1 i motsvarande del,

res. 5 (kd)

res. 6 (fp)

5. beträffande män i skola, vård och

omsorg

att riksdagen avslår motion 1998/99:A811 yrkande 2,

res. 7 (fp)

6. beträffande jämställdhetslagen och

lönediskriminering

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A806 och

1998/99:A808 yrkande 4,

res. 8 (c)

7. beträffande ny utredning om

lönediskriminering

att riksdagen avslår motion 1998/99:A811 yrkande 8,

res. 9 (fp)

8. beträffande JämO:s roll i

lönediskrimineringsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A805 yrkandena 1 och

3, 1998/99:A809 samt 1998/99:A811 yrkande 7,

res. 10 (kd)

res. 11 (fp)

9. beträffande jämställdhetslagens

tillämpningsområde

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So466 yrkande 9 och

1998/99:Ub803 yrkande 18,

res. 12 (v)

10. beträffande regionalt

jämställdhetsarbete

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A804 yrkande 2 och

1998/99:A807 yrkande 3,

res. 13 (v)

res. 14 (mp)

11. beträffande JämO:s uppdrag i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A805 yrkande 4,

1998/99:A807 yrkande 2 och 1998/99:Ub454 yrkande

5,

res. 15 (mp)

12. beträffande kvotering

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A802 yrkande 15 och

1998/99:A807 yrkande 5,

res. 16 (m)

13. beträffande jämställdhetsperspektiv

m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:A807 yrkandena 6 och 12,

14. beträffande opinionsbildning kring

föräldraledighet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A810 yrkande 2 och

1998/99:A811 yrkande 6,

res. 17 (kd)

res. 18 (fp)

15. beträffande jämställdhetsmärkning

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A807 yrkande 8 och

1998/99:A810 yrkande 9,

16. beträffande meritvärdering m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A805 yrkande 2 samt

1998/99:A810 yrkandena 3 och 5,

res. 19 (kd)

17. beträffande mansrollen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A801 yrkande 4 och

1998/99:A807 yrkande 13,

res. 20 (mp)

18. beträffande Kunskapslyftet

att riksdagen avslår motion 1998/99:A802 yrkande 5,

res. 21 (m)

19. beträffande åtgärder för

invandrarkvinnor

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:A808 yrkande 3 och

1998/99:A810 yrkande 11,

res. 22 (kd, c)

20. beträffande IT-utbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:A810 yrkande 12.

Stockholm den 18 februari 1999

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Hans

Andersson (v), Margareta Andersson (c), Mikael

Odenberg (m), Björn Kaaling (s), Stefan Attefall

(kd), Kent Olsson (m), Laila Bjurling (s), Patrik

Norinder (m), Sonja Fransson (s), Kristina Zakrisson

(s), Camilla Sköld (v), Maria Larsson (kd), Christel

Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Elver Jonsson

(fp) och Anders Karlsson (s).

Reservationer

1. Mål för jämställdhetspolitiken (mom. 1)

Margareta Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 1 Mål och inriktning som börjar med "Målen

för jämställdhetspolitiken" och slutar med "vad

utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste det

övergripande målet för jämställdhetsarbetet vara att

ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all

verksamhet och komma till uttryck i samhällsarbetet.

Det innebär att kvinno- och mansaspekter måste

läggas på alla politiska beslut inom alla

samhällssektorer. Jämställdhet får således inte

betraktas som ett avgränsat politikområde, skilt

från övriga. Utskottet delar Centerpartiets

uppfattning i motion A808 yrkande 1 att

förutsättningar för ett jämställt samhälle kan

skapas genom decentralisering och närdemokrati.

Jämställdhetsarbetet måste utgå från att alla

människor visar respekt för varandras integritet,

egenart och lika värde. Kompetensen ökar i hela

samhället när livsvillkoren för kvinnor och män blir

lika och när kvinnor och män har lika stort

inflytande över de politiska besluten och på

arbetsmarknaden. Då kan kvinnors och mäns olika

kunskaper, egenskaper och erfarenheter tas till vara

i det gemensamma samhällsarbetet.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motion A808 yrkande 1 (c).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande mål för jämställdhetspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A808 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Inriktning av jämställdhetspolitiken

(mom. 2)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och

Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 1 Mål och inriktning som börjar med

"Insatserna för att" och slutar med "A807 yrkande 1

(mp) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar en ny inriktning av

jämställdhetspolitiken. Den skall öka friheten i

samhället och bidra till att självständiga kvinnor

och män kan forma sin tillvaro efter egna önskemål

och behov.

Den politik som utskottet förespråkar skall

förbättra förutsättningarna för att kombinera

familjeliv och skötsel av hemmet med förvärvsarbete.

Den skall också vidga arbetsmarknaden för alla dem

som för närvarande är inlåsta på kvinnodominerade

områden inom den offentliga sektorn. En modern

jämställdhetspolitik skall göra det möjligt för både

kvinnor och män att räcka till i vardagen. Alla

skall ges samma möjligheter i livet - det handlar

primärt om rättvisa mellan individer, och inte

mellan kön.

På flera områden kan politiska åtgärder underlätta

jämställdheten:

För det första måste skattesänkningar genomföras.

Genom att sänka skatterna och ta bort de extrema

marginaleffekterna kan kvinnor och män bli

ekonomiskt oberoende.

För det andra är det dags att bryta den offentliga

sektorns monopol. Därigenom kan man dels komma till

rätta med bristerna i dagens vård och omsorg, dels

skapa en friare arbetsmarknad för kvinnor. Dagens

problem med få alternativa arbetsgivare, långa

beslutsvägar, nästan obefintliga karriärmöjligheter

och låga löner kan undanröjas genom att den

offentliga sektorns monopol avskaffas. Ett slopat

monopol skulle enligt utskottets uppfattning medföra

en väsentlig ökning av kvinnligt företagande.

För det tredje måste en skattereduktion för hemnära

tjänster snarast genomföras. En rapport som

presenterades av Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet och Kristdemokraterna i mars 1998 visar

att en sådan skattereduktion skulle kunna tillskapa

tiotusentals arbeten i denna sektor.

För det fjärde skall familjepolitiken utformas så

att den återför makten till familjen.

Familjepolitiken skall formas så att den återför

planering och bestämmanderätt till familjerna.

Utskottet anser att kvinnor och män skall ha samma

möjligheter i samhället. De åtgärder som utskottet

redovisat ovan syftar till att underlätta för

kvinnor och män att välja en jämställd tillvaro. Den

politiska uppgiften är, som framgår av vad utskottet

har anfört, att skapa förutsättningar för

jämställdhet.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

Moderaternas motion A802 yrkande 1. Övriga i

sammanhanget behandlade motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande inriktning av

jämställdhetspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:802 yrkande 1

samt med avslag på motionerna 1998/99:A807

yrkande 1 och 1998/99:A811 yrkande 1 i

motsvarande del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3. Inriktning av jämställdhetspolitiken

(mom. 2)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 1 Mål och inriktning som börjar med

"Insatserna för att öka" och slutar med "A807

yrkande 1 (mp) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Kvinnor lönediskrimineras fortfarande. Enligt

utskottets uppfattning är lönediskriminering

sannolikt den mest uppenbara och spridda formen av

könsdiskriminering som lever kvar. Att avskaffa de

löneskillnader som enbart kan förklaras av kön

framstår därför, vid sidan av åtgärder för att

minska kvinnovåldet, som den viktigast uppgiften för

jämställdhetspolitiken. Utskottet tillstyrker motion

A811 yrkande 1 delvis (fp) och avstyrker övriga i

sammanhanget behandlade motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande inriktning av

jämställdhetspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 1 i

motsvarande del samt med avslag på motionerna

1998/99:A802 yrkande 1 och 1998/99:A807 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Jämställdhet och offentlig sektor m.m.

(mom. 3)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och

Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 1 Mål och inriktning som börjar med

"Utskottet kan mot" och slutar med "yrkande 7 (mp)

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den viktigaste åtgärd som kan

vidtas för att modernisera och förbättra kvinnors

arbetsmarknad är att bryta upp de offentliga

monopolen och att utveckla alternativ till dessa. Så

länge de offentliga monopolen består inom

kvinnodominerade verksamhetsområden som vård, skola

och omsorg anser utskottet att reell - inte bara

formell - jämställdhet är en utopi. Kvinnor måste ha

samma rätt till en arbetsmarknad som männen alltid

haft.

Genom att bryta upp de offentliga monopolen kan man

dels komma till rätta med bristerna i dagens vård

och omsorg, dels skapa en friare arbetsmarknad för

kvinnor. Dagens problem med brist på alternativa

arbetsgivare, långa beslutsvägar, nästan obefintliga

karriärmöjligheter och låga löner kan undanröjas

genom att den offentliga sektorns monopol avskaffas.

Ett slopat monopol skulle enligt utskottets

uppfattning medföra en väsentlig ökning av kvinnligt

företagande.

Utskottet tillstyrker motion A802 yrkande 9 (m) och

avstyrker övriga i sammanhanget behandlade

motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande jämställdhet och offentlig

sektor m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A802 yrkande 9

samt med avslag på motionerna 1998/99:A807

yrkande 7 och 1998/99:A811 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Undanröjande av löneskillnader (mom. 4)

Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,

jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens

roll som börjar med "Det övergripande målet" och

slutar med "A811 yrkande 1 delvis (fp)" bort ha

följande lydelse:

Trots att Sverige i många avseenden hunnit långt i

arbetet med jämställdhet kvarstår en omfattande

lönediskriminering. Utskottet anser det djupt

beklagligt att kvinnor på arbetsmarknaden inte har

uppnått lika lön för likvärdigt arbete och menar att

det är en anständighetsfråga att undanröja osakligt

motiverade löneskillnader. Arbetet med att få bort

osakliga löneskillnader från svenskt arbetsliv måste

intensifieras. Utskottet vill i sammanhanget peka på

vikten av att det medelstillskott på 2 miljoner

kronor som tillförts JämO:s anslag för budgetåret

1999 används till konstruktiva insatser i syfte att

utjämna löneskillnaderna vid lika och likvärdigt

arbete arbete.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motion A810 yrkande 7 (kd) och avstyrker motion A811

yrkande 1 delvis (fp) i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande undanröjande av löneskillnader

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A810 yrkande 7

och med avslag på motion 1998/99:A811 yrkande 1

i motsvarande del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

6. Undanröjande av löneskillnader (mom. 4)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,

jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens

roll som börjar med "Det övergripande målet" och

slutar med "A811 yrkande 1 delvis (fp)" bort ha

följande lydelse:

Det blir allt svårare att rekrytera kvalificerad

personal till de viktiga uppgifterna i offentlig

sektor, exempelvis som lärare eller sjuksköterska.

Enligt utskottets uppfattning måste staten

tillsammans med Landstingsförbundet och

Kommunförbundet utforma en flerårsplan för att

undanröja det strukturproblem som utgörs av att

kvinnodominerade yrken i offentlig sektor är sämre

betalda än jämförbara yrken i den privata sektorn.

Behovet av en plan med denna inriktning bör ges

regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion

A811 yrkande 1 delvis (fp) och avstyrker övriga i

sammanhanget behandlade motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande undanröjande av löneskillnader

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 1 i

motsvarande del och med avslag på motion

1998/99:A810 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Män i skola, vård och omsorg (mom. 5)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den mening i utskottets ställningstagande i

avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,

jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens

roll som börjar med "Mot bakgrund av" bort ha

följande lydelse:

Det är således enligt utskottets uppfattning av

många skäl angeläget att höja andelen män i

personalen inom skola, förskola, äldrevård och

sjukvård. Ett skäl som lyfts fram på senare tid är

lönebildningsaspekten. Historiskt förefaller det

finnas ett samband mellan hög andel kvinnor inom ett

yrkesområde och svag löneutveckling. Av detta skäl

anser utskottet att det är väsentligt att höja

andelen män inom vården och skolan. Utskottet anser

att detta bör ges regeringen till känna och

tillstyrker därmed motion A811 yrkande 2 (fp).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande män i skola, vård och omsorg

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Jämställdhetslagen och

lönediskriminering (mom. 6)

Margareta Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,

jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens

roll som börjar med "Centerpartiet kräver" och

slutar med "A811 yrkande 8 (fp)" bort ha följande

lydelse:

Statliga utredningar har visat att kvinnor

missgynnas i karriären och att de har lägre löner

just därför att de är kvinnor. Ett starkt samband

har också påvisats mellan genomsnittslönen i ett

yrke och andelen män i yrket. Ju högre andelen män

är, desto högre är lönen. Kvinnor och män har

fortfarande inte lika lön för lika arbete, trots att

utbildning, ålder och yrkeserfarenheter är

jämförbara.

Utskottet vill betona att lönediskriminering inte

får förekomma. Jämställdhetslagen ger i dag inte

tillräckligt stöd för ingripanden mot sådan

diskriminering. Lagen erbjuder för närvarande inte

ens stöd för JämO att göra ett tillfredsställande

utredningsarbete vid anmälan om lönediskriminering.

Därför bör den skärpas. Sverige måste vidare

tillämpa EG-lagstiftningen inklusive EG-direktiven

som rör lika lön för kvinnor och män för lika och

likvärdigt arbete. Likaså behövs enligt utskottets

uppfattning lagstiftning om lönestatistik så att

statistiken utformas på ett sätt som tydliggör

löneskillnader mellan kvinnor och män.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motion A808 yrkande 4 (c) och avstyrker motion A806

(s) i den mån den inte kan anses tillgodosedd med

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande jämställdhetslagen och

lönediskriminering

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A808 yrkande 4

och med avslag på motion 1998/99:A806 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

9. Ny utredning om lönediskriminering

(mom. 7)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,

jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens

roll som börjar med "Centerpartiet kräver i" och

slutar med "A811 yrkande 8 (fp)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att en ny

lönediskrimineringsutredning bör tillsättas med

uppgift att följa hur löneskillnaderna mellan

kvinnor och män utvecklas samt eventuellt komma med

förslag till åtgärder. En fråga som kan behandlas i

utredningen är om ett ekonomiskt incitament skulle

kunna byggas in i skattesystemet i syfte att

åstadkomma en ur könssynvinkel bra lönestruktur i

företag och förvaltningar. En annan fråga som en

utredning bör analysera och ta ställning till gäller

jämställdhetsplanernas betydelse i lönebildningen.

Mycket tyder enligt utskottet på att planerna inte

fått den positiva effekt på lönebildningen som

skulle önskas. Utredningen bör överväga förändringar

i jämställdhetsplanernas utformning. Av det anförda

följer att utskottet tillstyrker motion A811 yrkande

8 (fp).

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande ny utredning om

lönediskriminering

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. JämO:s roll i lönediskrimineringsfrågor

(mom. 8)

Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,

jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens

roll som börjar med "I motionerna A811 (fp)," och

slutar med "delar av jämställdhetslagen" bort ha

följande lydelse:

Svenska kvinnor arbetar på en segregerad

arbetsmarknad och har lägre löner än männen, trots

jämförbar eller högre utbildningsnivå. Svenska

kvinnor arbetar mer än svenska män och en stor del

av deras arbete är oavlönat. Kvinnor har lägre

ekonomisk avkastning än män på såväl utbildning som

arbetslivserfarenhet.

Könssegregeringen på arbetsmarknaden utgör en

bidragande orsak till de stora skillnaderna mellan

kvinnors och mäns löner. För att komma till rätta

med den orättvisa lönesättningen och de ökade

löneskillnaderna mellan kvinnor och män krävs

kraftfulla åtgärder. Utskottet anser att JämO måste

ges sådana befogenheter att osakliga löneskillnader

kan undanröjas från arbetsmarknaden. Kraftfulla

insatser måste också genomföras så att kvinnor i

större utsträckning än män får ledande positioner

inom näringsliv, offentlig sektor och samhället i

övrigt. Detta bör ges regeringen till känna.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motion A805 yrkandena 1 och 3 (kd). Övriga i

sammanhanget behandlade motionsyrkanden avstyrks i

den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande JämO:s roll i

lönediskrimineringsfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A805 yrkandena 1

och 3 samt med avslag på motionerna 1998/99:A809

och 1998/99:A811 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. JämO:s roll i lönediskrimineringsfrågor

(mom. 8)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 2 Löneskillnader - allmänna frågor,

jämställdhetslagen och Jämställdhetsombudsmannens

roll som börjar med "I motionerna A811 (fp)" och

slutar med "delar av jämställdhetslagen" bort ha

följande lydelse:

Den juridiska vägen kan användas för att komma åt

en orättvis lönestruktur. Metoden har dock

begränsningar i en ekonomi där lönerna sätts - och

skall sättas - på en marknad. Utskottet vill peka på

den komplicerade bevissituationen i

lönediskrimineringsmål. Den arbetsvärdering som

krävs tar betydande resurser i anspråk. JämO har

enligt utskottets uppfattning en nyckelroll i detta

sammanhang, även om det är önskvärt att också

fackförbunden är aktiva. Utskottet, som ser positivt

på att JämO fått ett resurstillskott, menar att

detta behövs om de rättsliga processerna skall kunna

föras med bästa möjliga underlag.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motion A811 yrkande 7 (fp) vilket bör ges regeringen

till känna. Övriga i sammanhanget behandlade

motionsyrkanden avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande JämO:s roll i

lönediskrimineringsfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 7

och med avslag på motionerna 1998/99:A805

yrkandena 1 och 3 samt 1998/99:A809 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

12. Jämställdhetslagens tillämpningsområde

(mom. 9)

Hans Andersson och Camilla Sköld (båda v) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 3 Jämställdhetslagens tillämpningsområde och

Jämställdhetsombudsmannens uppdrag i övrigt som

börjar med "Med anledning av" och slutar med "Ub803

yrkande 18 (fp) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Jämställdhetslagen omfattar i dag endast

arbetslivet. Det innebär att lagens förbud mot

sexuella trakasserier inte gäller inom skola och

högre utbildning. Enligt utskottets uppfattning är

detta allvarligt eftersom sexuella trakasserier

utgör ett allvarligt problem inom

utbildningsväsendet. Det gäller dels manliga elever

och studenter som trakasserar kvinnliga elever och

studenter, dels lärare och handledare som

trakasserar elever och studenter. I det senare

fallet är det frågan om en grov kränkning, eftersom

elever och studenter står i ett starkt

beroendeförhållande till sina lärare och handledare.

Mot denna bakgrund anser utskottet att den

särskilde utredare som har till uppgift att se över

vissa delar av jämställdhetslagen genom

tilläggsdirektiv bör få i uppdrag att behandla

frågan om en utvidgning av jämställdhetslagen till

att även omfatta utbildningsväsendet.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motion So466 yrkande 9 (v). Motion Ub803 yrkande 18

(fp) avstyrks i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande jämställdhetslagens

tillämpningsområde

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So466 yrkande 9

och med avslag på motion 1998/99:Ub803 yrkande

18 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Regionalt jämställdhetsarbete (mom. 10)

Hans Andersson och Camilla Sköld (båda v) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 3 Jämställdhetslagens tillämpningsområde och

Jämställdhetsombudsmannens uppdrag i övrigt som

börjar med "Med anledning av" och slutar med "A807

yrkande 3 (mp)" bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsverket, JämO och länsstyrelsernas

jämställdhetsexperter är de organ som främst handhar

myndighetsuppgifter på jämställdhetsområdet. Enligt

utskottets uppfattning bör länsstyrelsernas roll i

sammanhanget stärkas. Länsstyrelsernas

jämställdhetsexperter bör få ett tydligare och

kraftfullare uppdrag att i egenskap av

myndighetsrepresentanter initiera och följa upp

jämställdhetsarbetet i regionerna.

Ett förtydligande av jämställdhetsexperternas

uppdrag skulle förbättra möjligheterna att genomföra

samordnade insatser riktade till offentlig och

privat verksamhet. Sådana insatser kan exempelvis

gälla uppföljning av jämställdhetsplaner,

könsfördelning inom olika verksamheter och

jämställdhetsarbete i skolan.

Flertalet experter vid länsstyrelserna har i

uppgift att utöva någon form av myndighetstillsyn

eller annan form av myndighetsutövning. Utskottet

anser att även jämställdhetsexperterna bör ha sådana

uppgifter. Genom att tillföra länsstyrelserna

juridisk kompetens på jämställdhetsområdet skulle

effektivitetsvinster uppstå och ökad samverkan kunna

komma till stånd mellan JämO som nationell resurs

och länsstyrelserna på den regionala nivån.

Enligt utskottet bör det vidare prövas om en del av

de medel som regeringen nu avsätter till särskilda

jämställdhetsinsatser via anslaget C 2 i stället

skulle kunna specialdestineras till länsstyrelserna.

Mot bakgrund av vad som här anförts förordar

utskottet att en utredning tillsätts med uppgift att

utarbeta förslag om hur den regionala nivån i

jämställdhetsarbetet kan stärkas.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motion A804 yrkande 2 (v). Motion A807 yrkande 3

(mp) avstyrks i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande regionalt jämställdhetsarbete

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A804 yrkande 2

och med avslag på motion 1998/99:A807 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

14. Regionalt jämställdhetsarbete (mom. 10)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 3 Jämställdhetslagens tillämpningsområde och

Jämställdhetsombudsmannens uppdrag i övrigt som

börjar med "Med anledning av" och slutar med "A807

yrkande 3 (mp)" bort ha följande lydelse:

Länsexperter i jämställdhetsfrågor har till uppgift

att föra ut den nationella jämställdhetspolitiken på

regional och lokal nivå. Enligt utskottets

uppfattning bör länsexperterna även ha till uppgift

att utöva tillsyn över jämställdhetslagens

tillämpning på regional nivå. Utskottet ser detta

som ett nödvändigt och viktigt komplement till

JämO:s verksamhet. Detta bör ges regeringen till

känna.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motion A807 yrkande 3 (mp). Motion A804 yrkande 2

(v) avstyrks i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande regionalt jämställdhetsarbete

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A807 yrkande 3

och med avslag på motion 1998/99:A804 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. JämO:s uppdrag i övrigt (mom. 11)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 3 Jämställdhetslagens tillämpningsområde och

Jämställdhetsombudsmannens uppdrag i övrigt som

börjar med "I konsekvens med" och slutar med "Ub454

yrkande 5 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att JämO:s uppdrag att följa upp

och utvärdera jämställdhetslagens tillämpning bör

förstärkas. Ombudsmannens kompetensområde bör vidgas

så att det omfattar hela samhällslivet, och inte som

i dag endast arbetslivet. Det vidgade

kompetensområdet bör fastställas i lag.

Enligt utskottets uppfattning bör tilläggsdirektiv

med denna innebörd ges till den utredare som gör en

översyn av vissa delar av jämställdhetslagen.

Tilläggsdirektiven bör innefatta uppdrag dels att

klarlägga och vidga JämO:s lagstadgade

kompetensområde, dels att undersöka hur JämO kan

underställas riksdagen.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motion A807 yrkande 2 (mp). Övriga i sammanhanget

behandlade motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande JämO:s uppdrag i övrigt

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A807 yrkande 2

samt med avslag på motionerna 1998/99:A805

yrkande 4 och 1998/99:Ub454 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

16. Kvotering (mom. 12)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och

Christel Anderberg (alla m) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 4

Attityder, meriter, kvotering m.m. bort ha följande

lydelse:

Utskottet har uppfattningen att det inte är möjligt

att åstadkomma jämställdhet via lagstiftning.

Jämställdhet är i grunden en fråga om inställningar

och attityder. För att åstadkomma jämställdhet krävs

därför dialog, samförstånd och långsiktigt arbete.

Utskottet tar avstånd från kvotering. Genom

kvotering kan man snabbt åstadkomma statistisk

jämställdhet. Samtidigt kan kvotering innebära att

man inte för viktiga diskussioner om varför det är

underrepresentation av kvinnor på beslutspositioner

eller i politiken. Detta kan i sin tur leda till att

man inte löser det bakomliggande problemet.

Den väg till jämställdhet som utskottet förordar -

dialog, samförstånd och långsiktigt arbete - är

betydligt svårare än att gå via lagstiftning och

kvotering. Utskottet hyser dock den fasta

övertygelsen att just dialog, samförstånd och

långsiktigt arbete i längden utgör det enda hållbara

och vettiga sättet att uppnå ett jämställt samhälle.

Utskottet tillstyrker motion A802 yrkande 15 (m)

och avstyrker motion A807 yrkande 5 (mp).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande kvotering

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A802 yrkande 15

och med avslag på motion 1998/99:A807 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

17. Opinionsbildning kring föräldraledighet

(mom. 14)

Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 4 Attityder, meriter, kvotering m.m. som

börjar med "I motionerna A810 (kd)" och slutar med

"A811 yrkande 6 (fp) bör avslås" bort ha följande

lydelse:

För att jämställdhet skall uppnås är det viktigt

att både mans- och kvinnorollerna samtidigt

förändras och att de möter varandra i gemensamt

arbete för hem, familj och samhälle. Vidare är det

angeläget att arbetet med hem och familj görs

synligt, och att mannen och kvinnan delar på

ansvaret för detta. En jämnare fördelning mellan

förvärvsarbete och vård av barn skulle föra med sig

många positiva effekter i form av ökad

familjestabilitet och inte minst bättre kontakt

mellan pappor och barn. Fäder måste enligt

utskottets uppfattning uppmuntras att ta aktiv del i

sina barns liv. De bör inte bara förväntas ta ut

"pappamånaden" i föräldraförsäkringen utan också

uppmanas att dela övrig föräldraledighet med modern.

Många pappor som vill vara föräldralediga eller

arbeta deltid möter en negativ attityd från

arbetskamrater och arbetsgivare. Utskottet vill

starkt förorda opinonsbildande insatser från stat

och kommun tillsammans med fackliga organisationer

för att främja föräldraledighet. Insatserna måste

vara inriktade på att arbetsgivare skall övertygas

om att föräldraledighet höjer individens kompetens,

och att arbetsgivaren därmed har anledning att

uppmuntra sådan ledighet. Den offentliga sektorns

arbetsgivare bör utgöra goda föredömen och på olika

sätt uppmuntra manliga anställda att ta ledigt med

sina barn. Om män i ökad utsträckning tar

föräldraledigt för det på sikt också med sig att

kvinnors ställning på arbetsmarknaden förbättras.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motion A810 yrkande 2 (kd) och avstyrker motion A811

yrkande 6 (fp) i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande opinionsbildning kring

föräldraledighet

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A810 yrkande 2

och med avslag på motion 1998/99:A811 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Opinionsbildning kring föräldraledighet

(mom. 14)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 4 Attityder, meriter, kvotering m.m. som

börjar med "I motionerna A810 (kd)" och slutar med

"A811 yrkande 6 (fp) bör avslås" bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill starkt förespråka en

opinionsbildande kampanj för föräldraledighet i

allmänhet och pappaledighet i synnerhet. Skall

pojkar och flickor ges en uppväxt som lägger en

trygg grund för deras manliga respektive kvinnliga

identitet är det enligt utskottets uppfattning

viktigt att både män och kvinnor finns i den

vardagliga omgivningen. Män måste ges möjlighet att

mer aktivt delta i barnens utveckling. Fler män i

näringsliv, politik och samhälle måste uppmuntras

att vara förebilder och förena karriär och

pappansvar.

Vad som här anförts om opinionsbildande insatser

bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker

därmed motion A811 yrkande 6 (fp). Motion A810

yrkande 2 (kd) avstyrks i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande opinionsbildning kring

föräldraledighet

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A811 yrkande 6

och med avslag på motion 1998/99:A810 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

19. Meritvärdering m.m. (mom. 16)

Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 4 Attityder, meriter, kvotering m.m. som

börjar med "I motion A810 (kd)" och slutar med "A810

yrkande 3 och 5 (kd)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att hemarbete och anhörigvård skall

ha ett meritvärde vid ansökan om arbete respektive

olika utbildningar. Genom kraftfulla

informationsinsatser riktade till arbetstagare och

fackförbund samt arbetsgivare och deras

organisationer bör det enligt utskottets mening vara

möjligt att påverka opinionen i positiv riktning.

Utskottet anser att arbetsgivare inom den offentliga

sektorn bör utgöra goda föredömen när det gäller att

uppmuntra manliga anställda att ta ledigt med sina

barn.

Enligt utskottets uppfattning bör arbete i hemmet

uppvärderas, synliggöras och få ökad status.

Hemarbete bör få ett meritvärde på arbetsmarknaden

liksom vid ansökan om inträde till högskolan.

Hemarbete ställer stora krav på organisation,

simultankapacitet och ekonomisk planering. Utskottet

anser att det måste bli en självklarhet att

samhället betraktar hemarbete som ett arbete

jämförbart med andra yrkesinsatser. Motionerna A805

yrkande 2 (kd) och A810 yrkandena 3 och 5 (kd)

tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande meritvärdering m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:A805 yrkande

2 samt 1998/99:A810 yrkandena 3 och 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

20. Mansrollen (mom. 17)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 5

Mansrollen bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det hög tid för

män att mer aktivt diskutera och förändra

mansrollen. Det räcker inte att kvinnor diskuterar

jämställdhet och könsroller när det är mansrollen

och dess schabloner, som är det största problemet.

En av de faktorer som kan bidra till en förändrad

mansroll är kortare arbetstid. Det är inte bara när

barnen är små som män och kvinnor behövs för sina

barn. Föräldrar måste också orka vara tillsammans

med sina barn när de blir äldre. Därför krävs sänkt

veckoarbetstid. Kortare arbetstid per vecka skulle

ha positiva effekter på mansrollen och ge mer

utrymme för barn och närmiljö i vardagen.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motion A801 yrkande 4 (mp). Motion A807 yrkande 13

(mp) får anses tillgodosedd med vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande mansrollen

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:A801 yrkande

4 och 1998/99:A807 yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Kunskapslyftet (mom. 18)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och

Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 6 Vissa frågor rörande vuxenutbildning och

arbetsmarknadspolitiska insatser m.m. som börjar med

"Med anledning av" och slutar med "A802 yrkande 5

(m) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt en undersökning som presenterats av AMS

tycks det vara svårare för unga kvinnor än för unga

män att få heltidsarbete. Detta medför att kvinnorna

söker sig till studier i stället. Många går till det

s.k. Kunskapslyftet. Utskottet anser att det finns

anledning att undersöka om studiesatsningen kan få

som oförutsedd konsekvens att unga kvinnors

försvagade situation på arbetsmarknaden döljs genom

att kvinnor i större utsträckning än män ägnar sig

åt studier. En utredning av Kunskapslyftet bör

göras, vilket bör ges regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker motion A802 yrkande 5 (m).

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande Kunskapslyftet

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:A802 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

22. Åtgärder för invandrarkvinnor (mom. 19)

Margareta Andersson (c), Stefan Attefall (kd) och

Maria Larsson (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnitt 6 Vissa frågor rörande vuxenutbildning och

arbetsmarknadspolitiska insatser m.m. som börjar med

"I motionerna A810 (kd)" och slutar med "A808

yrkande 3 (c)" bort ha följande lydelse:

De problem och svårigheter som invandrare möter på

arbetsmarknaden är särskilt uttalade för kvinnor.

Invandrarkvinnorna hamnar ofta sist i kön till

arbete och har ofta mycket svårt att få en

anställning. Bland de invandrarkvinnor som har eller

har haft arbete har många varit verksamma inom

industri eller servicenäringar där fysiskt och

psykiskt påfrestande arbeten är vanligt

förekommande. Detta, i kombination med att de i

större utsträckning än svenska kvinnor har

dubbelarbete, har fört med sig att de oftare drabbas

av belastnings- och förslitningsskador.

Utskottet anser att belastningsskadorna måste

förebyggas så att förtidspensioneringar kan

motverkas. Vidare är det viktigt att förhindra att

allt fler invandrarkvinnor ställs utanför

arbetsmarknaden.

Invandrarkvinnornas kompetens måste tas till vara.

Deras språkkunskaper och specifika kännedom om

kulturen i andra länder bör användas inom exempelvis

exportindustrin. Mot denna bakgrund förordar

utskottet att en särskild undersökning genomförs

bland invandrarkvinnor när det gäller kompetens som

kan vara till nytta för exportverksamhet. Personer

med lämplig kompetens bör erbjudas utbildning om

svenskt arbetsliv. Likaså bör ett särskilt

företagsstöd för gruppen övervägas.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker

motionerna A808 yrkande 3 (c) och A810 yrkande 11

(kd).

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande åtgärder för invandrarkvinnor

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:A808 yrkande

3 och 1998/99:A810 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1 Jämställdhet och offentlig sektor

Elver Jonsson (fp) anför:

Att reformera den offentliga sektorn är enligt

Folkpartiet en av de viktigaste

jämställdhetsreformerna. I praktiken råder det en

monopolsituation inom stora delar av denna

skattefinansierade sektor. Om lönerna skall bli mer

rättvisa där krävs det att de offentliga monopolen

bryts så att fler arbetsgivare får möjlighet att

utföra offentligt finansierade tjänster inom bl.a.

vård och skola. Det är angeläget att anställda där

får ta del av den dynamik som det innebär att ha

fler arbetsgivare att välja mellan.

Genom att bryta de facto-monopolen blir kvaliteten

i verksamheten bättre samtidigt som skattebetalarnas

kostnader minskar. För de anställda i offentligt

finansierad verksamhet medför det att de får dels

fler arbetsgivare att välja mellan, dels förbättrade

möjligheter till avknoppning eller expansion. Om

kvinnor startade företag i samma utsträckning som

män tidigare har gjort, och anställer var sin

person, skulle detta innebära ca 400 000 nya

arbetstillfällen.

2 Jämställdhetslagens tillämpningsområde

Elver Jonsson (fp) anför:

Folkpartiet anser att även studenter skall omfattas

av lagregler om sexuella trakasserier. Den strängare

lagstiftning mot sexuella trakasserier som införts

gäller inte studenter trots att dessa befinner sig i

en liknande situation som arbetstagare. Det är

viktigt att studenters situation uppmärksammas när

det gäller sexuella trakasserier.

3 Kvotering

Barbro Johansson (mp) anför:

Vid tillsättning av tjänster inom myndigheter och

statliga verk bör kvotering av underrepresenterat

kön göras i de fall lika meriter föreligger. I

sådana fall är det enligt Miljöpartiets uppfattning

angeläget med positiv särbehandling.

4 Jämställdhetsperspektiv hos myndigheter

och medier

Barbro Johansson (mp) anför:

Miljöpartiet anser att det är viktigt att ett

jämställdhetsperspektiv finns med på alla

samhällsområden. Jämställdhetsaspekter bör alltså

beaktas i alla beslut, vid utformning av alla

verksamheter och i stort sett på alla områden i

samhället.

En metod för mainstreaming, eller "jämtegrering",

har tagits fram av Kommunförbundet. Det är den s.k.

3R-metoden där R:en står för representation,

resurser och realia. Metoden synliggör det som inte

är jämställt och ger möjlighet att konkret åtgärda

problem. Den har med goda resultat tillämpats bl.a.

inom Växjö kommun. Miljöpartiet anser att regeringen

skall verka för att 3R-metoden tillämpas inom alla

statliga myndigheter och utredningar.

Också i medierna är det enligt Miljöpartiet

angeläget att lyfta fram jämställdhetsaspekter. Den

kvinnobild som visas där är många gånger stereotyp:

kvinnan som madonna - oskyldig och passiv - eller

kvinnan som sexualiserat objekt - oren och

normbrytande. Från Miljöpartiets sida vill vi att

ungdomar skall få möta en mer realistisk kvinnobild.

Vi vill därför att stöd skall utgå till projekt inom

medierna - veckotidningar, radio och TV - för att

visa kvinnan så som hon är i verkligheten och för

att ge ungdomar styrka och självförtroende.

5 Mansrollen

Barbro Johansson (mp) anför:

Miljöpartiet anser att jämställdhetsarbetet bör

föras av både kvinnor och män. Hittills har kampen

för jämlikhet mellan könen nästan uteslutande förts

av kvinnor. Men männen bör - och många män vill - ta

sitt ansvar i jämställdhetsarbetet. Vi

miljöpartister anser att det är av största vikt att

männens roll undersöks, analyseras och förändras. En

tvärpolitisk utredning bör tillsättas för att

analysera den nya mansrollen och hur den skall föras

ut till allmänheten. Regeringen bör vidare ta

initiativ i FN till en världskonferens om mansrollen

och dess konsekvenser på alla samhällsområden.