Bet. 1998/99:BoU1

Bostadsutskottets betänkande

1998/99:BOU01

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

BoU1

Sammanfattning

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande

förslag i budgetpropositionen (prop. 1998/99:1)

avseende utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande - samt motioner

väckta under årets allmänna motionstid i anknytande

frågor.

Förslaget i budgetpropositionen avseende

anslagsfördelning budgetåret 1999 för utgiftsområde

18 tillstyrks av utskottet vad gäller

anslagsbeloppen. Samtidigt har förslaget i denna del

föranlett utskottet att föreslå riksdagen att göra

tillkännagivanden i två avseenden.

Regeringen föreslår att anslaget för byggforskning

år 1999 skall minskas med 100 miljoner kronor i

förhållande till den anslagsnivå som gäller för

innevarande budgetår. Bostadsutskottet förordar att

den forskningsverksamhet som stöds av

Byggforskningsrådet kompenseras för denna

anslagsminskning genom att 50 miljoner kronor från

anslaget för lokala investeringspro-gram för

ekologisk hållbarhet får disponeras för detta

ändamål. Medlen skall i första hand disponeras för

forskning med sådan inriktning att den står i

överensstämmelse med syftet med stödet till lokala

investeringsprogram. Utskottet anför att denna

ordning ger möjlighet att överväga statens fortsatta

insatser när det gäller byggforskningen i ett större

forskningspolitiskt sammanhang.

Vad gäller stödet till lokala investeringsprogram

föreslår utskottet vidare att det bemyndigande som

ger regeringen möjlighet att besluta om bidrag som

innebär utgifter för staten under åren 2000-2002

begränsas i förhållande till vad regeringen

föreslagit. Bemyndigandet föreslås avse åtaganden

som innebär utgifter på högst 2,5 miljarder kronor i

stället för det av regeringen förordade beloppet på

3,0 miljarder kronor.

Regeringen föreslår vidare att det stöd som kan

utgå för anordnande av bostäder för studenter m.fl.

skall avvecklas genom att endast de ansökningar som

kommit in till länsstyrelserna senast den 12 oktober

1998 skall kunna prövas. Bostadsutskottet

konstaterar emellertid att det anslag som regeringen

föreslagit för den aktuella verksamheten budgetåret

1999 inte är tillräckligt. Utskottet framhåller att

de ansökningar som kommit in senast den 12 oktober

skall kunna prövas och beviljas stöd i enlighet med

gällande förordning. Det medelstillskott som krävs

för att möjliggöra en sådan ordning bör enligt

utskottets förslag tillföras anslaget på

tilläggsbudget för år 1999.

Regeringens övriga förslag i budgetpropositionen

tillstyrks av utskottet. Motstående motionsförslag

avstyrks.

Bostadsutskottet föreslår med anledning av motioner

tillkännagivanden till regeringen i ytterligare två

frågor. Tillkännagivandena avser allmännyttiga

bostadsföretag samt stödet till fukt- och

mögelskadade småhus.

Utskottet anser att det är väsentligt att det blir

klarlagt efter vilka kriterier det skall bedömas om

ett bostadsföretag skall inta den särställning det

innebär att vara ett allmännyttigt företag. Dessa

företag bör enligt utskottet också ges ett särskilt

skydd mot att de omdanas till andra typer av företag

och att deras egendom avyttras i strid med

målsättningen för företagens verksamhet.

I betänkandet konstaterar bostadsutskottet att det

föreligger vissa problem med den nuvarande ordningen

för stöd till fukt- och mögelskadade småhus.

Utskottet anser att regeringen bör överväga frågan

om vilka regeländringar som är möjliga att genomföra

inom tillgängliga ekonomiska ramar och därefter

underställa riksdagen eventuella förslag i frågan.

När det gäller anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 för budgetåret 1999 - utskottets

hemställan under moment 1 - har reservation avgivits

av representanten för Centerpartiet.

Representanterna för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna och Folkpartiet har avstått från

att delta i utskottets beslut i denna del. I

särskilda yttranden har de redovisat grunderna för

sina ställningstaganden.

Till betänkandet har totalt fogats 30 reservationer

och 14 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1998/99:1 volym 10

föreslagit att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag,

2. godkänner regeringens förslag dels om ändrade

regler för utbetalning av små bidragsbelopp, dels om

sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd för

reparation och underhåll av hyres- och

bostadsrättshus i enlighet med vad som förordas

(anslagsavsnitt A 2 Räntebidrag m.m.),

3. godkänner regeringens förslag i fråga om ram för

bidrag till åtgärder mot radon i bostäder i enlighet

med vad som förordas (anslagsavsnitt A 9 Bidrag till

åtgärder mot radon i bostäder),

4. godkänner regeringens förslag om ändrade regler

för beviljande av bidrag till bostäder för studenter

m.fl. i enlighet med vad som förordas

(anslagsavsnitt A 12 Investeringsbidrag för

anordnande av bostäder för studenter m.fl.),

5. bemyndigar regeringen att, i fråga om

ramanslaget E 1 Stöd till lokala investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet, besluta om bidrag som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 3 000 000 000 kr under perioden åren

2000-2002.

6. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande enligt följande

uppställning.

----------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

Anslagsbelopp

(tusental

kronor)

----------------------------------------------------

A 1 Boverket: ramanslag 122 424

Förvaltningskostnader

----------------------------------------------------

A 2 Räntebidrag m.m. ramanslag 7 537 000

----------------------------------------------------

A 3 Vissa äldre låne- och

bidragsstöd för

ramanslag 1

bostadsändamål m.m. 000

----------------------------------------------------

A 4 Statens

bostadskreditnämnd:

ramanslag 12 763

Förvaltningskostnader

----------------------------------------------------

A 5 Statens

bostadskreditnämnd:

ramanslag 3 000 000

Garantiverksamhet

----------------------------------------------------

A 6 Byggforskningsrådet:

Förvaltningskostnader ramanslag 23 229

----------------------------------------------------

A 7 Byggforskning ramanslag 64 356

----------------------------------------------------

A 8 Bidrag till Fonden för

fukt och

ramanslag 40 000

mögelskador

----------------------------------------------------

A 9 Bidrag till åtgärder mot

radon i

ramanslag 7

bostäder 000

----------------------------------------------------

A 10 Bostadsbidrag ramanslag 5 864 600

----------------------------------------------------

A 11 Bonusränta för ramanslag 6

ungdomsbosparande 000

----------------------------------------------------

A 12 Investeringsbidrag för

anordnande av

ramanslag 30 000

bostäder för

studenter m.fl.

----------------------------------------------------

A 13 Internationellt ramanslag 20 000

samarbete

----------------------------------------------------

B 1 Geoteknik ramanslag 23 012

----------------------------------------------------

C 1 Länsstyrelserna m.m. ramanslag 1 757 893

----------------------------------------------------

C 2 Regionala obetecknat

självstyrelseorgan anslag

20 466

----------------------------------------------------

D 1 Lantmäteriverket ramanslag 427 890

----------------------------------------------------

D 2 Statens va-nämnd ramanslag 5

447

----------------------------------------------------

E 1 Stöd till lokala

investeringsprogram

ramanslag 1 495 000

för ekologisk

hållbarhet

----------------------------------------------------

E 2 Kunskapscentrum för

ekologisk

ramanslag 5

hållbarhet 000

----------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 20 463 080

----------------------------------------------------

Motionerna

I betänkandet behandlas de under allmänna

motionstiden 1998 väckta motionerna

1998/99:Bo201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

försäljning av kommunala bostadsföretag utan

ekonomiska sanktioner från staten som en långsiktigt

hållbar lösning för kommuner med ekonomiska problem.

1998/99:Bo202 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avveckla bostadsbidragen

till ungdomar under 29 år,

2. att riksdagen beslutar om familjeinkomst som

inkomstgräns i bostadsbidragen i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar om ett avskaffande av

ytbegränsningen och garantinivån i bostadsbidragen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar avskaffa reglerna där

barnpension räknas in som bidragsgrundande inkomst i

enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar sänka grundbidraget i

enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

förändring av bostadsbidragen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:Bo203 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av att

i investeringsprogrammet för en ekologiskt hållbar

utveckling mera betona sysselsättningsaspekten.

1998/99:Bo204 av Yvonne Ångström och Kerstin

Heinemann (fp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till ett individuellt

bostads- och pensionssparande i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:Bo205 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokala

investeringsprogram.

1998/99:Bo206 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

koloniträdgårdsverksamhet som en tillgång i arbetet

med att öka kontakterna mellan invandrade och

svenskar i samhället.

1998/99:Bo207 av Elizabeth Nyström och Tom Heyman

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

lantmäteriets effektivitet och ansvar.

1998/99:Bo208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rättvisa i boendet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en

boendekostnadsdelegation,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lagstiftning som

reglerar begreppet allmännyttigt bostadsföretag,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om bostadsbidrag.

1998/99:Bo209 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bostadspolitikens

inriktning,

2. att riksdagen beslutar om en snabbare avveckling

av de äldre räntesubventionerna parallellt med en

sänkning av fastighetsskatten i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att nyproduktionen

av bostäder bör ske utan subventioner och

fastighetsskatt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om neutralitet mellan

boendeformerna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bostadsbidragen,

8. att riksdagen beslutar att avskaffa

bostadsbidraget till ungdomar under 29 år i enlighet

med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

samordning av bostadsbidragen och andra

socialpolitiskt motiverade insatser i enlighet med

vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ett bosparsystem i enlighet med vad som anförts i

motionen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kommunala

bostadsbolag.

1998/99:Bo210 av Kerstin-Maria Stalín och Helena

Hillar Rosenqvist (mp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de nuvarande bestämmelserna ändras så

att hushåll med enbart umgängesrättsbarn får

bostadsbidrag utifrån förälderns ekonomiska

situation, inte utifrån bostadens storlek.

1998/99:Bo211 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas

att riksdagen avslår regeringens förslag att

reglerna för beviljande av bidrag till anordnande av

studentbostäder till studenter m.m. ändras så att en

förutsättning för bidrag är att ansökan skall ha

kommit in till länsstyrelserna senast den 12 oktober

1998.

1998/99:Bo212 av Anita Jönsson och Karin Wegestål

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

uppföljning av de nya reglerna om åldersgräns för

att få bostadsbidrag.

1998/99:Bo213 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om investeringsbidrag

till ungdoms-/studentbostäder.

1998/99:Bo214 av Yvonne Ångström och Kerstin

Heinemann (fp) vari yrkas att riksdagen till

anslaget A 9 inom utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

för budgetåret 1999 anvisar 20 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit eller således 27

miljoner kronor.

1998/99:Bo215 av Ulla-Britt Hagström och Birgitta

Carlsson (kd, c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnoforskning om bostäders utformning.

1998/99:Bo216 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas

1. att riksdagen till A 7 Byggforskning för

budgetåret 1999 anvisar 100 miljoner kronor utöver

vad regeringen föreslagit eller således 164 356 000

kr,

2. att riksdagen till E 1 Stöd till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet för

budgetåret 1999 anvisar 100 miljoner kronor mindre

än vad regeringen föreslagit,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring så att frysningen av BFR:s

bemyndiganderamar upphävs och att en återgång sker

till den nivå och de principer som gällde före

frysningen.

1998/99:Bo217 av Cinnika Beiming och Tomas Eneroth

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd

till byggande av ungdomsbostäder.

1998/99:Bo218 av Lena Sandlin och Morgan Johansson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

jämlik bostadspolitik.

1998/99:Bo219 av Mikael Oscarsson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram

för en harmonisering av boendekostnaderna till samma

nivå som i övriga OECD-länder.

1998/99:Bo220 av Claes-Göran Brandin och Ronny

Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stödet till ungdoms- och studentbostäder.

1998/99:Bo221 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förbättrade villkor

för målsparande inom bostadssektorn.

1998/99:Bo222 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslag A 2

Räntebidrag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande anslå

6 961 000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under anslag A 7

Byggforskning inom utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

anslå 139 356 000 kr för 1999 i enlighet med

vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

utfasning av bidrag till Fonden för fukt- och

mögelskador i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen beslutar att under anslag A 8

Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador inom

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande anslå 55 000 000 kr

för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar avskaffa bidrag till

åtgärder mot radon i bostäder i enlighet med vad som

anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att under anslag A 10

Bostadsbidrag inom utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

anslå 5 264 600 000 kr för 1999 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar höja

avgiftsfinansieringen under anslaget D 1

Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket inom

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, i enlighet med vad

som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att anslag E 1 Stöd till

lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, utgår i enlighet

med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att anslag E 2

Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet inom

utgiftsområde 18, Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, utgår i enlighet

med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen ej bemyndigar regeringen att, i

fråga om ramanslag E 1 Stöd till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet,

besluta om bidrag i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:Bo223 av Lars U Granberg och Birgitta

Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

de ungas bostadssituation.

1998/99:Bo224 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att utöka

direktiven till den europeiska bostadsmässan till

att även innefatta social förnyelse och helhetssyn

enligt Habitat II.

1998/99:Bo225 av Lars Gustafsson och Ulla-Britt

Hagström (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om investeringsbidrag för anordnande av

bostäder för studenter m.fl.

1998/99:Bo226 av Lennart Klockare och Lars U

Granberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en översyn av reglerna för avstämning av

bostadsbidragen.

1998/99:Bo227 av Ronny Olander m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den sociala

bostadspolitikens framtida inriktning.

1998/99:Bo229 av Ronny Olander m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den framtida

inriktningen av byggandet av det ekologiska

samhället.

1998/99:Bo230 av Ann-Marie Fagerström (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en förändring i

lagen om bostadsbidrag.

1998/99:Bo231 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om KTH-institutionen

för byggd miljö i Gävle.

1998/99:Bo232 av Sinikka Bohlin och Helena Frisk (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

bostadspolitik för alla.

1998/99:Bo233 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stödet till

ekologisk omställning och utveckling.

1998/99:Bo234 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd, m, c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

digital Sverigekarta och hos regeringen begär att

den återkommer med förslag till finansiering i nästa

års budget.

1998/99:Bo235 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förlusterna i

kreditgarantisystemet och rekonstruktioner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om byggforskningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag som

gör nyproduktion av både hyresrätt och

studentbostäder möjlig enligt vad i motionen

anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om länsstyrelserna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Lantmäteriverket.

1998/99:Bo236 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari

yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen

(förslaget behandlas i vad avser ansvaret för de

hemlösa, i övrigt kommer motionen att behandlas i

betänkande 1998/99:BoU3),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att bidraget för

ekologisk hållbarhet också skall omfatta nya

lösningar i egnahemsområden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om estetiska

kvaliteter,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga

om ram för bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om radonproblemet i

bostäder,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

genomförande och finansiering av

Byggkvalitetsutredningens förslag om bidrag till

reparation av fukt- och mögelskadade småhus i

enlighet med vad i motionen anförts,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om regelförändringar

för de statliga kreditgarantierna,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning

på anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande för åren 2000 och

2001 enligt tabell.

1998/99:Bo237 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kristdemokratisk

familje- och boendepolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de hemlösas

situation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om boendesegregationen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning av

arkitekter i handikappkunskap,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en ökad

satsning på allergisanering,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om planeringen och

genomförandet av projekt för ungdomsbostäder,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om räntebidragen,

14. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen

om bostadsbidrag (SFS 1993:737) att den samlade

familjeinkomsten utgör grund för bostadsbidraget,

15. att riksdagen beslutar att den bidragsgrundande

bostadsytan bestäms enligt regeringens

ursprungsförslag i proposition 1996/97:186, vilket

innebär en utökning med 10 m2 per boendekategori

jämfört med dagens regler,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en höjning av

bostadsbidragen,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ett nytt bosparsystem,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

studentbostäder,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om de kommunala

bostadsföretagen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om byggforskning,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kvinnoforskning

om bostäders utformning,

23. att riksdagen med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anvisar

anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande enligt följande

uppställning

----------------------------------------------------

Anslag Regeringens

Anslagsförändring

förslag

(tusental

kronor)

----------------------------------------------------

A 2 Räntebidrag m.m. 7 537 000 -1 590 000

----------------------------------------------------

A 7 Byggforskning 64 356 +50 000

----------------------------------------------------

A 10 Bostadsbidrag 5 864 600 +1 050 000

----------------------------------------------------

A 12

Investeringsbidrag

för 30 000 +45 000

anordnande av

bostäder för

studenter m.fl.

----------------------------------------------------

E 1 Stöd till lokala

investeringsprogram

för ekologisk 1 495 000 -320 000

hållbarhet

----------------------------------------------------

Nytt anslag - +200 000

allergisanering

----------------------------------------------------

Nytt anslag -

handikappkunskap för

arkitekter +25 000

----------------------------------------------------

Summa för 20 463 080 -540 000

utgiftsområdet

----------------------------------------------------

1998/99:Bo301 av Liselotte Wågö m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

omfördelning av länsstyrelseanslaget.

1998/99:Bo407 av Sylvia Lindgren och Anita Johansson

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

allmännyttiga bostadsföretag,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en ändring av reglerna för att garantera att

medborgarnas tillgångar inte realiseras bort vid

försäljning av allmännyttiga bostadsföretag,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en ändring av reglerna för att garantera

medborgarnas insatskapital vid försäljning av

allmännyttiga bostadsföretag,

6. att riksdagen hos regeringen begär om en översyn

av konsekvenserna av en ökad utförsäljning av

allmännyttan.

1998/99:Bo507 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om sanering av

förorenade områden.

1998/99:A291 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nackdelarna med s.k.

ungdomslägenheter,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om allmännyttans

ansvar för boendesituationen för unga.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

19. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag

inom utgiftsområde 18 i enlighet med vad i motionen

anförts,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om överläggningar

om bostadssituationen för studenter.

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

17. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande enligt

uppställningen i bilaga 2 Statsbudgetens utgifter

budgetåret 1999 Folkpartiets ändringsförslag

------------------------------------------

Statsbudgetens utgifter Folkpartiets

budgetåret 1999

ändringsförslag

(tusental

kronor)

------------------------------------------

A 2 Räntebidrag m.m. -800

000

------------------------------------------

A 9 Bidrag till åtgärder mot

radon i bostä-

20

der 000

------------------------------------------

A 10 Bostadsbidrag m.m. -310

000

------------------------------------------

E 1 Stöd till lokala

investeringsprogram

-800

för ekologisk 000

hållbarhet

------------------------------------------

E 2 Kunskapscentrum för

ekologisk

-5

hållbarhet 000

------------------------------------------

Summa utgiftsområde 18 - 1 895 000

------------------------------------------

1998/99:N329 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts under avsnittet Boende

med valfrihet och möjligheter.

1998/99:Sf608 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om grundservice i

utsatta områden.

1998/99:So373 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ungdomars situation

på bostadsmarknaden.

1998/99:So376 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari

yrkas

16. att riksdagen beslutar att till 8 § lagen

(1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag göra

följande tillägg: "Särskilt skäl kan vara att den

funktionshindrade lagt ned rimligt arbete på att

finna en för honom och hans familj lämplig bostad

och kommunen inte inom en för den funktionshindrade

rimlig tid kan anvisa en bostad som den

funktionshindrade skäligen bör godta".

1998/99:So465 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av att

behålla bostadsanpassningsbidragen,

1998/99:Ub453 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om överläggningar

om hur bostadssituationen skall hanteras framgent.

1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

investeringsstöd för studentbostäder.

1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att det

specifika lokala investeringsbidraget åter skall

begränsas till att enbart gälla för byggandet av

bostäder till studenter.

Skrivelser m.m.

I ärendet har skrivelser inkommit från SCANVAC,

Byggentreprenörerna, Gösta Blücher, MKB Fastighets

AB samt BFR:s referensgrupp för

forskningsutbildningen inom avdelningen för

Installationsteknik. Härutöver har tjugonio

företrädare för universitet och högskolor samt bygg-

och fastighetssektorn inkommit med en gemensam

skrivelse om byggforskningen.

Inför utskottet har upplysningar vad avser

byggforskningen lämnats av statssekreterare Lars

Rekke, företrädare för Byggforskningsrådet samt

företrädare för universitet och högskolor samt bygg-

och fastighetssektorn. Vidare har upplysningar om

bosparande lämnats av företrädare för Bofrämjandet

och om Småhusskadenämndens verksamhet av kanslichef

Johan Hedström.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande

förslag i budgetpropositionen för år 1999 vad

gäller utgiftsområde 18 samt motionsförslag från

årets allmänna motionstid. Förslagen avser dels

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18, dels

vissa övriga frågor om bostadsförsörjningen m.m.

Den ordning för budgetberedningen inom riksdagen

som tillämpades första gången under riksmötet

1996/97 innebär bl.a. att riksdagen först tar

ställning till fördelningen av utgifterna i

statsbudgeten på utgiftsområden. Därefter tas

ställning till anslagsfördelningen inom respektive

utgiftsområde. Årets budgetberedning har i vissa

avseenden fått anpassas till den begränsade tidsram

för höstens arbete som blivit följden av

riksdagsvalet i september. Riksdagen har således vid

justeringen av detta betänkande ännu inte fastställt

ramen för det utgiftsområde som bostadsutskottets

beredningsansvar omfattar, dvs. utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.

Däremot har finansutskottet den 19 november lämnat

förslag till riksdagen om att denna utgiftsram skall

fastställas till 20 463 080 000 kr för budgetåret

1999 (1998/99:FiU1), dvs. till samma belopp som

regeringen föreslår i budgetpropositionen.

Bostadsutskottets ställningstagande till

anslagsfördelningen för budgetåret 1999 bygger på

förutsättningen att riksdagen fastställer ramen för

utgiftsområde 18 i enlighet med finansutskottets

förslag.

Betänkandet har disponerats så att först behandlas

frågor om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18

och därefter olika förslag om bostadsförsörjningen

m.m. som inte direkt innebär anslagsanspråk

budgetåret 1999.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18

budgetåret 1999

A 2 Räntebidrag

Från anslaget till räntebidrag bekostas statliga

räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder

och vissa andra bidrag bl.a. till underhålls- och

förbättringsåtgärder.

I budgetpropositionen (punkt 6 i motsvarande del)

föreslås att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

ett ramanslag om 7 537 000 000 kr på anslaget

Räntebidrag m.m. Regeringens beräkning av

anslagsbehovet utgår från vissa förutsättningar

avseende bl.a. ränteutvecklingen. Vidare förutsätter

anslags-beräkningen att riksdagen godkänner två

förslag om åtgärder avseende anslagets utnyttjande

(punkt 2).

Det första av dessa förslag gäller vissa regler för

utbetalning av små bidragsbelopp. Regeringen

föreslår att de nuvarande reglerna för småärenden

ändras så att bidragsgivningen helt upphör när den

aktuella bidragsutbetalningen för första gången

understiger ett belopp som motsvarar 2 000 kr per

år. Förslaget innebär vidare att vissa särregler som

gäller i de fall när flera ärenden avser samma

fastighet tas bort. Möjligheten att i efterhand

ansöka om utbetalning av innehållna bidrag som

sammanlagt för en fastighet eller lägenhet

överstiger 2 000 kr per år föreslås upphöra fr.o.m.

år 1999.

Det andra förslaget om åtgärder som påverkar

anslagsbelastningen avser sänkt bidragsandel i fråga

om räntestöd för reparation och underhåll av hyres-

och bostadsrättshus, dvs. det s.k. RBF-stödet.

Förslaget om en ändring av bidragsvillkoren för RBF-

stödet innebär att stödnivån sänks med 5

procentenheter från 15 % till 10 %. Den lägre

bidragsandelen föreslås gälla bidrag som avser tiden

efter den 1 januari 1999. Åtgärden bedöms leda till

en utgiftsminskning för räntebidraget med ca 75

miljoner kronor år 1999.

De två förslagen om åtgärder avseende anslagets

utnyttjande har inte i motioner eller vid utskottets

beredning av ärendet mött några invändningar.

Utskottet tillstyrker således punkt 2 i

budgetpropositionen.

Däremot har invändningar redovisats i tre motioner

avseende regeringens beräkning av anslagsbehovet för

räntebidragen m.m. I motion 1998/99: Bo222 (m)

yrkande 1 föreslås att anslaget skall minskas med

576 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. På motsvarande sätt föreslås i motion

1998/99:Bo237 (kd) yrkande 23 minskat anslag med 1

590 miljoner kronor samt med 800 miljoner kronor i

motion 1998/99:Fi211 (fp) yrkande 17, båda yrkandena

i motsvarande del. I alla tre motionerna hänvisas

till att besparingen skall uppnås genom en snabbare

avveckling av räntebidragen. Enligt motionerna

möjliggörs detta bl.a. genom sänkt fastighetsskatt.

Vad gäller motionsförslagen om besparingar på 576,

800 respektive 1 590 miljoner kronor kan utskottet

konstatera att motionärerna inte redovisar några

egentliga förslag om hur besparingen skall tas ut.

När utskottet behandlade motsvarande förslag i

samband med budgetberedningen hösten 1997

konstaterade utskottet att besparingar i denna

storleksordning under kommande budgetår endast kan

uppnås genom snabba och kraftiga extra

nedtrappningar av räntebidragen. Utskottet erinrade

också om att huvuddelen av de räntebidrag som för

närvarande utgår avser fastigheter i de s.k.

krisårgångarna producerade kring år 1990. Kraftigt

minskade bidrag till denna grupp av fastigheter

riskerar givetvis att ytterligare förvärra läget för

många bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och

enskilda hushåll som redan i dag har stora

ekonomiska problem. Utskottets bedömning från hösten

1997 kvarstår. Besparingar av denna omfattning

riskerar att leda till ett ökat behov av

bostadsbidrag samt till ett ökat antal konkurser

inom bostadssektorn. Ett bifall till motionärernas

förslag skulle därigenom även medföra en ökad

belastning på anslagen för bostadsbidrag respektive

för garantiverksamheten vid Statens

bostadskreditnämnd.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag om att det under

anslagsposten Räntebidrag m.m. skall föras upp ett

ramanslag om 7 537 miljoner kronor och avstyrker

motstående förslag i motionerna 1998/99:Bo222 (m)

yrkande 1, 1998/99:Bo237 (kd) yrkande 23 samt

1998/99:Fi211 (fp) yrkande 17, de två sistnämnda

yrkandena i motsvarande del.

A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamheten

Statens bostadskreditnämnds (BKN) huvudsakliga

uppgift är att lämna statliga kreditgarantier för

ny- och ombyggnad av bostäder. Garantiverksamheten

som administreras av BKN har delats in i två

resultatområden, äldre garantier och nya garantier.

Med äldre garantier avses garantier utfärdade t.o.m.

år 1996. Anslaget A 5 får användas för att täcka

förluster avseende dessa garantier.

Under innevarande budgetår beräknas

garantiförlusterna överstiga det anvisade beloppet

med 1 015 miljoner kronor. Detta har medfört ett

behov av att tillföra anslaget ytterligare medel på

tilläggsbudget. Anslagsöverskridandet kommer att

medföra besparingar på andra anslag inom

utgiftsområde 18 för budgetåret 1998.

Bostadsutskottet har behandlat denna fråga i sitt

yttrande 1998/99:BoU1y till finansutskottet.

Även under budgetåren 1999-2001 beräknas nu

garantiförlusterna bli betydligt större än vad som

tidigare antagits. För budgetåret 1999 innebär detta

enligt regeringen att anslagsbehovet uppgår till 3

000 miljoner kronor. Anslaget föreslås fastställas

till denna nivå (punkt 6 i motsvarande del).

De av staten utställda garantierna måste

självfallet infrias. Utskottet tillstyrker därför

regeringens anslagsförslag. Utvecklingen av anslaget

för garantiverksamheten är emellertid sådan att

flera frågor om garantiverksamheten och prognoserna

över anslagsbelastningen bör leda till vidare

överväganden. Utskottet återkommer senare i detta

betänkande till dessa frågor som även tas upp i

budgetpropositionen och i motioner från årets

allmänna motionstid (se s. 42).

A 6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader samt

A 7 Byggforskning

Regeringen uttalar i budgetpropositionen att en ny

struktur bör skapas för finansiering och beställning

av plan-, bygg- och bostadsforskning. Statens

medverkan bör koncentreras till långsiktiga

forsknings- och utvecklingsinsatser inom områden av

samhällsintresse. Ansvaret för finansieringen av

sådan forskning som ligger inom byggbranschens

intresseområden bör enligt förslaget främst åvila

branschens egna beställarorgan. Samtidigt aviserar

regeringen sin avsikt att senare under år 1998

redovisa förslag till riktlinjer för det framtida

stödet till byggforskningen och de organisatoriska

effekterna härav i en proposition om olika frågor

som rör byggandet. De av regeringen aviserade

förändringarna i byggforskningens organisation har

inte påverkat förslaget till anslag till

Byggforskning: Förvaltningskostnader för år 1999.

Det har i budgetpropositionen förts upp med 23 229

000 kr, vilket motsvarar 1998 års anslag efter pris-

och löneomräkning och med en teknisk justering med

anledning av ett nytt sätt att betala

avtalsförsäkringar på det statliga området.

Regeringen bedömer att aktörerna inom plan-, bygg-

och bostadssektorn i högre grad än tidigare tar

ansvar för sin egen kunskapsförsörjning. BFR:s

arbete med samfinansiering visar enligt

budgetpropositionen att så är fallet. Med hänsyn

härtill och för att tillgodose behovet av

omprioriteringar föreslås att statens bidrag till

byggforskning skall minskas med 100 miljoner kronor

per år fr.o.m. budgetåret 1999. Anslaget till

Byggforskning föreslås sålunda uppfört med 64 356

000 kr.

Regeringens förslag om anslag till

Byggforskningsrådets förvaltningskostnader har inte

satts i fråga i motioner. Däremot förordas i fyra

motioner att anslaget till byggforskning skall ökas

i förhållande till regeringens förslag.

I förhållande till regeringens förslag föreslås

anslaget ökat med 100 miljoner kronor i motion

1998/99:Bo216 (fp) yrkande 1, med 75 miljoner kronor

i motion 1998/99:Bo222 (m) yrkande 2, med 50

miljoner kronor i motion 1998/99:Bo237 (kd) yrkande

23, i motsvarande del, och med 100 miljoner kronor i

partimotion 1998/99:Fi210 (c) yrkande 19, i

motsvarande del.

Gemensamt för motionerna är att de hävdar att det

inte är möjligt att göra neddragningar av anslaget i

den storleksordning som regeringen föreslår utan att

kompetens och kunskap går förlorad. I flera av

motionerna framhålls särskilt effekterna för den

långsiktiga forskning som med stöd av

byggforskningsmedel bedrivs vid landets universitet

och högskolor. Kritik riktas också mot att

väsentliga forskningsområden kan komma att bli

eftersatta. Även beslutsunderlaget liksom

beslutsordningen sätts i fråga. Enligt flera av

motionerna är det inte rimligt att som regeringen

föreslår först ta ställning till medelstilldelningen

och sedan till riktlinjerna för den framtida

forskningen. Den av regeringen aviserade

propositionen där frågan om den statligt stödda

byggforskningens framtida inriktning skall tas upp

bör enligt motionerna föreligga innan ställning tas

till anslagsbehovet.

Även i Vänsterpartiets partimotion 1998/99:Bo235

yrkande 3 riktas kritik mot beslutsunderlaget i

budgetpropositionen. Enligt motionen är det

anmärkningsvärt att föreslå en så omfattande

minskning av stödet till byggforskningen utan att på

ett bättre sätt informera om följderna. Riksdagen

föreslås ge regeringen detta till känna.

Förutom de årliga anslagen till byggforskning har

regeringen tidigare bemyndigats av riksdagen att

låta staten ta på sig förpliktelser i samband med

stöd till byggforskning som inneburit åtaganden för

flera budgetår framåt. Riksdagen gav 1996 ett sådant

bemyndigande för budgetåren 1998-2001. Dessa

bemyndiganden har sedan dess inte utvidgats.

I motion 1998/99:Bo216 (fp) yrkande 3 förordas att

en ny bemyndiganderam skall fastställas för

byggforskningen. Enligt förslaget skall ramen

utformas enligt de principer och ligga på en nivå

som motsvarar vad som tidigare gällt.

Förslag som avser inriktningen av byggforskningen

m.m. förs fram i fyra motioner.

Byggforskningen har enligt motion 1998/99:Bo229 (s)

en viktig roll i strävandena att skapa ett

ekologiskt hållbart samhälle. Det är enligt motionen

mot bakgrund härav beklagligt att nedskärningar nu

måste göras i anslagen till byggforskningen. Den

aviserade byggpolitiska propositionen bör därför

innehålla en tillfredsställande lösning på dilemmat

med minskad byggforskning.

Institutionen för byggd miljö vid Tekniska

högskolan i Stockholm är lokaliserad till Gävle. För

att verksamheten vid institutionen skall kunna

fortsätta krävs enligt motion 1998/99:Bo231 (s) en

stabil basfinansiering. Även om motionärerna gärna

ser att ett nytt byggforskningsorgan med en klar

forskningsprofil inrättas förutsätter det enligt

deras mening att detta nya organ får möjlighet att

stödja sådan forskning.

I motionerna 1998/99: Bo215 (kd, c) samt

1998/99:Bo237 (kd) yrkande 21 uttrycks farhågor för

att en neddragning av anslaget till byggforskning

särskilt skall drabba kvinnors forskning om bostäder

och boende. Det finns enligt motionerna därför

anledning att vid den fortsatta medelstilldelningen

särskilt beakta behovet av sådan forskning. Enligt

motion 1998/99:Bo237 (kd) yrkande 22 bör därför 25

miljoner kronor av anslaget till byggforskning

avsättas för kvinnoforskning om boendemiljöer.

Med anledning av vad som i budgetproposition och

motioner föreslagits om byggforskning vill utskottet

anföra följande.

Regeringens förslag i budgetpropositionen har, som

utskottet ser det, två utgångspunkter. Den ena är

att omfattande besparingar måste göras inom ut-

giftsområde 18 som en följd av icke förutsedda

förluster i kreditgaranti-systemet. Den andra är att

statens stöd till byggforskningen i framtiden bör

koncentreras till långsiktiga forsknings- och

utvecklingsinsatser inom områden av

samhällsintresse. Även om kravet på besparingar

synes vara det huvudsakliga skälet till de

förändringar som regeringen föreslår kan det enligt

utskottets mening finnas anledning att från mer

principiella utgångspunkter närmare överväga statens

engagemang i den framtida byggforskningen.

Utskottet vill i och för sig inte sätta i fråga att

inriktningen och omfattningen av statens stöd till

byggforskningen kan behöva omprövas. Det finns

tvärtom flera skäl som talar för att en sådan

omprövning bör komma till stånd. Ett omfattande

underlag för ett ställningstagande i frågan finns

också tillgängligt. Kommittén för översyn av den

svenska forskningspolitiken (Forskning 2000) avgav

nyligen sitt slutbetänkande Forskningspolitik (SOU

1998:128). I betänkandet redovisar kommittén sina

bedömningar och förslag bl.a. beträffande de

statliga forskningsinsatserna, forskarutbildningen,

samverkan mellan universitet och högskolor och

samhälle samt organisation och arbetsformer. I fråga

om forskningsfinansieringen föreslår kommittén en

helt ny organisation. Enligt förslaget skall dagens

forskningsråd och statliga sektorsforskningsorgan

ersättas av fyra nya forskningsråd. För

Byggforskningsrådet innebär förslaget att det läggs

ned och att de forskningsresurser som rådet fördelar

förs över till de nya forskningsråden.

Förslagen från Forskning 2000 avser den samlade

svenska forskningspolitiken. Det betyder att

byggforskningen här har satts in i ett större

forskningspolitiskt sammanhang. Därutöver har

byggforskningen också utretts mera utifrån ett

sektorsperspektiv. År 1997 avgav Utredningen för en

översyn av plan-, bygg- och bostadsväsendet

betänkandet En ny plan-, bygg- och bostadsforskning

(SOU 1997:182). I betänkandet för utredningen fram

förslag som bl.a. syftar till att minska statens

anslagsbehov för den byggforskning som stöds genom

Byggforskningsrådet. Förslaget har dessutom som

utgångspunkt att slå vakt om samhällets intresse-

och ansvarsområden vid en minskad anslagsnivå.

Utredningen innefattar även förslag om hur den

framtida organisationen av statens forskning på

området skall se ut.

Utan att här ta ställning till de utredningsförslag

som i korthet redovisats ovan vill utskottet peka på

möjligheten att utifrån förslagen göra en mera

genomgripande analys av förutsättningarna för och

behovet av statliga insatser inom byggforskningen.

Ett sådant förfaringssätt innebär också att

byggforskningen placeras in i ett bredare

forskningspolitiskt sammanhang. Frågan kan då

bedömas med utgångspunkt i såväl nationella som

sektoriella forskningspolitiska mål. Enligt

utskottets mening skulle detta skapa förutsättningar

för en långsiktighet i statens åtaganden inom

byggforskningen som kommer såväl forskningsvärlden

som bygg- och bostadssektorn till godo. Genom att på

detta sätt lägga fast inriktningen och utformningen

av samhällets insatser skulle dessutom sektorns

ansvar inom byggforskningen göras tydligare. Det

finns anledning att anta att detta på sikt kan leda

till ett ökat ansvarstagande och engagemang från

sektorn.

Sammantaget talar enligt utskottets mening starka

skäl för att statens fortsatta insatser när det

gäller byggforskningen bör bedömas i ett större

forskningspolitiskt sammanhang. Som anförts ovan är

en sådan ordning nödvändig för att erforderliga

avvägningar skall kunna göras med utgångspunkt i

samhällets samlade behov av forskningsinsatser inom

olika sektorer. Byggforskningen bör sålunda lika

lite som någon annan sektorsforskning bedömas

enskilt utan att hänsyn tas till sambandet med annan

forskning. Inte minst viktigt är detta med avseende

på det tvärvetenskapliga angreppssätt som ofta

fordras i dagens alltmer komplexa samhälle.

För att den nu förordade avvägningen av statens

insatser skall kunna göras på ett mera obundet sätt

fordras enligt utskottets mening att pågående och

planerade byggforskningsinsatser kan genomföras i en

större omfattning än vad regeringens anslagsförslag

skulle medge. Även om det kunde vara önskvärt, för

att göra omprövningen helt förutsättningslös, har

utskottet inte funnit det möjligt att fullt ut

återställa anslaget till den nivå det i dag har. Ett

utrymme bör däremot skapas för att i viss

utsträckning kunna stödja nya projekt och för att

säkra pågående projekt som annars kunde riskera en

förtida avveckling. För att säkerställa detta bör 50

miljoner kronor tillföras byggforskningen utöver vad

regeringen föreslagit.

Av redovisningen i budgetpropositionen framgår att

forsknings- och utvecklingsprojekt med inriktning

mot hållbar utveckling och där miljöhänsyn särskilt

har beaktats har ökat. Även av de redovisningar som

gjorts inför utskottet under beredningen av ärendet

har det framgått att en betydande del av pågående

och planerade forskningsprojekt har denna

inriktning. Det är en enligt utskottets mening

positiv utveckling. För att byggforskningen skall

kunna bidra till framväxten av ett långsiktigt

hållbart samhälle fordras att dessa

forskningsinsatser kan genomföras som planerat. Den

ytterligare medelstilldelning som utskottet nu

föreslagit bör därför primärt komma forskning och

utveckling med denna inriktning till godo.

Den nu förordade prioriteringen av de medel som

föreslås tillföras byggforskningen motiverar enligt

utskottets mening att finansieringen sker inom ramen

för stödet till lokala investeringsprogram. Av

anslaget Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet bör därför 50 miljoner kronor

disponeras år 1999 för stöd till byggforskning.

Medlen bör förmedlas i den ordning och på de villkor

m.m. som gäller för de ordinarie medel som utgår

från anslaget A 7 Byggforskning.

Utskottets förslag om att tillföra byggforskningen

ytterligare medel aktualiserar också frågan om

behovet för staten att kunna göra åtaganden avseende

stöd till byggforskning också efter år 1999 - detta

utöver de bemyndiganden som i dag finns. I den

utsträckning det bedöms erforderligt med sådana

bemyndiganden för att trygga de forskningsinsatser

som utskottet nu uttalat sig för bör det ankomma på

regeringen att återkomma till riksdagen i frågan.

Vad utskottet nu med anledning av förslaget i

budgetpropositionen anfört om medelstilldelningen

till byggforskning och om formerna för de fortsatta

övervägandena om statens insatser inom

byggforskningen bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Utskottets ställningstagande

innebär att partimotionerna 1998/99:Bo235 (v)

yrkande 3 och 1998/99:Fi210 (c) yrkande 19, i

motsvarande del samt motionerna 1998/99:Bo215 (kd,

c), 1998/99: Bo216 (fp) yrkandena 1 och 3,

1998/99:Bo222 (m) yrkande 2, 1998/99:

Bo229 (s), 1998/99:Bo231 (s) och 1998/99:Bo237 (kd)

yrkandena 21-22 och 23, detta yrkande i motsvarande

del, avstyrks. Regeringens förslag i övrigt

tillstyrks av utskottet.

A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

De utgifter som belastar detta anslag avser bidrag

till kostnader för att avhjälpa fukt- och

mögelskador i egnahem. Bidrag lämnas i mån av

tillgång på medel enligt förordningen (1993:712) om

den statliga fonden för fukt- och mögelskador i

småhus, m.m.

Regeringen anför i budgetpropositionen att

omprioriteringar inom utgiftsområde 18 är nödvändiga

för att finansiera beräknade utgiftsökningar inom

kreditgarantisystemet. Anslaget för bidrag till

fonden för fukt- och mögelskador under budgetåret

1999 föreslås därför minska i förhållande till

innevarande år. Regeringen föreslår (punkt 6 i

motsvarande del) att 40 miljoner kronor anvisas

anslaget för år 1999.

I två motioner har föreslagits att anslaget för

bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador bestäms

till ett högre belopp än vad regeringen förordat.

Centerpartiet föreslår i sin partimotion

1998/99:Fi210 yrkande 19 i motsvarande del att

anslaget bestäms till 50 miljoner kronor. Enligt

motion 1998/99:Bo222 (m) yrkande 4 bör anslaget för

budgetåret 1999 bestämmas till 55 miljoner kronor. I

denna motion liksom i ytterligare en motion lämnas

också förslag om överväganden om förändrade

bidragsregler. Även regeringen tar upp denna fråga i

budgetpropositionen. De förordade övervägandena

torde inte kunna leda till ändrade anslagsanspråk

för budgetåret 1999. Utskottet återkommer därför

nedan (s. 45) till frågan om överväganden avseende

villkoren för det fortsatta stödet till fukt- och

mögelskadade småhus.

Vad gäller den nu aktuella frågan, dvs. anslaget

för budgetåret 1999, hade det enligt utskottets

mening givetvis varit önskvärt att stödets

ekonomiska omfattning kunnat hållas oförändrat eller

utvidgas. Behovet av omprioriteringar inom

utgiftsområdet gör emellertid att den av regeringen

föreslagna anslagsnivån bör vinna riksdagens bifall.

Motionsförslagen om ökat anslag avstyrks.

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till

radon i småhus. Bidragsbestämmelserna finns i

förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot

radon i egnahem.

Enligt den utgiftsprognos som redovisas i

budgetpropositionen kommer 8,7 miljoner kronor att

betalas ut i bidrag under år 1998. Vad gäller

budgetåret 1999 föreslår regeringen att anslaget

bestäms till 7 miljoner kronor (punkt 6 i

motsvarande del). Regeringen föreslår vidare att

bidragsgivningen i fortsättningen skall begränsas

genom en årlig ram, och att denna ram för budgetåret

1999 bestäms till 7 miljoner kronor (punkt 3).

Förslaget om en begränsning av bidragsverksamheten

för åtgärder mot radon läggs fram med hänvisning

till behovet av omprioriteringar till följd av

utgiftsökningen inom kreditgarantisystemet.

I fem motioner förs fram förslag som i olika

avseenden avviker från regeringens förslag om den

aktuella bidragsverksamheten. I tre av dessa

motioner föreslås att anslaget för år 1999 skall

bestämmas till en högre nivå än vad regeringen

förordat. Folkpartiet föreslår i sin partimotion

1998/99:Fi211 yrkande 17 i motsvarande del att

anslaget bestäms till 27 miljoner kronor. Även i

motion 1998/99:Bo214 (fp) föreslås att anslaget

bestäms till denna nivå. I den sistnämnda motionen

anförs att den höjda anslagsnivån skall användas

till förbättringar av bidragsvillkoren. Motionärerna

föreslår att det maximala bidraget skall höjas från

dagens nivå på 15 000 kr till 25 000 kr. En höjning

av anslagsnivån föreslås även av Centerpartiet i

partimotion Fi210 (c) yrkande 19 i motsvarande del.

Enligt denna motion bör anslaget fastställas till 12

miljoner kronor för år 1999.

Innebörden i motionsförslagen om ökade anslag för

den aktuella stödformen torde också få förstås så

att regeringens förslag om rambegränsning av stödet

avstyrks. Ett direkt uttalat avslagsförslag i frågan

om rambegränsning av stödet finns i Miljöpartiets

partimotion 1998/99:Bo236 yrkande 5. I denna motion

finns även förslag om ökade anslag för åtgärder mot

radon budgetåren 2000 och 2001. Den senare frågan

återkommer utskottet till nedan.

Slutligen vad gäller anslaget för bidrag till

åtgärder mot radon i bostäder finns ett förslag i

motion 1998/99:Bo222 (m) yrkande 5. I motionen

föreslås att bidragsverksamheten avvecklas och att

anslaget i fortsättningen endast används för

informationsinsatser avseende radonsanering.

Motionärerna gör bedömningen att denna åtgärd

sannolikt leder till att antalet sanerade bostäder

kommer att öka.

I frågan om radonsanering i bostadsbeståndet har

utskottet vid ett flertal tillfällen framhållit att

detta bör vara en högt prioriterad verksamhet. En

erfarenhet av de senaste årens insatser för att öka

åtgärderna mot radon är emellertid att bidraget inte

ensamt kan stimulera till att alla nödvändiga

åtgärder vidtas. Informationsinsatser som leder till

att berörda fastighetsägare i högre grad

uppmärksammar och prioriterar problemet kan ha väl

så stor betydelse. Utskottet förutsätter att de

myndigheter som har ett ansvar inom området, bl.a.

Statens strålskyddsinstitut och Boverket, fortsätter

sin verksamhet med att informera om riskerna med

radon och om möjligheterna att få bidrag till

saneringsåtgärder.

Möjligheterna att förbättra villkoren för det

statliga stödet på området har under flera år

begränsats av de budgetrestriktioner som följt av

kravet på återhållsamhet med ökade utgifter på alla

områden. I år har, som framgått ovan, tillkommit de

krav på besparingar inom utgiftsområde 18 som blivit

följden av utgiftsökningen inom

kreditgarantisystemet. Även om utskottet delar

motionärernas syn på vikten av att erforderliga

åtgärder mot radon vidtas gör det ekonomiska läget

inom utgiftsområdet att regeringens förslag om

rambegränsning och anslagsnivå bör godkännas av

riksdagen. Utskottet avstyrker således motionerna

1998/99:Bo214 (fp), 1998/99:Bo222 (m) yrkande 5,

1998/99:Bo236 (mp) yrkande 5, 1998/99:Fi210 (c)

yrkande 19 och 1998/99:Fi211 (fp) yrkande 17, de

båda sistnämnda yrkandena i motsvarande del.

A 10 Bostadsbidrag

Under 1990-talets första hälft steg kostnaderna för

bostadsbidragen kraftigt. Med anledning av denna

utveckling fattade riksdagen våren 1996 beslut om

vissa förändringar av bostadsbidragen som trätt i

kraft den 1 januari 1997. Förändringarna innebär

bl.a. att

ett nytt system för inkomstprövning tillämpas med preliminärt

bostadsbidrag som sedan fastställts slutligt på grundval av

taxeringen,

individuella inkomstgränser tillämpas,

den bidragsgrundande bostadsytan begränsas,

det särskilda bidraget höjs för familjer med fyra eller flera

barn i takt med att flerbarnstilläggen fasas ut.

Mot bakgrund av att de beslutade förändringarna var

så pass genomgripande initierade bostadsutskottet en

skyndsam utvärdering av effekterna av de nya

reglerna. Som ett resultat av utvärderingen

förordade bostadsutskottet och riksdagen

förändringar i bostadsbidragen för att mildra

effekterna för de hushåll som fått vidkännas

väsentliga förändringar. Med anledning härav lade

regeringen i 1997 års ekonomiska vårproposition fram

ett förslag till vissa ändrade regler för

bostadsbidragen. Ändringarna, som utskottet och

riksdagen ställt sig bakom, innebär att

en lägsta nivå tillämpas under vilken boendekostnaden inte

skall reduceras på grund av bostadsytans storlek,

räntebidrag exkluderas från bidragsgrundande inkomst.

Bestämmelsen om ytnorm med garantinivå har trätt i

kraft den 1 november 1997 och ändringen i fråga om

räntebidragen den 1 januari 1998.

Regeringen anför i budgetpropositionen att de

ändringar i bostadsbidragen som genomförts fr.o.m.

år 1997 inneburit att kostnaderna för

bostadsbidragen minskat successivt och att de nu

börjat stabiliseras. Även antalet bidragstagare har

enligt propositionen på samma sätt stabiliserats på

en lägre nivå än tidigare. När det gäller

måluppfyllelsen för bidragen redovisar regeringen

bedömningen att den har försämrats i 1997 års system

vad gäller utrymmesstandarden samtidigt som

bidragens fördelningspolitiska profil har stärkts.

De effekter som följer av inkomstprövningssystemet

med preliminära och slutliga bostadsbidrag kan dock

bedömas fullt ut först våren 1999.

Sammantaget förordar regeringen att anslaget till

bostadsbidrag skall föras upp med 5 835 800 000 kr

för budgetåret 1999.

Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till

ett i budgetpropositionen framlagt förslag till lag

om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.

Förslaget innebär i korthet att den bidragsgrundande

inkomsten skall ökas med skattepliktiga inkomster

enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta. De skäl till förändringen som

redovisas är i korthet följande. En person som

uppbär svensk pension i utlandet är i vissa fall

berättigad till den del av bostadsbidraget som

utgörs av det särskilda bidraget, som lämnas

oberoende av bostadens storlek. Det system med

preliminära och slutliga bostadsbidrag som nu

tillämpas ger i dessa fall upphov till betydande

problem. Det är sålunda svårt både att utreda

inkomst- och förmögenhetsförhållanden och att göra

en avstämning av det preliminära bostadsbidraget mot

den taxerade inkomsten för berörda hushåll. Genom

den föreslagna ändringen i bostadsbidragslagen

kommer beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten

att regleras på ett bättre sätt än i dag. De ändrade

bestämmelserna skall enligt förslaget träda i kraft

den 1 januari 1999.

Anslaget till bostadsbidrag föreslås i motion

1998/99:Bo222 (m) yrkande 6 minskat med drygt 600

miljoner kronor till 5 264 000 000 kr. Den förordade

anslagsnivån följer av de förslag till förändringar

i bostadsbidragen som förs fram i motionerna

1998/99:Bo202 (m) yrkandena 1-5 samt 1998/99:Bo209

(m) yrkandena 7 och 8. Förslagen innebär att

bostadsbidragen till ungdomar under 29 år avvecklas,

hushållets samlade inkomst grundar bostadsbidraget,

ytgränserna och därmed också den s.k. garantinivån i

bostadsbidragen tas bort,

barnpension inte räknas in i den bostadsbidragsgrundande

inkomsten,

grundbidraget sänks.

I motion 1998/99:Bo237 (kd) yrkande 23, i

motsvarande del, förordas att anslaget till

bostadsbidrag skall höjas med 1 050 miljoner kronor.

Enligt motionen bör anslaget höjas för att

bostadsbidragen till barnfamiljer skall kunna

förbättras. Genom yrkandena 14-16 i motionen

föreläggs riksdagen därför förslag om att

hushållets samlade inkomst skall grunda bostadsbidraget,

ytgränserna skall höjas med 10 m2 för alla hushållstyper samt

bostadsbidraget skall höjas med 100 kr per barn.

Av motivtexten i motionen framgår dessutom att

motionärerna är beredda att avveckla

bostadsbidragen till ungdomar under 29 år.

Slutligen föreslås i Folkpartiets partimotion

1998/99:Fi211 yrkande 17, i motsvarande del, att

anslaget till bostadsbidrag skall minskas med 310

miljoner kronor.

Med anledning av vad som i budgetproposition och

motioner föreslagits beträffande anslaget till

bostadsbidrag för år 1999 vill utskottet anföra

följande.

Som framgår ovan föranleddes de förändringar i

bostadsbidragen som beslutades våren 1996 i första

hand av den kraftiga ökning av utgifterna för

bidragen som skedde i början av 1990-talet. Det är

sålunda i första hand statsfinansiella skäl som

föranlett en reformering av bostadsbidragen.

Samtidigt får naturligtvis inte förändringarna leda

till oacceptabla konsekvenser för de hushåll som är

i behov av stöd för sitt boende. Det är också mot

denna bakgrund som bostadsutskottet agerat så att

effekterna av de nya reglerna utvärderats och så att

vissa ändringar i reglerna för bostadsbidragen

gjordes redan under det första bidragsåret.

De nya reglerna har varit i kraft mindre än två år.

Det finns därför anledning att även fortsättningsvis

noggrant följa effekterna av dem. Vissa förhållanden

är dock kända redan nu. Av regeringens bedömning i

budgetpropositionen framgår sålunda, som redovisats

ovan, att måluppfyllelsen för bidragen har

försämrats i 1997 års system vad gäller

utrymmesstandarden samtidigt som den

fördelningspolitiska profilen har stärkts. Någon

total bild av utfallet av de nya reglerna finns dock

ännu inte att tillgå. En mera samlad utvärdering kan

göras tidigast när de slutliga bostadsbidragen för

första gången fastställs i början av år 1999.

Riksförsäkringsverket har också regeringens uppdrag

att redovisa effekter och resultat av det nya

systemet senast den 1 september 1999.

Den av regeringen framlagda anslagsberäkningen för

bostadsbidragen utgår från att de regler som nu

gäller tillämpas också under budgetåret 1999. Även

den anslagsram för utgiftsområde 18 som utskottet

ställt sig bakom bygger på denna förutsättning. Till

den del motionsförslagen innebär att ramen för

utgiftsområde 18 överskrids bör de sålunda avvisas.

En annan möjlighet är att göra en motsvarande

besparing inom utgiftsområdet i övrigt. Utskottet är

inte berett att förorda att en sådan omfördelning

mellan anslagen inom utgiftsområdet görs. Inte

heller i övrigt är utskottet berett att ställa sig

bakom de i motionerna framlagda förslagen till

ändringar av bostadsbidragen.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu

anförda motionerna 1998/99:Bo202 (m) yrkandena 1-5,

1998/99:Bo209 (m) yrkandena 7 och 8, 1998/99:Bo222

(m) yrkande 6, 1998/99:Bo237 (kd) yrkandena 14-16

och 23, detta yrkande i motsvarande del, samt

Folkpartiets partimotion 1998/99: Fi211 yrkande 17 i

motsvarande del.

Regeringens förslag tillstyrks även i vad avser

förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag. Lagförslaget har som bilaga 2 fogats

till betänkandet.

A 12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder

för studenter m.fl.

De utgifter som belastar anslaget avser

investeringsbidrag enligt förordningen (1996:1371)

om statligt investeringsbidrag för anordnande av

bostäder för studenter m.fl. Bidrag lämnas enligt

gällande förordning i mån av tillgång på medel för

projekt som påbörjas under perioden den 1 oktober

1996-den 31 december 1999. Bidrag för verksamheten

lämnas under år 1998 från tionde huvudtitelns

reservationsanslag 1995/96 A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Bidragen var enligt riksdagens ursprungliga beslut

(yttr. 1996/97:BoU2y, bet. 1996/97:FiU11) inriktade

mot studentbostäder. Efter förslag från regeringen

beslutade riksdagen våren 1998 (yttr. 1997/98:BoU7y,

bet. 1997/98: FiU27) att vidga bidragskretsen till

att även omfatta ungdomsbostäder. Bidrag kan utgå

med högst 25 000 kr för varje rum i lägenheter för

en eller två studerande ungdomar.

Med hänvisning bl.a. till behovet av

omprioriteringar inom utgiftsområdet föreslår

regeringen att riksdagen godkänner att

bidragsgivningen för det aktuella ändamålet

avvecklas (punkt 4). Förslaget innebär att reglerna

för beviljande av bidrag till anordnande av bostäder

för studenter m.fl. ändras så att en förutsättning

för bidrag är att ansökan har kommit in till

länsstyrelsen senast den 12 oktober 1998. Regeringen

bedömer att 30 miljoner kronor behöver anvisas på

anslaget år 1999 för återstående utbetalningar av

beviljade bidrag. Anslaget föreslås därför bestämmas

till 30 miljoner kronor (punkt 6 i motsvarande del).

Regeringens förslag om avveckling av stödet till

bostäder för studenter m.fl. har mött invändningar i

flera motioner. Andra frågor om ungdomars och

studenters boende har också tagits upp i motioner. I

detta avsnitt behandlas endast de förslag som vid

ett bifall bedöms kunna påverka medelsbehovet för

det aktuella anslaget under budgetåret 1999.

Utskottets ställningstagande till övriga

motionsförslag om ungdomars boende m.m. redovisas

längre fram i detta betänkande (s. 48).

I flera av de nu aktuella motionsförslagen förordas

att riksdagen inte skall godkänna regeringens

förslag om att avveckla stödet till studentbostäder.

Frågan om en eventuell avveckling föreslås i stället

övervägas i samband med behandlingen av budgeten för

år 2001. Förslag med denna innebörd läggs fram i

motionerna 1998/99:Bo225 (kd), 1998/99:Bo237 (kd)

yrkande 18 och 1998/99:Ub483 (kd) yrkande 11. I

motion 1998/99:Bo237 (kd) yrkande 27 i motsvarande

del föreslås att anslaget för investeringsbidraget

för budgetåret 1999 bestäms till 75 miljoner kronor,

dvs. en ökning av anslaget med 45 miljoner kronor i

förhållande till regeringsförslaget. Motsvarande

förslag om anslagsnivån för år 1999 finns i

Centerpartiets partimotion 1998/99:Fi210 yrkande 19

i motsvarande del. Även detta förslag torde få

förstås så att regeringens förslag om en avveckling

av investeringsbidraget avstyrks.

Ytterligare tre motionsförslag om

investeringsbidraget till bostäder för studenter

m.fl. bör behandlas i detta avsnitt. I motion

1998/99:Bo211 (fp) föreslås att stöd skall utgå

under den period som ursprungligen avsågs, dvs. för

projekt som påbörjas senast den 31 december 1999.

Även i motion Bo220 (s) förordas att stödet skall

behållas efter det datum som regeringen föreslagit

som sista dag för inkomna ansökningar. Motionärerna

menar att rimlig hänsyn måste tas till de projekt

som påbörjats och där redan betydande kostnader

uppstått. I Folkpartiets partimotion 1998/99:Ub803

yrkande 17 föreslås att reglerna för det aktuella

stödet ändras så att bidrag endast skall kunna

beviljas för studentbostäder. Förslaget innebär en

återgång till vad som gällde innan riksdagen

beslutade om förändringar av bidragskretsen våren

1998.

Bostadsutskottet vill med anledning av regeringens

förslag om ändrade regler anföra följande om den

aktuella stödformen.

Beslutet att inrätta ett stöd för anordnande av

studentbostäder fattades mot bakgrund av en starkt

tilltagande efterfrågan på bostäder på framför allt

högskoleorterna. Behovet av ett bostadstillskott

accentuerades även genom riksdagens beslut sommaren

1996 att öka antalet utbildningsplatser inom

högskolan med sammanlagt 30 000 nya årsstudieplatser

under åren 1997-1999. Sedan stödet för

studentbostäder inrättats kom även de problem som

ungdomar har att etablera sig på bostadsmarknaden

att alltmer uppmärksammas. Riksdagens beslut att

utvidga stödets ändamål fattades mot denna bakgrund.

Det är givetvis inte så att bostadssituationen för

studenter och ungdomar under den begränsade tid som

investeringsbidrag hittills kunnat utgå på något

avgörande sätt hunnit förändras eller förbättras.

Regeringens förslag om att i förtid avbryta

stödverksamheten får i stället ses mot bakgrund av

de budgetrestriktioner som nödvändiggör

omprioriteringar när anslagsöverskridanden kan

förutses. De ökade kostnader som uppstått inom

kreditgarantisystemet har således, som framgått

ovan, föranlett förslag om besparingar på flera

verksamheter inom utgiftsområde 18.

Mot bakgrund av det uppkomna läget delar

bostadsutskottet regeringens bedömning att

bidragsverksamheten för studentbostäder m.fl. inte

kan fullföljas i enlighet med de ursprungliga

intentionerna. Utskottet vill emellertid framhålla

att en omprövning av stödverksamheten dels måste ske

på ett sådant sätt att redan gjorda utfästelser kan

infrias, dels bör föranleda förnyade överväganden om

bostadssituationen för studenter och ungdomar.

Vad gäller den förstnämnda förutsättningen har

utskottet erfarit att ny information om den

beräknade belastningen på det aktuella anslaget

tillkommit sedan regeringen förelade riksdagen årets

budgetproposition. Denna information visar att det

av regeringen föreslagna anslaget inte fullt ut

täcker de anspråk på utbetalningar som kan uppkomma

till följd av redan beviljade bidrag. Än mindre

tillgodoser förslaget till anslag det medelsbehov

som uppkommer om också övriga ansökningar som kommit

in senast den 12 oktober skall kunna prövas och

beviljas om de i övrigt uppfyller villkoren för

stöd. Som utskottet uppfattat regeringsförslaget har

avsikten varit att samtliga ansökningar som inkommit

senast detta datum skall kunna prövas och beviljas i

enlighet med de regler och förutsättningar som

gällde vid tiden för ansökan. En sådan ordning

svarar enligt utskottets mening mot rimliga krav som

kan ställas på staten om förutsebarhet vad gäller

bidragsgivning. För att bidrag skall kunna meddelas

i enlighet med denna ståndpunkt bör därför

ytterligare medel tillföras studentbostadsstödet för

år 1999.

Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört bör

utgångspunkten vid beräkningen av detta ytterligare

anslagsbehov vara att de ansökningar om bidrag som

inkommit senast den 12 oktober 1998 skall kunna

beviljas om bidragsvillkoren i övrigt är uppfyllda.

Det bör enligt utskottets mening ankomma på

regeringen att på nytt överväga frågan om vilka

medel som behöver tillföras det aktuella anslaget

för budgetåret 1999 för att redan beviljade och

tillkommande bidragsanspråk skall kunna tillgodoses.

Regeringen bör därefter på tilläggsbudget

underställa riksdagen förslag i frågan.

Den uppkomna situationen beträffande den aktuella

stödverksamheten aktualiserar enligt utskottets

uppfattning behovet av att överväga frågan om

ungdomars boende ur ett bredare perspektiv.

Utskottet återkommer till denna fråga i samband med

behandlingen av motionsförslag om ungdomsbostäder

m.m. (s. 48).

Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag om anslag för

investeringsbidrag till bostäder för studenter m.fl.

för budgetåret 1999. Vad gäller anslagsbehovet och

frågan om ändrade regler för beviljande av bidrag

bör riksdagen med anledning av regeringens förslag

som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet ovan förordat. Motionerna 1998/99:Bo211

(fp), 1998/99:Bo220 (s), 1998/99:Bo225 (kd),

1998/99:

Bo237 (kd) yrkandena 18 och 23, det sistnämnda

yrkandet i motsvarande del, 1998/99:Fi210 (c)

yrkande 19 i motsvarande del samt 1998/99:Ub483 (kd)

yrkande 11 avstyrks.

C 1 Länsstyrelserna m.m.

I budgetpropositionen föreslås att det till

länsstyrelsernas verksamhet skall anvisas 1 757 893

000 kr. Vid anslagsberäkningen har hänsyn tagits

dels till att minskade kostnader kan beräknas

uppkomma vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

dels till att ökade kostnader kan förutses vid

länsstyrelserna genom vissa tillkommande uppgifter.

Vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län beräknas

kostnaderna minska som en följd av sammanslagningen

av de tre ingående tidigare länen och genom att

vissa uppgifter tas över av det nybildade

landstinget. Den ökade belastningen på anslaget

uppkommer genom att länsstyrelserna tillförs medel

bl.a. för förstärkt tillsyn över vården av äldre och

funktionshindrade, förstärkt miljötillsyn samt för

nytillkommande uppgifter i anslutning till ny

miljöbalk.

Förslaget till anslag till länsstyrelsernas

verksamhet har inte mött invändningar i motioner

eller under utskottsbehandlingen. Regeringens

förslag tillstyrks.

I motion 1998/99:Bo301 (m) riktas däremot kritik

mot hur det totala anslaget har fördelats på de

enskilda länsstyrelserna. Enligt motionen missgynnas

snabbt växande län som Hallands län och Uppsala län

av den fördelning som regeringen förordar. Räknat

per invånare får dessa län enligt motionen ett lägre

belopp än övriga län.

Frågan om den närmare fördelningen av

länsstyrelseanslaget mellan olika länsstyrelser har

behandlats av utskottet vid flera tidigare

tillfällen. Våren 1995 uttalade sålunda

bostadsutskottet och riksdagen (bet. 1994/95:BoU12)

att det vid fördelningen av länsstyrelseanslaget

mellan olika länsstyrelser kunde finnas anledning

att ta hänsyn till länets befolkningsstorlek. I

förra årets budgetproposition redovisade också

regeringen att den fr.o.m. innevarande budgetår har

beslutat att omfördela anslaget mellan

länsstyrelserna varvid bl.a. befolkningsstorlek fått

genomslag. En omfördelning i den riktning som

utskottet tidigare uttalat sig för och som även

motionärerna förordar har alltså kommit till stånd.

Trots detta kan det naturligtvis hävdas att

omfördelningen av anslaget mellan länsstyrelserna

inte är tillräckligt långtgående eller att

fördelningen inte blir rättvisande ur andra

aspekter. Utskottet är dock inte berett att på de i

motionen angivna grunderna nu förorda att

fördelningen mellan länsstyrelserna ges en annan

utformning än den som regeringen redovisar i

budgetpropositionen. Motion 1998/99:Bo301 (m)

avstyrks sålunda.

I Vänsterpartiets partimotion 1998/99:Bo235 yrkande

5 hävdas att regeringens arbete med uppföljning och

utvärdering av länsstyrelsernas verksamhet måste

förbättras. Även regeringens information till

riksdagen i frågan är enligt motionen bristfällig.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten

av att ett arbete med uppföljning och utvärdering av

verksamheten vid länsstyrelserna kommer till stånd.

Verksamheten vid länsstyrelserna måste naturligtvis

följas upp bl.a. med avseende på måluppfyllelse och

effektivitet. Att så sker är en förutsättning för

att verksamheten skall kunna utvecklas och anpassas

till förändringar i samhället. Som framgår av

budgetpropositionen pågår också inom

Regeringskansliet ett utvecklingsarbete som syftar

till att förbättra regeringens styrning och

uppföljning av länsstyrelsernas verksamhet. Det

gäller bl.a. en kartläggning av den samlade

styrningen av länsstyrelserna, främst från de

centrala verken inom de olika verksamhetsgrenarna. I

arbetet är en utveckling av resultatinformationen

från länsstyrelserna en prioriterad uppgift. Inom

Regeringskansliet har dessutom samverkan och

samordning när det gäller styrning och uppföljning

av länsstyrelsernas verksamhet utvecklats

ytterligare. Det har bl.a. lett till en utveckling

av regleringsbrevet och till en förbättrad

resultatanalys och resultatbedömning.

Som framgår av redovisningen ovan pågår inom

Regeringskansliet ett arbete som syftar till att

förbättra uppföljningen av länsstyrelsernas

verksamhet. Det finns enligt utskottets mening

anledning att anta att detta arbete också kommer att

återspeglas i regeringens redovisning till riksdagen

av dessa frågor. Utskottet är mot denna bakgrund

inte nu berett att förorda ytterligare insatser i

enlighet med förslaget i motion 1998/99:Bo235 (v)

yrkande 5. Motionen avstyrks.

D 1 Lantmäteriverket

Lantmäteriverket bildades den 1 januari 1996 genom

en sammanslagning av dåvarande Statens

lantmäteriverk och Centralnämnden för

fastighetsdata. Samtidigt inrättades i varje län

statliga lantmäterimyndigheter genom sammanslagning

av tidigare fastighetsbildnings-,

fastighetsregister- och överlantmätarmyndigheter.

Sammanslagningen har inneburit betydande

rationaliseringar inom lantmäteriområdet. I

budgetpropositionen konstaterar regeringen att

verket har stora strukturella problem och att det

ekonomiska resultatet för år 1997 är

otillfredsställande. Samtidigt noteras att den

delårsrapport som Lantmäteriverket redovisade den 1

augusti 1998 för första gången sedan den nya

organisationen trädde i kraft visar ett positivt

halvårsresultat. Enligt budgetpropositionen är det

en huvuduppgift för Lantmäteriverket att under år

1999 säkerställa ekonomisk, verksamhetsmässig och

organisatorisk balans inom myndigheten. En annan

uppgift anges vara att fortsätta arbetet med att

rationalisera fastighetsbildningsverksamheten i

syfte att uppnå uppställda mål om kortare

handläggningstider och minskade kostnader. Mot

bakgrund härav beräknar regeringen anslaget för

Lantmäteriverket till 427 890 000 kr för budgetåret

1999.

Anslaget till Lantmäteriverket sätts inte i fråga

i motionerna. Däremot riktas i Vänsterpartiets

partimotion 1998/99:Bo235 yrkande 6 kritik mot det

beslutsunderlag som riksdagen föreläggs i

budgetpropositionen beträffande Lantmäteriverket.

Enligt motionen är regeringens information om läget

när det gäller pågående förändringar inom verket

bristfällig.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna när det gäller vikten av att utskottets

och riksdagens beslut grundas på ett fullgott

beslutsunderlag. Utskottet har också i andra

sammanhang riktat kritik mot det beslutsunderlag som

tillställts riksdagen. Senast i sitt yttrande

1998/99:BoU1y till finansutskottet över förslaget

till tilläggsbudget för 1998 uttalar utskottet att

förslaget vad gäller utgiftsområde 18 uppvisar

påtagliga brister. Samtidigt är det naturligtvis så

att riksdagen inte bör eller kan ta ställning till

alla detaljer i verksamheten vid en myndighet.

Redovisningen till riksdagen måste i första hand

avse övergripande frågor om mål och medel för

verksamheten och inte enskildheter i

förvaltningsprocessen.

I fråga om verksamheten vid Lantmäteriverket

bedömer regeringen att målen i huvudsak har

uppnåtts, trots de rationaliseringar och

organisatoriska förändringar som genomförts. Den

ekonomiska situationen anges dock kräva fortsatt

uppmärksamhet. Utskottet har också hösten 1997 av

verkets generaldirektör orienterats om det pågående

förändringsarbetet vid verket och de ekonomiska

påfrestningar detta medfört. I början av år 1999

avser utskottet dessutom att göra ett studiebesök

vid Lantmäteriverket i Gävle för att ånyo informera

sig om verksamheten m.m.

I budgetpropositionen redovisas Lantmäteriverkets

bedömning att finansiell balans i verksamheten kan

uppnås vid utgången av år 1999. Med finansiell

balans avses därvid att de ackumulerade underskotten

inom den avgiftsfinansierade verksamheten elimineras

och att beviljad anslagskredit i huvudsak är

amorterad. Utskottet är med hänvisning till det nu

anförda inte berett att ställa sig bakom förslaget i

Vänsterpartiets partimotion 1998/99:Bo235 yrkande 6.

Det är enligt motion 1998/99:Bo222 (m) yrkande 7

möjligt att öka avgiftsfinansieringen av

Lantmäteriverkets verksamhet för att härigenom

nedbringa den andel som behöver finansieras med

anslag. Med tanke på verkets nuvarande situation bör

dock inte den förordade avgiftsfinansieringen

påverka anslaget för år 1999 - detta eftersom en

omstrukturering pågår inom verket.

Med hänvisning till de i vissa fall höga

förrättningskostnaderna förordas i motion

1998/99:Bo207 (m) att regeringen snarast bör vidta

åtgärder för att förbättra effektiviteten m.m. vid

Lantmäteriverket. Enligt motionen är det

otillständigt att lönsamhetsmålet är överordnat alla

andra mål utan att kvalitet eller effektivitet

kontrolleras.

Verksamheten vid Lantmäteriverket finansieras både

genom anslag och avgifter. Den avgiftsfinansierade

verksamheten skall, med undantag för grundläggande

fastighets- och landskapsinformation, bedrivas med

full kostnadstäckning. De finansieringsprinciper som

riksdagen fastställt innebär dessutom att användarna

i ökad utsträckning skall bidra till finansieringen

av kostnaderna för drift och utveckling av

informationssystemen. Den avgiftsbelagda

verksamhetens andel av den totala budgetomslutningen

har också ökat under senare år. För år 1998 beräknas

andelen uppgå till knappt 70 %. Som framgår av

budgetpropositionen har dessutom

Ekonomistyrningsverket haft regeringens uppdrag att

redovisa förslag till avgiftssystem och

finansieringslösning för den statliga

lantmäteriverksamheten i framtiden. Redovisningen

har den 15 oktober 1998 överlämnats till regeringen,

och den bereds för närvarande i Regeringskansliet.

En utgångspunkt för beslutet om en ny organisation

för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten var

att uppdrag som kan skada förtroendet för

myndighetsutövningen skulle skiljas från det

statliga lantmäteriet. Som ett resultat härav har

den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten redan

bolagiserats. Avsikten är dessutom att en

bolagisering skall ske av den fristående

förlagsverksamheten och den kartografiska

uppdragsverksamheten när förutsättningar för detta

föreligger. På sikt innebär detta att verket kommer

att få än mer renodlade myndighetsuppgifter jämfört

med i dag.

De finansieringsprinciper som i dag gäller för

verksamheten har lett till att den

avgiftsfinansierade delen har ökat. Dessutom pågår

överväganden om avgiftssystemet. Till detta kommer

att det, som redovisats ovan, under år 1999 är en

huvuduppgift för Lantmäteriverket att fortsätta

arbetet med att rationalisera

fastighetsbildningsverksamheten så att

handläggningstiderna kan kortas och kostnaderna

minskas. Sammantaget har sålunda en rad insatser

initierats som kan komma att påverka det framtida

avgiftsuttaget. Utskottet är mot bakgrund härav inte

berett att ställa sig bakom förslagen i motionerna

1998/99:Bo222 (m) yrkande 7 och 1998/99:Bo207 (m).

Sverige har enligt motion 1998/99:Bo234 (kd, m, c)

goda förutsättningar att kunna bygga upp digitala

kartdatabaser. Dessa förutsättningar har enligt

motionen dock inte tagits till vara eftersom

tillräckliga resurser inte ställts till förfogande

för verksamheten. Genom en snabbare uppbyggnad av en

digital Sverigekarta skulle viktiga användares behov

bättre kunna tillgodoses samtidigt som

förutsättningar för nya företag skapas. Enligt

förslaget bör därför regeringen i budgeten för år

2000 återkomma med förslag till finansiering av en

digital Sverigekarta.

Produktionen och användningen av

landskapsinformation i digital form har ökat under

en rad av år. Det är en enligt utskottets mening

mycket positiv utveckling. En förutsättning för att

den skall fortgå är att användarna får ökad kunskap

om de möjligheter som geografiska data i digital

form erbjuder. Flera satsningar har också gjorts för

att stimulera till en ökad användning. Det gäller

bl.a. inom den offentliga sektorn där en

utbildningssatsning riktas till kommuner och

länsstyrelser. Information i digital form används

också redan bl.a. inom samhällsplanering,

räddningstjänst, miljöövervakning,

transportplanering och försvaret. Ett ytterligare

exempel är att länsstyrelserna nyligen har fått

tillgång till den ekonomiska kartan i digital form.

För en bredare allmänhet finns Sveriges

nationalatlas i en digital version. I

budgetpropositionen uttalar regeringen att denna

version av atlasen är en betydande tillgång för

kunskapsspridningen om Sverige och att den nu bör

vidareutvecklas med sikte på att förmedla

information via Internet. Regeringen har i

budgetpropositionen därför föreslagit att anslaget

till Lantmäteriverket skall tillföras 2,5 miljoner

kronor för detta ändamål för vart och ett av åren

1999 och 2000. Även om nationalatlasen inte fullt ut

torde motsvara den digitala Sverigekarta som

förordas i motionen visar den enligt utskottets

mening på en positiv utveckling i den riktning som

motionärerna synes eftersträva. Utskottet är mot

bakgrund härav inte nu berett att tillstyrka

förslaget i motion 1998/99:Bo234 (kd, m, c).

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet

Stödet till lokala investeringsprogram beslutades av

riksdagen i enlighet med ett förslag i

budgetpropositionen för 1998. Regeringen erhöll

därmed ett bemyndigande av riksdagen att fatta

beslut som tar i anspråk 1 000 miljoner kronor per

år av de beräknade anslagen för år 1999 respektive

år 2000. Regeringen beräknade omfattningen av

stödverksamheten till 5 400 miljoner kronor under

perioden 1998-2000. I 1998 års vårproposition angav

regeringen att ytterligare 2 000 miljoner kronor

beräknades tillföras satsningen på lokala

investeringsprogram för år 2001. Regeringen anger i

budgetpropositionen att den nu gör en omprövning av

vissa medel till andra områden inom utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård. Medlen skall användas

för sanering av mark och vatten. Dessutom föreslås

att anslaget skall reduceras med anledning av att

ett nytt kunskapscentrum föreslås bli inrättat (se

nedan).

Fördelningen av medel till de lokala

investeringsprogrammen regleras i förordningen

(1998:23) om statliga bidrag till lokala

investeringsprogram som ökar den ekologiska

hållbarheten i samhället. En kommun kan enligt denna

förordning erhålla bidrag till lokala

investeringsprogram som främjar en ekologiskt

hållbar utveckling genom åtgärder som syftar till

att

minska belastningen på miljön,

öka effektiviteten i användningen av energi och andra

naturresurser,

gynna användningen av förnybara råvaror,

öka återbruk, återanvändning och återvinning,

bidra till att bevara och förstärka den biologiska mångfalden

samt tillvarata kulturmiljövärden, eller

bidra till att förbättra cirkulationen av växtnäringsämnen i

ett kretslopp.

Vidare anges i förordningen att bidrag kan lämnas

till vissa näringslivsfrämjande åtgärder, lokala

folkbildningsinsatser, till åtgärder som främjar

arkitektoniska kvaliteter eller ökar jämställdheten

mellan könen och till åtgärder inom

bostadsbebyggelsen. Dessa bidrag kräver dock bl.a.

att det ovan angivna syftet med bidragen kan

uppfyllas. I budgetpropositionen anges att

regeringen har för avsikt att genomföra förändringar

i förordningen så att även allergisanerande åtgärder

i bebyggelsen skall kunna omfattas av stödet till

lokala investeringsprogram.

Bostadsutskottet har som ett led i sitt

uppföljningsarbete låtit genomföra en uppföljning av

den hittillsvarande fördelningen av medel till

lokala investeringsprogram. Syftet med denna

uppföljning var att erhålla ett bättre underlag för

kommande beredningar av frågor om den aktuella

verksamheten. Studien var i första hand inriktad på

frågor om fördelningsprocessen och det kvantitativa

utfallet av den hittillsvarande medelsfördelningen.

Resultatet av uppföljningen finns redovisat i

rapport 1998/99:URD1 i serien Utredningar från

riksdagen. Vad gäller frågan om stödets effekter har

Riksrevisionsverket fått regeringens uppdrag att

under år 1999 göra en första uppföljning.

Regeringen föreslår att anslaget för stöd till

lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

bestäms till 1 495 miljoner kronor för budgetåret

1999 (punkt 6 i motsvarande del). Dessutom föreslås

att riksdagen skall ge regeringen bemyndigande att

besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 3 000 miljoner kronor

under perioden 2000-2002 (punkt 5).

Förslag om avveckling av stödet till lokala

investeringsprogram eller en begränsning av stödets

omfattning läggs fram i flera motioner.

Förslagen i Folkpartiets partimotion 1998/99:Fi211

yrkande 17 i motsvarande del om att minska anslaget

för år 1999 med 800 miljoner kronor respektive i

motion 1998/99:Bo222 (m) yrkande 8 om att inte anslå

några medel alls under år 1999 har båda innebörden

att verksamheten bör avvecklas. I m-motionens

yrkande 10 föreslås i enlighet med denna inställning

att riksdagen inte skall ge regeringen det begärda

bemyndigandet att besluta om ytterligare bidrag.

I motion 1998/99:Bo237 (kd) yrkande 23 i

motsvarande del föreslås att anslaget minskas med

320 miljoner kronor i förhållande till

regeringsförslaget. Motionärerna anför att

investeringsprogrammen utgör en viktig satsning, men

att stödet är tilltaget i överkant och att

tillräcklig hänsyn inte tas i medelsfördelningen

till behoven av miljöförbättringar av bostäder och

skolor.

Centerpartiet gör i sin partimotion 1998/99:Fi210

bedömningen att handläggningen av stödet till lokala

investeringsprogram hittills skett på ett

godtyckligt sätt och att medlen kan göra bättre

nytta i andra sammanhang. Centerpartiet hänvisar

till föreslagna satsningar på anslagen för fukt- och

mögelskador, radonsanering, byggforskning och

studentbostäder. I motionens yrkande 19 i

motsvarande del föreslås att anslaget minskas med

660 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag.

I motion 1998/99:Bo216 (fp) yrkande 2 föreslås att

anslaget till investeringsprogrammen minskas med 100

miljoner kronor i förhållande till

regeringsförslaget. Motionärens förslag utgår från

att dessa medel skall användas till en motsvarande

förstärkning av anslaget för byggforskning.

Den hittillsvarande hanteringen av medlen för de

lokala investerings-programmen ifrågasätts i flera

avseenden i motion 1998/99:Bo233 (v). Motionärerna

tar bl.a. upp frågor om stödet fördelats på ett

kostnadseffektivt sätt, om det utgått till rätt

projekt och om fördelningen över landet varit

rättvis. I motionen föreslås att inga ytterligare

medel skall anslås till stödet innan en ordentlig

utvärdering genomförts.

Tre av de motioner som behandlar frågor om lokala

investeringsprogram innehåller förslag om att

inriktningen av stödet bör ändras.

I motion 1998/99:Bo203 (s) hänvisas till att det i

förordningen för stödet anges att bidrag endast

skall lämnas om åtgärderna kan antas öka

sysselsättningen. Motionärerna anser emellertid att

sysselsättningsaspekten inte beaktats tillräckligt i

stödgivningen och förordar därför ett

tillkännagivande i frågan.

Enligt förslaget i motion 1998/99:Bo206 (v) bör

medel för investeringsprogrammen användas för stöd

till koloniträdgårdsverksamheten. Motionärerna

framhåller att denna verksamhet aktivt bidrar till

att öka kontakterna mellan svenskar och invandrare.

I motion 1998/99:Bo507 (c) yrkande 10 föreslås att

riksdagen i ett tillkännagivande skall förorda att

ytterligare medel omfördelas från

investeringsprogrammen till anslag för sanering av

förorenade områden.

Slutligen behandlas i detta avsnitt ett förslag i

motion 1998/99:Bo205 (c) om att medlen för de lokala

investeringsprogrammen bör hanteras av

länsstyrelserna tillsammans med de regionala

tillväxtavtalen i stället för av regeringen. Enligt

vad motionärerna anför skulle detta leda till en

bättre helhetssyn.

Bostadsutskottet vill anföra följande vad gäller

förslagen om stödet till lokala investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet.

Av redovisningen i budgetpropositionen och

bostadsutskottets uppföljning framgår att

kommunernas intresse för stödet till lokala

investeringsprogram varit mycket omfattande. Nästan

alla kommuner har utarbetat förslag till

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Inom

ramen för den hittillsvarande stödverksamheten har

42 kommuner kunnat beviljas stöd. Utskottet anser

att det omfattande intresset från kommunerna att

utveckla metoder för en hållbar ekologisk utveckling

anpassad till förutsättningarna på det lokala planet

även fortsättningsvis bör tas till vara. Den

omställning av olika samhällssektorer i en

långsiktigt hållbar riktning som såväl riksdag som

regering ställt sig bakom förutsätter också att

tillräckliga resurser kan avsättas för detta

ändamål. Redan på denna grund avstyrker utskottet de

motionsförslag som innebär att stödet till lokala

investeringsprogram skall avvecklas. Utskottet

noterar för övrigt i detta sammanhang att det

avvecklingsförslag som förs fram i motion

1998/99:Bo222 (m) innebär att redan beviljade bidrag

inte skulle kunna betalas ut. Även de motionsförslag

som skulle medföra en kraftig begränsning av

anslaget för verksamheten avstyrks.

Som utskottet ovan anfört i fråga om stödet till

byggforskningen sammanfaller inriktningen av denna

verksamhet till betydande del med syftet med stödet

till lokala investeringsprogram. Utskottet har av

detta skäl föreslagit att anslaget för stöd till

lokala investeringsprogram även skall få disponeras

för stöd till forskning med denna inriktning.

Förslaget innebär att 50 miljoner kronor av anslaget

för budgetåret 1999 får disponeras för

forskningsändamål.

Vad gäller de frågor om fördelningsprocessen och

den närmare inriktningen av stödet som tas upp i

vissa motioner kan utskottet instämma i att det

föreligger ett behov av uppföljning och utvärdering

av verksamheten. Även bostadsutskottets uppföljning

visar att flera frågor kan behöva bli föremål för

överväganden och eventuella klarlägganden. Detta har

också redan från början varit regeringens avsikt.

Under år 1999 kommer således Riksrevisionsverket att

genomföra en första uppföljning av stödets effekter.

Härutöver kan nämnas att Riksdagens revisorer

genomfört en förstudie av de lokala

investeringsprogrammen i syfte att utröna

förutsättningarna för en närmare granskning av

dessa. Beslut i denna fråga avses fattas inom kort.

Det får förutsättas att regeringen löpande anpassar

stödgivningen till den information om måluppfyllelse

och medelsanvändning som finns tillgänglig och vid

behov underställer riksdagen förslag i frågan. Vad

som i övrigt förordats i de aktuella motionerna ger

inte utskottet anledning till vidare överväganden.

Med hänvisning till det anförda och till vad som

förordats under anslaget A 7 Byggforskning

tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslag

för stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet under budgetåret 1999.

Vad gäller det i budgetpropositionen föreslagna

bemyndigandet för regeringen att fatta beslut om

bidrag som innebär utgifter under åren 2000-2002

finns det enligt utskottets mening skäl att något

begränsa omfattningen av detta. Bemyndigandet bör

således avse åtaganden som innebär utgifter under

denna period på högst 2 500 miljoner kronor i

stället för den av regeringen föreslagna nivån på 3

000 miljoner kronor. Den av utskottet förordade

nivån innebär att ett större handlingsutrymme

bibehålls. Detta ger också möjlighet att anpassa

stödverksamheten till de synpunkter som kan komma

fram i bl.a. den uppföljning av stödets effekter som

Riksrevisionsverket skall genomföra under år 1999.

Utskottet avstyrker samtliga i detta avsnitt

behandlade motionsyrkanden.

E 2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett nytt

ramanslag för inrättandet av ett kunskapscentrum för

ekologisk hållbarhet. Anslaget föreslås uppgå till 5

miljoner kronor under budgetåret 1999 (punkt 6 i

motsvarande del). Centrumet skall ha formen av en

egen myndighet och lokaliseras till Umeå. Den

viktigaste uppgiften för centrumet skall vara att på

ett aktivt sätt stödja kommunerna i arbetet med att

ta fram och genomföra lokala investeringsprogram

samt att sprida erfarenheter från dessa program.

I två motioner, 1998/99:Bo222 (m) yrkande 9 och

1998/99:Fi211 (fp) yrkande 17 i motsvarande del,

föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om

att inrätta ett anslag för ändamålet.

Avslagsförslagen är en följd av förslag i respektive

motion om att verksamheten med lokala

investeringspro- gram skall avvecklas.

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens

anslagsförslag och avstyrker de aktuella

motionsyrkandena. Det är givetvis angeläget att

erfarenheterna från satsningarna inom ramen för

lokala investeringsprogram genom centrumets

verksamhet får en så stor spridning som möjligt. Det

nyinrättade centrumet kan också få en viktig uppgift

när det gäller att ge stöd till framför allt de

kommuner som själva har begränsade resurser för

metodutveckling och till arbetet med att utforma

lokalt anpassade investeringsprogram.

Övriga anslag i budgetpropositionen

Utskottet tar i detta avsnitt upp förslag till

anslag m.m. i budgetpropositionen som inte mött

invändningar i motioner eller vid utskottets

behandling.

I fråga om de anslag som inte behandlats av

utskottet ovan föreslås i budgetpropositionen (punkt

6, i motsvarande del) att det för budgetåret 1999

under utgiftsområde 18 skall anvisas till

A 1 Boverket: Förvaltningskostnader ett ramanslag om

122 424 000 kr,

A 3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för

bostadsändamål m.m. ett ramanslag om 1 000 000 kr,

A 4 Statens bostadskreditnämnd:

Förvaltningskostnader ett ramanslag om

12 763 000 kr,

A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande ett ramanslag

om 6 000 000 kr,

A 13 Internationellt samarbete ett ramanslag om 20

000 000 kr,

B 1 Geoteknik ett ramanslag om 23 012 000 kr,

C 2 Regionala självstyrelseorgan ett obetecknat

anslag om 20 466 000 kr,

D 2 Statens va-nämnd ett ramanslag om 5 447 000 kr.

Den av regeringen förordade anslagstilldelningen

avseende de nu aktuella anslagen tillstyrks av

utskottet.

Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

Utskottet har ovan tagit ställning till förslag som

avser de anslag som finns upptagna i

budgetpropositionen inom utgiftsområde 18. I motion

1998/99:Bo237 (kd) förs dessutom fram förslag om att

ytterligare anslagsposter skall inrättas inom

utgiftsområdet.

Enligt motionens yrkande 6 finns det i dag

uppenbara brister när det gäller utbildningen av

arkitekter m.fl. i handikappkunskap. En följd av

detta anges vara att tillgängligheten i samhället

därmed riskerar att försämras. Det finns enligt

motionen därför anledning att vidta särskilda

insatser för att förbättra utbildningen på området

genom att 25 miljoner kronor tillförs ett nytt

anslag för handikapputbildning av arkitekter.

I motionens yrkande 8 förordas att ett nytt anslag

för allergisanering om 200 miljoner kronor skall

föras upp på statsbudgeten. De problem som i dag

finns med allergiframkallande miljöer är enligt

motionen så stora att snara åtgärder måste vidtas.

De ökade medelsbehov som uppkommer för de i

motionen förordade nya anslagen finansieras enligt

motionens yrkande 23, i motsvarande del, genom att

medel förs över från stödet till lokala

investeringsprogram.

Utskottets hittills redovisade ställningstaganden

till de förslag om anslag inom utgiftsområde 18 som

finns upptagna i budgetpropositionen innebär att

hela den föreslagna ramen för utgiftsområdet under

budgetåret 1999 redan är ianspråktagen. Beslut om

att inrätta nya anslag förutsätter därför en

omfördelning inom utgiftsområdet, vilket utskottet

inte ser tillräckliga skäl att föreslå. De aktuella

motionsyrkandena kan således avstyrkas redan på

denna grund. Utskottet delar dock i stor

utsträckning motionärernas syn på vikten av att

åtgärder vidtas inom de områden som förslagen avser.

Det bör mot bakgrund härav understrykas att staten

på olika sätt verkat och verkar i den riktning som

motionärerna eftersträvar. När det gäller att

åstadkomma en god tillgänglighet har såväl tvingande

åtgärder som stimulansåtgärder av olika slag använts

för att bl.a. förbättra tillgängligheten i

samhället. Även när det gäller inomhusmiljön har

statsmakterna aktivt verkat för att åstadkomma goda

miljöer som inte ger upphov till problem av olika

slag, t.ex. allergier. Utskottet vill här erinra om

de initiativ som bostadsutskottet tagit på området.

Under senare år har också stöd i betydande

omfattning kunnat utgå till att sanera dåliga

inomhusmiljöer i framför allt offentliga lokaler som

daghem och skolor, liksom till bostäder. Av

budgetpropositionen framgår dessutom att regeringen

avser att utvidga stödet till lokala

investeringsprogram så att det under vissa

förutsättningar skall kunna användas till

allergisanerande åtgärder.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker

utskottet motion 1998/99:Bo237 (kd) yrkandena 6, 8

samt 23, det sistnämnda yrkandet i motsvarande

delar.

Anslagsförslag som avser tiden efter

budgetåret 1999

Regeringen lägger i budgetpropositionen endast fram

förslag som avser anslagsfördelningen för budgetåret

1999. Samtidigt redovisas den beräknade

anslagsbelastningen för de två därpå följande

budgetåren. Regeringens redovisning i denna del

underställs dock inte riksdagen för beslut. I motion

1998/99:Bo236 (mp) yrkande 9 begärs däremot ett

riksdagens tillkännagivande om anslagsfördelningen

även för budgetåren 2000 och 2001. Förslaget i denna

del är bl.a. knutet till ett förslag i samma motions

yrkande 6 om att det är angeläget att problemen med

radon åtgärdas. Det bör enligt motionen ske genom

att anslagen till radonsanering ökas för budgetåren

2000 och 2001. I övrigt innebär motionens förslag

att också anslagen till byggforskning och till

Fonden för fukt- och mögelskador skall ökas i

förhållande till de beräkningar regeringen

redovisat.

Den hittillsvarande ordningen för

budgetbehandlingen har inneburit att regeringen

endast förelägger riksdagen förslag till

fördelningen på anslag inom ett utgiftsområde för

det kommande budgetåret. De förslag som riksdagen

behandlar för budgetåren därefter har enbart avsett

de preliminära ramarna för respektive utgiftsområde.

Som framgår ovan är så fallet också när det gäller

årets budgetproposition. Enligt bostadsutskottets

mening bör denna ordning bestå. Även om det i och

för sig kan förefalla önskvärt att i olika avseenden

lägga fast anslagsfördelningen för flera budgetår

framåt är detta enligt utskottets mening inte

lämpligt. De prioriteringar mellan olika

anslagsändmål som detta förutsätter bör enligt

utskottets mening göras i ett sammanhang och vid en

sådan tidpunkt att den ekonomiska utvecklingen kan

överblickas på ett bättre sätt. Förslaget i motion

1998/99.Bo236 (mp) yrkandena 6 och 9 om

anslagsfördelningen för budgetåren 2000 och 2001

avstyrks sålunda.

Bostadsförsörjningen

Bostadspolitikens utformning och inriktning

I den bostadspolitiska proposition som lades fram

våren 1998 redovisade regeringen sin bedömning av

hur det övergripande målet för bostadspolitiken

borde formuleras. Denna bedömning underställdes inte

riksdagen. I sin behandling av propositionen

konstaterade dock utskottet att målsättningen, sådan

den formuleras i propositionen, hade i stort sett

samma lydelse som den som återfanns i den

bostadspolitiska utredningen. Bakom utredningens

förslag i denna del stod företrädare för samtliga

riksdagspartier med undantag av Moderata

samlingspartiet. Det fanns enligt utskottets mening

mot bakgrund härav goda skäl för riksdagen att genom

ett tillkännagivande till regeringen ge sin

anslutning till den målformulering som förts fram i

propositionen. Enligt utskottet var det en styrka

med en bred uppslutning kring dessa mål. Riksdagen

fastställde också de bostadspolitiska målen i

enlighet med vad bostadsutskottet föreslagit. Det

innebär att de bostadspolitiska målen i dag

formuleras på följande sätt.

Bostaden är en social rättighet och

bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för

alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader

och i en stimulerande och trygg miljö inom

ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra

till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och

särskilt främja en god uppväxt för barn och

ungdomar.

Förslag som avser bostadspolitikens inriktning förs

fram i fyra motioner.

I motion 1998/99:Bo209 (m) yrkande 1 föreslås att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande till

regeringen om principerna för bostadspolitiken.

Enligt motionen skall bostadsmarknaden styras av

människors efterfrågan och inte av detaljreglering,

politiker och byråkrater. Bostadspolitiken skall

underlätta ett personligt ägande av bostaden. En

öppen och fungerande bostadsmarknad anges vara

nödvändig för att medborgarna skall kunna välja en

bostad som passar deras önskemål.

Sammanfattningsvis anför motionärerna att

bostadspolitiken skall inriktas på att skapa

förutsättningar för alla att leva i goda bostäder

till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg

miljö. Boendemiljön skall bidra till värdiga

levnadsförhållanden och särskilt främja en god

uppväxt för barn och ungdomar. För att dessa mål

skall uppnås måste, enligt motionen skatterna

sänkas, avregleringen fortsätta och eget ägande

underlättas. Som en del i ett förslag för att komma

till rätta med den sociala segregationen förs ett

motsvarande förslag fram även i motion 1998/99:N329

(m) yrkande 3.

Också i motion 1998/99:Bo237 (kd) yrkande 1

föreslås ett tillkännagivande om den framtida

bostadspolitiken. En utgångspunkt för

bostadspolitiken skall enligt motionen vara att

människor känner trygghet i sitt boende. Den skall

dessutom präglas av valfrihet där familjer ges

möjlighet att välja den boendeform som passar dem

bäst. Härigenom skapas också en boendemiljö som kan

bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden

för alla människor och som särskilt främjar en god

uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Enligt förslaget

skall boendepolitiken dessutom utgöra en del av en

kristdemokratisk familjepolitik.

Det är enligt motion 1998/99:Bo227 (s) viktigt att

fortsätta den sociala bostadspolitiken. Det innebär

att bostaden inte skall vara en handelsvara utan en

social rättighet. Bostadspolitiken bör enligt

motionen därför ges en inriktning så att den

skapar förutsättningar för en bostadsproduktion som motsvarar

behoven,

leder till förbättringar av såväl inom- som utomhusmiljön,

bidrar till att fastighetskapitalet underhålls,

minskar segregationen mellan olika befolkningsgrupper samt

minskar boendekostnaderna.

Med anledning av vad som i motionerna förordats

beträffande inriktningen av bostadspolitiken vill

utskottet anföra följande.

Riksdagens ställningstagande våren 1998 innebär,

som redovisats ovan, att en bred riksdagsmajoritet

nu står bakom de övergripande bostadspolitiska

målen. Målen som sådana bör enligt utskottets mening

därför kunna ligga till grund för de

bostadspolitiska övervägandena under åren framöver.

Det frågan närmast får anses gälla med denna

utgångspunkt är hur de övergripande målen skall

preciseras och konkretiseras samt vilken vikt som

bör fästas vid de olika delmomenten i dem. Utskottet

ser mot bakgrund härav de nu aktuella motionerna

närmast som ett uttryck för hur motionärerna vill

prioritera sina insatser på det bostadspolitiska

området.

Mot bakgrund av vad som förordats i motionerna vill

utskottet erinra om att de bostadspolitiska målen

har preciserats på flera områden i den

bostadspolitiska propositionen (prop. 1997/98:119).

Det gällde bl.a. beträffande

bostaden som en social rättighet,

bostadspolitikens inriktning för att skapa förutsättningar för

alla att växa upp och leva i en stimulerande och trygg miljö,

de boendes inflytande över den egna bostaden m.m.,

en bostadspolitik som utvecklas inom ekologiskt hållbara

ramar,

utformning av boendemiljön för att bidra till att skapa

jämlika och värdiga bostadsförhållanden samt

utformning av bostadspolitiken så att social, ekonomisk och

etnisk integration främjas.

Det är utskottets uppfattning att även de

preciseringar som här redovisats ligger väl i linje

med vad som har förordats i motionerna. Även om det

naturligtvis finns enskildheter som skiljer dem

såväl sinsemellan som från vad som i propositionen

redovisats är dessa skiljaktigheter inte sådana att

de nu bör föranleda något nytt riksdagens

ställningstagande i frågan. Motionerna 1998/99:Bo209

(m) yrkande 1, 1998/99:Bo227 (s), 1998/99:Bo237 (kd)

yrkande 1 samt motion 1998/99:N329 (m) yrkande 3

avstyrks sålunda.

Förslag som syftar till att sänka boendekostnaderna

förs fram i två motioner.

Med hänvisning till att boendekostnaderna i

hyresrätt har ökat mer än i andra upplåtelseformer

föreslås i Vänsterpartiets partimotion 1998/99:Bo208

yrkande 1 att en utredning skall tillsättas som

syftar till att visa hur rättvisa kan uppnås i

boendet. Utredningen skall enligt förslaget bl.a.

överväga hur förutsättningar skall kunna skapas så

att alla kan efterfråga en rimlig boendestandard

till rimliga kostnader. Enligt motionens yrkande 2

bör den nuvarande byggkostnadsdelegationen mot

bakgrund härav omvandlas till en

boendekostnadsdelegation. För att delegationen skall

kunna fylla denna nya uppgift förordas dessutom att

sammansättningen av den skall breddas så att också

stat, kommun, byggentreprenörer, bostadsföretag och

boendeorganisa-tioner tar del i arbetet.

Det kan naturligtvis finnas anledning att från tid

till annan se över de förhållanden som påverkar

boendekostnaderna. Samtidigt måste det anses vara

väl känt vilka faktorer som ligger bakom dagens

boendekostnader. På flera områden pågår också

utredningsinsatser - bl.a. vad gäller

fastighetsskatten och fastighetstaxeringen - som ser

över faktorer av betydelse för kostnaderna i

boendet. Utskottet delar mot bakgrund härav inte

motionärernas uppfattning om behovet av att nu

tillsätta en boendekostnadsdelegation med den

inriktning och utformning som föreslås i motion

1998/99:Bo208 (v). Motionens yrkanden 1 och 2

avstyrks.

De extremt höga boendekostnaderna gör enligt

motion 1998/99:Bo219 (kd) att människor inte har råd

att bo i nyproducerade bostäder. Bakom denna

utveckling ligger enligt motionen framför allt höjda

skatter och avgifter. Åtgärder för att sänka

boendekostnaderna i Sverige till samma nivå som i

övriga OECD-länder bör därför sättas in.

Utskottet är inte på de i motionen angivna

grunderna berett att ställa sig bakom förslaget i

motion 1998/99:Bo219 (kd). De exempel på faktorer

som i motionen anges ligga till grund för

boendekostnaderna är, som framgår ovan, i väsentliga

delar föremål för utredning. Utskottet vill i

anslutning härtill också peka på de sänkningar av

fastighetsskatten som dels redan gjorts, dels

föreslagits för hyres- och bostadsrättshus. Motionen

avstyrks med hänvisning härtill.

Den europeiska bostadsmässa som skall genomföras i

Sverige år 2001 är enligt motion 1998/99:Bo224 (s)

ett utmärkt tillfälle att föra samman teknik och

människa. Det innebär enligt motionen att

samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

skall utgå från en helhetssyn där människan sätts i

centrum, något som också bör prägla bostadsmässan.

Samtidigt måste enligt förslaget ungdomar och

ungdomars boende ges en plats inom ramen för mässan.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med

uppgift att aktivt och i samarbete med byggsektorns

aktörer arbeta för ett genomförande av en europeisk

bostadsmässa i Malmö. Av direktiven framgår att

syftet med bostadsmässan bl.a. är att visa goda

exempel på hur byggnader och byggda miljöer kan

anpassas till kretsloppssamhällets krav på sund

inomhusmiljö, god tillgänglighet för alla och god

kvalitet i utformningen. Direktiven i denna del ger

enligt utskottets mening i mångt och mycket uttryck

för den helhetssyn på byggande och boende som

förespråkas i motionen. Det finns enligt utskottets

mening mot bakgrund härav förutsättningar för att

bostadsmässan kommer att få en inriktning och

utformning som i väsentliga delar svarar mot vad som

föreslås i motion 1998/99:Bo224 (s). Motionen bör

därför inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.

De kommunala bostadsföretagen

Frågor om de kommunala eller allmännyttiga

bostadsföretagens roll på bostadsmarknaden tas upp i

ett antal motioner. De frågor som aktualiserats

gäller dels vilka krav som bör ställas på

allmännyttiga bostadsföretag, dels vad som bör gälla

vid försäljning av bostäder ägda av dessa företag.

Tre motionsförslag tar upp frågan om de kommunala

bostadsföretagens roll på bostadsmarknaden och vilka

krav som bör ställas på de bolag som skall betecknas

som allmännyttiga.

I motion 1998/99:Bo407 (s) yrkande 1 föreslås

riksdagen göra ett tillkännagivande om behovet av

allmännyttiga bostadsföretag. Motionärerna

framhåller att dessa företag sedan lång tid svarat

för en viktig del av bostadsförsörjningen i Sverige

och att de fortfarande fyller en viktig funktion för

bruksvärdessystemet och hela den sociala

bostadspolitiken. Allmännyttan skall enligt vad som

anförs i motionen drivas utan enskilt vinstsyfte,

hyrorna skall vara baserade på självkostnaden och

ett demokratiskt inflytande skall erbjudas.

Även i Vänsterpartiets partimotion 1998/99:Bo208

framhålls att de allmännyttiga bostadsföretagen haft

en avgörande roll för utvecklingen av den sociala

bostadspolitiken. I motionen anförs att staten måste

klargöra gränserna för hur kommunerna skall kunna

utnyttja sitt ägande. Enligt vad som föreslås i

motionens yrkande 5 bör en tydlig definition som

reglerar begreppet allmännyttigt bostadsföretag

införas i kommunallagen och avse företag där

kommunerna äger minst 50 % av aktierna. Motionärerna

föreslår vidare att självkostnadsprincipen skall

gälla vid hyressättning i företagens bostadsbestånd

och att avkastningen från företagen inte får

överstiga vad som motsvarar räntan på långfristiga

lån.

Motsvarande förslag om att staten skall sätta

gränser för hur kommunen skall kunna utnyttja sina

bostadsföretag läggs fram i motion 1998/99:Bo232

(s). Även i denna motion föreslås att begreppet

allmännyttigt bostadsföretag ges en klar definition

i kommunallagen. Motionärerna anser vidare att dessa

företag skall ges ett tydligt uppdrag att erbjuda

unga människor bostäder och att de skall ge

hyresgästerna inflytande över förvaltningen.

Förslag med innebörden att utförsäljning av

kommunala bostadsföretag bör underlättas läggs fram

i tre motioner.

I motion 1998/99:Bo209 (m) yrkande 21 föreslås

riksdagen göra ett tillkännagivande med denna

inriktning. Motionärerna framhåller att det inte är

nödvändigt för en kommun att äga stora delar av det

lokala fastighetsbeståndet för att kunna uppfylla

sitt bostadspolitiska ansvar. Tvärtom kan ett

sådant innehav leda till snedvriden konkurrens och

till omfattande ekonomiska problem för kommunen. För

att komma till rätta med de svårigheter som det

kommunala bostadsinnehavet förorsakat föreslår

motionärerna att de statliga restriktionerna mot en

utförsäljning bör avskaffas. I motionen föreslås

dessutom att statligt bistånd till en kommun med

dålig finansiell ställning på grund av ett

bostadsbolag skall förutsätta att kommunen redovisar

en plan för avyttringen av bostadsbolaget. Även i

motion 1998/99:Bo201 (m) lämnas förslag om att

kommunerna skall kunna försälja sina bostadsföretag

utan ekonomiska sanktioner från staten. Motsvarande

ståndpunkt intas i motion 1998/99:Bo237 (kd). I

motionens yrkande 20 föreslås att riksdagen med

hänvisning till den kommunala självbestämmanderätten

i ett tillkännagivande ifrågasätter varje regel som

hindrar kommunerna att sälja sina bostadsföretag.

Motion 1998/99:Bo407 (s) har en annan utgångspunkt

när det gäller försäljningen av allmännyttiga

företags fastigheter. I yrkande 6 föreslås att en

översyn av konsekvenserna av en ökad utförsäljning

av allmännyttiga bostadsföretag skall göras. I

yrkandena 3 och 5 föreslås att riksdagen skall

begära förslag till regler som garanterar att

medborgarnas tillgångar eller insatskapital inte

realiseras bort vid försäljning av allmännyttiga

bostadsföretag. Motionärerna menar att när en

försäljning av ett kommunalt bostadsinnehav ändå

kommer till stånd bör marknadsvärdet vara avgörande

för prisnivån. Innebörden i yrkandena 3 och 5 är att

vid försäljning av kommunalt ägda bostadsfastigheter

till en bostadsrättsförening bör priset fastställas

med ledning av lägenheternas samlade värde som

bostadsrätter.

Kommunernas bostadspolitiska ansvar har behandlats

av riksdagen senast i våras med anledning av

propositionen Bostadspolitik för hållbar utveckling

(prop, 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10). Kommunernas

fortsatta och betydelsefulla ansvar för

bostadsförsörjningen slogs då fast liksom de

kommunala bostadsföretagens roll i denna verksamhet.

Utan att upprepa allt vad som sades då vill

utskottet anföra följande.

Kommunernas roll när det gäller

bostadsförsörjningen förutsätter att de kan agera

aktivt på bostadsmarknaden. En viktig del är att

kommunerna i egenskap av fastighetsägare dels kan

utgöra ett alternativ till övriga aktörer på

marknaden, dels kan påverka dessa aktörers agerande

genom att utsätta dem för konkurrens. Kommunernas

ansvar för de på marknaden utsatta grupperna är

särskilt stort. Enligt utskottets mening talar

mycket starka skäl för att värna de ekonomiska

resurser som finns nedlagda i de kommunala

bostadsföretagen och som utgör en väsentlig grund

för kommunernas bostadspolitiska ansvar och kraft.

Stat och kommun har under en mycket lång tidsperiod

lagt ned ett stort kapital för att bygga upp

företagen. I den verksamhet dessa företag bedriver

har dessutom kunskaper och processer utvecklats som

är en viktig förutsättning för att det allmänna

skall kunna bibehålla och utveckla en social

bostadspolitik med en målsättning om en

bostadsmarknad för alla.

Såsom redovisats i den bostadspolitiska

propositionen bereds inom Regeringskansliet frågor

som gäller utförsäljningar av kommunala

bostadsföretag. Beredningen omfattar också frågan om

en legal definition av begreppet allmännyttigt

bostadsföretag. Utskottet konstaterar att

utgångspunkter för det beredningsarbete som bedrivs,

enligt vad som redovisades i den bostadspolitiska

propositionen, är att de kommunala bostadsföretagen

skall ges förutsättningar att konsolidera sig. Detta

måste kunna ske också genom försäljningar som

tillför företagen nya likvida medel eller förebygger

fortsatta förluster, men att utförsäljningar i strid

med detta syfte även framdeles bör motverkas. Olika

vägar för hur detta kan åstadkommas kommer att

prövas under beredningsarbetet. En annan

utgångspunkt vid beredningen är att möjligheterna

att bredda ägandet skall bibehållas.

Utskottet anser det väsentligt att det blir

klarlagt efter vilka kriterier det skall bedömas om

ett bostadsföretag skall inta den särställning det

innebär att vara ett allmännyttigt företag. Dessa

företag bör ges ett särskilt skydd mot att de

omdanas till andra typer av företag och att deras

egendom avyttras i strid med målsättningen för

företagens verksamhet. I detta sammanhang vill

utskottet uppmärksamma den situationen att kommunala

bolag säljer fastigheter för ombildning till

bostadsrätter till priser som innebär att enskilda

hyresgäster tillförs betydande

förmögenhetstillgångar, vilka bolaget och dess

ägare, kommuninnevånarna, går miste om. Utskottet

anser det angeläget att överlåtelser av denna typ

sker på sådana villkor att en

förmögenhetsomfördelning inte kommer till stånd.

Det är angeläget att särskilda överväganden kommer

till stånd avseende de av utskottet berörda

frågeställningarna. Regeringen bör i samband med det

beredningsarbete som nu äger rum i fråga om

utförsäljningar av kommunala bolag uppmärksamma

frågeställningarna och återkomma till riksdagen med

de förslag övervägandena ger anledning till. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 1998/99:Bo407 (s) yrkandena 1, 3, 5 och

6, 1998/99:Bo232 (s) samt 1998/99:Bo208 (v) yrkande

5 och med avslag på motionerna 1998/99:Bo201 (m),

1998/99:Bo209 (m) yrkande 21 samt 1998/99:Bo237 (kd)

yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna.

Bostadsfinansieringens utformning på längre sikt

m.m.

En långsiktigt hållbar bostadspolitik utan

subventioner och politisk intervention måste enligt

motion 1998/99:Bo209 (m) skapas för

bostadsmarknaden. Genom att låta bostadsmarknaden

fungera som andra marknader anges den mycket väl

kunna klara sig utan subventioner. Utrymme för

boendekostnaderna bör i stället skapas genom sänkta

skatter på arbete, företagande och sparande. Den

viktigaste bostadspolitiska åtgärden är enligt

motionen därför att för beståndet stegvis helt

avveckla subventionssystemen samtidigt som

fastighetsskatten tas bort - yrkande 2. För

nyproduktionen bör denna ordning införas omedelbart

- yrkande 3. Dessutom bör neutraliteten mellan

upplåtelseformerna återställas - yrkande 5.

Även i motion 1998/99:Bo237 (kd) yrkande 12

förordas att räntebidragen på sikt bör avvecklas

samtidigt som fastighetsskatten tas bort. Det stöd

till bostadsproduktionen som kan behövas i framtiden

bör i stället användas för att slutföra byggandet av

äldrebostäder och för att öka tillgängligheten för

personer med funktionshinder.

Med anledning av vad som i motionerna föreslagits

beträffande bostadsfinansieringens utformning på

längre sikt vill utskottet anföra följande.

Dagens räntebidragssystem infördes år 1993.

Riksdagen fattade så sent som våren 1998 beslut

(bet. 1997/98:BoU10) om att i vissa avseenden

reformera systemet. I korthet bygger systemet på att

staten vid nyproduktion lämnar ett räntebidrag med

en procentuell andel av en schablonberäknad

räntekostnad för investeringen. För ett enskilt

projekt till vilket bidrag har beviljats minskar

bidragets storlek varje år med i förväg fastställda

procentsatser. Dessutom är systemet så konstruerat

att för varje ny årgång som produceras minskar det

statliga bidraget. År 2000 kommer stödet till

nyproducerade småhus att vara helt avvecklat och

stödet till hyres- och bostadsrättshus att uppgå

till 30 %. Denna stödnivå är avsedd att utgöra en

kompensation för egnahemsägarnas avdragsrätt.

Av det ovan i korthet beskrivna

räntebidragssystemet kommer år 2000 endast att

kvarstå det 30-procentiga stödet till hyres- och

bostadsrättshus. Den avveckling av dagens

subventionssystem som förespråkas i motionerna

kommer därmed att till stora delar vara genomförd

inom några få år. Det finns enligt utskottets mening

mot bakgrund härav inte nu tillräcklig anledning att

ytterligare överväga bostadsfinansieringens framtida

utformning. I fråga om de förslag rörande

fastighetsbeskattningen som i motionerna kopplats

till förslagen om en avveckling av

subventionssystemet vill utskottet ånyo erinra om de

sänkningar av fastighetsskatten som dels har

beslutats, dels föreslagits i budgetpropositionen.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu

anförda motionerna 1998/99:Bo209 (m) yrkandena 2, 3

och 5 samt 1998/99:Bo237 (kd) yrkande 12.

Riksdagen har beslutat (bet. 1997/98:BoU10) att ett

statligt stöd skall införas fr.o.m. år 2000 till

merkostnader för att införa och tillämpa ekologiskt

hållbar teknik vid ny- och ombyggnader av hyres- och

bostadsrättshus i sammanhållna bostadsområden.

Bidraget skall kunna användas för att införa

kvaliteter som inte direkt kan förräntas av

fastighetens ägare. Stödet förutsätts i första hand

riktas till åtgärder som minskar den fortlöpande

belastningen på miljön. Det lämnas i form av bidrag

för kostnader som inte ryms inom de schablonbelopp

som bestämmer underlaget för räntebidrag och

kreditgarantier. Bidrag skall kunna uppgå med högst

2 000 kr/m2 bruksarea för bostadsändamål ovan mark

upp t.o.m. 35 m2 per lägenhet.

I Miljöpartiets partimotion 1998/99:Bo236 (mp)

yrkande 3 föreslås att stödet inte enbart skall vara

förbehållet hyres- och bostadsrättshus i

sammanhållna bostadsområden utan att det också skall

kunna utgå till nya lösningar i egnahemsområden.

Vid sin behandling av ett motsvarande förslag om

investeringsbidrag för ekologiska åtgärder våren

1998 anförde utskottet att den förordade inrikt-

ningen av stödet talade för att bidrag endast lämnas

till sammanhållna bostadsområden med flerbostadshus.

De tillämpningar av en ekologiskt hållbar teknik som

i första hand bör kunna komma i fråga för stöd borde

enligt utskottet vara lösningar som omfattar så

många hushåll som möjligt. Även den rambegränsning

som föreslås gälla för stödet ansågs tala för att

bidragskretsen avgränsades. Utskottet vidhåller sin

nyligen uttryckta uppfattning. Motion 1998/99:Bo236

(mp) yrkande 3 avstyrks.

Slutligen behandlas i detta avsnitt ett förslag i

Miljöpartiets partimotion 1998/99:Bo236 (mp) yrkande

4 som innebär att som krav för alla former av

statligt stöd vid större ny- och ombyggnader skall

gälla att minst 1 % av byggkostnaden skall användas

för konstnärlig utsmyckning.

I den bostadspolitiska utredningens slutrapport

(SOU 1996:156) diskuteras möjligheten att som

motionärerna föreslår införa krav på att en viss

andel av produktionskostnaden används för

konstnärlig utsmyckning. Av flera skäl ansåg

utredningen emellertid att ett sådant krav inte var

motiverat. Utredningen hänvisade bl.a. till de

kraftigt varierande behoven och möjligheterna till

konstnärlig utsmyckning mellan olika projekt samt

till de kontrollproblem som ett krav skulle kunna

leda till.

Bostadsutskottet delar utredningens bedömning att

ett direkt krav på att en viss andel av

produktionskostnaden skall avsättas för konstnärlig

utsmyckning inte bör införas som villkor för

statligt räntebidrag till ny- och ombyggnad.

Motionsförslaget avstyrks således. Däremot finns

skäl för staten att på andra sätt framhålla vikten

av att de estetiska frågorna ges tillräcklig

uppmärksamhet vid utformning av bostadsområden och

enskilda byggnader. Dessa frågor har också

uppmärksammats i olika sammanhang under de senaste

åren. Riksdagen har nyligen antagit regeringens

förslag om ett handlingsprogram för arkitektur,

formgivning och design (prop. 1997/98:117, yttr.

1997/98:BoU6y, bet. 1997/98:KrU14).

Förlusterna i kreditgarantisystemet

Bostadsutskottet har ovan i avsnittet om

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 tillstyrkt

regeringens förslag om anslag för

garantiverksamheten vid Statens bostadskreditnämnd

för budgetåret 1999. Som utskottet anförde i detta

avsnitt bör emellertid utvecklingen av anslaget till

följd av ett tilltagande antal skadeärenden

föranleda vissa överväganden. I budgetpropositionen

anges att garantiförlusterna under budgetåren

1999-2001 nu beräknas bli ca 7 000 miljoner kronor.

Det är betydligt mer än vad tidigare redovisade

beräkningar indikerat. Som framgått av utskottets

behandling av anslagsfördelningen inom utgiftsområde

18 har det beräknade anslagsbehovet för

garantiverksamheten för budgetåret 1999 lett till

förslag om besparingar inom flera verksamheter inom

utgiftsområdet.

Regeringen framhåller i budgetpropositionen att det

är nödvändigt att kvaliteten i prognoserna avseende

utgifterna för infriande av kreditgarantier

förbättras avsevärt. Vidare framhålls att regeringen

avser att noga följa utgiftsutvecklingen och ta de

initiativ till regelförändringar och andra

förändringar av verksamheten som kan behövas.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i

samband med 1999 års vårproposition med en

redovisning av vidtagna åtgärder och med eventuella

förslag till förändringar som är av sådant slag att

de behöver underställas riksdagen.

Frågan om förlusterna i kreditgarantisystemet tas

upp i två motioner.

I Vänsterpartiets partimotion 1998/99:Bo235 anförs

att regeringen i budgetpropositionen ger en

undermålig beskrivning av orsakerna till de oväntat

stora förlusterna i garantiverksamheten.

Motionärerna framhåller att problemen framför allt

gäller de s.k. krisårgångarna för vilka infasningen

i fastighetsskattesystemet och minskade räntebidrag

påverkat antalet konkurser och rekonstruktioner. I

motionens yrkande 2 förordas att riksdagen i ett

tillkännagivande skall begära förslag som kan hejda

den pågående utvecklingen.

Även i Miljöpartiets partimotion 1998/99:Bo236

uttrycks oro för de tilltagande förlusterna för

garantiverksamheten. Motionärerna anser att

regeringen bör redovisa vilka åtgärder som bör

vidtas om inte heller den nuvarande prognosen över

förlusterna visar sig vara tillförlitlig. I motionen

föreslås (yrkande 8) att riksdagen i ett

tillkännagivande bör förorda dels att regeländringar

bör genomföras i syfte att minska statens

garantiförluster, dels att kreditgarantier i

fortsättningen endast lämnas till miljö- och

hälsoriktigt byggande.

Bostadsutskottet delar regeringens och

motionärernas oro över de tilltagande förlusterna i

kreditgarantisystemet. Det är naturligtvis inte

tillfredsställande att de prognoser som tidigare

legat till grund för beräkningen av anslagsbehov och

ramar för utgiftsområdet visat sig vara

bristfälliga. Förlusterna har lett till krav på

besparingar inom ett flertal verksamheter inom

bostadsutskottets beredningsområde såväl under

innevarande som kommande budgetår. Den

hittillsvarande utvecklingen och risken för

fortsatta förluster bör enligt utskottets mening

leda till överväganden om de prognosmodeller som

tillämpas, det beslutsunderlag som tillställs

riksdagen samt vilka åtgärder som kan vidtas i syfte

att begränsa förlusterna.

Tillförlitligheten i de prognoser som ligger till

grund för beräkningen av anslagsbehov m.m. är

givetvis av avgörande betydelse för riksdagens

ställningstaganden i samband med budgetberedningen.

Detta gäller särskilt sedan en ny modell för

budgetarbetet började tillämpas år 1996. Om besluten

om anslagsnivåer eller storleken på ramen för ett

utgiftsområde i efterhand visar sig ha grundats på

felaktiga förutsättningar kan detta leda till att

besparingar måste genomföras utan att rimliga krav

på en god framförhållning alltid kan tillgodoses.

Vissa av förslagen i årets budgetproposition om

besparingar inom utgiftsområde 18 är således

föranledda av utvecklingen av

kreditgarantiverksamheten.

Ökade krav bör mot denna bakgrund ställas på att

tillförlitligheten i prognoserna prövas genom

exempelvis känslighetsanalyser. Utskottet kan också

instämma i vad som i motionerna anförs om kraven på

redovisning till riksdagen om orsakerna till

anslagsöverskridande och vilken beredskap som finns

för missbedömningar av anslagsbehov m.m. Utskottet

har även tagit upp dessa frågor i ett yttrande till

finansutskottet över tilläggsbudgeten för budgetåret

1998 (yttr. 1998/99:BoU1y).

Vad gäller frågan om vilka åtgärder som kan vidtas

i syfte att minska de framtida förlusterna i

kreditgarantisystemet finns givetvis starka

begränsningar i fråga om redan utfärdade

kreditgarantier och de fall där en

obeståndssituation redan inträffat. Som framhålls i

en av motionerna finns det ett samband mellan

åtgärderna inom kreditgarantisystemets ram och andra

åtgärder som kan påverka den ekonomiska situationen

för det bostadsbestånd som riskerar att komma på

obestånd. Det får förutsättas att regeringen ägnar

även denna fråga uppmärksamhet i samband med de

överväganden om utgiftsutvecklingen i

kreditgarantisystemet som aviserats i

budgetpropositionen.

Bostadsutskottet kan konstatera att regeringen i

budgetpropositionen anför att åtgärder för att

avsevärt höja kvaliteten i prognoserna över

utgiftsutvecklingen kommer att prioriteras. Vidare

har regeringen för avsikt att noga följa

utgiftsutvecklingen och ta initiativ till

regelförändringar och andra förändringar av

kreditgarantiverksamheten. Något tillkännagivande

från riksdagen i frågan i enlighet med förslagen i

motionerna 1998/99:Bo235 (v) yrkande 2 samt

1998/99:Bo236 (mp) yrkande 8 i motsvarande del synes

därför i dagsläget inte vara erforderligt. Den

redovisning som aviseras i budgetpropositionen av

insatser från regeringen och eventuella förslag till

ytterligare åtgärder som behöver underställas

riksdagen bör i stället avvaktas.

Förslag motsvarande vad som förs fram i motion

1998/99:Bo236 (mp) om att krav på ett miljö- och

hälsoriktigt byggande bör ställas som villkor för

att bevilja kreditgarantier behandlade utskottet

våren 1998 i betänkande 1997/98:BoU10. Utskottet

instämde då i motionärernas syn på vikten av att

byggnader uppförs på ett ekologiskt hållbart och

hälsoriktigt sätt. Utskottet ifrågasatte emellertid

om krav med denna inriktning som går utöver vad som

kan hävdas med stöd av byggnadslagstiftningen eller

de villkor som gäller för statlig

bostadsbyggnadssubvention bör införas i

kreditgarantisystemet. I betänkandet erinrade

utskottet om att dagens administration av

kreditgarantisystemet inte är anpassad för en

prövning och kontroll i detta avseende.

Bostadsutskottet vidhåller sin uppfattning i frågan

och avstyrker således motion 1998/99:Bo236 (mp)

yrkande 8 i motsvarande del.

Bosparande

I fyra motioner förs fram förslag om förbättrade

villkor och nya former för bosparande.

De senaste årens i och för sig nödvändiga minskning

av bostadssubventionerna har enligt motion

1998/99:Bo204 (fp) ökat behovet av ett svenskt

bosparsystem. Ett individuellt bostads- och

pensionssparande bör därför införas. Sparformen

skall enligt förslaget tillskapas genom att det

individuella pensionssparandet modifieras till att

också bli ett bosparande. På detta sätt sparade

medel skall bara kunna disponeras för förvärv av

egen bostad. Till sparandet skall också knytas en

lånemöjlighet. Lånade medel skall löpa med

förmånsränta och vara återbetalade innan pensionen

enligt avtal skall börja utgå.

Det finns enligt motion 1998/99:Bo209 (m) yrkande

20 såväl privatekonomiska som samhällsekonomiska

skäl att åstadkomma ett ökat bosparande. Ett

statligt stöd till bosparande bör därför införas i

enlighet med det förslag som lagts fram i

utredningsbetänkandet Bosparande (SOU 1994:121).

Förslaget innebär att lånemöjligheterna förbättras

för den enskilde genom att ett system med statlig

kreditgaranti införs. Garantin, i form av

fyllnadsborgen till kreditgivaren, föreslås gälla

för förvärv av eget hem eller bostadsrätt för

permanentboende.

Ett ökat bosparande är enligt motion 1998/99:Bo221

(s) angeläget för såväl den enskilde som samhället.

Genom bosparandet minskar skuldsättningen för den

som förvärvar en bostadsrätt eller ett eget hem. Det

anges därför finnas starka skäl att stimulera till

ett ökat bosparande. Enligt motionen bör därför ett

målinriktat bosparande gynnas på minst samma sätt

som pensionssparandet.

Det är enligt motion 1998/99:Bo237 (kd) yrkande 17

viktigt att lära ungdomar bospara. Enligt motionen

bör det därför övervägas om ungdomsbosparandet kan

utvecklas för att bli mera attraktivt och kanske

övergå till ett allmänt bosparande utan åldersgräns.

Ett i detta sammanhang intressant alternativ anges

vara det förslag till bosparsystem som lagts fram av

Bofrämjandet och som bygger på den tyska ordningen

med särskilda bosparkassor.

Bostadsutskottet och riksdagen behandlade så sent

som våren 1998 förslag om bosparande motsvarande de

nu aktuella (bet. 1997/98:BoU10 s. 21). Utskottet

pekade härvid på att det har blivit allt viktigare

med ett eget kapital för den som vill skaffa en

bostad. Det innebär naturligtvis att betydelsen av

ett långsiktigt bosparande har ökat. Vi har i

Sverige under en lång tid haft en situation där

bostadsinvesteringar till helt övervägande del

finansierats med lånat kapital. Inte minst

utvecklingen under det sena 1980-talet och det

tidiga 1990-talet har visat att den egna insatsen

måste öka vid bostadsförvärv - något som förutsätter

ett sparande. Frågan är mot bakgrund härav hur en

erforderlig ökning av bosparandet skall komma till

stånd. I samtliga motioner hävdas uppfattningen att

ett ökat sparande förutsätter statliga insatser i

form av sparpremier, kreditgarantier eller särskilda

bosparkassor m.m. Utskottet delar inte denna

uppfattning.

Det finns redan i dag banker, försäkringsbolag och

bosparinstitut av olika slag som erbjuder bosparande

med olika utformning och villkor. Det finns inte

heller något i dagens finansiella lagstiftning som

hindrar tillkomsten av slutna bosparkassor där både

sparande och utlåning sker till låg ränta. Det finns

också sparinstitut med i princip denna utformning

som är verksamma på den svenska marknaden. Den som

bestämmer sig för att bospara torde sålunda ha goda

möjligheter att finna en sparform som passar den

egna situa- tionen.

När det gäller möjligheterna att öka bosparandet

genom någon form av sparpremier har bl.a. den

bostadspolitiska kommittén redovisat uppfattningen

att det inte har kunnat visas att sådana premier

leder till ett ökat nysparande. Samtidigt bör det

framhållas att sparpremier inte heller är

fördelningspolitiskt effektiva, eftersom de

ekonomiskt svaga hushållen har svårt att

tillgodogöra sig premierna. Utskottet vidhåller sin

tidigare uppfattning att bosparande i första hand

bör stimuleras genom information och

opinionsbildning. Till detta kommer att den i dag

låga inflationen och den relativt höga realräntan i

sig utgör stimulanser till ett ökat sparande.

Utskottet avstyrker med det nu anförda förslagen i

motionerna 1998/99: Bo204 (fp), 1998/99:Bo209 (m)

yrkande 20, 1998/99:Bo221 (s) samt 1998/99:Bo237

(kd) yrkande 17.

Villkoren för stöd till fukt- och mögelskadade

småhus

Utskottet har tidigare i detta betänkande behandlat

förslag om anslagsnivån under budgetåret 1999 för

det statliga stödet till fukt- och mögelskador i

småhus. I såväl budgetpropositionen som i två

motioner diskuteras möjligheterna att genom ändrade

bidragsregler förbättra villkoren för stödet. Denna

fråga har även behandlats av

Byggkvalitetsutredningen som i sitt slutbetänkande

(SOU 1997:177) föreslagit ändrade bidragsregler.

Innebörden i utredningens förslag är att förbättrade

villkor för stödet bör tillämpas under en period av

fyra år och att stödet därefter bör upphöra.

I motionerna 1998/99:Bo222 (m) yrkande 3 och

1998/99:Bo236 (mp) yrkande 7 anförs att regeringen

bör överväga möjligheterna att genomföra

Byggkvalitetsutredningens förslag. Motionärerna

föreslår att regeringen ges i uppdrag att

komplettera utredningens förslag med en

kostnadskalkyl och därefter återkomma till riksdagen

med ett förslag om genomförande och finansiering.

Utskottet vill med anledning av vad som redovisats

under beredningen av detta ärende och i de aktuella

motionerna anföra följande om villkoren för stödet

till fukt- och mögelskadade hus.

Stödet från den statliga fonden för fukt- och

mögelskador har under lång tid medfört att ett stort

antal mögelskadade småhus kunnat åtgärdas. Detta har

också inneburit att hjälp har kunnat erbjudas många

familjer som drabbats av ekonomiska, sociala och

medicinska problem till följd av skadorna. Enligt

den information som utskottet inhämtat i anslutning

till beredningen av detta ärende finns det

emellertid i dag betydande problem med tillämpningen

av gällande villkor för stödet till fukt- och

mögelskadade småhus. Problemen med nuvarande ordning

avser bl.a. nivån på den självrisk som betalas av

fastighetsägaren och vars storlek är beroende av

husets ålder samt bestämmelserna om hur låneutrymmet

för den enskilda fastigheten påverkar stödnivån.

Utfallet av dessa bestämmelser blir inte sällan att

stöd inte kan beviljas eller att fastighetsägaren

avstår från att utnyttja erbjudet stöd för att

avhjälpa skadan eftersom kraven på egna ekonomiska

insatser inte kan uppfyllas. En annan följd av

gällande bestämmelser är att kostnaderna för att ta

ställning till inkomna ansökningar och förbereda

stödbesluten blir mycket höga i förhållande till de

bidragsbelopp som faktiskt utgår.

Av redovisningen i propositionen framgår att

regeringen är väl medveten om de problem som följer

av de nuvarande bidragsreglerna. Regeringen gör

bedömningen att det för närvarande inte finns

ekonomiska förutsättningar att genomföra

regeländringar som innebär ökade kostnader för

staten. Utan att ifrågasätta denna bedömning anser

utskottet att det finns skäl att överväga ändrade

villkor för stödverksamheten. En naturlig

utgångspunkt för dessa överväganden är, som

framhålls i motionerna, det förslag som lagts fram

av Byggkvalitetsutredningen. Även vad som framkommit

under remissbehandlingen av utredningens förslag bör

givetvis beaktas.

Bostadsutskottet föreslår att regeringen överväger

frågan om vilka regelförändringar som är möjliga att

genomföra inom tillgängliga ekonomiska ramar och

underställer riksdagen eventuella förslag i frågan.

Detta kan ske i den proposition som aviserats i

vissa byggfrågor eller i annat lämpligt sammanhang.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna

1998/99:Bo222 (m) yrkande 3 och 1998/99:Bo236 (mp)

yrkande 7 anfört om överväganden avseende ändrade

villkor för stöd till fukt- och mögelskador bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Bostadsbidragen på längre sikt

Utskottet har ovan behandlat förslag som avser

reglerna för bostadsbidragen för budgetåret 1999 och

det anslagsbehov som mot bakgrund härav kan beräknas

för detta år. I flera motioner läggs förslag fram

som avser utformningen av bostadsbidragen på något

längre sikt, och som därigenom inte påverkar

anslagen för nästkommande år. Förslagen avser såväl

en mera genomgripande reformering av bostadsbidragen

som enskildheter i dagens bidragssystem.

I motion 1998/99:Bo209 (m) yrkande 9 förordas att

bostadsbidragen skall samordnas med övriga

socialpolitiska åtgärder. Enligt motionen bör

strävan dessutom vara att på sikt växla dagens

bidrag mot sänkta skatter. Även i motion

1998/99:Bo202 (m) yrkande 6 förs ett förslag med

denna inriktning fram. Enligt denna motion bör

bostadsbidragen ersättas med ett system med avdrag

på skatten.

I Vänsterpartiets partimotion 1998/99:Bo208 yrkande

10 begärs en över-syn av reglerna för

bostadsbidragen. Enligt motionärerna bör översynen

avse förbättringar avseende

bostadsbidragen till familjer med fyra eller flera barn,

reglerna för beräkningen av den bostadsbidragsgrundande

inkomsten för hushåll där någon av föräldrarna studerar,

bostadsbidragen till studerande under 29 år samt

bostadsbidragen till ungdomar.

Även i motion 1998/99:Bo212 (s) föreslås att

bostadsbidragsreglerna skall ses över för de

studerande som är 29 år eller äldre. Enligt motionen

bör reglerna följs upp så att de inte motverkar de

utbildningssatsningar som görs av samhället, bl.a.

inom ramen för kunskapslyftet.

Med anledning av vad som i motionerna föreslagits

om utformningen av bostadsbidragen på längre sikt

vill utskottet anföra följande.

I och med ingången av år 1997 har, som framgår

ovan, betydande ändringar gjorts i reglerna för

bostadsbidragen. Även om förändringarna delvis har

vidtagits av statsfinansiella skäl medför de i

väsentliga avseenden att utgående bostadsbidrag blir

mera rättvisande. Till en betydande del uppkommer

den beräknade besparingen genom att ett nytt system

för inkomstprövning införs. Systemet innebär att ett

preliminärt bidrag betalas ut som sedan justeras med

hänsyn till den taxerade inkomsten för bidragsåret.

I denna del innebär sålunda de nya reglerna

ingenting annat än att bidragen anpassas till

hushållets verkliga inkomst som den kommer till

uttryck vid taxeringen. Samtidigt är de fulla

effekterna av det nya inkomstprövningssystemet ännu

inte kända. Som utskottet anfört ovan finns det

därför anledning att även fortsättningsvis noggrant

följa effekterna av de nya reglerna. Frågan får ny

aktualitet när de slutliga bostadsbidragen för

första gången fastställs i början av år 1999. Först

vid denna tidpunkt blir det möjligt att på ett mera

heltäckande sätt överblicka utfallet för

bidragshushållen av de nya reglerna för

bostadsbidragen.

För att bostadsbidragen skall få en riktig

utformning med avseende på de mål de är avsedda att

uppfylla fordras att de fortlöpande ses över så att

de kan anpassas till samhällsutvecklingen. Varje

sådan översyn bör enligt utskottets mening grundas

på att bostadsbidragen skall svara mot

bostadspolitiska mål, dvs. de skall ge möjlighet för

resurssvaga hushåll att efterfråga goda och

tillräckligt rymliga bostäder. Utformningen av

bostadsbidragen bör sålunda även fortsättningsvis

vägledas av bostadspolitiska hänsyn.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu

anförda förslagen i motionerna 1998/99:Bo202 (m)

yrkande 6, 1998/99:Bo208 (v), 1998/99:Bo209 (m)

yrkande 9 och 1998/99:Bo212 (s).

Förslag som avser olika ändringar i dagens

bostadsbidragssystem förs fram i två motioner.

För att bostadsbidrag skall kunna utgå till hushåll

med enbart s.k. umgängesrättsbarn krävs att bostaden

är på minst två rum och kök eller kokvrå och att

bostadsytan är minst 40 m2. Dessa regler missgynnar

enligt motion 1998/99:Bo210 (mp) dem med det absolut

minsta utrymmet. De aktuella reglerna bör tas bort.

Enligt motionen bör det vara förälderns ekonomi och

inte bostadens storlek som avgör om bostadsbidrag

skall utgå eller ej.

Bostadsbidragen till hushåll med enbart s.k.

umgängesrättsbarn har två uttalade syften. Bidragen

skall dels göra det möjligt för umgängesrätts-

föräldern att ge barnet en god bostad de dagar

barnet vistas hos denne, dels ge ett stöd till den

del av bostadskostnaden som ligger över de basbehov

som en vuxen normalt har. Det är enligt utskottets

mening mot bakgrund härav rimligt att det ställs

krav på en viss minsta bostadsstorlek för hushåll

med enbart umgängesrättsbarn. Motion 1998/99:Bo210

(mp) avstyrks sålunda.

Systemet med preliminära och slutliga bostadsbidrag

kan enligt motion 1998/99:Bo226 (s) komma att orsaka

problem. Framför allt anges detta gälla för hushåll

som under en del av året varit berättigade till

bostadsbidrag eftersom deras inkomst då varit låg på

grund av studier. Dessa hushåll kan komma att krävas

tillbaka på hela sitt bostadsbidrag när den som

studerat får ett arbete efter det att studierna

avslutats. Det är en enligt motionen orimlig

ordning. Reglerna föreslås därför ses över i syfte

att införa en möjlighet att efterge återbetalning av

bostadsbidrag i bl.a. dessa fall.

Som framgår ovan genomfördes i och med ingången av

år 1997 betydande ändringar i reglerna för

bostadsbidragen. Dagens regler har sålunda

tillämpats i mindre än två år. En följd av detta är

att utfallet av de nya reglerna inte är kända i alla

avseenden. Även om vissa utvärderingar, bl.a. på

bostadsutskottets initiativ, har genomförts avseende

reformeringen av bostadsbidragen omfattar dessa inte

alla de aspekter som måste beaktas.

Riksförsäkringsverket har regeringens uppdrag att

utvärdera effekter och resultat av de nya

bestämmelserna. Systemet med preliminärt och

slutligt bostadsbidrag skall härvid belysas

särskilt. Verket skall slutredovisa uppdraget i

denna del senast den 1 september 1999. Det är enligt

utskottets mening viktigt att en utvärdering av

systemet med preliminärt och slutligt bostadsbidrag

nu kommer till stånd. I den mån utvärderingen visar

att det finns problem med det nya systemet får det

förutsättas att regeringen snarast återkommer till

riksdagen med förslag till ändringar. En fråga som

särskilt bör uppmärksammas är kraven på

återbetalning i bl.a. den situation där en

bostadsbidragstagare går från arbetslöshet eller

studier till arbete. Enligt utskottets mening bör

överväganden om förändringar i regelsystemet sålunda

anstå i avvaktan på att en mera fullständig

utvärdering, med den nu förordade inriktningen, av

effekterna av de nya reglerna för bostadsbidragen

föreligger. Utskottet är med hänvisning till det

anförda inte berett att nu ställa sig bakom

förslaget i motion 1998/99:Bo226 (s).

I motion 1998/99:Bo230 (s) begärs ett riksdagens

tillkännagivande om att bostadsbidrag skall kunna

utgå för sambor enligt samma förutsättningar som för

gifta.

De regler som i dag gäller för bostadsbidragen gör

i princip inte någon åtskillnad mellan gifta och dem

som bor tillsammans utan att vara gifta. Det får

enligt utskottets mening mot bakgrund härav

förutsättas att detta också återspeglas i den

praktiska hanteringen av bostadsbidragen. Ett

tillkännagivande om bostadsbidragen för sambor i

enlighet med förslaget i motionen kan därför inte

anses fylla något syfte. Motion 1998/99:Bo230 (s)

avstyrks.

Ungdomars boende

Utskottet har i avsnittet om anslagsfördelningen för

utgiftsområde 18 tagit ställning till förslag om

stöd till anordnande av bostäder för studenter m.fl.

till den del förslagen bedömts kunna påverka

anslagsbehovet för budgetåret 1999. I detta avsnitt

behandlas återstående förslag om ungdomsbostäder och

ungas boende i motioner väckta under 1998 års

allmänna motionstid.

Centerpartiet förordar i sin partimotion

1998/99:Fi210 (c) yrkande 38 att enklare regler i

fortsättningen skall tillämpas vid stöd till

byggande av studentbostäder. I motionen föreslås att

regeringen skall ta initiativ till överläggningar

med berörda kommuner, högskolor och studentkårer om

hur bostadssituationen för studenter skall hanteras

framgent. Användningen av resurser för nybyggnation

av studentbostäder föreslås avgöras i detta

sammanhang. Motsvarande förslag finns även i

motionerna 1998/99:Bo213 (c) yrkande 2 och

1998/99:Ub453 (c) yrkande 20.

I två motioner (s) föreslås med hänvisning till den

brist på lämpliga ungdomsbostäder som finns i stora

delar av landet att frågan om ungdomars

bostadssituation skall ägnas särskild uppmärksamhet.

Enligt vad som förordas i motion 1998/99:Bo217 (s)

bör den bostadssociala beredningen ges i uppdrag att

se över behovet av stöd till anordnande av bostäder

för ungdomar och komma med förslag till lämpliga

åtgärder. Även i motion Bo223 (s) hänvisas till den

bostadssociala beredningens arbete. Motionärerna

anser att regeringen på olika sätt noga bör följa

ungdomarnas situation på bostadsmarknaden och

undersöka möjligheterna till stöd för ombyggnad av

äldre, tomma lägenheter.

Vänsterpartiet tar upp frågor om bostäder för

studenter och ungdomar i två partimotioner. Enligt

vad som föreslås i motion 1998/99:Bo235 (v) yrkande

4 bör regeringen uppmanas att i vårpropositionen

återkomma med förslag som gör nyproduktion av både

hyresrätt och studentbostäder möjlig. I den andra

partimotionen, 1998/99:A291 (v), föreslås i yrkande

9 att riksdagen gör ett tillkännagivande om

nackdelarna med s.k. ungdomsbostäder. Motionärerna

menar att det är fel att producera små lägenheter

med låg standard speciellt för vissa grupper i

samhället. Lösningen på bostadsbristen för unga

anses i stället vara att bygga billiga bra

hyresrätter som kan efterfrågas av alla. Vidare

föreslås i samma motion yrkande 10 ett

tillkännagivande om att allmännyttan har ett

särskilt ansvar för att tillgodose bl.a. ungdomars

behov av bra och billiga bostäder.

I motion 1998/99:Bo237 (kd) yrkande 11 föreslås att

riksdagen i ett tillkännagivande skall understryka

behovet av att utveckla formerna för planering av

ungdomsbostäder. Motionärerna anser att Boverket och

Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att utveckla en

modell där ungdomar ges ökade möjligheter att aktivt

kunna delta i planering, byggande och förvaltning av

bostäder.

Förslag om ökat inflytande för ungdomar över sitt

boende förs även fram i motion 1998/99:So373 (mp)

yrkande 3. Motionärerna föreslår att riksdagen i ett

tillkännagivande skall förorda självbyggeri, ökat

brukarinflytande och billigare lösningar som metoder

att förbättra ungdomarnas situation på

bostadsmarknaden.

Som bostadsutskott redan framhållit i samband med

behandlingen av anslagsfördelningen för budgetåret

1999 (se s. 24) finns skäl att ägna frågorna om

bostadssituationen för ungdomar och studenter stor

uppmärksamhet. Utskottet har också tidigare i olika

sammanhang framhållit de problem som många ungdomar

har att finna lämpliga bostäder. Utskottet anförde

bl.a. följande i denna fråga i samband med

behandlingen av tilläggsbudgeten våren 1998 (yttr.

1997/98:BoU7y s. 3).

En omfattande ungdomsarbetslöshet har gjort att

många ungdomar saknar de ekonomiska

förutsättningarna för en egen bostad. En annan

viktig förklaring är att bostadsutbudet inte är

anpassat till ungdomars behov och önskemål. Många

ungdomar efterfrågar i första hand små och billiga

bostäder medan utbudet av lediga bostäder inte

sällan ser annorlunda ut. Situationen varierar också

starkt över landet. Speciellt i storstadsområdena

och vissa högskoleorter har ånyo en mer allmän brist

på bostäder uppkommit.

Utskottet kan instämma i den bakgrundsbeskrivning

som ligger till grund för förslagen i flertalet av

de ovan återgivna motionerna. Även vad gäller de i

motionerna förordade åtgärderna kan konstateras att

de i flera fall ligger väl i linje med utskottets

uppfattning i frågan. Utskottet instämmer således i

förslagen i motionerna 1998/99:Bo217 (s) och

1998/99:Bo223 (s) om att regeringen respektive den

bostadssociala beredningen noga bör följa

ungdomarnas situation på bostadsmarknaden. Enligt de

direktiv som gäller för den bostadssociala

beredningens arbete (dir. 1998:56) skall frågan om

ungdomars möjligheter att etablera sig på

bostadsmarknaden särskilt uppmärksammas. Utskottet

anser att det efter den uppkomna situationen vad

gäller stödverksamheten för student- och

ungdomsbostäder finns skäl att ge frågor om

ungdomars och studenters bostadssituation särskild

prioritet i beredningens arbete. Mot bakgrund av

beredningens parlamentariska sammansättning får det

förutsättas att så också blir fallet utan ett

riksdagens tillkännagivande i frågan. Även flera

förslag i övriga aktuella motioner om överläggningar

mellan de berörda parterna, allmännyttans ansvar på

området, behovet av att utveckla formerna för

planering och byggande av ungdomsbostäder m.m. bör

kunna beaktas i samband med dessa överväganden.

Med hänvisning till det anförda och till

förestående överväganden inom ramen för den

bostadssociala beredningens arbete avstyrks de i

detta avsnitt behandlade motionsyrkandena.

Boende för utsatta grupper

Tre motioner tar upp frågor om de bostadslösas och

hemlösas situation.

I motion 1998/99:Bo218 (s) framhålls att det är en

angelägen politisk uppgift att garantera alla

människor ett värdigt boende. Motionärerna anser att

riksdagen hos regeringen skall begära ett förslag om

hur bostadslösheten skall kunna elimineras samt hur

en jämlik bostadspolitik skall kunna utformas.

Motion 1998/99:Bo237 (kd) tar framför allt upp de

hemlösas situation. Motionärerna föreslår i yrkande

2 att riksdagen bör understryka vikten av att den

bostadssociala beredningen snabbt kan komma med

förslag till åtgärder på detta område.

Även i partimotion 1998/99:Bo236 (mp) yrkande 1 i

motsvarande del framhålls vikten av att den

bostadssociala beredningen återkommer med förslag

som kan förbättra situationen för de hemlösa och

socialt utslagna. I motionen pekas bl.a. på

möjligheten att bygga om nedlagda institutioner och

sjukhus till enskilt boende eller gruppbostäder för

dessa grupper.

Regeringen har tidigare under innevarande år

tillsatt en bostadssocial beredning med

parlamentarisk sammansättning. Beredningen har

enligt sina direktiv (dir. 1998:56) till uppgift att

följa utvecklingen på det bostadssociala området och

föreslå åtgärder för att stödja särskilt utsatta

grupper på bostadsmarknaden. Som underlag för sina

bedömningar och förslag skall beredningen bl.a. göra

en bostadssocial kartläggning av situationen på

bostadsmarknaden. Bland de bostadssociala frågor

som särskilt uppmärksammas i direktiven för

beredningen är de hemlösas situation.

Bostadsutskottet instämmer i vad som i motionerna

anförs om behovet av att uppmärksamma situationen

för bostadslösa och hemlösa. Utskottet kan

emellertid konstatera att den bostadssociala

beredning som nyligen tillsatts enligt sina direktiv

har uppgifter som ligger väl i linje med vad som

förordats av motionärerna. Det finns därför skäl att

avvakta resultaten av den bostadssociala

kartläggningen och eventuella förslag från

beredningen om åtgärder på området. I sammanhanget

bör även framhållas att situationen för de hemlösa

har uppmärksammats i budgetpropositionen för 1999.

Regeringen föreslår i propositionen att

utvecklingsmedel anvisas till åtgärder för hemlösa

(utgiftsområde 9, anslag B 20) . Förslaget innebär

att en treårig försöksperiod med stöd till

nyskapande projekt för hemlösa kommer att

genomföras. Det handlar om att utveckla och pröva

olika stödformer, finna metoder för lokala

inventeringar och uppsökande verksamhet. I samband

med förslaget om utvecklingsmedel till åtgärder för

hemlösa aviserar regeringen även sin avsikt att ge

Socialstyrelsen i uppdrag att göra en uppföljning av

en tidigare genomförd utredning om de bostadslösas

situation i Sverige.

Med hänvisning till vad som anförts om pågående och

planerade åtgärder vad gäller situationen för

bostadslösa och hemlösa anser utskottet att

motionsförslagen om tillkännagivande i den aktuella

frågan kan avstyrkas.

I motion 1998/99:Bo237 (kd) tas även upp frågan om

vilka åtgärder som kan vidtas för att motverka en

tilltagande boendesegregation. Enligt motionens

yrkande 3 bör riksdagen i ett tillkännagivande

framhålla behovet av statushöjande åtgärder i

segregerade bostadsområden. Incitament bör enligt

motionärerna skapas för att företag, institutioner

och myndigheter skall etablera sig i dessa områden.

Vidare föreslås att satsningar skall göras bl.a. på

positiva skol- och fritidsmiljöer. Ett motsvarande

tillkännagivande om behovet av lokalt

utvecklingsarbete och förbättrad service i s.k.

utsatta bostadsområden föreslås även i

Centerpartiets partimotion 1998/99:Sf608 yrkande 19.

I den bostadssociala beredningens arbete ingår även

att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att

motverka segregationen i boendet och de negativa

konsekvenserna av denna. Problemen med

boendesegregation har även behandlats i den

storstadspolitiska propositionen (1997/98:165) som

regeringen förelade riksdagen i maj 1998. I

propositionen tas en rad frågor upp med anknytning

till problemen med boendesegregation och vilka

insatser som krävs för att bryta en negativ

utveckling i vissa bostadsområden. Propositionen

jämte de motioner som väckts med anledning av denna

har under hösten beretts av arbetsmarknadsutskottet.

Utskottet har redovisat sina ställningstaganden i

betänkande 1998/99:AU2.

Bostadsutskottet kan även vad gäller

motionsförslagen om segregationen i boendet

konstatera att det motionärerna förordat i allt

väsentligt redan är eller kommer att bli föremål för

överväganden. Ett riksdagens tillkännagivande i

frågan skulle mot denna bakgrund inte anses tjäna

något reellt syfte. Motionerna 1998/99:Bo237 (kd)

yrkande 3 och 1998/99:Sf608 (c) yrkande 19 avstyrks

således.

Bostadsanpassningsbidrag

Ett kommunalt bidrag kan utgå till anpassning av

bostäder i syfte att ge personer med funktionshinder

ett självständigt liv i ett eget boende. Kommunerna

är skyldiga att lämna bidrag i enlighet med

bestämmelserna i lagen (1992:1574) om

bostadsanpassningsbidrag m.m.

Folkpartiet framhåller i sin partimotion

1998/99:So465 (fp) vikten av att nyproducerade hus

byggs så att de redan från början är anpassade för

människor med funktionshinder. Därigenom kan behovet

av bostadsanpassningsbidrag minska. Enligt motionens

yrkande 16 finns det emellertid anledning för

riksdagen att i ett tillkännagivande till regeringen

framhålla att bostadsanpassningsbidragen även i

fortsättningen kommer att behövas i olika

situationer.

I motion 1998/99:So376 (kd) yrkande 16 föreslås att

ett tillägg görs till 8 § i lagen om

bostadsanpassningsbidrag. Enligt den nuvarande

lydelsen av denna paragraf lämnas bidrag i samband

med nybyggnad, köp eller byte av bostad endast om

det finns särskilda skäl för att välja en bostad som

kräver anpassningsåtgärd. Motionärerna föreslår ett

tillägg med följande lydelse: "Särskilt skäl kan

vara att den funktionshindrade lagt ned rimligt

arbete på att finna en för honom och hans familj

lämplig bostad och kommunen inte inom en för den

funktionshindrade rimlig tid kan anvisa en bostad

som den funktionshindrade skäligen bör godta."

Bostadsutskottet anför följande med anledning av

motionsförslagen om bostadsanpassningsbidrag.

För den funktionshindrade kan möjligheten till

bidrag för anpassning av bostaden ha en avgörande

betydelse för möjligheten att bo kvar i en invand

miljö eller att skaffa sig ett självständigt boende.

Det torde också råda en bred politisk enighet om

denna ståndpunkt. Mot denna bakgrund förefaller det

i fp-motionen förordade tillkännagivandet inte

erforderligt.

Vad gäller den aktualiserade frågan om 8 § lagen om

bostadsanpassningsbidrag behandlas det där använda

begreppet "särskilda skäl" i den handbok som

Boverket utformat till stöd för kommunernas

bidragsgivning. Boverket hänvisar i handboken bl.a.

till att det i förarbetena till lagen anges att

särskilda skäl till bidrag kan föreligga när den

funktionshindrade trots omfattande försök inte

lyckats få tag på någon annan lämplig bostad.

Utskottet vill dock inte ifrågasätta att situationer

kan uppkomma då oklarhet kan föreligga om vad lagen

föreskriver om möjligheten till stöd i samband med

exempelvis bostadsbyte. Frågan har uppmärksammats av

Boverket som i skrivelser till regeringen föreslagit

överväganden vad gäller bostadsanpassningslagens

utformning i vissa avseenden. Utskottet har också

erfarit att frågor om reglerna för

bostadsanpassningsbidrag kommer att uppmärksammas i

samband med att en nationell handlingsplan för

handikappområdet utarbetas inom Regeringskansliet.

Handlingsplanen avses behandlas av regeringen i

september 1999 för att därefter föreläggas

riksdagen. Det får förutsättas att eventuella

problem med den aktuella bestämmelsen eller med

lagen i övrigt kan övervägas i detta sammanhang.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1998/99:So376 (kd) yrkande 16 och

1998/99:So465 (fp) yrkande 16.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18

budgetåret 1999

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1

utgiftsområde 18 och med avslag på de i bilaga 1 upptagna

motionerna

dels antar det i bilaga 3 till betänkandet fogade förslaget

till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

dels godkänner vad i propositionen föreslagits om ändrade

regler för utbetalning av små bidragsbelopp och om sänkt

bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll

av hyres- och bostadsrätts-hus,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om medelstilldelningen till byggforskning och om

formerna för de fortsatta övervägandena om statens insatser

inom byggforskningen,

dels godkänner vad i propositionen föreslagits om ram för

bidrag till åtgärder mot radon i bostäder,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om ändrade regler för beviljande av bidrag till

bostäder för studenter m.fl.,

dels bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget E 1

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet,

besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst

2 500 000 000 kr under perioden 2000-2002,

dels för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt

vad som i bilaga 2 angivits som utskottets förslag,

res. 1 (c)

2. beträffande anslagsfördelningen för budgetåren 2000

och 2001

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo236 yrkandena 6 och 9,

res. 2 (mp)

3. beträffande inriktningen av bostadspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo209 yrkande 1,

1998/99: Bo227, 1998/99:Bo237 yrkande 1 och 1998/99:N329

yrkande 3,

res. 3 (m)

res. 4 (kd)

4. beträffande en boendekostnadsdelegation

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo208 yrkandena 1 och

2,

res. 5 (v)

5. beträffande boendekostnaderna

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo219,

6. beträffande en europeisk bostadsmässa i Malmö

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo224,

7. beträffande de kommunala bostadsföretagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo208

yrkande 5, 1998/99:Bo232 och 1998/99:Bo407 yrkandena 1, 3, 5

och 6 samt med avslag på motionerna 1998/99:Bo201,

1998/99:Bo209 yrkande 21 och 1998/99:Bo237 yrkande 20 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 6 (m)

res. 7 (kd, c, fp)

8. beträffande bostadsfinansieringens utformning på

längre sikt

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo209 yrkandena 2, 3

och 5 samt 1998/99:Bo237 yrkande 12,

res. 8 (m)

res. 9 (kd)

9. beträffande investeringsbidrag för ekologiska

åtgärder

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo236 yrkande 3,

res. 10 (m) - motiv.

res. 11 (kd, mp)

10. beträffande konstnärlig utsmyckning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo236 yrkande 4,

res. 12 (mp)

11. beträffande förlusterna i kreditgarantisystemet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo235 yrkande 2 samt

1998/99:Bo236 yrkande 8, detta yrkande i motsvarande del,

res. 13 (mp)

12. beträffande krav på ett miljö- och hälsoriktigt

byggande

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo236 yrkande 8 i

motsvarande del,

res. 14 (mp)

13. beträffande bosparande

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo204, 1998/99:Bo209

yrkande 20, 1998/99: Bo221 samt 1998/99:Bo237 yrkande 17,

res. 15 (m)

res. 16 (kd, c)

res. 17 (fp)

14. beträffande villkoren för stödet till fukt- och

mögelskadade hus

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo222

yrkande 3 samt 1998/99:Bo236 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo202 yrkande 6,

1998/99: Bo208 yrkande 10, 1998/99:Bo209 yrkande 9 samt

1998/99:Bo212,

res. 18 (m)

res. 19 (v)

16. beträffande krav på en viss minsta bostadsstorlek för

hushåll med enbart umgängesrättsbarn

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo210,

res. 20 (mp)

17. beträffande systemet med preliminärt och slutligt

bostadsbidrag

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo226,

18. beträffande bostadsbidragen för sambor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo230,

19. beträffande bostadssituationen för ungdomar och

studenter

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo213 yrkande 2,

1998/99: Bo217, 1998/99:Bo223, 1998/99:Bo235 yrkande 4,

1998/99:Bo237 yrkande 11, 1998/99:A291 yrkandena 9 och 10,

1998/99:Fi210 yrkande 38, 1998/99:So373 yrkande 3 samt

1998/99:Ub453 yrkande 20,

res. 21 (m) - motiv.

res. 22 (v)

res. 23 (kd)

res. 24 (c)

res. 25 (mp)

20. beträffande situationen för bostadslösa och hemlösa

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo218, 1998/99:Bo236

yrkande 1, detta yrkande i motsvarande del, samt 1998/99:Bo237

yrkande 2,

res. 26 (kd)

res. 27 (mp)

21. beträffande segregationen i boendet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo237 yrkande 3 samt

1998/99:Sf608 yrkande 19,

res. 28 (kd, c)

22. beträffande bostadsanpassningsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:So376 yrkande 16

samt 1998/99:So465 yrkande 16.

res. 29 (kd)

res. 30 (fp)

Stockholm den 26 november 1998

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut

Billing1 (m), Lennart Nilsson (s),

Lilian Virgin (s), Owe Hellberg

(v), Ulf Björklund1 (kd), Sten

Andersson1 (m), Carina Moberg (s),

Inga Berggren1 (m), Anders Ygeman

(s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten

Lundström (v), Ulla-Britt

Hagström1(kd), Carl-Erik Skårman1

(m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),

Rigmor Ahlstedt (c), Yvonne

Ångström1 (fp) och Carina Adolfsson

(s).

1Ledamoten har ej deltagit i

beslutet under moment 1.

Reservationer

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde

18 budgetåret 1999 (mom. 1)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att utskottets yttrande vad gäller de nedan

angivna avsnitten bort ha följande lydelse:

A 6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader samt

A 7 Byggforskning

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s.

16 börjar med "Regeringens förslag" och på s. 18

slutar med "av utskottet":

En betydande del av dagens byggforskningsanslag går

till universitet och högskolor. Det är en enligt

utskottets mening riktig ordning. Vid universitet

och högskolor bedrivs den grundforskning som annars

kan riskera att få stå tillbaka för sådan forskning

och utveckling som ligger nära ren

produktutveckling. Statens insatser bör i första

hand syfta till att stödja fri och obunden forskning

som kan komma alla till godo.

Statens stöd utgör i många fall en förutsättning

för att forskningsmiljöer skall kunna byggas upp och

behållas. Samhällets långsiktiga satsningar inom

byggforskningen har också bidragit till att ge

förutsättningar för forskningsinsatser som annars

kanske inte skulle ha kommit till stånd. Inte minst

gäller detta tvärvetenskapliga projekt av olika

slag. En så drastisk nedskärning av anslaget till

byggforskning som den regeringen föreslår skulle

riskera att allvarligt skada eller slå sönder flera

av dagens forskningsmiljöer. Det skulle sedan vara

mycket svårt för att inte säga omöjligt att

återskapa dem. Den föreslagna nedskärningen av

anslaget bör därför inte komma till stånd.

I enlighet med förslaget i Centerpartiets

partimotion 1998/99:Fi210 yrkande 19 i motsvarande

del bör anslaget i stället återställas till sin

ursprungliga nivå genom att det tillförs 100

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Den nu förordade anslagsökningen gör det möjligt

att i ökad utsträckning satsa på byggforskning ur

ett kvinnoperspektiv i enlighet med förslaget i

motion 1998/99:Bo215 (kd, c). Det gäller bl.a.

forskning med kvinnliga förtecken om planering,

byggande och boende.

Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen i

Centerpartiets partimotion 1998/99:Fi210 yrkande 19

i motsvarande del samt motion 1998/99: Bo215 (kd,

c). I den mån övriga motionsyrkanden inte kan anses

vara tillgodosedda genom utskottets

ställningstagande avstyrks de av utskottet.

Regeringens motstående förslag till anslag avstyrks.

A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s.

18 börjar med "Vad gäller" och slutar med "anslag

avstyrks":

Utskottet har under lång tid ägnat stor

uppmärksamhet åt frågor om hur en hälsosam

boendemiljö skall kunna uppnås i hela

bostadsbeståndet. En självklar utgångspunkt är att

nytillkommande bostäder skall planeras och byggas på

ett sådant sätt att framtida problem undviks. Det är

emellertid också ett samhälleligt ansvar att på

olika sätt ge stöd åt dem som drabbats av de

felaktiga byggmetoder som tidigare använts och som i

många fall lett till omfattande skador. Det stöd som

kan ges från Fonden för fukt- och mögelskador har i

detta sammanhang en viktig uppgift. Bidraget från

fonden kan tillsammans med den tekniska sakkunskap

som erbjuds ha en avgörande betydelse för att många

hårt drabbade familjer skall kunna sanera sitt

mögelskadade hus.

Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att

regeringens förslag om att minska anslaget till

Fonden för fukt- och mögelskador inte bör vinna

riksdagens bifall. Utskottet tillstyrker i stället

förslaget i Centerpartiets partimotion 1998/99:Fi210

om en anslagsnivå som ligger 10 miljoner kronor över

vad regeringen förordat.

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s.

19 börjar med "I frågan" och på s. 20 slutar med

"motsvarande del":

Radon i bostadsmiljöerna anses vara orsaken till

ett stort antal lungcancerfall varje år. Det krävs

därför en fortsatt satsning på information om

riskerna så att berörda fastighetsägare vidtar de

saneringsåtgärder som är nödvändiga. Det statliga

stöd som kan utgå till åtgärder mot radon har i

detta sammanhang haft stor betydelse. Det vore att

sända ut helt felaktiga signaler om detta stöd nu

togs bort eller om stödmöjligheten starkt

begränsades.

Utskottet avstyrker av detta skäl regeringens

förslag till anslagsnivå för budgetåret 1999. Även

förslaget om att stödet i fortsättningen skall vara

rambegränsat avstyrks. Anslaget bör i stället

fastställas till den nivå som föreslås av

Centerpartiet i motion 1998/99:Fi210. Utskottets

ställningstagande innebär också ett tillstyrkande av

förslaget i motion 1998/99:Bo236 (mp) yrkande 5.

Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt

avstyrks.

A 12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder

för studenter m.fl.

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s.

23 börjar med "Beslutet att" och på s. 25 slutar med

"yrkande 11 avstyrks":

Det är angeläget att samhället kan erbjuda trygga

studiebetingelser för den enskilde studenten.

Bristen på studentbostäder har emellertid skapat

stora problem på många universitets- och

högskoleorter. Här har kommunerna ett stort ansvar

för att tillgången på bostäder står i

överensstämmelse med antalet studieplatser på orten.

Staten bör å sin sida fullfölja de åtaganden som

gjordes när stödet till studentbostäder nyligen

inrättades. Investeringsbidraget till bostäder för

studenter kan bidra till att påskynda ett nödvändigt

bostadsbyggande.

Enligt utskottets mening förefaller regeringens

förslag att avbryta den aktuella stödverksamheten

som mindre väl underbyggt. De uppgifter som

framkommit under beredningen av detta ärende visar

att det, tvärtemot vad regeringen hävdat, finns en

stor efterfrågan på stödet. Även det sätt som

regeringen föreslår att avvecklingen av stödet skall

genomföras på kan på goda grunder ifrågasättas.

Förslaget innebär att stöd inte kan beviljas i ett

stort antal ärenden där redan omfattande

investeringar är gjorda med förutsättningen att

statligt stöd skall kunna utgå. En sådan ordning

strider mot de krav som byggsektorn bör kunna ställa

på att staten skall fullfölja sina åtaganden.

Utskottet avstyrker på de anförda grunderna

regeringens förslag om ändrade bidragsregler och

anslag för budgetåret 1999. Anslaget bör som

föreslås i Centerpartiets partimotion fastställas

till den ursprungligen avsedda nivån, dvs. 75

miljoner kronor. I Centerpartiets partimotion finns

också förslag om att överläggningar bör komma till

stånd i syfte att lösa de problem som finns på

högskoleorterna med en omfattande brist på

studentlägenheter. I detta sammanhang finns också

skäl att överväga hur de nuvarande reglerna som styr

bidragsgivningen till studentbostäder kan förenklas.

Utskottet återkommer nedan till denna fråga i

avsnittet om bostadssituationen för ungdomar och

studenter.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av partimotion 1998/99:Fi210 yrkande 19 i

motsvarande del som sin mening ge regeringen till

känna. I den mån övriga motioner som behandlats i

detta sammanhang inte är tillgodosedda genom

utskottets förslag avstyrks de.

C 1 Länsstyrelserna

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s.

25 börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrks

sålunda":

Sedan år 1998 gör regeringen en fördelning av det

totala länsstyrelseanslaget på de enskilda

länssstyrelserna där bl.a. befolkningsstorleken får

bättre genomslag. Någon mer detaljerad redovisning

av hur fördelningen gjorts och vilka kriterier i

övrigt som tillämpats vid denna har dock inte

regeringen lämnat. Det är enligt utskottets mening

en brist. Som redovisas i motion 1998/99:Bo301 (m)

är det fortfarande stora skillnader i anslagets

storlek mellan olika län räknat per länsinvånare.

Det finns enligt utskottets mening mot bakgrund

härav skäl att låta befolkningsstorleken få om inte

fullt så större genomslag än vad som nu är fallet.

Enligt utskottets mening bör det uppdras åt

regeringen att göra en ny fördelning mellan länen

med denna utgångspunkt. I anslutning härtill bör

regeringen dessutom redovisa vilka förhållanden

utöver befokningsstorleken som har beaktats och

vilken tyngd dessa faktoret getts.

Vad utskottet nu med anledning av motion

1998/99:Bo301 (m) anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s.

31 börjar med "Av redovisningen" och på s. 32 slutar

med "behandlade motionsyrkanden":

Under den tid som stöd till lokala

investeringsprogram kunnat utgå har en tilltagande

kritik riktats mot bidragsverksamheten. Kritiken har

både gällt inriktningen på stödet och den

fördelningsmodell som tillämpas. Bostadsutskottets

egen uppföljning av stödverksamheten bekräftar till

stor del de invändningar som har riktats mot

regeringens sätt att handha stödet. Fördelningen av

medel tycks ha skett på ett delvis godtyckligt sätt

och enskilda projekt har beviljats stöd i en

omfattning som inte synes stå i överensstämmelse med

stödverksamhetens syfte.

Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet att

det nu finns starka skäl som talar för att de medel

som tidigare beräknats för stödet till lokala inve-

steringsprogram delvis används för andra

verksamheter som syftar till att stärka en ekologisk

utveckling av samhället. Utskottet har vad gäller

anslagsområde 18 ställt sig bakom förslag från

Centerpartiet om att dessa medel i stället tillförs

bl.a. stödet till radonsanering och åtgärder mot

fukt- och mögelskador samt byggforskning med denna

inriktning. Vidare bör medel tillföras åtgärder för

miljö- och naturvård inom utgiftsområde 20.

Utskottet ansluter sig således till den bedömning i

frågan som redovisas i Centerpartiets partimotion

1998/99:Fi210 samt i motion 1998/99:Bo507 (c)

yrkande 10. Anslaget för verksamheten budgetåret

1999 bör minskas med 660 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Utskottet

ansluter sig också till förslaget i motion

1998/99:Bo222 (m) yrkande 8 med innebörden att

riksdagen inte skall lämna något bemyndigande till

regeringen att besluta om nya åtaganden på området

för åren 2000-2002. Den fortsatta fördelningen av

stödet till lokala investeringsprogram bör i stället

ske på regional nivå. Utskottet tillstyrker i denna

fråga förslaget i motion 1998/99:Bo205 (c) om att ge

länsstyrelserna en viktig roll i detta sammanhang.

Vad utskottet ovan förordat bör riksdagen med

anledning av de aktuella motionerna som sin mening

ge regeringen till känna. Regeringens förslag om

stödet till lokala investeringsprogram avstyrks

liksom de motionsförslag som inte kan anses

tillgodosedda genom utskottets förslag i frågan.

E 2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s.

32 börjar med "Bostadsutskottet tillstyrker" och

slutar med "anpassade investeringsprogram":

Enligt utskottets uppfattning föreligger det inget

behov av att inrätta den föreslagna myndigheten. Som

utskottet ovan förordat bör i stället den fortsatta

stödverksamheten ske med en decentraliserad

inriktning där länsstyrelserna ges en central roll.

Vad utskottet anfört i denna fråga innebär en

anslutning till förslaget i motion 1998/99:Bo222

yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18

budgetåret 1999

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1

utgiftsområde 18 samt motionerna 1998/99:Bo205, 1998/99:Bo215,

1998/99:Bo222 yrkandena 9 och 10, 1998/99:Bo236 yrkande 5,

1998/99:Bo301, 1998/99:Bo507 yrkande 10 samt 1998/99:Fi210

yrkande 19 och med avslag på övriga i bilaga 1 upptagna

motioner

dels antar det i bilaga 3 till betänkandet fogade förslaget

till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

dels godkänner vad i propositionen föreslagits om ändrade

regler för utbetalning av små bidragsbelopp och om sänkt

bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll

av hyres- och bostadsrätts-hus,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om medelstilldelningen till byggforskning och om

inriktningen av byggforskningen,

dels avslår förslaget i propositionen om ram för bidrag till

åtgärder mot radon i bostäder,

dels avslår förslaget i propositionen om ändrade regler för

beviljande av bidrag till bostäder för studenter m.fl.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om fördelningen av länsstyrelseanslaget,

dels inte lämnar regeringen det begärda bemyndigandet i fråga

om ramanslaget E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om medelstilldelningen till lokala investeringsprogram,

dels för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt

vad som i bilaga 2 angivits som förslaget i reservation 1,

2. Anslagsfördelningen för budgetåren 2000

och 2001 (mom. 2)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Den hittillsvarande" och slutar med

"avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Det finns i dag stora brister i inomhusmiljön i

många byggnader. Det gäller såväl skolor och daghem

som våra bostäder. Det är därför viktigt att

åtgärder vidtas för att komma till rätta med dessa

problem. En angelägen åtgärd är naturligtvis att

skapa regler för planering och byggande som ger

förutsättningar för ett långsiktigt hållbart och

sunt byggande och boende. Åtgärder med denna

inriktning ger också god effekt på lång sikt.

Däremot kan insatser av annat slag behövas för att

komma till rätta med bristerna i dagens byggnader.

Exempel på för framtiden nödvändiga satsningar är,

som framhålls i Miljöpartiets partimotion

1998/99:Bo236, stöd till fukt- och mögelskadade hus,

stöd till radonsanering samt ökade

byggforskningsinsatser. Mot bakgrund härav bör

riksdagen därför redan nu ta preliminär ställning

till motsvarande anslag för budgetåren 2000-2001. I

enlighet med förslaget från Miljöpartiet bör därför

de aktuella anslagen ökas med följande belopp i

förhållande till vad regeringen preliminärt

redovisat:

A 7 Byggforskning med 50 miljoner kronor för år 2000 och med

40 miljoner kronor för år 2001,

A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador med 5

miljoner kronor för vart och ett av åren 2000 och 2001,

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder med 10 miljoner

kronor för vart och ett av åren 2000 och 2001.

Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i

Miljöpartiets partimotion 1998/99:Bo236 yrkande 9

förordat bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande anslagsfördelningen för budgetåren 2000 och

2001

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo236 yrkandena

6 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Inriktningen av bostadspolitiken

(mom. 3)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Riksdagens ställningstagande" och på s.

36 slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande

lydelse:

Den svenska bostadsmarknaden har under lång tid

utmärkts av omfattande regleringar, långtgående

subventionssystem och en uttalad politisk styrning.

Effekterna av denna politik framträder i dag också

med all önskvärd tydlighet i form av höga

boendekostnader, ett extremt lågt nybyggande,

obalanser på bostadsmarknaden, en växande illegal

marknad för hyreskontrakt och en tilltagande

segregation. Det är därför nu hög tid att dra lärdom

av de gångna årens bostadspolitiska misstag och

forma en ny och långsiktigt hållbar bostadspolitik

där den boende ställs i centrum.

Den framtida bostadspolitiken bör, som framhålls i

de båda m-motionerna, i stället grundas på valfrihet

och syfta till ett bra boende till en så låg kostnad

som möjligt. Det innebär att boendet bör utvecklas

utifrån människors egna önskemål och vilja i stället

för politiska planer. Utvecklingen måste gå i

riktning mot fasta och stabila spelregler och en

bostadsmarknad där den enskildes önskemål är

styrande i stället för politiska regleringar.

Som ett led i strävandena att nå de nu i korthet

relaterade bostadspolitiska målen bör bl.a.

bostadssubventionerna avvecklas i takt med att

fastighetsskatten tas bort,

ett bosparsystem införas,

tomträttsinstitutet avskaffas,

bostadsrättens ställning stärkas,

ägarlägenheter införas,

det ursprungliga bruksvärdessystemet återupprättas,

kommunernas roll begränsas samt

det kommunala ägandet av bostadsföretag avvecklas.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna

1998/99:Bo209 (m) yrkande 1 och 1998/99:N329 (m)

yrkande 3 anfört om bostadspolitikens utformning och

inriktning bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande inriktningen av bostadspolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo209

yrkande 1 samt 1998/99:N329 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1998/99:Bo227 samt 1998/99:Bo237 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Inriktningen av bostadspolitiken

(mom. 3)

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Riksdagens ställningstagande" och på s.

36 slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande

lydelse:

De senaste årens bostadspolitik och därmed också

familjepolitiken har framför allt påverkats av två

mot varandra stående politiska strömningar. Den ena

av dessa präglas av ett socialistiskt,

kollektivistiskt och den andra av ett liberalt,

individualistiskt synsätt. Inget av dessa synsätt

leder till en bostadspolitik som fyller det av

riksdagen fastlagda målet: "Boendemiljön skall bidra

till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och

särskilt främja en god uppväxt för barn och

ungdomar". Vad som nu erfordras är därför en

bostadspolitik som bygger på en gemenskap där

familjens roll och betydelse lyfts fram.

Som framhålls i motion 1998/99:Bo237 (kd) bör

ytterligare en utgångs-punkt för bostadspolitiken

vara att människor skall kunna känna trygghet i sitt

boende. En förutsättning för att detta skall bli

möjligt är att de boende ges stor frihet i valet av

bostad. Så är i dag inte fallet. Genom att öka

valfriheten ökar också förutsättningarna för en god

boendemiljö för alla. Detta är inte minst viktigt

med tanke på barnens bästa.

Vad utskottet nu med anslutning till motion

1998/99:Bo237 (kd) yrkande 1 anfört om inriktningen

av bostadspolitiken bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden

avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande inriktningen av bostadspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo237 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1998/99:Bo209 yrkande 1,

1998/99:Bo227 samt 1998/99:N329 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. En boendekostnadsdelegation (mom. 4)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "Det kan" och slutar med "2 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utvecklingen på 1990-talet har kommit att alltmer

hota den sociala bostadspolitiken. Flera av de

politiska beslut som fattats har lett till ökade

kostnader i boendet för alla grupper. Det mest

påtagliga exemplet på ett sådant beslut är den

underfinansierade skattereformen. Även de

nedskärningar av stödet till boende och byggande som

följt i spåren av budgetsaneringen har hårt drabbat

de boende.

En följd av minskningarna i bostadsstödet och

förändringarna i beskattningen är att villkoren för

olika upplåtelseformer drastiskt har förändrats. Det

finns i dag en uppenbar orättvisa mellan framför

allt hyresrätt och andra upplåtelseformer.

Kostnaderna för att bo i hyresrätt har sedan slutet

av 1980-talet ökat i snabbare takt än i någon annan

boendeform. Någon tendens till att denna trend är på

väg att brytas finns inte heller. Den förefaller

snarare att ha förstärkts under senare år.

För att komma till rätta med den uppkomna

situationen måste en allsidig bedömning av

utvecklingen inom bostadssektorn nu komma till

stånd. På grundval av denna bedömning måste sedan

förslag utarbetas om hur rättvisa i boendet skall

åstadkommas. Förslagen måste också avse hur

förutsättningar för alla att kunna efterfråga en

rimlig boendestandard till rimlig kostnad skall

skapas.

Det nu förordade arbetet bör genomföras av en

särskild utredning. Denna utredning bör bildas genom

att dagens byggkostnadsdelegation omvandlas till en

boendekostnadsdelegation. I enlighet med förslaget i

Vänsterpartiets partimotion 1998/99:Bo208 bör

sålunda den nuvarande delegationen ges nya direktiv

och samtidigt breddas till sin sammansättning. Den

bör sedan skyndsamt göra sin bedömning och lämna

förslag med den inriktning som utskottet förordat

ovan.

Vad utskottet nu med anslutning till

Vänsterpartiets partimotion 1998/99: Bo209 yrkandena

1 och 2 förordat om en boendekostnadsdelegation m.m.

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande en boendekostnadsdelegation

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo219 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. De kommunala bostadsföretagen (mom. 7)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Kommunernas bostadspolitiska" och på s.

40 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

På kommunen ligger ett oavvisligt krav att

praktiskt lösa bostadsproblemen för människor som

har sociala problem. Kommunen ansvarar också för att

handikappade, äldre och andra med behov av särskilda

boendeformer blir tillgodosedda. Socialtjänstlagen

lägger det yttersta ansvaret för människors

nödvändiga uppehälle på kommunen. Ansvaret påverkas

inte av om bostäderna ägs och förvaltas direkt av

kommunen eller det sker genom ett bolag eller av om

bostäderna hyrs av kommunen. Genom plan- och

bygglagens bestämmelser har kommunen ett

planmonopol. Detta verktyg skall kommunen använda

för att bidra till att det finns ett tillräckligt

antal bostäder och till att goda boendemiljöer

skapas.

Det är enligt utskottets mening således inte

nödvändigt för kommunerna att äga stora delar av

fastighetsbeståndet på den lokala bostadsmarknaden

för att klara sina bostadspolitiska uppgifter. De

kommunala bostadsbolagens fastighetsinnehav kan inte

ens ses som en fördel ur detta perspektiv. I många

fall har deras fastighetsinnehav vänts till en klar

nackdel då detta innehav kommit att äventyra

kommunernas kärnverksamhet såsom omsorg och skola.

Felinvesteringar och förlustverksamhet - som inte

längre döljs av stora statliga subventioner - har

fått betalas av kommuninnevånarna i form av ökad

skatt eller genom neddragningar av den kommunala

verksamheten.

Det kommunala ägandet av företag som konkurrerar

med privata företag leder ofelbart till problem.

Kommunala företag har en konkurrensfördel framför

privata. Genom att t.ex. använda beskattningsmakten

kan en kommun garantera ett bolag

aktieägartillskott. Banker och kreditinstitut kan

erbjuda kommunala företag med kommunal borgen lägre

räntor eftersom riskerna är mindre. Samtidigt

behöver kommunen som ägare inte ställa ett

avkastningskrav på bolaget. Kommunala bolag medför

risker för att kommunerna i strid med kommunallagen

ägnar sig åt affärsverksamhet som snedvrider

konkurrensen på en marknad där lokala företag skulle

kunna utvecklas. Bl.a. Konkurrensverket har pekat på

detta problem. På senare tid har många kommuner

bildat koncerner. Det främsta syftet är ofta

avancerad skatteplanering, bl.a. för att uppnå den

skattebefrielse som kommunen ändå skulle ha haft om

man bedrev verksamheten som kommunal förvaltning.

En försäljning av de kommunala bostadsbolagen måste

till. När det offentliga träder tillbaka ökar

konkurrensen. En ökad konkurrens kan skapa

förutsättningar för billigare, effektivare och

bättre lösningar för de boende.

Kommuner med finansiella problem måste göra allt

som står i deras makt för att komma till rätta med

de problem de har. En viktig del i detta arbete är

att kommunerna har möjlighet att avyttra sina

bostadsbolag eller att minska det antal fastigheter

dessa äger. Det kan inte komma i fråga att på något

sätt ställa upp hinder för försäljningar. Förslaget

i motion 1998/99:Bo407 (s) bör således avstyrkas.

Detta förslag är också oacceptabelt ur den

synvinkeln att det hindrar ett breddat ägande av

bostäderna. Motionsförslaget innebär nämligen att

hyresgästerna skulle förbjudas att för ombildning

till bostadsrätter förvärva det hus de bebor till

gängse marknadspris, samtidigt som bostadsföretaget

till samma pris skulle kunna sälja huset till vilken

annan spekulant som helst.

Staten har redan satt upp hinder för försäljning av

kommunala hyreshus i form av den s.k. lex Nacka. De

uppsatta hindren bör mot den nu givna bakgrunden

snarast avskaffas.

Av utskottets ställningstagande framgår att både

bostadspolitiska och kommunekonomiska skäl talar mot

att staten ställer upp hinder för kommunen att vidta

dispositioner beträffande de kommunala

bostadsbolagen eller deras fastigheter. Samma

slutsats kan härledas ur principen om kommunal

självbestämmanderätt. De regler som brukar kallas

lex Nacka, vilka utskottet önskar se avskaffade,

innebär att staten i praktiken övertagit vissa

ägarfunktioner från kommunerna. Initiativ till och

genomförande av ägarförändringar i dessa företag

skall beslutas på kommunal nivå och inte som nu i

realiteten av regeringen. Detta är ett faktiskt

intrång i det kommunala självstyret. Att regeringen

och flertalet kommuner har helt olika syn på vem som

skall ha beslutanderätten om en omstrukturering av

de kommunala bostadsföretagen torde dessutom stå

helt klart. Utskottet finner det naturligt att

besluten fattas av ägarna till dessa företag,

nämligen kommunerna. Regeringen är inte bättre

skickad än företagens ägare att fatta dessa beslut.

Ett synsätt som bygger på ett "centralt

beslutsfattande" i dessa frågor går på tvärs mot den

ordning som statsmakterna i andra sammanhang hävdar

och som innebär att besluten skall fattas så nära

dem som är berörda därav som möjligt. Det borde inte

råda någon tvekan om att ärenden som rör de

kommunala bostadsföretagens ägarprofil bäst kan

bedömas i ett kommunalpolitiskt perspektiv och inte

mot bakgrund av någon mer eller mindre "ideologisk

centralistisk doktrin".

Ett statligt stöd utgår till kommuner i kris som

bl.a. beror på övermäktiga åtaganden för boendet.

Den s.k. bostadsakuten innebär att utöver

kommuninnevånarna nu också alla Sveriges innevånare

måste bidra till en del av de kommunala företagen.

Det är inte motiverat att staten lämnar stöd för att

bostadsbolagens problem skall kunna klaras. Beror en

kommuns finansiella problem på dess bostadsbolag

skall kommunen redovisa en plan för avyttringen av

bostadsbolagen för att kommunen skall vara

berättigad att erhålla stöd. Sådant stöd skall

således kunna ges endast för att en kommun skall

klara sina grundläggande uppgifter. I princip bör

stöd kunna medges endast till sådana kommuner där

vården, skolan och omsorgen hotas och där

utförsäljning av kommunala bolag inte är realistiska

handlingsalternativ.

Det är angeläget att särskilda överväganden kommer

till stånd avseende de av utskottet berörda

frågeställningarna. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med nödvändiga förslag i enlighet med vad

utskottet uttalat. Det finns skäl att detta sker

skyndsamt. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna 1998/99:Bo201 (m),

1998/99:Bo209 (m) yrkande 21 och 1998/99:Bo237 (kd)

yrkande 20 samt med avslag på motionerna

1998/99:Bo407 (s) yrkandena 1, 3, 5 och 6,

1998/99:Bo232 (s), samt 1998/99:Bo208 (v) yrkande 5

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande de kommunala bostadsföretagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo201,

1998/99:

Bo209 yrkande 21 samt 1998/99:Bo237 yrkande 20 och med avslag

på motionerna 1998/99:Bo407 yrkandena 1, 3, 5 och 6, 1998/99:

Bo232 samt 1998/99:Bo208 (v) yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. De kommunala bostadsföretagen (mom. 7)

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd), Rigmor

Ahlstedt (c) och Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Kommunernas bostadspolitiska" och på s.

40 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Den s.k. lex Nacka innebär starka inskränkningar i

kommunernas möjligheter att försälja hela eller

delar av sina bostadsbolag liksom för dessa bolag

att sälja sina fastigheter. Lex Nacka inskränker

valfriheten för de boende eftersom hyresgästerna

hindras att ombilda sina hyresrätter till

bostadsrätter.

Staten har genom de nämnda reglerna övertagit vissa

ägarfunktioner från kommunerna. Initiativ till och

genomförande av ägarförändringar i dessa företag

måste beslutas av dem själva och inte som nu i

realiteten av regeringen. Detta är ett faktiskt

intrång i det kommunala självstyret. Att regeringen

och flertalet kommuner har helt olika syn på var och

av vem besluten om en eventuell omstrukturering av

de allmännyttiga bostadsföretagen skall fattas torde

stå helt klart. Utskottet finner det liksom

motionärerna naturligt att besluten fattas av ägarna

till dessa företag, nämligen kommunerna, medan

regeringen tydligen anser sig bättre skickad än

företagens ägare att fatta dessa beslut. Ett synsätt

som bygger på ett "centralt beslutsfattande" går på

tvärs mot den ordning som statsmakterna i andra

sammanhang hävdar och som innebär att besluten skall

fattas så nära dem som är berörda därav som möjligt.

Det borde inte råda någon tvekan om att ärenden som

rör de allmännyttiga bostadsföretagens ägarprofil

bäst kan bedömas i ett kommunalpolitiskt perspektiv.

Vissa frågor om de allmännyttiga företagen är nu

föremål för överväganden inom Regeringskansliet.

Utskottet anser att det är viktigt att de

överväganden som görs sker mot bakgrund av kommunens

ansvar för bostadsförsörjningen. Detta ansvar

innebär inte nödvändigtvis att kommunen själv

behöver äga och förvalta ett bostadsföretag för att

t.ex. kunna tillgodose sociala behov. Varje förbud

eller regel som hindrar kommunerna att sälja sina

bostadsföretag bör därför ifrågasätts. En stor brist

med kommunala bolag är avsaknaden av demokratisk

insyn. Regeringens överväganden bör även avse denna

fråga.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med

nödvändiga förslag i enlighet med vad utskottet

uttalat och i övrigt beakta utskottets

ställningstaganden. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo237 (kd)

yrkande 20 samt med avslag på motionerna 1998/99:

Bo407 (s) yrkandena 1, 3, 5 och 6, 1998/99:Bo232

(s), 1998/99:Bo208 (v) yrkande 5, 1998/99:Bo201 (m)

och 1998/99:Bo209 (m) yrkande 21 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande de kommunala bostadsföretagen

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo237 yrkande 20

och med avslag på motionerna 1998/99:Bo407 yrkandena 1, 3, 5

och 6, 1998/99:Bo232, 1998/99:Bo208 yrkande 5, 1998/99:Bo201

samt 1998/99:Bo209 yrkande 21 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

8. Bostadsfinansieringens utformning på

längre sikt (mom. 8)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Dagens räntebidragssystem" och på s. 41

slutar med "yrkande 12" bort ha följande lydelse:

Sedan räntebidragen infördes år 1975 har

produktionskostnaderna för bostäder ökat dubbelt så

mycket som kostnaderna för andra varor och tjänster.

Räntebidragssystemet medförde därför under en rad av

år dels en orimlig belastning på statsbudgeten, dels

att bostadsmarknaden inte fungerade på önskvärt

sätt. Bostadskonsumenterna saknade incitament att

hålla nere kostnaderna, och en obalans uppstod

mellan utbud och efterfrågan. Genom det s.k.

Danellsystemet inledde den dåvarande borgerliga

regeringen år 1993 en successiv avveckling av

räntebidragssystemet. Regler infördes som sänkte

lånekostnaderna och fördelade kreditriskerna på ett

mer rimligt sätt mellan staten och låntagaren. Även

den nuvarande regeringen har insett fördelarna med

Danellsystemet. Trots att regeringen på olika sätt

försenat avvecklingen av subventionerna kommer dessa

att vara nästan helt borta inom några få år. Om inte

något görs kommer dock den 30-procentiga

räntebidragsandelen att finnas kvar för nyare hyres-

och bostadsrättshus.

Det är enligt utskottets mening mot bakgrund härav

nödvändigt att nu gå vidare i reformarbetet och

utforma en långsiktigt hållbar bostadspolitik utan

subventioner och politisk intervention. I stället

bör utrymme för boendekostnaderna skapas genom

sänkta skatter på arbete, företagande och sparande.

Möjligheter bör även skapas för en större egen

kapitalinsats genom ett nytt system för bosparande.

Avvecklingen av de statliga subventionerna till

bostadsfinansiering bör genomföras enligt följande

riktlinjer. För de fastigheter som har stöd enligt

det räntebidragssystem som tillämpades före år 1993

bör minskningen fortgå som nu, men med ökad

hastighet. Detta möjliggörs genom samtidigt sänkt

fastighetsskatt. De fastigheter som får stöd enligt

Danellsystemet bör, när bidragsnivån nått ned till

30 %, befrias från fastighetsskatt samtidigt som den

kvarvarande subventionen avvecklas. För

nyproducerade fastigheter bör fastighetsskatten

avskaffas och inga subventioner utgå. Denna reform

bör kunna träda i kraft fr.o.m. år 1999.

Vad utskottet nu med anslutning till motion

1998/99:Bo209 (m) yrkandena 2, 3 och 5 anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I

den mån övriga motionsförslag inte kan anses vara

tillgodosedda med det anförda avstyrks de.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande bostadsfinansieringens utformning på längre

sikt

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo209 yrkandena

2, 3 och 5 och med avslag på motion 1998/99:Bo237 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Bostadsfinansieringens utformning på

längre sikt (mom. 8)

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Dagens räntebidragssystem" och på s. 41

slutar med "yrkande 12" bort ha följande lydelse:

Det räntebidragssystem som tillämpades före år 1993

kom att leda till en helt oacceptabel belastning på

statens finanser. Systemet innehöll så gott som inga

incitament för att hålla ner produktionskostnaderna.

De kom också att stiga i snabbare takt än

kostnaderna för andra produkter. En effekt av denna

utveckling var naturligtvis att inte heller

boendekostnaderna kunde hållas på en rimlig nivå.

Ett påtagligt bevis för de svårigheter som detta

gett upphov till är de många konkurser som drabbat

de s.k. krisårgångarna, dvs. bostäder byggda i

slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet.

Det är mot den nu skisserade bakgrunden som

finansieringssystemet lades om av den dåvarande

borgerliga regeringen genom att det s.k. Danell-

systemet infördes. Denna åtgärd har lett till att

förutsättningar nu finns att avveckla det generella

stödet till bostadsbyggandet. Med den utformning

stödet har i dag innebär det i praktiken att staten

subventionerar boendet för betalningsstarka hushåll

i attraktiva lägen på orter med tillväxt. Det är

sannolikt att bostäder i dessa lägen kan byggas även

utan statliga subventioner. Ur fördelningspolitisk

synvinkel är det mycket tveksamt att med ett

generellt produktionsstöd subventionera boendet för

betalningsstarka hushåll i tillväxt- regionerna.

Räntebidragssystemet bör därför på sikt avvecklas. I

takt med att det sker bör fastighetsskatten

samtidigt trappas ned. Det stöd som i fortsättningen

bör utgå till bostadsbyggande bör avse äldrebostäder

och åtgärder för att förbättra tillgängligheten.

Vad utskottet nu med anslutning till motion

1998/99:Bo237 (kd) yrkande 12 anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. I den mån

övriga motionsförslag inte kan anses vara

tillgodosedda avstyrks de.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande bostadsfinansieringens utformning på längre

sikt

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo237 yrkande

12 och med avslag på motion 1998/99:Bo209 yrkandena 2, 3 och 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Investeringsbidrag för ekologiska

åtgärder (mom. 9, motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av

utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Vid

sin" och slutar med "3 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Beslutet om att fr.o.m. år 2000 införa ett

investeringsbidrag för ekologiska åtgärder

vid bostadsbyggande bör enligt utskottets

mening rivas upp. Skäl saknas mot bakgrund

härav att diskutera enskildheter i detta

stöd. Motion 1998/99:Bo236 (mp) yrkande 3

avstyrks sålunda.

11. Investeringsbidrag för ekologiska

åtgärder (mom. 9)

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd) och

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Vid sin" och slutar med "3 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Det ligger enligt utskottets mening ett stort värde

i att ett bidrag för ekologiskt hållbart byggande

införs fr.o.m. år 2000. Genom ett stöd med denna

inriktning bör det bli möjligt att introducera nya,

ekologiskt riktiga lösningar som annars kanske inte

skulle ha kommit till stånd. Exempel på åtgärder som

enligt utskottets mening bör kunna få stöd är

energi-, vatten- och avloppslösningar som i dag är

dyrare än konventionella alternativ. Som stödet nu

är utformat är det förbehållet hyres- och

bostadsrättshus i sammanhållna bostadsområden. Det

är en enligt utskottets mening onödig begränsning. I

enlighet med förslaget i Miljöpartiets partimotion

1998/99:Bo236 bör därför stödet utvidgas till att

också omfatta nya och ekologiskt riktiga lösningar i

områden med småhus.

Vad utskottet nu med anslutning till Miljöpartiets

partimotion 1998/99: Bo236 yrkande 3 anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande investeringsbidrag för ekologiska åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo236 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Konstnärlig utsmyckning (mom. 10)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "I den" och slutar med "bet.

1997/98:KrU14)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vad som i Miljöpartiets partimotion

1998/99:Bo236 anförts om värdet av att våra

boendemiljöer är estetiskt tilltalande. Även enligt

utskottets mening bör därför krav ställas på att

minst 1 % av byggkostnaden i de större byggprojekt

som ges statligt produktionsstöd skall användas för

konstnärlig utsmyckning. Som anförs i motionen måste

större vikt i fortsättningen läggas vid att alla ny-

och ombyggnader genomförs på ett sådant sätt att

behovet av estetiska kvaliteter tillgodoses.

Erfarenheten visar att vackra hus med omsorgsfullt

utformade gemensamhetsutrymmen och en närmiljö med

skönhetsvärden starkt bidrar till trivseln i ett

område. Detta kan i sin tur bidra till bl.a. minskad

skadegörelse och ett ökat engagemang i

bostadsområdets skötsel. Ett krav på konstnärlig

utsmyckning kan därigenom även i ekonomiska termer

anses vara befogat.

Vad utskottet nu anfört med anledning av

Miljöpartiets partimotion 1998/99:Bo236 yrkande 4

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande konstnärlig utsmyckning

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo236 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Förlusterna i kreditgarantisystemet

(mom. 11)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Bostads-utskottet delar" och på s. 43

slutar med "stället avvaktas" bort ha följande

lydelse:

Det beslutsunderlag som tidigare redovisats för

riksdagen om förlustutvecklingen inom

kreditgarantisystemet har visat sig vara

otillförlitligt. Enligt den nya förlustprognosen

kommer anslagsbehovet att väsentligt överstiga vad

som tidigare beräknats. Förlusterna i

kreditgarantisystemet har medfört behov av

omprioriteringar av andra verksamheter inom

utgiftsområde 18 för budgetåret 1999. Det är nu

väsentligt att regeringen vidtar kraftfulla åtgärder

i syfte att minska förlusterna och underställer

riksdagen en redovisning av orsakerna till

förlustutvecklingen.

Enligt utskottets mening bör de överväganden som

måste komma till stånd ta sikte på att klarlägga

sambanden mellan alla de åtgärder som lett fram till

de konkurser och rekonstruktioner som orsakat

kreditgarantiförlusterna. Särskilt bör analyseras

hur besparingarna inom räntebidragssystemet och

infasningen av nyare fastigheter i

fastighetsskattesystemet påverkat den ekonomiska

situationen för de aktuella fastigheterna.

Regeringen bör i vårpropositionen återkomma till

riksdagen med den redovisning som utskottet förordat

tillsammans med förslag till åtgärder som kan minska

statens garantiförluster.

Vad utskottet nu föreslagit bör riksdagen med

anledning av motion 1998/99:Bo236 (mp) yrkande 8 i

motsvarande del som sin mening ge regeringen till

känna. Förslaget i motion 1998/99:Bo235 (v) yrkande

2 får därmed anses tillgodosett. Motionen avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande förlusterna i kreditgarantisystemet

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo236 yrkande 8,

detta yrkande i motsvarande del, och med avslag på motion

1998/99:Bo235 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

14. Krav på ett miljö- och hälsoriktigt

byggande (mom. 12)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Förslag motsvarande" och på s. 44 slutar

med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:

De statliga kreditgarantierna har i dag en stor

betydelse för att ett bostadsbyggnadsprojekt skall

kunna komma till stånd. Det måste anses vara rimligt

att staten kan ställa krav på att de projekt som

erhåller kreditgaranti är utförda så att byggnaden

långsiktigt kan fylla sin funktion och därmed

behålla sitt värde. Om denna förutsättning skall

kunna uppfyllas måste krav ställas på att byggnaden

uppförs på ett miljö- och hälsoriktigt sätt.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion

1998/99:Bo236 (mp) yrkande 8 i motsvarande del om

att ett sådant krav skall införas.

Vad utskottet anfört med anledning av den aktuella

motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Det bör ankomma på regeringen att

utforma de närmare villkor som bör gälla för att

kravet på miljö- och hälsoriktigt byggande skall

kunna hävdas.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande krav på ett miljö- och hälsoriktigt byggande

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo236 yrkande 8

i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. Bosparande (mom. 13)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "Bostadsutskottet och" och på s. 45

slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

I de flesta länder spelar det egna sparandet en

avgörande roll för den som skall förvärva en bostad.

Däremot har det i Sverige under en lång rad av år

bara krävts en mycket liten egen insats av

förvärvaren. Även om detta naturligtvis har gjort

det lättare att skaffa en bostad har de senaste

årens utveckling visat att det lett till svårigheter

för många människor att behålla bostaden. Den stora

lånebörda som följer av en låg kontantinsats gör den

boende mycket utsatt för räntehöjningar. Det har

också visat sig att många som förvärvat en bostad

fått ekonomiska svårigheter när räntorna stigit. En

ökad egen insats motverkar detta och bidrar därmed

till en bättre ekonomisk stabilitet för den enskilde

och en stabilare bostadsmarknad för samhället. Det

finns enligt utskottets mening starka skäl som talar

för att förutsättningarna för ett långsiktigt

bosparande måste förbättras.

I betänkandet Bosparande (SOU 1994:121) läggs fram

ett förslag till bosparande. Förslaget innebär att

sparandet skall stimuleras genom en statlig

kreditgaranti. Sparare som regelbundet bosparar i

någon av de sparformer som erbjuds på marknaden,

således även sparande i särskilda bosparkassor,

skall kunna kvalificera sig för en statlig

kreditgaranti i samband med köp av eget hem eller

bostadsrätt. Enligt utskottets mening skulle en

sådan garanti kunna ge den stimulans som nu

erfordras för att få till stånd ett erforderligt

bosparande. Utskottet delar sålunda vad som i motion

1998/99:Bo209 (m) anförts om att utredningsförslaget

nu bör genomföras. Det bör ankomma på regeringen att

snarast vidta de åtgärder som erfordras för ett

genomförande.

Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i

motion 1998/99:Bo209 (m) yrkande 20 anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I

den mån övriga motionsyrkanden inte kan anses

tillgodosedda med det anförda avstyrks de av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande bosparande

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo209 yrkande 20

och med avslag på motionerna 1998/99:Bo204, 1998/99:Bo221 samt

1998/99:Bo237 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

16. Bosparande (mom. 13)

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd) och

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "Bostads-utskottet och" och på s. 45

slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

I den bostadspolitiska propositionen våren 1998

hävdade regeringen uppfattningen att bosparandet

inte behöver stimuleras. Även riksdagsmajoritetens

ställningstagande kom att vägledas av denna enligt

utskottets mening felaktiga bedömning. Det finns

tvärtom starka skäl att närmare överväga frågan om

hur sparandet i allmänhet och bosparandet i

synnerhet skall kunna ökas. Värdet av ett

tillräckligt sparande kan enligt utskottets mening

inte överskattas. Inte minst på bostadsområdet

bidrar ett eget sparande till att skapa stabilitet

såväl för samhället som för den enskilde. Det är

därför angeläget att ungdomar lär sig att bospara så

att de i vuxen ålder har bättre förutsättningar att

skaffa sig en egen bostad. Även om vi i dag har ett

särskilt ungdomsbosparande är detta enligt

utskottets mening inte tillräckligt eftersom det är

alltför begränsat till sin inriktning och

omfattning. För att ungdomsbosparandet skall få en

tillräcklig omfattning måste det därför utvecklas

och förbättras. Ett alternativ som då bör övervägas

är det sparlånesystem som Bofrämjandet föreslagit.

Systemet bygger på det tyska systemet med s.k.

bosparkassor. Bofrämjandets förslag innebär i

korthet att den som sparar kontinuerligt till låg

ränta kvalificerar sig för ett lån som också det

löper med låg ränta. Till sparandet är knutet en

statlig sparpremie om 10 %, som betalas ut vid

investeringstillfället.

Vad utskottet nu med anslutning till motion

1998/99:Bo237 (kd) yrkande 17 anfört om bosparande

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. I den mån övriga motionsyrkanden inte kan

anses tillgodosedda avstyrks de av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande bosparande

att riksdagen med anledning av motion

1998/99:Bo237 yrkande 17 och med avslag på

motionerna 1998/99:Bo204, 1998/99:Bo209

yrkande 20 samt 1998/99:Bo221 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

17. Bosparande (mom. 13)

Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "Bostadsutskottet och" och på s. 45

slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Utvecklingen på bostadsmarknaden under senare år

med minskade subventioner och ökade bostadskostnader

har tydligt illustrerat nackdelarna med en alltför

låg egen insats vid bostadsförvärv. Den som

finansierar en stor del av sitt bostadsförvärv med

lån blir naturligtvis mera känslig för förändringar

i ränteläget och andra ekonomiska faktorer som

påverkar boendekostnaderna. Krav måste därför i

framtiden ställas på en ökad egen insats. En sådan

ökning förutsätter naturligtvis att bosparandet

ökar. Det finns anledning att överväga på vilket

sätt den avsedda ökningen kan komma till stånd.

I motion 1998/99:Bo204 (fp) förordas att det

individuella pensionssparandet skall modifieras så

att det också kan fungera som ett bosparande.

Utskottet delar denna uppfattning. I enlighet med

förslaget i motionen bör sålunda reglerna för det

individuella pensionssparandet justeras så att

sparade medel även kan användas för förvärv av

bostad. Det kan ske genom att spararen får låna från

det egna kontot till en förmånsränta som i princip

motsvarar avkastningen på medel placerade i

bostadsobligationer. Till sparandet skall också

knytas en lånemöjlighet. Lånade medel skall sedan

vara återbetalade innan pensionen enligt avtal skall

börja utgå.

Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i

motion 1998/99:Bo204 (fp) anfört om ett individuellt

bostads- och pensionssparande bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. I den mån övriga

motionsförslag inte kan anses tillgodosedda med det

nu anförda avstyrks de av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande bosparande

att riksdagen med anledning av motion

1998/99:Bo204 och med avslag på motionerna

1998/99:Bo209 yrkande 20, 1998/99:Bo221

samt 1998/99:Bo237 yrkande 17 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Bostadsbidragen på längre sikt

(mom. 15)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "I och" och slutar med "1998/99:Bo212

(s)" bort ha följande lydelse:

Den utformning som det individuella bostadsstödet,

dvs. bostadsbidragen, i dag har illustrerar tydligt

den rundgång som präglar statens agerande gent- emot

familjer och enskilda. Ett högt skattetryck på

boendet har drivit upp bostadskostnaderna samtidigt

som inkomstbeskattningen lämnar alltför lite kvar av

lönen för den enskilde att leva på. Bostadsbidragen

har därför blivit ett nödvändigt instrument för att

motverka de effekter som de höga skatterna orsakar.

Åtgärder måste enligt utskottets mening därför

vidtas för att växla dagens bidrag mot sänkt skatt.

Målet bör självfallet vara att den enskilde skall

kunna leva på sin lön utan att vara beroende av

bidrag. Som ett led i denna utveckling bör en

samordning av bostadsbidragen och övriga

socialpolitiska åtgärder komma till stånd. Den

helhetssyn som detta ger över den ekonomiska

situationen för de berörda hushållen är en nödvändig

förutsättning för att den nu förordade växlingen av

bidrag mot sänkt skatt skall kunna inledas.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna

1998/99:Bo202 (m) yrkande 6 och 1998/99:Bo209 (m)

yrkande 9 anfört om samordning av bostadsbidragen

och övrigt socialpolitiskt stöd bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo202

yrkande 6, 1998/99:Bo209 yrkande 9 och med avslag på

motionerna 1998/99: Bo208 yrkande 10 samt 1998/99:Bo212 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Bostadsbidragen på längre sikt

(mom. 15)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "I och" och slutar med "1998/99:Bo212

(s)" bort ha följande lydelse:

Statens utgifter för bostadsbidragen ökade kraftigt

under 1990-talets första hälft. Den största

anledningen till detta är att bostadsbidragen skulle

kompensera de resurssvaga hushållen för effekterna

av skattereformen. Därefter har dock bidragsreglerna

förändrats i flera steg, så att utgifterna nu

beräknas till mindre än 6 miljarder kronor. Denna

besparing har dock tillkommit på bekostnad av att

många redan utsatta hushåll fått kraftigt reducerade

bidrag eller helt mist sina bidrag. Detta är

naturligtvis helt oacceptabelt. Vad som erfordras är

därför en översyn av reglerna för bostadsbidragen

med utgångspunkt i effekterna på bostadskostnaderna

av skattereformen och av budgetsaneringen. Den nu

förordade översynen bör i första hand avse

bostadsbidragen till familjer med fyra eller flera barn,

reglerna för beräkning av bostadsbidragsgrundande inkomst för

hushåll där någon av föräldrarna studerar,

bostadsbidragen till studerande över 28 år samt

bostadsbidragen till ungdomar.

Översynen bör genomföras skyndsamt så att förslag

till förbättringar kan föreläggas riksdagen i den

ekonomiska vårpropositionen.

Vad utskottet nu med anslutning till

Vänsterpartiets partimotion 1998/99:Bo208 yrkande 10

anfört om en förstärkning och förbättring av

bostadsbidragen bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo208 yrkande 10

och med avslag på motionerna 1998/99:Bo202 yrkande 6, 1998/99:

Bo209 yrkande 9 samt 1998/99:Bo212 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Krav på en viss minsta bostadsstorlek

för hushåll med enbart umgängesrättsbarn

(mom. 16)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "Bostads-bidragen till" och på s. 48

slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande

lydelse:

Trots att det är en självklarhet måste det

uppenbarligen gång på gång upprepas: Barn behöver

båda sina föräldrar. Samhällets stöd till boendet

måste därför utformas så att det inte försvårar

kontakten mellan barn och föräldrar vid en

skilsmässa. Rätten till bostadsbidrag för s.k.

umgängesrättsbarn är ett viktigt inslag i dessa

strävanden. De krav som nu ställs på en minsta

storlek på bostaden som villkor för bostadsbidrag

till umgängesrättsföräldern verkar däremot i rakt

motsatt riktning. För de föräldrar som nekas bidrag

med hänsyn till kravet kan de ekonomiska effekterna

av detta komma att styra kontakten mellan förälder

och barn på ett oacceptabelt sätt. Som framhålls i

motion 1998/99:Bo210 (mp) bör en förälders ekonomi

och inte bostadens storlek vara avgörande för om

bostadsbidrag skall kunna utgå i dessa fall eller

ej. Kravet på en minsta storlek på bostaden bör

sålunda snarast upphä- vas. Utskottets

ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande krav på en viss minsta bostadsstorlek för

hushåll med enbart umgängesrättsbarn

att riksdagen med anledning av motion

1998/99:Bo210 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

21. Bostadssituationen för ungdomar och

studenter (mom. 19, motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser att den del av

utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Som

bostadsutskottet" och på s. 50 slutar med

"behandlade motionsyrkandena" bort ha följande

lydelse:

Bostadsutskottet har inget att invända mot att, som

föreslås i vissa motioner, den bostadssociala

beredningen ägnar stor uppmärksamhet åt de problem

som många ungdomar har att etablera sig på

bostadsmarknaden. Det bör emellertid i detta

sammanhang understrykas att det inte finns skäl att

utforma en särskild bostadspolitik för unga. Målet

bör i stället vara att ge förutsättningar för en väl

fungerande bostadsmarknad för alla. Generella

åtgärder med denna inriktning kan dock förväntas ge

resultat som särskilt kommer att gynna unga som

söker sin första bostad. Bostadspolitiken bör bl.a.

inriktas på att ge förutsättningar för en ökad

rörlighet på bostadsmarknaden och ett mer varierat

bostadsutbud med allt från billiga smålägenheter

till mer påkostade bostäder. Vidare skulle ett

bosparande kopplat till en statlig kreditgaranti

stimulera ungdomar till regelbundet sparande och

underlätta köp av bostad. Förslag med den förordade

inriktningen har under årets allmänna motionstid

förts fram i motioner från Moderata samlingspartiet.

De motioner som behandlats i detta avsnitt

med förslag om tillkännagivande om olika

åtgärder för att skapa ett särskilt

ungdomsboende m.m. avstyrks av utskottet.

22. Bostadssituationen för ungdomar och

studenter (mom. 19)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Som bostadsutskottet" och på s. 50

slutar med "behandlade motionsyrkandena" bort ha

följande lydelse:

Den låga nivån på nyproduktionen har bidragit till

att det åter uppstått en bostadsbrist på många orter

i landet. Bostadsbristen drabbar först dem som ännu

inte hunnit skaffa sig en bostad och dem som måste

byta bostadsort för att bedriva studier. Den

tilltagande bristen på studentbostäder på

högskoleorterna har lett till omfattande problem för

många studerande. Ungdomar tvingas bo kvar i

föräldrabostaden eftersom utbudet på lämpliga

bostäder är mycket begränsat.

Enligt utskottets mening bör utvecklingen på

bostadsmarknaden för bl.a. studenter och ungdomar

leda till att regeringen nu tar initiativ till

åtgärder som kan begränsa problemen.

Utgångspunkterna för de överväganden som bör komma

till stånd kan hämtas från motionerna som behandlas

i detta avsnitt. Utskottet vill särskilt framhålla

vad som föreslagits i de aktuella motionerna (v) och

(s). För att tillgodose ungdomarnas bostadsbehov bör

således inriktningen vara att ge möjlighet till

produktion av billiga och bra bostäder med

hyresrätt. Något kategoriboende för ungdomar bör

däremot inte skapas. De bostäder som produceras bör

kunna efterfrågas av alla ålderskategorier. De

allmännyttiga bostadsföretagen har givetvis en

nyckelroll i detta sammanhang. Regeringen bör redan

i vårpropositionen återkomma med förslag som kan

stimulera till ett ökat bostadsbyggande med den

inriktning som utskottet förordat.

Vad utskottet ovan förordat med anledning av

motionerna 1998/99:Bo217 (s), 1998/99:Bo223 (s),

1998/99:Bo235 (v) yrkande 4 samt 1998/99:A291 (v)

yrkandena 9 och 10 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Detta innebär att även övriga

i detta avsnitt behandlade motioner i huvudsak får

anses vara tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande bostadssituationen för ungdomar och studenter

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo217,

1998/99: Bo223, 1998/99:Bo235 yrkande 4 samt 1998/99:A291

yrkandena 9 och 10 och med avslag på motionerna 1998/99:Bo213

yrkande 2, 1998/99:Bo237 yrkande 11, 1998/99:Fi210 yrkande

38, 1998/99: So373 yrkande 3 samt 1998/99:Ub453 yrkande 20

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Bostadssituationen för ungdomar och

studenter (mom. 19)

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Som bostadsutskottet" och på s. 50

slutar med "behandlade motionsyrkandena" bort ha

följande lydelse:

I flera av de motioner som behandlas i detta

avsnitt förs fram bra förslag som det finns skäl att

noga överväga. Bristen på student- och

ungdomsbostäder på många orter gör att olika vägar

nu bör prövas i syfte att öka bostadsutbudet.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta

fram förslaget i motion 1998/99:Bo237 (kd) om

genomförande av ungdomsbostadsprojekt. Det är

således angeläget att kommunerna tillsammans med

ungdomarna själva försöker öka utbudet av särskilda

ungdoms- och genomgångsbostäder. Ungdomarna bör

också ges möjlighet att aktivt delta i såväl

planering och byggande som förvaltning. Som anförs i

kd-motionen kan det vara lämpligt att

Ungdomsstyrelsen och Boverket tillsammans får

regeringens uppdrag att vidareutveckla projekt med

denna inriktning.

Vad utskottet ovan med anledning av motion

1998/99:Bo237 (kd) yrkande 11 anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande bostadssituationen för ungdomar och studenter

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo237 yrkande 11

och med avslag på motionerna 1998/99:Bo213 yrkande 2, 1998/99:

Bo217, 1998/99:Bo223, 1998/99:Bo235 yrkande 4, 1998/99:A291

yrkandena 9 och 10, 1998/99:Fi210 yrkande 38, 1998/99:So373

yrkande 3 samt 1998/99:Ub453 yrkande 20 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Bostadssituationen för ungdomar och

studenter (mom. 19)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Som bostadsutskottet" och på s. 50

slutar med "behandlade motionsyrkandena" bort ha

följande lydelse:

Som utskottet redan framhållit i samband med

beredningen av regeringens förslag om att avveckla

stödet till studentbostäder är behovet av ett

fortsatt stöd mycket stort. Det är angeläget att

samhället kan erbjuda trygga studiebetingelser för

den enskilde studenten. Kommuner med universitet

eller högskolor måste därför ta ett särskilt ansvar

för studenternas bostadssituation.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt

framhålla vad som anförs i de aktuella motionerna

från Centerpartiet. Det är angeläget att alla

berörda parter ges möjlighet att bidra med förslag

om hur bostadsbristen skall kunna motverkas.

Regeringen bör ta initiativ till att överläggningar

kommer till stånd mellan kommunerna, högskolorna och

representanter för studenterna. Användningen av de

resurser som kan avsättas för att stimulera

nybyggnation av studentbostäder bör avgöras i detta

sammanhang. En viktig fråga som särskilt bör

övervägas är hur de regelverk som påverkar

studentbostädernas utförande kan förenklas.

Vad utskottet nu anfört med anledning av

Centerpartiets partimotioner 1998/99:Fi210 yrkande

38 och 1998/99:Ub453 (c) yrkande 20 samt motion

1998/99:Bo213 (c) yrkande 2 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. I fråga om övriga

motionsförslag om ungdomars boende får det

förutsättas att dessa kan beaktas i den

bostadssociala beredningens arbete.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande bostadssituationen för ungdomar och studenter

att riksdagen med anledning av motionerna

1998/99:Bo213 yrkande 2, 1998/99:Fi210

yrkande 38 och 1998/99:Ub453 yrkande 20

samt med avslag på motionerna

1998/99:Bo217, 1998/99:Bo223, 1998/99:

Bo235 yrkande 4, 1998/99:Bo237 yrkande 11,

1998/99:A291 yrkandena 9 och 10 och

1998/99:So373 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Bostadssituationen för ungdomar och

studenter (mom. 19)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Som bostadsutskottet" och på s. 50

slutar med "behandlade motionsyrkandena" bort ha

följande lydelse:

Problemen för ungdomar att skaffa sig en egen

bostad handlar till stor del om att

boendekostnaderna blir för höga i nyproduktionen.

Även på de orter där lediga bostäder finns att

tillgå kan hyresnivån utgöra ett hinder för ungdomar

med begränsade ekonomiska resurser. Utskottet anser

mot denna bakgrund att förslagen i motion

1998/99:So373 (mp) bör ägnas särskild uppmärksamhet

i arbetet med att minska bristen på bostäder

lämpliga för ungdomar.

Det är således angeläget att ungdomarna själva ges

ett större inflytande över den del av nyproduktionen

som avser bostäder lämpliga för unga. Kostnaderna i

denna produktion bör hållas tillbaka genom att

billiga och bra lösningar kommer till användning.

Detta kan exempelvis ske genom återbruk av

rivningsmaterial och användning av naturmaterial som

ger låga undehålls- kostnader. Möjligheten att

begränsa byggkostnaderna genom självbyggeri bör

också tas till vara.

Vad utskottet ovan förordat med anledning av motion

1998/99:So373 (mp) yrkande 3 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande bostadssituationen för ungdomar och studenter

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So373 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1998/99:Bo213 yrkande 2, 1998/99:

Bo217, 1998/99:Bo223, 1998/99:Bo235 yrkande 4, 1998/99:Bo237

yrkande 11, 1998/99:A291 yrkandena 9 och 10, 1998/99:Fi210

yrkande 38 samt 1998/99:Ub453 yrkande 20 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Situationen för bostadslösa och hemlösa

(mom. 20)

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "Regeringen har" och slutar med "kan

avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den beskrivning av

problemen för de bostadslösa och hemlösa som finns

i motion 1998/99:Bo237 (kd). Det är ovärdigt att i

ett välfärdsland acceptera att denna grupp blir allt

större för var dag. Uteliggare börjar bli en vanlig

syn, även utanför storstäderna. En ökande andel av

denna grupp är dessutom kvinnor, ofta med psykiska

funktionshinder. Dessa kvinnor utgör givetvis en

särskilt utsatt grupp som har mycket svårt att

upprätthålla ett värdigt liv.

Bostadsutskottet anser att situationen nu är sådan

att regeringen snarast måste ta initiativ till

överväganden om vilka åtgärder som bör vidtas för

att vända utvecklingen. Dessa överväganden kan

lämpligen ske inom ramen för den bostadssociala

beredningens arbete. Regeringen bör därefter

skyndsamt underställa riksdagen förslag i de frågor

som förutsätter ett riksdagsbeslut.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

1998/99:Bo237 (kd) yrkande 2 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Det anförda innebär

att även vad som i motion 1998/99:Bo236 (mp)

förordats i den aktuella frågan torde få anses vara

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha

följande lydelse:

20. beträffande situationen för bostadslösa och hemlösa

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo237 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1998/99:Bo218 samt 1998/99:Bo236

yrkande 1, detta yrkande i motsvarande del, som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Situationen för bostadslösa och hemlösa

(mom. 20)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "Regeringen har" och slutar med "kan

avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1998/99:Bo236 (mp) omfattar

kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen särskilt

de grupper som av sociala eller ekonomiska skäl inte

har möjlighet att klara av ett normalt boende. Det

är emellertid uppenbart att det växande antalet

hemlösa människor i dagsläget inte får tillräcklig

hjälp från samhället. Det borde vara en självklarhet

i dagens välfärdssamhälle att ingen skall behöva

ligga utomhus, i portar, under broar eller i

kulvertar.

Enligt bostadsutskottets mening bör det övervägas

att införa ett särskilt statligt stöd för ombyggnad

av fastigheter med syfte att skapa bostäder för

hemlösa. Det kan exempelvis vara lämpligt att bygga

om nedlagda sjukhus, institutioner, skolor eller

gamla ungkarlshotell och skapa lägenheter för

enskilt boende eller olika former av gruppboende.

Det bör ankomma på den bostadssociala beredningen

att vidareutveckla ett förslag med den förordade

inriktningen. Detta bör riksdagen med anledning av

motion 1998/99:Bo236 (mp) yrkande 1 i motsvarande

del som sin mening ge regeringen till känna. Även

förslaget i motion 1998/99:Bo237 (kd) blir därigenom

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha

följande lydelse:

20. beträffande situationen för bostadslösa och hemlösa

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo236 yrkande 1

i motsvarande del och med avslag på motionerna 1998/99:Bo218

samt 1998/99:Bo237 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

28. Segregationen i boendet (mom. 21)

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd) och

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "I den" och på s. 52 slutar med "avstyrks

således" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i vad som i motionerna

1998/99:Bo237 (kd) och 1998/99:Sf608 (c) förordats

om åtgärder för att motverka de problem som blir

följden av boendesegregation. Åtgärder bör således

vidtas inom en rad områden i syfte att höja statusen

för de bostadsområden där segregationsproblemen är

omfattande. Incitament bör skapas för att företag,

institutioner och myndigheter skall etablera sig i

dessa områden. Servicen måste förbättras. Inte minst

de statliga bolagen, som posten, har ett särskilt

ansvar för att grundservicen i utsatta

bostadsområden kan hållas på en hög nivå. Satsningar

måste också göras på att förbättra boendeinflytandet

och på att tillskapa ett varierat utbud av bostäder

med olika upplåtelseformer.

Det bör ankomma på regeringen att föreslå åtgärder

som kan underlätta en utveckling i den riktning som

utskottet nu förordat.

Vad utskottet anfört ovan med anledning av

motionerna 1998/99:Bo237 (kd) yrkande 3 och

1998/99:Sf608 (c) yrkande 19 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande segregationen i boendet

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo237

yrkande 3 och 1998/99:Sf608 yrkande 19 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Bostadsanpassningsbidrag (mom. 22)

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "För den" och på s. 53 slutar med

"yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i förslaget i motion

1998/99:So376 (kd) om att en översyn bör komma till

stånd av bostadsanpassningslagen. Tillämpningen av

lagen leder i dag till att funktionshindrade inte

får samma stöd i alla kommuner. Detta beror på att

lagen i flera avseenden är oklar. Ett särskilt

problem gäller 8 § i lagen som reglerar under vilka

förutsättningar som stöd skall beviljas i samband

med köp eller byte av bostad. Denna paragraf bör

kompletteras med ett klarläggande med den innebörd

som motionärerna förordat. Syftet med den förordade

regeländringen är att ge de funktionshindrade samma

möjlighet som övriga människor att välja bostad och

bostadsort. Det bör ankomma på regeringen att för

riksdagen lägga fram ett lagförslag med den

förordade innebörden samt att även i övrigt överväga

behovet av regeländringar i bostadsanpassningslagen.

Vad utskottet nu med anledning av motion

1998/99:So376 (kd) yrkande 16 anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande bostadsanpassningsbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So376 yrkande 16

och med avslag på motion 1998/99:So465 yrkande 16 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

30. Bostadsanpassningsbidrag (mom. 22)

Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "För den" och på s. 53 slutar med

"yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Som anförs i Folkpartiets partimotion 1998/99:So465

bör inriktningen på samhällets insatser vara att

bostadsmiljöerna och bostäderna i största möjliga

utsträckning skall vara så utformade att de fungerar

även för människor med funktionshinder utan att

några ytterligare anpassningsåtgärder behöver

vidtas. Det kommer emellertid alltid att finnas

situationer som kräver anpassning till enskilda

människor med särskilda behov. Det är mot denna

bakgrund nödvändigt att möjligheten att bevilja

bostadsanpassningsbidrag bibehålls. Som anförs i

motion 1998/99:So465 kan det också finnas anledning

att se över reglerna i bostadsanpassningslagen och

att överväga de problem med regeltillämpningen som

kan föreligga. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande bostadsanpassningsbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So465 yrkande 16

och med avslag på motion 1998/99:So376 yrkande 16 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde

18 budgetåret 1999

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:

I riksdagen finns en majoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister för förslagen i budgetpropositionen

(prop. 1998/99:1) beträffande ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende 1999 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2000

och 2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den sociala

tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom

att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde18.

I korthet innebär våra förslag avseende

utgiftsområde 18 följande.

A 2 Räntebidrag m.m.

I Moderata samlingspartiets motion föreslås att

besparingar på räntebidragen genomförs kombinerat

med en fastighetsskattesänkning. En sådan

omställning kan påbörjas omedelbart och ligger väl i

linje med den långsiktiga omläggning av

bostadspolitiken som även i övrigt måste genomföras.

Besparingen på 576 miljoner kronor uppnås genom att

nya räntebidrag inte beviljas fr.o.m. år 1999, genom

att avtrappningstakten ökar för räntebidraget till

fastigheter som uppbär stöd samt genom att den

långsammare avtrappningen av räntebidragen för de

s.k. krisårgångarna inte fullföljs. I motioner från

Moderata samlingspartiet som behandlas i

finansutskottet förs fram förslag om

fastighetsskattesänkningar som kompenserar berörda

fastigheter för avtrappningen av räntebidragen.

A 6 Byggforskning: Förvaltningskostnader samt A 7

Byggforskning

I yttrandet till finansutskottet (yttr.

1998/99:BoU1y) över tilläggsbudgeten för 1998

kritiserade ett enigt bostadsutskott det

underlagsmaterial som regeringen tillställt

riksdagen. Samma kritik kan och bör riktas mot

förslaget till minskat anslag till

byggforskningsverksamheten. Regeringen lämnar inte

någon som helst redovisning av vilka effekter den

föreslagna neddragningen av anslaget med hela 100

miljoner kronor skulle få.

I budgetpropositionen uttalar regeringen sin avsikt

att senare i höst redovisa sin syn på

byggforskningens framtid. Denna redovisning borde

naturligtvis ha lämnats först och därefter ha följts

av ett förslag till medelsanvisning grundat på denna

syn. Vi vill i och för sig inte ifrågasätta behovet

av en översyn av byggforskningen. Denna översyn bör

dock göras i ett större forskningspolitiskt

sammanhang. Även utskottets majoritet ger ju uttryck

för denna ståndpunkt.

Den undermåliga eller rättare sagt obefintliga

redovisningen av konsekvenserna av regeringens

förslag gör det i det närmaste omöjligt för oss att

ta ställning till förslaget. Det står dock klart att

en så stor neddragning av anslaget som regeringen

föreslagit kraftigt skulle minska byggforskningens

omfattning, åtminstone på kort sikt. Under

beredningen av ärendet har flertalet av dem som

inför utskottet lämnat upplysningar i frågan pekat

på de negativa konsekvenserna av drastiskt minskade

anslag.

Det är vår bedömning att anslaget till

byggforskning bör ökas med 75 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Även om detta

är en minskning med omkring 25 miljoner kronor i

förhållande till dagens anslag innebär vårt förslag

att stöd kan utgå till nya och pågående projekt i

rimlig omfattning i avvaktan på att slutlig

ställning kan tas till statens framtida roll inom

byggforskningen.

A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

Regeringen föreslår att anslaget för denna

verksamhet skall minska med en tredjedel utan att

samtidigt föreslå några regeländringar som skulle

kunna möjliggöra en sådan besparing. Vi anser att en

omprövning av bidragsvillkoren måste komma till

stånd. Enligt de uppgifter som lämnats till

utskottet under beredningen av detta ärende leder de

nuvarande villkoren till orimliga konsekvenser,

bl.a. vad gäller relationen mellan det stöd som

utgår och de administrativa kostnaderna för

bidragsgivningen. I avvaktan på att verksamheten kan

omprövas föreslår vi att fonden för år 1999 tillförs

15 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Bidraget till åtgärder mot radon i bostäder föreslås

av regeringen skäras ned och rambegränsas. Detta

skulle innebära att bidragsgivningen får en så

begränsad omfattning att den i realiteten inte

kommer att få någon betydelse i arbetet med att

påskynda nödvändiga radonsaneringar. Vi anser att

anslaget i stället helt bör användas för att genom

informationsinsatser söka öka antalet sanerade

bostäder. En sådan inriktning av statens insatser på

området, som även ligger i linje med vad bl.a.

Boverket tidigare föreslagit, kommer sannolikt att

få betydligt större effekt än den begränsade

bidragsverksamhet som regeringen förordat.

A 10 Bostadsbidrag

Den självklara utgångspunkten är naturligtvis att

varje människa som har heltidsarbete skall kunna

leva på sin inkomst. Det innebär bl.a. att den som

betalar skatt inte skall behöva vara beroende av

bidrag och att den som behöver bidrag inte heller

skall betala skatt. På sikt bör alltså

bostadsbidragen avskaffas och ersättas med avdrag på

skatten. I avvaktan på att en sådan mera rationell

ordning kan införas finns det enligt vår mening

anledning att justera de regler som i dag gäller för

bidragen.

Moderata samlingspartiet har under en rad av år

föreslagit att ungdomsbostadsbidragen skall

avvecklas. Vi vidhåller denna uppfattning. Det

innebär att en besparing på 600 miljoner kronor kan

göras på anslaget till bostadsbidrag.

De ändringar i reglerna för bostadsbidragen som

trädde i kraft den 1 januari 1997 har tyvärr visat

sig få exakt de negativa konsekvenser för många

hushåll som vi tidigare varnat för. Redan förra

hösten föreslog vi också i en motion att reglerna

skulle ses över i vissa väsentliga avseenden. På en

enda av dessa punkter har regeringen gått oss till

mötes. Det gäller dubbelräkningen av räntebidragen

som upphör fr.o.m. år 1998. Detta är dock inte

tillräckligt. Som föreslås i motioner från Moderata

samlingspartiet bör följande ändringar träda i kraft

redan år 1999:

hushållsinkomsten skall ligga till grund för bostadsbidraget,

ytnormen skall avskaffas samt

barnpension skall inte ingå i den bidragsgrundande inkomsten

om den inte kan användas för att täcka del av

bostadskostnaden.

För att inte ytterligare söka statens utgifter bör

de regeländringar vi föreslår finansieras inom

bostadsbidragssystemet.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet

Vi avvisade redan vid införandet detta stöd och

varnade för att det skulle leda till en rad oönskade

effekter. Den hittillsvarande bidragsgivningen har

besannat våra farhågor. Stöd har i vissa fall utgått

på till synes godtyckliga grunder och till ändamål

som i ett flertal fall starkt kan ifrågasättas.

Investeringsprogrammen är ett uttryck för

traditionell socialdemokratisk bidragspolitik som

riskerar att snedvrida konkurrensen och leda till

dyra felinvesteringar. Moderata samlingspartiet

anser att stödet snarast skall avvecklas. Därigenom

kan betydande besparingar uppnås redan år 1999.

E 2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet

Regeringen anser att det behöver inrättas en ny

myndighet för att hjälpa till i bidragsverksamheten

för lokala investeringsprogram. Vi delar inte denna

uppfattning. När stödet till investeringsprogrammen

avvecklas finns det inget skäl att inrätta denna

myndighet.

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde

18 budgetåret 1999

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd),

anför:

En riksdagsmajoritet bestående av

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

står bakom förslagen i budgetpropositionen (prop.

1998/99:1) vad gäller ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena. Samma gäller för beräkningen av

statens inkomster år 1999 i den statliga budgeten.

Stödet gällande beräkningen av det offentliga

utgiftstaket samt förslagen om preliminära

utgiftstak för åren 2000 och 2001 är också uttalat

av riksdagens majoritetspartier.

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till tillväxt, valfrihet, en marknadsekonomi som är

byggd på en god etisk och ekologisk grund och som

tar hänsyn till varje människas unika värde. Vi vill

minimera arbetslösheten samtidigt som hushållen

skall få större ekonomisk självständighet. Vi har

föreslagit långtgående skattesänkningar för låg- och

medelinkomsttagare.

Kristdemokraterna anser att bostaden spelar en

central roll i människors liv. En boendemiljö med

hög kvalitet är viktig för människors livsvillkor.

Alla måste få uppleva tillfredsställelsen av att ha

ett eget hem. Boendepolitiken är en viktig del i

kristdemokratisk familjepolitik. Valfrihet i boendet

är en välfärdsfråga. Människors skiftande önskemål

och behov av bostäder i olika skeenden under livet

måste tillgodoses till rimliga kostnader. Då

riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 18.

Vi redovisar här vår inriktning för anslagsområde

18 nedan.

A 2 Räntebidrag

Som vi framhåller i vår motion 1998/99:Bo237 (kd)

kan en avveckling av de nuvarande räntebidragen

inledas genom att anslaget för detta ändamål under

budgetåret 1999 minskas med sammanlagt 1 590

miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. Besparingen blir möjlig genom en något

snabbare avtrappning av räntebidragen. Åtgärderna i

räntebidragssystemet bör kompenseras genom samtidiga

minskningar av fastighetsskatten och genom att de

s.k. krisårgångarnas inträde i

fastighetsskattesystemet skjuts upp. Vi har också

lagt fram motionsförslag med denna innebörd. Dessa

förslag bereds av finansutskottet.

Enligt vår mening bör således för budgetåret 1999

anslaget till räntebidrag fastställas till ett

belopp som är 1 590 miljoner kronor lägre än vad

regeringen förordat.

A 6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader samt

A 7 Byggforskning

Det är uppenbart att regeringens förslag till

minskning av byggforskningsanslaget endast har

föranletts av besparingsskäl. Även om regeringen

uttalar att statens stöd till byggforskningen i

framtiden bör koncentreras till långsiktiga

forsknings- och utvecklingsinsatser inom områden av

samhällsintresse förefaller inte några djupare

forskningspolitiska överväganden ha väglett

beslutet. Det är en enligt vår mening helt felaktig

beslutsordning. Det naturliga är givetvis att först

ta ställning till inriktningen och utformningen av

statens framtida engagemang på byggforskningsområdet

och utifrån detta ställningstagande överväga

omfattningen av och formerna för statens insatser.

Som framhålls i vår motion 1998/99:Bo237 (kd) finns

det skäl som talar för att statens medverkan i den

framtida byggforskningen bör koncentreras till

långsiktiga forsknings- och utvecklingsinsatser inom

områden av samhällsintresse. För att forskningen

skall kunna ges denna inriktning fordras dock

närmare överväganden om vilka forskningsområden som

bör prioriteras och vilka insatser som detta

erfordrar. Det framstår därför som helt olämpligt

att drastiskt minska anslaget till byggforskning på

det sätt som regeringen föreslagit. Ytterligare

medel bör därför tillföras byggforskningen. I

enlighet med förslaget i vår motion 1998/99:Bo237

(kd) bör därför anslaget A 7 Byggforskning räknas

upp med 50 miljoner kronor för budgetåret 1999.

Anslagsökningen finansieras genom att anslaget till

lokala investeringspro- gram minskas med

motsvarande belopp.

Genom den nu föreslagna ökningen av anslaget skapas

det rådrum som vi menar behövs för att övervägandena

om byggforskningens framtid skall kunna ske mera

förutsättningslöst än vad som annars skulle ha

blivit fallet. Medelstillskottet gör det möjligt att

i viss utsträckning satsa på nya angelägna projekt

samtidigt som pågående projekt inte riskerar att

behöva avbrytas i förtid.

Övervägandena om byggforskningens framtid bör utgå

från de behov som finns av forskning på ett antal ur

samhällets synpunkt särskilt angelägna områden, och

där forskningen i dag är eftersatt. Det gäller bl.a.

forskning som sker ur ett kvinnoperspektiv om

planering, byggande och boende. Särskilt viktiga är

frågor om bostäders utformning. Om inte forskningen

på detta område hålls uppe riskerar vi att få

bostäder med sämre funktioner i en rad avseenden.

Inte minst gäller detta kök och badrum.

Informationstekniken i boendet sett ur ett

genusperspektiv måste också lyftas fram. För att den

nu förordade forskningen skall kunna öka i

omfattning bör redan nu hälften av det

medelstillskott som utskottet föreslagit, dvs. 25

miljoner kronor, sättas av för detta ändamål.

A 10 Bostadsbidrag

Vi vidhåller vår tidigare ståndpunkt att

bostadsbidragen är fördelningspolitiskt sett det

mest effektiva sättet att tillförsäkra också

lågavlönade, barnfamiljer och studenter en rimlig

bostadsstandard. Den målsättning som satts upp för

bostadsbidragen - att hushåll med barn skall kunna

efterfråga en bostad där varje barn har ett eget rum

- ligger därför i princip fast. De besparingar som

gjorts i bostadsbidragen under senare år har

emellertid inneburit ett trendbrott när det gäller

stödet till barnfamiljerna. Besparingarna på

bostadsbidragen har särskilt drabbat barnfamiljerna

hårt.

Framför allt är det två av de ändringar i

bidragsreglerna som trätt i kraft fr.o.m. 1997 som

träffar barnfamiljerna. Det gäller dels införandet

av individuella inkomstgränser, dels begränsningen

av den bidragsgrundande bostadsytan. I enlighet med

förslaget i vår motion 1998/99:Bo237 (kd) bör därför

den samlade familjeinkomsten ånyo läggas till grund

för bostadsbidraget. Dessutom bör de ytgränser som i

dag gäller för oreducerat bidrag höjas med 10 m2 för

alla hushållstyper. För att ytterligare förstärka

bostadsbidragen bör dessutom det särskilda bidraget

höjas med 100 kr per barn.

De förbättringar i bostadsbidragen vi nu föreslår

bör finansieras genom de 1 050 miljoner kronor

Kristdemokraterna tillför bostadsbidragsanslaget

utöver vad regeringen föreslagit.

A 12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder

för studenter m.fl.

Bristen på studentbostäder är mycket omfattande på

ett flertal orter i landet. Detta försvårar en

nödvändig satsning på högskolor och universitet.

Svårigheterna att skaffa en bostad kan också leda

till att många studenter får problem med studierna.

Även för ungdomsgruppen i övrigt saknas på många

håll lämpliga bostäder. Mot denna bakgrund är det

inte rimligt att i förtid avveckla stödet till denna

typ av bostäder. Det har dessutom från såväl

byggsektorn som från olika partier i riksdagen

hävdats att de statliga reglerna som påverkar

sektorn i möjligaste mån måste vara stabila. Ett

sådant krav är särskilt motiverat inom en sektor där

tiden mellan ett investeringsbeslut och

genomförandet av investeringen sträcker sig över

lång tid. Inte heller mot denna bakgrund kan

regeringens förslag anses vara rimligt. Vi vill här

erinra om att riksdagen så sent som i juni i år

fattade beslut om att utvidga ändamålet för stödet.

Ett genomförande av regeringens förslag skulle

innebära att ett stort antal projekt som

projekterats, upphandlats och i många fall även

påbörjats med förutsättningen att stöd skulle

beviljas inte kommer att kunna beviljas statligt

stöd. Enligt de uppgifter som kommit fram under

beredningen har dessutom efterfrågan på det aktuella

stödet, tvärtemot vad regeringen uppgivit i

budgetpropositionen, varit mycket stort.

Mot den redovisade bakgrunden anser vi att såväl

regeringens anslagsförslag för budgetåret 1999 som

förslaget att avveckla stödverksamheten bör avslås

av riksdagen. De förslag om fortsatt stöd till

utbyggnaden av studentlägenheter och bostäder för

ungdomar som finns framför allt i motioner från

Kristdemokraterna bör i stället genomföras. Detta

innebär även att förslag i motioner från andra

partier helt eller delvis blir tillgodosedda. Enligt

vår mening bör en eventuell avveckling av stödet

till studentbostäder kunna övervägas först vid

behandlingen av budgeten för år 2001.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet

En fortsatt satsning på stöd till lokala

investeringsprogram för att främja en ekologiskt

hållbar utveckling är enligt vår mening angelägen.

Det intresse som nästan samtliga landets kommuner

visat för att delta i ett utvecklingsarbete med

denna inriktning bör tas till vara. Många kommuner

har i sina förslag till investeringsprogram

redovisat åtgärder med hög angelägenhetsgrad. Denna

typ av projekt bör ges hög prioritet i den fortsatta

stödgivningen, inte minst vad gäller inriktning mot

vatten och naturvård.

Mot bakgrund av de besparingar som föreslås i

budgetpropositionen på en rad angelägna områden

finns det emellertid skäl att ifrågasätta

omfattningen av stödet till investeringsprogrammen.

För att möjliggöra de omprioriteringar som

Kristdemokraterna föreslår inom utgiftsområde 18 bör

anslaget för verksamheten budgetåret 1999 begränsas

på det sätt som förordas i vår motion 1998/99:Bo237

(kd) yrkande 23. Anslaget till lokala

investeringspro- gram bör sålunda minskas med

320 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag.

De medel som på detta sätt frigörs bör användas för

andra angelägna verksamheter inom utgiftsområde 18.

Samtidigt vill vi framhålla att även denna

anslagsnivå ger utrymme för att bevilja ett

omfattande stöd till kommunernas utvecklingsarbete.

Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

I dag uppger en tredjedel av befolkningen i åldern

16-84 år att de lider av någon form av allergi eller

annan överkänslighet. Det är naturligtvis mycket

oroväckande. Inte minst gäller detta med tanke på

att besvären till stor del är miljöbetingade. Det är

därför uppenbart att åtgärder nu måste vidtas. Dessa

åtgärder måste avse såväl tvingande åtgärder i form

av lagstiftning som stimulansåtgärder. Det är därför

i och för sig bra att regeringen i årets

budgetproposition aviserar sin avsikt att vidga

stödet till lokala investeringsprogram så att det

också skall kunna omfatta allergisanerande åtgärder.

Denna insats är dock inte tillräckligt långtgående,

eftersom den endast avser allergisanering som är

direkt knuten till andra byggnadsåtgärder inom

programmet. För att allergisanering skall få en

större omfattning och en direkt inriktning mot

allergisanerande åtgärder som sådana bör i stället

ett särskilt stöd till allergisanerande åtgärder i

bostäder, skolor och daghem införas. I enlighet med

vad vi i vår motion 1998/99:Bo237 (kd) föreslagit

bör därför 200 miljoner kronor föras över från

anslaget till lokala investeringsprogram till ett

nytt anslag för allergisanering.

Bristerna när det gäller utbildningen av

arkitekter, planerare m.fl. i handikappkunskap är i

dag påtagliga. Utbildningen på detta område är helt

enkelt eftersatt. Tillsammans med de försämringar

som följt i spåren av de nya byggreglerna har detta

lett till en försämrad tillgänglighet i samhället.

Det är en mycket olycklig utveckling som nu måste

brytas. Vi föreslår därför att 25 miljoner kronor

skall tillföras ett nytt anslag för utbildning i

handikappkunskap av personer verksamma i byggandets

alla led. Det nya anslaget bör finansieras genom att

medel tas från anslaget för stöd till lokala

investeringsprogram.

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde

18 budgetåret 1999

Yvonne Ångström (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år

1999 innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för

fler jobb genom ökat företagande och höjd tillväxt

med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård

och omsorg, men även för utbildning, bistånd, miljö

och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning se

reservationerna 1, 29 och 34 i betänkande

1998/99:FiU1). Vårt förslag till utgiftsram för

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande (som var 1 895

miljoner kronor lägre än Socialdemokraternas,

Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag) har

emellertid avvisats av finansutskottet i

budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg

i budgetprocessen inte meningsfullt att fullfölja

våra anslagsyrkanden. Jag har därför avstått från

att delta i beslutet i denna del.

I korthet innebär de förslag vi lagt fram avseende

utgiftsområde 18 följande.

A 2 Räntebidrag

Det är min och Folkpartiets mening att besparingar

kan göras på räntebidragsanslaget. Denna besparing

bör främst tas ut i den del av bostadsbeståndet som

gynnas av den sänkning av fastighetsskatten som

snabbt bör komma till stånd. Anslaget till

Räntebidrag m.m. bör sålunda fastställas till ett

belopp som är 800 miljoner lägre än vad regeringen

förordat.

A 6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader samt

A 7 Byggforskning

Den svenska byggforskningen har under senare år fått

vidkännas kraftiga neddragningar och stora

organisatoriska förändringar. Trots detta har

Byggforskningsrådet vidareutvecklat det sedan

tidigare nära samarbetet med aktörerna inom bygg-

och fastighetssektorn. Genom samarbetet har

samfinansiering av forskningsprojekt mellan staten

och sektorn kommit till stånd i en större

utsträckning än tidigare. En följd av detta har

varit att byggforskningen kunnat disponera större

samlade resurser än vad som annars skulle ha varit

fallet. En neddragning av statens stöd till

byggforskningen med 100 miljoner kronor som

regeringen föreslår skulle allvarligt försvåra

framtida samfinansiering av projekt. Det skulle i

sin tur innebära att forskningen drabbas av att

också bygg- och fastighetssektorn minskar sitt

engagemang, dvs. en utveckling rakt motsatt den

regeringen förutser. Förutom det bortfall av ny

kunskap och av nya rön inom byggande och boende som

en neddragning skulle medföra, leder den också till

att 200-300 forskare riskerar sin forskarutbildning.

Det kan naturligtvis finnas anledning att se över

den framtida inriktningen och omfattningen av

statens stöd till byggforskningen. Denna översyn bör

då ske i ett forskningspolitiskt sammanhang. Jag

vill här bara peka på att Kommittén för översyn av

den svenska forskningspolitiken (Forskning 2000)

nyligen avgivit sitt slutbetänkande

Forskningspolitik (SOU 1998:128). Förslaget avser

den samlade svenska forskningspolitiken. Det betyder

att byggforskningen här har satts in i ett större

forskningspolitiskt sammanhang. Ställning till

statens engagemang inom byggforskningen bör tas som

en del i ett ställningstagande till den framtida

forskningspolitiken som sådan. Byggforskningen bör

sålunda lika lite som någon annan forskning bedömas

enskilt utan att hänsyn tas till sambandet med annan

forskning.

För att ställningstagandet skall kunna ske

förutsättningslöst bör anslaget till byggforskningen

återställas till den nivå det tidigare haft. Det

betyder att anslaget måste tillföras 100 miljoner

kronor utöver regeringens förslag. Ökningen av

anslaget finansieras genom att anslaget till lokala

investeringsprogram minskas med samma belopp.

För att staten också fortsättningsvis skall kunna

göra långsiktiga åtaganden avseende byggforskningen

har regeringen riksdagens bemyndigande att göra

sådana åtaganden. Dessa bemyndiganden har dock inte

förnyats och de är i dag frysta på 1997 års nivå.

För att inte viktig forskning skall riskeras bör

dessa bemyndiganden återställas till en nivå och

omfatta en sådan tidsperiod som tidigare varit

normalt.

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Bostadsutskottet avstyrker regeringens förslag om

att rambegränsa stödet till åtgärder mot radon och

minska anslaget för denna verksamhet. Tvärtemot vad

regeringen förordar bör en ökad satsning på

radonsanering komma till stånd. Radonförekomsten i

bostadsbeståndet utgör ett betydande hälsoproblem

som inte staten kan undandra sig ansvaret för. Det

finns därför all anledning att genom olika åtgärder

öka aktiviteten på området. En sådan åtgärd som

enligt min mening bör prövas är att införa ett

system med intyg från kommunerna om att ett hus inte

ligger i ett riskområde och inte är uppfört med ett

radonavgivande material. Det bör vidare krävas att

kommunerna mer strikt tillämpar de gränser för

sanitär olägenhet som Socialstyrelsen fastställt.

Av största vikt är givetvis att de bostäder där

höga radonhalter uppmätts snarast åtgärdas. Det

statliga bidraget utgör en viktig och nödvändig

stimulans för att påverka de berörda

fastighetsägarna att vidta nödvändiga åtgärder. De

förbättrade bidragsvillkor som gällde under den

borgerliga regeringstiden resulterade i att antalet

åtgärdade bostäder påtagligt ökade. För att åter öka

saneringstakten bör bidragsvillkoren ändras i

enlighet med förslaget i fp-motionen. Det maximala

bidraget bör återställas från 15 000 kr till den

nivå som tidigare gällde, dvs. 25 000 kr.

A 10 Bostadsbidrag

Den minskning av anslaget till bostadsbidrag med 310

miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag som förordas i Folkpartiets partimotion

1998/99:Fi211 bör genomföras. Det är min och

Folkpartiets uppfattning att besparingen kan

åstadkommas genom effektiviseringar i

bidragsgivningen.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet

Det är min uppfattning att regeringens

stödverksamhet vad gäller lokala investeringsprogram

bör avvecklas. Redan vid beslutet att tillskapa

detta stöd riktades från flera håll, och då även

från Folkpartiet, starka invändningar mot de oklara

formerna för bidragsgivningen och syftet med

verksamheten. Under den tid som stöd har kunnat utgå

har dessa farhågor besannats. I bostadsutskottets

uppföljning av den hittillsvarande bidragsgivningen

tas ett flertal frågor upp som bör föranleda en

omprövning av verksamheten.

Riksdagen bör sålunda inte ge regeringen något

bemyndigande att fatta några fler bidragsbeslut om

investeringsprogram. Vad gäller det anslagsbehov som

kan uppkomma för att staten skall kunna fullgöra

redan gjorda åtaganden delar jag den bedömning som

bl.a. görs i de båda fp-motionerna 1998/99:Fi211 och

1998/99:Bo216 att anslaget för budgetåret 1999 kan

minskas med 900 miljoner kronor i förhållande till

regeringsförslaget. Den anslagsnivå detta innebär

ger bl.a. utrymme för den fortsatta satsning på

byggforskningen samt det anslagstillskott till

åtgärder mot radon som jag föreslagit ovan.

E 2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet

Verksamheten med stöd till lokala

investeringsprogram bör enligt min mening snarast

avvecklas. Något behov att inrätta den föreslagna

myndigheten föreligger därmed inte.

4. Uppföljning och utvärdering av

länsstyrelsernas verksamhet

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:

Vi delar helt den kritik mor regeringens arbete med

uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas

verksamhet som förs fram i Vänsterpartiets

partimotion 1998/99:Bo235. Som redovisas i motionen

har Statskontoret pekat på att flera länsstyrelser

inte följer upp utvecklingen i länet gentemot de

nationella mål som ställts upp. Det är naturligtvis

en uppgift för regeringen att i sitt arbete se till

att länen gör uppföljningar av detta slag.

Tillsammans med de övriga uppföljnings- och

utvärderingsinsatser som regeringen bör initiera

utgör de ett nödvändigt underlag för

ställningstaganden om medelstilldelning m.m. till

länen. En årlig rapportering bör ske till riksdagen,

när det gäller länsstyrelsernas arbete med att följa

upp statliga mål och riktlinjer.

Det är enligt vår mening beklagligt att utskottet

inte ställt sig bakom förslaget i vår motion om att

förbättra uppföljnings- och utvärderingsinsatserna

avseende landets länsstyrelser. Frågan är dock

föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang. Det är

vår förhopppning att detta skall leda till en

utveckling och förbättring av insatserna på området.

I den mån så inte blir fallet är det vår avsikt att

återkomma till riksdagen i frågan.

5. Bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anför:

Miljöpartiet har i partimotion 1998/99:Bo236

föreslagit att stödet till åtgärder mot radon skall

öka kraftigt åren 2000 och 2001. Detta

motionsförslag har jag följt upp genom en

reservation till detta betänkande. I vår partimotion

har vi också yrkat avslag på regeringens förslag om

att anslaget för radonsanering under budgetåret 1999

skall rambegränsas. Eftersom utskottet tar ställning

till hela anslagsfördelningen för budgetåret 1999

genom ett beslut har jag inte kunnat reservera mig

till förmån för mp-motionen även i denna fråga. En

sådan reservation hade inneburit att den samsyn i

övriga budgetfrågor som uppnåtts mellan (mp), (s)

och (v) inte kunnat komma till uttryck i en gemensam

majoritetstext avseende anslagsfördelningen för

utgiftsområde 18. Jag har emellertid för avsikt att

i kommande beredningar av frågor om stödet till

radonsanering återkomma med förslaget att

rambegränsningen skall tas bort.

6. Boendekostnaderna

Ulf Björklund (kd), Ulla-Britt Hagström (kd) och

Rigmor Ahlstedt (c) anför:

Boendekostnaderna har tveklöst utvecklats på ett

oroväckande sätt under senare år. Bakom denna

utveckling ligger i huvudsak de faktorer som lyfts

fram i motion 1998/99:Bo219 (kd). Det finns därför

även enligt vår mening skäl att göra förändringar i

såväl beskattningen som avgiftsuttaget när det

gäller byggande och boende. Flera konkreta förslag

med denna innebörd har också lagts fram i motioner

från våra respektive partier. Naturligtvis står vi

bakom dessa förslag. Vi har mot denna bakgrund nu

avstått från att föra vidare det mera allmänt hållna

förslaget i motion 1998/99:Bo219 (kd).

7. Bostadsfinansieringen på längre sikt

Rigmor Ahlstedt (c) anför:

Det är min och Centerpartiets uppfattning att det

nuvarande räntebidragssy- stemet bör avvecklas och

ersättas med ett system som bygger på

investeringsbidrag. Vi är inte heller ensamma om

denna uppfattning. I den parlamentariskt sammansatta

Bostadspolitiska utredningen fick ett förslag med

denna innebörd en bred politisk anslutning. Det

finns flera skäl till att ett investeringbidrag är

att föredra framför dagens system. Ett

investeringsbidrag skapar stabilitet genom att

bidraget utbetalas direkt vid

investeringstillfället. Staten kan därmed inte i

efterhand ändra finansieringsförutsättningarna på

det sätt som skett med räntebidragen. En övergång

till investeringsbidrag innebär dessutom att dagens

orimliga ordning med "eviga räntebidrag" för

flerbostadshus kan avvecklas.

Frågan om det framtida finansieringssystemet och då

också frågan om införande av investeringsbidrag

behandlades av riksdagen så sent som i juni månad.

Med tanke på den korta tid som gått sedan dess har

vi nu avstått från att på nytt förelägga riksdagen

vårt förslag. Centerpartiet står dock kvar vid sin

grundläggande uppfattning att dagens

finansieringssystem bör utmönstras och ersättas med

en ordning med investeringsbidrag. Det är därför vår

avsikt att senare under mandatperioden aktualisera

frågan i riksdagen.

8. Förlusterna i kreditgarantisystemet

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:

Statens utgifter för kreditgarantisystemet har visat

sig bli större än vad som ursprungligen förutsetts.

De prognoser som tidigare gjorts har uppenbarligen

inte varit tillförlitliga. Enligt den nya

förlustprognosen som nu presenterats kommer

anslagsbehovet att väsentligt överstiga vad som

tidigare beräknats. Förlusterna i

kreditgarantisystemet har tvingat fram

omprioriteringar av andra verksamheter inom

utgiftsområde 18 för budgetåret 1999. Det är en

enligt vår mening olycklig situation. En första

åtgärd från regeringens sida bör därför vara att

tillse att säkra prognosmodeller med god

träffsäkerhet tas fram. Det är en bedömning som

också utskottet gör i sitt ställningstagande.

I den uppkomna situationen är det väsentligt att

regeringen nu vidtar kraftfulla åtgärder i syfte att

minska förlusterna och underställer riksdagen en

redovisning av orsakerna till förlustutvecklingen. I

budgetpropositionen aviserar också regeringen sin

avsikt att noga följa utvecklingen och ta initiativ

till förändringar. Vi har i vårt ställningstagande

utgått från att de överväganden som detta

förutsätter görs från ett brett bostadspolitiskt

perspektiv, Det innebär att de bör ta sikte på att

klarlägga sambanden mellan alla de åtgärder som lett

fram till de konkurser och rekonstruktioner som

orsakat kreditgarantiförlusterna. Särskilt bör

analyseras hur besparingarna inom

räntebidragssystemet och infasningen av nyare

fastigheter i fastighetsskattesystemet påverkat den

ekonomiska situationen för de aktuella

fastigheterna.

En ytterligare fråga som enligt vår mening måste

uppmärksammas är de problem som i många fall

uppstår genom att de kommunala bostadsföretagen inte

omfattas av kreditgarantisystemet. Dessa problem

åtgärdas i dag i huvudsak genom den s.k.

kommunakuten. Det är naturligtvis bra att drabbade

kommuner på detta sätt kan få hjälp. Samtidigt bör

inte problem av denna typ och omfattning lösas genom

olika punktinsatser från tid till annan. Det kan

enligt utskottets mening också riktas kritik mot att

statens insatser endast riktas till kommunen. Det

naturliga vore i stället att de åtgärder som måste

vidtas riktas direkt till det berörda kommunala

bostadsföretaget. Den ordning som nu tillämpas

innebär att många kommuner tvingas till

nedskärningar i andra angelägna verksamheter innan

det kan bli aktuellt med stöd. En uppenbar effekt av

detta kan bli att vården, omsorgen och skolan

drabbas av försämringar. En sådan ordning är enligt

vår mening helt orimlig. Vänsterpartiet har också i

en motion lagt fram förslag till förändringar i

bostadsakutens verksamhet som skall förhindra att

detta blir fallet.

Sammanfattningsvis bör målet vara att genom

generella åtgärder skapa förutsättningar för de

kommunala bostadsföretagen att fylla sin avsedda

uppgift. Det innebär bl.a. att företagen bör

inlemmas i kreditgarantisystemet så att deras

eventuella ekonomiska problem kan lösas på samma

villkor och i samma former som gäller för andra

bostadsföretag liksom för bostdsrättsföreningar.

I den mån regeringens överväganden inte ges den

breda utgångspunkt och den inriktning i övrigt som

vi menar att de bör ha är det vår avsikt att på nytt

aktualisera frågan i riksdagen.

9. Villkoren för stödet till fukt- och

mögelskadade hus

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:

Vi ser givetvis positivt på att ett enigt utskott

anslutit sig till vårt motionsförslag om en översyn

av villkoren för stödet till fukt- och mögelskadade

hus. Det har en längre tid stått klart att de

nuvarande reglerna inte fungerar tillfredsställande.

Byggkvalitetsutredningen föreslog redan år 1997 en

modell för hur stödet under en övergångsperiod

skulle kunna förbättras för att sedan avvecklas.

Enligt vår mening talar mycket för att utredningens

förslag skall genomföras. Detta förutsätter på kort

sikt att ytterligare medel tillförs Fonden för fukt-

och mögelskador. Vi har i vårt budgetalternativ

beräknat utrymme för en sådan anslagsökning.

10. Villkoren för stödet till fukt- och

mögelskadade hus

Ulf Björklund (kd) och Ulla-Britt Hagström (kd)

anför:

Kristdemokraterna har inte under årets allmänna

motionstid lagt fram förslag om ökat anslag för

Fonden för fukt- och mögelskador eller tagit upp

frågan om vilka regeländringar för stödet som kan

behöva genomföras. Vi vill dock understryka att de

åtgärder som kan ges stöd genom fonden bör ha

fortsatt mycket hög prioritet. Samhällets insatser

för att åtgärda fuktskadade hus bör enligt vår

mening öka. Särskilt stort är samhällets ansvar för

att de miljöer där barn och ungdomar vistas inte kan

leda till hälsoproblem.

Den modell vi föreslagit för ett ökat stöd på det

aktuella området innebär att ett särskilt anslag på

200 miljoner kronor inrättas för stöd till

allergisanering i bostäder, skolor och daghem. Om

detta förslag får riksdagens bifall kan det givetvis

finnas skäl att överväga om någon form av samordning

bör komma till stånd med det stöd som kan utgå från

fonden för stöd till fukt- och mögelskador.

11. Villkoren för stödet till fukt- och

mögelskadade hus

Yvonne Ångström (fp) anför:

Ett enigt bostadsutskott har i betänkandet

föreslagit att regeringen skall överväga vilka

regeländringar som erfordras för att komma till

rätta med de nuvarande problemen med stödet till

fukt- och mögelskadade hus. Regeringen anför i

budgetpropositionen att några ytterligare medel inte

kan tillskjutas denna verksamhet. Jag vill

emellertid understryka att Folkpartiet inte

utesluter att ett medelstillskott kan bli

nödvändigt. Bostadsutskottet får ta ställning i den

frågan när regeringen förelagt riksdagen det

efterfrågade beslutsunderlaget.

12. Bostadsbidragen

Rigmor Ahlstedt (c) anför:

Det bostadsfinansieringsssystem som infördes år 1997

har nu varit i kraft närmare två år. Under denna tid

har det blivit uppenbart att systemet är behäftat

med vissa brister. Det finns enligt min och

Centerpartiets mening mot bakgrund härav all

anledning att nu snabbt få en utvärdering av

bostadsbidragen till stånd. Det finns flera skäl

till detta. För det första är det viktigt att

orsakerna till de ofullkomligheter som redan nu är

kända dokumenteras och sätts in i sitt sammanhang.

För det andra utgör en utvärdering av det slutliga

utfallet av det första årets bostadsbidrag en

nödvändig förutsättning för att en allsidig analys

av systemets effekter skall kunna göras. På grundval

av analysen bör systemet reformeras så att det

fyller de mål som ursprungligen avsetts.

Utskottet pekar i sitt ställningstagande på att

Riksförsäkringsverket har i uppdrag att se över de

nya bostadsbidragen och då särskilt systemet med

preliminärt och slutligt bostadsbidrag. Det är

naturligtvis bra att regeringen initierat denna

utvärdering. Enligt min mening bör det dock finnas

förutsättningar att genomföra den betydligt snabbare

än vad som nu är avsikten. Målet måste vara att de

problem som kommer fram skall kunna lösas så snart

som möjligt. Inte minst gäller det med tanke på de

svårigheter många bidragstagare kan komma att få när

det slutliga bostadsbidraget inom kort fastställs

för första gången.

Jag och Centerpartiet kommer att noga följa det

utvärderingsarbete som pågår. Om det visar sig att

det inte sker med den snabbhet och i den omfattning

som det finns anledning att förutsätta är vår avsikt

att ånyo aktualisera frågan i riksdagen.

13. Systemet med preliminärt och slutligt

bidrag

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson

(m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd),

Carl-Erik Skårman (m) och Yvonne Ångström (fp)

anför:

Det finns redan nu tecken på att systemet med

preliminärt och slutligt bostadsbidrag kan komma att

orsaka problem i vissa fall. Det gäller särskilt för

de bidragstagare som under bidragsåret alternerar

mellan studier eller arbetslöshet och arbete.

Utskottet pekar i sitt ställningstagande på att

Riksförsäkringsverket har i uppdrag att särskilt se

över systemet med preliminärt och slutligt

bostadsbidrag. Det är naturligtvis nödvändigt att en

utvärdering kommer till stånd. Samtidigt menar vi

att översynen måste ske så snart som möjligt.

Strävan bör vara att avsluta översynen i god tid

före den sista tidpunkt som regeringen satt upp. Det

är också viktigt att regeringen därefter snabbt

återkommer till riksdagen med ett förslag till

lösning. En lösning som vi menar bör övervägas är

att bostadsbidraget prövas vid fler tillfällen än en

gång per år.

Det är vår avsikt att noga följa utvecklingen på

området och om inte snabba och effektiva åtgärder

vidtas på nytt aktualisera frågan i riksdagen.

14. Boende för utsatta grupper

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anför:

Vänsterpartiet anser att kraftfulla åtgärder måste

vidtas för att komma till rätta med de problem som

tas upp i betänkandets avsnitt Boende för utsatta

grupper. Vi har också lagt fram ett flertal förslag

om åtgärder som aktivt kan bidra till att förbättra

situationen i s.k. utsatta bostadsområden samt för

hemlösa och bostadslösa. Dessa förslag behandlas

emellertid av utskottet i annat sammanhang.

Vi instämmer givetvis i vad som förordas i de

motioner som behandlas i det aktuella avsnittet om

att regeringen och den bostadssociala beredningen

skall ägna stor uppmärksamhet åt de utsatta

gruppernas problem. För att komma till rätta med en

akut situation kan också vissa riktade åtgärder

behövas, exempelvis för att ge uteliggare tak över

huvudet. På sikt är det emellertid ännu mer

angeläget att den generella inriktningen av alla

politiska överväganden och beslut sker med

utgångspunkt från hur situationen för dem som har

det sämst ställt i olika avseenden kan förbättras.

Flertalet av de förslag som Vänsterpartiet för fram

på det bostadspolitiska området har också denna

inriktning. Vi hänvisar här till partiets förslag

från årets allmänna motionstid om att bl.a.:

införa krav på kommunala boendeplaneringsprogram,

återinföra lagar om bostadsförsörjning och bostadsanvisning,

inrätta en boendekostnadsdelegation,

införa ett statligt stöd för nyproduktion och ombyggnad av

hyresrätter.

Härutöver har Vänsterpartiet inom andra

politikområden lagt fram motsvarande förslag om

generella åtgärder som även de är inriktade på att

förbättra villkoren för de mest utsatta grupperna i

samhället.

Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1

åberopas i utskottets förslag respektive i reserva-

tion 1 (c)

Motion 1998/99:MotionärYrkande nr

Bo202Knut Billing m.fl. (m) 1-5

Bo203Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)

Bo205Åsa Torstensson (c)

Bo206Maggi Mikaelsson m.fl. (v)

Bo207Elizabeth Nyström och Tom Heyman (m)

Bo209Knut Billing m.fl. (m) 7, 8

Bo211Lennart Kollmats (fp)

Bo214Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann (fp)

Bo215Ulla-Britt Hagström (kd) och

Birgitta Carlsson (c)

Bo216Harald Nordlund (fp)

Bo220Claes-Göran Brandin och Ronny Olander (s)

Bo222Knut Billing m.fl. (m) 1, 2,

4-10

Bo225Lars Gustafsson och Ulla-Britt Hagström (kd)

Bo229Ronny Olander m.fl. (s)

Bo231Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Bo233Karin Svensson Smith m.fl. (v)

Bo234Ragnwi Marcelind m.fl. (kd, m, c)

Bo235Gudrun Schyman m.fl. (v) 3, 5, 6

Bo236Marianne Samuelsson m.fl. (mp) 5

Bo237Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) 6, 8, 14-16, 18,

21-23

Bo301Liselotte Wågö m.fl. (m)

Bo507Margareta Andersson m.fl. (c) 10

Fi210Lennart Daléus m.fl. (c) 19

Fi211Lars Leijonborg m.fl. (fp) 17

Ub483Helena Höij m.fl. (kd) 11

Ub803Lars Leijonborg m.fl. (fp) 17

Förslag till anslag inom

utgiftsområde 18 Sam-

hällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

----------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets Avvikelse

i

förslag

reservantens

förslag

----------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Anslag Res. 1

(c)

-----------------------------------------------------

--

A

--

----------------------------------------------

1 Boverket: 122 424

Förvaltningskostnader

(ram)

----------------------------------------------

2 Räntebidrag m.m. (ram) 7 537 000

----------------------------------------------

3 Vissa äldre låne- och 1 000

bidragsstöd för

bostadsändamål m.m.

(ram)

----------------------------------------------

4 Statens 12 763

bostadskreditnämnd:

Förvaltningskostnader

(ram)

----------------------------------------------

5 Statens 3 000 000

bostadskreditnämnd:

Garantiverksamhet (ram)

----------------------------------------------

6 Byggforskningsrådet: 23 229

Förvaltningskostnader

(ram)

----------------------------------------------

7 Byggforskning (ram) 64 356 +100 000

----------------------------------------------

8 Bidrag till Fonden för 40 000 +10 000

fukt- och mögelskador

(ram)

----------------------------------------------

9 Bidrag till åtgärder mot 7 000 +5 000

radon i bostäder (ram)

----------------------------------------------

10Bostadsbidrag (ram) 5 864 600

----------------------------------------------

11Bonusränta för 6 000

ungdomsbosparande (ram)

----------------------------------------------

12Investeringsbidrag för 30 000 +45 000

anordnande av bostäder

för studenter m.fl.

(ram)

----------------------------------------------

13Internationellt 20 000

samarbete (ram)

----------------------------------------------

----------------------------------------------

--

B

--

----------------------------------------------

1 Geoteknik (ram) 23 012

----------------------------------------------

----------------------------------------------

--

C

--

----------------------------------------------

1 Länsstyrelserna m.m. 1 757 893

(ram)

----------------------------------------------

2 Regionala 20 466

självstyrelseorgan

(obet.)

----------------------------------------------

----------------------------------------------

--

D

--

----------------------------------------------

1 Lantmäteriverket (ram) 427 890

----------------------------------------------

2 Statens va-nämnd (ram) 5 447

----------------------------------------------

----------------------------------------------

--

E

--

----------------------------------------------

1 Stöd till lokala 1 495 000 -660 000

investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet

(ram)

----------------------------------------------

2 Kunskapscentrum för 5 000 -5 000

ekologisk hållbarhet

(ram)

----------------------------------------------

----------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 20 463 -505 000

080

----------------------------------------------

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

lagen (1993:737) om

bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen

(1993:737) om bostadsbidrag skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

4 §[1]

-----------------------------------------------------

Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst

av näringsverk-samhet och inkomst av tjänst enligt

kommunalskattelagen (1928:370) och in-komst av

kapital enligt lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt, med de till-lägg och avdrag som anges

i andra och tredje styckena samt 5 och 7 §§.

Beloppet enligt första stycket skall ökas med

1. inkomst som på grund av bestämmelserna i 54 §

första stycket f) kom-munalskattelagen eller avtal

om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i

inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2. studiemedel i form av studiebidrag,

3. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor

per månad,

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

4. belopp varmed inkomst 4. belopp varmed inkomst

av nä-ringsverksamhet har av nä-ringsverksamhet har

minskats ge-nom avdrag minskats ge-nom avdrag

för för

- avsättning till - avsättning till

periodiseringsfond periodiseringsfond

- ökning av - ökning av

expansionsmedel expansionsmedel

- utgift för egen - utgift för egen

pension intill ett belopp pension intill ett belopp

motsvarande ett halvt motsvarande ett halvt

basbe-lopp enligt 1 kap. pris-basbelopp enligt 1

6 § lagen (1962:381) om kap. 6 § lagen (1962:381)

allmän försäkring om allmän försäkring

- underskott från - underskott från

tidigare beskatt-ningsår, tidigare beskatt-ningsår,

och

5. belopp varmed inkomst

5. belopp varmed inkomst av ka-pital har minskats

av ka-pital har minskats genom avdrag, utom där

genom avdrag, utom där

- realisationsvinst har

- realisationsvinst har minskats med

minskats med realisationsförlust

realisationsförlust uppkommen under

uppkommen under beskattningsåret,

beskattningsåret,

- avdrag har gjorts

- avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469)

enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid

om uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller

byte av bostad, eller

- avdrag har gjorts för

- avdrag har gjorts för negativ räntefördelning,

negativ räntefördelning. och

6. skattepliktiga

inkomster enligt 5 §

lagen (1991:586) om

särskild in-komstskatt

för utomlands bosatta.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Beloppet enligt första stycket skall minskas med

1. belopp varmed inkomst av kapital har ökats på

grund av statligt räntebidrag för den bostad för

vilken bostadsbidrag söks, och

2. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har

ökats genom

- återföring till beskattning av avdrag för

avsättning till periodiseringsfond

- minskning av expansionsmedel.

-----------------------------------------------------

7 §[2]

-----------------------------------------------------

Om ett eller flera barn som avses i 10 § med

undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje

stycket har inkomst av kapital, skall till sökandens

bidrags-grundande inkomst läggas varje barns inkomst

av kapital till den del in-komsten överstiger 1 000

kr.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Vid beräkning av inkomst Vid beräkning av inkomst

av ka-pital tillämpas 4 § av ka-pital tillämpas 4 §

andra stycket 6. andra stycket 5.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Tillägg enligt denna paragraf skall fördelas lika

mellan makar.

-----------------------------------------------------

_________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Den nya bestämmelsen i 4 § andra stycket 6

skall dock inte tillämpas i fråga om

bostadsbidrag som avser tid före

ikraftträdandet.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 1997:571.

[2]: Senaste lydelse 1996:441.