Bet. 1998/99:BoU10

Bostadsutskottets betänkande

1998/99:BOU10

Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

BoU10

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition

1998/99:101 Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

m.m. jämte med anledning av denna proposition väckta

motioner. Regeringen föreslår att en

bostadsrättsförening får besluta om förvärv av ett

hus för ombildning till bostadsrätt, om minst två

tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda

lägenheterna går med på beslutet. Samma krav på

majoritet föreslås gälla för en s.k. intresseanmälan

för fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt. I propositionen lämnas också förslag

till lag om ändring av tillstånd att bedriva

verksamhet med kooperativ hyresrätt.

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag och

avstyrker samtliga motionsförslag.

Till betänkandet har tre reservationer och ett

särskilt yttrande fogats.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1998/99:101 att

riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

2. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

3. lag (1999:000) om ändring av tillstånd att

bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av

propositionen väckta motionerna

1998/99:Bo15 av Yvonne Ångström och Kerstin

Heinemann (fp) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag om ändringar i 9 kap. 19 §

bostadsrättslagen (1991:614) och ändringen i lagen

(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt.

1998/99:Bo16 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om krav på

kvalificerad majoritet för beslut om förvärv av

fastighet för ombildning av hyresrätt till

bostadsrätt samt för intresseanmälan för sådant

förvärv i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen, i händelse av avslag på yrkande

1, hos regeringen begär förslag till övergångsregel

som tar sikte på de bostadsrättsföreningar som,

enligt nu gällande lagstiftning, har gjort en

intresseanmälan för förvärv av fastighet för

ombildning av hyresrätt till bostadsrätt i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1998/99:Bo17 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag

till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

1998/99:Bo18 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av en mångfald av boendeformer.

1998/99:Bo19 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om kvalificerad

majoritet för beslut om förvärv av fastighet för

ombildning av hyresrätt till bostadsrätt samt för

intresseanmälan för sådant förvärv,

2. att riksdagen, i händelse av bifall till

propositionen, hos regeringen begär förslag

till övergångsregel som garanterar

bostadsrättsföreningar som, enligt nu

gällande lagstiftning, redan lämnat

intresseanmälan för förvärv av fastighet

för ombildning till bostadsrätt att

fullfölja ombildningen i enlighet med enkel

majoritet.

Bakgrund

Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

I bostadsrättslagen (1991:614) regleras

förutsättningarna för en bostadsrättsförenings

beslut om att förvärva ett hus för ombildning av

hyresrätt till bostadsrätt. Beslutet är giltigt, om

hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda

lägenheterna som omfattas av förvärvet har gått med

på beslutet. Dessa hyresgäster skall vara medlemmar

i föreningen. Innan beslutet fattas, skall en

ekonomisk plan upprättas och hållas tillgänglig för

medlemmarna. Ett beslut som fattats i strid med

lagens bestämmelser är ogiltigt (9 kap. 19-21 §§

bostadsrättslagen). Inskrivningsmyndigheten skall

beakta ogiltighetspåföljden vid prövningen av

föreningens ansökan om lagfart. En ansökan skall

avslås om det är uppenbart att förvärvet är ogiltigt

(20 kap. 6 § 10 jordabalken).

Hyresgästerna har före andra köpare rätt att

förvärva den fastighet de bebor för ombildning till

bostadsrätt. En förutsättning för att hyresgästerna

skall kunna utnyttja sin rätt är att de har bildat

en bostadsrättsförening och att föreningen har gjort

en intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten för

anteckning i fastighetsboken

(inskrivningsregistret). En sådan intresseanmälan

kan göras om hyresgästerna i mer än hälften av de

uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig

intresserade av en ombildning. Så länge en sådan

anmälan gäller, får fastighetsägaren normalt inte

överlåta fastigheten till någon annan köpare, om

inte föreningen genom ett hembud först har erbjudits

att förvärva fastigheten (lagen, 1982:352, om rätt

till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt - den s.k. ombildningslagen).

De regler som nu föreskriver en enkel majoritet för

ombildning har gällt sedan den 1 juli 1992.

Dessförinnan gällde krav på kvalificerad majoritet.

Lagändringen år 1992 avsåg att underlätta en

ombildning till bostadsrätt (prop. 1991/92:160, bet.

1991/92:BoU22).

Den hyresgäst som inte vill delta i ombildningen

skyddas på olika sätt. Hyresgästen får bo kvar i

lägenheten med bostadsrättsföreningen som ny

hyresvärd. Föreningen kan inte upplåta bostadsrätt

till lägenheten så länge hyresförhållandet består.

Hyresgästens besittningsskydd består liksom dennes

rätt att använda lägenheten för att genom byte få en

annan bostad. Också i övrigt har hyresgästen samma

rättigheter gentemot bostadsrättsföreningen som

vilken hyresgäst som helst.

Kooperativ hyresrätt

Upplåtelseformen kooperativ hyresrätt infördes på

försök den 1 januari 1987. Lagen (1986:1241) om

försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt som

reglerade detta försök gällde fram till utgången av

år 1998. Enligt en särskild övergångsbestämmelse

till den lagen gäller tillstånd som meddelats enligt

lagen även efter utgången av lagens giltighet. Sedan

lagen upphört finns det inte längre någon möjlighet

för regeringen att ge tillstånd till förändring av

en förenings verksamhet eller att bevilja den

dispenser från hyreslagen och

hyresförhandlingslagen.

Utskottet

Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

Regeringen har föreslagit att det skall krävas att

hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda

lägenheterna går med på bostadsrättsföreningens

beslut om förvärv av ett hus för ombildning till

bostadsrätt för att beslutet skall vara giltigt.

Även kravet för att en intresseanmälan skall få

göras föreslås ändrat så att hyresgästerna i minst

två tredjedelar av de uthyrda lägenheterna

skriftligen skall ha förklarat sig intresserade av

en ombildning.

I motionerna 1998/99:Bo16 (m) yrkande 1,

1998/99:Bo19 (kd) yrkande 1, 1998/99:Bo17 (c)

yrkandena 1 och 2 samt 1998/99:Bo15 (fp) föreslås

avslag på regeringens förslag. I m-motionen

yrkande 2 och kd-motionen yrkande 2 föreslås, för

det fall att motionärernas nyss nämnda yrkanden inte

vinner bifall, att riksdagen hos regeringen skall

begära ett förslag som innebär att föreningar som

enligt nu gällande regler gjort en intresseanmälan

med en enkel majoritet av hyresgästerna bakom sig,

skall få fullfölja sitt förvärv med de

majoritetsregler som gällde vid tiden för

intresseanmälan.

Motionärerna bakom motion 1998/99:Bo18 (mp)

föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande

skall uttala sig om behovet av en mångfald

boendeformer.

I likhet med regeringen anser utskottet att

utgångspunkten för bedömningen av regelsystemet är

att det är viktigt att slå vakt om både hyresrätt

och bostadsrätt som upplåtelseformer. Regeringen har

i sin proposition redovisat några

lagstiftningsprojekt som avser att stärka och på

andra sätt förbättra de båda upplåtelseformerna.

Möjligheten till ombildning av hyresrätter till

bostadsrätter har av lagstiftaren sedan länge varit

föremål för särskild reglering. Ett viktigt ändamål

har varit att underlätta en sådan ombildning.

Utskottet anser att den särskilda rätt till hembud,

eller om man så vill förköpsrätt, som hyresgästerna

har när hyresvärden önskar överlåta sin fastighet,

är ett viktigt inslag när det gäller de boendes

inflytande. Bostadsrättslagens regler avser att på

olika sätt skydda bostadskonsumenterna bl.a. genom

att förhindra uppkomsten av ekonomiskt osunda

föreningar. Lagen ställer i detta syfte upp bl.a.

krav på att en ekonomisk plan upprättas innan en

bostadsrätt upplåts. Lagen avser också att under

föreningens fortsatta bestånd på olika sätt

garantera att verksamheten inte äventyras och att

boendeformen blir framgångsrik. Frågan om vilken

majoritet som skall krävas för föreningens

förvärvsbeslut och för en intresseanmälan måste

bl.a. ses ur det perspektiv dessa regler ger uttryck

för. I likhet med regeringen anser utskottet att det

är naturligt att utgå från att ju fler av de boende

som deltar i ombildningen, desto större är

möjligheten att övergången till bostadsrätt blir

lyckad.

Det finns även andra viktiga skäl för att införa

krav på kvalificerad majoritet. Ett första sådant

är, såsom regeringen också konstaterar, av

boendedemokratisk natur. Det kan inte anses rimligt

att en ombildning skall få genomföras om ett stort

antal, kanske närmare hälften, av hyresgästerna inte

önskar en ombildning. Utskottet delar också

regeringens uppfattning att det ibland kan finnas

vissa motsättningar i ett hus med blandade

boendeformer och att det finns skäl att anta att ju

fler hyresgäster som deltar i ombildningen, desto

mindre blir risken för sådana motsättningar.

Utskottet ställer sig också bakom vad regeringen i

övrigt redovisar som skäl för att ett krav på

kvalificerad majoritet åter skall införas.

Under remissbehandlingen har förslaget mött

invändningar om att det skulle innebära en

begränsning av den kommunala självbestämmanderätten.

Invändning har också riktats mot förslaget om att

det skulle innebära en begränsning i den

grundlagsskyddade föreningsfriheten och strida mot

bestämmelserna om föreningsfrihet i artikel 11 i

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Frågeställningarna berörs också av vissa motionärer.

Beträffande frågan om den kommunala

självbestämmanderätten anser regeringen att det inte

är fråga om någon begränsning. Regeringen anför att

de föreslagna reglerna är av civilrättsligt slag och

att de inte gör skillnad mellan kommunernas och

enskilda fastighetsägares möjligheter att sälja sina

fastigheter till bostadsrättsföreningar. Utskottet

delar denna bedömning.

Enligt regeringen lägger varken grundlagen eller

Europakonventionens bestämmelser om föreningsfrihet

hinder i vägen för att genomföra dess lagförslag.

Lagrådet har inte ens ansett det nödvändigt att

kommentera förslaget ur detta perspektiv. Utskottet

delar regeringens bedömning.

De skäl som talar för att det skall införas krav på

en kvalificerad majoritet väger betydligt tyngre än

skälen emot. Riksdagen bör därför med bifall till

propositionens lagförslag i motsvarande del avslå

motionerna 1998/99:Bo16 (m) yrkande 1, 1998/99:Bo19

(kd) yrkande 1, 1998/99:Bo17 (c) yrkandena 1 och 2

samt 1998/99:Bo15 (fp) beträffande kravet på

kvalificerad majoritet vid ombildning till

bostadsrätt.

Enligt propositionens lagförslag skall de nya

reglerna träda i kraft den 1 juli 1999. Någon

särskild övergångsreglering har inte föreslagits.

Lagrådet har påpekat att det av allmänna

rättsgrundsatser följer att ett giltigt beslut på en

föreningsstämma om att förvärva ett hus för

ombildning till bostadsrätt som fattats före

lagstiftningens ikraftträdande inte kan förlora sin

giltighet på grund av att kravet på viss majoritet

skärps genom den nya lagstiftningen. Regeringen har

delat denna uppfattning. Lagrådet har i sitt

yttrande även berört frågan om den verkan en

intresseanmälan som gjorts med stöd av en enkel

majoritet kommer att få efter ikraftträdandet av de

nya reglerna. En sådan anmälan torde enligt Lagrådet

bevara sin verkan så att hembud måste ske även efter

ikraftträdandet. Det får sedan utrönas om det finns

behövlig majoritet enligt bostadsrättslagen, när

bostadsrättsföreningen på föreningsstämman skall ta

ställning till förvärvet. Regeringen delar Lagrådets

bedömning. Enligt utskottets mening talar de skäl

som motiverar en ändring av majoritetsreglerna för

att dessa skall tillämpas efter lagens

ikraftträdande även i de fall ett förvärv är

resultatet av en intresseanmälan som gjorts i tiden

dessförinnan. Till detta kan läggas att en

intresseanmälan endast avspeglar opinionsläget bland

de hyresgäster som fanns i huset när den gjordes och

att den inte är bindande för någon av hyresgästerna

eller på något annat sätt binder till ett förvärv.

Utskottet avstyrker motionerna 1998/99:Bo16 (m)

yrkande 2 och 1998/99:Bo19 (kd) yrkande 2 i fråga om

en särskild övergångsreglering.

Vad gäller mp-motionens förslag till ett

tillkännagivande om behovet av en mångfald av

boendeformer kan utskottet ställa sig bakom den

principiella tanken bakom motionen om att det skall

finnas ett flertal boendeformer som möter människors

olika behov. Hur denna tanke närmare skall

konkretiseras får avgöras i de skilda sammanhang där

den gör sig gällande. Det finns enligt utskottet

inte skäl för riksdagen att i detta sammanhang göra

ett tillkännagivande i enlighet med motion

1998/99:Bo18 (mp) i frågan.

Tillstånd att bedriva kooperativ hyresrätt

Enligt propositionens lagförslag skall föreningar

som fått tillstånd att bedriva verksamhet med

kooperativ hyresätt ges möjlighet att få tillstånd

till en utvidgning eller annan ändring av

föreningens verksamhet. Regeringen skall också kunna

ge föreningarna nya dispenser från vissa

bestämmelser i hyreslagen och

hyresförhandlingslagen. Enligt utskottets mening bör

regeringen åter ges möjlighet att fatta sådana

beslut. Också den hithörande redaktionella ändringen

i bostadsrättslagen bör genomföras. Regeringens

lagförslag, som inte heller mött några invändningar

i motioner, bör därför genomföras. Utskottet

tillstyrker således propositionens förslag i

motsvarande del om ändring av tillstånd att bedriva

verksamhet med kooperativ hyresrätt m.m.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kravet på kvalificerad

majoritet vid ombildning

att riksdagen med bifall till propositionen antar

regeringens lagförslag i motsvarande del i

enlighet med bilagan till detta betänkande och

avslår motionerna 1998/99:Bo15, 1998/99:Bo16

yrkande 1, 1998/99:Bo17 och 1998/99:Bo19 yrkande

1,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande en övergångsreglering

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo16 yrkande 2 och

1998/99:Bo19 yrkande 2,

res. 2 (m, kd, c, fp) -

villk. mom. 1

3. beträffande behovet av en mångfald av

boendeformer

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo18,

res. 3 (mp)

4. beträffande ändring av tillstånd att

bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt

m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen antar

regeringens lagförslag i motsvarande del i

enlighet med bilagan till detta betänkande.

Stockholm den 11 maj 1999

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart

Nilsson (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v),

Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Carina

Moberg (s), Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s),

Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt

Hagström (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar

Rosenqvist (mp), Rigmor Ahlstedt (c), Yvonne

Ångström (fp) och Carina Adolfsson (s).

Reservationer

1. Kravet på kvalificerad majoritet vid

ombildning (mom. 1)

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson

(m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd),

Carl-Erik Skårman (m), Rigmor Ahlstedt (c) och

Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "I likhet" och på s. 5 slutar med "till

bostadsrätt" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte regeringens uppfattning i

fråga om behovet av att införa nya majoritetsregler.

Det gör inte heller en förkrossande majoritet av de

remissinstanser som hörts över förslaget. Regeringen

har i propositionen angivit i huvudsak fyra skäl för

att till riksdagen föra fram sitt förslag. De

omfattar att säkerställa att en omvandling till

bostadsrätt blir framgångsrik, att skapa demokrati

bland de boende, att förhindra motsättningar mellan

bostadsrättshavare och hyresgäster och att motverka

att bostadsrättsföreningar blir hyresvärdar eftersom

de inte är bra hyresvärdar. Utskottet vill för sin

del anföra följande om de skäl som åberopats.

För det första. Varje ombildning som vilar på sunda

ekonomiska grundvalar kan bedömas vara framgångsrik.

Bostadsrättslagens regler om bl.a. ekonomiska planer

avser att garantera att endast sunda ekonomiska

företag kommer till stånd. De enskilda hyresgästerna

har med den ekonomiska planen som grund (eller i

vissa fall en kalkyl) att ta ställning till om han

eller hon vill bli bostadsrättshavare. En viktig

faktor för detta beslut är storleken på de

ekonomiska åtaganden den enskilde

bostadsrättshavaren måste göra. Åtagandena är bl.a.

beroende av hur många av hyresgästerna som önskar

förvärva sin lägenhet med bostadsrätt. Är det för få

kommer ombildningen inte att bli genomförbar. Ett

krav på att en kvalificerad majoritet skall gå med

på föreningens beslut att förvärva fastigheten har

inte någon funktion för att säkerställa att

omvandlingen blir framgångsrik. Än mindre gör sig

denna typ av skäl gällande för ett krav på

kvalificerad majoritet som förutsättning för att

föreningen skall kunna göra en intresseanmälan för

ett förvärv. Som ordet i sig anger är det ju endast

fråga om att föreningen visar sitt intresse. Flera

remissinstanser har anfört att några ekonomiska

problem inte uppstått i för-eningar som efter

sänkningen av majoritetskraven år 1992 har bildats

genom ombildning.

För det andra. Utskottet har svårt att förstå att

en regel som i sin grund tar ställning mot en

ombildning - vilket en regel om kvalificerad

majoritet gör - kan motiveras från demokratiska

synpunkter. Den fördel som den föreslagna regeln ger

de hyresgäster som är emot en ombildning och som

vill förbli hyresgäster är svårförståelig också mot

bakgrund av att deras rättsliga ställning inte

förändras genom bostadsrättsföreningens förvärv.

Efter förvärvet fortsätter de att vara hyresgäster

med ett oförändrat besittningsskydd och samma rätt

att använda sin lägenhet för byte till annan bostad

som tidigare. De har också kvar alla sina övriga

rättigheter mot bostadsrättsföreningen, deras nya

hyresvärd.

För det tredje. Det kan naturligtvis uppstå

motsättningar i ett hus efter en ombildning. De

kvarvarande hyresgästernas intresse kan komma i

konflikt med bostadsrättsföreningens intresse. Det

är inte heller ovanligt att intressekonflikter

uppstår mellan hyresgäster och hyresvärdar i

hyreshus. Lagstiftaren har i syfte att lösa tvister

inom det hyresrättsliga området ställt upp ganska

detaljerade och omfattande lagregler med syfte att

skydda hyresgästerna. Dessa regler utgör självfallet

ett lika gott skydd för hyresgästerna i

bostadsrättshus som för andra hyresgäster.

För det fjärde. Enligt regeringen torde de flesta

bostadsrättsföreningar uppfylla sina skyldigheter

mot kvarvarande hyresgäster på ett

tillfredsställande sätt. Samtidigt finns enligt

regeringen en risk för att föreningarna sätter

medlemmarnas intresse framför hyresgästernas och att

de därför skulle vara en sämre typ av hyresvärdar.

Lagstiftaren har i olika sammanhang tagit

hyresgästernas parti mot dåliga hyresvärdar. Visar

hyresvärden dåliga egenskaper finns möjligheter för

hyresgästerna att tillgripa olika former av

sanktioner. Enligt utskottets mening förefaller det

orimligt att på det sätt regeringen faktiskt gör

underkänna gällande regelsystem när man söker motiv

för att införa ett krav på en kvalificerad

majoritet. Det är inte godtagbart att dra alla

bostadsrättsföreningar över en kam.

Som utskottet konstaterat är regeringens lagförslag

dåligt motiverat. Det kan ha att göra med att det

verkliga motivet står att finna på annat håll än i

propositionen, även om det möjligen antyds där. Två

av remissinstanserna har under ärendets beredning

uppfattat att förslaget skulle utgöra en

inskränkning i den kommunala självbestämmanderätten.

I de tilläggsdirektiv regeringen lämnat 1997 års

hyreslagstiftningsutredning återkallas dess uppdrag

att utvärdera effekterna av de gällande

majoritetskraven. Regeringen konstaterar i

direktiven att intresset för att ombilda hyresrätt

till bostadsrätt den senaste tiden ökat kraftigt,

och att inte minst för lägenhetsbeståndet hos vissa

allmännyttiga bostadsföretag förbereds omfattande

ombildningar. Regeringen ansåg med hänvisning till

detta att översynen av majoritetskraven skulle ske

inom Regeringskansliet. Det är enligt utskottet

uppenbart att regeringen ogillar det mandat väljarna

i en del kommuner givit sina förtroendemän att till

de boende sälja kommunens bostadsfastigheter.

Anledningen till att regeringen inte velat föra fram

det verkliga skälet bakom sitt förslag kan stå att

finna i att lagstiftningen då inte skulle kunna

motiveras fullt ut, dvs. i den del den kommer att

reglera bostadsrättsföreningars förvärv från privata

fastighetsägare. Utskottet anser att också det

verkliga motivet för regeringens förslag bör

underkännas eftersom det bör vara kommunerna själva

som fullt ut skall bestämma över sin egendom.

Kommunen är dessutom den som i särklass bäst avgör

frågan om vilket bestånd av bostäder den själv bör

äga och vilken blandning av upplåtelseformer som är

eftersträvansvärd mot bakgrund av de förhållanden

som gäller lokalt.

Utskottet vill beröra ytterligare några av de

märkliga konsekvenser ett bifall till regeringens

förslag skulle föra med sig. Kravet på kvalificerad

majoritet innebär att en fastighet som inte kan

överlåtas till en bostadsrättsförening i stället

kommer att överlåtas till andra spekulanter, även

om mer än hälften av hyresgästerna skulle föredra

bostadsrättsföreningen som förvärvare. Tanken

strider enligt utskottets mening mot den innebörd av

begreppet boendedemokrati som regeringen själv

åberopar.

En annan konsekvens av propositionens förslag är

att ombildningen kommer att fortsätta i de mest

attraktiva delarna av våra städer medan den

effektivt kommer att stoppas, eller i vart fall

avsevärt försvåras, i förortsområdena där den kan

utgöra ett verksamt medel för att göra områdena

mindre utsatta, bl.a. genom att motverka

segregation.

Utskottet har tidigare berört den brådska med

vilken regeringen behandlat frågan. Skäl saknas för

att anse den så brådskande att det varit befogat att

lyfta den från en sittande utredning, vilket skedde

genom ett regeringsbeslut den 11 mars. Den i stället

inom Regeringskansliet genomförda översynen saknar

en utrednings kvaliteter. Regeringens

remissbehandling har ägt rum vid ett remissmöte som

i hast hållits den 2 mars. Lagrådets yttrande

inhämtades efter ett beslut den 18 mars, och

propositionen beslutades den 8 april. Handläggningen

har skett på ett sätt som äventyrar viktiga

principer i en demokratisk arbetsordning. Utskottet

lämnar med detta påpekande frågan om hur ärendet

beretts.

Med bifall till motionerna 1998/99:Bo16 (m) yrkande

1, 1998/99:Bo19 (kd) yrkande 1, 1998/99:Bo17 (c)

yrkandena 1 och 2 samt 1998/99:Bo15 (fp) avstyrker

utskottet regeringens förslag i motsvarande del

beträffande kravet på kvalificerad majoritet vid

ombildning till bostadsrätt.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande kravet på kvalificerad

majoritet vid ombildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Bo15,

1998/99:Bo16 yrkande 1, 1998/99:Bo17 och

1998/99:Bo19 yrkande 1 avslår propositionens

lagförslag i motsvarande del,

2. En övergångsreglering (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till mom. 1

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga

Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik

Skårman (m), Rigmor Ahlstedt (c) och Yvonne Ångström

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Enligt propositionens" och slutar med

"särskild övergångsreglering" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening är det inte rimligt att de

bostadsrättsföreningar som gjort en intresseanmälan

enligt dagens regler med en majoritet av

hyresgästerna bakom sig stoppas av

bostadsrättslagens nya regel om att en kvalificerad

majoritet skall stå bakom föreningens beslut att

förvärva fastigheten när de fullföljer sina

förvärvsintentioner. Utskottet förordar i stället

att en övergångsregel införs som innebär att en

förening i ett sådant fall skall kunna besluta om

förvärv med tillämpning av bostadsrättslagen i dess

äldre lydelse. Regeringen bör till riksdagen

återkomma med ett lagförslag med denna innebörd.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av

motionerna 1998/99:Bo16 (m) yrkande 2 och

1998/99:Bo19 (kd) yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet nu anfört i

fråga om en övergångsreglering

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande en övergångsreglering

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo16 yrkande

2 och 1998/99:Bo19 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Behovet av en mångfald av boendeformer

(mom. 3)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Vad gäller" och slutar med "i frågan"

bort ha följande lydelse:

Statens reglering av de olika boendeformerna,

liksom bostadspolitiken i övrigt, bör utgå från att

det skall finnas en mångfald av boendeformer

omfattande bostadsrätt, traditionell hyresrätt,

kooperativ hyresrätt och egna hem. Riksdagen har

nyligen förordat en utredning om ägarlägenheter som

får utvisa om utbudet av boendeformer skall breddas

ytterligare. Olika människor har olika behov, och

behoven skiftar i livets olika skeden. För de

hyresgäster som önskar ta över sin lägenhet med

bostadsrätt skall det finnas goda möjligheter till

detta. Samtidigt får detta inte äventyra ett bra,

fungerande bestånd av hyresrätter. De allmännyttiga

bostadsföretagens del av detta bestånd är viktigt. I

våra storstäder, särskilt i de centrala delarna,

minskar antalet hyresrätter i snabb takt genom

ombildning till bostadsrätter. Detta utgör ett

särskilt bekymmer eftersom det bör finnas en

mångfald av boendeformer även i storstädernas

centrum. Enligt utskottets mening bör riksdagen med

anledning av motion 1998/99:Bo18 (mp) som sin mening

ge regeringen till känna vad utskottet anfört om

behovet av en mångfald av boendeformer.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande behovet av en mångfald av

boendeformer

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo18 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Särskilt yttrande

Majoritetskraven för ombildning

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson

(m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd),

Carl-Erik Skårman (m), Rigmor Ahlstedt (c) och

Yvonne Ångström (fp) anför:

Under remissbehandlingen av regeringens lagförslag

restes invändningar om att förslaget inte stod i

överensstämmelse med grundlagens skydd av för-

eningsfriheten. En motsvarande invändning gjordes

beträffande förslagets förenlighet med

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och

det skydd föreningsfriheten där åtnjuter. Vi anser

att regeringen tagit alltför lättvindigt på dessa

frågeställningar. Ett skärpt majoritetskrav kan -

såsom regeringen själv medger - minska möjligheterna

för bostadsrättsföreningar att förvärva fastigheter.

Därigenom hindras föreningens medlemmar effektivt

att verka gemensamt inom ramen för sin

sammanslutning. Föreningens verksamhet - att med

bostadsrätt tillhandahålla medlemmarna bostäder i

huset - kan inte fullföljas. Särskilt bör i detta

sammanhang beaktas att beräkningen av den

kvalificerade majoriteten knyts till de utanför

föreningen stående hyresgästerna, som därmed ges ett

avgörande inflytande på föreningens verksamhet. Inga

andra sammanslutningar eller enskilda hindras på

motsvarande sätt i sina respektive verksamheter. Det

finns anledning att begrunda hur denna reglering

ställer sig i förhållande till föreningsfriheten. Vi

anser att frågan om grundlagens bestämmelser blir

kränkta, om regeringens förslag genomförs, måste bli

föremål för noggranna överväganden, eftertanke och

diskussion. För detta behövs ett tidsmässigt utrymme

som inte blivit tillgodosett vid regeringens

forcerade behandling av lagstiftningsärendet. Vi

avser därför att vid kammarbehandlingen av förslaget

begagna den möjlighet till vilandeförklaring av

ärendet som det stadgas om i 2 kap. 12 § tredje

stycket regeringsformen.

Vi vill redan nu klargöra, för det fall att

regeringens förslag skulle vinna riksdagens bifall,

att vi i framtiden kommer att verka för att de nya

bestämmelserna upphävs.

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

bostadsrättslagen (1991:614)

2 Förslag till lag om ändring i lagen

(1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt

3 Förslag till lag (1999:000) om ändring

av tillstånd att bedriva

verksamhet med kooperativ hyresrätt