Bet. 1998/99:BoU9

Bostadsutskottets betänkande

1998/99:BOU09

Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

BoU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet de förslag till

ändrade regler för eftergift vid återbetalning av

bostadsbidrag som regeringen lagt fram i proposition

1998/99:77 jämte de motioner som väckts med

anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen. I

fråga om ikraftträdandet föreslår dock utskottet att

lagändringen skall träda i kraft den 15 maj i

stället för den 1 maj.

Med anledning av motioner föreslår utskottet att

någon avgift inte skall tas ut på de

återbetalningspliktiga bostadsbidrag som avser

bidragsåret 1997. I anslutning härtill gör utskottet

även ett tillkännagivande om att ytterligare

överväganden måste göras avseende det framtida

avgiftsuttaget. Dessutom gör utskottet med anledning

av motioner ett tillkännagivande om att den pågående

utvärderingen särskilt bör belysa träffsäkerheten

hos de preliminära bostadsbidragen och hur denna kan

förbättras. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer och

tre särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1998/99:77 att

riksdagen antar regeringens förslag till ändring i

lagen (1993:737) om bostadsbidrag.

Lagförslaget innebär ändrade bestämmelser angående

eftergift av krav på återbetalning av bostadsbidrag

efter avstämning. Det anges syfta till att vidga

möjligheterna för försäkringskassorna att efterge

krav på återbetalningsskyldighet av bostadsbidrag

för personer som under överskådlig tid inte kommer

att kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet.

Förslaget innebär även att begäran om omprövning

gällande återkravsbeslut för bostadsbidrag för år

1997 skall ha inkommit till försäkringskassan inom

fyra månader från den dag då sökanden fick del av

beslutet. Vidare skall tillämpningen av vissa

bestämmelser om bostadsbidrag enligt lagen

(1988:786) om bostadsbidrag upphöra och pågående

återkravsärenden med anledning av dessa bestämmelser

avbrytas.

Lagändringen i fråga om eftergift av

återbetalningsskyldighet föreslås träda i kraft den

1 maj 1999 och tillämpas på bostadsbidrag lämnade

efter den 1 januari 1997. Övriga förslag föreslås

träda i kraft den 1 januari 2000.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de med anledning av

propositionen väckta motionerna

1998/99:Bo7 av Lennart Klockare (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bostadsbidragssystemet

bör ha en betydligt större träffsäkerhet än vad

dagens utvärdering visar vad gäller enskilda

hushåll.

1998/99:Bo8 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om översyn av nuvarande

regler för återbetalning av bostadsbidrag.

1998/99:Bo9 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utvärdering av

bostadsbidragssystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om viss övergångstid

vid särskilda fall,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avgiftsnivån,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om försäkringskassornas

ansvar för tydlig information,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om enhetliga regler för

inkomstbedömning.

1998/99:Bo10 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ett avskaffande av räntor och avgifter vid

återbetalning av bostadsbidrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om eftergift till

hushåll som gjort en förtida återbetalning av

bostadsbidrag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en preliminär

upplysning om återbetalningsskyldighet vid anmälan

om ändrad inkomst till försäkringskassan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett enhetligt

inkomstbegrepp.

1998/99:Bo11 av Viviann Gerdin (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att förenkla

regelsystemet.

1998/99:Bo12 av Yvonne Ångström och Kerstin

Heinemann (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det måste finnas

möjlighet att upprätta generösa avbetalningsplaner

för dem som är återbetalningsskyldiga för

bostadsbidraget och att en återbetalning skall vara

fri från extra avgift samt att granskning bör ske av

om det kan anses rimligt att vissa bidragstagare ej

blir återbetalningsskyldiga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

bostadsbidragssystemet reformeras så att de som får

en förbättrad ekonomisk situation under kalenderåret

skall ha möjlighet att avbryta mottagandet av bidrag

utan att det blir krav på återbetalning av det som

erhållits tidigare under året,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inkomsten skall

beräknas på samma sätt för den som har enskild firma

i lagen (1962:381) om allmän försäkring och i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag.

1998/99:Bo13 av Owe Hellberg och Sten Lundström (v)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring till införandet av en godtrosparagraf

i lag om bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts

om förändringar i 21 och 28 §§ lagen om

bostadsbidrag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

att en 1 000-kronorsnivå när det gäller åter- och

inbetalning av bostadsbidrag införs enligt vad i

motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att föreslagna

förändringar skall gälla från den 1 januari 1997.

1998/99:Bo14 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

att bidragsperioderna görs halvårsvisa i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att förlänga tiden för

överklagande från två till sex månader i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

att ränta och avgift avskaffas i enlighet med vad

som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

att återbetalningsskyldighet inte skall inträda

förrän överklagan har behandlats och nytt beslut

fattats i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett enhetligt

inkomstbegrepp.

I ärendet har skrivelser inkommit från två

försäkringskassor och från närmare 60

privatpersoner.

Bakgrund

Inledning

Under 1990-talets första hälft steg kostnaderna för

bostadsbidragen kraftigt. Med anledning av denna

utveckling fattade riksdagen våren 1996 beslut om

vissa förändringar av bostadsbidragen som tillämpats

på bostadsbidrag fr.o.m. år 1997. Förändringarna

innebär bl.a. att

- ett nytt system för inkomstprövning tillämpas med

preliminärt bostadsbi- drag som sedan

fastställs slutligt på grundval av taxeringen,

-

- individuella inkomstgränser tillämpas

-

- den bidragsgrundande bostadsytan begränsas

-

- det särskilda bidraget höjs för familjer med fyra

eller flera barn i takt med att flerbarnstillägg

fasas ut.

-

Mot bakgrund av att de beslutade förändringarna var

så pass genomgripande initierade bostadsutskottet en

skyndsam utvärdering av effekterna av de nya

reglerna. Som ett resultat av utvärderingen

förordade bostadsutskottet och riksdagen

förändringar i bostadsbidragen för att mildra

effekterna för de hushåll som fått vidkännas

väsentliga förändringar. Med anledning härav lade

regeringen i 1997 års ekonomiska vårproposition fram

ett förslag till vissa ändrade regler för

bostadsbidragen. Ändringarna, som utskottet och

riksdagen ställt sig bakom, innebär att

- en lägsta nivå tillämpas under vilken

boendekostnaden inte skall reduceras på grund av

bostadsytans storlek,

-

- räntebidrag exkluderas från bidragsgrundande

inkomst.

-

Bestämmelsen om ytnorm med garantinivå har trätt i

kraft den 1 november 1997 och ändringen i fråga om

räntebidragen den 1 januari 1998.

I 1998 års ekonomiska vårproposition anförde

regeringen att de ändringar som genomförts fr.o.m.

år 1997 inneburit att kostnaderna för

bostadsbidragen minskat successivt och att de börjat

stabiliseras. Även antalet bidragstagare hade enligt

propositionen på samma sätt stabiliserats på en

lägre nivå än tidigare. När det gäller

måluppfyllelsen för bidragen redovisade regeringen i

samma proposition bedömningen att den hade

försämrats i 1997 års system vad gäller

utrymmesstandarden samtidigt som bidragens

fördelningspolitiska profil hade stärkts. Regeringen

har i regleringsbrev för år 1997 gett

Riksförsäkringsverket i uppdrag att utvärdera

effekter och resultat av de nya bestämmelserna.

Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 september

1999.

Som en del i den pågående utvärderingen har

Riksförsäkringsverket den 15 februari 1999 till

regeringen redovisat ett preliminärt resultat av en

avstämning av 1997 års bostadsbidrag. Resultatet har

av företrädare för Socialdepartementet presenterats

för bostadsutskottet den 16 februari 1999. Av

verkets redovisning framgår att 445 000 hushåll fick

bostadsbidrag någon gång under bidragsåret 1997.

Cirka 46 % fick ett för lågt bostadsbidrag i

förhållande till sin faktiska inkomst under året,

medan 44 % fick ett för högt bidrag. För omkring 10

% av hushållen är det bostadsbidrag som lämnats

korrekt i förhållande till inkomsten. För drygt 50

000 hushåll eller ca 26 % av de hushåll som under år

1997 fått ett för högt bostadsbidrag, har detta

bidrag överskridit det bostadsbidrag som hushållet

haft rätt till i förhållande till sin faktiska

inkomst med mellan 100 och 1 000 kr. Knappt 45 000

hushåll, eller 22 %, har fått ett bidrag som

sammantaget är mer än 5 000 kr högre än det

hushållet haft rätt till. För omkring 145 000

hushåll, eller 70 %, har ett för lågt bidrag lämnats

med mellan 100 och 1 000 kr, medan till knappt 10

000 hushåll, eller 5 %, bidrag har lämnats med ett

belopp som är 5 000 kr eller mer för lågt. På basis

av Riksförsäkringsverkets redovisning har

Socialdepartementet redovisat att för högt utbetalat

bidrag under år 1997 kan beräknas till sammanlagt ca

675 miljoner kr, varav 580 miljoner kr avseende

hushåll med barn och 95 miljoner kr avseende hushåll

utan barn. För lågt utbetalt bidrag kan beräknas

till 260 miljoner kr, varav 235 miljoner kr avseende

hushåll med barn och 25 miljoner kr avseende hushåll

utan barn.

Systemet med preliminärt och slutligt

bostadsbidrag

Bostadsbidrag lämnas från och med månaden efter den

då rätten till bidrag har uppkommit samt till och

med den månad då rätten till bidrag har ändrats

eller upphört dock längst tolv månader. Normalt

avser ett beslut om bidrag ett kalenderår.

Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en

uppskattad bidragsgrundande inkomst. Det preliminära

bostadsbidraget betalas ut löpande. Det slutliga

bostadsbidraget bestäms i efterhand på grundval av

den fastställda taxerade inkomsten. Bidragsgrundande

inkomst skall avse samma år som bostadsbidraget och

skall anses vara lika fördelad på varje månad i

kalenderåret. Den som får eller har fått ett

preliminärt bostadsbidrag är skyldig att omgående

anmäla sådana ändringar i fråga om inkomst och andra

förhållanden som kan antas innebära att slutligt

bostadsbidrag inte kommer att beviljas eller kommer

att beviljas med lägre belopp än det preliminära

bidraget. Beslut om preliminärt bidrag skall ändras

om något förhållande har inträffat som skall påverka

storleken av bidraget. Försäkringskassan får

underlåta att besluta om ändring, om ändringen

endast i ringa mån påverkar bidraget.

Försäkringskassorna har även laglig möjlighet att

under löpande bidragsår besluta om återbetalning av

för mycket utbetalt bostadsbidrag. Slutligt

bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under

vilket bidrag har betalats ut. Slutligt

bostadsbidrag bestäms efter den tidpunkt då

taxeringsbeslut meddelats. För bidrag avseende år

1997 är detta efter utgången av november 1998.

Efter att försäkringskassan har gjort en avstämning

mot taxerade inkomster under bidragsåret underrättas

bidragstagaren om den slutligt beräknade

bidragsgrundande inkomsten och de uppgifter som

ligger till grund för beräkningen. Bidragstagaren

skall också underrättas om vad som har betalats ut i

preliminärt bostadsbidrag och det slutliga bidrag

som avses att bestämmas. Vidare skall underrättelsen

innehålla uppgift om överskjutande belopp som kommer

att betalas ut respektive kvarstående belopp som

bidragstagaren blir skyldig att betala tillbaka.

Bidragstagaren skall därefter beredas tillfälle att

yttra sig inom fjorton dagar efter det att han fick

del av underrättelsen. Hör han inte av sig inom

angiven tid, meddelas beslut i ärendet i enlighet

med innehållet i underrättelsen.

Bestäms det slutliga bidraget till ett lägre belopp

än vad som har betalats ut preliminärt skall

skillnaden betalas tillbaka. Försäkringskassan får

dock om det finns särskilda skäl efterge krav på

återbetalning helt eller delvis. Vidare skall avgift

tas ut på återbetalningsbelopp överstigande 1 000 kr

med 125 % av den statslåneränta som gällde vid

utgången av det kalenderår som bidraget avser. För

bidrag utbetalade under år 1997 debiteras en avgift

om 7,39 % på belopp överstigande 1 000 kr.

Den bidragstagare som inte är nöjd med

försäkringskassans beslut kan begära omprövning inom

två månader från det att han delgavs beslutet.

Försäkringskassans beslut i anledning av begäran om

omprövning kan av bidragstagaren överklagas till

länsrätten inom två månader från delgivning av

beslutet. Det finns även möjlighet att överklaga

länsrättens beslut och i förekommande fall

kammarrättens beslut. Sista instans är

Regeringsrätten.

Ett beslut i ett ärende om bostadsbidrag gäller

omedelbart om inte något annat anges i beslutet. Om

beslutet har överklagats så kan domstolen besluta om

inhibition, varefter beslutet inte får ligga till

grund för indrivning. Försäkringskassan skall anmoda

den återbetalningsskyldige att betala inom viss tid.

Om betalning inte sker i rätt tid har

försäkringskassan en skyldighet att, om det inte

föreligger särskilda skäl, debitera dröjsmålsränta.

Dröjsmålsräntan motsvarar diskontot plus 8 %.

Den återbetalningspliktige kan tillsammans med

försäkringskassan komma överens om en

avbetalningsplan. Om detta görs före sista dagen för

betalning utgår inte någon dröjsmålsränta. I dessa

fall debiteras i stället en ränta motsvarande

statens utlåningsränta, vilken för närvarande uppgår

till 7 %.

Utskottet

Skälen för eftergift m.m.

Enligt nuvarande regler får krav på återbetalning

helt eller delvis efterges om det finns särskilda

skäl. Vid regelns tillkomst anförde regeringen

(prop. 1995/96:186 s. 54) att man i fråga om

eftergift inom bostadsbidragssystemet skulle ha en

särskilt restriktiv tolkning av begreppet särskilda

skäl. Anledningen till detta var att återbetalning

av preliminärt bidrag efter inkomstavstämning är en

naturlig del av systemet och därmed i viss mån

förutsebart.

Enligt propositionen skall vid bedömningen av om

särskilda skäl föreligger särskilt beaktas sökandens

och dennes medsökandes förmåga att kunna betala

tillbaka bidraget. Vidare skall, om dessa inte

fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt lagen eller

medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga

uppgifter till grund för bedömningen av rätten till

bostadsbidrag, kravet på återbetalning inte få

efterges. Regeringen är fortfarande av den

uppfattningen att man bör vara restriktiv i fråga om

möjligheterna till eftergift inom

bostadsbidragssystemet. Inte minst anser regeringen

det vara orättvist mot den som lagt undan och i

förväg betalat tillbaka pengar med anledning av en

förväntad återbetalningsskyldighet, om andra som

inte gjort på detta sätt skulle få sin

återbetalningsskyldighet eftergiven utan en sträng

prövning. De fall som enligt regeringens mening bör

bli aktuella för eftergift är de där bidragstagarens

möjligheter att fullgöra återbetalningen saknas

under överskådlig tid. Det är viktigt att

bedömningen görs på relativt lång sikt. Socialbidrag

på grund av tillfälliga ekonomiska svårigheter anses

inte vara tillräckligt. Enligt regeringens bedömning

är en rimlig utgångspunkt för att eftergift skall

kunna komma i fråga att den tid under vilken

betalningsoförmågan kan förväntas bestå uppgår till

minst ett år. Som utgångspunkt för bedömningen anser

man att ledning bör sökas i socialbidragssystemet.

De som uppbär socialbidrag och som förväntas

fortsätta med detta eller som inte har högre

inkomster än vad som motsvarar socialbidragsnivån

skall normalt kunna komma i fråga för eftergift. Om

bidragstagaren har realiserbara förmögenhetsvärden

bör eftergift inte beviljas.

Regeringen har gjort bedömningen att förslaget inte

leder till ökade kostnader eftersom eftergift endast

skall ges till dem som ändå inte bedöms kunna

fullgöra sin återbetalningsskyldighet.

I motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande

del föreslås att regeringen skall ge

Riksförsäkringsverket i uppdrag att omedelbart

granska om den samlade informationen till personer

som i rätt tid anmält ändrade förhållanden till

försäkringskassan varit av den karaktären att det

framstår som rimligt att återkraven även för dem

efterskänks.

I motion 1998/99:Bo13 (v) yrkande 1 föreslås att

det skall införas en möjlighet att vid beslut om

återbetalning av bostadsbidrag ta hänsyn till när

under året som bidragstagarens förhållanden hade

förändrats.

I fråga om skälen för eftergift vill utskottet

anföra följande.

Genom lagförslaget avskärs den som inte fullgjort

sin uppgiftsskyldighet enligt lagen eller medvetet

eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter från

möjligheten att erhålla eftergift. Rena misstag av

bidragstagaren eller fall där denne inte insett

eller skäligen bort inse att uppgifterna var

felaktiga bör dock, som anförts i propositionen,

inte leda till att eftergift är utesluten. När det

gäller skälen för eftergift har regeringen relativt

klart utpekat vilken grupp av bostadsbidragstagare

som skall kunna erhålla eftergift. Även i denna del

har utskottet samma uppfattning som regeringen.

Utskottet förstår motionerna 1998/99:Bo12 (fp) och

1998/99:Bo13 (v) på så sätt att de framför allt

avser den grupp av bostadsbidragstagare som har

fullgjort sin uppgiftsskyldighet men inte ingår i

den grupp som enligt regeringens förslag kan komma i

fråga för eftergift. Samtliga bidragstagare som till

följd av inkomständringar under år 1997 nu krävs på

återbetalning skulle således om de fullgjort sin

uppgiftsskyldighet kunna bli föremål för eftergift.

Förslagen innebär att den återbetalningsskyldiges

nuvarande ekonomiska förmåga skulle få en mindre

betydelse vid prövningen av eftergift. Ett problem i

detta sammanhang är att utskottet inte har fått

tillräckligt belyst vilka återbetalningsfall som

existerar. Det synes därför svårt att göra en riktig

bedömning av hur motionsförslagen skulle slå. Ett

annat problem är att eftergifter i dessa situationer

skulle kunna uppfattas som orättvisa. Exempelvis

skulle någon som i dag har en god ekonomi kunna få

en relativt stor summa pengar efterskänkt. Slutligen

hänger den berörda återkravssituationen intimt

samman med det nuvarande bidragssystemets struktur

med preliminära och slutliga bidrag och inte minst

med försäkringskassornas möjligheter och benägenhet

att löpande under bidragsåret fatta beslut om

återbetalning för förfluten period.

Mot bakgrund härav tillstyrker utskottet det i

bilaga 1 intagna lagförslaget beträffande ändring av

28 § bostadsbidragslagen. Motionerna 1998/99:Bo12

(fp) yrkande 1 i motsvarande del samt 1998/99:Bo13

(v) yrkande 1 angående betydelsen av tidpunkten för

bidragstagarens ändrade förhållanden avstyrks.

Förslaget i motion 1998/99:Bo10 (m) yrkande 2

innebär att de hushåll som redan har gjort en

förtida återbetalning av erhållet bostadsbidrag

också bör omfattas av möjligheten till eftergift.

Enligt motionen bör inte den som ansträngt sig för

att göra rätt för sig missgynnas av i efterhand

införda regel-ändringar. I dessa fall bör den som

fyller kraven på eftergift återfå vad som betalats

in.

Utskottet delar motionärernas principiella

uppfattning att den som gjort en inbetalning inte

bör missgynnas med avseende på möjligheterna att få

redan inbetalade belopp återbetalade om

bidragstagaren svarar mot kraven på eftergift.

Utskottet tvingas samtidigt konstatera att det inte

synes möjligt att i alla situationer få eftergift

för en redan gjord återbetalning. Exempel på detta

är om bidragstagaren under 1997 har gjort en förtida

återbetalning. Det torde emellertid höra till

undantagsfallen att en person som lyckats betala

felande belopp skulle bedömas sakna förmåga att göra

återbetalning och därmed vara berättigad till

eftergift. Det är vidare utskottets bedömning att

det torde vara förenat med icke obetydliga

svårigheter att för samtliga situationer skapa ett

system för att bevilja eftergift på redan erlagda

belopp. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om

att det totala antalet hushåll som gjort förtida

återbetalningar i propositionen har angivits till

3 500. Av dessa torde dessutom bara en mindre del

uppfylla de krav som ställs för erhållande av

eftergift.

Utskottet är mot bakgrund av det nu anförda inte

berett att ställa sig bakom motion 1998/99:Bo10 (m)

yrkande 2. Det får dock förutsättas att den nu

pågående utvärderingen uppmärksammar möjligheterna

till eftergift eller restitution vid frivillig

återbetalning av bostadsbidrag i berörda fall.

Motionen avstyrks.

Omprövning och överklagande

Inom bl.a. bostadsbidragssystemet gäller en särskild

ordning för omprövning, ändring och överklagande av

försäkringskassans beslut. Den är mer omfattande och

långtgående än förvaltningslagens motsvarande regler

och gäller därför framför dessa. Ett

tjänstemannabeslut (normalfallet) angående

återbetalning får inte överklagas av en enskild

innan det har omprövats. Ett överklagande som ges in

innan överklagande får ske behandlas som en begäran

om omprövning. En begäran om omprövning skall ges in

till försäkringskassan inom två månader från det att

den återbetalningsskyldige delgavs

återbetalningsbeslutet. Ett överklagande av ett

beslut i ett omprövningsärende skall göras inom två

månader från den dag då klaganden fick del av

beslutet.

Regeringen har föreslagit att omprövningsfristen

skall utsträckas till fyra månader när det gäller

återkrav för bidragsåret 1997.

Motionärerna bakom motion 1998/99:Bo14 (kd) yrkande

2 föreslår att fristen för överklagande av beslut om

återbetalning skall förlängas från två till sex

månader.

Enligt utskottets mening är det omprövningsfristen

som har avgörande betydelse när det gäller

möjligheten att ansöka om eftergift enligt de nya

reglerna. Det är därför nödvändigt att förlänga

denna frist. En omprövning kommer, mot bakgrund av

vad regeringen erfarit om att försäkringskassorna

först under mars månad påbörjade arbetet med att

skicka ut beslut, vid ett genomförande av

regeringsförslaget att kunna begäras fram till i

vart fall någon gång under juli månad 1999.

Härigenom skapas alltså ett tidsmässigt utrymme som

gör det möjligt att hantera en begäran om eftergift

enligt de nu föreslagna reglerna. En förlängning av

överklagningsfristen torde enligt utskottets mening

knappast tjäna något syfte. Det skulle tvärtom kunna

ytterligare fördröja handläggningen och erhållandet

av ett slutligt beslut angående bostadsbidraget för

1997, vilket enligt utskottets mening inte är

eftersträvansvärt. Mot denna bakgrund tillstyrker

utskottet regeringens förslag beträffande ändring av

fristen för omprövning av återkravsbeslut för

bostadsbidrag för år 1997. Motion 1998/99:Bo14 (kd)

yrkande 2 om förlängd överklagningsfrist får

härigenom anses vara tillgodosedd, varför den

avstyrks.

Avgifter och räntor

I fyra motioner föreslås lättnader för

återbetalningspliktiga bidragstagare såvitt gäller

räntor och/eller avgifter på återbetalningsbelopp.

Motionerna 1998/99:Bo10 (m) yrkande 1 och

1998/99:Bo14 (kd) yrkande 3 innehåller förslag om

att ingen ränta eller avgift skall tas ut på

återbetalade delar av bostadsbidrag. I motion

1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande del

förordas att ingen avgift skall tas ut på

återbetalningspliktiga belopp. Motion 1998/99:Bo9

(c) yrkande 3 förespråkar en lägre avgift. I flera

av motionerna framhålls att syftet med

bostadsbidragen är att ge stöd till

boendekostnaderna för de hushåll som ur ekonomisk

synpunkt har det allra svårast. Det anges därför

vara stötande att återbetalningen är förenad med en

räntekostnad för den som inte har möjlighet att

omedelbart betala tillbaka hela beloppet. Avgiften

ifrågasätts på samma grund.

I proposition 1995/96:186 angav regeringen att det

borde finnas drivkrafter som gör att bidragstagarna

vid bedömningen av sin årsinkomst inte underskattar

den, varför avgift och ränta borde betalas på

utbetalade och återbetalade belopp.

De räntekrav som aktualiseras i ett återkravsärende

har stöd i 6-7 §§ förordningen (1993:1138) om

hantering av statliga fordringar. Förordningen är

med vissa undantag tillämplig på fordringar som

staten har rätt till och som inte omfattas av lagen

(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Förordningen tillämpas på fordringar inom de

försäkrings- och bidragsområden som

försäkringskassan administrerar. Enligt utskottets

mening saknas tillräckliga skäl att beträffande

bostadsbidrag förordna om avsteg från den sålunda

gällande huvudregeln.

Den avgift som, om återbetalning inte har gjorts

senast den 30 april 1998, tas ut på

återbetalningsbeloppen uppgår till 7,39 % på

återbetalningspliktiga belopp som överstiger 1 000

kr för bostadsbidrag för år 1997. Avgift kan bli

föremål för eftergift om den bidragsskyldige har

fullgjort sin uppgiftsskyldighet och i övrigt

uppfyller kraven för eftergift.

Riksförsäkringsverket har i ett internmeddelande

till försäkringskassorna (Im 1999:024, 1999-02-26)

ansett att bristande information utgör ett exempel

på särskilda skäl enligt 28 § bostadsbidragslagen.

Mot bakgrund av de brister som har förekommit i

den information som bostadsbidragstagarna har

erhållit när det gäller bidragsåret 1997 anser

utskottet förhållandena vara sådana att avgift

inte skall utgå på återbetalningspliktiga belopp

hänförliga till det året. Detta bör gälla

samtliga bidragstagare som för det året har

påförts nu aktuell avgift. Den som har betalat

avgift skall i enlighet med det sagda återfå vad

han har erlagt. Återbetalning skall ske utan

ansökan härom och skall inte föregås av någon

ytterligare prövning. Ett förslag till lag om

avgifter avseende bostadsbidrag för 1997 med

denna innebörd har i bilaga 1 fogats till

betänkandet. Ett slutligt ställningstagande i

frågan, när det gäller bidragsåret 1998 och

framåt, bör anstå till dess att utvärderingen av

bostadsbidragssystemet har slutförts.

Som utskottet anfört ovan bör avgiftssuttaget

fr.o.m. bidragsåret 1998 övervägas ytterligare.

Den utvärdering som nu pågår bör därför ägna

frågan om avgiften på återbetalningspliktiga

bostadsbidrag särskild uppmärksamhet. Det innebär

bl.a. att utvärderingen bör ge underlag för en

allsidig bedömning av det framtida behovet av en

avgift. En fråga som särskilt bör belysas är

avgiftens betydelse för att få till stånd förtida

återbetalningar. Utskottets ställningstagande i

denna del bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Med anslutning till motionerna 1998/99:Bo9 (c)

yrkande 3, 1998/99: Bo10 (m) yrkande 1,

1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande del

samt 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 3 förordar

utskottet att riksdagen dels antar det i bilaga 1

intagna förslaget till lag om avgifter avseende

bostadsbidrag för 1997, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om

ytterligare överväganden avseende avgiftsuttaget.

Tillämpningen av vissa äldre bestämmelser

om bostadsbidrag

Regeringen har föreslagit att återkravsärenden

enligt punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna

till lagen (1993:737) om bostadsbidrag som pågår

skall avbrytas och att nämnda punkter i

övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla.

Förslaget om tillämpningen av vissa äldre

bestämmelser om bostadsbidrag, som inte mött

invändningar i motioner, tillstyrks.

Ikraftträdande m.m.

Regeringen har föreslagit att ändringen av 28 §

skall träda i kraft den 1 maj 1999. En

senareläggning av ikraftträdandet är utan betydelse

för de föreslagna möjligheterna till eftergift. Med

hänsyn till den korta tid som annars kommer att löpa

mellan riksdagens beslut och ikraftträdandet bör

förslaget till ändring i bostadsbidragslagen träda i

kraft den 15 maj 1999.

Lagförslaget i övrigt har inte mött invändningar i

motioner och tillstyrks av utskottet.

Avstämning

I motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 2 föreslås att

det skall införas en möjlighet till avstämning av

bostadsbidragen löpande under året så att de som får

en förbättrad ekonomisk situation skall erhålla

möjlighet att avbryta mottagandet av bidrag utan att

det blir krav på återbetalning av det som erhållits

tidigare under året. I motion 1998/99:Bo14 (kd)

yrkande 1 förespråkas halvårsvisa bidragsperioder.

Till grund för förslagen i motionerna ligger främst

en strävan att i ökad utsträckning förhindra att

krav på återbetalning av erhållna bidrag uppkommer.

Med anledning av vad som i motionerna förordats om

avstämning vill utskottet inledningsvis redovisa att

regeringen i proposition 1995/96:186 inför

övergången till ett system med preliminärt och

slutligt bostadsbidrag anförde bl.a. följande:

En av de stora bristerna med det nuvarande systemet

för inkomstprövning är att det i efterhand är svårt

att kontrollera hur stora belopp som totalt sett

betalats ut utifrån felaktiga inkomstuppgifter.

Skattemyndigheternas in-komstuppgifter skulle kunna

användas för en sådan kontroll, men de avser alltid

beskattningsår, dvs. kalenderår. Detta avviker från

de inkomstuppgifter som återfinns i nuvarande

bostadsbidragsregister, vilka avser den förväntade

inkomsten för löpande tolvmånadersperioder.

Regeringen delar utredningens bedömning att det är

nödvändigt att införa ett system för

inkomstprövningen med realistiska möjligheter att

göra definitiva avstämningar och fastställande av

det utbetalade bidragsbeloppet. En slutlig

avstämning och efterjustering av felaktigt utbetalda

belopp minskar kostnaderna för bostadsbidragen och

ökar tilltron till systemet. Regeringen anser därför

att bostadsbidragen bör slutligt beräknas utifrån

inkomstuppgifter som fastställs vid den årliga

taxeringen och som finns att tillgå i

skatteregister. Uppgifter som inte finns att tillgå

i skatteregister skall lämnas av sökanden och får

kontrolleras på annat sätt, t.ex. genom

förfrågningar.

En bostadsbidragstagare är skyldig att omgående till

försäkringskassan anmäla sådana förändringar i fråga

om inkomst och andra förhållanden som kan antas

innebära att slutligt bostadsbidrag inte kommer att

beviljas eller kommer att beviljas med lägre belopp

än det preliminära bidraget. Försäkringskassan

skall ändra beslut om preliminärt bostadsbidrag om

något förhållande har inträffat som skall påverka

storleken av bidraget. Försäkringskassan får

underlåta att besluta om ändring, om ändringen

endast i ringa mån påverkar bidraget.

Försäkringskassan har även laglig möjlighet att

under bidragsåret besluta om återbetalning av för

mycket utbetalt bostadsbidrag.

De frågor om systemet för avstämning som behandlas

i de nu aktuella motionerna är av övergripande

natur. Enligt utskottets mening är det för tidigt

att nu ta ställning till dessa frågor. Den

utvärdering av bostadsbidragen som nu pågår bör

avvaktas. I utvärderingen skall bl.a. utfallet av

systemet med preliminärt och slutligt bostadsbidrag

särskilt belysas. Denna fråga har en direkt koppling

till systemets träffsäkerhet och därmed också till

utformningen av metoden för avstämning. Det får

därför förutsättas att de i motionerna aktualiserade

frågorna kommer att belysas i det fortsatta

utredningsarbetet. Utskottet är mot bakgrund härav

inte nu berett att ställa sig bakom förslagen i

motionerna 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 2 och

1998/99:Bo14 (kd) yrkande 1.

Information m.m.

Två motioner behandlar frågor om försäkringskassans

information till bidragstagare.

I motion 1998/99:Bo10 (m) yrkande 3 föreslås en

upplysningsskyldighet för försäkringskassan

beträffande förväntade återbetalningskrav. I motion

1998/99:Bo9 (c) yrkande 4 föreslås att

försäkringskassorna, för att motverka bekymmer i

samband med återbetalningskrav, skall utforma

information och blanketter på ett tydligt och enkelt

sätt.

Enligt utskottets mening är det uppenbart att det

nuvarande systemet har en alltför låg träffsäkerhet

vad gäller förhållandet mellan preliminära och

slutliga bidrag. Som lika uppenbart framstår det att

den information som har gått ut från

försäkringskassorna inte alltid har varit

tillräcklig. Det ligger även nära till hands att

anta att brister i informationen har bidragit till

den stora mängden återkravsärenden. Mängden

återkravsärenden gör också att det kan antas att

administrationen kan komma att kräva mer resurser än

vad som har förutsetts. Träffsäkerheten i systemet

måste således höjas avsevärt i nu aktuellt avseende,

vilket utskottet närmare utvecklar under avsnittet

Utvärdering.

Enligt utskottets mening är det av yttersta vikt

att försäkringskassorna tillser att den som ansöker

om och erhåller bostadsbidrag får relevant

information. Informationsbehovet varierar över

tiden. Den som ansöker om bostadsbidrag bör få veta

bl.a. hur bidraget beräknas. Han bör också få

information om systemet med preliminärt och slutligt

bostadsbidrag. Det är också av betydelse att

upplysning lämnas om hur reglerna om återbetalning

av bostadsbidrag fungerar samt vilka krav som i

övrigt ställs. Den som anmäler inkomstförändring

till försäkringskassan under bidragsåret bör i

direkt anslutning till anmälan få veta vilket

återbetalningskrav han kan förvänta sig och vad han

skall göra för att minimera sina kostnader.

Enligt utskottets mening förtjänar de aktualiserade

problemen beträffande informationen att närmare

uppmärksammas. Den tidigare nämnda utvärderingen bör

enligt utskottets mening ge underlag för att bedöma

vilka ytterligare informationsinsatser m.m. som

erfordras. Samtidigt får det förutsättas att

Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna

fortlöpande kompletterar och förbättrar sin

information på grundval av hittills vunna

erfarenheter. Enligt vad utskottet har erfarit har

så redan skett. I den mån motionerna 1998/99:Bo10

(m) yrkande 3 och 1998/99:Bo9 (c) yrkande 4 inte kan

anses tillgodosedda med det anförda avstyrks de av

utskottet.

Lägsta belopp för in- och utbetalning

I motion 1998/99:Bo13 (v) yrkande 2 föreslås att den

gräns på 100 kr för in- och utbetalningar som finns

i 22 § andra stycket bostadsbidragslagen skall

ersättas av en 1 000-kronorsgräns av följande

innebörd. Alla återbetalningspliktiga betalar belopp

upp till 1 000 kr. Vidare skall staten endast

återbetala belopp som överskrider 1 000 kr. I samma

motions yrkande 3 föreslås att de i motionen

föreslagna förändringarna skall gälla från den 1

januari 1997.

Utskottet delar motionärernas bedömning att en

ändring av gränsen för in- och utbetalningar i 22 §

bostadsbidragslagen skulle väsentligt minska antalet

återkravsärenden och därmed också minska

försäkringskassornas arbetsbelastning.

Konsekvenserna av förslaget är dock inte

tillräckligt belysta. När det gäller förslagets

retroaktiva verkan kan nämnas t.ex. att den som,

till följd av ett slutligt beslut om bostadsbidrag

för år 1997 efter avstämning mot taxerad inkomst,

redan fått ytterligare bostadsbidrag utbetalat

skulle riskera att drabbas av ett nytt beslut som

innebär att vad som utbetalats skall återbetalas.

Detta skulle strida mot vad som allmänt anses gälla

beträffande gynnande besluts orubblighet. Förslaget

förtjänar dock att belysas ytterligare och torde

kunna behandlas i samband med den utvärdering som

skall göras och den beredning som därefter tar vid

inom Regeringskansliet. Mot denna bakgrund bör

motion 1998/99:Bo13 (v) yrkandena 2 och 3 inte nu

vinna riksdagens bifall.

Avbetalningsplaner

I motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande

del förespråkas generösa avbetalningsplaner. Enligt

motionen är det rimligt att den som fått krav på

återbetalning får en längre tid på sig för att

betala tillbaka.

Enligt förordningen (1993:1138) om hantering av

statliga fordringar får skäligt anstånd med

betalning medges. Anstånd utöver ett år får medges

om det är till fördel för staten eller om det i

övrigt finns synnerliga skäl. Det bör noteras att om

det är till fördel för staten så är det ett

tillräckligt skäl för att anstånd över ett år skall

kunna beviljas. Enligt utskottets mening finns det

således stora möjligheter att i de fall det behövs

träffa överenskommelser om långa

avbetalningsperioder. Det får förutsättas att

försäkringskassorna också använder sig av de

formella möjligheter som finns att träffa

överenskommelser om långtgående avbetalningsplaner.

Den information som har bibringats bostadsutskottet

ger inte heller stöd för att försäkringskassorna

skulle tillämpa reglerna för restriktivt. Enligt

bostadsutskottets mening framstår det därför inte

som nödvändigt att föreslå någon ändring i nu

aktuellt avseende. Motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande

1 i motsvarande del angående avbetalningsplaner

avstyrks i den mån den inte kan anses vara

tillgodosedd.

Återbetalningsskyldighetens inträde

I motion 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 4 föreslås att

återbetalningsskyldighet inte skall inträda förrän

ett eventuellt överklagande har behandlats och nytt

beslut har fattats.

Beslut om återbetalningsskyldighet gäller

omedelbart. En motsvarande bestämmelse gäller bl.a.

för de förmåner som regleras i lagen om allmän

försäkring. En senareläggning av

återbetalningsskyldighetens inträde skulle därför

innebära ett avsteg från vad som i allmänhet gäller.

Återbetalningsskyldighetens inträde ligger också

till grund för ränteberäkningen. En förändring på

det sätt som har föreslagits av motionärerna skulle

få till följd att det skulle vara ekonomiskt

fördelaktigt att till sista instans överklaga ett

beslut om återbetalning trots vetskap om att

överklagandet är lönlöst i sak. Den klagande skulle

härigenom kunna erhålla ett räntefritt lån för

ytterligare ett antal månader. Enligt utskottets

mening saknas tillräckliga skäl att bifalla

motionen. Motion 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 4

angående återbetalningsskyldighetens inträde

avstyrks.

Utvärderingen av bostadsbidragen m.m.

Regeringen har i regleringsbrev för år 1997

uppdragit åt Riksförsäkringsverket att utvärdera

effekter och resultat av de nya bestämmelserna för

bostadsbidragen. Systemet med preliminärt och

slutligt bostadsbidrag skall belysas särskilt.

Verket har hittills lagt fram två delrapporter.

Under hand har dessutom redovisningar gjorts av

bl.a. det preliminära utfallet av de slutliga

bostadsbidragen för det första bidragsåret 1997.

Därutöver har Riksförsäkringsverket helt nyligen

redovisat resultatet av en

telefonintervjuundersökning om åsikterna och

kunskaperna om det nya bostadsbidraget.

Utvärderingsuppdraget i sin helhet skall

slutredovisas senast den 1 september 1999. Vid den

redovisning av det preliminära utfallet av systemet

med preliminärt och slutligt bostadsbidrag som

gjordes inför utskottet av företrädare för

Socialdepartementet den 16 februari 1999 framkom att

regeringen avsåg att uppmana Riksförsäkringsverket

att påskynda den slutliga utvärderingen. Enligt

uppgift från Regeringskansliet har så också skett.

Någon bredare utvärdering av det nya

bostadsbidragssystemet har enligt motion 1998/99:Bo9

(c) hittills inte kunnat ske. I motionens yrkande 1

föreslås därför att Riksförsäkringsverket bör ges i

uppdrag att göra en total utvärdering av systemet

för att belysa måluppfyllelse och

effektiviseringsresultat. Även en analys av varför

andelen korrekt lämnade bidrag är så låg och hur den

andelen kan höjas föreslås ingå i analysen. Enligt

förslaget bör regeringen återkomma till riksdagen

med en redovisning av utvärderingen senast vid

årsskiftet 1999/2000.

Med utgångspunkt i den pågående utvärderingen av

bostadsbidragen läggs i två motioner fram förslag

som avser inriktningen av utvärderingen och de

förslag som förutsätts följa denna.

I motion 1998/99:Bo7 (s) lyfts bostadsbidragens

bostadspolitiska roll fram. Mot bakgrund härav

förordas att den pågående utvärderingen av

bostadsbidragen bör ligga till grund för ett

bostadsbidragssystem som har betydligt större

träffsäkerhet än dagens system. Det är enligt

motionen angeläget att de hushåll som behöver

samhällets stöd kan känna trygghet i att de under

själva bidragstiden får det stöd som reglerna

förutsätter. Målet anges därför vara att

felprocenten skall motsvara den andel som i dag kan

uppskattas få rätt bostadsbidrag redan under löpande

bidragsår, dvs. 10 %.

Med hänvisning till det stora antalet hushåll som

krävs på återbetalning av utbetalade bostadsbidrag

finns det enligt motion 1998/99:Bo8 (s) skäl att

göra en mycket noggrann analys av de praktiska

konsekvenserna av dagens bostadsbidragssystem.

Enligt förslaget bör den pågående utvärderingen

innehålla en mer ingående analys av om systemet är

långsiktigt hållbart eller om det bör ersättas med

ett system som bygger på låginkomsttagares aktuella

inkomst. Utvärderingen föreslås vidare beakta om det

nya systemet har sådana marginaleffekter att

bostadsbidragen blir mindre effektiva som

konsumtionsstöd. Avslutningsvis förordas dessutom

att förutsättningarna för att skapa ett

tillfredsställande kontrollsystem utan årsavräkning

skall studeras.

Med anledning av vad som i motionerna anförts om

inriktningen av utvärderingen av bostadsbidragen

m.m. vill utskottet anföra följande.

Riksförsäkringsverket har, som framgår ovan, fått i

uppdrag att göra en utvärdering av de

bostadsbidragsregler som tillämpas sedan år 1997.

Med avseende på de betydande förändringar i

bostadsbidragssystemet som vidtagits är det viktigt

att en så bred utvärdering som möjligt av systemets

effekter m.m. kommer till stånd. Stor enighet har

också rått om att systemet måste utvärderas och att

denna utvärdering bör ske så snart som det låter sig

göras. Något tillkännagivande om en total

utvärdering i enlighet med förslaget i motion

1998/99:Bo9 (c) yrkande 1 i denna del kan därför

inte anses erforderligt. Den utvärdering som nu

pågår får anses i allt väsentligt ha den omfattning

som förordas i motionen.

En komplikation när det gäller tidpunkten för

utvärderingens slutförande är den del av det nya

systemet som innebär att slutligt bostadsbidrag

fastställs först sedan taxeringen för det aktuella

bidragsåret föreligger. För de bidrag som utgick

under 1997 innebär det att det slutliga

bostadsbidraget inte har kunnat fastställas förrän

helt nyligen. Trots detta finns det enligt

utskottets mening anledning att söka påskynda den

pågående utvärderingen. Som redovisats ovan har

också Riksförsäkringsverket uppmanats att lägga fram

den slutliga utvärderingen före den 1 september,

dvs. före den ursprungliga sista tidpunkten för

utvärderingen.

Trots att en mera fullständig utvärdering ännu inte

föreligger står det redan nu klart att det nya

bostadsbidragssystemet uppvisar vissa brister. De

preliminära resultat som hittills har lagts fram

visar bl.a. att träffsäkerheten i systemet är mindre

god. Det är sålunda endast omkring 10 % av

bidragstagarna som fått rätt bostadsbidrag i den

bemärkelsen att det slutliga bostadsbidraget vid

avstämningen visat sig motsvara det preliminära

bostadsbidraget. Enligt utskottets mening är detta

inte tillfredsställande. Det finns därför anledning

att ägna frågan om de preliminära bidragens

träffsäkerhet särskild uppmärksamhet. Även om

Riksförsäkringsverket i sin utvärdering har till

uppgift att särskilt belysa systemet med preliminärt

och slutligt bostadsbidrag finns det enligt

utskottets mening underlag för bedömningen att

frågan om bostadsbidragssystemets träffsäkerhet

måste prioriteras i det fortsatta

utvärderingsarbetet. Det innebär bl.a. att orsakerna

till att träffsäkerheten inte är tillräckligt god

bör belysas och att möjliga åtgärder till att

förbättra den bör övervägas.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna

1998/99:Bo7 (s), 1998/99: Bo8 (s) samt 1998/99:Bo9

(c) yrkande 1 i denna del anfört om inriktningen av

utvärderingen m.m. bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

I motion 1998/99:Bo9 (c) yrkande 2 förordas att

utvärderingen av bostadsbidragen också bör omfatta

bidragsförändringar som föranletts av särskilda

skäl. Som exempel på ett sådant särskilt skäl nämns

i motionen om ett bidragsberättigat barn i familjen

avlider. Enligt förslaget bör i dessa fall en

övergångstid för minskningen av bostadsbidraget

införas.

Det kan även enligt utskottets mening finnas

situationer där det kan vara motiverat att på olika

sätt lindra bördan för ett bidragshushåll som

drabbats av t.ex. ett dödsfall. Dessa situationer

kan dock sinsemellan vara mycket olika. Det torde

därför vara svårt att med generellt utformade

bestämmelser fånga in alla de fall som kan vara

aktuella. I den mån den pågående utvärderingen ger

indikationer om att t.ex. återbetalningskrav har sin

upprinnelse i händelser av detta slag får det

förutsättas att frågan uppmärksammas utan något

särskilt tillkännagivande från riksdagen om detta. I

den mån förslaget i motion 1998/99:Bo9 (c) yrkande 2

om bidragsförändringar av särskilda skäl inte kan

anses tillgodosett med det nu anförda avstyrks det

av utskottet.

Den bidragsgrundande inkomsten för

egenföretagare m.m.

Förslag om hur den bostadsbidragsgrundande inkomsten

skall beräknas för egenföretagare förs fram i

motionerna 1998/99:Bo9 (c) yrkande 5, 1998/99: Bo10

(m) yrkande 4, 1998/99:Bo11 (c), 1998/99:Bo12 (fp)

yrkande 3 samt 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 5. I

motionerna framhålls de olikheter som i dag finns

inom olika bidragssystem när det gäller att beräkna

inkomsten för egenföretagare. Reglerna uppfattas

enligt motionerna som krångliga och dessutom som

orättvisa - något som anges motverka

egenföretagande. För att i någon mån komma till

rätta med detta föreslås i motionerna att enhetliga

regler skall införas för beräkning av inkomsten i

olika bidragssystem m.m. Enligt förslagen kan detta

åstadkommas bl.a. genom att avsättning till

periodiseringsfond inte skall tillföras inkomsten

från näringsverksamhet.

I och med att det nya bostadsbidragssystemet

började tillämpas den 1 januari 1997 ändrades också

inkomstbegreppet för egenföretagare. Förändringen

består främst i att fr.o.m. detta år skall den del

av den bostadsbidragsgrundande inkomsten som består

av inkomst från näringsverksamhet ökas med belopp

som avser avsättning till periodiseringsfond, ökning

av expansionsmedel eller utgift för egen pension

intill ett halvt basbelopp. Som skäl för

förändringen angavs bl.a. att skattelagstiftningen

ger möjlighet för egenföretagare att vidta olika

resultatreglerande åtgärder som i

bostadsbidragssammanhang ansågs gynna

näringsinkomster.

Vid sin behandling av förslaget i denna del

uttalade utskottet att strävan var att löntagare och

egenföretagare vid ansökan om bostadsbidrag skulle

behandlas på ett likvärdigt sätt. Samtidigt var det

enligt utskottet inte helt okomplicerat att med

utgångspunkt i egenföretagares taxerade inkomst

räkna fram en med löntagare jämförbar inkomstnivå. I

sammanhanget framhöll också utskottet att det av

propositionen framgick att inkomstbegreppet för

egenföretagare borde ses över inom flera delar av

bidrags- och socialförsäkringssystemen. De nya

reglerna var därför att betrakta som tillfälliga i

avvaktan på en sådan översyn.

Sedan utskottets ställningstagande våren 1996 har

regeringen tillsatt en särskild utredare med uppdrag

att göra en översyn av inkomstbegreppen i de

författningar som reglerar olika bidrags- och

socialförsäkringsförmåner. Utredningsarbetet, som nu

är avslutat, har resulterat i betänkandet Förmån

efter inkomst - samordnat inkomstbegrepp för

bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för

sjukpenninggrundande inkomst (SOU 1997:85). I

betänkandet tas bl.a. upp frågan om hur

inkomstbegreppet inom de båda bostadsstödssystemen

bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. och

bostadstillägg till pensionärer skall kunna

samordnas. I detta sammanhang berörs även frågan om

inkomstbegreppet för egenföretagare m.m.

Utredningsbetänkandet bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Som framgår ovan förutsattes det redan vid

tillkomsten av de nuvarande reglerna för hur

egenföretagares bostadsbidragsgrundande inkomst

skall beräknas att en översyn skulle komma till

stånd. En sådan översyn har nu genomförts och det

förslag som den föranlett bereds inom

Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör

resultatet av denna beredning avvaktas. Motionerna

1998/99:Bo9 (c) yrkande 5, 1998/99:Bo10 (m) yrkande

4, 1998/99: Bo11 (c), 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 3

samt 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 5 avstyrks med

hänvisning härtill.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skälen för eftergift

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1998/99:Bo12 yrkande 1 i

motsvarande del samt 1998/99:Bo13 yrkande 1

antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget i

motsvarande del,

res. 1 (v)

2. beträffande eftergift för redan gjord

återbetalning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo10 yrkande 2,

3. beträffande fristen för omprövning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1998/99:Bo14 yrkande 2 antar

det i bilaga 1 intagna lagförslaget i

motsvarande del,

4. beträffande tillämpningen av vissa

äldre bestämmelser om bostadsbidrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar det

i bilaga 1 intagna lagförslaget i motsvarande

del,

5. beträffande avgift och ränta

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo9

yrkande 3, 1998/99:Bo10 yrkande 1, 1998/99:Bo12

yrkande 1 i motsvarande del samt 1998/99:Bo14

yrkande 3

a) antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget i

motsvarande del,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 2 (m, kd, c, fp)

6. beträffande ikraftträdandet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag antar det

i bilaga 1 intagna lagförslaget i motsvarande

del,

7. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar det

i bilaga 1 intagna lagförslaget i motsvarande

del,

8. beträffande avstämning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo12 yrkande 2 samt

1998/99:Bo14 yrkande 1,

res. 3 (kd, fp)

9. beträffande information

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo9 yrkande 4 samt

1998/99:Bo10 yrkande 3,

10. beträffande gränsen för in- och

utbetalningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo13 yrkandena 2 och 3,

res. 4 (v)

11. beträffande avbetalningsplaner

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo12 yrkande 1 i

motsvarande del,

res. 5 (fp)

12. beträffande

återbetalningsskyldighetens inträde

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo14 yrkande 4,

res. 6 (kd)

13. beträffande inriktningen av

utvärderingen av bostadsbidragen m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo7,

1998/99: Bo8 samt 1998/99:Bo9 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

14. beträffande bidragsförändringar av

särskilda skäl

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo9 yrkande 2,

res. 7 (c)

15. beträffande inkomstbegreppet för

egenföretagare

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo9 yrkande 5,

1998/99: Bo10 yrkande 4, 1998/99:Bo11,

1998/99:Bo12 yrkande 3 samt 1998/99:Bo14 yrkande

5.

res. 8 (m, kd, c, fp)

Stockholm den 21 april 1999

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut

Billing (m), Lennart Nilsson (s),

Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian Virgin

(s), Owe Hellberg (v), Sten

Andersson (m), Carina Moberg (s),

Inga Berggren (m), Anders Ygeman

(s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten

Lundström (v), Ulla-Britt Hagström

(kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena

Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor

Ahlstedt (c), Yvonne Ångström (fp)

och Harald Bergström (kd).

Reservationer

1. Skälen för eftergift (mom. 1)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet förstår" och slutar med

"förhållanden avstyrks" bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag tar inte hänsyn till varför de

många återbetalningskraven har uppstått. En del av

förklaringen till att så många och så stora

återbetalningskrav uppkommit står enligt utskottets

mening att finna i att försäkringskassorna varit

obenägna att under löpande bidragsår besluta om

återbetalning i fall där en anmäld inkomständring

motiverat sådant beslut. Många bidragstagare känner

sig därför orättvist behandlade när de, trots att de

har fullgjort sin uppgiftsskyldighet, drabbas av

återbetalningskrav. Lagförslaget bör således

kompletteras med en möjlighet att vid bedömningen av

om särskilda skäl föreligger beakta när en

inkomständring som föranlett återkrav inträffade.

I enlighet med förslaget i motion 1998/99:Bo13 (v)

bör sålunda bostadsbidragslagen kompletteras med en

godtrosbestämmelse som motsvarar den som fanns i

1986 års lag. Det innebär att den som fullgjort sin

uppgiftsskyldighet inte skall behöva betala tillbaka

bidrag som ligger före tiden för ändringen.

Vad utskottet nu med anledning av motion

1998/99:Bo13 (v) yrkande 1 anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. I den mån

förslaget i motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i

motsvarande del inte kan anses tillgodosett med det

nu anförda avstyrks det av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande skälen för eftergift

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

anledning av motion 1998/99:Bo13 yrkande 1 och

med avslag på motion 1998/99: Bo12 yrkande 1,

detta yrkande i motsvarande del,

a) antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget i

motsvarande del,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Avgift och ränta (mom. 5)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman

(m), Rigmor Ahlstedt (c), Yvonne Ångström (fp) och

Harald Bergström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "I proposition" och på s. 10 slutar med

"avseende avgiftsuttaget" bort ha följande lydelse:

Den avgift som tas ut av återbetalningspliktiga

bostadsbidragstagare måste enligt utskottets mening

ses i ljuset av att bostadsbidragens primära uppgift

är att ge möjlighet för resurssvaga hushåll att

efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder.

Det framstår mot denna bakgrund inte som lämpligt

att ytterligare belasta dessa hushåll med en avgift.

Systemet med avgifter på återbetalningspliktiga

belopp avviker dessutom från vad som i allmänhet

gäller för de bidragsformer m.m. som

försäkringskassan administrerar. Redan mycket små

inkomstökningar kan medföra relativt stora

återbetalningskrav och därtill hörande uttag av

avgifter. Ett inte försumbart antal av de nu

aktuella återbetalningskraven har dessutom föregåtts

av för bidragstagaren otillräcklig information från

försäkringskassan. Det gäller inte minst i fråga om

vilka avgifter som utgår på återbetalningspliktiga

belopp och möjligheterna för den enskilde att genom

frivillig förtida återbetalning undgå att behöva

betala avgift. Enligt utskottets mening saknas mot

denna bakgrund tillräckliga skäl att behålla

avgiften. I enlighet med förslagen i motionerna

1998/99:Bo9 (c) yrkande 3, 1998/99:Bo10 (m) yrkande

1, 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande del

samt 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 3 bör därför

bestämmelserna om avgift i 22 § bostadsbidragslagen

tas bort. Avgift som har betalats eller på annat

sätt erlagts skall återbetalas. Ett lagförslag med

denna innebörd har som bilaga 2 fogats till

betänkandet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande avgift och ränta

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo9 yrkande

3, 1998/99:Bo10 yrkande 1, 1998/99:Bo12 yrkande

1 i motsvarande del samt 1998/99:Bo14 yrkande 3

antar det i bilaga 2 intagna lagförslaget,

3. Avstämning (mom. 8)

Ulla-Britt Hagström (kd), Yvonne Ångström (fp) och

Harald Bergström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Med anledning" och på s. 11 slutar med

"yrkande 1" bort ha följande lydelse:

I takt med att erfarenheter vinns av det praktiska

utfallet av dagens bostadsbidragssystem framstår det

som alltmer uppenbart att systemet uppvisar sådana

brister att åtgärder nu måste vidtas. Vad som

erfordras är enligt utskottets mening åtgärder som

dels lindrar bördan för de hushåll som redan

drabbats av de nya reglerna, dels skapar ett

hållbart system för framtiden. Ett av de problem som

det framstår som mest angeläget att komma till rätta

med är den stora skillnad som för många hushåll

uppkommer mellan det preliminära och det slutliga

bostadsbidraget. Ett av de främsta skälen till den

dåliga träffsäkerhet som bidragen uppvisar i detta

avseende är hur avstämningen i dag går till. Trots

att hushållen anmält ändrade inkomster under

bidragsåret på det sätt som reglerna förutsätter har

de i efterhand drabbats av krav på återbetalningar

som uppgår till betydande belopp.

Det är i dag inte ovanligt att ett hushålls

inkomster varierar under ett år på ett sätt som gör

det svårt att i förväg beräkna hur stor årsinkomsten

kommer att bli. Exempel på detta är när man går från

arbetslöshet eller studier till arbete eller när man

plötsligt drabbas av arbetslöshet. I dessa

situationer hjälper det ofta inte att anmäla ändrad

inkomst för att rätt bostadsbidrag skall utgå under

bidragsåret. Marginaleffekterna i dagens system är

också påtagliga. Det kan i vissa situationer vara

mer lönsamt att vänta till kommande bidragsår med

att ta ett arbete med tanke på de återkrav av

bostadsbidrag som man annars kan komma att drabbas

av.

Sammantaget talar enligt utskottets mening starka

skäl för att dagens system för avstämning av

bostadsbidragen måste reformeras. I enlighet med

förslagen i motionerna 1998/99:Bo12 (fp) och

1998/99:Bo14 (kd) måste sålunda en avstämning ske

med tätare intervall än vad dagens regler

förutsätter. Målet bör vara att avstämningen skall

ske med sådana intervall och på ett sådant sätt att

korrigeringar endast i undantagsfall skall behöva

göras efter bidragsårets utgång.

Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i

motionerna 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 2 samt

1998/99:Bo14 (kd) yrkande 1 anfört om

avstämningsperiodens längd bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande avstämning

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo12 yrkande

2 samt 1998/99:Bo14 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Gränsen för in- och utbetalningar

(mom. 10)

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet delar" och på s. 13 slutar med

"riksdagens bifall" bort ha följande lydelse:

En ändring av gränsen för in- och utbetalningar i

22 § bostadsbidragslagen skulle väsentligt minska

antalet återkravsärenden och därmed minska

försäkringskassornas arbetsbelastning. Det framstår

vidare som uppenbart att de positiva effekterna av

förslaget överväger de negativa. Motionsförslaget

bör dock modifieras på så sätt att det inte leder

till att någon blir skyldig att återbetala vad han i

samband med nu gjord avstämning redan erhållit i

utbetalning av tidigare för lite utbetalt

bostadsbidrag. Utskottet förordar således att 22 §

ändras så att det framgår att belopp upp till 1 000

kr alltid skall återbetalas. Dessutom skall det av

bestämmelserna framgå att endast belopp som

överskrider 1 000 kr skall utbetalas. Med undantag

för utbetalningar av för lite erhållet bostadsbidrag

som försäkringskassan redan verkställt, skall

bestämmelserna tillämpas på bidrag som lämnats

fr.o.m. den 1 januari 1997. Detta bör utskottet med

anledning av motion 1998/99:Bo13 (v) yrkandena 2 och

3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande gränsen för in- och

utbetalningar

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo13

yrkandena 2 och 3 riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Avbetalningsplaner (mom. 11)

Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Enligt förordningen" och slutar med

"vara tillgodosedd" bort ha följande lydelse:

Som framhållits i motion 1998/99:Bo12 (fp) yrkande

1 är det viktigt att det finns möjligheter till

generösa avbetalningsplaner. Även i fall där

försäkringskassan inte bedömer en önskvärd

avbetalningsplan vara till fördel för staten kan det

finnas skäl att tillåta avbetalningsplaner på längre

tid än ett år. Enligt den nu gällande ordningen

krävs det i så fall att det föreligger synnerliga

skäl. Enligt utskottets mening är detta inte

lämpligt. Kravet härvidlag bör därför mjukas upp.

Vad utskottet nu med anledning av motion

1998/99:Bo12 (fp) yrkande 1 i motsvarande del anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande avbetalningsplaner

att riksdagen med anledning av motion

1998/99:Bo12 yrkande 1 i motsvarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

6. Återbetalningsskyldighetens inträde (mom. 12)

Ulla-Britt Hagström (kd) och Harald Bergström (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13

börjar med "Beslut om" och slutar med "inträde

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan förordat att de avgifter som i

dag kan utgå på de bostadsbidrag som skall betalas

tillbaka skall tas bort. Bakom utskottets

ställningstagande i denna del ligger bl.a.

bedömningen att bidragshushållens ekonomi inte skall

belastas med en avgift. Normalt är det fråga om

resurssvaga hushåll med låga inkomster. Av samma

skäl bör inte heller dessa hushåll tvingas att

betala in återkrävda bostadsbidrag i de fall man

begärt omprövning eller om överklagande skett. Det

är naturligtvis inte rimligt att

bostadsbidragstagaren skall tvingas betala in belopp

som denne sedan kan komma att återfå. I enlighet med

förslaget i motion 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 4 bör

sålunda återbetalningsskyldigheten inträda först

sedan beslutet vunnit laga kraft. Utskottets

ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande återbetalningsskyldighetens

inträde

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo14 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Bidragsförändringar av särskilda skäl

(mom. 14)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Det kan" och slutar med "av utskottet"

bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1998/99:Bo9 (c) finns det

situationer där det inte är rimligt att

bostadsbidraget sätts ned med omedelbar verkan. Ett

exempel på en sådan situation är om ett barn avlider

i bidragshushållet. Den familj som drabbas av en så

tragisk händelse förtjänar på alla sätt samhällets

stöd. Att i den situationen omedelbart minska

bostadsbidraget och kanske återkräva delar av redan

utbetalat bidrag är självfallet inte rimligt. Det

första en av sorg drabbad familj skall tvingas ta

itu med är naturligtvis inte bostadsbidragen och

bostadssituationen. I stället bör familjen stödjas

genom att bostadsbidragen löper vidare under en

övergångsperiod. Den nu pågående utvärderingen av

bostadsbidragen bör därför omfatta också denna fråga

och hur en övergångsregel kan utformas.

Vad utskottet nu med anslutning till motion

1998/99:Bo9 (c) yrkande 2 anfört om införande av

övergångstid för bidragsförändringar när det finns

särskilda skäl bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande bidragsförändringar av

särskilda skäl

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo9 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Inkomstbegreppet för egenföretagare

(mom. 15)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman

(m), Rigmor Ahlstedt (c), Yvonne Ångström (fp) och

Harald Bergström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "I och" och på s. 17 slutar med

"hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:

Den som är egenföretagare och har inkomst från

näringsverksamhet behandlas i dag mycket olika i

flera av samhällets bidrags- och stödsystem. Skälen

till detta är framför allt att inkomsten beräknas på

skilda sätt i olika system. Det är naturligtvis inte

rimligt. Oavsett om det är fråga om att inkomsten

skall ligga till grund för ersättning för

inkomstbortfall vid t.ex. sjukdom eller för

bostadsbidrag skall den naturligtvis beräknas på ett

enhetligt sätt. Noterbart är också att inkomsten

inte ens beräknas på samma sätt i de båda

bostadsbidragssystemen bostadsbidrag till

barnfamiljer m.fl. respektive bostadstillägg till

pensionärer.

Det främsta skälet till att inkomstbegreppet för

egenföretagare i bostadsbidragssystemet skiljer sig

från det i andra bidrags- och stödsystem är de

förändringar som vidtogs fr.o.m. bidragsåret 1997.

Förändringarna innebär att inkomsten från

näringsverksamhet ökas bl.a. med belopp som avser

avsättning till periodiseringsfond samt ökning av

expansionsmedel. Skälen för denna ändring angavs

bl.a. vara de möjligheter som egenföretagare hade

att genom avsättningar för dessa ändamål reglera sin

inkomst. Det är enligt utskottets mening ett

betraktelsesätt som utgår från föreställningen att

en egenföretagare gör avsättningar främst för att på

olika sätt anpassa sin inkomst till vad som är mest

förmånligt ur bidrags- eller skattesynpunkt. Så är

naturligtvis inte fallet. Avsättningarna är i

stället normalt sett föranledda av företagarens

omsorg om företagets utveckling och stabilitet.

Möjligheterna till fondering av detta slag har

tillkommit för att ge företagen möjlighet att agera

mera långsiktigt genom de ekonomiska reserver som

skapas.

Det sätt på vilket den bostadsbidragsgrundande

inkomsten nu beräknas för egenföretagare missgynnar

dessa framför vanliga löntagare. En effekt av detta

är att företagandet i sig missgynnas. I en situation

där egenföretagande i stället bör uppmuntras och

stödjas är detta naturligtvis helt olämpligt. I

enlighet med förslagen i de nu aktuella motionerna

bör därför inkomstbegreppet för den som har inkomst

från näringsverksamhet justeras så att för

näringsverksamheten nödvändiga avsättningar till

periodiseringsfond, ökning av expansionsmedel m.m.

inte i räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna

1998/99:Bo9 (c) yrkande 5, 1998/99:Bo10 (m) yrkande

4, 1998/99:Bo11 (c), 1998/99:Bo12 (fp) yrkande 3

samt 1998/99:Bo14 (kd) yrkande 5 anfört om

inkomstbegreppet för egenföretagare bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande inkomstbegreppet för

egenföretagare

att riksdagen med anledning av motionerna

1998/99:Bo9 yrkande 5, 1998/99:Bo10

yrkande 4, 1998/99:Bo11,

1998/99:Bo12 yrkande 3 samt

1998/99:Bo14 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Eftergift för redan gjord återbetalning

(mom. 2)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman

(m), Rigmor Ahlstedt (c), Yvonne Ångström (fp) och

Harald Bergström (kd) anför:

Det är naturligtvis helt oacceptabelt om

bidragstagare behandlas olika. Det gäller

självfallet också i fråga om eftergift av krav på

återbetalning av bostadsbidrag. En konsekvens av

detta ställningstagande är att den som frivilligt i

förväg har betalat tillbaka bostadsbidrag som annars

skulle komma att årterkrävas också skall kunna få

tillbaka vad som betalats in om han eller hon svarar

mot kraven på eftergift.

Det är vår bedömning att majoriteten av dem som

gjort frivilliga inbetalningar kan få dessa

återbetalade redan med dagens regelsystem. Samtidigt

är det naturligtvis svårt att utan närmare

undersökning avgöra i vilken utsträckning detta är

riktigt. Det är därför viktigt att den pågående

utvärderingen uppmärksammar frågan om eftergift

eller restitution vid frivillig återbetalning av

bostadsbidrag på det sätt som utskottet förutsatt. I

den mån det visar sig att hushåll som svarar mot

kraven på eftergift inte kan återfå redan gjorda

återbetalningar förutsätter vi att det kommer att

läggas fram förslag som möjliggör återbetalning

också för dessa hushåll. Skulle så inte bli fallet

avser vi att återkomma till riksdagen med förslag om

sådan återbetalning.

2. Avstämning (mom. 8)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:

Systemet med preliminära och slutliga bostadsbidrag

har, som också utskottet framhållit, brister vad

gäller träffsäkerheten. Vi står därför bakom

utskottets tillkännagivande om att träffsäkerheten

måste förbättras. Det är i detta sammanhang viktigt

att framhålla att det nuvarande systemet gör att

stora grupper drabbas av betydande

återbetalningskrav. De mest frekventa fallen torde

avse personer som under bidragsåret alternerar

mellan studier, arbetslöshet, socialbidrag och

arbete. Men även många som efter utdragna

löneförhandlingar först under årets sista månader

erhåller en retroaktiv löneförhöjning drabbas av

systemet. Det är av stor betydelse att den kommande

utvärderingen får den av utskottet avsedda

inriktningen. I detta sammanhang vill vi även

hänvisa till vad vi i vårt särskilda yttrande till

betänkande 1998/99: BoU1 uttalade beträffande bl.a.

det uppdrag Riksförsäkringsverket redan då erhållit

avseende utvärdering av effekter och resultat av de

nya bestämmelserna i bostadsbidragslagen.

Liksom då är det vår avsikt att noga följa

utvecklingen på området. Om utvärderingen inte får

den avsedda inriktningen kommer vi att återkomma

till riksdagen i denna fråga.

3. Information (mom. 9)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik Skårman

(m), Rigmor Ahlstedt (c), Yvonne Ångström (fp) och

Harald Bergström (kd) anför:

Den situation som nu uppkommit när det gäller kraven

på återbetalning av bostadsbidrag har sin

upprinnelse såväl i systemets utformning som sådan,

som i den praktiska hanteringen av bidragen. Vad som

erfordras är därför åtgärder som dels löser de akuta

problemen, dels skapar ett bostadsbidragssystem som

är långsiktigt hållbart. Det är närmast en

självklarhet att ett sådant framtida system måste

vara utformat så att det är lättbegripligt och

adminstrativt lätthanterligt, samtidigt som det

upplevs som rättvist. Strävan måste dessutom vara

att så få hushåll som möjligt skall vara beroende av

samhällets stöd för sitt boende. Det förutsätter

bl.a. att skatter och avgifter ges en sådan

utformning att den enskilde i första hand kan leva

på sin lön. De marginaleffekter som dagens

bostadsbidragssystem ger upphov till skulle då också

försvinna. I avvaktan på nödvändiga reformer måste

dock åtgärder vidtas för att i möjligaste mån komma

till rätta med dagens situation.

Systemet med preliminärt och slutligt bostadsbidrag

har uppenbarligen lett till att många hushåll tagit

emot alltför stora bidrag som de nu blivit

återbetalningsskyldiga för. Ett mycket viktigt skäl

till detta är att många bidragstagare inte fått

eller inte tagit till sig av den information som

funnits om systemets uppbyggnad. Detta faktum i sig

är dock inte grund för att

återbetalningsskyldigheten skall efterges. Den som

så önskat torde ha kunnat få upplysningar om

systemet som sådant. Det framgår bl.a. av den

ansökningsblankett som använts att bidragen är

preliminära. Detta till trots finns det enligt vår

mening anledning att kraftigt förbättra

informationen om bostadsbidragen.

Den förbättring av informationen som vi menar måste

komma till stånd bör avse såväl den som ges i

samband med ansökningsförfarandet som informationen

under bidragstiden. Det bör sålunda på ett mycket

tydligt sätt göras klart redan vid

ansökningstillfället att bidraget är preliminärt och

att krav på återbetalning kan komma att ställas om

t.ex. inkomsten ökar. På samma sätt bör den som

under bidragsåret anmäler höjd inkomst få en tydlig

information om huruvida detta ger upphov till krav

på återbetalning och om möjligheten till förtida

återbetalning. Vi har utgått från att

Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna kommer

att utarbeta en bra och tydlig information i dessa

frågor utan att riksdagen gör ett särskilt

tillkännagivande om detta. Inte minst det intresse

som kraven på återbetalning mött i massmedierna bör

ha gjort de berörda myndigheterna uppmärksamma på

vikten av mer och tydligare information. Den nu

pågående utvärderingen bör också kunna ge svar på

frågan i vilka avseenden som informationen varit

mest bristfällig.

Skulle den av oss förutsatta förbättringen av

informationen kring bostadsbidragen inte komma till

stånd är det vår avsikt att på nytt återkomma till

riksdagen i frågan.

Utskottets lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737)

om bostadsbidrag

dels att punkterna 3 och 6 i

övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall

upphöra att gälla,

dels att 28 § skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

28 §[1]

------------------------------------------------------

Försäkringskassan skall Försäkringskassan skall

besluta om återbetalning besluta om återbetalning

enligt 22 § och om enligt 22 § och om

återbetalning av återbetalning av

bostadsbidrag som i bostadsbidrag som i övrigt

övrigt har lämnats har lämnats felaktigt

felaktigt eller med för eller med för högt belopp.

högt belopp. Om det finns Om det finns särskilda

särskilda skäl för det skäl för det får kassan

får kassan efterge krav efterge krav på

på återbetalning helt återbetalning helt eller

eller delvis. delvis. Vid bedömning av

om sådana skäl föreligger

skall särskilt beaktas

sökandens och dennes med-

sökandes förmåga att kunna

betala tillbaka bidraget.

Om dessa inte fullgjort

sin uppgiftsskyldighet

enligt denna lag eller

medvetet eller av oakt-

samhet lämnat felaktiga

uppgifter till grund för

bedömningen av rätten till

bostadsbidrag, får kravet

på återbetalning inte

efterges.

------------------------------------------------------

Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning

som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som

skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket får kassan

hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats

för mycket.

----------------

1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 1999 i fråga om 28 § och

i övrigt den 1 januari 2000. De nya bestämmelserna skall dock

tillämpas på bidrag som lämnats från och med den 1 januari 1997.

2. Begäran om omprövning enligt 20 kap. 10 § lagen (1962:381) om

allmän försäkring och som gäller återkravsbeslut för

bostadsbidrag för år 1997 skall ha kommit in till

försäkringskassan inom fyra månader från den dag då sökanden fick

del av beslutet.

3. Återkravsärenden enligt punkterna 3 och 6 i övergångsbestäm-

melserna till lagen (1993:737) om bostadsbidrag som pågår vid

ikraftträdandet skall avbrytas.

2 Förslag till lag (1999:000) om avgifter avseende

bostadsbidrag för 1997

Härigenom föreskrivs följande.

I fråga om bostadsbidrag för år 1997 skall bestämmelsen om

avgift i 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag

inte tillämpas. Har avgift erlagts skall den betalas tillbaka

utan ansökan.

__________________

Denna lag träder i kraft den 15 maj 1999.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 1996:441

Reservanternas lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

22 §[2]1

Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad

som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall

skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till

lägre belopp än vad som för samma år har betalats ut i

preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka.

Belopp under 100 kronor skall inte betalas ut eller betalas

tillbaka.

------------------------------------------------------

På belopp som skall På belopp som skall

betalas ut eller betalas betalas ut enligt första

tillbaka enligt första stycket skall ränta

stycket skall avgift och betalas i enlighet med

ränta betalas i enlighet föreskrifter som meddelas

med föreskrifter som av regeringen eller efter

meddelas av regeringen regeringens bemyndigande

eller efter regeringens av Riksförsäkringsverket.

bemyndigande av

Riksförsäkringsverket.

------------------------------------------------------

__________________

Denna lag träder i kraft den 15 maj 1999. Den nya

bestämmelsen skall dock

tillämpas på bidrag som lämnats

från och med den 1 januari 1997. Har avgift erlagts

enligt 22 § tredje stycket i sin äldre lydelse skall avgiften betalas

tillbaka.

**FOOTNOTES**

[2]:1 Senaste lydelse 1996:441

Innehållsförteckning