Bet. 1998/99:FöU1

Försvarsutskottets betänkande

1998/99:FÖU01

Totalförsvarets budget för 1999

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

FöU1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar försvarsutskottet

budgetpropositionen för år 1999 avseende

utgiftsområde 6 Totalförsvar jämte tillhörande

motioner. Utskottet återkommer i senare betänkanden

till vissa frågor som aktualiserats under den

allmänna motionstiden.

Utgifterna för totalförsvaret uppgår till drygt 44,1

miljarder kronor varav ca 39,8 miljarder för det

militära försvaret. Moderata samlingspartiet vill

att Försvarsmakten kompenseras för effekterna av

införandet av anslagsförordningen samt att

utgifterna för fredsfrämjande insatser förs över

till utgiftsområdet Internationellt bistånd.

Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet

samt Folkpartiet liberalerna delar regeringens

uppfattning om nivån på utgifterna för år 1999.

Folkpartiet anser emellertid att 150 miljoner kronor

mer bör anvisas det militära försvaret genom en

omfördelning från det civila försvaret.

Kristdemokraterna vill räkna upp utgiftsområdet med

95 miljoner kronor för att finansiera en

förstärkning av Kustbevakningen och ökade

dagersättningar till totalförsvarspliktiga.

Utskottet delar många motionärers uppfattning att

det är angeläget att se över försvarspolitikens

inriktning och därvid överväga om 1996 års

försvarsbeslut bör omprövas. Det är utskottets

bedömning att det emellertid inte kommer att finnas

ett tillräckligt genomarbetat beslutsunderlag för

att riksdagen skall kunna besluta i alla de frågor

som ingår i ett traditionellt försvarsbeslut redan

våren 1999.

Det är sålunda inte sannolikt att all verksamhet

inom totalförsvaret blir föremål för en omprövning

av riksdagen i den kommande säkerhets- och

försvarspolitiska kontrollstationen. Därför är det

inte meningsfullt för riksdagen att nu rubricera den

som ett försvarsbeslut i traditionell mening. Det är

utskottets bedömning att riksdagens beslut våren

1999 snarare lägger fast vissa säkerhets- och

försvarspolitiska grunder och därmed blir

inledningen till fortsatt utredningsarbete och

successiva beslut av riksdagen.

Efter det att budgetpropositionen lämnats till

riksdagen har Försvarsmakten uttryckt synpunkter på

konsekvenserna av tillämpningen av den s.k.

anslagsförordningen.

Denna fråga har, efter vad som framgår av

propositionen och efter vad utskottet har inhämtat

från Regeringskansliet, varit föremål för noggrann

beredning i propositionsarbetet. Regeringens

slutsats är att en samlad bedömning och värdering av

den fulla tillämpningen av anslagsförordningen inte

kan göras förrän efter försvarsbeslutsperiodens

utgång, dvs. år 2002.

Utskottsmajoriteten delar i princip denna

uppfattning men anser att det finns skäl att denna

fråga bedöms och värderas i nästa försvarsbeslut som

väntas fattas år 2001. Samtidigt konstaterar

utskottet att det aktuella anslaget kommer att vara

föremål för riksdagens ställningstagande i kommande

års budgetpropositioner.

Utskottsmajoriteten anser att regeringen skyndsamt

måste uppdra åt Försvarsmakten att inom ramen för

den föreslagna anslagsnivån för anslaget A 3

Utveckling och investeringar för år 1999 prioritera

de mest angelägna kompetenser som erfordras för det

militära försvaret, aktuella samarbetsprojekt och

materielprojekt. Om behov uppstår kan regeringen

pröva att övergångsvis utöka anslagskrediten upp

till 10 %. Denna prövning är beroende av utrymmet

under utgiftstaket för staten.

Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna

respektive Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna

reserverar sig mot utskottsmajoriteten.

För att komma till rätta med de ständigt

återkommande obalanserna i försvarsplaneringen

kommer utskottet att ta initiativ till ett

uppföljnings- och utvärderingsprojekt om

Försvarsmaktens och Försvarets materielverks

planerings- och ekonomisystem och deras

funktionssätt. I det sammanhanget bör även

regelsystemen i övrigt kring försvarets

materielförsörjningsprocesser utvärderas.

Utskottet förordar därför att riksdagen godkänner

den inriktning för För-svarsmakten och anvisar de

anslag som regeringen föreslår för år 1999.

Sammanlagt anvisas till Försvarsmakten ca 39,8

miljarder kronor, varav ca 20 miljarder avses för

investeringar och knappt 400 miljoner kronor för

fredsfrämjande truppinsatser. Försvarsbeslutet 1996

- med de ambitionssänkningar som riksdagen beslutade

våren 1998 - kan därmed fullföljas under år 1999.

Riksdagen beslutade under våren 1998 att det

militära försvaret skall styras och följas upp i

delvis annorlunda termer än tidigare, bl.a. i s.k.

förmågor i olika avseenden. Utskottet föreslår att

riksdagen godkänner de av regeringen föreslagna

förmågorna för att

kunna försvara landet mot väpnat angrepp,

kunna hävda vår territoriella integritet,

kunna genomföra internationella insatser,

kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar i samhället i fred,

kunna genomföra anpassning till förändrade krav och

förutsättningar.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner

den av regeringen föreslagna investeringsplanen.

Riksdagen bör också ge regeringen begärt

bemyndigande för beställning av materiel m.m.

Mot bakgrund av utskottets upprepade uttalanden i en

fråga om den vitala betydelsen av uthållighet inom

bl.a. infrastrukturområdena telekommunikation och

elförsörjning ser utskottet med stor oro på att

dessa funktioner alltjämt uppvisar avgörande brister

i förmågan. Utskottet förutsätter att regeringen

noga följer utvecklingen vad avser förmågan inom

dessa funktioner och återkommer till riksdagen med

en utförlig redovisning av frågan i samband med 1999

års kontrollstation. Utskottet rekommenderar också

att funktionsutvärderingar genomförs för funktionen

Telekommunikationer och delfunktionen Elförsörjning.

Även om frågan om informationssystemen inför år 2000

noga följs upp av regeringen bedömer utskottet

alltjämt att sekelskiftesanpassningen av datasystem

och andra system som innehåller datorstyrd

elektronik är en ytterst angelägen fråga och bör

prioriteras av statsmakterna och av ansvariga i

samhället i övrigt.

Utskottet konstaterar att den revidering av mål- och

riskanalyserna, som ligger till grund för

planeringen av skyddsrumsbyggandet, och de nya

nationella planeringsregler som införts, medfört att

behovet av skyddsrumsplatser minskat avsevärt

jämfört med tidigare. Utskottet, som upprepade

gånger framhållit behovet av en översyn av

riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet, ser därför med

tillfredsställelse på denna utveckling.

Propositionen

Regeringen yrkar i proposition 1998/99:1,

utgiftsområde 6 Totalförsvar

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja

en kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kr

för år 1999 om krig, krigsfara eller andra

utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt

2.5),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta

Riksgäldskontoret ställa ut en kreditgaranti för

investeringar i Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrums

anläggning och byggnader under femårsperioden

1999-2003, upp till en nivå av högst 24 000 000 kr

(avsnitt 2.6),

3. att riksdagen godkänner förslaget till

inriktning av Försvarsmaktens förmåga i olika

avseenden (avsnitt 3.5),

4. att riksdagen godkänner förslaget till

inriktning för Förbandsverksamhet (avsnitt 3.6),

5. att riksdagen godkänner förslaget till

inriktning för Incidentinsatser (avsnitt 3.6),

6. att riksdagen godkänner förslaget till

inriktning för Stöd till samhället (avsnitt 3.6),

7. att riksdagen godkänner förslaget till

inriktning för Beredskap (avsnitt 3.6),

8. att riksdagen godkänner förslaget till

inriktning för Fredsfrämjande truppinsatser (avsnitt

3.6),

9. att riksdagen godkänner förslaget till

inriktning för Utveckling och investeringar (avsnitt

3.6),

10. att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan m.m. för För- svarsmakten för

perioden 1999-2001 (avsnitt 3.6),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999 i fråga om ram-anslaget A 3 Utveckling och

investeringar medge beställningar av materiel m.m.

och utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel

efter budgetåret 1999 för denna materiel m.m. och

utvecklingsarbete och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 90 051 400 000 kr

(avsnitt 3.6),

12. att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Överstyrelsen för civil

beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för

perioden 1999-2001 (avsnitt 4.5),

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999, i fråga om ram-anslaget B 1 Funktionen

Civil ledning, beställa lednings- och

signalskyddssystem samt kommunaltekniska

anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter år

1999 för dessa och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 124 000 000 kr

(avsnitt 4.5),

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999, i fråga om ram-anslaget B 2 Funktionen

Försörjning med industrivaror, godkänna avtal om nya

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel

efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 69 000 000 kr (avsnitt

4.5),

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att för

budgetåret 1999 låta Överstyrelsen för civil

beredskap ta upp lån i Riksgäldskontoret för

beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp

om 535 000 000 kr (avsnitt 4.5),

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999, i fråga om ram-anslaget B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge

beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m.

så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för

dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår

till högst 540 000 000 kr (avsnitt 4.5),

17. att riksdagen bemyndigar regeringen att för

budgetåret 1999 låta Statens räddningsverk ta upp

lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar

intill ett sammanlagt belopp om 1 177 000 000 kr

(avsnitt 4.5),

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999, i fråga om ram-anslaget B 6 Funktionen

Hälso- och sjukvård m.m., godkänna avtal och

beställningar, såvitt avser beredskapsåtgärder så

att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa

och tidigare avtal och beställningar tillsammans

uppgår till högst 25 000 000 kr (avsnitt 4.5),

19. att riksdagen bemyndigar regeringen att för

budgetåret 1999 låta So-cialstyrelsen ta upp lån i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill

ett sammanlagt belopp om 556 000 000 kr (avsnitt

4.5),

20. att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för

teleberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen

Telekommunikationer, till sammanlagt 100 000 000 kr

under budgetåret 1999 (avsnitt 4.5),

21. att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt

avser funktionen Telekommunikationer m.m. för

perioden 1999-2001 (avsnitt 4.5),

22. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999, i fråga om ram-anslaget B 7 Funktionen

Telekommunikationer m.m., godkänna avtal och

beställningar såvitt avser tjänster, utrustningar

och anläggningar för beredskapsåtgärder så att

behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och

tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår

till högst 130 000 000 kr (avsnitt 4.5),

23. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999, i fråga om ram-anslaget B 8 Funktionen

Postbefordran, godkänna avtal och beställningar

såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar

för beredskapsåtgärder så att behovet av

anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare

avtal och beställningar tillsammans uppgår till

högst 2 000 000 kr (avsnitt 4.5),

24. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999, i fråga om ram-anslaget B 9 Funktionen

Transporter, godkänna avtal och beställningar såvitt

avser tjänster, utrustningar och anläggningar för

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel

efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och

beställningar tillsammans uppgår till högst 115 000

000 kr (avsnitt 4.5),

25. att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för

elberedskapsavgiften såvitt avser funktionen

Energiförsörjning till ett belopp om sammanlagt

200 000 000 kr under år 1999 (avsnitt 4.5),

26. att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Kustbevakningen för perioden

1999-2002 (avsnitt 5.2),

27. att riksdagen bemyndigar regeringen att för

budgetåret 1999 låta Fortifikationsverket ta upp lån

i Riksgäldskontoret för investeringar i mark,

anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt

belopp om 3 460 000 000 kr (avsnitt 6.5),

28. att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Fortifikationsverket för

perioden 1999-2001 (avsnitt 6.5),

29. att riksdagen bemyndigar regeringen att

tillgodose Försvarets materielverks behov av

rörelsekapital intill ett sammanlagt belopp om högst

30 000 000 000 kr för budgetåret 1999 genom en

kredit i Riksgäldskontoret (avsnitt 6.5),

30. att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Försvarets materielverk för

perioden 1999-2001 (avsnitt 6.5),

31. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt

följande uppställning:

----------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

Anslagsbelopp

(tusental

kr)

----------------------------------------------------

A Militärt försvar

----------------------------------------------------

1 Förbandsverksamhet och ramanslag 19 384

beredskap m.m. 738

----------------------------------------------------

2 Fredsfrämjande ramanslag 392 376

truppinsatser

----------------------------------------------------

3 Utveckling och ramanslag 20 052

investeringar 000

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

B Vissa funktioner inom

civilt försvar

----------------------------------------------------

1 Funktionen Civil ledning ramanslag 491 020

----------------------------------------------------

2 Funktionen Försörjning med ramanslag 108 795

industrivaror

----------------------------------------------------

3 Funktionen Befolkningsskydd ramanslag 1 053 531

och räddningstjänst

----------------------------------------------------

4 Funktionen Psykologiskt ramanslag 19 317

försvar

----------------------------------------------------

5 Funktionen Ordning och ramanslag 31 517

säkerhet

----------------------------------------------------

6 Funktionen Hälso- och ramanslag 132 165

sjukvård m.m.

----------------------------------------------------

7 Funktionen ramanslag 197 606

Telekommunikationer m.m.

----------------------------------------------------

8 Funktionen Postbefordran ramanslag 18 239

----------------------------------------------------

9 Funktionen Transporter ramanslag 208 714

----------------------------------------------------

10 Funktionen ramanslag 228 232

Energiförsörjning

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

C Kustbevakningen och nämnder

m.m.

----------------------------------------------------

1 Kustbevakningen ramanslag 438 070

----------------------------------------------------

2 Nämnder m.m. ramanslag 12 020

----------------------------------------------------

3 Statens ramanslag 25 000

räddningsverk:Förebyggande

åtgärder mot jordskred och

andra natur-olyckor m.m.

----------------------------------------------------

4 Ersättning för verksamhet ramanslag 20 000

vid räddningstjänst m.m.

----------------------------------------------------

5 Statens räddningsverk: ramanslag 328 213

Samhällets skydd mot

olyckor

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

D Stödverksamhet

----------------------------------------------------

1 Totalförsvarets pliktverk ramanslag 235 900

----------------------------------------------------

2 Försvarshögskolan ramanslag 26 357

----------------------------------------------------

3 Försvarets radioanstalt ramanslag 434 640

----------------------------------------------------

4 Försvarets ramanslag 129 352

forskningsanstalt

----------------------------------------------------

5 Flygtekniska ramanslag 37 367

försöksanstalten

----------------------------------------------------

6 Stöd till frivilliga obetecknat 102 396

försvarsorganisationer inom

totalförsvaret

----------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 44 107

565

----------------------------------------------------

Motionerna

Motioner från den allmänna motionstiden

1998

1998/99:Fö204 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett nytt

försvarsbeslut 1999,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en utförlig

redovisning av anpassningsförmågan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

redovisning av det militära försvarets uppgifter,

operativa förmåga och krigsorganisationens

kvalitet och kvantitet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en höjning av

dagersättningen för totalförsvarspliktig personal

från 40 kr till 45 kr per dag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åtgärder för

att vidmakthålla personalens kompetens,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

interoperabilitet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

kompletteringar av Försvarsmaktens förmågor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om uppföljning

av den nya försvarsområdesorganisationen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

civilförsvaret,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skydd av

samhällsviktig verksamhet under höjd beredskap,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

elförsörjningen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

Kustbevakningens resurser för gränsbevakning och

miljöskydd,

13. att riksdagen med följande ändring av

regeringens förslag anvisar anslagen för 1999

under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt

uppställning:

-----------------------------------------------------

Anslag (tusental Regeringens Kristdemokraterna

kr) förslag

-----------------------------------------------------

A 1 19 384 738 19 434 738

Förbandsverksamhet

och beredskap

m.m.

-----------------------------------------------------

C 1 438 070 483 070

Kustbevakningen

-----------------------------------------------------

Summa för 44 107 565 44 202 565

utgiftsomr.

-----------------------------------------------------

1998/99:Fö205 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om den

säkerhetspolitiska utvecklingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

omfördelning av sammanlagt 150 miljoner kronor

från anslagen B 1 Civil ledning och B 3

Befolkningsskydd och räddningstjänst till anslaget

A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att begränsa

bemyndigandet för funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst för budgetåret 1998 till

sammanlagt 250 miljoner kronor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

ytterligare 200 miljoner kronor anslås årligen för

anpassningsinriktade tekniksatsningar för

kvalitativ förnyelse,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om inriktning av

Försvarsmaktens förmågor i olika avseenden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att avveckla

försöksverksamheten med korttidsutbildning av

värnpliktiga,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om anslaget för

fredsfrämjande truppinsatser.

1998/99:Fö207 av Anna Lilliehöök (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om månadsbidraget

till kvinnliga värnpliktiga och övriga

värnpliktsersättningar.

1998/99:Fö210 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

att formulera en ny inriktning av

försvarspolitiken i samband med den aviserade

kontrollstationen våren 1999,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att avveckla

de delar av en överdimensionerad

utbildningsstruktur bestående av regementen,

flygflottiljer och örlogsbaser som inte längre

motsvarar behoven,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

avbeställa och omförhandla de stora

krigsmaterielkontrakt som skrivits på vapensystem

som inte längre behövs,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att verka för

ett bredare beslutsunderlag i formandet av

försvarspolitiken,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om beräknad

fördelning på anslag på utgiftsområde 6

Totalförsvar för budgetåren 2000 och 2001 enligt

tabell.

1998/99:Fö211 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

nödvändigheten av ett nytt försvarsbeslut.

1998/99:Fö301 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om helikopterverksamheten i

Skåne.

1998/99:Fö304 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Sollefteå som

lokaliseringsort för Västernorrlands regemente.

1998/99:Fö305 av Inger Lundberg och Per Erik

Granström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av översyn av

skjutfältsverksamheten i Sverige i syfte att säkra

en god försvarsorganisation utan att viktiga

allmänna intressen åsidosätts.

1998/99:Fö306 av Lars Björkman och Elizabeth

Nyström (m) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen startar

utbildning av miljösoldater lämpade för insatser

på såväl nationella som internationella uppdrag i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

utbildningen av miljösoldater förläggs till Borås

och det nedlagda regementet I 15.

1998/99:Fö307 av Stig Sandström m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen begär att regeringen låter

undersöka möjligheten att överlåta övningsfältet i

Remmene till Herrljunga kommun.

1998/99:Fö308 av Anna Åkerhielm och Cristina

Husmark Pehrsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om helikopterverksamheten i

Skåne.

1998/99:Fö309 av Carina Hägg och Margareta

Sandgren (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Totalförsvarets ammunitions- och

minröjningscentrum i Eksjö skall vidareutvecklas

utifrån ovan angivna kompetens och internationella

engagemang.

1998/99:Fö310 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökad kunskap

om informationskrigföring utifrån den nya

mediemiljön, inklusive IT, som växer fram.

1998/99:Fö312 av Roy Hansson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att planerad anskaffning

av luftvärnsrobotsystemet BAMSE fullföljs.

1998/99:Fö314 av Lars Hjertén och Lars Elinderson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

Skövde garnison inför kommande överväganden och

beslut om det svenska försvaret.

1998/99:Fö315 av Sofia Jonsson och Kenneth

Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att storskjutfält i Kilsbergen ej bör

komma till stånd.

1998/99:Fö316 av Berit Jóhannesson och Stig

Sandström (v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utredningen om de värnpliktigas

ekonomiska villkor följs upp och att förslag till

åtgärder tas fram.

1998/99:Fö317 av Henrik Landerholm m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

försvarsbeslutsprocessen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag

till hur Försvarsmakten skall kompenseras för

effekterna av den fulla tillämpningen av

anslagsförordningen i enlighet med vad som anförts

i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag

till underlag för ett nytt försvarsbeslut under

1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om regeringens

bristande redovisning av planer och vidtagna

åtgärder vad gäller försvarets anpassningsförmåga,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

parlamentarisk utredning om befälsordnings- och

personalförsörjningsfrågorna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en översyn av

försvarets materielförsörjningsprocess,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om styrning och

ledning av Försvarsmakten,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

ekonomiska resurser för att skapa balans mellan

försvarets uppgifter och resurser,

10. att riksdagen beslutar att för budgetåret

1999 under utgiftsområde Totalförsvar fastställa

anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser till 0

kr och överföra beloppet till utgiftsområde

Internationellt bistånd i enlighet med vad som

anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att för budgetåret

1999 under utgiftsområde Totalförsvar fastställa

anslaget A 3 Utveckling och investeringar till

22 252 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i

motionen,

12. att riksdagen beslutar att för budgetåret

1999 under utgiftsområde Totalförsvar fastställa

anslaget B 1 Funktionen Civil ledning till

441 020 000 kr i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:Fö318 av Johan Pehrson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ge

Försvarsmakten i uppdrag att samordna

utredningarna om framtida användning av

Villingsbergs skjutfält och Älvdalens skjutfält,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att ge

Försvarsmakten i uppdrag att i dessa utredningar

minimera användningen av Villingsbergs skjutfält i

Kilsbergen och utveckla verksamheten vid Älvdalens

skjutfält.

1998/99:Fö501 av Ola Karlsson och Jeppe Johnsson

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av en

stark svensk försvarsindustri och beställningar

till denna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av

försvarsindustriellt samarbete i Europa.

1998/99:Fö802 av Eva Flyborg och Tom Heyman (fp,

m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

förvärv av vissa fastigheter som tillhör

Försvarsmakten.

1998/99:Ju223 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

säkerheten återigen ses över vad gäller militära

förråds- och skyddsanordningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att det i lag

skall fastställas att skjutvapen som förvaras

hemma hos hemvärnsmän skall förses med

patronlägeslås.

1998/99:N333 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att bryta

sotningsmonopolet.

1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari

yrkas

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

intensifiera arbetet med omställning av

datorsystem inför år 2000.

1998/99:T818 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om 2000-

problematiken.

Utskottet

Ärendet och dess beredning

Totalförsvarsbeslutet för perioden 1997-2001 har

fattats genom beslut i två etapper.

Den första etappen beslutades av riksdagen den 6

december 1995 (prop. 1995/96:12, bet. FöU1). I den

första etappen tog riksdagen ställning till

säkerhetspolitiken, försvarspolitiken,

övergripande mål och uppgifter för totalförsvaret,

övergripande inriktning av totalförsvarets

utformning samt ekonomin för perioden.

Den andra etappen beslutades av riksdagen den 13

december 1996 (prop. 1996/97:4, bet. FöU1).

Riksdagen tog därvid ställning till en närmare

inriktning av det militära försvarets

krigsorganisation och dess organisation i fred

samt mål och inriktning av det civila försvarets

funktioner. Vidare behandlades totalförsvarets

ledningssystem, personal- och pliktfrågor,

materielförsörjning samt ekonomin under perioden

1997-2001.

Riksdagen beslutade våren 1998 (prop. 1997/98:83,

bet. 1997/98:FöU10) att riksdagens behandling av

den säkerhets- och försvarspolitiska

kontrollstationen skall senareläggas från år 1998

till år 1999.

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

31 förslag till riksdagsbeslut i proposition

1998/99:1 Budgetpropositionen för 1999,

utgiftsområde 6 Totalförsvar - i det följande

benämnt budgetpropositionen.

Alla motioner som behandlas är väckta under

1998/99 års riksmöte. Totalt behandlas 31 förslag

från regeringen samt 25 motioner med sammanlagt 61

yrkanden. Ett betydande antal motioner som har

väckts rör totalförsvarsplikten,

räddningstjänstfrågor i fred samt Kustbevakningen

m.m. kommer att behandlas av utskottet i senare

betänkanden.

Inför arbetet med betänkandet har utskottet tagit

del av föredragningar bl.a. från Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet och Finansdepartementet),

Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil

beredskap.

Gemensamma ärenden för totalförsvaret

Beredskapskredit för totalförsvaret

Regeringen

Regeringen föreslår att riksdagen för år 1999

bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit om 40

miljarder kronor i Riksgäldskontoret. Krediten

skall kunna utnyttjas om krig, krigsfara eller

andra utomordentliga förhållanden föreligger.

Riksdagen bemyndigade regeringen att utnyttja en

kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 miljoner

kronor för budgetåret 1998 om krig, krigsfara

eller andra utomordentliga förhållanden föreligger

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FöU1, rskr.

1997/98:82). Regeringen anser att ett motsvarande

bemyndigande om samma belopp bör lämnas för

budgetåret 1999.

Krediten är beräknad att täcka de utgifter som

motsvarar en månads beredskapshöjande verksamhet.

Krediten är beräknad att utnyttjas i ungefär lika

delar mellan militärt och civilt försvar.

Om beredskapskrediten utnyttjas, avser regeringen

att återkomma med redovisning av behovet av medel

för den fortsatta verksamheten.

Utskottet

Beredskapskrediten skall säkerställa att en

nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller

fördröjs på grund av att regeringen inte

disponerar erforderliga betalningsmedel.

Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller

regeringens förslag till beredskapskredit för

totalförsvaret.

Statlig kreditgaranti till Stiftelsen Gällöfsta

Regeringen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa ut en

kreditgaranti för investeringar i Stiftelsen

Gällöfsta Kurscentrums anläggning och byggnader

under femårsperioden 1999-2003, upp till en nivå

av högst 24 000 000 kr.

Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum har till

regeringen hemställt om en statlig kreditgaranti

genom Riksgäldskontoret för att möjliggöra

långsiktiga investeringar som behövs i och omkring

byggnaderna för att säkra driften av anläggningen

och minska driftkostnaderna. Arbetena är tänkta

att genomföras successivt under en längre period

vid sådana tider på året då beläggningen av

anläggningen är låg.

För att möjliggöra banklån till sådana långsiktiga

investeringar som Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum

planerar, bör staten ställa ut en kreditgaranti

upp till en nivå av 24 miljoner kronor under en

femårsperiod. Regeringen förutsätter därvid att

stiftelsens styrelse beslutar i varje fråga om

kommande investeringar och budgeterar för

kostnaderna hänförliga till lånen så att betalning

av räntor, amorteringar och Riksgäldskontorets

avgifter säkerställs.

Utskottet

Utskottet har inget invända mot att riksdagen

bemyndigar regeringen att ställa ut en

kreditgaranti till Stiftelsen Gällöfsta

Kurscentrum. Regeringens förslag bör sålunda

bifallas av riksdagen.

IT inför år 2000

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen för år 1999 (Volym 5,

utgiftsområde 6 Totalförsvar, s. 13 och 14) anfört

om översyn av IT-system inför år 2000. Utskottet

behandlar även motionerna T223 (kd) yrkande 41 och

T818 (m) yrkande 15.

Regeringen

Problemen med IT-system vid övergången från år

1999 till år 2000 väntas beröra hela samhället.

Regeringen har därför krävt att alla myndigheter

skall vidta erforderliga åtgärder för att minimera

konsekvenserna av tänkbara fel.

Från och med den 15 februari 1997 gäller för-

ordningen (1997:30) om översyn av statliga

myndigheters informationssystem inför år 2000.

Enligt förordningen skall Statskontoret varje

halvår lämna en samlad bedömning till regeringen

om hur anpassningarbetet fortskrider.

Regeringen beslutade den 4 december 1997 att tolv

myndigheter inom Försvarsdepartementets

verksamhetsområde kvartalsvis för år 1998 skall

redovisa arbetet med att anpassa sina

informationssystem.

Försvarsmakten är den myndighet inom

utgiftsområdet som till följd av såväl storlek som

verksamhetens innehåll står inför det i särklass

största anpassningsarbetet. Parallellt med de ge-

nerella kraven på återrapportering har regeringen

därför den 14 maj 1998, och därefter Försvarsde-

partementet den 3 juli 1998, anmodat För-

svarsmakten att lämna fördjupade redovisningar av

anpassningsarbetet. Försvarsmakten skall vidare

redovisa eventuella konsekvenser för allmänheten

och för försvarsförmågan i händelse av utebliven

anpassning. Den 2 juli 1998 har Försvarsmakten

beslutat att anpassningsarbetet skall ha högsta

prioritet inom myndigheten.

Försvarsmakten räknar med att erforderliga

anpassningsåtgärder kan ske före år 2000 i de

verksamhetskritiska informationssystemen. För-

svarsmakten kommer däremot inte att hinna åtgärda

alla inbäddade och tekniska system före år 2000.

Arbetet inriktas mot att prioritera och 2000-säkra

systemen så att Försvarsmakten kan upprätthålla

erforderlig förmåga. Målet är att

verksamhetskritiska informationssystem skall vara

åtgärdade den 31 december 1998 och att

prioriterade tekniska och inbäddade system skall

vara åtgärdade den 1 juli 1999. De system som

Försvarsmakten kommer att använda efter år 2000

skall vara testade och säkra. Ett nyttjandeförbud

kommer att utfärdas för de system som inte

uppfyller detta krav. En slutlig bedömning av

nyttjandeförbudens konsekvenser och därmed den

samlade försvarsförmågan kommer Försvarsmakten att

kunna redovisa under senare delen av år 1999.

Av övriga myndigheter inom utgiftsområdet kan

nämnas Överstyrelsen för civil beredskap som, i

likhet med andra centrala myndigheter, i

regeringsbeslut den 25 juni 1998 fick i uppdrag

att bedöma risker och överväga behov av åtgärder

för att säkerställa viktiga samhällsfunktioner i

samband med omställningen av informationssystem

inför år 2000. Överstyrelsen fick även i uppdrag

att stödja områdesansvariga myndigheter i arbetet

med att förbereda hanteringen av konsekvenser som

kan uppstå i informationssystem.

Regeringen konstaterar att arbetet med att

anpassa myndigheternas IT-system inför år 2000 på

sina håll kommit i gång för sent. Detta arbete

måste prioriteras och bedrivas med hög

ambitionsnivå. Det är därför tillfredsställande

att anpassningsarbetet numera har högsta prioritet

inom Försvarsmakten. Målet för samtliga

myndigheter måste vara att helt eliminera

allvarliga konsekvenser för allmänheten. Från

försvarssynpunkt är det samtidigt av stor vikt att

krigsdugligheten och beredskapen inte påverkas

negativt.

Motionerna

I kommittémotion T223 (kd) av Johnny Gylling m.fl.

anförs bl.a. att behovet är högst påtagligt vad

avser anpassningen av datorsystem inför år 2000.

Kristdemokraterna begär att regeringen använder

stor kraft till att för det första säkra de

samhällskritiska systemen och för det andra noga

följa utvecklingen. Enligt motionärerna lever

fortfarande många organisationer och företag -

trots upprepade varningar från olika håll - i

falsk förhoppning om att sekelskiftet inte drabbar

deras datorsystem. I motionen nämns också att tre

statliga myndigheter - Kriminalvården, Försvaret

och Sjöfartsverket - har kritiserats för att ligga

efter med omställningen. Motionärerna anser att

regeringen inte i tid har påbörjat sitt

ansvarsfulla arbete på detta område, utan anser

att en ordentlig slutspurt måste till nu (yrkande

41).

I partimotion T818 (m) anser motionärerna bl.a.

att IT-kommissionen med kraft måste leda statens

arbete med att anpassa datorsystemen för att klara

millennieskiftet. Kommissionen måste kunna avgöra

vilka system som är mest vitala och som måste

åtgärdas först. Kommissionen måste också se till

att avvägningar görs huruvuda nuvarande program

och system skall omprogrammeras eller bytas ut för

att klara millennieskiftet. Kommissionen bör också

erbjuda sig att leda och samordna det civila

samhällets anpassning och tillse att kommunikation

mellan samhällets olika delar fungerar (yrkande

15).

Utskottet

Utskottet hade i samband med budgetbehandlingen

hösten 1997 (1997/98:FöU1 s. 35-38) en utförlig

behandling av frågan om omställningen av

datorsystem m.m. inför år 2000.

Utskottet kunde då notera att regeringen

vidtagit ett antal åtgärder på området i syfte att

förhindra allvarliga samhällsstörningar i samband

med övergången till år 2000; bl.a. omnämndes

regeringens beslut om en förordning om översyn av

statliga myndigheters informationssystem inför år

2000 (SFS 1997:30). Vidare att det i

regleringsbrev för år 1998 lämnades uppdrag för

vissa myndigheter att redovisa konsekvenser av IT-

omställningen inför år 2000.

Utifrån vad som då hade kommit till utskottets

kännedom i fråga om sekelskiftesanpassningen av

våra datorsystem fanns det enligt utskottets

mening stor anledning att med största

uppmärksamhet följa förberedelsearbetet. Utskottet

ansåg det vara ytterst viktigt att regering och

riksdag tydligt markerar betydelsen av denna

fråga. Inom samtliga verksamheter som berörs av

sekelskiftesanpassningen måste frågan om

omställningen av datorsystem m.m. till år 2000

föras högt upp på dagordningen. Utskottet utgick

ifrån att regeringen aktivt följer utvecklingen

när det gäller att lösa 2000-problematiken och vid

behov vidtar ytterligare åtgärder för att

underlätta övergången till år 2000.

Utskottet har nu erfarit att regeringen den 29

januari 1998 tillkallat en särskild delegation för

att behandla frågor rörande omställningen av

datorer och system vars funktioner måste ses över

inför år 2000. Delegationen har övertagit IT-

kommissionens arbete med 2000-frågan. Delegationen

följer och analyserar arbetet med anpassningen

inför år 2000 och utvärderar löpande hur arbetet i

de olika samhällssektorerna fortlöper. Regeringen

har även uppdragit till samtliga länsstyrelser att

bedöma risker och överväga behov av åtgärder inför

omställningen. Överstyrelsen för civil beredskap

har ett regeringsuppdrag att lämna stöd till

länsstyrelserna i detta arbete samt att till

regeringen redovisa erfarenheterna av

stödverksamheten och bedömningar av

ledningsförberedelserna.

Regeringen kommer i december 1998 att överlämna

en särskild skrivelse till riksdagen om IT inför

år 2000. I skrivelsen kommer enligt vad utskottet

erfarit förhållandena i de samhällsviktiga

funktionerna samt regeringens bedömning av läget

att redovisas.

Av en sammanställning, som Försvarsmakten och

Försvarets materielverk i samverkan utarbetat, kan

utskottet med tillfredsställelse notera att

Försvars-makten räknar med att de åtgärder som

krävs kan genomföras före tusenårsskiftet i de

verksamhetskritiska informationssystemen. Alla

inbäddade och tekniska system kommer dock inte att

hinnas med till dess. Arbetet inriktas därför på

att prioritera och 2000-säkra system så att

Försvarsmakten kan upprätthålla erforderlig

förmåga och att ingen kommer till skada.

Även om utskottet nu kan notera att frågan om IT

inför år 2000 noga följs upp av regeringen bedömer

utskottet alltjämt att sekelskiftesanpassningen av

datasystem och andra system som innehåller

datorstyrd elektronik är en ytterst angelägen

fråga och därför fortsatt bör prioriteras av

statsmakterna och av ansvariga i samhället i

övrigt. Utskottet bedömer att en stor del av

samhällets verksamhet kan komma att påverkas

negativt, om brister i sy-stemen inte hunnits

åtgärdas i tid. Utskottet förutsätter att

regeringen återkommer till riksdagen om regeringen

befarar att säkerheten i samhällsviktiga

datasystem inte kan upprätthållas vid övergången

till år 2000.

Mot bagrund av vad utskottet nu anfört finns det

enligt utskottets mening i dag inte anledning att

från riksdagens sida vidta ytterligare åtgärder i

denna fråga. Motionerna T223 (kd) yrkande 41 och

T818 (m) yrkande 15 behöver därför inte bifallas

av riksdagen.

Inför 1999 års säkerhets- och försvarspolitiska

kontrollstation

I detta avsnitt behandlas motionerna 1998/99:Fö204

yrkandena 1, 6 samt 8-10 (kd kommitté),

1998/99:Fö205 yrkande 1 (fp parti), 1998/99:Fö210

yrkandena 1, 3 och 5 (mp parti), 1998/99:Fö211,

1998/99:Fö304, 1998/99:Fö305, 1998/99:Fö306,

1998/99:Fö307, 1998/99:Fö309, 1998/99: Fö314,

1998/99:Fö315, 1998/99:Fö317 yrkandena 1 och 3 (m

kommitté) samt 1998/99:Fö318.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion

1998/99:Fö317 yrkandena 1 och 3 (m kommitté) att

1996 års försvarsbeslut har havererat. De

ekonomiska och säkerhetspolitiska

förutsättningarna gäller inte längre. Nu handlar

försvarspolitikens utmaningar om att skapa bästa

möjliga grund för ett framtida starkt försvar.

Därför behövs det underlag för ett nytt

försvarsbeslut under år 1999 (yrkande 3). Den

kommande kontrollstationen bör utgöra första

steget i en helt ny beslutsprocess.

Försvarsplaneringens femåriga cykler bör överges

till föremål för en mer flexibel planering.

Begreppet försvarsbeslut i traditionell mening bör

utmönstras.

Vänsterpartiet anser i motion 1998/99:Fö211 (v

parti) att osäkerheten om utvecklingen och

fastlåsningarna i en felaktig, kostnadskrävande

och stelbent struktur är så allvarliga att det

inte räcker med korrigeringar i den kommande

kontrollstationen. Det krävs ett helt nytt

försvarsbeslut som är baserat på en aktuell

säkerhetspolitisk analys och en rationell struktur

för våra samlade försvarsresurser.

Kristdemokraterna lyfter i motion 1998/99:Fö204,

yrkandena 1, 6 samt 8-10 (kd kommitté) fram ett

antal frågor som hör samman med en mer

långsiktande och principiell översyn av

försvarspolitiken.

I yrkande 1 framhålls att Försvarsmaktens

långsiktiga styrka inte får ur-gröpas. Ett

helhetsgrepp måste tas vad gäller

försvarspolitiken i stället för att genom

besparingar och ominriktningar lappa, laga och

senarelägga olika pro-jekt. Den säkerhetspolitiska

kontrollstationen 1999 bör därför bli ett avstamp

för ett nytt försvarsbeslut med största möjliga

handlingsfrihet inför framtida hot.

För att möjliggöra effektiva och snabba svenska

fredsfrämjande insatser krävs enligt yrkande 6

anpassning till internationell standard vad gäller

metoder och materiel. Arbetet måste intensifieras

med att åtgärda de brister som finns beträffande

interoperabiliteten. Det framstår som ett klart

svenskt intresse att förmågan till samverkan med

andra nationer kan utvecklas.

I yrkande 8 framhålls att

försvarsområdesledningarna måste ha god kompetens

och kraft att leda och samordna den omfattande

verksamheten. En uppföljning av den nya

försvarsområdesorganisationen bör göras som

belyser konsekvenserna för det militära försvaret,

kommunerna, frivilligorganisationerna och det

civila försvaret.

Det civila försvaret hämtar enligt yrkande 9 sin

grundbemanning från det fredstida samhällets

resurser och är en viktig del av totalförsvaret. I

det nya försvarsbeslut, som behöver komma snarast,

förutsätter Kristdemokraterna att det civila

försvaret och dess integrerade roll och status får

en central belysning.

I 1996 års försvarsbeslut bestämdes att

beredskapspolisorganisationen skall byggas ut till

15 000 personer. Det målet kommer med nuvarande

utbildningstakt inte att nås. Enligt yrkande 10

måste riksdagen få en redovisning för hur skyddet

av samhällsviktig verksamhet skall organiseras

under höjd beredskap.

Miljöpartiet de gröna pekar i motion 1998/99:Fö210

yrkande 1 (mp parti) på behovet av att formulera

en ny inriktning av försvarspolitiken i samband

med den aviserade kontrollstationen våren 1999.

En självklar inriktning på anpassnings- och

omorienteringsarbetet är rimligtvis att förbereda

för en anpassning till den nya och breddade

hotbilden. För att kunna möta de nya

säkerhetspolitiska behoven och möjliggöra en mer

omfattande svensk medverkan i FN:s fredsbevarande

arbete måste anslaget till internationella

insatser öka.

Enligt Miljöpartiet (yrkande 3) står det helt

klart att dagens utbildningsstruktur är kraftigt

överdimensionerad och att ett mycket stort antal

regementen, flygflottiljer och örlogsbaser måste

avvecklas.

I yrkande 5 framhålls att en bibehållen

traditionell militär invasionsstruktur fortfarande

står i fokus. Ett av skälen är ett alltför

otillräckligt beslutsunderlag. Regeringen bör

därför uppdra åt Försvarsberedningen och andra

beredande myndigheter att ombesörja en breddning

och bättre balans vad gäller beslutsunderlag för

att forma försvarspolitiken.

Folkpartiet liberalerna redovisar i motion

1998/99:Fö205 yrkande 1 (fp parti) att de

utgångspunkter för Sveriges framtida försvars-

och säkerhetspolitik som redovisades av

Folkpartiet under processen inför 1996 års

försvarsbeslut kvarstår. Sverige skall bidra till

att skapa en alleuropeisk fredsordning. Det finns

inte nu anledning att ompröva den militära

alliansfriheten, men full handlingsfrihet bör råda

inför den fortsatta utvecklingen. Skulle Nato

utvidgas med de baltiska staterna och Finland

kommer frågan i ett nytt läge.

I motion 1998/99:Fö304 av Per-Richard Mohlén (m)

framhålls att starka regionalpolitiska hänsyn

måste tas vid översynen av försvaret. De orter som

i hög utsträckning är beroende av försvaret måste

undantas från nedläggningar. Sollefteå tillhör

enligt motionären denna grupp.

I motion 1998/99:Fö305 av Inger Lundberg och Per

Erik Granström (s) framhålls att det finns i både

Örebro och Dalarnas län stor oro för de planer som

Försvarsmakten hittills redovisat för

skjutfältsverksamheten i Mellan- Sverige.

Motionärerna anser det nödvändigt med en

övergripande översyn av skjutfältsverksamheten i

Mellansverige så att allmänpolitiska hänsyn kan

vägas in utan att Sveriges förmåga till ett

fullgott försvar äventyras.

Lars Björkman och Elizabeth Nyström (m) föreslår i

motion 1998/99:Fö306 att riksdagen bör uppdra åt

regeringen att starta utbildning av miljösoldater

lämpade för insatser med såväl internationella som

nationella uppdrag, samt att denna utbildning bör

förläggas till Borås.

I motion 1998/99:Fö307 begär Stig Sandström (v)

att regeringen låter undersöka möjligheten att

överlåta övningsfältet i Remmene till Herrljunga

kommun. Eftersom Älvsborgsregementet (I 15) lagts

ned så är behovet att behålla övningsfältet

minimalt.

I motion 1998/99:Fö309 lämnar Carina Hägg och

Margareta Sandgren (s) förslag till hur

Totalförsvarets ammunitions- och

minröjningscentrum i Eksjö skall kunna utvecklas.

Lars Hjertén och Lars Elindersson (m) redovisar i

motion 1998/99:Fö314 den månsidighet av

utbildnings- och förvaltningsresurser som finns i

Skövde garnison. Garnisonen spelar enligt

motionärerna en viktig roll i Västra Götalands län

och för förbanden i Göteborg. Motionärerna anser

att regeringen bör beakta de fördelar som Skövde

garnison har i detta avseende inför kommande

överväganden och beslut om försvaret.

Sofia Jonsson och Kenneth Johansson (c) framhåller

i motion 1998/99:Fö315 att planerna på framtida

användningen av Villingsbergs skjutfält väcker

oro i länet. Motionärerna anser därför att

utvecklingen av Villingsbergs skjutfält i

Kilsbergen mot ett s.k. storskjutfält inte bör

komma till stånd.

Johan Persson (fp) föreslår i motion 1998/99:Fö318

att utredningar om framtida användning av

Villingsbergs skjutfält och Älvdalens skjutfält

måste samordnas. Användningen av Villingsbergs

skjutfält bör minimeras och Älvdalens skjutfält

utvecklas.

Utskottet

Den säkerhets- och försvarspolitiska

kontrollstationen

Försvarsutskottet vill inledningsvis erinra om att

riksdagen beslutat (bet. 1997/98:FöU10, rskr. 269)

senarelägga behandlingen av den säkerhetspolitiska

kontrollstationen till år 1999. Utskottet erinrar

om att systemet med kontrollstationer skall bidra

till en fortlöpande politisk prövning av det

säkerhetspolitiska läget och dess konsekvenser för

totalförsvarets beredskap, omfattning, utveckling

och förnyelse. I flera motioner framhålls

emellertid att kontrollstationen bör ha karaktären

av ett nytt försvarsbeslut och därmed ge en ny

inriktning av Sveriges försvarspolitik.

Utskottet delar många motionärers uppfattning att

det är angeläget att nu på olika punkter se över

försvarspolitikens inriktning och därvid pröva i

vad mån 1996 års försvarsbeslut bör omprövas.

Det finns emellertid inte anledning för riksdagen

att redan nu ta ställning till om det beslut om

Sveriges säkerhets- och försvarspolitik som kommer

att fattas under år 1999 kommer att bli så

grundläggande att det skall ses som ett helt nytt

långsiktigt försvarsbeslut för hela

totalförsvaret. Det är utskottets bedömning att

det inte kommer att finnas ett tillräckligt

genomarbetat beslutsunderlag för att riksdagen

skall kunna besluta i alla de frågor som ingår i

ett traditionellt försvarsbeslut. Det är sålunda

inte sannolikt att all verksamhet inom

totalförsvaret blir föremål för en omprövning av

riksdagen våren 1999. Därför är det inte

meningsfullt för riksdagen att nu rubricera 1999

års säkerhets- och försvarspolitiska

kontrollstation som ett försvarsbeslut i

traditionell mening.

Det är utskottets bedömning att riksdagens

beslut våren 1999 snarare lägger fast vissa

säkerhets- och försvarspoltitiska grunder och blir

inledningen till fortsatt utredningsarbete och

successiva beslut av riksdagen, det kan gälla

t.ex. frågor om totalförsvarspliktens närmare

tillämpning, Försvarsmaktens detaljorganisation

samt totalförsvarets ledningsorganisation, m.m.

Flera myndigheter inom totalförsvaret har under

hösten 1998 lämnat underlag för kommande

säkerhets- och försvarspolitiska överväganden.

Försvarsberedningens slutrapport, vilken beräknas

överlämnas till regeringen kring årsskiftet

1998-1999, får central betydelse som underlag för

kontrollstationen. Eftersom samtliga

riksdagspartier är representerade i

Försvarsberedningen ges dessa sålunda insyn i och

inflytande över förberedelsearbetet.

Det är utskottets bedömning att

utredningsunderlaget från de olika myndigheterna

samt Försvarsberedningens kommande slutrapport är

tillräckligt underlag för regeringens och

riksdagens överväganden våren 1999 om principerna

för säkerhets- och försvarspolitiken. Därmed

skapas det förutsättningar för att besluta om en

reviderad inriktning av försvarspolitiken, om

detta då anses motiverat.

Moderata samlingspartiet förordar i motion

1998/99:Fö317 yrkande 1 att den kommande

kontrollstationen bör utgöra första steget i en

helt ny beslutsprocess.

Genom etappindelningen av det nu gällande

försvarsbeslutet och systemet med

kontrollstationer har redan steg tagits mot en

flexiblare rytm i försvarsplaneringen än tidigare.

Olika försvarspolitiska beslut får konsekvenser i

olika tidsmässiga perspektiv. Enligt utskottets

bedömning kommer ett antal försvarspolitiskt

viktiga beslut att - vid sidan av den årliga

budgetregleringen - fattas successivt under de

kommande åren. Försvarsplaneringen utvecklas

enligt utskottets mening mot att vara mindre

bunden till femårsperioder. Motionärernas önskemål

torde därmed i allt väsentligt komma att

tillgodoses.

Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört

beträffande den säkerhets- och försvarspolitiska

kontrollstationen bör några uttalanden från

riksdagens sida inte göras med anledning av

motionerna 1998/99:Fö204, yrkandena 1, 6 samt 8 -

10, 1998/99:Fö205 yrkande 1, 1998/99:Fö210

yrkandena 1, 3 och 5, 1998/99:Fö211 samt

1998/99:Fö317 yrkanden 1 och 3. Motionerna bör

sålunda inte bifallas av riksdagen

Försvarsmaktens framtida utbildningsresurser m.m.

I flera motioner aktualiseras olika frågor som rör

Försvarsmaktens organisation i fred och dess

resurser bl.a. för utbildning. Det gäller bl.a.

den framtida användningen av olika övnings- och

skjutfält samt utnyttjandet av garnisonerna i

Sollefteå, Skövde, Borås och Eksjö.

Tidigast i samband med behandlingen av den

säkerhets- och försvarspolititska

kontrollstationen uppkommer frågan om huruvida

Försvarsmaktens organisation och dess

utbildningsresurser m.m. bör genomgå en omfattande

översyn. Utskottet anser sålunda det för tidigt

för riksdagen att nu uttala sig om de eventuella

riktlinjerna för de organisationsöverväganden som

kan komma att röra Försvarsmakten. Sådana

uttalanden från riksdagens sida bör anstå.

Utskottet förordar därför beträffande

Försvarsmaktens framtida utbildningsresurser m.m.

att motionerna 1998/99:Fö304, 1998/99:Fö305,

1998/99:Fö306, 1998/99:Fö307, 1998/99:Fö309,

1998/99:Fö314, 1998/99:Fö315 samt 1998/99:Fö318

inte bör bifallas av riksdagen.

Det militära försvaret

Verksamhetens omfattning och mål

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 10-11) anfört om mål.

Regeringen

I verksamhetsområdet militärt försvar ingår de tre

anslagen A 1 Förbandsverksamhet och beredskap

m.m., A 2 Fredsfrämjande truppinsatser samt A 3

Utveckling och investeringar. Anslagen disponeras

av Försvarsmakten.

Regeringen redogör för de övergripande mål som

skall gälla för Försvarsmakten och därmed för det

militära försvaret. Målen fastställdes i 1996 års

totalförsvarsbeslut. Försvarsmakten skall:

I fred förbereda för att i krig försvara riket mot väpnat angrepp som hotar des

Kontinuerligt i fred och under kriser kunna övervaka och hävda rikets territori

Kunna ställa kvalificerade förband och andra resurser till förfogande för inter

Kunna stödja samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Ha en beredskap som medger att utvalda delar av Försvarsmaktens organisation in

Försvarsmaktens förmåga långsiktigt anpassas, dvs. utökas eller förändras för a

Genomförd verksamhet och ekonomiskt utfall för år

1997

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 9-11 och 19-20) anfört om

genomförd verksamhet och utgiftsutvecklingen.

Regeringen

År 1997 var första verksamhetsåret under

försvarsbeslutsperioden. Verksamheten har präglats

av de förändringar i krigs- och

grundorganisationen som är en följd av 1996 års

totalförsvarsbeslut.

Enligt regeringens bedömning har Försvarsmakten

under år 1997, med vissa angivna undantag,

genomfört verksamheten i enlighet med riksdagens

beslut. Driftskostnaderna har blivit högre än

beräknat vilket medfört inskränkningar i

övningsverksamheten. Detta har i sin tur fått

negativa konsekvenser för krigsförbandens status

och befälens kompetens. Krigsdugligheten i vissa

förband har sjunkit. Enligt regeringens

uppfattning kan detta accepteras mot bakgrund av

riksdagens beslut våren 1998 om Försvarsmaktens

beredskap.

Regeringen konstaterar att trenden när det gäller

yrkesofficerarnas allt lägre kompetens inte har

brutits under år 1997. Regeringen har som följd av

obalansen i Försvarsmaktens ekonomi tvingats att

acceptera att tidpunkten för det givna uppdraget

att höja kompetensen måste senareläggas till år

2001. Vidare måste de kompetenshöjande åtgärderna

prioriteras till den grupp befäl som är mest

betydelsefull för den långsiktiga

anpassningsförmågan.

Regeringen redogör för vilka större övningar som

har genomförts under året, bl.a. inom ramen för

Partnerskap för fred (PFF), samt för

Försvarsmaktens deltagande i de fredsbevarande

operationerna på Balkan. Försvarsmakten har vidare

på FN:s uppdrag röjt minor i Västsahara.

Försvarsmakten har också gett fortsatt stöd åt de

baltiska länderna, bl.a. med utbildningsinsatser

för den baltiska fredsbevarande bataljonen

(Baltbat) och med röjning av sjöminor.

Regeringen redogör vidare för vilka viktigare

materielsystem som tillförts Försvarsmakten eller

är under leverans, bl.a.

pågående leveranser av stridsvagn 121 och 122 (Leopard) samt stridsfordon 90,

slutleverans av luftvärnsrobotsystem 90,

slutleverans av fältuniform m/90 till hemvärnet,

pågående leveranser av ubåt typ Gotland och båtar till amfibiebataljon,

pågående leveranser av JAS 39 Gripen delserie 2 och flygburet spaningsradarsyst

slutleverans av bombkapsel till AJS 37 och JAS 39 Gripen.

Regeringen pekar på vissa förändringar av

inriktningen i förhållande till försvarsbeslutet.

Som följd av Försvarsmaktens ekonomiska problem

under åren 1997 och 1998 har sålunda riksdagen på

regeringens förslag beslutat att ändra det

övergripande målet för Försvarsmaktens beredskap

till att medge att endast utvalda delar av

organisationen inom ett år efter beslut har

uppnått full krigsduglighet. Tidigare gällde

kravet huvuddelen av organisationen. Det nuvarande

omvärldsläget medger en sådan sänkning av

beredskapen.

Regeringen anmäler att den i augusti 1998 beslutat

om en ändring i förordningen (1995:238) om

totalförsvarsplikt med innebörd att den kortaste

grundutbildningstiden för den som fullgör

värnplikt skall vara 80 dagar. Beslutet har

fattats på förslag från Försvarsmakten som avser

påbörja försök med kortare grundutbildning under

år 1999.

Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

-----------------------------------------------------

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

1997 1998 anslag anslag

prognos anslag

1998 2000 2001

1999

-----------------------------------------------------

37 475 37 354 39 058 39 829 41 124 40 773

-----------------------------------------------------

Regeringen bedömer sammanfattningsvis att

Försvarsmaktens förmåga att lösa sina

huvuduppgifter under år 1997 har varit godtagbar.

Förmågan har inte nämnvärt förändrats i jämförelse

med det föregående budgetåret 1995/96. De brister

i beredskap och försvarsförmåga som finns kan

accepteras med hänsyn till rådande omvärldsläge.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen

anfört i denna del.

Balansen mellan ekonomiska resurser och verksamhet

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 13) anfört om regeringens

slutsatser. Utskottet behandlar även motion Fö317

(m) yrkande 9.

Regeringen

Under de båda åren 1997 och 1998 har allvarliga

problem i Försvarsmaktens ekonomi konstaterats.

Regeringen har med anledning härav vidtagit en rad

åtgärder. Regeringen har sålunda föreskrivit att

Försvarsmakten dels skall vara mycket restriktiv

med kostnadsdrivande åtgärder, dels skall reducera

sin verksamhet inom främst plikttjänstgöringen och

materielanskaffningen. Även hemvärns- och

frivilligverksamheten berörs av åtgärderna, men i

mindre omfattning.

Som nämnts i det föregående har riksdagen, på

förslag av regeringen, beslutat (prop. 1997/98:84,

bet. 1997/98:FöU11, rskr. 1997/98:268) om en

begränsning av det övergripande målet för

Försvarsmaktens beredskap.

Regeringen anför att det i Regeringskansliet

under år 1998 pågått en beredning av

konsekvenserna av övergången till full tillämpning

av den s.k. anslagsförordningen. Regeringens

slutsats är att en samlad bedömning av alla de

faktorer som inverkar på frågan inte kan göras

förrän efter försvarsbeslutsperioden, dvs. år

2002. Eventuella variationer i anslagsbelastningen

mellan åren får hanteras inom ramen för det

ekonomiadministrativa regelverket.

Regeringen anför vidare att den nya

organisationen för Försvarsmaktens högkvarter, som

införts sommaren 1998, innebär tydligare

ansvarsförhållanden. Den förstärkta

planeringsfunktionen för inriktning och

prioritering bör bl.a. ge förutsättningar för

förbättrat ekonomiskt underlag och större säkerhet

i planeringen.

Regeringen anmäler att det vid utgången av år

1997 fanns ett anslagssparande på ca 3 400

miljoner kronor. Av dessa medel står 2 200

miljoner kronor till regeringens disposition.

Utgiftsprognosen för år 1998 är ca 38 500 miljoner

kronor. Enligt regeringen innebär detta att

utgifterna under anslaget kommer att överstiga

anvisat belopp, inklusive vad regeringen föreslår

på tilläggsbudget, med ca 1 950 miljoner kronor.

Det överstigande beloppet kommer att täckas av

anslagssparande och tilldelad anslagskredit. För

att inte riskera att utgiftstaket för hela

statsbudgeten överskrids har regeringen i oktober

i år ålagt Försvarsmakten och Försvarets

materielverk att begränsa utgifterna, främst genom

förskjutningar av materielleveranser.

Motionen

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö317

(m) av Henrik Landerholm m.fl. beskriver

motionärerna vad de anser vara bakgrunden till

dagens ekonomiska problem i försvarsekonomin. De

menar att de nu akuta svårigheterna är en följd av

att Försvarsmakten, med utgångspunkt i

riksdagsbeslutet år 1996 om att

anslagsförordningen skall tillämpas fullt ut,

planerat med andra ekonomiska förutsättningar än

dem som framgår av budgetpropositionen. Med

referens till uppgifter från Försvarsmakten anför

motionärerna att anslagsförordningen för år 1999

orsakar en brist på 2,1 miljarder kronor om avsedd

verksamhet skall genomföras. För treårsperioden

anges bristen till 7,1 miljarder kronor. Tas

hänsyn till även andra faktorer uppgår bristen

till närmare nio miljarder kronor.

Motionärerna anser att regeringen med sitt

anslagsförslag för år 1999 och förslag till

utgiftsramar för utgiftsområde 6 Totalförsvar

undvikit att hantera det uppkomna problemet.

Motionärerna refererar till att riksdagen i

samband med beslutet att införa

anslagsförordningen uttalat att övergången skulle

genomföras på ett verksamhetsneutralt sätt. Den av

regeringen i budgetpropositionen anvisade vägen

med anslagskrediter intill en utvärdering år 2002

anses inte tillfyllest. Tvärtom riskerar en sådan

metod att förskjuta och därmed förvärra problemet.

Motionärerna förutsätter att regeringen återkommer

till riksdagen med förslag till kompensation för

effekterna för anslagsförordningen så att

riksdagens krav på verksamhetsneutralitet uppfylls

(yrkande 2).

I motionen betonas behovet av balans mellan

försvarets uppgifter och resurser. Motionärerna

hänvisar till Moderata samlingspartiets

budgetpolitiska motion och att det i denna bl.a.

föreslagits 2,2 miljarder kronor utöver

regeringens förslag under anslag A 3 Utveckling

och investeringar för att kompensera

anslagsförordningens effekter under budgetåret

1999. Vad som sålunda har anförts om behovet av

ekonomiska resurser för att skapa balans mellan

försvarets uppgifter och resurser föreslås att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

(yrkande 9).

Utskottet

Anslagsförordningens införande

Syftet med att häva Försvarsmaktens dispens från

tillämpningen av anslagsförordningen var att

synliggöra kapitalkostnaderna och på så sätt

främja en effektivare kapitalhantering inom

statsförvaltningen. Det fanns vid tidpunkten för

beslutet - år 1996 - ingen tvekan om det angelägna

i reformen. I anslutning till riksdagens beslut i

frågan påtalade utskottet emellertid att vissa

villkor som måste uppfyllas. Utskottet anförde

sålunda (bet. 19996/97:FöU3 s. 3):

Utskottet är angeläget om att såväl de justeringar

som sker under innevarande budgetår som den

kompensation av tillkommande räntekostnader som

aviserats sker på ett sådant sätt att

Försvarsmaktens köpkraft förblir oförändrad.

I anslutning till riksdagens ställningstagande

till Försvarsmaktens ekonomiska problem våren 1998

fick utskottet anledning att återkomma till frågan

om anslagsförordningens tillämpning. Utskottet

framhöll då (bet. 1997/98:FöU11 s. 13):

Det hade varit en fördel om effekterna av

anslagsförordningens tillämpning varit ordentligt

utklarade i samband med dessa beslut. Utskottet

välkomnar den nu pågående analysen och emotser en

redogörelse från regeringen i frågan. Det är

viktigt för förtroendet för regelverket att

övergången till den fulla tillämpningen av

anslagsförordningen inte i sig framtvingar

omavvägningar. Utskottet utgår således från att

denna övergång sker på ett verksamhetsneutralt

sätt.

Som framgått har utskottet varit mycket tydligt i

sin uppfattning att den tekniska omläggningen av

budgeterings- och redovisningsprinciperna, som i

sig alltså var önskvärd, inte får leda till att

köpkraften för Försvarsmakten förändras på så sätt

att den verksamhet som riksdagen beslutat om inte

kan fullföljas. Ingen annan berörd har heller

ifrågasatt kravet på verksamhetsneutralitet.

Exempelvis konstaterar även regeringen i

budgetpropositionen (s. 13): "utgångspunkten för

omläggningen till full tillämpning av

anslagsförordningen är att den skulle ske på ett

verksamhetsneutralt och statsfinansiellt neutralt

sätt."

Också motionärerna i kommittémotion Fö317 (m)

erinrar om vad som uttalats om

verksamhetsneutralitet i övergången.

Efter det att budgetpropositionen lämnats till

riksdagen har Försvarsmakten uttryckt synpunkter

på konsekvenserna av tillämpningen av den s.k.

anslagsförordningen.

Denna fråga har, efter vad som framgår av

propositionen och efter vad utskottet har inhämtat

från Regeringskansliet, varit föremål för noggrann

beredning i propositionsarbetet. Regeringens

slutsats är att en samlad bedömning och värdering

av den fulla tillämpningen av anslagsförordningen

inte kan göras förrän efter

försvarsbeslutsperiodens utgång, dvs. år 2002.

Utskottsmajoriteten delar i princip denna

uppfattning men anser att det finns skäl att denna

fråga bedöms och värderas i nästa försvarsbeslut

som väntas bli fattat år 2001. Samtidigt

konstaterar utskottet att det aktuella anslaget

kommer att vara föremål för riksdagens

ställningstagande i kommande års

budgetpropositioner.

Utskottsmajoriteten anser att regeringen

skyndsamt måste uppdra åt Försvarsmakten att inom

ramen för den föreslagna anslagsnivån för anslaget

A 3 Utveckling och investeringar för år 1999

prioritera de mest angelägna kompetenser som

erfordras för det militära försvaret, aktuella

samarbetsprojekt och materielprojekt. Om behov

uppstår kan regeringen pröva att övergångsvis

utöka anslagskrediten upp till 10 %. Denna

prövning är beroende av utrymmet under

utgiftstaket för staten. Såsom finansutskottet har

slagit fast, får anslagskrediten inte vara en

stadigvarande finansiering.

Med dessa åtgärder anser utskottet att vad som

förordas i kommittémotion Fö317 (m) dels om att

regeringen skall återkomma till riksdagen med

förslag till kompensation för anslagsförordningens

effekter (yrkande 2), dels om behovet av

ekonomiska resurser för att skapa balans mellan

försvarets uppgifter och resurser (yrkande 9) inte

bör bifallas av riksdagen.

Utskottets behandling av detta ärende aktualiserar

bedömningar som utskottet gjorde våren 1998 i

samband med de då aktuella ekonomiska problemen i

Försvarsmaktens ekonomi. Utskottet anförde då

(bet. 1997/98:FöU11 s. 7) bl.a. att det fanns

betydande och oacceptabla brister i systemet för

att styra och följa upp Försvarsmaktens

verksamhet. Utskottet ansåg att styrning, ledning

och förvaltning i fred måste reformeras om det

skall gå att komma till rätta med ständigt

återkommande obalanser i försvarsplaneringen.

Utskottet kommer därför att ta initiativ till ett

uppföljnings- och utvärderingsprojekt om

Försvarsmaktens och Försvarets materielverks

ekonomisystem och dess funktionssätt. I det

sammanhanget bör även regel- och

administrationssystemen kring

materielförsörjningsprocessen genomlysas.

Utskottet återkommer till detta i det avsnitt i

betänkandet som behandlar anslaget A 3 Utveckling

och investeringar.

Teknikfaktorn

Den s.k. teknikfaktorn är en uppräkning av

materielanslaget utöver den som årligen sker med

prisindex från ett prisläge till ett annat. Skälet

till detta påslag är att kostnadsutvecklingen för

försvarsmateriel bedöms vara snab-bare än för

andra slags varor. Ramtillskott för sådan teknisk

fördyring har, med lite olika benämningar och

beräkningssätt, förekommit i stort sett hela tiden

sedan slutet av 1950-talet. I 1996 års

totalförsvarsbeslut ingick en teknikfaktor och att

denna skulle prövas i samband med 1998 års

försvarspolitiska kontrollstation.

Regeringen föreslog i proposition 1997/98:83

Förändrad styrning av Försvarsmakten m.m. att

kontrollstationen skulle senareläggas till år

1999. I propositionen anför regeringen att

systemet med teknikfaktor kommer att omprövas i

anslutning till kontrollstationen år 1999.

Regeringen återkommer till frågan i den s.k.

vårpropositionen (prop. 1997/98:150) och anför

även där att systemet med teknikfaktor skall

omprövas. Regeringen har samtidigt, utan att detta

angavs, vid beräkningen av utgiftsramarna för

utgiftsområde 6 Totalförsvar för åren 2000 och

2001 dragit av teknikfaktorn, 250 miljoner kronor

för vardera året.

Enligt utskottets mening har ett borttagande av

teknikfaktorn stor inverkan, betydligt större än

frågan om tillämpningen av anslagsförordningen, på

vilken verksamhet som kan inrymmas i planeringen

för en försvarsbesluts-period och för den period

som följer närmast därefter. Om teknikfaktorn

skall behållas eller ej bör därför beslutas av

riksdagen vilket också, som framgått av det

föregående, förutsattes i 1996 års försvarsbeslut.

Riksdagen återkommer till frågan i samband med

kontrollstationen 1999.

Styrning och uppföljning av det militära försvaret

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 16-17) anfört om Styrning

och uppföljning av det militära försvaret.

Utskottet behandlar även motionerna Fö204 (kd)

yrkandena 2-3 och Fö317 (m) yrkandena 5 och 8.

Regeringen

Regeringen framhåller att ett omfattande

utvecklingsarbete har skett vad avser styrningen

av Försvarsmakten. Riksdagen har orienterats härom

(prop. 1997/98:83) och också godkänt de förändrade

styrprinciperna (bet. 1997/98:FöU10, rskr.

1997/98:269). Framgent kommer sålunda

Försvarsmaktens långsiktiga inriktning att styras

genom huvuduppgifter som riksdagen bestämmer.

Utifrån dessa huvuduppgifter formuleras krav på

operativa förmågor, vilka över en

försvarsbeslutsperiod uttrycks som långsiktiga

målsättningar.

Den årliga verksamheten i grundorganisationen

kommer att styras genom krav på förmågor och mål

för verksamhetsområden i stället för i termer av

inriktning av program. Regeringens budgetförslag

för budgetåret 1999 har utformats i enlighet

härmed.

Åtgärder som syftar till att skapa balans i

Försvarsmaktens ekonomi och planering skall

prioriteras även fortsättningsvis.

Regeringen anför att den med tillämpning av de

förändrade styrprinciperna varje år kommer att

till riksdagen, på ett bättre sätt än hittills,

kunna återrapportera vilket tillskott till de

operativa förmågorna som årets verksamhet inom

förbandsverksamhet och investeringar i materiel

m.m. medfört. Utifrån bedömningen av tillståndet i

krigsorganisationen kommer riksdagen även att få

information om vad detta innebär för

måluppfyllnaden inom de olika operativa

förmågorna.

Med utgångspunkt från de resultat som uppnåtts

och dessas betydelse för måluppfyllnaden kan

riksdagen därefter fatta beslut om verksamhetens

inriktning för det kommande året.

I och med att verksamhetsåren 1997 och 1998 styrs

och återrapporteras i nu rådande programstruktur

är det inte möjligt, anför regeringen, att

genomföra en återrapportering till fullo i

förmåge-, krigsorganisations- och

verksamhetstermer. I det följande har regeringen

valt att återrapportera verksamhetens resultat i

programtermer. Därutöver redovisar regeringen, i

enlighet med den förändrade styrmodellen,

tillståndet i krigsorganisationen. Det senare

relateras till en måluppfyllnad inom de skilda

förmågorna.

Motionerna

Kristdemokraterna uppmärksammar i sin

kommittémotion Fö204 (kd) av Åke Carnerö m.fl. de

av regeringen i budgetpropositionen redovisade

bristerna när det gäller förmågan till långsiktig

anpassning till ett förändrat omvärldsläge.

Motionärerna anser inte att den redovisning som

finns i propositionen svarar mot de krav som

riksdagen har ställt. Motionärerna menar att

svagheterna med anpassningsproblematiken mera

sällan berörs. Vilka kritiska faktorer som ytterst

påverkar möjligheterna att på ett trovärdigt sätt

genomföra en uppbyggnad behöver studeras. Tydliga

kvalitetskrav måste ställas. Den grundläggande

frågan är om vår demokrati är kapabel att fatta

nödvändiga beslut om höjning av vår krigsduglighet

och tillväxt i tid och i tillräcklig omfattning.

Regeringen bör därför årligen i samband med

budgetförslaget i en särskild skrivelse utförligt

redovisa sin utvärdering av dels krigsdugligheten

för det militära försvarets olika delar och

förberedelserna för att höja denna i ett

ettårsperspektiv, dels en överblick över läge och

handlingsmöjligheter inom ramen för en mer

långsiktig anpassningsdoktrin (yrkande 2).

Motionärerna erinrar om att utskottet vid två

tillfällen de senaste åren (bet. 1996/97:FöU4 och

1997/98:FöU10) krävt att regeringen närmare

redovisar de operativa principerna, en värdering

av Försvarsmaktens styrka och svagheter samt därpå

baserat förslag till vilka operativa

försvarsförmågor i olika avseenden som bör

prioriteras högre respektive lägre. Den

redovisning som regeringen nu gör i

budgetpropositionen anser inte motionärerna vara i

enlighet med de riktlinjer som riksdagen uttalat.

De menar att regeringen därför bör återkomma till

riksdagen med en samlad redovisning som på ett

tydligt sätt beskriver det militära försvarets

uppgifter, kraven på operativ förmåga och

krigsorganisationens kvalitet och kvantitet

(yrkande 3).

Även i kommittémotion Fö317 (m) av Henrik

Landerholm m.fl. hänvisar motionärerna till att

utskottet begärt att regeringen skall göra

tydligare redovisningar av förmågan till

anpassning. Då den efterlysta redovisningen saknas

i budgetpropositionen bör regeringen snarast

återkomma till riksdagen med en redogörelse av

planer och vidtagna åtgärder vad gäller försvarets

anpassningsförmåga (yrkande 5).

Samma motionärer erinrar om att utskottet

tidigare krävt att budgetpropositionen skall

innehålla en redovisning av operativa principer,

en värdering av Försvarsmaktens styrka och

svagheter samt ett därpå baserat förslag till

vilka operativa försvarsförmågor i olika avseenden

som bör prioriteras högre respektive lägre.

Motionärerna hävdar att den nu aktuella

budgetpropositionen har brister genom en alltför

översiktlig redovisning av verksamhetsområden,

anslagsstruktur och Försvarsmaktens

krigsorganisation, vilket riksdagen som sin mening

bör ge regeringen till känna (yrkande 8).

Utskottet

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen behandlat

frågor som rör styrning och uppföljning av

verksamheten inom totalförsvaret. Härvid har

utskottet bl.a. betonat behovet av att förbättra

riksdagens beslutsunderlag. Mål för verksamheten

skall kunna preciseras och medelsanvändningen inom

Försvarsmakten ändamålsbestämmas. Inom ramen för

riksdagens finansmakt (9 kap. 2 § RF) beslutar

riksdagen såväl om ekonomiska resurser som om vad

medlen skall användas till.

Regeringen redovisade (prop. 1997/98:83) i mars

1998 förslag till en förändrad styrning av

Försvarsmakten. Utskottet ansåg (bet.

1997/98:FöU10 s. 9) det angeläget att detta arbete

skyndsamt drivs vidare så att de förbättringar som

riksdagen efterlyst kan träda i kraft så snart som

möjligt. Utskottet ansåg vidare att 1999 års

budgetproposition borde redovisas enligt de nya

principerna och med utgångspunkt från riktlinjer

som utskottet meddelade. Riksdagen beslutade i

enlighet med vad utskottet föreslagit (rskr.

1997/98:269).

Utskottet har följt upp hur de riktlinjer som

utskottet tidigare angett har omsatts vid

utformningen av årets budgetproposition. Utskottet

vill med anledning härav framföra följande.

Utskottet har efterlyst en närmare redovisning av

de operativa principerna och ett därpå baserat

förslag till skilda slags förmågor för

Försvarsmakten. Regeringen skall i budgetförslaget

inhämta riksdagens godkännande beträffande vilken

förmåga som Försvarsmakten skall ha för att kunna

lösa de olika uppgifterna och vilken inriktning

som skall gälla för de olika verksamhetsområdena.

Utskottet kan konstatera att försvarsförmåga i

olika avseenden och verksamhetsområden i

budgetpropositionen nu införs som nya begrepp för

att inrikta verksamheten. Regeringen begär

riksdagens godkännande av förmågor och

inriktningen inom verksamhetsområden. Detta är

helt i enlighet med vad utskottet har förutsatt.

Utskottet kan emellertid inte direkt se hur

förmågorna knyts till operativa principer. Däremot

beskrivs de önskvärda förmågorna med hjälp av

operativa resonemang. Enligt utskottets mening bör

uttryckssättet utvecklas och förbättras för att

underlätta uppföljning och bedömning av uppnådd

förmåga.

När det gäller verksamhetsområdet anpassning

saknar utskottet dels en redovisning av hur

processen bör se ut för att få fram underlag för

beslut inom ramen för anpassningsdoktrinen, dels

en redogörelse för om det under det senast

genomförda budgetåret vidtagits några åtgärder som

följd av anpassningsdoktrinens tillämpning.

Eftersom anpassningsdoktrinen är en av

hörnstenarna i försvarspolitiken är det ett högst

berättigat krav att regeringen informerar

riksdagen såväl om dess utformning och utveckling

som om dess tillämpning under det genomförda

verksamhetsåret.

Utskottet förutsätter också att uttryckssättet

utvecklas när det gäller att beskriva inriktningen

inom verksamhetsområdena. I föreliggande

budgetproposition ges exempelvis mycket liten

vägledning om vilken verksamhet, exempelvis

övningar, som avses bli genomförda inom

verksamhetsområdet Förbandsverksamhet m.m.

Utskottet har vidare efterlyst en beskrivning av

hur de säkerhetspolitiska målen är kopplade till

krigsorganisationens utveckling. En sådan

beskrivning är nödvändig för att riksdagen skall

kunna ta ställning till Försvarsmaktens uppgifter,

förmåga och till krigsorganisationens utformning

och beredskap. Fullständiga sådana beskrivningar

är aktuella främst i samband med långsiktiga

försvarsbeslut. Åren däremellan, beroende på

utvecklingen, kan det vara tillräckligt att anmäla

vilka viktigare krigsorganisatoriska förändringar

som genomförts, hur dessa rimmar med senast fattat

försvarspolitiskt riksdagsbeslut samt vilka

förändringar av krigsorganisationen som regeringen

vill föreslå. Utskottet kan konstatera att

krigsorganisationens utveckling nu inte berörs

under inriktningsavsnitten i budgetpropositionen.

Utskottet har slutligen ställt bestämda krav på

regeringens information om materielfrågorna.

Regeringen förutsätts sålunda årligen i

budgetpropositionen för riksdagen redovisa alla

viktigare utvecklings- och anskaffningsprojekt som

är aktuella under det aktuella budgetåret.

Regeringen förväntas därvid belysa projektens

bedömda kostnader, konsekvenser för förbandens

operativa effekt samt eventuella industriella

aspekter. Regeringen förväntas också redovisa

vilka materielbeställningar som i

planeringsarbetet övervägts, men av prioritetsskäl

inte kan genomföras.

Utskottet anser att den redovisning som nu skett

i budgetpropositionen under anslag A 3 Utveckling

och investeringar med tillhörande två bilagor är

en klar förbättring jämfört med tidigare ordning.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att

det togs ett viktigt steg våren 1998 för att

utveckla hur Försvarsmaktens verksamhet skall

styras och följas upp. Nu tillämpas denna modell

för första gången. Regeringen har redovisat i den

beslutade strukturen och underlaget till riksdagen

har blivit tydligare i flera avseenden. Det saknas

dock betydelsefull information, t.ex. beträffande

krigsorganisationens utveckling och

anpassningsdoktrinens utformning och tillämpning.

Utskottet återkommer till detta vid behandlingen

av regeringens förslag till verksamhetsinriktning

under anslagen.

Eftersom det är första gången styrningen uttrycks

i nya termer anser inte utskottet att det är

förvånande att det finns brister i såväl struktur

som uttryckssätt. All information för utskottets

uppföljning och överväganden om

verksamhetsinriktning m.m. kan heller inte

förväntas komma samlat i ett enda dokument.

Muntliga föredragningar från företrädare för

Regeringskansliet och myndigheter kommer alltid

att erfordras.

Som framgått kan utskottet i stora delar instämma

i de synpunkter som motionärerna framför i

kommittémotionerna Fö204 (kd) yrkande 2 och 3 och

Fö317 (m) yrkande 5 och 8. Utskottet förutsätter

emellertid att regeringen fortsätter utvecklingen

av den nu tillämpade styrmodellen och successivt

förbättrar dess roll som beslutsunderlag för

riksdagen. Denna utveckling bör fortsätta i dialog

med försvarsutskottet. Vad som anförts i nämnda

motions-yrkanden bör då kunna bli beaktat.

Riksdagen bör därför inte bifalla yrkandena.

Resultatbedömning

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 21-29) anfört om resultat.

Regeringen

Program 1. Operativa lednings- och

underhållsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med uppgift att

utöva eller möjliggöra operativ ledning och

operativ underhållstjänst.

I programmet ingår bl.a. högkvarteret, tre

militärområdesstaber med stabs- och

sambandsförband m.m., tre underhållsregementen,

sex markteleunderhållsbataljoner och sex

militärområdestransportbataljoner. Programmet

omfattar även den militära underrättelse- och

säkerhetstjänstens verksamhet.

Resultat

Under år 1997 har övningen Polstjärnan genomförts,

varvid betydelsefulla erfarenheter kunnat dras om

Försvarsmaktens ledningssystem. Utbildnings- och

övningsverksamheten har i övrigt skett med vissa

begränsningar. Detta har bl.a. inneburit att den

planerade övningen med det krigsorganiserade

högkvarteret ånyo ställts in. Den utveckling av

förbanden som regeringen föreskrivit har således

inte uppfyllts i alla avseenden. Regeringen kommer

att ta upp denna fråga i regleringsbrevet för år

1999.

Försvarsmaktens utveckling av nya IT-system har i

några fall varit föremål för regeringens

uppmärksamhet och åtgärder. Den 20 november 1997

avbröt sålunda regeringen Försvarsmaktens

utveckling och anskaffning av

resursledningssystemet Sirius. Regeringen ansåg

att det saknades flera grundläggande

förutsättningar för systemutvecklingen, bl.a. en

samlad strategi för Försvarsmaktens alla

ledningssystem. Vidare var styrningen och

uppföljningen av projektet undermålig, vilket

bl.a. lett till att driftsättning av Sirius ej

kunnat ske enligt gällande tidsplaner. Detta

riskerade i sin tur att leda till ytterligare

kostnadsökningar i projektet. Samtidigt

konstaterade regeringen att omfattningen av

nödvändiga anpassningsåtgärder inför år 2000 av

Försvarsmaktens IT-system inte var klarlagd. Mot

denna bakgrund beslutade regeringen att

Försvarsmakten framdeles skall inrikta sitt arbete

inom IT-området med att anpassa sina system till

år 2000 samt att färdigställa en ny plan för

ledningssystemutvecklingen. I enlighet med

regeringens beslut redovisade Försvarsmakten under

våren 1998 en reviderad plan för

ledningssystemutvecklingen. Planen var dock inte

genomanalyserad i alla avseenden. Försvarsmakten

har därför ålagts att komplettera denna.

Regeringen anmäler att även ett annat IT-projekt

har allvarliga problem. Det är det nya operativa

ledningssystemet Orion. Driftsättningen har

skjutits upp ett flertal gånger. Regeringen kommer

även i fortsättningen att följa Försvarsmaktens

handläggning av detta ärende.

Under de senaste åren har Försvarsmakten på

regeringens uppdrag vidtagit omfattande åtgärder

för att minska antalet vapenförluster. Bland

åtgärderna kan nämnas centraliserad förvaring av

de vapen som tidigare förvarats i spridda

mobiliseringsförråd samt säkrare förvaring av de

vapen som används i utbildningen. Antalet

vapenförluster har de senaste åren stadigt

minskat, vilket i flera avseenden torde kunna

förklaras av de vidtagna åtgärderna. Regeringen

noterar dock betydelsen av att ytterligare

åtgärder vidtas, bl.a. mot bakgrund av stölden i

Strängnäs i slutet av september 1998.

Program 2. Fördelningsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig

uppgift att leda och understödja armébrigadernas

strid.

I programmet ingår 3 fördelningsstaber med

betjäningsförband, 4 artilleriregementsstaber med

fördelningsartilleribataljoner samt ca 60

fristående bataljoner och ca 115 fristående

kompanier innefattande bl.a. jägarförband,

luftvärnsförband och fältsjukhus.

Resultat

Fortsättningsutbildningen har haft liten

omfattning. Huvudsakligen har

ledningsträningsövningar, kaderövningar och

fältövningar bedrivits för att behålla kompetensen

inom befälskadrarna.

Relativt lite materiel har levererats.

Utvecklingen av den måldetekterande

artillerigranaten BONUS, luftvärnsrobotsystem 23

BAMSE, krigsbro 6 och av

artillerilokaliseringsradarn ARTHUR har fortsatt.

Program 3. Försvarsområdesförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig

uppgift att leda territoriell verksamhet, skydda

för totalförsvaret viktiga resurser, försvara

vissa infallsportar samt leda mobilisering och

transporter.

I programmet ingår 13 försvarsområdesstaber,

förband för stads- och gränsstrid, luftvärns- och

ingenjörsförband m.m. Sammanlagt omfattar

programmet ca 242 000 personer, varav ca 86 000 i

hemvärnet.

Resultat

Hemvärns- och frivilligutbildningen har genomförts

i samma omfattning som tidigare år. Försök med tre

månaders pliktutbildning för frivillig rekrytering

till hemvärnet har genomförts. De utbildade har

utgjort ett välbehövligt tillskott till

organisationen. Försvarsmakten har till regeringen

redovisat hur man avser att gå till väga för att

öka rekryteringen. Hemvärnet, har tillförts

materiel under året, bl.a. fältuniform 90 samt

utrustning för mörkerstrid och samband.

Huvuddelen av försvarsområdesluftvärnskompanier

med s.k. direktriktningssikten har organiserats,

resterande delar avses bli organiserade under år

1998.

Program 4. Armébrigadförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig

uppgift att föra anfallsstrid. Armébrigaderna är

allsidigt sammansatta, har hög rörlighet, gott

skydd och stor eldkraft.

I programmet ingår fyra infanteribrigader, tre

Norrlandsbrigader och sex mekaniserade brigader.

Resultat

Fortsättningsutbildningen har haft liten

omfattning. Detta har inverkat negativt på framför

allt reservofficerarnas förmåga att föra förband i

fält. Fortsättningsutbildningen har främst

omfattat särskilda övningar för befäl,

ledningsträningsövningar, funktionsövningar och

krigsförbandskurser.

Utbildningen av förband med stridsvagn 121 har

inte nått uppsatta mål, främst på grund av brist

på reservdelar och övningsammunition. Samma brist

rådde under åren 1995 och 1996. Regeringen avser

att i regleringsbrev för år 1999 för

Försvarsmakten ta upp detta förhållande.

Regeringen bedömer dock att problemen ännu inte

påverkar krigsorganisationens duglighet.

Krigsorganiseringen av nya stridsfordonsförband

påbörjas under år 1999. Verksamheten inriktas

därför nu främst mot att på stor bredd förbereda

detta. Under året har armébrigadernas mekanisering

fortsatt med tillförsel av stridsvagn 121,

stridsvagn 122, stridsfordon 90 och pansarbandvagn

401.

Program 5. Marina lednings- och underhållsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med uppgift att leda

och understödja de marina krigsförbanden.

I programmet ingår bl.a. fyra marinkommandon, ett

marindistrikt, en rörlig marin ledningsgrupp och

åtta underhållsbataljoner.

Resultat

Öresunds marindistrikt har inordnats i Västkustens

marinkommando. Avvecklingen av

underrättelseförband har genomförts under år 1997

och avvecklingen av underhållsförband skall

påbörjas år 1998.

Signalspaningsfartyget HMS Orion har under år

1997 inte kunnat bemannas med två besättningar. Så

kommer att ske fr.o.m. år 1998, varvid antalet

företag och gångtiden kommer att utökas.

Marinens telesystem (MTS) har fullt ut tagits i

drift. Utvecklingen av marinens ledningssystem

(Matak) fortsätter varvid informationsutvecklingen

görs samordnat inom Försvarsmakten. Tillförseln av

ledningssystem har avsevärt förbättrat stabernas

förmåga till stabsarbete.

Under den samordnade marina slutövningen Nordvart

har rörlig underhållstjänst för första gången

övats i större omfattning.

Underhållsorganisationen har därvid utvecklat sin

förmåga att bedriva marin underhållstjänst utanför

ordinarie baser.

Marinkommando Syd har genomfört en

räddningsövning med hemvärnspersonal. Vid

Marinkommando Ost har förberedelser gjorts för en

kemva- peninspektion med internationellt

deltagande.

Personalens kompetens har kunnat vidmakthållas

och utvecklas.

Verksamheten vid Marinens taktiska centrum har

överförts till det nybildade Marincentrums

organisation.

Program 6. Försvarsmaktens helikopterförband

Programmets innehåll

Programmet inrättades den 1 januari 1998.

Programmet innehåller förband för bl.a.

pansarvärn, ubåtsjakt och spaning mot ytmål,

flygräddning samt transporter.

I programmet ingår bl.a. en arméflygbataljon, tre

marina helikopterdivisioner och sex

flygräddningsgrupper. Den beslutade reduktionen av

de marina helikopterdivisionerna till två

genomförs under innevarande budgetår.

Resultat

Under budgetåret har förberedelserna fortsatt för

samordningen till det gemensamma

helikopterprogrammet och införandet av den

gemensamma helikopterflottiljen. Regeringen

erinrar i sammanhanget om att ett av syftena med

att inrätta det gemensamma helikopterprogrammet är

att uppnå samordningsvinster i fråga om

produktionsledning, utbildning,

materielanskaffning och beredskap.

Förbandsutbildningen inom arméflygbataljonen har

fortsatt, men bataljonen uppfyller inte ställda

krav. Detta beror på den pågående omorganisationen

och en fortsatt brist på flygförare. Inom den

marina helikopterverksamheten är behovet av

förbandsvisa övningar i rörlig bastjänst

fortfarande stort. Materiel har anskaffats för

bl.a. basorganisationen. Antalet insatser för stöd

till samhället, främst räddningstjänst och

sjuktransporter, har ökat avsevärt. Detta har

förbättrat förbandens förmåga när det gäller

samverkan med och stöd till samhället. Sammantaget

uppnås dock inte ställda krigsduglighetskrav,

beroende främst på den låga flygtidsproduktionen

och brister inom den rörliga bastjänsten.

Flygtidsproduktionen för helikoptrarna för

flygräddningstjänst (helikopter 10) har blivit

mindre än planerat. Detta beror bl.a. på brist på

förare. Försvarsmakten har redovisat åtgärder för

att komma till rätta med de angivna bristerna. En

översyn av grunderna för rekrytering och

utbildning av helikopterförare har påbörjats.

Vidare skall omprioriteringar göras för att

åtgärda bristerna hos de marina

helikopterdivisionerna. Under innevarande budgetår

har utbildningen av personal för helikopter 10

intensifierats.

Regeringen kommer även i fortsättningen att noga

följa utvecklingen och förutsätter att

Försvarsmakten fullföljer påbörjade och planerade

åtgärder i syfte att åtgärda bristerna.

Regeringen anför vidare att Sjöfartsverket och

Försvarsmakten i december 1997 träffade ett nytt

avtal om helikopterberedskap. Avtalet innebär att

det även fortsättningsvis skall finnas helikopter

i beredskap vid Säve, Kallinge, Visby och Berga.

Avtalet innebär vidare att det sedan juni 1998

också finns helikopterberedskap vid Sundsvall.

Därmed har enligt regeringens mening

räddningsberedskapen i norra Sverige och utmed

Norrlandskusten förbättrats avsevärt.

Program 7. Stridsfartygsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig

uppgift att övervaka och bekämpa mål på och under

havsytan.

I programmet ingår bl.a. två ytstridsflottiljer

med sex korvetter, sex robotbåtar och tolv

patrullbåtar, tre minkrigsavdelningar med bl.a.

sju minröjningsfartyg typ Landsort, fyra

minröjningsfartyg typ Styrsö och två minfartyg

samt en ubåtsflottilj med nio ubåtar, varav två i

materielberedskap, och ett ubåtsräddningsfartyg.

Resultat

Halvtidsmoderniseringen av patrullbåtar har

fortsatt. Anskaffningen av minröjningsfartyg av

typ Styrsö har avslutats. Anskaffningen av ubåt av

typ Gotland har fortsatt. På grund av

leveransförseningar har dock ännu inte någon

Gotlandsubåt kunnat tillföras krigsorganisationen.

Detta beräknas ske senast år 1999. Utvecklingen av

fyra korvetter av typ Visby har fortsatt. Fem

robotbåtar, en ubåt av typ Näcken och tre ubåtar

av typ Sjöormen har avvecklats.

Under år 1997 har de taktiska långtidsövningarna

för förbanden reducerats i tid vilket, tillsammans

med en generell gångtidsreducering, innebär att

kvalitetsmålen inte har nåtts. Det är främst

ytstridsförmågan som har nedgått.

Minröjningsförbanden har genomfört fyra större

minröjningsföretag i Baltikum, vilket har höjt de

deltagande förbandens förmåga. Vidare har

ubåtsräddningssystemet utvecklats bl.a. genom

samarbete med Norge, Danmark och Storbritannien.

Program 8. Kustförsvarsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig

uppgift att försvara infallsportar, marina

basområden och skärgårdsområden.

I programmet ingår bl.a. en rörlig

kustartilleribrigadledning, tolv

kustförsvarsbataljoner, sex amfibiebataljoner, tre

kustartilleribataljoner och ett tungt

kustrobotbatteri.

Resultat

Materielbeställningarna har fortsatt till den

rörliga brigadledningen. Omorganisation av en

kustartilleribrigad från fast till rörlig

organisation har påbörjats. Samtliga sex

amfibiebataljoner har organiserats. Leverans av

stridsbåtar och lätta trossbåtar till den fjärde

amfibiebataljonen har fortsatt. Överföring av

luftvärnsrobotsystem 70 från armén har fortsatt.

Sex kustförsvarsbataljoner har vidmakthållits och

sex kustförsvarsbataljoner, som utgått ur

organisationen, har förberetts för avveckling.

Verksamheten under år 1997 har medfört att

krigsförbandens förmåga har vidmakthållits.

Undantag är vissa fasta förband. Anpassningstiden

för förband som nedgått i krigsduglighet har ökat

från fyra till tolv månader. Utbildningen under

året har medfört att krigsförbandens personella

kompetens vidmakthållits på en godtagbar nivå.

Krigsorganisationen har tillförts ytterligare en

amfibiebataljon och en rörlig brigadledning.

Program 9. Flygvapnets lednings- och

underhållsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig

uppgift att leda och betjäna flygförbanden.

I programmet ingår för närvarande bl.a. tre

flygkommandostaber, tre vädercentraler, sex

stridslednings- och luftbevakningsbataljoner och

16 basbataljoner. I programmet ingår även

försvarets telenät. Under innevarande budgetår

skall en vädercentral avvecklas.

Resultat

Regeringen konstaterar att antalet krigsförband

som inte uppfyller krigsduglighetskraven har ökat

något jämfört med föregående år. Tillförseln av

materiel har visserligen förbättrat situationen,

men alltför få samövningstillfällen gör att

personalens kompetens sjunker och därmed även

förbandens krigsduglighet.

Sex stridslednings- och luftbevakningsbataljoner

har vidmakthållits. Tre bataljoner har avvecklats

under innevarande budgetår.

Försvarets telenät har vidareutvecklats.

Organiseringen av telenätenheten för detta telenät

har slutförts.

Utvecklingen av det för flygstridskrafterna

gemensamma ledningssystemet har fortsatt genom

materieltillförsel och utbildning. De första

stridsledningscentralerna har levererats och

utbildning och prov har inletts. Bristen på

radarjaktledare har påverkat flygtidsproduktionen

negativt. En ny simulator för Stridsledningsskolan

i Uppsala har anskaffats. Försvarsmakten har

vidare vidtagit särskilda åtgärder för att

säkerställa tillgången på elever till utbildningen

av radarjaktledare.

Åtta basbataljoner har avvecklats under året och

viss personal och materiel har omfördelats till

kvarvarande bataljoner. En basbataljon har

krigsförbandsövats och är därmed omskolad för att

tillgodose de krav JAS 39-systemet ställer.

Vid några förband har det varit svårt att

uppfylla målen för flygtidsproduktionen. Enligt

Försvarsmakten beror detta bl.a. på att många

officerare i teknisk tjänst har slutat och att

omorganisationen i enlighet med 1996 års

totalförsvarsbeslut har krävt stora

personalresurser.

Program 10. JAS 39-förband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med uppgift för

luftförsvaret, attackförmågan och

underrättelseinhämtningen.

I programmet ingår en division JAS 39 Gripen. Den

andra divisionen JAS 39 kommer att organiseras

under innevarande budgetår. Regeringen beslutade i

juni 1997 att anskaffa en tredje delserie JAS 39

omfattande 64 flygplan.

Resultat

Regeringen anför att hittills sammanlagt 54

flygplan JAS 39A och två flygplan JAS 39B har

levererats till Försvarsmakten.

Förbandsverksamheten har inriktats på att utbilda

personal. Den första divisionen kunde

krigsorganiseras i oktober 1997. Bombkapseln har

slutlevererats för JAS 39 Gripen och AJS 37

Viggen. Integrationen av radarjaktrobot 99 för JAS

39 och JA 37 har fortsatt.

En tillämpningsövning genomfördes hösten 1997 med

den första JAS 39 Gripendivisionen och en

krigsorganiserad basbataljon. Enligt regeringen

visar övningen att divisionen ännu endast kan lösa

begränsade uppgifter jämfört med målsättningen.

Attackförmågan är för närvarande väl tillgodosedd

medan jakt- och spaningsförmågorna har

begränsningar.

Regeringen redovisar Gripenprojektet i en bilaga

till budgetpropositionen. Av bilagan framgår

bl.a.:

Försvarsmaktens och regeringens samlade uppfattning är

att JAS 39 Gripensystemet fortsätter att utvecklas i enlighet med planerad

inriktning. Erfarenheterna hittills visar att systemet kommer att uppfylla

ställda krav. Programmet som helhet bedöms ha uppnått en god ekonomisk och

teknisk säkerhet.

Den första JAS 39 Gripendivisionen krigsorganiserades efter genomförd

krigsförbandsövning i oktober 1997. Den andra JAS 39 Gripendivisionen

planeras att vara krigsorganiserad i december 1998. Från och med år 1999

finns därmed två utbildade JAS 39 Gripen-divisioner operativa vid F 7

Såtenäs. Omskolning av den tredje JAS 39 Gripendivisionen planeras att

kunna starta i oktober 1999 vid F 10 i Ängelholm. Vid årsskiftet 2002/2003

beräknas åtta JAS 39 Gripendivisioner vara omskolade.

Erfarenheterna från flygverksamheten vid F 7 Såtenäs är positiva. Det är

fullt genomförbart för en och samma flygförare att utöva alla tre rollerna

- jakt, attack och spaning.

Leveranserna av serieflygplan från industrin följer den överenskomma planen

. Delserie 1 (omfattande 30 flygplan) slutlevererades i december 1996.

Delserie 2 (110 flygplan) beräknas vara slutlevererad under första

kvartalet år 2003.

Regeringen beslutade i juni 1997 att inom en kostnadsram om 27 913 miljoner

kronor i prisläge 1997 utveckla och anskaffa flygplan, stödutrustning m.m.

för ytterligare fyra divisioner JAS 39 Gripen. Serieleveranser av delserie

3 (64 flygplan) planeras starta andra kvartalet år 2003 och beräknas vara

avslutade under senare delen av år 2006.

I nyss nämnda beslut anges även att speciella anpassningsprogram inom

områdena flygprestanda, avionik, sensorer och framtida vapen skall

genomföras. Regeringens syfte med anpassningsprogrammen är att JAS 39

Gripen-systemet successivt skall upprätthålla förmågan att kunna anpassas

till förändrade hotbilder, nya uppgifter och tillvarata ny teknikutveckling

under dess minst trettioåriga operativa tjänstgöring.

Regeringen bemyndigade i december 1997 Försvarsmakten att ingå ett

samarbetsavtal med Tyskland, Italien, Grekland, Norge och Kanada om att

delta i ett internationellt projekt om s.k IR-jaktrobot.

-.

-. Den första av två beställda fullständiga simulatorer är i operativ

drift vid Gripencentrum på Såtenäs. Den andra levereras under år 1999. Fem

simulatorer för utbildning på divisionsnivå är beställda varav en är

levererad till F 7 Såtenäs. Simulatorprojektet är ungefär ett år försenat.

Flygutbildningen vid F7 bedöms dock kunna genomföras på ett

tillfredsställande sätt.

-.

-. Anskaffning av radarjaktroboten 99 (AMRAAM) pågår. Roboten kommer

att vara fullt operativ från år 2001.

-.

-. Den verksamhet som avslutats (utveckling samt leverans av delserie

1, m.m.) och inte längre ingår i den s.k. JAS-ramen har kostat totalt 22

997 miljoner kronor. Projektet har försenats fyra år jämfört med

inriktningen år 1982. Kostnadsökningar har hanterats med avdelade reserver

och genom omplaneringar inom ramen.

-.

-. Regeringen anser att riksdagens målsättning och inriktning, enligt

definitionen i 1992 års JAS-ram för vapenanskaffning till JAS 39 Gripen har

uppnåtts.

-.

-. Regeringen konstaterar sammanfattningsvis att den verksamhet som nu

avslutats och den materiel som slutlevererats till Försvarsmakten har följt

de riktlinjer för utveckling och anskaffning av JAS 39 Gripensystemet som

riksdagen lagt fast. Regeringen anser därmed att denna del av JAS 39

Gripensystemets anskaffning är avslutad och avser därför inte att i de

årliga redovisningarna fortsättningsvis kommentera denna verksamhet.

-.

JAS-ramen, enligt den definition som lades fast i 1996 års försvarsbeslut,

är i 1998 års prisläge 78 998 miljoner kronor. Utbetalda anslagsmedel t.o.m

. år 1997 uppgår till 11 505 miljoner kronor.

-.

Program 11. Övriga stridsflygförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsakliga uppgifter för luftförsvaret,

attackförmågan och underrättelseinhämtningen.

I programmet ingår för närvarande bl.a. en J 35-division (Draken), åtta JA

37-divisioner (Viggen) och tre AJS 37-divisioner (Viggen).

Resultat

Under budgetåret har två divisioner AJS 37 (vid F 15) och en division J 35

(vid F10) avvecklats. Vidare har en AJS 37-division ombeväpnats till JAS 39

Gripen (vid F7). Systemutvecklingen av JA 37 har fortsatt, liksom

integreringen av robot 99 inom detta system. AJS-modifieringen har

slutförts och icke modifierade flygplan gallras ut efter hand.

Flygtidsuttaget inom programmet har blivit mindre än planerat, bl.a.

beroende på bristen på radarjaktledare och att officerare i teknisk tjänst

har slutat.

Regeringen konstaterar att det fortfarande finns brister inom vissa

prioriterade förband. Ett begränsat flygtidsuttag och lägre kvalitet i

övningarna har lett till att vissa förband inte uppfyller kraven på

krigsduglighet. Jämfört med föregående år har dock JA 37-divisionerna visat

en förbättring, bl.a. beroende på att flygtiden för dessa förband har

prioriterats. Genom integrationen av robot 99 på JA 37 har också

jaktförsvarsförmågan förbättrats. Regeringen förutsätter att Försvarsmakten

fortsätter arbetet med att åtgärda bristerna inom programmet.

Försvarsmakten har anmält att flera flygförare har slutat för att övergå

till det civila flyget och att det finns risk för ytterligare

personalavgångar. Vid några divisioner börjar bristen på flygförare påverka

förmågan att genomföra planerad verksamhet. Regeringen anser att detta är

oroande och har därför uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa vidtagna

och planerade åtgärder för att lösa detta problem.

Program 12. Transportflygförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband för huvudsakligen flygtransport- och

signalspaningsuppgifter.

I programmet ingår bl.a. fyra centrala transportflygdivisioner (varav ett

signalspaningsförband), åtta regionala transportflygdivisioner och sex

flygräddningsgrupper.

Resultat

Enligt regeringen finns det fortfarande vissa problem vid Tp 84-divisionen

(Hercules), främst till följd av för få nationella övningstillfällen. Detta

uppvägs emellertid i väsentliga delar av deltagandet i den internationella

verksamheten. Bristande tillgång på besättningar och medverkan i

Partnerskap för fred har lett till mindre flygtid än planerat.

Utbildningsbehovet kommer att vara stort till följd av kommande

personalomsättning.

Förberedelserna för att omsätta signalspaningssystemet med flygplan S 102

B fortsätter. Det första flygplanet levererades under år 1997. Det andra

har levererats i år. Förberedelser har gjorts för att kunna reducera de

åtta regionala transportflygdivisionerna till fyra.

Program 13. För krigsorganisationen gemensamma resurser

Programmets innehåll

Programmet består av verksamhet som inte kan fördelas på övriga program.

Verksamheten inom programmet skall stödja de övriga programmens produktion

av krigsförband. I programmet ingår också Försvarsmaktens olika

förbandscentrum - Armé-, Marin- respektive Flygvapencentrum.

En stor del av verksamheten omfattar utbildning av officerare. Programmet

innefattar även de frivilliga försvarsorganisationernas utbildning samt

uppdrag och avtal med stödjande myndigheter.

Resultat

Regeringen bedömer att stödet till krigsförbanden har varit godtagbart.

Försvarsmakten har drivit flera projekt för att förbättra sin effektivitet

och sin samverkan med stödmyndigheterna.

Utbyggnaden av totalförsvarets datakommunikationssystem Todakom fortsätter

så att huvuddelen av Försvarsmaktens förband kan anslutas till elektroniska

posttjänster under år 1998. Totalförsvarets pliktverks informationssystem (

PLIS) har i vissa delar ännu inte driftsatts till följd av en omfattande

säkerhetsgranskning. När PLIS i alla delar driftsatts förväntas

effektiviteten i värnpliktsadministrationen öka.

Det har varit svårt att rekrytera officerare till teknisk tjänst och till

reserv-officerare. Motorbytet på flygplan SK 60 har medfört vissa problem

som tillfälligt påverkat utbildningen.

De frivilliga försvarsorganisationerna har i huvudsak uppnått

verksamhetsmålen. Medlemsantalet har dock minskat. Samarbetet med

frivilligorganisationerna i de baltiska länderna har ökat i förhållande

till tidigare år.

Program 14. För grundorganisationen gemensamma resurser

Programmets innehåll

Verksamheter inom programmet skall stödja grundorganisationens produktion.

Programmet innehåller bl.a. utbildningshjälpmedel, t.ex. simulatorer och

ledningsträningsanläggningar. Dessa möjliggör effektiv och realistisk

utbildning såväl enskilt som i förband. Programmet innehåller även uppdrag

till stödjande myndigheter, vidareutveckling av ekonomi- och

personaladministrativa system samt forskning.

Resultat

Regeringen bedömer att stödet till grundorganisationen har varit godtagbart

. Projekt har genomförts som förväntas öka Försvarsmaktens förmåga att

planera, budgetera, följa upp och redovisa verksamheten. Forskning och

teknikutveckling har motsvarat de uppdrag som Försvarsmakten lämnat till

Försvarets forskningsanstalt, Försvarshögskolan, Försvarets materielverk

och Flygtekniska försöksanstalten.

Program 15 Internationell verksamhet

Programmets innehåll

Programmet omfattar verksamhet för att Försvarsmakten skall kunna delta i

svenska fredsfrämjande och humanitära insatser. Insatserna med trupp

utomlands finansieras över anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser.

Insatser med militära observatörer, civilpoliser och annan civil personal

finansieras över anslag inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Programmet omfattar även svensk medverkan i Partnerskap för fred (PFF) i

enlighet med Sveriges individuella partnerskapsprogram.

Programmet innefattar vidare svensk medverkan i den s.k. Multinational

United Nations Stand-by Forces High Readiness Brigade (SHIRBRIG) samt för

Sveriges observatörsskap i Västeuropeiska unionen (VEU). Programmet kan

också stödja de baltiska länderna.

Resultat

Försvarsmakten har arbetet med att förbättra förutsättningarna för att

kunna delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Utvecklingen av den tidigare beslutade snabbinsatsstyrkan (SWERAP) har

skett enligt plan och styrkan blev klar att kunna sättas in den 1 juli 1998

.

Sverige har under åren 1997 och 1998 deltagit i ett stort antal PFF-

övningar. Sverige var under år 1997 värd för tre sådana och under år 1998

värd för övningen Nordic Peace. Genom Partnership for Peace Regional

Training Centre, som inrättades den 1 juli 1997, har Sverige aktivt

bidragit till att fördjupa samarbetet inom PFF.

Samarbetet med andra nationers staber och förband i det forna Jugoslavien

har ökat Försvarsmaktens förmåga att delta i multinationella insatser och

PFF-övningar. Fortfarande finns dock brister i förmåga att samverka, bl.a.

i språk, stabsarbetsmetodik och ledningssystem. Regeringen bedömer att

Försvarsmaktens utbildningsansträngningar i detta avseende kan ökas.

Stödet till de baltiska länderna har fortsatt, bl.a. till den

fredsbevarande bataljonen Baltbat. Försvarsmakten har under åren 1997 och

1998 medverkat i marina projekt, bl.a. fyra minröjningsföretag i baltiska

farvatten. Minröjningsförmågan har därigenom förbättrats.

Regeringen har år 1998 gett Försvarsmakten i uppdrag att sälja vissa

utgångna vapen till de baltiska länderna. Överskottsmaterielen har också

levererats dit.

Försvarsmakten har under åren 1997 och 1998 utbildat officerare från de

baltiska länderna samt genomfört observatörs- och PFF-kurser med deltagare

från flera länder. Humanitära organisationer har erhållit särskild

utbildning. Försvarsmakten medverkar fr.o.m. hösten 1998 i arbetet med att

starta och driva den baltiska försvarshögskolan Baltdefcol (Baltic Defence

College).

Under hösten 1998 genomförs en extra ammunitionsröjningskurs för 15

officerare villiga att med kort varsel tjänstgöra i internationella

fredsfrämjande insatser. Detta är positivt då tillgången på utbildad

personal i ammunitions- och minröjning är gränssättande för Sveriges

förmåga att delta i sådana insatser.

Regeringen uppdrog i januari 1998 åt Försvarsmakten att föreslå vilka

åtgärder som krävs för att kunna öka Sveriges nuvarande internationella

engagemang i fredsfrämjande och humanitära insatser begärda av FN eller

beslutade av OSSE. Regeringen avser att i kontrollstationen år 1999

återkomma till riksdagen med en redovisning av totalförsvarets

internationella engagemang.

Verksamheten i grundorganisationen

Den omstrukturering av grundorganisationen som bestämdes i 1996 års

totalförsvarsbeslut har inletts. Regeringen anser att resultatet hittills

är gott. Omstruktureringen har i många fall gått snabbare än vad

Försvarsmakten har förutsatt. När det gäller avvecklingen av anställd

personal är bilden inte lika entydig. Enligt Försvarsmakten kommer dock

avvecklingsmålet t.o.m. år 1998 att i stort sett nås.

De kvalitativa målen för värnpliktsutbildningen har nåtts för huvuddelen

av förbanden. Ett antal förband har dock inte nått de kvantita-tiva målen

på grund av höga avgångar under grundutbildningen. Försvarsmakten anger

dessa till 14,3 % vilket är en ökning jämfört med föregående utbildningsår.

Totalförsvarets pliktverk, som inte redovisar per utbildningsår utan

kalenderårsvis, redovisar att avgångarna uppgick till 10,2 %. Det är en

minskning från föregående mätperiod. Regeringen har uppdragit åt

myndigheterna att i samverkan minska avgångarna under grundutbildningen.

Antalet värnpliktiga som efter avslutad grundutbildning går att

krigsplacera har ökat från 87 % till 98 % under år 1997.

Tillståndet i krigsorganisationen

Regeringen bedömer att tillståndet i krigsorganisationen är godtagbart.

Förmågan att kunna uppnå full krigsduglighet inom ett år med huvuddelen av

krigsorganisationen har dock inte i alla avseenden kunnat vidmakthållas

till följd av minskat övningsomfång. Detta har bl.a. påverkat officerarnas

kompetens negativt. Reduceringarna har sin grund i Försvarsmaktens

allvarliga problem med ekonomi och planering.

Riksdagen beslutade våren 1998 att ändra det övergripande målet för

Försvarsmaktens beredskap. Regeringen har beslutat vilka delar av

organisationen som inom ett år efter beslut skall ha uppnått full

krigsduglighet.

Bedömning av Försvarsmaktens förmågor i olika avseenden

Regeringen har beslutat om vilka krav på olika förmågor som Försvarsmakten

skall uppfylla i skilda tidsperspektiv samt vilken anpassningsförmåga

myndigheten skall ha för de uppgifter som riksdagen har beslutat. Dessa

krav på förmågor i olika avseenden har redovisats för riksdagen (prop. 1997

/98:83 Förändrad styrning av Försvarsmakten m.m.).

Regeringen skall årligen följa upp Försvarsmaktens förmågor i olika

avseenden och lämna en samlad rapport till riksdagen.

Med underlag från Försvarsmakten redovisar regeringen sin sammanvägda

bedömning i det följande.

Försvarsmakten har i sin årsredovisning för år 1997 redovisat tillståndet

i dessa förmågor. Den detaljerade redovisningen av tillståndet i krigs-

organisationen är hemlig. I det följande redovisas däremot regeringens

sammanvägda bedömning av hur Försvarsmakten har uppfyllt sina mål enligt de

huvuduppgifter som riksdagen har beslutat om.

Försvar mot väpnat angrepp

Huvuddelen av förbanden kan med tillräcklig säkerhet uppnå full

krigsduglighet under en tolvmånadersperiod. Övriga förband har dock en så

låg krigsduglighet att såväl materiella som personella brister bedöms

kvarstå efter en tolvmånadersperiod. Med utgångspunkt i det beslutade målet

för försvar mot väpnat angrepp i nuvarande omvärldsläge bedömer regeringen

att Försvarsmakten kan lösa sin uppgift.

Territoriell integritet

Förmågan att upprätthålla den territoriella integriteten är med vissa

undantag god. Beredskap för incidentinsatser har under året upprätthållits

enligt ställda krav.

Ubåtsskydd har under året bedrivits främst inom ramen för marinens

ordinarie förbandsverksamhet. De indikationer som funnits har inte

föranlett några omfattande insatser. Enligt Försvarsmakten har främmande

undervattensverksamhet på svenskt territorium inte kunnat konstateras.

Vårt luftrum har övervakats från luftförsvarscentraler med radarstationer

och flygplan. Under år 1997 har svenskt luftrum kränkts tretton gånger,

vilket är sju fler än förra året.

Internationell verksamhet

Förmågan att planera, organisera och genomföra fredsfrämjande operationer,

verksamhet inom ramen för partnerskap för fred (PFF) samt övrig

internationell verksamhet är god.

Brister finns i den s.k. interoperabiliteten, dvs. i förmågan att samverka

. Bristerna gäller främst militär fackengelska, internationella

stabsrutiner samt teknisk materiel för samband och ledning.

Stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred m.m.

Förmågan att ge stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred är god.

Försvarsmakten har också en god förmåga att ställa resurser till förfogande

vid de tillfällen den ianspråktas med hänvisning till räddningstjänstlagen

(1986:1102).

Verksamheten har bl.a. omfattat eftersök av försvunna personer,

brandbekämpning, insatser i samband med översvämningar och insatser i

samband med snökaos.

Under år 1997 har Försvarsmakten genomfört 1 073 insatser med helikoptrar,

fartyg eller trupp.

Övningsverksamheten och samverkan med civila myndigheter har varit

omfattande, vilket ökat förbandens förmåga att samverka med och lämna stöd

till samhället.

Anpassning

Försvarsmakten har i samverkan med stödjande myndigheter värderat och

analyserat anpassningsförmågan. Analysen visar att det är möjligt att uppnå

kravet på full krigsduglighet inom ett år för huvuddelen av

krigsorganisationen. Vissa förband har dock en så låg krigsduglighet att

såväl materiella som personella brister bedöms kvarstå efter ett år.

Arbetet med att utveckla den långsiktiga anpassningsförmågan har påbörjats

och en grund har lagts för den fortsatta utvecklingen. Regeringen

återkommer i den säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999 med förslag

till inriktning av Försvarsmaktens långsiktiga anpassningsförmåga.

Utskottet

Till följd av den tidigare berörda övergången till en ny struktur för

styrning och uppföljning av Försvarsmaktens verksamhet redovisar regeringen

resultatet från år 1997 i såväl gamla som nya termer - program respektive

förmågor. Utskottet har förståelse för att vissa redovisningsmässiga

svårigheter kan uppstå i övergången.

Utskottet konstaterar att regeringens resultatredovisning innehåller såväl

positiva som negativa omdömen. Till de positiva hör:

Tillståndet i krigsorganisationen är godtagbart.

Försvarsmaktens förmågor i skilda avseenden kan godtas.

En hel del ny materiel har tillförts.

Helikopterberedskapen för räddningsinsatser har fått en lösning.

Införandet av JAS 39 Gripen går i stort sett utan störningar. Den första

etappen i projektet (utvecklingen och leveransen av delserie 1) har slut-

redovisats.

Deltagandet i internationell verksamhet visar goda resultat.

Till de negativa hör:

Begränsningar i grund- och fortsättningsutbildningen har inom flera program

lett till en lägre krigsduglighet än avsett. Detta gäller främst programmen

1 Operativa lednings- och underhållsförband, 4 Armébrigadförband, 7

Stridsfartygsförband, 9 Flygvapnets lednings- och underhållsförband, 11

Övriga stridsflygförband och 12 Transportflygförband.

Avgångar bland flygförare och svårigheter att rekrytera och behålla

officerare i teknisk tjänst har medfört sänkt krigsduglighet inom

programmen 6 Försvarsmaktens helikopterförband, 9 Flygvapnets lednings- och

underhållsförband, 11 Övriga stridsflygförband och 12 Transportflygförband.

Avgångarna bland värnpliktiga är fortsatt höga under grundutbildningen.

Utskottet saknar uttalanden om hur den lägre krigsdugligheten inverkat på

Försvarsmaktens möjligheter att lösa sina huvuduppgifter. Regeringen borde

vidare på lämpligt sätt informerat utskottet om hur denna lägre

krigsduglighet är relaterad till de av regeringen bestämda

krigsduglighetsmålen. Det är annars svårt att bedöma hur pass allvarliga

angivna brister är.

Utskottets uppföljning och utvärdering av resultatet hade vidare

underlättats om regeringen kompletterat budgetpropositionens information om

vilka förband som fått så låg krigsduglighet att förmågan inte kan återtas

inom en tolvmånadersperiod. Likaså borde regeringen närmare informerat om

vilka undantag som fått göras när det gäller förmågan att upprätthålla den

territoriella integriteten.

Utskottet kan emellertid mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget, i

likhet med regeringen, godta de brister som beskrivs i budgetpropositionens

resultatredovisning.

Utskottet förutsätter att regeringen utvecklar kommande

resultatredovisningar och därvid bl.a. beaktar vad utskottet här har anfört

.

Revisionens iakttagelser

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 29 och 30)

anfört om revisionens iakttagelser.

Regeringen

Regeringen anför att Riksrevisionsverket (RRV) bedömer årsredovisningen i

allt väsentligt vara rättvisande. Enligt RRV har dock "ledningen inte haft

tillförlitligt underlag för att fortlöpande kunna pröva verksamheten till

följd av brister i rutiner för planering uppföljning och kontroll". Enligt

regeringen har Försvarsmakten redovisat ett antal åtgärder för att komma

till rätta med dessa brister. Enligt regeringen är dessa åtgärder

tillsammans med den beslutade omorganisationen av Försvarsmaktens

högkvarter nödvändiga för att avhjälpa de brister som RRV har påtalat.

Regeringen uppmärksammar RRV:s rapport (RRV 1998:20) om förmåner och

formerna för lönebildning, tillämpning av avtal m.m. för anställda vid

Försvarsmakten m.fl. I rapporten kritiserar verket särskilt den höga

löneutvecklingen, omfattningen och storleken av olika lönetillägg för

yrkesofficerarna samt lönetilläggens relation till verksamhetsintresset.

Regeringen har uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa vad som gjorts och

vad myndigheten avser att göra för att kunna komma till rätta med de

problem RRV anger. Försvarsmakten skall också redovisa hur myndighetens

arbetsgivaransvar utövas och hur verksamhetsintresset iakttas samt hur

myndigheten följer upp och utvärderar det delegerade arbetsgivaransvaret.

Regeringen avser att särskilt uppmärksamma denna fråga genom att ge

Riksrevisionsverket i uppdrag att följa upp Försvarsmaktens åtgärder.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga. Regeringen har

redan vid beräkningen av anslaget för år 1999 tagit hänsyn till möjliga

rationaliseringar.

Utskottet

Utskottet har tidigare uppmärksammats på frågan om förmåner och

lönebildning inom Försvarsmakten. Utskottet framhöll vid detta tillfälle (

bet. 1997/98:FöU11 s. 13) att det ansåg det vara högst befogat med

översynsåtgärder. Liksom regeringen ansåg utskottet att detta var

Försvarsmaktens uppgift. Försvarsmakten måste i sammanhanget förstärka sin

arbetsgivarroll i linje med verksamhetsintresset. Utskottet förutsatte att

regeringen återkom till riksdagen med en redovisning av de initiativ som

den tagit för att komma till rätta med de angivna förhållandena.

Regeringen har lämnat den av riksdagen begärda redovisningen och avser

återkomma i frågan. Med anledning av vad som förevarit i ärendet vill

utskottet betona vikten av att regeringen återkommer till riksdagen med

redogörelser för vilka åtgärder som vidtagits och som avses vidtas.

Inriktning av Försvarsmaktens förmågor i olika avseenden

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 31) anfört

om inriktningen av Försvarsmaktens förmågor i olika avseenden. Utskottet

behandlar även motionerna Fö204 (kd) yrkande 7, Fö205 (fp) yrkande 5 och

Fö317 (m) yrkande 6.

Regeringen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner följande inriktning av Försvars

-maktens förmåga i olika avseenden.

Förmågor för att kunna försvara landet mot väpnat angrepp

Verksamheten skall bedrivas så att förvarning säkerställs om ett

förestående angrepp. Inledningsvis skall vid ett angrepp verksamheten

bedrivas så att befolkningscentrum, infrastruktur och vitala funktioner för

totalförsvaret skyddas samt så att en säker och flexibel mobilisering kan

genomföras.

Verksamheten skall vidare medge att en angripares luftherravälde bestrids

över tiden och att en egen luftoperativ överlägsenhet kan skapas temporärt.

Angriparen skall tidigt kunna bekämpas över hela det operativa djupet.

Verksamheten skall efter hand medge att kraftsamling säkerställs, varvid

angriparens fort-satta styrketillväxt hindras och hans operationsfrihet

begränsas, så att ett avgörande kan ske inom valt operationsområde.

Under en operation som avser att skapa ett avgörande inom valt område

skall gardering kunna ske mot andra hot eller olika riktningar. Om ett

avgörande inte är möjligt, skall verksamheten medge att försvar av viktiga

områden eller funktioner sker så att den nationella handlingsfriheten

säkras.

Förmågor för att kunna hävda vår territoriella integritet

Verksamheten skall bedrivas så att svenska intressen i vårt närområde

hävdas och kränkningar av den territoriella integriteten upptäcks och

avvisas.

Verksamheten skall vidare bedrivas i samverkan med övriga delar av

totalförsvaret så att hot mot samhällets väsentliga funktioner upptäcks och

avvisas.

Förmågor för att kunna genomföra internationella insatser

Verksamheten skall bedrivas så att humanitära och fredsfrämjande insatser

kan genomföras.

Verksamheten skall vidare bedrivas så att insatserna kan genomföras i

samverkan med andra stater, myndigheter och organisationer när så krävs.

Förmågor för att kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i

fred m.m.

Verksamheten skall bedrivas så att samhället kan stödjas vid svåra

påfrestningar i fred och resurser ställas till förfogande då sådana behövs

enligt räddningstjänstlagen (1986:1102).

Förmågor för att kunna genomföra anpassning till förändrade krav och

förutsättningar

Verksamheten skall bedrivas så att förutsättningar skapas för att höja

krigsdugligheten för krigsorganisationen. Verksamheten skall vidare

bedrivas så att förutsättningar skapas för successiva beslut om

krigsorganisationens tillväxt eller ominriktning mot andra uppgifter eller

verksamhetsfält än sådana som kan förutses nu.

Motionerna

Kristdemokraterna menar i sin kommittémotion Fö204 (kd) av Åke Carnerö m.fl

. att det är viktigt att kunna stämma av Försvarsmaktens förmåga i olika

avseenden så att en tydlig bild av tillståndet i krigsorganisationen kan

ges. Motionärerna föreslår att de förmågor som regeringen redovisar i

budgetpropositionen kompletteras enligt följande (yrkande 7):

Angriparen skall tidigt kunna bekämpas över hela det operativa djupet

oavsett vilka delar av landet som utgör mål för angreppet.

Verksamheten skall bedrivas kontinuerligt så att svenska intressen i vårt

närområde hävdas och kränkningar av den territoriella integriteten upptäcks

och avvisas.

Verksamheten skall bedrivas så att förutsättningar skapas för att höja

krigsdugligheten för krigsorganisationen inom ett år efter beslut.

Därutöver skall en stabil grund byggas för en långsiktig anpassning av

försvaret till tänkbara förändrade säkerhetspolitiska lägen.

I partimotion Fö205 (fp) erinrar motionärerna om att Folkpartiet var

kritiskt i samband med behandlingen av regeringens förslag om förändrad

styrning av Försvarsmakten (prop. 1997/98:83, bet. 1997/98:FöU10). Vad som

avsågs var att underlaget inte föreföll räcka till för att hösten 1998

kunna leda till beslut som på något avgörande sätt skulle underlätta

styrningen av Försvarsmakten. Motionärerna anser, efter att ha tagit del av

vad som står i budgetpropositionen om Försvarsmaktens förmågor, att

bedömningen från i våras kvarstår. Regeringen bör därför, om möjligt i

samband med kontrollstationen 99, återkomma med utförligare förslag om

Försvarsmaktens förmågor i olika avseenden (yrkande 5).

Moderata samlingspartiet tar i sin kommittémotion Fö317 (m) av Henrik

Landerholm m.fl. upp en fråga som anknyter till Försvarsmaktens förmågor,

nämligen försörjningen med anställd personal. Personalen är Försvarsmaktens

viktigaste resurs och dess kvalitet har ett avgörande inflytande på vilka

skilda slags operativa förmågor som är möjliga att upprätthålla och

utveckla. Motionärerna erinrar om att riksdagen vid tre tidigare tillfällen

begärt att få redovisat en sammanhållen syn på personalförsörjningen med

anställda. Inte heller nu har regeringen lämnat den begärda redovisningen.

Motionärerna föreslår att det tillsätts en parlamentarisk utredning om

befälsordnings- och personalförsörjningsfrågorna (yrkande 6).

Utskottet

Utskottet har uttalat (bet. 1997/98:FöU10 s. 9) att riksdagen bör bestämma

Försvarsmaktens förmågor i olika avseenden. Inriktningen av dessa förmågor

påverkar nämligen krigsorganisationens sammansättning och beredskap.

Regeringen lämnar nu i budgetpropositionen, helt i enlighet med vad

utskottet angett, förslag till inriktningen av Försvarsmaktens förmågor i

olika avseenden.

I kommittémottion Fö204 (kd) av Åke Carnerö m.fl. föreslås tre

kompletteringar till de av regeringen angivna förmågorna (yrkande 7). I

partimotion Fö205 (fp) föreslås att regeringen återkommer med utförligare

förslag till förmågor för Försvarsmakten (yrkande 5).

Enligt utskottets mening bör inriktningen av Försvarsmaktens förmågor för

år 1999 grundas på de behov som följer av huvuduppgifterna för det militära

försvaret så som dessa lagts fast i 1996 års totalförsvarsbeslut. De i

kommittémotion Fö204 (kd) föreslagna tilläggen är i linje med de då

beslutade huvuduppgifterna för det militära försvaret och skulle därför

kunna infogas i de förmågor som föreslås i budgetpropositionen.

De förändringar som skett i omvärlden efter 1996 års försvarsbeslut,

liksom förändringar av Försvarsmaktens beredskap till följd av den

ekonomiska situationen, kommer att värderas i den säkerhetspolitiska

kontrollstationen år 1999. Därvid kan försvarsmaktens förmågor i olika

avseenden komma att behöva förändras. Utskottet anser att det i denna

prövning bör ingå att beakta vad som anförts i nu aktuella motioner, varför

riksdagen inte bör bifalla kommittémotion Fö204 (kd) yrkande 7 och

partimotion Fö205 (fp) yrkande 5.

Kommittémotion Fö317 (m) av Henrik Landerholm m.fl. föreslår att det

tillsätts en parlamentarisk utredning om befälsordningen och

personalförsörjningen. Utskottet konstaterar, liksom motionärerna, att

riksdagen vid tre tidigare tillfällen av regeringen begärt en sammanhållen

syn på personalförsörjningen med anställda inom Försvarsmakten. Utskottet

anser det viktigt att denna samlade syn äntligen tas fram.

Vad som hänt sedan utskottet vid förra tillfället behandlade frågan är att

den särskilde utredaren av försvarets skolverksamhet i mars 1998 lämnat

sitt slutbetänkande (SOU 1998:42) Försvarsmaktsgemensam utbildning för

framtida krav. Utskottet har erfarit att utredningsbetänkandet jämte

remissynpunkter nu bereds i Regeringskansliet med avsikt att ett förslag

skall kunna lämnas till riksdagen i propositionen om kontrollstationen.

Utskottet har vidare erfarit att Försvarsmakten i sitt underlag till

regeringen i oktober 1998 anfört att dagens personalförsörjningssystem för

yrkesofficerare inte svarar mot de krav som den framtida organisationen

ställer. Försvarsmakten avser därför att påbörja en översyn av dagens

personalförsörjning med syfte att ge statsmakterna underlag för

principbeslut om ett nytt system. Enligt vad utskottet har erfarit kommer

ett sådant föreslås i budgetunderlaget i mars 1999.

Utskottet anser att riksdagen inte nu bör kräva en parlamentarisk

utredning i frågan. Regeringens redovisning och förslag bör inväntas före

ett eventuellt sådant ställningstagande. Kommittémotion Fö317 (m) yrkande 6

bör därför inte bifallas.

Enligt utskottets mening är den av regeringen föreslagna förmågan för stöd

åt samhället vid svåra påfrestningar i fred inte helt entydigt uttryckt.

Förslaget kan tolkas som att Försvarsmaktens resurser endast kan ställas

till förfog-ande när de behövs enligt räddningstjänstlagen - vilket vore en

inskränkning. Utskottet föreslår därför att ifrågavarande förmåga uttrycks

på följande sätt:

"Verksamheten skall bedrivas så att samhället kan stödjas vid svåra

påfrestningar i fred och att resurser därvid kan ställas till förfogande.

Vid sidan härom skall resurser kunna ställas till förfogande för insatser

enligt räddningstjänstlagen (1986:1102)."

Med här av utskottet föreslagen förändring föreslås riksdagen godkänna

regeringens förslag till inriktning av Försvarsmaktens förmåga i olika

avseenden.

Anslag A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 31-33)

anfört om verksamhetsinriktning och anslag för Förbandsverksamhet och

beredskap m.m. Utskottet behandlar även motionerna Fö204 (kd) yrkandena 4

och 5, Fö205 (fp) yrkande 2, 6, Fö207 (m), Fö210 (mp) yrkande 7, Fö301 (m),

Fö308 (m), Fö316 (v) och Ju223 (kd).

Regeringen

Anslaget är nytt i förhållande till tidigare struktur. Anslaget föreslås

omfatta förbandsverksamhet, incidentinsatser och stöd till samhället samt

beredskap.

Under anslaget beräknas även medel för de frivilliga

försvarsorganisationernas utbildning.

Verksamheten Förbandsverksamhet m.m.

Regeringen förordar att Försvarsmakten skall bedriva förbandsverksamheten

så att balans uppnås mellan planerad verksamhet och tilldelade resurser.

Den i 1996 års totalförsvarsbeslut beslutade strukturen i Försvarsmaktens

krigsorganisation skall gälla.

Enligt regeringen skall verksamheten inriktas på att vidmakthålla

kvarvarande förband inom verksamhetsområdet så att de operativa kraven på

förmåga och krigsduglighet kan uppfyllas. Avvecklingen av krigsförband

enligt 1996 års försvarsbeslut skall fortsätta.

Regeringen anser vidare att Försvarsmakten tillsammans med Totalförsvarets

pliktverk skall öka sina ansträngningar att minska avgångarna bland

värnpliktiga.

Utbildningen för de frivilliga försvarsorganisationerna skall inriktas mot

att vidmakthålla kvaliteten i utbildningen så att denna leder till

godtagbar kunskap och förmåga i krigsbefattningar. Utbildningen skall också

leda till en god rekrytering ställd mot krigsorganisationens behov.

Regeringen anför att hemvärnet i enlighet med 1996 års totalförsvarsbeslut

får allt större betydelse för landets försvar. Enligt regeringen skall

Försvars-makten vara beredd att kunna anpassa hemvärnet till vidgade

uppgifter.

Försvarsmakten skall varaktigt kunna delta i fredsfrämjande insatser med

självständiga enheter upp till bataljons styrka. Enligt regeringen skall

snabb-insatsstyrkan kunna tillföras ytterligare ett mekaniserat kompani, en

underhållsenhet samt en ammunitions- och minröjningsenhet.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för

Förbandsverksamheten.

Verksamheten Incidentinsatser

Regeringen förordar vidare att Försvarsmakten skall genomföra

incidentinsatser för att hävda Sveriges territoriella integritet. Detta

innebär bl.a. att Försvarsmakten med förband och enheter i beredskap för

detta ändamål och övriga förband som är tillgängliga skall kunna upptäcka,

ingripa mot och avvisa kränkningar av territoriet.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för

Incidentinsatser.

Verksamheten Stöd till samhället

Förband och funktioner som omfattas av det s.k. ettårskravet skall dels ges

operativ förmåga för att kunna upprätthålla den territoriella integriteten,

dels ges förmåga att hantera de påfrestningar som kan följa av kriser i

vårt närområde, dels ges förmåga att möta sådana begränsade militära

företag som skulle kunna genomföras mot oss i nuvarande omvärldsläge.

Sådana förband skall även kunna delta i internationella insatser och stödja

samhället vid svåra påfrestningar i fred. Detta behov av dubbelanvändning

bör enligt regeringen ha stor påverkan på de aktuella förbandens

organisation, utbildning och utrustning. Regeringen avser redan i

regleringsbrevet för år 1999 att tilldela belopp för sådan anpassning.

Regeringen förordar även att Försvarsmakten skall genomföra erforderliga

insatser som stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred och i

övrigt lämna det stöd som behövs enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) m.

m.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för

Stöd till samhället.

Verksamheten Beredskap

Med Beredskap avses grundberedskap, incidentberedskap, beredskap för stöd

till samhället, beredskap för internationell verksamhet samt beredskap för

erforderlig anpassning med hänsyn till förändrade förutsättningar i

omvärlden.

Det ankommer på regeringen att besluta om den närmare utformningen av

Försvarsmaktens beredskapssystem och vilken beredskap som skall

upprätthållas, bl.a. avseende vilka förband som inte behöver uppnå full

krigsduglighet inom ett år.

Regeringen förordar att Försvarsmakten skall säkerställa att de förband och

funktioner som direkt, eller senast inom ett år, skall kunna öka förmågan

så att full effekt kan utvecklas har erforderlig grundförmåga för

beredskapsuppgifterna. Beredskap, organisation och planläggning skall

vidare medge att Försvarsmaktens förmåga långsiktigt kan anpassas, dvs.

utökas eller förändras för att motsvara framtida krav och behov.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av

Beredskap.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen anvisar 19 384 738 000 kr till

anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

Motionerna

Anslagsbeloppet

I två motioner förordas andra anslagsbelopp än vad regeringen förordat.

Folkpartiet föreslår i partimotion Fö205 (fp) sålunda att 150 miljoner

kronor omfördelas från anslagen B 1 Civil ledning och B 3 Befolkningsskydd

och räddningstjänst till anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

(yrkande 2). Ett motsvarande yrkande framfördes inför budgetåret 1998.

Miljöpartiet anför i sin partimotion Fö210 (mp) att det säkerhetspolitiska

läget ställer krav på en omorientering av den svenska försvarspolitiken.

Avvecklingen av otidsenliga delar av det traditionella militära

invasionsförsvaret som inte längre behövs sägs också medge stora ekonomiska

besparingar för åren 2000 och 2001. Anslaget A 1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m. föreslås sålunda reduceras med 500 respektive 1 500 miljoner

kronor för de båda åren (yrkande 7).

Åtgärder för att vidmakthålla personalens kompetens

I Kristdemokraternas kommittémotion Fö204 (kd) av Åke Carnerö m.fl.

uppmärksammas att programredovisningen tar upp en hel del brister i

krigsdugligheten till följd av sjunkande personell kompetens. Motionärerna

anser därför att regeringen bör ange vilka åtgärder som kommer att vidtas

för att ta till vara och vidmakthålla nödvändig kompetens hos personalen,

dels inför en ettårig höjning av krigsdugligheten, dels när det gäller den

långsiktiga anpassningen (yrkande 5).

Ersättning till pliktpersonal

I avvaktan på den aviserade översynen av pliktsystemet föreslår

Kristdemokraterna i kommittémotion Fö204 (kd) att dagersättningen för

värnpliktiga höjs med 5 kr per dag från nuvarande 40 kr till 45 kr per dag

(yrkande 4).

I motion Fö316 (v) av Berit Jóhannesson och Stig Sandström uppmärksammas

att måltidsersättningen till värnpliktiga vid helger är 25 kr per dag,

förplägnadsersättningen vid övningsuppehåll 35 kr per dag och ersättning

när det inte finns tillgång till mat från försvaret 95 kr per dag. Detta

anses ologiskt och orättvist. Motionärerna föreslår en enhetlig ersättning

med 95 kr per dag. Motionärerna föreslår vidare att kvinnor som gör

värnplikt skall få sin ersättning för underkläder höjd från 60 till 150 kr

per månad. Riksdagen bör sålunda som sin mening ge regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de värnpliktigas ekonomiska villkor följs upp

och förslag till åtgärder tas fram.

Även motion Fö207 (m) av Anna Lilliehöök pläderar för förbättrade

ersättningar till kvinnliga värnpliktiga för köp av underkläder. Bidragets

konstruktion sägs inte rimma med sitt syfte. Bättre vore om den

värnpliktige i stället fick ersättning för den faktiska kostnaden mot

kvitto för inköpen. Motionären anser att det i övrigt finns skäl att se

över de värnpliktigas kostnadsersättningar. Motionären hemställer att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om månadsbidraget till kvinnliga värnpliktiga och övriga

värnpliktsersättningar.

Korttidsutbildning

Folkpartiet anser i partimotion Fö205 (fp), mot bakgrund av de

förutsättningar som råder inför kontrollstationen, att det redan nu finns

anledning att för överskådlig tid avskriva tankarna på korttidsutbildning

av värnpliktiga. Det finns ett mycket stort antal redan utbildade som inte

längre har någon plats i krigsorganisationen. De nu inledda försöken med

korttidsutbildning bör därför snarast upphöra (yrkande 6).

Helikopterorganisationen

I motion Fö301(m) av Maud Ekendahl hänvisas till riksdagens beslut att

helikopterverksamheten i Skåne skall slås ihop till en enda division med

Kallinge som bas. Med hänvisning till det förändrade politiska läget i

riksdagen bör en omprövning ske av detta beslut. Motionärerna anser det

lämpligare med två divisioner - Division Syd respektive Väst. Helikopter

bör också stationeras till F 10 i Ängelholm. Ledningen för Division Väst

bör förläggas till Säve.

Även motion Fö308 (m) av Anna Åkerhielm och Cristina Husmark Pehrsson

behandlar helikopterverksamheten i Skåne. Motionärerna hävdar att det är

mycket betydelsefullt med helikopterresurser på F 10 i Ängelholm.

Motionärerna framhåller vidare att diskussioner pågår om

ambulanshelikopterverksamhet. Sjukvårdshuvudmännen sägs ha visat intresse.

I en rapport förordas en allsidig analys och kostnader för en sådan

verksamhet. Vad som anförts om helikopterverksamhet bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Vapenförvaring

I motion Ju223 (kd) av Ragnwi Marcelind anför motionären att de flesta

förlusterna av militära skjutvapen sker då enskilda befattningshavare har

dem i besittning eller de finns i mobiliserings förråd. Det är därför

angeläget att säkerheten ses över i militära förråd och skyddsanordningar (

yrkande 3). Vidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det i lag skall fastställas att skjutvapen

som förvaras hemma hos hemvärnsmän skall förses med patronlägeslås (yrkande

4).

Utskottet

Redovisningen under anslaget

Under det nya anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. föreslår

regeringen att riksdagen godkänner inriktningen för verksamheterna

Förbandsverksamhet, Incidentinsatser, Stöd till samhället samt Beredskap.

Denna indelning i verksamhetsområden, liksom själva anslaget, är en följd

av regeringens förslag och riksdagens beslut om förändrad styrning av

Försvarsmakten (prop. 1997/98:83, bet. 1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269).

Utskottet har i det föregående under avsnittet Styrning och uppföljning av

Försvarsmakten dels erinrat om de riktlinjer som utskottet angett för hur

regeringens underlag till riksdagen bör utformas, dels pekat på vad

utskottet anser vara vissa brister i den redovisning som nu finns i

budgetpropositionen.

Enligt utskottets mening är regeringens förslag till inriktning av

förbandsverksamheten alltför allmänt hållen. Exempelvis saknas till stora

delar en redovisning av den krigsorganisatoriska utvecklingen år 1999, dess

omfattning och kvalitet. En sådan redogörelse har, som antytts, utskottet

tidigare påpekat behov av.

Utskottet anser vidare att anvisningen "att balans skall uppnås mellan

planerad verksamhet och tilldelade resurser" inte är tillräckligt

informativ för att upplysa om den verksamhet som skall genomföras under

året. Regeringen borde således varit mer utförlig i beskrivningen av vilken

omfattning som grund- och fortsättningsutbildningen avses få, viktigare

övningar m.m.

Utskottet förutsätter att regeringen i nästa budgetförslag utvecklar

verksamhetsbeskrivningen i enlighet med vad som här har anförts.

Korttidsutbildning

Regeringen har i augusti 1998 beslutat om en ändring i förordningen (1995:

238) om totalförsvarsplikt så att värnpliktstjänstgöringen kan kortas från

220 dagar till 80 dagar. Syftet härmed är att genom försök skapa kunskap om

olika konsekvenser av korttidsutbildning. Dessa kunskaper har bedömts

nödvändiga inför kommande överväganden om beslut om ett reformerat

pliktsystem. Partimotion Fö205 (fp) yrkande 6, som förordar att det redan

nu bestäms att korttidsutbildning inte skall förekomma, bör därför inte

bifallas.

Personell kompetens

Utskottet håller med motionärerna i kommittémotion Fö204 (kd) av Åke

Carnerö m.fl. om att bristerna i krigsdugligheten som följd av sjunkande

personell kompetens bör uppmärksammas och åtgärdas. Utskottet har erfarit

att Försvarsmakten i närtid prioriterar att öka kvaliteten i

förbandsverksamheten. Utskottet har vidare erfarit att regeringen i

underlaget för den säkerhetspolitiska kontrollstationen kommer att redovisa

personalfrågor, bl.a. frågan om personell kompetens. I avvaktan härpå anser

utskottet att riksdagen inte bör bifalla yrkande 5 i nyss nämnda motion.

Ersättning till pliktpersonal

Tre motioner berör ekonomisk ersättning till pliktpersonal. Utskottet kan

instämma i motionärernas ambition att förbättra de ekonomiska villkoren

under plikttjänstgöringen. Beslut om dagersättningens storlek har dock

riksdagen delegerat till regeringen.

Utskottet kan vidare konstatera att tilläggsdirektiven till 1998 års

pliktutredning, som regeringen beslutade i juni 1998, innefattar att

utredningen skall uppmärksamma effekterna av sina förslag på förmånerna för

de plikttjänstgörande.

Utskottet kan vidare konstatera att frågan om matersättningen varit uppe

till behandling vid ett flertal tillfällen tidigare, senast av utskottet

hösten 1997 (bet. 1997/98:FöU1 s. 98). Det ankommer inte på riksdagen att

bestämma om matersättningens storlek. Denna fastställs av Totalförsvarets

pliktverk i samråd med Försvarsmakten.

Utskottet anser inte att riksdagen skall återta givna delegationer om

ersättning till tjänstgörande pliktpersonal. Följaktligen bör inte

riksdagen bifalla motionerna Fö204 (kd) yrkande 4 av Åke Carnerö m.fl.,

Fö207 (m) av Anna Lilliehöök och Fö316 (v) av Berit Jóhannesson och Stig

Sandström.

Helikopterorganisationen

Försvarsmaktens helikopterorganisation och dess verksamhet behandlades

utförligt av riksdagen under hösten 1997 (bet. 1997/98:FöU1, rskr. 1997/98:

82). I två motioner kritiseras förra årets riksdagsbeslut om den framtida

helikopterorganisationen i Skåne.

Från och med den 1 januari 1999 inrättas Göta helikopterflottilj i

Försvarsmakten. Helikopterbataljonens ledning kommer att baseras i Ronneby

(Kallinge). Flygresurser kommer även framdeles att vara baserade i

närområdet när flygverksamhet förekommer vid Skånska flygflottiljen.

Dessutom finns helikopterberedskap under hela dygnet vid Kallinge och vid

Säve. Vidare har polisen en helikopter, med beredskap för

ambulanstransporter, baserad i Malmö.

Utskottet har erfarit att Försvarsmakten fått i uppdrag att fortsätta

utveckla möjligheterna till samverkan med civila myndigheter i bl.a.

räddningstjänst och sjuktransporter med helikopter. Utskottet har vidare

erfarit att regeringen avser att uppdra åt Försvarsmakten att

- fortsätta att utveckla förmågan att lämna stöd till samhället inom skilda

områden, varvid särskild vikt skall läggas vid stöd i fråga om

räddningstjänst, till polisen och till sjukvården,

- fortsätta ansträngningarna att få till stånd avtal med

sjukvårdshuvudmännen om sjuktransporter med helikopter,

- fortsätta att utveckla möjligheterna till samverkan med civila

myndigheter och medverkan i bl.a. räddningstjänst och sjuktransporter med

helikopter och att utveckla systemet med s.k. nödhelikopter.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att Försvarets

helikopterverksamhet utvecklas positivt. Någon omprövning av tidigare

riksdagsbeslut i helikopterfrågan bör således inte ske. Riksdagen bör

därför avslå motionerna Fö301 (m) av Maud Ekendahl och Fö308 (m) av Anna

Åkerhielm och Cristina Husmark Pehrsson.

Vapenförvaring

Motion Ju223 (kd) av Ragnwi Marcelind behandlar frågan om vapenförvaring

och åtgärder för att förhindra stöld av militära skjutvapen. Dessa frågor

är utomordentligt viktiga. På utskottets begäran har därför regeringen

fortlöpande orienterat riksdagen dels om statistiken över förlorade och

återfunna vapen, dels om åtgärder som vidtagits eller avses vidtas för att

uppnå en ökad säkerhet i förvaringen. Utskottet förutsätter att regeringen

håller riksdagen informerad om utvecklingen.

Förrådsförvaring av militära skjutvapen och ammunition sker i dag i

centralförråd vid militära etablissemang. Inga vapen har försvunnit från

dessa centralförråd. Ytterligare åtgärder kan dock behöva vidtas, bl.a. som

följd av stölden vid vaktstyrkan i Strängnäs nyligen. Utskottet har erfarit

att en arbetsgrupp tillsatts - Ag vakttjänst - för att se över

bestämmelserna i syfte att höja säkerheten för vapen som används i bl.a.

vakttjänst. Utskottet har vidare erfarit att Försvarsmakten redan beslutat

att vapen som hemvärnsmän förvarar i bostaden skall ha s.k. patronlägeslås.

Leverans av sådana pågår och fortsätter under 1999.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte nu behöver

påkalla någon åtgärd från regeringen. Motion Ju223 (kd) yrkandena 3 och 4

bör därför inte bifallas av riksdagen.

Verksamhetens inriktning under anslaget

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

förslaget till inriktning för Förbandsverksamheten,

förslaget till inriktning för Incidentinsatser,

förslaget i inriktning för Stöd till samhället och

förslaget till inriktning för Beredskap.

Två motioner har avgivits som berör medelstilldelningen till anslaget A 1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m. Sålunda förordas i partimotion Fö205

(fp) yrkande 2 en omfördelning på 150 miljoner kronor från anslagen B 1

Civil ledning och B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst. Partimotion

Fö210 (mp) har inga yrkanden som avser år 1999 men förordar

anslagsreduceringar för åren 2000 och 2001 (yrkande 7).

Utskottet anser inte att skäl föreligger för en omfördelning inom utgifts-

område 6 Totalförsvar. Riksdagen bör därför för år 1999 anvisa 19 384 738

000 kr till anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. Vilka medel

som de närmaste åren därefter bör anvisas på anslaget är en fråga som får

övervägas i den säkerhetspolitiska kontrollstationen nästa år. Härav följer

att partimotionerna Fö205 (fp) yrkande 2 och Fö210 (mp) yrkande 7 bör

avslås.

Anslag A 2 Fredsfrämjande truppinsatser

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 33-35)

anfört om Fredsfrämjande truppinsatser. Utskottet behandlar även motionerna

Fö205 (fp) yrkande 7, Fö210 (mp) yrkande 7 i denna del och Fö317 (m)

yrkande 10.

Regeringen

Resultat

Sverige har under år 1998 deltagit i tre fredsfrämjande truppinsatser:

Den Natoledda multinationella fredsstyrkan SFOR (Stabilization Force) i

Bosnien-Hercegovina,

FN:s preventiva insats Unpredep (United Nations Preventive Deployment Force

) i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och

FN:s insats för folkomröstning i Västsahara, Minurso (United Nations

Mission for the Referendum in Western Sahara).

Nato har i enlighet med beslut av FN:s säker-hetsråd lett en multinationell

fredsstyrka i Bosnien-Hercegovina sedan december 1995. Sverige har deltagit

i den nordisk-polska brigaden inom denna styrka.

FN:s säkerhetsråd har i juni 1998 förlängt mandatet för SFOR. Mandatet

gäller under 12 månader fram till den 20 juni 1999. Regeringen beslutade

som följd härav, med stöd av riksdagens tidigare bemyndigande, att fortsatt

ställa en väpnad styrka om högst 510 personer till SFOR:s förfogande.

Regeringen föreslår på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1998 att styrkan får vara högst 530 personer.

En preventiv närvaro av FN-trupp har funnits i Makedonien sedan januari

1993. Unpredep har till huvuduppgift att övervaka och rapportera om

händelser längs Makedoniens gränser - i första hand mot Förbundsrepubliken

Jugoslavien och Albanien - vilka skulle kunna äventyra landets säkerhet.

Unpredep:s truppstyrka består av en nordisk och en amerikansk bataljon samt

en mindre indonesisk ingenjörsenhet.

FN:s säkerhetsråd förlängde i juli 1998 Unpredep:s mandat till den 28

februari 1999 och utvidgade truppstyrkan från 750 till 1 050 personer.

Regeringen beslutade i augusti 1998 att förlänga det svenska deltagandet. I

september beslutade regeringen att det svenska deltagandet med trupp skall

utökas från 42 till 112 personer, omfattande ett skyttekompani m.m.

FN:s mission för folkomröstning i Västsahara (Minurso) upprättades år 1991

. Missionen skall bl.a. övervaka och genomföra en folkomröstning som avgör

om Västsahara skall vara självständigt eller integreras med Marocko. En

förutsättning för att kunna genomföra folkomröstningen var att minor röjdes

. Regeringen uppdrog, efter förfrågan från FN, i april 1998 åt Försvars-

makten att ställa ett minröjningskompani om 75 personer till FN:s

förfogande.

Regeringens förslag

Regeringen anser att det fortfarande tre år efter det att

fredsöverenskommelsen för Bosnien-Hercegovina undertecknades behövs en

internationell militär närvaro i området för att förhindra att parterna

återupptar striderna samt för att ge stöd åt den civila delen av

fredsprocessen. Regeringen bedömer att en fortsatt närvaro med en militär

multinationell fredsstyrka också behövs efter den 20 juni 1999 samt att

Sverige skall medverka i en sådan styrka. För närvarande är det motiverat

att behålla vårt deltagande med en reducerad bataljon i den nordisk-polska

brigaden.

Händelseutvecklingen i Albanien och i Kosovo visar enligt regeringen att

det även fortsättningsvis behövs en internationell militär preventiv

närvaro i Makedonien.

Regeringen anser att förbandet som deltar i insatsen i Västsahara kommer

att kunna utföra den förelagda uppgiften.

Regeringen anser vidare att anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser bör

finansiera insatserna i Bosnien-Hercegovina och i Makedonien under år 1999.

Anslaget bör också kunna användas för att finansiera insatser med den

svenska snabbinsatsstyrkan och medverkan i snabbinsatsbrigaden (SHIRBRIG)

samt eventuella ytterligare mindre fredsfrämjande truppinsatser. Regeringen

avser att återkomma med förslag till långsiktig inriktningen av

totalförsvarets internationella engagemang i samband med den

säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999.

Regeringen förordar att Försvarsmakten till den 20 juni 1999 behåller en

reducerad bataljon jämte understödsfunktioner i den multinationella

fredsstyrkan SFOR i Bosnien-Hercegovina.

Försvarsmakten skall efter regeringens beslut delta i fredsfrämjande

truppinsatser vilka är begärda av FN eller beslutade av OSSE.

Därutöver skall resurser avdelas för snabbinsatsstyrkan.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för

Fredsfrämjande truppinsatser.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen anvisar 392 376 000 kr till

anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna konstaterar i partimotion Fö205 (fp) att regeringen

även för år 1999 beräknar lägre anslag för fredsfrämjande insatser än de

faktiska utgifterna för innevarande budgetår. Med kända åtaganden i Bosnien

-Hercegovina och Makedonien anser emellertid motionärerna att det finns

anledning att räkna med fortsatta insatser flera år framöver. Följderna av

sådana överväganden får regeringen, så som utskottet uttalade i sitt

yttrande 1996/97:FöU4y och senare upprepat, återkomma till riksdagen med

förslag till. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget för fredsfrämjande

insatser (yrkande 7).

För att kunna möta de nya säkerhetspolitiska behoven och möjliggöra en mer

omfattande svensk medverkan i FN:s fredsbevarande arbete måste enligt

Miljöpartiet anslagen till internationella insatser öka. I partimotion

Fö210 (mp) föreslås därför att anslaget A 2 Fredsfrämjande insatser under

åren 2000 och 2001 ökas med 200 miljoner kronor i förhållande till vad

regeringen föreslagit (yrkande 7).

Moderata samlingspartiet förordar i kommittémotion Fö317 (m) av Henrik

Landerholm m.fl. att de medel som i regeringens förslag förts upp under

anslaget A 2 Fredsfrämjande insatser - 392 376 000 kr - i stället förs upp

under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (yrkande 10).

Utskottet

Utskottet anser, liksom regeringen, att det fortfarande behövs

internationell militär närvaro i Bosnien-Hercegovina för att förhindra att

striderna återupptas och för stöd åt civilbefolkningen. Sverige bör

medverka i den multinationella fredsstyrkan med en reducerad bataljon till

den 20 juli 1999 och, om FN eller OSSE så begär, också därefter. Även i

Makedonien behövs en militär preventiv närvaro. Utskottet föreslår att

riksdagen godkänner förslaget till inriktning av för Fredsfrämjande

truppinsatser.

Utskottet anser vidare, i likhet med regeringen, att de svenska insatserna

i Bosnien-Hercegovina bör finansieras över anslaget A 2 Fredsfrämjande

truppinsatser.

De medel som regeringen föreslår under anslaget motsvarar insatsen enligt

det nuvarande mandatet fram till juni 1990. Utskottet föreslår att

riksdagen anvisar 392 376 000 kr under anslaget. Utskottet förutsätter att

regeringen återkommer till riksdagen med förslag till finansiering av

insatser därutöver liksom förslag till långsiktig inriktning av

totalförsvarets internationella engagemang.

Härav följer att riksdagen inte bör bifalla partimotionerna Fö205 (fp)

yrkande 7 och Fö210 (mp) yrkande 7, som båda förordar ökade resurser under

anslaget, motion Fö210 (mp) dock först från år 2000. Riksdagen bör inte

heller bifalla kommittémotion Fö317 (m) yrkande 10, som förordar att

anslaget i stället förs upp under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Anslag A 3 Utveckling och investeringar

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 35-38 samt

i bilagorna 2 och 3) anfört om Utveckling och investeringar, forskning och

teknikutveckling, befästningar, investeringsplan och bemyndigande.

Utskottet behandlar även motionerna Fö205 (fp) yrkande 4, Fö210 (mp)

yrkandena 4 och 7 i denna del, Fö312 (m), Fö317 (m) yrkandena 7 och 11 och

Fö501 (m) yrkandena 1 och 2.

Regeringen

Anslaget, som är nytt, föreslås omfatta utveckling, anskaffning,

vidmakthållande och avveckling av materiel, forskning och teknikutveckling

samt utveckling och anskaffning av befästningar.

Materiel

Regeringen anser, oaktat den kommande kontrollstationen 1999, att delar av

Försvarsmaktens materielförsörjning bör ges en delvis annan inriktning

redan nu. Följande utgångspunkter bör därvid gälla.

Nödvändigheten av att skapa ekonomisk balans i Försvarsmaktens planering

under resterande del av försvarsbeslutsperioden innebär att vissa tidigare

inplanerade men ännu ej beställda materielobjekt måste utgå, senareläggas

eller reduceras i ambition. Enligt regeringens bedömning får härvid ingen

enskild materielbeställning som utgår, senareläggs eller reduceras i

ambition sådana konsekvenser för Försvarsmaktens förmåga att den behöver

redovisas för riksdagen. Regeringen kommer att bedöma varje enskild

framställning från Försvarsmakten utifrån den föreslagna inriktningen. En

stor del av reduceringarna i Försvarsmaktens materielplanering kan

Försvarsmakten själv genomföra utan särskilda beslut från regeringen.

De materielsystem som inte skall vidmakthållas efter år 2006 bör behållas

på dagens kvalitativa och kvantitativa nivå eller successivt avvecklas.

Regeringen anser att Försvarsmaktens materielanskaffning på ett betydligt

bättre sätt än nu bör anpassas så att den blir en integrerad del i ett

anpassningsförsvar. Bland annat bör serieanskaffning till

krigsorganisationens behov i första hand inplaneras som

anpassningsanskaffning. Materiel som anskaffas under år 1999 bör därför

endast omfatta behovet för att kunna utveckla operativa förmågor, genomföra

förbandsutbildningar och behålla baskompetens inom försvarsindustrin.

Behovet av baskompetenser bör ses över i kontrollstationen år 1999.

Regeringen bedömer att behovet av och möjligheterna till att utveckla

svenska särlösningar kommer att minska. Internationella samarbetsprojekt

och sådana projekt som bidrar till att öka Försvarsmaktens

internationalisering bör eftersträvas när det gäller utveckling och

anskaffning av materielsystem.

Regeringen anför att den har vidtagit åtgärder så att inhemsk

utvecklingskompetens av betydelse för anpassningsförmågan inte skall minska

innan kontrollstationen år 1999.

Regeringen redovisar i bilaga till budgetpropositionen (utg.omr. 6

Totalförsvar, bil. 2) s.k. objektsramar för större materielinvesteringar.

Införandet av objektsramar är ett led i utvecklingen av metoderna för att

styra och följa upp materielinvesteringarna. En objektsram skall bestå av

ett väldefinierat materielinnehåll, en ekonomisk ram och en tidsplan.

Objektsramen innebär inte en anslagstilldelning. I det följande görs utdrag

ur de redovisade objektsramarna. I övrigt hänvisas till bilagan.

JAS 39 Gripen

JAS 39 Gripen kommer att omfatta totalt 12 divisioner och skall på sikt

ersätta Viggen-systemet. JAS 39 Gripen-systemet bygger på att ett flygplan

har förmågan att lösa jakt-, attack- och spaningsuppgifter.

Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år 1997 t.o.m. år 2006. Ramen omfattar

leveranser av totalt 174 flygplan (varav 28 tvåsitsiga) samt tillhörande

stödutrustning, beväpning, anpassningsprogram, utbildningsanläggningar m.m.

Måldetekterande artillerigranat (Bonus)

Granaten är en måldetekterande substridsdelsgranat för artilleriet. Den ger

möjlighet att med indirekt eld bekämpa stridsfordon på långa avstånd.

Granaten kommer att fördelas till fördelnings- och

brigadhaubitsbataljonerna med haubits 77A och B. Utvecklingen sker

gemensamt med Frankrike.

Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1994 t.o.m. år 2006. Regeringen

har tidigare fattat vissa utvecklingsbeslut. Ramen innefattar härutöver

serieförberedelser och anskaffning.

Luftvärnsrobotsystem 23 (BAMSE)

Robotsystem 23 (BAMSE) är ett allväders luftvärnssystem med medellång

räckvidd. Systemet skall bl.a. utnyttjas för skydd av flygbaser,

befolkningscentrum och markstridskrafter. Systemet skall ingå i

luftvärnsbataljoner RBS 23 och utnyttjas i hela landet.

Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1993 t.o.m. år 2008 och

innefattar utveckling av luftvärnsrobotsystem 23 inklusive höjdmätande

spaningsradar. Därutöver ingår serieförberedelser och anskaffning.

Stridsvagn 121/122 (Leopard)

Systemet innehåller stridsvagn 121, stridsvagn 122, bärgningsvagn,

minbrytningsutrustning samt systemmateriel (bl.a. reservdelar,

dokumentation, ammunition och utbildningsanordningar).

Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1994 t.o.m. år 2008.

Regeringen har tidigare beslutat om anskaffning av stridsvagn 121 och

stridsvagn 122 samt anskaffning av viss systemmateriel. Därutöver ingår

ytterligare anskaffning av systemmateriel, anskaffning av bärgningsbandvagn

samt ut-veckling och anskaffning av minbrytningssystem.

Stridsfordon 90

Systemet består av stridsfordon 90 med 40 mm automatkanon,

luftvärnskanonvagn 90 med 40 mm automatkanon, stridsledningspansarbandvagn

90, eldledningspansarbandvagn 90 och bärgningspansarbandvagn 90.

Materielsystemet omfattar vidare bl.a. ammunition, dokumentation,

reservmateriel och utbildningsmateriel. Systemet skall tillföras

Norrlandsbrigader, mekaniserade brigader innehållande stridsvagn 122 samt

Livgardesinfanteribrigaden (IB 1).

Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1985 t.o.m. år 2004.

Regeringen har tidigare beslutat om utveckling av stridsfordon 90-systemet.

Korvett av typ Visby

Ett stort antal ytstridsfartyg av olika typer utgår ur krigsorganisationen

under 1990-talet och i början av 2000-talet. De skall delvis ersättas med

korvett av typ Visby. Fartygen skall bl.a. kunna lösa huvuduppgifterna

ubåtsjakt, minjakt, luft- och ytmålsbekämpning. De skall förberedas för att

utrustas med bl.a. raketsystem, robotsystem 15, torped 46,

luftvärnsrobotsystem och undervattensmotmedel.

Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1995 t.o.m. år 2009.

Regeringen har tidigare beslutat om anskaffning av fyra fartyg. Därutöver

ingår anskaffning av ytterligare sex fartyg, ledningssystem,

referensanläggning, motmedel, övrig vapenmateriel, bas- och

underhållssystem samt reservdelar.

Torpeder

Objektsramen innefattar både lätt och tung torped. Samarbete pågår med

Danmark för att utveckla en ny lätt torped, torped 46. Avsikten är att

utrusta ubåtarna och ytstridsfartygen med denna torped för ubåtsjakt.

Torped 62 (tung) kommer att utgöra huvudbeväpning för ubåt av typ

Västergötland och Gotland samt planeras även ingå i projekt Viking.

Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1994 t.o.m. år 2008. Regeringen

har tidigare beslutat om en första etapp av utveckling och anskaffning av

torped 62. Därutöver ingår anskaffning av bärgningsutrustning, utveckling

och anskaffning av torped 46, ytterligare anskaffning av torped 62 samt an-

skaffning av batterier.

Spanings- och eldledningsradar för kustförsvarsförbanden (Arte 740)

Kustförsvarsförbanden skall kunna spana mot mål på ytan och i luften.

Invisning skall kunna ske mot luftmål. Behov föreligger att ersätta äldre

mätstationer för eldledning mot sjömål. Studier har visat att det är

tekniskt möjligt att tillverka en radar som tillgodoser kraven på såväl

spaning och invisning mot luftmål som ytspaning och eldledning mot sjömål.

Arte 740 är en bepansrad fordonsmonterad radarstation. Arte 740 skall ingå

i brigader, regementen och bataljoner. Den skall kunna utnyttjas i hela

landet och i internationella operationer. En samordnad utveckling avses ske

med radarn för spaning- och eldledning till korvett av typ Visby.

Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1996 t.o.m. år 2005. Studier

har genomförts. Därutöver ingår utveckling, serieförberedelser och seriean-

skaffning. Anskaffningen omfattar tolv radarstationer, inklusive fordon.

Flygburet radarsystem (FSR 890)

FSR 890 är ett flygburet radarspaningssystem som skall utgöra en integrerad

del av luft- och sjöbevakningen i fred, kris och krig. Systemet ger i

förhållande till dagsläget förbättrad låghöjdstäckning och förbättrade

möjligheter att upptäcka små mål. Det ger också en flexiblare taktisk

förmåga för vårt stridsledningssystem. FSR 890 krigsorganiseras i två

radarflyggrupper år 2000 och år 2001.

Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1985 t.o.m. år 2000. Fyra sy-

stem, inkluderande radar och bärarflygplan, levererades år 1997 och

resterande två skall levereras åren 1998 och 1999.

Stridsledningscentraler (StriC)

Systemet skall ersätta huvuddelen av nuvarande stridslednings- och

luftbevakningssystem, Stril 60. Systemet skall förse totalförsvaret med

luftlägesbild som underlag till bl.a. flygvarning av civilbefolkningen. I

StriC genomförs stridsledning av JAS 39 samt mottas radarinformation från

FSR 890. StriC skall utbyta information om färdplaner med civil

flygtrafikledning samt samordna flygrörelser.

Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1995 t.o.m. år 2001. Regeringen

har tidigare beslutat om utvecklingen av stridsledningcentraler. Därutöver

ingår anskaffning av krigsanläggningar samt anläggning för utbildning och

utprovning.

IT-anskaffning

En modern förvaltning kräver ett IT-stöd som möjliggör en säker och

effektiv planering, uppföljning och kontroll av verksamheten. Användning av

IT utgör vidare en avgörande förutsättning för en modern försvarsmakts

verksamhet. Med det särskilda behov av snabba beslutsgångar som föreligger,

fordras ett datoriserat stöd för bl.a. ledning. Samtidigt ställer

Försvarsmaktens uppgifter särskilda krav på driftsäkerhet och integritet i

IT-systemen. Åtgärder måste därför fortlöpande vidtas för att eliminera

risken för obehörig åtkomst av Försvarsmaktens IT-system.

Utveckling och anskaffning av stora IT-system har erfarenhetsmässigt visat

sig kunna ge upphov till betydande problem beträffande tid, kostnad och

kvalitet. Ett exempel är resursledningssystemet Sirius, som regeringen

avbröt i november 1997.

Regeringen har bedömt det vara betydelsefullt att få en bättre överblick

och styrning av kostnaderna för utveckling, anskaffning samt

vidmakthållande för olika IT-system. Regeringen avser därför att införa en

objektsram för IT-systemen.

Den objektsram som regeringen avser att införa kommer att bestå dels av

kostnader för utveckling och anskaffning, dels av vidmakthållandekostnader

för olika system under perioden 1999 till 2001. I regleringsbrevet för år

1999 kommer innehållet i ramen att preciseras.

Försvarsindustrikonsekvenser

Regeringen anser att den svenska försvarsindustrins förmåga som

kvalificerad leverantör har ett fortsatt stort försvars- och

säkerhetspolitiskt värde. En inhemsk försvarsindustri medför fördelar, bl.a

. möjligheter till ökad produktion för svenska behov i en kris.

Materielanskaffningens framtida omfattning och inriktning innebär att det

på kommersiella grunder är svårt för svenska företag som inte har

samarbetspartners eller exportorder att behålla nuvarande struktur eller

omfattning. Regeringen anser det eftersträvansvärt med ett ökat

internationellt samarbete i syfte att kunna bevara en god teknisk kompetens

för att klara vidmakthållande och anpassning. En nationell eller

internationell omstrukturering, särskilt inom vissa teknikområden, torde

öka möjligheterna att långsiktigt behålla strategiskt viktig kompetens.

Som ett led i denna strävan undertecknade försvarsministern i juli 1998

tillsammans med försvarsministrarna i Storbritannien, Frankrike, Tyskland,

Spanien och Italien en avsiktsförklaring om åtgärder för att underlätta en

omstrukturering av europeisk försvarsindustri. Härutöver har

industriministrarna gjort ett gemensamt uttalande om regeringarnas

inflytande över flernationella bolag, harmonisering av nationella

stödinsatser m.m. Regeringen anser att ett aktivt deltagande i detta

internationella forum skapar gynnsamma förutsättningar för att kunna

påverka inriktningen av en framväxande europeisk försvarsindustripolitik.

Regeringen redogör för några aktuella omstruktureringar och

ägarförändringar i svensk försvarsindustri i förhållande till utländska

företag och nämner bl.a. förändringar som berört Hägglunds Vehicles AB,

Saab AB och Celsius AB.

I kontrollstationen år 1999 skall bedömas vilka baskompetenser och

teknologisatsningar som bör prioriteras. Förutsättningarna för den

materiella anpassningsförmågan samt behovet av inhemsk kompetens och

kapacitet för Försvarsmaktens behov av utveckling, anskaffning och

vidmakthållande skall analyseras.

Regeringen hänvisar till försvars- och näringsutskottens respektive

uttalanden att regeringen under hösten 1998 på ett samlat sätt bör

informera riksdagen om frågor som rör försvarsindustrin. Regeringen avser

att redovisa en slutlig bedömning avseende industrikonsekvenserna i samband

med kontrollstationen. Regeringen bedömer, utifrån nu tillgängliga resultat

, att baskompetenserna är säkerställda fram till kontrollstationen.

Forskning och teknikutveckling

De investeringar som föreslås i forskning och teknikutveckling skall främst

syfta till att utveckla Försvarsmaktens förmåga att lösa huvuduppgifterna

och ge Försvarsmakten erforderlig anpassningsförmåga mot nya villkor.

Följande områden skall prioriteras:

Forskning och analyser inriktade mot att tidigt identifiera nya

utvecklingsmönster som kan innebära förändrade krav på utformning av

försvaret och ge underlag för anpassningsåtgärder.

Forskning och teknikutveckling som syftar till att stödja Försvarsmaktens

internationella verksamhet.

Befästningar

Utveckling och investeringar i anslagsfinansierade befästningar omfattar

främst anskaffning av fortifikatoriskt skyddade anläggningar av betydelse

för Försvarsmaktens ledning. Verksamheten innebär även att inhemsk

fortifikatorisk kompetens behålls.

Investeringsplan

Miljoner kronor

Budget

1999 Beräknat

2000 Beräknat

2001

Utveckling, anskaffning, vidmakthållande och avveckling av materiel 18

875 19 102 19 569

Forskning och teknikutveckling 864 901 912

Utveckling och anskaffning av befästningar 313 258 208

Summa anslag A 3

20 052 20 261 20 689

Regeringens förslag

Regeringen förordar att de materielsystem som inte skall vidmakthållas

efter år 2006 skall behållas på dagens kvalitativa nivå eller successivt

avvecklas.

Serieanskaffning av materiel till krigsorganisationens behov bör i första

hand planeras som anpassningsanskaffning.

Internationella samarbetsprojekt bör eftersträvas när det gäller

utveckling och anskaffning av materielsystem.

Inhemsk utvecklingskompetens av betydelse för Försvarsmaktens

anpassningsförmåga skall säkerställas på kort sikt.

Forskning och teknikutveckling skall inriktas mot att i första hand bidra

till utvecklingen av Försvarsmaktens anpassningsförmåga. Vidare skall

inriktning ske mot internationell verksamhet.

Inhemsk fortifikatorisk kompetens skall säkerställas för att upprätthålla

anpassningsförmågan.

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner förslaget till inriktning för Utveckling och investering,

godkänner förslaget till investeringsplan m.m. för Försvarsmakten för

perioden 1999-2001 samt

anvisar ett ramanslag på 20 052 000 000 kr till anslaget A 3 Utveckling och

investeringar.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Regeringen redovisar en tabell över behovet av bemyndiganden för

materielanskaffning.

Tusental kronor 1999 beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början 96 840 800

Nya förpliktelser 12 795 200

Infriade förpliktelser 1 -19 584 600

Utestående förpliktelser vid årets slut 90 051 400

Föreslagen bemyndiganderam

90 051 400

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om

ramanslaget A 3 Utveckling och investeringar medge beställningar av

materiel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel efter

budgetåret 1999 för denna materiel m.m. och utvecklingsarbete samt tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 90 051 400 000 kr.

Motionerna

Materiel

Miljöpartiet anser i partimotion Fö210 (mp) det vara viktigt att

modernisera den svenska försvarspolitiken så att den anpassas till

förändrade säkerhetspolitiska krav. Otidsenliga militära

invasionsstrukturer bör avvecklas. Det är då rimligt att avbeställa den

materiel man inte längre vill ha. Regeringen bör därför ges i uppgift att

avbeställa så mycket som möjligt av den krigsmateriel som motiverades av

ett traditionellt militärt invasionshot som inte längre finns. Det gäller t

.ex. JAS 39 Gripen delserie tre och det fortsatta utvecklingsarbetet av

Ubåt 2000 (yrkande 4).

Samtidigt bör planeringsramarna för anslaget A 3 Utveckling och

investeringar justeras ned med 2 500 respektive med 4 000 miljoner kronor

för de båda åren 2000 och 2001 (yrkande 7).

Moderata samlingspartiet förordar i sin kommittémotion Fö317 (m) av Henrik

Landerholm m.fl. i stället en förstärkning av anslaget A 3 med 2 200

miljoner kronor för år 1999 för att kompensera Försvarsmakten för

anslagsförordningens effekter (yrkande 11).

Motionärerna anser vidare att frågan om effekterna av den fulla

tillämpningen av anslagsförordningen aktualiserar en översyn av hela det

ekonomiska regelverket och dess funktionssätt. En stor del av anslaget A 3

kan fortfarande inte genomlysas och förstås på ett sätt som riksdagen har

anledning att kräva. Därför bör nu initiativ tas till en samlad översyn av

anskaffning, underhåll och avveckling av materiel samt regel- och

administrationssystemen kring materielprocessen (yrkande 7).

Folkpartiet föreslår i sin partimotion Fö205 (fp) att ytterligare 200

miljoner kronor årligen anslås för anpassningsinriktade tekniksatsningar

för kvalitativ förnyelse (yrkande 4). Härigenom skulle på ett bättre sätt

kunna förverkligas kraven på kvalitativ förnyelse i enlighet med linjerna i

1992 års försvarsbeslut.

Roy Hansson (m) framför i motion Fö312 (m) farhågor för att inte

anskaffningen av luftvärnsrobotsystemet BAMSE skall kunna fullföljas.

Motionären anser att systemet självklart bör beställas med hänsyn till

behovet att luftskydda befolkningscentrum och våra basområden. Riksdagen

bör därför som sin mening ge regeringen till känna att planerad anskaffning

av systemet BAMSE skall fullföljas.

Försvarsindustrin

En av hörnpelarna i den svenska försvars- och säkerhetspolitiken har varit

tillgången till en stark inhemsk försvarsindustri, anser Ola Karlsson och

Jeppe Johnsson i motion Fö501 (m). En väsentlig del i den nuvarande

försvarspolitiken är möjlighet till återtagning av förband och materiel.

För att detta skall bli trovärdigt fordras, enligt motionärerna, att det

finns en inhemsk försvarsindustri, som successivt får beställningar, med

möjlighet att med relativt kort varsel bygga upp produktionskapacitet och

leverera viktiga produkter. Motionärerna föreslår att riksdagen som sin

mening ger regeringen detta till känna (yrkande 1).

Motionärerna anser vidare att förutsättningarna för samverkan med

europeisk och amerikansk försvarsindustri måste prioriteras om den svenska

försvarsindustrin skall stå fortsatt stark. Behovet av att kunna fördela

utvecklingskostnaderna på större serier kommer också att dramatiskt öka

behovet av samarbete. Riksdagen bör därför för regeringen framhålla vikten

av försvarsindustriellt samarbete i Europa (yrkande 2).

Utskottet

Redovisningen under anslaget

Under det nya anslaget A 3 Utveckling och investeringar föreslår regeringen

att riksdagen godkänner den föreslagna inriktningen under anslaget,

förslaget till investeringsplan, förslaget till anslagsbelopp för år 1999

samt förlaget till bemyndigande att medge beställningar av materiel m.m.

och utvecklingsarbete.

Riksdagen har vid flera tillfällen ställt krav på hur regeringen bör

redovisa materielfrågorna för riksdagen. Utskottet uttalade senast i frågan

(bet. 1997/98:FöU10 Förändrad styrning av Försvarsmakten, m.m. s. 11) att

regeringen årligen i budgetpropositionen för riksdagen bör redovisa alla

viktigare utvecklings- och anskaffningsprojekt under det aktuella

budgetåret och därvid belysa deras bedömda kostnader, konsekvenser för

förbandens operativa effekt samt eventuella industriella aspekter.

Utskottet har i det föregående under avsnittet om Styrning och uppföljning

av Försvarsmakten erinrat om dessa riktlinjer som utskottet angett för hur

regeringens underlag till riksdagen bör utformas när det gäller

materielfrågor.

Den förändrade redovisningen under anslaget som nu är i fråga är en följd

av regeringens förslag och riksdagens beslut om förändrad styrning av

Försvarsmakten (prop. 1997/98:83, bet. 1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269).

Enligt utskottets mening har redovisningen i budgetpropositionen, i

kombination med muntliga föredragningar av företrädare för

Regeringskansliet och Försvarsmakten, gett en bättre helhetsbild av

materielfrågorna än vad utskottet fick i den redovisningsstruktur som

tidigare gällt. Exempelvis är redogörelsen för viktigare system, i s.k.

objektramar, ett betydande framsteg. Utskottet saknar dock en redovisning -

i objektramform - av ett gemensamt ledningssystem. En sådan redovisning har

utskottet begärt vid ett flertal tillfällen.

En redovisningsstruktur blir aldrig helt färdigutvecklad. Utskottet

förutsätter, i likhet med vad som anförts i anslutning till anslaget A 1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., att regeringen successivt förbättrar

utformningen av riksdagens beslutsunderlag i materielärenden och för övriga

investeringar.

Verksamhetsinriktning under anslaget

Den av regeringen föreslagna inriktningen innebär att vissa tidigare

inplanerade men ännu inte beställda materielobjekt bör utgå, senareläggas

eller reduceras i ambition. Regeringen bedömer att konsekvenserna av dessa

förändringar är så begränsade att de inte behöver redovisas för riksdagen.

Utskottet utgår från att detta är riktigt och förutsätter att regeringen

informerar riksdagen, alternativt föreslår riksdagsbeslut, om

materielplaneringen behöver förändras på ett sådant sätt att

Försvarsmaktens huvuduppgifter eller förmågor kommer att påverkas, liksom

om detta leder till väsentliga försvarsindustriella konsekvenser.

Den av regeringen föreslagna inriktningen innebär vidare att de

materielsystem som inte skall vidmakthållas efter år 2006 behålls på

nuvarande kvalitativa och kvantitativa nivå eller successivt avvecklas.

Utskottet har ingen erinran mot detta och inte heller mot att

materielanskaffningen på ett tydligare sätt än tidigare blir en integrerad

del i ett anpassningsförsvar. Detta kommer att påverka vårt internationella

samarbete.

I samband med den säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999 kommer

planeringen för materiel och övriga investeringar att granskas mot bakgrund

av förändringar i den internationella miljön, ekonomiska förutsättningar m.

m. Materielplaneringen kan som följd härav få en annan inriktning.

Utskottet anser att det inte nu finns anledning att avbeställa några

materielkontrakt, vilket föreslås i partimotion Fö210 (mp). Riksdagen bör

därför avslå yrkande 4 i nämnda motion. Inte heller bör riksdagen nu göra

några uttalanden om anslagen för åren 2000 och 2001. Yrkande 7 i motionen

bör således också avslås.

Av samma skäl - den långsiktiga inriktningen av investeringarna kommer att

prövas i kontrollstationen - bör inte nu extra medel tillföras för

tekniksatsningar, vilket föreslås i partimotion Fö205 (fp) yrkande 4.

Motionsyrkandet bör därför avslås.

Utskottet anser att någon förstärkning av anslaget för det ändamål som

motionärerna förordar i kommittémotion Fö317 yrkande 11 av Henrik

Landerholm m.fl. inte behövs. Motionsyrkandet bör därför avslås av

riksdagen.

I samma motion föreslås en samlad översyn av hela det ekonomiska

regelverket och dess funktionssätt, främst med anknytning till

materielprocessen (yrkande 7). Utskottet kan konstatera att problem med

anknytning till Försvarsmaktens ekonomi dessvärre inte är någon ny fråga.

Sådana har med viss regelbundenhet uppenbarat sig under hela

efterkrigstiden. Senast fick utskottet anledning att notera detta under

förra riksmötet i samband med behandlingen av propositionen (prop. 1997/98:

84) om Försvarsmaktens ekonomi och verksamhet år 1988 m.m. Förhållandet är

inte tillfredsställande. Som framgått av det föregående, under avsnittet om

balansen mellan ekonomiska resurser och verksamhet, kommer utskottet att ta

initiativ till ett uppföljnings- och utvärderingsprojekt innebärande

granskning av Försvarsmaktens och Försvarets materielverks ekonomisystem,

sättet att planera och följa upp ekonomin samt behov av och tillgång till

ekonomisk kompetens. Hela materielförsörjningsprocessen behöver genomlysas.

Eftersom detta initiativ inte kräver någon regeringens åtgärd behöver inte

riksdagen bifalla motions-yrkandet.

I motion Fö312 (m) av Roy Hansson uttalar sig motionären till förmån för

luftvärnsrobotsystemet BAMSE. Utskottet vill erinra om att riksdagen i 1996

års totalförsvarsbeslut uttalat (bet. 1996/97:FöU1 s. 66 och 69) behov av

att förbättra luftförsvarsförmågan, bl.a. genom anskaffning av

luftvärnsrobotsystemet BAMSE. Utskottet gör nu inte någon annan bedömning

om behovet av detta system. Utskottet anser det inte nödvändigt med något

tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad som föreslås i motionen

. Motionsyrkandet bör därför inte bifallas.

Med utgångspunkt i det anförda anser utskottet att riksdagen bör godkänna

den av regeringen föreslagna investeringsplanen.

Utskottet förordar vidare att riksdagen ger regeringen det föreslagna

bemyndigandet beträffande beställningar av materiel m.m., dock med

tillägget att bemyndigandet skall avse året 1999.

Försvarsindustrin

Vid behandlingen av propositionen om Försvarsmaktens ekonomi och verksamhet

år 1998 m.m. uttalade försvarsutskottet och näringsutskottet att regeringen

under hösten 1998 på ett samlat sätt bör informera riksdagen om de

tillgängliga resultat av regeringens olika uppdrag som gäller

försvarsindustrin. Regeringen har lämnat den av de båda utskotten begärda

redovisningen i budgetpropositionen. Regeringen avser att återkomma med en

slutlig bedömning i samband med kontrollstationen. Redovisningen belyser

pågående överväganden om svenskt deltagande i europeiskt

försvarsindustrisamarbete och betydelsen av ett sådant samarbete. Utskottet

delar regeringens bedömningar i denna del.

Försvarsmaktens behov av materiel kommer att förändras i riktning mot mer

tekniskt avancerad materiel och till mindre kvantiteter. Försvarsmaktens

främsta uppgift är att försvara landet mot väpnat angrepp. För att detta

skall var möjligt krävs att en bred inhemsk försvarsindustriell kompetens

säkerställs och att Sverige medverkar till att utveckla det Europeiska

försvarsindustrisamarbetet.

I en situation med en vikande internationell försvarsindustrimarknad och

skärpt konkurrenssituation, främst från Förenta staterna, anser utskottet

det angeläget att regeringen vidtar ytterligare åtgärder i syfte att skapa

bättre förutsättningar för angelägna exportframgångar för våra viktigaste

materielprojekt, däribland JAS 39 Gripen.

Mot bakgrund av vad utskottet nyss anfört är något tillkännagivande till

regeringen om vikten av försvarsindustriellt samarbete i Europa, vilket

förordas i motion Fö501 (m) yrkande 2 av Ola Karlsson och Jeppe Johnsson,

inte erforderligt. Motionsyrkandet bör därför inte bifallas.

I samma motion uttalar sig motionärerna till förmån för den svenska

försvarsindustrin som en del i försvarspolitiken (yrkande 1). Utskottet

betonade inför 1996 år totalförsvarsbeslut (bet. 1996/97:FöU1 s. 224)

svensk försvarsindustris stora försvarspolitiska betydelse som kvalificerad

leverantör av högteknologiska system. Att säkerställa Försvarsmaktens

långsiktiga materielförsörjning och att vidmakthålla de system som är i

drift ansågs därför vara en viktig del av försvarspolitiken. Utskottet

återkom till detta i samband med behandlingen av Försvarsmaktens ekonomiska

problem våren 1998 (bet. 1997/98:FöU11 s. 22). Utskottet anser, liksom

regeringen, att det finns behov av att i samband med den kommande

kontrollstationen överväga vilken framtida försvarsindustriell kompetens

och kapacitet som kan behövas. Utskottet ser därför inga skäl för något

tillkännagivande till regeringen från riksdagen i enlighet med vad som

föreslås i motion Fö501(m) yrkande 1. Yrkandet bör därför inte bifallas.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen

dels godkänner regeringens förslag till inriktning för Utveckling och

investeringar,

dels anvisar ett ramanslag på 20 052 000 000 kr för Utveckling och

in-

vesteringar

dels godkänner regeringens förslag till investeringsplan m.m. för perioden

1999-2001,

dels bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget A 3

Utveckling och investeringar medge beställningar av materiel m.m. och

utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1999

uppgår till högst 90 051 400 000 kr.

Riksdagen bör samtidigt avslå partimotionerna Fö205 (fp) yrkande 4 och

Fö210 (mp) yrkandena 4 och 7, kommittémotion 317 (m) yrkandena 7 och 11

samt motionerna Fö312 (m) och Fö501 (m) yrkandena 1 och 2.

Det civila försvaret - vissa funktioner

Utgiftsutveckling, resultatbedömning, prioriteringar m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 39-43)

anfört om bl.a. utgiftsutveckling, resultatbedömning och prioriteringar för

vissa funktioner inom det civila försvaret.

Regeringen

Vägledande för det civila försvaret är den s.k. ansvarsprincipen, vilken

innebär att den som har ansvar för en verksamhet i fred även har

motsvarande ansvar i krig. Av detta följer skyldighet att vidta de

beredskapsförberedelser som krävs för att verksamheten skall kunna

upprätthållas vid krigsfara och i krig. Principen gäller hela det civila

försvaret, dvs. inte enbart statliga myndigheter.

Den civila ekonomiska planeringsramen är ett långsiktigt planerings-

instrument där anslagen för vissa funktioner avvägs och prioriteras år för

år. Ramen skall ses som en helhet där förändringar i en funktion påverkar

övriga funktioner.

Bedömningen av beredskapsläget för en funktion sker utifrån förmågan att

inom funktionen kunna lösa sina uppgifter i en preciserad situation.

Förmågan graderas i budgetpropositionen som god, godtagbar eller icke

godtagbar. God förmåga innebär att uppgifterna kan lösas, godtagbar att

uppgifterna i huvudsak kan lösas och icke godtagbar att uppgifterna inte

kan lösas.

Det civila försvarets förmåga bedöms utifrån väpnat angrepp i nuvarande

omvärldsläge respektive angrepp i ett förändrat omvärldsläge. Regeringen

bedömer att förmågan vid ett väpnat angrepp utan någon längre militär

förvarning var godtagbar inom huvuddelen av funktionerna vid utgången av år

1997.

Genom att samhället och därmed det civila försvaret är starkt beroende av

främst elförsörjning och telekommunikation förutsätter dock bedömningen

godtagbar förmåga att det inte inträffar några allvarliga störningar i

dessa system. Inom delfunktionen Elförsörjning finns betydande brister vad

gäller förmågan att upprätthålla tillräcklig förmåga i samband med

störningar vid höjd beredskap. Vidare är förmågan inom funktionen

Telekommunikationer i nuläget inte godtagbar på grund av otillräckligt

skydd i teleanläggningar och driftledningar samt skydd mot

informationskrigföring riktad mot övervakningsnät och stödsystem.

Regeringen bedömer att de åtgärder som planeras kommer att leda till att

förmågan inom funktionen Telekommunikationer och delfunktionen

Elförsörjning kommer att förbättras.

För flertalet funktioner är förmågan godtagbar vid ett väpnat angrepp i

ett förändrat omvärldsläge. Inom delfunktionen Elförsörjning, funktionerna

Telekommunikationer och Civil ledning är förmågan emellertid inte godtagbar

. Beredskapsåtgärder inom nämnda funktioner går heller inte att skjuta upp

till en anpassningsperiod då byggande av t.ex. ledningsplatser är allt för

tids- och kostnadskrävande. I nuläget har endast ca 50 % av länsstyrelserna

skyddade ledningsplatser. Enligt plan skall emellertid behovet vara

tillgodosett vid utgången av försvarsbeslutsperioden.

Regeringen bedömer att den samlade förmågan till civilt försvar inte är

godtagbar vid angrepp i ett förändrat omvärldsläge. Regeringen bedömer

emellertid att den samlade förmågan till civilt försvar, med undantag av

elförsörjning, kommer att vara godtagbar vid utgången av försvars-

beslutsperioden.

Av budgetpropositionen framgår att det finns avgörande brister inom

funktionen Telekommunikationer och delfunktionen Elförsörjning. Detta kan

tala för att en funktionsgenomgång borde genomföras inom dessa områden. På

regeringens uppdrag genomförde emellertid Överstyrelsen för civil beredskap

(ÖCB) så sent som under budgetåret 1995/96 en genomgång av funktionen

Telekommunikationer. Regeringen anser emellertid att en genomgång av

funktionen Energiförsörjning skall ske inom de närmaste åren samt att en

uppföljning av utvärderingen av funktionen Telekommunikationer skall

genomföras.

I budgetpropositionen anför regeringen att under budgetåret 1999 kommer

prioriteringar att göras bl.a. inom områdena telekommunikation och

elförsörjning, ledningsförmåga, datasäkerhet, styrning och uppföljning av

funktionernas förmågor.

I budgetpropositionen redovisas att en utredning genomförts om

skyldigheter och befogenheter vid svåra påfrestningar på samhället i fred (

Ds 1998:32). I utredningen behandlas bl.a. det som riksdagen pekade på vad

gäller ledningskedjans ansvarsförhållanden vid hantering av en svår

påfrestning (prop. 1996/97:11, bet. FöU5, rskr. 203). Regeringen avser att

återkomma till riksdagen i frågan.

Regeringen anför också att det inom Försvarsdepartementet pågår ett arbete

som syftar till att utveckla uppföljningen av det civila försvaret. Ett led

i detta är årsboken för det civila försvaret som ÖCB på regeringens uppdrag

skall arbeta fram. Regeringen anser att årsboken för år 1997 är ett bra

första steg i framtagandet av en årsbok och att detta dokument successivt

kan utvecklas till att omfatta all verksamhet och alla kostnader inom det

civila försvaret i övrigt.

Utgifterna för det civila försvaret beräknas uppgå till 2 489 miljoner

kronor år 1999, 2 512 miljoner kronor år 2000 och 2 620 miljoner kronor år

2001.

Utskottet

Hösten 1997, i samband med utskottets behandling av 1998 års budget, tog

utskottet upp frågan om principerna för styrning av det civila försvaret (

1997/98:FöU1 s. 112). Utskottet pekade då bl.a. på behovet av uppföljning

och att det i detta sammanhang är särskilt viktigt att de funktionsvisa

målen utformas på ett sådant sätt att resultatet av verksamheten kan följas

upp och återredovisas till riksdagen. Utskottet har också i ett särskilt

betänkande (1996/97:FöU4) Styrning och uppföljning av totalförsvaret

framhållit behovet av att målen och resultaten av verksamheten inom

totalförsvaret formuleras på ett sådant sätt, t.ex. i budgetpropositioner,

att riksdagen ges förutsättningar att utöva den i regeringsformen

fastslagna finansmakten samt för att styra verksamhetens inriktning och

kontrollera resultatet och dess effekter.

Utskottet välkomnar nu därför regeringens redovisning som rör det civila

försvaret i årets budgetproposition. Redovisningen har utformats på sätt

som bl.a. underlättat utskottets uppföljning av det civila försvaret och

beredning av regeringens förslag i budgetpropositionen. Utskottet ser med

tillfredsställelse på att regeringen fortsätter utvecklingsarbete med dessa

frågor och bedömer att framtagandet av en årsbok för hela det civila

försvaret kan komma att bli ett värdefullt dokument i detta arbete.

Med anledning av vad regeringen redovisar angående avgörande brister inom

funktionen Telekommunikationer och delfunktionen Elförsörjning vill

utskottet framhålla följande.

När utskottet behandlade förmågan inom dessa funktioner i samband med

beredningen av 1998 års budgetproposition hösten 1997 (1997/98:FöU1 s. 113)

, kunde utskottet notera att regeringen i budgetpropositionen för år 1998

och vid sin bedömning av beredskapsläget 31 december 1996 för funktionerna

Civil ledning och Telekommunikationer samt delfunktionen Elförsörjning

konstaterat att det ur sårbarhetssynpunkt fanns brister inom dessa

funktioner. Utskottet kan nu konstatera att det alltjämt föreligger

avgörande brister inom funktionen Telekommunikationer och delfunktionen

Elförsörjning.

Mot bakgrund av utskottets upprepade uttalande i fråga om den vitala

betydelsen av uthållighet inom bl.a. infrastrukturområdena tele-

kommunikation och elförsörjning ser utskottet med stor oro på att dessa

funktioner alltjämt uppvisar avgörande brister i förmågan. Utskottet som

tidigare förordat funktionsutvärderingar för bl.a. funktionen

Telekommunikationer och delfunktionen Elförsörjning anser, i motsats till

vad regeringen nu anför i budgetpropositionen, att sådana utvärderingar

snarast bör genomföras. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer

utvecklingen vad avser förmågan inom funktionen Telekommunikationer och

delfunktionen Elförsörjning och återkommer till riksdagen med en utförlig

redovisning av frågan i samband med 1999 års kontrollstation.

Utskottet noterar att regeringen avser att prioritera beredskapen vad bl.a

. gäller telekommmunikation och elförsörjning. Även ledningsförmågan,

datasäkerhet, styrning och uppföljning av funktionernas förmåga skall

prioriteras. Utskottet anser att det är mycket angelägna prioriteringar som

regeringen redovisar för budgetåret 1999. Utskottet förutsätter att

regeringen lämnar en kontinuerlig redovisning till riksdagen hur arbetet

med dessa prioriteringar fortskrider.

Förutom vad utskottet framhållit ovan har utskottet inget att erinra mot

regeringens redovisning angående resultatbedömning och slutsatser för vissa

funktioner inom det civila försvaret.

Anslag B 1 Funktionen Civil ledning

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 43-45)

anfört om investeringsplan, bemyndiganden och anslag till funktionen Civil

ledning. Utskottet behandlar även motionerna Fö205 (fp) yrkande 2 i denna

del och Fö317 (m) yrkande 12.

Regeringen

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är funktionsansvarig myndighet.

Överstyrelsen har även ett samordningsansvar vad gäller övergripande frågor

för det civila försvaret. Inom funktionen Civil ledning har ÖCB,

civilbefälhavarna, länsstyrelserna och kommunstyrelserna uppgifter.

Anslaget B 1 Funktionen Civil ledning avser verksamhet som bedrivs av ÖCB

och civilbefälhavarna. ÖCB skall fr.o.m. år 1999 ha det övergripande

ansvaret för frivilligfrågor inom det civila försvaret. Målet för

funktionen är att ledning skall kunna utövas under höjd beredskap. Ledning

skall härvid kunna utövas från fredsarbetsplats samt i förekommande fall

från särskild krigsuppehållsplats.

ÖCB redovisade den 28 februari 1998, enligt uppdrag i regleringsbrevet för

budgetåret 1997, en analys av länsstyrelsernas och kommunernas

beredskapsverksamhet inom funktionen Civil ledning. Av ÖCB:s analys

framkommer bl.a. att resursminskningarna inom området, som pågått under ett

antal år, medfört fortlöpande neddragningar av de personella resurserna

inom sakområdet på länsstyrelserna. Områdena försörjning och transporter,

men även stödet till kommunerna har främst berörts. Länsstyrelserna har

vidtagit åtgärder för att kompetensutveckla personalen och för att

omorganisera beredskapsplaneringen inom länsstyrelserna.

Regeringens sammantagna bedömning är dock att målet för funktionen och

därmed önskvärd förmåga kommer att kunna nås under försvars-beslutsperioden

, om den av ÖCB redovisade planeringen genomförs. Åtgärdsplanerna omfattar

bl.a. telesäkerhetsåtgärder, reservkraft och fysiskt skydd. Arbetet med att

utveckla metoder för att kunna utvärdera det civila försvaret och utveckla

övningsverksamheten skall fortsätta.

Beträffande beredskapsverksamheten vid länsstyrelserna avser regeringen

att uppdra åt ÖCB att tillsammans med berörda myndigheter verka för en

översyn av prioriteringar av uppgifter som de centrala myndigheterna lägger

på länsstyrelserna. Regeringen anser att det fortfarande finns ett stort

behov av att noga följa utvecklingen vid länsstyrelserna. Regeringen avser

att inventera den samlade styrningen av beredskapsverksamheten och uppdra

åt ÖCB att tillsammans med berörda myndigheter göra en översyn.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslag till investeringsplan

för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil

ledning för perioden 1999-2001. Planen är att göra investeringar för

perioden på totalt 205,4 miljoner kronor, varav 81,6 miljoner kronor för

budgetåret 1999.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

1999, i fråga om ramanslaget B1 Funktionen Civil ledning beställa lednings-

och signalsystem samt kommunaltekniska anläggningar så att behovet av

anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans

uppgår till högst 124 miljoner kronor.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 491 020 000 kr till anslaget B 1 Funktionen Civil ledning.

Motionerna

I partimotion Fö205 (fp) föreslås att till anslaget A 1 Försvarsmakten

överförs ytterligare sammanlagt 150 miljoner kronor från anslagen B 1

Funktionen Civil ledning och B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst. Anslaget B 1 föreslås minskas i avvaktan på att regeringen

återkommer till riksdagen med förslag, i vilket vidare behov av och former

för civila beredskapsstyrkor redovisats (yrkande 2 i denna del).

I kommittémotion Fö317 (m) av Henrik Landerholm m.fl. föreslås att

riksdagen till anslaget B 1 Funktionen Civil ledning anvisar ett belopp om

441 020 000 kr, dvs. 50 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslår i

budgetpropositionen. Dessa pengar, som avser utbildning av civila

beredskapsmän, bör enligt motionärerna i stället anvisas Försvarsmakten (

yrkande 12).

Utskottet

Inledningvis vill utskottet framhålla beträffande beredskapsverksamheten

vid länsstyrelserna att utskottet, i likhet med regeringen, anser att det

fortfarande finns ett stort behov av att noga följa utvecklingen vid

länsstyrelserna. Utskottet utgår ifrån att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till åtgärder om allvarliga brister i

länsstyrelsernas förmåga att fullfölja sina uppgifter inom

beredskapsplaneringen uppdagas. Utskottet vill också upprepa sitt uttalande

från hösten 1996 (1996/97:FöU1 s. 171), då utskottet framhöll att om

konsekvenserna av länsstyrelsernas besparingsåtgärder får till följd att

länsstyrelsernas viktiga uppgifter inom totalförsvaret inte kan fullföljas,

är utskottet inte främmande för att initiera en översyn av

finansieringsformerna på detta område.

I motionerna Fö205 (fp) yrkande 2 i denna del och Fö317 (m) yrkande 12 tas

frågan upp om anslaget till funktionen Civil ledning. Utskottet behandlade

likalydande yrkanden hösten 1997 i samband med behandlingen av 1998 års

budgetproposition. Utskottet anförde då bl.a. att förslag till

utbildningsplatser för beredskapsmän utarbetas av Överstyrelsen för civil

beredskap och Statens räddningsverk. Det är Räddningsverket som genomför

utbildningen och det finansieras därmed över anslaget B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst. Utskottet erinrade också i detta

sammanhang om att regeringen sammantaget bedömer att utbildningen av

beredskapsmän fått ett gott mottagande bland kommuner som i sina

krigsorganisationer visat sig behöva pliktpersonal.

Utskottet har erfarit att medel har avsatts för en utbildning av 1 600

civila beredskapsmän för budgetåret 1999. Vidare har utskottet erfarit att

i samband med den säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999 kommer en

förnyad bedömning göras av fördelningen mellan värnpliktiga och

civilpliktiga. Utskottet har mot bakgrund av det ovan anförda inte funnit

anledning att göra någon annan bedömning än regeringen i fråga om

anslagstilldelningen till funktionen Civil ledning för år 1999. Motionerna

Fö205 ( fp) yrkande 2 i denna del och Fö317 (m) yrkande 12 behöver därför

inte bifallas av riksdagen.

I övrigt föreslår utskottet att riksdagen godkänner förslag till

investeringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser

funktionen Civil ledning för perioden 1999-2001. Utskottet föreslår också

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om

ramanslaget B 1 Funktionen Civil ledning beställa lednings- och

signalssystem samt kommunaltekniska anläggningar så att behovet av

anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans

uppgår till högst 124 miljoner kronor.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 491 020 000 kr

till anslaget B1 Funktionen Civil ledning för budgetåret 1999.

Anslag B 2 Funktionen Försörjning med industrivaror

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 45-47)

anfört om bemyndiganden, beredskapsinvesteringar och anslag till funktionen

Försörjning med industrivaror.

Regeringen

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är funktionsansvarig myndighet.

Målet för funktionen är att produktion av varor och tjänster möjliggörs

under en anpassningsperiod. Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut skall

funktionens verksamhet ominriktas från beredskapslagring och mer

kapitalintensiva beredskapsåtgärder mot informations- och

riskanalysbaserade beredskaps-avtal. Syftet är att kunna samla in och

analysera information samt utarbeta underlag för åtgärder vilka skall vara

tillämpbara under en anpassnings-period.

Riksdagen har i enlighet med förslag i den ekonomiska vårpropositionen år

1998 på tilläggsbudget för innevarande år beslutat att omfördela 25

miljoner kronor till anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser.

Det svenska näringslivet har kommit att påverkas av den allt starkare

internationaliseringen. Inom flera branscher återstår endast tillverkning

inom ett relativt smalt segment varför svensk industri alltmer blivit

beroende av import av rå- och insatsvaror, specialkomponenter och

reservdelar. Inom vissa branscher har den internationella integrationen

gått så långt att produktionsenheter i många länder är så specialiserade

att de är ömsesidigt beroende av varandra för att en produkt skall kunna

tillverkas. Ledtiderna i handeln minskar, vilket medför ökade krav på

logistisk precision för företagen. Detta tillsammans med den planenliga

utförsäljningen av beredskapslager medför att regeringen bedömer att

måluppfyllelsen i förhållande till funktionsmålet ännu inte är godtagbar.

Regeringen bedömer att målet för funktionen och därmed önskvärd förmåga

kommer att kunna nås, om den planering som ÖCB redovisat genomförs.

Verksamheten bör bedrivas på liknande sätt och i samma omfattning som under

innevarande år.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999,

i fråga om ramanslaget B 2 Funktionen Försörjning med industrivaror,

godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel

efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till

högst 69 miljoner kronor.

I samband med budgetbehandlingen hösten 1997 beslutade riksdagen att

beredskapsinvesteringar inom funktionen Försörjning med industrivaror skall

finansieras genom lån. Regeringen föreslår nu att riksdagen bemyndigar

regeringen att för budgetåret 1999 låta Överstyrelsen för civil beredskap

ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett

sammanlagt belopp om 535 miljoner kronor.

I budgetpropositionen föreslås också att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 108 795 000 kr till anslaget B 2 Funktionen Försörjning med

industrivaror.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om funktionen

Försörjning med industrivaror.

Utskottet föreslår således att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999, i fråga om ramanslaget B 2 Funktionen Försörjning med

industrivaror, godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet av

anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans

uppgår till högst 69 miljoner kronor.

Utskottet föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för

budgetåret 1999 låta Överstyrelsen för civil beredskap ta upp lån i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp

om 535 miljoner kronor samt anvisar ett ramanslag på 108 795 000 kr till

anslaget B 2 Funktionen Försörjning med industrivaror för budgetåret 1999.

Anslag B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 47-49)

anfört om bemyndiganden, beredskapsinvesteringar och anslag till funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst. Utskottet behandlar även motion Fö205

(fp) yrkande 2 i dennna del och yrkande 3.

Regeringen

Statens räddningsverk är funktionsansvarig myndighet. Funktionen omfattar

skydd och räddning av människor, egendom och miljö i samband med olyckor

och stridshandlingar. Detta sker genom de särskilda beredskaps-

förberedelser som görs på det civila försvarets område.

Målet för funktionen är att skador till följd av stridshandlingar

förhindras eller begränsas i första hand på människor och i andra hand på

egendom eller miljö. Den genomförda revideringen av mål- och riskanalyserna

och de nya nationella planeringsregler som införts medför att behovet av

skyddsrums-platser minskat avsevärt jämfört med tidigare gällande

planerings-förutsättningar.

Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut skall kommunerna ha de ledningsplatser

och sambandssystem som behövs för kommunernas planering och organisation av

räddningstjänsten under höjd beredskap. Sex räddningscentraler har

färdigställts under året. Det totala antalet räddningscentraler uppgick vid

utgången av år 1997 till 90. Dessa täcker ledningsbehovet för

räddningstjänsten under höjd beredskap i 120 kommuner.

Regeringens sammantagna bedömning innebär att nuvarande inriktning av

verksamheten bör gälla även för år 1999. Regeringen bedömer att målen för

funktionen i 1996 års totalförsvarsbeslut kommer att kunna nås.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999,

i fråga om ramanslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,

medge beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet av

anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans

uppgår till högst 540 miljoner kronor.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för

budgetåret 1999 låta Statens räddningsverk ta upp lån i Riksgäldskontoret

för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om 1 177 miljoner

kronor.

Till och med år 1998 har utgifter för fredsräddningstjänsten beräknats

under anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. För

åren 1999-2001 beräknas utgifterna under ett nytt anslag, C 5 Statens

räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor. Detta kommer att innebära att

funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst endast omfattar

beredskapsverksamhet och därmed blir jämförbar med övriga funktioner inom

det civila försvaret.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 1 053 531 000 kr till anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd

och räddningstjänst.

Motionen

I partimotion Fö205 (fp) föreslås, som tidigare framgått, att det överförs

ytterligare sammanlagt 150 miljoner kronor till anslaget A 1 Försvarsmakten

från anslagen B 1 Funktionen Civil ledning och B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst (yrkande 2 i denna del). I motionen

föreslås vidare att riksdagen begränsar regeringens bemyndiganden för

funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst med till sammanlagt 250

miljoner kronor, då produktion av skyddsrum bör begränsas och inriktas mot

områden, där riskerna bedöms som störst (yrkande 3).

Utskottet

Frågan om skyddsrumsbyggandet inom funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst har varit föremål för utskottets utförliga behandling vid

riksdagens fyra senaste riksmöten (bet. 1994/95:FöU4, bet. 1995/96:FöU1,

bet. 1996/97:FöU1, bet. 1997/98:FöU1, yttr. 1997/98:FöU2y). Vid utskottets

senaste uttalanden i denna fråga anförde utskottet bl.a. att det nuvarande

systemet för styrning, budgetering och finansiering av skyddsrumsbyggandet

- enligt utskottets bedömning - inte har den precision som de nya

principerna och bestämmelserna för budgetering och anslagstilldelning

ställer krav på. Arbetet med att utarbeta ett nytt och bättre fungerande

system måste sålunda drivas vidare med stor skyndsamhet. Utskottet

underströk också det mycket angelägna behovet av en fortsatt intensifierad

översyn av riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet.

Utskottet kan nu äntligen konstatera av regeringens redovisning i

budgetpropositionen att den revidering av mål- och riskanalyserna, som

ligger till grund för planeringen av skyddsrumsbyggandet, och de nya

nationella planeringsregler som införts, medfört att behovet av

skyddsrumsplatser minskat avsevärt jämfört med tidigare gällande

planeringsförutsättningar. Produktionen av skyddsrum sker således mycket

restriktivt och enligt vad utskottet nyligen inhämtat, så är en

grundläggande utgångspunkt att produktion endast skall ske där riskerna

bedöms vara störst. Utskottet, som upprepade gånger framhållit behovet av

en översyn av riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet, ser därför med

tillfredsställelse på denna utveckling.

Vidare vill utskottet framhålla att i budgetpropositionen för år 1999

föreslår regeringen att bemyndiganden för nya förpliktelser för funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst år 1999 skall uppgå till sammanlagt

335 miljoner kronor. Av detta belopp avser 110 miljoner kronor

ledningsplatser och sambandssystem för kommunal räddningstjänstledning m.m.

under höjd beredskap och 225 miljoner kronor nya bemyndiganden för

skyddsrumsbyggande.

Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört torde yrkandet i motion Fö205 (fp

) yrkande 3 bli tillgodosett med de nya planeringsförutsättningarna. Någon

ändring av anslagstilldelningen till funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst i enlighet med yrkande 2 i samma motion anser utskottet mot

bakgrund av det ovan anförda inte behövas. Motion Fö205 (fp) yrkande 2 i

denna del och yrkande 3 behöver därför inte bifallas av riksdagen.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,

medge beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet av

anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans

uppgår till högst 540 miljoner kronor.

Utskottet föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för

budgetåret 1999 låta Statens räddningsverk ta upp lån i Riksgäldskontoret

för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om 1 177 miljoner

kronor.

Utskottet har inget att erinra om att utgifter för fredsräddningstjänsten

beräknas under ett nytt anslag, C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd

mot olyckor. Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst kommer således

endast att omfatta beredskapsverksamhet. Utskottet föreslår att riksdagen

anvisar ett ramanslag på 1 053 531 000 kr till anslaget B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1999.

Anslag B 4 Funktionen Psykologiskt försvar

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 50-51)

anfört om anslag till funktionen Psykologiskt försvar. Utskottet behandlar

även motion Fö310 (s).

Regeringen

Styrelsen för psykologiskt försvar är funktions-ansvarig myndighet.

Anslaget omfattar utgifter som Styrelsen för psykologiskt försvar har i

fråga om uppdrag att bedriva verksamhet inom forskning, bered-

skapsplanläggning och utbildning samt information om säkerhetspolitik och

total-försvar. Anslaget omfattar även utgifter för information om

civilbefolkningens möjligheter att inom folkrättens ramar bjuda en ockupant

motstånd samt uppgifter med anknytning till beredskapsplanläggning inom

radio- och TV-området. I anslaget ingår även belopp för Styrelsens

uppgifter när det gäller beredskap inför svåra påfrestningar på samhället i

fred.

Regeringen har ålagt myndigheten att tillsammans med Försvarshögskolan och

i samråd med Försvarsmakten och Försvarets forskningsanstalt studera

informations-krigföring. Den första studien redovisades för regeringen i

augusti 1997. Studien, som delvis är hemlig, kommer bl.a. fram till att en

nationell policy bör formuleras. Vidare ges förslag som möjliggör överblick

på informations-krigföringens område. Fortsatta studier pågår under år 1998

.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vid-tagits i syfte att förbättra

funktionens förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt. Regeringen

bedömer att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för år 1999

.

För att skapa bättre förutsättningar för Styrelsen för psykologiskt

försvar att nå sina målgrupper genom dialoger, interaktiva spel och

övningar skall myndigheten göra en särskild satsning på modern

informationsteknik. Regeringen anser denna uppgift vara av sådan vikt att

Styrelsen för psykologiskt försvar, genom en omfördelning inom den civila

ekonomiska planeringsramen, bör anvisas ytterligare anslagsbelopp.

Regeringen kommer att följa upp att åtgärder vidtas som planerat.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 19 317 000 kr till anslaget B 4 Funktionen Psykologiskt

försvar.

Motionen

I motion Fö310 (s) av Carina Hägg anförs att det moderna IT-samhället och

särskilt Internet medför en nödvändig omdefiniering av vad som utgör

gränsen för en stat. Den traditionella bilden av stater som staters fiende

behöver nödvändigtvis inte gälla längre. Det kan lika gärna vara enskilda

företag eller individer som på något sätt angriper eller stör ett lands

informationsstruktur. För att skapa bättre kunskap behöver vi mer av

forskning och studier som belyser hur myndigheter och medier använder IT i

arbetet med att förmedla korrekt information, kontrollera korrektheten i

informationen och motarbeta felaktig information för att en beredskap på

området skall kunna upprätthållas.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om funktionen

Psykologiskt försvar.

Beträffande yrkandet i motion Fö310 (s) vill utskottet erinra om att enligt

1998 års regleringsbrev har Styrelsen för psykologiskt försvar ett flertal

uppdrag som rör informationskrigföring. Utskottet kan härvid bl.a. nämna

att Styrelsen för psykologiskt försvar och Försvarshögskolan tillsammans

och i samråd med Försvarsmakten och Försvarets forskningsanstalt skall,

enligt 1998 års regleringsbrev, fortsätta att studera möjligheterna till

aktiva åtgärder inom informationskrigföring.

Styrelsen och Försvarshögskolan skall också gemensamt ha beredskap att

löpande lämna fördjupat underlag till regeringens arbetsgrupp för skydd mot

informationskrigföring samt till Försvarsdepartementet inför kontroll-

stationen.

Utskottet har därutöver erfarit att Styrelsen och Försvarshögskolan i

september 1998 överlämnat ett fördjupat underlag till regeringen som rör

ansvar och resurser för att bl.a. kunna följa viss informationsverksamhet

på Internet.

Utskottet bedömer att regeringen tagit tillräckliga initiativ i denna

fråga. Något särskilt uttalande från riksdagens sida behövs därför inte.

Motion Fö310 (s) bör därför avslås av riksdagen.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 19 317 000 kr

till anslaget B 4 Funktionen Psykologiskt försvar för budgetåret 1999.

Anslag B 5 Funktionen Ordning och säkerhet

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 51) anfört

om anslag till funktionen Ordning och säkerhet.

Regeringen

Rikspolisstyrelsen är funktionsansvarig myndighet. Målet för funktionen är

att under höjd bered-skap snabbt kunna ge skydd åt totalförsvarsviktiga

anläggningar, kunna upp-rätthålla allmän ordning och säkerhet i samhället

och kunna lämna allmänheten skydd och hjälp.

Under år 1998 kommer utbildning av ca 230 poliser och ca 450

totalförsvarspliktiga att äga rum. Rikspolisstyrelsen planerar att utbilda

ytterligare ca 140 polismän och ca 830 totalförsvarspliktiga under år 1999.

Rikspolisstyrelsen har i särskild ordning anmält till regeringen att det

inte är möjligt att bygga ut beredskapspolisorganisationen i den omfattning

som anges i 1996 års totalförsvars-beslut.

Regeringen bedömer att de åtgärder som hittills vidtagits i syfte att

utbilda ett ökat antal total-försvarspliktiga för beredskapspolis-

organisationen inte varit tillräckliga. Det kan konstateras att det i 1996

års total-försvarsbeslut angivna kvantitativa målet vad avser antalet

utbildade inte kommer att kunna uppnås med nuvarande utbildningstakt. Rege-

ringen har därför gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att inför den

säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999 redovisa vilka konsekvenser en

eventuellt förändrad inriktning av 1996 års totalförsvarsbeslut i denna del

får för totalförsvarsförmågan. Inriktningen skall vara att ca 1 000

personer skall utbildas under år 1999.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 31 517 000 kr till anslaget B 5 Funktionen Ordning och

säkerhet.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om funktionen

Ordning och säkerhet.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 31 517 000 kr

till anslaget B 5 Funktionen Ordning och säkerhet för budgetåret 1999.

Anslag B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 52 och 53)

anfört om bemyndiganden, beredskapsinvesteringar och anslag till funktionen

Hälso- och sjukvård m.m.

Regeringen

Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet. Målet för Socialstyrelsens

arbete med funk-tionen är att prioritera områden där förmågan inte varit

godtagbar inom delfunktionerna hälso- och sjukvård, socialtjänst, miljö-

och hälsoskydd samt smittskydd.

El-, vatten- och värmeförsörjning är viktiga förutsättningar för att klara

sjukvårdsbehoven i krig. Socialstyrelsen har fortsatt att lämna bidrag till

reservanordningar vid akutsjukhusen så att mer än hälften av dessa nu har

sådana anord-ningar. Socialstyrelsen har bedrivit ett omfattande

utbildningsprogram rörande hälso- och sjukvården i kris och i krig.

Utbildning har anordnats i bl.a. ledning, radiak- och kemiska olyckor.

Socialstyrelsen har också satsat på att förbättra NBC-beredskapen.

Gränssättande faktorer för funktionens förmåga är den omstrukturering som

hälso- och sjukvården har genomgått och fortfarande genomgår mot en alltmer

heterogen sjukvårdsstruktur. Marginalerna för att klara en ökad belastning

har i huvudsak försvunnit. Dessa förändringar påverkar således beredskapen

inom funktionen.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vid-tagits i syfte att förbättra

funktionens förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt. Rege-ringen

bedömer att nuvarande inriktning bör gälla även för år 1999.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999,

i fråga om ramanslaget B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. godkänna

avtal och beställningar, såvitt avser beredskaps-åtgärder så att behovet av

anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar

tillsammans uppgår till högst 25 miljoner kronor.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för

budgetåret 1999 låta Socialstyrelsen ta upp lån i Riksgälds-kontoret för

beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om 556 miljoner kronor

.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 132 165 000 kr till anslaget B 6 Funktionen Hälso- och

sjukvård m.m.

Utskottet

Utskottet noterar att Socialstyrelsen i sitt arbete prioriterar de områden

inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. där förmågan inte varit godtagbar

och ser med tillfredsställelse på att Socialstyrelsen satsar på att

förbättra NBC-beredskapen. Utskottet har dock inget att erinra mot vad

regeringen anfört om funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

Således föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999, i fråga om ramanslaget B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

godkänna avtal och beställningar, såvitt avser beredskaps-åtgärder så att

behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och

beställningar tillsammans uppgår till högst 25 miljoner kronor.

Utskottet föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för

budgetåret 1999 låta Socialstyrelsen ta upp lån i Riksgälds-kontoret för

beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om 556 miljoner kronor

samt anvisar ett ramanslag på 132 165 000 kr till anslaget B 6 Funktionen

Hälso-och sjukvård m.m. för budgetåret 1999.

Anslag B 7 Funktionen Telekommunikationer m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 53-55)

anfört om avgiftsuttag, investeringsplan, bemyndiganden och anslag till

funktionen Telekommunikationer m.m.

Regeringen

Post- och telestyrelsen som är sektorsmyndighet på teleområdet är

funktionsansvarig myndighet för funktionen Telekommunikationer. Post- och

telestyrelsen upphandlar åtgärder för att till-godose samhällets behov av

uthålliga telekommunikationer i krig och mot fredstida hot. Målet är att

verksamheten inom funktionen Telekommunikationer m.m. skall bedrivas så att

totalförsvarets behov av teletjänster under höjd beredskap tillgodoses.

Verksamheten skall även bedrivas så att de resurser och den beredskap som

skapas skall kunna utnyttjas under svåra påfrestningar på samhället i fred.

Funktionen Telekommunikationer m.m. är prioriterad.

En offentligrättslig avgift tas ut av teleoperatörerna i enlighet med

Teleförordningen (1997:399) för att finansiera åtgärder för att skydda

telekom-munikation mot fredstida hot.

Regeringen redovisar olika åtgärder som vidtagits på området i syfte att

uppnå funktionsmålet. Enligt budgetpropositionen har åtgärderna sammantaget

bidragit till att förbättra funktionens säkerhet vid höjd bered-skap och

vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Regeringen anser dock att den

bedömda beredskapsförmågan den 31 december 1997 ännu inte är godtagbar,

avseende telekommunika-tionernas förmåga att motstå ett väpnat angrepp.

Gränssättande för funktionens förmåga är att telekom-munikationerna är

mycket beroende av samhällets elförsörjning. Det finns för närva-rande inte

tillräckligt med reservkraft. Möjligheterna att prioritera

totalförsvarsviktiga abonnenter är fortfarande mycket små. Funk-tionen är

därmed sårbar.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vidta-gits i syfte att förbättra

funktionens förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt. Under år 1999

skall olika åtgärder genomföras för att uppfylla funktionsmålet, bl.a.

upphandling av reservkraft, fortsatt byggnation av berganläggningar, skydd

av operatörernas driftledningar och nätåtgärder.

Regeringen föreslår att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för tele-

beredskapsavgiften, såvitt avser funktionen Telekommunikationer till

sammanlagt 100 miljoner kronor under budget-året 1999.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt avser funktionen Tele-

kommunikationer m.m. för perioden 1999-2001. Planen är att göra

investeringar för perioden på totalt 488,0 miljoner kronor, varav 166,0

miljoner för år 1999.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

1999, i fråga om ramanslaget B 7 Funktionen Telekommunikationer m.m.

godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och

anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter

budgetåret 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans

uppgår till högst 130 miljoner kronor.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 197 606 000 kr till anslaget B 7 Funktionen

Telekommunikationer m.m.

Utskottet

Utskottet vill här erinra om att på annan plats i detta betänkande har

utskottet pekat på betydelsen av uthållighet inom bl.a.

telekommunikationsområdet. Mot bakgrund av utskottets upprepade uttalanden

i denna fråga ser utskottet med stor oro på att funktionen

Telekommunikationer alltjämt uppvisar avgörande brister i förmågan.

Utskottet som hösten 1997 (1997/98:FöU1 s. 113) förordat en

funktionsutvärdering inom detta område anser, i motsats till vad regeringen

nu anför i budgetpropositionen, att en sådan utvärdering snarast bör

genomföras. Utskottet förutsätter, som ovan redan framhållits, att

regeringen noga följer utvecklingen vad avser förmågan inom funktionen

Telekommunikationer och återkommer till riksdagen med en utförlig

redovisning i denna fråga i samband med 1999 års kontrollstation.

Utskottet har i övrigt inget att anföra mot vad regeringen nu föreslagit

om avgiftsuttag, investeringsplan för Post- och telestyrelsen,

bemyndiganden eller ramanslag för funktionen Telekommunikationer m.m.

Utskottet föreslår således att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för

teleberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen Telekommunikationer till

sammanlagt 100 miljoner kronor under budget-året 1999. Utskottet föreslår

också att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Post- och

telestyrelsen, såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m. för

perioden 1999-2001.

Utskottet föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga

om ramanslaget B 7 Funktionen Telekommunikationer m.m. godkänna avtal och

beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1999 för

dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst

130 miljoner kronor.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 197 606 000 kr

till anslaget B 7 Funktionen Telekommunikationer m.m. för budgetåret 1999.

Anslag B 8 Funktionen Postbefordran

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 56-57)

anfört om bemyndiganden och anslag till funktionen Postbefordran.

Regeringen

Post- och telestyrelsen är funktionsansvarig myndghet. Post- och

telestyrelsen upphandlar bl.a. tjänster, utrustningar och anläggningar för

att trygga samhällets behov av uthållig post-befordran under höjd beredskap

.

Målet för funktionen Postbefordran är att verksamheten skall bedrivas så

att totalförsvarets behov av postal kommunikation samt postgiroverksamhet

skall kunna tillgodoses under höjd beredskap. Verksamheten skall bedrivas

så att de resurser och den beredskap som skapas också skall kunna utnyttjas

vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Regeringens bedömning är att verksamheten har bedrivits på ett sådant sätt

att målen har kunnat uppnås. Regeringen bedömer att de åtgärder som

vidtagits i syfte att förbättra funktionens förmåga har genomförts på ett

godtagbart sätt.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999,

i fråga om ram-anslaget B 8 Funktionen Postbefordran godkänna avtal och

beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar för

beredskapsåtgärder så att behovet av anslags-medel efter budgetåret 1999

för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till

högst 2 miljoner kronor.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 18 239 000 kr till anslaget B 8 Funktionen Postbefordran.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om Funktionen

Postbefordran.

Således föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999, i fråga om ram-anslaget B 8 Funktionen Postbefordran godkänna

avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och

anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslags-medel efter

budgetåret 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans

uppgår till högst 2 miljoner kronor.

Utskottet föreslår också att riksdagen anvisar ett ramanslag på 18 239 000

kr till anslaget B 8 Funktionen Postbefordran för budgetåret 1999.

Anslag B 9 Funktionen Transporter

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 57-59)

anfört om bemyndiganden och anslag till funktionen Transporter.

Regeringen

Överstyrelsen för civil beredskap är funktionsansvarig myndighet.

Verksamheten inom funktionen Transporter skall bedrivas så att

totalförsvarets behov under höjd beredskap kan tillgodoses. Verksamheten

skall även bedrivas så att de resurser och den beredskap som skapas skall

kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt för

internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Funktionens förmåga i nuvarande omvärldsläge bedöms sammantaget som

godtagbar. Funk-tionens förmåga efter en anpassningsperiod bedöms även den

som sammantaget godtagbar. Den planerade verksamheten inom funk-tionen år

1999 kännetecknas av ett fortsatt arbete med att öka handlingsberedskap,

lednings-förmåga och en robust infrastruktur.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999,

i fråga om ramanslaget B 9 Funktionen Transporter godkänna avtal och

beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anlägg-ningar för

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1999 för

dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst

115 miljoner kronor.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 208 714 000 kr till anslaget B 9 Funktionen Transporter.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om funktionen

Transporter.

Således föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 1999, i fråga om ramanslaget B 9 Funktionen Transporter godkänna avtal

och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anlägg-ningar för

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1999 för

dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst

115 miljoner kronor.

Utskottet föreslår också att riksdagen anvisar ett ramanslag på 208 714

000 kr till anslaget B 9 Funktionen Transporter för budgetåret 1999.

Anslag B 10 Funktionen Energiförsörjning

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 59-61)

anfört om avgiftsuttag och anslag till funktionen Energiförsörjning.

Utskottet behandlar även motion Fö204 (kd) yrkande 11.

Regeringen

Funktionen Energiförsörjning är indelad i två delfunktioner. Statens

energimyndighet är funk-tionsansvarig myndighet och ansvarar även för

delfunktionen Bränsle- och drivmedelsförsörj-ning. Svenska kraftnät

ansvarar för delfunktionen Elförsörjning. Vidare har Statens

kärnkraftinspektion uppgifter inom funktionen.

Anslaget används för beredskapsinsatser inom energiområdet som syftar till

att inför höjd beredskap dels vidmakthålla och utveckla

handlingsberedskapen för att möta störningar i energiförsörjningen, dels

minska känsligheten för störningar inom elförsörjningsområdet. Anslaget

används främst för ersättningar som beslutas enligt elberedskapslagen (1997

:288) och för Svenska kraftnäts myndighetsutövning enligt nämnda lag.

Huvudprincipen är att elföretagen är skyldiga att mot ersättning vidta

beredskaps-åtgärder som beslutas med stöd av elberedskapslagen.

Finansiering sker genom elberedskapsavgiften, som är en offentligrättsligt

reglerad avgift. Vidare bekostar anslaget bered-skapsinsatser för

dammsäkerhet.

För elförsörjningen redovisas att vitala funk-tioner inom totalförsvaret

inte kan garanteras en säker elförsörjning. Förmågan att prioritera

elanvändningen har dock förbättrats genom dels de tekniska och

organisatoriska beredskaps-insatser som genomförts, dels det

utredningsarbete som initierats rörande priorite-ringar inom energiområdet.

Fortfarande finns dock betydande förbättringsbehov inom området.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vid-tagits i syfte att förbättra

funktionens förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt. Till följd av

elsystemets karaktär och samhällets elbero-ende finns det dock betydande

brister i förmågan att upprätthålla och återupprätta en fungerande

elförsörjning till totalförsvaret och prioriterade energianvändare i

samband med störningar vid höjd beredskap. Vidare finns det brister i

förmågan att upprätthålla och återupprätta värmeförsörjningen i samband med

sådana störningar.

Regeringen bedömer att verksamheten med funktionssamordning och

delfunktionen Bränsle- och drivmedelsförsörjning har uppvisat vissa brister

, främst till följd av bristande personalresurser.

Enligt budgetpropositionen är det angeläget att upprätthålla en god bered-

skap inom energiförsörjningen. Tyngdpunkten i beredskapsarbetet bör läggas

på åtgärder som syftar till att säkra en hög tillgänglighet i energi-

försörjningen, särskilt elförsörjningen, i störningssituationer och vid

höjd beredskap.

Regeringen redovisar också att Svenska kraftnät i en skrivelse den 30 mars

1998 redovisat ett uppdrag rörande förmågan att hantera svåra påfrestningar

inom elförsörjningen. Regeringen avser att senare för riksdagen redo-visa

bl.a. detta uppdrag i en särskild skrivelse om svåra påfrestningar på

samhället i fred.

Av Svenska kraftnäts skrivelse framgår att verket bl.a. bedömer att det är

angeläget att el-beredskapens regionala organisation också kan utnyttjas i

samband med svåra påfrestningar på elförsörjningen i fredstid. Verket

föreslår därför att verksamhet med planering, utbildning och övning av

krisledning vid svåra störningar i el-försörjningen i fred skall kunna

finansieras från anslaget. Regeringen delar Svenska kraftnäts bedömning och

tillstyrker verkets förslag. Den aktuella verksamheten är att betrakta som

bered-skapsinsatser som syftar till handlingsberedskap för att möta

störningar på energiområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för

elberedskapsavgiften såvitt avser funktionen Energiförsörjning till ett

belopp om sammanlagt 200 miljoner kronor under budget-året 1999.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 228 232 000 kr till anslaget B 10 Funktionen Energiförsörjning

.

Motionen

I kommittémotion Fö204 (kd) av Åke Carnerö m.fl. anförs att regeringen

pekar på vissa allvarliga brister i elförsörjningen. Vitala funktioner inom

totalförsvaret kan inte garanteras en säker elförsörjning och skyddet av

vital teleutrustning samt skydd mot informationskrigföring uppvisar brister

. Enligt Kristdemokraterna är hög tillgänglighet och uthållighet vad gäller

elförsörjningen den viktigaste grunden för att vårt sårbara samhälle skall

kunna fungera i kriser och under höjd beredskap. Kristdemokraterna föreslår

därför att arbetet med att säkerställa största möjliga uthållighet i

elförsörjningen prioriteras under försvarsbeslutsperioden (yrkande 11).

Utskottet

Utskottet vill här erinra om att på annan plats i detta betänkande har

utskottet pekat på betydelsen av uthålligheten inom bl.a. elförsörjningen.

Mot bakgrund av utskottets upprepade uttalande i denna fråga ser utskottet

med stor oro på att delfunktionen Elförsörjning alltjämt uppvisar avgörande

brister i förmågan. Utskottet som hösten 1997 (1997/98:FöU1 s. 113)

förordat en funktionsutvärdering inom detta område anser, i motsats till

vad regeringen nu anför i budgetpropositionen, att en sådan utvärdering

snarast bör genomföras. I likhet med vad utskottet ovan anfört förutsätter

utskottet att regeringen noga följer utvecklingen vad avser förmågan inom

delfunktionen Elförsörjning och återkommer till riksdagen med en utförlig

redovisning i denna fråga i samband med 1999 års kontrollstation.

Mot bakgrund av det ovan anförda anser utskottet att något ytterligare

uttalande i enlighet med vad som föreslås i motionen för dagen inte torde

vara påkallat. Motion Fö204 (kd) yrkande 11 behöver därför inte bifallas av

riksdagen.

Utskottet har i övrigt inget att anföra mot vad regeringen nu föreslagit

om avgiftsuttag eller ramanslag för funktionen Energiförsörjning. Således

föreslår utskottet att regeringen fastställer ett avgiftsuttag för

elberedskapsavgiften såvitt avser funktionen Energiförsörjning till ett

belopp om sammanlagt 200 miljoner kronor under budget-året 1999. Utskottet

föreslår också att riksdagen anvisar ett ramanslag på 228 232 000 kr till

anslaget B 10 Funktionen Energiförsörjning för budgetåret 1999.

Kustbevakningen och nämnder, m.m.

Anslag C 1 Kustbevakningen

Kustbevakningen har till uppgift att i enlighet med sin instruktion och

andra särskilda före-skrifter utföra sjöövervakning och annan kontroll- och

tillsynsverksamhet samt miljö-räddning till sjöss.

Regeringen

I enlighet med uppställda mål har Kustbevak-ningen under år 1997

prioriterat fiskekontroll och yttre gränskontroll. Antalet landnings-

kontroller har därför ökat med ca 45 % och antalet kontroller av varor och

personer har ökat väs-entligt. Omprioritering inom myndighetens verksamhet

har dock medfört att det totala antalet kontroller minskat något i

förhållande till föregående år. Minskningen har skett såvitt gäller farligt

gods, fiske på inre vatten, naturvård, jakt och övervakning av militära

områden. Verksam-heten har bedrivits dygnet runt genom närvaro av 16 fartyg

och 2 flygplan.

Under år 1997 har Kustbevakningen registre-rat 395 oljeutsläpp, att jämföra

med år 1996 då 411 oljeutsläpp registrerades. Eftersom antalet flygtimmar

ökat något i förhållande till år 1996, utan att detta medfört att fler

oljeutsläpp re-gistrerats, kan resultatet tyda på en viss minskning av

antalet oljeutsläpp. Verksamheten inom miljöräddningstjänsten visar på en

god måluppfyllelse vad gäller tidskra-ven och bekämpningsgraden. Det totala

antalet operationer har under år 1997 uppgått till 32. Av dessa är drygt

hälften bekämpningsoperationer och resterande förebyggande operationer.

Kustbevakningens verksamhet har under budgetåret 1997 motsvarat de krav som

regeringen ställt. Regeringen bedömer att Kustbevakningens höga närvaro

till sjöss samt en betydande flyg-övervakning skapar förutsättningar för

hög beredskap och tidiga insatser både vad gäller miljöräddning och

sjöräddning. Vidare bedömer regeringen att detta haft en preventiv verkan

vad gäller brottsligheten till sjöss.

Regeringen föreslår att till ramanslaget C 1 Kustbevakningen anvisas 438

070 000 kr under budgetåret 1999.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner investeringsplan för

Kustbevakningen för perioden 1999-2002.

Motionen

I motion Fö204 yrkande 12 och yrkande 13 i denna del (kd - kommitté)

framhåller Kristdemokraterna att utvecklingen i vårt närområde liksom

Sveriges medlemskap i EU har för Kustbevakningens del inneburit ett

väsentligt ökat övervakningsbehov till sjöss. Avvecklingen av de inre

gränserna genom Sveriges anslutning till Schengenkonventionen innebär att

gränskontrollen måste intensifieras så länge de kompensatoriska åtgärderna

inte fungerar tillfredsställande.

Kustbevakningen har huvudansvaret för miljöräddning till sjöss.

Oljeutsläpp är det vanligaste problemet, och de alltmer omfattande

sjötransporterna av olja och farligt gods ökar behovet av övervakning.

För att kunna möta ökade krav på gränskontroller och miljöskydd till sjöss

anser motionärerna att till Kustbevakningen bör anvisas 45 miljoner kronor

utöver regeringens förslag för år 1999.

Utskottet

Utskottet erinrar om att regeringen i budgetpropositionen för år 1999

redovisar sin bedömning att Kustbevakningens höga närvaro till sjöss samt

en betydande flygövervakning skapar förutsättningar för hög beredskap och

tidiga insatser både vad gäller miljöräddning och sjöräddning. Vidare

bedömer regeringen att detta haft en preventiv verkan vad gäller

brottsligheten till sjöss. Verksamheten inom miljöräddningstjänsten visar

på en god mål-uppfyllelse vad gäller tidskra-ven och bekämpningsgraden.

Mot bakgrund av den bedömningen anser utskottet att förslaget i motion

Fö204 yrkande 12 och yrkande 13 i denna del, att anvisa 45 miljoner kronor

mer än regeringens förslag till Kustbevakningen, inte bör bifallas av

riksdagen. Utskottet anser sålunda att riksdagen bör bifalla regeringens

förslag att till ramanslaget C 1 Kustbevakningen anvisa 438 070 000 kronor

för år 1999 samt godkänna regeringens förslag till investeringsplan för

Kustbevakningen för år 1999-2002.

Anslag C 2 Nämnder m.m.

Ramanslaget avser

vissa mindre nämnder,

Överklagandenämnden för totalförsvaret,

Totalförsvarets chefsnämnd,

bidrag till Svenska Röda korset och

bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar.

Regeringen

Regeringen föreslår att till ramanslaget C 2 Nämnder m.m. anvisas 12 020

000 kr för år 1999.

Vissa mindre nämnder

Utgifterna för vissa mindre nämnder avser verk-samhet vid

Riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder

inom Försvarsdepartementets verksamhets-område, Försvarsmaktens

flygförarnämnd, Försvarets underrättelsenämnd och Gransk-ningsnämnden för

försvarsuppfinningar.

Regeringen beräknar utgifterna för vissa mindre nämnder till 760 000 kr för

budget-året 1999.

Överklagandenämnden för totalförsvaret

Målet för Överklagandenämnden för total-försvarets verksamhet är att med

stöd av föreskrifter och den praxis som nämnden tillämpar avgöra

överklagade pliktärenden i sådan tid att den som klagar får besked innan

han eller hon skall rycka in till tjänstgöring. Över-klaganden i

anställningsärenden skall normalt vara avgjorda senast tre månader efter

den dag då ärendet kommit in till nämnden. Antalet ärenden hos

Överklagandenämnden för totalförsvaret har minskat de senaste åren. Det

förklaras av att repetitionsövningarna har minskat i förhållande till

tidigare. Av sammanlagt 2 387 registrerade ärenden under år 1997 var 2 314

pliktärenden. Dessa var till största del uppskovs-ärenden. Regeringen

bedömer att målen för Överklagandenämnden för totalförsvaret har uppfyllts.

Regeringen beräknar utgifterna för Överklagandenämnden för totalförsvaret

till 5 649 000 kr för budgetåret 1999.

Totalförsvarets chefsnämnd

Målet för Totalförsvarets chefsnämnd är att verka för samordning av viktiga

centrala myn-digheters verksamhet inom totalförsvaret i fred. Under år 1997

har chefsnämnden, utöver den gängse verksamheten, genom enskilda ledamöter

och kanslichefen medverkat i ledningsövningar. Regeringen bedömer att

verksamheten har bedrivits på ett sådant sätt att målet har uppnåtts under

året.

Regeringen beräknar utgifterna för Totalför-svarets chefsnämnd till 921 000

kr år 1999.

Bidrag till Svenska Röda korset

Svenska Röda korset får bidrag av staten för att organisera en nationell

upplysningsbyrå som främst i krig skall bedriva verksamhet enligt folk-

rättsliga konventioner som syftar till att underlätta kontakten med och

återfinnandet av krigsfångar och civilinternerade. Svenska Röda korset har

under år 1997 bedrivit verksamhet som motsvarar målet för stats-bidraget.

Regeringen beräknar bidrag till Svenska Röda korset till 525 000 kr år 1999

.

Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar

Av Centralförbundet Folk och Försvars årsbe-rättelse framgår att en

omfattande verksamhet bedrivits med informationskonferenser, kurser,

studieresor och studiebesök om säkerhetspolitik och totalförsvarsrelaterade

frågor. Verksamheten syftar till att utveckla intresse-gemenskapen mellan

medborgarna och totalförsvaret. Regeringen bedömer att verksamheten mot-

svarar målet för statsbidraget.

Regeringen beräknar bidrag till Central-förbundet Folk och Försvar till 4

165 000 kr för år 1999.

Utskottet

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen när det gäller behov av

medel till ramanslaget 2 Nämnder m.m. Regeringens förslag bör därför

bifallas av riksdagen.

Anslag C 3 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och

andra naturolyckor

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 66 och 67)

anfört om anslag till Statens räddningsverk rörande förebyggande åtgärder

mot jordskred och andra naturolyckor.

Regeringen

Under anslaget, som disponeras av Statens rädd-ningsverk, utbetalas

ersättning till kommuner för åtgärder som vidtas för att förebygga

jordskred och andra naturolyckor.

Medel utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års

kompletteringsproposition om före-byggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor. Under budgetåret 1997 har Ale, Lilla Edets, Sala och

Valdemarsviks kommuner erhållit ersättning.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 25 000 000 kr till anslaget C 3 Statens räddningsverk:

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att till

anslaget C 3 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och

andra naturolyckor m.m. anvisa ett ramanslag på 25 000 000 kr för

budgetåret 1999.

Anslag C 4 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 67) anfört

om anslag till ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Regeringen

Under anslaget, som disponeras av Statens rädd-ningsverk, utbetalas vissa

ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda rädd-

ningsinsatser, bekämpningsoperationer till sjöss samt för utredning av

allvarliga olyckor. Det statliga finansieringsansvaret är styrt av rädd-

ningstjänstlagen (1986:1102).

Under budgetåret 1997 har ersättning lämnats till nio kommuner. Fyra

kommuner har fått ersättning i samband med skogsbränder och tre kommuner i

samband med olyckor vid transport av farligt gods. De största enskilda

utbetal-ningarna har gått till Sollefteå kommun, 2,7 miljoner kronor, med

anledning av skogsbrand och till Trosa kommun, 2,7 miljoner kronor, med

anledning av jordskred.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 20 000 000 kr till anslaget C 4 Ersättning för verksamhet vid

räddningstjänst m.m.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att till

anslaget C 4 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. anvisa ett

ramanslag på 20 000 000 kr för budgetåret 1999.

Anslag C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 67 och 68)

anfört om anslag till Statens räddningsverk. Utskottet behandlar även

motion N333 (fp) yrkande 7.

Regeringen

Under anslaget, som disponeras av Statens rädd-ningsverk, ingår

verksamheterna samhällets räddningstjänst, säkerheten vid verksamheter med

särskilda risker, den enskilda människans förmåga samt den internationella

verksamheten.

Till och med innevarande budgetår har dessa verksamheter beräknats under

anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-ningstjänst. För att

erhålla en mer enhetlig redovisning föreslår regeringen under det angivna

anslaget en uppdelning av de verksamheter som i dag redovisas där.

Regeringen föreslår således att verksamheten Samhällets skydd mot olyckor

fr.o.m. budgetåret 1999 i stället beräknas under förevarande anslag.

Under budgetåret 1997 har Räddningsverket på regeringens uppdrag och i

samverkan med myndigheter och organisationer tagit fram ett

handlingsprogram som syftar till att förbättra den enskilda människans

förmåga att agera på rätt sätt vid olyckor, katastrofer och störningar i

viktiga infrastruktursy-stem. Programmet omfattar bl.a. säkerhetsmedvetande

, första hjälpen, vattensäkerhet, brandskydd samt ett program för

utbildning i skolan.

Regeringen har vidare gett Statens räddnings-verk i uppdrag att efter

samråd med berörda myndigheter och organisationer redovisa even-tuella

brister i alarmeringen av kommunal och statlig räddningstjänst över

larmnumret 112. Räddningsverket har även i uppdrag att verka för att

underlätta rekryteringen av kvinnor till kommunal räddningstjänst.

Statens räddningsverk har lämnat en redo-visning av tillsynen över

länsstyrelsernas verksamhet inom räddningstjänstområdet. Av rapporten

framkommer bl.a. att så gott som samtliga länsstyrelser bedöms uppfylla de

upp-gifter som länsstyrelserna har enligt räddningstjänstlagen (1986:1102).

Räddnings-verket avser att utveckla sitt stöd till länsstyrelserna genom

att bl.a. medverka i tillsy-nen av den kommunala räddningstjänsten.

Under anslaget beräknas även utgifter för handlingsprogrammet för att

förbättra männi-skans förmåga att agera på rätt sätt såväl vid vardagens

olyckor som vid större olyckor, kata-strofer och störningar i viktiga

infrastruktursystem.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 1999 anvisar ett

ramanslag på 328 213 000 kr till anslaget C 5 Statens räddningsverk:

Samhällets skydd och olyckor.

Motionen

I kommittémotion N333 (fp) av Eva Flyborg m.fl. behandlas frågan om

konkurrensförhållandena inom sotningsväsendet. Enligt motionärerna innebär

dagens regler i praktiken att en sotare ges ensamrätt på tjänsterna inom

ett visst område eller distrikt i princip fram till pensioneringen.

Kommunerna har ansvar för att rengöringen sker i enlighet med gällande

bestämmelser. Det förekommer dock nästan aldrig att kommunerna upphandlar

sotningstjänster genom anbud. Priser sätts i stället på central nivå i

förhandlingarna mellan Svenska Kommunförbundet och Sveriges

skorstensfejarmästares riksförbund. Enligt motionärerna är detta exempel på

etableringshinder som särskilt drabbar mindre tjänsteföretagare.

Motionärerna anser därför att sotningsmonopolet måste brytas (yrkande 7).

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag att verksamheten

Samhällets skydd mot olyckor fr. o. m. budgetåret 1999 beräknas under ett

nytt anslag, C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor.

Beträffande motion N333 (fp) yrkande 7, vari föreslås att sotningsmonopolet

bryts, vill utskottet anföra följande.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om bristen på

konkurrens inom sotningsväsendet, senast i februari 1998 (1997/98:FöU2).

Utskottet tog då inte ställning i frågan eftersom regeringen tillsatt en

utredning, som skulle behandla ansvarsfrågan inom sotningsväsendet och bl.a

. föreslå förändringar som befrämjar en ökad konkurrens på området (dir.

1996:115).

Regeringens initiativ ligger sålunda i linje med utskottets strävan att

främja konkurrens och mångfald även inom detta område. Utredningen har nu

överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1998:45) Sotning i framtiden.

Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet anser att regeringens pågående beredning av frågan bör avvaktas

innan riksdagen tar slutlig ställning i frågan. Regeringen bör skyndsamt

redovisa sitt ställningstagande i frågan. Motion N333 (fp) yrkande 7

behöver därför inte bifallas av riksdagen.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att till

anslaget C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor anvisa ett

ramanslag på 328 213 000 kr för budgetåret 1999.

Stödverksamhet

Verksamheten har till huvudsaklig uppgift att stödja övriga

verksamhetsområden inom utgifts-området. Den finansieras huvudsakligen

genom avgifter men även till del genom anslag över statsbudgeten.

I verksamhetsområdet ingår myndigheterna Fortifikationsverket, Försvarets

materielverk, Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan, Försvarets

radioanstalt, Försvarets forsknings-anstalt och Flygtekniska

försöksanstalten samt anslaget D 6 Stöd till frivilliga försvarsorganisa-

tioner inom totalförsvaret.

Fortifikationsverket

Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift

att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k.

försvarsfastigheter. Fortifikationsverkets verksamhet finansieras med

avgiftsinkomster. Verksamheten leds av en styrelse med fullt ansvar.

Det övergripande målet för Fortifikationsver-ket är att fastigheterna skall

förvaltas så att:

- god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås,

- ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan tillhandahållas

för brukarna på konkurrenskraftiga villkor,

- fastigheternas värden bevaras på en för äga-ren och brukaren långsiktig

lämplig nivå.

Fortifikationsverket skall inom ramen för de övergripande målen anpassa sin

verksamhet till förändrade förutsättningar under försvars-beslutsperioden.

Hänsyn till miljö och kulturmiljövärden skall i tillämpliga delar motsvara

vad som gäller för andra stora fastighetsförvaltare.

Regeringen

Fortifikationsverkets omsättning för budgetåret 1997 uppgick till ca 2,9

miljarder kronor. Stats-kapitalet uppgick till ca 10,3 miljarder kronor. En

avkastningsränta om 8 % på detta kapital har inbetalats till statsverket.

Regeringen bedömer med utgångspunkt i Fortifikationsverkets årsredovisning

och infor-mation som har inhämtats på annat sätt att verksamheten under

budgetåret 1997 har genomförts med godtagbart resultat samt att de mål som

riksdagen har godkänt för myndigheten har uppfyllts.

Regeringen avser att genom en ändring i instruktionen för Regeringskansliet

den 1 januari 1999 överföra Fortifikationsverket till Finans-departementets

verksamhetsområde. Därmed kommer verksamheten att fr.o.m. budgetåret 1999

att redovisas till riksdagen under utgifts-område 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning.

Regeringen föreslår (hemställan nr 27) att riksdagen bemyndigar regeringen

att för budgetåret 1999 låta Fortifika-tionsverket ta upp lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler intill

ett sammanlagt belopp av 3 460 000 000 kr.

Regeringen föreslår (hemställan nr 28) att riksdagen godkänner den

investeringsplan för Fortifikationsverket för perioden 1999-2001 som finns

redovisad i budgetpropositionen (utgiftsområde 6, sidan71).

Motionen

I motion Fö802 av Eva Flyborg (fp) och Tom Heyman (m) erinras om att

Västkustens marinkommando (MKV) har meddelat Fortifikationsverket att

Sjöofficerssällskapets byggnad på Nya Varvet i Göteborg inte längre

erfordras för militärt ändamål. Därmed åligger det Fortifikationsverket att

sälja byggnaden till högsta möjliga pris. Motionärerna förmodar att

fastigheten därmed kommer att övergå i privat ägo. Den verksamhet inom

Sjöofficerssällskapet som bedrivits i närmare 170 år skulle därmed upphöra

och en kultur- och personalvård som sällskapet bedriver skulle inte längre

vara möjlig att bedriva.

Förr eller senare kommer motsvarande situation att uppstå även i Stockholm

och Karlskrona. Om sällskapen får möjlighet att förvärva mässlokaler till

skäligt pris kan såväl kultur- som traditionsbevarande försvarsanknutna

organisationer bedrivas ännu under lång tid under hävdvunna former.

Motionärerna föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att förbereda

lagstiftning som möjliggör för kultur- och traditionsbevarande

organisationer att vid behov och till skäligt pris få förvärva de

fastigheter där de bedriver sin verksamhet.

Utskottet

Fortifikationsverket skall enligt sina instruktioner avyttra de fastigheter

som inte behövs för försvarsändamål. Avyttringen skall ske affärsmässigt

och så snabbt och effektivt som möjligt. Utskottet anser inte att det finns

tillräckligt starka skäl för att uppdra åt regeringen att frångå principen

om affärsmässighet i detta enskilda fall. Utskottet är inte främmande för

att ett betydande antal organisationer, enskilda och kommuner kan föra fram

skäl för att på särskilt förmånliga villkor få förvärva fast egendom som

skall avyttras. Utskottet anser därför att beträffande fastighetsförvärv

från Fortifikationsverket motion Fö802 bör avslås av riksdagen.

Utskottet anser vidare att riksdagen bör bemyndiga regeringen att för

budgetåret 1999 låta Fortifika-tionsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret

för investeringar i mark, anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt

belopp av 3 460 000 000 kr.

Riksdagen bör vidare godkänna regeringens förslag till investeringsplan för

Fortifikationsverket för perioden 1999-2001.

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad central

förvaltningsmyndighet med uppgift att anskaffa, vidmakthålla och avveckla

materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten samt att inom detta

område stödja Försvarsmaktens verksamhet. Verksamheten leds av en styrelse

med fullt ansvar. Myndigheten biträder Försvarsmakten i fråga om långsiktig

materiel-försörjningsplanering samt materielsystemkunskap. Försvarets

materielverk får inom sitt verksamhetsområde även tillhanda-hålla tjänster

åt andra myndigheter.

Försvarets materielverk skall genom en kostnadseffektiv, affärsmässig och

säker materielförsörjning bidra till att stärka den samlade

försvarsförmågan. Försvarets materielverk skall anpassa verksamheten till

förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden. Av särskild

betydelse är härvid att bistå Försvarsmakten i dess planering för förmåga

till anpassning samt att öka och fördjupa det internationella samarbetet

inom försvarsmaterielområdet och underlätta svensk försvarsindustris

deltagande i internationella samarbetsprojekt.

Försvarets materielverk behöver ett rörelse-kapital för finansiering av

dels upparbetade kostnader avseende ej slutförda prestationer, dels

utestående förskott till försvarsindustrin och till den interna

verksamheten.

Regeringen

Regeringen bedömer att Försvarets materielverk i huvudsak har nått målen

för budgetåret 1997.

Myndigheten har under 1997 låtit genomföra en kundenkät avseende olika

aspekter på sin verksamhet, riktad mot de helt dominerande kunderna

Försvarsmakten och Kustbevakningen. Enkäten visar på att kunderna i

huvudsak är nöjda med verksamhetens kvalitet men att det även finns behov

av förbättringar.

Försvarsmakten har i sin årsredovisning bedömt kvaliteten på Försvarets

materielverks tjänster. Enligt bedömningen är myndighetens tekniska

kompetens god, medan dess förmåga att hålla avtalade leveranstider och att

göra ekono-miska prognoser bör förbättras.

Regeringen bedömer att resultatet av Försvarets materielverks verksamhet

under budgetåret 1997 i huvudsak är gott. Dock bör myndighetens stöd till

Försvarsmakten utvecklas ytterligare, särskilt vad gäller ekonomiska

prognoser samt förmågan att hålla avtalade leveranstider.

Regeringen föreslår (hemställan nr 29) att riksdagen bemyndigar regeringen

att tillgodose Försvarets materiel-verks behov av rörelsekapital, intill

ett sammanlagt belopp om högst 30 000 000 000 kr för budgetåret 1999, genom

en kredit i Riksgäldskontoret.

Regeringen föreslår vidare (hemställan nr 30) att riksdagen godkänner den

investeringsplan för Försvarets materielverk som finns redovisad i

budgetpropositionen (utgiftsområde 6 s. 73).

Utskottet

Utskottet har intet att invända mot regeringens förslag för Försvarets

materielverk. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen bemyndigar

regeringen att tillgodose Försvarets materiel-verks behov av rörelsekapital

, intill ett sammanlagt belopp om högst 30 000 000 000 kr för budgetåret

1999, genom en kredit i Riksgäldskontoret.

Vidare anser utskottet att riksdagen bör godkänna den investeringsplan för

Försvarets materielverk för perioden 1999-2001 som regeringen föreslagit.

Totalförsvarets pliktverk

Totalförsvarets pliktverk är en till största delen anslagsfinansierad

myndighet vars huvudsakliga uppgifter är att mönstra, skriva in och krigs-

placera totalförsvarspliktiga.

Målet för Totalförsvarets pliktverk är att ge myndigheter och andra som

har bemannings-ansvar inom totalförsvaret stöd och service avseende

bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs in för civilplikt eller

värnplikt. Stöd och service skall även lämnas till de bemannings-ansvariga

i fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring och redovisning av annan

personal inom totalförsvaret.

Regeringen

Totalförsvarets pliktverk har under budgetåret 1997 mönstrat 41 008 män och

antagningsprövat 471 kvinnor. Under april, maj och juni månad gjordes ett

mönstrings- och antagnings-prövningsuppehåll på grund av införandet av ett

nytt redovisningssystem.

Under budgetåret 1997 skrevs 29 744 män och 346 kvinnor in till värnplikt

och 2 784 män och 2 kvinnor in till civilplikt. Övriga blev inskrivna till

utbildningsreserven, var inte tjänstgörings-skyldiga eller samtyckte inte

till inskrivning.

Ett av regeringens verksamhetsmål för Total-försvarets pliktverk är att

minst 75 % av de totalförsvarspliktiga skall skrivas in så att de kan

påbörja grundutbildningen under det år de fyller 19 år. På grund av ett

antal faktorer, som t.ex. ökat utlandsboende, är ca 20 % av de

totalförsvarspliktiga 19 år vid mönstringstillfället, vilket gör det svårt

att uppnå målet.

Stödet till krigsorganisationen har i stort uppnått de mål regeringen har

fastställt. Då Totalförsvarets pliktverks nya informations-system inte

kunde driftsättas i sin helhet under år 1997 uppstod vissa förseningar

rörande krigs-placering av personal som slutfört sin grundutbildning i

Försvarsmakten.

Försvarsdepartementet har följt utvecklings-arbetet av

informationssystemet och begärt kontinuerliga arbetslägesredovisningar av

Totalförsvarets pliktverk. Myndigheten har inkommit med redovisningar

skriftligt och genom föredragningar. Säkerhetsgranskningen och

ackrediteringsprocessen har skapat en säker grund för det fortsatta

utvecklingsarbetet.

Regeringen bedömer att målet som riksdagen har godkänt för Totalförsvarets

pliktverk har uppfyllts och att resultatet av verksamheten är gott.

Regeringens mål att 75 % av de total-försvarspliktiga skall skrivas in så

att de kan påbörja grundutbildningen under det år de fyller 19 år bör

ändras. Av de totalförsvarspliktiga som skrivs in till grundutbildning

skall minst 70 % påbörja sin grundutbildning under påföljande år.

Regeringen anser att Totalförsvarets plikt-verks arbete i samverkan med

utbildningsanordnare för att minska antalet ändrade inskrivningsbeslut före

inryckning och för att minska avgångar under grundutbildning är av stor

vikt. Regeringen avser därför att fort-sätta att ge Totalförsvarets

pliktverk och utbildningsanordnare uppdrag att i samverkan arbeta för detta

.

Regeringen föreslår (hemställan nr 31) att riksdagen till ramanslaget D 1

Totalförsvarets pliktverk anvisar 235 900 000 kr för år 1999.

Utskottet

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen anfört beträffande

Totalförsvarets pliktverk. Utskottet förordar därför att riksdagen bifaller

regeringens förslag och anvisar 235 900 000 kr till ramanslaget D 1

Totalförsvarets pliktverk för år 1999.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan bildades den 1 januari 1997 genom en sammanslagning av

tidigare Militär-högskolan och Försvarshögskolan. Sammanslagningen har

medfört att total-försvarsprofilen stärkts. Under år 1997 har skolan fått

en fastställd verksamhetsinriktning.

Målet för Försvarshögskolan är att genom utbildning och forskning stödja

totalförsvarets kompetensuppbyggnad och chefsutveckling av såväl militär

som civil personal. Försvars-högskolans verksamhet finansieras

huvudsakligen genom avgifter. Verksamheten leds av en rektor. Vid skolan

finns en prorektor som är rektorns ställföreträdare.

Regeringen

Myndigheten har på ett godtagbart sätt genom-fört sina uppgifter inom

samtliga verksamhetsgrenar. Tre professurer har inrättats och högskolan har

haft ett antal gästprofessorer samt antagit nya doktorander. Den taktiska

utbildningen har integrerats med skolan i övrigt. Totalförsvarets växande

internationella engagemang har åter-speglats genom att utbildningen har

fått väsentligt ökade inslag av studier av inter-nationella fredsfrämjande

operationer och av krishantering. Skolan har inom ramen för PFF genomfört

ett antal utbildningar och seminarier. Ett utbildningspaket i etik för

officerare har tagits fram. Vidare har en omfattande förstudie om

informationskrigföring gjorts tillsammans med Styrelsen för psykologiskt

försvar.

Försvarshögskolan har inkommit med ett förslag om framtida finansiering av

Institutet för Högre totalförsvarsutbildning (f.d. Försvarshögskolans

verksamhetsområde). Skolan föreslår att en avgiftsfinansiering införs. Det

bör ske enligt i huvudsak samma princip som redan tillämpas för den högre

militära chefsutbildningen, dvs. genom beställningar och dialoger med

berörda myndigheter. Enligt förslaget skall regeringen, på samma sätt som

för närvarande tillämpas för den internationella utbildningen inom PFF-

området m.m., styra de ekonomiska resurserna till specifika områden.

Försvarshögskolan föreslår att resurser i minst samma storleksordning som

under anslaget beräknats för verksamhetsgrenen Högre chefsutbildning för

totalförsvaret för budgetåret 1998 (ca 10 miljoner kronor) i regleringsbrev

överförs till beställande myndigheter. Detta innebär att 75 % av beloppet

förs över till Överstyrelsen för civil beredskaps anslag och resterande del

till Försvarsmaktens anslag. Över-styrelsen föreslås härvid att företräda

alla civila kunder inklusive riksdag, regering, näringsliv, medier m.fl.

Försvarshögskolan förutsätter dock att kursdeltagarna även fortsättningsvis

kommer att tas ut av skolan.

Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1997 har genomförts

med ett gott resultat.

Regeringen bedömer att finansieringen av den verksamhet som tidigare

bedrivits vid den f.d. Försvarshögskolan bör ske i enlighet med

Försvarshögskolans förslag.

Regeringen föreslår (hemställan 31) att riksdagen till ramanslaget D 2

Försvarshögskolan anvisar 26 357 000 kr för år 1999.

Utskottet

Utskottet erinrar inledningsvis om att riksdagen i 1996 års försvarsbeslut

accepterade att Militärhögskolan och Försvarshögskolan slogs samman till en

ny utbildningsanstalt - Försvarshögskolan. När det gällde resurserna för

verksamheten vid den tidigare Försvarshögskolan - som främst bedrev

utbildning i säkerhetspolitik och totalförsvarssamverkan för huvudsakligen

civila organisationers behov - anförde utskottet (bet. 1996/97:FöU1 s. 220

, rskr. 199) bl.a. följande:

Det är enligt utskottets mening angeläget att högre civila och militära

befattningshavare inom stat, kommuner, näringsliv samt medier även

fortsättningsvis attraheras av gemensam utbildning i säkerhetspolitik och

totalförsvar på hög nivå. Utskottet delar därför flera motionärers önskemål

om behovet att på olika sätt säkerställa att den speciella inriktning och

karaktär som kännetecknar Försvarshögskolan kan bevaras.

- - -

Mot bakgrund härav anser utskottet det angeläget att organisationsfrågorna

får en sådan lösning som innebär dels att den del av verksamheten som

vänder sig till en kvalificerad internationell deltagarkrets får en

distinkt identitet, dels att utrikespolitisk kompetens kommer att finnas i

verksamheten. Utformningen av verksamheten är även av stor betydelse för

möjligheten att rekrytera kvalificerade lärarkrafter samt föredragshållare

från utlandet.

Genom att verksamheten direkt finansieras med anslag över statsbudgeten

kan riksdagen och regeringen styra omfattningen och ytterst kvaliteten på

utbildningen.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag med

beaktande av vad utskottet nu har anfört.

Utskottet konstaterar att det förslag som regeringen nu lägger fram innebär

att verksamheten bör finansieras med avgifter - och inte som nu genom

anslag som riksdagen anvisar. Det innebär att det överlämnas till

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och Försvarsmakten i förhandlingar

med Försvarshögskolan att ytterst besluta om omfattning, inriktning och

kvalitet på utbildningen. Regeringens förslag ligger inte i linje med vad

utskottet uttalade i anslutning till beslutet om att slå samman de bägge

högskolorna.

Utskottet anser det angeläget att ledande befattningshavare - verksamma

inom såväl det civila som militära försvaret - ges förutsättningar för

utbildning av hög kvalitet i säkerhetspolitik och totalförsvarssamverkan.

Det ligger enligt utskottets mening ett allmänintresse i att sådan

utbildning även fortsättningsvis kan organiseras och genomföras på en

tillräckligt kvalitativ hög nivå för att attrahera ledande

befattningshavare.

Genom den föreslagna finansieringsformen kommer resurserna för detta inte

längre att bestämmas av riksdagen. Utskottet kommer därför att med

uppmärksamhet följa effekterna av den nya finansieringsformen. Regeringens

förslag till anslagsbelopp för ramanslaget D 2 Försvarshögskolan bör

bifallas av riksdagen.

Försvarets radioanstalt

Försvarets radioanstalt är en central förvalt-ningsmyndighet med uppgift

att bedriva signalspaning. Verksamheten bedrivs enligt den inriktning som

regeringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger. Försvarets

radio-anstalt skall också utveckla teknisk materiel och metoder som behövs

för att bedriva denna verk-samhet.

Regeringen

Regeringen bedömer att verksamhet och orga-nisationsutveckling har skett i

enlighet med den av regeringen beslutade inriktningen.

Försvarets underrättelsenämnd har tillstyrkt radioanstaltens budgetunderlag

. Regeringen bedömer att verksamheten kan fortsätta i enlighet med inlämnat

förslag för år 1999.

Regeringen föreslår (hemställan 31) att riksdagen till ramanslaget D 3

Försvarets radioanstalt anvisar 434 640 000 kr för år 1999.

Utskottet

Verksamheten vid Försvarets radioanstalt är av en sådan natur att en

ytterligare redovisning inte bör fogas till riksdagsprotokollet.

Regeringens förslag till ramanslag D 3 Försvarets radioanstalt bör bifallas

av riksdagen.

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt är en i huvudsak avgiftsfinansierad myndighet

som enligt totalförsvarsbeslutet 1996 skall, med beaktande av krav på

relevans och vetenskaplig kvalitet, bedriva forskning och utredningsarbete

för totalförsvaret samt till stöd för nedrustning och internationell

säkerhet.

Regeringen

Det förändrade säkerhetspolitiska läget och den minskade försvarsbudgeten

har påverkat inrikt-ningen av försvarsforskningen. Ökade resurser har

avdelats till försvars- och säkerhetspolitiska analyser samt forskning

relaterad till elektronisk krigföring. Analys och värdering av befintliga

förband har avslutats. Totalt sett har dock efter-frågan ökat - villket

synes naturligt mot bakgrund av krav på framtida handlingsfrihet. Den

internationella utvecklingen vad avser nukleära, biologiska och kemiska

vapen (N-, B- och C-vapen) har resulterat i ökad efterfrågan på och behov

av analyser inom dessa områden. Det säkerhetspolitiska läget och krav på

industriell strukturomvandling inklusive utveckling av dual use-teknologi

ställer i förlängningen även ökat krav på samverkan mellan civil och

militär forsk-ning såväl nationellt som internationellt.

När det gäller den uppdragsstyrda delen av verk-samheten (ca 560 miljoner

kronor år 1997) så är en väl fungerande dialog med uppdragsgivarna en

förutsättning för att uppnå kravet på relevans. Försvarsmakten bedömer att

kvaliteten på leve-rerade tjänster är god. I kundundersökningen som

Försvarets forskningsanstalt gjorde år 1996 framhålls att

Forskningsanstalten är en leve-rantör med hög kompetens, kvalitet,

trovärdighet och objektivitet.

Den anslagsfinansierade delen av verksamheten fördelas på de två

verksamhetsgrenarna Försvars- och säkerhetspolitik (ca 40 miljoner kronor

år 1997) samt Skydd mot N-, B- och C-stridsmedel (ca 83 miljoner kronor år

1997).

När det gäller verksamhetsgrenen Försvars- och säkerhetspolitik, där

regeringen är mottagare av forskningsresultaten, bedrivs ett 30-tal forsk-

ningsprojekt. Studier genomförs avseende försvarets möjlighet till

anpassning, den breddade hotbilden, öststatsstudier, europeiska

säkerhetsstrukturer och internationella insatser. En granskning av

verksamhetsgrenen Försvars- och säkerhetspolitik genomfördes på Forsk-

ningsanstaltens initiativ under år 1997 av en internationell expertgrupp.

Sammanfattningsvis ansåg expertgruppen att forskning bedrivs med hög

kompetens och att man förenar mycket god kundkontakt med ett vetenskapligt

och obero-ende arbetssätt. Regeringen bedömer mot bakgrund av ovanstående

att Försvarets forsk-ningsanstalt lever upp till målsättningen om relevans

och kvalitet.

Inom verksamhetsgrenen Skydd mot N-, B- och C-stridsmedel, där såväl

regeringen som myndigheterna inom totalförsvaret är mottagare av

forskningsresultaten, bedrivs verksamhet inom såväl hotbildsanalys som

skyddsforskning. Under budgetåret 1995/96 granskades verksam-hetsområden

inom skydd mot B- och C-stridsmedel av en internationell expertpanel.

Granskningen visade att den vetenskapliga kompetensen och kvaliteten låg på

en mycket hög nivå men att kopplingen till kundernas behov behövde

förbättras.

Regeringen bedömer att målen avseende relevans och kvalitet i huvudsak har

uppfyllts. Relevansen när det gäller den avgiftsfinansierade verksam-heten

är dock relaterad till funktionsmyndigheternas, främst Försvars-maktens och

Överstyrelsen för civil beredskaps, förmåga till återkoppling mellan

myndigheternas mål och beställd forskning samt deras kompe-tens när det

gäller forskningsbeställning. Regeringen avser därför att begära in

underlag från berörda myndigheter och att se över denna förmåga och

kompetens.

När det gäller den anslagsfinansierade forsk-ningsverksamheten inom NBC-

området är målet avseende kvalitet uppfyllt. Inför 1999 års säker-

hetspolitiska kontrollstation pågår inom Regeringskansliet en översyn av

den interna-tionella utvecklingen när det gäller NBC-vapen. Översynen skall

behandla konsekvenser för berörda myndigheter avseende kunskap, skydd och

beredskap samt forskningsbehov och styrningen av forskning inom området.

Regeringen bedömer att den uppdragsstyrda verksamheten kommer att omsätta

ca 545 miljoner kronor under år 1999.

För den anslagsfinansierade verksamheten föreslår regeringen (hemställan

31) att riksdagen till ramanslaget D 4 Försvarets forskningsantalt anvisar

129 352 000 kr för år 1999.

Utskottet

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen anfört såväl beträffande

den anslagsfinansierade som den avgiftsfinansierade forskningen. Utskottet

förordar sålunda att riksdagen bifaller regeringens förslag och till

ramanslaget D 4 Försvarets forskningsanstalt anvisar 120 352 000 kr för år

1999.

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten är en i huvudsak avgiftsfinansierad myndighet

med uppgift att främja flygtekniken i landet. Verksamheten leds av en

styrelse med fullt ansvar. Enligt total-försvarsbeslutet 1996 har

Flygtekniska försöksanstalten till uppgift att främja utveck-lingen av

flygtekniken inom landet. Utöver detta ställs krav på att Flygtekniska

försöksanstalten skall bedriva forskning med beaktande av krav på relevans

och kvalitet samt att bygga upp egen kompetens för att tillgodose framtida

behov.

Anslaget för år 1998 har ökat i enlighet med 1996 års totalförsvarsbeslut.

Ökningen av ansla-get gäller strategiska investeringar, framförallt en kom-

pressor och en ställbar dysa i syfte att färdig-ställa och i viss mån

vidareutveckla det tidigare beslutade vindtunnelbygget T 1500.

Regeringen

Den internationella utvecklingen inom flygteknikområdet kan på sikt

innebära väsentliga förändringar för svensk flygteknisk utveckling och

forskning. Forsknings- och teknologiprogrammen genomförs i samspel mellan

myndigheter, forskare och industri. Flygtekniska försöksanstalten är aktiv

vad gäller internationell forskningssamverkan och deltar sedan flera år i

diskussioner mellan europeiska flygforskningsinstitut kring rollfördelning

och struktur-förändringar på europeisk nivå.

Verksamheten vid Flygtekniska försöksanstalten är koncentrerad på

forskning och utveckling inom flygteknikområdet och verksamheten utformas

genom uppdrag från främst svenska men även utländska uppdragsgivare.

Regeringen bedömer att Flygtekniska försöksanstaltens verksamhet därmed

främjar utvecklingen av flygtekniken inom landet.

Verksamheten vid Flygtekniska försöksanstalten är avgiftsfinansierad. Det

är regeringens bedöm-ning att uppdragsstyrningen leder till att

verksamheten blir relevant för uppdragsgivarna. Under år 1997 har en grupp

utländska experter på försöksanstaltens uppdrag gjort en obero-ende

utvärdering av forskningskvalitet och inriktning inom verksamhetsgrenen

hållfasthet. Utvärderingen visar att försöksanstalten levere-rar resultat

av hög kvalitet. Verksamheten fick högt betyg men expertgruppen ansåg att

forskarna var för få. Regeringen bedömer att kvaliteten är god inom

verksamhetsgrenen hållfasthet.

Regeringen bedömer att omsättningen på den avgiftsfinansierade verksamheten

under år 1999 kommer att uppgå till ca 139 miljoner kronor.

Eftersom Flygtekniska försöksanstalten har många olika kunder, finns det

inte en enskild beställare som kan ta ansvar för den långsiktiga

kompetensutvecklingen för hela verksamheten. Uppbyggnad av kompetensen på

lång sikt är anslagsfinansierad. Av anslaget finansierar cirka en tredjedel

kompetens-uppbyggande internationell verksamhet såsom EU-projekt och

projekt initierade inom samarbetsorganen Garteur och Aerea och en tredjedel

Flygtekniska försöksanstaltens interna strategiska utveckling. Resterande

tredjedel utgör lånefinansiering av större investeringar inom främst

vindtunnelområdet. Regeringen bedömer att anslaget ger Flygtekniska försöks

-anstalten möjlighet att bygga upp den långsiktiga kompetensen.

För den anslagsfinansierade verksamheten föreslår regeringen (hemställan

31) att riksdagen till ramanslaget D 5 Flygtekniska försöksanstalten

anvisar 37 367 000 kr för år 1999.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anför om Flygtekniska

försöksanstalten och anser - i likhet med regeringen - att ett stöd för den

långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom Flygtekniska försöksanstalten bör

anvisas från statsbudgeten. Regeringens förslag att riksdagen till

ramanslaget D 5 Flygtekniska försöksanstalten anvisar 37 367 000 kr för år

1999 bör sålunda bifallas.

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

Anslaget omfattar utgifter för stöd till den verksamhet som anges i

förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet.

De frivilliga försvarsorganisationer som anges i bilaga till förordningen

(1994:524) om frivillig försvarsverksamhet får bidrag för den del av sin

verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och

administration, försvarsupplysning och rekrytering.

Myndigheterna Försvarsmakten och Över-styrelsen för civil beredskap

disponerar och fördelar beloppen för stöd till de frivilliga

försvarsorganisationerna. Bidragen ges i form av statsbidrag. Överstyrelsen

för civil beredskap och Försvarsmakten skall fr.o.m. årsredo-visningarna

för år 1998 redovisa de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet.

Härutöver tilldelas de frivilliga försvarsorgani-sationerna för sin

utbildningsverksamhet belopp från anslagen:

A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,

B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst samt

B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

Arbets-marknadsstyrelsen tilldelas belopp under anslaget B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Regeringen

De frivilliga försvarsorganisationerna utgör genom sitt starka engagemang

och sin breda kompetens inom skilda områden i samhället en viktig resurs

för landets försvar. Stödet skall även fortsättningsvis lämnas till de

frivilliga försvars-organisationerna så att deras verksamhet främjar

försvarsviljan och ger försvarsverksamheten en bred förankring.

Regeringen föreslår (hemställan 31) att riksdagen till det obetecknade

anslaget D 6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret anvisar 102 396 000 kr för år 1999.

Utskottet

Utskottet har i flera tidigare sammanhang (bet. 1993/94:FöU9, bet. 1996/97

:FöU1) framhållit att organisationernas grundläggande verksamheter,

rekrytering av medlemmar och försvarsupplysning, har ett klart och tydligt

egenvärde för hela totalförsvaret. Ett statligt stöd till denna verksamhet

bör därför inte enbart hänföras till krigsorganisationens kvantitativa

eller kvalitativa behov av utbildad personal, utan även lämnas som ett

allmänt stöd till den frivilliga försvarsverksamheten. Utskottet vidhåller

den uppfattningen.

Utskottet förordar därför att regeringens förslag att till det obetecknade

anslaget D 6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret anvisa 102 396 000 kr för år 1999 bör bifallas av riksdagen.

Anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för år 1999

Under detta avsnitt behandlas regeringens förslag (hemställan 31) avseende

anslag under utgiftsområde 6 Totalförsvar samt motionerna Fö204 yrkandena

12 och 13, Fö205 yrkandena 2 och 7, Fö210 yrkande 7 och Fö317 yrkandena 10-

12.

Regeringen

Regeringen har i budgetpropositionen för år 1999 - volym 5 - lämnat förslag

(hemställan 31) till fördelning av anslag inom utgiftsområde 6

Totalförsvar.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fö317 yrkandena 10-12 (m -

kommitté) att utgifterna under anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser

skall föras över till utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, att till

anslaget A 3 Utveckling och investeringar skall anvisas 22 252 000 000 kr

och att till anslaget B 1 Funktionen Civil ledning skall anvisas 441 020

000 kr.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fö204 yrkandena 12 och 13 (kd -

kommitté) att Kustbevakningens resurser skall ökas samt att anslagen A 1

Förbandsverksamhet och beredskap samt C 1 Kustbevakningen skall räknas upp

med sammanlagt 95 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fö210 yrkande 7 (mp - parti) såväl

en annan utgiftsram som en annan fördelning av utgifterna inom

utgiftsområdet än regeringen åren 2000-2001.

Folkpartiet liberalerna anser i motion Fö205 yrkandena 2 och 7 (fp - parti)

dels att 150 miljoner kronor skall omfördelas från anslagen B 1 Funktionen

Civil ledning och anslaget C 1 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst till anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,

dels att anslaget till de fredsfrämjande truppinsatserna behöver räknas upp

för att motsvara de bedömda behoven under år 1999.

Utskottet

Utskottets överväganden och ställningstaganden till motionerna framgår

närmare i det avsnitt där anslagsförslagen behandlas i betänkandet.

Miljöpartiets förslag i motion Fö210 yrkande 7 till anslagsfördelning inom

utgiftsområdet under åren 2000 och 2001 bör behandlas under kommande

riksmöten.

Under förutsättning av att riksdagen bifaller finansutskottets betänkande

1998/99:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna - såvitt avser

utgiftsområde 6 Totalförsvar - föreslår försvarsutskottet att riksdagen

beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt bilaga 1, som

fogas till detta betänkande.

Utskottet föreslår därför att motionerna Fö204 yrkandena 12 och 13, Fö205

yrkandena 2 och 7, Fö210 yrkande 7 samt Fö317 yrkandena 10-12 avslås av

riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagsförordningen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1 i denna del

avslår motion 1998/99:Fö317 yrkandena 2 och 9,

res. 1 (m, kd)

res. 2 (c, fp)

2. beträffande utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret

1999

att riksdagen

a) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 31 beslutar om

anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för budgetåret 1999 i enlighet med

vad utskottet föreslår (bilaga 1),

b) avslår motionerna 1998/99:Fö204 yrkandena 12 och 13, 1998/99:

Fö205 yrkandena 2 och 7, 1998/99:Fö210 yrkande 7 samt 1998/99:Fö317

yrkandena 10-12,

c) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 1 bemyndigar

regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kr

för år 1999 om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden

föreligger,

d) med bifall till proposition 1998:99:1 yrkande 2 bemyndigar

regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa ut en kreditgaranti för

investeringar i Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrums anläggning och byggnader

under femårsperioden 1999-2003, upp till en nivå av högst 24 000 000 kr,

e) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 10 godkänner

förslaget till investeringsplan m.m. för Försvarsmakten för perioden 1999-

2001,

f) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 12 godkänner

förslaget till investeringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap,

såvitt avser funktionen Civil ledning för perioden 1999-2001,

g) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 21 godkänner

förslaget till investeringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt avser

funktionen Telekommunikationer m.m. för perioden 1999-2001,

h) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 20 fastställer ett

avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen

Telekommunikationer till sammanlagt 100 000 000 kr under budgetåret 1999,

i) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 25 fastställer ett

avgiftsuttag för elberedskapsavgiften såvitt avser funktionen

Energiförsörjning till ett belopp om sammanlagt 200 000 000 kr under år

1999,

j) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 15 bemyndigar

regeringen att för budgetåret 1999 låta Överstyrelsen för civil beredskap

ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett

sammanlagt belopp om 535 000 000 kr,

k) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 17 bemyndigar

regeringen att för budgetåret 1999 låta Statens räddningsverk ta upp lån i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp

om 1 177 000 000 kr,

l) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 19 bemyndigar

regeringen att för budgetåret 1999 låta Socialstyrelsen ta upp lån i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp

om 556 000 000 kr,

m) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 26 godkänner

förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 1999-2002,

n) med bifall till propositionen yrkande 27 bemyndigar regeringen

att för budgetåret 1999 låta Fortifikationsverket ta upp lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler intill

ett sammanlagt belopp om 3 460 000 000 kr,

o) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 28 godkänner

förslaget till investeringsplan för Fortifikationsverket för perioden 1999-

2001,

p) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 29 bemyndigar

regeringen att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital

intill ett sammanlagt belopp om högst 30 000 000 000 kr för budgetåret 1999

genom en kredit i Riksgäldskontoret,

q) med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 30 godkänner

förslaget till investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden

1999-2001,

res. 3 (m, kd, c, fp) - villkor mom. 1

3. beträffande IT inför år 2000

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T223 yrkande 41 och 1998/

99:T818 yrkande 15,

res. 4 (m)

4. beträffande den säkerhets- och försvarspolitiska

kontrollstationen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fö204 yrkandena 1, 6 och

8-10, 1998/99:Fö205 yrkande 1, 1998/99:Fö210 yrkandena 1, 3 och 5, 1998/99:

Fö211 samt 1998/99:Fö317 yrkandena 1 och 3,

res. 5 (m)

res. 6 (mp)

5. beträffande Försvarsmaktens framtida utbildningsprogram

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fö304, 1998/99:Fö305,

1998/99:Fö306, 1998/99:Fö307, 1998/99:Fö309, 1998/99:Fö314, 1998/99:Fö315

samt 1998/99:Fö318,

6. beträffande styrning och uppföljning av det militära

försvaret

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fö204 yrkandena 2 och 3

samt 1998/99:Fö317 yrkandena 5 och 8,

7. beträffande Försvarsmaktens förmåga

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1998/99:Fö204 yrkande 7, 1998/99:Fö205 yrkande

5 och 1998/99:Fö317 yrkande 6 godkänner regeringens förslag till inriktning

av Försvarsmaktens förmåga i olika avseenden med den ändring som utskottet

förordat beträffande förmågan att stödja samhället vid svåra påfrestningar

i fred,

res. 7 (kd)

8. beträffande korttidsutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö205 yrkande 6,

res. 8 (fp)

9. beträffande personell kompetens

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö204 yrkande 5,

res. 9 (m, kd)

10. beträffande ekonomisk ersättning till pliktpersonal

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fö204 yrkande 4, 1998/99:

Fö207 och 1998/99:Fö316,

11. beträffande helikopterorganisationen i Skåne

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fö301 och 1998/99:Fö308,

12. beträffande förvaring av militära skjutvapen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju223 yrkandena 3 och 4,

13. beträffande förbandsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 4

godkänner förslaget till inriktning för förbandsverksamhet,

res. 10 (m, kd, c, fp) - villkor mom. 1

14. beträffande incidentinsatser

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 5

godkänner förslaget till inriktning för incidentinsater,

15. beträffande stöd till samhället

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 6

godkänner förslaget till inriktning för stöd till samhället,

16. beträffande beredskap

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 7

godkänner förslaget till inriktning för Beredskap,

17. beträffande fredsfrämjande truppinsatser

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 8

godkänner förslaget till inriktning av fredsfrämjande truppinsatser,

18. beträffande tekniksatsningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö205 yrkande 4,

res. 11 (m, fp)

19. beträffande utveckling och investeringar

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 9 och

med avslag på motionerna 1998/99:Fö210 yrkande 4, 1998/99:Fö312 och 1998/99

:Fö501 yrkandena 1 och 2 godkänner förslaget till inriktning för utveckling

och investeringar,

res. 12 (m) - villkor mom. 1

res. 13 (kd, c, fp) - villkor mom. 1

res. 14 (v, mp)

20. beträffande översyn av det ekonomiska regelverket

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö317 yrkande 7,

21. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget A 3

Utveckling och investeringar

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1 yrkande 11

bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget A 3

Utveckling och investeringar medge beställningar av materiel m.m. och

utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1999 för

denna materiel m.m. och utvecklingsarbete och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 90 051 400 000 kr,

res. 15. (m, kd, c, fp) - villkor mom. 1

22. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 1

Funktionen Civil ledning

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 13

bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 1

Funktionen Civil ledning, beställa lednings- och signalskyddssystem samt

kommunaltekniska anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter år 1999

för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 124 000

000 kr,

23. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 2

Funktionen Försörjning med industrivaror

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 14

bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 2

Funktionen Försörjning med industrivaror, godkänna avtal om nya

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa

och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 69 000 000 kr,

24. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 16

och med avslag på motion 1998/99:Fö205 yrkande 3 bemyndigar regeringen att

under år 1999, i fråga om ramanslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst, medge beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m.

så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 540 000 000 kr,

res. 16 (fp)

25. beträffande Funktionen Psykologiskt försvar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö310,

26. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 6

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 18

bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 6

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., godkänna avtal och beställningar,

såvitt avser beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år

1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till

högst 25 000 000 kr,

27. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 7

Funktionen Telekommunikationer m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 22

bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 7

Funktionen Telekommunikationer m.m., godkänna avtal och beställningar,

såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder

så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal

och beställningar tillsammans uppgår till högst 130 000 000 kr,

28. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 8

Funktionen Postbefordran

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 23

bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 8

Funktionen Postbefordran, godkänna avtal och beställningar, såvitt avser

tjänster, utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder så att

behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och

beställningar tillsammans uppgår till högst 2 000 000 kr,

29. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 9

Funktionen Transporter

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 yrkande 24

bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 9

Funktionen Transporter, godkänna avtal och beställningar, såvitt avser

tjänster, utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder så att

behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och

beställningar tillsammans uppgår till högst 115 000 000 kr,

30. beträffande elförsörjningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö204 yrkande 11,

31. beträffande sotningsväsendet

att riksdagen avslår motion 1998/99:N333 yrkande 7,

32. beträffande fastighetsförvärv från Fortifikationsverket

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö802.

Utskottet hemställer att ärendet får avgöras efter endast en bordläggning.

Stockholm den 3 december 1998

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Tone Tingsgård (s),

Christer Skoog (s), Karin Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd

), Olle Lindström (m), Rolf Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s),

Berit Jóhannesson (v), Lars Ångström (mp), Erik Arthur Egervärn (c), Runar

Patriksson (fp), Laila Bäck (s), Björn Leivik (m) och Amanda Grönlund (kd).

Reservationer

1. Anslagsförordningen (mom. 1)

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m)

samt Åke Carnerö och Amanda Grönlund (båda kd) anför:

dels att den del av utskottets anförande som på s. 24 börjar med "Efter

det" och på s. 25 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Konsekvenserna av anslagsförordningens tillämpning

Före juni 1996 anslagsavräknades alla förskott till försvarsindustrin som

försvaret betalade. Efter denna tidpunkt, när anslagsförordningen skall

tillämpas fullt ut, betalas förskott med lån. Anslagsavräkning sker först

när materielen levereras - inte när ett eventuellt förskott betalats ut.

Beroende på dels hur de tidigare förskotten - som betalts och

anslagsavräknats före juni 1996 - bokföringsmässigt hanteras i den nya

ordningen, dels omfattningen m.m. av nya förskott som kan lämnas, får det

en avgörande inverkan på vilken verksamhet som kan genomföras under år 1999

och på inriktningen för resten av försvarsbeslutsperioden. En annan för

inriktningen på sikt väsentlig fråga är synen på den s.k. teknikfaktorn.

Utskottet har genom bl.a. föredragningar av företrädare för Försvarsmakten

och Regeringskansliet inhämtat deras bedömning av hur Försvarsmaktens

köpkraft kan komma att påverkas. Försvarsmakten har till regeringen lämnat

ett budgetunderlag som utgår från andra ekonomiadministrativa

förutsättningar än de som regeringen ger uttryck för i budgetpropositionen.

Regeringen anser att det ännu är för tidigt att kunna bedöma

konsekvenserna av anslagsförordningens tillämpning för den materiel som

efterhand levereras och där staten före juni 1996 betalat förskott och som

anslagsavräknats på statsbudgeten. Enligt regeringens mening behöver även

flera faktorer, som t.ex. hanteringen av förskott, erhållen

räntekompensation samt s.k. överplanering, vägas in när man slutligt tar

ställning till omläggningens effekter. Regeringen menar därför att en

samlad bedömning inte bör göras förrän år 2002. Intill dess får eventuella

behov av ökat anslagsutnyttjande hanteras med utökade anslagskrediter.

Som framgått ifrågasätter inte utskottet anslagsförordningens fulla

tillämpning för Försvarsmaktens verksamhet. Det problem som uppstått, och

som inte kunde förutsägas vid beslutstillfället, gäller själva övergången

från det gamla till det nya systemet och endast för de förskott som

betalats före juni 1996. Det är hanteringen av detta arv i redovisning och

planering som, beroende på skilda bedömningar, kan få betydande

konsekvenser för verksamhetsinriktningen.

Utskottet avvisar ökade krediter som metod för att hantera den nu aktuella

situationen. Dels kommer en stor skuld att rullas ett antal år framåt i

tiden, dels föreligger en risk att statsbudgetens utgiftstak kommer att

överskridas. Utskottet har noterat att just det senare har inträffat under

innevarande höst, vilket tvingat regeringen att ge direktiv till bl.a.

Försvarsmakten att söka förskjuta betalningar för materielleveranser till

ett värde av 900 miljoner kronor från år 1998 till år 1999. Behovet av att

belasta anslaget under år 1999 ökar därmed i motsvarande mån.

Anslagskrediter är enligt utskottets mening till för att klara tillfälliga

variationer i medelsbehovet mellan budgetår. Finns det obalanser mellan

verksamhet och ekonomi bör dessa i stället rättas till.

Med regeringens synsätt så kommer det att dröja sex år från reformens

införande till avstämningen av hur övergången till full tillämpning av

anslagsförordningen påverkat Försvarsmaktens köpkraft. Därmed dras

slutsatser först år 2002 om denna budgettekniska omläggning varit

verksamhetsmässigt neutral, dvs. enligt de förutsättningar som riksdagen

uppställde som villkor. Utskottet ifrågasätter om det är praktiskt möjligt

att följa upp och rätt värdera allt som skett under de sex åren.

Våren 1999 skall riksdagen bereda den säkerhetspolitiska kontrollstationen.

Försvarsmaktens uppgifter och verksamhetsinriktning skall då övervägas i

ett flerårigt perspektiv. Att vid detta tillfälle ha stora osäkerheter om

de ekonomiska förutsättningarna är inte tillfredsställande. I stället borde

då läggas en stabil ekonomisk grund för Försvarsmaktens utveckling.

Utskottet utgår från att regeringens budgetförslag för år 1999 grundas på

den inriktning som riksdagen fastställde i 1996 års totalförsvarsbeslut med

de ambitionssäkningar som riksdagen därefter har beslutat, främst under

våren 1998 (bet. 1997/98:FöU11, rskr. 1997/98:268). Regeringen anför i

budgetpropositionen (s. 35) att den härutöver, för att skapa balans i

Försvarsmaktens planering, infört vissa begränsningar i

materielbeställningarna. Regeringen anser dock för sin del att ingen

enskild materielbeställning som utgår, senareläggs eller reduceras i

ambition får sådana konsekvenser att den behöver redovisas för riksdagen.

Utskottet anser sålunda att man inte kan vänta till år 2002 med att göra

den granskning och avstämning av omläggningens effekter på Försvarsmaktens

köpkraft.

Efter att ha övervägt olika vägar för hur frågan nu bör hanteras förordar

utskottet följande.

Riksdagen anmodar regeringen att ge Försvarsmakten och Försvarets

materielverk dispens från tillämpningen av 16 § anslagsförordningen (1996:

1189) för de leveranser av materiel som sker fr.o.m. år 1998 och framåt och

som entydigt hör ihop med de före juni 1996 lämnade, utbetalda och

anslagsavräknade förskotten.

För all annan verksamhet och för all annan materiel tillämpas

anslagsförordningen utan inskränkningar.

Den bokförda skulden hos Riksgäldskontoret skrivs av med ett belopp som

motsvarar nyss nämnda tidigare betalade och anslagsavräknade förskott för

den materiel som levereras.

Riksdagen förutsätter att regeringen och myndigheterna avsätter

tillräckliga resurser för att skyndsamt granska och göra avstämning av

anslagsförordningens köpkraftseffekter. Häri bör även ingå bedömningar av

effekter för räntekompensation till Försvarsmakten och eventuell

överplanering. Uppgiften skall ges hög prioritet och leda till ett resultat

som kan ligga till grund för de anslagsramar som riksdagen skall ta

ställning till för åren 2000, 2001 och 2002 i samband med 1999 års

vårproposition. Detta innebär att anslagsramar bör redovisas för riksdagen

i propositionen inför den säkerhetspolitiska kontrollstationen eller,

senast, i den ekonomiska vårpropositionen år 1999.

Som följd av den dispens som föreslagits i det föregående uppstår vissa

konsekvenser för anslag, anslagssparande och behov av anslagskrediter under

budgetåren 1998 och 1999. Riksdagen bör därför ålägga regeringen att senast

i tilläggsbudgeten för år 1999, som redovisas samtidigt med den ekonomiska

vårpropositionen 1999, komma med förslag till hur anslagsmedlen på

Försvarsmaktens anslag bör disponeras. Konsekvenserna av förslagen bör

samtidigt redovisas.

De åtgärder som utskottet här har förordat innebär att vissa

leveransförpliktelser som försvarsindustrin fullgör - tidigare betalda och

avräknade mot statsbudgetens anslag - inte på nytt behöver avräknas mot

statsbudgeten. Någon anslagshöjning erfordras således inte för att

kompensera för den köpkraftsreduktion som annars skulle kunna uppstå.

Åtgärderna skulle skapa rådrum för att under år 1999 stämma av de

köpkraftsförändringar som uppstår vid övergången till full tillämpning av

anslagsförordningen.

Utskottet förutsätter härvid att riksdagen beslutar om anslag till

Försvars-makten i enlighet med vad regeringen har föreslagit i

budgetpropositionen.

Med de här föreslagna åtgärderna anser utskottet att vad som förordas i

kommittémotion Fö317 (m) dels om att regeringen skall återkomma till

riksdagen med förslag till kompensation för anslagsförordningens effekter (

yrk 2), dels om behovet av ekonomiska resurser för att skapa balans mellan

försvarets uppgifter och resurser (yrk. 9) kommer att tillgodoses.

Motionsyrkandena bör därför inte bifallas av riksdagen.

Utskottet föreslår således dels att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört om dispens från 16 §

anslagsförordningen (1996:1189) fr.o.m. år 1998 för leveransvärden för

sådan materiel som före juni 1996 betalats och anslagsavräknats, dels att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

förslag i 1999 års tilläggsbudget beträffande anslagsmedlens användning.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsförordningen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1 i denna del

och med avslag på motion 1998/99:Fö317 yrkandena 2 och 9 som sin mening ger

regeringen till känna

dels vad utskottet anfört om dispens från 16 § anslagsförordningen

(1996:1189) fr.o.m. år 1998 för leveransvärden för sådan materiel som före

juni 1996 betalats och anslagsavräknats,

dels vad utskottet anfört om förslag i 1999 års tilläggsbudget

beträffande anslagsmedlens användning,

2. Anslagsförordningen (mom. 1)

Erik Arthur Egervärn (c) och Runar Patriksson (fp) anför:

dels att den del av utskottets anförande som på s. 24 börjar med "Efter

det" och på s. 25 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

I samband med utskottets beredning av regeringens budgetförslag har en rad

allvarliga problem redovisats när det gäller att förverkliga planeringen av

Försvarsmaktens verksamhet. Det råder sålunda stor osäkerhet om vilken

verksamhet som kan genomföras år 1999 och därefter, beroende på hur man

bedömer effekterna av övergångstekniken vid tillämpning av

anslagsförordningen.

Våren 1999 skall riksdagen bereda den säkerhets- och försvarspolitiska

kontrollstationen. Försvarsmaktens uppgifter och verksamhetsinriktning

skall då övervägas i ett flerårigt perspektiv. Utskottet anser att

regeringen bör ge Försvarsberedningen i uppgift att under första halvåret

1999 framlägga en särskild rapport över hur olika materielprojekt påverkas

av den säkerhetspoli-tiska kontrollstationen. Beredningen bör vidare

kvantifiera effekterna av anslagsförordningens fulla tillämpning samt lämna

förslag till teknisk lösning. Det är angeläget att ärendet bereds av den

parlamentariska försvarsberedningen där riksdagens samtliga partier är

representerade. Utskottet anser vidare att regeringen skyndsamt måste

uppdra åt Försvarsmakten att prioritera de mest angelägna kompetenserna som

behövs för det militära försvaret, för fredsfrämjande insatser och

internationella samarbetsprojekt inom materielområdet. Försvarsmaktens

prioritering utgör underlag för Försvarsberedningens överväganden.

Utskottet anser sålunda att man inte kan vänta till år 2002 med att granska

och stämma av omläggningens effekter på Försvars-maktens köpkraft.

Åtgärder för att skapa en stabil grund för försvarsplaneringen

Efter att ha övervägt olika vägar för hur frågan nu bör hanteras förordar

utskottet följande ordning.

Riksdagen står fast vid sina tidigare villkor för övergången till full

tillämpning av verksamhetsförordningen. Övergången skall vara

verksamhetsneutral och köpkraftsneutral för Försvarsmakten.

Försvarspolitiken och de ekonomiska förutsättningarna för denna måste

samordnas i den säkerhets- och försvarspolitiska kontrollstationen 1999. En

samlad avstämning av anslagsförordningens köpkraftseffekter skall redovisas

för riksdagen redan under våren 1999. Riksdagen förutsätter att regeringen

ger Försvarsberedningen i uppgift att skyndsamt granska och göra avstämning

av dessa effekter. Eventuella effekter av anslagssparande och

anslagskrediter för åren 1998 och 1999 skall också redovisas i den

ekonomiska vårpropositionen. Uppgiften skall ges hög prioritet och leda

till ett resultat som kan ligga till grund för de anslagsramar som

riksdagen skall ta ställning till för åren 2000, 2001 och 2002 i samband

med 1999 års vårproposition. Detta innebär att anslagsramar bör redovisas

för riksdagen i propositionen inför den säkerhetspolitiska

kontrollstationen eller, senast, i den ekonomiska vårpropositionen 1999.

Regeringen uppdrar åt Försvarets materielverk att, intill dess att frågan

om anslagsförordningens effekter är utklarad, inte fakturera Försvarsmakten

för de tidigare betalade och anslagsavräknade förskotten för den materiel

som levereras under åren 1998 och 1999. Åtgärden ger förutsättningar för

ett anslagssparande. Risken för att överskrida utgiftstaket för staten

begränsas därmed. Eftersom lånet kvarstår påverkas heller inte statsskulden

.

Försvarets materielverk avvaktar tills vidare med att amortera de

bokföringsmässigt uppförda lånen i Riksgäldskontoret till dess att

avstämningen har klarlagt omläggningens köpkraftseffekter.

De åtgärder som utskottet här har förordat innebär inte någon

anslagshöjning. Utskottet förutsätter att riksdagen beslutar om anslag till

Försvarsmakten i enlighet med vad regeringen har föreslagit i

budgetpropositionen. Utskottet anser det nödvändigt att presentera en

lösning som inte gör att statens utgifts-tak överskrids. De av utskottet

föreslagna åtgärderna skulle innebära en mindre risk att utgiftstaket

överskrids under såväl år 1998 som år 1999. Åtgärderna skall skapa det

rådrum som behövs för att under år 1999 stämma av de köpkraftsförändringar

som uppstår vid övergången till full tillämpning av anslagsförordningen.

Utskottet förutsätter vidare att riksdagen beslutar om anslag till

Försvarsmakten i enlighet med vad regeringen föreslagit i

budgetpropositionen.

Som framgått av det föregående ifrågasätter inte utskottet

anslagsförordningens fulla tillämpning. De av utskottet förordade

åtgärderna är temporära. De är nödvändiga för att hantera vissa

budgettekniska övergångsproblem som, om de inte åtgärdas, skulle få

oacceptabla konsekvenser. Utskottet delar alltså finansutskottets

principiella inställning (bet. 1998/99:FiUI s. 10) att anslagsförordningen

i sin helhet skall tillämpas på all statlig verksamhet och att denna

ordning också gäller fortsättningsvis.

Med de här föreslagna åtgärderna anser utskottet att vad som förordas i

kommittémotion Fö317 (m) dels om att regeringen skall återkomma till

riksdagen med förslag till kompensation för anslagsförordningens effekter (

yrk. 2), dels om behovet av ekonomiska resurser för att skapa balans mellan

försvarets uppgifter och resurser (yrk. 9) i allt väsentligt kommer att

tillgodoses. Motionsyrkandena bör därför inte bifallas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsförordningen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1 i denna del

och med avslag på motion 1998/99:Fö317 yrkandena 2 och 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder för att skapa en

stabil grund för försvarsplaneringen,

3. Utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1999 (mom. 2)

Under förutsättning av riksdagens bifall till utskottets hemställan under

mom. 1.

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m),

Åke Carnerö och Amanda Grönlund (båda kd), Erik Arthur Egervärn (c) och

Runar Patriksson (fp) anför:

dels att regeringens förslag till investeringsplan för år 1999 avslås.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag.

dels att utskottets hemställan under 2 e) bort ha följande lydelse:

2 e) att riksdagen med avslag på proposition 1998/99:1 yrkande 10

dels avslår förslaget till investeringsplan,

dels uppdrar åt regeringen att återkomma till riksdagen med ett

nytt förslag,

4. IT inför år 2000 (mom. 3)

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m)

anför:

dels att Moderata samlingspartiet bedömer att det fortfarande råder en

djupt oroande osäkerhet om konsekvenserna av 2000-problematiken för

datasystem och system som innehåller datorstyrd elektronik. Tillgänglig IT-

kompetens är mycket knapp och tidsfristen för analys och åtgärder i IT-

system eller för att skapa beredskap är kort. Det rör sig dessutom om en

risk som alla sektorer i alla samhällsfunktioner utsätts för samtidigt,

vilket innebär att den sammantagna risken för samhället som helhet är

betydligt större än för varje enskild sektor. Inte minst verksamheterna

inom försvarsutskottets område måste ses som en del av helheten, särskilt

vad gäller de olika beredskapsåtgärder som kan behöva vidtas. Vi anser

därför att den uppföljning som initierats av regeringen är otillräcklig och

att en omedelbar kraftsamling är nödvändig. Det gäller att begränsa de

mycket stora kostnaderna för det svenska samhället och så långt det

någonsin är möjligt att begränsa risken för direkta personskador. Vi

förordar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det nu

är mycket hög tid att prioritera och vidta åtgärder inom kritiska system

och att skapa beredskap inom statens verksamheter och övriga

samhällsfunktioner. Vi anser att regeringen bör ge IT-kommissionen eller

motsvarande organ mandat och erforderliga resurser för att snabbt och med

kraft ta itu med problemen inför millennieskiftet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande IT inför år 2000

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T818 yrkande 15 och

med avslag på motion 1998/99:T223 yrkande 41 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

5. Den säkerhets- och försvarspolitiska kontrollstationen (mom. 4)

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m)

anför:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med " Det

finns" och på s. 19 slutar med "sålunda inte bifallas av riksdagen" bort ha

följande lydelse:

Försvarsbeslutet 1996 har havererat. De ekonomiska och säkerhetspolitiska

förutsättningar som gällde vid beslutet saknar i dag i stor utsträckning

relevans. Den försvarspolitiska utmaningen är nu att utifrån dagens

förutsättningar skapa bästa möjliga grund för ett framtida starkt försvar.

Ordning måste skapas i processen inför omprövningen av 1996 års

försvarsbeslut. De förändringsförslag som redovisats av Överbefälhavaren (

ÖB) är i sig så stora att de inte kan rymmas inom kontrollstationsbegreppet

som sådant. Förändringarna är så långtgående att de motiverar beteckningen

ett nytt försvarsbeslut. De traditionella femåriga försvarsbeslutens tid är

förbi. Det är ännu ett motiv för omprövning av gamla begrepp som led i

sökandet efter en ny ordning.

Ett nytt "försvarsbeslut" måste emellertid inte nödvändigtvis fattas

samlat. Ominriktningen kan förvisso betraktas som en evolutionär process.

Men även en sådan process måste ha mål och riktlinjer. I dag saknas en

samlad strategi för hur omprövningen/ominriktningen skall gå till. Beslut

om förändringar i såväl krigsorganisation som grundorganisation är

uppenbart nödvändiga och efterfrågade av Försvarsmakten även före 2001.

Om ÖB:s redovisning kommer att ligga till grund för förändrad inriktning

genom beslut i vår ter sig ett försvarsbeslut 2001 som tämligen oegentligt.

Systemet med femåriga försvarsbeslut har fallit ihop av sin egen tyngd. Det

innebär att det krävs en rejäl omstart och nytänkande såväl vad gäller

processens fortsättning som beredningsformerna.

Enligt utskottets mening måste beredningskonceptet omprövas. Beredningen

måste ges ny ledning, nya direktiv och ett nytt mandat. Beredningens

sekretariat måste uppgraderas också med militär kompetens med hänsyn till

de nya uppgifterna. Inför omprövningen bör beredningen i nästa steg ges en

mer självständig ställning än som arbetsgrupp i Försvarsdepartementet.

De stora förändringar som följt på förra höstens diskrepans mellan anslag

och planerad verksamhet illustrerar detta tydligt. Det förslag - eller

snarare den konsekvensbeskrivning - som ÖB redovisade den 12 oktober 1998

visar på hur kombinationen av nuvarande ekonomiska ramar och regeringens

delvis oförenliga anvisningar från i våras påverkar försvarets framtida

struktur. Den 13 oktober 1998 redovisade ÖB dessutom konsekvenserna av

oförändrade anslag och utgiftsramar för åren 1999-2001.

Ett tidigt vägval är därmed oundvikligt. Den av riksdagen beslutade

säkerhetspolitiska kontrollstationen 1999 omformas därmed i praktiken till

det första steget i en ny beslutsprocess. Det handlar inte längre om att

"kontrollera" 1996 års försvarsbeslut utan att ta konsekvenserna av dels

den säkerhetspolitiska utvecklingen sedan 1995, dels den doktrinutveckling

som skett sedan dess.

Enligt utskottets mening bör försvarsplaneringen i femåriga cykler

överges till förmån för en mer flexibel planering. Inriktningsbeslut med t.

ex. tioåriga mellanrum kompletteras i ett nytt "system" med beslut med

kortare intervall. Enligt vår uppfattning är fem år även inom ramen för

detta resonemang en för lång tid för att korrekt kunna överblickas. En tre-

eller fyraårig beslutsperiod förefaller rimligare. Dessutom bör göras klart

att alla frågor varken kan eller bör lösas i ett sammanhang. Det är fullt

möjligt att nå ett sammantaget bättre resultat genom successiva beslut.

Begreppet försvarsbeslut i dess traditionella bemärkelse bör således enligt

utskottets mening utmönstras.

Mot bakgrund av vad utskottet anför beträffande den försvars- och

säkerhetspolitiska kontrollstationen bör kommittémotion 1998/99:Fö317

följaktligen bifallas av riksdagen. Motionerna 1998/99:Fö204 (fp) yrkandena

1,6 och 8-10, 1998/99:Fö205 (kd) yrkande 1, 1998/99:Fö210 yrkandena 1, 3

och 5 samt 1998/99:Fö211 avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande den säkerhets- och försvarspolitiska

kontrollstationen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fö317 yrkandena 1

och 3 och med avslag på motionerna 1998/99:Fö204 yrkandena 1, 6 och 8-10,

1998/99:Fö205 yrkande 1, 1998/99:Fö210 yrkandena 1, 3 och 5 samt 1998/99:

Fö211 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Den säkerhets- och försvarspolitiska kontrollstationen (mom. 4)

Lars Ångström (mp) anför:

dels att Miljöpartiet de gröna vill inledningsvis erinra om att riksdagen

beslutat (bet. 1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269) att senarelägga

behandlingen av den säkerhetspolitiska kontrollstationen till år 1999. Vi

erinrar om att systemet med kontrollstationer skall bidra till en

fortlöpande politisk prövning av det säkerhetspolitiska läget och dess

konsekvenser för totalförsvarets beredskap, omfattning, utveckling och

förnyelse. I flera motioner framhålls emellertid att kontrollstationen bör

ha karaktären av ett nytt försvarsbeslut och därmed ge en ny inriktning av

Sveriges försvarspolitik.

Vi anser att det finns ett behov av att formulera en ny inriktning av

försvarspolitiken i samband med den aviserade kontrollstationen våren 1999.

En självklar inriktning på anpassnings- och omorienteringsarbetet är att

förbereda för en anpassning till den nya och breddade hotbilden. För att

kunna möta de nya säkerhetspolitiska behoven och möjliggöra en mer

omfattande svensk medverkan i FN:s fredsbevarande arbete måste anslaget

till internationella insatser öka.

Enligt vår mening står det klart att dagens utbildningsstruktur är

kraftigt överdimensionerad och att ett antal regementen, flygflottiljer och

örlogsbaser måste avvecklas.

Miljöpartiet vill även framhålla att en bibehållen traditionellt militär

invasionsstruktur fortfarande står i fokus. Ett av skälen är ett alltför

otillräckligt beslutsunderlag. Regeringen bör därför uppdra åt

Försvarsberedningen och andra beredande myndigheter att ombesörja en

breddning och bättre balans vad gäller beslutsunderlag för att forma

försvarspolitiken.

Det säkerhetspolitiska läget ställer sålunda krav på en omorientering och

modernisering av den svenska försvarspolitiken. Avvecklingen av otidsenliga

delar av det traditionella militära invasionsförsvaret som inte längre

behövs medger kraftiga minskningar av militärutgifterna och därmed stora

ekonomiska besparingar för åren 2000 och 2001.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande den säkerhets- och försvarspolitiska

kontrollstationen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fö210 yrkandena 1, 3

och 5 och med avslag på motionerna 1998/99:Fö204 yrkandena 1, 6 och 8-10,

1998/99:Fö205 yrkande 1, 1998/99:Fö211 samt 1998/99:Fö317 yrkandena 1 och 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Försvarsmaktens förmåga (mom. 7)

Åke Carnerö och Amanda Grönlund båda (kd) anför:

dels att det i 1996 års försvarsbeslut 96 fastställdes övergripande mål och

uppgifter för det militära försvaret. Regeringen föreslår nu en inriktning

av Försvarsmaktens förmågor under följande rubriker:

Förmåga att kunna försvara landet mot väpnat angrepp.

Förmåga att kunna hävda vår territoriella integritet.

Förmåga att kunna genomföra internationella insatser.

Förmåga att kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Förmåga att kunna genomföra anpassning till förändrade krav och

förutsättningar.

Vi menar att det är viktigt att kunna stämma av Försvarsmaktens förmågor i

olika avseenden så att en tydlig bild av tillståndet i krigsorganisationen

kan ges. Därför föreslår vi följande kompletteringar:

Angriparen skall tidigt kunna bekämpas över hela det operativa djupet

oavsett vilka delar av landet som utgör mål för angreppet.

Verksamheten skall bedrivas kontinuerligt så att svenska intressen i vårt

närområde hävdas och så att kränkningar av den territoriella integriteten

upptäcks och avvisas.

Verksamheten skall bedrivas så att förutsättningar skapas för att höja

krigsdugligheten för krigsorganisationen inom ett år efter beslut.

Därutöver skall en stabil grund byggas för en långsiktig anpassning av

försvaret till tänkbara förändrade säkerhetspolitiska lägen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande Försvarsmaktens förmåga

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1 yrkande 3

och med bifall till motion 1998/99:Fö204 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 1998/99:Fö205 yrkande 5 och 1998/99:Fö317 yrkande 6 godkänner

regeringens förslag till inriktning av Försvarsmaktens förmåga i olika

avseenden med de ändringar som förordats dels av utskottet när det gäller

förmågan att stödja samhället vid svåra påfrestningar i fred, dels av

Kristdemokraterna i motion 1998/99:Fö204 när det gäller preciseringar av

övriga förmågor,

8. Korttidsutbildning (mom. 8)

Runar Patriksson (fp) anför:

dels att i det mycket ansträngda budgetläget inför år 1999, och med de

förändringar av försvaret som det kan komma att medföra redan i samband med

kontrollstationen våren 1999, är orimligt att genomföra försöksverksamhet

med korttidsutbildning inom det militära försvaret. Eventuella behov av

värnpliktiga med lägre utbildningskrav kommer för åtskilliga år framöver

att kunna tillgodoses med övertaliga redan fullt utbildade värnpliktiga,

för vilka en plats i krigsorganisationen annars försvinner.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande korttidsutbildning

att riksdagen bifaller motion 1998/99:Fö205 yrkande 6,

9. Personell kompetens (mom. 9)

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m),

Åke Carnerö och Amanda Grönlund (båda kd) anför:

dels att den personella kompetensen hos främst försvarets anställda är

kärnkompetensen i framtidens försvar. De brister som regeringen redovisar i

budgetpropositionen är oacceptabla och måste snarast åtgärdas. Frågan om

personell kompetens kräver enligt vår mening att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som

regeringen avser vidta såväl kort- som långsiktigt. Med anledning av detta

bör kommittémotion Fö204 (kd) yrkande 4 av Åke Carnerö m.fl. bifallas.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande personell kompetens

att riksdagen bifaller motion 1998/99:Fö204 yrkande 5,

10. Förbandsverksamhet (mom. 13)

Under förutsättning av riksdagens bifall till utskottets hemställan under

mom. 1.

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m),

Åke Carnerö och Amanda Grönlund (båda kd), Erik Arthur Egervärn (c) och

Runar Patriksson (fp) anför:

dels att regeringens förslag till inriktning för Förbandsverksamhet för år

1999 avslås. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande Förbandsverksamhet

att riksdagen med avslag på proposition 1998/99:1 yrkande 4

dels avslår förslaget till inriktning för förbandsverksamhet,

dels uppdrar åt regeringen att återkomma till riksdagen med ett

nytt förslag,

11. Tekniksatsningar (mom. 18)

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m)

och Runar Patriksson (fp) anför:

dels att behovet av fortsatt sanering av landets statsfinanser inte medger,

med hänsyn tagen till det säkerhetspolitiska läget, att försvaret nu kan få

en omfattning som i framtiden helt kan möta hot som då skulle kunna

utvecklas. Det gör det nödvändigt att fortsätta bygga på att försvarets

krigsduglighet med särskilda insatser skall kunna höjas under en

ettårsperiod och att en långsiktig tillväxt skall kunna ske under

förutsättning av erforderliga beslut.

Det är en central uppgift för riksdag och regering att återkommande pröva

försvarsmaktens förutsättningar och behov för att klara uppgifterna

återtagning och långsiktig anpassning. Materielförsörjningen och därmed den

svenska försvarsindustrins utveckling blir i detta sammanhang av strategisk

betydelse för möjligheterna för försvaret att genomföra olika nivåer av

anpassning. Dessa frågor behöver därför särskilt ses över, vilket

regeringen bör ges till känna med anledning av förslag beträffande

materielförsörjning och försvarsindustri.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande tekniksatsningar

att riksdagen bifaller motion 1998/99:Fö205 yrkande 4,

12. Utveckling och investeringar (mom. 19)

Under förutsättning av riksdagens bifall till utskottets hemställan under

mom. 1.

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m)

anför:

dels att regeringens förslag till inriktning för utveckling och

investeringar för år 1999 avslås. Regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett nytt förslag.

dels att det är ett vällovligt tillägg till utskottets text om

försvarsindustrin som Socialdemokraterna presenterade efter beslutet att

inte göra något åt försvarets ekonomiska problem knutna till effekterna av

anslagsförordningens tillämpning.

Men om riksdagsmajoriteten väljer att stödja utskottsmajoritetens förslag

för denna hantering av försvarsekonomin ändras förutsättningarna för att

realisera denna inriktning fullständigt. Vänsteröverenskommelsen om den

framtida försvarsekonomin förändrar i ett slag förutsättningarna för svensk

försvarsekonomi. Därmed kommer de höga ambitioner som redovisas i

utskottets text på s. 68 att bli omöjlig att uppfylla.

Verkligheten förändras i mycket liten utsträckning av ord, särskilt när de

står i djup kontrast till det gjorda valet av handlingsväg. Ökat politiskt

exportstöd är under alla förhållanden något som vi ställer oss bakom.

Behovet av ett sådant accentueras ytterligare av den överenskommelse som

gjorts av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Den

långsiktiga trovärdigheten stärks nämligen inte av den fullständiga

osäkerhet om de långsiktiga planeringsförutsättningarna som föreligger

efter vänsteruppgörelsen i försvarsfrågan.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande utveckling och investeringar

att riksdagen med avslag på proposition 1998/99:1 yrkande 9 och

motionerna 1998/99:Fö210 yrkande 4, 1998/99:Fö312 och 1998/99:Fö501

yrkandena 1 och 2

dels avslår förslaget till inriktning för utveckling och

investeringar,

dels uppdrar åt regeringen att återkomma med nytt förslag ,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om försvarsindustrin,

13. Utveckling och investeringar (mom. 19)

Under förutsättning av riksdagens bifall till utskottets hemställan under

mom. 1.

Åke Carnerö och Amanda Grönlund (båda kd), Erik Arthur Egervärn (c) och

Runar Patriksson (fp) anför:

dels att regeringens förslag till inriktning för utveckling och

investeringar för år 1999 bör avslås. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande utveckling och investeringar

att riksdagen med avslag på proposition 1998/99:1 yrkande 9 och

motionerna 1998/99:Fö210 yrkande 4, 1998/99:Fö312 och 1998/99:Fö501

yrkandena 1 och 2

dels avslår förslaget till inriktning för utveckling och

investeringar,

dels uppdrar åt regeringen att återkomma till riksdagen med ett

nytt förslag,

14. Utveckling och investeringar (mom. 19)

Lars Ångström (mp) samt Stig Sandström och Berit Jóhannesson (båda v) anför

:

dels att Miljöpartiet de gröna vill erinra om att det under 1990-talet

pågått en omfattande minskning av militärutgifterna i vår omvärld. De har

minskat med 35% globalt, de har halverats i Europa och bryter man ut och

ser endast till Ryssland har militärutgifterna där minskat med över 80%.

Detta är en följd av att det inte längre existerar en militär hotbild som

motiverar fortsatt höga militärutgifter.

Även i Sverige anser den svenska försvarsmakten att det inte längre finns

något traditionellt militärt invasionshot mot Sverige. Trots det ligger

Sveriges militärutgifter i stort sett kvar på en oförändrat hög nivå.

Materielbeställningarna fortsätter att genomföras som om ingenting hänt.

Bara under 1997 levererades ny krigsmateriel för drygt 18 miljarder kronor.

I Försvarsmaktens planering ryms nu krigsmateriel som beställts för

ytterligare ca 90 000 000 000 kr. Den innefattar beställningar av JAS

Gripen, artillerigranaten BONUS, robotsystemet BAMSE, stridsvagn Leopard,

stridsfordon 90, kustkorvetter, torpeder, radarsystem och

stridsledningscentraler.

Det kan enligt vår mening inte vara rimligt att använda 90 miljarder

kronor av skattebetalarnas pengar på att fullfölja vapenköp som motiverats

med ett hot som enligt militären inte längre existerar. Vi anser det därför

vara befogat att sätta ner foten. Regeringen måste få i uppdrag att se över

materielbeställningarna och inleda förhandlingar om att avbeställa

Försvarsmaktens planerade krigsmaterielinköp. Vi förutsätter att regeringen

härvid beaktar konsekvenserna för sysselsättningen på orter med ett

extremet starkt beroende av militär produktion.

Vi delar inte uppfattningen att försvaret förutsätter ett europeiskt

vapenindustrisamarbete som därmed hamnar utanför den nationella

vapenexportlagstiftningens kontroll. Vi delar inte heller uppfattningen att

regeringen aktivt skall främja en ökad svensk vapenexport.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande utveckling och investeringar

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1 yrkande 9,

med bifall till motion 1998/99:Fö210 yrkande 4 samt med avslag på

motionerna 1998/99:Fö312 och 1998/99:Fö501 yrkandena 1 och 2 godkänner

förslaget till inriktning för utveckling och investeringar med de

förändringar som utskottet förordat,

15. Bemyndigande i fråga om ramanslaget A 3 Utveckling och investeringar (

mom. 21)

Under förutsättning av riksdagens bifall till utskottets hemställan under

mom. 1.

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m),

Åke Carnerö och Amanda Grönlund (båda kd), Erik Arthur Egervärn (c) och

Runar Patriksson (fp) anför:

dels att regeringens förslag till bemyndigande i fråga om

materielbeställningar m.m. under anslaget Utveckling och investeringar för

år 1999 avslås. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt

förslag.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget A 3

Utveckling och investeringar

att riksdagen med avslag på proposition 1998/99:1 yrkande 11

dels avslår förslaget till bemyndigande i fråga om ramanslaget A 3

Utveckling och investeringar att medge beställningar av materiel m.m. och

utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1999 för

denna materiel m.m. och utvecklingsarbete och tidigare beställningar uppgår

till högst 90 051 400 000 kr,

dels uppdrar åt regeringen att återkomma till riksdagen med ett

nytt förslag,

16. Bemyndigande i fråga om ramanslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst (mom. 24)

Runar Patriksson (fp) anför:

dels att i avvaktan på den fortsatta översynen av riktlinjerna för

skyddsrumsbyggande bör produktion av skyddsrum begränsas och inriktas mot

områden, där riskerna bedöms som störst. Beställningsbemyndigandet för år

1998 bör därför begränsas till sammanlagt 250 miljoner kronor, vilket

regeringen bör ges till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1 yrkande 16 och

med bifall till motion 1998/99:Fö205 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1999 (mom. 2)

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m)

anför:

I riksdagen finns en majoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister för förslagen i budgetpropositionen (

prop. 1998/99:1) beträffande ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena

samt beräkningen av statens inkomster avseende 1999 i den statliga budgeten

. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd för beräkningen av det

offentliga utgiftstaket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren

2000 och 2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av politiken deltar vi

inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 6.

För budgetåret 1999 förordar vi i vår parti- respektive kommittémotion att

de medel som regeringen föreslagit att tas upp under anslaget A 2 i stället

förs upp under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Därutöver har vi

föreslagit att anslaget A 3 förstärks med de 2,2 miljarder kronor som krävs

för att till fullo kompensera Försvarsmakten för de effekter av den fulla

tillämpningen som anslagsförordningen innebär för verksamheten under 1999.

I det senare avseendet har vi emellertid under utskottsbehandlingen av

ärendet, i likhet med Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna, föreslagit att den lösning innefattande utebliven

anslagsavräkning av de förskott som redan utbetalts över anslag är den

tekniska metod som i nuvarande läge bör väljas. Frågan om slutregleringen

av effekterna av anslagsförordningen bör dessutom i enlighet med utskottets

förslag beslutas av riksdagen i samband med vårens behandling av

regeringens förslag till tilläggsbudget.

Motivet att överföra anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser till

Utgiftsområde 7 är att efterfrågan på fredsfrämjande truppinsatser bör

skiljas från förmågan att genomföra dem. Insatskostnader bör budgeteras

inom det utgiftsområde som innefattar medel för all biståndsverksamhet

inklusive militärt bistånd i form av missioner på uppdrag eller med mandat

från FN eller OSSE. På så sätt kan även en kontinuerlig avvägning mellan

behovet och anslagen för relativt dyra militära insatser och de insatser

för återuppbyggnad som ligger inom utgiftsområdet. Militär trupp är ofta en

förutsättning för att civila hjälpinsatser skall vara möjliga. Samtidigt

bör denna den dyraste formen av bistånd självfallet minimeras till förmån

för civila hjälpinsatser i syfte att påbörja återuppbyggnaden av raserade

samhällen.

Vi anser vidare att den under 1997 påbörjade utbildningen av civila

beredskapsmän snarast bör avbrytas. De medel som i 1996 års försvarsbeslut

förts över från dåvarande anslaget A 1 Försvarsmakten bör återföras från

anslaget B 3 till det nuvarande anslaget A 1 Förbandsverksamhet och

beredskap.

2. Utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1999 (mom. 2)

Åke Carnerö och Amanda Grönlund (båda kd) anför:

Ersättning till pliktpersonal

Den som blivit uttagen till pliktutbildning får göra ekonomiska

uppoffringar i jämförelse med den som hamnar i utbildningsreserven eller

inte blir antagen till grundutbildning. I avvaktan på resultatet av den

aviserade översynen av pliktsystemet föreslår Kristdemokraterna att

dagersättningen höjs med 5 kr per dag från nuvarande 40 kr till 45 kr per

dag.

Vi är medvetna om att riksdagen har delegerat till regeringen att besluta

om dagersättningens storlek men menar att riksdagen borde återta denna

delegation och höja dagersättningen i enlighet med Kristdemokraternas

förslag.

Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ föreslagit att ramen för

Utgiftsområde 6 Totalförsvar Anslag A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.

m. skall utökas med 50 000 000 kr för år 1999 till 19 434 738 000 kr.

Kustbevakningen och nämnder m.m.

Utvecklingen i vårt närområde liksom Sveriges medlemskap i EU har för

Kustbevakningens del inneburit ett väsentligt ökat övervakningsbehov till

sjöss. Till sjöss är kustbevakaren både polis och tullare, vilket är två

viktiga förutsättningar för att klara den omfattande gräns- och

sjöövervakningen, som omfattar EU:s längsta yttre gräns. Avvecklingen av de

inre gränserna genom Sveriges anslutning till Schengenkonventionen innebär

att gränskontrollen måste intensifieras så länge de kompensatoriska

åtgärderna inte fungerar tillfredsställande.

Förutom den civila gränskontrollen, fiskekontrollverksamheten och

säkerhetsarbetet har Kustbevakningen huvudansvaret för miljöräddning till

sjöss. Oljeutsläpp är det vanligaste problemet, och de alltmer omfattande

sjötransporterna av olja och farligt gods ökar behovet av övervakning.

Snabba ingripanden är viktiga för att kunna begränsa utsläppen och kunna

identifiera fartyg som orsakat utsläpp. Det är 50 till 100 gånger dyrare

att sanera en strand än att ta upp oljan till sjöss.

För att kunna möta ökade krav på gränskontroller och uthålligt bedriva

miljöskydd till sjöss anser Kristdemokraterna att Kustbevakningens resurser

bör förstärkas. I vårt budgetförslag har vi utökat ramen för Utgiftsområde

6 Totalförsvar anslaget C 1 Kustbevakningen med 45 miljoner kronor för år

1999 till 483 070 000 kr.

Sammantaget innebär detta att Kristdemokraterna i sitt budgetförslag har

utökat ramen för Utgiftsområde 6 Totalförsvar med 95 000 000 kronor för år

1999 till 44 202 565 000 kronor.

3. Utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1999 (mom. 2)

Runar Patriksson (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna hade helst sett att det inom anslagsramen för

utgifter inom totalförsvaret för 1999 görs en omfördelning mellan

utgifterna inom totalförsvaret. Till anslaget A 1 Försvarsmakten borde

sålunda överföras ytterligare 150 miljoner kronor från anslaget B 1

Funktionen Civil ledning och anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst. Anslaget B 1 Civil ledning bör minskas med 75 miljoner

kronor i avvaktan på att regeringen återkommer till riksdagen med förslag,

i vilket vidare behov av och former för civila beredskapsstyrkor redovisats

. Anslaget B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst bör också minskas med

75 miljoner kronor, då produktion av skyddsrum bör begränsas och inriktas

mot områden, där riskerna bedöms som störst.

4. Den säkerhets- och försvarspolitiska kontrollstationen (mom. 4)

Åke Carnerö och Amanda Grönlund båda (kd) anför:

I försvarsbeslutet år 1996 angavs att beredskapspolisorganisationen under

försvarsbeslutsperioden skulle utökas med 7 000 personer till att omfatta

15 000 personer, varav 5 000 som särskild del och 10 000 som allmän del.

Beredskapspolisen skall vara en kvalificerad resurs som kan sättas in i ett

tidigt skede vid höjd beredskap. Det mål som angavs i försvarsbeslutet

kommer inte att nås med nuvarande utbildningstakt.

I samband med den säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999 uppkommer

frågan om hur Försvarsmakten i framtiden skall organiseras. I det

sammanhanget bör bl.a. behandlas hur det framtida skyddet av samhällsviktig

verksamhet skall organiseras under höjd beredskap.

5. Den säkerhets- och försvarspolitiska kontrollstationen (mom. 4)

Berit Jóhannesson och Stig Sandström båda (v) anför:

Valet 1998 skapade ett regeringsunderlag med (s), (v) och (mp). En

överenskommelse mellan våra respektive partier har antagits som innebär att

för det kommande budgetåret 1999 kommer fastlagda utgiftsramar och

amortering av statsskulden att respekteras.

Det innebär dock inte att vi saknar kritiska synpunkter på den framtida

försvarspolitiken som den framtonar i föreliggande betänkande.

Vi vill anpassa det nuvarande militärt inriktade invasionsförsvaret till

ett strukturellt annorlunda anpassat försvarsbehov.

"Ett försvar i tiden" är vad vi vill se. Vår vision innebär att vi vill

behålla den folkliga förankringen med en allmän plikttjänst. Men den kan

dock se kvalitativt annorlunda ut än dagens militära utbildning, med större

betoning på att stärka den sociala infrastrukturen, varav det militära och

det civila försvaret borde vara en naturlig beståndsdel.

Vi vill också att man ser över de ekonomiska villkoren för de värnpliktiga

och beaktar de jämställdhetsaspekter som vi fört fram i vår motion, men vi

accepterar tills vidare att avvakta Pliktutredningens kommande betänkande.

Vi återkommer därför i samband med kontrollstationen och i det nya

försvarsbeslut som vi krävt och som bör innehålla fördjupade och mer

konkreta förslag.

En annan punkt där ett omtänkande måste komma till stånd gäller materiel-

anskaffningen. Det nuvarande försvaret är alltför materieltyngt och

uppbundet till försvarsindustrins intressen. Det kan t.ex. inte vara

rimligt att för-svarsanslaget skall betungas med årliga utgifter på 7-8

miljarder kronor tiotals år framöver för att betala av det av

Wallenbergsfären initierade JAS-projeketet. Det är inte heller rimligt att

garantera den militära försvarsmakten oförändrad köpkraft för tid och

evighet när samtidigt den sociala infrastrukturen har genomgått en av sina

största kriser i modern tid med nedskärningar i mångmiljardklassen och när

tiotusentals arbetstillfällen försvunnit från den offentliga sektorn.

Vi är överens om att i krigstid kommer det militära försvaret att få ta i

anspråk de resurser som krävs, men det är inte rimligt att man i djupaste

fredstid tolererar att man samlar på sig stora resurser som dessutom vid

leverans-tillfället är av noll och intet värde - detta på grund av de

egendomliga avskrivningsregler som Försvarsmakten tillämpar. Det försvårar

beslutsprocessen när man inte kan skapa sig en uppfattning om vilka

tillgångar Försvars-makten har i form av materiel, byggnader och mark.

Redovisningssystemet måste göras om. I det sammanhanget ställer vi oss

också tveksamma till användandet av den s.k. teknikfaktorn. I nästan alla

andra sammanhang driver den tekniska utvecklingen fram billigare produkter

med bättre pre-standa, kanske mest tydligt på dataområdet. Det förefaller

obegripligt varför inte förhållandet skulle vara detsamma på det militära

området.

På sikt vill vi reducera anslagsnivån för totalförsvaret, framför allt

genom en reducering av materielanskaffningen. Specifikt vill vi nämna JAS-

projektet där det är önskvärt att avstå från ytterligare beställningar och

att omförhandla ingångna köpeavtal.

Vi vill också anpassa behovet av yrkesofficerare till aktuellt

utbildningsbehov och aktuell hotbild.

Rent konkret tror vi att det är möjligt att uppnå samma försvarskraft med

mindre resurser om vi kan övergå till en mer flexibel försvarsstruktur som

samtidigt engagerar människorna att ställa upp till försvar för nationens

oberoende.

En grundtanke är att världen behöver fria självständiga nationer.

6. Teknikfaktorn

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m)

samt Åke Carnerö och Amanda Grönlund (båda kd) anför:

En viktig förutsättning för kontinuerlig förnyelse av den materiel som

krävs för att upprätthålla en hög försvarsförmåga är att anslagen anpassas

till de verkliga kostnadsförändringarna. Teknikfaktorn, beslutad i 1992 års

försvarsbeslut och vidimerad i 1996 års beslut, är av avgörande betydelse

för att kunna fortsätta utvecklingen mot ett modernt och allsidigt försvar.

Vi menar att regeringen i sina förslag till utgiftsramar för år 2000 och år

2001 borde lagt in kompensation för s.k. teknisk fördyring. Dessutom borde

regeringen för Försvarsmakten klargjort att teknikfaktorn alltjämt och även

under perioden 2002-2006 i enlighet med 1996 års försvarsbeslut skall

utgöra den planeringsgrund som gäller för Försvarsmaktens

materielanskaffning.

Regeringen har enligt vår mening, medvetet eller omedvetet, undanhållit

riksdagen information om att man, då man i samband med vårpropositionen

1998 räknat om förslagen till ramar för Utgiftsområde 6 Totalförsvar,

exkluderat den s.k. teknikfaktorn. Den ram som presenterades i

budgetpropositionen 1998 torde för år 2000 ha innehållit denna kompensation

. Sålunda har regeringen i ytterligare ett avseende vad gäller försvarets

planeringsförutsättningar ändrat på de grundläggande spelreglerna. Det är

enligt vår mening inte acceptabelt.

Den omprövning av teknikfaktorn som i enlighet med riksdagsbeslut skall

ske 1999 borde inte föregripits av ett exkluderande av denna kompensation i

regeringens förslag till utgiftsramar under åren 2000-2001. I stället borde

ett eventuellt beslut om omprövning, genom beslut i riksdagen, ligga till

grund för om teknikfaktorn skall tas bort under de nämnda budgetåren.

7. Försvarsmaktens förmåga (mom. 7)

Runar Patriksson (fp) anför:

Det förslag till inriktning av Försvarsmaktens förmåga som framlagts av

regeringen borde med fördel ha beretts ytterligare inför den kommande

kontrollstationen våren 1999. Det finns emellertid anledning att anta att

dessa frågor, även om riksdagen nu godkänner regeringens förslag i samband

med budgetbehandlingen hösten 1998, kommer att få en fortsatt erforderlig

beredning inför kontrollstationen.

8. Försvarsmaktens förmåga (mom. 7)

Lars Ångström (mp) anför:

Regeringen skriver att verksamheten skall bedrivas så att förutsättningar

skapas för att höja krigsdugligheten för krigsorganisationen. Verksamheten

skall vidare bedrivas så att förutsättningar skapas för successiva beslut

om krigsorganisationens tillväxt eller ominriktning mot andra uppgifter

eller verksamhetsfält som kan förutses nu.

Miljöpartiet anser att uppdraget om att förbereda anpassning också bör

innebära förberedelser för anpassning nedåt vad avser militärutgifterna, på

samma sätt som omvärlden har anpassat sina militärutgifter nedåt.

För att modernisera den svenska försvarspolitiken är det viktigt att

anpassa den till de säkerhetspolitiska krav som en förändrad hotbild

ställer på oss. Det är viktigt att avveckla otidsenliga militära

invasionsstrukturer som hindrar försvaret från att möta dagens och

morgondagens reella hot.

9. Helikopterorganisationen i Skåne (mom. 11)

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik (alla m),

Åke Carnerö och Amanda Grönlund (båda kd) anför:

Försvarsmaktens helikopterorganisation och dess verksamhet behandlades

under riksmötet 1997/98. Fem av riksdagens partier hade ett annat förslag

som resulterade i en reservation.

Moderaterna och Kristdemokraterna har fortfarande uppfattningen att det är

otillräckligt med endast en division i Södra militärområdet om Försvars-

maktens uppdrag skall fullföljas.

Vi anser att Göta helikopterflottilj kommer att få ett orimligt stort

ansvar, nämligen för flygräddningsberedskapen vid tre flygflottiljer varav

två är landets största (F 7 och F 10), för all taktisk helikopterverksamhet

vid två marinkommandon (MKS i Karlskrona och MKV i Göteborg), för civil sjö

- och flygräddningsberedskap i landets tätaste sjötrafikområde (väst- och

sydkusten), för nödhelikopterverksamhet för hela södra och västra Sveriges

befolkning inkluderande landets största fastboende öbefolkning samt

bevakningsansvaret för Västsverige, som är landets största

infrastrukturella risk-område.

Vi anser vidare att regeringsbeslutet leder till personalomflyttningar och

"tomflygningar" med helikoptrar som inte kan anses acceptabla. Exempelvis

kommer helikopterbesättningar att omstationeras från Såtenäs och Ängelholm

till Göteborg och Kallinge men ändå utföra sina uppgifter i anslutning till

nuvarande lokaliseringsorter.

Eftersom inrättandet av Göta helikopterflottilj skall ske den 1 januari

1999 ser vi det dock av praktiska skäl svårt att nu ompröva beslutet.

10. Förbandsverksamhet (mom. 13)

Runar Patriksson (fp) anför:

Beträffande övnings- och skjutfältens framtida användning i

utbildningssyfte bör läget beaktas noga ur miljösynpunkt och deras påverkan

på civil verksamhet utredas. Folkpartiet liberalerna anser också att

eventuell uthyrning av t.ex. Älvdalens skjutfält till Norge bör övervägas

för att motverka de negativa effekter för de boende i Torsby kommun (

Bastuknappen 114 personer i 55 hushåll) som en etablering av ett skjutfält

i norska Gruvberget skulle medföra. Denna öppenhet anser vi också skall

gälla andra övnings- och skjutfält i Sverige som ett led i ett utökat

samarbete inom försvaret. Här vill vi peka på samarbetet i internationella

åtaganden för fredsbevarande syften.

11. Fredsfrämjande truppinsatser (mom. 17)

Runar Patriksson (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna framhöll beträffande fredsfrämjande insatser i

samband med att riksdagen i december 1996 behandlade frågan om deltagande i

SFOR-insatsen i Bosnien-Hercegovina att vi förutsätter att svenskt

deltagande i fredsfrämjande truppinsatser, när så är erforderligt, inte bör

begränsas av formella budgetrestriktioner. I sådana fall förutsätter vi,

att regeringen återkommer till riksdagen för erforderliga beslut. Jag

noterar att försvarsutskottet i sitt yttrande 1996/97:FöU4y och därefter

ställt sig bakom denna uppfattning.

Anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för år 1999

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Verksamhetsområde Utskottets

Anslag (1000-tal kronor) förslag

A Militärt försvar

1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. (ram) 19 384 738

2 Fredsfrämjande truppinsatser (ram) 392 376

3 Utveckling och investeringar (ram) 20 052 000

B Vissa funktioner inom det civila försvaret

1 Funktionen Civil ledning (ram) 491 020

2 Funktionen Försörjning med industrivaror (ram) 108 795

3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst (ram) 1 053 531

4 Funktionen Psykologiskt försvar (ram) 19 317

5 Funktionen Ordning och säkerhet (ram) 31 517

6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. (ram) 132 165

7 Funktionen Telekommunikationer m.m. (ram) 197 606

8 Funktionen Postbefordran (ram) 18 239

9 Funktionen Transporter (ram) 208 714

10 Funktionen Energiförsörjning (ram) 228 232

C Kustbevakningen och nämnder m.m.

1 Kustbevakningen (ram) 438 070

2 Nämnder m.m. (ram) 12 020

3 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och

andra naturolyckor m.m. (ram) 25 000

4 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. (ram) 20

000

5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor (ram) 328

213

D Stödverksamhet

1 Totalförsvarets pliktverk (ram) 235 900

2 Försvarshögskolan (ram) 26 357

3 Försvarets radioanstalt (ram) 434 640

4 Försvarets forskningsanstalt (ram) 129 352

5 Flygtekniska försöksanstalten (ram) 37 367

6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (

obet.) 102 396

Summa för utgiftsområdet 44 107 565