Bet. 1998/99:FöU2

Försvarsutskottets betänkande

1998/99:FÖU02

Kustbevakningen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1998/99

FöU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas fyra motioner som rör

Kustbevakningen och dess verksamhet.

Förslaget av Elizabeth Nyström och Kent Olsson (m)

att ge Kustbevakningen befogenheter att

självständigt utföra nykterhetskontroller till sjöss

- och t.ex. av skoteråkare längs Norrlandskusten -

bör inte bifallas. Utskottet förutsätter att

regeringen överväger lämpligheten av en sådan

lagreglering t.ex. i samband med att uppgifter,

ansvarsfördelning och resurser närmare övervägs

avseende Kustbevakningen och andra organ med

myndighetsutövande uppgifter till sjöss.

Utskottet anser att förslaget av Bertil Persson (m)

att inordna Kustbevakningen i Försvarsmakten bör

avslås. Militär personal skall enligt utskottets

mening inte ges uppgifter som utanför det

traditionella militära verksamhetsområdet rymmer

våld eller tvång mot enskilda.

Utskottet anser - i motsats till Carl Fredrik Graf

och Liselotte Wågö (m) - att det inte behövs något

påpekade för regeringen att ytterligare prioritera

Kustbevakningens fiskekontroller. Regeringen har

redan beslutat att antalet landningskontroller av

Kustbevakningen skall öka under 1999 jämfört med

förra året.

Förslaget av Roy Hansson (m) om att ge regeringen i

uppdrag att utreda möjligheterna till ytterligare

samordning av statlig maritim verksamhet på

Gotland, i synnerhet kring basområdet i Fårösund,

bör anstå. Förutsättningar för en sådan utredning

klarnar när beslut har fattats om bl.a.

Försvarsmaktens framtida organisation.

Motionerna

I motion 1998/99:Fö601 av Elizabeth Nyström och Kent

Olsson (m) framhålls att i Kustbevakningens uppdrag

ingår bl.a. att utföra sjötrafikövervakning enligt

lagen om Kustbevakningens medverkan i polisiär

övervakning (LKP). Denna lag ger enligt motionärerna

kustbevakningstjänstemannen samma befogenheter som

polisen har vid ingripande då det t.ex. gäller

onykterhet till sjöss. De senaste vintrarnas

alarmerande ökning av döds-olyckor, och debatten om

skoterförare som ofta kör alkoholpåverkade när de är

inblandade i olyckor med snöskotrar, kräver åtgärder

från lagstiftarens sida. Motionärerna pekar på att

skoteråkandet längs Norrlandskusten är intensivt på

vintrarna.

Kustbevakningen har resurser att övervaka

skotertrafiken på våra vinter- isar men man har

enligt motionärerna inte de nödvändiga

befogenheterna.

I motion 1998/99:Fö602 framhåller Bertil Persson (m) att när

försvarsanslagen krymps ytterligare blir det alltmer

absurt att den svenska kusten bevakas parallellt av

två skilda övervakningssystem - Kustbevakningen och

Marinen. Motionären anser att vi helt enkelt inte

har råd att kosta på oss lyxen av ett sådant onödigt

dubbelarbete längre, utan nu måste rationella skäl

få överväga.

Kustbevakningen bör därför enligt motionärens

mening snarast inordnas i Marinen, som då ensam

svarar för övervakningsarbetet.

I motion 1998/99:Fö603 tar Carl Fredrik Graf och

Liselotte Wågö (m) upp frågan om Kustbevakningens

fisketillsyn. Under flera år har det förekommit att

utländska fiskare bedrivit tjuvfiske i svenska

vatten. Företrädare för fiskerinäringen upplever,

enligt motionärerna, att Kustbevakningen har svårt

att klara sina kontrollåtaganden. I

budgetpropositionen framgår att Kustbevakningen

under 1997 har prioriterat fiskekontroll och yttre

gränskontroll. Propositionen säger att

omprioriteringar inom myndighetens verksamhet

medfört att det totala antalet kontroller minskat i

förhållande till 1996. Motionärerna upplever detta

som otillfredsställande.

Motionärerna anser att regeringen i sina

instruktioner till Kustbevakningen måste understryka

att fiskekontrollen skall vara en prioriterad

verksamhet.

I motion 1998/99:Fö801 pekar Roy Hansson (m) på att

marinhamnen i Fårösund på norra Gotland de senaste

åren har genomgått en rad förbättringar för att

bättre kunna tillgodose krav från baserade och

tillfälligt baserade fartyg. Det är enligt

motionären möjligt för de flesta statliga fartyg att

förtöja i hamnen. Vid en permanent samordning av

statens maritima verksamhet i Fårösund kan flera

positiva effekter åstadkommas genom de utökade

möjligheterna till samverkan i utbildning,

övervakning eller annan maritim verksamhet. Den

nyligen genomförda övningen Nordic Peace har enligt

motionären visat goda förutsättningar för att med

gemensamma resurser kunna utöva kontroll av

sjöterritoriet liksom ingripande mot illegal

verksamhet.

Gotland, då i synnerhet basområdet kring Fårösund,

är enligt motionären ett naturligt område som väl

lämpar sig för försök med ökad samordning, inte

minst mot bakgrund av den geografiska avgränsningen.

Gotlands Varv AB är lokaliserat till hamnområdet och

det ömsesidiga nyttjandet av hamnen fungerar väl.

Samarbetet med räddningstjänsten inom det kommunala

sambruket med bl.a. samutnyttjandet av tryckkammare

fungerar väl och kan utvecklas ytterligare.

Motionären vill att regeringen utreder

möjligheterna till samordning på Gotland inom

statlig maritim verksamhet.

Utskottet

Kustbevakningens polisiära befogenheter vid

misstanke om brott till sjöss regleras i lagen

(1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid

polisiär övervakning (LKP). Kustbevakningen har

genom LKP givits möjligheter att kunna ingripa vid

vissa brott till sjöss när det inte finns polis på

plats. Lagen ger kustbevakningstjänstemännen rätt

och skyldighet att självständigt, dvs. utan begäran

från annan, ingripa när brott mot bl.a.

trafikregler och säkerhetsanordningar för

sjötrafiken misstänks. LKP ger däremot inte rätt för

Kustbevakningen att göra trafiknykterhetskontroller

till sjöss annat än när polisen begär

Kustbevakningens biträde.

Regeringen har i proposition 1998/99:43

Drograttfylleri och sjöfylleri föreslagit att det

skall införas en promillegräns för grovt sjöfylleri.

Regeringen föreslår att en av de omständigheter som

skall beaktas vid bedömningen av om brottet är

grovt, är om gärningsmannen har en

alkoholkoncentration om minst 1,0 promille i sitt

blod. Därigenom aktualiseras frågan om hur en

effektiv kontroll av dessa och motsvarande regler

för skotertrafiken kan åstadkommas.

Utskottet anser att det är angeläget att

myndigheternas samlade resurser skall kunna

utnyttjas på mest effektiva sätt, inte minst för att

kunna hindra och ingripa mot brott.

Kustbevakningstjänstemännens polisiära befogenheter

att till sjöss ingripa mot brott mot föreskrifter i

lagar och andra författningar har successivt

utvidgats. Något uttryckligt stöd för den typ av

nykterhetskontroller som motionärerna efterlyser

saknas emellertid för Kustbevakningen.

Mot bakgrund av förslaget om en promillegräns för

grovt sjöfylleri förutsätter utskottet att

regeringen överväger den av motionärerna efterlysta

lagstiftningen t.ex. i samband med att uppgifter,

ansvarsfördelning och resurser närmare övervägs

avseende Kustbevakningen och andra organ med

myndighetsutövande uppgifter till sjöss. Motion

1998/99:Fö601 bör sålunda inte bifallas av

riksdagen.

Kustbevakningen bör enligt motion 1998/99:Fö602

inordnas i Försvarsmakten som, enligt motionären, då

ensam skall svara för övervakningsarbetet till

sjöss. Motionären finner det absurt att den svenska

kusten bevakas av två skilda övervakningssystem.

Utskottet erinrar inledningsvis om att

Kustbevakningen har ett stort antal uppgifter till

sjöss vid sidan av den rena övervakningsuppgiften.

Det gäller kontroll- och tillsynsuppgifter samt

miljöräddningstjänst till sjöss, såväl på svenskt

territorialhav som inom Sveriges ekonomiska zon.

Kustbevakningens polisiära befogenheter har

successivt byggts ut för att kunna ingripa mot en

rad brott. Motionärens förslag att inordna

Kustbevakningen i Försvars-makten skulle enligt

utskottets bedömning därmed medföra att

myndighetsutövning mot svenska och utländska

medborgare - ofta med stöd av polismans befogenheter

- skulle bli en uppgift för Försvarsmakten.

Utskottet har senast under förra riksmötet behandlat

en motion med liknande innebörd. I betänkande

1997/98:FöU1 Sveriges totalförsvar 1998 (s. 133)

redovisar försvarsutskottet följande ståndpunkt:

Utskottet vill inledningsvis erinra om att

regeringen i proposition 1995/96:12 Totalförsvar i

förnyelse redovisade följande uppfattning:

Den sedan länge i vårt land gällande grundsatsen

att militärt tvång eller våld inte skall brukas mot

den egna befolkningen eller andra civila utgör en

annan självklar begränsning. Militär personal skall

således inte ges uppgifter som utanför det

traditionella militära verksamhetsområdet rymmer

våld eller tvång mot enskilda. En annan sak är att

resurser kan utnyttjas till stöd för andra

myndigheter som är lagligen berättigade att använda

tvång eller våld.

Utskottet delade regeringens uppfattning (bet.

1995/96:FöU1 s. 25). Tolkningen fick enligt

utskottets mening dock inte göras så strikt att

exempelvis försvarets resurser - och i det

sammanhanget militär personal - inte skulle kunna

ställas till civila myndigheters förfogande i deras

myndighetsutövning. Att som motionären föreslår

inordna den civila Kustbevakningen i För-

svarsmakten står i strid med riksdagens uppfattning

i frågan. Kustbevakningens polisiära befogenheter

har dessutom utvidgats under senare år. Enligt

utskottets mening framstår behovet av en civil

gränsövervakning och förmågan till

myndighetsutövning på vårt sjöterritorium och i den

ekonomiska zonen som ökande, inte minst genom EU-

medlemskapet och Schengen-avtalet samt för att kunna

ingripa mot bl.a. gränsöverskridande brottslighet.

Att i det läget föra in Kustbevakningen i

Försvarsmakten vore ett steg i fel riktning. Därför

bör motionen avslås.

Utskottet har samma uppfattning i frågan som under

förra riksmötet. Kustbevakningen bör sålunda inte

inordnas i Försvarsmakten. Däremot skall självfallet

samarbetet mellan myndigheterna på alla sätt

främjas. Motion 1998/99:Fö602 bör avslås av

riksdagen.

I motion 1998/99:Fö603 anser motionärerna att

regeringen i sina instruktioner till Kustbevakningen

måste understryka att fiskekontrollen skall vara en

prioriterad verksamhet inom Kustbevakningen. Enligt

motionärerna upplever företrädare för

fiskerinäringen att Kustbevakningen har svårt att

klara av sina kontrollåtaganden.

Enligt vad utskottet har inhämtat ger regeringen i

regleringsbrevet till Kustbevakningen för budgetåret

1999 en tydlig inriktning mot prioriterade

verksamheter. Beträffande inriktningen av

fiskekontrollen har regeringen ålagt Kustbevakningen

att utföra minst 2 500 landningskontroller under år

1999 jämfört med kravet om 1 500 landningskontroller

under år 1998. Regeringens krav på Kustbevakningen i

detta avseende har ökat jämfört med förra året.

Motionärernas förslag i detta avseende tillgodoses

därmed. När det gäller omfattningen av övervakningen

för att hindra och ingripa mot EG:s och Sveriges

fiskelagstiftning torde detta i första hand vara en

operativ insatsfråga för Kustbevakningen. Utskottet

bedömer att Kustbevakningen tillmäter den uppgiften

stor betydelse i de farvatten där fiskebrott mest

kan befaras. Något särskilt påpekade från riksdagens

sida i detta avseende behövs inte. Motion

1998/99:Fö603 bör därmed inte bifallas.

I motion 1998/99:Fö801 pekar motionären på att

marinhamnen i Fårösund har genomgått en rad

förbättringar för att bättre kunna tillgodose krav

från permanent och tillfälligt baserade fartyg.

Motionären föreslår att regeringen utreder

möjligheterna till samordning av statlig maritim

verksamhet på Gotland, i synnerhet kring basområdet

i Fårösund.

Kustbevakningen utför sina främsta

uppgifter till sjöss. Endast en begränsad

del av verksamheten bedrivs på land.

Kustbevakningen har sedan länge en

kuststation med ett miljöskyddsförråd i

Slite där bl.a. KBV 181 - Kustbevakningens

största utsjöbevakningsfartyg - har sin

hemmahamn. Enligt vad utskottet har

inhämtat har Kustbevakningen ett hyresavtal

i ytterligare tre år för Slitestationen.

Någon ombasering av dessa fartyg i närtid

är således inte aktuell. Förutsättningarna

för en ytterligare geografisk samordning av

de statliga maritima verksamheterna på

Gotland klarnar när beslut har fattats om

bl.a. Försvarsmaktens framtida

organisation. Motionen bör därför inte

bifallas av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Kustbevakningens

befogenheter att utföra nykterhetskontroller

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö601,

2. beträffande förslaget att inordna

Kustbevakningen i Försvars-makten

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö602,

3. beträffande fiskekontrollen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö603,

4. beträffande samordning av statlig

maritim verksamhet på Gotland

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fö801.

Stockholm den 16 februari 1999

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Tone

Tingsgård (s), Christer Skoog (s), Karin Wegestål

(s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle

Lindström (m), Rolf Gunnarsson (m), Håkan Juholt

(s), Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd),

Anna Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur

Egervärn (c), Runar Patriksson (fp), Laila Bäck (s)

och Berndt Sköldestig (s).