Bet. 1998/99:FiU17

Finansutskottets betänkande

1998/99:FIU17

Offentlig upphandling (förs. 1997/98:RR10)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

FiU17

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande Riksdagens

revisorers förslag till riksdagen 1997/98:RR10

Offentlig upphandling jämte 3 följdmotioner samt 21

motioner som väckts under den allmänna motionstiden

1998.

Riksdagens revisorer har på initiativ av

finansutskottet granskat offentlig upphandling.

Revisorerna föreslår bl.a. att det bör tas fram en

nationell policy för upphandlingsfrågor och att en

översyn av reglerna för offentlig upphandling bör

genomföras.

Med anledning av Riksdagens revisorers förslag

förordar utskottet att riksdagen skall ge regeringen

till känna vad utskottet anfört med anledning av

revisorernas förslag om att det bör tas fram en

nationell policy för upphandlingsfrågor och att det

bör genomföras en översyn av reglerna för offentlig

upphandling. Revisorernas förslag om att regeringen

före utgången av 1998 skall lämna en redogörelse för

upphandlingsfrågor avstyrks. Samtliga motioner

avstyrks.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels Riksdagens revisorers förslag 1997/98:RR10

Offentlig upphandling,

dels de med anledning av förslag 1997/98: RR10

väckta motionerna

1997/98:Fi69 av Jan Backman (m),

1997/98:Fi70 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1997/98:Fi71 av Carl B Hamilton m.fl. (fp,

dels de under allmänna motionstiden 1998 väckta

motionerna

1998/99:Fi613 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkandena

2, 5 och 7,

1998/99:Fi801 av Kenth Skårvik (fp),

1998/99:Fi802 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1998/99:Fi803 av Elizabeth Nyström och Lars Hjertén

(m),

1998/99:Fi804 av Carina Hägg (s),

1998/99:Fi805 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v),

1998/99:Fi806 av Christina Axelsson m.fl. (s),

1998/99:Fi807 av Per Erik Granström m.fl. (s),

1998/99:Fi808 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman

(s),

1998/99:Fi809 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

1998/99:Fi906 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c,

fp),

1998/99:Sk310 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 10,

1998/99:L705 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) yrkande

11,

1998/99:U508 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande

24,

1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkande 8,

1998/99:MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 7,

1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkande

26,

1998/99:MJ781 av Gunnel Wallin m.fl. (c) yrkande 5,

1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkande

14,

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m, kd) yrkande 31

och 1998/99:N333 av Eva Flyborg m.fl. (fp).

Intern utfrågning

Under ärendets beredning har utskottet den 9

februari 1999 haft en intern utfrågning med

företrädare för Finansdepartementet, Nämnden för

offentlig upphandling och Riksdagens revisorer.

Revisorernas förslag

I Riksdagens revisorers förslag 1997/98:RR10

föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört om behovet av en

nationell policy för upphandlingsfrågor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört om behovet av en

fortsatt översyn av reglerna för offentlig

upphandling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört om en särskild

redogörelse för upphandlingsfrågor före utgången av

1998.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

revisorernas förslag

1997/98:Fi69 av Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en prövning av lagen om

offentlig upphandlings tillämpbarhet på arkeologiska

undersökningar.

1997/98:Fi70 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av utvidgad

talerätt i LOU,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om möjligheterna för

mindre företag att delta i offentlig upphandling,

3. att riksdagen ger Riksdagens revisorer till

känna vad i motionen anförts om redovisning av

relevant riksdagsbehandling av de frågor som

behandlas i Riksdagens revisorers rapporter.

1997/98:Fi71 av Carl B Hamilton m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om huruvida den

fortsatta översynen av den offentliga upphandlingen

bör inriktas på att öka effektiviteten och

enkelheten och förbättra förutsättningarna för fler

producenter och leverantörer att delta, inte minst

små och medelstora företag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag, i

enlighet med vad som anförts i motionen, till en

förstärkning av tillsynsmyndigheterna innebärande

att dessa ges möjlighet att själva driva processer i

upphandlingsärenden samt att sanktionsmöjligheter

införs för upphandlare som helt förbigår

lagstiftningen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1998

1998/99:Fi613 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förändringar i lagen

om offentlig upphandling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av lag om

konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om konkurrens och

upphandling på lika villkor.

1998/99:Fi801 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att offentliga

arbetsgivare vid upphandling av datasystem och

programvaror bör tillse att utrustningen är

tillgänglig för personal med funktionsnedsättningar.

1998/99:Fi802 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att statliga

regleringsbrev skall innehålla tydliga riktlinjer om

verksamhet som skall upphandlas och därmed

konkurrensutsättas,

2. att riksdagen som sin mening ger regerignen till

känna vad i motionen anförts om att kommunallagen

bör tillföras en principbestämmelse om obligatorisk

upphandling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om komplettering av

lagen om offentlig upphandling (LOU) gällande

utvidgad talerätt samt förbättrade möjligheter för

mindre och medelstora företag att delta i

upphandling.

1998/99:Fi803 av Elizabeth Nyström och Lars Hjertén

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

kvalietetssäkra offentlig upphandling.

1998/99:Fi804 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att aktivt verka för att

företag som utnyttjar barn skall uteslutas vid

offentlig upphandling.

1998/99:Fi805 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU

aktivt bör driva frågan om skärpta miljökrav i

offentlig upphandling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU

bör verka för rätten att ställa miljökrav på

leverantörer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

upphandlingsreglerna bör förenklas, göras tydligare

och mer användarvänliga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU

aktivt bör driva frågan om att nivåerna för när

upphandling måste läggas ut på EU-marknaden höjs,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen

aktivt bör driva frågan om att jordbruksprodukter

undantas från EU:s upphandlingsdirektiv,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att centrala råd och riktlinjer för

miljöanpassad upphandling bör tas fram,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att Västernorrlands kommunförbund med bidrag

av statliga resurser ges i uppdrag att utarbeta

nationella råd och riktlinjer för miljöanpassad

offentlig upphandling,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att rejäla informationsinsatser för

miljöanpassad offentlig upphandling bör göras,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att alla statliga och andra offentliga

förvaltningar bör åläggas att senast år 2000 införa

miljöanpassade upphandlingsrutiner, miljöredovisning

och miljöledningssystem,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna att staten bör stötta de kommuner och

andra som går före med miljökrav på upphandling och

därmed riskerar att bli dragna inför EG-domstolen.

1998/99:Fi806 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om rättvis handel.

1998/99:Fi807 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om regelsystemet

för offentlig upphandling.

1998/99:Fi808 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

förändring i lagen om offentlig upphandling.

1998/99:Fi809 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

offentlig upphandling.

1998/99:Fi906 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c, fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att statliga och

offentliga organ skall befrämja kvalitet och

miljöarbete inom näringslivet genom att ställa

relevanta och konkurrensneutrala krav,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de offentliga

organen utarbetar en gemensam policy för

grundläggande principer för hur krav på kvalitets-

och miljöstyrning ställs av olika offentliga organ.

1998/99:Sk310 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring om skärpta krav på

konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning i

enlighet med vad som anförts i motionen,

1998/99:L705 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Sverige

inom EU skall verka för att reglerna kring offentlig

upphandling förändras så att kommunerna alltid kan

ställa de miljökrav man själva anser vara rimliga.

1998/99:U508 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att en

prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka

för att EU:s upphandlingsregler ändras så att lokal

upphandling kan ske utan inskränkningar.

1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om offentlig

upphandling.

1998/99:MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förändringar av

lagen om offentlig upphandling i miljövänlig

riktning.

1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förändring i

syfte att kunna ställa offensiva miljökrav vid

offentlig upphandling.

1998/99:MJ781 av Gunnel Wallin m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tydliggöra lagen

om offentlig upphandling (LOU) så att offentliga

inrättningar vid upphandling kan ställa specifika

krav (vid inköp av varor).

1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att beakta

miljöfaktorer som ett konkurrensmedel vid offentlig

upphandling.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m, kd) vari yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om översyn av

lagen om offentlig upphandling,

1998/99:N333 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den fortsatta

översynen av den offentliga upphandlingen bör

inriktas på att öka effektiviteten och enkelheten

och förbättra förutsättningarna för fler producenter

och leverantörer att delta, inte minst små- och

medelstora företag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

förstärkning av tillsynsmyndigheterna innebärande

att dessa ges möjlighet att själva driva processer i

upphandlingsärenden samt att sanktionsmöjligheter

införs för upphandlare som helt förbigår

lagstiftningen,

Utskottet

Riksdagens revisorers förslag om offentlig

upphandling

Bakgrund

Riksdagens revisorer har på initiativ av

finansutskottet genomfört en granskning av offentlig

upphandling.

Syftet med granskningen har bl.a. varit att

undersöka effekterna av lagen (1992:1528) om

offentlig upphandling (LOU) för främst statliga

myndigheter och vilka problem som uppstått för

upphandlande enheter. Även tillsynen över lagen och

regeringens roll har granskats, liksom frågor om

samordnad upphandling och utnyttjandet av ramavtal.

Revisorerna har i sin granskning funnit en rad

problem. Enligt revisorerna är det framför allt

regeringens uppgift att arbeta vidare med dessa

frågor. Några av problemen bör enligt revisorernas

mening kunna åtgärdas omgående medan andra kan kräva

mera ingående överväganden. Revisorerna föreslår att

det bör göras en skyndsam, samlad och övergripande

översyn av reglerna för offentlig upphandling.

Revisorerna redovisar sin uppfattning om vilka

frågor som lämpar sig för en fortsatt översyn.

Enligt revisorerna bör det dock ankomma på

regeringen att bestämma vilka frågor som bör

omfattas av översynen och vilka som kan avgöras

omgående. Revisorerna betonar att flera frågor

hänger intimt samman och därför bör behandlas i ett

sammanhang.

Frågor som lämpar sig för en fortsatt översyn

· Vissa problem hänförliga till EG-direktiven

·

Revisorerna anser att en översyn av reglerna för offentlig

upphandling bör innehålla överväganden om den

redovisning som skall krävas av offentliga

upphandlares val av leverantör. Kvalitetsaspekterna

skall enligt revisorernas mening i fortsättningen

ges stor tyngd.

· Behov av en nationell policy

·

Revisorerna anser att det behövs en samlad svensk policy för

den offentliga upphandlingen. Genom en sådan policy

bör frågan klargöras om vad en nationell

lagstiftning för upphandlingar under tröskelvärdet

skall innehålla. En nationell policy bör även

omfatta en redovisning av vilka som skall omfattas

av LOU.

· Små och medelstora företag

·

Revisorerna anser att det finns skäl för en omprövning av

lagstiftningen om upphandlingar under EG:s

tröskelvärde. Enligt revisorerna bör denna fråga

prioriteras i den fortsatta översynen, liksom frågan

om vilka regler och vilka belopp som skall gälla för

direktupphandling. En utgångspunkt bör vara att även

små och medelstora företag skall ha konkreta

möjligheter att konkurrera om offentliga

upphandlingar.

· Annonsering

·

Revisorerna föreslår att regeringen får i uppdrag att verka

för att otydliga och kostnadskrävande moment i

upphandlingsförfarandet tas bort. Revisorerna anser

att regeringen i EU-arbetet bör aktualisera frågan

om vilka krav på annonsering som skall ställas.

Dessutom bör regeringen driva frågan om hur

annonserna kan göras tillgängliga på ett enklare

sätt.

· Förhandling

·

Revisorerna föreslår att regeringen aktivt verkar för

enhetliga regler för offentliga upphandlingar.

Förhandlingar bör kunna genomföras även inom den

klassiska sektorn.

· Ramavtal

·

Revisorerna anser att regeringen tydligt bör ange vilken

nationell policy som skall gälla i fråga om

användning av ramavtal för offentliga upphandlare.

Regeringen bör enligt revisorernas uppfattning även

få i uppdrag att överväga vilka varor och tjänster

ramavtalen skall omfatta.

· Regeringens roll

·

Revisorerna anser att frågor om offentlig upphandling bör

samordnas inom Regeringskansliet. Revisorerna

föreslår att regeringen överväger var det

övergripande ansvaret för upphandlingsfrågorna skall

ligga inom Regeringskansliet. Regeringen bör också

på ett tydligare sätt än hittills ta hand om de

frågor om upphandling som ankommer på regeringen.

· Tillsyn och utvecklingsarbete

·

Revisorerna vill betona tillsynsfunktionens betydelse för

offentlig upphandling. De anser att det är av

största vikt att statsmakterna kan kontrollera att

regelverket följs. Enligt revisorernas uppfattning

bör innehållet i tillsynsfunktionen avgöras av ett

oberoende organ. Revisorerna anser i likhet med

många remissinstanser att det finns ett stort behov

av utvecklingsprojekt på upphandlingsområdet. Det

saknas en expertfunktion som driver

utvecklingsprojekt och tar fram nationell policy i

olika frågor. Revisorerna menar att en särskild

organisation för det policyskapande och utvecklande

arbetet bör ha nära anknytning till regeringen.

Revisorerna föreslår att den organisatoriska

tillhörigheten för en sådan fristående funktion bör

övervägas i det fortsatta arbetet med en översyn.

· Handbok

·

Revisorerna föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag

att klargöra vilka regler och vilken svensk policy

som gäller för skilda upphandlingsfrågor. Regeringen

bör också snarast ta initiativ till och avsätta

resurser för en pedagogiskt utformad handbok.

· Kommunal upphandling

·

Revisorernas granskning omfattade huvudsakligen upphandling

hos statliga myndigheter. De kommunala myndigheter

som fått rapporten på remiss har pekat på problem

med LOU även för den kommunala sektorn.

Regeringen har hösten 1997 beslutat inrätta ett

särskilt råd för frågor om konkurrens på lika

villkor mellan offentlig och privat sektor. Rådet

kommer att få stor frihet att utforma de närmare

riktlinjerna för sitt arbete.

Regeringen har även givit Nämnden för offentlig

upphandling i uppdrag att utreda möjligheterna för

kommuner och landsting att genomföra köp från sina

egna företag. En delredovisning lämnades till

regeringen i slutet av februari 1998.

Revisorerna förutsätter att Rådet för konkurrens på

lika villkor i sitt kommande arbete särskilt tar upp

de problem i den kommunala upphandlingen som

remissinstanserna har aktualiserat. Den redovisning

Nämnden för offentlig upphandling lämnar med

anledning av regeringens uppdrag bör behandlas i

anslutning till de frågor revisorerna har

aktualiserat.

· Miljöfrågor

·

Remissinstanserna har på ett tydligt sätt pekat på

svårigheterna att förena reglerna för offentlig

upphandling - med krav på öppen konkurrens och

affärsmässighet - med målen för andra

samhällssektorer. Svårigheterna gäller inte bara

avvägningar mellan upphandlingsregler och miljömål

utan även avvägningar mot t.ex. regionalpolitiska,

sysselsättningspolitiska och jämställdhetspolitiska

mål. Att lämna förslag till hur dessa avvägningar

bör göras blir därför en mycket angelägen uppgift

för dem som får uppdraget att ansvara för den

fortsatta översynen av reglerna för offentlig

upphandling.

· Överprövning

·

Revisorerna föreslår att regeringen överväger möjligheterna

att koncentrera överprövningsmålen till några få

domstolar.

· Rätt att väcka talan

·

Revisorerna föreslår att frågan om vilka instanser som skall

få väcka talan mot offentliga upphandlingar övervägs

i den fortsatta översynen av reglerna för offentlig

upphandling.

· Sanktioner

·

Det är enligt revisorernas mening otillfredsställande att det

saknas sanktioner för åsidosättande av och brott mot

LOU. Revisorerna föreslår därför att regeringen

överväger lämpligheten av och möjligheterna att

införa sanktioner för olika typer av brott mot LOU.

· En samlad lag för offentlig upphandling

·

Revisorerna föreslår att de bestämmelser som finns i

LOU och i lagen om ingripande mot otillbörligt

beteende avseende offentlig upphandling samlas i en

lag.

Revisorernas förslag

Som framgått ovan har revisorerna funnit en rad

oklarheter i den nuvarande regleringen av offentlig

upphandling. Som vägledning för upphandlarna och för

arbetet i EU behövs enligt revisorernas mening en

tydlig nationell policy för offentliga

upphandlingsfrågor. Revisorerna förutsätter också

att en samlad och övergripande översyn av reglerna

för offentlig upphandling genomförs. Denna översyn

bör genomföras skyndsamt.

Revisorerna menar dock att vissa av de problem

revisorerna har uppmärksammat i granskningen kan

lösas utan någon fortsatt översyn. Revisorerna

föreslår därför att regeringen före utgången av 1998

återkommer till riksdagen med en redogörelse för

vilka frågor som har behandlats utan särskild

översyn respektive vilka frågor som skall behandlas

i den fortsatta översynen.

Motionerna

Motionärerna i motionerna 1997/98:Fi69 av Jan

Backman (m), 1997/98:Fi70 av Lars Tobisson m.fl.

(m), 1997/98:Fi71 av Carl B Hamilton m.fl. (fp),

N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund (m, kd)

yrkande 31 och N333 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

yrkandena 1 och 2 delar revisorernas bedömning att

det nu är lämpligt med en samlad översyn av LOU.

Liksom revisorerna anser motionärerna i motionerna

Fi70 (m), Fi71 (fp), N326 (m, kd), N333 (fp) samt i

motion Fi802 av Lars Tobisson m.fl. (m) yrkande 3

att det bör övervägas om kretsen av dem som har rätt

att klaga på upphandlande enheters tillämpning av

LOU bör utvidgas. Motionärerna förespråkar att såväl

sammanslutningar av näringsidkare som

tillsynsmyndigheten bör få rätt att klaga.

Motionärerna i motionerna Fi70 (m), Fi71 (fp), Fi802

(m), N326 (m, kd), N333 (fp) och i motion T808 av

Sven Bergström m.fl. (c) yrkande 8 anser att det bör

övervägas hur de mindre och medelstora förtagens

möjligheter att delta i upphandlingar kan

förbättras. Enligt motionärerna är det väsentligt

att mindre och medelstora företag upplever att de på

rimliga villkor kan delta i den offentliga

upphandlingen. Det bör därför övervägas vilka

lagändringar som kan vara befogade för att uppnå

detta.

I motionerna Fi71 (fp) och N333 (fp) förespråkas

att sanktionsmöjligheter bör införas för

upphandlande enheter som helt förbigår

lagstiftningen. I motion Fi69 (m) föreslår

motionären att översynen bör omfatta en omprövning

av det undantag från LOU som införts i 2 kap. 11 och

13 §§ lag (1988:950) om kulturminnen m.m.

Motionärerna i Fi70 (m) anser att det är

anmärkningsvärt att riksdagens behandling av de

frågor som revisorerna tar upp inte redovisas i

rapporten. När revisorerna tar fram en rapport som

därefter går ut på bred remiss anser motionärerna

att det är en klar brist att riksdagens tidigare

ställningstaganden inte finns med. Eftersom det

enligt motionärernas uppfattning inte bör råda någon

tvekan om att revisorernas rapporter av denna

karaktär alltid bör innehålla en lämpligt avpassad

redogörelse för riksdagsbehandlingen av aktuella

frågor bör riksdagen ge detta revisorerna till

känna.

Ett antal motionärer efterlyser att de upphandlande

enheterna i större utsträckning skall kunna ta

miljöhänsyn vid upphandling.

I motionerna Fi805 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v)

yrkandena 1 och 2, Fi807 av Per Erik Granström m.fl.

(s), L705 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) yrkande 11,

MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 7, MJ749 av

Lennart Daléus m.fl. (c) yrkande 26, MJ781 av Gunnel

Wallin m.fl. (c) yrkande 5 och N238 av Lennart

Daléus m.fl. (c) yrkande 14 förespråkas att

regeringen inom EU aktivt bör verka för att

upphandlingsdirektiven förändras så att det blir

möjligt att ställa offensiva miljökrav vid offentlig

upphandling. Rätten att ställa miljökrav på

leverantörer bör således skrivas in i

upphandlingsdirektiven och få samma tyngd som övriga

krav som upphandlande enheter i dag tillåts ställa

på leverantörer. I motion Fi805 (v) yrkande 3

föreslår motionärerna att upphandlingsreglerna bör

förenklas, göras tydligare och mer användarvänliga.

Detta för att t.ex. inte miljöarbetet på

upphandlingsområdet skall bromsas upp för att

upphandlarna inte vet vad som gäller.

I motion Fi805 (v) yrkandena 6-9 föreslås att

regeringen snarast bör se till att allmänna råd och

riktlinjer vad gäller miljöanpassad offentlig

upphandling bör utarbetas. Uppdraget kan lämpligen

gå till Västernorrlands kommuner som får utveckla

sitt påbörjade arbete och utarbeta centrala råd och

riktlinjer för hela landet. För detta bör de

tilldelas centrala resurser. För att miljöanpassade

upphandlingsregler skall fungera i praktiken krävs

även mycket information och utbildning. Motionärerna

anser att rejäla informationsinsatser för

miljöanpassad offentlig upphandling bör göras.

Vidare föreslås att alla statliga och andra

offentliga förvaltningar bör åläggas att senast år

2000 införa miljöanpassade upphandlingsrutiner,

miljöredovisning och miljöledningssystem. I motion

Fi906 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c, fp)

föreslås att statliga och offentliga organ skall

befrämja kvalitet och miljöarbete inom näringslivet

genom att ställa relevanta och konkurrensneutrala

krav. Vidare föreslås att offentliga organ bör

utarbeta en gemensam policy för grundläggande

principer om hur krav på kvalitets- och

miljöstyrning skall ställas av olika offentliga

organ. I motion Fi803 av Elisabeth Nyström och Lars

Hjertén (m) föreslås att staten, för att påskynda en

effektivisering och utveckling av den offentliga

upphandlingen, bör ställa höga krav på statliga verk

och myndigheter. Motionärerna anser att detta bör

göras genom krav på program för genomförande av

kvalitetssäkring av upphandling i enlighet med

internationella kvalitetskrav eller liknande.

I motion Fi806 av Christina Axelsson m.fl. (s)

föreslås att staten bör föregå med gott exempel och

via sina inköp bidra till att öka rättvisan i

världen. Staten bör således handla rättvist genom

att köpa Rättvisemärkta varor och se till att Rena

kläders uppförandekoder följts. I motion Fi805 (v)

yrkande 10 förespråkas att staten bör stötta de

kommuner och andra myndigheter som vågar gå före med

miljökrav på upphandling och därmed riskerar att bli

dragna inför EG-domstolen.

I motion Fi805 (v) yrkande 5 anförs att många

kommuner nu vill öka den lokala upphandlingen av

framför allt livsmedel. På grund av stora avstånd

och låg befolkningstäthet drabbas Sverige extra hårt

av att inte kunna ställa krav på korta

transportavstånd. Motionärerna föreslår att

jordbruksprodukter bör undantas från

upphandlingsdirektiven och att regeringen bör driva

denna fråga i EU. Motionärerna i motion Fi805 (v)

yrkande 4 och i motion U508 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) yrkande 24 anför att regeringen även bör verka

för att möjligheten att upphandla lokalt ökar.

Sverige bör under ordförandeskapet i EU driva denna

fråga.

I motion Fi809 av Rune Berglund och Berit Andnor

(s) anförs att LOU är ett hinder för kommuner som

aktivt arbetar för byutveckling och utveckling av

lokal demokrati genom att lagen hindrar kommunerna

från att ge medborgare i t.ex. byalag liksom lokala

näringsidkare uppdrag att utföra och driva kommunal

verksamhet. Även om majoriteten av de folkvalda i en

kommun anser att det bästa är att lägga uppdraget

lokalt så tvingar LOU kommunerna att handla upp

driften av verksamheten i konkurrens. Motionärerna

anser att Sverige i EU-samarbetet skall arbeta för

att ändra de EU-direktiv som styr den offentliga

upphandlingen.

I motion Fi804 av Carina Hägg (s) föreslås att

Sverige aktivt bör verka för att företag som

använder sig av barnarbetare skall kunna uteslutas

vid offentlig upphandling.

I motion Fi808 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman

(s) anför motionärerna att upphandlande enheter inte

kan ta hänsyn till om anbudsgivarna tecknat

kollektivavtal eller inte vid bedömningen av inkomna

anbud. Effekten av detta kan bli att oseriösa

företag med dåliga villkor för sina anställda kan

vinna konkurrensfördelar gentemot seriösa företag.

Motionärerna anser därför att det vore rimligt att

LOU ändrades så att hänsyn kan tas till om

kollektivavtal finns tecknat eller inte. Riksdagen

bör ge regeringen i uppdrag att utreda

förutsättningarna för en sådan förändring och komma

med förslag i den föreslagna riktningen.

Utskottets ställningstagande

Pågående arbete inom EU

Den 11 mars 1998 antog kommissionen ett meddelande

om offentlig upphandling. Meddelandet är en

uppföljning av kommissionens grönbok och presenterar

kommissionens syn på bl.a. vilka ändringar i

direktiven som kan bli aktuella. Kommissionen skall

enligt en tidsplan i meddelandet göra vad som

framgår nedan. Tidsplanen har sedermera reviderats.

De tidpunkter som anges nedan är hämtade från den

reviderade tidsplanen.

1. Under 1999 presentera förslag om ändringar i

upphandlingsdirektiven om bl.a. uteslutande av

konkurrensutsatt verksamhet inom t.ex.

telekommunikations- och elförsörjningsområdena från

direktivens räckvidd, utökande av möjligheten till

förhandlad upphandling (ev. ett nytt

upphandlingsförfarande) samt vidgande av möjligheten

till användning av elektroniska kommunikationsmedel

vid upphandling.

2. Under 1999 presentera tolkningsmeddelanden

rörande tolkning av olika begrepp (t.ex.

byggentreprenad, upphandlande enhet, privatisering

m.m.) i upphandlingsdirektiven samt i ett

tolkningsdokument förtydliga gällande principer som

tillåter beaktandet av sociala- och

arbetsmarknadspolitiska hänsyn.

3. Under 2001 skall de klassiska direktiven

kodifieras (föras samman till ett direktiv i stället

för tre direktiv med i princip likalydande

bestämmelser).

4. Uppmuntra inrättandet av oberoende

övervakningsorgan i medlemsländerna (vilket finns i

Sverige nämligen Nämnden för offentlig upphandling).

5. Förbättra informationen till små och medelstora

företag (under 1999).

6. Analysera behovet av och möjligheten till

hänsynstagande till miljöaspekter vid offentlig

upphandling och utarbetande av tolkningsmeddelande i

ämnet. Tolkningsmeddelandet skall lämnas under

första halvåret 1999.

Vid ministerrådets möte (Inremarknadsrådet) den 18

maj 1998 antog rådet enhälligt kommissionens

slutsatser i kommissionens meddelande om Offentlig

upphandling inom Europeiska unionen. Sverige och

Danmark anmälde till protokollet ett gemensamt

uttalande om miljöfrågan.

Inom Regeringskansliet arbetar en beredningsgrupp

med att ta fram en svensk ståndpunkt om vilka

miljökrav som bör kunna få ställas vid offentlig

upphandling. Beredningsgruppens arbete beräknas vara

avslutat inom kort. Avsikten är att Sverige utifrån

den ståndpunkten skall verka för att EG-direktiven

klargörs eller ändras så att det tydligt framgår

vilka miljökrav som får ställas.

Kommissionen skall som framgått ovan under första

halvåret 1999 i ett tolkningsmeddelande förtydliga

under vilka förutsättningar miljökrav får ställas

vid offentlig upphandling. Meddelandet diskuteras nu

i EU:s rådgivande kommitté för offentlig

upphandling. Regeringskansliet har i en skrivelse

till kommissionen bl.a. framfört att det är

angeläget att skapa klarhet på det här området.

Vidare har framförts att det skall vara möjligt att

ställa krav på att produkter som köps in uppfyller

kriterier för miljömärkning. Det är dock angeläget

att kommissionen först gör en analys av de

samhällsekonomiska effekterna och särskilt då

effekterna för näringslivet, små och medelstora

företag. Vidare bör det analyseras under vilka

förutsättningar det kan vara förenligt med ingångna

internationella avtal, exempelvis GPA (Government

Procurement Agreement).

Pågående utredningsarbete

Regeringen har den 25 juni 1998 tillkallat en

särskild utredare som skall utreda vissa frågor

angående offentlig upphandling. Av direktiven (dir.

1998:58) framgår att utredaren bl.a. har till

uppgift att utreda organisationen av Nämnden för

offentlig upphandling och vilken roll samt vilka

uppgifter nämnden bör ha i framtiden med hänsyn till

behovet av tillsyn av offentlig upphandling.

Utredaren skall bl.a. föreslå hur tillsynsrollen

skall utvecklas och ges större tyngd. Utredaren

skall också vid prövningen av det offentliga

åtagandet särskilt pröva hur

informationsverksamheten bör avgränsas i förhållande

till andra aktörer och precisera den

informationsskyldighet som har ett direkt samband

med tillsynsfunktionen och som kan anses vara ett

offentligt åtagande.

Av direktiven framgår vidare att utredaren skall

göra en översyn av bestämmelserna i 6 kap. LOU, som

bl.a. avser upphandling under de s.k.

tröskelvärdena. I samband med översynen av

bestämmelserna i 6 kap. LOU skall utredaren bl.a.

utreda om annonsering bör göras i större

utsträckning och om det skall finnas en beloppsgräns

för när en upphandlande enhet får direkt

upphandla. Utredaren skall också överväga om privata

företag som omfattas av reglerna över tröskelvärdena

bör omfattas av 6 kap. LOU. Även

Branschsaneringsutredningens förslag skall beaktas.

I uppdraget ingår också att utredaren skall

analysera om den framtida tillsynsfunktionen

och/eller andra organisationer skall ha rätt att

klaga på upphandlande enheters tillämpning av LOU.

Även bestämmelsen om skadestånd i 7 kap. 6 § LOU

skall ses över. Enligt direktiven skall också

möjligheterna att effektivisera den offentliga

upphandlingen vara utgångspunkt för utredningen.

Utredarens arbete skall vara slutfört senast den 31

december 1999.

Enligt uppgift från Finansdepartementet så kommer

även frågan om 7 kap. LOU är tillämpligt när

upphandlande enheter helt åsidosätter LOU att

behandlas av utredningen.

Regeringen har under 1998 inrättat Delegationen för

ekologiskt hållbar upphandling. Delegationen har i

uppgift att arbeta pådrivande för att den offentliga

upphandlingen skall vara ett instrument för att

åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.

Delegationen skall bl.a. initiera och utveckla

konkreta vägledningar och metoder för hur miljökrav,

kvalitetskrav och andra krav på ekologisk hållbarhet

kan ställas vid offentlig upphandling inom stat,

kommun, landsting samt offentligt ägda bolag. Den

skall också initiera utbildningar för upphandlare

och leverantörer. Delegationen har lämnat en

lägesrapport i december 1998. Uppdraget i sin helhet

skall redovisas före utgången av år 2000.

Utskottets bedömning

Den offentliga upphandlingen uppgår till ca 300

miljarder kronor per år. Enligt utskottets

uppfattning är det därför av stort

samhällsekonomiskt intresse att den offentliga

upphandlingen fungerar väl. En effektiv upphandling

kan verksamt bidra till besparingar i de offentliga

utgifterna. Utskottet anser också att den offentliga

upphandlingen bör vara ett effektivt instrument för

att påverka utbudet på marknaden så att beståndet av

produkter snabbare kan anpassas till kraven på

ekologisk hållbarhet. Detta instrument bör användas

aktivt.

Av en rapport från Nämnden för offentlig

upphandling angående effekter av lagen om offentlig

upphandling framgår att LOU har lett till goda

ekonomiska effekter i den offentliga upphandlingen.

LOU beräknas ha bidragit till en nettobesparing på

3,3 miljarder kronor per år. Besparingen har kunnat

ske med bibehållen kvalitet. Det finns en stor och

ännu inte utnyttjad besparingspotential.

Som framgått ovan pågår ett omfattande arbete inom

EU med upphandlingsfrågor. Bl.a. har offentlig

upphandling i handlingsplanen för den inre marknaden

lyfts fram som ett område som bör prioriteras. Av en

av slutsatserna i kommissionens meddelande om

offentlig upphandling framgår att regelverket bör

göras enklare, mer flexibelt och anpassat efter

förändringarna på marknaden. Ett stort antal av de

frågor som är aktuella inom EU är sådana som

utskottet anser vara viktiga, t.ex. möjligheten att

ställa miljökrav. Utskottet ser med

tillfredsställelse på denna utveckling och

förutsätter att Sverige deltar i arbetet med stor

kraft.

Ovan har också framgått att regeringen tillsatt en

utredning med uppgift att se över vissa frågor

angående offentlig upphandling.

Av Riksdagens revisorers rapport framgår att

revisorerna vid sin granskning av offentlig

upphandling har funnit en rad problem med avseende

på små och medelstora företag, kommunal upphandling,

rätt att väcka talan, miljöfrågor m.m. I

sammanhanget vill utskottet understryka vikten av

att det befintliga regelverket utnyttjas fullt ut.

Som exempel kan utskottet nämna den möjlighet som

LOU ger de upphandlande enheterna att, efter det att

värdet av hela upphandlingen bestämts, dela upp

t.ex. upphandlingen av ett projekt i mindre delar.

Utskottet har tidigare uttalat att om upphandlande

enheter använder sig av den möjlighet som LOU

föreskriver så kan detta skapa bättre

förutsättningar för företag av olika storlek att

delta i upphandlingen (bet. 1997/98:FiU7).

Som utskottet anfört ovan är det av stort

samhällsekonomiskt intresse att den offentliga

upphandlingen fungerar väl. Även om det är vanskligt

att göra beräkningar av nettobesparingar på detta

område bedömer utskottet att det finns ett betydande

utrymme för besparingar när det gäller den

offentliga upphandlingen på ca 200 miljarder kronor

som sker av kommuner och landsting. Enligt

utskottets uppfattning visar Riksdagens revisorers

rapport att det föreligger ett behov av att det tas

ett mer samlat grepp om upphandlingsfrågorna för att

upphandlingen skall bli effektivare. Utskottet delar

således revisorernas bedömning att det som

vägledning för upphandlarna och för arbetet i EU

behövs en tydlig nationell policy för

upphandlingsfrågor samt att det föreligger ett behov

av en fortsatt översyn av reglerna för offentlig

upphandling.

Mot den ovan angivna bakgrunden anser utskottet att

den pågående utredningen snarast bör ges

tilläggsdirektiv innebärande att utredningen bör

övergå till att bli parlamentariskt sammansatt.

Utredningen bör i enlighet med gällande tidsplan,

dvs. senast den 31 december 1999, avlämna ett

delbetänkande omfattande det uppdrag utredningen

fått genom direktiv 1998:58. Av tilläggsdirektiven

bör vidare framgå att utredningen därefter bör få i

uppdrag att bl.a. sammanfatta de övergripande

riktlinjerna för den offentliga upphandlingen och ta

fram riktlinjer för det svenska arbetet i EU.

Utskottet anser det väsentligt att det klargörs

under vilka förutsättningar miljökrav får ställas

vid offentlig upphandling. Utskottet anser att det

bör vara möjligt att ställa krav på att produkter

som köps in uppfyller kriterier för miljömärkning.

Utskottet anser att utredningen också skall behandla

frågan om lokal upphandling. Vad utskottet anfört

med anledning av Riksdagens revisorers förslag,

yrkandena 1 och 2, bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Riksdagens revisorers

förslag, yrkande 3, avstyrks.

Med anledning av vad som anförs i motion Fi70 (m)

om att det i revisorernas rapporter bör finnas en

redogörelse för riksdagens behandling av aktuella

frågor vill utskottet anföra att det visserligen

hade varit av värde om en sådan redogörelse hade

funnits, men det ankommer dock inte på utskottet att

föreskriva vad Riksdagens revisorers rapporter skall

innehålla.

På grund av det anförda finner utskottet inte skäl

att med anledning av motionerna föreslå någon

riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker därför

motionerna 1997/98:Fi69 (m), 1997/98:Fi70 (m),

1997/98:Fi71 (fp), Fi802 (m) yrkande 3, Fi803 (m),

Fi804 (s), Fi805 (v), Fi806 (s), Fi807 (s), Fi808

(s), Fi809 (s), Fi906 (kd, m, c, fp), L705 (mp)

yrkande 11, U508 (mp) yrkande 24, T808 (c) yrkande

8, MJ238 (kd) yrkande 7, MJ749 (c) yrkande 26, MJ781

(c) yrkande 5, N238 (c) yrkande 14, N326 (m, kd)

yrkande 31 samt N333 (fp) yrkandena 1 och 2.

Verksamhet i offentlig egenregi och

obligatorisk upphandling

Motionerna

I motionerna Fi613 av Per Westerberg m.fl. (m)

yrkande 2 och i Fi802 av Lars Tobisson m.fl. (m)

yrkande 1 föreslås att det i LOU skall införas en

regel som gör offentlig verksamhet olaglig om den

inte beslutats formellt av stat, kommun eller

landsting. LOU bör även kompletteras så att det

införs ett lagfäst krav på att all verksamhet där

förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens.

Detta bör gälla såväl statlig som kommunal

verksamhet. Regeringen bör genom skrivningar i

regleringsbreven se till att så sker beträffande den

statliga verksamheten. Upphandling skall ske på lika

villkor. Avbrutna anbudsupphandlingar och oskäliga

anbudsvillkor skall inte få förekomma, inte heller

olika former av skattesubventioner. LOU bör vidare

kompletteras med ett krav på att affärsmässighet

skall gälla vid avbrytande av en upphandling. LOU

bör också ändras till att gälla även inköp från

egenregiverksamhet. I motionerna Sk310 av Carl Bildt

m.fl. (m) yrkande 10 och i Fi613 (m) yrkande 5

förespråkas att en lag om konkurrensneutralitet vid

offentlig prissättning bör införas med krav på att

offentlig näringsverksamhet skall redovisas skild

från annan verksamhet och att priset skall baseras

på en självkostnadskalkyl likvärdig den som gäller

för enskilda företag. Motionärerna i Fi613 (m)

yrkande 7 föreslår att det skall införas krav på att

det offentliga måste utsätta den egna verksamheten

för konkurrens innan tjänster får erbjudas den öppna

marknaden. I motion Fi802 (m) yrkande 2 anser

motionärerna att kommunallagen bör kompletteras med

en principregel om obligatorisk upphandling av

verksamhet.

Utskottets ställningstagande

All offentlig upphandling regleras i LOU. Enligt

1 kap. 4 § LOU skall upphandling göras med

utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns

och även i övrigt genomföras affärsmässigt.

Avbrytande av en upphandling måste grundas på

affärsmässighet.

I sammanhanget kan också nämnas lagen (1994:615) om

ingripande mot otillbörligt beteende avseende

offentlig upphandling. Lagen är avsedd att täcka ett

behov som inte kan fyllas genom LOU eller

konkurrenslagen. Lagen omfattar ett system med

rättsregler som bl.a. ger utrymme för att i lämplig

form gripa in mot vissa konkurrenssnedvridande

beteenden. Den prövning av oberoende part som

systemet skapar syftar till att väcka förtroende hos

företagen att de skall få en objektiv och rättvis

behandling i samband med offentlig upphandling.

Regeringen har under 1998 inrättat Rådet för

konkurrens på lika villkor mellan offentlig och

privat sektor där företrädare för näringslivet,

kommuner och landsting ingår. Rådets uppgift är att

behandla enskilda klagomål om

konkurrenssnedvridningar och att försöka nå en

samsyn om de långsiktiga spelreglerna.

Statsrådet Mona Sahlin uppgav i ett

interpellationssvar i riksdagen den 28 januari 1999

att hon nyligen uppdragit åt Rådet för konkurrens på

lika villkor mellan offentlig och privat sektor att

samlat redovisa erfarenheterna av det första

verksamhetsåret och vilka resultat som har uppnåtts.

Hon uppgav vidare att regeringen, med utgångspunkt

från den redovisningen, kommer att pröva om det

behövs en skärpning av gällande regler. Statsrådet

uppgav också att hon bjudit in kommun- och

landstingsförbunden till överläggningar under

februari månad om utformningen av en långsiktig

konkurrensstrategi.

Beträffande den begärda kompletteringen av

kommunallagen så har konstitutionsutskottet i

betänkande 1996/97:KU12 Kommunala kompetensfrågor

behandlat liknande motionskrav.

Konstitutionsutskottet fann inte skäl att föreslå

några ändringar i kommunallagen. Riksdagen beslutade

i enlighet med konstitutionsutskottets förslag.

Finansutskottet anser det självklart att kommunerna

skall kunna bedriva verksamhet i egen regi om de så

önskar och finner därför inte skäl att föreslå

riksdagen någon ändring av sitt tidigare

ställningstagande.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Fi613 (m) yrkandena 2, 5 och 7, Fi802 (m) yrkandena

1 och 2 samt Sk310 (m) yrkande 10.

Tillgänglighet för personal med

funktionsnedsättningar

Motionen

I motion Fi801 av Kenth Skårvik (fp) anför

motionären att offentliga arbetsgivare vid

upphandling av datasystem och programvaror bör

åläggas att tillse att utrustningen är tillgänglig

för personal med funktionsnedsättningar. Detta bör

ges regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

I Sverige finns ingen generell reglering om

tillgänglighet för funktionshindrade. Däremot finns

sådan reglering inom olika områden, t.ex. plan- och

bygglagen. Utskottet anser därför inte att det finns

något behov av att ändra LOU på det sätt som

föreslås av motionären. Motion Fi801 (fp) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Riksdagens revisorers

förslag om offentlig upphandling

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag

1997/98:RR10 yrkandena 1 och 2 samt med avslag

på Riksdagens revisorers förslag yrkande 3 och

motionerna 1997/98:Fi69, 1997/98:

Fi70, 1997/98:Fi71, 1998/99:Fi802 yrkande 3,

1998/99:Fi803, 1998/99:Fi804, 1998/99:Fi805,

1998/99:Fi806, 1998/99:Fi807, 1998/99:Fi808,

1998/99:Fi809, 1998/99:Fi906, 1998/99:L705

yrkande 11, 1998/99:U508 yrkande 24,

1998/99:T808 yrkande 8, 1998/99:MJ238 yrkande 7,

1998/99:MJ749 yrkande 26, 1998/99:

MJ781 yrkande 5, 1998/99:N238 yrkande 14,

1998/99:N326 yrkande 31 och 1998/99:N333

yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande verksamhet i offentlig

egenregi och obligatorisk upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fi613 yrkandena 2, 5

och 7, 1998/99:Fi802 yrkandena 1 och 2 samt

1998/99:Sk310 yrkande 10,

res. 2 (m)

3. beträffande tillgänglighet för personal

med funktionsnedsättningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi801.

Stockholm den 2 mars 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd),

Lars Tobisson (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lisbet Calner

(s), Johan Lönnroth (v), Lennart

Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),

Fredrik Reinfeldt (m), Carin

Lundberg (s), Sven-Erik Österberg

(s), Per Landgren (kd), Anna

Åkerhielm (m), Matz Hammarström

(mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter

(fp) och Marie Engström (v).

Reservationer

1. Riksdagens revisorers förslag om

offentlig upphandling (mom. 1) (m, kd, c,

fp)

Mats Odell (kd), Lars Tobisson (m), Lennart Hedquist

(m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren (kd), Anna

Åkerhielm (m), Lena Ek (c) och Karin Pilsäter (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Den offentliga upphandlingen" och på s.

15 slutar med "N333 (fp) yrkandena 1 och 2" bort ha

följande lydelse:

Den offentliga upphandlingen uppgår till ca 300

miljarder kronor per år. Enligt utskottets

uppfattning är det därför av stort

samhällsekonomiskt intresse att den offentliga

upphandlingen fungerar väl. En effektiv upphandling

kan verksamt bidra till besparingar i de offentliga

utgifterna. Utskottet anser också att den offentliga

upphandlingen bör vara ett effektivt instrument för

att påverka utbudet på marknaden bl.a. så att

betståndet av produkter snabbare kan anpassas till

kraven på ekologisk hållbarhet.

Av en rapport från Nämnden för offentlig

upphandling angående effekter av lagen om offentlig

upphandling framgår att LOU har lett till goda

ekonomiska effekter i den offentliga upphandlingen.

LOU beräknas ha bidragit till en nettobesparing på

3,3 miljarder kronor per år. Besparingen har kunnat

ske med bibehållen kvalitet. Det finns emellertid en

stor och ännu inte utnyttjad besparingspotential som

enligt Nämnden för offentlig upphandling uppgår till

ytterligare 15-20 miljarder kronor per år. Siffrorna

belyser den samhällsekonomiska betydelsen av en

effektiv offentlig upphandling liksom också vikten

av att en ökande andel av den offentliga sektorns

verksamhet utsätts för konkurrens.

Av Riksdagens revisorers rapport framgår att

revisorerna vid sin granskning av offentlig

upphandling har funnit en rad problem med avseende

på små och medelstora företag, kommunal upphandling,

rätt att väcka talan, miljöfrågor m.m. I

sammanhanget vill utskottet understryka vikten av

att det befintliga regelverket utnyttjas fullt ut.

Som exempel kan utskottet nämna den möjlighet som

LOU ger de upphandlande enheterna att, efter det att

värdet av hela upphandlingen bestämts, dela upp

t.ex. upphandlingen av ett projekt i mindre delar.

Utskottet har tidigare uttalat att om upphandlande

enheter använder sig av den möjlighet som LOU

föreskriver så kan detta skapa bättre

förutsättningar för företag av olika storlek att

delta i upphandlingen (bet. 1997/98:FiU7). Vad

revisorerna påtalat visar dock på ett behov också av

konkreta åtgärder som underlättar för små och

medelstora företag att delta i upphandling.

Som utskottet anfört ovan är det av stort

samhällsekonomiskt intresse att den offentliga

upphandlingen fungerar väl. Riksdagens revisorers

rapport visar att det föreligger ett behov av att

det tas ett mer samlat grepp om upphandlingsfrågorna

för att upphandlingen skall bli effektivare.

Utskottet instämmer i att det är mycket angeläget

att upphandlingen blir effektivare och även omfattar

fler områden så att den stora besparingspotentialen

verkligen kan utnyttjas.

Som framgått ovan har revisorerna vid sin

granskning konstaterat ett antal problemområden inom

den offentliga upphandlingen. Utskottet delar som

nämnts t.ex. revisorernas bedömning att det bör

övervägas hur de små och medelstora företagens

möjligheter att delta i upphandlingar kan

förbättras. Utskottet anser att det är väsentligt

att små och medelstora företag upplever att de på

rimliga villkor kan delta i den offentliga

upphandlingen. Utskottet anser därför att det bör

övervägas vilka lagändringar som kan vara befogade

för att uppnå detta. Utskottet anser vidare, liksom

revisorerna, att det bör övervägas om kretsen av dem

som har rätt att klaga på upphandlande enheters

tillämpning av LOU bör utvidgas. Enligt utskottets

uppfattning förefaller det rimligt att såväl

sammanslutningar av näringsidkare som

tillsynsmyndigheten bör ha rätt att klaga. Utskottet

anser att de ovan angivna exemplen visar att det,

som revisorerna föreslagit, behövs en tydlig

nationell policy för upphandlingsfrågor och att det

föreligger ett behov av en fortsatt översyn av

reglerna för offentlig upphandling.

Mot den ovan angivna bakgrunden anser utskottet att

den pågående utredningen snarast bör ges

tilläggsdirektiv som innebär att utredningen bör

övergå till att bli parlamentariskt sammansatt.

Utredningen bör i enlighet med gällande tidsplan,

dvs. senast den 31 december 1999, avlämna ett

delbetänkande omfattande det uppdrag utredningen

fått genom direktiv 1998:58. Av tilläggsdirektiven

bör vidare framgå att utredningen därefter bör få i

uppdrag att skyndsamt lägga fram de av revisorerna

efterlysta förslagen som underlättar för små och

medelstora företag (inkl. den utvidgade talerätten)

och bl.a. sammanfatta de övergripande riktlinjerna

för den offentliga upphandlingen och ta fram

riktlinjer för det svenska arbetet i EU. Utredningen

bör också klargöra under vilka förutsättningar

miljökrav får ställas vid offentlig upphandling,

t.ex. möjligheterna att ställa krav på att produkter

som köps in uppfyller kriterier för miljömärkning

liksom även kriterier som avser produktionsprocesser

och transporter. Utskottet anser att utredningen

också skall kunna behandla frågan om lokal

upphandling. Vidare bör utredningen överväga

möjligheterna till ökade besparingar liksom

förenklade regler.

En viktig uppgift för utredningen bör också vara

att lägga fram förslag som säkerställer att

besparingspotentialen utnyttjas genom en mer

omfattande offentlig upphandling i stat, kommuner

och landsting.

Med anledning av vad som anförs i motion Fi70 (m)

yrkande 3 om att det i revisorernas rapporter bör

finnas en redogörelse för riksdagens behandling av

aktuella frågor vill utskottet anföra att det hade

varit av värde om en sådan redogörelse funnits.

Utskottet utgår dock från att revisorerna beaktar

detta självklara önskemål i sina kommande rapporter.

Vad utskottet anfört med anledning av Riksdagens

revisorers förslag yrkandena 1 och 2 och med

anledning av motionerna 1997/98:Fi69 (m), Fi70 (m)

yrkandena 1 och 2, 1997/98:Fi71 (fp), Fi802 (m)

yrkande 3, Fi803 (m), T808 (c) yrkande 8, MJ238 (kd)

yrkande 7, MJ749 (c) yrkande 26, MJ781 (c) yrkande

5, N238 (c) yrkande 14, N326 (m, kd) yrkande 31 och

N333 (fp) yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Riksdagens

revisorers förslag, yrkande 3, avstyrks. Utskottet

avstyrker även motionerna 1997/98:Fi70 (m) yrkande

3, Fi804 (s), Fi805 (v), Fi806 (s), Fi807 (s), Fi808

(s), Fi809 (s), Fi906 (kd, m, c, fp), L705 (mp)

yrkande 11 och U508 (mp) yrkande 24.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande Riksdagens revisorers förslag

om offentlig upphandling

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag

1997/98:RR10 yrkandena 1 och 2 och motionerna

1997/98:Fi69,

1997/98:Fi70 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Fi71,

1998/99:Fi802 yrkande 3, 1998/99:Fi803,

1998/99:T808 yrkande 8, 1998/99:MJ238 yrkande 7,

1998/99:MJ749 yrkande 26, 1998/99:MJ781 yrkande

5, 1998/99:N238 yrkande 14, 1998/99:N326 yrkande

31 och 1998/99:

N333 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på

Riksdagens revisorers förslag yrkande 3 och

motionerna 1997/98:Fi70 yrkande 3,

1998/99:Fi804, 1998/99:Fi805, 1998/99:Fi806,

1998/99:Fi807, 1998/99:Fi808, 1998/99:Fi809,

1998/99:Fi906, 1998/99:L705 yrkande 11 och

1998/99:U508 yrkande 24 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Verksamhet i offentlig egenregi och

obligatorisk upphandling (mom. 2) (m)

Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt

och Anna Åkerhielm (alla m) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken

Verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk

upphandling bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att LOU bör kompletteras så att det

införs ett lagfäst krav på att all verksamhet där

förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens,

eftersom det är ett oöverträffat sätt att åstadkomma

att produktionen av offentliga tjänster sker till

lägsta möjliga kostnader inom ramen för föreskriven

kvalitet. Detta bör gälla såväl statlig som kommunal

verksamhet.

Regeringen bör genom skrivningar i regleringsbreven

ge tydliga riktlinjer om verksamhet som skall

upphandlas och därmed konkurrensutsättas.

För kommuner och landsting bör kommunallagen

kompletteras med en principbestämmelse om

obligatorisk upphandling av verksamhet. Undantag bör

kunna ske endast när förutsättningar för en

upphandling inte bedöms föreligga. I och med att den

kommunala självstyrelsen utgår från medborgar-

intresset finns det ett självklart önskemål att den

kommunalt bedrivna verksamheten bedrivs i så

effektiv form som möjligt. Utskottet anser vidare

att det skall införas en regel som gör offentlig

verksamhet olaglig om den inte beslutats formellt av

stat, kommun eller landsting.

Utskottet anser det väsentligt att upphandling sker

på lika villkor. Avbrutna anbudsupphandlingar och

oskäliga anbudsvillkor skall inte få förekomma. Inte

heller olika former av skattesubventioner. LOU bör

kompletteras med ett krav på att affärsmässighet

skall gälla vid avbrytande av en upphandling. LOU

bör också ändras till att gälla även inköp från

egenregiverksamhet. Utskottet anser också att en lag

om konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning

bör införas med krav på att offentlig

näringsverksamhet i den mån den undantagsvis må

kunna förekomma skall redovisas skild från annan

verksamhet och att priset skall baseras på en

självkostnadskalkyl på likvärdig grund som enskilda

företag.

Vad utskottet anfört med bifall till motionerna

Fi613 (m) yrkandena 2, 5 och 7, Fi802 (m) yrkandena

1 och 2 samt Sk310 (m) yrkande 10 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande verksamhet i offentlig egenregi

och obligatorisk upphandling

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Fi613

yrkandena 2, 5 och 7, 1998/99:Fi802 yrkandena 1 och

2 samt 1998/99:Sk310 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,