Bet. 1998/99:FiU2

Finansutskottets betänkande

1998/99:FIU02

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

FiU2

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande

regeringens förslag till bl.a. mål för den nya

Premiepensionsmyndigheten, liksom regeringens

förslag till fördelning av utgifter på anslag inom

utgiftsområdet.

I betänkandet behandlar utskottet även ett antal

motioner med anknytning till utgiftsområdet.

Utskottet föreslår med anledning av tre av dessa ett

tillkännagivande om utvecklingsarbetet med

fördelningsstatistiken. Det är angeläget att

analyserna av fördelningen av den ekonomiska

välfärden successivt breddas och fördjupas.

Utskottet anser därför att regeringen vid lämpligt

tillfälle, t.ex. i en kommande budgetproposition,

bör redovisa hur arbetet med dessa uppgifter

fortskrider. Övriga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats 8 reservationer och 3

särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1998/99:1 Budgetpropositionen för år

1999 i vad avser utgiftsområde 2 föreslår regeringen

2. att riksdagen godkänner det nya målet avseende

Premiepensionsmyndigheten som regeringen förordar

(avsnitt 6),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

1999, i fråga om ramanslaget A 13 Utvecklingsarbete,

för VESTA-projektets genomförande göra ekonomiska

åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 50 000 000 kr efter år 1999

(avsnitt 4.5),

4. att riksdagen godkänner investeringsplanen för

Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen

förordar (avsnitt 4.7),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta

om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en

ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret

för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen

förordar (avsnitt 4.7),

6. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning enligt följande uppställning:

----------------------------------------------

----------------------------------------------

----------------------------------------------

----------------------------------------------

Verksamhetsområde, Regeringens

anslag och anslagstyp förslag

----------------------------------------------

----------------------------------------------

A Effektivisering och utveckling av statlig

verksamhet

-----------------------------------------------------

1 Konjunkturinstitutet (ram) 37 640

-----------------------------------------------------

2 Riksrevisionsverket (ram) 132 978

-----------------------------------------------------

3 Ekonomistyrningsverket (ram) 55 550

-----------------------------------------------------

4 Statskontoret (ram) 64 597

-----------------------------------------------------

5 Täckning av merkostnader för lokaler 20 500

(ram)

-----------------------------------------------------

6 Statistiska centralbyrån (ram) 353 127

-----------------------------------------------------

7 Folk- och bostadsräkning (res.) 70 000

-----------------------------------------------------

8 Kammarkollegiet (ram) 24 256

-----------------------------------------------------

9 Nämnden för offentlig upphandling 6 427

(ram)

-----------------------------------------------------

10 Ny myndighet för kvalitetsutveckling

och kompetensförsörjning (ram)

10 000

-----------------------------------------------------

11 Vissa nämnder m.m. (ram) 961

-----------------------------------------------------

12 Ekonomiska rådet (ram) 1 714

-----------------------------------------------------

13 Utvecklingsarbete (ram) 24 170

-----------------------------------------------------

14 Kontrollfunktionen i staten (res.) 85 000

-----------------------------------------------------

15 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 1

(ram)

-----------------------------------------------------

--------------------------------------------------

B Det finansiella systemet

-----------------------------------------------------

1 Finansinspektionen (ram) 118 697

-----------------------------------------------------

2 Insättningsgarantinämnden (ram) 6 313

-----------------------------------------------------

3 Riksgäldskontoret: 84 701

Förvaltningskostnader (ram)

-----------------------------------------------------

4 Riksgäldskontoret: Kostnader för

upplåning och låneförvaltning (ram)

535 000

-----------------------------------------------------

5 Bokföringsnämnden (ram) 6 297

-----------------------------------------------------

--------------------------------------------------

C1 Särskilda finansierings- och garantiåtaganden

-----------------------------------------------------

1 Avgift för Stadshypotekskassans 30 000

grundfond (ram)

-----------------------------------------------------

2 Kapitalhöjning i Nordiska 18 700

investeringsbanken (ram)

-----------------------------------------------------

--------------------------------------------------

D1 Riksdagens revisorer

-----------------------------------------------------

1 Riksdagens revisorer (ram) 18 704

-----------------------------------------------------

-------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 1 705 333

----------------------------------------------------

1Litterabeteckningen har ändrats med anledning av

att Premiepensionsmyndigheten inom

verksamhetsområdet för premiepensionssystemet inte

tas upp på statsbudgeten.

----------------------------------------------------

Motionerna

1998/99:Fi205 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen enligt vad

i motionen anförts hos regeringen begär förslag om tillsättandet av en låg-

och höginkomstutredning.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgiftsområde 2 i

enlighet med vad i motionen anförts,

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner enligt uppställningen i bilaga 2 (delvis).

1998/99:Fi505 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen med följande

förändring i förhållande till regeringens förslag beslutar att ramen för

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning under budgetåret 1999

minskas med 100 miljoner kronor.

1998/99:Fi507 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Riksrevisionsverket, inom

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå 0 kr för 1999 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Ekonomistyrningsverket,

inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå 50 550 000

kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Statskontoret, inom

utgiftsområde 4 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå 44 957 000 kr

för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 6 Statistiska centralbyrån,

inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå

328 127 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 7 Folk- och

bostadsräkningen, inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning, anslå 0 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

6. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9 Nämnden för offentlig

upphandling, inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,

anslå 0 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att under anslaget A 10 Ny myndighet för

kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning, inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå 0 kr för 1999 i enlighet med

vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt anslag A 16 Riksrevisorn,

inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, och därunder

anslå 136 682 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader, inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning, anslå 79 701 000 kr för 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att under anslaget E 1 Riksdagens revisorer,

inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslå 0 kr för

1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om underlaget för att fastställa investeringsplan och lämna

lånebemyndigande till Statens fastighetsverk.

1998/99:Fi901 av Berndt Sköldestig och Inge Carlsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av en bra statistik över hushållens tillgångar och skulder.

1998/99:U704 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöräkenskaper och miljöskatt,

1998/99:So314 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett hälsojusterat BNP-mått,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statistiskt underlagsmaterial,

1998/99:MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en komplettering och utveckling av BNP-begreppet,

1998/99:A292 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning samt förslag till folk- och bostadsräkning.

1998/99:A807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den könsuppdelade statistiken.

1998/99:A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta initiativ till en internationell överenskommelse om att

räkna in hemarbete i BNP.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har den 2 december beslutat om utgiftsramar för 1999 för

statsbudgetens 27 utgiftsområden (bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38).

Under riksdagens fortsatta beredning av anslagen får dessa ramar inte

överskridas. För utgiftsområde 2 beslutade riksdagen att fastställa ramen

till 1 705 miljoner kronor.

Finansutskottet behandlar i detta betänkande bl.a. förslag om anslag för

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Utgiftsområdet

omfattar verksamheter som är inriktade på att planera, underlätta och

kontrollera så att statliga åtaganden sköts på ett så korrekt och effektivt

sätt som möjligt.

Utgiftsområdet är indelat i fem verksamhetsområden. För verksamhetsområdet

Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning är syftet att se till

att det finns förutsättningar och system av olika slag för en så effektiv

statsförvaltning som möjligt. Verksamhetsområdet omfattar frågor som rör

granskning, utvärdering och omprövning av statlig verksamhet, stöd i olika

former till Regeringskansliet och andra statliga myndigheter, bl.a. avseende

ekonomistyrnings- och systemfrågor och administrativ service, hur statens

resurser hanteras vid transaktioner, förvaltning, upplåning och placeringar

av medel. Detta inbegriper såväl ekonomiska resurser som statliga

fastigheter och lokaler. Verksamhetsområdet Det finansiella systemet

innefattar bl.a. verksamhet som rör de finansiella instituten. Syftet med

verksamheten är att bidra till stabilitet och effektivitet i det finansiella

systemet genom analys, tillsyn och regleringar av de finansiella institutens

agerande på marknaden. Verksamheten skall också syfta till ett gott

konsumentskydd. Verksamhetsområdet omfattar även förvaltning av statens

skuld (med undantag av den skuld som förvaltas av affärsverken).

Verksamhetsområdet Premiepensionssystemet omfattar administration och

förvaltning av de fonderade premiepensionerna i det nya inkomstbaserade

ålderspensionssystemet. Verksamhetsområdet Särskilda finansierings- och

garantiåtaganden omfattar avgifter för Stadshypotekskassans grundfond samt

åtaganden genom Nordiska investeringsbanken, Europeiska investeringsbanken

och Europeiska utvecklingsbanken. Det sista verksamhetsområdet omfattar

Riksdagens revisorer.

I enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs anslagen inom

utgiftsområdet genom ett särskilt beslut. Frågor som inte påverkar

anslagsbelopp, anslagstyp eller anslagsvillkor för år 1999 behandlas

emellertid separat.

Betänkandet är disponerat så, att utskottet inleder med ett avsnitt om mål

och resultat för utgiftsområdet. Därefter behandlar utskottet förslag om

anslag inom utgiftsområdet. Utskottet tar sedan upp övriga frågor.

Mål och resultat för utgiftsområde 2

Propositionen

De mål som i propositionen föreslås gälla för utgiftsområdet är, med

undantag för ett nytt mål för den nya Premiepensionsmyndigheten,

innehållsmässigt ungefär desamma som antogs av riksdagen i samband med

budgetpropositionen för 1998. Regeringen har dock utvecklat målen. För

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning föreslås följande mål

för 1999:

Verksamhetsområdet Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning:

Statsförvaltningen skall bedrivas effektivt och i det allmännas intresse.

Detta skall bl.a. ske genom granskning, metodutveckling, utvärdering och

kontinuerlig omprövning av statlig verksamhet.

Statsfinanserna och statens egendom skall förvaltas och hanteras på ett så

kostnadseffektivt sätt som möjligt. Genom bl.a. tillförlitliga prognoser och

analyser skall beslutsfattare erbjudas information om den samhällsekonomiska

och den statsfinansiella utvecklingen.

Officiell statistik och annan statlig statistik skall vara av god kvalitet.

Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög kvalitet. Detta skall bl.a. ske

genom tillhandahållande av system, tjänster, normgivning och

metodutveckling.

De fyra målen för verksamhetsområdet kan sammanfattas med att hushållningen

av statens resurser skall ske på bästa sätt.

Verksamhetsområdet Det finansiella systemet:

Det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl

samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd.

Statens skuld, med undantag för den skuld som förvaltas av affärsverken,

skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt

som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för

de krav som penningpolitiken ställer.

Verksamhetsområdet Premiepensionssystemet:

Administration och förvaltning av premiepensionerna skall bedrivas kost-

nadseffektivt och till nytta för premiepensionsspararna.

Sistnämnda verksamhetsområde är nyinrättat och omfattar administration och

förvaltning av premiepensionerna. Regeringen hemställer i yrkande 2 att

riksdagen godkänner att målet för Premiepensionsmyndigheten skall vara att

administration och förvaltning av premiepensionerna skall bedrivas kost-

nadseffektivt och till nytta för premiepensionsspararna. Bakgrunden till

bildandet av verksamhetsområdet är den överenskommelse mellan fem av de

politiska partierna som ledde till att riksdagen, under våren 1998,

beslutade om en genomgripande förändring av det allmänna

ålderspensionssystemet (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13, rskr.

1997/98:315 och 320).

Premiepensionssystemet skall administreras av den nya

Premiepensionsmyndigheten. Utgifterna för premiepensionsmyndighetens

administration skall täckas med avgifter på premiepensionskontona. I

avvaktan på att det reformerade ålderspensionssystemet träder i kraft har

finansieringen lösts genom att Premiepensionsmyndigheten under år 1998

beviljats en räntekontokredit på 45 miljoner kronor och en låneram på 22

miljoner kronor. Motsvarande modell avses tillämpas för år 1999.

I den resultatbedömning som görs utvärderas resultaten för år 1997 utifrån

de mål som föreslås gälla för 1999. Bedömningen innehåller avsnitt om

tillståndet och utvecklingen inom området (3.3.1), de viktigaste statliga

insatserna (3.3.2), effekter av de statliga insatserna (3.3.3) samt

regeringens slutsatser (3.3.4).

För att beskriva tillståndet på området hänvisar regeringen bl.a. till

statistik från Statskontoret som visar på att produktiviteten ökade hos

myndigheterna fram till år 1994, medan det därefter har skett en viss

minskning, även om produktivitetsutvecklingen varierar mellan olika områden.

Regeringen hänvisar även till RRV:s s.k. EA-värdering som visar på en

positiv utveckling under de år som värderingen har gjorts. EA-värderingen

syftar till att mäta myndigheternas ekonomiadministrativa standard med

tyngdpunkt på redovisning och intern kontroll vid myndigheten.

Bland viktiga statliga insatser på utgiftsområdet anger regeringen att den

utifrån de riktlinjer som anges i förvaltningspolitiska propositionen (prop.

1997/98:136, bet. 1997/98:KU31) kommer att arbeta fram ett flerårigt

handlingsprogram för att utveckla den statliga förvaltningen. I samband med

den förvaltningspolitiska propositionen beslutade regeringen även att en ny

myndighet för kvalitets- och kompetensutvecklingsfrågor skall bildas fr.o.m.

den 1 januari 1999. Vidare har det skett en renodling av Riksrevisionsverket

genom att Ekonomistyrningsverket bildats.

Vad beträffar effekterna av de statliga insatserna konstaterar regeringen

bl.a. att arbetet med att införa resultatstyrning inom statsförvaltningen

har genererat ökad möjlighet till kontroll över statsbudgeten och den

statliga verksamheten. Redovisningen av månadsvisa utfall på statsbudgeten,

ett utvecklingsarbete med prognoser samt en utvecklad resultatdialog mellan

regering och myndigheter, men även mellan regering och riksdag, har bidragit

till detta.

Utifrån redovisningen i budgetpropositionen gör regeringen bedömningen att

måluppfyllelsen inom utgiftsområdet under 1997 har varit tillfredsställande.

Vad gäller målet att säkerställa att hushållningen av statens resurser sker

på ett effektivt sätt visar resultatbedömningen sammantaget på en positiv

utveckling under året. Även beträffande arbetet mot det finansiella systemet

ger den samlade resultatbedömningen vid handen att utvecklingen under 1997

har varit positiv.

På de områden där måluppfyllelsen inte varit helt tillfredsställande

inriktas regeringens arbete mot att bättre nå upp till uppsatta mål. Bl.a.

bedömer regeringen att ytterligare effektiviseringar inom

lokalförsörjningsområdet kan göras. Regeringen har därför tagit initiativ

till utarbetandet av en modell för redovisning av effektiviteten i

myndigheternas lokalförsörjning. För att nå målet för den statliga prognos-

och analysverksamheten har arbete pågått med att utveckla såväl

träffsäkerhet som tillförlitlighet och relevans. På statistikområdet erinrar

regeringen om att en särskild utredare tillkallats för att utvärdera

statistikreformen och EU-medlemskapets effekter.

Finansutskottets ställningstagande

Riksdagen godkände förra hösten (bet. 1997/98:FiU2), på förslag från

regeringen (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 2, yrkande 2), mål för

utgiftsområdet. I årets proposition anmäler regeringen att målen har

reviderats, även om det enligt regeringens bedömning inte skett någon

innehållsmässig förändring. Målet för Premiepensionsmyndigheten är

emellertid nytt och regeringen föreslår att riksdagen godkänner detta.

I samband med att utskottet i fjol behandlade målformuleringarna anmärkte

utskottet på att målen för hela utgiftsområdet i huvudsak kunde sägas

inrikta sig mot enskilda myndigheter snarare än mot utgiftsområdet i dess

helhet. Med de revideringar som regeringen nu gjort av målen har det skett

en förbättring för att tillmötesgå den anmärkning utskottet då gjorde. Målen

för utgiftsområdet är uppdelade på verksamhetsområdena. Ett par av de

tidigare målen har blivit sammanförda i mer övergripande mål, och därmed har

antalet mål inom utgiftsområdet minskat något. Det innebär att några mål

inte längre återfinns, t.ex. de om effektiv offentlig upphandling och god

statlig fastighets- och lokalpolicy. Dessa får sägas vara inbegripna i de

nya, mer övergripande målformuleringarna.

I fjol anmärkte utskottet på att det är viktigt att mål skall vara konkreta

och uppföljningsbara för att kunna fungera som styrinstrument. Utskottet såg

det som positivt att regeringen föreslog mål på utgiftsområdesnivå, men

ansåg samtidigt att ytterligare arbete krävdes för att målen på anslagsnivå

skall fylla avsedda funktioner. Utskottet pekade på vikten av att det finns

en resultatanalys av föregående års verksamhet. För vissa myndigheter var

kopplingen mellan måluppfyllelse och den framåtriktade bedömningen inte

tillräckligt tydlig. Vidare anförde utskottet följande:

Ett krav som enligt utskottets mening bör gälla är att målen skall avse den

påverkan som kan uppnås med statliga insatser. För några anslag är det

emellertid svårt att se hur målen är kopplade till den konkreta verksamhet

myndigheten i fråga bedriver.

Det bör också vid budgetprövningen finnas en bedömning av i vilken

utsträckning som målen och resultaten har uppnåtts och - om så inte är

fallet - vad som är orsaken till detta. Vidare bör ändrade krav på en

myndighet, och därmed ändrad medelstilldelning, återspegla sig i

målformuleringen. Således kan det finnas anledning för regeringen att

ompröva målformuleringen för Konjunkturinstitutet med tanke på att

institutet får ökade resurser för att utveckla miljöräkenskaper. Regeringen

bör också i regleringsbrevet ställa krav på resultatredovisning från

utvecklingsarbetet.

Trots klara ambitionshöjningar för resultatredovisningen noterar utskottet

att för vissa anslag redovisar regeringen inte resultat utan i stället

redogörs för t.ex. pågående utredningar eller myndigheternas äskande på

samma sätt som tidigare var den vanliga formen i anslagsframställningarna.

Inte sällan redovisas prestationer som myndigheterna har utfört, men utan

att det framgår klart vad myndigheten åstadkommit för att uppnå de mål

statsmakterna formulerat.

Sammantaget välkomnar utskottet den ambitionshöjning av

resultatredovisningen som regeringen har gjort beträffande utgiftsområdet i

budgetpropositionen. Utskottet utgår från att utvecklingsarbetet i

Regeringskansliet för att få en effektiv resultatstyrning i staten

fortsätter med oförminskad kraft.

Utskottet kan konstatera att det genomgående har skett en rad förbättringar

av redovisningen i årets budgetproposition. Dispositionen och avsnittens

innehåll knyter bättre an till resultatstyrningens förutsättningar än

föregående års redovisningar. Regeringen konstaterar själv i propositionen

att kvaliteten på resultatinformationen i budgetpropositionen har

förbättrats, men att det ännu återstår mycket arbete med att förbättra

redovisningen. Utskottet vill för sin del uttrycka vikten av att

utvecklingsarbetet fortsätter med oförminskad kraft.

Utskottet anser att de reviderade målen för utgiftsområdet fått en bättre

utformning än tidigare och tillstyrker det nya målet för

Premiepensionsmyndigheten (propositionens yrkande 2).

Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999

Regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområdet uppgår till

1 705,3 miljoner kronor. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda ramen

för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag på det sätt som framgår av det

följande.

Utskottet redovisar först de förslag i propositionen och motionerna som har

effekt på utgiftsområdets medelsbehov och redovisar därefter sin syn på

förslagen under rubriken Utskottets samlade ställningstaganden till anslagen

inom utgiftsområde 2.

Generella besparingar inom utgiftsområdet

Motionerna

I två motioner föreslås sänkta anslag inom utgiftsområdet utan att de

närmare preciseras till anslagen.

I den kristdemokratiska kommittémotionen Fi505 föreslås att en besparing om

6 % läggs ut på samtliga myndigheter inom utgiftsområdet. För år 1999

innebär detta en besparing på ca 100 miljoner kronor.

Centerpartiet räknar i sin partimotion Fi210 yrkande 5 i denna del med att

en ökad decentralisering till regionala och lokala nivåer leder till

minskade utgifter för statsförvaltningen.

Konjunkturinstitutet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 1 Konjunkturinstitutet för budgetåret

1999 skall uppgå till 37,6 miljoner kronor. Anslaget föreslås utökas med 0,7

miljoner kronor för att Konjunkturinstitutet skall kunna förbättra och bygga

ut den s.k. investeringsenkäten.

Riksrevisionsverket

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 2 Riksrevisionsverket förs upp med

knappt 133 miljoner kronor för budgetåret 1999.

Under anslaget för Riksrevisionsverket (RRV) finansieras huvuddelen av

effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi507 av Lars Tobisson m.fl. (m)

att ett nytt obundet revisionsorgan inrättas och underställs riksdagen. I

den nya myndigheten skall man sammanföra den effektivitetsrevision som

Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer i dag ombesörjer. Även den

årliga revisionen föreslås föras till den nya myndigheten. Motionärerna

föreslår därför att några medel inte anvisas på anslaget till

Riksrevisionsverket (yrkande 1).

Ekonomistyrningsverket

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 3 Ekonomistyrningsverket för år 1999

skall uppgå till 55,5 miljoner kronor.

Myndigheten Ekonomistyrningsverket (ESV) bildades den 1 juli 1998. Under

anslaget finansieras huvuddelen av verksamheten med prognoser, utfall och

ekonomisk statistik, utvecklingsarbete kring ekonomistyrning, normering,

budgetprocessen m.m. samt viss rådgivning och stöd till regeringen. Den

avgiftsfinansierade verksamhet som ESV bedriver avser bl.a.

regeringsuppdrag, utbildning och rådgivning, ekonomi- och

personaladministrativa system samt internationella uppdrag. Det ekonomiska

målet för den avgiftsfinansierade verksamheten är full kostnadstäckning.

Motionen

I motion Fi507 noterar motionärerna från Moderata samlingspartiet att

inrättandet av ESV föranlett regeringen att höja de totala anslagen för RRV

och ESV med drygt 30 miljoner kronor åren 1999-2001 jämfört med utfallet

1997. De antar att detta delvis beror på onödigt dubbelarbete vid de två

myndigheterna. Med anledning av att Moderata samlingspartiet också föreslår

att RRV och Riksdagens revisorer ersätts av en ny revisionsmyndighet

föreslår motionärerna att anslaget till ESV minskas med 5 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag (yrkande 2).

Statskontoret

Propositionen

Statskontorets verksamhet finansieras dels med anslag, dels med avgifter.

Regeringen föreslår att ramanslaget A 4 Statskontoret för år 1999 förs upp

med 64,6 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen bedömt

att det kan minskas med 2 miljoner kronor. Intäkterna från Statskontorets

avgiftsfinansierade verksamhet beräknas samma år uppgå till 49 miljoner

kronor, varav 32 miljoner kronor utgör intäkter från uppdragsverksamhet,

dvs. intäkter som Statskontoret förfogar över.

Regeringen anser att man under kommande år bör intensifiera uppföljningen

och utvärderingen av den offentliga sektorn. Statskontoret bör därvid på

uppdragsbasis bistå regeringen med dels utvärderingar som är inriktade på

sektorsövergripande frågor, dels sektorsanknutna utvärderingar.

Regeringen anser också att Statskontoret bör behålla sina uppgifter på IT-

området och genom aktiva insatser påskynda och stödja utvecklingen och

användningen av en säker elektronisk infrastruktur för förvaltningen.

Statskontoret skall också hålla en beredskap för att med kort varsel kunna

genomföra snabba utredningsinsatser.

Motionen

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att delar av Statskontoret bör

föras över till det nya Ekonomistyrningsverket och att resten av

Statskontorets verksamhet kan läggas ned. Motionärerna föreslår därför att

anslaget A 4 Statskontoret minskas med 20 miljoner kronor varje år

1999-2001. För 1999 föreslår de att anslaget förs upp med 44 957 000 kr,

dvs. ett 19 640 kr lägre belopp än regeringen föreslagit (yrkande 3).

Täckning av merkostnader för lokaler

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget A 5 Täckning av merkostnader för lokaler

förs upp med 20,5 miljoner kronor för år 1999.

De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler som

staten har betalningsansvaret för till dess avtalen går att avveckla. De

huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är

avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra

hand. Statskontoret disponerar anslaget.

Statistiska centralbyrån och Folk- och bostadsräkning

Propositionen

Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet finansieras dels med anslag, dels

med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget A 6 Statistiska

centralbyrån för budgetåret 1999 skall uppgå till 353,1 miljoner kronor.

Beräkningarna inkluderar en ökning med 21,3 miljoner kronor, varav 16

miljoner kronor överförs från Tullverket för Intrastathanteringen, 3,3

miljoner kronor till förbättring av nationalräkenskaperna samt ett

engångsbelopp på 2 miljoner kronor för en vidareutveckling av

lönestatistiken och utveckling av jämställdhetsbokslut. Inkomsterna från den

avgiftsfinansierade verksamheten beräknas under 1999 uppgå till 380 miljoner

kronor.

Uppbyggnaden av en registerbaserad folk- och bostadsräkning finansieras

över ett särskilt reservationsanslag - A 7 Folk- och bostadsräkning - på

vilket regeringen föreslår att 70 miljoner kronor anvisas för budgetåret

1999.

Motionerna

I motion Fi507 av Lars Tobisson m.fl. (m) anförs att distribution av

statistik via Internet bör medföra stora besparingar av t.ex. porto och

papper. Detta tillsammans med andra effektiviseringar gör att motionärerna

föreslår att anslag A 6 Statistiska centralbyrån minskas med 25 miljoner

kronor fr.o.m. 1999. Motionärerna anser också att SCB kan använda sitt stora

anslagssparande för att täcka förberedelsekostnaderna för nästa folk- och

bostadsräkning. Därmed avvisas 1999 års anslag på 70 miljoner kronor på

anslag A 7 Folk- och bostadsräkning.

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi211 att anslaget A 7 Folk- och

bostadsräkning minskas till 0 kronor budgetåret 1999.

Vänsterpartiet anser i motion A292 att Folk- och bostadsräkningarna (FoB)

är en viktig förutsättning för arbetsmiljöforskningen. I FoB anges bl.a.

yrkestillhörighet och därmed har sambanden mellan olika sjukdomar och yrken

kunnat följas över tiden. Därför är det en brist att ingen FoB genomfördes

1995 och ingen ännu beslutats för år 2000. För att upptäcka och följa

yrkesrelaterade sjukdomar och dödlighet bör en FoB genomföras år 2000 eller

2001, anser motionärerna.

Centerpartiet framhåller i motion So314 att folk- och bostadsräkningarna

varit ett ovärderligt material för folkhälsoarbetet. Enligt motionärerna är

det mycket angeläget att det förberedelsearbete som pågår för att kunna

genomföra de nya registerbaserade folk- och bostadsräkningarna påskyndas.

Det statistiska underlag som tas fram bör vara könsuppdelat.

Kammarkollegiet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 8 Kammarkollegiet förs upp med 24,3

miljoner kronor för budgetåret 1999.

Nämnden för offentlig upphandling

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 9 Nämnden för offentlig upphandling

förs upp med 6,4 miljoner kronor för budgetåret 1999.

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har enligt lagen (1992:1528) om

offentlig upphandling till uppgift att utöva tillsyn över hela den

offentliga upphandlingen, dvs. att tillse att regelsystemet efterlevs. I

praktiken har dock NOU:s resurser till övervägande del använts för

informationsverksamhet. I NOU:s regleringsbrev för 1998 har regeringen

preciserat målen för NOU:s verksamhet. Regeringen anser att

tillsynsuppgifterna skall prioriteras. Regeringen har vidare, mot bakgrund

av den problembild som vuxit fram på upphandlingsområdet, tillsatt en

särskild utredare som skall se över NOU:s framtida organisation, roll och

uppgifter. Regeringen anser att inriktningen av NOU:s verksamhet skall vara

oförändrad i avvaktan på resultatet av översynen. Detta innebär bl.a. att

tillsynsverksamheten skall prioriteras.

Motionen

I motion Fi507 av Lars Tobisson m.fl. (m) yrkande 6 anförs att många

upphandlande enheter inte följer regelverket. NOU har därför inte uppnått

sitt syfte. Motionärerna anser därför att NOU kan avvecklas och att anslaget

inte bör tillföras några medel för budgetåret 1999.

Ny myndighet för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 10 Ny myndighet för

kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning förs upp med 10,0 miljoner

kronor för budgetåret 1999.

Regeringen har i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst

(prop. 1997/98:136) uttalat att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt kompetens-

och utbildningsfrågorna i syfte att stimulera myndigheternas

kompetensförsörjning och främja kvalitetsarbetet inom förvaltningen.

Regeringen föreslog därför att en särskild myndighet för kvalitetsutveckling

och kompetensförsörjning borde inrättas. Riksdagen har ställt sig bakom

regeringens förslag (bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294). Myndigheten, som

i huvudsak skall arbeta på uppdrag av regeringen, skall verka för att

statsförvalningen har en gemensam förvaltningskultur och förvaltningsetik.

Myndigheten inrättas fr.o.m. den 1 januari 1999. Samtidigt avvecklas

verksamheten vid Statens förnyelsefonder, som är en partssammansatt nämnd.

Statens förnyelsefonder har finansierats med bidrag som har avsatts efter

förhandlingar mellan Arbetsgivarverket och de centrala

arbetstagarorganisationerna på det statliga förhandlingsområdet (anslaget D

3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området,

utgiftsområde 14). Regeringen avser att ställa anslaget till den nya

myndighetens disposition i enlighet med en överenskommelse mellan

Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna.

Motionerna

I motionerna Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkande 5 i denna del, Fi211

av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8 i denna del och Fi507 av Lars

Tobisson m.fl. (m) yrkande 7 motsätter sig motionärerna inrättandet av den

nya myndigheten.

Vissa nämnder m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 11 Vissa nämnder m.m. förs upp med 1,0

miljoner kronor för budgetåret 1999.

Ekonomiska rådet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 12 Ekonomiska rådet förs upp med 1,7

miljoner kronor för budgetåret 1999.

Utvecklingsarbete

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 13 Utvecklingsarbete förs upp med 24,2

miljoner kronor för budgetåret 1999.

Anslaget används av Finansdepartementet bl.a. för att bekosta

utvecklingsarbete inom ramen för ett särskilt projekt benämnt VESTA (Verktyg

för ekonomisk styrning i staten). Syftet med VESTA-projektet är att skapa

ett integrerat statligt koncernsystem för prognos, budgetering,

resultatstyrning och betalningsinformation.

Regeringen har för budgetåret 1998 ett bemyndigande från riksdagen att göra

ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på högst 50 miljoner kronor efter

år 1998 för VESTA-projektets genomförande. Regeringen kommer inte att behöva

utnyttja bemyndigandet under innevarande år. Bedömningen är dock att ett

sådant bemyndigande behövs för 1999. Regeringen föreslår därför att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att under år 1999 för VESTA-projektets

genomförande göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 50 miljoner kronor efter år 1999 (yrkande 3).

Kontrollfunktionen i staten

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 14 Kontrollfunktionen i staten förs

upp med 85,0 miljoner kronor för budgetåret 1999.

Riksgäldskontoret

På utgiftsområdet finns tre anslag som berör Riksgäldskontorets verksamhet.

Dessa anslag avser kontorets förvaltningskostnader, upplåningskostnader och

kostnader för garantiverksamheten. Dessutom finns inom utgiftsområde 26 ett

särskilt anslag för statsskuldsräntor och ett anslag för provisionskostnader

i samband med Riksgäldskontorets utlandsupplåning.

Propositionen

Regeringen föreslår att man för 1999 för upp de tre ramanslagen på

utgiftsområdet med följande belopp:

- A 15 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet

1 000 kr,

- B 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

84,7 miljoner kronor,

- B 4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning

535,0 miljoner kronor.

Sedan 1997 tillämpas en ny modell för statlig garantigivning som innebär att

avgifter skall täcka såväl den förväntade risken för ett infriande av en

garanti som de administrativa kostnaderna. Tas inte full avgift ut betraktas

mellanskillnaden som en subvention vilken skall belasta ett anslag på

budgeten. Det på utgiftsområdet uppförda anslaget för garantiverksamheten

avser utgifter hänförliga till äldre garantisystem.

Vid beräkningen av anslaget för Riksgäldskontorets förvaltningskostnader

har detta engångsvis minskats med 2 miljoner kronor under 1999.

Riksgäldskontoret har under 1997 upphört med allemanssparandet och några

provisionskostnader för detta ändamål kommer därför inte att betalas ut

under 1999. Anslaget för kostnader för upplåning och låneförvaltning har

därför räknats ned med 134 miljoner kronor.

Motionen

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att fokuseringen på

hushållsupplåningen bör minskas och föreslår därför att anslaget B 3

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader minskas med 5 miljoner kronor under

de tre åren 1999-2001. I enlighet härmed föreslår motionärerna att anslaget

förs upp med 79 701 000 kr för 1999 (yrkande 9).

Finansinspektionen

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget B 1 Finansinspektionen förs upp med

118,7 miljoner kronor för budgetåret 1999. Avgiftsinkomsterna skall

överensstämma med storleken på ramanslaget.

Insättningsgarantinämnden

Propositionen

Insättningsgarantinämnden anvisas ett ramanslag för förvaltningskostnader.

Regeringen föreslår att ramanslaget B 2 Insättningsgarantinämnden förs upp

med 6,3 miljoner kronor. De årliga avgifter som tas ut av de institut som

omfattas av insättningsgarantin placeras på räntebärande konto i

Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret ombesörjer att ett belopp motsvarande

anslaget redovisas under inkomsttitel.

Bokföringsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget B 5 Bokföringsnämnden förs upp med 6,3

miljoner kronor för budgetåret 1999.

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget C 1 Avgift för Stadshypotekskassans

grundfond förs upp med 30 miljoner kronor för budgetåret 1999.

I februari 1997 beslutade regeringen om försäljning av aktierna i

Stadshypotek AB till Svenska Handelsbanken. Stadshypotekskassans uppgift är

numera att förvalta den återstående obligationsskulden som per den 31

december 1997 uppgick till ca 88 miljarder kronor. När låneskulden är

reglerad, vilket beräknas vara fallet år 2005, skall kassan likvideras. För

att trygga utestående lån finns en grundfond i form av en statlig

garantiförbindelse. Stadshypotekskassan betalar en årlig avgift för garantin

till Riksgäldskontoret. Tidigare har avgiften finansierats genom utdelning

på aktierna i Stadshypotek AB. I samband med överflyttningen av

aktieinnehavet i Stadshypotek AB åtog sig staten ansvaret för denna avgift.

Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget C 2 Kapitalhöjning i Nordiska

investeringsbanken förs upp med 18,7 miljoner kronor för budgetåret 1999.

Den ordinarie verksamheten i Nordiska investeringsbanken (NIB) avser

utlåning och garantigivning inom Norden. Vid sidan härav har NIB en

omfattande internationell utlåning inom ramen för den s.k.

Projektinvesteringslåneordningen (PIL). Det primära syftet är att främja

nordisk projektexport till länder som har relativt god kreditvärdighet.

För att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på finansiering från NIB

behövs en förstärkning av bankens kapitalbas. Enligt NIB:s beräkningar nås

utlåningstaket för den ordinarie utlåningen under 1999 och för PIL-

utlåningen redan under 1998.

Bankens grundkapital, som finansierar dess ordinarie verksamhet, uppgår för

närvarande till 2 809 miljoner ecu. Sveriges andel uppgår till ca 1 106

miljoner ecu eller ca 9 954 miljoner kronor (räknat med växelkursen 1 ecu =

9 kronor). Den föreslagna höjningen av grundkapitalet från 2 809 miljoner

ecu till 4 000 miljoner ecu skulle medge en utlåningsram om 10 000 miljoner

ecu. Med bankens antagande om en årlig ökningstakt i utlåningen om i

genomsnitt 6 % skulle denna höjning säkra bankens verksamhet t.o.m. år 2005,

dvs. ytterligare en sexårsperiod.

Sveriges andel av den föreslagna totala ökningen uppgår till 34,9 %, dvs.

ca 415,7 miljoner ecu, eller ca 3 741 miljoner kronor. Den andel som skall

inbetalas uppgår för Sveriges vidkommande till 2 075 641 ecu, eller ca 18

miljoner kronor per år under treårsperioden.

PIL-låneordningen uppgår för närvarande till 2 miljarder ecu. Ökningen av

PIL-ramen föreslås ske genom att den totala låneramen höjs till 3,3

miljarder ecu utan att medlemsländernas garantiåtagande ändras. I händelse

av kreditförlust skulle garanterna, liksom för närvarande, ansvara för 90 %

av förlusterna per lån, men endast upp till 1,8 miljarder ecu, eller 55 % av

kreditramen. Därutöver skall eventuella förluster bäras av banken.

Den föreslagna ökningen av PIL-ramens utlåningsutrymme får alltså inga

direkta effekter på storleken på medlemsstaternas garantiåtaganden. Däremot

måste garantin täcka ett större lånebelopp, vilket kan anses innebära en

större risk för att den måste tas i anspråk. Hittills har dock inte

garantierna utnyttjats.

Riksdagens revisorer

Propositionen

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska

statlig verksamhet. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att ramanslaget

D 1 Riksdagens revisorer förs upp med 18,7 miljoner kronor för 1999.

Anslaget har därvid räknats upp med 1,7 miljoner kronor till följd av att

riksdagen på förslag av konstitutionsutskottet (1997/98:KU27) beslutat, med

anledning av Revisionsutredningens förslag, att revisorerna bör tillföras 5

miljoner kronor under en treårsperiod räknat fr.o.m. 1999.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi507 att ett nytt obundet

revisionsorgan inrättas och underställs riksdagen. I den nya myndigheten

skall man sammanföra den effektivitetsrevision som Riksrevisionsverket och

Riksdagens revisorer i dag ombesörjer. Motionärerna föreslår därför dels att

några medel inte anvisas på anslaget E 1 Riksdagens revisorer (yrkande 10),

dels att 136 682 000 kr anvisas på ett nytt anslag kallat A 16 Riksrevisorn

(yrkande 8).

Utskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2

På närmast föregående sidor redovisas budgetpropositionens förslag

beträffande medelstilldelningen på utgiftsområde 2 samt de motionsförslag

som har effekt på denna fördelning. Utskottet övergår nu till att redovisa

sin samlade syn på anslagsfördelningen. Prövningen inriktas i första hand på

de förslag där skilda meningar framkommit.

Moderata samlingspartiet anser att delar av Statskontorets verksamhet kan

föras över till det nybildade Ekonomistyrningsverket och att resten av

Statskontorets verksamhet stegvis skall avvecklas. Anslaget till

Statskontoret för 1999 bör därför minskas med närmare en tredjedel.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning utan anser att Statskontoret

fyller en viktig funktion som stabsorgan åt regeringen, inte minst på sådana

områden som utvärdering av sektorsövergripande frågor. Utskottet avstyrker

därför motion Fi507 (m) yrkande 3.

När det gäller den registerbaserade folk- och bostadsräkningen vill

utskottet erinra om att försöksverksamheten nyligen avslutats.

Erfarenheterna från försöksverksamheten visar att det krävs kompletteringar

av olika slag för att systemet skall fungera.

Enligt utskottets mening är det viktigt att en folk- och bostadsräkning

genomförs. Kommunerna behöver t.ex. en grundläggande hushållsstatistik för

sin planering och resursfördelning. Uppgifterna är också viktiga för bl.a.

uppskattning av och forskning om t.ex. arbetsmiljöskador. Regeringen har

gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppgift att utreda en alternativ metod

för att snarast kunna genomföra nästa folk- och bostadsräkning. Metoden

innebär i korthet att SCB utnyttjar register över 1990 års folk- och

bostadsräkning som kompletteras med nya uppgifter. Metoden är emellertid

tillfällig i den meningen att den endast kan utnyttjas för nästa folk- och

bostadsräkning. Den ger inte den långsiktiga lösning som den

registerbaserade folk- och bostadsräkningen var tänkt att ge. Regeringen har

vidare gett Riksskatteverket (RSV) i uppgift att redovisa åtgärder till

förbättringar av folkbokföringen så att den skall kunna ligga till grund för

en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Både SCB:s och RSV:s uppdrag

skall redovisas före utgången av år 1998.

Regeringen uppger i budgetpropositionen att den avser att återkomma till

riksdagen med förslag över hur nästa folk- och bostadsräkning skall

genomföras. Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna

medelstilldelningen.

Vad utskottet sagt ovan innebär att utskottet avstyrker förslagen i

motionerna Fi507 (m) yrkandena 4 och 5, Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del,

A292 (v) yrkande 12 och So314 (c) yrkande 5.

Vad gäller Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har regeringen tillkallat

en särskild utredare som skall se över NOU:s framtida organisation, roll och

uppgifter. Utskottet anser att NOU:s verksamhet skall vara oförändrad i

avvaktan på resultatet av översynen. Med det anförda avstyrker utskottet

motion Fi507 (m) yrkande 6.

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom inrättandet av en Ny myndighet för

kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning (bet. 1997/98:KU31, rskr.

1997/98:294). Utskottet anser inte att det finns anledning att föreslå någon

ändring av riksdagens tidigare ställningstagande.

Som framgått ovan har Statens förnyelsefonder finansierats genom bidrag som

har avsatts efter förhandlingar mellan Arbetsgivarverket och de centrala

arbetstagarorganisationerna på det statliga förhandlingsområdet. På detta

sätt anslogs senast 50 miljoner kronor (prop. 1989/90:100 bil. 15, bet.

1989/90:AU18, rskr. 1989/90:213). Vid utgången av år 1998 beräknas

outnyttjade medel på ramanslaget D 3 Bidrag till förnyelsefonder på det

statligt reglerade området, utgiftsområde 14, uppgå till ca 40 miljoner

kronor. Av propositionen framgår att regeringen avser att ställa anslaget

till den nya myndighetens disposition i enlighet med en överenskommelse

mellan Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna.

På grund av det anförda föreslår utskottet att motionerna Fi210 (c) yrkande

5 i denna del, Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del och Fi507 (m) yrkande 7

avstyrks.

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att Riksgäldskontoret skall

minska sin fokusering på hushållsupplåningen och föreslår av denna anledning

att kontorets anslag för förvaltningskostnader (B 3) minskas med 5 miljoner

kronor de tre åren 1999-2001.

Riksgäldskontoret har under senare år använt sig av fyra olika

låneinstrument vid upplåningen på hushållsmarknaden: premieobligationer,

realränteobligationer, riksgäldskonto och allemansspar. När kontoret 1997

fick möjlighet att i egen regi ta emot inlåning på konto från allmänheten

kom denna nya upplåningsform - riksgäldsspar - att ersätta såväl

riksgäldskonto som allemansspar. I budgetpropositionen framhåller regeringen

att Riksgäldskontoret skall låna från hushållen bara om denna upplåning -

inklusive kontorets administrationskostnader - är billigare än kontorets

alternativa upplåningsformer. Under de fem senaste åren har kostnaderna för

hushållsupplåningen varit lägre än motsvarande upplåning på den nominella

värdepappersmarknaden. Utskottet ser därför ingen anledning att begränsa

hushållsupplåningen utan avstyrker motion Fi507 (m) yrkande 9.

Utskottet vill beträffande förslagen i propositionen och motion Fi507 (m)

angående Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket och Riksdagens

revisorer anföra följande.

Olika aspekter av den statliga revisionen har varit föremål för flera

utredningar på senare år. Den senaste var Riksdagens revisionsutredning som

avslutade sitt arbete i oktober 1997. I 1997 års budgetproposition

(1997/98:1, vol. 2, avsnitt 4.2) redovisade regeringen sina överväganden i

fråga om en reformerad stabsorganisation och begärde att riksdagen skulle

godkänna bl.a. att Riksrevisionsverkets verksamhet skulle renodlas och

koncentreras till de revisionella uppgifterna. Statens

ekonomistyrningsfunktion skulle renodlas och en ny myndighet inrättas för

ändamålet. Regeringen återkom sedan med förslag om anslagstilldelning i

vårpropositionen (1997/98:150), och den 1 juli 1998 inrättades

Ekonomistyrningsverket, medan Riksrevisionsverket fick en renodlad

revisionsuppgift. Riksdagen har vid båda tillfällena beslutat i enlighet med

regeringens förslag och utskottet finner inte skäl att ompröva dessa beslut

så kort tid efter att de tagits. Utskottet vill också anmärka mot att

motionärerna föreslår att RRV och Riksdagens revisorer inte tilldelas några

medel alls från årsskiftet. Förslaget skulle leda till oacceptabla

konsekvenser och är orealistiskt eftersom motionärerna inte har beaktat att

det krävs en övergångsperiod under vilken de gamla myndigheterna avvecklas

och den nya inrättas.

Med vad utskottet här anfört avstyrks förslagen i motion Fi507 (m)

yrkandena 1, 2, 8 och 10.

I propositionen (yrkande 3) föreslår regeringen att den skall bemyndigas att

under år 1999 för VESTA-projektets genomförande göra ekonomiska åtaganden

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 miljoner

kronor efter år 1999. Utskottet biträder förslaget och förordar att

regeringen får det begärda bemyndigandet.

Kristdemokraterna har i sin kommittémotion Fi505 yrkat på en generell

besparing om 100 miljoner kronor inom utgiftsområdet utan någon närmare

precisering eller diskussion av vilka konsekvenser en sådan åtgärd skulle få

på respektive verksamhetsområde. Även Centerpartiet har i sin partimotion

Fi210 föreslagit en generell besparing, utan att närmare precisera hur denna

besparing skall fördelas på anslagen. Enligt utskottets beräkning bedömer

Centerpartiet att en ökad decentralisering skall kunna innebära besparingar

om 13 miljoner kronor nästa budgetår. Någon konkretisering av förslaget görs

emellertid inte i motionen. Utskottet kan inte tillstyrka sådana

opreciserade, svepande besparingar.

Sammanfattningsvis biträder utskottet regeringens förslag till fördelning

av anslagen inom utgiftsområde 2 (yrkande 6) och tillstyrker förslaget i

propositionen om åtaganden för VESTA-projektet (yrkande 3). Samtliga

motionsyrkanden som behandlas i detta sammanhang avstyrks, dvs. motionerna

Fi210 (c) yrkande 5, Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del, Fi505 (kd), Fi507 (m)

yrkandena 1-10, So314 (c) yrkande 5 och A292 (v) yrkande 12.

Statens fastighetsverk

Propositionen

I propositionen (avsnitt 4.5, yrkande 4) begär regeringen att riksdagen

skall godkänna investeringsplanen för Statens fastighetsverk. Vidare

föreslås att låneramen om 7 miljarder kronor godkänns (yrkande 5).

Motionen

Moderata samlingspartiet kritiserar i motion Fi507 redovisningen i

propositionen av investeringsplanen. Beskrivningen av planens innehåll

bedöms vara alltför kortfattad för att kunna ligga till grund för riksdagens

beslut om investeringsplan och lånebemyndigande. Detta föreslår motionärerna

att riksdagen bör ge regeringen som sin mening till känna (yrkande 12).

Kompletterande underlag

Utskottet har under ärendets beredning från Finansdepartementet inhämtat en

utförlig redogörelse för Statens fastighetsverks investeringsplan.

Finansutskottets ställningstagande

I årets budgetproposition redovisas investeringar för åren 1997-2001

uppdelade på inrikes och utrikes fastigheter. För år 1999 beräknas

investeringarna komma att uppgå till sammanlagt knappt 330 miljoner kronor.

I budgetpropositionerna redovisas dessutom regelmässigt nya, stora projekt,

dvs. de som överstiger 30 miljoner kronor. Inget av de projekt som Statens

fastighetsverk planerar för 1999 och som inte tidigare har anmälts till

riksdagen har den omfattningen. Utskottet anser att de uppgifter som

redovisats i budgetpropositionen är relevanta och att den redovisning som

utskottet nu fått är till fyllest. Utskottet anser därför att något

tillkännagivande av det slag motionärerna begär inte är påkallat.

Utskottet tillstyrker propositionen i aktuella delar och avstyrker motion

Fi507 (m) yrkande 12.

Vissa statistikfrågor

Utveckling av BNP-måttet

Motionerna

I motion U704 av Charlotta L Bjälkebring (v) framhålls att ett införande av

nordiska miljöräkenskaper vore ett bra instrument för att minska de

gemensamma koldioxidutsläppen. De nordiska länderna bör också snabbt utreda

förutsättningar för att med miljöavgifter styra den nordiska

energianvändningen från fossila bränslen över till förnybar och

kretsloppsanpassad energi.

Kristdemokraterna anser i motion MJ238 att regeringen bör utarbeta en

strategi för hur dagens BNP-terminologi kan kompletteras och utvecklas samt

hur en miljöjusterad nettonationalprodukt - MNP - kan införas. MNP tar

hänsyn till förändringar som uppstår i naturkapitalet som t.ex. skog och

fiske, men beaktar också förändringar av det kapital som är skapat av

människan. Sverige bör driva på en internationell metodutveckling som på

sikt kan ersätta det gamla BNP-begreppet med det långsiktigt hållbara,

enligt motionärerna.

I motion A810 av Maria Larsson m.fl. (kd) menar motionärerna att samhället

måste börja betrakta hemarbete som den viktiga samhällsinsats det verkligen

är. Dagens ekonomiska statistik och teorier värdesätter inte oavlönat

arbete. Därför bör regeringen ta initiativ till en internationell

överenskommelse om att hemarbete skall räknas in i BNP.

Centerpartiet framhåller i motion So314 att de svenska

nationalräkenskaperna bör justeras för positiva och negativa effekter på

folkhälsan. Bruttonationalprodukten (BNP) bör justeras för hälsoeffekter.

Finansutskottets ställningstagande

Med anledning av motionerna om en utveckling av BNP-begreppet vill utskottet

anföra följande:

Dagens system för nationalräkenskaper (NR), i vilken totalmåttet

bruttonationalprodukt (BNP) ingår, har successivt byggts upp under de

senaste 50-60 åren. Räkenskaperna har också alltmer samordnats mellan olika

länder i t.ex. FN:s och OECD:s regi. Detta gör att NR och BNP är ett mycket

användbart redskap när det gäller att analysera och belysa ekonomisk

tillväxt och konjunkturen i olika länder samt hur ländernas utveckling

samvarierar via t.ex. världshandeln och kapitalrörelser. Existensen av ett

räkenskapssystem som ger jämförbarhet över tiden och mellan länder är enligt

utskottets mening ovärderligt när det gäller möjligheterna att ge underlag

för ekonomisk-politiska åtgärder och frågeställningar.

Däremot är det enligt utskottets mening uppenbart att BNP-måttet har

tydliga brister om det används som ett mått på välfärden i samhället.

Viktiga delar av välfärden fångas t.ex. inte upp i BNP-beräkningarna.

Dessutom värderas inte den välfärdsminskning som tillväxten kan ge upphov

till. Trafikolyckor leder t.ex. till en högre ekonomisk aktivitet som höjer

värdet på BNP, medan skadorna på människor och föremål inte bokförs som

värdeminskningar. BNP-måttet avspeglar inte heller de skador på naturen,

såsom t.ex. försurning, skador på ozonlagret eller utarmning av den

biologiska mångfalden, som tillväxten kan medföra. I NR-systemet inräknas i

huvudsak enbart produktion och distribution av varor och tjänster som

prissätts på en marknad. Dessutom ingår offentliga myndigheters och vissa

organisationers produktion av tjänster (dessa värderas från kostnadssidan

eftersom de oftast saknar ett marknadspris). Detta innebär bl.a. att

hemarbete i olika former inte räknas in i BNP. Däremot ingår denna typ av

tjänster när de tillhandahålls av företag och kommuner. Vilken

organisationsform tjänsteproduktionen har är alltså avgörande för om

produktionen räknas in i NR-systemet. Detta gör att jämförelser mellan

länder tenderar att bli missvisande, eftersom produktionen utanför marknaden

kan skilja sig åt mellan länderna. Inom den nationalekonomiska forskningen

finns vidare en skola som menar att välfärd och ekonomisk utveckling inte

bör mätas i termer av löpande produktion och inkomster, utan att en sådan

värdering bör göras med utgångspunkt i landets resurser, dvs.

nationalförmögenheten.

Enligt utskottets mening är det knappast möjligt att skapa ett samlat och

enhetligt BNP-mått som inkluderar och värderar all ekonomisk aktivitet och

korrigerar för alla effekter som tillväxten skapar. Risken med en sådan

utveckling är att värdet av BNP-måttets ursprungliga roll som ett

makroekonomisk analysverktyg försämras drastiskt.

Den internationella trenden under de senaste tio åren har i stället varit

att vid sidan av BNP-måttet utveckla kompletterande räkenskaper inom

speciella områden, s.k. satelliträkenskaper. Ett belysande exempel på detta

är den pågående utvecklingen av miljöräkenskaperna, som för svensk del är

ett gemensamt projekt mellan Naturvårdsverket (NV), Konjunkturinstitutet

(KI) och Statistiska centralbyrån (SCB). NV:s uppdrag är att utveckla

indikatorer och index som ger en bild av tillståndet i det svenska

ekosystemet och hur det förändras. KI har till uppgift att utveckla modeller

som kan användas för analyser om sambanden mellan ekonomi och miljö. KI

skall vidare göra värderingsstudier av vad t.ex. utsläppen betyder i reda

pengar. Dessutom gör KI effektivitetsstudier av miljöteknik, i den meningen

att den miljöteknik som används i Sverige ställs mot den som är bäst, en

s.k. benchmark-analys. SCB:s bidrag ligger främst i att utveckla de fysiska

miljöräkenskaperna - ett statistiskt system som kopplar samman

miljöstatistiken med den ekonomiska statistiken. Inom SCB pågår också arbete

med att uppskatta kostnaderna för miljöskydd.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat miljöräkenskaperna

(senaste bet. 1997/98:FiU2). Enligt utskottets mening är detta ett mycket

viktigt och intressant projekt. Projektet är emellertid långsiktigt och

arbetet är fortfarande inriktat på forskning och metodutveckling. Under 1998

har dock projektet tagit flera steg framåt. Bl.a. har alla rapporter som

publicerats sedan projektet drogs i gång 1992/93 publicerats i en gemensam

rapportserie. De senaste två till tre åren har SCB ändrat räkenskapssystemet

i NR, vilket medfört att statistikproduktionen på bl.a. miljöområdet

fördröjts. Anpassningen av NR är nu i stort sett genomförd, vilket gör att

produktionen av miljöstatistik ökar. I december 1998 publicerar SCB den

första heltäckande indikatorrapporten där miljödata för olika branscher

kopplas samman med ekonomiska data i respektive bransch. Miljöuppgifter som

energianvändning, andel fossila bränslen, utsläpp till vatten och luft,

avfall, vattenåtgång etc. ställs mot branschens förädlingsvärde,

sysselsättning, utrikeshandel, miljöskyddskostnader etc. SCB planerar också

att under nästa år redovisa uppgifter om "gröna jobb" - hur många personer

som är sysselsatta med miljöarbete och inom vilka områden.

Att miljöräkenskaperna är ett viktigt projekt för svensk del framgår enligt

utskottets mening bl.a. av att regeringen i budgetpropositionen anger att en

arbetsgrupp tillsätts inom Finansdepartementet för att följa NV:s, KI:s och

SCB:s arbete med miljöräkenskaperna.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utvecklingen av

miljöräkenskaper i hög grad också är ett internationellt projekt. I FN, EU

och OECD pågår flera olika projekt för att driva på utvecklingen av

miljöräkenskaper. Den preliminära handbok i miljöräkenskapssystem som FN

publicerade i början av 1990-talet revideras nu av den s.k. Londongruppen, i

vilken Sverige ingår tillsammans med de flesta västländer inklusive Japan

och Australien. Vidare har i Nordiska ministerrådets regi utarbetats

rapporter kring bl.a. miljöeffekter i det nordiska fisket och den nordiska

skogshanteringen.

Utskottet vill också erinra om att regeringen avser att presentera en

uppsättning av s.k. gröna nyckeltal mot bakgrund av det arbete som görs i

Miljövårdsberedningen.

Enligt utskottets mening finns det inget som i princip hindrar att

kompletterande uppgifter eller satelliträkenskaper även tas fram för t.ex.

den ekonomiska tillväxtens effekter på folkhälsan eller för värdering av den

produktion som sker utanför marknaden. Utskottet kan dock konstatera att det

finns stora problem när det gäller att värdera och mäta omfattningen av

hushållens hemarbete. Vid enstaka tillfällen har SCB genomfört s.k.

tidsanvändningsstudier för hushåll, där den tidsmässiga omfattningen av

hemarbetet kunnat beräknas. Regeringen anger i budgetpropositionen att SCB

skall ges i uppdrag att utföra en ny nationell tidsanvändningsstudie. Enligt

uppgifter från SCB pågår emellertid inga internationella projekt för att

skapa ett kompletterande räkenskapssystem för t.ex. hemarbete.

Ett av de mått som ofta används för att göra jämförelser av välfärden i

olika länder är OECD:s s.k. köpkraftskorrigerade BNP-statistik per capita,

ibland något oegentligt kallad "OECD:s välfärdsliga". Utskottet har tidigare

behandlat denna statistik (senast i bet. 1998/99:FiU1) och påpekat att

måttet bör användas med stor försiktighet. Den statistiska osäkerheten är

stor, och som framförts ovan har BNP-måttet stora brister som välfärdsmått.

Däremot finns det andra undersökningar som kan komplettera OECD:s mått. En

sådan undersökning är den rapport om utvecklingsnivån i världen som FN:s

utvecklingsorgan, UNDP, publicerar varje år. I rapporten publiceras t.ex.

listor och mått över vilka länder som har lägst fattigdom och hur utvecklad

jämställdheten är. UNDP publicerar också ett generellt mått över

utvecklingsnivån i länderna. Utvecklingsnivån mäts genom en sammanvägning av

tre indikatorer - förväntad livslängd hos nyfödda, utbildningsnivå i form av

läskunnighet hos vuxna och andelen inskrivna på grundskole-, gymnasie- och

eftergymnasial nivå samt den köpkraftskorrigerade bruttonationalprodukten

per capita. Även om dessa undersökningar också innehåller ett stort mått av

osäkerhet, kan de fungera som en gott komplement till OECD:s BNP-jämförelse.

Det är också utskottets förhoppning att miljöräkenskaperna om fem till tio

år kan bidra till att bredda och ytterligare fördjupa välfärdsmåtten.

Med anledning av vad som anförts ovan avstyrks förslagen i motionerna U704

(v) yrkande 5, A810 (kd) yrkande 4, MJ238 (kd) yrkande 4 och So314 (c)

yrkande 1.

Utveckling av fördelningsstatistiken

Motionerna

I motion Fi901 av Berndt Sköldestig och Inge Carlsson (s) efterlyses en god

och allsidig statistik över förmögenheter och förmögenhetsutvecklingen. Det

saknas statistik över hushållens tillgångar och skulder, enligt

motionärerna. Den svenska debatten om fördelning av ekonomiska resurser och

ekonomisk makt blir ofullständig när förmögenhetsuppgifter saknas.

I motion Fi205 av Ingrid Burman m.fl. (v) framhålls att en ny låg- och

höginkomstutredning bör genomföras. Statistiken visar, enligt motionärerna,

att inkomstskillnaderna mellan olika grupper ökat under 1980- och 1990-

talen. Till skillnad från den gamla låginkomstutredningen från 1960-talet

bör en ny utredning även uppmärksamma höga inkomster och förmögenheter.

Utredningen bör också redovisa skillnader mellan män och kvinnor.

Miljöpartiet anser i motion A807 att den könsuppdelade statistik som

Statistiska centralbyrån producerar konsekvent bör användas när förslag till

förändringar i lagstiftningen framförs. Könsuppdelad statistik bör även tas

fram och användas i de statliga utredningar där det är relevant.

Finansutskottets ställningstagande

I internationell jämförelse har Sverige ett mycket väl utvecklat

statistiksystem och omfattande forskning för att följa fördelningen av

ekonomiska resurser.

Statistiska centralbyrån (SCB) genomför årligen en omfattande och grundlig

undersökning av hushållens disponibla inkomster (HINK) som redovisas i

särskilda statistikmeddelanden. HINK används också till omfattande

fördelningsforskning vid olika institutioner i landet och vid uppdrag till

myndigheter och intresseorganisationer. Genom den heltäckande inkomst- och

förmögenhetsstatistiken följs fördelningen av taxerade inkomster, skatter,

bidrag och transfereringar.

SCB följer också fördelningen med hjälp av undersökningen om

levnadsförhållanden (ULF). Från ULF publiceras löpande rapporter om

befolkningens levnadsförhållanden i ett antal avseenden. Andra

undersökningar som används vid analyser av den ekonomiska fördelningen är

undersökningen av hushållens utgifter samt hyres- och bostadsundersökningen.

En ny omfattande paneldatabas för individernas och hushållens inkomster har

nyligen byggts upp genom ett samarbete mellan Uppsala universitet,

Riksförsäkringsverket, Finansdepartementet och SCB med särskild finansiering

från olika forskningsstiftelser. Databasen används bl.a. för studier av

inkomströrlighet, socialbidragsberoende osv. SCB medverkar med dataunderlag

till internationella forskningsorgan som bl.a. har en omfattande jämförande

forskning, t.ex. Luxembourg Income Study. Även OECD genomför numera

omfattande studier av inkomstfördelningens utveckling i medlemsländerna.

Institutet för social forskning (SOFI) har en omfattande

forskningsverksamhet främst baserad på SOFI:s levnadsnivåundersökningar.

Ett betydande antal studier har under de senaste åren redovisats om

inkomströrlighet, inkomstskillnader mellan män och kvinnor, inkomstutjämning

och fattigdom i västeuropeiska länder, trenderna i den svenska

inkomstfördelningen osv. Även vid Umeå, Lunds, Göteborgs m.fl. universitet

genomförs forskning om fattigdom och inkomstklyftor. Flera myndigheter,

bl.a. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket, har under senare år

genomfört egna studier av hur inkomstomfördelningen fungerar i Sverige.

Socialstyrelsen genomför på regeringens uppdrag regelbundet en omfattande

analys av sociala förhållanden (Social rapport). Expertgruppen för studier i

offentlig ekonomi (ESO) har låtit genomföra ett flertal fördelningsstudier

bl.a. om skatters och transfereringars omfördelning över livscykeln.

Fördelningspolitiska analyser ingår sedan snart tio år rutinmässigt i

regeringens beslutsunderlag vid viktiga regeländringar i skatte- och

transfereringssystemet. Beräkningarna omfattar utfallet för olika grupper

samt olika sammanfattande mått på inkomstspridningen. Beräkningarna omfattar

också budget- och marginaleffekter. Resultaten redovisas bl.a. i

utredningsbetänkanden och propositioner.

Regeringen följer och analyserar inkomstfördelningen och utvecklingen för

olika grupper och redovisar resultaten till riksdagen i särskilda

fördelningspolitiska redogörelser som sedan 1994 bilagts budget- och

vårpropositionerna. Undersökningarna omfattar bl.a. fördelningseffekter av

offentlig konsumtion, inkomstfördelningens långsiktiga utveckling,

fördelningseffekter av saneringsprogrammet, inkomstutvecklingen för olika

grupper under 1990-talet, internationella jämförelser av inkomstspridningen.

I den senaste fördelningspolitiska redogörelsen redovisas dels hur

inkomströrligheten har ändrats sedan 1970-talet, dels utvecklingen av

inkomstspridningen 1991-1996 med en framskrivning t.o.m. 1998 (bil. 5,

prop. 1998/99:1). Som framgår av den reviderade finansplanen (avsnitt 1.7)

till budgetpropositionen för 1999 avser regeringen också att uppdra åt

Statistiska centralbyrån att genomföra undersökningar av

förmögenhetsfördelningen och den offentliga konsumtionen.

Jämställdheten är också prioriterad i regeringens arbete. Ett omfattande

utredningsarbete har genomförts nu senast inom Kvinnomaktsutredningen som

också innehåller omfattande statistiska analyser. Inom SCB redovisas

regelbundet statistik som belyser löner och inkomster för kvinnor och män.

Vid de fördelningsanalyser som utförs av Finansdepartementets

fördelningspolitiska enhet sker rutinmässigt redovisning med uppdelning på

kön. Varje år utarbetas en särskild bilaga för att belysa den ekonomiska

situationen för män och kvinnor som bifogas regeringens budgetförslag. Nya

resurser behöver dock tillföras. Enligt den reviderade finansplanen avser

regeringen att tillföra medel till SCB för att förbättra lönestatistiken och

metoderna för jämställdhetsbokslut.

Utskottet vill för sin del understryka hur viktigt det är att jämställdhet

även i fortsättningen är en fråga med högsta prioritet. Utskottet

konstaterar också med tillfredsställelse att fördelningspolitiken och

rättvisefrågorna tilldrar sig allt större intresse och betonas i

regeringsförklaringen. Den ekonomiska krisen och arbetslösheten har skapat

tendenser till ökade inkomstklyftor. Det är därför angeläget att analyserna

av fördelningen av den ekonomiska välfärden successivt breddas och

fördjupas. Utskottet anser att regeringen vid lämpligt tillfälle t.ex. i en

kommande budgetproposition bör redovisa hur detta arbete fortskrider.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi901 (s),

Fi205 (v) och A807 (mp) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande det nya målet avseende

Premiepensionsmyndigheten

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 2 yrkande

det nya målet avseende Premiepensionsmyndigheten som regeringen

förordar,

2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2

budgetåret 1999

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 2

yrkandena 3 och 6 samt med avslag på motionerna 1998/99:Fi210 yrkande 5,

1998/99:Fi211 yrkande 8 i denna del, 1998/99:Fi505, 1998/99:Fi507

yrkandena 1-10, 1998/99:So314 yrkande 5 och 1998/99:A292 yrkande 12

dels bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget

A 13 Utvecklingsarbete, för VESTA-projektets genomförande göra

beställningar som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

50 000 000 kr efter år 1999,

dels för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i

appendix till hemställan,

res. 1 (c)

3. beträffande Statens fastighetsverk

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 2

yrkandena 4 och 5 samt med avslag på motion 1998/99:Fi507 yrkande 12

dels godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet

med vad regeringen förordar,

dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får

ta upp lån inom en ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret

för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar,

4. beträffande utveckling av BNP-måttet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:U704 yrkande 5, 1998/99:So314

1998/99:MJ238 yrkande 4 och 1998/99:A810 yrkande 4,

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

res. 4 (m) - motiv.

res. 5 (fp) - motiv.

5. beträffande utveckling av fördelningsstatistiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Fi205, 1998/99:Fi901 samt

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

res. 6 (m, kd)

res. 7 (fp)

res. 8 (c) - motiv.

Stockholm den 3 december 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Bengt

Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson

(s), Fredrik Reinfeldt (m), Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma (v), Per

Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Peter Eriksson (mp), Lena Ek (c), Gunnar

Axén (m), Jörgen Andersson (s), Marie Engström (v) och Camilla Dahlin-

Andersson (fp).

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsför-

delning.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och

Folkpartiet liberalerna har avgivit särskilda yttranden.

1 000-tal kronor

-----------------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets Res. 1

-----------------------------------------------------------------

Anslag (c)

förslag

-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------

A Effektivisering och utveckling av statlig

verksamhet

-----------------------------------------------------------------

1 Konjunkturinstitutet (ram) 37 640

-----------------------------------------------------------------

2 Riksrevisionsverket (ram) 132 978

-----------------------------------------------------------------

3 Ekonomistyrningsverket (ram) 55 550

-----------------------------------------------------------------

4 Statskontoret (ram) 64 597

-----------------------------------------------------------------

5 Täckning av merkostnader för lokaler (ram) 20 500

-----------------------------------------------------------------

6 Statistiska centralbyrån (ram) 353 127 -13

000

-----------------------------------------------------------------

7 Folk- och bostadsräkning (res.) 70 000

-----------------------------------------------------------------

8 Kammarkollegiet (ram) 24 256

-----------------------------------------------------------------

9 Nämnden för offentlig upphandling (ram) 6 427

-----------------------------------------------------------------

10 Ny myndighet för kvalitetsutveckling och

kompetensförsörjning (ram)

10 000 -10

000

-----------------------------------------------------------------

11 Vissa nämnder m.m. (ram) 961

-----------------------------------------------------------------

12 Ekonomiska rådet (ram) 1 714

-----------------------------------------------------------------

13 Utvecklingsarbete (ram) 24 170

-----------------------------------------------------------------

14 Kontrollfunktionen i staten (res.) 85 000

-----------------------------------------------------------------

15 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet (ram) 1

-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------

B Det finansiella systemet

-----------------------------------------------------------------

1 Finansinspektionen (ram) 118 697

-----------------------------------------------------------------

2 Insättningsgarantinämnden (ram) 6 313

-----------------------------------------------------------------

3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (ram) 84 701

-----------------------------------------------------------------

4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och

låneförvaltning (ram)

535 000

-----------------------------------------------------------------

5 Bokföringsnämnden (ram) 6 297

-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------

C Särskilda finansierings- och garantiåtaganden

-----------------------------------------------------------------

1 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond 30 000

(ram)

-----------------------------------------------------------------

2 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken 18 700

(ram)

-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------

D Riksdagens revisorer

-----------------------------------------------------------------

1 Riksdagens revisorer (ram) 18 704

-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 1 705 -23

333 000

-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------

Reservationer

1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999 (mom. 2) (c)

Lena Ek (c) anser

dels att den del av utskottets samlade ställningstagande till anslagen inom u

gäller" och slutar med "(c) yrkande 5" bort ha följande lydelse:

När det gäller folk- och bostadsräkningen anser utskottet, i likhet med vad so

ett ovärderligt material för folkhälsoarbetet. Det är mycket angeläget att

genomföra de nya registerbaserade folk- och bostadsräkningarna påskyndas.

könsuppdelad. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion S

till känna. Därmed torde också syftet i motion A292 (v) yrkande 2 i icke ringa

Utskottet har inget att erinra mot medelstilldelningen som föreslås i budge

Däremot bör effektiviseringar i verksamheten på SCB kunna möjliggöra besparinga

Motionerna Fi507 (m) yrkandena 4 och 5 samt Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del bö

dels att den del av utskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utg

har" och slutar med "yrkande 7 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som i motion Fi210 (c) yrkande 5 i denna del anförs

kvalitetsutveckling och kompetenshöjning inom statsförvaltningen inte är efters

arbete bedrivas inom alla myndigheter. Något nytt anslag för den föreslagna myn

budget.

Utskottet avstyrker således propositionens förslag i denna del och tillstyrker

5 i denna del, Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del och Fi507 (m) yrkande 7.

dels att den del av utskottets samlade ställningstagande till anslagen

"Kristdemokraterna har" och slutar med "A292 (v) yrkande 12" bort ha följande l

Utskottet instämmer i vad som i motion Fi210 (c) anförs om att det

utgiftsområdet genom decentralisering till regionala och lokala nivåer. Vad bet

generell besparing på utgiftsområdets anslag med 100 miljoner kronor är utskott

av anslagen, varför motion Fi505 avstyrks.

Sammanfattningsvis biträder utskottet de förslag som framförs i motionerna Fi2

övriga delar tillstyrks propositionens förslag till fördelning av anslage

tillstyrker förslaget i propositionen om åtaganden för VESTA-projektet (yrkande

tillgodosetts: Fi211 (fp) yrkande 8 i denna del, Fi505 (kd), Fi507 (m) yrkanden

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Fi210 yrkande 5 och 1998/99:So

med anledning av proposition 1998/99:1 utgiftsområde 2 yrkande 6 samt med avsla

denna del, 1998/99:Fi505, 1998/99:Fi507 yrkandena 1-10 och 1998/99:A292 yrkande

dels bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget A

genomförande göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebä

1999,

dels för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

1 (c)" betecknade förslaget i appendix till hemställan,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om folk- och

2. Utveckling av BNP-måttet (mom. 4) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att den del av finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utveckling a

internationella" och på s. 24 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Den internationella trenden under de senaste tio åren har i stället varit att v

räkenskaper inom speciella områden, s.k. satelliträkenskaper. Enligt uts

utarbeta en satelliträkenskap för en miljöjusterad nettonationalprodukt, en NMP

förändringar i t.ex. human- och miljökapital som tillväxten skapar. Vidare bö

ett internationellt projekt om hur hushållens hemarbete skall kunna v

nationalräkenskaperna.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion MJ238 (kd) yrkande 4 och A8

ge regeringen till känna. Motionerna U704 (v) yrkande 5 och So314 (c) yrkande 1

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utveckling av BNP-måttet

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ238 yrkande 4 och 1998/99:

1998/99:So314 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

3. Utveckling av BNP-måttet (mom. 4) (c)

Lena Ek (c) anser

dels att den del av finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utvecklin

utskottets mening" och på s. 24 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse

För att få en bättre uppfattning om tillväxtens och samhällsutvecklingens soci

att som komplement till BNP-måttet utveckla en satelliträkenskap som vär

effekter på folkhälsan. En sådan räkenskap skulle bidra till att politiska be

om en hållbar hälsoutveckling.

Ett av de mått som ofta används för att göra jämförelser av välfärden i olika l

statistik per capita, ibland något oegentligt kallad "OECD:s välfärdsliga". Ut

(senast i bet. 1998/99:FiU1) och påpekat att måttet bör användas med stor försi

och som framförts ovan har BNP-måttet stora brister som välfärdsmått.

komplettera OECD:s mått. En sådan undersökning är den rapport om utvecklingsniv

publicerar varje år. I rapporten publiceras t.ex. listor och mått över vilka l

jämställdheten är. UNDP publicerar också ett generellt mått över utvecklingsniv

sammanvägning av tre indikatorer - förväntad livslängd hos nyfödda, utbild

andelen inskrivna på grundskole-, gymnasie- och eftergymnasial nivå samt den k

capita. Även om dessa undersökningar också innehåller ett stort mått av osäker

OECD:s BNP-jämförelse.

Det är också utskottets förhoppning att hälsoräkenskaper och miljöräkenskaper i

och ytterligare fördjupa måtten över samhällets välfärd.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion So 314 (c) yrkande 1 bör riks

Motionerna U704 (v) yrkande 5, MJ238 (kd) yrkande 4 och A810 (kd) yrkande 4 avs

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utveckling av BNP-måttet

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So314 yrkande 1 samt med avslag p

1998/99:MJ238 yrkande 4 och 1998/99:A810 yrkande 4 som sin mening ger regeringe

anfört,

4. Utveckling av BNP-måttet (mom. 4, motiveringen) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m)

avsnittet Utveckling av BNP-måttet bort ha följande lydelse:

Dagens system för nationalräkenskaper (NR), i vilken totalmåttet bruttonational

under de senaste 50-60 åren. Räkenskaperna har också alltmer samordnats mellan

Detta gör att NR och BNP är ett mycket användbart redskap när det gäller at

konjunkturen i olika länder samt hur ländernas utveckling samvarierar via t.ex

av ett räkenskapssystem som ger jämförbarhet över tiden och mellan länder

gäller möjligheterna att ge underlag för ekonomisk-politiska åtgärder och fråge

I motionerna framhålls att nationalräkenskaperna och BNP-måttet bör juster

tillväxten. Vidare bör värdet av hushållens hemarbete räknas in i BNP.

Enligt utskottets mening är det emellertid inte möjligt att skapa ett sa

värderar all ekonomisk aktivitet och korrigerar för alla effekter som tillväxte

värdet av BNP-måttets ursprungliga roll som ett makroekonomiskt analysverktyg f

Med anledning av vad som anförts ovan avstyrker utskottet förslagen i motionern

MJ238 (kd) yrkande 4 och So314 (c) yrkande 1.

5. Utveckling av BNP-måttet (mom. 4, motiveringen) (fp)

Camilla Dahlin-Andersson (fp) anser att den del av finansutskottets ställningst

på s. 22 börjar med "Däremot är det" och på s. 24 slutar med "fördjupa välfärds

Det existerar också ett antal felaktiga uppfattningar om BNP-måttets k

trafikolyckor ökar BNP. Vid en olycka anlitas en redan befintlig sjukvå

sjukvårdsapparaten. Det avgörande är dock att olyckan medför att de resurser

resurser som används för reparationer o.d. har en alternativ användning. Den

produktiv insats.

Enligt utskottets mening är det knappast möjligt att skapa ett samlat och enhet

ekonomisk aktivitet och korrigerar för alla effekter som tillväxten skapar. Den

åren har i stället varit att vid sidan av BNP-måttet utveckla komplette

satelliträkenskaper. Ett sådant exempel är miljöräkenskaperna som är ett ge

Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska centralbyrån (SCB). Utvecklingen a

internationellt projekt inom t.ex. EU, OECD och FN.

Enligt utskottets mening finns det i princip inget som hindrar att komplette

tas fram för t.ex. folkhälsoområdet eller för värdering av den produktion s

nationalräkenskaperna.

Ett av de mått som ofta används för att göra jämförelser mellan länder är

capita. Den statistiska osäkerheten är betydande men i huvudsak torde ett såd

länderna av den genomsnittliga levnadsstandarden. Även här finns kompletteran

redovisar.

De behov som i dag finns av kompletterande mått torde för svensk del främst

tillväxt och välfärd. Behovet av en bättre utveckling i Sverige av tillväxten o

ovedersägligt. Det är således främst statistik som på ett korrekt och relevant

tillväxt och sysselsättning som behöver utvecklas. En utveckling av sådana

rättvisande bild ges både av dessa förutsättningars utveckling över tiden och i

ökade möjligheter att på sikt avläsa samband mellan politiska beslut och d

sysselsättning. Förebilder kan på detta område sökas internationellt. T.ex. b

Forum och IMD (International Institute for Management Development) beaktas.

6. Utveckling av fördelningsstatistiken (mom. 5) (m, kd)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren (

anser

dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utveckling av fördelnin

Utskottet konstaterar att Sverige i en internationell jämförelse har ett my

omfattande forskning för att följa och analysera den ekonomiska fördelningen av

Enligt utskottets mening bör därför inga ytterligare resurser avsättas inom det

Med anledning av vad som anförts ovan avstyrks förslagen i motionerna Fi205 (v)

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande utveckling av fördelningsstatistiken

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fi205, 1998/99:Fi901 och 1998/99:A807 y

7. Utveckling av fördelningsstatistiken (mom. 5) (fp)

Camilla Dahlin-Andersson (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utveckling av fördelnin

Utskottet konstaterar att Sverige i en internationell jämförelse har e

omfattande forskning för att följa och analysera den ekonomiska fördelningen av

del understryka hur viktigt det är att statistik som belyser jämställdhet har h

Utskottet anser det angeläget att nya statistiska mått utvecklas som mäter för

sysselsättning. Utskottet anser det självklart att det bör komma i förs

tillväxt och välfärd skapas. Utan tillväxt finns inget att fördela.

Enligt utskottets mening bör därför inga ytterligare resurser avsättas inom för

Med anledning av vad som anförts ovan avstyrks förslagen i motionerna Fi205 (v)

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande utveckling av fördelningsstatistiken

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fi205, 1998/99:Fi901 och 1998/99:A807 y

8. Utveckling av fördelningsstatistiken (mom. 5, motiveringen) (c)

Lena Ek (c) anser att den del av finansutskottets ställningstagande i avsnittet

26 börjar med "Jämställdheten är" och slutar med "för jämställdhetsbokslut" bor

När det gäller jämställdheten kan utskottet däremot konstatera att det finns st

brister i den könsuppdelade statistiken inom i stort sett alla samhällssektorer

t.ex. rätts- och brottsstatistiken är den statistiska insamlingen av uppgifter

olika brott mot kvinnor ofta av mycket dålig kvalitet och ibland direkt missvis

Ett annat belysande exempel är att statistiken om kvinnors företagande är ytter

bristfällig på både central- och regional nivå.

Särskilda yttranden

1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999 (mom. 2) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m) an

I riksdagen finns en majoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpa

budgetpropositionen (prop. 1998/99:1) beträffande ekonomiska ramar för de oli

inkomster avseende 1999 i den statliga budgeten. Samma majoritet har också utt

offentliga utgiftstaket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2000

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en an

budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samh

Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den socia

genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till omf

och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst beh

inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det a

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av politiken deltar vi inte i

inom utgiftsområde 2.

För budgetåret 1999 förordar vi i vår partimotion Fi208 att ramen för utgiftsom

lägre än regeringen föreslagit i budgetpropositionen.

Förslag om fördelningen av medel på anslagen återfinns i motion Fi507. I den fö

uppfyller kriterierna för internationellt vedertagen kravspecifikation för

riksdagen. Till denna nya myndighet, som vi valt att kalla Riksrevisorn

Riksrevisionsverket (RRV) och Riksdagens revisorer. Det bör kunna m

redovisningsrevision förs till den nya myndigheten. Vidare bör onödigt dubbela

(ESV) kunna undvikas med den ordning vi förordar. Delar av Statskontorets

onödig splittring av resurser och gränsdragningsproblem gentemot RRV och ESV.

På statistikområdet bedömer vi att det finns utrymme för besparingar genom att

av statistik, vilket i första hand kan effektivisera SCB:s administration. Där

för att täcka förberedelsekostnaderna för nästa folk- och bostadsräkning, varf

överflödigt.

Nämnden för offentlig upphandling bör avvecklas eftersom den tillsyn nämnden sk

Vidare bör en ny myndighet för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning i

enskilda myndigheterna. Slutligen förordas att en minskad fokusering på hushåll

2. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999 (mom. 2) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:

Den 2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för

beräkning av statens inkomster för budgetåret 1999. Under den fortsatta budgetb

Riksdagen har genom beslutet den 2 december valt en inriktning av politi

ekonomiska politiken och av budgetpolitiken som vi kristdemokrater har lagt fr

emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha

3. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1999 (mom. 2) (fp)

Camilla Dahlin-Andersson (fp) anför:

Den 2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de

beräkning av statens inkomster för budgetåret 1999. Under den fortsatta budgetb

Riksdagen har genom beslutet den 2 december valt en inriktning av politik

ekonomiska politiken och av budgetpolitiken som vi i Folkpartiet liberalerna

vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområ

Besparingen skulle ha kunnat uppnås genom att avstå från förberedelsearbetet me

inrätta en ny myndighet för kompetensutveckling.