Bet. 1998/99:FiU21

Finansutskottets betänkande

1998/99:FIU21

Kostnadsinformation till fondsparare i det

individuella pensionssparandet, m.m. (prop.

1998/99:93)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

FiU21

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i

proposition 1998/99:93 framlagda förslagen till

ändringar i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,

lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden m.fl. lagar. Vidare behandlar

utskottet tre följdmotioner samt fyra motioner som

väckts under allmänna motionstiden 1998.

I propositionen konstateras att riksdagen i

november 1998 beslutade att en bestämmelse om s.k.

individuell kostnadsinformation skulle införas i

lagen om värdepappersfonder. Regeringen föreslår nu

att individuella pensionssparare som placerar sina

sparmedel i värdepappersfonder skall få samma

information som andra fondandelsägare. Informationen

skall ges av det pensionssparinstitut som

administrerar sparandet och lämnas i den

förvaltningsredovisning av sparmedlen som institutet

varje år ger till pensionsspararen.

För att möjliggöra för pensionssparinstituten att

ge kostnadsinformation till spararna föreslås vidare

att en bestämmelse införs i lagen om

värdepappersfonder som innebär att fondbolagen varje

år skall ge viss information till

pensionssparinstituten. Vidare föreslås vissa

ändringar av bestämmelsen om fondbolagens

information till Premiepensionsmyndigheten. I

propositionen görs bedömningen att det för

närvarande inte bör införas någon bestämmelse i lag

om individuell kostnadsinformation till

fondförsäkringstagare.

I propositionen föreslås vidare att en

undantagsregel införs i lagen med reglemente för

Allmänna pensionsfonden. Syftet med bestämmelsen är

att göra det möjligt för fjärde-sjätte

fondstyrelserna att behålla sina innehav i svenska

aktiebolag som efter offentliga erbjudanden övergår

till att bli innehav i utländska aktiebolag. Det

föreslås också att regeringens kostnader för

anlitande av särskild fackkunskap för utvärdering av

första-sjunde AP-fondstyrelsernas förvaltning skall

bekostas av fondmedel.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1

juli 1999.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga

motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats 8

reservationer.

Propositionen

I proposition 1998/99:93 föreslås att riksdagen

skall anta regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1990:1114) om

värdepappersfonder,

2. lag om ändring i lagen (1993:931) om

individuellt pensionssparande,

3. lag om ändring i lagen (1998:1497) om ändring i

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

4. lag om ändring i lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till

betänkandet.

Motionerna

Motioner som väckts med anledning av

propositionen

1998/99:Fi11 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen avslår propositionen såvitt avser

förslag om krav på kostnadsinformation till

fondsparare i det individuella pensionssparandet i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Fi12 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den individuella

informationen till fondsparare i värdepappersfonder

skall avse kostnaderna för förvaltning, förvaring

och tillsyn,

2. att riksdagen beslutar att övriga kostnader som

belastar fondförmögenheten skall redovisas

tillsammans och relateras till resultatet av

portföljförvaltningen,

3. att riksdagen beslutar att de aktuella

lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2000.

1998/99:Fi13 av Per Landgren m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ändring i tillämpliga lagar om vad som skall räknas

som kostnadsinformation, i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av

konkurrensneutralitet,

3. att riksdagen beslutar att lagändringarna om

kostnadsinformation till fondsparare skall träda i

kraft den 1 januari år 2000.

Motioner som väckts under allmänna

motionstiden 1998

1998/99:Fi704 av Ola Sundell (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om dispens från reglerna i

lagen om värdepappersfonder.

1998/99:Fi706 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om dispens från

reglerna i lagen om värdepappersfonder.

1998/99:Fi708 av Siv Holma m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att staten skall

behålla Nordbanken och därmed möjligheten att

bedriva en aktiv ägarroll,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utvärdering av

6:e AP-fonden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ge

tilläggsdirektiv om att AP-fonderna skall främja

sysselsättning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utvidgning av AP-

fondernas placeringsrättigheter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inte begränsa

4:e och 5:e AP-fondernas aktieinnehav i ett

börsföretag till 10 %,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tillsätta en

utredning om hur statsmakterna kan underlätta för

kommuner, landsting och regionala självstyrelseorgan

att engagera sitt pensionskapital i ett långsiktigt

ägarengagemang,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att tillsätta

en utredning om hur statsmakterna kan underlätta för

kommuner, landsting och regionala självstyrelseorgan

att engagera övriga finansiella tillgångar i ett

långsiktigt ägarengagemang,

1998/99:N336 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

utvärdera AP-fondernas verksamhet ur ett

näringspolitiskt perspektiv,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning om

pensionskapitalets betydelse för att befordra

förnyelse och sysselsättning i det svenska

näringslivet.

Utskottet

Förbättrad kostnadsinformation till

fondsparare

Kostnadsinformation till fondsparare i det

individuella pensionssparandet

Propositionen

Riksdagen beslutade i november 1998 att en ny

paragraf, 27 a §, skulle införas i lagen (1990:1114)

om värdepappersfonder. Bestämmelsen innebär att

fondbolag årligen skall informera varje andelsägare

i en värdepappersfond om de totala kostnader som

belastat fonden under det föregående året och som

hänför sig till andelsinnehavet. Riksdagen beslutade

vidare att även pensionssparare inom

premiepensionssystemet skall få sådan individuell

kostnadsinformation som skall lämnas till

fondandelsägare. Ändringarna skall träda i kraft den

1 juli 1999 (prop. 1997/98:160, bet. 1998/99:FiU7,

rskr. 14).

I proposition 1997/98:160 konstaterade regeringen

att även individuella pensionssparare och

fondförsäkringstagare i princip bör få samma

individuella kostnadsinformation, men att det

närmare måste övervägas hur en reglering som

säkerställer detta bör utformas. Dessa frågor

behandlas i förevarande proposition.

Lagstiftningen om individuellt pensionssparande

infördes den 1 januari 1994. Av lagen om

individuellt pensionssparande framgår att sparmedlen

får placeras i inlåning i bank, andelar i

värdepappersfond och i andra fondpapper. Vid

sparande i värdepappersfond skall tillgångarna

placeras i en sådan värdepappersfond som avses i

lagen om värdepappersfonder eller i ett utländskt

fondföretag som omfattas av en reglering som

väsentligen stämmer överens med den svenska

regleringen. Sparandet administreras av ett s.k.

pensionssparinstitut. Tillstånd att bedriva

verksamhet som pensionsspar- institut

(pensionssparrörelse) kan ges till

värdepappersinstitut, dvs. banker, värdepappersbolag

eller utländska värdepappersföretag med filial i

Sverige. Mellan spararen och pensionssparinstitutet

träffas ett s.k. pensionssparavtal. I

pensionssparavtalet anges som regel att institutet

får ta ut avgifter som ersättning för sina tjänster.

Instituten skall för varje pensionssparavtal föra

ett s.k. pensionssparkonto där alla transaktioner

antecknas. I lagen om individuellt pensionssparande

finns bestämmelser om att pensionssparinstitutet

skall ge pensionsspararna information. Spararen

skall underrättas om de omplaceringar som gjorts och

kostnaden för dessa. Vidare skall institutet varje

år ge kontoinnehavaren en skriftlig redovisning av

hur sparkapitalet förvaltats under det föregående

året. I den årliga redogörelsen skall bl.a. anges de

avgifter som dragits från kontot under året.

Det individuella pensionssparandet är konstruerat

så att de enskilda pensionsspararna är andelsägare i

de värdepappersfonder där pensionsmedlen placeras.

Den nya 27 a § i lagen om värdepappersfonder

omfattar därför i och för sig även dessa sparare.

Som konstateras i förarbetena till paragrafen,

säkerställer den dock inte att alla individuella

pensionssparare får individuell kostnadsinformation.

Detta har att göra med hur andelsinnehaven

registreras hos fondbolaget. I förarbetena till

lagen om individuellt pensionssparande sägs att

registreringen bör ske i pensionsspararens namn

(prop. 1992/93:187 s. 112). I ett sådant fall kommer

pensionsspararen - på samma sätt som andra

fondandelsägare - att få individuell

kostnadsinformation. När lagen om individuellt

pensionssparande infördes fanns det inte någon

möjlighet att förvaltarregistrera fondandelar. En

sådan möjlighet har dock numera införts och

utnyttjas bl.a. inom det individuella

pensionssparandet. Av 27 a § andra stycket följer

att fondbolaget i ett sådant fall skall ge

informationen till pensionssparinstitutet som en

klumpsumma för alla andelsinnehav som institutet

förvaltar. De enskilda pensionsspararna kommer

däremot inte att få någon individuell

kostnadsinformation. Eftersom 27 a § uppenbarligen

inte säkerställer att alla pensionssparare får

kostnadsinformation anser regeringen att det krävs

en särskild reglering för dessa sparare.

Regeringen föreslår därför att det införs en ny

bestämmelse i lagen om värdepappersfonder enligt

vilken pensionssparare som placerat sina tillgångar

i värdepappersfonder skall få individuell

kostnadsinformation av det pensionssparinstitut som

administrerar sparandet. För varje värdepappersfond

som tillgångar varit placerade i under det närmast

föregående året, skall information ges om hur stort

belopp av de totala kostnaderna som belastat fonden

som hänför sig till andelsinnehavet. Informationen

skall ges i den förvaltningsredovisning av

tillgångarna som institutet varje år ger till

pensionsspararen. Vidare föreslås att

pensionssparinstitutet i sin tur skall få

informationen från de fondbolag som förvaltar

värdepappersfonderna. Om andelsinnehaven är

förvaltarregistrerade skall institutet i stället få

information från fondbolagen om vilka belopp som

dagligen belastat fonderna under det närmast

föregående året redovisat per fondandel. I

förarbetena till 27 a § lagen om värdepappersfonder

erinrar regeringen om att en informationsskyldighet

för fondförvaltare inte är möjlig att införa i fråga

om utländska fondföretag inom EES som omfattas av

UCITS-direktivet. Fondandelsägare med andelsinnehav

som är placerade enligt lagen om individuellt

pensionssparande bör få kostnadsinformation i samma

utsträckning som andra fondandelsägare.

Pensionssparinstitutets informationsskyldighet bör

således endast omfatta värdepappersfonder enligt

definitionen i 1 § lagen om värdepappersfonder, dvs.

värdepappersfonder som förvaltas av svenska

fondbolag.

Pensionssparinstitutets informationsskyldighet bör

även i övrigt utformas i anslutning till 27 a §

lagen om värdepappersfonder. Detta innebär att

kostnadsinformationen skall avse samtliga kostnader

som under det närmast föregående kalenderåret

belastat fondförmögenheten, oavsett på vilket sätt

de debiteras fonden. Det totala beloppet skall delas

upp i två delposter; förvaltningskostnader,

inklusive kostnader för förvaring av

fondtillgångarna, och övriga kostnader.

Kostnadsuppgifter skall ges separat för alla fonder

i vilka tillgångar varit placerade under året.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.

Informationen kommer således att ges till

andelsägarna första gången år 2000. Den information

som skall lämnas för år 1999 får dock begränsas till

att avse kostnader som belastar fonden under andra

halvåret 1999.

Motionerna

I motion Fi11 av Lars Tobisson m.fl. (m) anförs att

den föreslagna regleringen är olycklig eftersom den

driver på en utveckling som redan påbörjats där

sparkapital lämnar Sverige för mer skattegynnade och

mindre kostnadstyngda sparalternativ inom EU.

Motionärerna motsätter sig därför den utvidgning av

lagstiftningen som nu föreslås och yrkar att

propositionen skall avslås i denna del.

I motion Fi12 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) och i

motion Fi13 av Per Landgren m.fl. (kd) konstateras

att regeringens förslag innebär att instituten på

individuell basis skall redovisa inte bara

kostnaderna för förvaltning, förvaring och tillsyn

utan även övriga kostnader som belastar

fondförmögenheten. Motionärerna anser att den

individuella informationen i stället bör avse

förvaltning, förvaring och tillsyn, medan övriga

kostnader bör redovisas tillsammans och relateras

till resultatet av portföljförvaltningen. Dessa

övriga kostnader, som t.ex. courtage, är hänförliga

till finansiella transaktioner och bör således

sättas i relation till portföljförvaltningen. Vidare

motsätter sig motionärerna att ändringarna träder i

kraft den 1 juli 1999. En nödvändig utveckling av

datasystem för informationsgivning till

fondandelsägarna försvåras av att problemen kring

millennieskiftet redan tar och kommer att ta

omfattande resurser i anspråk. Motionärerna föreslår

i stället att ändringarna skall träda i kraft den 1

januari 2000. I motion Fi13 (kd) anförs vidare att

den nu aktuella lagstiftningen först bör genomföras

på EU-nivå och därefter i Sverige. Detta på grund av

att en lagstiftning enbart från svensk sida riskerar

att skapa helt onödiga konkurrensnackdelar för

svenska företag samt tvinga dem eller delar av deras

verksamhet ut ur landet. Motionärerna anser att det

är viktigt med såväl konkurrensneutralitet mellan

olika sparformer i Sverige som mellan länder inom

EU. Det EG-direktiv som gäller för kollektivt

sparande i värdepappersfonder står dessutom inför en

förändring, där krav om kostnadsinformation till

fondandelsägare och fondsparare diskuteras.

Finansutskottets ställningstagande

- Lagreglering om kostnadsinformation till

fondsparare i det individuella pensionssparandet

Som redovisats ovan har riksdagen på förslag från

utskottet tidigare beslutat att en bestämmelse om

s.k. individuell kostnadsinformation skall införas i

lagen om värdepappersfonder. I betänkandet uttalade

utskottet att en lagreglering om kostnadsinformation

till andelsägare i värdepappersfonder är nödvändig

för att stärka konsumenternas ställning i detta

avseende. Utskottet uttalade vidare att det ligger i

konsumenternas intresse att en lagreglering

genomförs så snart som möjligt varför det inte finns

skäl att avvakta en eventuell framtida gemensam EG-

reglering av frågan (prop. 1997/98:160, bet. FiU7,

rskr. 14).

Utskottet konstaterar att bestämmelsen om

individuell kostnadsinformation till andelsägare i

värdepappersfonder omfattar även pensionssparare om

andelsinnehaven är registrerade i pensionsspararens

namn. Om andelsinnehaven däremot är

förvaltarregistrerade så får inte den enskilde

pensionsspararen någon individuell

kostnadsinformation. Utskottet anser inte att det är

rimligt att pensionsspararnas möjligheter att få

kostnadsinformation skall vara avhängigt av om

andelarna är registrerade i pensionsspararens namn

eller inte. Utskottet anser därför att det krävs en

särskild reglering för att säkerställa att alla

pensionssparare skall få individuell

kostnadsinformation. Utskottet delar således

regeringens bedömning att det bör införas en

lagreglering som säkerställer att även fondsparare i

det individuella pensionssparandet skall få

individuell kostnadsinformation. Utskottet delar

inte motionärernas i motion Fi11 (m) farhågor vad

beträffar risken för att den föreslagna regleringen

skulle medföra att sparkapital lämnar Sverige till

förmån för andra alternativ inom EU.

Beträffande vad som anförs av motionärerna i motion

Fi13 (kd) yrkande 2 att en lagreglering först bör

genomföras på EU-nivå så har utskottet inte

anledning att frångå sitt tidigare ovan redovisade

ställningstagande i denna fråga.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag. Motionerna Fi11 (m) och Fi13 (kd) yrkande 2

avstyrks.

- Omfattningen av kostnadsinformationen till

pensionsspararna

Utskottet anser att kostnadsinformationen, som

regeringen föreslagit, bör lämnas av det

pensionssparinstitut som administrerar sparandet.

Som riksdagen tidigare beslutat om skall

fondbolagen, enligt bestämmelsen i 27 a § lagen om

värdepappersfonder, varje år skriftligen informera

varje andelsägare i en värdepappersfond om hur stort

belopp av de totala kostnaderna som belastat fonden

under det närmast föregående kalenderåret som hänför

sig till andelsinnehavet. I informationen skall det

anges hur mycket av beloppet som avser

förvaltningskostnader, inklusive kostnader för

förvaring av fondtillgångarna.

Motionärerna i Fi12 (fp) yrkandena 1 och 2 samt

Fi13 (kd) yrkande 1 har föreslagit att

pensionssparinstitutens informationsskyldighet skall

utformas på ett annat sätt än fondbolagens

informationsskyldighet som riksdagen redan har

beslutat om. Utskottet anser att en sådan ordning

framstår som mycket olämplig. Utskottet anser i

stället att pensionssparinstitutens

informationsskyldighet bör utformas i anslutning

till den ovan redovisade betsämmelsen i 27 a § lagen

om värdepappersfonder. Utskottet tillstyrker således

regeringens förslag. Motionerna Fi12 (fp) yrkandena

1 och 2 samt Fi13 (kd) yrkande 1 avstyrks.

- Ikraftträdande m.m.

I motsats till motionärerna i Fi12 (fp) yrkande 3

och Fi13 (kd) yrkande 3 anser utskottet att de

lagändringar som nu är aktuella inte torde föranleda

ytterligare anpassningar av fondbolagens datasystem.

Vad gäller pensionssparinstituten kommer

anpassningar endast att aktualiseras för de institut

som valt att förvaltarregistrera sina kunders

andelsinnehav. Anpassningarna behöver inte vara

klara vid ikraftträdandet utan först i början av år

2000 när pensionssparinstituten skall bearbeta den

information de får från fondbolagen. Utskottet anser

vidare att det är en fördel om samtliga fondsparare

får rätt till kostnadsinformation från samma

tidpunkt. Mot denna bakgrund anser utskottet att de

föreslagna lagändringarna bör kunna träda i kraft

den 1 juli 1999. Utskottet tillstyrker därför

regeringens förslag. Motionerna Fi12 (fp) yrkande 3

och Fi13 (kd) yrkande 3 avstyrks.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag i

övrigt.

Fondbolagens information till

Premiepensionsmyndigheten

Propositionen

I propositionen anförs att EG-regleringen inte

hindrar att det i lagstiftningen om

premiepensionssystemet ställs särskilda krav på dem

som får förvalta medel inom systemet, t.ex. när det

gäller avgiftsstruktur och information, så länge

dessa krav är generellt tillämpliga och inte endast

riktade mot utländska fondföretag. Även med hänsyn

till EG:s regler får det nämligen anses stå varje

land fritt att i ett allmänt socialförsäkringssystem

ställa sådana krav som är påkallade av

försäkringssystemets särskilda natur (jfr prop.

1997/98:151 s. 411). Regeringen anser att det är

angeläget att kraven för att få träffa avtal med

Premiepensionsmyndigheten så långt som möjligt är

konkurrensneutrala för svenska och utländska

fondföretag. Regeringen förslår därför att både

svenska och utländska fondförvaltare som träffar

samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten, vid

sin rapportering till myndigheten om de kostnader

som tagits ut ur fonden, skall ange hur stora

kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden per

fondandel. Informationen skall ange hur mycket som

avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för

förvaring av fondtillgångarna.

Regeringen framhåller att det är angeläget att en

särredovisning av förvaltningskostnaderna inte

avhåller utländska fondförvaltare från att delta i

systemet. Utländska förvaltares deltagande i

premiepensionssystemet bör därför följas upp.

Motionen

I motion Fi11 av Lars Tobisson m.fl. (m) framför,

utan formellt yrkande, motionärerna kritik mot

regeringens förslag. Motionärerna anser att

förslaget riskerar att minska antalet möjliga

fondval för pensionsspararna.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är angeläget att kraven för

att få träffa avtal med Premiepensionsmyndigheten så

långt som möjligt är konkurrensneutrala för svenska

och utländska fondföretag. Skyldigheten att

informera om vilka kostnadsbelopp som dagligen

belastat fonden bör därför utvidgas till att gälla

även för utländska fondförvaltare. Utskottet

instämmer i regeringens uppfattning att det är

angeläget att förslaget inte medför att utländska

fondförvaltare avhåller sig från att delta i

systemet. Det är därför väsentligt att regeringen,

som utlovas i propositionen, följer upp utländska

förvaltares deltagande i premiepensionssystemet. På

grund av det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag.

Kostnadsinformation till fondförsäkringstagare

Propositionen

Hösten 1990 introducerades en ny försäkringsform på

den svenska livförsäkringsmarknaden, livförsäkring

med fondanknytning (s.k. fondförsäkring). Enligt den

lag som gäller för fondförsäkring - lagen

(1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till

värdepappersfonder - skall premierna enligt

försäkringsavtalet placeras i en eller flera

värdepappersfonder eller i utländska fondföretag,

för vilka gäller föreskrifter som väsentligen

stämmer överens med regleringen för

värdepappersfonder. Försäkringsbolaget skall placera

inbetalda premier för försäkringen i de fonder som

försäkringstagaren bestämmer. Försäkringstagaren kan

när som helst bestämma att tillgodohavandet skall

flyttas till en eller flera andra fonder.

Regeringen anför att sparande i fondförsäkring har

stora likheter med ägandet av andelar i en

värdepappersfond. Försäkringstagaren ges möjlighet

att inom vissa ramar själv bestämma

placeringsinriktningen och bär på liknande sätt som

en fondandelsägare de finansiella riskerna som är

förknippade med placeringen. Även om det formellt är

försäkringsbolaget som är fondandelsägare, framstår

det därför enligt regeringen som självklart att

försäkringstagarna skall få fortlöpande information

om förhållanden som rör förvaltningen av de fonder

där spararna valt att placera sitt sparande.

Regeringen anser att det är väsentligt att

regleringen är konkurrensneutral för olika

sparformer och att även försäkringstagarna får

fullständig information om de kostnader som är

förknippade med sparandet.

Regeringen har den 10 mars 1999 avlämnat

proposition 1998/99:87 Ändrade

försäkringsrörelseregler som innehåller förslag om

ändringar i rörelsereglerna för svenska

försäkringsbolag. I propositionen föreslås bl.a.

vissa ändringar vad gäller fondförsäkring.

Regeringen anser att det, med hänsyn till de

föreslagna ändringarna i försäkringsrörelselagen,

framstår som olämpligt att i detta skede införa nya

regler för fondförsäkringstagare. Regeringen anser

därför att de föreslagna ändringarna av

försäkringsrörelsereglerna bör avvaktas. Så snart

erfarenhet vunnits om tillämpningen av den

föreslagna regleringen anser regeringen att det är

angeläget att en samlad översyn görs av vilka behov

av information olika försäkringstagare har och hur

dessa kan tillgodoses på bästa sätt. En sådan

översyn bör ske så snart som möjligt. Regeringen

betonar att det är viktigt att försäkringsbolagen

redan nu själva tar initiativ till åtgärder för att

förbättra informationen till fondförsäkringstagarna

om förvaltningen av de anslutna

värdepappersfonderna. Regeringen anser det angeläget

att Finansinspektionen i sin tillsyn av

försäkringsbolagen uppmärksammar att så sker.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning.

Fjärde-sjätte AP-fondstyrelsernas

utlandsplaceringar

Propositionen

Fjärde- och femte AP-fondstyrelserna får i dagsläget

placera högst 10 % av värdet av förvaltade medel i

utländska värdepapper, som t.ex. aktier i utländska

aktiebolag, andelar i utländska aktiefonder och

konvertibla skuldebrev som utfärdats av utländska

aktiebolag. Sjätte fondstyrelsen får inte placera i

utländska bolag.

Reglerna innebär problem för fonderna när stora

svenska aktiebolag slås samman med utländska bolag

och det nya bolagets juridiska hemvist hamnar

utanför landet och aktieägarna i det svenska bolaget

ersätts med aktier i det nya utländska bolaget. När

tidigare svenska aktier omvandlas till utländska

aktier riskerar fonderna att överskrida

utlandsramen. Sjätte fondstyrelsen blir, på tvärs

mot gällande placeringsregler, ägare av utländska

aktier. För att undvika ett överskridande tvingas

fondstyrelserna på kort tid sälja ut stora delar av

sina innehav i aktuella bolag, vilket kan ge

störningar på marknaderna, försvåra den långsiktiga

förvaltningen och försämra avkastningen på

placeringarna.

Läkemedelsföretaget Pharmacias samgående med

amerikanska Upjohn och bilsäkerhetsföretaget

Autolivs fusion med det amerikanska bolaget Morton

är exempel på affärer där dessa effekter uppstått.

Problemet blir ännu tydligare i den nyligen

genomförda fusionen mellan Astra och engelska Zeneca

och ABB:s planer på att föra samman de fyra olika

aktieslagen i bolaget till en gemensam schweizisk

ABB-aktie. För fjärde AP-fonden innebär t.ex.

förändringarna i Astra och ABB att fondens samlade

utlandsplaceringar mycket kraftigt kommer att gå

över utlandsramen.

I propositionen föreslår regeringen därför att en

undantagsregel införs. Enligt förslaget bör fjärde

till sjätte fondstyrelsernas innehav i ett utländskt

bolag inte räknas in i den befintliga utlandsramen

om det utländska bolaget genom ett offentligt

erbjudande köpt ett svenskt aktiebolag. Det

utländska bolaget skall också efter förvärvet ha en

betydande verksamhet i Sverige och vara noterat på

svensk börs eller annan auktoriserad marknadsplats.

För sjätte AP-fondstyrelsen gäller således att

undantagsregeln endast skall gälla den förvaltade

börsportföljen, inte innehavet av onoterade aktier.

Enligt propositionen medger undantagsregeln att

fonderna skall kunna köpa ytterligare aktier i de

aktuella bolagen, vid sidan av det innehav de hade

vid tidpunkten för det offentliga erbjudandet. Detta

för att undvika störningar i fondförvaltningen och

utvärderingen av uppnådda resultat. Något tak för

hur stor del av fondstyrelsernas totala

medelsinnehav som skall kunna undantas från

utlandsramen sätts inte upp.

Förslaget är en övergångsregel i avvaktan på den

översyn av AP-fondens organisation och

placeringsregler som bedrivs i samarbete mellan de

fem partier som står bakom pensionsöverenskommelsen.

Syftet med översynen är bl.a. att öka fondernas

möjligheter till hög avkastning och diversifiering

av förvaltade medel. T.ex. skall fondernas

placeringsregler moderniseras, bl.a. genom en ökning

av den tillåtna andelen placeringar i både aktier

och i utlandet.

Regeringen gör varje år en utvärdering av

fondstyrelsernas förvaltning. Utvärderingen bygger

på fondernas årsredovisningar, fondernas egna

analyser av förvaltningen och

revisionsberättelserna. Dessa dokument tillsammans

med regeringens utvärdering överlämnas årligen till

riksdagen i form av en regeringsskrivelse. På senare

år har regeringen anlitat särskild fackkunskap för

att förbättra utvärderingen av fondstyrelsernas

medelsförvaltning. Regeringen föreslår i

propositionen att fondstyrelserna bör stå för

kostnaderna om särskild fackkunskap anlitas i

samband med utvärderingen. Kostnaderna skall

regeringen fördela ut mellan fonderna utifrån en

fördelning som regeringen bedömer vara skälig.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.

Bestämmelsen om att fonderna skall betala anlitad

fackkunskap vid regeringens utvärdering skall

tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1999.

Motionerna

I motion Fi708 av Siv Holma m.fl. (v) anförs att det

finns anledning att utvärdera sjätte AP-fonden

utifrån närings- och miljöpolitisk synvinkel. I

beslutet att inrätta en sjätte AP-fond framhölls att

fonden borde redovisa om fonden tagit hänsyn till

miljöaspekter i sin verksamhet samt att inrättandet

av sjätte AP-fonden var viktigt för att främja

tillväxt och sysselsättning. I fondens senaste

årsredovisning sägs dock inget om miljöaspekter och

hur fonden främjat sysselsättning, enligt

motionärerna. Dessutom bör fonden ges ett

tilläggsdirektiv med ett klart uttalat mål för att

främja sysselsättning. Motionärerna anser också att

AP-fondernas placeringsrättigheter i aktier bör

utvidgas och utnyttjas för aktiva näringspolitiska

insatser för förnyelse och ökad sysselsättning.

Dessutom bör den begränsningsregel som innebär att

fjärde och femte AP-fonden bara får äga upp till 10

% av aktierna i ett börsföretag avskaffas.

I motion N336 av Gudrun Schyman m.fl. (v) motsätter

sig motionärerna att de medel som inom ramen för det

nya pensionssystemet förs över från AP-fonderna till

statsbudgeten används för amortering av

statsskulden. I stället borde fondmedlen i större

utsträckning utnyttjas i näringspolitiska syften.

Därför bör AP-fondernas verksamhet utvärderas

utifrån ett näringspolitiskt perspektiv. Vidare

framförs i motionen att det kollektiva sparandet och

offentliga institutioner bör spela viktiga roller

som såväl riskkapitalförsörjare som stabila och

aktiva ägare i svenskt näringsliv. AP-fondernas

placeringsrättigheter i aktier bör därför utvidgas

och regeringen bör tillsätta en utredning om hur det

kollektiva sparandet kan utnyttjas för

näringspolitiska insatser för förnyelse och ökad

sysselsättning i svenskt näringsliv.

Finansutskottets ställningstagande

När det gäller motionernas förslag om AP-

fondstyrelsernas verksamhet och förvaltning vill

utskottet hänvisa till den pågående översynen av AP-

fondsförvaltningen. Som utskottet redovisade ovan

bedrivs översynen i samarbete mellan de fem partier

som står bakom pensionsöverenskommelsen, och

översynen omfattar både organisationen av AP-

fonderna och medelsförvaltningen och

placeringsreglerna. Enligt planen skulle en

proposition ha presenterats i slutet av maj 1999 men

den har skjutits något på framtiden i avvaktan på

att vissa återstående frågor som har betydelse för

översynen skall avgöras, t.ex. överföringen av

fondmedel från AP-fonderna till staten.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet förslaget i propositionen och avstyrker

motionerna Fi708 (v) yrkandena 4-7 och N336 (v)

yrkandena 3 och 4.

Övriga frågor

Värdepappersfonder

Motionerna

I motionerna Fi704 av Ola Sundell (m) och Fi706 av

Erik Arthur Egervärn (c) anförs att år 1995 bildades

Aktiesparklubben Kraft i Jämtlands län.

Aktiesparklubben har som övergripande långsiktigt

syfte att öka förutsättningarna för att skapa ett

större inflytande över beslut som rör länet t.ex.

arbetstillfällen. Allt arbete i styrelsen sker

ideellt. Om aktiesparklubben köper aktier kommer den

att omfattas av tillståndstvånget i lagen om

värdepappersfonder. Klubben har dock inte några

ekonomiska möjligheter att bekosta den

administration som följer av lagen om

värdepappersfonder. Motionärerna anser att lagen om

värdepappersfonder bör ändras så att det skapas en

möjlighet att få dispens från tillståndsreglerna i

fall då en aktiesparklubb har ett överordnat ideellt

syfte. Finansinspektionen bör få meddela denna

dispens.

Finansutskottets ställningstagande

Enligt uppgift från Finansdepartementet så är lagen

om värdepappersfonder i behov av en grundläggande

översyn. Vissa föreslagna ändringar i det s.k.

UCITS-direktivet kommer också att behöva omarbetas

till svensk lag. Finansdepartementet överväger

därför att tillsätta en utredning med uppgift att

förnya fondlagstiftningen. Frågan om förenklade

regler för regionala fonder kommer att omfattas av

utredningsuppdraget. Mot denna bakgrund anser inte

utskottet att det föreligger skäl att föreslå någon

riksdagens åtgärd. Motionerna Fi704 (m) och Fi706

(c) avstyrks således.

Kommunal pensionsmedelsförvaltning m.m.

Motionen

I motion Fi708 av Siv Holma m.fl. (v) menar

motionärerna att demokratin i den ekonomiska

politiken måste utvecklas. Samhällets ägande och

inflytande över bank- och kreditväsendet bör öka.

Därför bör samhället behålla sitt ägande i

Nordbanken och därmed också möjligheten att bedriva

en aktiv ägarroll. Enligt motionen bör också det

kommunala och regionala ägandet utvecklas, inte

avvecklas. Därför bör regeringen tillsätta en

utredning om hur statsmakterna kan underlätta för

kommuner, landsting och regionala självstyrelseorgan

att engagera sitt pensionskapital och andra

finansiella tillgångar i långsiktigt ägarengagemang.

Finansutskottets ställningstagande

Hösten 1992 beslöt riksdagen att bemyndiga

regeringen att avveckla statens ägande i bl.a.

dåvarande Nordbanken (prop. 1992/93:135, bet. NU16).

I en ny behandling våren 1996 gav riksdagen ett

bemyndigande till regeringen att minska statens

ägande i åtta angivna företag - Assi Domän AB,

Celsius AB, Enator AB, Pharmacia & Uppjohn Inc., SAQ

Kontroll AB, AB Svenska Exportkredit, SBL Vaccin AB

och Lantbrukskredit AB. Samtidigt angavs att

tidigare bemyndigande avseende bl.a. Nordbanken

skulle fortsätta att gälla (prop. 1995/96:141, bet.

1995/96:NU26).

Utskottet ser i dagsläget ingen anledning till att

ompröva beslutet om att bemyndiga regeringen att

avveckla statens ägande i det som i dag är

Nordbanken Holding (som tillsammans med Merita Abp

äger MeritaNordbankenkoncernens moderbolag,

MeritaNordbanken Abp).

När det gäller pensionskapitalet vill utskottet

erinra om att pensionssparandet i kommuner och

landsting sannolikt kommer att öka kraftigt i

framtiden, till följd av det s.k. balanskravet.

Enligt utskottets mening ställer denna utveckling

stora krav på god, säker och långsiktig

medelsförvaltning så att det finns medel att tillgå

när pensionsförpliktelserna skall infrias.

Våren 1998 beslutade riksdagen om en skärpt

reglering av den kommunala

pensionsmedelsförvaltningen (prop. 1997/98:52, bet.

1997/98:KU17). Beslutet innebar en ny bestämmelse i

kommunallagen (1991:900) enligt vilken fullmäktige i

kommuner och landsting samt beslutande församling i

kommunalförbund skall meddela särskilda föreskrifter

för förvaltning av medel avsatta för

pensionsförpliktelser. I föreskrifterna skall det

bl.a. fastställas till vilken risk placeringarna får

göras och hur uppföljning och kontroll av

förvaltningen skall ske. Lagändringarna trädde i

kraft den 1 januari 1999, men får börja tillämpas

senare, dock senast för räkenskapsåret 2000.

Enligt utskottets mening finns det ingen anledning

att nu ytterligare utreda förvaltning och placering

av pensionskapitalet och övriga finansiella

tillgångar i kommuner och landsting.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Fi708 (v) yrkandena 1, 9 och 10.

Lagförslagen

Propositionen

De i propositionen framlagda lagförslagen återfinns

i bilaga till betänkandet. I lagförslag 2.3 föreslås

en ändring i 8 kap. 3 § lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension i dess lydelse enligt

lagen (1998:1497) om ändring i samma lag. En ändring

i samma paragraf i dess lydelse enligt den nämnda

ändringslagen föreslås också i proposition

1998/99:98 Vissa premie- pensionsfrågor (lagförslag

2.2). Sistnämnda proposition bereds av

socialförsäkringsutskottet.

Finansutskottets ställningstagande

Som framgår av utskottets ovan redovisade

ställningstaganden så har utskottet inte något att

erinra i sak mot de i propositionen framlagda

lagförslagen. Utskottet anser emellertid att

lagförslag 2.3 i nu aktuellt ärende av

författningstekniska skäl bör sammanföras med

lagförslag 2.2 i proposition 1998/99:98. Utskottet

överlämnar således lagförslag 2.3 till

socialförsäkringsutskottet för författningsteknisk

samordning i betänkande 1998/99:

SfU12.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen om

en lagreglering om kostnadsinformation till

fondsparare i det individuella

pensionssparandet

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna

del samt med avslag på motionerna 1998/99:Fi11

och 1998/99:Fi13 yrkande 2 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

2. beträffande omfattningen av

kostnadsinformationen till pensionsspararna

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna

del samt med avslag på motionerna 1998/99:Fi12

yrkandena 1 och 2 och 1998/99:Fi13 yrkande 1

godkänner vad utskottet anfört,

res. 3 (kd, fp)

3. beträffande ikraftträdande m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna

del samt med avslag på motionerna 1998/99:Fi12

yrkande 3 och 1998/99:Fi13 yrkande 3 godkänner

vad utskottet anfört,

res. 4 (kd, fp)

4. beträffande fondbolagens information

till Premiepensionsmyndigheten

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna

del godkänner vad utskottet anfört,

res. 5 (m, kd)

5. beträffande kostnadsinformation till

fondförsäkringstagare

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna

del godkänner vad utskottet anfört,

6. beträffande fjärde-sjätte AP-

fondstyrelsernas utlandsplaceringar

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:93 i denna

del samt med avslag på motionerna 1998/99:Fi708

yrkandena 4-7 och 1998/99:N336 yrkandena 3 och 4

godkänner vad utskottet anfört,

res. 6 (v)

7. beträffande värdepappersfonder

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fi704 och

1998/99:Fi706,

8. beträffande kommunal

pensionsmedelsförvaltning m.m.

att riksdagen avslår motionen 1998/99:Fi708 yrkandena 1, 9

och 10,

res. 7 (v)

res. 8 (m, kd, fp) -

motiv.

9. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen

till

dels lag om ändring i lagen (1990:1114) om

värdepappersfonder,

dels lag om ändring i lagen (1993:931) om

individuellt pensionssparande,

dels lag om ändring i lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden.

Stockholm den 20 april 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats

Odell (kd), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner

(s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia

Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg

(s), Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma (v), Per

Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström

(mp), Gunnar Axén (m), Agne Hansson (c) och Bo

Könberg (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen om en

lagreglering om kostnadsinformation till

fondsparare i det individuella

pensionssparandet (mom. 1) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm

och Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under

rubriken Lagreglering om kostnadsinformation till

fondsparare i det individuella pensionssparandet

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den föreslagna regleringen är

olycklig eftersom den driver på en utveckling som

redan påbörjats där sparkapital lämnar Sverige för

mer skattegynnade och mindre kostnadstyngda

sparalternativ inom EU. Därtill kommer att det på

goda grunder kan ifrågasättas om småspararna

verkligen gagnas av den föreslagna regleringen. För

den som sparar lite är avgifterna små och

incitamentet för en småsparare att byta fondbolag på

grund av för höga kostnader är därför litet. Det är

snarare en liten krets med stora aktiefondsinnehav

som kan vara intresserad av att jämföra

förvaltningskostnader. För denna i de flesta fall

redan välinformerade samhällsgrupp har regleringen

störst betydelse och kanske i förlängningen någon

praktisk nytta. Eventuella rabatter som detta i sin

tur kan tänkas ge upphov till för deras del får

sedan i sin tur bäras av alla andra andelsägare. På

grund av det anförda motsätter sig utskottet den

utvidgning av lagstiftningen som regeringen

föreslår. Med bifall till motion Fi11 (m) avstyrker

utskottet således propositionen i denna del. Motion

Fi13 (kd) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen om en

lagreglering om kostnadsinformation till

fondsparare i det individuella pensionssparandet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi11 avslår

proposition 1998/99:93 i denna del samt motion

1998/99:Fi13 yrkande 2,

2. Avslag på propositionen om en

lagreglering om kostnadsinformation till

fondsparare i det individuella

pensionssparandet (mom. 1) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under

rubriken Lagreglering om kostnadsinformation till

fondsparare i det individuella pensionssparandet

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den nu aktuella lagstiftningen

först bör genomföras på EU-nivå och därefter i

Sverige. Anledningen härför är att en lagstiftning

enbart från svensk sida riskerar att skapa helt

onödiga konkurrensnackdelar för svenska företag samt

tvinga dem eller delar av deras verksamhet ut ur

landet. Utskottet anser att det är viktigt med såväl

konkurrensneutralitet mellan olika sparformer i

Sverige som mellan länder inom EU. Det EG-direktiv

som gäller för kollektivt sparande i

värdepappersfonder står dessutom inför en

förändring, där krav om kostnadsinformation till

fondandelsägare och fondsparare diskuteras. På grund

av det anförda och med bifall till motion Fi13 (kd)

yrkande 2 avstyrker utskottet propositionen i denna

del. Motion Fi11 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen om en

lagreglering om kostnadsinformation till

fondsparare i det individuella pensionssparandet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi13 yrkande 2

avslår proposition 1998/99:93 i denna del samt

motion 1998/99:Fi11,

3. Omfattningen av kostnadsinformationen

till pensionsspararna (mom. 2) (kd, fp)

Mats Odell (kd), Per Landgren (kd) och Bo Könberg

(fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under

rubriken Omfattningen av kostnadsinformationen till

pensionsspararna bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär att instituten på

individuell basis skall redovisa inte bara

kostnaderna för förvaltning, förvaring och tillsyn

utan även övriga kostnader som belastar

fondförmögenheten. Det kan ifrågasättas om en

redovisning av det slag som regeringen föreslår

verkligen ger spararna den information som de

verkligen har nytta av. Utskottet anser att den

individuella informationen i stället bör avse

förvaltning, förvaring och tillsyn, medan övriga

kostnader bör redovisas tillsammans och relateras

till resultatet av portföljförvaltningen. Avgiften

för förvaltning m.m. kan sägas vara den enda

framåtblickande kostnadsposten och är därmed viktig

för ett ställningstagande till vilken eller vilka

fonder spararen vill utnyttja. Övriga kostnader, som

t.ex. courtage, är hänförliga till finansiella

transaktioner och bör sättas i relation till

portföljförvaltningen. De övriga kostnaderna kan

variera kraftigt mellan olika år beroende på vilken

aktivitet som fonden anser vara positiv för

fondförmögenheten vid givet risktagande. En fond kan

redovisa höga övriga kostnader som är motiverade av

att transaktioner genomförts som höjt avkastningen.

Med regeringens förslag kommer detta dock att

framstå som om fondens kostnader är särskilt höga.

De övriga kostnaderna bör således redovisas

tillsammans och sättas i relation till

portföljförvaltningen.

På grund av det anförda anser således utskottet att

den individuella informationen till fondsparare i

värdepappersfonder skall avse kostnaderna för

förvaltning, förvaring och tillsyn. Vad utskottet

anfört med anledning av motionerna Fi12 (fp)

yrkandena 1 och 2 samt Fi13 (kd) yrkande 1 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande omfattningen av

kostnadsinformationen till pensionsspararna

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:93 i denna

del och motionerna 1998/99:Fi12 yrkandena 1 och

2 samt 1998/99:Fi13 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ikraftträdande m.m. (mom. 3) (kd, fp)

Mats Odell (kd), Per Landgren (kd) och Bo Könberg

(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken

Ikraftträdande m.m. bort ha följande lydelse:

I motsats till regeringen anser utskottet att de

föreslagna ändringarna inte bör träda i kraft redan

den 1 juli 1999. En nödvändig utveckling av

datasystem för informationsgivning till

fondandelsägarna försvåras av att problemen kring

millennieskiftet redan tar och kommer att ta

omfattande resurser i anspråk. Utskottet anser

därför, med bifall till motionerna Fi12 (fp) yrkande

3 och Fi13 (kd) yrkande 3 att de föreslagna

ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2000.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande ikraftträdande m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Fi12 yrkande

3 och 1998/99:Fi13 yrkande 3 och med avslag på

proposition 1998/99:93 i denna del godkänner vad

utskottet anfört,

5. Fondbolagens information till

Premiepensionsmyndigheten (mom. 4) (m, kd)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik

Reinfeldt (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m)

och Gunnar Axén (m) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken

Fondbolagens information till

Premiepensionsmyndigheten bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag riskerar

att minska antalet möjliga fondval för

pensionsspararna. Därtill kommer att

Premiepensionsmyndigheten i sitt remissyttrande har

avrått från den reglering som regeringen nu

föreslår. På grund av det anförda och i enlighet med

vad som framförs i motion Fi11 (m) avstyrker

utskottet propositionens förslag.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande fondbolagens information till

Premiepensionsmyndigheten

att riksdagen avslår proposition 1998/99:93 i denna del,

6. Fjärde-sjätte AP-fondstyrelsernas

utlandsplaceringar (mom. 6) (v)

Johan Lönnroth och Siv Holma (båda v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande i

avsnittet Fjärde-sjätte AP-fondstyrelsernas

utlandsplaceringar bort ha följande lydelse:

Sedan 1997 pågår en översyn av AP-fondsystemet.

Översynen utförs i samarbete mellan de partier som

står bakom pensionsöverenskommelsen. Enligt

utskottets mening omfattar emellertid översynen mer

än enbart genomförandet av det nya pensionssystemet.

Därför bör det parlamentariska underlaget i

utvärderingen utökas. Enligt utskottets mening bör

alla partier vara med i arbetet med att se över AP-

fondernas organisation och placeringsregler.

Enligt pensionsöverenskommelsen kommer medel från

AP-fonderna att överföras till staten. Genom

överföringarna minskar AP-fondernas möjlighet till

att utgöra buffertfonder vid pensionsutbetalningar.

Utskottet menar liksom Vänsterpartiet att det är

viktigt att AP-fonderna inte förlorar sin styrka som

buffertfonder genom att alltför mycket medel

överförs till staten. Liksom motionärerna avvisar

utskottet bestämt att de medel som enligt

pensionsöverenskommelsen skall överföras från AP-

fonderna till staten enbart används för amortering

av statsskulden. Medlen i AP-fonderna bör i större

utsträckning utnyttjas för att befrämja löntagarnas

kollektiva ägarengagemang och för näringspolitiska

syften. Detta bör ske bl.a. genom ändrade

placeringsregler.

Regelverket som styr AP-fondernas placeringar bör

förändras. Enligt utskottets mening bör bl.a. AP-

fondernas möjligheter till placeringar i onoterade

och noterade aktiebolag utvidgas och utnyttjas för

aktiva näringspolitiska insatser och ökad

sysselsättning i det svenska näringslivet. I

dagsläget används knappt 10 % av fondernas

tillgångar till aktieplaceringar. Vidare bör den

begränsningsregel som innebär att fjärde och femte

AP-fonderna bara får äga upp till 10 % av aktierna i

ett börsföretag avskaffas.

Enligt utskottets mening bör också sjätte AP-fonden

i större utsträckning användas för att utveckla

svensk industri och stärka den svenska

sysselsättningen. Sjätte AP-fonden bör, enligt

utskottet, ges ett tilläggsdirektiv så att arbetet

med att främja sysselsättningen blir ett klart

uttalat mål i fondens verksamhet. I anslutning till

detta bör en utvärdering genomföras av sjätte AP-

fondens verksamhet. Utvärderingen bör behandla

fondens verksamhet ur en närings- och miljöpolitisk

synvinkel.

Vad utskottet anfört med anledning av proposition

1998/99:93 i denna del samt motionerna 1998/99:Fi708

(v) yrkandena 4-7 och 1998/99:N336 yrkandena 3 och 4

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande fjärde-sjätte AP-

fondstyrelsernas utlandsplaceringar

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:93 i denna

del samt motionerna 1998/99:Fi708 yrkandena 4-7

och 1998/99:N336 yrkandena 3 och 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Kommunal pensionsmedelsförvaltning m.m.

(mom. 8) (v)

Johan Lönnroth och Siv Holma (båda v) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under

rubriken Kommunal pensionsförvaltning m.m. bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör demokratin i ekonomin

och den ekonomiska politiken utvecklas. Ett led i en

sådan utveckling är att samhället och staten

behåller ägandet i nuvarande Nordbanken Holding.

Därigenom behålls möjligheten för samhället att

bedriva ett aktivt ägande för att stärka

näringslivet och öka den svenska sysselsättningen.

Vidare bör enligt utskottets mening det kommunala

ägandet utvecklas, inte avvecklas. Den lokala och

regionala förankringen är en viktig beståndsdel i en

lyckad företags- och näringslivsutveckling. Företag,

som genom sin lokala förankring även har en social

dimension i sin verksamhet, har i studier visat sig

ha betydande förmåga att klara av svåra tider och

bli ekonomiskt framgångsrika.

Regeringen bör enligt utskottets mening tillsätta

en utredning om hur statsmakterna kan underlätta för

kommuner, landsting och regionala självstyrelseorgan

att engagera sitt pensionskapital och andra

finansiella tillgångar i ett långsiktigt

ägarengagemang.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi708

(v) yrkandena 1, 9 och 10 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande kommunal

pensionsmedelsförvaltning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Fi708 yrkandena

1, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

8. Kommunal pensionsmedelsförvaltning m.m.

(mom. 8, motiveringen) (m, kd, fp)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik

Reinfeldt (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm

(m), Gunnar Axén (m) och Bo Könberg (fp) anser att

den del av utskottets ställningstagande som under

rubriken Kommunal pensionsmedelsförvaltning m.m.

börjar med "Hösten 1992 beslöt" och slutar med

"MeritaNordbanken Abp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att erfarenheterna

av staten som ägare av företag är

negativa. De statliga företagen,

inklusive Nordbanken Holding, bör

därför privatiseras så snabbt

marknadsförhållandena medger det.

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114)

om värdepappersfonder

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om

individuellt pensionssparande

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1497)

om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092)

med reglemente för Allmänna pensionsfonden