Bet. 1998/99:FiU27

Finansutskottets betänkande

1998/99:FIU27

Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1999

(prop. 1998/99:100)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

FiU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet vårpropositionens

förslag om tilläggsbudget för budgetåret 1999.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Regeringens förslag till ökningar av anslag uppgår

totalt till ca 656 miljoner kronor. Minskningarna av

1999 års anslag uppgår totalt till ca 685 miljoner

kronor. Minskningarna till följd av indragningar av

anslagsbehållningar uppgår till 39 miljoner kronor.

Utskottet föreslår, i enlighet med ett yttrande

från arbetsmarknadsutskottet, ett tillkännagivande

om de närmare villkoren för det förstärkta

anställningsstödet vid anställning av personer med

mycket långa inskrivningstider. Tillkännagivandet

görs med anledning av en motion (s). Övriga motioner

avstyrks.

Till betänkandet har fogats 24 reservationer från

företrädarna för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet samt Folkpartiet

liberalerna. Dessutom har 7 särskilda yttranden

avgivits.

Inledning

I detta betänkande behandlar finansutskottet

dels proposition 1998/99:100, såvitt avser avsnitt

5.4 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1999 (yrkandena 6-24),

dels de med anledning av propositionen väckta

motionerna

1998/99:Fi15 av Alf Svensson m.fl. (kd) i vad avser

yrkandena 9-13,

1998/99:Fi16 av Lennart Daléus m.fl. (c) i vad

avser yrkande 24,

1998/99:Fi17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) i vad

avser yrkandena 7, 8, 10, 11, 14 och 15,

1998/99:Fi19 av Yvonne Ångström (fp),

1998/99:Fi20 av Mikael Odenberg m.fl. (m),

1998/99:Fi22 av Gun Hellsvik m.fl. (m),

1998/99:Fi24 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1998/99:Fi25 av Beatrice Ask m.fl. (m),

1998/99:Fi26 av Leif Jakobsson m.fl. (s),

1998/99:Fi28 av Per-Richard Molén m.fl. (m),

1998/99:Fi29 av Berit Jóhannesson och Stig

Sandström (v),

1998/99:Fi32 av Per Westerberg m.fl. (m) samt

1998/99:Fi35 av Henrik Landerholm.fl. (m).

Regeringens lagförslag

De av regeringen i proposition 1998/99:100

(yrkandena 6 och 7) framlagda lagförslag som

behandlas i detta betänkande återfinns i bilaga 1

till betänkandet, nämligen

- förslag till lag om ändring i lagen (1994:419) om

brottsofferfond,

- förslag till lag om kreditering av

anställningsstöd på skattekonto.

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet har berett riksdagens övriga utskott

tillfälle att avge yttrande över de förslag i

propositionen jämte motioner som rör respektive

utskotts område.

Yttranden har avlämnats från

- skatteutskottet (1998/99:SkU5y),

- justitieutskottet (1998/99:JuU4y),

- utrikesutskottet (1998/99:UU1y),

- försvarsutskottet (1998/99:FöU4y),

- socialförsäkringsutskottet (protokollsutdrag

1998/99:27.5 samt

1998/99:SfU5y),

- socialutskottet (1998/99:SoU4y),

- kulturutskottet (1998/99:KrU5y),

- utbildningsutskottet (1998/99:UbU5y),

- trafikutskottet (1998/99:TU2y),

- näringsutskottet (1998/99:NU4y),

- arbetsmarknadsutskottet (1998/99:AU3y) samt

- bostadsutskottet (1998/99:BoU4y).

Yttrandena återfinns i bilagorna 4-15 till

betänkandet.

Konstitutionsutskottet samt miljö- och

jordbruksutskottet har beslutat att inte yttra sig i

ärendet.

Sammanställningar av

tilläggsbudgetförslagen

I bilaga 2 till betänkandet återges regeringens

förslag om ändrade ramar för utgiftsområden samt

ändrade och nya anslag jämte oppositionspartiernas

svar på detta. En katalog över propositionens

tilläggsbudgetförslag samt oppositionspartiernas syn

på förslagen återfinns i bilaga 3. Båda bilagorna

bygger på vad partierna anfört i parti- och

kommittémotioner.

Propositionen

I proposition 1998/99:100 föreslår regeringen såvitt

avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999

6. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1994:419) om brottsofferfond,

7. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om kreditering av anställningsstöd på skattekonto,

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att för

perioden 1999-2002 ställa ut kreditgaranti till

Riksbanken för lån till Brasilien på högst 300 000

000 USD genom Banken för internationell

betalningsutjämning (BIS) (avsnitt 5.4.2),

9. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om

inriktningen av registerbaserad folk- och

bostadsräkning (avsnitt 5.4.2),

10. att riksdagen godkänner att högst 15 000 000 kr

av det på utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan uppförda ramanslaget B 4

Fredsfrämjande verksamhet får användas för en väpnad

svensk styrka i Kosovo under 1999 (avsnitt 5.4.4),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att

gemensamt med Landstingsförbundet upplösa den

ideella föreningen Spri-, Hälso- och sjukvårdens

utvecklingsinstitut (avsnitt 5.4.7),

12. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

det på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg uppförda ramanslaget B 1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

under år 1999 fatta beslut om projektbidrag till

försöksverksamheter i kommuner och landsting som,

inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär

utgifter på högst 180 000 000 kr under åren

2000-2001 (avsnitt 5.4.7),

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

det på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg uppförda ramanslaget B 3 Statsbidrag

till vårdartjänst m.m. under 1999 ingå avtal som,

inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär

utgifter på högst 60 000 000 kr under år 2000

(avsnitt 5.4.7),

14. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört

om flyttningsbidrag (avsnitt 5.4.10),

15. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört

om reformering av anställningsstödet (avsnitt

5.4.10),

16. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om användningen av medlen för genomförande av

försöksverksamhet med lärlingsutbildning (avsnitt

5.4.12),

17. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

det på utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget

B 4 Energiforskning, under år 1999 besluta om stöd

till forskning och utveckling inom energiområdet

som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär

utgifter på högst 1 199 056 000 kr under åren

2000-2004 (avsnitt 5.4.16),

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att ge

Statens Järnvägar rätt att ta upp lån i och utanför

Riksgäldskontoret inom en total ram om

10 700 000 000 kr (avsnitt 5.4.17),

19. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom

ramen för det under utgiftsområde 22 Kommunikationer

uppförda ramanslaget A 4 Banhållning göra

utfästelser om att till Botniabanan AB betala

ersättning som täcker driftskostnader och

amorteringar samt ränte- och andra finansiella

kostnader (avsnitt 5.4.17),

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta

om förändrad verksamhetsinriktning för Postgirot

Bank AB samt besluta om en försäljning av Postgirot

Bank AB (avsnitt 5.4.17),

21. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta

om att lån inom en ram av 100 000 000 kr får tas upp

i Riksgäldskontoret för att tillfälligt täcka

kostnader i samband med en sammanslagning av Telia

AB och Telenor AS (avsnitt 5.4.18),

22. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta

om en exportkreditram för Exportkreditnämnden på upp

till 125 000 000 000 kr (avsnitt 5.4.18),

23. att riksdagen godkänner den av regeringen

föreslagna användningen av det under utgiftsområde

25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda

reservationsanslaget A 2 Bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting (avsnitt

5.4.19),

24. att riksdagen på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1999 godkänner ändrade

ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och

nya anslag i enlighet med specifikation i

efterföljande tabell,

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden

samt ändrade anslag för budgetåret 1999

Belopp i 1000-tal kronor

----------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Regeringens

enligt förslag

----------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

Anslag statsbudgeten Förändring Ny ram

1999 av ram /Ny

/anslaganslagsnivå

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

1 Rikets styrelse 4 179 704 +2 000 4 181 704

---------------------------------------------------------------------

C 1 Regeringskansliet m.m., 2 179 419 +2 000 2 181 419

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

2 Samhällsekonomi och 1 705 333 +2 000 1 707 333

finansförvaltning

---------------------------------------------------------------------

A 5 Täckning av merkostnader för 20 500 -3 300 17 200

lokaler, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

A 6 Statistiska centralbyrån, 353 127 +2 000 355 127

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

A Statens lokalförsörjningsverk: Nytt +3 300 3 300

16 Avvecklingskostnader, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

4 Rättsväsendet 21 919 269 +10 00021 929 269

---------------------------------------------------------------------

C 1 Domstolsväsendet m.m., ramanslag 3 056 983 +10 000 3 066 983

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

6 Totalförsvar 44 107 565 ±044 107 565

---------------------------------------------------------------------

A 3 Utveckling och investeringar, 20 052 000 +6 82820 058 828

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

B 3 Funktionen Befolkningsskydd och 1 053 531 -86 390 967 141

räddningstjänst, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård 132 165 -2 500 129 665

m.m., ramanslag

---------------------------------------------------------------------

C 5 Statens räddningsverk: 328 213 +88 890 417 103

Samhällets skydd mot olyckor,

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

D 4 Försvarets forskningsanstalt, 129 352 -6 828 122 524

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

8 Invandrare och flyktingar 4 324 184 ±0 4 324 184

---------------------------------------------------------------------

A 1 Statens invandrarverk, ramanslag 438 558 +5 000 443 558

---------------------------------------------------------------------

A 3 Migrationspolitiska åtgärder, 307 869 -9 790 298 079

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

A 6 Utresor för avvisade och 51 400 +4 790 56 190

utvisade, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

9 Hälsovård, sjukvård och social 24 012 459 +75 00024 087 459

omsorg

---------------------------------------------------------------------

A Ersättning till vissa Nytt +75 000 75 000

13 steriliserade, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 80 503 205 -1 00080 502 205

och handikapp

---------------------------------------------------------------------

B 1 Riksförsäkringsverket, ramanslag 710 181 -1 000 709 181

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Regeringens

enligt förslag

----------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

Anslag statsbudgeten Förändring Ny ram

1999 av ram /Ny

/anslaganslagsnivå

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

13 Ekonomisk trygghet vid 33 789 000 +150 00033 939 000

arbetslöshet

---------------------------------------------------------------------

A 2 Bidrag till 993 000 +150 000 1 143 000

lönegarantiersättning, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 48 274 400 -303 00047 971 400

---------------------------------------------------------------------

A 2 Arbetsmarknadspolitiska 21 961 114 -397 00021 564 114

åtgärder, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

A 3 Särskilda åtgärder för 6 655 092 +90 000 6 745 092

arbetshandikappade, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

B Bidrag till Stiftelsen 3 229 +4 000 7 229

11 Utbildning Nordkalotten,

obetecknat anslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

15 Studiestöd 22 447 075 -92 00022 355 075

---------------------------------------------------------------------

A 2 Studiemedel m.m., ramanslag 9 956 780 +8 000 9 964 780

---------------------------------------------------------------------

A 3 Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag 9 690 878 -100 000 9 590 878

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

16 Utbildning och 29 030 747 +99 00029 129 747

universitetsforskning

---------------------------------------------------------------------

A Särskilda utbildningsinsatser 4 508 566 +100 000 4 608 566

15 för vuxna, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

E 2 Utvecklingsarbete inom 19 959 -1 000 18 959

Utbildningsdepartementets område

m.m., ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

17 Kultur, medier, trossamfund och 7 452 147 +1 000 7 453 147

fritid

---------------------------------------------------------------------

F 3 Språk- och folkminnesinstitutet, 28 346 -2 200 26 146

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

H 1 Centrala museer: Myndigheter, 601 087 +2 200 603 287

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

H 4 Bidrag till vissa museer, 39 298 +2 000 41 298

obetecknat anslag

---------------------------------------------------------------------

K 1 Stöd till trossamfund, ramanslag 55 700 -1 000 54 700

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

18 Samhällsplanering, 20 463 080 +40 00020 503 080

bostadsförsörjning och byggande

---------------------------------------------------------------------

A Investeringsbidrag för 30 000 +40 000 70 000

12 anordnande av bostäder för

studenter m.fl., ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

20 Allmän miljö- och naturvård 1 548 899 +28 000 1 576 899

---------------------------------------------------------------------

A 2 Miljöövervakning m.m., ramanslag 127 706 +5 000 132 706

---------------------------------------------------------------------

A 3 Åtgärder för att bevara den 577 975 +23 000 600 975

biologiska mångfalden, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Regeringens

enligt förslag

----------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

Anslag statsbudgeten Förändring Ny ram

1999 av ram /Ny

/anslaganslagsnivå

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

22 Kommunikationer 25 501 314 ±025 501 314

---------------------------------------------------------------------

B 6 Vissa kostnader med anledning av Nytt +10 600 10 600

M/S Estonias förlisning,

obetecknat anslag

---------------------------------------------------------------------

C 2 Upphandling av 157 484 -10 000 147 484

samhällsåtaganden, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

C 5 Informationsteknik: 50 000 +10 000 60 000

Telekommunikation m.m.,

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

D 2 Köp av interregional 405 000 -10 600 394 400

persontrafik på järnväg m.m.,

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

24 Näringsliv 2 897 947 ±0 2 897 947

---------------------------------------------------------------------

A 2 Småföretagsutveckling, ramanslag 184 062 +12 000 196 062

---------------------------------------------------------------------

D 1 Teknisk forskning och 689 200 -5 000 684 200

utveckling, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

F 3 Allmänna reklamationsnämnden, 14 123 +1 000 15 123

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

F 4 Fastighetsmäklarnämnden, 6 198 +800 6 998

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

F 7 Bidrag till miljömärkning av 4 600 -1 800 2 800

produkter, obetecknat anslag

---------------------------------------------------------------------

G 1 Täckande av förluster vid viss 6 000 -1 000 5 000

garantigivning, m.m., ramanslag

---------------------------------------------------------------------

G 4 Avgifter till vissa 23 329 -6 000 17 329

internationella organisationer,

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

25 Allmänna bidrag till kommuner 103 564 700 -40 000103 524 700

---------------------------------------------------------------------

A 2 Bidrag till särskilda insatser i 1 014 000 -40 000 974 000

vissa kommuner och landsting,

reservationsanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

Summa anslagsförändringar på -29 000

tilläggsbudget

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

Motionerna

1998/99:Fi15 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till införande av ett marginellt

sysselsättningsstöd i enlighet med vad som

anförts i motionen (avsnitt 4.3.1),

10. att riksdagen till anslaget B 6

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

(utg.omr. 6) för budgetåret 1999 anvisar 2

500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

eller således 132 165 000 kr,

11. att riksdagen till anslaget B 3

Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst (utg.omr. 6) för budgetåret

1999 anvisar 2 500 000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 964 641

000 kr,

12. att riksdagen till anslaget K 1 Stöd

till trossamfund (utg.omr. 17) för

budgetåret 1999 anvisar 1 000 000 kr utöver

vad regeringen föreslagit eller således 55

700 000 kr,

13. att riksdagen till anslaget L 1 Bidrag

till folkbildningen (utg.omr. 17) i vad

avser bidrag till facklig utbildning för

budgetåret 1999 anvisar 1 000 000 kr mindre

än vad regeringen föreslagit eller således 2

507 405 000 kr.

1998/99:Fi16 av Lennart Daléus m.fl. (c)

vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att den i ny

tilläggsbudget för budgetåret 1999

återkommer med förslag i enlighet med vad i

motionen anförts.

1998/99:Fi17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

vari yrkas

7. att riksdagen avslår regeringens förslag

om registerbaserad folk- och bostadsräkning,

8. att riksdagen, med avslag på regeringens

förslag att minska anslaget D 2 Köp av

interregional persontrafik, beslutar att

finansiera anslaget B 6 Vissa kostnader med

anledning av M/S Estonias förlisning med

motsvarande minskning av anslagen A 1

Vägverket: Administration och A 3 Banverket:

Sektorsuppgifter i lika delar,

10. att riksdagen avslår regeringens

förslag om användningen av medlen för

genomförande av försöksverksamhet med

lärlingsutbildning,

11. att riksdagen avslår regeringens

begäran om bemyndigande att besluta om att

ta upp ett lån för att tillfälligt täcka

kostnaderna för sammanslagningen av Telia AB

och Telenor A/S,

14. att riksdagen avslår regeringens

förslag om ändrade flyttningsbidrag,

15. att riksdagen avslår regeringens

förslag om förändringar av

anställningsstödet.

1998/99:Fi19 av Yvonne Ångström (fp) vari

yrkas att riksdagen beslutar att uppförandet

av anslag B 6 Vissa kostnader med anledning

av M/S Estonias förlisning finansieras genom

neddragning av anslag A 1 Vägverkets

administration och anslag A 3 Banverket:

Sektorsuppgifter inom samma utgiftsområde.

1998/99:Fi20 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag

till reformering av anställningsstödet

(avsnittet 5.4.10) i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag

att på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 uppföra ytterligare fyra

miljoner kronor på utgiftsområde 14, anslag

B11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning

Nordkalotten i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1998/99:Fi22 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om ändring i 45 § lagen (1974:03) om

kriminalvården i anstalt i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar återställa den

ursprungliga ordningen avseende

finansieringen av brottsofferfonden i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Fi24 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag

om extra anslag inom utgiftsområde 2 anslag

A 6 Statistiska centralbyrån,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts

om den framtida folkbokföringen.

1998/99:Fi25 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag

att medel som beräknats för genomförande av

försöksverksamhet med lärlingsutbildning

även bör få användas till generellt

kvalitetsförbättrande insatser för

yrkesutbildningar i gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts

om lärlingsutbildning inom gymnasieskolan.

1998/99:Fi26 av Leif Jakobsson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts

om stödet till långtidsarbetslösa.

1998/99:Fi28 av Per-Richard Molén m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts

om Botniabanan,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts

om anslaget B 6 Vissa kostnader med

anledning av M/S Estonias förlisning,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts

om Postgirot Bank AB.

1998/99:Fi29 av Berit Jóhannesson och Stig

Sandström (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om att anslaget C

5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd

mot olyckor ökas från 5 miljoner kronor till

10 miljoner kronor,

2. att riksdagen beslutar att ökningen av

anslaget C 5 Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor från 5 miljoner

kronor till 10 miljoner kronor finansieras

genom att 5 miljoner kronor överförs från

anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst.

1998/99:Fi32 av Per Westerberg m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen under anslaget D 1 inom

utgiftsområde 24 anvisar ett i förhållande

till regeringen ökat anslag med 5 000 000 kr

i enlighet med vad anförts i motionen,

2. att riksdagen under anslaget F 2 inom

utgiftsområde 24 anvisar ett i förhållande

till regeringen minskat anslag med 5 000 000

kr i enlighet med vad anförts i motionen.

1998/99:Fi35 av Henrik Landerholm m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att den i ny

tilläggsbudget för budgetåret 1999

återkommer med förslag att under

utgiftsområde 6 Totalförsvar tillföra 2 200

000 000 kr till anslaget A 3 Utveckling och

investeringar.

Utskottet

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan

riksdagen på tilläggsbudget göra ny

beräkning av statsinkomster samt ändra

anslag och anvisa nya anslag. Om behov

uppkommer avses regeringen i den nya

budgetprocessen redovisa förslag till

tilläggsbudget vid två tillfällen per år, i

den ekonomiska vårpropositionen och i

budgetpropositionen. I vårpropositionen

(avsnitt 5.4) redovisar regeringen de

förändringar av gällande statsbudget som nu

kan överblickas och andra frågor som

regeringen anser bör tas upp.

Utskottet behandlar förslagen på

tilläggsbudget utgiftsområdesvis. I det

avslutande avsnittet Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar

på tilläggsbudget redovisar utskottet

konsekvenserna av sina ställningstaganden

för anslag och utgiftsramar för 1999.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Regeringskansliet m.m. (C 1)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 2 179 419 000 kronor. Till och

med budgetåret 1998 har utgifter om ca

2 miljoner kronor per år för

fakultetsansvarig vid Geneva Centre for

Security Policy (GCSP) beräknats under

anslagen A 1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m., B 1 Funktionen civil

ledning, D 2 Försvarshögskolan och D 4

Försvarets forskningsanstalt inom

utgiftsområde 6 Totalförsvar. Regeringen

har beslutat att utgifterna fr.o.m. år 1999

skall finansieras av Regeringskansliet.

Anslag C 1 Regeringskansliet m.m. ökas

således med 2 miljoner kronor. Finansiering

har skett genom att anslagen A 1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., B 1

Funktionen civil ledning, D 2

Försvarshögskolan och D 4 Försvarets

forskningsanstalt inom utgiftsområde 6

Totalförsvar minskades med vartdera 500 000

kr i budgetpropositionen för 1999.

Konstitutionsutskottet har avstått från att

yttra sig.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens

förslag (yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Statsgaranti för Riksbankens lån

till Brasilien

Propositionen

I december 1998 beslutade Internationella

valutafondens (IMF) styrelse att bevilja

Brasilien ett treårigt stabiliserings- och

reformprogram. Inom ramen för programmet

ställs totalt ca 40 miljarder USD eller ca

320 miljarder kronor till landets

förfogande. Stödpaketet består av dels lån

från internationella institutioner, dels

bilaterala lån.

Sverige har ombetts att delta bland de

bilaterala långivarna. Sveriges deltagande

sker genom Riksbanken. Sveriges andel av de

bilaterala lånen på totalt 14,5 miljarder

USD uppgår till 300 miljoner USD eller ca

2,4 miljarder kronor. Enligt avtalet skall

utestående lån vara återbetalda senast år

2002. De bilaterala lånen ges av Banken för

internationell betalningsutjämning (BIS) i

Basel med garanti från de deltagande

ländernas centralbanker. För Sveriges del

är det således Riksbanken som garanterar

lånet. Eftersom de bilaterala lånen faller

utanför Riksbankens ordinarie verksamhet,

har Riksbanken begärt statsgaranti för

denna insats.

Regeringen anser det angeläget att Sverige

deltar i ovannämnda stödarrangemang.

Riksbanken erhåller ersättning från BIS för

sin garanti. Efter ett godkännande av

riksdagen kommer regeringen att uppdra åt

Riksgäldskontoret att ställa ut garantin

till Riksbanken. Då fastställs en avgift

som motsvarar garantins förväntade

ekonomiska risk och övriga kostnader för

åtagandet.

Regeringen föreslår att den bemyndigas att

för perioden 1999-2002 ställa ut

kreditgaranti till Riksbanken för lån till

Brasilien på högst 300 miljoner USD genom

Banken för internationell

betalningsutjämning (BIS).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens

förslag (yrkande 8).

Statistiska centralbyrån (A 6)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 353 127 000 kr. Regeringen

anför i propositionen att det är angeläget

att det inrättas ett yrkesregister som kan

ersätta den insamling av yrkesuppgifter som

tidigare skett i samband med folk- och

bostadsräkningarna. Registret skall

tillgodose både statistikens och

forskningens krav på relevanta data.

Yrkesuppgifter används inom yrkesmedicinsk

och samhällsvetenskaplig forskning,

utbildnings-, sysselsättnings- och

samhällsplanering, hälso- och

sjukvårdsplanering, prognosverksamhet och

inom områden som berör

jämställdhetsaspekter. Det övergripande

målet med uppgifterna i ett yrkesregister

är att bilda underlag för framställning av

officiell statistik.

Yrkesregistret bör byggas upp på det sätt

som Statistiska centralbyrån (SCB) har

föreslagit. Förslaget innebär att

befintliga yrkesuppgifter i lönestatistiken

utnyttjas och kompletteras med

enkätinsamling av yrkesuppgifter från de ca

180 000 småföretag som inte ingår i

lönestatistiken. Kostnaden för registret

beräknas till 8,3 miljoner kronor årligen

under en fyraårsperiod och därefter 6

miljoner kronor per år. Regeringen föreslår

att 2 miljoner kronor anvisas för att under

1999 påbörja uppbyggnaden av ett

yrkesregister vid SCB. Därutöver avser

regeringen att låta SCB disponera 1 500 000

kr för ändamålet av de medel som står till

regeringens disposition under anslaget.

Finansiering sker dels genom att anslag B 1

Riksförsäkringsverket under utgiftsområde

10 minskas med 1 miljon kronor, dels genom

att anslag E 2 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. under

utgiftsområde 16 minskas med 1 miljon

kronor.

Regeringen avser att återkomma till

riksdagen med den lagstiftning som krävs

för att inrätta ett yrkesregister.

Motionen

I kommittémotion Fi24 av Lars Tobisson

m.fl. (m) avvisas förslaget om upprättandet

av ett speciellt yrkesregister. Registret

kommer snabbt att bli föråldrat, inte minst

som en följd av den stora föränderligheten

på arbetsmarknaden.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar regeringens

uppfattning att det är angeläget att det

inrättas ett yrkesregister som kan ersätta

den insamling av yrkesuppgifter som

tidigare skett i samband med folk- och

bostadsräkningarna. Registret skall

tillgodose både statistikens och

forskningens krav på relevanta data.

Utskottet tillstyrker således

propositionens förslag (yrkande 24 delvis).

Motion Fi24 (m) yrkande 1 avstyrks därmed.

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Folk- och bostadsräkning

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner

vad regeringen anför om inriktningen av

registerbaserad folk- och bostadsräkning.

Riksdagen beslutade år 1995 att det skall

genomföras registerbaserad folk- och

bostadsräkning år 2000 (prop. 1995/96:90,

bet. 1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:117).

Regeringen har därefter informerat

riksdagen om att arbetet är försenat. Den

genomförda försöksverksamheten visade att

uppläggningen av lägenhetsregistret i

försöksområdena har fungerat bra medan

folkbokföringen på lägenheter har inneburit

vissa problem. Regeringen uppdrog därför åt

Statistiska centralbyrån (SCB) att under

hösten 1998 utreda en alternativ metod för

att kunna genomföra en folk- och

bostadsräkning år 2000. Med denna metod,

som innebär att SCB utnyttjar registret

över 1990 års folk- och bostadsräkning och

gör en kompletterande uppgiftsinsamling, är

det möjligt att genomföra en folk- och

bostadsräkning år 2000. Detta är emellertid

en mycket kostsam engångslösning. Kostnaden

beräknas till ca 230 miljoner kronor.

Mot den här bakgrunden är det regeringens

bedömning att fortsatta investeringar för

att möjliggöra registerbaserad folk- och

bostadsräkning är det bästa alternativet.

Detta alternativ är en långsiktig

investering som lägger grund till framtida

folk- och bostadsräkningar och möjliggör

besparingar för staten och kommunerna.

Problemen i folkbokföringen bedöms vara av

övergående karaktär och kunna lösas bl.a.

genom att skapa stabila

lägenhetsbeteckningar. På grund av

förseningarna kan en registerbaserad folk-

och bostadsräkning genomföras först år 2004

eller 2005. Denna tidtabell förutsätter att

verksamheten påbörjas redan under

innevarande budgetår. Förseningarna innebär

också ökade kostnader vilket medför att

sammanlagt ytterligare ca 100 miljoner

kronor avsätts för projektet år 2001 och

framöver. Av de medel som riksdagen redan

har anslagit för verksamheten återstår ca

185 miljoner kronor. Utgifterna finansieras

inom ramarna för berörda utgiftsområden

(utgiftsområdena 2, 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11,

12, 14, 16, 18, 19, 22). Regeringen avser

att återkomma till riksdagen med den

lagstiftning som krävs för att genomföra

registerbaserad folk- och bostadsräkning.

Motionerna

I kommittémotion Fi24 av Lars Tobisson

m.fl. (m) erinras om att Moderata

samlingspartiet vid tidigare

ställningstaganden har framfört åsikten att

det angivna syftet har varit vagt

formulerat. Med modern teknik ökar

myndigheternas möjligheter att samla

information på hög. I motionen framhålls

att beslutet om registerbaserad FoB togs år

1995. Innevarande år är bedömningen att en

FoB kan genomföras tidigast år 2004 eller

2005. Med denna långa förberedelsetid och

motsvarande bearbetningsfas riskerar

resultatet att bli inaktuellt som

planeringsunderlag. Värdet är därmed redan

från början urholkat. Motionärerna föreslår

att den föreslagna registerbaserade folk-

och bostadsräkningen ersätts med

komplettering och tillägg till

folkbokföringen, så att den uppfyller de

grundläggande uppgifter som behövs bl.a.

för samhällsplaneringen och internationellt

ställda krav. Regeringen bör därför ge

berörd myndighet i uppdrag att förbereda en

sådan komplettering och sedan återkomma

till riksdagen med förslag till hur ett

sådant frågeformulär skall utformas.

I partimotion Fi17 av Lars Leijonborg m.

fl. (fp) yrkas avslag på regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet noterade i höstas att

regeringen uppgav i budgetpropositionen att

den avsåg att återkomma till riksdagen med

förslag över hur nästa folk- och

bostadsräkning skall genomföras (bet.

1998/99:FiU2 s. 18). Utskottet delar

regeringens bedömning att fortsatta

investeringar för att möjliggöra

registerbaserad folk- och bostadsräkning är

det bästa alternativet. Som regeringen

påpekar är detta alternativ en långsiktig

investering som lägger grund till framtida

folk- och bostadsräkningar och möjliggör

besparingar för staten och kommunerna.

Utskottet tillstyrker därmed

propositionens förslag (yrkande 9).

Motionerna Fi17 (fp) yrkande 7 och Fi24 (m)

yrkande 2 avstyrks.

Statens lokalförsörjningsverk:

Avvecklingskostnader (A 16)

Propositionen

Riksdagen har beslutat om avveckling av

Statens lokalförsörjningsverk från den 1

januari 1998 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 2,

bet. 1997/98:FiU2, rskr. 1997/98:120).

Kostnaderna för avvecklingen har visat sig

bli 3 300 000 kr högre än beräknat.

Regeringen bedömer att kostnaderna bör

täckas av ett särskilt anslag för detta

ändamål. Därför föreslås att ett nytt

ramanslag A 16 Statens

lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader

tas upp på statsbudgeten med 3 300 000

kronor. Finansiering sker genom att anslag

A 5 Täckning av merkostnader för lokaler

minskas med samma belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens

förslag (yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Höjning av avgiften till

brottsofferfonden

Propositionen

Brottsofferfonden finansieras genom att den

som döms för brott som har fängelse i

straffskalan åläggs att betala en avgift på

300 kr (1 § lagen [1994:419] om

brottsofferfond). Fonden tillförs också

avgifter enligt lagen (1994:451) om

intensivövervakning med elektronisk

kontroll.

I propositionen anförs att de ideella

organisationerna på brottsofferområdet gör

betydande insatser till stöd för

brottsoffer. Regeringen anser att det är

mycket angeläget att de ges tillräckligt

stöd för sin verksamhet. Det är naturligt

att brottsofferfonden används för detta

ändamål. Regeringen anser att det är

nödvändigt att förstärka brottsofferfonden,

och att det bör ske genom en höjning av

avgiften till fonden. Regeringen föreslår

således att avgiften till brottsofferfonden

höjs från 300 till 500 kr och att lagen om

brottsofferfond ändras i enlighet härmed.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli

1999. Förstärkningen av fonden sker för att

öka utrymmet för bidrag till ideella

organisationers verksamhet.

Motionen

I kommittémotion Fi22 av Gun Hellsvik m.fl.

(m) föreslår motionärerna att intagna i

kriminalvårdsanstalt skall vara med och

finansiera brottsofferfonden. Motionärerna

föreslår vidare att förbudet mot utmätning

av en intagens arbetsersättning i 45 §

lagen (1974:03) om kriminalvård i anstalt

bör avskaffas.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (JuU4y) regeringens förslag.

Utskottet konstaterar att det tidigare

behandlat motionsyrkanden liknande de nu

aktuella. Utskottet ser ingen anledning att

tillstyrka den ordning som motionärerna

förordar och som innebär att intagna i

kriminalvårdsanstalt skall vara med och

finansiera brottsofferfonden. Vidare delar

utskottet regeringens bedömning att

utmätningsförbudet inte bör upphävas.

Justitieutskottet avstyrker således

motionen.

I en gemensam avvikande mening tillstyrker

företrädarna för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet liberalerna förslagen i

motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, regeringens förslag

(yrkande 6). Motion Fi22 (m) avstyrks.

Domstolsväsendet m.m. (C 1)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 3 056 983 000 kr. I

propositionen anförs att det i samband med

införandet av miljöbalken och inrättandet

av särskilda miljödomstolar uppstod vissa

engångskostnader för domstolsväsendet.

Regeringen anser att domstolsväsendet skall

ersättas för dessa kostnader. Regeringen

föreslår därför att anslag C 1

Domstolsväsendet m.m. ökas med 10 miljoner

kronor. Finansiering sker genom indragning

av medel från det under fjortonde

huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda

anslaget A 8 Investeringsbidrag för

främjande av omställning i ekologiskt

hållbar riktning med motsvarande belopp.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (JuU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, regeringens förslag

(yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning

och internationell samverkan

Fredsfrämjande verksamhet - medel

för en svensk styrka i Kosovo

Propositionen

I vårpropositionen anges att regeringen

avser att i en proposition föreslå

riksdagen att regeringen får ställa en

väpnad styrka till förfogande som ett

svenskt bidrag till en multinationell

fredsstyrka i provinsen Kosovo i

Förbundsrepubliken Jugoslavien.

Utgifterna för ett svenskt deltagande i

Kosovo beräknas uppgå till ca 220 miljoner

kronor år 1999. Kostnaderna avses täckas

genom ett utnyttjande av den ingående

reservationen från äldreanslaget B 9

Fredsbevarande verksamhet, senast uppfört

på statsbudgetens tredje huvudtitel

budgetåret 1995/96. Vidare avser regeringen

att använda det ingående anslagssparandet

på anslag A 2 Fredsfrämjande truppinsatser

under utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att högst 15 miljoner kronor av

anslag B 4 Fredsfrämjande verksamhet får

användas för en väpnad svensk styrka i

Kosovo under år 1999. Detta innebär att

anslagets ändamål vidgas.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet noterar i sitt yttrande

(UU1y) att regeringen avser att i en

kommande proposition föreslå riksdagen att

regeringen får ställa en väpnad styrka till

förfogande som ett svenskt bidrag till en

multinationell fredsstyrka i provinsen

Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien.

Utrikesutskottet noterar vidare att det i

den här behandlade ekonomiska

vårpropositionen inte sägs något om

storleken på den eventuella väpnade styrkan

avsedd för Kosovo. Utrikesutskottet utgår

från att riksdagen i samband med sin

behandling av den aviserade

särpropositionen får tillfälle till mera

preciserade ställningstaganden.

Beaktande att riksdagen får möjlighet att

återkomma i frågan anser utrikesutskottet

det lämpligt att handlingsfrihet skapas

genom att det görs ekonomiskt möjligt att

sända en väpnad svensk styrka till Kosovo

under 1999. Utrikesutskottet anser med det

anförda att propositionens förslag bör

tillstyrkas.

Utrikesutskottet tar i sitt yttrande även

upp frågan om regeringens användning av de

s.k. begränsningsbeloppen. Denna fråga

behandlar finansutskottet i betänkande

1998/99:FiU20 (avsnitt 2.2.2 Användningen

av begränsningsbelopp).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan konstatera att

regeringen i proposition 1998/99:112

föreslår att riksdagen medger att

regeringen ställer en väpnad styrka till

förfogande som ett svenskt bidrag till en

internationell fredsstyrka i Kosovo, efter

en vapenvila eller en fredsöverenskommelse

mellan parterna i konflikten i provinsen

Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien,

och efter ett beslut av Förenta nationernas

säkerhetsråd eller av Organisationen för

säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om

en sådan styrka.

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

utrikesutskottet, vårpropositionens förslag

om att riksdagen skall godkänna att högst

15 miljoner kronor av anslag B 4

Fredsfrämjande verksamhet får användas för

en väpnad svensk styrka i Kosovo under år

1999 (yrkande 10).

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Utveckling och investeringar (A 3)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 20 052 000 000 kronor. År 1998

tilldelades Försvarets forskningsanstalt 10

miljoner kronor för att genomföra sanering

efter forskning kring explosivämnen i

Ursvik. Finansieringen skedde genom att

anslag A 1 Försvarsmakten minskades med

motsvarande belopp. Eventuellt belopp som

inte förbrukades skulle återföras till

Försvarsmakten (prop. 1997/98:1, volym 5,

utg.omr. 6, bet. 1997/98:FöU1, rskr.

1997/98:82). Av Försvarets

forskningsanstalts redovisning framgår att

utgifterna för saneringen uppgick till

3 171 210 kr varför 6 828 790 kr återstår.

Regeringen föreslår därför att anslag D 4

Försvarets forskningsanstalt minskas med

6 828 000 kr och att anslag A 3 Utveckling

och investeringar ökas med motsvarande

belopp.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet anser i sitt yttrande

(FöU4y) att regeringens förslag bör

bifallas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, propositionens förslag

(yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot

olyckor (C 5)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 328 213 000 kr. Regeringen

föreslog i budgetpropositionen för 1999 att

Statens räddningsverks utgifter för

förvaltningskostnader och kostnader med

anledning av fredsräddningstjänst skulle

anvisas under detta anslag. Till och med

budgetåret 1998 beräknades dessa utgifter

under anslag B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Riksdagen beslutade i enlighet med

förslaget. I regeringens förslag skulle

rätteligen ytterligare 81 390 000 kr ha

beräknats under anslag C 5 Statens

räddningsverk: Samhällets skydd mot

olyckor, i stället för under anslag B 3

Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst. Regeringen föreslår därför

att anslag B 3 Funktionen Befolkningsskydd

och räddningstjänst minskas med 81 390 000

kr och att anslag C 5 Statens

räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

ökas med motsvarande belopp.

Enligt regeringen är det angeläget att öka

satsningen på minröjningsområdet vad gäller

forskning samt inriktningen av utbildningen

av civilpliktiga. Regeringen föreslår

därför att anslag C 5 Statens

räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

ökas med 5 miljoner kronor och anslag B 3

Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst minskas med motsvarande

belopp. Om behov finns av ytterligare

åtgärder på detta område avser regeringen

att återkomma till riksdagen.

Slutligen föreslår regeringen att anslag C

5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd

mot olyckor ökas med ytterligare 2,5

miljoner kronor. Regeringen har nyligen

föreslagit en lag om åtgärder för att

förebygga och begränsa följderna av

allvarliga kemikalieolyckor. Genom lagen

genomförs EG-direktivet om åtgärder för att

förebygga och begränsa följderna av

allvarliga olyckshändelser där farliga

ämnen ingår (96/82/EG) och FN:s konvention

om gränsöverskridande effekter av

industriolyckor av den 17 mars 1992 (se

prop. 1998/99:64 Säkrare

kemikaliehantering). Beloppet skall

användas för att finansiera tillkommande

kostnader för länsstyrelsernas och

kommunernas tillsyn m.m. med anledning av

lagen. Finansiering sker genom att anslag B

6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget föreslår således regeringen

att anslag C 5 Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor ökas med

88 890 000 kr. Finansiering sker genom att

anslag B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst minskas med 86 390 000 kr

och anslag B 6 Funktionen Hälso- och

sjukvård m.m. med 2 500 000 kr.

Motionerna

I partimotion Fi15 av Alf Svensson (kd)

avvisas förslaget om att ökningen av anslag

C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd

mot olyckor om 2,5 miljoner kronor skall

finansieras genom en neddragning av anslag

B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård. I

motionen föreslås i stället finansieringen

ske genom att anslag B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst

reduceras med 2,5 miljoner kronor.

I motion Fi29 av Berit Jóhannesson och

Stig Sandström (båda v) anför motionärerna

att det är angeläget att öka satsningen på

minröjningsområdet. Därför bör 10 miljoner

kronor för detta ändamål omfördelas till

Statens räddningsverk i stället för bara 5

miljoner kronor som regeringen föreslår. 10

miljoner kronor bör således omfördelas från

anslag B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst till C 5 Statens

räddningsverk: Samhällets skydd mot

olyckor.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet anför i sitt yttrande

(FöU4y) att Sverige under senare år aktivt

har bidragit till olika minröjningsprogram

i FN:s regi. Sverige stöder även

minröjningsinsatser som utförs av enskilda

organisationer. När det gäller resurserna

till minröjningsområdet vill

försvarsutskottet erinra om att regeringen

anmält att den avser att återkomma till

riksdagen om ytterligare åtgärder på detta

område behövs. Regeringens bedömning i

detta avseende bör sålunda avvaktas.

Försvarsutskottet tillstyrker således

propositionen och avstyrker motionerna.

Kristdemokraternas respektive

Vänsterpartiets ledamöter har avgivit

avvikande meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, propositionens förslag

(yrkande 24 delvis). Motionerna Fi15 (kd)

yrkandena 10 och 11 samt Fi29 (v) avstyrks.

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Förslag om ny tilläggsbudget inom

utgiftsområde 6 Totalförsvar

Motionen

I kommittémotion Fi35 av Henrik Landerholm

m.fl. (m) anförs att Försvarsmaktens

beräknade likviditetsbrist för år 1999

uppgår till ca 1,7 miljarder kronor.

Regeringens förslag till tilläggsbudget

innehåller inga åtgärder för att kompensera

för de akuta likviditetsproblem under år

1999 som uppstått på grund av regeringens

eget agerande beträffande försvarsekonomin.

Att skjuta problemen framåt med en

kombination av osäkra anslagskrediter och

betalningsförskjutningar är en ovärdig

hantering. Med regeringens förslag kommer

riksdagen att fatta medvetet felaktiga

beslut. Anslagen kommer inte att täcka den

verksamhet som andra riksdagsbeslut och

regeringens regleringsbrev förutsätter. Det

är enligt motionärerna orimligt. För år

1999 är det beräknade behovet av

kompensation för likviditetsindragningen

2,2 miljarder kronor. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om ny

tilläggsbudget där anslaget A 3 Utveckling

och investeringar räknas upp med detta

belopp.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet konstaterar i sitt

yttrande (FöU4y) att riksdagens beslut om

riktlinjerna för totalförsvarets ekonomi

fattas med anledning av bl.a. proposition

1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat

försvar, vilken för närvarande bereds av

försvarsutskottet. Riksdagen kommer sålunda

att ta ställning till de ekonomiska

riktlinjerna såväl för resten av

innevarande försvarsbeslutsperiod (åren

1999-2001) som för den kommande

försvarsbeslutsperioden (åren 2002-2004).

Förslagen i propositionen bygger på den

uppgörelse som träffats mellan regeringen

och Centerpartiet. Försvarsutskottet anser

att dessa riktlinjer - som även omfattar

innevarande budgetår - bör ligga till grund

för den fortsatta försvarsplaneringen.

Motionen bör därför inte bifallas av

riksdagen, anser försvarsutskottet.

Moderata samlingspartiets företrädare har

avgivit en avvikande mening.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, motion Fi35 (m).

Utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Statens invandrarverk (A 1)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

438 558 000 kr. Sedan år 1997 pågår ett

förändringsarbete med syfte att få en mer

rationell och samordnad styrning av

utlandsmyndigheternas hantering av

utlänningsärenden. Processen inbegriper

flera myndigheter, däribland Statens

invandrarverk i dess roll som central

utlänningsmyndighet. I arbetet ingår att

utveckla ett nytt modernt IT-stöd. För att

kunna genomföra detta utvecklingsarbete och

modernisera arbetssättet behöver Statens

invandrarverk tillföras 4 miljoner kronor.

För att tillgodose det fortsatta behovet av

särskilda insatser i f.d. Jugoslavien

behöver Invandrarverket tillföras 1 miljon

kronor för förstärkning av

utrikesförvaltningen. Regeringen föreslår

således att anslaget tillförs 5 miljoner

kronor. Finansiering sker genom att

anslaget A 3 Migrationspolitiska åtgärder

minskas med motsvarande belopp.

Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat

sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Utresor för avvisade och utvisade (A 6)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

51 400 000 kr. Effekten av

Dublinkonventionen och de till denna

konvention kopplade avtalen med Danmark och

Tyskland har blivit större än beräknat,

dvs. antalet verkställigheter har ökat.

Detta har lett till högre kostnader och en

större anslagsförbrukning på anslaget för

utresor för avvisade och utvisade under år

1998 än tidigare beräknat. Anslaget

tillförs därför 4 790 000 kr. Finansiering

sker genom att anslaget A 3

Migrationspolitiska åtgärder, anslagsposten

3 Återvandringsinsatser m.m., minskas med

motsvarande belopp.

Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat

sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg

Upplösande av den ideella

föreningen Spri

Propositionen

Regeringen föreslår att den bemyndigas att

gemensamt med Landstingsförbundet upplösa

den ideella föreningen Spri, Hälso- och

sjukvårdens utvecklingsinstitut.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande

(SoU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens

förslag (yrkande 11).

Ersättning till vissa steriliserade (A 13)

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag

A 13 Ersättning till vissa steriliserade

uppgående till 75 miljoner kronor anvisas

för år 1999.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande

(SoU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens

förslag (yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken

Propositionen

Regeringen föreslår att den under ramanslag

B 1 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken bemyndigas att under år 1999

få fatta beslut om projektbidrag till

försöksverksamhet i kommuner och landsting

som, inklusive tidigare gjorda åtaganden,

innebär utgifter på högst 180 miljoner

kronor under åren 2000-2001.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande

(SoU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens

förslag (yrkande 12).

Statsbidrag till vårdartjänst m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att den bemyndigas att,

i fråga om ramanslag B 3 Statsbidrag till

vårdartjänst m.m. under år 1999 ingå avtal

som, inklusive tidigare gjorda åtaganden,

innebär utgifter på högst 60 miljoner

kronor under år 2000.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande

(SoU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens

förslag (yrkande 13).

Förslag om ny tilläggsbudget inom

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

Motionen

I partimotion Fi16 av Lennart Daléus m.fl.

(c) föreslås att åldersgränsen i 3 § lagen

(1993:389) om assistansersättning tas bort.

Förändringen bör träda i kraft den 1 juli

1999 och beräknas kosta 50 miljoner kronor.

Utgiftsökningen bör finansieras genom en

tidigareläggning av den nya och förändrade

beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst

(SGI) som regeringen föreslår

(utgiftsområde 10). Genom att införa denna

redan den 1 december 1999 i stället för den

1 januari 2000 uppnås en besparing på 50

miljoner kronor. I motionen yrkas på att

regeringen skall återkomma med förslag om

ny tilläggsbudget i enlighet med det

anförda.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet redovisar i sitt yttrande

(SoU4y) att riksdagen har gett regeringen

till känna (bet. 1998/99:SoU1, rskr.

1998/99:104) att regeringen bör överväga om

rätten till personlig assistans kan

utvidgas så att den som erhållit assistans

före 65 års ålder får behålla den även

efter 65-årsdagen. Regeringen har utrett de

ekonomiska konsekvenserna. Beroende på hur

reglerna utformas och vilka antaganden som

görs om bl.a. hjälpbehov och antalet

personer, skulle den ackumulerade

kostnadsökningen för den statliga

assistansersättningen till följd av en

utvidgning av rätten till personlig

assistans komma att uppgå till 1,3-1,9

miljarder kronor fullt genomförd. Enligt

regeringens bedömning torde således de

ekonomiska konsekvenserna av en sådan

utvidgning av reformen bli betydande. Med

tanke på utvidgningens omfattning och

osäkerhet i kostnadsberäkningarna krävs,

enligt regeringen, ytterligare beredning

innan något ställningstagande kan göras.

Socialutskottet delar regeringens

bedömning att det krävs ytterligare

beredning av frågan innan något

ställningstagande kan göras och anser

därför att motionen bör avstyrkas.

Socialutskottet vill samtidigt erinra om

att det vid ett flertal tillfällen uttalat

att kommunerna måste visa smidighet och

hänsyn vid övergången från personlig

assistans till annan stödform, och att det

ofta kan vara lämpligt att huvudmannen

fortsätter att ge insatser som liknar

personlig assistans.

Centerpartiets företrädare tillstyrker i

en avvikande mening motionen. I ett

särskilt yttrande erinrar företrädarna för

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna

och Folkpartiet liberalerna om att de

utvecklar sin syn i sina respektive

avvikande meningar i yttrande SoU3y.

Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat

sig i form av protokollsutdrag, avstyrker

motionen. Centerpartiets representant har

reserverat sig till förmån för motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker, liksom

socialutskottet och

socialförsäkringsutskottet, motion Fi16 (c)

yrkande 24 (delvis).

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet

vid arbetslöshet

Bidrag till lönegarantiersättning

(A 2)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 993 miljoner kronor. Med

anledning av förväntade besparingar som

skulle föreslås av den s.k.

Förmånsrättskommittén (dir. 1997:82)

minskades anslaget för budgetåret 1999 med

150 miljoner kronor. Kommitténs arbete

avslutades först i februari i år.

Kommitténs besparingsförslag beräknas kunna

träda i kraft senast den 1 juli år 2000.

Regeringen föreslår därför att anslaget

under innevarande budgetår ökas med 150

miljoner kronor på grund av de uteblivna

besparingarna. Finansiering sker genom att

anslag A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv minskas med motsvarande belopp.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (AU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A

2)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 21 961 114 000 kr. Regeringen

föreslår att anslag A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas

med 48 miljoner kronor till följd av de

förändringar som riksdagens beslut om

utformningen av reglerna för arbetspraktik

medför (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:AU1,

rskr. 1998/99: 105). Som en följd av det

minskade resursbehovet på grund av

föreslagna förändringar av anställningsstöd

och flyttningsbidrag beräknas anslaget

kunna minskas med ytterligare 97 miljoner

kronor. För att bidra till finansiering av

vissa reformer minskas anslaget med

ytterligare 244 miljoner kronor. Reformerna

berör lönegaranti, lönebidrag och

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Vidare

bör utgifterna för räntesubventioner och

avskrivning av lån för äldre

utbildningsbidrag med lånedel fr.o.m.

innevarande budgetår inte längre beräknas

under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv. Utgifterna bör i stället

beräknas under utgiftsområde 15 Studiestöd.

Anslag A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

bör därför minskas med ytterligare

8 miljoner kronor samtidigt som anslag A 2

Studiemedel m.m. ökas med motsvarande

belopp.

Sammantaget innebär regeringens förslag

inom alla utgiftsområden att anslag A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas

med 397 miljoner kronor.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (AU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Flyttningsbidrag

Propositionen

Det nuvarande stödet flyttningsbidrag

består av följande fem stödformer:

respenning, starthjälp, pendlingsstöd,

medflyttandebidrag samt inlösen av

egnahemsfastigheter och bostadsrätter av

arbetsmarknadsskäl. Enligt regeringen är

flyttningsbidragen ett viktigt instrument i

arbetsmarknadspolitiken främst för att

stimulera geografisk rörlighet och

flexibilitet på arbetsmarknaden. Härigenom

minskar arbetslösheten och

arbetskraftsbristen motverkas. Regeringen

anser dock att regelverket är otillgängligt

och administrativt tungrott vilket

inneburit att stödet inte kommit att

användas på ett kostnadseffektivt sätt.

Regeringen föreslår därför ett det

genomförs ett antal regeländringar i syfte

att förenkla detta. Förslaget bygger på en

redovisning av AMS, som haft i uppdrag att

bl.a. utreda hur flyttningsbidragen kan

effektiviseras.

Regeringen anser att flyttningsbidragen i

större utsträckning än i dag bör riktas

till den enskilda individ som är eller

riskerar att bli arbetslös och mindre till

individens hushåll eller den som redan har

en anställning. Stödet bör renodlas så att

det skall lämnas till den som söker eller

tillträder en anställning eller flyttar för

att tillträda en anställning. Regeringen

föreslår därför att stödformerna

medflyttandebidrag och inlösen av

egnahemsfastigheter och bostadsrätter av

arbetsmarknadsskäl avskaffas.

Vidare föreslås ytterligare förändringar

av flyttningsbidraget vilka i huvudsak kan

sammanfattas enligt följande.

Flyttningsbidrag skall i fortsättningen

normalt endast kunna ges till den som fyllt

25 år. Om det finns särskilda skäl kan det

dock lämnas även till den som fyllt 20 år

eller genomgått treårig gymnasieutbildning.

Arbetsförmedlingen skall vidare alltid göra

en ingående prövning av om personen skulle

ha kunnat få arbete i eller nära hemorten

utan hjälp av flyttningsbidrag.

Möjligheten att lämna respenning vid

arbetstagares eller hushållsmedlemmars

återflyttning till hemorten tas bort.

Vidare skall den del av ersättningen för

uppehälle som består av traktamente tas

bort. Ersättning för bohagstransport skall

bara kunna lämnas till den som skall

tillträda en anställning och inte som i dag

även inför arbetsmarknadsutbildning.

Regeringen föreslår också att den

nuvarande delen av pendlingsstödet, där det

lämnas bidrag för två hemresor, tas bort.

Starthjälpen höjs till 11 000 kr. Det blir

den enskildes ensak att avgöra om stödet

skall användas för pendlingskostnader eller

annat.

I dag kan en person som tillträder sin

första anställning efter avslutad

arbetsmarknadsutbildning få pendlingsstöd

och starthjälp. I fortsättningen skall

utbildningar inom Kunskapslyftet och

motsvarande vuxenutbildning likställas med

arbetsmarknadsutbildning i detta

sammanhang.

Förändringarna i flyttningsbidraget skall

gälla fr.o.m. den 1 juli 1999 och innebär

enligt regeringen att utgifterna minskar

med 7 miljoner kronor.

Motionen

I partimotion Fi17 av Lars Leijonborg m.

fl. (fp) yrkas avslag på regeringens

förslag.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet anser i sitt

yttrande (AU3y) i likhet med regeringen att

flyttningsbidrag är ett viktigt instrument

för att stimulera geografisk rörlighet och

för att minska arbetslöshet och undanröja

arbetskraftsbrist. Samtidigt är det viktigt

att stödformen blir mer kostnadseffektiv.

Det förslag regeringen lagt fram innebär

enligt arbetsmarknadsutskottets mening att

stödet mer än i dag riktas mot den enskilda

individen som är eller riskerar att bli

arbetslös. Samtidigt renodlas det till att

framför allt stödja insatser att söka,

tillträda eller flytta till en anställning.

Förslaget innebär också att systemet blir

mer överskådligt samt att

administrationskostnaderna sänks.

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker

regeringens förslag och avstyrker motionen.

Folkpartiet liberalernas företrädare

tillstyrker i en avvikande mening motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 14). Motion Fi17 (fp)

yrkande 14 avstyrks.

Anställningsstöd

Propositionen

Enligt nuvarande regler kan en arbetsgivare

erhålla anställningsstöd när arbetsgivaren

anställer en långtidsarbetslös som vid

anställningen varit inskriven på

arbetsförmedlingen i minst tolv månader.

Anställningsstödet lämnas med 50 % av

lönekostnaden, dock maximalt med 350

kr/dag. Stödet utgår enligt huvudregeln

under sex månader. Det finns dock vissa

möjligheter att lämna ersättning under tolv

månader.

Regeringen föreslår att det vid sidan av

nuvarande anställningsstöd införs en form

av förstärkt anställningsstöd. Enligt

förslaget skall arbetsgivare som anställer

en person som före anställningen varit

öppet arbetslös eller deltagit i

arbetsmarknadspolitisk åtgärd och varit

anmäld vid arbetsförmedlingen under minst

36 månader kunna erhålla anställningsstöd

under sammanlagt 24 månader. Under de

första sex månaderna skall

anställningsstödet utgöra 75 % av

lönekostnaden, dock högst 11 550 kr per

månad. Resterande 18 månader skall stödet

uppgå till 25 % av lönekostnaden, dock

högst 3 850 kr per månad.

Förutom införandet av ett förstärkt

anställningsstöd föreslås att stödet

omformas från ett kontantstöd till en

kreditering på arbetsgivarens skattekonto.

De nya reglerna föreslås gälla fr.o.m. den

1 oktober 1999. Förslaget innebär att

utgifter för anställningsstödet inte kommer

att belasta utgiftsområdet. För innevarande

budgetår innebär det minskade utgifter inom

utgiftsområdet med 90 miljoner kronor.

Motioner

I kommittémotion Fi20 av Mikael Odenberg

m.fl. (m) yrkas avslag på förslaget om

införandet av ett förstärkt

anställningsstöd. Enligt motionärerna

förbättras inte de långtidsarbetslösas

förutsättningar att ta lediga arbeten med

regeringens förslag. Regeringsförslaget

handlar uteslutande om att öka de

långtidsarbetslösas konkurrenskraft genom

att göra dem billigare. I stället bör man

genom utbildningsinsatser förbättra

konkurrenskraften för denna grupp.

Motionärerna kan dock för sin del godkänna

att anställningsstödet omformas från ett

kontantbidrag till kreditering på

skattekonto.

Enligt partimotion Fi15 av Alf Svensson

m.fl. (kd) kommer regeringens förslag

endast att på marginalen hjälpa några

långtidsinskrivna att få arbete i stället

för någon annan. I motionen föreslås i

stället att ett mer generellt stöd införs,

ett s.k. marginellt sysselsättningsstöd.

Förslaget innebär att varje form av

sysselsättningsökning i företagen skall

uppmuntras vare sig det karakteriseras av

tillfällig eller fast anställning, deltids-

eller heltidsanställning. Rabatten skall

utgå till alla arbetsgivare som har minst

fyra anställda och en lönesumma på ca

500 000 kr. Stödet bör dock inte ges till

helt nystartade företag. Företagen bör ha

varit i gång minst ett år innan ansökan om

stöd kan göras. Företag som exempelvis ökar

antalet anställda genom att köpa andra

företag och i och med köpet tar över

arbetskraft skall inte vara berättigade

till stöd. Exempel på liknande undantag ges

i motionen. Regeringen bör i

budgetpropositionen i höst återkomma med

förslag till utformning av ett sådant

marginellt sysselsättningsstöd som här

skisserats.

I partimotion Fi17 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp) yrkas avslag på regeringens

förslag.

Leif Jakobsson m.fl. (s) anser i motion

Fi26 att reglerna för det förstärkta

anställningsstödet bör utformas så att inte

bara de som varit inskrivna på

arbetsförmedlingen i tre år kan omfattas

utan även personer som i praktiken varit

arbetslösa i mer än tre år.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar i sitt

yttrande (AU3y) att det finns grupper av

arbetslösa som trots förbättrat

konjunkturläge inte har kunnat erhålla

arbete. De har stått utanför den reguljära

arbetsmarknaden under mycket lång tid. Det

finns olika förklaringar till varför

grupper av arbetslösa inte har kunnat

erhålla reguljära arbeten under

konjunkturuppgångar. Det behöver inte

nödvändigtvis vara så att det beror på

brist på kompetens, utan en förklaring kan

vara den misstro arbetsgivare har mot att

anställa dessa personer. En viktig insats

är, anför arbetsmarknadsutskottet, att

skapa en åtgärd som i första hand är

inriktad på att ge den enskilda individen

möjlighet att komma in på den reguljära

arbetsmarknaden. Inom vissa grupper är

utbildningsnivån inte sällan hög;

avsaknaden av arbete beror i första hand på

fördomar. Detta gäller bl.a. för invandrare

och personer med funktionshinder. Det är

därför viktigt att man för dessa grupper

skapar en åtgärd som ger dem chansen att

visa sina förtjänster.

Åtgärden som krävs i dessa fall skall vara

starkt individinriktad. Vad som erfordras

är en insats som snarare gynnar starkt

utsatta grupper än sysselsättningstillväxt

i sig, även om det också kan bli en sådan

effekt om åtgärden lyckas bra. Den

konstruktion som regeringen har valt

uppfyller enligt utskottets mening dessa

krav. Kravet på en längre tids inskrivning

innebär att åtgärden endast kommer att

riktas mot de mest utsatta grupperna.

En fråga som är av stor betydelse vid

utformningen av stödet är vilka som skall

omfattas av den, dvs. vilka som skall anses

som långtidsinskrivna. Enligt vad

arbetsmarknadsutskottet har erfarit är det

ännu inte bestämt hur denna grupp skall

avgränsas. I propositionen hänvisas till

att det i februari 1999 var ca 100 000

personer som hade varit arbetslösa eller i

konjunkturberoende åtgärder och som varit

inskrivna vid arbetsförmedlingen i mer än

tre år. Enligt vad arbetsmarknadsutskottet

under hand inhämtat från Regeringskansliet

har då också räknats personer som kan ha

haft något längre uppehåll i arbetslösheten

än vad som normalt gäller när begreppet

långtidsinskriven används. Om man använder

den definition av långtidsinskrivna som AMS

brukar tillämpa skulle motsvarande antal

vara ca 60 000 personer. I dessa fall avses

personer som är inskrivna vid förmedlingen

och som inte haft reguljärt arbete som

varat minst 30 dagar under en treårsperiod.

Arbetsmarknadsutskottet delar de

synpunkter som framförts i motion Fi26 (s)

om att det är viktigt att det inte

fastställs en alltför snäv definition av

vilka som skall anses som långtidsinskrivna

och som därigenom skall kunna anställas med

anställningsstöd. Avbrott i arbetslösheten

på grund av kortare tillfälliga arbeten får

enligt utskottets mening inte leda till att

den arbetslöse utestängs från möjligheten

att omfattas av det förstärkta

anställningsstödet. För att åtgärden skall

kunna bli verkningsfull när det gäller

bl.a. invandrare är det viktigt att den

även kan komma i fråga för grupper som

normalt definieras som "ej förmedlingsbara"

enligt arbetsförmedlingen. Enligt

utskottets mening är det också viktigt med

mer enhetliga definitioner i olika

förordningar inom det

arbetsmarknadspolitiska området. De måste

vara tydliga och lätta att tillämpa.

Enligt utskottets mening är det angeläget

att de närmare villkoren för det förstärkta

anställningsstödet utformas i enlighet med

det anförda. Arbetsmarknadsutskottet

förordar därför att finansutskottet

föreslår ett tillkännagivande i enlighet

med vad som anförts.

När det gäller utformningen av

finansieringen av anställningsstödet vill

arbetsmarknadsutskottet göra följande

påpekande. Utskottet har ingen erinran mot

att anställningsstödet omformas från

kontantbidrag till kreditering på

skattekonto. Utskottet kan notera att

anslaget justeras ned i enlighet därmed.

Regeringen måste därför noggrant följa

åtgärdens utveckling så att de avsedda

resurserna verkligen kommer de

långtidsinskrivna till godo i form av

anställningar. Utskottet kan också

konstatera att det kan vara svårt

åtminstone för en oinitierad läsare att

överblicka kostnaderna för de olika

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Åtgärden kommer inte att medföra några

utgifter som belastar utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv. Kostnaderna

för staten uppstår i stället genom minskade

skatteintäkter.

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker

propositionen med det ovan redovisade

tillkännagivandet. Motionerna avstyrks i

den mån de inte kan anses tillgodosedda med

vad arbetsmarknadsutskottet anfört.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet

har avgivit en avvikande mening i denna

del. Företrädarna för Kristdemokraterna

respektive Folkpartiet liberalerna har

avgivit särskilda yttranden.

I sitt yttrande (AU2y) över

utgiftsområdesramarna åren 2000-2002

utvecklar arbetsmarknadsutskottet också

sina synpunkter när det gäller

anställningsstödet och avstyrker där motion

Fi15 (kd) yrkande 9. Yttrandet finns som

bilaga till betänkande 1998/99:FiU20.

Skatteutskottets och

socialförsäkringsutskottets yttranden

Skatteutskottet berör i sitt yttrande

(SkU5y) över vårpropositionens

inkomstförslag och utgiftsområdesramarna

åren 2000-2002 regeringens lagförslag om

kreditering av anställningsstöd på

skattekonto. Skatteutskottet, som inte tar

ställning till anställningsstödet, har inte

funnit någon anledning till erinran mot det

lagförslag som regeringen lagt fram och

tillstyrker att det antas om

finansutskottet anser att en övergång från

kontantstöd till kreditering på skattekonto

bör genomföras.

Socialförsäkringsutskottet noterar i sitt

yttrande (SfU5y) över utgiftsområdesramarna

åren 2000-2002 regeringens förslag om såväl

det nuvarande anställningsstödet som

förslaget om ett förstärkt anställningsstöd

som föreslås träda i kraft den 1 oktober

1999. Enligt förslaget skall

anställningsstödet inte längre ha formen av

ett bidrag utan tillföras arbetsgivarna

genom att deras skattekonton krediteras ett

motsvarande belopp. Det innebär att

statsbudgetens utgiftssida inte längre

kommer att belastas av stödet. Det kommer i

stället till synes på statsbudgetens

inkomstsida där inkomsterna i form av

socialavgifter kommer att minska.

Socialförsäkringsutskottet, som vill erinra

om att i lagen om socialavgifter föreskrivs

hur influtna avgifter skall fördelas,

förutsätter att den nya formen för

anställningsstöd inte reducerar de

avgiftsmedel som enligt lagen skall

finansiera ersättningar m.m. inom

utskottets beredningsområde.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, de synpunkter som

framförts i motion Fi26 (s) om att det är

viktigt att det inte fastställs en alltför

snäv definition av vilka som skall anses

som långtidsinskrivna och som därigenom

skall kunna anställas med anställningsstöd.

Avbrott i arbetslösheten på grund av

kortare tillfälliga arbeten får inte leda

till att den arbetslöse utestängs från

möjligheten att omfattas av det förstärkta

anställningsstödet. För att åtgärden skall

kunna bli verkningsfull när det gäller

bl.a. invandrare är det viktigt att den

även kan komma i fråga för grupper som

normalt definieras som "ej förmedlingsbara"

enligt arbetsförmedlingen. Finansutskottet

har inget att invända mot

arbetsmarknadsutskottets uttalande att det

också är viktigt med mer enhetliga

definitioner i olika förordningar inom det

arbetsmarknadspolitiska området. De måste

vara tydliga och lätta att tillämpa. Som

arbetsmarknadsutskottet framhåller är det

angeläget att de närmare villkoren för det

förstärkta anställningsstödet utformas i

enlighet med det anförda.

Vad utskottet anfört om det förstärkta

anställningsstödet bör riksdagen med

anledning av motion Fi26 (s) som sin mening

ge regeringen till känna.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet

tillstyrker finansutskottet propositionens

förslag (yrkandena 7 och 15). Motionerna

Fi15 (kd) yrkande 9, Fi17 (fp) yrkande 15

och Fi20 (m) yrkande 1 avstyrks.

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

(A 3)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 6 655 092 000 kr. För att

förbättra möjligheterna för

funktionshindrade att få arbete föreslår

regeringen att anslaget tillförs

ytterligare 90 miljoner kronor för år 1999.

Finansiering sker genom att anslag A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas

med motsvarande belopp.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tar i sitt yttrande

(AU3y) upp förhållandena beträffande medlen

för särskilda åtgärder för

arbetshandikappade. I samband med

behandlingen av budgetpropositionen

innevarande budgetår bestämdes att det för

detta ändamål skulle uppföras ett ramanslag

om ca 6 655 miljoner kronor. Regeringen

bestämde också i regleringsbrevet för AMV

för budgetåret 1999, som beslutades den 17

december 1998, att AMS skulle disponera

dessa medel. Detta beslut ändrades genom

ett regeringsbeslut den 31 mars 1999.

Beslutet, som innebar en ändring i

regleringsbrevet, innebär bl.a. att

ramanslaget i stället skulle vara ca 6 364

miljoner kronor, dvs. ca 290 miljoner

kronor lägre än vad som beslutats tidigare.

Därutöver beslutades att ett

anslagssparande motsvarande ca 310 miljoner

kronor skulle föras bort från anslaget.

Skälet till indragningen var en teknisk

justering av anslaget med anledning av

förändrade redovisningsprinciper för

budgetåret 1998. Sistnämnda ändring innebär

att anslaget fr.o.m. 1998 skall redovisas

enligt kassamässiga principer, dvs. när

betalning sker. Eftersom de bidrag som

omfattas av detta anslag utges i

efterskott, innebär beslutet att vissa

kostnader som avser budgetåret 1998 skall

redovisas under budgetåret 1999 eftersom de

betalats innevarande år. Den ändrade

redovisningsprincipen innebar en

utgiftsminskning för budgetåret 1998 med ca

600 miljoner kronor. Genom minskningen av

anslaget och indragningen av

anslagssparandet har regeringen

tillgodogjort sig utfallet av den nya

redovisningsprincipen.

Om tidigare redovisningsprinciper hade

tillämpats skulle AMS för att klara sina

åtaganden ha varit tvingat att förutom

anslagssparandet även använda ca 300

miljoner kronor av sin anslagskredit.

Skälen till detta var dels att antalet

personer som omfattades av lönebidrag och

offentligt skyddat arbete (OSA) översteg de

mål som hade ställts upp, dels att

kostnaderna för varje arbetshandikappad (de

s.k. styckkostnaderna) hade blivit ca 7 %

högre än beräknat. Det kan noteras att

antalet personer som omfattas av lönebidrag

och OSA under innevarande budgetår fortsatt

att öka. Under mars månad deltog i

genomsnitt 56 500 arbetshandikappade i

dessa åtgärder. Detta är ca 1 500 fler än

det verksamhetsmål regeringen ställt upp.

Resultatet kan bli att AMV, trots

resursförstärkningen på 90 miljoner kronor,

får svårt att bibehålla nuvarande volymer.

Det är alltså inte uteslutet att man

riskerar att antalet personer som deltar i

dessa åtgärder reduceras.

Det är enligt arbetsmarknadsutskottets

mening inte acceptabelt att utgifterna för

ett anslag på detta sätt "skenar" i väg.

Berörda myndigheter måste se till att givna

ramar inte överskrids. Mot detta skall dock

ställas att det finns risk för att enskilda

personer på ett inte godtagbart sätt kommer

att drabbas av de restriktioner som de

ekonomiska ramarna innebär.

Arbetsmarknadsutskottet utgår från att

regeringen följer denna fråga mycket

noggrant och återkommer med en redovisning

och, om så krävs, med förslag till

åtgärder. Med dessa synpunkter ställer sig

arbetsmarknadsutskottet bakom regeringens

förslag och föreslår att finansutskottet

biträder detta.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Bidrag till Stiftelsen Utbildning

Nordkalotten (B 11)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

obetecknat anslag på 3 229 000 kr.

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten är en

gemensam institution för Sverige, Norge och

Finland med uppgift att anordna och

utveckla arbetsmarknadsutbildning för i

första hand de nordligaste delarna av de

tre länderna. Verksamheten finansieras i

huvudsak genom intäkter från kurs- och

uppdragsverksamhet.

Stiftelsens försäljning av

arbetsmarknadsutbildning har genom en

förändring av mervärdesskattelagstiftningen

belagts med mervärdesskatt. Syftet med

förändringen var att harmonisera

lagstiftningen med EG-lagstiftningen på

detta område.

För att säkerställa att antalet

utbildningsplatser inte minskar på grund av

förändringen föreslår regeringen att

stiftelsen tillförs 4 miljoner kronor.

Finansieringen sker genom att anslag A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas

med motsvarande belopp.

Motionen

I kommittémotion Fi20 av Mikael Odenberg

m.fl. (m) avstyrks regeringens förslag med

hänvisning till att Moderata

samlingspartiet tidigare motsatt sig

inrättandet av Stiftelsen Utbildning

Nordkalotten.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (AU3y) regeringens förslag och

avstyrker motionen. I en avvikande mening

tillstyrker företrädarna för Moderata

samlingspartiet motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 24 delvis). Motion Fi20

(m) yrkande 2 avstyrks.

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Studiemedel m.m. (A 2)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 9 956 780 000 kr. I

propositionen anförs att utgifterna för

räntesubventioner och avskrivning av lån

för äldre utbildningsbidrag med lånedel

beräknas under utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv. Hanteringen av

dessa lån sköttes av Centrala

studiestödsnämnden (CSN) under perioden 1

juli 1993-31 december 1994. Sedan lånen

upphörde den 1 januari 1995 har CSN varje

år debiterat Arbetsmarknadsstyrelsen för

kostnaderna för räntesubventioner och

avskrivningar. För att förenkla

administrationen bör i stället utgifterna

beräknas under utgiftsområde 15 Studiestöd

där CSN är ansvarig myndighet. Regeringen

föreslår således att anslag A 2 Studiemedel

m.m. ökas med 8 miljoner kronor.

Finansiering sker genom att anslag A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv minskas med motsvarande belopp.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (UbU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

utbildningsutskottet, regeringens förslag

(yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

Försöksverksamhet med

lärlingsutbildning

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 297 736 000 kr. Därvid har

41 805 000 kr beräknats för genomförande av

försöksverksamhet med lärlingsutbildning.

Ändamålet med medelsanvändningen är att

stimulera utvecklingen av en ny och modern

lärlingsutbildning. Regeringen anser att

det behövs ytterligare insatser för att

stärka skolans arbetslivsanknytning.

Regeringen föreslår därför att medlen även

bör få användas för kvalitetsförbättrande

insatser för yrkesutbildningar inom

gymnasieskolan generellt samt för

utveckling av programinriktat individuellt

program. Genom en sådan förändring av

ändamålet för anvisade medel bör

förutsättningarna för en positiv utveckling

av såväl lärlingsutbildning som annan

arbetsplatsförlagd utbildning bli bättre än

vad som nu är fallet.

Motionerna

I partimotion Fi17 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) motsätter sig motionärerna regeringens

förslag. Motionärerna anser att elever som

vill ha mer praktik i skolan bör få

möjlighet till detta, men det bör ske inom

ramen för en ny, mer individualiserad

gymnasieskola.

I kommittémotion Fi25 av Beatrice Ask

m.fl. (m) avvisas regeringens förslag. De

förordar i stället ett system där

yrkesutbildningen är en kombination av

skolförlagd utbildning och utbildning på en

arbetsplats där företagen i likhet med

skolan får ersättning för sin

utbildningsinsats. Redan avsatta medel för

1999 bör användas till att utveckla en

modern lärlingsutbildning i samverkan med

näringslivet.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande

(UbU5y) att utskottet inhämtat från

Utbildningsdepartementet att regeringen

sedan hösten 1997 beviljat 31 ansökningar

från skolhuvudmän om att få delta i

försöksverksamhet med lärlingsutbildning i

gymnasieskolan. Av dem som fått tillstånd

har ca hälften startat sina pilotprojekt,

vari ca 150 elever deltar.

Utbildningsutskottet delar regeringens

bedömning att medlen som beräknats för

försöksverksamhet med lärlingsutbildning

också bör få användas för

kvalitetsförbättrande insatser för

yrkesutbildningar inom gymnasieskolan

generellt. Utbildningsutskottet tillstyrker

således regeringens förslag och avstyrker

motionerna.

I avvikande meningar tillstyrker

företrädarna för Moderata samlingspartiet

och Folkpartiet liberalerna sina respektive

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

utbildningsutskottet, regeringens förslag

(yrkande 16). Motionerna Fi17 (fp) yrkande

10 och Fi25 (m) avstyrks.

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna (A

15)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 4 508 566 000 kr. I

propositionen anförs att den femåriga

satsning på vuxenutbildning,

Kunskapslyftet, som inleddes den 1 juli

1997 består dels av ett bidrag till

kommunerna för gymnasial vuxenutbildning

som anordnas utöver den som anordnas med

kommunala medel, dels av studiestöd till de

vuxenstuderande som deltar i

Kunskapslyftet. Statsbidraget till

kommunerna har utbetalats i förskott och

slutavräknas efter den första 18-

månadersperioden, som omfattar den 1 juli

1997-den 31 december 1998. Regeringen har

den 25 februari 1999 fattat beslut om

omfördelning av medlen. Kommunerna har

anordnat platser till högre kostnader än

vad som tilldelats medel för, vilket

innebär ett överskridande på anslag A 15

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna

inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. Samtidigt har anslag

A 3 Vuxenstudiestöd inom utgiftsområde 15

Studiestöd avseende särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) inte

till fullo utnyttjats. Detta beror dels på

att fler studerande än beräknat har sökt

särskilt utbildningsbidrag (UBS), dels på

att vissa grupper inom Kunskapslyftet

finansierar sina studier på annat sätt.

Regeringen föreslår därför att ramanslag

A 15 Särskilda utbildningsinsatser för

vuxna ökas med 100 miljoner kronor.

Finansiering sker genom att anslag A 3

Vuxenstudiestöd inom utgiftsområde 15

Studiestöd minskas med motsvarande belopp.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (UbU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

utbildningsutskottet, regeringens förslag

(yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Förslag om ny tilläggsbudget inom

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

Motionen

I partimotion Fi16 av Lennart Daléus m.fl.

(c) föreslås att anslagen B 20 Karlstads

universitet, B 22 Växjö universitet och B

24 Örebro universitet såvitt avser

forskning och forskarutbildning bör ökas

med 10 miljoner kronor vardera och att

regeringen i en ny tilläggsbudget för

budgetåret 1999 bör återkomma med ett

sådant förslag. Finansieringen av

satsningen föreslås ske genom att anslag A

2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv minskas med 30 miljoner kronor.

Motionärerna anser att det är rimligt med

en sådan finansiering eftersom det

tillskott som regeringen föreslår till

Kunskapslyftet finansieras genom de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Utbildningsutskottets och

arbetsmarknadsutskottets yttranden

Utbildningsutskottet hänvisar i sitt

yttrande (UbU5y) till att regeringen i

vårpropositionen föreslår att medel för

forskning och forskarutbildning vid

universitet och högskolor förstärks med 70

miljoner kronor år 2000 för främst de tre

nya universiteten i Karlstad, Växjö och

Örebro. Utbildningsutskottet är därför inte

berett att tillstyrka Centerpartiets

förslag. Motionen avstyrks. I en avvikande

mening tillstyrker företrädaren för

Centerpartiet motionens förslag.

Arbetsmarknadsutskottet avvisar i sitt

yttrande (AU3y) Centerpartiets förslag.

Arbetsmarknadsutskottet anser att det är

viktigt att medlen under anslag A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder används

för att underlätta arbetslösas möjligheter

att erhålla arbete. Motionen avstyrks. I en

avvikande mening tillstyrker företrädaren

för Centerpartiet motionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker, i likhet med

utbildningsutskottet och

arbetsmarknadsutskottet, motion Fi16 (c)

yrkande 24 (delvis).

Utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid

Centrala museer: Myndigheter (H 1)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 601 087 000 kr. I

propositionen anförs att enligt riksdagens

beslut (prop. 1998/99:1, utg.omr. 17, bet.

1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) skall

Svenskt visarkiv föras över från Språk- och

folkminnesinstitutet till Statens

musiksamlingar den 1 juli 1999. Regeringen

har tillkallat en särskild utredare (dir.

1998:102) för att förbereda och genomföra

denna organisationsförändring. Överförandet

förutsätter en omfördelning av medel mellan

berörda myndigheter. Utredaren har till

regeringen redovisat att 2 200 000 kr bör

föras från Språk- och folkminnesinstitutet

till Statens musiksamlingar under

innevarande budgetår. Regeringen delar

utredarens bedömning och föreslår att

nämnda överföring genomförs. Regeringen

föreslår därför att anslag H 1 Centrala

museer: Myndigheter ökas med 2 200 000 kr.

Finansiering sker genom att anslag F 3

Språk- och folkminnesinstitutet minskas med

motsvarande belopp.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande

(KrU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, regeringens förslag

(yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Bidrag till vissa museer (H 4)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

obetecknat anslag på 39 298 000 kr. I

propositionen anförs att Millesgården

planerar att bygga en ny, fristående

utställningshall för att bereda plats för

större utställningar och därmed fler

besökare men även för att motverka det

kraftiga slitaget på befintliga byggnader.

För kostnader i samband med uppförandet av

utställningshallen, vilken beräknas stå

färdig i höst, föreslår regeringen att

2 miljoner kronor anvisas. Effekterna av

förslaget till finansiering innebär att

visst kyrkligt restaureringsarbete

eventuellt får skjutas upp. Regeringen

föreslår således att anslag H 4 Bidrag till

vissa museer ökas med 2 miljoner kronor.

Finansiering sker genom att ramanslag K 1

Stöd till trossamfund minskas med 1 miljon

kronor samt genom indragning av 1 miljon

kronor från det under elfte huvudtiteln för

budgetåret 1995/96 uppförda

reservationsanslaget B 13

Sysselsättningsinsatser på kulturområdet.

Motionen

I partimotion Fi15 av Alf Svensson m.fl.

(kd) motsätter sig motionärerna att anslag

K 1 Stöd till trossamfund minskas med

1 miljon kronor. Motionärerna föreslår i

stället att anslag L 1 Bidrag till

folkbildningen minskas med 1 miljon kronor

såvitt avser fackförbundens uppsökande

verksamhet.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet konstaterar i sitt yttrande

(KrU5y) att den föreslagna minskningen av

anslag K 1 Stöd till trossamfund utgörs av

medel anvisade under anslagspost 3 Till

regeringens disposition. Medlen är avsedda

bl.a. för att restaurera äldre domkyrkor.

Utskottet erinrar om vilka andra

möjligheter som finns för dessa kyrkor att

erhålla byggnadsbidrag. Utskottet anser att

det torde finnas goda alternativa

möjligheter att erhålla restaureringsbidrag

för de domkyrkor som är i behov av

underhåll. Kulturutskottet tillstyrker

således regeringens förslag och avstyrker

motionen.

I en gemensam avvikande mening tillstyrker

företrädarna för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna och Folkpartiet

liberalerna förslaget i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, regeringens förslag

(yrkande 24 delvis). Motion Fi15 (kd)

yrkandena 12 och 13 avstyrks.

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

Investeringsbidrag för anordnande

av bostäder för studenter m.fl.

(A 12)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 30 miljoner kronor. I

propositionen anförs att riksdagen hösten

1996 beslutade att införa ett tillfälligt

investeringsbidrag för anordnande av nya

studentbostäder (prop. 1996/97:1, bet.

1996/97:FiU11, rskr. 1996/97:51). Beslutet

hade sin grund i den av riksdagen år 1996

beslutade kraftiga ökningen av antalet

utbildningsplatser inom högskolan. Till

följd av ett förhållandevis svagt intresse

för bidraget och för att tillgodose behovet

av vissa omprioriteringar inom

utgiftsområde 18 ändrades reglerna genom

riksdagsbeslut i december 1998 (prop.

1998/99:1, bet. 1998/99:BoU1, rskr.

1998/99:

38). Regeringen bedömde vid tidpunkten för

budgetpropositionen för 1999 att

återstående utbetalningar för beviljade

bidrag skulle komma att uppgå till ca 30

miljoner kronor. Boverket bedömer dock i

sin prognos av den 27 januari 1999 att de

återstående utbetalningarna kommer att

överskrida detta belopp. Regeringen

föreslår därför att 40 miljoner kronor

tillförs anslaget. Regeringen avser att

följa utgiftsutvecklingen och vid behov

återkomma i samband med budgetpropositionen

för år 2000 med förslag om att tillföra

ytterligare medel för ändamålet om det

visar sig nödvändigt. Finansiering sker

genom att anslag A 2 Bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting

inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner minskas med motsvarande belopp.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, liksom

bostadsutskottet, regeringens förslag

(yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

Miljöövervakning m.m. (A 2)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 127 706 000 kr. För första

halvåret 1999 har regeringen under anslaget

beräknat en ersättning till AB Svensk

Bilprovning med 8 miljoner kronor. I

propositionen anförs att ett 10-årigt avtal

mellan Naturvårdsverket och AB Svensk

Bilprovning avseende bilavgasundersökningar

upphör den 30 juni 1999. Regeringen har

beslutat att tillkalla en särskild utredare

(dir. 1998:89) med uppgift att se över det

statliga åtagandet för forskning och

utveckling när det gäller avgaser och

bränslen inom motorfordonsområdet.

Utredarens förslag skall redovisas senast

den 1 juli 1999. Risken för

kompetensförluster bedöms som stor om

verksamheten upphör helt vid

halvårsskiftet. Regeringen föreslår därför,

i avvaktan på utredarens förslag, att

ytterligare 5 miljoner kronor anvisas under

år 1999. Finansiering sker genom indragning

av medel från det under fjortonde

huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda

reservationsanslaget A 8 Investeringsbidrag

för främjande av omställning i ekologiskt

hållbar riktning med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens

förslag (yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden (A 3)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 577 975 000 kr. Riksdagen har

uttalat att någon förändring av

kalkningsverksamheten inte bör beslutas

innan den nationella kalkningsplanen har

presenterats. Naturvårdsverket skall

redovisa planen till regeringen senast den

30 juni 1999. En närmare analys av behovet

av kalkningsåtgärder under år 1999 har

visat att verksamheten inte ryms inom ramen

för av riksdagen tidigare beslutad

anslagsnivå, bl.a. beroende på ett

extraordinärt stort behov av kalkning för

att kompensera för den ökade försurning som

de stora nederbördsmängderna under år 1998

medfört. Under anslaget bör därför anvisas

en engångsförstärkning om 23 miljoner

kronor för kalkningsverksamheten.

Finansiering sker genom indragning av medel

från det under fjortonde huvudtiteln för

budgetåret 1995/96 uppförda

reservationsanslaget A 8 Investeringsbidrag

för främjande av omställning i ekologiskt

hållbar riktning med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens

förslag (yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Utgiftsområde 21 Energi

Energiforskning

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 398 056 000 kr. Riksdagen

beslutade under budgetåret 1998 (prop.

1998/99:1, utg.omr. 21, bet. 1998/99:NU3,

rskr. 1998/99:111) om

beställningsbemyndigande för anslaget B 4

Energiforskning. För att den långsiktiga

verksamhet som energiforskning utgör skall

kunna bedrivas ändamålsenligt krävs ett

utökat beställningsbemyndigande för

framtida åtagande. Den tidigare till

952 000 000 kr uppgående bemyndiganderamen

bör därför höjas till totalt 1 199 056 000

kr.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (NU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, regeringens förslag

(yrkande 17).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Statens järnvägar (SJ)

Propositionen

Statens järnvägar (SJ) har i sin

balansräkning avsättningar för

pensionsåtaganden. För delar av dessa

åtaganden är räntan så hög som 11 %.

Utredningar visar att det skulle vara

fördelaktigare för SJ att överlåta delar av

pensionsåtagandena till en extern

försäkringsgivare. Med en sådan transaktion

skulle SJ:s avsättningar om totalt ca 1,5

miljarder kronor omfinansieras och

redovisas som låneskuld. På låneskulden

skulle fortsättningsvis betalas normal

ränta, dvs. för närvarande ca 4 %. För att

omfinansieringen skall klaras krävs att

SJ:s låneram utökas med 1,5 miljarder

kronor till totalt 10,7 miljarder kronor.

Mot denna bakgrund föreslås riksdagen

bemyndiga regeringen att ge Statens

järnvägar rätt att ta upp lån i och utanför

Riksgäldskontoret inom en total ram om 10,7

miljarder kronor.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande

(TU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(yrkande 18).

Botniabanan

Propositionen

I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.

1997/98:150) angavs bl.a. att medel för att

täcka statens kostnader för hyra av

Botniabanan och andra betalningar som

följer av garanterade lån och

kapitaltäckningsgarantin skall inrymmas i

statsbudgeten fr.o.m. 2004.

För att klargöra att Botniabanan under

alla förhållanden kommer att betalas över

statsbudgeten och därmed minimera den

garantiavgift som Riksgäldskontoret kommer

att behöva ta ut för sina

kapitalkostnadsgarantier till Botniabanan

AB, föreslår regeringen att riksdagen

bemyndigar regeringen att från anslag A 4

Banverket: Banhållning till Botniabanan AB

betala ersättning som täcker driftkostnaden

och amortering samt ränte- och andra

finansiella kostnader.

Motionen

I kommittémotion Fi28 av Per-Richard Molén

m.fl. (m) avvisas regeringens förslag

(yrkande 1). Eftersom den totala kostnaden

för Botniabanan ännu inte är redovisad är

det enligt motionärerna omöjligt att ställa

detta järnvägsprojekt mot andra angelägna

infrastrukturinvesteringar. Samtidigt är

det allmänt känt att det norrländska

vägnätet håller på att förfalla. Mot

bakgrund av regeringens njugga inställning

till väginvesteringar och vägunderhåll

anser motionärerna att kostnaderna för hela

Botniabanan inklusive de kommunala

investeringarna och övriga åtgärder i sin

helhet skall redovisas, innan pengar anslås

till någon del av Botniabaneprojektet.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet anser i sitt yttrande, i

likhet med regeringen, att omfattningen av

statens finansiella åtaganden vad gäller

Botniabanan bör preciseras på det sätt som

föreslås i vårpropositionen. Propositionen

tillstyrks således medan motionen avstyrks.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet

tillstyrker i en avvikande mening motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(yrkande 19).

Vissa kostnader med anledning av M/S

Estonias förlisning (B 6) samt Köp av

interregional persontrafik på järnväg m.m.

(D 2)

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt obetecknat

anslag, B 6 Vissa kostnader med anledning

av M/S Estonias förlisning, uppgående till

10,6 miljoner kronor anvisas för år 1999.

Av propositionen framgår att regeringen i

mars 1995 uppdrog åt Sjöfartsverket att

upphandla och låta genomföra en

övertäckning av M/S Estonia med betong. I

september 1996 uppdrog regeringen åt verket

att avbryta övertäckningen. Sjöfartsverket

har fått ersättning för de kostnader som

verket haft för genomförandet av uppdragen

under åren 1995 och 1996. Men även under

åren 1997 och 1998 har verket haft vissa

kostnader, avseende främst teknisk och

juridisk konsultation, om konsekvenserna av

avbrottet och den skada som uppstått på

sjöbottnen under arbetet. Dessa kostnader

uppgår till totalt 5,6 miljoner kronor.

Vidare redovisas i propositionen att

fartygskatastrofen medfört behov av

åtgärder till stöd för anhöriga till de

omkomna samt till de överlevande.

Regeringen bedömer att 5 miljoner kronor

behöver användas för sådan verksamhet. Det

föreslagna nya anslaget bör enligt

regeringen finansieras genom motsvarande

minskning av anslag D 2 Köp av

interregional persontrafik.

Motionerna

I kommittémotion Fi28 av Per-Richard Molén

m.fl. (m) avvisas den av regeringen

föreslagna finansieringen som innebär att

medel skall tas från anslaget för köp av

interregional persontrafik. Motionärerna,

som delar regeringens uppfattning att 10,6

miljoner kronor bör avsättas till det nya

anslaget, uppmanar regeringen att hitta en

annan finansiering.

Också i partimotion Fi17 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) avvisas den av

regeringen föreslagna finansieringen. I

stället, hävdar motionärerna, bör

finansiering ske genom en motsvarande

minskning av anslag A 1 Vägverket:

Administration och anslag A 3 Banverket:

Sektorsuppgifter.

Ett motsvarande yrkande framförs i motion

Fi19 av Yvonne Ångström (fp).

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet konstaterar att ingen av

motionärerna motsätter sig regeringens

förslag om att ett nytt anslag med

anledning av M/S Estonias förlisning skall

inrättas. Vad motionärerna invänder mot är

förslaget om anslagets finansiering. Den av

regeringen föreslagna finansieringskällan,

ramanslag D 2 Köp av interregional

persontrafik, är i statsbudgeten för år

1999 upptagen till 405 miljoner kronor.

Enligt Ekonomistyrningsverkets

budgetprognos 1999:1 fanns vid ingången av

året en anslagsbehållning om 72 miljoner

kronor. I prognosen förutses en förbrukning

under året på 385 miljoner kronor. Därmed

skulle anslagsbehållningen vid utgången av

år 1999 uppgå till 92 miljoner kronor.

Trafikutskottet gör mot bakgrund av denna

prognos bedömningen att en minskning av

anslaget med 10,6 miljoner kronor inte

kommer att få negativa återverkningar på

upphandlingen av interregional trafik under

innevarande år. Med hänvisning härtill

tillstyrker trafikutskottet för sin del

regeringens förslag medan motionerna

avstyrks.

Avvikande meningar har avgivits av

företrädarna för Moderata samlingspartiet

respektive Folkpartiet liberalerna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(yrkande 24 delvis). Motionerna Fi17 (fp)

yrkande 8, Fi19 (fp) och Fi28 (m) yrkande 2

avstyrks.

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

(C 5)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett

reservationsanslag på 50 miljoner kronor.

Regeringen anser att frågan rörande IT-

omställningen inför år 2000 är av högsta

prioritet. Anslaget bör ökas för att 2000-

delegationens arbete skall kunna utföras på

ett tillfredsställande sätt. Således

föreslår regeringen att anslaget ökas med

10 miljoner kronor. Finansiering sker genom

att anslag C 2 Upphandling av

samhällsåtaganden minskas med motsvarande

belopp.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande

(TU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer nedan i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Postgirot Bank AB

Propositionen

Regeringen begär riksdagens bemyndigande

att få besluta om förändrad

verksamhetsinriktning för Postgirot Bank

AB. Bemyndigandet föreslås också innefatta

rätten att besluta om en försäljning av

Postgirot Bank AB.

Regeringen anför i propositionen att den

hårda konkurrensen och det krympande

räntenettot medför nya ekonomiska

förutsättningar för Postgirot. För att möta

de nya förutsättningarna krävs en ständig

anpassning av villkoren för Postgirots

verksamhet.

Det finns tre handlingsalternativ för

Postgirots framtid:

Inga åtgärder vidtas.

Utveckla Postgirot till bank i egen regi, vilket

kräver en betydande investering eftersom tillväxt på

egen hand bedöms som omöjligt.

Försäljning, vilket realiserar värdet för Postgirot

och ger möjligheter för Postgirot att hos köparen

utvecklas till bank.

Alternativet att inte vidta några åtgärder

är enligt regeringen inte långsiktigt

hållbart eftersom räntenettot kommer att

minska och att möjligheten att kompensera

detta med avgifter är begränsade i

dagsläget.

Regeringen anser att alternativet att

utveckla Postgirot i egen regi, t.ex. genom

att satsa på en fullt utvecklad

bankverksamhet, är riskfyllt. Postgirot

saknar i dag i stort helt inlåning,

utlåning, fondförvaltning och har en

begränsad kompetens om bankprodukter. För

att nå lönsamhet och värdetillväxt bedömer

regeringen att den utvecklade banken bör ha

en marknadsandel på 10-15 %. Detta kan ske

antingen genom tillväxt av egen kraft,

vilket tar tid, eller genom förvärv av

inlånings- och utlåningsverksamhet från

andra aktörer. Det senare kräver då

initialt ett stort kapitaltillskott från

staten. Fördelarna med detta alternativ är

emellertid att förutsättningar kan skapas

för att förbättra konkurrensen i

banksystemet och den statliga insynen i

banksektorn liksom att andra allmänna

hänsyn lättare kan tillgodoses.

En försäljning av Postgirot får anses vara

ett annat möjligt alternativ för staten.

Det finns intressenter inom banksystemet

som är tänkbara köpare. En försäljning

medför att Postgirot kan utvecklas till en

bank tillsammans med en annan aktör än

Posten. Ett förvärv av Postgirot skulle ge

möjlighet för en bank att överta en

upparbetad kundbas i syfte att antingen öka

eller försvara sina marknadsandelar på den

svenska bankmarknaden eller att etablera en

ny position på den svenska bankmarknaden.

Det finns betydande kostnads- och

intäktssynergier som kan realiseras av en

köpare med rätt förutsättningar. Posten AB

saknar själv de förutsättningarna i dag.

Regeringen bedömer att en försäljning av

Postgirot skulle kunna vara ett

affärsmässigt bra alternativ.

Regeringen anser att oavsett vilket av

ovanstående alternativ som väljs måste

regeringen få möjlighet att besluta dels om

de förändringar i verksamhetens inriktning

som kan bli nödvändiga för att trygga en

fortsatt verksamhet med god lönsamhet i

Postgirot, dels om en försäljning av

Postgirot. Ett sådant bemyndigande är

nödvändigt för att på ett affärsmässigt

sätt kunna genomföra en affär med

eventuella intressenter.

Motionen

I kommittémotion Fi28 av Per-Richard Molén

m.fl. (m) välkomnas regeringens tankar om

att sälja ut Postgirot Bank AB. Däremot

innehåller propositionen inga konkreta

uppgifter om en tidsplan för en sådan

försäljning, och motionärerna anser att en

sådan bör fastställas snarast. Vid en

försäljning av aktierna i Postgirot Bank AB

skall ersättningen tillfalla staten. I

motionen anförs att försäljningslikviden

från Postgirot Bank AB skall anvisas för

investeringar i infrastruktur. Därigenom

möjliggörs en temporär insats för att klara

såväl eftersatt vägunderhåll som vissa

investeringar i det nationella vägnätet.

Motionärerna föreslår att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet anger i sitt yttrande

(TU2y) att man avstår från att yttra sig

över propositionen och motionen i denna del

med hänsyn till att de frågor om Postgirot

Bank AB som behandlas i propositionen

huvudsakligen ligger utanför

trafikutskottets beredningsområde. I en

avvikande mening anför företrädarna för

Moderata samlingspartiet att

trafikutskottet borde ha yttrat sig i denna

fråga och att motionen bör tillstyrkas. I

ett särskilt yttrande anför företrädarna

för Kristdemokraterna och Folkpartiet

liberalerna att trafikutskottet borde ha

yttrat sig i denna fråga.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar regeringens

uppfattning att den bör bemyndigas att få

besluta om förändrad verksamhetsinriktning

för Postgirot Bank AB. Vidare bör

regeringen bemyndigas att besluta om en

försäljning av Postgirot Bank AB. Utskottet

finner, till skillnad från motionärerna,

dock ingen anledning att fastställa en

närmare tidsplan. Det är för närvarande

inte heller påkallat att uttala hur en

eventuell försäljningslikvid skall

användas.

Finansutskottet tillstyrker därmed

propositionens förslag (yrkande 20). Motion

Fi28 (m) yrkande 3 avstyrks.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Småföretagsutveckling (A 2)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 184 062 000 kr. Regeringen

aviserade i december 1998 ett antal

åtgärder i syfte att underlätta

företagande. En regelförenklingsgrupp,

SimpLex, har bildats inom

Näringsdepartementet för att driva på

arbetet med konsekvensanalyser och

regelförenkling. Gruppen skall bestå av tre

personer. En kundundersökning skall göras

bland myndigheternas företagskunder för att

mäta service, tillgänglighet m.m.

Information om företagande till blivande

och befintliga företagare skall förstärkas.

Näringsdepartementet kommer att utveckla

nya former för kontakter med småföretag. En

interaktiv webbsida skall utformas för

kommunikation över nätet. Den totala

kostnaden för ovanstående åtgärder beräknas

till 12 miljoner kronor. Finansiering sker

genom att anslag G 1 Täckande av förluster

vid viss garantigivning minskas med

1 miljon kronor, anslag D 1 Teknisk

forskning och utveckling minskas med

5 miljoner kronor samt att anslag G 4

Avgifter till vissa internationella

organisationer minskas med 6 miljoner

kronor.

Motionen

I kommittémotion Fi32 av Per Westerberg

m.fl. (m) avvisar motionärerna regeringens

förslag om att anslag D 1 Teknisk forskning

och utveckling minskas med 5 miljoner

kronor för att finansiera

småföretagsutveckling. Motionärerna

föreslår att anslag F 2 Konsumentverket i

stället minskas med 5 miljoner kronor.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet understryker i sitt

yttrande (NU4y) vikten av statligt stöd

till forskning och utveckling.

Näringsutskottet konstaterar samtidigt att

den föreslagna besparingen uppgår till

mindre än 1 % av det belopp som för

innevarande budgetår har anvisats till

forskning och utveckling. Näringsutskottet

tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionen.

I en avvikande mening tillstyrker

företrädarna för Moderata samlingspartiet

förslaget i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, regeringens förslag

(yrkande 24 delvis). Motion Fi32 (m)

avstyrks.

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Allmänna reklamationsnämnden (F 3)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag om 14 123 000 kr. För att

säkerställa verksamheten vid Allmänna

reklamationsnämnden behöver anslag F 3

Allmänna reklamationsnämnden ökas med

1 miljon kronor. Finansiering sker genom

att anslag F 7 Bidrag till miljömärkning av

produkter minskas med motsvarande belopp.

Detta innebär ett minskat ekonomiskt

utrymme för SIS Miljömärkning AB. Det är

dock regeringens bedömning att verksamheten

kan bedrivas inom det anvisade anslaget.

Kommittén Konsumentpolitiken inför ett nytt

sekel (Fi 1999:01) kommer senast den 30

november 1999 att i en rapport till

regeringen bl.a. presentera en utvärdering

av SIS Miljömärkning AB för vidare

ställningstaganden.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (NU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, regeringens förslag

(yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Fastighetsmäklarnämnden (F 4)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag om 6 198 000 kr. För att

säkerställa verksamheten vid

Fastighetsmäklarnämnden ökas anslag F 4

Fastighetsmäklarnämnden med 800 000 kr.

Finansiering sker genom att anslag F 7

Bidrag till miljömärkning av produkter

minskas med 800 000 kr. Detta innebär ett

minskat ekonomiskt utrymme för SIS

Miljömärkning AB. Det är dock regeringens

bedömning att verksamheten kan bedrivas

inom det anvisade anslaget. Kommittén

Konsumentpolitiken inför ett nytt sekel (Fi

1999:01) kommer senast den 30 november 1999

att i en rapport till regeringen bl.a.

presentera en utvärdering av SIS

Miljömärkning AB för vidare

ställningstaganden.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (NU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, regeringens förslag

(yrkande 24 delvis).

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag

Propositionen

Regeringen har träffat avtal med den norska

regeringen om att slå samman Telia AB och

den norska motsvarigheten Telenor AS.

Regeringen har i april 1999 avlämnat en

proposition med förslag om detta. För att

täcka svenska statens kostnader, främst

avseende ekonomisk och juridisk rådgivning

i ärendet, bör riksdagen besluta om en

låneram uppgående till 100 miljoner kronor.

Lånet är avsett att lösas med medel som

frigörs vid en försäljning av en del av

svenska statens aktier i det sammanslagna

bolaget. Räntor för lånet kommer att

belasta anslag G 3 Kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda

företag, m.m.

Motionen

I partimotion Fi17 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 11 avvisas regeringens

förslag.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet hänvisar i sitt yttrande

(NU4y) till att utskottet inom kort kommer

att påbörja behandlingen av regeringens

förslag om en sammanslagning av Telia och

Telenor. Utskottet avstår därför från att

redovisa några synpunkter på förslaget om

en sammanslagning utan hänvisar till det

kommande betänkandet. Förslaget i

vårpropositionen tillstyrks.

I ett särskilt yttrande är företrädaren

för Folkpartiet liberalerna kritisk till

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, liksom

näringsutskottet, regeringens förslag

(yrkande 21). Motion Fi17 (fp) yrkande 11

avstyrks.

Exportkreditnämnden (EKN) - Ram för

ordinarie exportkreditgarantier

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål en

exportkreditgarantiram på 100 miljarder

kronor. Regeringen gjorde i

budgetpropositionen för 1999 bedömningen

att totalramen för ordinarie

exportkreditgarantier inte behövde höjas

utan kunde ligga kvar på samma nivå - 100

miljarder kronor - som under år 1998.

Riksdagen godkände regeringens förslag. EKN

har i skrivelse till regeringen den 15

februari 1999 föreslagit att den av

riksdagen beslutade ramen redan under

innevarande år höjs till 125 miljarder

kronor. Bakgrunden är att en fortsatt stor

efterfrågan på garantigivning för vissa

större affärer gör att återstående utrymme

inom beslutad ram kan visa sig

otillräckligt. För närvarande uppgår

ramutnyttjandet efter schablonmässiga

justeringar av de s.k. utfästelsebeloppen

till ca 78 miljarder kronor. Utnyttjandet

kan dock komma att öka kraftigt relativt

snart om kontrakt skrivs för vissa större

affärer där EKN utfärdat löfte om garanti.

Regeringen bör därför bemyndigas att

besluta om en exportkreditram för

Exportkreditnämnden på upp till

125 miljarder kronor.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (NU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, liksom

näringsutskottet, regeringens förslag

(yrkande 22).

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner

Bidrag till särskilda insatser i

vissa kommuner och landsting (A 2)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

reservationsanslag på 1 014 000 000 kr.

Sedan år 1996 disponerar regeringen medel

för bidrag till särskilda insatser i

kommuner och landsting (prop. 1994/95:150

bil. 7 s. 64). Syftet med anslaget är att

kunna utgöra ett stöd till kommuner och

landsting som på grund av speciella

omständigheter kan hamna i en särskilt svår

ekonomisk situation. Till följd av

diskoteksbranden vid Backaplan i Göteborg

den 29-30 oktober 1998 har främst Göteborgs

kommun drabbats av extra kostnader.

Kostnaderna avser dels insatser i samband

med själva branden för den akuta vården av

skadade samt hjälp och stöd till

överlevande och anhöriga, dels kostnader

för att under en två-årsperiod hjälpa och

stödja alla drabbade. Regeringen föreslår

att bidrag till de extra kostnader som

uppstod med anledning av branden

tillfälligtvis skall kunna utbetalas från

anslaget.

För att finansiera höjningen av anslag

A 12 Investeringsbidrag för anordnande av

bostäder för studenter m.fl. under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande minskas

anslag A 2 Bidrag till särskilda insatser i

vissa kommuner och landsting med

40 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens

förslag att under anslaget skall bidrag

kunna lämnas till kostnader med anledning

av branden i Göteborg den 9-30 oktober 1998

(yrkande 23).

Finansutskottet tillstyrker även

regeringens förslag att anslaget skall

minskas med 40 miljoner kronor för att

finansiera den föreslagna höjningen av

anslag A 12 Investeringsbidrag för

anordnande av bostäder för studenter m.fl.

under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande (yrkande 24

delvis).

Utskottet återkommer senare i avsnittet

Finansutskottets sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget och

redovisar konsekvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och

utgiftsramar för år 1999.

Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget

Regeringens förslag till ökningar av anslag

uppgår till totalt ca 656 miljoner kronor.

I de flesta fall finns förslag till

finansiering av den föreslagna utgifts-

ökningen genom minskning av 1999 års anslag

medan det i några fall sker indragning av

anslagsbehållningar. Minskningarna av 1999

års anslag uppgår totalt till ca 685

miljoner kronor. Minskningarna till följd

av indragningar av anslagsbehållningar

uppgår till 39 miljoner kronor.

Regeringens ambition är att ökade utgifter

skall finansieras genom motsvarande

minskning av utgifterna samma år. Utskottet

har återgivit regeringens uppgifter om

finansiering under respektive anslag ovan.

Regeringens tydliga redovisning av

anslagsökningarnas finansiering ligger i

linje med utskottets tidigare uttalanden.

Utskottet kan också med tillfredsställelse

konstatera att finansiering i huvudsak

föreslås ske genom att riksdagen fattar

beslut om anslagsminskningar snarare än

genom indragningar av anslagsbehållningar

som inte underställs riksdagens prövning.

Regeringen redovisar i propositionen att

man tillämpar s.k. begränsningsbelopp i

syfte att säkerställa att

anslagsförbrukningen under 1999 inte

överstiger en viss bestämd nivå. Utskottet

behandlar denna fråga i betänkande

1998/99:FiU20 (avsnitt 2.2.2 Användningen

av begränsningsbelopp).

Finansutskottet har i det föregående tagit

ställning till de föreslagna

anslagsförändringarna. Utskottet har i

samtliga fall tillstyrkt regeringens

förslag och avstyrkt de i sammanhanget

aktuella motionerna. Det innebär att

utskottet också tillstyrker regeringens

förslag om ändrade ramar för

utgiftsområdena. Således tillstyrks

propositionens yrkande 24. Utskottets

förslag till beslut framgår av hemställan

moment 27 jämte den i appendix till

hemställan fogade specifikationen över

ändrade ramar för utgiftsområden och

ändrade och nya anslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

1. beträffande bemyndigande om statsgaranti för

Riksbankens lån till Brasilien

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 8 bemyndigar regeringen att för

perioden 1999-2002 ställa ut kreditgaranti till

Riksbanken för lån till Brasilien på högst

300 000 000 USD genom Banken för internationell

betalningsutjämning (BIS),

2. beträffande anslaget Statistiska

centralbyrån

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del samt med avslag på

motion 1998/99:Fi24 yrkande 1 godkänner vad utskottet

anfört,

res. 1 (m)

3. beträffande folk- och bostadsräkning

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 9 samt med avslag på motionerna

1998/99:Fi17 yrkande 7 och 1998/99:Fi24 yrkande 2

godkänner vad regeringen anfört om inriktningen av

registerbaserad folk- och bostadsräkning,

res. 2 (m)

res. 3 (fp)

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4. beträffande höjning av avgiften till

brottsofferfonden

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 6 samt med avslag på motion

1998/99:Fi22 antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:419) om brottsofferfond,

res. 4 (m, kd, c, fp)

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan

5. beträffande fredsfrämjande verksamhet - medel

för en svensk styrka i Kosovo

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 10 godkänner att högst

15 000 000 kr av det på utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell

samverkan uppförda ramanslaget B 4 Freds-

främjande verksamhet får användas för en

väpnad svensk styrka i Kosovo under 1999,

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

6. beträffande anslaget Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del samt med avslag på

motionerna 1998/99:Fi15 yrkandena 10 och 11 samt

1998/99:Fi29 godkänner vad utskottet anfört,

res. 5 (kd)

7. beträffande förslag om ny tilläggsbudget inom

utgiftsområde 6 Totalförsvar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi35,

res. 6 (m)

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

8. beträffande bemyndigande om upplösande av den

ideella föreningen Spri

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 11 bemyndigar regeringen att

gemensamt med Landstingsförbundet upplösa den ideella

föreningen Spri - Hälso- och sjukvårdens

utvecklingsinstitut,

9. beträffande bemyndigande om stimulansbidrag

och åtgärder inom äldrepolitiken

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 12 bemyndigar regeringen att

under det på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg uppförda ramanslaget B 1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

under år 1999 fatta beslut om projektbidrag till

försöksverksamheter i kommuner och landsting som,

inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter

på högst 180 000 000 kr under åren 2000-2001,

10. beträffande bemyndigande om statsbidrag till

vårdartjänst m.m.

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 13 bemyndigar regeringen att

under det på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg uppförda ramanslaget B 3 Statsbidrag

till vårdartjänst m.m. under 1999 ingå avtal som,

inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter

på högst 60 000 000 kr under år 2000,

11. beträffande förslag om ny tilläggsbudget

inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi16 yrkande 24

i denna del,

res. 7 (c)

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv

12. beträffande flyttningsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 14 samt med avslag på motion

1998/99:Fi17 yrkande 14 godkänner vad regeringen

anfört om flyttningsbidrag,

res. 8 (fp)

13. beträffande anställningsstöd

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkandena 7 och 15 samt med anledning av

motion 1998/99:Fi26 och med avslag på motionerna

1998/99:Fi15 yrkande 9, 1998/99:Fi17 yrkande 15 och

1998/99:Fi20 yrkande 1

dels antar regeringens förslag till lag om

kreditering av anställningsstöd på skattekonto,

dels godkänner vad regeringen anfört om reformering

av anställningsstödet,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om det förstärkta anställningsstödet

till långtidsarbetslösa,

res. 9 (m)

res. 10 (kd)

res. 11 (fp)

14. beträffande anslaget Bidrag till Stiftelsen

Utbildning Nordkalotten

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del samt med avslag på

motion 1998/99:Fi20 yrkande 2 godkänner vad utskottet

anfört,

res. 12 (m)

Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

15. beträffande försöksverksamhet med

lärlingsutbildning

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 16 samt med avslag på motionerna

1998/99:Fi17 yrkande 10 och 1998/99:Fi25 godkänner

vad regeringen förordar om användningen av medlen för

genomförande av försöksverksamhet med

lärlingsutbildning,

res. 13 (m)

res. 14 (fp)

16. beträffande förslag om ny tilläggsbudget

inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi16 yrkande 24

i denna del,

res. 15 (c)

Utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid

17. beträffande anslaget Bidrag till vissa

museer

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del samt med avslag på

motion 1998/99:Fi15 yrkandena 12 och 13 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 16 (m, kd, fp)

Utgiftsområde 21 Energi

18. beträffande bemyndigande om

energiforskning

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 17 bemyndigar regeringen att

under det på utgiftsområde 21 Energi uppförda

ramanslaget B 4 Energiforskning under år 1999 besluta

om stöd till forskning och utveckling inom

energiområdet som, inklusive tidigare gjorda

åtaganden, innebär utgifter på högst 1 199 056 000 kr

under åren 2000-2004,

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

19. beträffande bemyndigande om Statens

järnvägar (SJ)

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 18 bemyndigar regeringen att ge

Statens järnvägar rätt att ta upp lån i och utanför

Riksgäldskontoret inom en total ram om 10 700 000 000

kr,

20. beträffande bemyndigande om Botniabanan

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 19 samt med avslag på motion

1998/99:Fi28 yrkande 1 bemyndigar regeringen att inom

ramen för det under utgiftsområde 22 Kommunikationer

uppförda ramanslaget A 4 Banverket: Banhållning göra

utfästelser om att till Botniabanan AB betala

ersättning som täcker driftkostnader och amorteringar

samt räntekostnader och andra finansiella kostnader,

res. 17 (m, fp)

21. beträffande anslagen Vissa kostnader med

anledning av M/S Estonias förlisning och Köp av

interregional persontrafik på järnväg m.m.

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del samt med avslag på

motionerna 1998/99:Fi17 yrkande 8, 1998/99:Fi19 och

1998/99:Fi28 yrkande 2 godkänner vad utskottet

anfört,

res. 18 (m)

res. 19 (fp)

22. beträffande bemyndigande om Postgirot Bank

AB

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 20 samt med avslag på motion

1998/99:Fi28 yrkande 3 bemyndigar regeringen att

besluta om förändrad verksamhetsinriktning för

Postgirot Bank AB samt besluta om en försäljning av

Postgirot Bank AB,

res. 20 (m)

Utgiftsområde 24 Näringsliv

23. beträffande anslaget Småföretagsutveckling

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del samt med avslag på

motion 1998/99:Fi32 godkänner vad utskottet anfört,

res. 21 (m)

24. beträffande bemyndigande om kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda företag

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 21 samt med avslag på motion

1998/99:Fi17 yrkande 11 bemyndigar regeringen att

besluta om att lån inom en ram av 100 000 000 kr får

tas upp i Riksgäldskontoret för att tillfälligt täcka

kostnader i samband med en sammanslagning av Telia AB

och Telenor AS,

25. beträffande bemyndigande om

Exportkreditnämndens ram för ordinarie

exportkreditgarantier

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 22 bemyndigar regeringen att

besluta om en exportkreditram för Exportkreditnämnden

på upp till 125 000 000 000 kr,

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner

26. beträffande bidrag till särskilda insatser i

vissa kommuner och landsting

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 23 godkänner den av regeringen

föreslagna användningen av det under utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner uppförda

reservationsanslaget A 2 Bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting,

Sammanställning av förslag på

tilläggsbudget

27. beträffande sammanställning av anslag och

utgiftsramar på tilläggsbudget för budgetåret 1999

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1999 godkänner

ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade

och nya anslag i enlighet med specifikationen i

appendix till hemställan.

res. 22 (m) - villk. res. 1, 12, 16, 18 och

21

res. 23 (kd) - villk. res. 5 och 16

res. 24 (fp) - villk. res. 16 och 19

Stockholm den 25 maj 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s),

Mats Odell (kd), Bengt Silfverstrand (s),

Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m),

Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m),

Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per

Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz

Hammarström (mp), Lena Ek (c), Karin

Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Jörgen

Andersson (s) och Lars Bäckström (v).

Förslag till beslut om tilläggsbudget 1 för

budgetåret 1999 (mom. 27 i

hemställan)

Specifikation av ändrade ramar för

utgiftsområden samt ändrade anslag

för budgetåret 1999

Belopp i 1000-tal kronor

Utskottets förslag till ramar och anslag

överensstämmer med regeringens förslag.

----------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Regeringens

enligt förslag

----------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

Anslag statsbudgeten Förändring Ny ram

1999 av ram /Ny

/anslaganslagsnivå

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

1 Rikets styrelse 4 179 704 +2 000 4 181 704

---------------------------------------------------------------------

C 1 Regeringskansliet m.m., 2 179 419 +2 000 2 181 419

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

2 Samhällsekonomi och 1 705 333 +2 000 1 707 333

finansförvaltning

---------------------------------------------------------------------

A 5 Täckning av merkostnader för 20 500 -3 300 17 200

lokaler, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

A 6 Statistiska centralbyrån, 353 127 +2 000 355 127

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

A Statens lokalförsörjningsverk: Nytt +3 300 3 300

16 Avvecklingskostnader, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

4 Rättsväsendet 21 919 269 +10 00021 929 269

---------------------------------------------------------------------

C 1 Domstolsväsendet m.m., ramanslag 3 056 983 +10 000 3 066 983

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

6 Totalförsvar 44 107 565 ±044 107 565

---------------------------------------------------------------------

A 3 Utveckling och investeringar, 20 052 000 +6 82820 058 828

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

B 3 Funktionen Befolkningsskydd och 1 053 531 -86 390 967 141

räddningstjänst, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård 132 165 -2 500 129 665

m.m., ramanslag

---------------------------------------------------------------------

C 5 Statens räddningsverk: 328 213 +88 890 417 103

Samhällets skydd mot olyckor,

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

D 4 Försvarets forskningsanstalt, 129 352 -6 828 122 524

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

8 Invandrare och flyktingar 4 324 184 ±0 4 324 184

---------------------------------------------------------------------

A 1 Statens invandrarverk, ramanslag 438 558 +5 000 443 558

---------------------------------------------------------------------

A 3 Migrationspolitiska åtgärder, 307 869 -9 790 298 079

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

A 6 Utresor för avvisade och 51 400 +4 790 56 190

utvisade, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Regeringens

enligt förslag

----------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

Anslag statsbudgeten Förändring Ny ram

1999 av ram /Ny

/anslaganslagsnivå

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

9 Hälsovård, sjukvård och social 24 012 459 +75 00024 087 459

omsorg

---------------------------------------------------------------------

A Ersättning till vissa Nytt +75 000 75 000

13 steriliserade, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 80 503 205 -1 00080 502 205

och handikapp

---------------------------------------------------------------------

B 1 Riksförsäkringsverket, ramanslag 710 181 -1 000 709 181

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

13 Ekonomisk trygghet vid 33 789 000 +150 00033 939 000

arbetslöshet

---------------------------------------------------------------------

A 2 Bidrag till 993 000 +150 000 1 143 000

lönegarantiersättning, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 48 274 400 -303 00047 971 400

---------------------------------------------------------------------

A 2 Arbetsmarknadspolitiska 21 961 114 -397 00021 564 114

åtgärder, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

A 3 Särskilda åtgärder för 6 655 092 +90 000 6 745 092

arbetshandikappade, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

B Bidrag till Stiftelsen 3 229 +4 000 7 229

11 Utbildning Nordkalotten,

obetecknat anslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

15 Studiestöd 22 447 075 -92 00022 355 075

---------------------------------------------------------------------

A 2 Studiemedel m.m., ramanslag 9 956 780 +8 000 9 964 780

---------------------------------------------------------------------

A 3 Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag 9 690 878 -100 000 9 590 878

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

16 Utbildning och 29 030 747 +99 00029 129 747

universitetsforskning

---------------------------------------------------------------------

A Särskilda utbildningsinsatser 4 508 566 +100 000 4 608 566

15 för vuxna, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

E 2 Utvecklingsarbete inom 19 959 -1 000 18 959

Utbildningsdepartementets område

m.m., ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

17 Kultur, medier, trossamfund och 7 452 147 +1 000 7 453 147

fritid

---------------------------------------------------------------------

F 3 Språk- och folkminnesinstitutet, 28 346 -2 200 26 146

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

H 1 Centrala museer: Myndigheter, 601 087 +2 200 603 287

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

H 4 Bidrag till vissa museer, 39 298 +2 000 41 298

obetecknat anslag

---------------------------------------------------------------------

K 1 Stöd till trossamfund, ramanslag 55 700 -1 000 54 700

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Regeringens

enligt förslag

----------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

Anslag statsbudgeten Förändring Ny ram

1999 av ram /Ny

/anslaganslagsnivå

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

18 Samhällsplanering, 20 463 080 +40 00020 503 080

bostadsförsörjning och byggande

---------------------------------------------------------------------

A Investeringsbidrag för 30 000 +40 000 70 000

12 anordnande av bostäder för

studenter m.fl., ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

20 Allmän miljö- och naturvård 1 548 899 +28 000 1 576 899

---------------------------------------------------------------------

A 2 Miljöövervakning m.m., ramanslag 127 706 +5 000 132 706

---------------------------------------------------------------------

A 3 Åtgärder för att bevara den 577 975 +23 000 600 975

biologiska mångfalden, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

22 Kommunikationer 25 501 314 ±025 501 314

---------------------------------------------------------------------

B 6 Vissa kostnader med anledning av Nytt +10 600 10 600

M/S Estonias förlisning,

obetecknat anslag

---------------------------------------------------------------------

C 2 Upphandling av 157 484 -10 000 147 484

samhällsåtaganden, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

C 5 Informationsteknik: 50 000 +10 000 60 000

Telekommunikation m.m.,

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

D 2 Köp av interregional 405 000 -10 600 394 400

persontrafik på järnväg m.m.,

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

24 Näringsliv 2 897 947 ±0 2 897 947

---------------------------------------------------------------------

A 2 Småföretagsutveckling, ramanslag 184 062 +12 000 196 062

---------------------------------------------------------------------

D 1 Teknisk forskning och 689 200 -5 000 684 200

utveckling, ramanslag

---------------------------------------------------------------------

F 3 Allmänna reklamationsnämnden, 14 123 +1 000 15 123

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

F 4 Fastighetsmäklarnämnden, 6 198 +800 6 998

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

F 7 Bidrag till miljömärkning av 4 600 -1 800 2 800

produkter, obetecknat anslag

---------------------------------------------------------------------

G 1 Täckande av förluster vid viss 6 000 -1 000 5 000

garantigivning, m.m., ramanslag

---------------------------------------------------------------------

G 4 Avgifter till vissa 23 329 -6 000 17 329

internationella organisationer,

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

25 Allmänna bidrag till kommuner 103 564 700 -40 000103 524 700

---------------------------------------------------------------------

A 2 Bidrag till särskilda insatser i 1 014 000 -40 000 974 000

vissa kommuner och landsting,

reservationsanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

Summa anslagsförändringar på -29 000

tilläggsbudget

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

Reservationer

1. Anslaget Statistiska

centralbyrån (mom. 2) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt, Anna Åkerhielm och

Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning under rubriken

Statistiska centralbyrån (A 6) bort

ha följande lydelse:

Finansutskottet anser, i likhet

med vad som anförs i motion Fi24

(m), att regeringens förslag om

upprättande av ett speciellt

yrkesregister bör avvisas.

Registret kommer snabbt att bli

föråldrat, inte minst som en följd

av den stora föränderligheten på

arbetsmarknaden.

Därmed tillstyrks motion Fi24 (m)

yrkande 1 medan regeringens förslag

om extra medel till Statistiska

centralbyrån avstyrks.

dels att utskottets hemställan

under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslaget Statistiska

centralbyrån

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi24 yrkande 1 avslår proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del,

2. Folk- och bostadsräkning

(mom. 3) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt, Anna Åkerhielm och

Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning under rubriken

Folk- och bostadsräkning bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet vill erinra om att

Moderata samlingspartiet vid

tidigare ställningstaganden har

framfört åsikten att det angivna

syftet för en registerbaserad Folk-

och bostadsräkning har varit vagt

formulerat. Med modern teknik ökar

myndigheternas möjligheter att

samla information på hög. Beslutet

om registerbaserad FoB togs 1995

men regeringen gör nu bedömningen

att en FoB kan genomföras tidigast

2004 eller 2005. Med denna långa

förberedelsetid och motsvarande

bearbetningsfas riskerar resultatet

att bli inaktuellt som

planeringsunderlag. Värdet är

därmed redan från början urholkat.

Utskottet anser att den av

regeringen föreslagna

registerbaserade folk- och

bostadsräkningen bör ersättas med

komplettering och tillägg till

folkbokföringen, så att den

uppfyller de grundläggande

uppgifter som behövs bl.a. för

samhällsplaneringen och

internationellt ställda krav.

Regeringen bör därför ge berörd

myndighet i uppdrag att förbereda

en sådan komplettering och sedan

återkomma till riksdagen med

förslag till hur ett sådant

frågeformulär skall utformas.

Vad utskottet anfört bör riksdagen

med bifall till motion Fi24 (m)

yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

Propositionens förslag avstyrks.

Motion Fi17 (fp) yrkande 7 är

därmed tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan

under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande folk- och bostadsräkning

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi24 yrkande 2 och med anledning av

motion 1998/99:Fi17 yrkande 7 avslår

proposition 1998/99:100 yrkande 9 samt som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om den framtida folk- och

bostadsräkningen,

3. Folk- och bostadsräkning

(mom. 3) (fp)

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning under rubriken

Folk- och bostadsräkning bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens

förslag om en registerbaserad folk-

och bostadsräkning bör avstyrkas.

Motion Fi17 (fp) yrkande 7

tillstyrks således, medan motion

Fi24 (m) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan

under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande folk- och bostadsräkning

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi17 yrkande 7 avslår proposition

1998/99:100 yrkande 9 och motion 1998/99:Fi24

yrkande 2,

4. Höjning av avgiften till

brottsofferfonden (mom. 4)

(m, kd, c, fp)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist

(m), Fredrik Reinfeldt (m), Per

Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),

Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp)

och Gunnar Axén (m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet under

rubriken Höjning av avgiften till

brottsofferfonden bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att de intagna

skall vara med och finansiera

brottsofferfonden. En ordning som

innebär att en del av de intagnas

ersättning avsätts till fonden bör

därför åter införas. Detta betyder

att den sänkning av de intagnas

ersättning som i dag sker i stället

skall gå till brottsofferfonden.

Härigenom lyfts brottsoffren fram,

och statsmakten markerar tydligt

att den står på brottsoffrens sida.

Detta var också ett av syftena med

inrättandet av brottsofferfonden.

Vidare ligger det en pedagogisk

poäng i att de intagna regelbundet

påminns om att de betalar till

brottsofferfonden. Utskottet anser

att regeringen snarast bör vidta de

åtgärder som krävs för att uppnå en

sådan ordning som här förespråkas.

För att ytterligare förstärka

brottsofferfonden och det

brottsofferinriktade arbetet i

stort bör vidare förbudet mot

utmätning av en intagens

arbetsersättning tas bort. Enligt

utskottet är det inte förenligt med

den allmänna rättskänslan att de

som döms till fängelse - i

realiteten de grövre brottslingarna

- kan komma att slippa att betala

avgift till brottsofferfonden.

Utskottet vill särskilt understryka

att Brottsofferutredningen har

tagit ställning till frågan från

ett annat perspektiv - utredningen

anför att det från

brottsoffersynpunkt inte finns

tillräckliga skäl att upphäva

utmätningsförbudet. Utskottet anser

däremot att det har ett egenvärde

att den som ålagts att betala

avgift till brottsofferfonden också

gör det. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med ett

förslag som tillgodoser vad

utskottet nu anfört.

Vad utskottet anfört med anledning

av motion Fi22 (m) bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan

under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande höjning av avgiften till

brottsofferfonden

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 6 och med anledning av

motion 1998/99:Fi22 antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1994:419) om

brottsofferfond och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anslaget Statens

räddningsverk: Samhällets

skydd mot olyckor (C 5)

(mom. 6) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda

kd) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 6 Totalförsvar under

rubriken Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor (C 5)

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens

uppfattning att det behövs en

förstärkning av anslag C 5 Statens

räddningsverk: Samhällets skydd mot

olyckor om 2,5 miljoner kronor för

att finansiera tillkommande

kostnader för att förebygga och

begränsa följderna av allvarliga

kemikalieolyckor. Det bör

emellertid inte finansieras genom

att som regeringen föreslår medel

tas från anslag B 6 Funktionen

Hälso- och sjukvård. Utskottet

förordar i stället att

finansieringen sker genom att

anslag B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och

räddningstjänst reduceras med 2,5

miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker således

motion Fi15 (kd) yrkandena 10 och

11. Regeringens förslag och motion

Fi29 (v) avstyrks.

dels att utskottets hemställan

under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslaget Statens

räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi15 yrkandena 10 och 11 avslår

proposition 1998/99:100 yrkande 24 i denna

del och motion 1998/99:Fi29,

6. Förslag om ny

tilläggsbudget inom

utgiftsområde 6 Totalförsvar

(mom. 7) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt, Anna Åkerhielm och

Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 6 Totalförsvar under

rubriken Förslag om ny

tilläggsbudget inom utgiftsområde 6

Totalförsvar bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att

regeringens förslag till

tilläggsbudget inte innehåller

några åtgärder för att kompensera

för de akuta likviditetsproblem som

uppstått under år 1999 på grund av

regeringens agerande beträffande

försvarsekonomin. Det stod klart,

redan under höstens

budgetbehandling, att

verksamhetsinriktningen i

regeringens budgetproposition var

alldeles för ambitiös i förhållande

till de ekonomiska

förutsättningarna. Försvarsmaktens

verksamhet under år 1999 blev redan

från början underfinansierad. Att

skjuta problemen framåt med en

kombination av osäkra

anslagskrediter och

betalningsförskjutningar är en

ovärdig hantering. Utgifter bör

finansieras det år då utgifterna

uppstår. Med regeringens förslag

kommer riksdagen att fatta medvetet

felaktiga beslut. Anslagen kommer

inte att täcka den verksamhet som

riksdagsbeslut och regeringens

regleringsbrev förutsätter.

Utskottet anser att en sådan

ordning är orimlig.

För år 1999 är det beräknade

behovet av kompensation för

likviditetsindragningen 2,2

miljarder kronor. Anslag A 3

Utveckling och investeringar bör

räknas upp med detta belopp. Om

inte regeringen mäktar med att

åstadkomma balans i

försvarsplaneringen borde

regeringen för riksdagen ha

redovisat konsekvenserna av

underfinansieringen och därmed

vilka ingrepp i Försvarsmaktens

verksamhet som måste genomföras

redan i år. Riksdagen har enligt

utskottets uppfattning inte lämnat

regeringen ett "öppet mandat" i

detta avseende. Utskottet anser

således att regeringen bör

återkomma till riksdagen med

förslag om ny tilläggsbudget där

anslag A 3 Utveckling och

investeringar räknas upp med 2,2

miljarder kronor. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med bifall

till motion Fi35 (m) som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan

under 7 bort ha följande lydelse

7. beträffande förslag om ny tilläggsbudget

inom utgiftsområde 6 Totalförsvar

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi35 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

7. Förslag om ny

tilläggsbudget inom

utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg

(mom. 11) (c)

Lena Ek (c) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg under rubriken

Förslag om ny tilläggsbudget inom

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg bort ha följande

lydelse:

I likhet med vad som anförts i

motion Fi16 (c) anser utskottet att

den som har fått rätt till

personlig assistans före 65 års

ålder skall få behålla denna rätt

även efter 65-årsdagen. Regeringen

har beräknat kostnaderna för en

sådan reform till mellan 1,3 och

1,9 miljarder kronor. Detta utgör

emellertid bruttokostnaden.

Regeringen bortser vid sin

beräkning från de kostnader som

kommunerna får för hemhjälp och

annan omsorg till funktionshindrade

som på grund av sin ålder inte

längre är berättigade till

personlig assistans. För personer

med svåra funktionshinder innebär

personlig assistans ökad frihet och

möjlighet till ett självständigt

liv. Assistansen är utformad efter

varje individs behov, och den

assistansberättigade kan välja hur

och av vem assistansen skall ges.

Kommunernas hemtjänst och övriga

omsorg är inte så individuellt

anpassade. Många funktionshindrade

känner därför en stor oro över att

bli berövade rätten till assistans

vid 65 års ålder.

Utskottet anser att åldersgränsen

för rätt till personlig assistans

bör tas bort fr.o.m. den 1 juli

1999. Anslag B 8 Kostnader för

statlig assistansersättning under

utgiftsområde 9 bör därmed höjas

med 50 miljoner kronor för

budgetåret 1999. Utgiftshöjningen

bör finansieras genom att den nya

och förändrade beräkningen av

sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

införs redan fr.o.m. den 1 december

1999 i stället för den 1 januari

2000. Därigenom kan utgiftsområde

10 minskas med 50 miljoner kronor.

Utskottet anser att regeringen bör

återkomma till riksdagen med

förslag om ny tilläggsbudget i

enlighet med vad som framgår ovan.

Vad utskottet anfört bör riksdagen

med bifall till motion Fi16 (c)

yrkande 24 (delvis) som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan

under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande förslag om ny tilläggsbudget

inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi16 yrkande 24 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Flyttningsbidrag (mom.

12) (fp)

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv under rubriken

Flyttningsbidrag bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet motsätter sig i

likhet med Folkpartiet den

föreslagna försämringen av

flyttningsbidragen. Det finns

enligt utskottets mening allt

starkare indikatorer på att företag

och offentliga arbetsgivare har

svårt att få tag i arbetskraft

samtidigt som arbetslösheten är

hög. Exempel på sådana är

Konjunkturinstitutets barometrar

och AMV:s statistik över

kvarstående lediga platser. Då

rörligheten behöver stimuleras är

det enligt utskottets mening inte

lämpligt att försämra

flyttningsbidragen. Utskottet anser

således att motion Fi17 (fp)

yrkande 14 bör bifallas medan

regeringens förslag i denna del bör

avslås.

dels att utskottets hemställan

under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande flyttningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi17 yrkande 14 avslår proposition

1998/99:100 yrkande 14,

9. Anställningsstöd (mom.

13) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt, Anna Åkerhielm och

Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv under rubriken

Anställningsstöd bort ha följande

lydelse:

Regeringen föreslår i

vårpropositionen särskilda åtgärder

riktade mot personer som är

långtidsarbetslösa. Erfarenheterna

av likartade system - visserligen

med mer generell inriktning - i

form av det s.k. GAS (generellt

anställningsstöd) respektive RAS

(riktat anställningsstöd) har dock

varit entydigt negativa. Även om

det nu föreliggande förslaget är

mer avgränsat befarar

finansutskottet att det tyvärr

kommer att få samma begränsade

effekt. I stället behövs en politik

inriktad på att genom ökad tillväxt

skapa förutsättningar för betydligt

fler arbetstillfällen.

Vissa grupper av arbetssökande har

även i goda konjunkturlägen en svag

ställning på arbetsmarknaden. Dessa

grupper är i ett ansträngt

arbetsmarknadsläge naturligtvis

särskilt drabbade av

långtidsarbetslöshet. Problemet är

att dessa - de mest utsatta på

arbetsmarknaden - knappast är

hjälpta av regeringens förslag. En

viktig orsak till

långtidsarbetslöshet är

otillräcklig utbildning, men det

kan också finnas en misstro mot att

anställa personer som har varit

arbetslösa länge. Inte heller är

arbetsmarknaden befriad från t.ex.

fördomar mot invandrares

möjligheter att klara utlysta jobb.

Utskottet har dock svårt att se att

någon av de här nämnda grunderna

för långtidsarbetslöshet kommer att

undanröjas därför att staten ger en

tillfällig "rabatt" på kostnaden

för arbetskraften.

Utskottet delar i stället Moderata

samlingspartiets uppfattning att

åtgärder måste vidtas som syftar

till att öka "anställbarheten" hos

de långtidsarbetslösa. Väsentligen

handlar detta om olika

utbildningsinsatser, inte minst

kvalitetsinriktade åtgärder inom

vuxenutbildningen. Den av

regeringen föreslagna rabatten

bidrar inte på något sätt till att

förbättra de långtidsarbetslösas

förutsättningar för att ta lediga

arbeten.

Vad slutligen gäller omformningen

av anställningsstödet från

kontantbidrag till kreditering på

skattekonto kan utskottet acceptera

regeringens förslag. Utskottet vill

dock understryka vikten av att

regeringen inte sätter i system en

ordning där utgiftstakens

begränsningar kringgås genom att

nya statsutgifter i stället bokförs

som inkomstminskningar.

Med hänsyn till det anförda

tillstyrker utskottet motion F20

(m) yrkande 1 och avstyrker

regeringens förslag om införandet

av ett förstärkt anställningsstöd.

Motion Fi17 (fp) yrkande 15 är

därmed tillgodosedd. Övriga

motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan

under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande anställningsstöd

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi20 yrkande 1 och med anledning av

motion 1998/99:Fi17 yrkande 15 avslår

proposition 1998/99:100 yrkandena 7 och 15

samt motionerna 1998/99:Fi15 yrkande 9 och

1998/99:Fi26,

10. Anställningsstöd (mom.

13) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda

kd) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv under rubriken

Anställningsstöd bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet delar

Kristdemokraternas uppfattning att

det är tveksamt om det föreslagna

förstärkta anställningsstödet

kommer att fungera. Alla tidigare

erfarenheter visar att system som

ställer krav på att anställa vissa

arbetssökande och som innehåller

regler som är svåra att överblicka

inte kommer till användning. Detta

visar bl.a. erfarenheterna från det

riktade anställningsstödet (RAS)

som den socialdemokratiska

regeringen införde 1995. Dessutom

innebär det föreslagna stödet inte

någon allmän stimulans av

efterfrågan på arbetskraft. Stödet

kan dock ha en viss effekt för den

"svårförmedlade" arbetskraftens

möjligheter att få arbete. Med

hänsyn till det sistnämnda anser

utskottet inte att förslaget bör

avvisas.

Utskottet föreslår att det så

snart som möjligt införs ett mer

generellt anställningsstöd, ett

s.k. marginellt

sysselsättningsstöd. Stödet skall

utformas som en kraftig

skattesänkning riktad till företag

som nyanställer. Skatterabatten

skall utgå till alla arbetsgivare

som förslagsvis har haft minst fyra

anställda och en lönesumma runt 500

000 kr. Stödet bör dock inte

omfatta nystartade företag. Vidare

skall företaget ha varit i gång i

minst ett år innan ansökan får

göras. Härigenom förhindras att

nystartade företag konkurrerar ut

befintliga småföretag på marknaden.

Det skall inte utgå någon

skatterabatt till företag som ökar

antalet anställda genom att köpa

upp företag eller till företag som

går samman. Eftersom stödformen

kommer att vara generell

underlättas företagens

administration. Vidare underlättas

skattemyndigheternas möjlighet att

kontrollera vilka företag som är

berättigade till stöd. Ett särskilt

stöd för långtidsinskrivna vid

arbetsförmedlingarna bör samordnas

med det ovan föreslagna

sysselsättningsstödet.

Genom utskottets förslag kommer

sysselsättningen att öka. Företag

som nyanställer får en kraftig

skattesänkning utan att det kostar

staten så mycket i form av lägre

skatteintäkter. Vidare skulle detta

stöd i kombination med uppmjukade

regler för prov- och

visstidsanställningar bidra till

att företag vågar pröva att öka

antalet anställda. Efterfrågan på

arbetstagare kommer att öka vilket

gynnar långtidsarbetslösa och

långtidsinskrivna.

Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag enligt de

riktlinjer som härmed redovisats.

Därmed tillstyrks motion Fi15 (kd)

yrkande 9. Övriga motioner

avstyrks. Utskottet tillstyrker,

med hänvisning till det anförda,

regeringens förslag om

anställningsstöd.

dels att utskottets hemställan

under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande anställningsstöd

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi15 yrkande 9 och proposition

1998/99:100 yrkandena 7 och 15 och med avslag

på motionerna 1998/99:Fi20 yrkande 1,

1998/99:Fi17 yrkande 15 samt 1998/99:Fi26

dels hos regeringen begär förslag till

införande av ett marginellt

sysselsättningsstöd i enlighet med vad

utskottet anfört,

dels antar regeringens förslag till lag om

kreditering av anställningsstöd på

skattekonto,

dels godkänner vad regeringen anfört om

reformering av anställningsstödet,

11. Anställningsstöd (mom.

13) (fp)

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv under rubriken

Anställningsstöd bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet delar Folkpartiets

uppfattning att det finns mycket

som talar för att det förstärkta

anställningsstödet inte kommer att

fungera på avsett sätt. Det visar

erfarenheter från tidigare liknande

försök. Som exempel kan nämnas det

riktade anställningsstödet (RAS)

som den socialdemokratiska

regeringen införde 1995. Stödformen

blev misslyckad. Utformningen av

det nu framlagda förslaget visar

också på en bristande insikt om hur

företag fungerar. Arbetsgivarna

förväntas ta på sig ett omfattande

och långsiktigt ansvar samtidigt

som man tar en ekonomisk risk. Som

Folkpartiet i många sammanhang

påpekat är det angelägnare med en

generell minskning av kostnaderna

på arbetskraft som kan bidra till

att fler människor kommer i arbete.

När det gäller den föreslagna

förändringen av finansieringen är

den enligt utskottets mening endast

ett sätt att undkomma utgiftstaket.

Med hänsyn till det anförda

tillstyrker utskottet motion Fi17

(fp) yrkande 15 och avstyrker

regeringens förslag om införandet

av ett förstärkt anställningsstöd.

Motion F20 (m) yrkande 1 är därmed

tillgodosedd. Övriga motioner

avstyrks.

dels att utskottets hemställan

under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande anställningsstöd

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi17 yrkande 15 och med anledning av

motion 1998/99:Fi20 yrkande 1 avslår

proposition 1998/99:100 yrkandena 7 och 15

samt motionerna 1998/99:Fi15 yrkande 9 och

1998/99:Fi26,

12. Anslaget Bidrag till

Stiftelsen Utbildning

Nordkalotten (mom. 14) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt, Anna Åkerhielm och

Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv under rubriken Bidrag

till Stiftelsen Utbildning

Nordkalotten (B 11) bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar Moderata

samlingspartiets ståndpunkt att

ytterligare medel inte bör

tillföras Stiftelsen Utbildning

Nordkalotten. Utskottet tillstyrker

således motion Fi20 (m) yrkande 2

och avstyrker regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan

under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande anslaget Bidrag till

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi20 yrkande 2 avslår proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del,

13. Försöksverksamhet med

lärlingsutbildning (mom. 15)

(m)

Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt, Anna Åkerhielm och

Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning under

rubriken Försöksverksamhet med

lärlingsutbildning bort ha följande

lydelse:

Utskottet avvisar regeringens

förslag om ändrad användning av de

medel som beräknats för innevarande

budgetår för genomförande av

försöksverksamheten med

lärlingsutbildning. I stället

förordar utskottet ett system där

yrkesutbildningen är en kombination

av skolförlagd utbildning och

utbildning på en eller flera

arbetsplatser och där företagen i

likhet med skolan ges anslag för

sin utbildningsinsats. De redan

avsatta medlen bör användas i syfte

att i samverkan med näringslivet

utveckla en modern

lärlingsutbildning. Därigenom tas

det kunnande och den kompetens till

vara som skolan respektive

näringslivet har.

Vad utskottet anfört bör riksdagen

med bifall till motion Fi25 (m) och

med anledning av motion Fi17 (fp)

yrkande 10 som sin mening ge

regeringen till känna. Regeringens

förslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan

under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande försöksverksamhet med

lärlingsutbildning

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi25 och med anledning av motion

1998/99:Fi17 yrkande 10 avslår proposition

1998/99:100 yrkande 16 och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Försöksverksamhet med

lärlingsutbildning (mom. 15)

(fp)

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning under

rubriken Försöksverksamhet med

lärlingsutbildning bort ha följande

lydelse:

Utskottet motsätter sig

regeringens förslag att medlen som

avsatts för att stimulera

utvecklingen av en ny och modern

lärlingsutbildning skall få

användas till generella

kvalitetsförbättrande insatser för

yrkesutbildningar i gymnasieskolan.

Det är viktigt att elever som vill

ha mer praktik i skolan bereds

möjlighet till detta, men sådana

satsningar bör göras inom ramen för

en ny gymnasieskola som inte

grundas på föreställningen att alla

elever är lika. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med bifall

till motion Fi17 (fp) yrkande 10

och med anledning av motion Fi25

(m) som sin mening ge regeringen

till känna. Regeringens förslag

avstyrks.

dels att utskottets hemställan

under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande försöksverksamhet med

lärlingsutbildning

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi17 yrkande 10 och med anledning av

motion 1998/99:Fi25 avslår proposition

1998/99:100 yrkande 16 och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Förslag om ny

tilläggsbudget inom

utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning

(mom. 16) (c)

Lena Ek (c) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning under

rubriken Förslag om ny

tilläggsbudget inom utgiftsområde

16 Utbildning och

universitetsforskning bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att de tre nya

universiteten i Karlstad, Växjö och

Örebro under innevarande budgetår

bör tillföras 10 miljoner kronor

vartdera för forskning och

forskarutbildning. Denna

forskningssatsning bör finansieras

genom att anslag A 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

inom utgiftsområde 14 minskas med

30 miljoner kronor. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med

förslag om detta i ny

tilläggsbudget för budgetåret 1999.

Vad utskottet anfört bör riksdagen

med bifall till motion Fi16 (c)

yrkande 24 i denna del som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan

under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande förslag om ny tilläggsbudget

inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi16 yrkande 24 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

16. Anslaget Bidrag till

vissa museer (mom. 17) (m,

kd, fp)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist

(m), Fredrik Reinfeldt (m), Per

Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),

Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén

(m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid under

rubriken Bidrag till vissa museer

(H 4) bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är

glädjande att Millesgården genom

sin nya utställningshall får

möjlighet att anordna större

utställningar och därigenom kan ta

emot fler besökare. Då det gäller

regeringens förslag till

finansiering vill utskottet anföra

följande.

Utskottet accepterar att

outnyttjade medel, 1 miljon kronor,

tas från anslag B 13

Sysselsättningsinsatser på

kulturområdet. Däremot finner

utskottet att det är olämpligt att

- som regeringen föreslår - minska

anslag K 1 Stöd till trossamfund

med 1 miljon kronor, eftersom det

finns stor risk för att det kommer

att innebära att visst kyrkligt

restaureringsarbete får skjutas

upp. Utskottet föreslår i stället

en finansiering som innebär att den

del av anslag L 1 Bidrag till

folkbildningen som avser

fackförbunds och andra

organisationers uppsökande

verksamhet och utbildning i

samhällsfrågor skall minskas med 1

miljon kronor

Utskottet avstyrker regeringens

förslag i denna del och tillstyrker

motion Fi15 (kd) yrkandena 12 och

13.

dels att utskottets hemställan

under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande anslaget Bidrag till vissa

museer

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi15 yrkandena 12 och 13 avslår

proposition 1998/99:100 yrkande 24 i denna

del,

17. Bemyndigande om

Botniabanan (mom. 20) (m,

fp)

Lennart Hedquist (m), Fredrik

Reinfeldt (m), Anna Åkerhielm (m),

Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén

(m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

under rubriken Botniabanan bort ha

följande lydelse:

I propositionen begär regeringen

riksdagens bemyndigande att från

anslag A 4 Banverket: Banhållning

under utgiftsområde 22 till

Botniabanan AB betala ersättning

som täcker driftkostnader och

amorteringar samt räntekostnader

och andra finansiella kostnader.

Utskottet kan med anledning härav

konstatera att projektets

totalkostnad ännu inte har

redovisats. Därmed kan inte

projektet ställas mot andra

angelägna

infrastrukturinvesteringar.

Möjligheten att göra sådana

jämförelser är särskilt angelägen

mot bakgrund av att det norrländska

vägnätet håller på att förfalla.

Utskottet vill dessutom peka på

att Botniabanan förutsätter andra

dyrbara investeringsåtgärder. Bland

annat krävs en upprustning av

Ådalsbanan. Vidare måste

Ostkustbanan mellan Härnösand och

Sundsvall rustas upp för den tunga

trafiken. Härtill kommer

miljöåtgärder på den del av

Ostkustbanan som går genom

Sundsvalls centrum.

Utskottet anser sammanfattningsvis

att kostnaderna för hela

Botniabanan inklusive kommunala

investeringar och övriga åtgärder

från Nyland söderut måste redovisas

i sin helhet innan medel anslås

till Botniabanan. Detta bör

riksdagen med bifall till motion

Fi28 (m) yrkande 1 och med avslag

på regeringens förslag som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan

under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande bemyndigande om Botniabanan

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi28 yrkande 1 avslår proposition

1998/99:100 yrkande 19 samt som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

18. Anslagen Vissa kostnader

med anledning av M/S

Estonias förlisning och Köp

av interregional

persontrafik på järnväg m.m.

(mom. 21) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt, Anna Åkerhielm och

Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

under rubriken Vissa kostnader med

anledning av M/S Estonias

förlisning (B 6) samt Köp av

interregional persontrafik på

järnväg m.m. (D 2) bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar regeringens

uppfattning att 10,6 miljoner

kronor bör avsättas till det av

regeringen föreslagna ändamålet.

Utskottet motsätter sig dock att

det nya anslaget finansieras genom

en minskning av anslag D 2 Köp av

interregional persontrafik på

järnväg m.m. Vad utskottet anfört

bör riksdagen med bifall till

motion Fi28 (m) yrkande 2 som sin

mening ge regeringen till känna.

Regeringens förslag i denna del och

motionerna Fi17 (fp) yrkande 8 och

Fi19 (fp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan

under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande anslagen Vissa kostnader med

anledning av M/S Estonias förlisning och Köp

av interregional persontrafik på järnväg m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi28 yrkande 2 och med avslag på

proposition 1998/99:100 yrkande 24 i denna

del samt motionerna 1998/99:Fi17 yrkande 8

och 1998/99:Fi19 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Anslagen Vissa kostnader

med anledning av M/S

Estonias förlisning och Köp

av interregional

persontrafik på järnväg m.m.

(mom. 21) (fp)

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

under rubriken Vissa kostnader med

anledning av M/S Estonias

förlisning (B 6) samt Köp av

interregional persontrafik på

järnväg m.m. (D 2) bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser, i likhet med

regeringen, att ett nytt anslag med

anledning av M/S Estonias

förlisning bör föras upp på

statsbudgeten med det av regeringen

föreslagna beloppet. Utskottet har

dock invändningar mot den

föreslagna finansieringen. Det kan

enligt utskottets uppfattning inte

vara rätt att, som regeringen

förordar, minska anslag D 2 Köp av

interregional persontrafik på

järnväg m.m. som är av stor

betydelse för möjligheterna att

bedriva tågtrafik och annan trafik

i olika delar av landet. Utskottet

anser i stället att det nya

anslaget bör finansieras med en

motsvarande minskning av Vägverkets

administrationsanslag (A 1) och

Banverkets anslag för

sektorsuppgifter (A 3). Utskottet

tillstyrker således motionerna Fi17

(fp) yrkande 8 och Fi19 (fp).

Regeringens förslag och motion Fi28

(m) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan

under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande anslagen Vissa kostnader med

anledning av M/S Estonias förlisning och Köp

av interregional persontrafik på järnväg m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna

1998/99:Fi17 yrkande 8 och 1998/99:Fi19

avslår proposition 1998/99:100 yrkande 24 i

denna del och motion 1998/99:Fi28 yrkande 2,

20. Bemyndigande om

Postgirot Bank AB (mom. 22)

(m)

Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt, Anna Åkerhielm och

Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

under rubriken Postgirot Bank AB

bort ha följande lydelse:

Frågan om försäljning av Postgirot

Bank AB har stor betydelse för

Postens ekonomi och därmed för

möjligheterna för Posten att

upprätthålla en god postservice i

hela landet. Utskottet välkomnar

regeringens tankar på en

utförsäljning av Postgirot.

Utskottet anser, i likhet med vad

som framhålls i motion Fi28 (m),

att en tidsplan för försäljningen

snarast bör fastställas. Med hänsyn

till att Posten AB med dotterbolag

ingår i utgiftsområde 22

Kommunikationer anser utskottet att

försäljningsintäkten bör behållas

inom utgiftsområdet och användas

för angelägna

infrastrukturinvesteringar. Detta

skulle möjliggöra en temporär

insats för att klara eftersatt

vägunderhåll och investeringar på

det nationella vägnätet. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med

bifall till motion Fi28 (m) yrkande

3 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan

under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande bemyndigande om Postgirot

Bank AB

att riksdagen med bifall till proposition

1998/99:100 yrkande 20

och motion 1998/99:Fi28 yrkande 3

dels bemyndigar regeringen att besluta om

förändrad verksamhetsinriktning för Postgirot

Bank AB samt besluta om en försäljning av

Postgirot Bank AB,

dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

21. Anslaget

Småföretagsutveckling (mom.

23) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt, Anna Åkerhielm och

Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande i avsnittet

Utgiftsområde 24 Näringsliv under

rubriken Småföretagsutveckling (A

2) bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot

att anslaget till

småföretagsutveckling höjs med 12

miljoner kronor för att finansiera

angelägna insatser för att

underlätta företagande, inte minst

hos små och medelstora företag.

Bland annat måste det ske - och det

snarast - en radikal

regelförenkling för småföretagen.

Utskottet anser emellertid att

höjningen av det aktuella anslaget

inte får ske på bekostnad av stödet

till forskning och utveckling,

särskilt som detta anslag tidigare

har utsatts för kraftiga

nedskärningar. För de svenska

företagens teknikförsörjning och

konkurrenskraft är det av betydelse

med omfattande stöd till

forsknings- och

utvecklingsinsatser.

Finansutskottet tillstyrker därför

förslaget i motion Fi32 (m) att den

resterande finansieringen skall

göras på anslag F 2

Konsumentverket. Regeringens

förslag i denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan

under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande anslaget

Småföretagsutveckling

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi32 avslår proposition 1998/99:100

yrkande 24 i denna del,

22. Sammanställning av

anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget för

budgetåret 1999 (mom. 27)

(m)

Under förutsättning av

bifall till reservationerna

1, 12, 16, 18 och 21 (mom.

2, 14, 17, 21 och 23)

Lennart Hedquist, Fredrik

Reinfeldt, Anna Åkerhielm och

Gunnar Axén (alla m) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande under rubriken

Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet har i det

föregående ställt sig bakom de

förslag som förs fram i Moderata

samlingspartiets kommittémotioner.

Vidare har utskottet föreslagit en

annan finansiering än regeringen

inom utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid. I

övrigt kan utskottet ställa sig

bakom propositionens förslag om

ändrade ramar och anslag.

Finansutskottet anser således att

riksdagen med anledning av

propositionens yrkande 24 i denna del

bör godkänna ändrade ramar samt anvisa

ändrade och nya anslag enligt Moderata

samlingspartiets (M:s) förslag i

följande tabell.

Specifikation av förslag om reviderade

ramar för utgiftsområden samt

reviderade och nya anslag för

budgetåret 1999

Belopp i 1 000-tal kronor

--------------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Regeringens M:s

enl. förslag förslag

Anslag jämfört

med reg.

statsbudget förslag

1999

--------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

Förändr. Ny ram/

av Ny

ram/anslaganslagsnivå

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

2 Samhällsekonomi och

finansfövaltning

1 705 333 +2 000 1 707 -2 000

333

---------------------------------------------------------------------

A 6 Statistiska

centralbyrån,

ramanslag 353 127 +2 000 355 127 -2 000

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

14 Arbetsmarknad och 48 274 -303 000 47 971 -4 000

arbetsliv 400 400

---------------------------------------------------------------------

B Bidrag till Stiftelsen

11 Utbildning

Nordkalotten, 3 229 +4 000 7 229 -4 000

obetecknat anslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid

7 452 147 +1 000 7 453 ±0

147

---------------------------------------------------------------------

K 1 Stöd till trossamfund, 55 700 -1 000 54 700 +1 000

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

L 1 Bidrag till

folkbildningen,

2 498 405 ±0 2 498 -1 000

ramanslag 405

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

22 Kommunikationer 25 501 ±0 25 501 +10 600

314 314

---------------------------------------------------------------------

D 2 Köp av interregional

persontrafik på

järnväg m.m., 405 000 -10 600 394 400 +10 600

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

24 Näringsliv 2 897 947 ±0 2 897 ±0

947

---------------------------------------------------------------------

D 1 Teknisk forskning och

utveckling, ramanslag

689 200 -5 000 684 200 +5 000

---------------------------------------------------------------------

F 2 Konsumentverket, 76 802 ±0 76 802 -5 000

ramanslag

---------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------

Summa förändringar i

förhållande till

regeringens förslag +4 600

--------------------------------------------------------------------

dels att utskottets hemställan

under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget för

budgetåret 1999

att riksdagen med anledning av proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya

anslag i enlighet med Moderata

samlingspartiets förslag i ovanstående

tabell och i övrigt bifaller regeringens

förslag i denna del.

23. Sammanställning av

anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget för

budgetåret 1999 (mom. 27)

(kd)

Under förutsättning av

bifall till reservationerna

5 och 6 (mom. 6 och 17)

Mats Odell och Per Landgren (båda

kd) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande under rubriken

Finansutskottets sammanställning

av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet har i det

föregående ställt sig bakom de

förslag som förs fram i

Kristdemokraternas partimotion

Fi15. I övrigt kan utskottet

ställa sig bakom propositionens

förslag om ändrade ramar och

anslag.

Finansutskottet anser således att

riksdagen med anledning av

propositionens yrkande 24 i denna del

bör godkänna ändrade ramar samt anvisa

ändrade och nya anslag enligt

Kristdemokraternas (Kd:s) förslag i

följande tabell.

Specifikation av förslag om reviderade

ramar för utgiftsområden samt

reviderade och nya anslag för

budgetåret 1999

Belopp i 1 000-tal kronor

---------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Regeringens Kd:s

enl. förslag förslag

Anslag statsbudget jämfört

1999 med reg.

förslag

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

Förändr. Ny ram/

av Ny

ram/anslaganslagsnivå

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

6 Totalförsvar 44 107 ±0 44 107 ±0

565 565

---------------------------------------------------------------

B 3 Funktionen

Befolkningsskydd

och 1 053 -86 390 967 141 -2 500

räddningstjänst, 531

ramanslag

---------------------------------------------------------------

B 6 Funktionen Hälso-

och sjukvård m.m.,

ramanslag 132 165 -2 500 129 665 +2 500

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

17 Kultur, medier,

trossamfund och

fritid 7 452 +1 000 7 453 ±0

147 147

---------------------------------------------------------------

K 1 Stöd till

trossamfund,

ramanslag 55 700 -1 000 54 700 +1 000

---------------------------------------------------------------

L 1 Bidrag till

folkbildningen,

ramanslag 2 498 ±0 2 498 -1 000

405 405

---------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

Summa förändringar i

förhållande till

regeringens förslag ±0

----------------------------------------------------------------

dels att utskottets hemställan

under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget för

budgetåret 1999

att riksdagen med anledning av proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya

anslag i enlighet med Kristdemokraternas

förslag i ovanstående tabell och i övrigt

bifaller regeringens förslag i denna del.

24. Sammanställning av

anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget för

budgetåret 1999 (mom. 27)

(fp)

Under förutsättning av

bifall till reservationerna

16 och 19 (mom. 17 och 21).

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att finansutskottets

ställningstagande under rubriken

Finansutskottets sammanställning

av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet har i det

föregående ställt sig bakom de

förslag som förs fram i

Folkpartiets partimotion Fi17.

Vidare har utskottet föreslagit en

annan finansiering än regeringen

inom utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid. I

övrigt kan utskottet ställa sig

bakom propositionens förslag om

ändrade ramar och anslag.

Finansutskottet anser således att

riksdagen med anledning av

propositionens yrkande 24 i denna del

bör godkänna ändrade ramar samt anvisa

ändrade och nya anslag enligt

Folkpartiets (Fp:s) förslag i följande

tabell.

Specifikation av förslag om reviderade

ramar för utgiftsområden samt

reviderade och nya anslag för

budgetåret 1999

Belopp i 1 000-tal kronor

------------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Regeringens förslag Fp:s

enl. förslag

Anslag statsbudget jämfört

1999 med reg.

förslag

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

Förändring Ny ram/

av Ny

anslagsnivå

ram/anslag

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

17 Kultur, medier,

trossamfund och

fritid 7 452 +1 000 7 453 ±0

147 147

------------------------------------------------------------------

K 1 Stöd till

trossamfund,

ramanslag 55 700 -1 000 54 700 +1 000

------------------------------------------------------------------

L 1 Bidrag till

folkbildningen,

ramanslag 2 498 ±0 2 498 -1 000

405 405

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

22 Kommunikationer 25 501 ±0 25 501 ±0

314 314

------------------------------------------------------------------

A 1 Vägverket:

Administration,

ramanslag 1 125 ±0 1 125 -5 300

242 242

------------------------------------------------------------------

A 3 Banverket:

Sektorsuppgifter,

ramanslag 786 593 ±0 786 593 -5 300

------------------------------------------------------------------

D 2 Köp av

interregional

persontrafik på 405 000 -10 600 394 400 +10 600

järnväg m.m.,

ramanslag

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

Summa förändringar i

förhållande till

regeringens förslag ±0

-------------------------------------------------------------------

dels att utskottets hemställan

under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande sammanställning av anslag

och utgiftsramar på tilläggsbudget för

budgetåret 1999

att riksdagen med anledning av proposition

1998/99:100 yrkande 24 i denna del på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya

anslag i enlighet med Folkpartiets förslag i

ovanstående tabell och i övrigt bifaller

regeringens förslag i denna del.

Särskilda yttranden

1. Anslaget Statens

räddningsverk: Samhällets

skydd mot olyckor (mom. 6),

såvitt avser civil

minröjningskapacitet (v)

Siv Holma och Lars Bäckström (båda

v) anför:

Vi vill, i likhet med vad som

framhålls i motion Fi29 av Berit

Jóhannesson och Stig Sandström (v),

erinra om att Statens räddningsverk

för regeringen har klargjort

behovet av och intresset för att

bygga upp svensk civil

minröjningskapacitet. Verket har

begärt att för det ändamålet få

omfördela 10 miljoner kronor inom

sitt område. Det är angeläget att

Sverige ökar satsningen på

minröjningsområdet. I propositionen

föreslås att 5 miljoner kronor

anslås till detta ändamål. Vi avser

att bevaka frågan och återkommer om

behov finns av ytterligare åtgärder

på detta område.

2. Förslag om ny

tilläggsbudget inom

utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg

(mom. 11) (m, kd, fp)

Mats Odell (kd), Lennart Hedquist

(m), Fredrik Reinfeldt (m), Per

Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),

Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén

(m) anför:

Vi anser att den som har fått rätt

till personlig assistans före 65

års ålder skall få behålla denna

rätt även efter 65-årsdagen. Våra

synpunkter i frågan utvecklas

närmare i våra respektive

reservationer i betänkande

1998/99:FiU20 Riktlinjer för den

ekonomiska politiken, utgiftstak,

skattefrågor, m.m.

3. Försöksverksamhet med

lärlingsutbildning (mom. 15)

(kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda

kd) anför:

Vi anser att regeringen inte har

organiserat försöksverksamheten och

gjort skolor och arbetsliv

delaktiga i utformningen så att

parterna känt sig attraherade av

den. Regeringen bör uppfatta det

svaga intresset för

försöksverksamheten som en signal

att ompröva och utveckla modellen

för framgångsrik lärlingsutbildning

i enlighet med Kristdemokraternas

förslag som också är

internationellt prövat. Det innebär

att lärlingsutbildningen skall

inledas från det första

gymnasieåret och inte först efter

två år som regeringens modell är.

Vidare skall lärlingsutbildningen

avslutas med ett gesällprov och

leda till yrkesexamen.

4. Försöksverksamhet med

lärlingsutbildning (mom. 15)

(c)

Lena Ek (c) anför:

Regeringen föreslår att medel som

beräknats för försöksverksamheten

med lärlingsutbildning skall få

användas även till

kvalitetsförbättrande insatser för

yrkesutbildningar i gymnasieskolan

generellt.

Även om förslaget innebär ett

avsteg från den uppgörelse om

lärlingsutbildning som träffades

mellan regeringen och Centerpartiet

under föregående mandatperiod har

jag avstått från att yrka avslag på

förslaget. Skälet till detta är att

regeringen förefaller ha

misslyckats med att verkställa

beslutet, och att

försöksverksamheten därmed blivit

försenad och av mindre omfattning

än beräknat, varför de beräknade

medlen inte kommer att förbrukas

helt.

5. Bemyndigande om Postgirot

Bank AB (mom. 22) (kd, fp)

Mats Odell (kd), Per Landgren (kd)

och Karin Pilsäter (fp) anför:

Vi ställer oss bakom förslaget

enligt yrkande 20 i propositionen

om ett bemyndigande för regeringen

att besluta om en förändrad

verksamhetsinriktning för Postgirot

Bank AB alternativt en försäljning

av företaget. Såsom framhålls i

motion Fi15 (kd) förordar vi

försäljningsalternativet och anser

att en tidsplan för avyttringen bör

fastställas så snart som möjligt.

6. Bemyndigande om kostnader

för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag (mom.

24) (fp)

Karin Pilsäter (fp) anför:

Proposition 1998/99:99 om

sammanslagning av Telia AB och

Telenor AS och fyra motioner (m;

kd; c; fp) som har väckts med

anledning av propositionen

behandlas i näringsutskottet. I

regeringens förslag till

tilläggsbudget för år 1999 har det

föreslagits att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att få ta upp

ett lån i Riksgäldskontoret för att

tillfälligt täcka statens kostnader

för främst ekonomisk och juridisk

rådgivning i samband med

sammanslagningen av bolagen. Enligt

regeringens förslag skall ett lån

på högst 100 miljoner kronor (sic!)

få upptas för detta ändamål.

Jag ställer mig tveksam till

regeringens förslag av två skäl.

Det ena är att förslaget inte står

i överensstämmelse med den nya

budgetprocessen, som innebär att

statens inkomster och utgifter

skall redovisas över statsbudgeten.

I detta fall kommer endast

räntekostnaderna för lånet att

belasta ett anslag på budgeten.

Även om lånet, enligt förslaget,

kommer att återbetalas med intäkter

från försäljning av en del av

statens aktier i det nya bolaget

innebär den föreslagna lösningen

ett avsteg från den nya

budgetprocessen. I en reservation

till näringsutskottets betänkande

beträffande anslagen för

utgiftsområde 21 Energi påtalades -

i fråga om stöd till landsbygdens

elektrifiering - ett annat avsteg

av regeringen från budgetprocessen.

Upprepade avsteg från

budgetprocessen riskerar att minska

trovärdigheten i denna process.

Det andra skälet till min

tveksamhet till regeringens förslag

gäller nivån på kostnaderna för den

aktuella rådgivningen. 100 miljoner

kronor är en avsevärd kostnadspost

i statens budget, särskilt med

hänsyn till det behov av insatser

som föreligger inom t.ex. vård och

omsorg. Även om staten självfallet

måste kunna upphandla erforderlig

kompetens inför en sådan stor affär

som den aktuella kan det

ifrågasättas om konkurrensen på den

berörda marknaden är tillräcklig.

Om än de aktuella kostnaderna är

små i förhållande till intäkterna

för staten vid en försäljning av

aktierna i bolaget är det fråga om

statens (och därmed

skattebetalarnas) medel, som behövs

på många andra områden.

Eftersom regeringen redan har

förorsakat de nu aktuella

kostnaderna saknar jag i nuvarande

läge möjlighet att föreslå någon

annan finansiering. Jag har därför

tvingats tillstyrka regeringens

förslag.

7. Lönebidrag (kd, fp)

Mats Odell (kd), Per Landgren (kd)

och Karin Pilsäter (fp) anför:

Som framgår av

arbetsmarknadsutskottets yttrande

(AU3y) har regeringen genom sitt

beslut den 31 mars 1999 minskat

ramanslaget för A 3 Särskilda

åtgärder för arbetshandikappade med

ca 290 miljoner kronor. Detta

ändringsbeslut framgår inte av

propositionen. Inte heller finns

det några redovisningar av skälen

till indragningarna. Snarare får

man det missvisande intrycket att

anslaget genom regeringens förslag

tillförts 90 miljoner kronor utöver

de 6 665 miljoner kronor som redan

fastställts i statsbudgeten.

Denna ordning är inte

tillfredsställande. Det måste vara

möjligt att ta ställning till ett

förslag uteslutande genom att ta

del av innehållet i propositionen.

Enligt vår mening är det inte

rimligt att kräva att läsarna även

skall ha tillgång till

regleringsbrev. Särskilt svårt blir

det för oppositionspartierna när de

skall lägga sina motförslag.

Till detta kommer det förhållandet

att den minskade anslagsramen

innebär att AMS kommer att tvingas

att kraftigt reducera antalet

personer som kan erhålla

lönebidrag. Genom sitt agerande har

regeringen i princip infört ett

stopp för nya anställningar med

lönebidrag vilket är djupt

otillfredsställande. Vi anser att

regeringen snarast måste återkomma

med en redogörelse för vilka

konsekvenser förändringen kommer

att få och vidta åtgärder för att

minimera skadan av neddragningarna.

Regeringens lagförslag

3.1 Förslag till ändring i lagen

(1994:419) om brottsofferfond

3.2 Förslag till lag om kreditering

av anställningsstöd på skattekonto

------------------------

Förslag i

vårpropositionen

------------------------

och i parti- och

kommittémotioner

------------------------

om ändrade ramar och

ändrade anslag på

tilläggsbudget 1999

------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Förslag i vårpropositionen och i parti- och kommittémotioner om ändrade ram

ändrade anslag på tilläggsbudget

-------------------------------------------------------------------------------

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Regeringens förslag Motionern

Anslag enligt förh

regeringens förslag

statsbudget

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

1999 Förändring Ny ram (m) (kd) (fp)

av /ny

ram/anslag

anslagsnivå

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

1 Rikets styrelse 4 179 704 +2 000 4 181 704 ±0

-------------------------------------------------------------------------------

C 1 Regeringskansliet m.m., ramanslag 2 179 419 +2 000 2 181 419

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

2 Samhällsekonomi och 1 705 333 +2 000 1 707 333 -2 000

finansförvaltning

-------------------------------------------------------------------------------

A 5 Täckning av merkostnader för 20 500 -3 300 17 200

lokaler, ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Statistiska centralbyrån, 353 127 +2 000 355 127 -2 000

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

A Statens lokalförsörjningsverk:

16 Avvecklingskostnader, ramanslag

0 +3 300 3 300

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

4 Rättsväsendet 21 919 269 +10 000 21 929 ±0

269

-------------------------------------------------------------------------------

C 1 Domstolsväsendet m.m., ramanslag 3 056 983 +10 000 3 066 983

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

6 Totalförsvar 44 107 565 ±0 44 107 ±0

565

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Utveckling och investeringar, 20 052 000 +6 828 20 058

ramanslag 828

-------------------------------------------------------------------------------

B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst, ramanslag

1 053 531 -86 390 967 141 -2 500

-------------------------------------------------------------------------------

B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård 132 165 -2 500 129 665

m.m., ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

C 5 Statens räddningsverk: Samhällets

skydd mot olyckor, ramanslag

328 213 +88 890 417 103

-------------------------------------------------------------------------------

D 4 Försvarets forskningsanstalt, 129 352 -6 828 122 524

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

8 Invandrare och flyktingar 4 324 184 ±0 4 324 184 ±0

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Statens invandrarverk, ramanslag 438 558 +5 000 443 558

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Migrationspolitiska åtgärder, 307 869 -9 790 298 079

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Utresor för avvisade och utvisade, 51 400 +4 790 56 190

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

9 Hälsovård, sjukvård och social 24 012 459 +75 000 24 087 ±0

omsorg 459

-------------------------------------------------------------------------------

A Ersättning till vissa 0 +75 000 75 000

13 steriliserade, ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 80 503 205 -1 000 80 502 ±0

handikapp 205

-------------------------------------------------------------------------------

B 1 Riksförsäkringsverket, ramanslag 710 181 -1 000 709 181

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

13 Ekonomisk trygghet vid 33 789 000 +150 000 33 939 ±0

arbetslöshet 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Bidrag till lönegarantiersättning, 993 000 +150 000 1 143 000

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 48 274 400 -303 000 47 971 -4 000

400

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 21 961 114 -397 000 21 564

ramanslag 114

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade,

6 655 092 +90 000 6 745 092

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

B Bidrag till Stiftelsen Utbildning

11 Nordkalotten,

3 229 +4 000 7 229 -4 000

obetecknat anslag

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

15 Studiestöd 22 447 075 -92 000 22 355 ±0

075

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Studiemedel m.m., ramanslag 9 956 780 +8 000 9 964 780

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag 9 690 878 -100 000 9 590 878

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

16 Utbildning och 29 030 747 +99 000 29 129 ±0

universitetsforskning 747

-------------------------------------------------------------------------------

A Särskilda utbildningsinsatser för 4 508 566 +100 000 4 608 566

15 vuxna, ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

E 2 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område

m.m., ramanslag 19 959 -1 000 18 959

-------------------------------------------------------------------------------

17 Kultur, medier, trossamfund och 7 452 147 +1 000 7 453 147 ±0

fritid

-------------------------------------------------------------------------------

F 3 Språk- och folkminnesinstitutet, 28 346 -2 200 26 146

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

H 1 Centrala museer: Myndigheter, 601 087 +2 200 603 287

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

H 4 Bidrag till vissa museer, 39 298 +2 000 41 298

obetecknat anslag

-------------------------------------------------------------------------------

K 1 Stöd till trossamfund, ramanslag 55 700 -1 000 54 700

-------------------------------------------------------------------------------

L 1 Bidrag till folkbildningen, 2 498 405 ±0 2 498 405

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

18 Samhällsplanering, 20 463 080 +40 000 20 503 ±0

bostadsförsörjning och byggande 080

-------------------------------------------------------------------------------

A Investeringsbidrag för anordnande

12 av bostäder för studenter m.fl.,

ramanslag 30 000 +40 000 70 000

-------------------------------------------------------------------------------

20 Allmän miljö- och naturvård 1 548 899 +28 000 1 576 899 ±0

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Miljöövervakning m.m., ramanslag 127 706 +5 000 132 706

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden, ramanslag

577 975 +23 000 600 975

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

22 Kommunikationer 25 501 314 ±0 25 501 +10 600

314

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Vägverket: Administration, 1 125 242 ±0 1 125 242

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Banverket: Sektorsuppgifter, 786 593 ±0 786 593

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

B 6 Vissa kostnader med anledning av

M/S Estonias förlisning,

obetecknat anslag 0 +10 600 10 600

-------------------------------------------------------------------------------

C 2 Upphandling av samhällsåtaganden, 157 484 -10 000 147 484

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

C 5 Informationsteknik:

Telekommunikation m.m., ramanslag

50 000 +10 000 60 000

-------------------------------------------------------------------------------

D 2 Köp av interregional persontrafik

på järnväg m.m., ramanslag

405 000 -10 600 394 400 +10 600 +10

600

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

24 Näringsliv 2 897 947 ±0 2 897 947 ±0

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Småföretagsutveckling, ramanslag 184 062 +12 000 196 062

-------------------------------------------------------------------------------

D 1 Teknisk forskning och utveckling, 689 200 -5 000 684 200 +5 000

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

F 2 Konsumentverket, ramanslag 76 802 ±0 76 802 -5 000

-------------------------------------------------------------------------------

F 3 Allmänna reklamationsnämnden, 14 123 +1 000 15 123

ramanslag

-------------------------------------------------------------------------------

F 4 Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag 6 198 +800 6 998

-------------------------------------------------------------------------------

F 7 Bidrag till miljömärkning av

produkter, obetecknat anslag

4 600 -1 800 2 800

-------------------------------------------------------------------------------

G 1 Täckande av förluster vid viss

garantigivning, m.m., ramanslag

6 000 -1 000 5 000

-------------------------------------------------------------------------------

G 4 Avgifter till vissa

internationella organisationer,

ramanslag 23 329 -6 000 17 329

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

25 Allmänna bidrag till kommuner 103 564 -40 000 103 524 ±0

700 700

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Bidrag till särskilda insatser i

vissa kommuner och landsting,

reservationsanslag 1 014 000 -40 000 974 000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa anslagsförändringar på -29 000 +4 600

tilläggsbudget 1

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Tilläggsbudgetförslag i

1999 års

vårproposition

--------------------------------------------------------

Katalog över regeringens samt Vänsterpartiets och

Miljöpartiet de grönas förslag till kompletterande

budgetåtgärder under budgetåret 1999 redovisade i

proposition 100 samt oppositionspartiernas syn på

förslagen

--------------------------------------------------------

Inledning

I det följande redovisas i katalogform de

tilläggsbudgetförslag regeringen har lagt fram i

vårpropositionen och hur de skall finansieras. I

anslutning till varje förslag anges dels vilken ev.

anslagsförändring som begärs, dels var i

propositionen förslaget återfinns.

Sammantaget föreslår regeringen höjningar av 24

anslag (+ 656,4 mkr) och minskningar av 18 anslag

(-685,4 mkr). Totalt berörs 17 utgiftsområden av

anslagsförändringarna. Vidare redovisar regeringen

indragningar av anslagsbehållningar om sammanlagt

39 miljoner kronor på anslag som fördes upp på

statsbudgeten budgetåret 1995/96.

I anslutning till varje förslag redovisas också hur

oppositionspartierna ställt sig till förslagen. Ett

Ja eller Nej i sammanställningen markerar att

partiet har tagit ställning till förslaget antingen

i motivtexten eller i motionens hemställan. Ett

streck (---) markerar att partiet inte kommenterat

frågan, vilket i allmänhet innebär att förslaget

godtagits. Sammanställningen har granskats av

regeringskansliet och av respektive parti.

Redovisningen av oppositionspartiernas uppfattning

grundas på de parti- eller kommittémotioner som

väckts i ärendet. De sidhänvisningar som därvid

görs är till de tryckta versionerna av motionerna.

De motioner som beaktats i denna katalog är

För Moderata samlingspartiets del

Fi20 av Mikael Odenberg m.fl.

Fi21 av Göran Lennmarker m.fl.

Fi22 av Gun Hellsvik m.fl.

Fi24 av Lars Tobisson m. fl.

Fi25 av Beatrice Ask m.fl.

Fi28 av Per-Richard Molén m.fl.

Fi32 av Per Westerberg m.fl.

Fi35 av Henrik Landerholm m.fl.

För Kristdemokraternas del

Fi15 av Alf Svensson m.fl.

För Centerpartiets del

Fi16 av Lennart Daléus m.fl.

För Folkpartiet liberalernas del

Fi17 av Lars Leijonborg m.fl.

Skatteutskottets yttrande (Utdrag)

1998/99:SkU5y

1999 års ekonomiska vårproposition

- - -

Skatt på inkomst

Kreditering av anställningsstöd på

skattekonto

Vårpropositionen

Regeringen föreslår (yrkande 7) att

anställningsstödet för långtidsarbetslösa omformas

från ett kontantbidrag till en kreditering på

skattekonto för arbetsgivare som anställer personal

med anställningsstöd. De nya reglerna tillämpas

fr.o.m. den 1 oktober 1999.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som inte tar ställning till

anställningsstödet, har inte funnit någon anledning

till erinran mot det lagförslag som regeringen lagt

fram och tillstyrker att det antas om

finansutskottet anser att en övergång från

kontantstöd till kreditering på skattekonto bör

genomföras.

- - -

Stockholm den 11 maj 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v),

Holger Gustafsson (kd), Carl Fredrik Graf (m),

Per Erik Granström (s), Carl Erik Hedlund (m),

Ulla Wester (s), Kenneth Lantz (kd), Marietta

de Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp),

Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U

Granberg (s), Catharina Hagen (m), Claes

Stockhaus (v) och Lars Lilja (s).

Justitieutskottets yttrande

1998/99:JuU4y

Tilläggsbudget

Till finansutskottet

Inledning

Finansutskottet har berett samtliga utskott

tillfälle att avge yttrande över proposition

1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition med

förslag till riktlinjer för den ekonomiska

politiken, utgiftstak, ändrade anslag för

budgetåret 1999 m.m. jämte motioner i de delar som

respektive utskotts beredningsområde berörs.

Med anledning av propositionen har väckts

motionerna 1998/99:Fi14-Fi36.

I detta yttrande behandlar justitieutskottet

frågan om tilläggsbudget för år 1999. Propositionen

i övrigt i de delar som berör justitieutskottet

behandlas i yttrande 1998/99:JuU3y

Vårpropositionen.

Utskottet avgränsar sitt yttrande till att avse

frågor som rör utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

I propositionen yrkande 6 föreslår regeringen att

riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:419) om brottsofferfond.

I propositionen yrkande 24 föreslår regeringen att

riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag

i enlighet med specifikation i en bifogad tabell.

I motion 1998/99:Fi22 av Gun Hellsvik m.fl. (m)

yrkande 1 yrkas att riksdagen uppdrar åt regeringen

att återkomma med förslag om ändring i 45 § lagen

(1974:203) om kriminalvård i anstalt i enlighet med

vad som anförts i motionen.

I samma motion yrkande 2 yrkas att riksdagen

beslutar återställa den ursprungliga ordningen

avseende finansieringen av brottsofferfonden i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar bl.a. polisväsendet,

åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården,

exekutionsväsendet, Brottsförebyggande rådet och

Brottsoffermyndigheten. Anslaget för rättsväsendet

uppgår innevarande budgetår till 21 919 miljoner

kronor (se bet. 1998/99:FiU1 s. 226 och 232).

Regeringen föreslår i propositionen att ramen för

utgiftsområde 4 skall ändras på så sätt att

anslaget C 1 Domstolsväsendet m.m. skall ökas med

10 000 000 kr. Finansiering härav skall ske genom

indragning av medel från det under fjortonde

huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda

anslaget A 8 Investeringsbidrag för främjande av

omställning i ekologiskt hållbar riktning med

motsvarande belopp. Härigenom ersätts

domstolsväsendet för de engångsvisa kostnader som

uppstod i samband med införandet av miljöbalken och

inrättandet av särskilda miljödomstolar.

Utskottet anser i likhet med regeringen att

domstolsväsendet bör kompenseras för de kostnader

som uppstod i samband med införandet av miljöbalken

och inrättandet av särskilda miljödomstolar.

Utskottet har inte något att invända mot storleken

på det extra anslag som regeringen föreslagit.

Finansutskottet bör alltså enligt

justitieutskottets mening tillstyrka regeringens

förslag till ändrad ram för utgiftsområde 4 och

utökning av anslaget C 1 Domstolsväsendet m.m.

Finansiering av brottsofferfonden

Brottsofferfonden inrättades den 1 juli 1994.

Fondens medel skall användas för verksamhet som

gagnar brottsoffer. Bidrag från fonden får lämnas

för att stödja ideella organisationer som verkar på

brottsofferområdet samt för privat och offentlig

verksamhet som gäller brottsoffer. Bidrag ur fonden

kan även lämnas för forskning, utbildning och

information i brottsofferfrågor. Brottsofferfonden

administreras av Brottsoffermyndigheten.

Brottsofferfonden finansieras genom att den som

döms för brott som har fängelse i straffskalan med

stöd av 1 § lagen om brottsofferfond åläggs att

betala en avgift på 300 kr. Fonden tillförs också

avgifter enligt lagen (1994:451) om

intensivövervakning med elektronisk kontroll.

När fonden inrättades tillfördes den även medel

som frigjordes genom att ersättningen till intagna

i kriminalvårdsanstalt för arbete och annan

sysselsättning sänktes med 20 %. Sänkningen innebar

att medel motsvarande 12,4 miljoner kronor

frigjordes. Genom ett regeringsbeslut tillfördes

fonden drygt 3,3 miljoner kronor av detta belopp.

Resten av de medel som motsvarades av den sänkta

ersättningen användes till annan

brottsofferrelaterad verksamhet.

Regeringen föreslår i propositionen att lagen om

brottsofferfond ändras på så sätt att avgiften höjs

från 300 kr till 500 kr. Lagändringen föreslås

träda i kraft den 1 juli 1999. Äldre bestämmelser

skall dock gälla i fråga om brott som har begåtts

före ikraftträdandet. Till grund för regeringens

förslag ligger Brottsofferutredningens betänkande

Brottsoffer - Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU

1998:40) och remissbehandlingen av betänkandet.

Genom regeringens förslag ökas utrymmet för bidrag

till de ideella organisationer som arbetar med

brottsofferfrågor. Syftet är framför allt att dessa

i ökad utsträckning skall kunna vara tillgängliga

för brottsoffer som kontaktar organisationen.

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen under

senare år, senast i höstas, understrukit vikten av

att brottsofferfonden har tillgång till

erforderliga medel för sin verksamhet (bet.

1998/99:JuU1 s. 50 f). Utskottet fann då att

Brottsofferutredningens förslag om en höjning av

brottsofferavgiften var att se som ett steg i rätt

riktning. Utskottet ville emellertid inte föregripa

beredningen av utredningens förslag och avstyrkte

därför yrkanden om en höjning av avgiften. När

regeringen nu, efter avslutad beredning i denna

del, lägger fram ett förslag har utskottet således

inga invändningar.

Justitieutskottet föreslår att finansutskottet

tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring

i lagen om brottsofferfond.

I motion Fi22 (m) förespråkas en ordning

innebärande att de intagna i

kriminalvårdsanstalterna skall vara med och

finansiera brottsofferfonden.

Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid

flera tillfällen under senare år. Senast i höstas

avstyrkte utskottet ett sådant yrkande med

hänvisning till beredningen av

Brottsofferutredningens förslag. Utskottet erinrade

i sammanhanget om att beslutet om användning av en

del av de medel som frigjordes genom sänkningen av

ersättningen till de intagna får betraktas som en

engångssatsning vid uppbyggnaden av fonden.

Utskottet framhöll också den viktiga pedagogiska

kopplingen mellan avgift och ändamål. Till sist

påpekade utskottet att Brottsofferutredningens

förslag skulle innebära en betydande förstärkning

av fonden (bet. 1998/99:JuU1 s. 50 f).

Brottsofferutredningen har inte övervägt den

finansieringsmodell som föreslås i motionen. Inte

heller har frågan väckts under remissbehandlingen.

Utskottet vidhåller i och för sig att den

pedagogiska kopplingen mellan avgift och ändamål är

viktig. Denna koppling finns också i varje enskilt

fall redan med gällande regler eftersom den som

döms för ett brott med fängelse i straffskalan

skall åläggas att betala avgift till

brottsofferfonden. Utskottet vill tillägga att det

för närvarande inte finns ekonomiska skäl som talar

för en sådan ordning som motionärerna föreslår.

Genom det förslag om höjning av brottsofferavgiften

som utskottet nyss tillstyrkt tillförs

brottsofferfonden nämligen betydande medel.

Utskottet ser ingen anledning att tillstyrka den

ordning som motionärerna förordar.

Justitieutskottet föreslår att finansutskottet

avstyrker bifall till motion Fi22 i denna del.

I motion Fi22 begärs vidare att förbudet mot

utmätning i en intagens arbetsersättning i 45

§ lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL)

skall avskaffas.

I 45 § andra stycket KvaL finns ett generellt

förbud mot att utmäta arbets-ersättning som för

intagens räkning innestår hos

kriminalvårdsmyndighet. Enligt första stycket samma

lag får dock ersättning tas ut av den intagnes

ersättning för att betala egendom tillhörig

anstalten som den intagne uppsåtligen förstört.

Utskottet har tidigare behandlat liknande

motionsönskemål. I budgetbetänkandet för år 1998

uttalade utskottet följande: Vad gäller indrivning

av utdömda avgifter sker den i dag i förekommande

fall i samband med indrivning av böter. När det

däremot gäller dem som döms till fängelse innebär

nuvarande regler att de intagnas ersättning inte

får utmätas. Utskottet ansåg att det i och för sig

var stötande att de som döms till fängelse - i

realiteten de grövre brottslingarna - i praktiken

kunde komma att slippa att betala avgiften till

brottsofferfonden. Utskottet ville dock inte

utesluta att det kunde finnas skäl som motiverade

att utmätningsförbudet behölls. En tänkbar lösning

skulle som utskottet såg det kunna vara att ett

undantag som enbart tog sikte på avgifter till

brottsofferfonden infördes i KvaL. Enligt

utskottets mening borde frågan om en effektivare

indrivning av avgifter till brottsofferfonden

utredas, lämpligen inom ramen för

Brottsofferutredningen. Detta gav riksdagen

regeringen till känna (bet. 1997/98:JuU1 s. 76 f,

rskr. 87-89).

Brottsofferutredningen har i sitt betänkande

behandlat frågan om förbudet i 45 § KvaL bör

upphävas eller om det bör införas ett undantag som

tillåter utmätning av brottsofferavgiften ur de

intagnas ersättning. Brottsofferutredningen har i

sina överväganden anfört bl.a. följande:

Utredningen anser det vara principiellt tveksamt

att frångå de allmänna exekutionsrättsliga reglerna

om löneutmätning i utsökningsbalken (UB), och utgår

således från att de regler som gäller vid utmätning

av lön också skall gälla för dem som är intagna i

kriminalvårdsanstalt. Enligt 7 kap. 5 § första

stycket UB undantas från utmätning av lön ett

förbehållsbelopp som bestäms varje år av

Riksskatteverket med ledning av ett normalbelopp.

Detta skall anses innefatta alla vanliga

levnadskostnader utom bostadskostnad. För år 1998

utgjorde normalbeloppet 892 kr per vecka. En

intagen i kriminalvårdsanstalt tjänar normalt sett

mellan 280 kr och 340 kr per vecka. Detta innebär

att, i de fall den intagne inte har andra

inkomster, utmätning inte skulle kunna bli aktuell

även om det särskilda utmätningsförbudet inte

fanns. Utredningen har vidare framhållit att det

skulle vara svårt att motivera att

brottsofferavgiften skall ha företräde framför

fordringar avseende underhållsbidrag. Utredningen

har slutligen också anmärkt att det tar minst två

månader innan ärendet går till indrivning eftersom

Rikspolisstyrelsen först skall kontrollera om

avgiften har betalats och skicka ut påminnelsekrav.

Detta innebär att flera av dem som döms till

kortare fängelsestraff redan skulle ha avtjänat

sina straff innan en eventuell utmätning skulle

kunna verkställas. Enligt utredningens bedömning

skulle det därför inte bli fråga om några större

belopp som tillfördes brottsofferfonden om

utmätning av brottsofferavgiften tilläts.

Sammanfattningsvis har Brottsofferutredningen

kommit fram till att det från brottsoffersynpunkt

inte finns tillräckliga skäl att upphäva

utmätningsförbudet i 45 § andra stycket KvaL. Inte

heller är det enligt utredningen lämpligt att

införa ett undantag som tillåter utmätning av

brottsofferavgiften i de intagnas ersättning.

Utredningen har inte sett några möjligheter att i

andra avseenden effektivisera uppbörds- eller

indrivningsförfarandet (SOU 1998:40 s. 207 f).

Regeringen har i propositionen anfört att den inte

ser några skäl att göra någon annan bedömning än

den utredningen gjort på dessa punkter.

Utskottet har förståelse för att det kan uppfattas

som stötande att de som döms till fängelse, i

realiteten de grövre brottslingarna, kan undgå att

betala avgiften till brottsofferfonden. Utskottet

känner också en viss tveksamhet till en del av de

skäl som utredningen anfört. Till exempel

förefaller det inte rimligt att räkna med ett

förbehållsbelopp som innefattar kostnader för mat

och vissa personliga utgifter eftersom staten

betalar sådana kostnader under anstaltsvistelsen.

Andra skäl väger tyngre. Framför allt är utskottet

inte berett att mer allmänt öppna för utmätning i

de intagnas ändå låga ersättning. Utskottet vill

också peka på de prioriteringar som i sådana fall,

som utredningen anmärker, måste göras.

Sammanfattningsvis delar utskottet alltså

regeringens bedömning att utmätningsförbudet inte

bör upphävas.

Justitieutskottet föreslår således att

finansutskottet avstyrker motion Fi22 även i denna

del.

Stockholm den 11 maj 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar

Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta

Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv

(kd), Anders G Högmark (m), Helena Frisk (s),

Morgan Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi

Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson

(mp), Gunnel Wallin (c), Siw Persson (fp), Göran

Norlander (s) och Anita Sidén (m).

Avvikande mening

Finansiering av brottsofferfonden

Gun Hellsvik (m), Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G

Högmark (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson

(m), Gunnel Wallin (c), Siw Persson (fp) och Anita

Sidén (m) anför:

Vi anser att de intagna skall vara med och

finansiera brottsofferfonden. En ordning

innebärande att del av de intagnas ersättning

avsätts till fonden bör därför åter införas. Detta

innebär att den sänkning av de intagnas ersättning

som fortfarande gäller skall gå till

brottsofferfonden. Härigenom skulle vi på ett

påtagligt sätt lyfta fram brottsoffren och tydligt

markera att statsmakten står på deras sida. Detta

var också ett av syftena med inrättandet av

brottsofferfonden. Vidare ligger det en pedagogisk

poäng i att de intagna regelbundet påminns om att

de betalar till brottsofferfonden. Regeringen bör

snarast vidta de åtgärder som krävs för att uppnå

en sådan ordning som här förespråkas.

För att ytterligare förstärka brottsofferfonden

och det brottsofferinriktade arbetet i stort bör

vidare förbudet mot utmätning av en intagens

arbetsersättning tas bort. Enligt vår uppfattning

är det inte förenligt med den allmänna rättskänslan

att de som döms till fängelse - i realiteten de

grövre brottslingarna - kan komma att slippa att

betala avgift till brottsofferfonden. Vi vill

särskilt understryka att Brottsofferutredningen

tagit ställning till frågan från ett annat

perspektiv - utredningen anför att det från

brottsoffersynpunkt inte finns tillräckliga skäl

att upphäva utmätningsförbudet. Vi anser däremot

att det har ett egenvärde att den som ålagts att

betala avgift till brottsofferfonden också gör det.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

ett förslag som tillgodoser vad vi nu anfört.

Vi anser att justitieutskottet hade bort uppmana

finansutskottet att föreslå riksdagen att som sin

mening ge regeringen till känna vad som här med

anledning av motion Fi22 anförts.

Utrikesutskottets yttrande (Utdrag)

1998/99:UU1y

1999 års ekonomiska vårproposition

Till finansutskottet

Finansutskottet har genom beslut den 15 april 1999

- under förutsättning att kammaren hänvisar

ifrågavarande proposition till finansutskottet -

berett övriga berörda utskott tillfälle att, i de

delar som berör respektive utskotts

beredningsområde, yttra sig över 1999 års

ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) i vad

avser dels den ekonomiska politiken och

utgiftstaket m.m. (yrkandena 1-5) och vissa

skattefrågor (yrkandena 25-28) jämte de motioner

som kan komma att väckas, dels tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1999 (yrkandena 6-24)

jämte de motioner som kan komma att väckas.

Kammaren beslöt att hänvisa propositionen (den 15

april 1999) jämte de med anledning av den väckta

motionerna (den 4 maj 1999) till finansutskottet.

Utrikesutskottet väljer att i det följande yttra

sig över propositionens yrkanden 4 och 10 samt över

motionerna 1998/99:Fi14 (m), 1998/99:Fi15 (kd),

1998/99:Fi16 (c) och 1998/99:Fi17 (fp) i de delar

som omfattas av utskottets beredning.

1 Propositionen

1.1 Yrkandena

- - -

Såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 hemställer regeringen i yrkande 10

att riksdagen godkänner att högst 15 000 000 kronor

av det på utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan uppförda ramanslaget B 4

Fredsfrämjande verksamhet får användas för en

väpnad svensk styrka i Kosovo under 1999 (avsnitt

5.4.4).

- - -

1.3 Uppföljning av utgifter för 1998,

utgiftsprognos för 1999 och tilläggsbudget för

budgetåret 1999

Det preliminära budgetutfallet för 1998 visar ett

underskridande av budgeten med 200 miljoner kronor

för utgiftsområde 5 och ett utfall enligt budget

för utgiftsområde 7.

- - -

På tilläggsbudget för budgetåret 1999,

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan, anslaget B 4

Fredsfrämjande verksamhet, föreslås (propositionens

yrkande 10) att högst 15 000 000 kronor av anslaget

B 4 Fredsfrämjande verksamhet får användas för en

väpnad svensk styrka i Kosovo under år 1999. I

statsbudgeten för innevarande budgetår finns för

hela anslaget uppfört ett ramanslag på 146 333 000

kronor.

I vårpropositionen anges att regeringen avser att

i en särproposition föreslå riksdagen att

regeringen får ställa en väpnad styrka till

förfogande som ett svenskt bidrag till en

multinationell fredsstyrka i provinsen Kosovo i

Förbundsrepubliken Jugoslavien.

Utgifterna för ett svenskt deltagande i Kosovo

beräknas uppgå till ca 220 miljoner kronor år 1999.

Regeringen avser att finansiera insatsen enligt

följande:

Regeringen föreslår att högst 15 miljoner kronor

av anslaget B 4 Fredsfrämjande verksamhet får

användas för insatsen under år 1999. Detta innebär

att anslagets ändamål vidgas för det belopp som

nämnts.

Vidare avser regeringen att utnyttja den ingående

reservationen från det äldre anslaget B 9

Fredsbevarande verksamhet, senast uppfört på

statsbudgetens tredje huvudtitel budgetåret

1995/96. Denna reservation uppgår till ca 52

miljoner kronor. Ändamålet med anslaget är att

möjliggöra för regeringen att på begäran av FN,

enligt beslut av OSSE eller EU eller annat

bilateralt eller mellanstatligt organ, ställa

personal till förfogande för konfliktförebyggande,

fredsbevarande och annan fredsfrämjande verksamhet

m.m.

Återstående 153 miljoner kronor avser regeringen

att finansiera över utgiftsområde 6 Totalförsvar

genom att använda det ingående anslagssparandet på

anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser.

Huvuddelen av anslagssparandet härrör från de 205

miljoner kronor som riksdagen, för att möjliggöra

en utökad satsning på den fredsfrämjande

verksamheten, anvisat på anslaget A 2

Fredsfrämjande truppinsatser på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1998 (prop. 1998/99:1,

bet. 1998/99:FiU11, rskr. 1998/99:42).

- - -

3.2 Tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 m.m.

3.2.1 Medel för väpnad svensk styrka i Kosovo under

1999

På tilläggsbudget för budgetåret 1999,

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan, anslaget B 4

Fredsfrämjande verksamhet, föreslås, enligt

propositionen (yrkande 10), att högst 15 000 000

kronor av anslaget B 4 Fredsfrämjande verksamhet

får användas för en väpnad svensk styrka i Kosovo

under år 1999. Utgifterna för ett svenskt

deltagande i Kosovo beräknas uppgå till ca 220

miljoner kronor år 1999. Regeringen avser att övrig

finansiering av insatsen skall ske med en ingående

reservation från det äldre anslaget B 9

Fredsbevarande verksamhet (från budgetåret 1995/96)

samt med medel från utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Utskottet noterar att regeringen avser att i en

kommande proposition föreslå riksdagen att

regeringen får ställa en väpnad styrka till

förfogande som ett svenskt bidrag till en

multinationell fredsstyrka i provinsen Kosovo i

Förbundsrepubliken Jugoslavien. Utskottet noterar

vidare att det i den här behandlade ekonomiska

vårpropositionen inte sägs något om storleken på

den eventuella väpnade styrkan avsedd för Kosovo.

Utskottet utgår från att riksdagen i samband med

sin behandling av den aviserade särpropositionen

får tillfälle till mera preciserade

ställningstaganden.

Beaktande att riksdagen får möjlighet att

återkomma i frågan anser utskottet det lämpligt att

handlingsfrihet skapas genom att det görs

ekonomiskt möjligt att sända en väpnad svensk

styrka till Kosovo under 1999. Utskottet vill i

sammanhanget påpeka att en eventuell insats under

1999 i praktiken torde komma att medföra ett

engagemang med varaktighet även under kommande

budgetår och att ett beslut därom alltså i

praktiken innebär finansiella åtaganden utöver de

här behandlade. Såvida det då fortfarande har

aktualitet bör regeringen därför i

budgetpropositionen för år 2000 återkomma med

förslag om hur ett mera långsiktigt engagemang med

en svensk väpnad styrka i Kosovo skall finansieras.

Utskottet anser med det anförda att propositionens

yrkande 10 bör tillstyrkas.

- - -

Stockholm den 6 maj 1999

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke

(s), Göran Lennmarker (m), Sören Lekberg (s),

Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Bertil

Persson (m), Urban Ahlin (s), Liselotte Wågö

(m), Carina Hägg (s), Agneta Brendt (s), Murad

Artin (v), Jan Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors

(m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne

Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp) och

Fanny Rizell (kd).

Försvarsutskottets yttrande

1998/99:FöU4y

Tilläggsbudget för år 1999 - utgiftsområde

6

Totalförsvar

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett

försvarsutskottet tillfälle att yttra sig

över 1999 års ekonomiska vårproposition

jämte motioner. I detta yttrande behandlar

försvarsutskottet regeringens förslag till

tilläggsbudget för år 1999.

Regeringen

Ramanslaget A 3 Utveckling och

investeringar

Ramanslaget A 3 bör ökas med drygt 20 miljoner

kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för

detta ändamål uppfört ett ramanslag på

20 052 000 000 kr.

År 1998 tilldelades Försvarets forskningsanstalt 10

miljoner kronor för att genomföra sanering efter

forskning kring explosivämnen i Ursvik.

Finansieringen skedde genom att anslaget A 1

Försvarsmakten minskades med motsvarande belopp.

Eventuellt belopp som inte förbrukades skulle

återföras till Försvarsmakten (prop. 1997/98:1,

volym 5, utg.omr. 6, bet. 1997/98:FöU1, rskr.

1997/98:82). Av Försvarets forskningsanstalts

redovisning framgår att utgifterna för saneringen

uppgick till 3 171 210 kr varför 6 828 790 kr

återstår. Regeringen föreslår därför att anslaget D

4 Försvarets forskningsanstalt minskas med

6 828 000 kr och att anslaget A 3 Utveckling och

investeringar ökas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår därför att

anslaget D 4 Försvarets forskningsanstalt minskas

med 6 828 000 kr,

anslaget A 3 Utveckling och investeringar ökas med

motsvarande belopp.

Ramanslaget C 5 Statens räddningsverk: Samhällets

skydd mot olyckor

Ramanslaget C 5 bör ökas med drygt 88 miljoner

kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för

detta ändamål uppfört ett ramanslag på 328 213 000

kr.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 1999

att Statens räddningsverks utgifter för

förvaltningskostnader och kostnader med anledning

av fredsräddningstjänst skulle anvisas under

förevarande anslag. Till och med budgetåret 1998

beräknades dessa utgifter under anslaget B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget.

I regeringens förslag skulle rätteligen

ytterligare 81 390 000 kr ha beräknats under

förevarande anslag i stället för under anslaget B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Regeringen föreslår därför att anslaget B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

minskas med 81 390 000 kr och att anslaget C 5

Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

ökas med motsvarande belopp.

Enligt regeringen är det angeläget att öka

satsningen på minröjningsområdet vad gäller

forskning samt inriktningen av utbildningen av

civilpliktiga. Regeringen föreslår därför att

anslaget C 5 Statens räddningsverk: Samhällets

skydd mot olyckor ökas med 5 000 000 kr och att

anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst minskas med motsvarande belopp. Om

behov finns av ytterligare åtgärder på detta område

avser regeringen att återkomma till riksdagen.

Slutligen föreslår regeringen att anslaget C 5

Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

ökas med ytterligare 2,5 miljoner kronor.

Regeringen har nyligen föreslagit en lag om

åtgärder för att förebygga och begränsa följderna

av allvarliga kemikalieolyckor. Genom lagen

genomförs EG-direktivet om åtgärder för att

förebygga och begränsa följderna av allvarliga

olyckshändelser där farliga ämnen ingår (96/82/EG)

och FN:s konvention om gränsöverskridande effekter

av industriolyckor av den 17 mars 1992 (se prop.

1998/99:64 Säkrare kemikaliehantering). Beloppet

skall användas för att finansiera tillkommande

kostnader för länsstyrelsernas och kommunernas

tillsyn m.m. med anledning av lagen. Finansiering

sker genom att anslaget B 6 Funktionen Hälso- och

sjukvård m.m. minskas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår sålunda att

anslaget C 5 Statens räddningsverk: Samhällets

skydd mot olyckor ökas med 88 890 000 kr,

anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst minskas med 86 390 000 kr,

anslaget B 6 Funktionen Hälso- och

sjukvård m.m. minskas med 2 500 000 kr.

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

1998/99:Fi35 (m kommitté) att Försvarsmaktens

beräknade likviditetsbrist för år 1999 uppgår till

ca 1,7 miljarder kronor. Regeringens förslag till

tilläggsbudget innehåller inga åtgärder för att

kompensera för de akuta likviditetsproblem under år

1999 som uppstått på grund av regeringens eget

agerande av försvarsekonomin. Att skjuta problemen

framåt med en kombination av osäkra anslagskrediter

och betalningsförskjutningar är en ovärdig

hantering. Utgifter bör finansieras det år då

utgifterna uppstår. Med regeringens förslag kommer

regeringen att fatta medvetet felaktiga beslut.

Anslagen kommer inte att täcka den verksamhet som

andra riksdagsbeslut och regeringens regleringsbrev

förutsätter. Det är orimligt. För år 1999 är det

beräknade behovet av kompensation för

likviditetsindragningen 2,2 miljarder kronor.

Anslaget A 3 Utveckling och investeringar bör

räknas upp med detta belopp.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Fi15

(kd parti) i yrkandena 10 och 11 att den

förstärkning av anslaget C 5 Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor om 2,5 miljoner kronor

inte bör ske från anslaget B 6 Funktionen Hälso-

och sjukvård, utan genom att anslaget B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

reduceras med 2,5 miljoner kronor.

I motion 1998/99:Fi29 av Berit Jóhannesson och Stig

Sandström (v) anser motionärerna att det angeläget

att öka satsningen på minröjningsområdet. Därför

bör det omfördelas 10 miljoner kronor för detta

ändamål till Statens räddningsverk i stället för

bara 5 miljoner kronor som regeringen föreslår. 10

miljoner kronor bör således omfördelas från

anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst till C 5 Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor.

Försvarsutskottets överväganden

Riksdagens beslut om riktlinjerna för

totalförsvarets ekonomi fattas med anledning av

bl.a. proposition 1998/99:74 Förändrad omvärld -

omdanat försvar, vilken för närvarande bereds av

försvarsutskottet. Riksdagen kommer sålunda att ta

ställning till de ekonomiska riktlinjerna såväl för

resten av innevarande försvarsbeslutsperiod (åren

1999-2001) som för den kommande

försvarsbeslutsperioden (åren 2002-2004). Förslagen

i propositionen bygger på den uppgörelse som

träffats mellan regeringen och Centerpartiet.

Utskottet anser att dessa riktlinjer - som även

omfattar innevarande budgetår - bör ligga till

grund för den fortsatta försvarsplaneringen.

Utskottet kan således inte ställa sig bakom

förslaget i motion Fi35 om en uppräkning av

anslaget A 3 Utveckling och investeringar med 2,2

miljarder kronor. Motionen bör därför inte bifallas

av riksdagen. Regeringens förslag att öka anslaget

A 3 Utveckling och investeringar med ca 6,8

miljoner kronor genom omfördelning från anslaget D

4 Försvarets forskningsanstalt bör bifallas.

I motion Fi15 yrkandena 10 och 11 föreslås en

annan finansiering av den föreslagna ökningen av

resurserna till anslaget C 5 Statens

räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor. I

motion Fi29 föreslås att detta anslag räknas upp

med 5 miljoner mer än regeringen föreslår, för att

öka satsningen på minröjningsområdet.

Sverige har under senare år aktivt bidragit till

olika minröjningsprogram i FN:s regi. Sverige

stöder även minröjningsinsatser som utförs av

enskilda organisationer. När det gäller resurserna

till minröjningsområdet vill utskottet erinra om

att regeringen anmält att den avser att återkomma

till riksdagen om ytterligare åtgärder på detta

område behövs. Regeringens bedömning i detta

avseende bör sålunda avvaktas. Försvarsutskottet

ställer sig därför bakom regeringens förslag att

till anslaget C 5 Statens räddningsverk: Samhällets

skydd mot olyckor omfördela medel för

förvaltningsutgifter från anslaget B 3

Befolkningsskydd och räddningstjänst samt att

anslaget förstärks för att finansiera ökade

satsningar inom minröjningsområdet och

civilpliktsutbildning samt för att förebygga och

begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Utskottet anser att regeringens förslag till

tilläggsbudget såvitt avser utgiftsområde 6

Totalförsvar bör bifallas av riksdagen. Mot denna

bakgrund anser försvarsutskottet att motionerna

Fi15 yrkandena 10 och 11 samt Fi29 inte bör

bifallas.

Stockholm den 6 maj 1999

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

I beslutet har deltagit: Henrik

Landerholm (m), Tone Tingsgård (s),

Christer Skoog (s), Karin Wegestål

(s), Stig Sandström (v), Åke

Carnerö (kd), Olle Lindström (m),

Rolf Gunnarsson (m), Ola Rask (s),

Håkan Juholt (s), Berit Jóhannesson

(v), Margareta Viklund (kd), Anna

Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp),

Erik Arthur Egervärn (c), Runar

Patriksson (fp) och Berndt

Sköldestig (s).

Avvikande meningar

1. Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf

Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla m) anför:

Regeringens förslag till tilläggsbudget innehåller

inga åtgärder för att kompensera för de akuta

likviditetsproblem under år 1999 som uppstått på

grund av regeringens eget agerande av

försvarsekonomin. Det framstod klart redan under

höstens budgetbehandling att

verksamhetsinriktningen i regeringens

budgetproposition var alldeles för ambitiös i

förhållande till de ekonomiska förutsättningarna.

Försvarsmaktens verksamhet under år 1999 blev redan

från början underfinansierad. Att skjuta problemen

framåt med en kombination av osäkra anslagskrediter

och betalningsförskjutningar är en ovärdig

hantering. Utgifter bör finansieras det år då

utgifterna uppstår. Med regeringens förslag kommer

riksdagen att fatta medvetet felaktiga beslut.

Anslagen kommer inte att täcka den verksamhet som

riksdagsbeslut och regeringens regleringsbrev

förutsätter. Det är orimligt. För år 1999 är det

beräknade behovet av kompensation för

likviditetsindragningen 2,2 miljarder kronor.

Anslaget A 3 Utveckling och investeringar bör

räknas upp med detta belopp. Om inte regeringen

mäktar med att åstadkomma balans i

försvarsplaneringen borde regeringen för riksdagen

ha redovisat konsekvenserna av underfinansieringen

och därmed vilka ingrepp i Försvarsmaktens

verksamhet som måste genomföras redan i år.

Riksdagen har enligt Moderata samlingspartiets

mening inte lämnat regeringen ett "öppet mandat" i

detta avseende.

2. Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda kd)

anför:

Vi Kristdemokrater delar regeringens uppfattning

att det behövs en förstärkning av anslaget C 5

Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

om 2,5 miljoner kronor för att finansiera

tillkommande kostnader för att förebygga och

begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Det bör emellertid inte ske från anslaget B 6

Funktionen Hälso- och sjukvård - vilket regeringen

förordar - utan genom att i stället anslaget B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

reduceras med 2,5 miljoner kronor.

3. Berit Jóhannesson och Stig Sandström (båda v)

anför:

Statens räddningsverk har för regeringen klargjort

behovet av och intresset för att bygga upp svensk

civil minröjningskapacitet. Verket har begärt att

för det ändamålet få omfördela 10 miljoner kronor

inom sitt område. Det är angeläget att Sverige ökar

satsningen på minröjningsområdet. Därför bör det

omfördelas 10 miljoner kronor för detta ändamål

till Statens räddningsverk i stället för bara 5

miljoner kronor som regeringen föreslår. 10

miljoner kronor bör således omfördelas från

anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst till C 5 Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor.

Socialförsäkringsutskottets

protokollsutdrag

1998/99:27

Socialförsäkringsutskottets

yttrande (Utdrag)

1998/99:SfU5y

Preliminära ramar för

utgiftsområdena 8, 10, 11 och 12

samt ålderspensionssystemet vid

sidan av statsbudgeten

- - -

Utskottet noterar i detta sammanhang regeringens

förslag om såväl det nuvarande anställningsstödet

som förslaget om ett förstärkt anställningsstöd som

föreslås träda i kraft den 1 oktober 1999. Enligt

förslaget skall anställningsstödet inte längre ha

formen av ett bidrag utan tillföras arbetsgivarna

genom att deras skattekonton krediteras ett

motsvarande belopp. Det innebär att statsbudgetens

utgiftssida inte längre kommer att belastas av

stödet. Det kommer i stället till synes på

statsbudgetens inkomstsida där inkomsterna i form

av socialavgifter kommer att minska. Utskottet, som

vill erinra om att i lagen om socialavgifter

föreskrivs hur influtna avgifter skall fördelas,

förutsätter att den nya formen för anställningsstöd

inte reducerar de avgiftsmedel som enligt lagen

skall finansiera ersättningar m.m. inom utskottets

beredningsområde.

Stockholm den 11 maj 1999

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo

Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud

Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Ulla

Hoffmann (v), Ulf Kristersson (m), Mariann

Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart

Klockare (s), Carlinge Wisberg (v), Fanny

Rizell (kd), Kerstin-Maria Stalin (mp),

Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson

(s), Kenneth Lantz (kd) och Cristina Husmark

Pehrsson (m).

Socialutskottets yttrande

1998/99:SoU4y

Tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1999

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 15 april 1999 berett bl.a.

socialutskottet tillfälle att yttra sig över 1999

års ekonomiska vårproposition (1998/99:100) i vad

avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 jämte de motioner som kan komma att

väckas i de delar som berör utskottets

beredningsområde.

Socialutskottet behandlar i yttrandet förslaget

till tilläggsbudget för budgetåret 1999 såvitt

avser utgiftsområde 9 samt motion 1998/99:Fi16 (c)

yrkande 24 delvis.

(Utskottet redovisar i yttrande 1998/99:SoU3y sina

ställningstaganden till den ekonomiska

vårpropositionen i övrigt.)

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

Propositionen

I propositionen yrkas såvitt avser tilläggsbudget

för år 1999 för utgiftsområde 9 att riksdagen

bemyndigar regeringen att gemensamt med

Landstingsförbundet upplösa den ideella föreningen

Spri - Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut.

Under ramanslaget B 1 Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldrepolitiken begär regeringen bemyndigande

att under år 1999 få fatta beslut om projektbidrag

till försöksverksamhet i kommuner och landsting

som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär

utgifter på högst 180 miljoner kronor under åren

2000-2001.

Under ramanslaget B 3 Statsbidrag till

vårdartjänst m.m. begärs vidare bemyndigande att få

ingå avtal som, inklusive tidigare gjorda

åtaganden, innebär utgifter på högst 60 miljoner

kronor under år 2000.

Slutligen föreslås ett nytt ramanslag, A 13

Ersättning till vissa steriliserade, uppgående till

75 miljoner kronor för år 1999, samt att riksdagen

godkänner att ramen för utgiftsområde 9 för

budgetåret 1999 därmed fastställs till 24 087 459

000 kronor.

Regeringen redovisar att riksdagen har gett

regeringen till känna (bet. 1998/99:SoU1, rskr.

1998/99:104) att överväga om rätten till personlig

assistans kan utvidgas så att den som erhållit

assistans före 65 års ålder får behålla den även

efter 65-årsdagen. Regeringen har utrett de

ekonomiska konsekvenserna. Beroende på hur reglerna

utformas och vilka antaganden som görs om bl.a.

hjälpbehov och antalet personer, skulle den

ackumulerade kostnadsökningen för den statliga

assistansersättningen till följd av en utvidgning

av rätten till personlig assistans komma att uppgå

till 1,3-1,9 miljarder kronor fullt genomförd.

Enligt regeringens bedömning torde således de

ekonomiska konsekvenserna av en sådan utvidgning av

reformen bli betydande. Med tanke på utvidgningens

omfattning och osäkerhet i kostnadsberäkningarna

krävs, enligt regeringen, ytterligare beredning

innan något ställningstagande kan göras.

Motionen

I motion Fi16 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att den i ny tilläggsbudget för budgetåret 1999

återkommer med förslag i enlighet med vad i

motionen anförts (yrkande 24 delvis). Motionärerna

anser att åldersgränsen i 3 § lagen (1993:389) om

assistansersättning bör tas bort. Förändringen bör,

enligt motionärerna, träda i kraft den 1 juli 1999.

Motionärerna yrkar samtidigt på att anslaget för

kostnader för statlig assistansersättning ökas med

50 miljoner kronor i tilläggsbudgeten för år 1999.

Motionärerna föreslår att utgiftshöjningen

finansieras genom en tidigareläggning av den nya

och förändrade beräkningen av sjukpenninggrundande

inkomst (SGI) som regeringen föreslår

(utgiftsområde 10). Genom att införa denna redan

den 1 december 1999 i stället för den 1 januari

2000 uppnås en besparing på 50 miljoner kronor.

Utskottets bedömning

Regeringens begäran om bemyndiganden respektive

förslag om ett nytt ramanslag för ersättning till

vissa steriliserade har inte mött någon erinran i

form av motioner och bör enligt utskottets mening

tillstyrkas.

Enligt 9 a § fjärde stycket lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade och 3

§ lagen (1993:389) om assistansersättning gäller

som ett krav för rätt till personlig assistans

respektive assistansersättning att den

funktionshindrade inte har fyllt 65 år. En

utvidgning av rätten till personlig assistans så

att den som erhållit assistans före sin 65-årsdag

kan få behålla denna rätt även efter det att han

eller hon fyllt 65 år skulle, enligt den av

regeringen gjorda kostnadsberäkningen, få betydande

ekonomiska konsekvenser. Utskottet delar

regeringens bedömning att det krävs ytterligare

beredning av frågan innan något ställningstagande

kan göras och anser därför att motion Fi16 (c)

yrkande 24 delvis bör avstyrkas. Utskottet vill

samtidigt erinra om att det vid ett flertal

tillfällen uttalat att kommunerna måste visa

smidighet och hänsyn vid övergången från personlig

assistans till annan stödform, och att det ofta kan

vara lämpligt att huvudmannen fortsätter att ge

insatser som liknar personlig assistans.

Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet

att riksdagen bör godkänna att ramen för

utgiftsområde 9 för budgetåret 1999 fastställs till

24 087 459 000 kr.

Stockholm den 11 maj 1999

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris

Heister (m), Margareta Israelsson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson

(m), Hans Karlsson (s), Conny Öhman (s), Elisebeht

Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson

(kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Thomas Julin

(mp), Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann

(fp), Catherine Persson (s) och Göran Lindblad (m).

Avvikande mening

Kenneth Johansson (c) anser att andra och tredje

styckena i utskottets bedömning bort ha följande

lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion Fi16 (c)

anser utskottet att den som har fått rätt till

personlig assistans före 65 års ålder skall få

behålla denna rätt även efter 65-årsdagen.

Regeringen har beräknat kostnaderna för en sådan

reform till mellan 1,3 och 1,9 miljarder kronor.

Detta utgör emellertid bruttokostnaden. Regeringen

bortser vid sin beräkning från de kostnader som

kommunerna får för hemhjälp och annan omsorg till

funktionshindrade som på grund av sin ålder inte

längre är berättigade till personlig assistans. För

personer med svåra funktionshinder innebär

personlig assistans ökad frihet och möjlighet till

ett självständigt liv. Assistansen är utformad

efter varje individs behov och den

assistansberättigade kan välja hur och av vem

assistansen skall ges. Kommunernas hemtjänst och

övriga omsorg är inte så individuellt anpassad.

Många funktionshindrade känner därför en stor oro

över att bli berövade rätten till assistans vid 65

års ålder. Centerpartiet anser att åldersgränsen

för rätt till personlig assistans bör tas bort

fr.o.m. den 1 juli 1999. Anslaget B 8 Kostnader för

statlig assistansersättning under utgiftsområde 9

bör därmed höjas med 50 miljoner kronor för

budgetåret 1999. Utgiftshöjningen bör finansieras

genom att den nya och förändrade beräkningen av

sjukpenninggrundande inkomst (SGI) införs redan

fr.o.m. den 1 december 1999 i stället för den 1

januari 2000. Därigenom kan utgiftsområde 10

minskas med 50 miljoner kronor.

Särskilt yttrande

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp) och Göran

Lindblad (m) anför:

Vi anser att den som har fått rätt till personlig

assistans före 65 års ålder skall få behålla denna

rätt även efter 65-årsdagen. Våra synpunkter i

frågan utvecklas närmare i våra respektive

avvikande meningar i yttrandet 1998/99:SoU3y

Ekonomisk vårproposition.

Kulturutskottets yttrande

1998/99:KrU5y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret

1999

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 15 april 1999 beslutat att

bereda kulturutskottet tillfälle att avge yttrande

över 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.

1998/99:100) i vad avser tilläggsbudgeten till

statsbudgeten för budgetåret 1999 jämte de motioner

som kan komma att väckas, allt i de delar som rör

kulturutskottets beredningsområde.

Med anledning av propositionen har ett antal

motioner väckts.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande över

propositionen i vad avser förslag till

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1999, såvitt rör utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid jämte motion 1998/99:Fi15

(kd).

Utskottet har i yttrande 1998/99:KrU4y yttrat sig

över förslagen i vårpropositionen rörande den

preliminära fördelningen av utgifter på

utgiftsområden åren 2000-2002 som skall utgöra

riktlinje för regeringens budgetarbete, såvitt rör

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid jämte motioner.

Utskottet

Inledning

I vårpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid på tilläggsbudget för år

1999 skall besluta om dels omfördelningar inom

utgiftsområdet, dels ökning av ramen med indragna

medel från det under elfte huvudtiteln för

budgetåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget B

13 Sysselsättningsinsatser på kulturområdet. De

verksamhetsområden som berörs av förslagen är

Arkiv, Museer och utställningar och Trossamfund.

F 3 Språk- och folkminnesinstitutet och H

1 Centrala museer: myndigheter

Riksdagen beslutade hösten 1998 att Svenskt

visarkiv skall föras över från Språk- och

folkminnesinstitutet till Statens musiksamlingar

den 1 juli 1999 (prop. 1998/99:1, utg.omr. 17, bet.

1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). En särskild

utredare har haft i uppdrag att förbereda och

genomföra denna organisationsförändring, som

förutsätter en omfördelning av medel mellan berörda

myndigheter. Utredaren har redovisat att 2,2

miljoner kronor bör överföras från Språk- och

folkminnesinstitutet till Statens musiksamlingar.

Medel till Statens musiksamlingar anvisas under

anslaget H 1 Centrala museer: myndigheter. I

propositionen föreslås att nämnda belopp, 2,2

miljoner kronor, skall överföras från anslaget F 3

Språk- och folkminnesinstitutet till anslaget H 1

Centrala museer: myndigheter.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

H 4 Bidrag till vissa museer, K 1 Stöd

till trossamfund, B 13

Sysselsättningsinsatser på kulturområdet

och L 1 Bidrag till folkbildningen

Regeringen redovisar att Millesgården planerar att

bygga en fristående utställningshall för att bereda

plats för större utställningar. För kostnader i

samband med uppförandet av hallen, vilken beräknas

stå färdig hösten 1999, föreslår regeringen att 2

miljoner kronor anvisas under anslaget H 4 Bidrag

till vissa museer. Denna satsning finansieras genom

att anslaget K 1 Stöd till trossamfund minskas med

1 miljon kronor, vilket innebär att visst kyrkligt

restaureringsarbete eventuellt får skjutas upp.

Vidare föreslås att 1 miljon kronor dras in från

det under elfte huvudtiteln för budgetåret 1995/96

uppförda reservationsanslaget B 13

Sysselsättningsinsatser på kulturområdet.

I motion Fi15 (kd) avvisas den del av regeringens

förslag till finansiering av Millesgårdens

utställningshall som innebär en minskning av

anslaget K 1 Stöd till trossamfund (yrkande 12).

Motionärerna bakom motionen föreslår i stället att

den del av anslaget L 1 Bidrag till folkbildningen

som avser uppsökande verksamhet och utbildning i

samhällsfrågor som görs av fackförbund med flera

skall minskas med 1 miljon kronor (yrkande 13).

Utskottet finner att det är glädjande att

Millesgården genom sin nya utställningshall får

möjlighet att anordna större utställningar och

därigenom kan ta emot fler besökare.

Då det gäller regeringens förslag till

finansiering av utställningshallen noterar

utskottet dels att minskningen av anslaget B 13

Sysselsättningsinsatser på kulturområdet innebär

att outnyttjade medel dras in, dels att den del av

anslaget K 1 Stöd till trossamfund, som berörs av

förslaget, utgörs av medel anvisade under

anslagsposten 3 Till regeringens disposition.

Medlen är avsedda bl.a. för att restaurera äldre

domkyrkor. I sammanhanget vill utskottet därför

erinra om de andra möjligheter som finns för dessa

kyrkor att erhålla byggnadsbidrag. Här kan nämnas

Kyrkofondens kyrkobyggnadsbidrag och det s.k.

miljardprogrammet för kyrkliga jobb under åren

1998-2000. Miljardprogrammet är ett för staten och

Svenska kyrkan gemensamt sysselsättningsprogram,

som gör det möjligt för Svenska kyrkan att rusta

upp bl.a. kyrkobyggnader och utföra nödvändigt

underhåll. Det torde således finnas goda

alternativa möjligheter att erhålla

restaureringsbidrag för de domkyrkor som är i behov

av underhåll. Det anförda innebär att utskottet

anser att yrkande 12 i motion Fi15 (kd) bör avslås

av riksdagen.

Utskottet kan inte heller tillstyrka förslaget i

samma motion att minska anslaget L 1 Bidrag till

folkbildningen med 1 miljon kronor (yrkande 13).

Utskottet anser att den uppsökande verksamhet och

utbildning i samhällsfrågor som bedrivs av fackliga

och andra organisationer är av stor betydelse för

att den stora särskilda vuxenutbildningssatsning,

som görs genom det s.k. kunskapslyftet och som i

första hand riktar sig till arbetslösa som saknar

treårigt gymnasium, skall få genomslag.

Utskottets ställningstagande innebär att

finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag

till omfördelningar inom utgiftsområde 17 och till

höjning av ramen för utgiftsområdet med 1 miljon

kronor.

Stockholm den 11 maj 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart

Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m),

Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter

Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp),

Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi

Larsson (s) och Roy Hansson (m).

Avvikande mening

H 4 Bidrag till vissa museer, K 1 Stöd

till trossamfund, B 13

Sysselsättningsinsatser på kulturområdet

och L 1 Bidrag till folkbildningen

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Lennart Kollmats (fp) och Roy Hansson (m)

anser att den del av utskottets yttrande i

avsnittet under H 4 Bidrag till vissa museer, K 1

Stöd till trossamfund, B 13 Sysselsättningsinsatser

på kulturområdet och L 1 Bidrag till folkbildningen

som börjar med "Utskottet finner" och slutar med

"miljon kronor" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är glädjande att

Millesgården genom sin nya utställningshall får

möjlighet att anordna större utställningar och

därigenom kan ta emot fler besökare. Då det gäller

regeringens förslag till finansiering vill

utskottet anföra följande.

Utskottet accepterar att outnyttjade medel, 1

miljon kronor, tas från anslaget B 13

Sysselsättningsinsatser på kulturområdet. Däremot

finner utskottet att det är olämpligt att - som

regeringen föreslår - minska anslaget K 1 Stöd

till trossamfund med 1 miljon kronor, eftersom det

finns stor risk för att det kommer att innebära att

visst kyrkligt restaureringsarbete får skjutas upp.

Utskottet föreslår i stället en finansiering som

innebär att den del av anslaget L 1 Bidrag till

folkbildningen som avser fackförbunds och andra

organisationers uppsökande verksamhet och

utbildning i samhällsfrågor skall minskas med 1

miljon kronor

Det anförda innebär att regeringens förslag i

denna del bör avstyrkas av finansutskottet och att

motion Fi15 (kd) yrkandena 12 och 13 bör

tillstyrkas.

Utbildningsutskottets yttrande

1998/99:UbU5y

Tilläggsbudget för år 1999

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 15 april 1999 beslutat att

bereda övriga utskott tillfälle att yttra sig över

1999 års ekonomiska vårproposition (prop.

1998/99:100) i vad avser tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1999 jämte motioner, i

de delar som berör respektive utskotts

beredningsområde.

Utbildningsutskottet behandlar i det följande

yrkandena 24 (delvis) och 16 i propositionen samt

motionerna 1998/99:Fi16 (c) yrkande 24,

1998/99:Fi17 (fp) yrkande 10 och 1998/99:Fi25 (m)

yrkandena 1 och 2.

Ändrade anslagsbelopp inom utgiftsområdena

15 och 16

Regeringen föreslår i propositionen yrkande 24 att

riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag

i enlighet med specifikation i bifogad tabell (s.

43).

Såvitt avser utbildningsutskottets

beredningsområde innebär förslagen följande

omfördelningar mellan anslag och utgiftsområden.

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd skall enligt

regeringens förslag anslaget A 2 Studiemedel m.m.

ökas med 8 miljoner kronor. Ökningen finansieras

genom att anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv minskas med motsvarande belopp.

Det påpekas i propositionen att Centrala

Studiestödsnämnden (CSN) varje år sedan 1995 har

debiterat Arbetsmarknadsstyrelsen för kostnader för

räntesubventioner och avskrivningar av lån för

äldre utbildningsbidrag. För att förenkla

administrationen bör i stället utgifterna beräknas

under utgiftsområde 15 Studiestöd, där CSN är

ansvarig myndighet.

En omfördelning av anslagsmedel föreslås också

mellan utgiftsområde 15 Studiestöd och

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. Regeringen redovisar att

anslaget A 15 Särskilda utbildningsinsatser för

vuxna inom utgiftsområde 16 har överskridits till

följd av att kommunerna har anordnat platser inom

Kunskapslyftet till högre kostnader än vad som

tilldelats medel för. Samtidigt har anslaget A 3

Vuxenstudiestöd m.m. inom utgiftsområde 15 i vad

avser särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

(Svuxa) inte till fullo utnyttjats. Detta beror

enligt regeringen dels på att fler stude-

rande än beräknat har sökt särskilt

utbildningsbidrag (UBS), dels på att vissa grupper

inom Kunskapslyftet finansierar sina studier på

annat sätt.

Regeringen föreslår mot bakgrund av det anförda

att anslaget Särskilda utbildningsinsatser för

vuxna inom utgiftsområde 16 ökas med 100 miljoner

kronor genom en motsvarande minskning av anslaget

Vuxenstudiestöd m.m. inom utgiftsområde 15.

Slutligen, när det gäller utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning, föreslår

regeringen att anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. minskas med 1

miljon kronor för att till en del finansiera

uppbyggnaden av ett yrkesregister vid Statistiska

centralbyrån (utgiftsomr. 2 anslaget A 6).

U t s k o t t e t har inga invändningar mot

regeringens förslag till ändrade anslagsbelopp inom

utgiftsområdena 15 och 16. Utskottet föreslår

alltså att finansutskottet tillstyrker förslagen.

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning

Under anslaget A 2 Utveckling av skolväsende och

barnomsorg inom utgiftsområde 16 har för

innevarande budgetår beräknats medel om 41 805 000

kr för genomförande av försöksverksamhet med

lärlingsutbildning. Syftet är att stimulera

utvecklingen av en ny och modern

lärlingsutbildning. Medlen används för direkt stöd

till kommuner som deltar i försöksverksamheten och

till nationella stimulans- och

informationsinsatser. Bidrag utbetalas enligt

förordningen (1997:762, ändr. 1999:67) om

försöksverksamhet med lärlingsutbildning inom

gymnasieskolan som gäller för lärlingsutbildning

som påbörjas före den 1 juli 2000. Statsbidrag

lämnas med 1 500 kronor för varje elev som med

lärlingskontrakt påbörjar lärlingsutbildningen (16

§ förordningen).

Enligt regeringen behövs det ytterligare insatser

för att stärka skolans arbetslivsanknytning.

Regeringen föreslår därför i förslaget till

tilläggsbudget att ifrågavarande medel även skall

få användas till kvalitetsförbättrande insatser för

yrkesutbildningar i gymnasieskolan generellt samt

för utveckling av programinriktat individuellt

program (yrk. 16).

Avslag på regeringens förslag i fråga om

användningen av medlen för lärlingsutbildning

begärs i två motioner, nämligen i motionerna

1998/99:Fi25 yrkande 1 från Moderata

samlingspartiet och 1998/99:Fi17 yrkande 10 från

Folkpartiet.

Moderaterna förordar i sin motion ett system, där

yrkesutbildningen är en kombination av skolförlagd

utbildning och utbildning på en eller flera

arbetsplatser och där företagen i likhet med skolan

ges anslag för sin utbildningsinsats (yrk. 2). De

anser att de redan avsatta medlen för

försöksverksamheten under år 1999 bör användas i

syfte att utveckla en modern lärlingsutbildning i

samverkan med näringslivet. Riksdagen bör enligt

deras mening göra ett tillkännagivande till

regeringen med denna innebörd.

Folkpartiet anser att elever som vill ha mer

praktik i skolan bör beredas möjlighet till detta,

men det bör ske inom ramen för en ny mer

individualiserad gymnasieskola.

U t s k o t t e t har inhämtat från

Utbildningsdepartementet att regeringen sedan

hösten 1997 beviljat 31 ansökningar från

skolhuvudmän om att få delta i försöksverksamheten

med lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Av dem som

fått tillstånd har ca hälften startat sina

pilotprojekt, vari ca 150 elever deltar.

Utskottet delar regeringens bedömning att medlen

som beräknats för försöksverksamheten med

lärlingsutbildning också bör få användas för

kvalitetsförbättrande insatser för

yrkesutbildningar inom gymnasieskolan generellt.

Finansutskottet bör enligt utbildningsutskottet

föreslå att riksdagen med avslag på

motionsyrkandena godkänner vad regeringen förordat.

Övrigt

Centerpartiet anser i motion 1998/99:Fi16 yrkande

24 att anslagen under utgiftsområde 16 till

Karlstads universitet (B 20), Växjö universitet (B

22) och Örebro universitet (B 24) för forskning och

forskarutbildning bör ökas med 10 miljoner kronor

vartdera. Forskningssatsningen bör finansieras

genom att anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder under utgiftsområde 14 minskas med 30

miljoner kronor. Regeringen bör enligt motionärerna

återkomma till riksdagen med förslag till ny

tilläggsbudget för budgetåret 1999 som tillgodoser

deras önskemål.

U t s k o t t e t hänvisar till att regeringen i

den ekonomiska vårpropositionen föreslår att medlen

för forskning och forskarutbildning vid universitet

och högskolor förstärks med 70 miljoner kronor år

2000 för främst de tre nya universiteten i

Karlstad, Växjö och Örebro. Utskottet är inte

berett att tillstyrka Centerpartiets förslag om ny

tilläggsbudget med forskningssatsningar innevarande

år. Motionsyrkandet bör avstyrkas av

finansutskottet.

Stockholm den 11 maj 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice

Ask (m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd),

Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Torgny

Danielsson (s), Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude

(mp), Sofia Jonsson (c), Barbro Westerholm (fp),

Nalin Pekgul (s), Nils-Erik Söderqvist (s), Kalle

Larsson (v), Camilla Sköld (v) och RosMarie Jönsson

Neckö (s).

Avvikande meningar

1. Försöksverksamhet med

lärlingsutbildning

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m) och Tomas

Högström (m) anför:

Vi motsätter oss regeringens förslag om ändrad

användning av de medel som beräknats för

innevarande budgetår för genomförande av

försöksverksamheten med lärlingsutbildning. I

stället förordar vi ett system där

yrkesutbildningen är en kombination av skolförlagd

utbildning och utbildning på en eller flera

arbetsplatser och där företagen i likhet med skolan

ges anslag för sin utbildningsinsats. De redan

avsatta medlen bör användas i syfte att i samverkan

med näringslivet utveckla en modern

lärlingsutbildning. Därigenom tas det kunnande och

den kompetens till vara som skolan respektive

näringslivet har. Vi vill att finansutskottet

föreslår att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Fi25 och med anledning av motion

1998/99:Fi17 yrkande 10 dels avslår regeringens

förslag om ändrad medelsanvändning, dels som sin

mening ger regeringen till känna vad vi här har

anfört.

2. Försöksverksamhet med

lärlingsutbildning

Barbro Westerholm (fp) anför:

Jag anser att finansutskottet bör avstyrka

regeringens förslag att medlen som avsatts för att

stimulera utvecklingen av en ny och modern

lärlingsutbildning skall få användas till generella

kvalitetsförbättrande insatser för

yrkesutbildningar i gymnasieskolan. Det är viktigt

att elever som vill ha mer praktik i skolan bereds

möjlighet till detta, men sådana satsningar bör

göras inom ramen för en ny gymnasieskola som inte

grundas på föreställningen att alla elever är lika.

Finansutskottet bör föreslå att riksdagen med

bifall till motion 1998/99:Fi17 yrkande 10 och med

anledning av motion 1998/99:Fi25 dels avslår

regeringens förslag om ändrad medelsanvändning,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

jag här har anfört.

3. Övrigt

Sofia Jonsson (c) anför:

Enligt min mening bör de tre nya universiteten i

Karlstad, Växjö och Örebro under innevarande

budgetår tillföras 10 miljoner kronor vartdera för

forskning och forskarutbildning. Denna

forskningssatsning bör finansieras genom att

anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom

utgiftsområde 14 minskas med 30 miljoner kronor.

Jag vill att regeringen återkommer till riksdagen

med förslag om detta i ny tilläggsbudget för

budgetåret 1999. Finansutskottet bör alltså

tillstyrka motion 1998/99:Fi16 yrkande 24.

Särskilda yttranden

1. Försöksverksamhet med

lärlingsutbildning

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi anser att regeringen inte har organiserat

försöksverksamheten och gjort skolor och arbetsliv

delaktiga i utformningen så att parterna känt sig

attraherade av den. Regeringen bör uppfatta det

svaga intresset för försöksverksamheten som en

signal att ompröva och utveckla modellen för

framgångsrik lärlingsutbildning i enlighet med

Kristdemokraternas förslag som också är

internationellt prövat. Det innebär att

lärlingsutbildningen skall inledas från det första

gymnasieåret och inte först efter två år som

regeringens modell är. Vidare skall

lärlingsutbildningen avslutas med ett gesällprov

och leda till yrkesexamen.

2. Försöksverksamhet med

lärlingsutbildning

Sofia Jonsson (c) anför:

Regeringen föreslår att medel som beräknats för

försöksverksamheten med lärlingsutbildning skall få

användas även till kvalitetsförbättrande insatser

för yrkesutbildningar i gymnasieskolan generellt.

Även om förslaget innebär ett avsteg från den

uppgörelse om lärlingsutbildning som träffades

mellan regeringen och Centerpartiet under

föregående mandatperiod har jag avstått från att

yrka avslag på förslaget. Skälet till detta är att

regeringen förefaller ha misslyckats med att

verkställa beslutet, och att försöksverksamheten

därmed blivit försenad och av mindre omfattning än

beräknat, varför de beräknade medlen inte kommer

att förbrukas helt.

Trafikutskottets yttrande

1998/99:TU2y

Tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1999 (utg.omr. 22

Kommunikationer)

Till finansutskottet

Finansutskottet beslöt den 15 april 1999 att bereda

övriga utskott tillfälle att yttra sig över 1999

års ekonomiska vårproposition (1998/99:100) i vad

avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 (yrkandena 6-24) jämte de motioner

som kan komma att väckas, allt i de delar som berör

respektive utskotts beredningsområde.

I detta yttrande behandlar trafikutskottet

yrkandena 18-20 och 24 i propositionens förslag

till riksdagsbeslut, i de delar som avser

trafikutskottets beredningsområde.

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

propositionen, såvitt avser till-läggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1999

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att ge

Statens Järnvägar rätt att ta upp lån i och

utanför Riksgäldskontoret inom en total ram om

10 700 000 000 kronor,

19. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom

ramen för det under utgiftsområde 22

Kommunikationer uppförda ramanslaget A 4

Banhållning göra utfästelser om att till

Botniabanan AB betala ersättning som täcker

driftskostnader och amorteringar samt

räntekostnader och andra finansiella kostnader,

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att

besluta om förändrad verksamhetsinriktning för

Postgirot Bank AB samt besluta om en försäljning av

Postgirot Bank AB,

24. att riksdagen på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1999 godkänner ändrade

ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och

nya anslag i enlighet med specifikation i tabell på

s. 43-44 i propositionen.

Vidare behandlar utskottet följande motioner:

- 1998/99:Fi17 yrkande 8 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp),

- 1998/99:Fi19 av Yvonne Ångström (fp),

- 1998/99:Fi28 av Per-Richard Molén m.fl. (m).

1 Anslagsfrågor

1.1 Utgiftsbegränsande åtgärder 1999

I 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten stadgas

att regeringen, om det finns risk för att ett

beslutat tak för statens utgifter kommer att

överskridas, skall vidta sådana åtgärder som den

har befogenhet till eller föreslå riksdagen

lämpliga åtgärder. Vidare framgår av 8 § samma lag

att regeringen får besluta att medel på ett anvisat

anslag inte skall användas, om detta är motiverat

av särskilda omständigheter i en verksamhet eller

av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska

skäl.

I propositionen (avsnitt 5.3.1) konstaterar

regeringen att utgiftstaket för staten år 1999

enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos

kommer att överskridas med 6,7 miljarder kronor.

Regeringen säger sig dela Ekonomistyrningsverkets

bedömning angående risken för överskridande. Därför

vidtar regeringen med stöd av bestämmelserna i

lagen om statsbudgeten utgiftsbegränsande åtgärder

för år 1999, motsvarande totalt ca 8 miljarder

kronor. Åtgärderna är av två slag, besparingar och

utgiftsreduktioner som uppkommer till följd av

införandet av s.k. begränsningsbelopp för

anslagsförbrukningen på vissa anslag.

Begränsningsbeloppens syfte är att säkerställa att

anslagsförbrukningen år 1999 inte överstiger en

viss bestämd nivå. Besparingarna uppgår till totalt

ca 4,2 miljarder kronor. Effekten av

begränsningsbeloppen beräknas till ca 3,7 miljarder

kronor.

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer redovisas

besparingar om 500 miljoner kronor, avseende

anslaget A 2 Väghållning och statsbidrag.

Regeringen har innehållit 500 miljoner kronor av

Vägverkets anslag för år 1999. Som redovisades i

budgetpropositionen för år 1999 (utg.omr. 22, s.

37) var regeringens avsikt att beloppet vid behov,

och om riksdagen så medgav, skulle tillföras

Banverket som redovisat ett stort anslagsbehov.

Eljest borde dispositionsrätten övergå till

Vägverket. Den sparåtgärd som redovisas i den nu

behandlade vårpropositionen innebär att varken

Banverket eller Vägverket kommer i åtnjutande av

medlen.

Begränsningsbelopp har inom utgiftsområde 22

införts för två anslag, nämligen A 2 Väghållning