Bet. 1998/99:FiU3

Finansutskottets betänkande

1998/99:FIU03

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

FiU3

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande

förslagen i budgetpropositionen till anslag för

budgetåret 1999 inom utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner samt de motioner som väckts

med anledning därav.

Bidragen, som sammanlagt uppgår till 103 565

miljoner kronor, omfattar huvuddelen av statens

ekonomiska stöd till kommuner och landsting.

Bidragen lämnas dels i form av ett allmänt

finansiellt stöd till kommuner och landsting, dels i

form av ett bidrag för att åstadkomma likvärdiga

ekonomiska förutsättningar mellan kommuner

respektive landsting. Dessutom kan bidrag lämnas för

särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag och

avstyrker motionsyrkandena.

Till betänkandet har 2 reservationer och 4

särskilda yttranden fogats.

Propositionen

I proposition 1998/99:1 i vad avser utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner föreslår regeringen

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1995:1514) om generellt

statsbidrag till kommuner och landsting,

2. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner enligt följande uppställning:

-------------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Anslagsbelopp

Anslag 1 000-tal

kr

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

A Bidrag och ersättning till kommuner och landsting

-------------------------------------------------------------

1 Generellt statsbidrag till kommuner och 78 680

landsting (ram) 000

-------------------------------------------------------------

2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner 1 014 000

och landsting (res.)

-------------------------------------------------------------

3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och 21 270

landsting (obet.) 000

-------------------------------------------------------------

4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning 700

(obet.)

-------------------------------------------------------------

5 Bidrag till kommuners och landstings 2 600 000

skatteinkomster år 1997 (obet.)

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 103 564

700

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till

betänkandet.

Motionerna

1998/99:Fi208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna

inom den kommunala sektorn (utgiftsområde 25) i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

25. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom

utgiftsområde 25 i enlighet med vad i motionen anförts,

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen

under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner enligt uppställningen i bilaga 2 (delvis).

1998/99:Fi606 av Lars Leijonborg och Camilla Dahlin-

Andersson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om specialdestinering av de

tillkommande statsbidragen,

1998/99:Fi608 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tryggandet av kommunsektorns

framtid,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunsektorns behov av ökade

statsbidrag på kort sikt,

3. att riksdagen till anslaget A 1 Generellt statsbidrag

till kommuner och landsting för budgetåret 1999 anvisar 1

235 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller

således 77 445 000 000 kr.

1998/99:Fi611 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med

förslag till åtgärder som jämställer villkoren för

statsbidrag mellan kommuner som beslutar att höja skatten

respektive sänka densamma.

1998/99:Fi612 av Märta Johansson (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar om skatteväxling i enlighet med

motionens förslag.

1998/99:So311 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunernas framtida behov av

ekonomiska resurser för att upprätthålla en god kvalitet i

äldreomsorgen.

Utskottet

Riksdagen har den 2 december 1998 beslutat om utgiftsramar

för statsbudgetens 27 utgiftsområden för budgetåret 1999

(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38).

Vid riksdagens fortsatta beredning av anslagen inom

respektive utgiftsområde får dessa ramar inte överskridas.

För utgiftsområde 25 fastställde riksdagen ramen till

103 564,7 miljoner kronor. Finansutskottet behandlar i

detta betänkande regeringens förslag i budgetpropositionen

till anslag för budgetåret 1999 inom utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner samt de motioner som väckts

med anledning därav.

I enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs

anslagen inom utgiftsområdet genom ett beslut. Frågor som

inte påverkar anslagsbelopp, anslagstyp eller

anslagsvillkor för år 1999 behandlas emellertid separat.

Utvecklingen inom kommunsektorn

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen understryker regeringen att

kommunsektorns ekonomiska förutsättningar i hög grad

påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen. Det finns

ett nära samband mellan den samhällsekonomiska

utvecklingen, det statsfinansiella läget och

kommunsektorns ekonomi. Den statliga budgetsaneringen har

indirekt fått effekter även på kommunsektorn. Sedan början

av 1990-talet har kommunsektorns resurser sammantaget

minskat med drygt 2 % och personalresurserna med ca 9 %.

Regeringen understryker att de enskilda kommunernas och

landstingens ekonomiska situation dock varierar kraftigt.

Många kommuner och landsting har genom omprövningar och en

effektivisering av verksamheten uppnått balans mellan

intäkter och kostnader. Andra kommuner och landsting måste

fortsätta arbetet med att anpassa sina kostnader för att

nå ekonomisk balans. För att möta de ökande behoven av

kommunal verksamhet och bl.a. motverka skattehöjningar i

kommuner och landsting har regeringen föreslagit och

aviserat betydande tillskott till kommuner och landsting

för åren 1997-2001.

I propositionen pekar regeringen också på att den sedan

år 1996 disponerar medel för bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting. Dessa medel har

bl.a. fördelats till kommuner med stor andel flyktingar

och för omstruktureringsprojekt samt till kommuner med en

svår ekonomisk situation.

I bilagan Svensk ekonomi till finansplanen (bilaga 2)

redogörs för de bedömningar som regeringen gjort av den

kommunala ekonomin de nämaste åren. Enligt dessa

bedömningar väntas de kommunala skatteinkomsterna bli

högre än vad som förutsågs i vårpropositionen till följd

bl.a. av en ökad sysselsättning och högre löneökningar.

Även statsbidragen ökar till följd av beslutade och

aviserade förstärkningar. Från och med år 1998 beräknas

det finnas utrymme för en ökning av konsumtionsvolymen med

i genomsnitt 1 % per år. Denna ökning medger att antalet

sysselsatta kan öka med i genomsnitt drygt 11 000 personer

per år. Utrymmet för volymökning av konsumtionen bedöms

ungefär lika stort i kommuner och landsting, men fördelar

sig något olika över åren.

Motionerna

I motion Fi608 av Mats Odell m.fl. (kd) framhåller

motionärerna att kommunsektorns samlade resurser under

senare år kraftigt har urholkats bl.a. genom de successivt

ökande egenavgifterna, genom att kommunsektorns

skatteintäkter påverkats av den dåliga

sysselsättningsutvecklingen i den privata sektorn och

genom de ökade kostnaderna för socialbidrag. Mot denna

bakgrund är det bra att regeringen genom höjda statsbidrag

återställer en del av den reala resursminskning som

hittills skett. Samtidigt pekar motionärerna på att den

kommunala sektorns möjligheter att finansiera angelägen

och nödvändig service dock långt ifrån enbart är avhängig

av statliga bidrag.

Motionärerna understryker att statsbidragen motsvarar

endast en mindre del av de totala kostnaderna. Den

viktigaste enskilda faktorn som påverkar kommunsektorns

finanser är enligt motionärerna

sysselsättningsutvecklingen i övriga sektorer. Fler

sysselsatta betyder fler skattebetalare och därmed ökade

skatteinkomster för kommunerna. Samtidigt minskar också

antalet arbetslösa, vilket medför minskade kostnader för

kommunernas arbetsmarknadsåtaganden. Sambandet mellan

Sveriges företagar- och sysselsättningsklimat och

kommunsektorns framtida resurser kan därför inte nog

betonas, anser motionärerna.

I motionen understryks också att det på många håll finns

en potential att genom strukturförändringar effektivisera

och samordna verksamheter så att resurser kan frigöras och

användas där de bäst behövs. Den offentliga upphandlingen

bör vidare förbättras, den nya informationstekniken

utnyttjas för att minska administrationen och de kommunala

åtagandena på bostadsområdet minska.

I motion So311 av Gudrun Schyman m.fl. (v) om äldrepolitik

framhålls att välfärden i Sverige har byggts upp av de

kvinnor och män som i dag är pensionärer. Den svenska

välfärdsmodellen bygger på individuella rättigheter och

skyldigheter. Välfärden har finansierats via skattsedeln

och syftat till att fördela resurserna rättvist och att

utjämna levnadsvillkoren för olika grupper i samhället. En

rättvis resursfördelning innebär enligt motionärerna

solidaritet mellan yrkesaktiva och icke yrkesaktiva.

Motionärerna pekar på att två regeringar efter varandra

har betonat vikten av att kärnan i välfärden - barnomsorg,

skola och äldreomsorg - prioriteras före transfereringar,

t.ex. folkpension och ATP. För att kunna göra det har man

hävdat att det är nödvändigt med nedskärningar i t.ex.

socialförsäkringssystemen. Nedskärningar i

socialförsäkringar, barnbidrag och folkpension leder

emellertid till att alltfler hamnar under

socialbidragsnivån. De ökade kostnaderna för socialbidrag

tränger i sin tur ut resurserna till välfärdens kärna, det

blir mindre pengar över till äldreomsorgen. Mot den

anförda bakgrunden ställs i motionen krav på framtida

ekonomiska resurser i kommunerna för att kunna

upprätthålla en god kvalitet i äldreomsorgen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka vad som sägs i propositionen om

att utvecklingen av den kommunala ekonomin är starkt

beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen liksom av

det statsfinansiella läget. De senaste årens kraftiga

sanering av de offentliga finanserna innebär att svensk

ekonomi nu står på stabilare grund jämfört med läget vid

mitten av 1990-talet. Under perioden har en varaktigt låg

inflation och låga räntor etablerats, något som inte minst

befrämjar tillväxten inom den privata sektorn. Efter det

att saneringen nu är genomförd kommer politiken att

fokuseras på att åstadkomma en hög och god tillväxt i den

samlade ekonomin. Samtidigt kan konstateras att

situationen på arbetsmarknaden successivt har förbättrats.

Det är av särskilt stor betydelse för kommunsektorn vars

inkomster till stor del är beroende av hur

sysselsättningen och lönerna utvecklas. En annan positiv

effekt är att kostnaderna i kommunerna för socialbidrag

och arbetsmarknadsåtgärder kan väntas bli mindre.

Genom de åtgärder som vidtagits finns det nu

samhällsekonomiska förutsättningar för en god

inkomstutveckling hos kommuner och landsting, dels genom

att skatteunderlaget växer, dels genom de betydande

tillskotten av statsbidrag som genomförts respektive

planeras. Enligt utskottets uppfattning hade en sådan

utveckling inte varit möjlig med den politik som

Kristdemokraterna förespråkar. Kristdemokraternas

budgetalternativ kännetecknas av utgiftsökningar och

omfattande skattesänkningar vars finansiering är svagt

underbyggda (se 1998/99:FiU1, avsnitt 2.4.3). Med det

anförda avstyrks motion Fi608 (kd) yrkande 1.

Utskottet instämmer med motion So311 (v) angående vikten

av en god kvalitet i äldreomsorgen. Utskottet vill betona

det som sägs i motionen om strävan i samband med

budgetsaneringen att värna de kommunala

kärnverksamheterna. Samtidigt är det givetvis så att de

genomförda nedskärningarna i socialförsäkringarna kan ha

medverkat till att många fått svårigheter att klara sin

försörjning, vilket i sin tur inneburit ökade

socialbidragskostnader för kommunerna. Utskottet vill

understryka att de ökade statsbidragen främst syftar till

att vidmakthålla och förstärka kvaliteten inom

kärnverksamheterna. Genom tillskotten ges kommuner och

landsting möjlighet att behålla och utöka sin personal

inte minst inom äldreomsorgen. Utskottet vill också peka

på att pensionärernas ekonomi kommer att förbättras år

1999 genom att det fulla prisbasbeloppet återställs och

genom att bostadstillägget för de sämst ställda

pensionärerna höjs. Detta har varit möjligt genom

överenskommelsen mellan regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet de gröna i samband med utarbetandet av

budgetförslaget för år 1999. Enligt utskottets mening har

det genom den förda politiken och genom den uppgörelse som

träffats skapats goda möjligheter att undan för undan

förbättra kvaliteten i äldreomsorgen. Mot bakgrund av det

anförda är det enligt utskottet inte nödvändigt med ett

särskilt tillkännagivande, varför utskottet avstyrker

motion So311 (v) yrkande 1.

Anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner

Budgetpropositionen

Allmänt

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen

skall anvisa anslag för år 1999 under utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner. Utgiftsområdet omfattar

merparten av statens utgifter för bidrag till kommuner och

landsting.

Bidrag lämnas dels i form av ett allmänt finansiellt stöd

till kommuner och landsting (anslag A 1), dels i form av

ett bidrag för att åstadkomma likvärdiga ekonomiska

förutsättningar mellan kommuner respektive landsting

(anslag A 3). Utgiftsområdet omfattar också ett bidrag för

särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (anslag

A 2) och ett bidrag till Rådet för kommunal redovisning

(anslag A 4). För år 1999 föreslås därutöver ett särskilt

anslag för kompensation till kommuner och landsting för

regleringen av 1997 års skatteinkomster (anslag A 5).

Den totala beräknade utgiftsnivån för utgiftsområdet framgår av

följande sammanställning. Hänsyn har därvid tagits till en

höjning av statsbidragen om 4 000 miljoner kronor för vardera

åren 1999 och 2000 som aviserades i budgetpropositionen för år

1998 samt till det i årets budgetproposition aviserade

ytterligare resurstillskottet till kommuner och landsting med 2

000 miljoner kronor år 2001. Vid beräkningen av utgiftsnivån har

hänsyn vidare tagits till de regleringar som i propositionen

föreslås till följd av finansieringsprincipen och till

överenskommelsen från våren 1998 mellan regeringen och politiska

företrädare för de två kommunförbunden. Slutligen ingår i

utgiftsramen 2 600 miljoner kronor i engångsvis ersättning till

kommuners och landstings skatteinkomster för år 1997.

Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

----------------------------------------------------

Utfall Anslag1 Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat

1997 anslag anslag anslag

1998 prognos

1999 2000 2001

1998

----------------------------------------------------

87 330 97 319 96 829 103 565 105 087 107 267

----------------------------------------------------

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1998 i den ekonomiska

vårpropositionen.

Anslagen för år 1999

Till anslaget A 1 Generellt statsbidrag till

kommuner och landsting föreslås riksdagen

anvisa ett ramanslag uppgående till 78 680

miljoner kronor. Syftet med bidraget är att

utgöra ett allmänt finansiellt stöd till

verksamhet i kommuner och landsting. Bidraget

skall dessutom vara ett instrument för att

genomföra ekonomiska regleringar mellan

staten och kommuner respektive landsting.

Anslaget fördelas i relation till kommunens

eller landstingets invånarantal. En mindre

del av bidraget fördelas utifrån

åldersbaserade kriterier.

I enlighet med vad som angavs i den

ekonomiska vårpropositionen föreslår

regeringen att de generella statsbidragen

till kommuner och landsting för år 1999 höjs

med 4 000 miljoner kronor. För att möta de

ökande behoven inom skolan och äldreomsorgen

till följd av demografiska förändringar

föreslår regeringen att 50 % av det extra

tillskottet till kommunerna för år 1999

fördelas efter åldersrelaterade kriterier.

I propositionen redovisas även de regleringar

och andra förändringar som enligt regeringens

förslag skall påverka nivån på statsbidraget.

Det gäller bl.a. kompensation fr.o.m. år 1997

till kommuner respektive landsting för

ansvaret avseende pensioner och andra

trygghetsförmåner till lärare m.fl.,

effekterna fr.o.m. år 1998 av att

sjukvårdshuvudmännen tagit över

kostnadsansvaret för förbrukningsartiklar vid

inkontinens samt effekterna av att kommunerna

fr.o.m. år 1999 får det primära ansvaret för

unga lagöverträdare. Regeringen föreslår

också att en reglering görs eftersom de

kommunala skatteinkomsterna beräknas öka

drygt 1 000 miljoner kronor till följd av att

det reducerade basbelopp som används vid

beräkningen av pensioner höjs. I enlighet med

den överenskommelse som slutits mellan

regeringen och de två kommunförbunden

föreslås det generella statsbidraget sänkas i

motsvarande mån. (För en närmare redovisning

av de ekonomiska regleringarna, se

budgetpropositionen, utgiftsområde 25 avsnitt

3.4).

Till anslag A 2 Bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting

föreslår regeringen att riksdagen skall

anvisa ett reservationsanslag på 1 014

miljoner kronor. Syftet med anslaget är att

kunna utgöra stöd till kommuner och landsting

som på grund av speciella omständigheter kan

hamna i en särskilt svår ekonomisk situation.

Regeringen anser att en stor del av medlen

bör användas för stöd till kommuner med

övermäktiga åtaganden för boendet. Den

nyligen inrättade bostadsdelegationens

förvaltningskostnader skall finansieras under

detta anslag.

Till anslag A 3 Utjämningsbidrag till

kommuner och landsting föreslår regeringen

att riksdagen skall anvisa ett obetecknat

anslag på 21 270 miljoner kronor. Syftet med

det statliga utjämningsbidraget är att

åstadkomma likvärdiga ekonomiska

förutsättningar för kommuner respektive

landsting. Bidraget utjämnar såväl skillnader

i skattekraft som strukturella

kostnadsskillnader mellan kommuner respektive

landsting. Bidraget lämnas till kommuner

respektive landsting med en skattekraft lägre

än genomsnittet för riket och till kommuner

respektive landsting med ogynnsam

kostnadsstruktur.

Anslaget för utjämningsbidrag motsvarar

summan av samtliga bidrag som kommuner och

landsting får i både inkomst- och

kostnadsutjämningen. Bidraget motsvaras av

avgifter på statsbudgetens inkomstsida från

kommuner och landsting med en mera gynnsam

inkomst- och kostnadsstruktur. Inkomst- och

kostnadsutjämningen är statsfinansiellt

neutral, eftersom summan av bidrag och

avgifter är lika stora.

Till anslag A 4 Bidrag till Rådet för

kommunal redovisning föreslår regeringen att

riksdagen skall anvisa ett obetecknat anslag

på 700 000 kr. Syftet med bidraget är att

vara ett ekonomiskt stöd till Rådet för

kommunal redovisning, som är en ideell

förening för normbildning i

redovisningsfrågor för kommuner och

landsting. Medlemmar i rådet är staten,

Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet.

Till anslag A 5 Bidrag till kommuners och

landstings skatteinkomster år 1997 föreslår

regeringen att riksdagen skall anvisa ett

obetecknat anslag på 2 600 miljoner kronor.

Regeringen beslutade den 24 oktober 1996 om

uppräkningsfaktorer för beräkningar av 1997

års preliminära skatteinkomster. I samband

med detta gjordes en utfästelse om att

kommuner och landsting skulle få ekonomisk

kompensation om det skulle visa sig att de

slutliga skatteinkomsterna understiger de

preliminärt utbetalade. Kompensationen skulle

dock maximalt uppgå till 2 600 miljoner

kronor för kommuner och landsting

tillsammans.

Motionerna

I motion Fi208 av Carl Bildt m.fl. (m)

framhåller motionärerna att det är

skatteintäkterna som är basen för den

kommunala ekonomin. Tre fjärdedelar av de

kommunala inkomsterna utgörs av

skatteintäkter. Eftersom löneinkomsterna

svarar för huvuddelen av skatteunderlaget

ökar de kommunala skatteinkomsterna om den

svenska ekonomin växer och detta utan att

skattesatsen behöver höjas. Om den ekonomiska

tillväxten är god skapas successivt ett

utrymme för skattesänkningar.

I motionen hävdas att den ekonomiska politik

som Moderata samlingspartiet förordar ger

förutsättningar för ett snabbare växande

skatteunderlag. Som en följd av att fler

arbetstillfällen skapas ute i företagen

kommer kommunernas kostnader för socialbidrag

och arbetsmarknadsåtgärder att sjunka. Genom

en kombination av att den kommunala

verksamheten renodlas och effektiviseras, att

tidigare tillskott till statsbidraget

utnyttjas och ekonomin utvecklas skapas

utrymme för att sänka den kommunala

utdebiteringen samtidigt som kvaliteten på

kommunal service säkras. Ett genomförande av

partiets politik skulle enligt motionen redan

för år 1999 innebära en bättre

kommunalekonomisk utveckling med 2,7

miljarder kronor genom främst minskade

kostnader för socialbidrag och lägre

kommunala utgifter på grund av snabbare

produktivitetsutveckling.

Motionärerna understryker att de står bakom

finansieringsprincipen. Den innebär enligt

motionen att kommunernas ekonomiska ställning

inte skall förändras genom statliga beslut.

Skattesänkningar som påverkar det kommunala

skatteunderlaget och ökade kostnader genom

statliga beslut skall således kompenseras

fullt ut. Enligt motionen lämnas därför full

kompensation för förslagen om grundavdrag för

barn vid den kommunala beskattningen, för den

särskilda skattesänkningen för

arbetsinkomster vid den kommunala

beskattningen och för andra skatteförslag. På

motsvarande sätt får kommunerna överföra de

minskade kostnaderna till följd av

ytterligare en karensdag i sjukförsäkringen

till staten. Den sammantagna effekten av de

moderata förslagen innebär en ökning av ramen

för utgiftsområde 25 med sammanlagt 21 364

miljoner kronor för år 1999. För kommunerna

innebär detta dock ingen ökning av de reala

resurserna.

Av motionen framgår också att motionärerna

godtar regeringens förslag i

budgetpropositionen att de 200 kronor som

alla skattskyldiga med förvärvsinkomst

betalar i fast statlig inkomstskatt för år

1999 engångsvis skall tillföras

kommunsektorn. Syftet med åtgärden är att

kompensera kommunsektorn för bl.a. de

utgifter som Arbetsdomstolens dom i det s.k.

Törlingfallet om det kommunala

pensionsavtalet föranleder.

I motion Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c)

slås fast att Centerpartiet anser att

kommunerna bör tillföras ytterligare medel

enligt generella regler för möjlighet till

ökade satsningar på vård, omsorg och skola.

Det bör dock inte ske i enlighet med

regeringens förslag. Motionärerna avvisar

därför förslaget att det fasta beloppet vid

beskattning av förvärvsinkomster skall

tillfalla kommunerna. I stället vill

Centerpartiet kompensera kommunerna med 1 300

miljoner kronor i ökat anslag till det

generella statsbidraget.

Motionärerna anser också att de av

regeringen föreslagna 150 miljoner kronorna

år 1999 för ombyggnad av äldrebostäder bör

ingå i det generella statsbidraget som därmed

totalt bör öka med 1 450 miljoner kronor i

förhållande till propositionens förslag.

I motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

föreslås att anslagen inom utgiftsområde 25

skall minskas med sammanlagt 1 614 miljoner

kronor i förhållande till regeringens

förslag. Minskningen skall dels göras på

anslag A 1 Generellt statsbidrag till

kommuner och landsting med 800 miljoner

kronor, dels på anslag A 2 Bidrag till

särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting med 814 miljoner kronor.

I motion Fi606 av Lars Leijonborg och Camilla

Dahlin-Andersson (fp) ställs krav på

specialdestinering av de tillkommande

statsbidragen. Motionärerna pekar på riskerna

för att de nya resurserna kommer att hamna i

andra sektorer än kommunernas

kärnverksamheter, t.ex. för driftsbidrag till

underskottsbolag eller till nya äventyrsbad.

Kartläggningar som har gjorts visar också att

pengarna ofta används till annat. För att

tillförsäkra medborgarna att de nya pengarna

verkligen används till kärnverksamheterna

förordar motionärerna att pengarna skall

"öronmärkas". Motionärerna anser inte att

regeringens krav på utökade redovisningar och

uppföljningar ger tillräckliga garantier.

I motion Fi608 av Mats Odell m.fl. (kd)

framhåller motionärerna att verksamheterna

inom kommunsektorn på längre sikt endast kan

tryggas genom en stark

sysselsättningsutveckling i kombination med

fortsatta strukturreformer. På kort sikt är

det däremot motiverat med ökade resurser från

statligt håll så att de människor som nu

behöver och har rätt till fungerande service

kan få det. Mot denna bakgrund anser

Kristdemokraterna att ett nettotillskott på 1

miljard kronor för år 1999 utöver regeringens

förslag är motiverat.

Motionärerna understryker också att

kommunsektorn samtidigt påverkas av en rad

förändringar som Kristdemokraterna vill göra

på olika områden. Införandet av en andra

karensdag i sjukförsäkringen skulle enligt

motionen t.ex. minska de kommunala

kostnaderna med 300 miljoner kronor. Ett

återinförande av vårdnadsbidraget skulle

vidare innebära positiva kommunalekonomiska

konsekvenser liksom de höjda

pensionstillskotten. De sammantagna

förbättringarna för kommuner och landsting av

de kristdemokratiska förslagen beräknas i

motionen till 2 235 miljoner kronor för år

1999. I motionen förordas att dessa effekter

neutraliseras genom att motsvarande avdrag

görs från de generella statsbidragen. Totalt

innebär detta att anslag A 1 Generella

statsbidrag till kommuner och landsting bör

minska med 1 235 miljoner kronor i

förhållande till propositionens förslag.

Propositionens och motionernas förslag till anslag

inom utgiftsområde 25 framgår av följande tabell:

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Belopp i miljoner kronor

-----------------------------------------------------------------------

Oppositionspartiernas

förslag i förhållande till

regeringens förslag

-----------------------------------------------------------------------

Anslag Anslags-Regeringens (m) (kd) (c) (fp)

typ förslag

-----------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

A 1 Generellt statsbidrag (ram) 78 680,0 +21 -1 +1 -

till kom- 364,0 235,0 450,0 800,0

muner och landsting

-----------------------------------------------------------------------

A 2 Bidrag till särskilda (res.) 1 014,0 -

insatser i 814,0

vissa kommuner och

landsting

-----------------------------------------------------------------------

A 3 Statligt (obet.) 21 270,0

utjämningsbidrag till

kommuner och

landsting

-----------------------------------------------------------------------

A 4 Bidrag till Rådet för(obet.) 0,7

kom-

munal redovisning

-----------------------------------------------------------------------

A 5 Bidrag till kommuners(obet.) 2 600,0

och

landstings

skatteinkomster 1997

-----------------------------------------------------------------------

Summa

för 103 564,7 +21 -1 +1 -1

utgiftsområdet 364,0 235,0 450,0 614,0

-----------------------------------------------------------------------

Utskottets ställningstagande

På närmast föregående sidor har regeringens

förslag till medelsanvisning för anslagen inom

utgiftsområde 25 samt anslutande motionsförslag

redovisats. Utskottet övergår nu till att redovisa

sin samlade syn på anslagsfördelningen.

Ramen för utgiftsområdet

Riksdagen har efter förslag av utskottet i

betänkande 1998/99:FiU1 beslutat om ramar för

utgiftsområden och om beräkningen av statens

inkomster för budgetåret 1999. Ramen för

utgiftsområde 25 har därvid lagts fast till

103 565 miljoner kronor. Utskottet har därvid

ställt sig bakom den samhällsekonomiska bedömning

av det finansiella utrymmet för kommunsektorn som

regeringen har gjort i budgetpropositionen.

Utskottet noterade i samband därmed att den

allmänna ekonomiska utvecklingen och saneringen av

de offentliga finanserna skapat förutsättningar

för betydande höjningar av statsbidragen till

kommuner och landsting. Beslutade och aviserade

höjningar innebär att statsbidragsnivån successivt

kan höjas med 22 000 miljoner kronor mellan åren

1996 och 2001. Utskottet konstaterade också med

anledning av partiernas alternativa förslag till

ramar att det finns en hög grad av samstämmighet i

synen på betydelsen av de centrala verksamheter

som kommuner och landsting bedriver liksom till

behovet av att ge kommunsektorn goda

utvecklingsbetingelser. Utskottet ansåg i likhet

med vad som anges i propositionen att tillskotten

förutom att göra det möjligt att behålla

kvaliteten i kärnverksamheterna också kan

underlätta för kommuner och landsting att möta de

ökande behoven av kommunal service.

Vissa effekter av den tillfälliga överföringen av

ytterligare skattemedel till kommuner och

landsting i samband med indelningsändringar

För att utrymmet för skola, vård och omsorg inte

skall minskas som en följd av bl.a.

Arbetsdomstolens dom om det kommunala

pensionsavtalet föreslår regeringen i

budgetpropositionen att kommuner och landsting år

1999 tillförs 1 300 miljoner kronor genom att den

statliga skatt om 200 kr som utgår på fysiska

personers förvärvsinkomster skall utgöra kommunal

inkomstskatt. Utskottet behandlade förslaget i

sitt ovan nämnda betänkande om utgiftsramar och

inkomster (1998/99:FiU1). Enligt lagen skall 66,5

% av medlen utgöra skatt till kommun och 33,5 %

skall utgöra skatt till landsting. Medlen kommer

att betalas ut i januari 1999 i samband med de

reguljära utbetalningarna av kommunalskattemedel

med utgångspunkt från den indelning i kommuner och

landsting som råder vid ingången av år 1999.

På grund av att Göteborgs och Malmö kommuner

fr.o.m. år 1999 överlåter sina landstingsuppgifter

till landstingen i Västra Götalands län respektive

Skåne län kommer de två kommunerna inte att få del

av de medel som avser kompensation för retroaktiva

pensionsutbetalningar för dessa verksamhetsgrenar.

På motsvarande sätt kommer de aktuella landstingen

att bli överkompenserade. Utskottet utgår från att

dessa icke förutsedda effekter kommer att åtgärdas

genom överenskommelser mellan berörda kommuner och

landsting. Utskottet har erfarit att regeringen

noga följer frågan.

Anslagen inom utgiftsområdet

Oppositionspartierna har i motioner redovisat sina

alternativa förslag till anslag inom

utgiftsområdet.

Centerpartiet förespråkar i motion Fi210 ökade

satsningar på kommunsektorn. Samtidigt understryks

att det stora arbetet redan är gjort fram till

våren 1998 genom de tillskott på sammanlagt 20

miljarder kronor till kommunerna som Centerpartiet

bidrog till att få fram. Utskottet kan för sin del

konstatera att Centerpartiets förslag för år 1999

reellt sett ligger på samma nivå som

budgetpropositionens förslag men att partiet valt

att kompensera kommunerna för den s.k.

Törlingdomen med ett höjt generellt statsbidrag.

Utskottet ställer sig bakom förslaget i

budgetpropositionen och avstyrker motion Fi210 (c)

yrkande 25. Utskottet kan också notera att

Centerpartiets samlade förslag till utgifter inom

utgiftsområdet överskrider den av riksdagen

fastställda ramen.

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi211

reduceringar i förhållande till regeringens

förslag på vardera ca 800 miljoner kronor på

anslagen till generellt statsbidrag (A 1)

respektive till särskilda insatser (A 2). Enligt

motion Fi606 har motiven för anslaget till

särskilda insatser förskjutits över åren.

Folkpartiet motsätter sig att medlen alltmer

kommit att användas för att ge bidrag till

kommuner som misskött sina bolagsaffärer och inte

förmår ansvara för detta. Utskottet delar för sin

del de överväganden som gjorts i propositionen om

nivån på här aktuella anslag. Utskottet vill också

peka på att riksdagen våren 1998 i samband med

ställningstagandet till den bostadspolitiska

propositionen beslutat hur frågan om stöd till

kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet

skall hanteras (prop. 1997/98:119, bet.

1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306).

Utskottet delar inte heller det som sägs i motion

Fi606 (fp) om specialdestinering av tillkommande

statsbidrag. Det nuvarande statsbidragssystemet

bygger på den grundläggande tanken att det är

kommunernas uppgift att göra lokala prioriteringar

med utgångspunkt från det ansvar som

speciallagstiftningen anger för skolan m.fl.

kärnverksamheter med beaktande av det tillgängliga

resursutrymmet. Syftet med ett generellt system är

inte minst att främja det kommunala

självbestämmandet och anpassningen av den

kommunala verksamheten till lokala behov.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

Folkpartiet var en av de varmaste förespråkarna

för ett nytt generellt statsbidragssystem fr.o.m.

år 1993 och avskaffandet av flertalet

specialdestinerade statsbidrag. Utskottet

avstyrker motionerna Fi211 (fp) yrkande 8 och

Fi606 (fp) yrkande 1.

Kristdemokraterna tillgodoräknar sig i sin motion

Fi608 positiva kommunalekonomiska effekter i form

av minskade kommunala kostnader och ökade

kommunala skatteintäkter av sina olika förslag

till regeländringar. Redan år 1999 väntas

effekterna för kommunsektorn av Kristdemokraternas

politik förbättra de kommunala finanserna med

drygt 2,2 miljarder kronor. Utskottet vill erinra

om att flertalet av de förslag till förändringar

som det alternativa förslaget bygger på, t.ex.

införandet av ett vårdnadsbidrag och en andra

karensdag, redan tidigare avvisats av riksdagen. I

motionen hävdas att kommunsektorn med

Kristdemokraternas förslag får ett nettotillskott

år 1999 på 1 miljard kronor. Utskottet har

tidigare i betänkandet framhållit att kommuner och

landsting inte minst genom förbättrade

samhällsekonomiska förutsättningar till följd av

en framgångsrik budgetsanering kunnat tillföras

ett betydande resurstillskott. Utskottet anser att

kommuner och landsting med en kristdemokratisk

politik haft betydligt sämre möjligheter att

tillgodose de ökande behoven av inte minst vård

och omsorg. Utskottet avstyrker motion Fi608

yrkandena 2 och 3.

Moderata samlingspartiets kommunalekonomiska

alternativ framgår av motion Fi208. Redan i

samband med sin behandling i betänkandet

1998/99:FiU1 av ramen för utgiftsområde 25 pekade

utskottet på att Moderata samlingspartiet i sitt

senaste budgetalternativ gjort väsentliga

jämkningar i sitt sätt att redovisa konsekvenserna

på statsbudgeten av sina förslag för

kommunsektorn. Enligt det nu aktuella förslaget

förutsätts således kommuner och landsting

kompenseras för skattesänkningar som påverkar det

kommunala skatteunderlaget. För år 1999 handlar

det om ca 24 miljarder kronor, vilket i sin tur

får genomslag i form av en utvidgning för

utgiftsområde 25 med över 21 miljarder kronor.

Utskottet noterar att Moderaterna med bred

marginal överskrider den av riksdagen nyligen

fastställda ramen för utgiftsområde 25.

I motionen hänvisas till att Moderata

samlingspartiet står bakom den s.k.

finansieringsprincipen, som enligt motionärerna

innebär att kommunernas ekonomiska ställning inte

skall förändras genom statliga beslut. Utskottet

vill i sammanhanget emellertid understryka att

finansieringsprincipen, som tillämpas sedan år

1993, innebär att staten och kommunsektorn skall

göra en inbördes reglering när staten fattar

beslut om ändrade regler för kommunernas och

landstingens verksamheter. Principen omfattar

däremot inte beslut som inriktar sig på annat än

den kommunala verksamheten, även om de får

indirekta följder för kommunsektorn. Det kan t.ex.

gälla åtgärder som påverkar det kommunala

skatteunderlaget. Utskottet konstaterar samtidigt

att det är tillfredsställande att Moderaterna vill

kompensera kommuner och landsting för effekterna

av sina skatteförslag. Detta innebär dock inte att

kommunerna reellt sett får ökade resurser.

Förutom förändringar av statsbidragen till följd

av kompensation för förändrat skatteunderlag

påverkas statsbidragsnivån för år 1999 i det

moderata förslaget av kommunalekonomiska effekter

av en ändrad ekonomisk politik. Således hävdas i

motionen att en mer tillväxtorienterad politik

enligt moderat modell skulle skapa ett ökat

kommunalekonomiskt utrymme år 1999 på 2,7

miljarder kronor. Enligt utskottets mening skulle

de mycket omfattande skattesänkningar som föreslås

i motion Fi208 (m) leda till fördelningpolitiska

konsekvenser som är helt oacceptabla. Samtidigt är

riskerna stora för att Sverige ånyo kommer i ett

läge med instabila statsfinanser med negativa

effekter för både företagsklimatet och för den

ekonomiska tillväxten. Utskottet kan för sin del

inte ställa sig bakom en sådan politik. Utskottet

avstyrker motion Fi208 (m) yrkande 15.

Med vad utskottet här anfört tillstyrks

sammanfattningsvis förslaget till medelsanvisning

i propositionen och avstyrks motionerna Fi208 (m)

yrkande 15, Fi210 (c) yrkande 25, Fi211 (fp)

yrkande 8, Fi606 (fp) yrkande 1 samt Fi608 (kd)

yrkandena 2 och 3.

Beräkning av generellt statsbidrag vid

ändring i rikets indelning i kommuner och

landsting

Budgetpropositionen

Enligt regeringen bör det generella statsbidraget

i samband med ändringar i rikets indelning i

kommuner och landsting beräknas på grundval av den

indelning som gäller vid bidragsårets ingång.

Motsvarande gäller redan i dag vid beräkningen av

utjämningsbidrag och utjämningsavgift. Lagen

(1995:

1514) om generellt statsbidrag bör därför

kompletteras med en bestämmelse så att

indelningsändringar behandlas på motsvarande sätt

som när det gäller utjämningsbidrag och

utjämningsavgift.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att förslaget har beretts i

samråd med Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet. Utskottet tillstyrker

lagförslaget.

Villkoren för statsbidrag till kommuner

Motionen

I motion Fi611 av Håkan Juholt m.fl. (s) uttalas

att riksdag och regering under de senaste åren på

ett effektivt sätt i praktiken omöjliggjort för

kommunerna att genomföra skattehöjningar. Det sker

genom den lag som innebär att om en kommun eller

ett landsting höjer skatten så minskas det

generella statsbidraget med ett belopp som

motsvarar hälften av den ökning som följer av

skattehöjningen.

Motionärerna understryker att de

statsbidragshöjningar som genomförts sedan år 1996

är avsedda för skola, vård och omsorg och innebär

en förstärkning av den kommunala ekonomin och

därmed en ökad välfärd för invånarna. För de

flesta kommuner har de ökade statsbidragen varit

av stor betydelse. Motionärerna menar dock att de

aviserade skattesänkningarna i Stockholms kommun

tyder på att den nya borgerliga majoriteten anser

att det redan finns tillräckligt med resurser för

skola, vård och omsorg och att man därför kan

minska kommunens inkomster på detta sätt.

Enligt motionärernas uppfattning borde det finnas

samma tydliga samband mellan skattesänkningar och

statsbidrag som mellan skattehöjningar och

statsbidrag. Kommuner som anser att de befintliga

resurserna är tillräckliga för att säkerställa en

god kvalitet bör på motsvarande sätt förlora

statsbidrag. Dessa medel kan i stället överföras

till kommuner som har problem med att få

resurserna att räcka. I motionen ställs krav på

att regeringen bör återkomma med förslag till

åtgärder som jämställer villkoren för statsbidrag

mellan kommuner som beslutar att höja respektive

sänka skatten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att bestämmelserna om

minskning i särskilda fall av det generella

statsbidraget skall ses i sammanhang med

saneringen av de offentliga finanserna. För att

förbättra kontrollen över utgiftsutvecklingen har

riksdagen fr.o.m. år 1997 fastställt ett tak för

de offentliga utgifterna. Utgiftstaket för

kommuner och landsting har getts en annan innebörd

eftersom staten inte direkt kan styra de kommunala

utgifterna. Målet om utgiftsbegränsning för

kommunsektorn kan i stället uppnås genom vissa

restriktioner för inkomstutvecklingen, främst vad

avser skattemedel och statsbidrag. Med hjälp av

sådana restriktioner i kombination med det

lagstadgade balanskravet från år 2000 kan

statsmakterna uppnå att utvecklingen av de

kommunala utgifterna begränsas till en nivå som är

långsiktigt samhällsekonomiskt hållbar. Syftet med

lagen är främst att undvika att grunden för det

offentliga utgiftstaket rycks undan genom att

kommuner och landsting höjer skatten. Lagen utgör

därmed en del i strävandena att åstadkomma

stabilitet i de offentliga finanserna.

Utskottet kan således konstatera att motiven till

den här aktuella lagstiftningen i första hand är

av samhällsekonomisk karaktär. I samband med

lagens införande konstaterade utskottet (bet.

1996/97:FiU6 s. 5) att den konstruktion som valts

som spärr mot höjningar av den kommunala

utdebiteringen var en lämplig avvägning mellan

kraven på samhällsekonomisk balans och kraven på

kommunal självstyrelse. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Fi611 (s).

Villkoren för statsbidrag i samband med

indelningsändringar

Motionen

I motion Fi612 av Märta Johansson (s) framhålls

att ansvaret för hemsjukvården kommer att

överföras från Bohuslandstinget till kommunerna i

samband med bildandet av det nya landstinget i

Västra Götalands län. Detta innebär enligt

motionären ökade kostnader för kommunerna i norra

Bohuslän. Motionären konstaterar samtidigt att

kommunerna i Västra Götalands län i samband med

bildandet av det nya länet fått lagstöd för att

jämna ut kostnaderna mellan kommunerna till följd

av verksamhetsöverföringar. Lagen innebär dock

inte någon skyldighet att lämna bidrag utan är

helt frivillig. I den mån som den mellankommunala

utjämningen inte medger en lösning av

kostnadsskillnaderna mellan berörda kommuner bör

enligt motionären möjligheter ges till enskilda

kommuner i Bohuslän att öka utdebiteringen inom

ramen för oförändrat skatteuttag utan att staten

kräver in hälften av intäktsökningen.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av motionen får kommunerna i Västra

Götalands län lämna bidrag till varandra om det

behövs för kostnadsutjämning mellan kommunerna

till följd av att kommunerna vid

verksamhetsöverföringar mellan kommuner och

landsting har olika kostnader för den verksamhet

som överlåts. Det sker med stöd av lagen

(1998:587) om rätt för landstinget och kommunerna

i Skåne län och Västra Götalands län att lämna

bidrag till annan kommun.

Utskottet vill peka på att regeringen den 12

november 1998 fattat beslut med anledning av

framställningar från ett antal kommuner i Bohuslän

om undantag från lagen (1996:1061) om minskning i

särskilda fall av det generella statsbidraget till

kommuner och landsting 1997-1999. Regeringen har

därvid inte funnit skäl att föreslå riksdagen en

sådan ändring i lagen som föreslagits av

kommunerna. Regeringen anger också att kommunerna

genom den särskilda lagstiftningen för Skåne län

och Västra Götalands län har möjlighet att lämna

bidrag för att jämna ut kostnadsskillnaderna.

Regeringen har dessutom utsett en förhandlare som

skall bistå landstinget och kommunerna i arbetet

med att träffa en överenskommelse om ekonomisk

reglering med anledning av den ändrade indelningen

i Västra Götalands län. Med vad utskottet här

anfört avstyrks motion Fi612 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvecklingen inom

kommunsektorn

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Fi608 yrkande 1

och 1998/99:So311 yrkande 1,

res. 1 (kd)

res. 2 (m) - motiv.

2. beträffande anslagen inom

utgiftsområde 25 budgetåret 1999

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 25 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 1998/99:Fi208 (m) yrkande 15,

1998/99:Fi210 (c) yrkande 25, 1998/99:Fi211

(fp) yrkande 8 i denna del, 1998/99:Fi606

yrkande 1 samt 1998/99:Fi608 yrkandena 2 och 3

för budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

enligt utskottets förslag i appendix till

hemställan,

3. beträffande beräkning av generellt

statsbidrag vid ändring i rikets indelning i

kommuner och landsting

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 25 yrkande 1 antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1514) om generellt statsbidrag till

kommuner och landsting,

4. beträffande villkoren för statsbidrag

till kommuner

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi611,

5. beträffande villkoren för statsbidrag

i samband med indelningsändringar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi612.

Stockholm den 3 december 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats

Odell (kd), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner

(s), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),

Fredrik Reinfeldt (m), Sven-Erik Österberg (s),

Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm

(m), Peter Eriksson (mp), Lena Ek (c), Gunnar Axén

(m), Jörgen Andersson (s), Marie Engström (v) och

Camilla Dahlin-Andersson (fp).

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna har avgivit särskilda yttranden.

1 000-tal kronor

---------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets

---------------------------------------------------------

Anslag

förslag

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

A Bidrag och ersättning till kommuner och

landsting

---------------------------------------------------------

1 Generellt statsbidrag till kommuner och 78 680 000

landsting (ram)

---------------------------------------------------------

2 Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och landsting (res.)

1 014 000

---------------------------------------------------------

3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner 21 270 000

och landsting (obet.)

---------------------------------------------------------

4 Bidrag till Rådet för kommunal 700

redovisning (obet.)

---------------------------------------------------------

5 Bidrag till kommuners och landstings

skatteinkomster år 1997 (obet.)

2 600 000

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 103 564 700

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Reservationer

1. Utvecklingen inom kommunsektorn (mom. 1)

(kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet

Utvecklingen inom kommunsektorn bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill understryka betydelsen av att

kommunsektorns långsiktiga resursbehov tryggas.

Samtidigt kan utskottet konstatera att sektorns samlade

resurser kraftigt har skurits ner under den

socialdemokratiska regeringsperioden, inte minst till

följd av de successivt ökande egenavgifterna. Under

nästa år kommer de avdragsgilla egenavgifterna att dra

undan kommunala skatteintäkter på i storleksordningen 18

miljarder kronor.

Det finns vidare ett nära samband mellan kommunsektorns

skatteinkomster och sysselsättningsutvecklingen inom den

privata sektorn. Den ensidiga inriktningen på

budgetsanering och de begränade insatserna för att

förbättra företagsklimatet och landets långsiktiga

tillväxtförutsättningar har inneburit att

sysselsättningen utvecklats ogynnsamt och hittills i år

är lägre än under samma period år 1995. Enligt

utskottets mening är sysselsättningsutvecklingen den

viktigaste enskilda faktorn som kan säkra kommunsektorns

finanser sett i ett längre perspektiv. Fler sysselsatta

betyder fler skattebetalare och därmed ökade

skatteinkomster men också färre arbetslösa och därmed

färre personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Andra viktiga frågor för kommunsektorn långsiktiga

utveckling är ett fortsatt arbete med att effektivisera

och samordna verksamheter för att därigenom frigöra

resurser, en förbättring av upphandlingen liksom en

större användning av privata entreprenörer samt ett

bättre utnyttjande av den nya informationstekniken för

att minska administrationen.

Utskottet tillstyrker därmed motion Fi608 (kd) yrkande

1 och avstyrker motion So311 (v) yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande utvecklingen inom kommunsektorn

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi608

yrkande 1 och med avslag på motion

1998/99:So311 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utvecklingen inom kommunsektorn (mom. 1,

motiveringen) (m)

Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och

Anna Åkerhielm (alla m) anser att utskottets

ställningstagande i avsnittet Utvecklingen inom

kommunsektorn bort ha följande lydelse:

Utskottet delar det som står i motion Fi208 (m) om att

ansvaret för de brister som uppmärksammats inom de

kommunala kärnverksamheterna främst måste bäras av

Socialdemokraterna. Förutom regeringsansvaret har man

under den förra mandatperioden haft makten i cirka 200

kommuner och i samtliga landsting utom ett. Partiet och

dess företrädare har inte förmått att prioritera inom

ramen för de stora resurser som finns i den kommunala

sektorn. Man har inte heller lyckats utnyttja resurserna

tillräckligt effektivt. Följden har blivit att de

svenska medborgarna betalar världens högsta skatter men

inte får världens bästa välfärd.

Enligt utskottet är den förda poltiken kortsynt. I

stället för att förbättra förutsättningarna för

kommunerna genom tillväxt av skatteunderlaget,

effektivitetsarbete och prioritering av

kärnverksamheterna tror man sig lösa problemen genom

ytterligare statsbidrag. Dessutom försvåras en

långsiktig kommunal politik genom att staten ständigt

ändrar kommunernas förutsättningar. Den nödvändiga

förändringen av gamla strukturer i kommunsektorn hindras

genom regeringens politik. Därigenom finns risker för

att den primära verksamheten hotas eller trängs ut.

Regeringens metod att undvika kraven på förnyelse

motverkar också den utveckling som är nödvändig för en

god och stabil kommunal ekonomi, nämligen en tillväxt i

skattebasen genom fler och nya jobb.

Utskottet menar att den kommunala sektorns stora

omfattning - den samlade kommunsektorns inkomster

beräknas år 1999 uppgå till 463 miljarder kronor -

understryker betydelsen av att pengarna används väl.

Grunden för den kommunala ekonomin är skatteintäkterna,

dvs. den andel av medborgarnas inkomster man tar i

anspråk. Detta framstår klart eftersom ca 67 % av

inkomsterna utgörs av skatteinkomster medan

statsbidragen utgör ca 20 % och avgifterna ca 13 %.

Enligt utskottets uppfattning är därför det bästa

sättet att stärka den kommunala ekonomin och skapa

utrymme för god service och lägre skatter att se till

att skattebetalarna blir fler. En ökning av

arbetsinkomsterna med 1 % årligen i tre år innebär

förbättrade skatteintäkter med ca 10 miljarder kronor.

Kommunernas ekonomiska problem löses således främst

genom en politik som leder till att fler jobb växer fram

i företagen. Genom en sådan utveckling underlättas

finansieringen av kärnuppgifterna samtidigt som utrymmet

för skattesänkningar ökar.

Utskottet kan mot den här tecknade

bakgrunden inte ställa sig bakom vad

som i motionerna Fi608 (kd) och So311

(v) sägs om utvecklingen inom

kommunsektorn. Utskottet avstyrker

således motionerna Fi608 (kd) yrkande

1 och So311 (v) yrkande 1.

Särskilda yttranden

1. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret

1999 (mom. 2) (m)

Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och

Anna Åkerhielm (alla m) anför:

I riksdagen finns en majoritet bestående

Socialdemokrater, Vänsterpartister och Miljöpartister

för förslagen i budgetpropositionen (prop. 1998/99:1)

beträffande ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster

avseende år 1999 i den statliga budgeten. Samma

majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2000 och

2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inrikting av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag

syftar till att skapa förutsättningar för ett

ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige.

Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa.

Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka

samtidigt som den sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större

ekonomisk sjävständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar

för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt

värnar vi de människor som är i störst behov av

gemensamma insatser och som har små eller inga

möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall tillföras resurser för

att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de

uppgifter som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom besluten den 2

december valt en annan inriktning av politiken, deltar

vi inte i detaljbesluten.

I detta yttrande redovisar vi våra synpunkter på

utgiftsområde 25. Samtidigt vill vi understryka det som

sägs i vår reservation till detta betänkande under

moment 1 om utvecklingen inom kommunsektorn. Genom den

ekonomiska politik som Moderata samlingspartiet

redovisat i motion Fi208 skapas förutsättningar för ett

snabbt växande skatteunderlag. I nedanstående

sammanställning visas hur en förbättring av

skatteunderlag och produktivitetsutveckling med en

procent årligen från år 1999 i kombination med minskade

kostnader skulle förbättra den kommunala ekonomin. Med

tanke på att den omläggning av politiken som vi föreslår

inte skulle träda i kraft förrän kring årsskiftet har vi

inte beräknat någon ökning av skatteunderlaget för år

1999 utan enbart en produktivitetsförbättring på en halv

procent.

Kommunalekonomiska effekter av en bättre ekonomisk utveckling

Miljarder kronor

-----------------------------------------------------------

1999 2000 2001

-----------------------------------------------------------

Ökade skatteintäkter för 0 3,0 6,3

kommunsektorn vid snabbare ökning av

skatteunderlaget

-----------------------------------------------------------

Minskade kostnader för socialbidrag 1,0 2,5 4,0

-----------------------------------------------------------

Minskade kostnader för - 1,0 2,0

arbetsmarknadsåtgärder

-----------------------------------------------------------

Lägre utgifter för kommunsektorn vid 1,7 5,4 9,3

snabbare produktivitetstillväxt

-----------------------------------------------------------

Förbättring av den kommunala ekonomin 2,7 11,9 21,6

-----------------------------------------------------------

Genom en kombination av att den kommunala verksamheten renodlas

och effektiviseras, att tidigare tillskott till statsbidraget

utnyttjas och ekonomin utvecklas starkare skapas utrymme för

att sänka den kommunala utdebiteringen samtidigt som kvaliteten

på kommunal service säkras. I vissa kommuner kommer

skattesänkningar att kunna genomföras på kort sikt. Men i andra

kommuner får det betraktas som en bedrift att den kommunala

servicen kan upprätthållas med nuvarande skattesats, främst

till följd av det grundlagsstridiga skatteutjämningssystemet.

För att möjliggöra sänkt kommunalskatt i hela landet föreslår

vi att staten övertar kostnader som åvilar kommunerna. Vi

föreslår i annat sammanhang att en nationell skolpeng införs.

Innebörden av förslaget är att staten övertar

finansieringsansvaret för grundskolan år 2000, då motsvarande

10 miljarder kronor tillförs kommunsektorn. År 2001 tillförs

20 miljarder kronor. Kommunerna svarar för mellanskillnaden

intill det att staten genom fortsatta besparingar kan

finansiera grundskolan helt. Kommunerna avlastas därmed

kostnader för grundskolan som år 2000 motsvarar en sänkning av

den kommunala utdebiteringen med 1 krona och år 2001

ytterligare 1 krona.

Nedan redovisas hur ett skattesänkningsutrymme kan skapas i

kommunsektorn med hjälp av en tillväxt- och sysselsättningsorienterad

politik

Kommunalekonomiskt utrymme

Miljarder kronor

----------------------------------------------------------

1999 2000 2001

----------------------------------------------------------

Förbättring av den kommunala 2,7 11,9 21,6

ekonomin

----------------------------------------------------------

Mindre ökning av statsbidragen 0,0 -8,0 -10,0

----------------------------------------------------------

Statligt övertagande av kommunala 0,0 10,2 21,0

kostnader

----------------------------------------------------------

Sänkt kommunalskatt enligt 0,0 -10,2 -21,0

överenskommelse med kommunerna

----------------------------------------------------------

Återstående utrymme

2,7 3,9 11,6

----------------------------------------------------------

Moderata samlingspartiet står bakom finansieringsprincipen. Det innebär att

kommunernas ekonomiska ställning inte skall förändras genom statliga beslut. I

vår ekonomisk-politiska motion Fi208 föreslås ett antal förändringar i

nuvarande avvägning av uppgifter mellan stat och kommun liksom skattesänkningar

som påverkar det kommunala skatteunderlaget. I alla dessa avseenden kompenseras

kommunerna fullt ut för minskat skatteunderlag eller ökade kostnader. Full

kompensation lämnas således för förslagen om grundavdrag för barn vid den

kommunala beskattningen, för den särskilda skattesänkningen för arbetsinkomster

vid den kommunala beskattningen och för andra skatteförslag.

Förändring enligt finansieringsprincipen

Miljarder kronor

--------------------------------------------------------

| | 1999 | 2000 |2001|

--------------------------------------------------------

|Assistansersättningen förstatligas| | | |

| | -1,39 |-1,46 |-1,52

|

--------------------------------------------------------

|Effekter av vårdnadsbidraget | -2,40 |-2,40 |-2,40

|

--------------------------------------------------------

|Assistans för äldre | -0,09 |-0,17 |-0,25

|

--------------------------------------------------------

|Efterlevandepensionen | -0,35 |-0,33 |-0,32

|

--------------------------------------------------------

|Sjukpenningförändringar | 0,49 | 0,49 |0,49|

--------------------------------------------------------

|Föräldraförsäkringen | 0,53 | 0,48 |0,46|

--------------------------------------------------------

|A-kassan | 0,87 | 0,75 |0,69|

--------------------------------------------------------

|Aids | -0,01 | 0,00 |0,00|

--------------------------------------------------------

|Kompensation för förändrat | 23,72 |33,80 |41,23

|

|skatteunderlag | | | |

--------------------------------------------------------

|Ersättning till staten för | 0,00 |-39,80| -|

|övertagande av | | |29,00

|

| | | | |

|kostnaden för grundskolan | | | |

--------------------------------------------------------

|Summa | | | |

| | 21,36 |-8,64 |9,39|

--------------------------------------------------------

2. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret 1999 (mom. 2) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:

Den 2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de

olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för

år 1999. Samtidigt beslutades om en preliminär fördelning av statens utgifter

för budgetåren 2000 och 2001. Under den fortsatta beredningen av anslagen får

dessa ramar inte överskridas. Vidare gäller enligt bestämmelserna i

riksdagsordningen att anslagen inom respektive utgiftsområde skall fastställas

med ett beslut.

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner lagt fram sina förslag

till inriktning av den ekonomiska politiken och av budgetpolitiken. När

riksdagens majoritet nu genom beslutet den 2 december valt en annan inriktning

av politiken, har vi inga synpunkter på utformningen av detaljbesluten. När det

gäller anslagen inom utgiftsområde 25 vill vi understryka att verksamheterna i

kommuner och landsting på längre sikt endast kan tryggas genom en stark

sysselsättningsutveckling i kombination med fortsatta strukturreformer. På kort

sikt är det däremot motiverat med ökade statliga resurser för att tillgodose

omedelbara behov och få till stånd en fungerande service. Kristdemokraterna

anser därför att ett nettotillskott på en miljard kronor för år 1999 är

motiverat.

3. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret 1999 (mom. 2) (c)

Lena Ek (c) anför:

Den 2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de

olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för

år 1999. Samtidigt beslutades om en preliminär fördelning av statens utgifter

för budgetåren 2000 och 2001. Under den fortsatta beredningen av anslagen får

dessa ramar inte överskridas. Vidare gäller enligt bestämmelserna i

riksdagsordningen att anslagen inom respektive utgiftsområde skall fastställas

med ett beslut.

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner lagt fram sina förslag till

inriktning av den ekonomiska politiken och av budgetpolitiken. När riksdagens

majoritet nu genom beslutet den 2 december valt en annan inriktning av

politiken, har vi inga synpunkter på utformningen av detaljbesluten. Våra

förslag till anslag inom utgiftsområde 25 framgår av vår partimotion Fi210 (c).

Centerpartiet avvisar där regeringens förslag att det fasta beloppet vid

beskattning av förvärvsinkomster skall tillfalla kommunerna. Enligt vår mening

är detta en åtgärd av engångskaraktär och en eftergift åt den politiska

vänstern. Centerpartiet anser att kommunerna bör tillföras ytterligare medel

enligt generella regler för att ge möjlighet till ökade statsningar på vård,

skola och omsorg. Det bör dock inte ske i enlighet med regeringens förslag. Vi

avser i stället att kompensera kommunerna med 1 300 miljoner kronor i ökat

generellt statsbidrag för år 1999.

Centerpartiet anser vidare att de av regeringen föreslagna 150 miljoner

kronorna år 1999 för ombyggnad av äldrebostäder bör ingå i det generella

statsbidraget, vilket ger en total anslagsökning med 1 450 miljoner kronor för

nästa budgetår på detta anslag.

4. Anslagen inom utgiftsområde 25 budgetåret 1999 (mom. 2) (fp)

Camilla Dahlin-Andersson (fp) anför:

Den 2 december 1998 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de

olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för

år 1999. Samtidigt beslutades om en preliminär fördelning av statens utgifter

för budgetåren 2000 och 2001. Under den fortsatta beredningen av anslagen får

dessa ramar inte överskridas. Vidare gäller enligt bestämmelserna i

riksdagsordningen att anslagen inom respektive utgiftsområde skall fastställas

med ett beslut.

Folkpartiet liberalerna har i parti- och kommittémotioner lagt fram sina

förslag till inriktning av den ekonomiska politiken och av budgetpolitiken. När

riksdagens majoritet nu genom beslutet den 2 december valt en annan inriktning

av politiken, har vi inga synpunkter på detaljbesluten. Vi anser att anslagen

inom utgiftsområde 25 för nästa budgetår bör minska med sammanlagt 1 614

miljoner kronor i föhållande till förslagen i budgetpropositionen. 800 miljoner

kronor av anslaget A 1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting bör

föras till anslaget B 8 Kostnader för statlig assistansersättning inom

utgiftsområde 9 som en följd av vårt förslag om återförande av ansvaret för

assistansersättningen till staten.

Vi anser också att anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och landsting - den s.k. kommunakuten - bör minskas med 814 miljoner

kronor. Enligt vår uppfattning kan den kommunala bolagskrisen hanteras på ett

sätt som är mindre kostsamt för skattebetalarna. Inriktningen bör vara att de

kommunala kärnverksamheterna och de boende i de kommunala bostadsbolagen skall

hållas skadelösa. Det är däremot inget egenvärde att rädda bolagen i sig från

konkurs. Vi avvisar därför regeringens tankar om stöd för rekonstruktioner och

vidare drift av kommunala bolag.

200 miljoner kronor därav bör föras till anslag B 2 Särskilda insatser i

utsatta bostadsområden inom utgiftsområde 8. 14 miljoner kronor bör för år 1999

föras till anslag A 4 Insatser mot aids inom utgiftsområde 9.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till

kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till

kommuner och landsting skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande ly-

delse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

----------------------------------------------------

3 a §

---------------------------------------------

Ändras indelningen

av kommuner eller

landsting, beräknas

bidraget på grundval

av den indelning som

gäller vid

bidragsårets ingång.

---------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.