Bet. 1998/99:FiU5

Finansutskottets betänkande

1998/99:FIU05

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

gemenskapen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

FiU5

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens

förslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till

Europeiska gemenskapen. Utskottet tar vidare upp det

finansiella perspektivet för åren 2000-2006. En

motion avstyrks.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

I proposition 1998/99:1 Budgetpropositionen för

1999, i vad avser utgiftsområde 27 Avgiften till

Europeiska gemenskapen, föreslår regeringen

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda

staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för

budgetåret 1999 avseende åtagandebemyndiganden

(avsnitt 5),

2. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslaget under utgiftsområde 27 Avgiften till

Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning:

-----------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

Anslagsbelopp

1 000-tal

kr

-----------------------------------------------------------

A 1

Avgiften till Europeiska

gemenskapens

ramanslag 21 908 000

budget

-----------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet

21 908 000

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

Motionen

1998/99:Fi911 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen

beslutar att

komplettera målet när det gäller avgiften till Europeiska gemenskapen,

utgiftsområde

27, med att den svenska andelen av EU:s budget bör minska.

Utfrågning

Utskottet höll den 12 november 1998 en intern utfrågning med

företrädare för

Finansdepartementet om bl.a. det finansiella perspektivet.

Utskottet

Inledning

Europeiska unionen disponerar en budget för finansiella åtaganden på unio

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till budgeten. Utgifterna för budgetåre

avser Sveriges betalningar under budgetåret till Europeiska kommissionen avsee

budgeten för 1999 inklusive eventuella korrigeringar avseende tidigare år. EU-b

fastställs för 1999 för första gången i euro, men betalning av avgiften sker i

Avgiften kan under året förändras till följd av faktisk uppbörd av tull

importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år, tilläggsbudget

gemenskapsnivå, valutakursändringar samt andra korrigeringar av avgiften.

Anslag och åtagandebemyndiganden

Propositionen

Regeringen föreslår att 21 908 000 000 kr anvisas inom utgiftsområdet för bud

1999. Medlen föreslås bli anvisade under anslaget A 1 Avgiften till Eur

gemenskapens budget (yrkande 2).

För budgetåret 1998 har fyra anslag förts upp inom utgiftsområdet. Rege

föreslår nu för 1999 att anslagen inom utgiftsområdet förs samman till et

anslag, anslaget A 1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget. Under detta

kommer fem anslagsposter att redovisas. Anslagsposterna utgörs dels av d

tidigare anslagen (tullavgift, särskilda jordbrukstullar och sockerav

mervärdesskattebaserad avgift samt avgift baserad på bruttonationalinkomsten),

anslagsposten Avgift till Storbritanniens budgetreduktion. För 1999 b

anslagsposterna under anslag A 1 uppgå till följande belopp (tusental kronor):

------------------------------------------------------

A 1.1 Tullavgift 2 740 000

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

A 1.2 Särskilda jordbrukstullar och 423 000

sockeravgifter

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

A 1.3 Mervärdesskattebaserad avgift 8 757 000

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

A 1.4 Avgift baserad på 9 988 000

bruttonationalinkomsten

------------------------------------------------------

Det är enligt regeringen inte meningsfullt att för närvarande göra en p

utvecklingen på anslagsposten avseende Storbritanniens budgetreduktion s

redovisas på de fyra övriga anslagsposterna. I kommande budgetpropositi

redovisningen av avgiftens fördelning också att avse avgiften med anl

Storbritanniens budgetreduktion.

Anslagen förs samman för att uppnå en önskvärd flexibilitet mellan de olika

Sveriges avgift. I propositionen uppges att förändringen av anslagsstrukturen

leda till att riksdagen erhåller mindre information än tidigare. Regeringen

informera riksdagen om anslagsposterna med samma detaljeringsgrad som gäller fö

Finansiering av budgeten med avgifter från medlemsländerna avser utgifterna

betalningsbemyndiganden (anslag). Åtagandebemyndiganden ger inte upphov till sa

betalningsansvar men uttrycker utgiftsåtagandet för flera kommande år. Regering

att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig högst det utgiftsåtagande so

EU-budgeten för budgetåret 1999 (yrkande 1). Enligt en grov fördelning av åta

Sveriges andel motsvarande ca 21 570 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har den 2 december 1998 beslutat om utgiftsramar för 1999 för statsb

utgiftsområden (bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38). Under riksdagens fortsatt

av anslagen får dessa ramar inte överskridas. För utgiftsområde 27 Avg

Europeiska gemenskapen beslutade riksdagen att fastställa ramen till 21 90

kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning (yrkande

tillstyrks förslaget om åtagandebemyndiganden (yrkande 1).

Motion om komplettering av målen för utgiftsområdet

I kommittémotion Fi911 av Mats Odell m.fl. (kd) anförs att riksdagen bör ge re

uppdrag att driva kravet på en omfördelning i riktning mot ökad rä

finansieringen av EU:s budget. Riksdagen bör, enligt motionärerna, besluta att

målen för utgiftsområde 27 med att den svenska andelen av EU:s budget bör minsk

Utskottets ställningstagande

Beräkningen av anslaget för det kommande budgetåret utgår från kommissionens bu

för 1999, vilket för närvarande är under behandling i rådet och p

Budgetpolitiken på lite längre sikt kommer i stor utsträckning att styras av d

beslutet om finansiella ramar efter 1999. Förhandlingar om ett nytt finansiellt

sker inom ramen för Agenda 2000. Beslut om det nya finansiella perspektivet,

gälla åren 2000-2006, förväntas enligt slutsatserna från Europeiska rådets möte

att fattas senast i mars 1999.

Vid behandlingen av det nu aktuella utgiftsområdet inför budgetåret 1998

utskottet EU-kommissionens förslag i dokumentet Agenda 2000. Utskottet konstate

övergripande svensk reaktion var att förslaget i otillräcklig utsträckning

kommande utvidgning. Utgångspunkten för den svenska hållningen var att tak

medel kan och bör vara oförändrat även efter en fullständig utvidgning, dvs. h

av BNI. Den svenska regeringen intog vidare bl.a. ståndpunkten att en korrigeri

bör införas för att begränsa enskilda medlemsländers bidrag till finansiering

budgeten. Utskottet kunde med tillfredsställelse konstatera att regeringens s

låg väl i linje med de budgetpolitiska riktlinjer utskottet tidigare ställt

(bet. 1997/98:FiU5). Utskottet har också påpekat att den svenska regeringen

med andra medlemsländer i Ekofinrådet har aktualiserat ett tak för medlemsa

bl.a. syftar till att minska Sveriges nettobidrag till EU (1997/98:FiU3y).

Kommissionen presenterade den 7 oktober 1998 en rapport om systemet med e

Kommissionen tar upp följande alternativa lösningar på problemet med bördeförde

- åtgärder på inkomstsidan i form av avskaffad korrektion för Storbritannie

användning av BNI-avgiften,

- åtgärder på utgiftssidan av EU:s budget i form av nationell medfina

jordbrukspolitiken (direktstöden),

- åtgärder via nettobidraget i form av en nettokorrigeringsmekanism.

Motivet för den svenska önskan om förändrad bördefördelning är att Sverige e

att utgifterna över statsbudgeten för EU-medlemskapet skall begränsas. Sver

således en lösning som avlastar statsbudgeten och som påverkar betalningarn

budget. I och för sig kan kommissionens samtliga tre alternativ uppfylla d

Nationell medfinansiering av jordbrukspolitiken har dock flest principiella

Korrigeringsmekanismen och åtgärder på inkomstsidan ger bäst

Nettokorrigeringsmekanismen ger det bästa utfallet för Sverige och ger ocks

långsiktiga skyddet mot alltför stor finansieringsbörda.

Utskottet vill erinra om att målen för den svenska EU-budgetpolitiken bl.a.

Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom

1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Målen ligger fast. Regering

propositionen att dessa riktlinjer utgör grunden för svenska ställnings

förhandlingarna om det nya finansiella perspektivet. Det kan nämnas att det

perspektivet togs upp vid den ovan nämnda utfrågningen i finansutskottet o

svenska ställningstagandena har varit föremål för samråd i EU-nämnden.

Utskottet förutsätter att regeringen med all kraft driver kravet på en

problemet med bördefördelningen. Utskottet vill understryka vikten av att d

avgiften till EU kan begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Ett kraftful

från regeringens sida i denna fråga stämmer med de budgetpolitiska rikt

riksdagen tidigare har ställt sig bakom. Något beslut i enlighet med vad som

motionen är dock inte nödvändigt.

Motion Fi911 (kd) avstyrks med hänvisning till det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget inom utgiftsområde 27

budgetåret 1999

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 27 yrkan

utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt utskottets fö

appendix till hemställan,

2. beträffande åtaganden som följer av EU-budgeten

för budgetåret 1999

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 27 yrkande

ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 1999 a

åtagandebemyndiganden,

3. beträffande komplettering av målen för

utgiftsområdet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi911.

res. 1 (kd)

res. 2 (c) - motiv.

Stockholm den 3 december 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Bengt Silfvers

Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt

Erik Österberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Pet

(mp), Lena Ek (c), Gunnar Axén (m), Jörgen Andersson (s), Marie Engström (v)

Dahlin-Andersson (fp).

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska ge

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin

1 000-tal kronor

----------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets

----------------------------------------------------------

Anslag

förslag

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

A Avgiften till Europeiska gemenskapens budget

----------------------------------------------------------

1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget 21 908

(ram) 000

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 21 908

000

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

Reservationer

1. Komplettering av målen för utgiftsområdet (mom. 3) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Motion om komplet

utgiftsområdet bort ha följande lydelse:

Beräkningen av anslaget för det kommande budgetåret utgår från kommissionens b

vilket för närvarande är under behandling i rådet och parlamentet. Budgetpo

sikt kommer i stor utsträckning att styras av det kommande beslutet om finansi

Förhandlingar om ett nytt finansiellt perspektiv sker inom ramen för Agenda 2

finansiella perspektivet, som skall gälla åren 2000-2006, förväntas enli

Europeiska rådets möte i Cardiff att fattas senast i mars 1999.

Sverige, Tyskland, Nederländerna och Österrike är de länder som missgynnas m

system för medlemsavgifter. Sveriges bruttoavgift för 1999 uppgår till nära 22

motsvarar 2 500 kronor per person och år. Motsvarande siffra för Storbritannie

Detta trots att britterna är betydligt rikare, mätt i BNP per person, än s

orsaken är Storbritanniens EU-rabatt, som i år värderas till 31 miljarder krono

Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning att det finns uppenbara obalanse

måste rättas till. Sverige måste hårdare än hittills driva på för en mer bala

EU:s budget.

Kommissionen presenterade den 7 oktober 1998 en rapport om systemet med egna me

slopa den brittiska rabatten, som infördes 1984, framförs. En sådan lösning s

Sverige och andra stora nettobidragsbetalare. Mycket talar dock för att den m

London, som av allt att döma kommer att lägga in veto i EU:s ministerråd när fö

höst.

Utskottet vill erinra om att alternativen är flera. Sverige, Tyskland, Nederlä

som alla betalar betydligt mer än de får tillbaka från EU, vill införa et

klyftan mellan inbetalningar och återflöde. Sverige, vars underskott uppgick

kronor under fjolåret, skulle tjäna två miljarder kronor per år på förslag

system.

Utskottet anser att det nu är hög tid för Sverige att höja ambitionsnivån och ö

gäller att begränsa den svenska EU-budgeten. De av riksdagen antagna målen

budgetpolitiken behöver kompletteras. Den nuvarande målsättningen innebär b

verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom unionen. Målen inn

skall verka för en förbättrad budgetdisciplin vid användningen av EU:s budgetme

aktualiseras i förhandlingarna om det finansiella perspektivet var inte kända n

år sedan beslutade om de mål som fortfarande gäller för utgiftsområdet. Någ

andel av EU:s budget borde minska har inte antagits.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att målen för utgiftsområde 27 Avg

gemenskapen kompletteras med att den svenska andelen av EU:s budget bör minska.

att regeringen skall driva kravet på en omfördelning mot ökad rättvisa vid fi

budget. Motion Fi911 (kd) tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande komplettering av målen för utgiftsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi911 beslutar att komplet

Europeiska gemenskapen, utgiftsområde 27, med att den svenska andelen av EU:s b

2. Komplettering av målen för utgiftsområdet (mom. 3, motiveringen) (c)

Lena Ek (c) anser att utskottets ställningstagande under rubriken Motion om

för utgiftsområdet bort ha följande lydelse:

En viktig utgångspunkt för Sveriges agerande i förhandlingarna i EU om Agen

skapa förutsättningar för att hela landet skall leva. Regeringen måste agera

förhandlingarna om det nya finansiella perspektivet och i förhandlingarna om en

och strukturpolitik.

Jämfört med i dag kan en större del av medlemsavgiften hämtas hem. De regionalp

skall ha samma syfte som de regionalpolitiska stöden i Sverige, nämligen

oavsett var de bor tillgång till arbete, service och en god miljö. He

förutsättningar att utvecklas. Sverige har inte råd att avstå från den utveckli

i hela landet.

Utskottet vill framhålla att det är av stor vikt att Sverige får största m

strukturfonder. Många regioner i Sverige ligger ekonomiskt på EU:s fattigdomsgr

dessa regioner är det viktigt att Sverige fullt ut utnyttjar EU-stödet

strukturfondssatsningarna till de mest utsatta delarna av landet är därför önsk

är av stor vikt för den ekonomiska utvecklingen och de möjligheter som de sk

fullt ut.

Detta arbete måste ges högsta prioritet av regeringen, annars går Sverige miste

stöd för utveckling. Sverige bör vidare eftersträva enklare och klarare regelve

Något beslut i enlighet med vad som föreslås i motion Fi911 (kd) finner utsko

Motionen avstyrks således.