Bet. 1998/99:FiU7

Finansutskottets betänkande

1998/99:FIU07

Kontoföring av finansiella instrument och

kostnadsinformation till fondandelsägare

(prop. 1997/98:160)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1998/99

FiU7

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande det i

proposition 1997/98:160 framlagda förslaget till en

ny lag om kontoföring av finansiella instrument och

därav föranledda följdändringar i andra lagar.

Vidare behandlar utskottet förslaget om

kostnadsinformation till fondandelsägare och de med

anledning därav föreslagna ändringarna i lagen

(1990:1114) om värdepappersfonder. Dessutom

behandlar utskottet två motioner som väckts med

anledning av propositionen.

I propositionen föreslås att aktiekontolagen

(1989:827) upphävs och ersätts av en ny lag, lagen

om kontoföring av finansiella instrument. Genom

ändringen avskaffas Värdepapperscentralen VPC AB:s

monopol på kontoföring av finansiella instrument.

Avsikten är att den nya lagen skall vara generell

och avse kontoföring av alla slags finansiella

instrument. Vidare föreslås att efter auktorisation

av Finansinspektionen skall svenska aktiebolag och

ekonomiska föreningar samt utländska företag med

filial i Sverige kunna få auktorisation som centrala

värdepappersförvarare med behörighet att registrera

finansiella instrument i s.k. avstämningsregister

med civilrättsliga verkningar. Lagen om kontoföring

av finansiella instrument med följdändringar i andra

lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.

I propositionen föreslås också att en ny

bestämmelse införs i lagen om värdepappersfonder som

innebär att fondbolag årligen skall informera varje

andelsägare i en värdepappersfond om de totala

kostnader som belastat fonden under det föregående

året och som hänför sig till andelsinnehavet. Även

pensionssparare inom det nyligen antagna

premiepensionssystemet föreslås få den individuella

kostnadsinformation som skall lämnas till

fondandelsägare. Lagändringen föreslås träda i kraft

den 1 juli 1999.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

I proposition 1997/98:160 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om kontoföring av finansiella instrument,

2. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission,

3. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av

förkommen handling,

4. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa

utfästelser om gåva,

5. lag om ändring i föräldrabalken,

6. lag om ändring i utsökningsbalken,

7. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

8. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

9. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

10. lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713),

11. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar,

12. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

13. lag om ändring i lagen (1990:1114) om

värdepappersfonder,

14. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),

15. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska

filialer m.m.,

16. lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker,

17. lag om ändring i lagen (1995:1623) om

skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,

18. lag om ändring i lagen (1996:764) om

företagsrekonstruktion,

19. lag om ändring i lagen (1998:647) om

inkomstgrundad ålderspension.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till

betänkandet. Såvitt avser förslaget till lag om

ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder

har utskottet i 27 § första stycket rättat ett

skrivfel på så sätt att ordet "närmaste" bytts ut

mot "närmast". Såvitt avser förslaget till lag om

ändring i lagen (1998:647) om inkomstgrundad

ålderspension har utskottet rättat två skrivfel,

dels att "och för förvaltas " på andra raden i

förslaget ersätts av "och som förvaltas", dels att

en punkt 5 skjuts in före "har åtagit sig att, med"

på rad 12 i förslaget.

Motionerna

1998/99:Fi1 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen avslår propositionen i den del som

gäller kostnadsinformation till fondandelsägare i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Fi2 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den individuella

kostnadsinformationen i ett första steg begränsas

till att avse kostnader för förvaltning, förvaring

och tillsyn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att behovet och

kostnaderna för information om totalkostnaden och

skattekostnaden för en rationell fondförvaltning

utreds vidare med hänsynstagande till erfarenheterna

av steg 1.

Inkomna skrivelser

Finansdepartementet har den 20 april 1998 berett

Europeiska monetära institutet (EMI) tillfälle att

avge yttrande över förslaget om kontoföring av

finansiella instrument i enlighet med artikel

109f(6) i EG-fördraget. Europeiska centralbanken

(ECB) har fr.o.m den 1 juni 1998 enligt artikel

109l(2) i EG-fördraget övertagit EMI:s uppgifter.

ECB har den 10 juni 1998 avgivit yttrande till

Finansdepartementet, som har överlämnat yttrandet

till utskottet.

Under ärendets beredning har utskottet mottagit en

skrivelse från Fondbolagens förening.

Utskottet

Kontoföring av finansiella instrument

Bakgrund

Genom aktiekontolagen (1989:827) infördes ett

dokumentlöst system för aktier i s.k.

avstämningsbolag, dvs. sådana aktiebolag för vilka

Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) för aktieboken.

De rättsverkningar som var förenade med aktiebreven

knöts i stället till registrering på konto hos VPC.

Registreringen ombesörjs till den allra största

delen av kontoförande institut, dvs. främst banker

och värdepappersbolag som tillagts dessa uppgifter

av VPC.

Konstruktionen bygger på vad man brukar kalla

dematerialisering, dvs. aktierna finns inte i fysisk

form (dokumentform). Härifrån bör skiljas

immobilisering, en ordning som förekommer i många

andra länder. Immobilisering innebär att det

existerar aktiebrev - eller åtminstone ett aktiebrev

omfattande bolagets samtliga aktier - men att dessa

på ett eller annat sätt har spärrats, gjorts

immobila, i den utsträckning rättsverkningarna knyts

till registreringar.

VPC:s kontosystem omfattar inte bara aktier utan

också obligationer och andra ensidiga

skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning och

har efter hand kommit att omfatta större delen av de

instrument som handlas på penningmarknaden.

VPC har för närvarande ensamrätt i fråga om

lagreglerad kontoföring av dematerialiserade

finansiella instrument. Bortsett från fall då

transaktioner företas inom en begränsad krets där

rättighetsinnehavarna står i avtalsförhållande till

varandra, är det endast genom registrering hos VPC

som man utan några underliggande finansiella

instrument i dokumentform kan uppnå de

rättsverkningar som enligt vanliga civilrättsliga

principer är förenade med innehav av sådana

instrument.

VPC:s ensamrätt gäller bara i fråga om själva

kontoföringen. Övriga funktioner hos VPC, såsom

clearing och likvidutväxling, är inte föremål för

något legalmonopol.

Propositionen

I propositionen föreslås att aktiekontolagen upphävs

och ersätts av en ny lag, lagen om kontoföring av

finansiella instrument. Genom ändringen avskaffas

VPC:s monopol på kontoföring av finansiella

instrument. Den nya lagen bygger liksom

aktiekontolagen på ett dematerialiserat system för

kontoför- ing, även om det öppnas viss möjlighet

till kontoföring av utländska dokumentbaserade

finansiella instrument. Avsikten är att den nya

lagen skall vara generell och avse kontoföring av

alla slags finansiella instrument.

En utgångspunkt för den nya regleringen är således

att VPC:s legalmonopol skall upphöra. Efter

auktorisation av Finansinspektionen skall svenska

aktiebolag och ekonomiska föreningar samt utländska

företag med filial i Sverige kunna få auktorisation

som centrala värdepappersförvarare med behörighet

att registrera finansiella instrument i s.k.

avstämningsregister med civilrättsliga verkningar.

En förutsättning är att företaget kan bedriva

verksamheten så att den tillgodoser högt ställda

krav på säkerhet och effektivitet och även i övrigt

på sådant sätt att allmänhetens förtroende för

kontoföringen upprätthålls och enskildas intressen

inte äventyras.

Centrala värdepappersförvarare skall stå under

tillsyn av Finansinspektionen. De krav som ställs på

verksamheten skall i huvudsak vara desamma som för

börser och clearingorganisationer.

I den nya ordningen avses emittenten av de

finansiella instrument som det är fråga om bestämma

med vilken central värdepappersförvarare han vill

sluta avtal om kontoföring av instrumenten. Till

skillnad från vad som för närvarande gäller för VPC

i förhållande till emittenter av aktier och

obligationer skall den centrala

värdepappersförvararen för sin del inte ha någon

principiell kontraheringsplikt.

Enligt den nya lagen skall det inte vara

obligatoriskt för centrala värdepappersförvarare att

använda sig av kontoförande institut.

Kravet på Finansinspektionens tillstånd till

förvaltarregistrering avskaffas. I stället skall

centrala värdepappersförvarare lämna medgivande till

förvaltarregistrering, varvid medgivande skall kunna

ges till sådana juridiska personer som kan bli

kontoförande institut för annans räkning. I övrigt

skall huvuddragen av de regler som i dag gäller vid

förvaltarregistrering behållas. En skillnad är

emellertid att Finansinspektionen skall kunna ge

dispens från förvaltarens uppgiftsskyldighet enligt

den nya lagen.

Ändringarna innebär dessutom att reglerna om

Aktiekontonämnden ersätts av en allmän bestämmelse

om att centrala värdepappersförvarare skall ha en

ändamålsenlig organisation för hantering av

ersättningskrav från allmänheten.

Det föreslås även en del ändringar i nuvarande

reglering rörande bl.a. rättsverkan av registrering,

ersättningsskyldighet för centrala

värdepappersförvarare samt skyldighet för dessa att

sända underrättelser angående registreringsåtgärder.

Centrala värdepappersförvarare ges exempelvis i viss

omfattning rätt att ta ut avgifter för de

kontoutdrag som efter begäran sänds till en

kontohavare.

Förslaget till lag om kontoföring av finansiella

instrument med följdändringar i andra lagar föreslås

träda i kraft den 1 januari 1999. Beslut om

auktorisation som central värdepappersförvarare

skall kunna meddelas innan lagen trätt i kraft. VPC

ges rätt att fullgöra verksamhet som central

värdepappersförvarare till dess auktorisation

meddelats, under förutsättning att ansökan om

auktorisation har lämnats in till Finansinspektionen

innan lagen trätt i kraft. Aktiekontolagen,

promulgationslagen till aktiekontolagen och lagen

(1987:829) om Värdepapperscentralen VPC AB upphävs.

Yttrande från Europeiska centralbanken

Europeiska monetära institutet (EMI) har den 20

april 1998 enligt artikel 109f(6) i EG-fördraget

beretts tillfälle att avge yttrande över förslaget.

Europeiska centralbanken (ECB) har fr.o.m den 1 juni

1998 enligt artikel 109l(2) i EG-fördraget övertagit

EMI:s uppgifter. Under ärendets beredning i

utskottet har ECB i yttrande till

Finansdepartementet, daterat den 10 juni 1998,

förklarat att banken inte har någon erinran mot

lagförslaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens förslag innebär en

klar förbättring och tillstyrker därför

propositionen.

Kostnadsinformation till andelsägare i

värdepappersfonder

Bakgrund

Bestämmelser om värdepappersfonder finns i lagen

(1990:1114) om värdepappersfonder. Lagregleringen

kompletteras av föreskrifter som Finansinspektionen

meddelat med stöd av regeringens bemyndigande. Av

bestämmelserna framgår att en värdepappersfond skall

förvaltas av ett aktiebolag som fått tillstånd att

utöva fondverksamhet (fondbolag) och att

tillgångarna skall förvaras av en bank eller annat

kreditinstitut (förvaringsinstitut). Fondbolaget

investerar medlen i fondpapper och andra finansiella

tillgångar inom de ramar som anges i lagen om

värdepappersfonder, Finansinspektionens föreskrifter

och fondbestämmelserna för fonden. Tillgångarna i

fonden ägs av dem som tillskjutit kapital till

fonden (andelsägarna).

Fondbolaget och förvaringsinstitutet tar ut

ersättning av andelsägarna för sin befattning med

fonden - fondbolaget för sin förvaltning av fonden

och förvaringsinstitutet för sitt omhändertagande av

fondtillgångarna.

De kostnader som är förknippade med fondsparandet

tas ut genom två typer av avgifter, dels avgifter

för försäljning respektive inlösen av andelar, dels

förvaltningsavgifter. Avgifterna för försäljning

respektive inlösen av andelar tas ut genom

debitering av varje enskild andelsägare vid

försäljning och inlösen av fondandelar. Avgifterna

påverkar således inte storleken av den gemensamma

fondförmögenheten. Förvaltningsavgifter är avgifter

som debiteras den gemensamma fondförmögenheten för

att täcka kostnader för förvaltning och förvaring av

fonden. Förutom debiteringen av förvaltningsavgifter

förekommer det även annat kostnadsuttag ur fonden.

Det finns inga bestämmelser i lag om vilka eller hur

stora kostnader som får tas ut av fond-

andelsägarna. På marknaden förekommer det inte något

enhetligt system för uttag av avgifter. Det är

vanligt att olika typer av avgifter vid försäljning

respektive inlösen och årliga förvaltningsavgifter

kombineras.

I lagen om värdepappersfonder finns bestämmelser

som har till syfte att säkerställa att andelsägarna

får information om bl.a. vilka kostnader fondbolaget

tar ut. Bestämmelserna bygger på ett EG-direktiv,

det s.k. UCITS-direktivet. Direktivet anger en

gemensam minimistandard beträffande informationen

till andelsägarna. Direktivet hindrar inte att

medlemsländerna inför bestämmelser som ytterligare

förbättrar informationen.

Propositionen

Sparande i värdepappersfonder bygger på avtal som

träffas mellan de enskilda andelsägarna och

fondbolaget om förvaltning av medel som anförtros

fondbolaget. Eftersom det inte förekommer något

enhetligt system för uttag av avgifter är det svårt

för spararna att få en överblick över vilka

kostnader som är förenade med sparandet i

värdepappersfonder. Liksom vid andra typer av

tjänster anser regeringen att det är en självklarhet

att andelsägarna i en värdepappersfond bör få

information om vad den tjänst han eller hon har köpt

kostar. En god kostnadsinformation bidrar till att

spararen bättre kan bedöma värdet av den tjänst som

köpts och göra effektiva val vad gäller

investeringen av sina medel. En ökad

kostnadsmedvetenhet kan i sin tur förväntas leda

till en ökad marknadseffektivitet och konkurrens på

fondmarknaden.

Behovet av en individuell kostnadsinformation för

fondsparare accentueras av det faktum att hushållens

innehav av andelar i värdepappersfonder under senare

år växt dramatiskt och att fondsparandet kommit att

få en utpräglad karaktär av konsumenttjänst. Det

ökade sparandet innebär också att det är angeläget

att marknaden för värdepappersfonder fungerar väl.

Några gemensamma åtgärder inom branschen för att ge

spararna individuell kostnadsinformation tycks inte

vara aktuella. För att stärka konsumenternas

ställning i detta avseende bedömer regeringen därför

att det är nödvändigt att införa en

informationsskyldighet lagstiftningsvägen. I Sverige

har under senare år en rad reformer genomförts för

att stärka konsumenternas ställning och förbättra

konkurrensen på området finansiella tjänster. En

lagreglering om individuell kostnadsinformation för

andelsägare i värdepappersfonder ligger väl i linje

med dessa åtgärder.

En lagreglerad informationsskyldighet av det nu

aktuella slaget är emellertid inte möjlig att införa

för utländska fondföretag inom EES som omfattas av

UCITS-direktivet. Av direktivet framgår att ett

fondföretag är underkastat hemlandets bestämmelser i

de frågor som regleras i direktivet, t.ex. vilken

information som skall lämnas till fondandelsägarna.

I de fall ett fondföretag bedriver verksamhet i ett

annat medlemsland än hemlandet är det således inte

möjligt för värdlandet att påföra fondföretaget

annan eller ytterligare reglering i sådant som

faller inom direktivets tillämpningsområde.

Regeringen anser inte att det finns anledning att

invänta en eventuell framtida gemensam EG-reglering

om individuell kostnadsinformation till

fondandelsägare.

Regeringen föreslår således att det i lagen om

värdepappersfonder införs en ny bestämmelse som

innebär att fondbolaget varje år skriftligen skall

informera varje andelsägare i en värdepappersfond om

hur stort belopp av de totala kostnaderna som

belastat fonden under det närmast föregående

kalenderåret som hänför sig till andelsinnehavet.

Finansinspektionen skall vid sin tillsyn över

fondbolagen se till att bestämmelsen följs. Om

informationsskyldigheten inte iakttas kan

Finansinspektionen besluta om de påföljder som anges

i 43 § lagen om värdepappersfonder, dvs. i första

hand varning men även återkallelse av tillståndet

att utöva fondverksamhet.

Vad gäller frågan vilka kostnader som fondbolaget

skall informera om måste beaktas att det varierar

mellan fonderna vilka typer av kostnader som täcks

av den årliga förvaltningsavgiften. Ur

fondtillgångarna betalas också olika typer av

kostnader som inte ingår i förvaltningsavgiften.

Även detta kostnadsuttag varierar.

Regeringen anser att för att spararen skall få en

fullständig bild av kostnadsuttaget - som kan tjäna

som underlag vid en jämförelse med andra sparformer

- är det nödvändigt att informationen inte endast

avser förvaltningsavgiften utan samtliga kostnader

som belastar fondförmögenheten, oavsett på vilket

sätt de debiteras fonden. Informationen bör därför

inbegripa även bl.a. courtage och andra liknande

transaktionskostnader.

Det är emellertid inte alltid som courtage och

andra transaktionsavgifter tas ut i samband med köp

och försäljning av värdepapper. Sådana avgifter kan

i stället vara "inbakade" i priset på värdepapperen.

I dessa fall uppkommer inte någon redovisningsmässig

transaktionskostnad och kostnaderna blir dolda. Att

kräva en konsekvent redovisning av dessa kostnader

torde vara svårt att genomföra. Om kostnaderna inte

syns i den individuella information som skall ges

till fondandelsägarna finns det dock en risk för att

fondförvaltarna får ett incitament att i större

utsträckning än som nu förekommer belasta

fondförmögenheten med sådana kostnader. Regeringen

anser därför att det är angeläget att

Finansinspektionen i sin tillsyn av fondbolagen

uppmärksammar om så sker.

För att informationen skall vara överskådlig är det

viktigt att samtliga kostnader som hänför sig till

andelsinnehavet anges som ett totalt belopp.

Regeringen anser dock att kostnaderna för

förvaltning bör särskiljas från andra kostnader som

belastat fonden. En sådan uppdelning underlättar för

spararna att sätta de faktiska kostnaderna i

relation till den procentsats som fondbolagen

vanligen använder för att ange förvaltningsavgiftens

storlek. De kostnader som inte ingår i

förvaltningsavgiften är mera direkt hänförliga till

de finansiella transaktionerna i fonden. Genom att

dessa kostnader särskiljs från

förvaltningskostnaderna blir det lättare att jämföra

kostnadsuttaget i fonden med utvecklingen av

portföljförvaltningen. Det totala beloppet bör

alltså delas upp i två delposter:

förvaltningskostnader och övriga kostnader. För att

undvika oklarhet bör det i lagtexten särskilt

markeras att begreppet förvaltningskostnader

inkluderar kostnader för förvaring av

fondtillgångarna.

Regeringen anser att lagbestämmelsen kan behöva

kompletteras med verkställighetsföreskrifter för att

bl.a. klargöra vad som skall innefattas i

förvaltningskostnader och när kostnadsinformationen

skall lämnas till fondandels- ägarna.

Bestämmelsen om kostnadsinformation bör enligt

regeringens mening utformas så att fondbolaget är

skyldigt att ge information till dem som är

andelsägare i fonden.

I fråga om förvaltarregistrerade fondandelar skall

kostnadsinformationen ges till förvaltaren.

Fondbolaget får därvid ange ett totalt belopp för

alla andelar i en värdepappersfond som lämnats för

förvaltning till samma förvaltare. Regeringen anser

inte att det finns skäl för att i lag införa någon

skyldighet för förvaltaren att fördela kostnaderna

på de olika andelsägarna. Detta innebär att den

fondandelsägare som väljer att ha sina fondandelar

förvaltarregistrerade - dvs. att banken eller

värdepappersbolaget som förvaltar andelarna står

antecknad i fondbolagets register i stället för

andelsägaren själv - därigenom också avstår från att

få individuell kostnadsinformation från fondbolaget.

Ett avstående från informationen är med andra ord

ett val som fondandelsägaren själv gör.

Regeringen föreslår även att det i den nya lagen om

inkomstgrundad ål-derspension införs en bestämmelse

som innebär att svenska fondförvaltare som sluter

samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten vid sin

rapportering till myndigheten om de kostnader som

tagits ut ur fonden skall ange hur stort

kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden per

fondandel. Premiepensionsmyndigheten informerar

sedan de enskilda pensionsspararna om hur stort

kostnadsbelopp som hänför sig till deras sparande.

Regeringen anser att även fondsparare inom det

individuella pensionssparandet och

fondförsäkringssparandet i princip bör få samma

individuella kostnadsinformation som andra

fondsparare. Hur en reglering som kan möjliggöra

detta bör utformas måste dock övervägas ytterligare.

Regeringen avser därför att återkomma med förslag om

detta.

Bestämmelserna om individuell kostnadsinformation

föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.

Informationen kommer således att tillhandahållas

andels- ägarna första gången år 2000. Den

information som skall lämnas för kalenderåret 1999

får emellertid begränsas till att avse kostnader som

belastar fonden under andra halvåret 1999.

Motionerna

I motion Fi1 av Lars Tobisson m.fl. (m) motsätter

sig motionärerna regeringens förslag. Motionärerna

anser visserligen att det är rimligt att

fondspararna skall få information om kostnaderna för

utförda tjänster. Men sådan information skall inte

bara ges från fondbolag med säte i Sverige utan från

alla fondbolag på den svenska marknaden.

Motionärerna anser att en ensidig reglering av

informationsskyldigheten bara för svenska bolag

kommer att snedvrida marknaden till förmån för

fonder med utländsk hemvist. Följden riskerar bli

att kostnaderna ökar för Sverigebaserade fondbolag,

vilket får antas leda till ökade kostnader för

kunderna.

I motion Fi2 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anför

motionärerna att de anser att en förbättrad

information om de kostnader som är förknippade med

hanteringen av fonder är viktig med hänvisning till

att hushållens sparande i värdepappersfonder vuxit

kraftigt under senare år. Motionärerna ifrågasätter

dock om en redovisning av det slag som regeringen

föreslår ger fondspararen den information som

han/hon verkligen har nytta av. Finansinspektionen

har t.ex. i sitt remissvar anfört att

informationsskyldigheten bör begränsas till att avse

kostnader för förvaltning, förvaring och tillsyn.

Motionärerna delar Finansinspektionens bedömning och

anser att riksdagen bör besluta att den individuella

kostnadsinformationen i ett första steg begränsas

till att avse kostnader för förvaltning, förvaring

och tillsyn (yrkande 1). Motionärerna anser vidare

att behovet och kostnaderna för information om

totalkostnaden och skattekostnaden för en rationell

fondförvaltning utreds vidare med hänsynstagande

till erfarenheterna av steg 1 (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Lagreglering om individuell kostnadsinformation till

andelsägare i värdepappersfonder

Hushållens innehav av andelar i värdepappersfonder

har under senare år växt dramatiskt. Fondsparande

har därför kommit att få en utpräglad karaktär av

konsumenttjänst. Som framgått ovan tycks inte några

gemensamma åtgärder inom branschen vara aktuella för

att ge spararna individuell kostnadsinformation.

Utskottet delar därför regeringens bedömning att det

är nödvändigt att stärka konsumenternas ställning i

detta avseende genom att införa en lagreglering om

individuell kostnadsinformation för andelsägare i

värdepappersfonder. Det ligger i konsumenternas

intresse att detta genomförs så snart som möjligt,

och det finns därför inte skäl att avvakta en

eventuell framtida gemensam EG-reglering av frågan.

Utskottet delar inte motionärernas farhågor vad

gäller risken för att en lagstadgad

kostnadsinformation skulle medföra att svenska

fondbolag tappar marknadsandelar i förhållande till

utländska alternativ.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi1 (m).

Omfattningen av kostnadsinformationen till

fondandelsägarna

Som framgått ovan anser utskottet att det är

nödvändigt att införa en lagreglering om individuell

kostnadsinformation för andelsägare i

värdepappersfonder. Som regeringen föreslagit skall

det således i lagen om värdepappersfonder införas en

ny bestämmelse som innebär att fondbolaget varje år

skriftligen skall informera varje andelsägare i en

värdepappersfond om hur stort belopp av de totala

kostnaderna som belastat fonden under det närmast

föregående kalenderåret som hänför sig till

andelsinnehavet.

Utskottet övergår härefter till frågan vilka

kostnader som fondbolagen skall informera om. För

att en sparare skall få en fullständig bild av

kostnadsuttaget anser utskottet, liksom regeringen,

att det är nödvändigt att informationen inte endast

avser förvaltningsavgiften utan samtliga kostnader

som belastar fondförmögenheten, oavsett på vilket

sätt de debiteras fonden. En redovisning av

kostnaden enligt vad som föreslås i motion Fi2 (fp)

anser utskottet vara otillräcklig och skulle kunna

leda till att vissa kostnader blir dolda för

konsumenterna. Kostnaderna för förvaltning bör dock

särskiljas från andra kostnader som belastat fonden.

Det totala beloppet bör som regeringen föreslagit

delas upp i två delposter: förvaltningskostnader och

övriga kostnader.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag. Utskottet anser att det är väsentligt att

Finansinspektionen noga följer utvecklingen av den

föreslagna reformen. Som regeringen påpekat är det

också väsentligt att Finansinspektionen i sin

tillsyn av fondbolagen uppmärksammar om fondbolagen

i större utsträckning än vad som nu förekommer

belastar fondförmögenheten med s.k. dolda kostnader.

Utskottet delar även regeringens bedömning att

lagbestämmelsen kan behöva kompletteras med

verkställighetsföreskrifter. Motion Fi2 (fp)

avstyrks.

Lagförslaget i övrigt om kostnadsinformation

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kontoföring av finansiella

instrument

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:160 i

denna del godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande avslag på propositionen om

en lagreglering om individuell

kostnadsinformation till andelsägare i

värdepappersfonder

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi1,

res. 1 (m)

3. beträffande omfattningen av kostnadsinformationen till

fondandelsägarna

att riksdagen med bifall till propositionen i

denna del och med avslag på motion 1998/99:Fi2

godkänner vad utskottet anfört,

res. 2 (kd, fp)

4. beträffande lagförslaget i övrigt om

kostnadsinformation

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del

godkänner vad utskottet anfört,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen

till

dels lag om kontoföring av finansiella

instrument,

dels lag om ändring i lagen (1914:45) om

kommission,

dels lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande

av förkommen handling,

dels lag om ändring i lagen (1936:83) angående

vissa utfästelser om gåva,

dels lag om ändring i föräldrabalken,

dels lag om ändring i utsökningsbalken,

dels lag om ändring i kupongskattelagen

(1970:624),

dels lag om ändring i förmånsrättslagen

(1970:979),

dels lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385),

dels lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713),

dels lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar,

dels lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

dels lag om ändring i lagen (1990:1114) om

värdepappersfonder,

dels lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),

dels lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer m.m.,

dels lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker,

dels lag om ändring i lagen (1995:1623) om

skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,

dels lag om ändring i lagen (1996:764) om

företagsrekonstruktion,

dels lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension.

Stockholm den 5 november 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd),

Lars Tobisson (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lisbet Calner

(s), Johan Lönnroth (v), Lennart

Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),

Fredrik Reinfeldt (m), Carin

Lundberg (s), Sven-Erik Österberg

(s), Siv Holma (v), Per Landgren

(kd), Anna Åkerhielm (m), Peter

Eriksson (mp), Agne Hansson (c) och

Lars Leijonborg (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen om en

lagreglering om individuell

kostnadsinformation till andelsägare i

värdepappersfonder (mom. 2) (m)

Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt

och Anna Åkerhielm (alla m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under

rubriken Lagreglering om individuell

kostnadsinformation till andelsägare i

värdepappersfonder bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår att det skall införas en

lagreglering om individuell kostnadsinformation till

andelsägare i värdepappersfonder. Liksom

motionärerna anser utskottet att det är rimligt att

fondspararna skall få information om kostnaderna för

utförda tjänster. Rent generellt anser dock

utskottet att lagstiftning i en marknadsekonomi bör

användas med stor försiktighet. Utskottet anser

därför att frågan om kostnadsinformation till

fondandelsägare borde kunna skötas via

självreglering på marknaden. Som framgår av en

skrivelse som inkommit till utskottet från

Fondbolagens förening har branschen antagit

redovisningsrekommendationer som trätt i kraft den

26 augusti 1998. Föreningens rekommendationer, som

antagits i samråd med Finansinspektionen, innebär

att andelsägarna får information som gör det möjligt

att jämföra den kollektiva kostnadsbelastningen i

olika fonder. Den av regeringen föreslagna

lagstiftningen motverkar däremot syftet att få en

bättre jämförbarhet och genomlysning jämte ökad

konkurrens i fondbranschen.

Som framgått ovan är en lagreglerad

informationsskyldighet av det slag som regeringen

föreslår inte möjlig att införa för utländska

fondföretag inom EES som omfattas av UCITS-

direktivet. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att en ensidig reglering av

informationsskyldigheten bara för svenska bolag

kommer att snedvrida marknaden till förmån för

fonder med utländskt hemvist. Kostnaderna riskerar

dessutom att öka för Sverigebaserade fondbolag

vilket torde leda till ökade kostnader för kunderna.

Eftersom lagen om värdepappersfonder är baserad på

UCITS-direktivet vore det naturligt att även

informationskravet diskuterades på EU-nivå. Frågan

skulle kunna tas upp i samband med den revidering av

direktivet som pågår.

På grund av det anförda och med bifall till motion

Fi1 (m) avstyrker utskottet propositionen i denna

del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande avslag på propositionen om en

lagreglering om individuell kostnadsinformation

till andelsägare i värdepappersfonder

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi1

avslår proposition 1997/98:160 i denna del,

2. Omfattningen av kostnadsinformationen

till fondandelsägarna (mom. 3) (kd, fp)

Mats Odell (kd), Per Landgren (kd) och Lars

Leijonborg (fp) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under

rubriken Omfattningen av kostnadsinformationen till

fondandelsägarna bort ha följande lydelse:

På grund av att hushållens sparande i

värdepappersfonder vuxit kraftigt under senare år

anser utskottet att det är viktigt med en förbättrad

information om de kostnader som är förknippade med

hanteringen av fonder.

Liksom motionärerna ifrågasätter utskottet om en

redovisning av det slag som regeringen föreslår ger

fondspararen den information som han/hon verkligen

har nytta av. Finansinspektionen har t.ex. i sitt

remissvar anfört att informationsskyldigheten bör

begränsas till att avse kostnader för förvaltning,

förvaring och tillsyn. Övriga kostnader som t.ex.

courtage är mera direkt hänförliga till finansiella

transaktioner som är förknippade med den ekonomiska

förvaltningen av fondtillgångarna och det är därför

svårt att dra slutsatser av information om dessa

kostnader utan att de sätts i relation till

utvecklingen av portföljförvaltningen. Det är också

nödvändigt att de samlade kostnaderna ställs mot

fondens utveckling och risktagande för att ge en

rättvisande bild för fondandelsägarna. Därtill

kommer att både fondbolagen och

Premiepensionsmyndigheten kommer att belastas hårt

med arbete för att kunna tillgodose det

informationskrav som propositionen innebär.

På grund av det anförda och med anledning av motion

Fi2 (fp) anser utskottet att den individuella

kostnadsinformationen i ett första steg bör

begränsas till att avse kostnader för förvaltning,

förvaring och tillsyn. Därefter bör behovet av och

kostnaderna för information om totalkostnaden och

skattekostnaden för en rationell fondförvaltning

utredas vidare med hänsynstagande till

erfarenheterna av steg 1. Vad utskottet anfört om

det fortsatta utredningsarbetet bör riksdagen sin

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande omfattningen av

kostnadsinformationen till fondandelsägarna

att riksdagen med anledning av

propositionen i denna del och

motion 1998/99:Fi2 godkänner vad

utskottet anfört samt som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om det

fortsatta utredningsarbetet,

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om kontoföring av

finansiella instrument

2. Förslag till lag om ändring i lagen

(1914:45) om kommission

3. Förslag till lag om ändring i lagen

(1927:85) om dödande av

förkommen handling

4. Förslag till lag om ändring i lagen

(1936:83) angående vissa

utfästelser om gåva

5. Förslag till lag om ändring i

föräldrabalken

6. Förslag till lag om ändring i

utsökningsbalken

7. Förslag till lag om ändring i

kupongskattelagen (1970:624)

8. Förslag till lag om ändring i

förmånsrättslagen (1970:979)

9. Förslag till lag om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385)

10. Förslag till lag om ändring i

försäkringsrörelselagen

(1982:713)

11. Förslag till lag om ändring i lagen

(1987:667) om

ekonomiska föreningar

12. Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter

13. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114)

om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:1114)

om värdepappersfonder

dels att 31 och 32 a §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in två nya

paragrafer, 27 a och 31 a §§, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

27 a §

Fondbolaget skall varje

år skriftligen informera

varje andelsägare i en

värdepappersfond om hur

stort belopp av de totala

kostnaderna som belastat

fonden under det närmast

föregående kalenderåret

som hänför sig till

andelsinnehavet. I

informationen skall det

anges hur mycket av

beloppet som avser

förvaltningskostnader,

inklusive kostnader för

förvaring av

fondtillgångarna.

I fråga om fondandelar

som enligt 31 a § lämnats

till någon annan för

förvaltning skall

informationen enligt

första stycket ges till

förvaltaren. Fondbolaget

får ange ett sammanlagt

belopp för alla andelar i

en värdepappersfond som

lämnats för förvaltning

till samma förvaltare.

-----------------------------------------------------

31 §[1]

Fondbolaget skall föra eller låta föra ett register

över samtliga innehavare av andelar i fonden. I

fråga om automatiserad och viss manuell behandling

av personuppgifter finns bestämmelser i

personuppgiftslagen (1998:204).

-----------------------------------------------------

Är aktiekontolagen Är lagen (1998:000) om

(1989:827) tillämplig på kontoföring av

andelarna i fonden, förs finansiella instrument

registret av tillämplig på andelarna i

Värdepapperscentralen VPC fonden, förs registret av

Aktiebolag. Fondbolaget den centrala

har rätt till insyn i värdepappersförvararen.

registret. Fondbolaget har rätt till

insyn i registret.

-----------------------------------------------------

Fondbolaget skall till varje enskild fondandelsägare

skriftligen bekräfta att hans fondandelsinnehav

registrerats. Av bekräftelsen skall framgå

vär-

**FOOTNOTES**

[1]: Lydelse enligt prop. 1997/98:97.

14. Förslag till lag om ändring i

insiderlagen (1990:1342)

15. Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:160) om utländska

filialer m.m.

16. Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1570) om

medlemsbanker

17. Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1623) om

skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar

18. Förslag till lag om ändring i lagen

(1996:764) om

företagsrekonstruktion

19. Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:647) om

inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen

(1998:647) om inkomstgrundad ålderspension skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

1997/98:151

-----------------------------------------------------

8 kap.

3 §

Överföring enligt 2 § första stycket 1 får göras

till fonder som har anmälts för registrering hos

Premiepensionsmyndigheten och som förvaltas av

fondförvaltare som

1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen

(1990:1114) om värdepappersfonder,

2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,

3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana

informationshandlingar som avses i 26 och 27 §§

lagen om värdepappersfonder till pensionssparare som

har valt eller överväger att välja någon av

förvaltarens fonder i premiepensionssystemet,

4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för

inlösen av fondandelar,

5. har åtagit sig att, med eller utan särskild

prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver

vad som godtagits av myndigheten, och

-----------------------------------------------------

6. har åtagit sig att 6. har åtagit sig att

för varje år till för varje år till

myndigheten rapportera myndigheten rapportera

alla kostnader som har alla kostnader som har

tagits ut ur fonden, tagits ut ur fonden,

uppdelade på olika kost- uppdelade på olika kost-

nadsslag. nadsslag. Fondförvaltare

som omfattas av

informationsskyldigheten

enligt 27 a § lagen om

värdepappersfonder skall

till myndigheten dessutom

ange vilka kostnadsbelopp

som dagligen belastat

fonden beräknat per

fondandel.

-----------------------------------------------------

Medlen får inte placeras i sådana fonder som avses i

3 § lagen om värdepappersfonder i andra fall än som

anges i tredje stycket.

Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat

yttrande från Finansinspektionen, medge att medlen

placeras i fonder vars värdeutveckling är beroende

av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god

riskspridning uppnås i fonden.

_____

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1999.

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................

1

Propositionen....................................

1

Motionerna.......................................

2

Inkomna skrivelser...............................

2

Utskottet........................................

3

Kontoföring av finansiella instrument..........

3

Bakgrund...................................

3

Propositionen..............................

3

Yttrande från Europeiska centralbanken.....

5

Utskottets ställningstagande...............

5

Kostnadsinformation till andelsägare i

värdepappersfonder.............................

5

Bakgrund.....................................

5

Propositionen................................

6

Motionerna...................................

8

Utskottets ställningstagande.................

9

Lagreglering om individuell

kostnadsinformation till andelsägare i

värdepappersfonder

9

Omfattningen av kostnadsinformationen

till fondandelsägarna

9

Lagförslaget i övrigt om

kostnadsinformation.......................

10

Hemställan....................................

10

Reservationer...................................

11

1. Avslag på propositionen om en lagreglering

om individuell kostnadsinformation till

andelsägare i värdepappersfonder (mom. 2) (m)

11

2. Omfattningen av kostnadsinformationen till

fondandelsägarna (mom. 3) (kd, fp)

12

Bilaga

Regeringens lagförslag....................................

14

1. Förslag till lag om kontoföring av

finansiella instrument........................

14

2. Förslag till lag om ändring i lagen

(1914:45) om kommission.......................

29

3. Förslag till lag om ändring i lagen

(1927:85) om dödande av.......................

30

förkommen handling............................

30

4. Förslag till lag om ändring i lagen

(1936:83) angående vissa......................

32

utfästelser om gåva...........................

32

5. Förslag till lag om ändring i

föräldrabalken................................

33

6. Förslag till lag om ändring i

utsökningsbalken..............................

35

7. Förslag till lag om ändring i

kupongskattelagen (1970:624)..................

37

8. Förslag till lag om ändring i

förmånsrättslagen (1970:979)..................

43

9. Förslag till lag om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385).................

44

10. Förslag till lag om ändring i

försäkringsrörelselagen

(1982:713)....................................

56

11. Förslag till lag om ändring i lagen

(1987:667) om

ekonomiska föreningar.........................

66

12. Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter

68

13. Förslag till lag om ändring i lagen

(1990:1114) om värdepappersfonder

73

14. Förslag till lag om ändring i

insiderlagen (1990:1342)......................

76

15. Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:160) om utländska filialer m.m.

78

16. Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1570) om

medlemsbanker.................................

79

17. Förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1623) om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar

81

18. Förslag till lag om ändring i lagen

(1996:764) om företagsrekonstruktion

82

19. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:647)

om inkomstgrundad ålderspension

83