Bet. 1998/99:JuU11

Justitieutskottets betänkande

1998/99:JUU11

Ett nytt offentligt rättsinformationssystem

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1998/99

JuU11

Skrivelsen

I skrivelse 1998/99:17 (Justitiedepartementet) har

regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av

regeringens skrivelse om ett nytt offentligt

rättsinformationssystem.

Motionerna

1998/99:Ju4 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om krav på att informationen

från myndigheter, m.m. skall vara enkelt och

lättförståeligt utformad,

1998/99:Ju5 av Ingemar Vänerlöv (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att uppgiften att handha

rättsinformationssystemet bör läggas på riksdagen.

Utskottet

Inledning

Med grundläggande rättsinformation förstås

huvudsakligen författningar, förarbeten till dessa

samt rättspraxis.

I skrivelse 1998/99:17 presenterar regeringen

översiktligt sin syn på ett nytt offentligt

rättsinformationssystem.

Till grund för skrivelsen ligger ett omfattande

arbete som inleddes genom att kommissionen för att

främja en bred användning av informationsteknik,

IT-kommissionen (dir. 1995:01), år 1996 i en

skrivelse till regeringen lämnade en rad förslag

till åtgärder för att få till stånd en aktiv

spridning av rättsinformation med hjälp av

informationsteknik. Denna skrivelse föregicks i sin

tur av ett mångårigt arbete inom bl.a.

Samarbetsorganet för rättsväsendets

informationssystem (SARI).

Med anledning bl.a. av IT-kommissionens skrivelse

tillsatte regeringen under hösten 1996 en

arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att

lämna förslag till ett nytt rättsdatasystem. I

arbetsgruppen har det utöver företrädare för olika

departement funnits representanter för Riksdagens

förvaltningskontor och Statskontoret.

Arbetsgruppen, som under arbetets gång samrått med

olika intressenter, avslutade sitt arbete i februari

1998 genom att presentera sina överväganden och

förslag i departementspromemorian Ett offentligt

rättsinformationssy-

stem (Ds 1998:10). Promemorian har remissbehandlats.

Promemorian, remissutfallet och den tänkta

inriktningen på det fortsatta arbetet har också

presenterats för riksdagens IT-råd.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen anser att staten skall svara för en

kontinuerlig grundservice på rättsinformationens

område med hjälp av informationsteknik. Denna

grundservice skall rikta sig till både allmänheten

och den offentliga förvaltningen. Ansvaret skall

omfatta de offentliga rättskällorna och - till

skillnad från vad som gäller i dag - sträcka sig

från lagarna och deras förarbeten samt de statliga

myndigheternas föreskrifter till domstolarnas och

myndigheternas rätts-praxis. Staten skall också ha

ett visst begränsat ansvar för att förädla

rättsinformation.

Staten skall ha ett ansvar för att

rättsinformationen finns elektroniskt tillgänglig på

ett överskådligt och enhetligt sätt. Staten skall

vidare ansvara för att det finns grundläggande

standarder för märkning, strukturering och sökning

av informationen. En viktig utgångspunkt är att

större delen av rättsinformationen skall

tillhandahållas utan avgifter.

Varje offentligt organ som ger ut viss

rättsinformation skall ansvara för att den sprids

elektroniskt, att den är korrekt och att den är

aktuell. Det betyder att information kommer att

finnas i ett stort antal databaser runt om i landet.

Innehållet i systemet skall dock med teknikens hjälp

finnas tillgängligt för användarna på ett enhetligt

och samlat sätt.

All information skall således finnas tillgänglig

via en gemensam ingångssida på Internet. Det skall

vara möjligt att göra fritextsökningar och

strukturerade sökningar över hela systemet

samtidigt. Det skall vidare finnas goda

länkningsmöjligheter.

Det nya rättsinformationssystemet kommer att kräva

långtgående samordning mellan de deltagande

myndigheterna. Regeringskansliet skall tills vidare

vara ansvarigt för samordningen.

Överväganden

Det ställer sig enligt utskottets mening naturligt

att utnyttja informationstekniken för att göra

rättsinformationen lättillgänglig för allmänheten

och den offentliga förvaltningen. Utskottet ser

därför med tillfredsställelse på den utveckling av

de nuvarande datasystemen på

rättsinformationsområdet som planeringen innebär.

Utskottet har alltså i princip inga invändningar mot

regeringens avsikter såsom de redovisas i

skrivelsen.

Med anledning av skrivelsen har väckts två

motioner, dels motion Ju4 (c) med krav på att

informationen i rättsinformationssystemet skall vara

enkelt och lättförståeligt utformad, dels motion Ju5

(kd) där det föreslås att riksdagen och inte

Regeringskansliet skall ha hand om samordningen av

rättsinformationssystemet.

När det först gäller motion Ju4 kan utskottet inte

annat än instämma. Det måste alltid vara en strävan

att göra språket i t.ex. lagar, förordningar och

tillämpningsföreskrifter så enkelt och klart som

möjligt. Ett språkvårdande arbete pågår också sedan

länge på många håll inom den offentliga

förvaltningen. I Regeringskansliet finns t.ex. en

särskild enhet med uppgift bl.a. att granska - och

förbättra - den språkliga utformningen av lagar och

förordningar. Något tillkännagivande till regeringen

med anledning av motion Ju4 behövs alltså inte, och

utskottet avstyrker bifall till den.

När det sedan gäller yrkandet i motion Ju5

konstaterar utskottet att kompetensen för att

samordna rättsinformationssystemet finns såväl i

Regeringskansliet som i riksdagen. För att uppgiften

skall handhas av riksdagen talar främst att

Riksdagens förvaltningskontor enligt ett avtal med

Regeringskansliet fram till den 1 januari 1999 har

haft hand om databasen Rixlex som bl.a. innehåller

Svensk författningssamling i fulltext. Häremot talar

å andra sidan att merparten av den information som

kommer att finnas tillgänglig i det nya systemet

produceras av myndigheter under regeringen och att

regeringen har ansvaret för utfärdandet av de lagar

riksdagen beslutat om, liksom för de förordningar

som regeringen själv beslutar. Regeringskansliet är

således den instans som ansvarar för spridningen av

den mest centrala rättsinformationen. Det framstår

också enligt utskottets mening som tveksamt om det

är lämpligt att genom riksdagsbeslut lägga

verkställande uppgifter på riksdagen. Utskottet vill

tillägga att frågan om vem som skall ha

samordningsansvaret framstår som i första hand en

administrativ fråga. Utskottet förutsätter att

rättsinformationssystemet under alla omständigheter

kommer att gå att nå direkt från riksdagens hemsida.

Utskottet avstyrker alltså bifall även till motion

Ju5.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande ett nytt offentligt

rättsinformationssystem

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ju4 och

1998/99:Ju5 lägger regeringens skrivelse

1998/99:17 till handlingarna.

res. 1 (kd)

Stockholm den 28 januari 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar

Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta

Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv

(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie Fagerström

(s), Maud Ekendahl (m), Helena Frisk (s), Yvonne

Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson

(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw

Persson (fp) och Göran Norlander (s).

Reservation

Ett nytt offentligt rättsinformationssystem

Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind (kd)

anför:

Enligt vår mening är rättsinformationssystemet en

grundpelare i det svenska informationssamhället.

Mottagaren skall klart kunna koppla informationen

till den demokratiska processen i riksdagen oavsett

vilka partier som sitter i regeringsställning.

Sveriges riksdag har en genomtänkt och väl

fungerande hemsida som besöks av många. Riksdagen

har också en stor erfarenhet av att hantera och

pedagogiskt presentera omfattande offentligt

material. Mot den bakgrunden bör enligt vår mening

riksdagen få samordningsansvaret för

rättsinformationssystemet. Det ankommer på

regeringen att beakta vad som nu anförts i det

fortsatta arbetet med systemet.

I fråga om yrkandet i motion Ju4 om den språkliga

utformningen av rätts-informationen har vi samma

uppfattning som majoriteten.

Vi anser att utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

beträffande ett nytt offentligt

rättsinformationssystem

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ju5

och med avslag på motion 1998/99:Ju4 dels lägger

regeringens skrivelse 1998/99:17 till handlingarna,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts i reservationen.