Bet. 1998/99:JuU14

Justitieutskottets betänkande

1998/99:JUU14

Vapenregister

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1998/99

JuU14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett

regeringsförslag om vapenregister jämte ett

motionsyrkande väckt under den allmänna motionstiden

1998. Regeringens förslag innebär i huvudsak att

Rikspolisstyrelsen får i uppgift att föra tre

separata centrala vapenregister och att varje

polismyndighet skall föra ett lokalt register.

Samtliga register skall vara automatiserade.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Syftet

med motionen får därmed anses vara tillgodosett. Den

nya regleringen föreslås träda i kraft den 1 april

1999.

Propositionen

I proposition 1998/99:36 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i

vapenlagen (1996:67).

Lagförslaget, som granskats av Lagrådet, har fogats

till betänkandet, se bilaga.

Motionen

Motion väckt under allmänna motionstiden

1998

1998/99:Ju218 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ändring i vapenlagen enligt vad som anförts i

motionen.

Utskottet

Ärendet

I detta ärende behandlar utskottet ett

regeringsförslag om en ny och mer omfattande

lagreglering av vapenregistren jämte ett

motionsyrkande om att ett centralt vapenregister bör

upprättas.

Regeringens förslag baserar sig dels på en

skrivelse från Rikspolisstyrelsen jämte en rapport

från en projektgrupp inom styrelsen, dels på en

promemoria upprättad inom Justitiedepartementet.

Promemorian, som har remissbehandlats, har bifogats

som en bilaga till propositionen.

Rikspolisstyrelsens skrivelse och remissyttrandena

m.m. finns tillgängliga i regeringens ärende Ju

96:1670.

Lagrådet har lämnat regeringens förslag utan

erinran.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny och mer omfattande

lagreglering av vapenregistren. Förslaget innebär

att varje polismyndighet skall föra ett lokalt

vapenregister över tillståndspliktiga vapeninnehav

och beslut enligt vapenlagen (1996:67). Vidare skall

Rikspolisstyrelsen föra separata centrala register

över vapeninnehavare, registrerade skjutvapen och

vapenhandlare.

Vapenregistren skall ha till ändamål dels att ge

information om sådana uppgifter som behövs för att

förebygga, upptäcka och utreda brott med anknytning

till skjutvapen, dels att underlätta handläggningen

av frågor om tillstånd enligt vapenlagen.

Överväganden

Utskottet behandlar i detta betänkande endast frågan

om vapenregister. Regeringen har aviserat att den

har för avsikt att under våren överlämna en

proposition angående andra reformer av

vapenlagstiftningen till riksdagen. I det

sammanhanget kommer utskottet att få anledning att

återkomma till bl.a. vissa tillståndsfrågor med

anledning av motioner som väckts under den allmänna

motionstiden.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att

Rikspolisstyrelsen får i uppgift att föra tre

separata, centrala vapenregister och att varje

polismyndighet skall föra ett lokalt register. De

centrala registren kommer att ha olika innehåll. -

Utskottet återkommer nedan till de centrala

registren. - De lokala registren kommer vart och ett

att avse tillståndspliktiga vapeninnehav i ett visst

län. Samtliga register skall vara automatiserade.

Personuppgiftslagen (1998:204) och polisdatalagen

(1998:622) blir i viss utsträckning tillämpliga på

vapenregistren.

Utskottet kan redan här konstatera att utskottet

inte har några invändningar mot regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker alltså i princip detta. I

fråga om centrala vapenregister vill utskottet dock

anföra följande.

I motion Ju218 (mp) framförs att det är viktigt att

införa en effektivare kontroll vid utfärdandet av

vapenlicenser. Härvid föreslås att ett samordnat

centralt vapenregister upprättas för att göra det

möjligt att snabbt få fram relevanta uppgifter.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om centrala

vapenregister. Senast skedde det år 1991 (bet.

1990/91:JuU33 s. 30 f). Vid den tidpunkten uttryckte

utskottet stor tvekan inför tanken att inrätta ett

centralt vapenregister med hänsyn till säkerhets-

och sårbarhetsfrågorna. Utskottet framhöll därvid

att skadeverkningarna skulle kunna bli mångdubbelt

större om en obehörig person bereder sig tillgång

till ett centralt register än om det handlar om ett

lokalt register.

Regeringen är av uppfattningen att de fördelar

centrala vapenregister skulle medföra är så stora

att övervägande skäl talar för att inrätta centrala

register. Bland annat skulle centrala register

effektivisera polisens arbete och vara av stor

betydelse för polisens verksamhet att förebygga,

upptäcka och utreda brott. Vidare finns det ett

behov av centrala register för att uppdatera de

lokala vapenregistren med information om

adressändringar, namnändringar, dödsfall etc.

Det främsta skälet emot att inrätta centrala

vapenregister är säker-hetsaspekten. Regeringen har

i propositionen särskilt uppmärksammat säkerhets-

och sårbarhetsfrågorna. För att minska risken för

sårbarhet föreslår regeringen att tre separata

centrala vapenregister, ett över vapeninnehavare,

ett över vapen och ett över vapenhandlare, inrättas.

Denna uppdelning innebär att det inte är möjligt att

ur de centrala registren närmare utläsa vilka slags

vapen en viss person eller organisation har rätt att

inneha. För att ytterligare minska risken för att

registrerad information kommer i orätta händer och

kan sammanställas på ett sätt som utgör ett hot,

t.ex. för registrerade vapeninnehavare, föreslås att

de centrala registren inte skall få samköras med

varandra. Regeringen har också framhållit att

inrättandet av centrala vapenregister förutsätter

att lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder

vidtas för att skydda uppgifterna i registren. Till

exempel krävs mer detaljerade bestämmelser om

registrens innehåll, samkörning med andra register

och behörighetsbegränsningar. Sådana bestämmelser är

dock enligt regeringen av den karaktären att de inte

bör ges lagform. Det bör i stället ankomma på

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer

att utfärda närmare föreskrifter om förandet av

vapenregistren.

Av vikt är vidare att gällande

sekretessbestämmelser tillgodoser behovet av

sekretess för uppgifterna i vapenregistren. Enligt 5

kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess

hos polismyndighet i verksamhet, som avser förande

av eller uttag ur vapenregister, för uppgift som har

tillförts registret, om det inte står klart att

uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller

ammunition kommer till brottslig användning. Under

samma förutsättning gäller sekretess hos

Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till

vapenregister. För uppgifter om hemvärnsmän och

deras beväpning gäller sekretess enligt 2 kap. 2 §

sekretesslagen om det kan antas att det skadar

landets försvar eller på annat sätt vållar fara för

rikets säkerhet om uppgifterna röjs. Regeringen gör

bedömningen att gällande sekretessbestämmelser

tillgodoser behovet av sekretess även för de

centrala vapenregister som föreslås och anser inte

att någon ändring i sekretesslagen behöver göras.

Utskottet finner inte nu skäl att göra någon annan

bedömning. Utskottet noterar dock i detta sammanhang

att oklarhet råder beträffande frågan om en ansökan

eller ett beslut i ett vapentillståndsärende kan

sekretessbeläggas. Utskottet utgår från att

regeringen utan något särskilt uttalande från

riksdagens sida ägnar denna fråga uppmärksamhet,

t.ex. i den aviserade propositionen om vapenfrågor.

Vid sitt ställningstagande har utskottet tagit

hänsyn till uppdelningen i tre centrala register och

förbudet mot samkörning. Sammanfattningsvis har

säkerhetsfrågan såvitt nu kan bedömas fått en

tillfredsställande lagteknisk lösning. Härutöver

tillkommer som nyss nämnts ytterligare regler. Att

särskild uppmärksamhet därvid kommer att ägnas

säkerhetsfrågorna i övrigt är en självklarhet.

Detsamma gäller naturligtvis den datortekniska

säkerheten. Mot den bakgrunden och då utskottet

delar regeringens bedömning att övervägande skäl

talar för att centrala vapenregister inrättas kan

utskottet tillstyrka regeringens förslag. Syftet med

motion Ju218 torde därmed vara tillgodosett.

Regeringens förslag till lag om ändring i

vapenlagen föreslås träda i kraft den 1 april 1999.

I den mån vapenregistren kommer att föras för att

förebygga, upptäcka och utreda brott kommer

polisdatalagens allmänna bestämmelser att gälla för

behandlingen av personuppgifter. Polisdatalagen har

ännu inte trätt i kraft, och enligt vad utskottet

inhämtat är det oklart när ikraftträdande kommer att

ske. Utskottet ser emellertid inte något uttalat

behov av att avvakta polisdatalagens ikraftträdande.

Regeringens förslag kan därför träda i kraft vid den

tidpunkt som föreslås.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med

anledning av propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande förslag till lagreglering av

vapenregistren

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:36 och med

anledning av motion 1998/99:Ju218 yrkande 2 antar

regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen

(1996:67).

Stockholm den 18 februari 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar

Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta

Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv

(kd), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m),

Helena Frisk (s), Morgan Johansson (s), Yvonne

Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson

(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw

Persson (fp) och Göran Norlander (s).

Regeringens lagförslag