Bet. 1998/99:JuU18

Justitieutskottets betänkande

1998/99:JUU18

Chefsförsörjningen inom polisväsendet

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1998/99

JuU18

Propositionen

I proposition 1998/99:47 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

antar regeringens förslag att avskaffa kravet på

juridisk examen för högre chefer inom polisen.

Utskottet

Ärendet

Av 7 kap. 9 och 10 §§ polisförordningen (1984:730)

framgår att det för anställning som

polischefsaspirant och till vissa högre befattningar

inom polisväsendet krävs att sökanden har avlagt

juris kandidatexamen eller jurist-examen. Utskottet

behandlar i detta ärende ett förslag från regeringen

att avskaffa detta krav.

Regeringen beslutade i juli 1995 att tillsätta en

arbetsgrupp för att se över rekryteringen och

utbildningen av chefer inom polisväsendet.

Arbetsgruppen redovisade sitt arbete i

departementspromemorian Vidareutbildning av poliser

(Ds 1997:5). Promemorian har remissbehandlats.

Remissyttrandena finns tillgängliga i regeringens

ärende Ju97/394.

Rikspolisstyrelsen fick i mars 1998 i uppdrag att -

med utgångspunkt i arbetsgruppens förslag och

styrelsens remissyttrande - lämna förslag till

utformning av en ny chefsutbildning och ett nytt

system för rekrytering till denna utbildning.

Uppdraget redovisades i september 1998 i rapporten

Chefsförsörjning inom polisen. Regeringens förslag

bygger på det häri redovisade underlaget.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas riktlinjer för hur

rekryteringen och utvecklingen av chefer inom

polisväsendet skall anpassas till kraven på

polisväsendets behov av chefskompetens, och där

föreslås också att det begränsande kravet på

juridisk examen för högre chefer tas bort.

Bakgrund

Regeringen har för avsikt att under våren 1999 fatta

beslut om den modell som skall gälla för rekrytering

och utveckling av chefer inom polisväsendet. En

förutsättning för det beslutet är att riksdagen tar

ställning i frågan om rekryteringen av högre chefer

inom polisen även fortsättningsvis skall begränsas

av ett krav på juridisk examen. Anledningen härtill

är att riksdagen tidigare tagit ställning i frågan

och tillkännagivit att en fullständig

juristutbildning bör krävas för tillträde till

polischefsbanan. Utskottet ställde sig då bakom 1975

års polisutrednings och den dåvarande

departementschefens bedömning att kravet på en

fullständig juristutbildning för polischefsbanan

borde behållas (SOU 1979:6 s. 265 f, prop.

1980/81:13 s. 121 f, JuU24 s. 19 f). Som skäl härför

angavs bl.a. att det från skilda utgångspunkter var

angeläget att cheferna inom en så väsentlig sektor

av rättsväsendet som polisen har de grundläggande

insikter i juridik som förutsätts för tillträde till

andra banor inom rättsväsendet.

Frågan diskuterades på nytt i samband med

behandlingen av budgetpropositionen för år 1999.

Utskottet uttalade härvid att utskottet delade

regeringens uppfattning om inriktningen på arbetet

med att bredda rekryteringsbasen för chefer inom

polisväsendet, men att detta ställningstagande inte

innebar att avkall får göras på de höga krav på

juridisk kompetens som måste ställas på en modern

och rättssäker polisorganisation. Utskottet

föreslog, i sitt av riksdagen godkända betänkande,

ett tillkännagivande till regeringen om att

regeringen snarast skall återkomma till riksdagen

med förslag till riktlinjer för rekrytering och

utbildning av chefer inom polisväsendet (bet.

1998/99:JuU1 s. 21 f).

Överväganden

Polisväsendet har genomgått stora förändringar under

senare år. Polismyndigheterna har blivit större, har

fler arbetsuppgifter och erhåller större resurser än

tidigare. Myndigheterna har ett totalansvar för

verksamheten inom sitt område, och de har också ett

omfattande ansvar för sin personal- och

ekonomiadministration.

Regeringen har som skäl för sitt förslag anfört

bl.a. följande. Samhällsutvecklingen och

förändringarna inom polisväsendet har skapat krav på

en större kunskapsbredd inom varje polismyndighet.

Polischefens roll som jurist har fått en relativt

sett mindre betydelse samtidigt som myndighetens

uppgifter kräver betydande kompetens också på andra

områden än juridikens, t.ex. ekonomi, teknik och

personalledning. Ledningen av polisverksamheten

ställer också högre krav på strategisk ledning och

planering. En förutsättning för att skapa en bred

kompetens i respektive myndighets ledningsgrupp är

att de individer som ingår i gruppen har olika

utbildning och bakgrund. Det bör på sikt också bli

möjligt för polisen att, i högre grad än i dag,

tillgodose sitt behov av chefer på alla nivåer genom

en rekrytering som börjar med den polisiära

grundutbildningen, även om extern rekrytering också

i fortsättningen kommer att behövas. Det är viktigt

att utarbeta en modell för chefsförsörjning som

tillåter att rekryteringen och utvecklingen av

chefer anpassas till polisväsendets kompetensbehov.

Det förhållandet att nästan alla högre chefstjänster

i dag är förbehållna dem som har

polischefsutbildning gör det svårt att tillgodose

kravet på tillräcklig kompetensbredd i

ledningsgruppen och chefskollektivet i övrigt. Det

föranleder också spänningar i polisorganisationen

och är ägnat att försvåra rekryteringen till den

polisiära grundutbildningen. För att anpassa

rekryteringen och utvecklingen av högre chefer till

kraven på en bredare kompetens bör det begränsande

kravet på juridisk examen alltså tas bort.

Kraven på större kompetens inom nya områden får

emellertid inte undanskymma att också kraven på

myndigheternas juridiska kompetens har ökat. I denna

del understryker regeringen att polisverksamheten

till stor del består i tillämpning av rättsregler.

Varje polisman måste därför vara väl insatt i de

regler som gäller inom den dagliga verksamheten.

Likaså måste varje chef inom polisväsendet ha en

ingående kännedom om rättsreglerna inom det egna

ansvarsområdet. En stor del av cheferna måste

således ha juridiska baskunskaper, insikt i juridisk

metodik och problemlösning samt rättslig kultur. De

flesta behöver dock inte för det dagliga arbetet

behärska alla de områden som juristutbildningen

omfattar. Kunskaper om de delar av rättsordningen

som är relevanta för den egna verksamheten är

tillräckliga. Polisens roll medför emellertid att

det vid varje polismyndighet måste finnas

allmänjuridisk kompetens som svarar mot samma höga

krav som gäller för rättsväsendets övriga

myndigheter. För att tillgodose ett sådant

kompetenskrav kan det ofta bli aktuellt att inrätta

en funktion som myndighets- eller chefsjurist.

I dessa uttalanden kan utskottet i princip

instämma.

Utskottet delar uppfattningen att

samhällsutvecklingen medfört ett större krav på

specialister av olika slag på ledningsnivå inom

polisen. Organisationsförändringarna inom polisen

har också bidragit till denna utveckling. Det kan

enligt utskottets mening knappast anses självklart

att de högsta chefstjänsterna måste förbehållas

jurister; i stället bör chefsegenskaperna få vara

avgörande. Samtidigt vill utskottet emellertid

understryka att utskottet anser att det på

ledningsnivå inom polismyndigheterna skall finnas

kvalificerad allmänjuridisk kompetens. Dessutom

måste det självklart på olika nivåer inom

organisationen finnas den specialistkompetens också

på den juridiska sidan som polisverksamheten kräver.

Ett minskat inslag av arbetsledare med juridisk

examen kan därför komma att innebära ett utökat

behov av juridiska inslag i polisutbildningen,

särskilt när det gäller sådana områden som har

betydelse för rättssäkerheten. Med dessa ord

tillstyrker utskottet regeringens förslag.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med

anledning av propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande chefsförsörjningen inom

polisväsendet

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:47 antar

regeringens förslag att avskaffa kravet på

juridisk examen för högre chefer inom polisen.

Stockholm den 9 mars 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar

Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta

Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv

(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie Fagerström

(s), Maud Ekendahl (m), Helena Frisk (s), Morgan

Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi

Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson

(mp), Gunnel Wallin (c) och Siw Persson (fp).