Bet. 1998/99:JuU2

Justitieutskottets betänkande

1998/99:JUU02

Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och

lagen om hemlig kameraövervakning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1998/99

JuU2

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett

regeringsförslag om att giltighetstiden för lagen

med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa

brottmål och lagen om hemlig kameraövervakning skall

förlängas till utgången av år 2000.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Propositionen

I proposition 1998/99:6 (Justitiedepartementet) har

regeringen föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med

särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa

brottmål,

2. lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1506)

om hemlig kameraövervakning.

Lagförslagen har fogats till betänkandet, se

bilaga.

Utskottet

Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om

tvångsmedel i vissa brottmål (1952 års lag)

innehåller tilläggs- och undantagsbestämmelser till

den grundläggande regleringen i rättegångsbalken i

fråga om straffprocessuella tvångsmedel. Lagen, som

är tidsbegränsad, gäller vid förundersökning

angående vissa brott mot rikets säkerhet och vissa

andra grova brott. Efter den senast gjorda

förlängningen gäller lagen till utgången av år 1998

(prop. 1996/97:26, bet. 1996/97:JuU5, rskr.

1996/97:40, SFS 1996:1287).

1952 års lag gäller vid förundersökning angående

dels allmänfarliga brott, t.ex. mordbrand och

sabotage, dels vissa högmålsbrott såsom uppror och

olovlig kårverksamhet, dels vissa brott mot rikets

säkerhet, t.ex. spioneri. Lagen gäller också försök,

förberedelse och stämpling till sådana brott om

sådan gärning är straffbar. I förhållande till

regleringen i rättegångsbalken innebär lagen

utvidgade möjligheter att använda tvångsmedlen

häktning, beslag, kvarhållande av postförsändelse

m.m. samt hemlig teleavlyssning och hemlig

teleövervakning. Lagen innehåller också bestämmelser

som innebär att hemlig kameraövervakning kan ske på

mindre stränga villkor än som följer av den

särskilda lagen om sådan övervakning.

Lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning

trädde i kraft den 1 februari 1996 (prop.

1995/96:85, bet. 1995/96:JuU11, rskr. 1995/96:125).

I lagen regleras de brottsutredande myndigheternas

möjligheter att använda dolda fjärrmanövrerade

övervakningskameror vid förundersökning i brottmål.

Reglerna ansluter nära till bestämmelserna om hemlig

teleavlyssning. Hemlig kameraövervakning innebär att

fjärrstyrda TV-kameror, andra optisk-elektroniska

instrument eller därmed jämförbara utrustningar

används för optisk personövervakning utan att

upplysning om övervakningen lämnas. Lagens

giltighetstid var begränsad till utgången av år

1996. I det ovan nämnda lagstiftningsärendet om 1952

års lag förlängdes den dock till utgången av år 1998

(SFS 1996:1286). Regeringen lämnar årligen en på

uppgifter från Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen

grundad redovisning för tillämpningen av

bestämmelserna om hemlig kameraövervakning till

riksdagen (skr. 1996/97:57 och 1997/98:26, bet.

1997/98:JuU10).

Enligt vad regeringen upplyser i propositionen har

Säkerhetspolisen i en skrivelse till regeringen den

7 september 1998 framhållit att 1952 års lag bör ges

fortsatt giltighet i ytterligare två år. I

skrivelsen anger Säkerhetspolisen att den utgår från

att också giltighetstiden för lagen om hemlig

kameraövervakning förlängs på samma sätt.

Säkerhetspolisen framhåller i skrivelsen att 1952

års lag är av utomordentlig vikt för

Säkerhetspolisens verksamhet, att den är en

nödvändig grund för Säkerhetspolisens bekämpning av

brott mot rikets säkerhet och att lagens

bestämmelser om möjligheter till tvångsmedel har

utnyttjats i stor omfattning.

Enligt den redovisning regeringen lämnat till

riksdagen meddelades under år 1996 tillstånd till

hemlig kameraövervakning i 40 fall. Av dessa avsåg

30 misstanke om narkotikabrott. Övriga fall avsåg

försök och anstiftan till mord, grovt rån eller

försök, förberedelse eller medhjälp till sådant

brott, mordbrand samt förberedelse till väpnat hot

mot laglig ordning (bet. 1997/98:JuU10 s. 6).

Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen uttalade i sin

redovisning till regeringen för år 1996 att den

hemliga kameraövervakningen hade utgjort ett

värdefullt och personalbesparande komplement i

polisens spaningsarbete. Av det underlag som

Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen inkommit med

inför regeringens redovisning till riksdagen för år

1997 framgår att tillstånd enligt lagens

bestämmelser lämnats i 43 fall, varav 39 avsåg

narkotikabrott. Slutsatserna om lagens betydelse är

desamma som för föregående år.

Regeringen beslutade den 12 september 1996 direktiv

för en särskild utredare som skulle utreda ett antal

frågor om kriminalpolisiära arbetsmetoder som föll

inom ramen för straffprocessuella tvångsmedel (dir.

1996:64). Utredningen, som antog namnet

Buggningsutredningen, överlämnade i april 1998

betänkandet Om buggning och andra hemliga

tvångsmedel (SOU 1998:46) till regeringen. I

betänkandet föreslås bl.a. att 1952 års lag skall

permanentas och att lagen om hemlig

kameraövervakning skall inarbetas i

rättegångsbalken. Betänkandet har remissbehandlats

och bereds för närvarande i Justitiedepartementet.

I den förevarande propositionen förklarar

regeringen att den, i likhet med Säkerhetspolisen,

anser att 1952 års tvångsmedelslag fortfarande

behövs. Enligt regeringens mening visar

erfarenheterna också att det är viktigt att polis

och åklagare efter tillstånd från domstol kan

använda hemlig kameraövervakning för att utreda

grova brott. Mot bakgrund härav, men också med

beaktande av Buggningsutredningens förslag, anser

regeringen att giltighetstiden för såväl 1952 års

lag som lagen om hemlig kamera-övervakning bör

förlängas till utgången av år 2000.

Utskottet delar regeringens bedömning att såväl

1952 års lag som lagen om hemlig kameraövervakning

alltjämt behövs. Med hänsyn härtill och till den

pågående beredningen av Buggningsutredningens

förslag bör, som regeringen föreslagit,

giltighetstiden för båda lagarna förlängas till

utgången av år 2000.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förlängning av 1952 års

lag

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt

giltighet av lagen (1952:98) med särskilda

bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål,

2. beträffande förlängning av lagen om hemlig

kameraövervakning

att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om fortsatt giltighet av lagen (1995:1506) om

hemlig kameraövervakning.

Stockholm den 17 november 1998

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Märta

Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Anders G

Högmark (m), Ann-Marie Fagerström (s), Maud Ekendahl

(m), Helena Frisk (s), Morgan Johansson (s), Yvonne

Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson

(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw

Persson (fp), Göran Norlander (s) och Sven-Erik

Sjöstrand (v).

Regeringens lagförslag

Regeringen har följande förslag till

lagtext.

Förslag till lag om fortsatt giltighet av

lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser

om tvångsmedel i vissa brottmål

Härigenom föreskrivs att lagen (1952:98)

med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i

vissa brottmål, som gäller till utgången av

år 1998[1], skall fortsätta att gälla till

utgången av år 2000.

Förslag till lag om fortsatt giltighet av

lagen (1995:1506) om hemlig

kameraövervakning

Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1506) om hemlig

kamera-övervakning, som gäller till utgången av år

1998[2], skall fortsätta att gälla till utgången av

år 2000.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagens giltighetstid senast förlängd

1996:1287.

[2]: Lagens giltighetstid förlängd 1996:1286.

Elanders Gotab, Stockholm 1998