Bet. 1998/99:JuU25

Justitieutskottets betänkande

1998/99:JUU25

Rättspsykiatriskt forskningsregister

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

JuU25

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett

regeringsförslag som går ut på att ett särskilt

register, det rättspsykiatriska forskningsregistret,

inrättas för att tillgodose behovet av

personuppgifter för sådan forskning inom

rättspsykiatrin som har godkänts av en

forskningsetisk kommitté. Uppgifterna i registret

skall härutöver få användas för

Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvärdering och

kvalitetssäkring av sin verksamhet inom samma

område.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med vissa

justeringar. I ärendet föreligger tre reservationer

(kd, c, fp respektive fp).

Propositionen

I propositionen 1998/99:72 (Socialdepartementet) har

regeringen bl.a. föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om rättspsykiatriskt forskningsregister,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Ett tredje lagförslag om ytterligare en ändring i

sekretesslagen (lagförslag 2.3) har överlämnats till

trafikutskottet för beredning. De lagförslag som

justitieutskottet behandlar har fogats till

betänkandet, se bilaga 1. Förslagen har granskats av

Lagrådet.

Motionerna

1998/99:Ju16 av Margareta Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen

om rättspsykiatriskt forskningsregister att

Socialstyrelsen ges tillstånd att föra registret,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om etisk prövning av

hur uppgifter får användas för utvecklingsändamål.

1998/99:Ju17 av Siw Persson och Johan Pehrson (båda

fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om etisk prövning vid

användning av det rättspsykiatriska

forskningsregistret för forskning, kvalitetssäkring

och utvärdering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om informerat samtycke

vid användning av det rättspsykiatriska

forskningsregistret,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om insyn och

uppföljning av beslut i en forskningsetisk kommitté

om användning av det rättspsykiatriska

forskningsregistret.

1998/99:Ju18 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar om sådana ändringar i 4 § andra

stycket i förslaget till lag om rättspsykiatriskt

forskningsregister att registrering av uppgifter

endast får göras om den undersökte döms för den

gärning som föranlett undersökningen eller för

gärning som är relevant för undersökningen.

1998/99:Ju19 av Ingemar Vänerlöv m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en etisk

prövning av Rättsmedicinalverkets utvecklingsarbete

sker,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

hur en sådan etisk prövning skall utföras.

Utskottet

Ärendet

Utredningen om register för forskning inom

rättspsykiatrin lade i maj 1996 fram betänkandet

Rättspsykiatriskt forskningsregister (SOU 1996:72).

I betänkandet föreslås att ett särskilt register,

det rättspsykiatriska forskningsregistret, inrättas

för att tillgodose behovet av personuppgifter för

forskning inom rättspsykiatrin och för

Rättsmedicinalverkets (RMV) utvecklingsarbete.

Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena

finns tillgängliga hos Socialdepartementet (dnr

S96/3928/S). Förslagen i propositionen bygger på

betänkandet och remissbehandlingen av det.

Bakgrund

I brottmål där det ifrågasätts om den tilltalade -

med nuvarande terminologi - är i behov av

rättspsykiatrisk vård eller har begått brottet under

inflytande av en allvarlig psykisk störning inhämtas

intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild

personutredning i brottmål, m.m. eller, med stöd av

lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning,

ett rättspsykiatriskt utlåtande. Det handlar i båda

fallen om läkarundersökningar med psykiatrisk

inriktning, där en s.k. §7-undersökning, som är

mindre omfattande, ofta syftar till att ta reda på

om det finns anledning att göra en mer omfattande

rättspsykiatrisk undersökning.

Sedan mitten av 1930-talet har samtliga

rättspsykiatriska utlåtanden i landet arkiverats.

Arkivet som numera betecknas Rättsmedicinalverkets

centrala arkiv (RCA) administreras sedan år 1992 av

RMV. Från och med samma år arkiveras även samtliga

§7-intyg. Också de yttranden över rättspsykiatriska

undersökningar som domstolarna i vissa fall har

möjlighet att inhämta från Socialstyrelsen arkiveras

normalt hos RCA.

Det rättspsykiatriska ärenderegistret är ett

databaserat register som förs av RMV med tillstånd

av Datainspektionen. Registret innehåller uppgifter

ur rättspsykiatriska undersökningar och §7-intyg och

förs vid såväl RCA som vid undersökningsenheterna,

det vill säga de vårdinrättningar där

rättspsykiatriska undersökningar utförs. Bland annat

registreras personuppgifter, diagnos och

påföljdsförslag respektive utdömd påföljd.

Uppgifterna förs in kontinuerligt och måste tas bort

vid en friande dom. Ändamålet med registret är att

utgöra ett administrativt hjälpmedel för

undersökningsenheterna vad gäller rättspsykiatriska

ärenden. Registret skall också utgöra underlag för

statistik och planering av verksamheten.

Personuppgifter i registret avidentifieras

beträffande klienter som inte varit aktuella vid

någon av RMV:s enheter under de senaste fem åren.

Under senare år har det gjorts 500-600

rättspsykiatriska undersökningar och knappt 2 000

§7-undersökningar varje år.

Utlåning av akter från RCA sker i princip endast i

två fall. RMV medger sålunda utlåning av en akt till

den som tjänstgör inom den rättsmedicinska

undersökningsverksamheten och som behöver en akt för

en pågående undersökning. Lån medges också till

forskare vars projekt har prövats och godkänts av en

etisk kommitté.

Statistiska sammanställningar ur det

rättspsykiatriska ärenderegistret lämnas ut till den

som behöver uppgifterna i tjänsten, för studier

eller för forskning. Sådana sammanställningar

innehåller ingen information som kan härledas till

en speciell individ. Om uppgifterna i en

sammanställning går att härleda ställs samma krav

som vid utlåning av akter.

I detta sammanhang bör också det arbete som

bedrivits inom Kommittén om forskningsetik nämnas.

Kommittén som tillkallades år 1997 (dir. 1997:68)

avlämnade i början av innevarande år sitt

slutbetänkande God sed i forskningen (SOU1999:4). I

betänkandet aktualiseras en rad etiska spörsmål som

har bäring även på frågor som avhandlas i detta

ärende. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Remisstiden går ut i slutet av juni månad.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett särskilt register

skall få inrättas, vilket skall få användas för två

ändamål; forskning inom rättspsykiatrin samt

Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvärdering eller

kvalitetssäkring av sin verksamhet inom

rättspsykiatrin. Rättsmedicinalverket skall ansvara

för registret, som benämns det rättspsykiatriska

forskningsregistret. Registret skall i huvudsak

regleras i en särskild lag. En förutsättning för att

uppgifter om en person skall få registreras är att

vederbörande har genomgått en rättspsykiatrisk

undersökning eller en §7-undersökning eller

motsvarande undersökningsformer enligt äldre

lagstiftning. Registret får dock inte innehålla

uppgifter om en person vilka avser ett brottmål där

åtalet mot denne helt har ogillats. Ytterligare ett

krav för att uppgifter skall få föras in i registret

är att domen i det brottmål i vilket utlåtande eller

intyg över undersökningen har inhämtats har vunnit

laga kraft. En ändring föreslås i sekretesslagen

(1980:100) så att uppgifterna i det

rättspsykiatriska forskningsregistret och

verksamheten i anslutning till detta kommer att

omfattas av samma sekretess som normalt gäller inom

hälso- och sjukvården för uppgift om den enskildes

hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.

Om inte annat följer av den föreslagna lagen om

rättspsykiatriskt forskningsregister gäller

personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av

personuppgifter för registret.

Överväganden

Behovet av forskning och utvecklingsarbete inom

rättspsykiatrin är mycket stort. Det behövs ökade

kunskaper om bl.a. effekterna av vård och behandling

av psykiskt störda lagöverträdare. Det behövs också

bättre metoder för att göra farlighetsbedömningar

beträffande personer som dömts till rättspsykiatrisk

vård. Forskning av angivet slag underlättas genom

tillgång till systematiskt sparade uppgifter inom

området, främst rättspsykiatriska undersökningar och

§7-undersökningar samt uppgifter om domar och

verkställighet av utdömda påföljder.

Mot den bakgrunden kan utskottet dela regeringens

bedömning att det behövs ett rättspsykiatriskt

forskningsregister med det innehåll regeringen

föreslår. I likhet med regeringen vill utskottet

också understryka vikten av att all möjlig hänsyn

tas till att registret kommer att innehålla mycket

integritetskänsliga uppgifter. Detta medför inte

bara att de praktiska förhållandena kring registret

måste anordnas på ett sådant sätt att obehörig

åtkomst till uppgifter ur registret förhindras. Det

är också nödvändigt att noggranna överväganden sker

kring vem som får registreras, vad som får

registreras och, inte minst, vem som får använda

uppgifterna och för vilket ändamål. Enligt

utskottets bedömning har regeringen i varje fråga

redovisat de svårigheter som finns och anfört goda

skäl för sitt förslag. Utskottet är alltså berett

att i stort tillstyrka propositionen. Till några

enskildheter i förslaget återkommer utskottet nedan.

Regeringen föreslår (1 §) att registret skall föras

av RMV medan det i motion Ju16 (c) framförs krav på

att registret skall föras av Socialstyrelsen.

Utskottet konstaterar först att både RMV och

Socialstyrelsen kan förväntas använda uppgifter ur

registret för forskningsändamål. RMV för emellertid

redan i dag register med samma inriktning som det

föreslagna. Inom RMV finns således redan skalskydd

och rutiner som är anpassade till de

integritetskänsliga uppgifter som kommer att

registreras. Vidare bör det framhållas att

uppgifterna som kommer att ingå i registret

produceras i RMV:s verksamhet och att RMV, som

berörs nedan, behöver uppgifter ur registret för

sitt utvecklingsarbete. Mot den bakgrunden delar

utskottet regeringens bedömning att RMV också i

fortsättningen bör anförtros uppgiften att föra

registret. Motion Ju16 i denna del avstyrks.

Också förutsättningarna för registrering i

registret är som nämnts begränsade. - Det bör dock

nämnas att undersökningsakten kommer att finnas i

RCA också i de fall när registrering av uppgifter

inte får ske, t.ex. om åtalet ogillas. Att

uppgifterna inte finns i registret medför dock att

dessa blir mer svårtillgängliga. - Enligt förslaget

(4 §) gäller sålunda dels att registrering får ske

först sedan domen vunnit laga kraft, dels att åtalet

till någon del måste ha bifallits. Det ställs dock

inte något krav på att åtalet beträffande just den

gärning som föranlett undersökningen skall ha

bifallits. Önskemål med denna inriktning framförs i

motion Ju18 (fp) där det framförs som ett minimikrav

att den fällande domen avser en gärning som är

relevant för undersökningen även om domen inte avser

just den konkreta gärning som föranlett beslutet om

undersökning.

Utskottet konstaterar att en utgångspunkt vid

registreringen bör vara att registrator inte skall

behöva göra någon saklig prövning av domen för att

bestämma om uppgifter skall registreras. Denna

ståndpunkt innebär att motion Ju18 bör avslås.

Utskottet avstyrker bifall till motionen.

I propositionen (3 §) föreslås vidare att en

förutsättning för att uppgifter ur registret skall

få användas för forskningsändamål är att en

forskningsetisk kommitté först har godkänt

forskningsprojektet. Något motsvarande krav på

godkännande ställs inte när det gäller RMV:s

utvecklingsarbete, det vill säga uppföljning,

utvärdering och kvalitetssäkring av verkets

verksamhet inom rättspsykiatrin. Ett sådant krav

framställs emellertid i motionerna Ju16 (c), Ju17

(fp) och Ju19 (kd).

Först bör nämnas att RMV enligt sin instruktion har

i uppdrag att svara för utvecklingsarbete av

betydelse för verksamheten i enlighet med vad som

uttalades i den av riksdagen år 1991 behandlade

propositionen om den rättspsykiatriska

undersökningsverksamheten (prop. 1990/91:120, bet.

1990/91: SoU13, rskr. 1990/91:329). Inriktningen på

utvecklingsarbetet är sedan länge att genom fortsatt

kvalitets- och metodutvecklingsarbete nå ännu bättre

enhetlighet i de diagnostiska bedömningarna och

förbättrad säkerhet i bedömningen av graden av

farlighet och risken för återfall i allvarlig

brottslighet. I årets regleringsbrev understryks

detta genom preciserade verksamhetsmål och krav på

återrapportering. Bland annat skall arbete med

diagnostiska instrument för bedömningar om risk för

farlighet och återfall i allvarlig brottslighet

prioriteras. Det bör i sammanhanget också nämnas att

det inom RMV sedan år 1995 finns en särskild

rådgivande forsknings- och utvecklingsnämnd.

Majoriteten av ledamöterna i nämnden är aktiva

forskare knutna till myndigheten. I nämnden finns

också en epidemiolog/statistiker samt en medicinsk

etiker och en forskare från Kriminalvårdsstyrelsen.

Slutligen bör nämnas att det vid utvecklingsarbete

ofta - men inte alltid - gäller att de uppgifter som

används inte behöver vara individrelaterade.

Utskottet kan för sin del ha en viss förståelse för

kravet i motionerna. Det kan, som motionärerna

anför, vara svårt att tydliggöra gränsen mellan

RMV:s egen forskning och det utvecklingsarbete som

sker inom verket. Likaså gör sig integritetshänsynen

naturligtvis gällande här likaväl som när det gäller

forskning. Man måste dock ifrågasätta det

meningsfulla i att kräva ett godkännande av en

forskningsetisk kommitté för utvecklingsarbete inom

ramen för verkets uppdrag. En annan sak är att

gränsen mot forskning som kräver godkännande måste

upprätthållas. Ett lämpligt forum för hithörande

frågor synes vara den nyssnämnda forsknings- och

utvecklingsnämnden. Utskottet tillstyrker alltså

regeringens förslag och avstyrker motionerna Ju16,

Ju17 och Ju19 i motsvarande delar. Avslutningsvis

vill utskottet dock anföra att det inte kan

uteslutas att frågan behöver aktualiseras på nytt,

t.ex. när remissutfallet på betänkandet God sed i

forskningen (SOU 1999:4) föreligger.

I motion Ju17 begärs vidare att forskare som får

tillgång till uppgifter ur registret skall åläggas

återrapporteringsskyldighet till den

forskningsetiska kommitté som godkänt

forskningsprojektet.

I denna del kan utskottet konstatera att det inte

föreligger någon sådan skyldighet för närvarande

gentemot de forskningsetiska kommittéerna. I

betänkandet God sed i forskningen finns dock ett

förslag med den inriktningen. Enligt utskottets

mening bör remissutfallet och den fortsatta

beredningen av betänkandet avvaktas, och utskottet

avstyrker bifall till motion Ju17 i denna del.

I motion Ju17 tas slutligen upp frågan om samtycke

vid användning av uppgifter ur registret.

Motionärerna anser att det bör ankomma på den

forskningsetiska kommittén att ta ställning till

frågan om samtycke i samband med prövningen av

forskningsprojektet.

I denna del föreslår regeringen (12 §) att den

registrerade skall få information om bl.a.

registreringen och de sekretess- och

säkerhetsbestämmelser som gäller för behandlingen av

uppgifterna i samband med registreringen. Däremot

avvisar regeringen (prop. s. 49 f) tanken att

samtycke av den registrerade skulle krävas för

registreringen eller när uppgifterna används.

Utskottet delar för sin del de bedömningar

regeringen gör och som sammanfattningsvis innebär

att registret skulle bli oanvändbart för sitt

ändamål om samtycke krävdes för registrering på

grund av det bortfall som i sådana fall kunde

förväntas. När det gäller användningen av

uppgifterna i registret kan utskottet i likhet med

regeringen konstatera att de forskningsetiska

kommittéerna normalt kräver att samtycke inhämtas

från de berörda. Någon anledning att nu ålägga de

forskningsetiska kommittéerna - vars verksamhet för

övrigt inte är lagreglerad - vidare skyldigheter

härvidlag är knappast erforderligt för att uppfylla

motionsönskemålet. Utskottet vill snarare

understryka att de forskningsetiska kommittéernas

huvudregel om samtycke innebär att en sådan prövning

görs som efterfrågas i motionen. Någon anledning

till åtgärder med anledning av motion Ju17 i denna

del finns alltså inte, och utskottet föreslår att

motionen avstyrks.

Övrigt

I 10 § första stycket förslaget till lag om

rättspsykiatriskt forskningsregister åläggs

Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att lämna

vissa uppgifter till registret. Enligt utskottets

mening bör Statens institutionsstyrelse, som har

hand om verkställigheten av den nya påföljden sluten

ungdomsvård, åläggas motsvarande skyldighet.

Utskottets lagförslag har utformats i enlighet

härmed.

Utskottet har också noterat att förslaget till

ändring i sekretesslagen behöver samordnas med ett

förslag till ändring i samma lag som behandlas i

propositionen 1998/99:71. Samordningen bör ske på

det sätt som framgår av utskottets lagförslag.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med

anledning av propositionen och motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande registerförare

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju16 yrkande 1,

2. beträffande förutsättningarna för

registrering

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Ju18 antar

regeringens (i proposition 1998/99:72 framlagda)

förslag till lag om rättspsykiatriskt

forskningsregister såvitt avser 4 §,

3. beträffande forskningsetisk prövning

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ju16 yrkande

2, 1998/99:Ju17 yrkande 1 och 1998/99:Ju19 antar

det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser

3 § 2,

res. 1 (kd, c, fp)

4. beträffande återrapportering

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju17 yrkande 3,

res. 2 (fp)

5. beträffande samtycke

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju17 yrkande 2,

res. 3 (fp)

6. beträffande myndigheternas

rapporteringsskyldighet

att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget

såvitt avser 10 § med den ändringen att

lagrummet ges den lydelse som framgår av

Utskottets lagförslag, se bilaga 2,

7. beträffande förslaget till lag om

rättspsykiatriskt forskningsregister i övrigt

att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget i den

mån det inte omfattas av utskottets hemställan

ovan,

8. beträffande sekretesslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen

att lagen ges den lydelse som framgår av

Utskottets lagförslag, se bilaga 2.

Stockholm den 4 maj 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar

Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta

Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv

(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie Fagerström

(s), Maud Ekendahl (m), Helena Frisk (s), Yvonne

Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson

(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw

Persson (fp) och Göran Norlander (s).

Reservationer

1. Forskningsetisk prövning

Ingemar Vänerlöv (kd), Ragnwi Marcelind (kd), Gunnel

Wallin (c) och Siw Persson (fp) anför:

Enligt vår mening måste både RMV:s utvecklingsarbete

och forskning anses förenade med lika stora risker

för integritetskränkning. När det gäller

integritetsskyddet bör alltså samma regler gälla för

utvecklingsarbetet som för forskningen. Ett

väsentligt inslag i integritetsskyddet är prövningen

i en oberoende forskningsetisk kommitté. En sådan

prövning bör alltså göras också när det gäller RMV:s

utvecklingsarbete. Det sagda förutsätter ett tillägg

i 3 § 2 förslaget.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande forskningsetisk prövning

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:72 och

motionerna 1998/99:Ju16 yrkande 2, 1998/99:Ju17

yrkande 1 och 1998/99: Ju19 antar regeringens

förslag till lag om rättspsykiatriskt

forskningsregister såvitt avser 3 § 2 med den

ändringen att det efter ordet

"(utvecklingsarbete)" tilläggs orden "om

utvecklingsarbetet har godkänts av en

forskningsetisk kommitté".

2. Återrapportering

Siw Persson (fp) anför:

Enligt min mening bör det åligga den som bedriver

rättspsykiatrisk forskning med godkännande av en

forskningsetisk kommitté att hålla kommittén

underrättad om hur forskningen framskrider och vilka

etiska spörsmål som väcks likaväl som om

forskningens resultat. Detta är ett viktigt inslag i

kontrollen av att forskningen också i praktiken

upprätthåller en hög etisk nivå. Samtidigt blir det

möjligt för brukarorganisationerna att hålla sig

informerade om forskningen och de problem som

uppstår. Regeringen bör således få i uppdrag att

snarast återkomma till riksdagen med ett förslag som

beaktar vad jag nu anfört.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande återrapportering

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ju17 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i reservation 2.

3. Samtycke

Siw Persson (fp) anför:

Enligt min mening bör det direkt av lagen framgå att

huvudregeln när uppgifter ur det rättspsykiatriska

forskningsregistret används är att detta skall ske

med s.k. informerat samtycke från den som

uppgifterna avser. Om avsteg måste göras från denna

huvudregel bör beslut härom fattas i den

forskningsetiska kommittén. På så sätt utformas

reglerna med största möjliga hänsyn till den

enskildes integritet samtidigt som det blir möjligt

att också beakta de krav som forskningen ställer.

Regeringen bör få i uppdrag att snarast återkomma

till riksdagen med ett förslag som beaktar vad jag

nu anfört.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande samtycke

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ju17 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i reservation 3.

Regeringens lagförslag

Utskottets lagförslag

1. Förslag till ändring i regeringens

förslag till lag om rättspsykiatriskt

forskningsregister

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

10 §

-----------------------------------------------------

Socialstyrelsen Socialstyrelsen,

respektive Kriminalvårdsstyrelsen

Kriminalvårdsstyrelsen respektive Statens

skall lämna uppgifter institutionsstyrelse

enligt 6 § 7, 8 § och 9 § skall lämna uppgifter

till det enligt 6 § 7, 8 § och 9 §

rättspsykiatriska till det

forskningsregistret. rättspsykiatriska

forskningsregistret.

-----------------------------------------------------

Om allmän domstols uppgiftsskyldighet finns

särskilda bestämmelser.

-----------------------------------------------------

2. Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen

(1980:100)[1]

dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

7 kap. 40 §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

7 kap. 7 kap.

39 § 40 §

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av

eller uttag ur register som förs enligt lagen

(1999:000) om rättspsykiatriskt forskningsregister

för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra

personliga förhållanden som har tillförts registret,

om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan

att den enskilde eller någon honom närstående lider

men.

Sekretessen enligt första stycket gäller också i

förhållande till en registrerad person som är vård-

eller behandlingsbehövande i fråga om uppgift om

hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till

ändamålet med vården eller behandlingen är av

synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller

sekretessen i högst sjuttio år.

-----------------------------------------------------

16 kap.

1 §[2]

Nuvarande lydelse1

Att friheten enligt 1 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §

yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad

framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §

1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av

5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1

och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av

uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka

nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och

5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket och 3 § första stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten följer av

----------------------------------------------------

----------------------------------

3. denna lag enligt

---------------------------------------------------

-----------------------------------

7 kap. 39 §

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §

första stycket 2

----------------------------------------------------

---------------------------------

Utskottets förslag

Att friheten enligt 1 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §

yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad

framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §

1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av

5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1

och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av

uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka

nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och

5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket och 3 § första stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten följer av

----------------------------------------------------

----------------------------------

3. denna lag enligt

----------------------------------------------------

----------------------------------

-----------------------------------------------------

7 kap. 39 §

-----------------------------------------------------

7 kap. 40 § såvitt avser uppgift om

annat än verkställigheten

av beslut om vård utan

samtycke

-----------------------------------------------------

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §

första stycket 2

----------------------------------------------------

----------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.

[2]: Lydelse enligt 1998/99:SoU13.