Bet. 1998/99:JuU7

Justitieutskottets betänkande

1998/99:JUU07

Åtgärder mot mc-kriminaliteten

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

JuU7

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet ett

regeringsförslag som i huvudsak avser att öka

möjligheterna att ingripa mot kriminella s.k. mc-

gäng. Utskottet behandlar också ett par motioner som

väckts med anledning av förslaget.

Regeringens förslag innebär att den s.k.

tillhållsparagrafen ersätts med en bestämmelse

enligt vilken det blir möjligt att genomföra

husrannsakan i fråga om lokaler som inte

huvudsakligen utgör bostad och som mer än

tillfälligt används gemensamt av personer som kan

antas ägna sig åt brottslig verksamhet. Bestämmelsen

kan endast användas om det för det brott som utreds

är föreskrivet fängelse ett år eller mer. En

förutsättning för en husrannsakan enligt den nya

bestämmelsen är att det finns särskild anledning att

anta att ändamålet med den kommer att uppfyllas.

Vidare innebär regeringens förslag att i princip

all inkassoverksamhet kommer att kräva tillstånd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionerna. Ändringarna föreslås träda i

kraft den 1 april 1999.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

I proposition 1997/98:181 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för

varusmuggling,

3. lag om ändring i inkassolagen (1974:182).

Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, har fogats

till betänkandet, se bilaga.

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1998/99:Ju1 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till

ändring i 28 kap. 3 § rättegångsbalken,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ändring i 28 kap. 3 § rättegångsbalken enligt vad

som anförts i motionen.

Motion väckt under allmänna motionstiden

1998

1998/99:Ju913 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen avslår proposition 1997/98:181

Ökade möjligheter att ingripa mot vissa mc-klubbar,

i den del som avser en ny bestämmelse om

husrannsakan i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Utskottet

Ärendet

I detta ärende behandlar utskottet en proposition

med förslag som syftar till att öka möjligheterna

att ingripa mot bl.a. kriminella mc-gäng. Förslagen

grundar sig dels på Polisrättsutredningens förslag i

betänkandet Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB

samt polislagen (SOU 1995:47) om att upphäva

bestämmelsen om husrannsakan i s.k. tillhåll, dels

på två promemorior som utarbetats inom

Justitiedepartementet. Den ena promemorian -

Husrann-sakan hos vissa mc-klubbar m.m. - tar

huvudsakligen upp reglerna om husrannsakan i

brottmål. Den andra - Skärpt krav på tillstånd till

inkasso-verksamhet (Ds 1997:63) - innehåller förslag

till ändringar i inkassolagen.

Promemoriorna har remissbehandlats.

Lagrådet har i yttrande lämnat förslagen utan

erinran.

Bakgrund

I propositionen beskriver regeringen den senaste

tidens utveckling när det gäller den organiserade

och gränsöverskridande brottsligheten. Även såväl

genomförda som pågående lagstiftningsprojekt med

anknytning till området redovisas ingående.

Regeringen tar också upp det internationella

samarbetet på området.

Under 1990-talet har de internationellt förgrenade

sammanslutningarna Hells Angels och Bandidos

etablerat sig i Sverige. Konflikten mellan dem har i

de nordiska länderna tagit sig våldsammare uttryck

än vad som varit vanligt i andra delar av världen på

senare tid. Sedan år 1994 har i Skandinavien ett

flertal våldsdåd med dödlig utgång förövats. Typiskt

för dessa klubbar är att organisationsstrukturerna

är hierarkiska och att rekryte-ring och interna

disciplinsystem tjänar till att skapa absolut

lojalitet och försvåra insyn. De mera uppenbara

brottsliga yttringarna av klubbarnas verksamhet är

grovt våld. Detta våld, som primärt riktar sig mot

rivaliserande organisationer, är ibland av närmast

militär karaktär, bl.a. har pansarskott kommit till

användning. Brotten har ibland begåtts på platser

som medfört faror för utomstående. Mycket talar

enligt regeringen för att det i samband med dessa

klubbar också förekommer mer eller mindre omfattande

narkotikabrottslighet och ekonomisk brottslighet.

Regeringen ser allvarligt på den organiserade och

gränsöverskridande brottsligheten, och kampen mot

den utgör ett prioriterat mål. I sin mest avancerade

form kan den organiserade brottsligheten utgöra ett

hot mot den demokratiska ordningen.

När det gäller genomförda lagändringar pekar

regeringen bl.a. på att straffet för övergrepp i

rättssak skärpts fr.o.m. den 1 juli 1997. Bakgrunden

till lagändringen var att klimatet i och omkring

rättegångar har hårdnat. Vidare nämner regeringen

den nya polisdatalagen som kommer att möjlig

göra för polisen att, när det finns misstankar om

allvarlig brottslig verksamhet, föra datoriserade

kriminalunderrättelseregister.

Såvitt gäller pågående lagstiftningsprojekt nämner

regeringen bl.a. att den organiserade brottsligheten

utgjorde ett viktigt skäl för regeringen när den

tillsatte en utredning med uppgift att bl.a.

analysera behovet av s.k. hemlig teknisk avlyssning,

s.k. buggning. Utredningens betänkande Om buggning

och andra hemliga tvångsmedel (SOU 1998:46) bereds

för närvarande i Regeringskansliet. Här kan även

nämnas att regeringen i augusti 1998 beslutat

tillsätta en utredning med uppdrag bl.a. att utreda

frågor om straffansvar för deltagande i

organisationer som sysslar med brottslig verksamhet

(dir. 1998:66).

När det gäller det internationella samarbetet anför

regeringen att Nordiska Ämbetsmannakommittén för

Lagstiftningsfrågor under hösten 1996 gav i uppdrag

åt en arbetsgrupp att överväga behovet av nordiskt

samarbete när det gäller bekämpningen av kriminella

mc-klubbar och annan grov brottslighet. Gruppen har

kartlagt de nordiska ländernas lagstiftning och

olika projekt som bedömts ha central betydelse för

att bekämpa dessa företeelser. Inrikt-ningen är

relativt lika i de olika länderna, och en betydande

värdegemenskap föreligger såväl i stort som

beträffande enskildheter mellan de nordiska

länderna.

Även på det operativa planet förekommer ett

samarbete mellan de nordiska länderna. Vid större

mc-evenemang finns polismän från övriga nordiska

länder på plats som observatörer. I detta sammanhang

kan också nämnas att de nordiska justitieministrarna

antagit en handlingsplan för bekämpande av mc-

kriminaliteten. I planen framhålls bl.a. vikten av

att polisen har tillgång till effektiva

utredningsmetoder och modern teknik.

Regeringen nämner även Europolkonventionen, som

trätt i kraft under hösten 1998. Europol är ett

organ för utbyte av information och under-rättelser

för polisen och motsvarande myndigheter i EU:s

medlemsstater när det gäller grov, internationell

organiserad brottslighet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Mot bakgrund av den oroande utvecklingen av

brottslighet som kan relateras till vissa

internationellt förgrenade mc-klubbar föreslås i

propositionen åtgärder som syftar till att öka

myndigheternas möjligheter att ingripa mot bl.a.

dessa klubbar.

Det föreslås att regeln om husrannsakan i s.k.

tillhåll enligt 28 kap. 3 § rättegångsbalken skall

upphävas och att en ny regel om husrannsakan hos

annan än den som är skäligen misstänkt för ett brott

skall införas. Den nya regeln skall enligt förslaget

gälla i fråga om lokaler som inte huvudsakligen

utgör bostad och som mer än tillfälligt används

gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt

brottslig verksamhet. Den skall endast vara

tillämplig om det för det brott som utreds är

föreskrivet fängelse ett år eller mer. En

förutsättning för en husrannsakan enligt den nya

bestämmelsen är att det finns särskild anledning att

anta att ändamålet med den kommer att uppfyllas.

Personer med anknytning till de aktuella mc-

klubbarna och till andra grupper som sysslar med

avancerad brottslighet utnyttjar ibland ett

undantag, som avser tillfällig och begränsad

inkassoverksamhet, från det allmänna

tillståndskravet för inkassoverksamhet i

inkassolagen (1974:182). I propositionen föreslås

att undantaget tas bort. För att balansera det

skärpta tillståndskravet föreslås en lättnad i den

offentliga kontrollen när det gäller indrivning som

enskilda personer bedriver för närståendes räkning.

Sådan indrivningsverksamhet föreslås omfattas av

lagen endast om fordringen har uppkommit i

näringsverksamhet eller har övertagits för

indrivning.

Vidare föreslås en ändring i rättegångsbalkens

regler om granskning av uppteckningar av

förhörsutsagor. Ändringen syftar till att förenkla

hante-ringen av uppteckningar av komplicerade förhör

under förundersökningen.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1

januari 1999.

Husrannsakan

Grundläggande bestämmelser om tvångsmedel finns i

regeringsformen (RF) och i Europakonventionen. I

övrigt regleras frågan om husrannsakan i rätte-

gångsbalken (RB).

Enligt 2 kap. 6 § RF är varje medborgare gentemot

det allmänna skyddad mot bl.a. husrannsakan och

liknande intrång. Skyddet får begränsas genom lag.

Begränsningen får endast göras för att tillgodose

ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt

samhälle, den får inte sträcka sig längre än vad som

är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har

föranlett den och inte heller så långt att den utgör

ett hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 12 §

RF).

Enligt artikel 8 moment 1 i Europakonventionen har

envar rätt till skydd för sitt privat- och

familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

Inskränkningar i dessa rättigheter får enligt moment

2 endast göras genom lag och är begränsade till vad

i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn

till landets yttre säkerhet, den allmänna

säkerheten, landets ekonomiska välstånd,

förebyggande av oordning och brott, hälsovården,

skyddande av sedligheten eller av andra personers

fri- och rättigheter.

Rättegångsbalkens regler om husrannsakan innebär i

huvudsak följande. Hos den som är skäligen misstänkt

för brott som kan leda till fängelse får

husrannsakan ske i syfte att söka efter föremål som

är underkastat beslag eller i övrigt utröna

omständigheter som kan ha betydelse för utredning om

brottet (s.k. reell husrannsakan). För att en sådan

husrannsakan skall få ske hos annan än den som är

skäligen misstänkt för brottet krävs att brottet har

förövats hos honom, att den misstänkte gripits där

eller att det finns synnerlig anledning att anta att

syftet med åtgärden uppnås.

Vidare får husrannsakan göras hos den som skall

frihetsberövas, t.ex. anhållas, eller underkastas

kroppsvisitation eller kroppsbesiktning (s.k.

personell husrannsakan). För att husrannsakan på nu

angivna skäl skall få ske hos annan än den som söks

krävs att det finns synnerlig anledning att den

sökte uppehåller sig där.

Förutsättningarna för att göra husrannsakan enligt

huvudreglerna är således betydligt mer snäva när det

gäller husrannsakan hos den som inte är misstänkt.

Enligt en särskild bestämmelse - den s.k.

tillhållsparagrafen - får husrannsakan dock ske i

vidare utsträckning i vissa fall än som följer av

huvudreglerna. Husrannsakan får enligt bestämmelsen

ske dels i en lokal som är tillgänglig för

allmänheten, dels i utrymme som "plägar utgöra

tillhåll för lösdrivare eller förbrytare eller där

sådant gods, som eftersökes, plägar uppköpas eller

mottagas som pant". Ändamålet skall vara detsamma

som för husrannsakan enligt huvudreglerna. Någon

särskild begränsning motsvarande den som enligt

huvudreglerna gäller för husrannsakan hos den som

inte skäligen misstänks eller söks finns inte. Inte

heller krävs att det brott som man antar har begåtts

är av viss svårhetsgrad - däremot krävs liksom vid

övriga fall av husrannsakan att den sker inom ramen

för utredningen av ett konkret brott. De lokaler som

i dag, såvitt känt, genomsöks med stöd av denna

bestämmelse är s.k. knarkarkvartar.

Kravet på synnerlig anledning att anta att åtgärden

skall medföra det avsedda resultatet har av JO

tolkats så att det skall föreligga någon faktisk

omständighet som påtagligt visar att man med fog kan

förvänta sig att man påträffar föremål som är

underkastat beslag eller vinner annan utredning om

brottet (JO 1988/89 s. 68).

Regeringen anför att man i den praktiska

tillämpningen inte ansett det vara möjligt att

klassa mc-klubbarnas klubbhus som tillhåll och

därmed kunna göra husrannsakan i dem med stöd av

tillhållsparagrafen. Sammantaget med kravet på att

det enligt huvudreglerna skall finnas synnerliga

skäl för att åtgärden skall medföra det avsedda

resultatet innebär detta att utrymmet för att med

det nuvarande regelsystemet genomföra en

husrannsakan i ett klubbhus eller liknande är mycket

begränsat.

Regeringen föreslår, förutom en redaktionell

ändring, att tillhållsparagrafen upphävs och ersätts

med en helt ny bestämmelse. Förslaget innebär att

husrannsakan får ske i en lokal som brukar användas

gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt

brottslig verksamhet. Ett antal förutsättningar är

kopplade till den nya bestämmelsen. Ändamålet med

husrannsakan skall vara detsamma som för

husrannsakan enligt huvudreglerna. Dessutom krävs

att brottsmisstanken avser ett brott för vilket det

är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Vidare

krävs att det finns särskild anledning att anta att

ändamålet med husrannsakningen kommer att uppfyllas.

Slutligen görs i förslaget undantag för sådana

lokaler som huvudsakligen används som bostad.

Motsvarande reglering föreslås för utrymmen och

fordon i omedelbar anslutning till lokalen.

I motionerna Ju1 (mp) och Ju913 (m) begärs att

förslaget i denna del skall avslås. Motionärerna

anser att förslaget är alltför allmänt hållet, och

de hänvisar till den kritik som kom fram vid

remissbehandlingen. I motion Ju1 begärs dessutom att

reglerna om husrannsakan i tillhåll övervägs på nytt

i Regeringskansliet.

I den promemoria som ligger till grund för

regeringens förslag föreslogs att

tillhållsparagrafen skulle ersättas med en

bestämmelse enligt vilken husrannsakan för samma

ändamål som enligt huvudreglerna skulle få ske i en

samlingslokal som används av kriminellt belastade

personer. Förutsättningarna föreslogs vara att det

för brottet skulle vara föreskrivet fängelse i ett

år eller däröver och att det fanns särskild

anledning att anta att åtgärden skulle medföra det

avsedda resultatet.

Ett par remissinstanser påpekade att det inte

gjorts någon närmare analys av vilka problem som

finns när det gäller att tillämpa nuvarande regler

på mc-kriminaliteten, och JO ansåg sig inte enbart

på grund av vad som sades i promemorian kunna bilda

sig en uppfattning om det befogade i promemorians

bedömning att huvudreglerna om husrannsakan var

otillräckliga i sammanhanget.

Även de förutsättningar för husrannsakan som

förslaget innehöll fick kritik. Flera

remissinstanser ansåg att uttrycket "samlingslokal"

är alltför vittomfattande. Från några myndigheter

påpekades att klubbmedlemmar kunde antas komma att

bosätta sig i klubblokalerna och därigenom undgå en

tillämpning av bestämmelsen - förslaget avsåg ju

bara samlingslokaler. Även uttrycket "kriminellt

belastade personer" kritiserades; begreppet ansågs

vagt, och JO påpekade att det väsentliga rimligen

måste vara att de personer som använder lokalerna

kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet.

När det gällde den särskilda frågan om husrannsakan

i bostäder framhöll JO att det främsta skälet till

att upphäva den nuvarande tillhållsparagrafen är att

det inte i fråga om vissa slag av bostäder anses

vara godtagbart att ställa upp ett lägre krav för

genomförande av husrannsakan än vad som normalt

gäller. Syftet att bereda generellt skydd för

bostäder kunde enligt JO uppnås genom att man i en

ny bestämmelse gör undantag för lokaler där någon

har sin bostad.

I sammanhanget bör även nämnas att Hovrätten för

Västra Sverige ansåg att promemorians antaganden i

fråga om förslagens förenlighet med grundlagen var

alltför summariska.

Frågan om åtgärder för att komma till rätta med den

brottslighet som begås av vissa mc-gäng har tidigare

behandlats av utskottet. Senast skedde det i samband

med att utskottet tog ställning till regeringens

skrivelse om åtgärder mot organiserad och

gränsöverskridande brottslighet (bet. 1997/98:JuU12

s. 5 f). När det gällde motionskrav som avsåg

lagstiftningsåtgärder redovisade utskottet tidigare

uttalanden enligt vilket utskottet utgick från att

såväl de lagstiftningsåtgärder som de andra åtgärder

som kunde bedömas vara lämpliga och effektiva skulle

vidtas för att komma till rätta med mc-

brottsligheten.

Under budgetbehandlingen hösten 1998 ställde sig

utskottet också bakom regeringens bedömning att

särskild uppmärksamhet måste ägnas bl.a. den mc-

relaterade brottsligheten.

Utskottet vill inledningsvis markera att utskottet

delar regeringens bedömning att vad som framkommit

om problemen med att tillämpa husrann-

sakansbestämmelserna i förhållande till de aktuella

mc-klubbarna och den allvarliga upptrappning som

skett av det våld som kan relateras till dem

motiverar en särskild regel som medger att

husrannsakan hos annan än den som är misstänkt för

brottet kan göras i sådana mc-klubbars lokaler under

mindre stränga förutsättningar än i dag. Regeringens

förslag ligger också väl i linje med utskottets

tidigare deklarerade uppfattning i fråga om mc-

brottsligheten. Utskottet vill dock understryka att

lagförslaget har generell karaktär och träffar alla

lokaler av angivet slag.

Vad härefter gäller de invändningar som

motionärerna för fram kan utskottet konstatera att

regeringen vid utformningen av förslaget tagit

intryck av den kritik som kom fram vid

remissbehandlingen. Här tänker utskottet särskilt på

att det hårt kritiserade uttrycket "samlingslokal"

inte används som beskrivning av den plats där

husrannsakan föreslås få ske enligt den nya

bestämmelsen. Intresset att skydda lokaler som

huvudsakligen används som bostäder har i stället

tillgodosetts genom ett uttryckligt undantag. Även

formuleringen "kriminellt belastade personer" har

bytts ut mot det mer adekvata "personer som kan

antas ägna sig åt brottslig verksamhet".

Utskottet vill också framhålla att man med

förslaget kommer till rätta med den sociala slagsida

som tillhållsparagrafen lider av; även missbrukare

har rätt till skydd för den personliga integriteten.

Sammantaget innebär det anförda att bestämmelsen

enligt utskottets mening fått en utformning som

tillgodoser de krav som kan ställas på en regel om

ett straffprocessuellt tvångsmedel. Utskottet delar

regeringens bedömning att den nya bestämmelsen är

förenlig med de krav som uppställs i regeringsformen

och Europakonventionen. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag i denna del, och utskottet

avstyrker motionerna Ju1 och Ju913 i här aktuell

del.

Övrigt

Utskottet tillstyrker övriga lagförslag. Med ändring

av regeringens förslag bör lagändringarna träda i

kraft den 1 april 1999.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med

anledning av propositionen eller motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande husrannsakan

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ju1 yrkande 1

och 1998/99:Ju913 yrkande 7 antar regeringens

förslag till

dels lag om ändring i rättegångsbalken såvitt

avser 28 kap. 3 §,

dels lag om ändring i lagen (1960:418) om straff

för varusmuggling,

med den ändringen att dagen för ikraftträdandet

för lagarna bestäms till den 1 april 1999,

res. 1 (m, mp)

2. beträffande fortsatt utredning om

husrannsakan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju1 yrkande 2,

res. 2 (mp)

3. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i rättegångsbalken i den mån

det inte omfattas av utskottets hemställan under

moment 1,

dels lag om ändring i inkassolagen (1974:182),

med den ändringen att dagen för ikraftträdandet

för lagarna bestäms till den 1 april 1999.

Stockholm den 2 februari 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar

Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta

Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv

(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie Fagerström

(s), Maud Ekendahl (m), Helena Frisk (s), Morgan

Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Jeppe Johnsson

(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw

Persson (fp) och Kjell Eldensjö (kd).

Reservationer

1. Husrannsakan (mom. 1)

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud

Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m) och Kia Andreasson

(mp) anför:

Vi anser i och för sig att det krävs effektiv

lagstiftning för att komma till rätta med den

organiserade brottsligheten. Det förslag om ändrade

regler när det gäller husrannsakan som regeringen nu

lagt fram brister emellertid i flera avseenden.

Enligt vår mening fick den promemoria som ligger

till grund för regeringens förslag en så omfattande

remisskritik att förslagen i fråga aldrig borde ha

lagts fram för riksdagen. De ändringar regeringen

gjort i förslaget är enligt vår mening så omfattande

att ytterligare beredning är nödvändig.

Konsekvenserna av det nu framlagda förslaget är

svåra att överblicka. Här ser vi en uppenbar risk

att grundläggande rättssäkerhetskrav sätts åt sidan.

Det synes också vara tveksamt om förslaget uppfyller

kraven i regeringsformen och i Europakonventionen.

Det framstår härtill alltjämt som osäkert om den

föreslagna bestämmelsen kan komma att leda till att

fler husrannsakningar sker hos mc-klubbarna. Till

denna osäkerhet bidrar det faktum att det

fortfarande saknas en tillräckligt djupgående analys

av vilken slags brottslighet som de nu aktuella

klubbarna ägnar sig åt och på vilket sätt de

nuvarande reglerna är otillräckliga.

Vi kan mot bakgrund av det anförda inte ställa oss

bakom regeringens förslag i den del som gäller

husrannsakan. Vi tillstyrker alltså motionerna Ju913

och Ju1 i denna del.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande husrannsakan

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ju913

yrkande 7 och 1998/99:Ju1 yrkande 1 avslår

regeringens förslag till

1) lag om ändring i rättegångsbalken såvitt

avser 28 kap. 3 §,

2) lag om ändring i lagen (1960:418) om straff

för varusmuggling,

2. Fortsatt utredning om husrannsakan (mom.

2)

Kia Andreasson (mp) anför:

Enligt min mening är förutsättningarna för

husrannsakan enligt den nya bestämmelsen inte

tillräckligt klart utformade och jag har därför

yrkat avslag på regeringens förslag i denna del.

Bestämmelsen måste förtydligas. Vid utformningen av

en ny bestämmelse bör i stort sett de avvägningar

som regeringsförslaget innehåller kunna komma till

användning. För att fånga in den speciella

problematik som är förknippad med mc-gängen behövs

emellertid en klarare koppling till användning av

vapen. Detta bör beaktas vid utformningen av

förutsättningarna för husrannsakan i de fall

åtgärden sker hos annan än den som inte är misstänkt

för brott.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett

nytt lagförslag som beaktar vad jag nu anfört. Det

anförda innebär att jag ställer mig bakom motion Ju1

i denna del.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande fortsatt utredning om

husrannsakan

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ju1 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i reservation 2.

Regeringens lagförslag