Bet. 1998/99:KrU10

Kulturutskottets betänkande

1998/99:KRU10

Folkbildning

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

KrU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet frågor från

allmänna motionstiden år 1998 om folkbildning.

Motionsyrkanden som rör syftet med statsbidraget

till folkbildningen avstyrks. De handlar om

folkbildningens betydelse för demokratin, om de

arbetslösa som prioriterad grupp och om

folkbildningens integritet.

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att de

sex tidigare utpekade centrala utvecklingsområdena

för folkbildningen skall kompletteras med ett sjunde

område, nämligen de internationella frågorna.

Utskottet avstyrker också ett motionsyrkande om

särskilda medel till det utvecklingsområde som

kallas Ett lyft för kultur och bildning.

Motioner om folkbildningsforskning och om

högskoleutbildning på distans inom ett s.k.

folkuniversitet vid folkhögskolorna avstyrks.

Slutligen avstyrks motioner om särskilda medel till

den kvalificerade musikutbildningen vid vissa

folkhögskolor.

Till betänkandet har fogats sju reservationer.

Motionerna

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om musiklinjer på

folkhögskolor,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om folkmusik och

dans på folkhögskolor,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

folkbildningsforskning.

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

37. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att

utreda och återkomma med förslag om ett

folkuniversitet i enlighet med vad som anförts i

motionen,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om folkbildningens

integritet och behovet av en motkraft till

kommersialiserad utbildning,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett kulturlyft

inför budgetpropositionen år 2000,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att införa

internationella frågor som ett sjunde centralt

utvecklingsområde för folkbildningen.

1998/99:Kr601 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kopplingen mellan

folkbildning, delaktighet och valdeltagande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de arbetslösa som en

prioriterad grupp.

1998/99:Kr602 av Lars U Granberg och Monica Öhman

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

kvalificerade musikutbildningar på folkhögskolor.

Utskottet

Inledning

Riksdagen beslutade år 1991 om en markant förändring

av ansvarsfördelningen mellan staten och

folkbildningen (prop. 1990/91:82, bet.

1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Den tidigare

omfattande statliga regleringen av den verksamhet

som studieförbunden och folkhögskolorna bedrev med

statligt stöd ersattes med ett system där riksdag

och regering fastställer övergripande mål och motiv

som skall ligga till grund för att bevilja

statsbidrag för den samlade folkbildningen. De mål

för statsbidragsgivningen som beslutades år 1991

kompletterades vid föregående riksmöte (prop.

1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258).

Statsbidragets syften efter denna komplettering

framgår av följande utdrag ur förordningen

(1991:977) om statsbidrag till folkbildningen.

2 § Statens stöd till folkbildningen skall ha till

syfte att

1. främja en verksamhet som gör det möjligt för

kvinnor och män att påverka sin livssituation och

som skapar engagemang för att delta i

samhällsutvecklingen,

2. stärka och utveckla demokratin,

3. bredda kulturintresset i samhället, öka

delaktigheten i kulturlivet samt främja

kulturupplevelser och eget skapande.

Verksamhet som syftar till att utjämna

utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i

samhället skall prioriteras liksom verksamhet som

riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och

kulturellt missgynnade personer. Personer med

utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och

arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för

statens stöd.

Inom de gränser som riksdag och regering lägger fast

skall folkbildningens anordnare i enlighet med sin

verksamhetsform, arbetsmetod, ideologiska profil och

pedagogiska metod själva lägga fast målen för sin

verksamhet. Ansvaret för fördelningen av

statsbidraget åligger Folkbildningsrådet, som

bildats av Folkbildningsförbundet,

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och

Landstingsförbundet.

Syftet med statsbidraget till

folkbildningen

I två motioner tas upp frågor som rör syftet med

statsbidraget till folkbildningen.

Folkbildningens betydelse för den lokala demokratin

tas upp i motion Kr601 (kd). Föreningsliv och annat

lokalt förankringsarbete är beroende av

studieförbundens verksamhet. Motionärerna anser att

folkbildningens betydelse bör beaktas i den

fortsatta diskussionen och forskningen om

medborgarnas delaktighet i samhällsdebatten och om

deras valdeltagande. Motionärerna framhåller att den

frivilliga folkbildningen har en stor betydelse för

att Sverige skall vara både en stabil och en

förändringsbenägen demokrati. De hemställer att

riksdagen som sin mening skall ge regeringen till

känna vad som anförts i motionen i denna fråga

(yrkande 2).

Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om

folkbildningens betydelse för den lokala demokratin

och för människors engagemang och deltagande i

samhällsdebatten. Denna inställning stämmer också

väl överens med de motiv som låg till grund för

riksdagens beslut åren 1991 och 1998 om syftena med

statsbidraget till folkbildningen (bet. 1997/98:17

s. 8-10). Utskottet kan därför inte finna att det

behövs något ytterligare klargörande uttalande från

riksdagens sida i frågan. Mot denna bakgrund

avstyrker utskottet yrkande 2 i motion Kr601 (kd).

Vidare tar motionärerna i motion Kr601 (kd) upp

frågan om de arbetslösa som prioriterad grupp inom

den statsbidragsberättigade

folkbildningsverksamheten. Motionärerna anser - i

likhet med vad som framfördes i en motion från

Kristdemokraterna vid föregående riksmöte - att

bidragsanvändningen inte skall styras genom att de

arbetslösa anges som en prioriterad grupp. I stället

bör insatser göras för att hjälpa de arbetslösa att

få arbete genom att resurser tillförs

arbetsförmedlingarna (yrkande 3).

Vid föregående riksmöte uttalade utskottet att det

är mycket viktigt att de arbetslösa erbjuds sådan

utbildning som ökar deras möjligheter att få arbete

och att det därför är motiverat att de utgör en

prioriterad grupp inom den statsbidragsstödda

folkbildningen (bet. 1997/98:KrU17 s. 11). Utskottet

framhöll att det kan vara viktigt för de arbetslösa

att också bli prioriterade inom övrig

folkbildningsverksamhet, t.ex. sådan som bidrar till

ökad bildning och livskvalitet och påverkar

deltagarnas utveckling, självständighet och tilltro

till sig själva och sin förmåga att påverka sin

situation. Mot bakgrund av det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår motion Kr601 (kd)

yrkande 3.

Enligt motion Kr275 (v) bör folkbildningens

integritet och oberoende ställning gentemot

politiska och ekonomiska maktgrupperingar värnas

(yrkande 38). Det finns annars en risk att

folkbildningen anpassar sin verksamhet till den som

bedrivs av andra utbildningsanordnare och styrs av

dem som kan bidra med resurser till verksamheten.

Folkbildningen skall vara en motkraft mot styrd och

kommersialiserad utbildning. Regeringen bör

uppmärksamma frågan och vidta åtgärder om

folkbildningens oberoende ställning skulle hotas.

Utskottet - som behandlade ett motsvarande

motionsyrkande vid föregående riksmöte - vill åter

understryka att folkbildningen själv förutsätts

värna om och utveckla sina egna pedagogiska metoder

och specifika arbetssätt. Statsbidragssystemet, med

övergripande mål för statsbidragsgivningen och

frånvaron av detaljerade föreskrifter, är ett

uttryck för tilltron till folkbildningens förmåga

att hävda sin särprägel och kvalitet. Utskottet

förutsätter att Folkbildningsrådet noga följer

utvecklingen.

Utskottet påminner om att regeringen i 1998 års

folkbildningsproposition underströk att det helt är

en fråga för folkhögskolorna och studieförbunden att

själva avgöra om de t.ex. vill ta på sig uppdrag att

bedriva behörighetsgivande utbildning, såsom inom

kunskapslyftet. Folkbildningens viktigaste funktion

i det livslånga lärandet är dock den egna

folkbildningsverksamheten som inte styrs av

kursplaner, betyg eller resultatkrav.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

Kr275 (v) yrkande 38.

Centrala utvecklingsområden

I föregående års folkbildningproposition angav

regeringen sex centrala områden inom vilka

folkbildningen även framöver kan få stor betydelse

för samhällsutvecklingen. Områdena benämndes Ett

lyft för kultur och bildning, Folkbildningens roll

för kulturen, Folkbildningens roll för personer med

funktionshinder, Folkbildningen och IT,

Folkbildningen och integrationsarbetet samt

Folkbildningen och arbetet med att forma ett

ekologiskt hållbart samhälle.

I propositionen (s. 34-35) anförde regeringen att

det i vardagslivet, samhällslivet och arbetslivet

behövs människor som har social kompetens och kan

samverka med andra i problemlösning och kring

konkreta arbetsuppgifter. Det behövs också människor

som har kulturell kompetens, dvs. människor som har

insikter och färdigheter inom det estetiska och

skapande området och som kan använda sin fantasi.

Det behövs vidare människor som har förmåga att

sätta sig in i andra kulturer än vår egen. Och

viktigast av allt, det behövs människor som har den

medborgarskolning som är en nödvändig förutsättning

för att det demokratiska samhället skall fungera och

för att medborgarna både skall kunna påverka sin

egen livssituation och kunna vara aktiva,

solidariska och engagerade deltagare i en utveckling

av ett framtida samhälle som gagnar alla. Här är

folkhögskolornas och studieförbundens insatser

viktiga. Det är här folkbildningen har sin egen roll

i det livslånga lärandet. Mot denna bakgrund behöver

kunskapslyftet kompletteras med ett lyft för kultur

och bildning i bred bemärkelse även omfattande en

bred bildning i naturvetenskap och teknik.

Regeringen anförde att det är angeläget att

folkbildningen bidrar till att utjämna

kunskapsklyftorna även inom dessa områden och att

fler, inte minst flickor och kvinnor, får del av

denna kunskap. En sådan satsning inom folkbildningen

är en förutsättning för att många människor skall

kunna vara med och påverka utvecklingen i framtiden.

I sitt budgetunderlag för budgetåret 2000 pekar

Folkbildningsrådet på de sex utvecklingsområden som

nämndes i 1998 års folkbildningsproposition. Enligt

rådets bedömning behöver samhället under den

närmaste treårsperioden särskilt ta studieförbundens

och folkhögskolornas resurser i anspråk när det

gäller demokrati- och integrationsfrågorna, IT-

utvecklingen och de internationella frågorna.

I motion Kr275 (v) redovisas att de estetiska och

kulturella områdena står för en stor och ökande del

av folkbildningens verksamhet. Motionärerna anför

att folkbildningen inom dessa områden kan fylla ett

stort behov. De anser att det behövs ökat statligt

bidrag för att kunna genomföra ett kulturlyft efter

samma modell som kunskapslyftet. Riksdagen bör ge

regeringen till känna att resurser för ett

kulturlyft bör beräknas i budgetpropositionen för år

2000 (yrkande 39).

Utskottet påminner om att riksdagen hösten 1998

beslöt om en förstärkning av folkbildningsanslaget

med 30 miljoner kronor (prop. 1998/99:1, bet.

1998/99:KrU1, rskr 1998/99:57). Medlen avsåg

utveckling av verksamheten inom folkhögskolan och

studieförbunden.

Frågan om särskilda resurser skall ställas till

folkbildningens förfogande för budgetåret 2000 för

den verksamhet som bedrivs inom ett av de sex

utvecklingsområden som omnämndes i 1998 års

folkbildningsproposition bör bedömas i ett större

sammanhang, där behovet av en sådan

resursförstärkning kan vägas mot andra, här inte

aktualiserade, resursbehov. Utskottet anser att

kommande beredningsarbete inför budgetpropositionen

för år 2000 inte bör föregripas. Motion Kr275 (v)

yrkande 39 avstyrks.

Internationella frågor bör enligt motion Kr275 (v)

utgöra ett sjunde centralt utvecklingsområde för

folkbildningen (yrkande 40). Motionärerna hänvisar

till att folkbildningen redan har en ökande

verksamhet på området och ett omfattande kontaktnät

över världen. Internationella frågor bör inte endast

behandlas i särskilda kurser och verksamheter utan

även integreras i alla slags cirklar, kurser, ämnen

och arbetsområden. Detta är särskilt viktigt då det

spontana intresset för djupare studier i

internationella frågor inte är speciellt påtagligt.

Deltagarnas engagemang i det egna samhällets problem

och frågor bör därför sättas in i ett

internationellt sammanhang.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte flera

motioner om internationalisering som ett sjunde

utvecklingsområde (bet. 1997/98:KrU17 s. 27-28).

Utskottet anförde att det finns flera områden utöver

de sex i propositionen nämnda områdena där

folkbildningen kommer att ha stor betydelse för

samhällsutvecklingen, däribland det internationella

området. Utskottet redovisade flera exempel på

folkbildningens internationella kontakter och

verksamhet. Utskottet är - liksom vid föregående

riksmöte - övertygat om att regeringen är medveten

om och värdesätter folkbildningens internationella

engagemang utan att riksdagen gör ett särskilt

uttalande i frågan. Utskottet anser att det inte är

påkallat med ett sådant uttalande som begärs av

motionärerna, varför motion Kr275 (v) yrkande 40

avstyrks.

Folkbildningsforskning

I motion Kr274 (mp) hemställs att riksdagen skall

göra ett uttalande om folkbildningsforskningen som

eget forskningsområde (yrkande 38). Forskning om

folkbildning är en förutsättning för att

folkhögskolor och studieförbund skall kunna bedriva

sin verksamhet med största möjliga utbyte.

Folkbildningen får inte i alltför hög grad inlemmas

i det vuxenpedagogiska området, då den också

omfattar ungdomsverksamhet och verksamhet som

engagerar skolungdomar. Lärande och bildning i

studiecirklar och vid folkhögskolor, i arbetslivet

och på fritiden är inte bundna till den strikta

organisation som utmärker skola och utbildning.

Utskottet anser att en fristående och kvalitativt

bra forskning om folkbildning är betydelsefull för

folkbildningens utveckling. För att stärka

forskningsområdet inrättades under år 1991 ett

nationellt program för folkbildningsforskning,

MIMER, förlagt till Institutionen för pedagogik och

psykologi vid Linköpings universitet. I MIMER:s

uppgift ingår bl.a. att bedriva och stimulera till

forskning inom folkbildningsområdet, oavsett

vetenskaplig inriktning. MIMER har också till

uppgift att sprida forskningsresultaten. Som

påpekades i proposition 1997/98:115 har folkbildning

också betydelse för kultur-, fritids- och

arbetsmarknadsområdena. Det är viktigt att även

dessa aspekter på folkbildningen beskrivs och

värderas tvärvetenskapligt.

Utskottet påminner om att lärosätena - fr.o.m. år

1999 även högskolor utan fakultet - har frihet att

själva besluta om att anställa professorer, t.ex. i

folkbildningsforskning. Varje högskola avgör också

själv inom vilka områden som forskning skall

bedrivas och avsätter resurser för denna forskning.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motion Kr274 (mp) yrkande 38.

Inrättande av ett s.k. folkuniversitet

Riksdagen bör enligt motion Kr275 (v) begära att

regeringen lägger fram ett förslag om utformning och

finansiering av ett folkuniversitet (yrkande 37).

Ett sådant folkuniversitet, där högskolan och

folkhögskolan samverkar, skall underlätta för

studieovana grupper att starta och genomföra

högskolestudier vid folkhögskolor och på distans.

Ett syfte med verksamheten skall också vara att

motverka social snedrekrytering till högskolan. Vid

ett sådant folk-universitet skall studier kunna

bedrivas på hemorten på deltid eller på fritiden.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte olika

aspekter på folkbildningens relation till

vuxenutbildningen och högskolan (bet. 1997/98:KrU17

s. 15-22). Utskottet redovisade bl.a. följande.

Universitet och högskolor har sedan 1993 års

högskolereform stor frihet att själva besluta om

sitt utbildningsutbud och om utbildningarnas

innehåll och uppläggning. Lärosätena har också ett

stort ansvar när det gäller att bevaka kvaliteten i

utbildningen. Genom reformen infördes en tydligare

avgränsning av utbildningar som tillhör högskolan

och andra utbildningar på eftergymnasial nivå. För

de offentliga högskolorna infördes en examensordning

som innebär att regeringen beslutar vilka examina

som får ges vid universitet och högskolor. Genom

lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa

examina infördes regler för de enskilda

utbildningsanordnare på högskolenivå som vill

utfärda en examen som finns upptagen i

examensordningen. Det är högskolorna som har

ensamrätt att utfärda betyg och kurs- och

examensbevis för den utbildning de bedriver. Denna

uppgift kan inte överlämnas till andra

utbildningsanordnare. Högskolan kan däremot pröva om

en tidigare utbildning kan tillgodoräknas vid

fortsatta studier inom högskolan när en student väl

är antagen till högskoleutbildning.

Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan

folkbildningen och högskolan kan ta olika former.

Det kan t.ex. gälla högskolelärares medverkan inom

folkhögskolans och studieförbundens egen utbildning

och verksamhet. Det kan också vara fråga om att en

högskola engagerar ledare eller lärare från

folkbildningen som lärare vid högskolans kurser. Det

kan vidare vara fråga om att en högskola förlägger

en högskolekurs i högskolans egen regi med studenter

antagna av högskolan till exempelvis en

folkhögskolas lokaler med utnyttjande av

folkhögskolans utrustning. En sådan förläggning av

högskoleutbildning till en folkhögskolas lokaler kan

också vara ett viktigt led i en decentralisering av

högskolans utbildningsutbud med syfte att sprida

högskoleutbildningen i landet och göra den

tillgänglig för dem som inte har möjlighet att

studera på högskoleorterna. Utskottet anförde i

sammanhanget att det är viktigt att folkbildningens

och högskolans roller och arbetsformer utformas

utifrån de olika uppdrag de har. Utskottet utgick

från att regeringen - på grundval av resultat från

utvärderingen av folkbildningen - uppmärksammar de

behov av att utveckla samarbetsformerna mellan

folkbildningen och högskolan som kan uppkomma.

Våren 1998 beslöt riksdagen att en ny statlig

myndighet, ett utvecklingscentrum för

distansutbildning baserad på modern

informationsteknik, skall inrättas i Härnösand.

Myndigheten skall bl.a. fördela högskoleplatser för

distansutbildning och upphandla distansutbildning

inom högskolan. Distansutbildning och

decentraliserad utbildning skall byggas ut med minst

1 500 högskoleplatser senast fr.o.m. år 2000 inom

främst stödområde 1 (prop. 1997/98:62, bet.

1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204). Den nya

myndigheten kommer att benämnas

Distansutbildningscentrum och skall inrättas senast

den 1 juli 1999 (jfr bet. 1998/99:UbU5).

Distansutbildningskommittén (DUKOM) avgav år 1998

sitt slutbetänkande Flexibel utbildning på distans

(SOU 1998:84). Utredningsförslagen avser bl.a. den

nya myndighetens uppgifter beträffande IT-stödd

distansutbildning, tekniska och pedagogiska frågor

m.m. Beredningen av förslagen pågår inom

Regeringskansliet.

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning

till det anförda avslår motion Kr275 (v) yrkande 37.

Viss musikutbildning vid folkhögskolor m.m.

I det tidigare statsbidragsystemet för

folkbildningen ingick ett antal specialbidrag för

utbildningar vid folkhögskolor, däribland

musikutbildning. Vid övergången till det nu gällande

statsbidragssystemet och även därefter har

Folkbildningsrådet, som har givits ansvaret att

fördela statsbidraget till folkbildningen, räknat in

vissa tidigare, särskilda resurser för

musikutbildning i det allmänna bidraget till ett

antal folkhögskolor. Inför budgetåret 1999 har

Folkbildningsrådet beslutat om nya

fördelningsregler, vilka bl.a. innebär att

differentieringen av bidraget mellan skolor som har

musikundervisning och övriga skolor tas bort. Vissa

övergångsregler gäller för de närmaste två till tre

åren.

I motion Kr274 (mp) uppmärksammas

Folkbildningsrådets beslut att inte längre ge

särskilda medel till musikutbildning. Motionärerna

anser att detta beslut går emot riksdagens beslut om

ett nytt syfte med statsbidraget till

folkbildningen, nämligen att bredda kulturintresset,

öka delaktigheten och främja kulturupplevelser och

eget skapande. De anser att det behövs ett särskilt

stöd till den musikutbildning som ges vid vissa

folkhögskolor, eftersom den fungerar som mellannivå

mellan den kommunala musikskolan och

musikhögskolorna (yrkande 35). I sammanhanget tar

motionärerna också upp frågan om utbildning på

folkhögskolor i folklig musik och dans, även

invandrarkulturernas musik och dans (yrkande 36).

Enligt motion Kr602 (s) kan Folkbildningsrådets

beslut att inte längre beräkna särskilda medel till

vissa folkhögskolors musikutbildning få ödesdigra

konsekvenser för den kvalificerade musikutbildning

som dessa folkhögskolor bedriver. Motionärerna

erinrar om att Folkhögskolekommittén i sitt

betänkande (SOU 1990:65) föreslog ett särskilt

bidrag till musikutbildningen. Då

Folkbildningsrådet, som ansvarar för fördelningen av

folkbildningsanslaget, beslutat att inte längre

beräkna särskilda resurser för musikutbildning, bör

regeringen finna andra former för stöd till

folkhögskolornas kvalificerade musikutbildning.

Utskottet kan inte finna att riksdagen bör ändra de

år 1991 beslutade principerna för fördelningen av

folkbildningsanslaget. Folkbildningen, genom

Folkbildningsrådet, bör även fortsättningsvis ha

ansvaret för att besluta vilka som skall få

statsbidrag och hur tillgängliga medel skall

fördelas mellan dem. Utskottet vill i sammanhanget

påminna om att verksamheten vid folkhögskolorna inte

endast bekostas med statsbidrag. Även kommuner och

landsting bidrar till verksamheten och kan välja att

ge extra resurser till sådan verksamhet som de

bedömer som särskilt viktig.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna

Kr274 (mp) yrkande 35 samt Kr602 (s).

Utskottet - som föregående riksmöte avstyrkte

liknande motionsyrkanden om stöd till folkmusik och

folkdans vid folkhögskolor (bet. 1997/98:KrU17) -

avstyrker motion Kr274 (mp) yrkande 36.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande folkbildningens betydelse

för den lokala demokratin

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr601 yrkande 2,

res. 1 (kd)

2. beträffande arbetslösa som prioriterad

grupp

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr601 yrkande 3,

res. 2 (m, kd)

3. beträffande folkbildningens

integritet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 38,

res. 3 (v, mp)

4. beträffande ett lyft för kultur och

bildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 39,

res. 4 (v)

5. beträffande internationella frågor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 40,

res. 5 (v)

6. beträffande folkbildningsforskning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 38,

7. beträffande inrättande av ett s.k.

folkuniversitet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 37,

8. beträffande viss musikutbildning vid

folkhögskolor

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr274 yrkande 35 och

1998/99:Kr602,

res. 6 (m, kd, c, mp)

9. beträffande folkmusik och folkdans

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 36.

res. 7 (mp)

Stockholm den 13 april 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m), Lars Wegendal (s), Dan

Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén

(c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson (s), Roy

Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).

Reservationer

1. Folkbildningens betydelse för den lokala

demokratin (mom. 1)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Syftet med statsbidraget till

folkbildningen som börjar med "Utskottet instämmer"

och slutar med "Kr601 (kd)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill understryka att föreningsliv och

annat lokalt förankringsarbete är beroende av

studieförbundens verksamhet. Utskottet instämmer i

vad som anförs i motion Kr601 (kd) om att den

frivilliga folkbildningen har stor betydelse för att

Sverige skall vara en både stabil och

förändringsbenägen demokrati. Folkbildningens

betydelse bör enligt utskottets mening beaktas i den

fortsatta diskussionen och forskningen om

medborgarnas delaktighet i samhällsdebatten och om

deras valdeltagande. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr601 (kd) yrkande

2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande folkbildningens betydelse för

den lokala demokratin

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr601 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Arbetslösa som prioriterad grupp

(mom. 2)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd) och Roy Hansson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Syftet med statsbidraget till

folkbildningen som börjar med "Vid föregående" och

slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att de

arbetslösa skall vara en prioriterad grupp inom den

statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten.

Utskottet anser emellertid - i likhet med vad som

anförs i motion Kr601 (kd) - att bidragsanvändningen

inte bör styras på detta sätt. Syftet med

statsbidraget bör därför ändras genom att denna

prioritering inte längre skall finnas med i

förordningen (1991:977) om statsbidrag till

folkbildningen. I stället bör insatser göras för att

direkt hjälpa de arbetslösa att få arbete genom att

resurser tillförs arbetsförmedlingarna. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr601 (kd) yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande arbetslösa som prioriterad

grupp

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr601 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Folkbildningens integritet (mom. 3)

Charlotta L Bjälkebring (v), Ewa Larsson (mp) och

Willy Söderdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Syftet med statsbidraget till

folkbildningen som börjar med "Utskottet - som" och

slutar med "yrkande 38" bort ha följande lydelse:

Folkbildningens integritet och oberoende ställning

gentemot politiska och ekonomiska maktgrupperingar

bör värnas. Det finns enligt utskottets mening

annars en risk för att folkbildningen anpassar sin

verksamhet till den verksamhet som bedrivs av andra

utbildningsanordnare. Det finns också en risk att

folkbildningen kommer att styras av dem som kan

bidra med resurser till verksamheten. Folkbildningen

skall - som anförs i motion Kr275 (v) - i stället

vara en motkraft mot styrd och kommersialiserad

utbildning. Regeringen bör enligt utskottets mening

uppmärksamma frågan och vidta de åtgärder som bedöms

nödvändiga i det fall regeringen finner att

folkbildningens oberoende ställning hotas. Riksdagen

bör bifalla motion Kr275 (v) yrkande 38 och som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande folkbildningens integritet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 38

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Ett lyft för kultur och bildning

(mom. 4)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Centrala utvecklingsområden som börjar med

"Utskottet påminner" och slutar med "39 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Som redovisas i motion Kr275 (v) står de estetiska

och kulturella områdena för en stor och ökande del

av folkbildningens verksamhet. Detta visar att

folkbildningen fyller ett stort behov inom dessa

områden. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag

att ett ökat statligt bidrag bör ställas till

folkbildningens förfogande för att ett kulturlyft

efter samma modell som kunskapslyftet skall kunna

genomföras. Riksdagen bör med bifall till motion

Kr275 (v) yrkande 39 som sin mening ge regeringen

till känna att resurser för ett kulturlyft bör

beräknas i budgetpropositionen för år 2000.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande ett lyft för kultur och

bildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 39

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Internationella frågor (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Centrala utvecklingsområden som börjar med

"Utskottet behandlade" och slutar med "40 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de internationella frågorna är

av så stor betydelse för samhällets utveckling att

de bör utgöra ett sjunde centralt utvecklingsområde

inom folkbildningen i enlighet med förslaget i

motion Kr275 (v) yrkande 40. Folkbildningen har

redan en ökande verksamhet på området och ett

omfattande kontaktnät över världen. Det är viktigt

att denna verksamhet utvecklas ytterligare.

Internationella frågor bör inte endast behandlas i

särskilda kurser utan även integreras i alla slag av

cirklar, kurser, ämnen och arbetsområden.

Deltagarnas engagemang i det egna samhällets problem

och frågor bör därför sättas in i ett

internationellt sammanhang. Riksdagen bör med bifall

till motion Kr275 (v) yrkande 40 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om

internationella frågor som ett sjunde

utvecklingsområde inom folkbildningen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande internationella frågor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 40

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Viss musikutbildning vid folkhögskolor

(mom. 8)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Roy

Hansson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Viss musikutbildning vid folkhögskolor m.m.

som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "Kr602

(s)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan Folkbildningsrådets

beslut att inte längre beräkna särskilda medel till

vissa folkhögskolors musikutbildning få ödesdigra

konsekvenser för den kvalificerade musikutbildning

som bedrivs vid vissa folkhögskolor. Utskottet

instämmer i vad som anförs i motion Kr274 (mp) om

att detta beslut kan sägas gå emot det av riksdagen

beslutade nya syftet med statsbidraget till

folkbildningen, nämligen att bredda kulturintresset,

öka delaktigheten och främja kulturupplevelser och

eget skapande. Det behövs ett särskilt stöd till

denna musikutbildning vid vissa folkhögskolor, då

den fungerar som en kvalificerad mellannivå efter

den kommunala musikskolan och före musikhögskolan.

Folkbildningsrådet, som enligt riksdagens beslut

våren 1991 ansvarar för fördelningen av

folkbildningsanslaget, har redan beslutat att inte

längre beräkna särskilda resurser för

folkhögskolornas musikutbildning. Därför bör

regeringen i enlighet med vad som föreslås i motion

Kr602 (s) finna andra former av stöd som gör det

möjligt för folkhögskolorna att fortsätta med den

kvalificerade musikutbildningen. Riksdagen bör

således med bifall till motion Kr602 (s) och med

anledning av motion Kr274 (mp) yrkande 35 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande viss musikutbildning vid

folkhögskolor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr602 och med

anledning av motion 1998/99:Kr274 yrkande 35 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Folkmusik och folkdans (mom. 9)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Viss musikutbildning vid folkhögskolor m.m.

som börjar med "Utskottet - som" och slutar med

"yrkande 36" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr274

(mp) om att den folkliga musik- och danskulturen är

eftersatt inom folkhögskoleväsendet. Dessutom saknas

längre utbildningar med musik och dans från

invandrarkulturerna. Utskottet anser att denna fråga

bör uppmärksammas av regeringen. Detta bör riksdagen

med bifall till motion Kr274 (mp) yrkande 36 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande folkmusik och folkdans

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 36

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.