Bet. 1998/99:KrU11

Kulturutskottets betänkande

1998/99:KRU11

Kasinospel i Sverige m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

KrU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m. jämte ett antal

motioner, dels väckta med anledning av

propositionen, dels väckta under allmänna

motionstiderna hösten 1997 och hösten 1998.

I propositionen föreslås riksdagen anta en

kasinolag som tillåter att kasinospel skall få

anordnas i Sverige.

Utskottet tillstyrker att tillstånd till kasinospel

endast skall få ges till statliga företag. Det skall

få finnas högst sex kasinon. Under den första tiden

avses dock högst fyra kasinon få öppnas. Utskottet

tillstyrker också att lagen skall ha bestämmelser om

en åldersgräns om 20 år för tillträde till ett

kasino, registrering vid kasinobesök, förbud mot

kreditgivning, tillsyn av Lotteriinspektionen m.m.

Enligt regeringens förslag skall också

kameraövervakning ske av lokalen. En ändring i lagen

(1998:150) om allmän kameraövervakning tillstyrks av

utskottet.

I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i

lotterilagen (1994:1000) beträffande

varuspelsautomater och värdeautomater.

Spel på varuspelsautomater skall enligt förslaget

få anordnas endast i samband med offentlig

nöjestillställning i form av tivoli eller liknande.

Varuvinster skall inte få lösas in mot andra varor

eller kontanter. Utskottet tillstyrker förslaget.

Spel på värdeautomater föreslås få anordnas även i

samband med bingospel. Högsta värdet av spelarens

insats föreslås begränsas till ca 5 kronor och

högsta värdet av vinsten till ca 500 kronor

(beloppen är basbeloppsreglerade). Hela det belopp

som värdeautomaten ger ut i form av värdebevis skall

enligt förslaget få lösas in mot kontanter.

Utskottet tillstyrker även denna ändring av

lotterilagen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att lagen

(1972:820) om skatt på spel ändras så att det inte

längre skall utgå någon skatt på spel på varuspels-

automater. Vidare tillstyrks att lagen (1991:1482)

om lotteriskatt ändras så att insatser och vinster

som hänför sig till utländskt speldeltagande vid

vadhållning i samband med hästtävlingar, där

deltagande i vadhållningen efter tillstånd av

regeringen även kan ske via utländsk trav- eller

galopporganisation, inte skall beaktas vid

bestämmandet av behållningen. Vidare tillstyrks att

lotteriskatt inte skall betalas för sådant spel

enligt kasinolagen, som har anordnats av företag som

i sin helhet ägs av staten.

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1999,

förutom lagen om ändring i lagen (1972:820) om skatt

på spel som föreslås träda i kraft den 1 januari

2001. Den del av ändringen i lotterilagen

(1994:1000) som gäller värdeautomater föreslås träda

i kraft den 1 oktober 1999. Utskottet tillstyrker

även dessa förslag.

Utskottet avstyrker motioner väckta med anledning

av propositionen och ett antal motioner från

allmänna motionstiderna åren 1997 och 1998, vilka

rör frågor om spel- och lotterifrågor.

Till betänkandet har fogats tjugoen reservationer

och fyra särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.

föreslår regeringen (Finansdepartementet) - efter

hörande av Lagrådet - att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. kasinolag,

2. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på

spel,

3. lag om ändring i lagen (1991:1482) om

lotteriskatt,

4. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),

5. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän

kameraövervakning.

Lagförslagen har intagits som bilaga i betänkandet.

Motioner

Motioner väckta med anledning av

propositionen

1998/99:Kr7 av Sten Andersson (m) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag

beslutar att uppnådd myndighetsålder, dvs. 18 år,

skall gälla vid spel på kasino,

2. att riksdagen avslår förslaget i propositionen

om registrering vid kasinobesök.

1998/99:Kr8 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder mot

spelberoende,

2. att riksdagen beslutar avslå 3 § i förslaget

till kasinolag i enlighet med av som anförts i

motionen,

3. att riksdagen beslutar avslå 11 § i förslaget

till kasinolag i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen beslutar avslå 17 § i förslaget

till kasinolag i enlighet med vad som anförts i

motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till det lokala

idrotts- och föreningslivet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om efterlevande av

bestämmelsen om registrering vid tillträde till

kasinon.

1998/99:Kr9 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:80,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utveckling av

metoder för behandling och rehabilitering av

spelberoende,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om resurser för hjälp

till spelberoende,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning av

berörda personalgrupper om spelberoende,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om information till

allmänheten om problemspelande.

1998/99:Kr10 av Hans Stenberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om etablering av ett

internationellt kasino i Sundsvall.

1998/99:Kr11 av Inge Carlsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om etablering av kasino i

Norrköping.

1998/99:Kr12 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till

kasinolag,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till

lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),

5. att riksdagen avslår regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän

kameraövervakning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om gräns för antalet

värdeautomater,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utredning om

folkrörelsernas ekonomi,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om högsta insats

respektive vinst vid spel med värdeautomater,

9. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att

återkomma med förslag när Lotterilagsutredningen

kommit med sitt betänkande.

1998/99:Kr13 av Berit Andnor m.fl. (s, m, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om etablering av

ett statligt kasino i Åre.

1998/99:Kr14 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att

införa internationella kasinon i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om insatser och

resurser för spelberoende,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kartläggning av

marknadsföringen av spel och lotterier,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om föreningslivets

ställning på spelmarknaden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillstånd till

föreningslivet vad gäller värdeautomater i

bingohallar,

6. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag om hur hela automatspelsmarknaden skall

regleras, styras och kontrolleras,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en

konsekvensutredning när det gäller de ekonomiska

effekterna för föreningslivet i samband med

systemomläggning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Lotteriinspektionen.

1998/99:Kr15 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om satsningar för hjälp

till spelberoende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om konkurrensen på

spel- och lotterimarknaden,

3. att riksdagen beslutar om sådan lagändring att

också folkrörelseägda företag genom licensförfarande

kan bedriva kasinoverksamhet,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag, i

enlighet med vad som i motionen anförts, om

registrering av kasinobesökare.

1998/99:Kr16 av Ewa Larsson och Matz Hammarström

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en jämn fördelning

av marknadsandelarna mellan de tre aktörerna på

spelmarknaden,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till

kasinolag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om spelautomater,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om folkrörelsernas

användning av den nya tekniken.

1998/99:Kr17 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om etablering av

kasinon på turistorter.

1998/99:Kr18 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att 6 § förslag till

kasinolag skall ges följande lydelse: Registret

skall innehålla uppgift om besökarens namn,

personnummer eller annat identifieringsnummer,

postadress samt uppgift om tidpunkt för besöket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vinstdelningen av

överskottet från statens spel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillstånd att

etablera kasinon.

1998/99:Kr19 av Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att tillstånd till

värdeautomatspel också skall kunna lämnas till

folkrörelserna.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1997

1997/98:Kr504 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson

(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

kasinoverksamhet skall förbli förbjuden i Sverige.

1997/98:Kr515 av Barbro Johansson och Ragnhild

Pohanka (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en högsta gräns

för utdelning av vinstsumma införs och att denna

gräns föreslås vara 3 miljoner kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att del av vinst i

större lotterier m.m. skall gå till välgörande

ändamål.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1998

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

68. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att barn- och

ungdomsverksamhet inom kulturområdet också skall

kunna få ta del av överskott på spel.

1998/99:Kr501 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kasino i Båstad.

1998/99:Kr504 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson

(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

kasinoverksamhet skall förbli förbjuden i Sverige.

1998/99:Kr512 av Carina Moberg och Eva Johansson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

folkrörelsernas ställning på lotterimarknaden.

1998/99:Kr518 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det aviserade

vinstdelningssystemet måste komma igång.

1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att statlig

spelverksamhet skall överlåtas till idrotten och

ideella organisationer i enlighet med vad som

anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om avkastning på

automatspel.

1998/99:Kr520 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att öka

folkrörelsernas andel av spelmarknaden.

1998/99:Kr521 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om spelintäkter.

1998/99:Kr522 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar riva upp beslutet om

införande av kasino med internationella regler i

Sverige enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om initiativ till

samverkan mellan lotterimyndigheter i olika länder.

1998/99:Fi504 av Elizabeth Nyström och Ingvar

Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

folkrörelsernas möjligheter till intäkter från spel

och lotterier.

1998/99:So211 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åldersgräns för

spel.

1998/99:So457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en högsta gräns

för utdelning av vinstsumma införs och att denna

gräns föreslås vara 3 miljoner kronor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en ideell

organisation, såsom Amnesty International, skall ges

i uppdrag att fördela överskjutande pengar från

anordnat lotteri till hjälpinsatser för barn och

människor i utsatta situationer.

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har på kulturutskottets

begäran information lämnats av expeditions- och

rättschefen Nils Dexe, Finansdepartementet, samt

generaldirektören Lars Högdahl och chefsjuristen

Lars Lundholm, Lotteriinspektionen.

Företrädare för följande myndigheter och

organisationer m.m. har uppvaktat utskottet: AB

Svenska Spel, Arena bingoallians, Cherryföretagen

AB, Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor

(FSL), Regionförbundet i Kalmar län, Solna Vikings,

Riksettans bingoallians, Strand Hotell i Borgholm,

Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR),

Sveriges Riksidrottsförbund (RF), Vasalunds IF och

Ölands Kommunalförbund.

Ett antal skrivelser har kommit in till utskottet

med anledning av propositionen.

Allmänt

Lotterilagsutredningen

År 1997 tillsattes en särskild utredare med uppdrag

att göra en översyn av lotterilagen (1994:1000).

Utredaren fick i uppdrag att i huvudsak

- lämna förslag till en teknikoberoende lagstiftning

genom att ange hur lotterilagen om möjligt kan

omformas till en ramlag i kombination med

föreskrifter på en lägre nivå än lag eller se över

lotterilagens definitioner, begrepp och

tillämpningsområden

-

- lämna förslag till hur lotterilagen och lagen

(1982:636) om anordnande av visst automatspel kan

föras samman i lotterilagen samt ge förslag till

bestämning och reglering av automatspel

-

- utreda om lotterilagen behöver anpassas till EG-

rätten

-

- analysera utvecklingen av spel över Internet m.m.

och bedöma om det är möjligt och om det finns behov

av att förhindra spel över Internet m.m. från

utlandet.

-

I direktiven anges att den grundläggande principen,

nämligen att överskottet från spel- och

lotteriverksamhet skall tillfalla det allmänna eller

allmännyttiga ändamål, ligger fast. Fördelningen

mellan och förutsättningarna för staten, hästsporten

och folkrörelserna att bedriva spel- och

lotteriverksamhet skall inte behandlas.

Utredningen antog namnet Lotterilagsutredningen.

Utredningen överlämnade i november 1998

delbetänkandet Automatspel (SOU 1998:144)

innefattande en översyn av bestämmelserna om

automatspel.

Utredningen beräknas i övriga delar vara slutförd i

slutet av sommaren 1999.

Utskottet

En sund spelmarknad (propositionens avsnitt

5)

Regeringens utgångspunkter (5.1)

Regeringen framhåller att utgångspunkten för dess

övergripande ställningstagande angående den svenska

spel- och lotterimarknaden har varit och fortfarande

är att det överskott som uppkommer från verksamheten

skall vara förbehållet staten, föreningslivet och

hästsporten. Nettoinkomsterna skall med andra ord

komma det allmänna eller allmännyttiga ändamål till

godo. Kommersiella intressen tillåts inom

spelverksamheterna restaurangkasino,

varuspelsautomater samt marknads- och tivolinöjen.

Dessa har ansetts utgöra spel av förströelsekaraktär

där vinstchansen inte har varit det dominerande

inslaget. Regeringen eftersträvar inte en ökad

omsättning på spelmarknaden som inte leder till

ökade inkomster. Enligt regeringen är det även

viktigt att sociala skyddshänsyn, konsumentintressen

och bedrägeririsker beaktas när nya spelformer

utvecklas. Lotterier får inte, med vissa undantag,

anordnas utan tillstånd från en myndighet.

Regeringens ambition är att aktivt verka för att

marknaden långsiktigt utvecklas positivt och sunt

för att möjliggöra dels höga inkomster till staten

och föreningslivet, dels en bred trav- och

galoppsport av god kvalitet.

Fördelning av spel- och lotterimarknaden mellan

staten och folkrörelserna (5.2)

Regeringens bedömning

Riksdagen har tidigare beslutat att föreningslivet

skall ha en acceptabel andel av spelmarknadens

samlade överskott som delfinansiering av sin

verksamhet (prop. 1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32,

rskr. 1993/94:415).

Omsättningen på den svenska spel- och

lotterimarknaden uppgick 1998 till 29 miljarder

kronor enligt en sammanställning som

Lotteriinspektionen gjort.

Det statliga spelbolaget AB Svenska Spel samt AB

Trav och Galopp (ATG) ökade sin sammanlagda andel av

den totala omsättningen på spelmarknaden från ca 60

% 1970 till ca 80 % 1990. Under samma tidsperiod

sjönk föreningslivets andel från ca 31 % till ca 17

%. Enligt den senaste rapporten från

Lotteriinspektionen har föreningslivets andel

minskat ytterligare mellan åren 1997 och 1998. Det

finns enligt regeringen inget som tyder på att denna

nedåtgående trend för föreningslotterierna kommer

att brytas.

Det är enligt regeringen viktigt att folkrörelserna

själva får möjlighet att bidra till sin egen

finansiering genom tillräckligt goda förutsättningar

att anordna lotterier.

Mot denna bakgrund har regeringen för avsikt att

tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram

förslag till hur föreningslivets ställning på den

svenska spel- och lotterimarknaden kan stärkas.

Härvid skall även beaktas den betydelse som de

statliga spelen har för statens inkomster.

Regeringen anför vidare att även frågan om

delegering från regeringen till Lotteriinspektionen

av tillståndsprövningen för AB Svenska Spel och ATG

bör utredas. Målet är att förslagen till förändring

kan presenteras under hösten 1999 samt beredas

gemensamt med Lotterilagsutredningens slutbetänkande

och regeringens prövning i fråga om förlängda

tillstånd för spel till AB Svenska Spel och AB Trav

och Galopp efter den 31 december 1999.

Motionsförslag och utskottets bedömning

I sju motioner berörs frågan om ökning av

folkrörelsernas andel av spel- och lotterimarknaden.

I motion Fi504 (m) anförs att företrädare för

folkrörelserna, via Folkrörelsernas samarbetsorgan i

Lotterifrågor (FSL), bör ges fullgoda möjligheter

att vidareutveckla BingoLotto och närbesläktade spel

för att öka folkrörelsernas andel av spelmarknaden.

Företrädare för Folkpartiet påpekar i två motioner,

Kr15 yrkande 2 och Kr520 yrkande 3, att AB Svenska

Spel tagit över en allt större andel av

spelmarknaden från folkrörelserna och anser att

folkrörelsernas andel åter måste öka.

Samma åsikter förs fram av företrädare för

Kristdemokraterna i motion Kr14. Motionärerna anser

vidare att någon utredning inte behöver tillsättas

eftersom frågan utretts tidigare och beslut redan

fattats av riksdagen om att föreningslivet skall ha

en acceptabel och högre andel av spelmarknadens

samlade överskott (yrkande 4).

I motion Kr16 (mp) anser motionärerna att det bör

vara en mer jämn fördelning mellan de tre aktörerna

på spelmarknaden, dvs. AB Svenska Spel, AB Trav och

Galopp och folkrörelserna. Folkrörelsernas andel bör

således öka. Motionärerna vill se ett skyndsamt

resultat av den aviserade utredningen (yrkande 1).

Motionärerna bakom motion Kr512 (s) vill öka

föreningslivets andel av spelmarknaden genom att

åstadkomma en tydligare fördelning av olika

spelformer mellan den statliga sektorns och

folkrörelsernas verksamhetsområden.

I motion Kr519 (m) anser motionärerna att de delar

av spel- och lotteriverksamheten som tidigare låg

hos AB Tipstjänst, och som i dag ligger hos AB

Svenska Spel, skall överföras till de ideella

organisationerna i enlighet med ett beslut som

fattades av riksdagen år 1994 men som därefter har

ändrats (yrkande 6).

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att

såväl regeringen som motionärerna ställer sig bakom

riksdagens tidigare fattade beslut att

föreningslivets andel av spel- och lotterimarknaden

måste ökas. Utskottet har stor förståelse för den

otålighet som finns hos folkrörelsernas företrädare

över att frågan ännu inte fått sin lösning. Det är

därför väsentligt att den utredning, som regeringen

nu tillsätter för att ta fram förslag till hur

ökningen bör ske, arbetar snabbt. Utredningens

ställningstaganden bör inte föregripas av riksdagen.

Utskottet tar därför inte nu ställning till hur

ökningen bör komma till stånd. Mot bakgrund av det

anförda avstyrker utskottet motionerna Kr14 (kd)

yrkande 4, Kr15 (fp) yrkande 2, Kr16 (mp) yrkande 1,

Kr512 (s), Kr519 (m) yrkande 6, Kr520 (fp) yrkande 3

och Fi504 (m).

I två motioner av företrädare för Vänsterpartiet

behandlas frågan om en utvidgning av

utredningsuppdragets innehåll, omfattning m.m.

Motionärerna anser i motion Kr12 (v) att uppdraget

för utredningen bör vidgas till att omfatta inte

bara frågan om föreningslivets ställning på

spelmarknaden utan även frågan om folkrörelsernas

ekonomi med utgångspunkt bl.a. i att folkrörelserna

inte skall bli beroende av spel för sin existens

(yrkande 7).

I motion Kr521 (v) anser motionärerna att det

statliga spelbolagets andel av spelmarknaden bör

krympas och större utrymme skapas för olika

folkrörelser. Detta skulle enligt motionärerna leda

till att de snabba spelen med höga vinster inte

skulle öka ytterligare. Därigenom skulle antalet

personer som utvecklar spelberoende också kunna

minska (yrkande 5).

Utskottet anser med hänsyn till den korta tid som

utredningen har till sitt förfogande att någon

utvidgning av uppdraget inte bör ske i enlighet med

vad som förordas i motion Kr12 (v). Detta utesluter

inte att frågan om en mera vittomfattande utredning

om folkrörelsernas ekonomi och beroende av

spelinkomster kan behöva övervägas senare, när

resultaten av den nu aktuella utredningen har

presenterats och åtgärder grundade på dessa resultat

genomförts. Utskottet hänvisar även till vad

utskottet ovan anfört beträffande enskilda förslag i

andra motioner. Motionerna Kr12 (v) yrkande 7 och

Kr521 (v) yrkande 5 avstyrks med hänvisning till det

anförda.

Motionärerna bakom motion Kr8 (m) anser att den

utredning som regeringen har för avsikt att

tillsätta med uppdrag att ta fram förslag till hur

föreningslivets ställning på den svenska spel- och

lotterimarknaden kan stärkas också bör få i uppgift

att studera möjligheten av att en del av det

överskott, som i propositionen föreslagen

kasinoverksamhet ger, skall gå tillbaka till det

lokala idrotts- och föreningslivet i de orter i

vilka kasinoverksamhet placeras (yrkande 5).

Utskottet anser, som också ovan angetts, att någon

utvidgning av utredningens uppdrag inte bör ske,

bl.a. med hänsyn till den begränsade tid som står

till utredningens förfogande. Utskottet förutsätter

att den föreslagna kasinoverksamhetens inverkan på

den övriga spelmarknaden, regionalt och i landet som

helhet, utvärderas efter en tids verksamhet. Motion

Kr8 (m) yrkande 5 avstyrks.

Vinstdelningssystemet (5.3)

Regeringens bedömning

Den nu gällande lotterilagen trädde i kraft den 1

januari 1995. Genom bestämmelser i lagen tilläts en

ny typ av automat i Sverige - värdeautomaten.

Överskottet från dessa automater skulle tillfalla

det lokala föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet. Dåvarande AB Tipstjänst (numera

AB Svenska Spel) beviljades i juni 1995 tillstånd av

regeringen att anordna spel på högst 7 000

värdeautomater. Våren 1996 beslutade riksdagen att

denna öronmärkning av överskottet från dessa

värdeautomater skulle ersättas av ett system för

vinstdelning mellan staten och föreningslivet, där

det framtida överskottet från värdeautomaterna

transformeras om till en andel av AB Svenska Spels

totala överskott (prop. 1995/96:169, bet.

1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248).

Hitintills har värdeautomaterna inte givit något

överskott. Regeringen gör bedömningen att

föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet årligen

kommer att kunna tillföras uppskattningsvis 250

miljoner kronor, vilket motsvarar överskottet från

värdeautomatprogrammet när det är fullt utbyggt,

dvs. när 7 000 automater har placerats ut.

Med anledning av att säkra prognoser om

värdeautomaternas vinstutveckling hittills har

saknats har enligt regeringen införandet av

vinstdelningssystemet försenats. AB Svenska Spel har

i dagsläget placerat ut ca 4 000 värdeautomater på

restauranger runt om i Sverige. Det är nu enligt

regeringen möjligt att göra en prognos över

värdeautomaternas förväntade överskott, eftersom ett

tillräckligt antal automater är utplacerade och det

finns information om hur stora intäkter och

kostnader som är förknippade med automaterna.

Regeringen har därför för avsikt att snarast införa

det av riksdagen beslutade vinstdelningssystemet

mellan staten och föreningslivet.

Motionsförslag

Motionärerna bakom motion Kr518 (kd) anser att det

tidigare beslutade vinstdelningssystemet måste komma

i gång (yrkande 7).

I motion Kr519 (m) hemställs att överskottet från

värdeautomaterna i sin helhet skall gå till ideella

organisationer (yrkande 10).

Företrädare för Centerpartiet anser i motion Kr18

att föreningslivets andel av AB Svenska Spels vinst

inte skall baseras enbart på överskottet av

värdeautomaterna utan skall sättas högre (yrkande

2).

I motion Kr274 (mp) anser motionärerna att

regeringen bör överväga om inte barn- och

ungdomsverksamhet inom kulturområdet också kan få

del av spelöverskottet från AB Svenska Spel (yrkande

68).

Utskottets bedömning

Utskottet anser att det är mycket angeläget att det

vinstdelningssystem som beslutades av riksdagen år

1996 nu införs. Utskottet vill understryka vikten av

att det nya systemet blir verklighet utan dröjsmål.

Regeringen har i propositionen bedömt att

överskottet från värdeautomaterna kommer att uppgå

till ca 250 miljoner kronor när 7 000 automater har

placerats ut. I den av regeringen nyligen framlagda

propositionen om en idrottspolitik för 2000-talet

(1998/99:107) uppges att denna prognos sannolikt

ligger i underkant och att överskottet därför med

stor sannolikhet kommer att överskrida detta belopp.

Vinstdelningssystemet skall enligt beslut av

riksdagen kopplas till AB Svenska Spels vinst och,

när det införs, utgå från ett belopp baserat på

överskottet från värdeautomaterna, dvs. i dagsläget

enligt regeringens senaste prognos ett belopp

överstigande 250 miljoner kronor.

Utskottet anser att kopplingen till AB Svenska

Spels vinst innebär en utmärkt lösning med tanke på

att föreningslivet på detta sätt får en andel av ett

brett produktsortiments överskott och kan tillföras

ett stabilare och mer långsiktigt överskott än som

skulle varit fallet om endast överskottet från

värdeautomaterna tillföll föreningslivet.

Genom vinstdelningssystemet tillgodogör sig

folkrörelserna en del av vinsten från den statligt

ägda sektorn av spel- och lotterimarknaden. Hur

folkrörelserna skall få medel från spel- och

lotterimarknaden i övrigt skall som ovan angetts

utredas.

De medel som genom vinstdelningssystemet skall gå

till folkrörelserna skall enligt tidigare beslut av

riksdagen tillfalla det lokala föreningslivets barn-

och ungdomsverksamhet via Riksidrottsförbundet och

Ungdomsstyrelsen. I den idrottspolitiska

propositionen anges att 80 % av medlen avses gå till

idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverksamhet.

I den av regeringen nyligen framlagda propositionen

På ungdomars vis (1998/99:115) uppges att 20 % av

medlen skall tillfalla barn- och

ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Medlen

skall enligt denna senare proposition i första hand

stärka de lokala föreningarnas ordinarie och mer

långsiktiga verksamhet. Ett visst utrymme skall dock

också kunna ges till nya organisationer och

verksamhetsformer som inte passar in i de regler som

gäller för statsbidrag och projektstöd från

etablerade statliga bidragsgivare, fonder eller

stiftelser.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört bl.a. om att

vinstdelningssystemet bör införas snarast, att det

beräknade underlaget för systemet bedöms öka och om

användningen och fördelningen av medlen anser

utskottet att det inte är påkallat att riksdagen gör

några sådana uttalanden som begärs i motionerna.

Motionerna Kr18 (c) yrkande 2, Kr274 (mp) yrkande

68, Kr518 (kd) yrkande 7 och Kr519 (m) yrkande 10

avstyrks därför.

Lotteriinspektionen (5.4)

Regeringens bedömning

Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet

för frågor om lotterier som anordnas för

allmänheten. Myndigheten skall i enlighet med

lotterilagen och lotteriförordningen verka för en

sund och säker lotteri- och spelverksamhet i

Sverige. Lotteriinspektionen skall kontrollera och

utöva tillsyn över spelmarknaden och utbilda och

informera marknadens aktörer. Regeringen skall

löpande informeras om utvecklingen på spelmarknaden.

Dessutom lämnar Lotteriinspektionen tillstånd till

rikslotterier (dock ej till AB Svenska Spel eller

ATG, vilka får tillstånd av regeringen),

restaurangkasinospel, värdeautomater och

varuspelsautomater samt till penningautomater på

fartyg i internationell trafik.

Konkurrensen på den svenska spel- och

lotterimarknaden är hård och den tekniska

utvecklingen går mycket snabbt. Stora krav ställs

därför på Lotteriinspektionen. Mot denna bakgrund är

det enligt regeringen nödvändigt att förstärka

Lotteriinspektionen. Regeringen har för avsikt att

återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för

år 2000 med förslag om ökade resurser till

Lotteriinspektionen.

Motionsförslag

Motionärerna bakom motion Kr14 (kd) delar

regeringens bedömning att Lotteriinspektionen bör

ges ökade resurser men de saknar en systematisk

genomgång av hur stor ökningen kan förväntas bli.

Motionärerna påpekar att resurserna till

Lotteriinspektionen måste öka oavsett om kasinon

införs i Sverige eller ej eftersom det också

föreslås ändringar i lotterilagen som kommer att

medföra en ökad arbetsbelastning för

Lotteriinspektionen (yrkande 8).

Utskottets bedömning

Utskottet ansluter sig till regeringens och

motionärernas bedömning att den hårdnande

konkurrensen och den snabba tekniska utvecklingen på

spel- och lotterimarknaden samt de i propositionen

föreslagna lagändringarna som påverkar

Lotteriinspektionens arbetsbelastning kräver att

Lotteriinspektionen tillförs ökade resurser.

Något sådant uttalande om ökade resurser som yrkas

i motion Kr14 (kd) yrkande 8 är enligt utskottets

mening inte nödvändigt. Riksdagen får under hösten i

år tillfälle att vid budgetbehandlingen för år 2000

ta ställning till regeringens anslagsberäkning för

Lotteriinspektionen. Motionsyrkandet avstyrks.

Överdrivet spelande (5.5)

Regeringens bedömning

Sedan budgetåret 1997 har det funnits ett anslag

inom Socialdepartementets budgetram på 2 miljoner

kronor för forskning om spelberoende och dess

sociala konsekvenser. En forskargrupp undersöker för

närvarande på uppdrag av Socialdepartementet

omfattningen av överdrivet spelande i Sverige.

Hösten 1998 presenterade gruppen vissa preliminära

resultat som visar att omkring 150 000 svenskar har

någon form av problem med sitt spelande, varav 50

000 kan benämnas patologiska spelare. Under 1999

kommer en andra fas av undersökningen att genomföras

för att bl.a. identifiera orsaker till att en del

personer spelar alltför mycket.

Riksdagen beslutade på regeringens förslag att

ytterligare 2 miljoner kronor skulle avsättas under

budgetåret 1999 för åtgärder mot överdrivet

spelande. Dessa medel disponeras av

Folkhälsoinstitutet för utveckling av olika former

av förebyggande arbete i syfte att hindra att

människor fastnar i ett oönskat spelbeteende (prop.

1998/99:1 utg.omr. 9, bet. 1998/99:SOU1, rskr.

1998/99:104).

På initiativ av Folkhälsoinstitutet och

Lotteriinspektionen har ett oberoende branschråd,

OSS - Oberoende Spelsamverkan, bildats i syfte att

verka för en sund utveckling av spelmarknaden och

för att vara ett forum för frågor som rör

spelberoende. I rådet ingår, förutom

myndighetsföreträdare, de större aktörerna i den

svenska spelbranschen. Rådet har utarbetat en

informationsstrategi för att rationellt och

effektivt beskriva och informera om riskerna med

spelande. Det finns också långt gående planer på att

inrätta en telefonjour dit personer som har problem

med sitt spelande kan vända sig. Jouren skall

bemannas med utbildade psykologer och terapeuter.

Regeringen gör bedömningen att det finns anledning

att ytterligare öka insatserna och resurserna för

olika åtgärder för att förebygga och motverka

negativa ekonomiska och sociala konsekvenser av

spelande. Som exempel på tänkbara användningsområden

för nya resurser nämner regeringen stöd till

behandlingshem och kunskaps- och kompetensutveckling

inom socialtjänsten, bidrag till länkrörelser samt

ytterligare satsningar på forskning om spel i

allmänhet och överdrivet spelande i synnerhet.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i

budgetpropositionen för år 2000 med förslag till

medelsanvisning.

Motionsförslag

Motionärerna bakom motion Kr15 (fp) anför att ett

ökat spelutbud ger större valfrihet för de flesta

men att det också innebär ofrihet för dem som inte

kan spela på ett kontrollerat sätt. Av omtanke om de

spelberoende och deras anhöriga bör en välfungerande

organisation för rehabilitering och vård av

spelberoende byggas upp (yrkande 1).

I motion Kr9 (fp) anser motionärerna att regeringen

utan dröjsmål bör ta initiativ till utveckling av

metoder för behandling och rehabilitering av

spelberoende (yrkande 2). Motionärerna anser vidare

att behandlingsresurser bör skapas (yrkande 3), att

berörda personalgrupper bör få utbildning om

spelberoende (yrkande 4) och att Folkhälsoinstitutet

bör ges i uppdrag att ta fram informationsmaterial

om spelberoende (yrkande 5).

I motion Kr8 (m) påpekas att det är väsentligt att

regeringen noga följer utvecklingen beträffande

spelberoende när spelutbudet ökar och återkommer

till riksdagen med förslag till åtgärder om det

visar sig att spelberoendet ökar (yrkande 1).

Även företrädare för Kristdemokraterna delar

regeringens och remissinstansernas oro för ett ökat

spelberoende och framhåller i motion Kr14 vikten av

stöd till olika insatser för att förebygga och

motverka att personer fastnar i spelmissbruk

(yrkande 2).

Utskottets bedömning

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är

angeläget att ytterligare medel avsätts för åtgärder

mot överdrivet spelande.

Som redovisas i propositionen bedrivs i dag

forskning om spelberoende och dess sociala

konsekvenser. För ändamålet har 2 miljoner kronor

anvisats.

Utskottet har inhämtat att de medel - utöver medlen

för forskning - på 2 miljoner kronor som

Folkhälsoinstitutet disponerar för budgetåret 1999

skall gå till olika insatser för att förebygga

spelberoende, bl.a. till att sprida information om

spelandets risker, till att bygga upp stödföreningar

för spelberoende och deras anhöriga på olika platser

i landet och till att öka kunskapen om lämpliga

vårdformer. Vidare arbetar det oberoende

branschrådets, OSS - Oberoende Spelsamverkan, i

förebyggande syfte genom att sprida kunskap och

information om spelandets risker.

Utskottet konstaterar att det i dag pågår en rad

projekt som syftar till åtgärder mot överdrivet

spelande och att andra projekt med samma syfte

befinner sig i ett inledningsskede. De olika

initiativ som har tagits är angelägna. I

propositionen gör regeringen den bedömningen att det

behöver göras ytterligare insatser och ger exempel

på tänkbara användningsområden för nya resurser.

Utskottet delar regeringens bedömning att

ytterligare resurser bör tillföras för utveckling av

insatserna. Utskottet förutsätter självfallet att de

erfarenheter som vinns tas till vara och att

regeringen noga följer utvecklingen och

uppmärksammar var åtgärder behöver sättas in.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att

någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionsyrkandena inte är påkallad. Utskottet

avstyrker således motionerna Kr8 (m) yrkande 1, Kr9

(fp) yrkandena 2-5, Kr14 (kd) yrkande 2 och Kr15

(fp) yrkande 1.

Åtgärder mot aggressiv marknadsföring (5.6)

Regeringens bedömning

Konkurrensen på den svenska spelmarknaden är mycket

hård och omfattningen av marknadsföring av spel och

lotterier är omfattande.

Regeringen avser att snarast samlat kartlägga

omfattningen av marknadsföringen av spel och

lotterier i Sverige för att därefter lämna förslag

till hur de mest aggressiva formerna av

marknadsföring, exempelvis gentemot ungdomar, kan

undvikas.

Motionsförslag

Företrädare för Kristdemokraterna anser i motion

Kr14 att en sådan kartläggning som regeringen

förordar bör ske innan en ny spelform, som kasino,

införs (yrkande 3).

Utskottets bedömning

Utskottet, som delar regeringens bedömning att det

av bl.a. sociala skäl snarast bör göras en

kartläggning av marknadsföringen av spel och

lotterier i Sverige, avstyrker motion Kr14 (kd)

yrkande 3.

Kasino (propositionens avsnitt 6)

Allmän bakgrund

Kasinon finns på många ställen utomlands. Där

förekommer roulettspel, kortspel, tärningsspel och

spel på olika penning- och varuspelsautomater.

Insatserna och värdet av vinsterna är höga. Spelet

sker oftast sammanhållet i en lokal som övervakas av

kameror och anställd personal. Vanligtvis måste man

betala inträde och även registreras för att få

tillträde till lokalen. När det i det följande talas

om kasino eller internationellt kasino avses denna

typ av utomlands förekommande kasinon.

Frågan om att införa kasinon i Sverige har utretts

flera gånger under det senaste decenniet.

År 1991 tillkallades en parlamentariskt sammansatt

kommitté, som antog namnet Lotteriutredningen, för

att se över den dåvarande lotterilagen.

Lotteriutredningen utredde med förtur frågan om

huruvida kasinospel av internationellt slag kunde

vara ett sätt för folkrörelserna att finansiera sin

verksamhet. År 1992 överlämnades delrapporten

Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst? (SOU

1992:33). Utredningen ansåg att det vid en samlad

bedömning var försvarligt att överväga införandet av

kasinospelsverksamhet av internationellt slag i

Sverige.

Parallellt med Lotteriutredningens arbete gjorde en

arbetsgrupp inom Finansdepartementet en kartläggning

av kasinoverksamheten i Sveriges grannländer. I mars

1992 överlämnades betänkandet Kartläggning av

kasinospel - enligt internationella regler (SOU

1992:28). Detta utredningsarbete följdes upp med en

departementspromemoria, Regelverk för kasinospel av

internationellt slag i Sverige (Ds 1992:118), som

var koncentrerad till frågor rörande drift, kontroll

och organisation. Ovannämnda kasinoutredningar

remissbehandlades.

I proposition 1993/94:243 Försäljning av AB

Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m. gjorde

regeringen bedömningen att det fanns skäl att

avvakta med en legalisering av kasino men att det

kunde finnas skäl för regeringen att återkomma i

frågan.

Våren 1997 uttalade kulturutskottet med anledning

av två motioner i ämnet att det utredningsarbete som

gjorts av Lotteriutredningen och andra - i förening

med tillgängliga remissyttranden - borde vara

tillräckligt för att regeringen på nytt skulle kunna

ta ställning till frågan om huruvida kasinospel av

internationellt slag borde tillåtas i Sverige (bet.

1996/97:KrU7). Utskottet ansåg att regeringen utan

dröjsmål borde pröva frågan och att det fanns starka

skäl som talade för att internationellt kasinospel

skulle tillåtas även i Sverige och att dessa skäl

hade betydligt större tyngd än de skäl som talade

för att förbudet skulle behållas. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1996/97:166).

Finansdepartementet bildade våren 1997 en

arbetsgrupp, med företrädare för departementet och

Lotteriinspektionen, med uppgift att lämna underlag

till regeringen för bedömning av kasinofrågan på

nytt. Denna arbetsgrupp presenterade i december 1997

ett förslag om införande av kasinospel av

internationellt slag i Sverige. Arbetsgruppens

promemoria har remissbehandlats.

Tillåtande av kasinospel (6.1)

Regeringens förslag

Regeringen pekar på en rad för- och nackdelar med

att införa kasinospel. Till fördelarna hör enligt

regeringen bl.a. att olika former av illegalt

spelande kan komma att minska, att kasinospel kan ge

betydande inkomster till staten samt att

kasinoverksamhet är personalintensiv. Som nackdelar

redovisar regeringen bl.a. att sociala

skadeverkningar kan uppkomma. Främst kan risken för

överdrivet spelande komma att öka. Kasinospel kan

vidare leda till att det skapas en osund miljö eller

att spelen drar till sig kriminell verksamhet.

Vid en avvägning av de för- och nackdelar som kan

anföras beträffande kasinospel finner regeringen att

mycket kan göras för att begränsa nackdelarna och

att övervägande skäl talar för en etablering av

kasinospel i Sverige. Regeringen har, med hänsyn

till de risker som trots allt är förknippade med

verksamheten, för avsikt att noga följa utvecklingen

när kasinospel introducerats i Sverige och att,

sedan verksamheten bedrivits en tid, följa upp och

utvärdera effekterna av den.

Regeringen anser vidare att bestämmelser om

kasinospel skall regleras i en särskild lag som

föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.

Motionsförslag

Sju motionsyrkanden innebär att det nu föreliggande

förslaget att tillåta kasinospel skall avslås.

I motion Kr14 anför företrädare för

Kristdemokraterna att regeringen saknar belägg för

de fördelar som anges i propositionen, bl.a. att det

illegala spelandet skulle minska, att staten skulle

kunna få betydande inkomster och att antalet

arbetstillfällen sammantaget skulle öka. I stället

redovisar motionärerna en rad nackdelar, främst

risken för spelberoende och för brottslighet. Även

införande av penningautomater anförs som skäl för

att inte införa kasinon (yrkande 1). Liknande

synpunkter förs fram i två motioner från allmänna

motionstiden 1997 och 1998, nämligen 1997/98:Kr504

(kd) och 1998/99:Kr504 (kd).

Även i motion Kr12 (v) framhålls, som skäl för

avslagsyrkandet, de sociala konsekvenserna av att

tillåta kasinospel och risken för ett ökat

spelberoende (yrkande 1).

I motion Kr522 (v) framhåller motionärerna att en

utredning måste tillsättas, som noga kartlägger hur

de svenska spelvanorna ser ut och hur trenden av

ökat spelberoende kan minskas, innan beslut om

etablering av kasinon i Sverige tas. Det tidigare

riksdagsuttalandet från år 1997 om kasinospel bör

rivas upp (yrkande 1).

I motion Kr16 (mp) lyfter motionärerna fram de

sociala skadeverkningar som ett införande av

kasinospel kommer att medföra samt påminner om att

ett införande av kasinon också innebär ökade

kostnader genom att mera resurser måste ges till

bl.a. polisen. Regeringens förslag bör enligt

motionen avslås (yrkande 2).

I motion Kr9 (fp) understryks riskerna för att

kasinospel medför ett ökat spelberoende.

Motionärerna föreslår att riksdagen skall avslå

förslaget om kasinolag (yrkande 1 delvis).

Utskottets bedömning

Förslag om att införa kasinon i Sverige har ingående

utretts och diskuterats under en lång följd av år.

Riksdagen uttalade år 1997 att det

utredningsunderlag som då fanns var tillräckligt som

underlag för ett beslut om införande av kasino av

internationellt slag. Utskottet anser liksom

regeringen att det nu är dags att besluta i frågan

om införande av kasinon i Sverige. Utskottet ställer

sig bakom vad regeringen anför om fördelarna med en

sådan spelverksamhet, däribland en dämpande effekt

på den illegala spelmarknaden, de betydande

inkomster som kan inbringas till staten och den

ökade sysselsättning som kasinoverksamheten kan

bidra till både vad gäller själva kasinot och

beträffande den omfattande verksamheten runt ett

kasino. När det gäller de i propositionen och

motionerna diskuterade nackdelarna med att införa

kasinon har regeringen enligt utskottets mening noga

gått igenom konsekvenserna och lagt fram en rad

förslag som bidrar till att verksamheten kan

omgärdas av en stark kontroll och säkerhet.

Regeringen har också redogjort för en rad insatser

som är ägnade att förebygga och motverka att

personer spelar alltför mycket.

Beträffade den motionsvägen efterlysta

kartläggningen av bl.a. spelberoende vill utskottet

erinra om att den av Socialdepartementet tillsatta

forskargruppen för närvarande utreder bl.a.

omfattningen av överdrivet spelande och orsakerna

till att en del personer spelar alltför mycket.

Av betydelse är också regeringens uttalade avsikt

att noga följa utvecklingen och att, när

kasinoverksamheten bedrivits en tid, följa upp och

utvärdera effekterna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr9 (fp) yrkande 1 delvis, Kr12 (v)

yrkande 1, Kr14 (kd) yrkande 1, Kr16 (mp) yrkande 2,

Kr504 (kd) och Kr522 (v) yrkande 1 samt motion

1997/98:Kr504 (kd) om avslag på regeringens förslag

att tillåta kasinospel.

Utskottet tar härefter med utgångspunkt i

regeringens förslag upp frågan om innehållet i en

kasinolag.

Huvudmannaskap m.m. (6.2)

Regeringens förslag

Riksdagen har slagit fast att staten bör äga, styra

eller på annat sätt ha insyn i de stora aktörerna på

spelmarknaden (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:

FiU14, rskr. 1995/96:248). Sociala skyddshänsyn,

bedrägeririsker och konsumentintressen måste beaktas

när spelformer och verksamheter utvecklas. Endast

statliga bolag bör ges koncessioner för sådana

spelformer som kan bedömas medföra risker av social

karaktär eftersom statlig kontroll över sådana

spelformer bedöms kunna stävja illegalt spel i

okontrollerade former.

På spelmarknaden har de statliga intressena samlats

i ett bolag, AB Svenska Spel, som är helägt av

staten. Regeringen anser att tillstånd att anordna

kasinoverksamhet bör få ges endast till detta bolag.

I lagen bör dock enligt regeringen inte AB Svenska

Spel pekas ut, med hänsyn till att det inte kan

uteslutas att organisatoriska förändringar kan

behöva vidtas i framtiden.

Enligt 17 § lagförslaget får beslut som meddelats

med stöd av lagen inte överklagas. I

författningskommentaren anges att den enda person

som skulle kunna överklaga ett beslut är det

statliga spelföretaget. Med hänsyn härtill saknas

det enligt regeringsförslaget skäl att ha en

överklagandemöjlighet.

Motionsförslag

Motionärerna bakom motion Kr15 (fp) anser att även

folkrörelseägda företag - genom licensförfarande -

skall få anordna kasinon. Motionärerna påpekar att

samma krav på regelverk skall gälla oavsett

huvudmannaskap (yrkande 3).

I motion Kr8 (m) avvisar motionärerna regeringens

förslag att kasinoverksamhet skall få bedrivas

endast av ett företag som direkt eller indirekt ägs

av staten. Motionärerna redovisar att ett mål om

statligt monopol på området är anhängigt vid EG-

domstolen men ännu inte avgjorts och att Lagrådet

anfört viss tveksamhet till det svenska monopolet.

Motionärerna anser att kasinoverksamheten bör få

skötas av enskilda företag under statlig reglering

och kontroll samt att den som uppfyller kasinolagens

krav och godkänns av Lotteriinspektionen skall ges

rätt att bedriva kasinoverksamhet i Sverige (yrkande

3).

I konsekvens härmed anser motionärerna i samma

motion att regeringens förslag att beslut som

meddelats med stöd av kasinolagen inte får

överklagas bör avslås (yrkande 4).

Utskottets bedömning

Riksdagen har, som ovan angetts, tidigare slagit

fast att endast statliga bolag bör ges koncessioner

för sådana spelformer som kan bedömas medföra risker

av social karaktär. Det påpekades i den år 1996

aktuella propositionen att ett statligt bolag kan

åläggas att ta ansvar och hänsyn som står i strid

mot kortsiktiga kommersiella företagsekonomiska

överväganden. Utskottet anser att det saknas skäl

att nu göra en annan bedömning.

Av vikt i sammanhanget är att de statliga

intressena har samlats i ett enda bolag, AB Svenska

Spel, som genom arbetet med värdeautomater erhållit

kunskaper om och erfarenheter av automatspel, en

spelform som är en viktig del av ett internationellt

kasino. Denna erfarenhet innefattar också kontroll

och säkerhetsfrågor.

Regeringens förslag går ut på att tillstånd till

kasinospel bara skall lämnas till företag som i sin

helhet ägs av staten. Som Lagrådet påpekar är det

således fråga om ett sådant statligt monopol som

gäller i dag för stora delar av den svenska

spelmarknaden i övrigt.

Utskottet noterar i likhet med motionärerna att ett

mål rörande statligt finskt spelmonopol är anhängigt

vid EG-domstolen.

Trots att detta mål är anhängigt vid EG-domstolen

anser utskottet, i likhet med Lagrådet, att det inte

nu finns anledning att undanta kasinospel - som ur

flera synvinklar kan betraktas som betydligt

farligare än många andra spel - från de principer

som i övrigt tillämpas på den svenska spelmarknaden.

Utskottet anser således i likhet med regeringen att

tillstånd att få anordna kasinospel skall få lämnas

endast till ett företag som i sin helhet, direkt

eller indirekt, ägs av staten. Utskottet tillstyrker

propositionens förslag i 11 § om huvudmannaskap.

Motionerna Kr8 (m) yrkande 3 och Kr15 (fp) yrkande 3

avstyrks. Utskottets föreslår en redaktionell

jämkning av lagtexten. Denna framgår av utskottets

hemställan.

Utskottet tillstyrker också att kasinolagen

innehåller ett förbud mot överklagande av beslut som

meddelats med stöd av lagen (17 § förslaget till

kasinolag). Motion Kr8 (m) yrkande 4 avstyrks.

Tillståndsgivning - antal kasinon och lokalisering

(6.3)

Antal kasinon

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att tillstånd att få anordna

kasinospel skall få ges av regeringen. Regeringen

anför att endast ett fåtal, högst fyra, kasinon bör

få öppnas under en inledande period. Därefter får

enligt regeringen ställning tas till hur många

kasinon som bör finnas på längre sikt. I fråga om

lagregleringen finns det enligt regeringen inte skäl

att i lag nu låsa sig för ett antal som snart kan

visa sig vara för litet. Lagen bör därför enligt

regeringen kunna utformas så att fler än sex kasinon

inte får etableras i Sverige.

Motionsförslag

I motion Kr8 (m) anser motionärerna att regeringens

förslag om antal kasinon bör avslås (yrkande 2).

Antalet skall inte begränsas till ett visst, i lagen

angivet, antal. I stället bör det vara marknaden som

avgör hur många kasinon som det skall finnas.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att högst fyra

kasinon bör få öppnas under en inledande period och

att lagen bör utformas så att fler än sex kasinon

inte får etableras i Sverige. Utskottet avstyrker

därmed motion Kr8 (m) yrkande 2 och tillstyrker

propositionsförslaget (3 § förslaget till

kasinolag).

Lokalisering av kasinon

Regeringens bedömning

Regeringen gör, utan att lägga fram något förslag,

bedömningen att lokaliseringen av kasinona främst

bör ske på kommersiell grund och med en ambition att

minska det illegala spelet. Det kan emellertid

enligt regeringen finnas skäl, t.ex.

regionalpolitiska, att inrätta kasinon även på andra

ställen än i storstäder. Om en sådan etablering kan

antas vara lönsam, bör regeringen således kunna ge

tillstånd även till etablering på andra ställen än i

storstäderna.

Motionsförslag

I ett antal motionsyrkanden begärs att riksdagen

skall uttala sig i olika lokaliseringsfrågor.

I motion Kr18 (c) anser motionärerna att

kasinoetableringen bör användas som en insats för

att stärka utvecklingen lokalt och regionalt.

Huvuddelen av tillstånden bör enligt motionärerna

ges till kasinon utanför storstadsområdena (yrkande

3).

Motionärerna bakom motion Kr17 (s) anser att

kasinon skall etableras på turistorterna.

I motion Kr501 (m) anser motionärerna att det finns

behov av kasinoverksamhet vid några av Sveriges

ledande rekreations- och semesterorter och att

Båstad är det naturliga förstahandsvalet.

I motion Kr10 (s) anförs att det finns goda skäl

för att etablera ett kasino i Sundsvall, medan

motionären bakom motion Kr11 (s) anser att tillstånd

bör ges att etablera ett kasino i Norrköping. I

motion Kr13 (s, m, c) anförs att ett kasino bör

etableras i Åre.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att lokaliseringen av kasinon bör

göras främst på orter där det finns ett tillräckligt

befolkningsunderlag. För lokalisering i

storstadsområdena talar, enligt utskottets mening,

bl.a. att den illegala spelverksamheten där kan

minskas genom en sådan lokalisering.

Utskottet anser det dock viktigt att även andra

skäl, framför allt regionalpolitiska, kan vägas in

och ser därför positivt på en etablering av kasinon

även utanför storstadsregionerna.

Utskottet vill framhålla att det är regeringen som

efter ingående prövning av förutsättningarna bör

avgöra var kasinona skall lokaliseras.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr10 (s), Kr11 (s), Kr13 (s, m, c), Kr17

(s), Kr18 (c) yrkande 3 och Kr501 (m).

Tillåtna spelformer (6.4)

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att roulettspel, tärningsspel,

kortspel och liknande spel samt spel på

penningautomater och andra automater skall få

förekomma på ett kasino.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (1 § och 2

§ andra stycket förslaget till kasinolag).

Åldersgräns för besökare (6.5)

Regeringens förslag

Regeringen anser att 20 år bör vara den lägsta

åldern för kasinospel. Med tanke på den stränga

kontroll och övervakning som kommer att finnas i ett

kasino finns det enligt regeringen inte anledning

att befara att denna åldersgräns är för låg.

Motionsförslag

I motion Kr7 (m) anser motionären att 18 år, som är

den åldersgräns som gäller för alla andra spelformer

i Sverige och då myndighetsåldern uppnås, bör gälla

även för kasinospel (yrkande 1).

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (4 §

första stycket förslaget till kasinolag) och

avstyrker således motion Kr7 (m) yrkande 1.

Registrering av besökare m.m. (6.6)

Legitimationskrav för besökare

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att den som inte är känd och

inte legitimerar sig inte får ges tillträde till ett

kasino.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker med viss redaktionell ändring

i lagtexten (4 § andra stycket förslaget till

kasinolag) regeringens förslag. Utskottets

ändringsförslag framgår av utskottets hemställan.

Registrering av besökare

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att varje kasinobesökare skall

registreras. Registret skall föras med hjälp av

automatiserad behandling och innehålla uppgift om

besökarens namn, personnummer eller annat

identifieringsnummer och postadress. Det skall också

innehålla ett fotografi av besökaren samt uppgift om

tidpunkt för besöket. Bestämmelserna i

personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och

skadestånd skall gälla vid behandling av

personuppgifter enligt kasinolagen. En uppgift eller

ett fotografi i registret skall vidare enligt

regeringens förslag gallras senast ett år efter det

att uppgiften eller fotografiet registrerats.

Motionsförslag och utskottets bedömning

Motionärerna bakom motionerna Kr7 (m) yrkande 2 och

Kr15 (fp) yrkande 4 anser att regeringens förslag om

registrering vid kasinobesök skall avslås.

I motion Kr18 (c) anser motionärerna att

besöksregistret inte skall innehålla något fotografi

(yrkande 1).

Utskottet anser i likhet med regeringen att

kasinobesökare skall registreras och att registret

skall innehålla ett fotografi. Skälen för

registrering är att förebygga och avslöja brott,

bl.a. förhindra falskspel, och att förhindra att

personer försöker "tvätta pengar". Som regeringen

anför kan registrering vara motiverad även av

ordningsskäl och för att tydliggöra att besöket

bygger på ett medvetet beslut. Det övergripande

intresset av registrering väger, mot bakgrund av det

anförda, tyngre än hänsynen till besökarens

personliga integritet.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr7 (m) yrkande 2, Kr15 (fp) yrkande 4

och Kr18 (c) yrkande 1 och tillstyrker

propositionsförslaget (5-8 §§ förslaget till

kasinolag) med viss redaktionell ändring. Utskottets

ändringsförslag av formell natur beträffande 6 §

lagförslaget framgår av utskottets hemställan.

I motion Kr8 (m) understryker motionärerna vikten av

att bestämmelsen om gallring av personuppgifter

efterlevs (yrkande 6).

I förslaget till 8 § kasinolagen anges, som ovan

nämns, att en uppgift eller ett fotografi i

registret över besökare skall gallras senast ett år

efter det att uppgiften eller fotografiet

registrerats.

Utskottet utgår självfallet från att denna

bestämmelse efterlevs och att Lotteriinspektionen

noga ser över kasinoanordnarens interna rutiner vad

gäller gallring. Någon riksdagens åtgärd med

anledning av motion Kr8 (m) yrkande 6 är således

inte påkallad, varför motionsyrkandet avstyrks.

Kameraövervakning (6.7)

Regeringens förslag

Regeringen bedömer att det är en förutsättning för

kasinoverksamhet att anordnaren får möjlighet att

kameraövervaka lokalen. Kameraövervakningen kan

enligt regeringen förebygga brott och underlätta

möjligheten att avslöja brott. Vidare kan

övervakningen användas som hjälpmedel för besökarna

och kasinoföretaget om det skulle uppstå oenighet i

en viss spelsituation. Lagen om allmän

kameraövervakning bör enligt regeringen ändras så

att den som anordnar kasinoverksamhet inte behöver

söka tillstånd för användning av

övervakningskameror.

Motionsförslag

I konsekvens med sina yrkanden om avslag på

införande av kasino har motionärerna bakom

motionerna Kr9 (fp) yrkande 1 i denna del och Kr12

(v) yrkande 5 yrkat avslag även på regeringens

förslag beträffande kameraövervakning.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1998:150) om allmän

kameraövervakning. Utskottet noterar det nya syftet

som innefattas i regeringens förslag, nämligen att

övervakningen skall kunna användas som hjälpmedel om

det uppstår en tvist. Motionerna Kr9 (fp) yrkande 1

delvis och Kr12 (v) yrkande 5 avstyrks.

Spel på kredit, m.m. (6.8)

Regeringens förslag

Enligt 36 § lotterilagen (1994:1000) får anställda

eller funktionärer hos den som anordnar vissa spel,

bl.a. bingospel och roulettspel, inte delta i

lotterierna. Det är vidare förbjudet enligt 37 §

samma lag för den som anordnar ett lotteri enligt

lagen att lämna kredit för insatser i lotteriet.

Regeringen föreslår att motsvarande förbud skall

gälla för det statliga företag som anordnar kasino.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (9 och 10

§§ förslaget till kasinolag).

Vissa villkor för kasinospel (6.9, jfr 6.7)

Regeringens förslag

Kasinolagen, som kommer att utgöra grunden för

kasinospel, behöver kompletteras med bestämmelser av

annat slag. Några bestämmelser kan enligt regeringen

behöva ges förordningsform. Detta gäller i fråga om

uttaget av avgifter för ansökningar om tillstånd och

för tillsyn. Dessutom behöver enligt regeringen en

rad villkor meddelas i samband med att tillstånd att

anordna kasinospel ges, t.ex. vad som tillåts när

det gäller bl.a. spelformer, spelinsatser,

betalningsmedel, entréavgifter, spelutrustning och

öppettider. Vidare måste även kontroll- och

ordningsbestämmelser meddelas. Mot denna bakgrund

föreslår regeringen att ett tillstånd att anordna

kasinospel skall förenas med de särskilda villkor

samt kontroll- och ordningsbestämmelser som behövs

för att spelverksamheten skall bedrivas på ett från

allmän synpunkt lämpligt sätt. Regeringen föreslår

vidare att regeringen eller Lotteriinspektionen, om

uppgiften delegerats till den, skall meddela sådana

villkor och bestämmelser som avses i lagförslaget.

Utskottets bedömning

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens

förslag att ett tillstånd att anordna kasinospel

skall förenas med de särskilda villkor samt

kontroll- och ordningsbestämmelser som behövs och

att regeringen eller Lotteriinspektionen, om

uppgiften delegeras till den, skall meddela sådana

villkor och bestämmelser.

Utskottet har ovan anslutit sig till regeringens

bedömning (prop. avsnitt 6.7) att det är en

förutsättning för kasinoverksamhet att anordnaren

får möjlighet att kameraövervaka lokalen och har

tillstyrkt att lagen om allmän kameraövervakning

ändras så att den som anordnar kasinoverksamhet inte

behöver söka tillstånd för användning av

övervakningskameror.

Enligt utskottets mening framstår det som

nödvändigt att regeringen eller, om delegering

skett, Lotteriinspektionen utan undantag föreskriver

att kameraövervakning skall ske på kasinon.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet 12 och 13 §§ förslaget till kasinolag.

Överdrivet spelande (6.10)

Regeringens bedömning

Regeringen påpekar att snabba spel, dvs. spelformer

där det löper kort tid mellan insats och utfall,

anses öka risken för överdrivet spelande. Som

exempel nämner regeringen kasinospel och spel på

automater.

Riksdagen har som ovan nämnts tidigare slagit fast

att sociala skyddshänsyn måste beaktas när

spelformer och verksamheter utvecklas och att

statliga bolag bör ges koncessioner för sådana

spelformer som kan bedömas medföra risker av social

karaktär. Det påpekas att ett statligt bolag kan

åläggas att ta ansvar och hänsyn som står i strid

mot kortsiktiga kommersiella företagsekonomiska

överväganden.

Enligt regeringens uppfattning är förutsättningarna

för att förhindra och motverka överdrivet spelande i

kasino stora då spelet bedrivs inom en sammanhållen,

övervakad och kontrollerad lokal.

Regeringen gör bedömningen att den som anordnar

kasinospel aktivt bör verka för att förebygga och

motverka problem med överdrivet spelande.

Utskottets bedömning

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning.

Tillsyn (6.11)

Regeringens förslag

Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet

med ansvar för tillsyn av den svenska spel- och

lotterimarknaden och lotterilagstiftningens

efterlevnad. Regeringen föreslår att inspektionen

även skall utöva tillsyn över att kasinolagen och de

villkor och bestämmelser som har meddelats med stöd

av lagen följs.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (14 §

förslaget till kasinolag).

Kasinolagen i övrigt

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot

regeringens förslag till kasinolag. Det anförda

innebär att riksdagen i övriga delar bör anta

regeringens förslag.

Ändrade regler för automatspel

(propositionens avsnitt 7)

Gällande rätt (7.1)

Lotterilagen reglerar i stort sett alla former av

lotterier. Till lotterier räknas enligt lagen inte

bara det som i dagligt tal brukar betecknas som

lotterier utan också alla slags spel där

vinstmöjligheterna är beroende av slumpen, t.ex.

tips, vadhållning, bingospel, automatspel och

roulettspel.

I princip krävs tillstånd för att anordna

lotterier. Grundtanken är, som nämnts inledningsvis

i betänkandet, att behållningen av lotterierna skall

tillfalla staten och föreningslivet. Tillstånd

lämnas därför i huvudsak bara till statliga bolag

(för närvarande finns bara ett statligt bolag, AB

Svenska Spel), till AB Trav och Galopp (ATG) samt

till ideella föreningar som har till huvudsakligt

syfte att främja ett allmännyttigt ändamål.

Automatspel regleras i 24 a-27 §§.

Lotteriinspektionen och regeringen lämnar tillstånd

för spel på automater. Tillstånd får lämnas bara i

fråga om varuspelsautomater, värdeautomater,

penningautomater och skicklighetsautomater (24 a §).

I fråga om penningautomater och

skicklighetsautomater får tillstånd lämnas bara om

spelet anordnas på fartyg i internationell trafik

(26 §). Dessa automater är inte av intresse i det nu

aktuella sammanhanget.

I fråga om varuspelsautomater, dvs. automater som

betalar ut vinst i form av varor, görs undantag från

huvudregeln att tillstånd bara ges till staten och

folkrörelserna. Tillstånd att anordna spel på sådana

automater kan ges till privata intressenter (25 §).

Tillstånd att anordna spel på värdeautomater, dvs.

automater som betalar ut vinst i form av värdebevis,

spelpoletter eller liknande, kan däremot bara ges

till ett företag som ägs av staten (27 §).

Ändringar i lotterilagen (7.2-7.4)

Regeringens förslag

Lotterilagen har sedan den trätt i kraft 1994 varit

utsatt för kritik. Lagändringar har gjorts, bl.a.

vad gäller automatspel, men nya problem har

uppstått. Bl.a. har de varor som erhålls vid vinst

på varuspelsautomater efter hand ändrat karaktär.

Vinsterna har utvecklats från att ha varit riktiga

varor, t.ex. teddybjörnar, klockor och choklad, till

att utgöra föremål, såsom mindre smycken eller

plaketter, avsedda att lösas in mot kontanter.

Även beträffande spelet på värdeautomaterna finns

liknande problem. Det har framkommit att de

värdebevis som erhålls vid vinst i stor utsträckning

löses in mot kontanter och inte, som var avsett, mot

presentkort.

Mot bakgrund av vad som nu redovisats konstaterar

regeringen att automatspelet - i den hårdnande

konkurrensen på spelmarknaden - i allt högre grad

fått karaktären av spel om penningvinster. Detta bör

enligt regeringen leda till en uppstramning av

regelverket som medför att spel om pengar eller

pengars värde sker endast i strikt kontrollerade

former och därmed motverkar risken för ett omåttligt

spelande med åtföljande ekonomiska eller sociala

problem, inte minst för ungdomar. Regeringen anser

att det dock inte går att med enbart en skärpt

lagstiftning helt förhindra illegalt spel om

kontantvinster. Förfaranden med inlösen av

varuvinster och värdebevis mot kontanter är svåra

att upptäcka och är samtidigt lockande för såväl

spelare som spelanordnare. Regeringen anser att man

inte bara bör överväga en skärpning av

lagstiftningen utan också möjligheten att - genom en

uppmjukning av reglerna om kontantvinster vid

värdeautomatspel - göra detta spel mer attraktivt.

Nya bestämmelser om automatspel bör således enligt

regeringen införas i lotterilagen.

Beträffande varuspelsautomater får enligt nuvarande

regler tillstånd att anordna spel på

varuspelsautomater lämnas om spelet anordnas i

samband med offentlig nöjestillställning, hotell-

och restaurangverksamhet (med serveringstillstånd

eller om det ändå kan antas att spelet utan

olägenhet kan anordnas i samband med verksamheten)

eller bingospel (25 §).

Regeringen föreslår att spel på varuspelsautomater

skall få anordnas endast i samband med offentlig

nöjestillställning i form av tivoli eller liknande.

Det bör dock enligt regeringen öppnas en möjlighet

för regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer att i föreskrifter medge undantag från

huvudregeln.

Regeringen anser vidare att den högsta insatsen på

varuspelsautomater bör minskas något samtidigt som

den görs enhetlig med vad som gäller för

värdeautomater.

Regeringen föreslår därutöver att det för

varuspelsautomater införs ett förbud mot inlösen av

varuvinster mot en annan vara eller kontanter.

Värdeautomatspel får enligt nu gällande regler

anordnas i samband med hotell- och

restaurangverksamhet (med serveringstillstånd).

Tillstånd får bara lämnas till ett företag som ägs

av staten.

AB Svenska Spel har av regeringen givits tillstånd

att anordna spel på 7 000 värdeautomater.

Tillståndet gäller t.o.m. den 31 december 1999. I

dagsläget är närmare 4 000 automater utställda.

Mot bakgrund av den begränsning som nu föreslås

beträffande varuspelsautomater - bl.a. borttagande

av möjligheten att placera varuspelsautomater i

bingohallar - föreslår regeringen att värdeautomater

skall få ställas ut även i bingohallar.

Regeringen föreslår vidare att högsta vinsten vid

spel på värdeautomater sänks till etthundra gånger

insatsen, där värdet av insatsen uppgår till högst

1/7 000 basbelopp per spel, dvs. en vinst på ca 500

kronor för år 1999, och att vinsterna från en

värdeautomat, vilka betalas ut i form av värdebevis,

i sin helhet får lösas in mot kontanter.

Ändringen i lotterilagen föreslås träda i kraft den

1 juli 1999 med vissa undantag. För 27 §, som bl.a.

berör vinstens storlek på värdeautomater, föreslås

ikraftträdandet bli den 1 oktober 1999. I fråga om

sådana tillstånd att anordna spel på

varuspelsautomater som har beviljats före den 1 juli

1999 föreslås äldre bestämmelser gälla till utgången

av år 2000. Den som vid lagens ikraftträdande

innehar en varuspelsautomat med tillstånd enligt 25

§ får enligt förslaget inneha automaten utan

tillstånd som avses i 28 § till utgången av år 2001.

Motionsförslag

I två motioner, Kr9 (fp) yrkande 1 delvis och Kr12

(v) yrkande 4, yrkas avslag på regeringens förslag

till ändringar i lotterilagen.

I motion Kr12 (v) påpekas att effekten av

förslaget, om det genomförs, i första hand torde

vara att marknaden för varuspelsautomater begränsas

till förmån för värdeautomater som i praktiken görs

om till penningautomater, vilka medför större risk

för spelberoende. Motionärerna anser att regeringen

bör återkomma med förslag till ändringar av lagen

när Lotterilagsutredningen kommit med sitt

betänkande (yrkande 9).

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att

varuspelsautomater har sin traditionella plats på

offentliga nöjestillställningar i form av tivolin

o.d. och att en begränsning till dessa platser är

naturlig och motiverad av kontrollskäl.

Utskottet anser vidare att det är bra att det i

lotterilagen införs ett förbud mot inlösen av

varuvinster. Genom förbudet markeras att en

varuspelsautomat inte får användas för något annat

ändamål än det den är avsedd för. Vinsten skall inte

utgöras av ett föremål, avsett att lösas in mot en

annan vara eller kontanter.

Beträffande värdeautomater anser utskottet att den

ändring av vinstsystemet som regeringen föreslår har

stora förtjänster. Genom förslaget försvinner

förfarandet med "svartväxling" dvs. i detta fall att

värdebevis växlas mot kontanter. Förslaget innebär

också att värdeautomaternas attraktionskraft ökar

vilket på sikt kan förväntas medföra ett överskott

som enligt det beslutade vinstdelningssystemet

kommer folkrörelsernas barn- och ungdomsverksamhet

till godo.

Utskottet har inte något att erinra mot ändringarna

i lotterilagen, vars syfte är att förhindra att

varuspels- och värdeautomaterna används på ett sätt

som inte varit avsett. Enligt utskottets mening bör

ändringarna komma till stånd snarast möjligt.

Utskottet gör därvid den bedömningen att resultaten

av Lotterilagsutredningens nu pågående arbete inte

bör avvaktas.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag

till ändringar i lotterilagen och avstyrker

motionerna Kr9 (fp) yrkande 1 i denna del och Kr12

(v) yrkandena 4 och 9.

Utskottet vill i sammanhanget nämna följande.

Utskottet har inhämtat att frågan huruvida det

behövs föreskrifter, i enlighet med 30 §

lotterilagen, om undantag från innehavsregleringen i

28 § första stycket och införselregleringen i 29 §

lotterilagen i fråga om varuspelsautomater i

yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation

eller liknande har uppmärksammats inom

Regeringskansliet. Sådana föreskrifter avses bli

utfärdade i samband med att lagen om ändring i

lotterilagen träder i kraft.

Skattefrågor (propositionens avsnitt 8)

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det statliga företag som får

anordna kasinospel undantas från lotteriskatt och

frikallas från skattskyldighet för inkomst med

undantag för inkomst av näringsverksamhet som hänför

sig till innehav av fastighet. Förslaget innebär en

ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.

Regeringen lägger också fram ett annat förslag till

ändring i lagen om lotteriskatt. Detta förslag

innebär att insatser och vinster som hänför sig till

utländskt speldeltagande vid vadhållning i samband

med hästtävlingar, där deltagande i vadhållningen

efter tillstånd av regeringen kan ske även via

utländsk trav- eller galopporganisation, inte skall

beaktas när behållningen bestäms. Lagändringen

föreslås tillämpas fr. o. m. den 1 april 1999.

Punktskatten på varuspelsautomater föreslås

avskaffas. Förslaget innebär en ändring i lagen

(1972:820) om skatt på spel. Ändringen föreslås

träda i kraft den 1 januari 2001.

Motionsförslag

I konsekvens med sina yrkanden om avslag på

införande av kasino och ändringar av lotterilagen

har motionärerna bakom motionerna Kr12 (v) yrkandena

2 och 3 och Kr9 (fp) yrkande 1 delvis yrkat avslag

även på regeringens förslag till ändringar i dels

lagen om lotteriskatt, dels lagen om skatt på spel.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag till ändringar i lagen om skatt

på spel tillstyrks av utskottet, och motionerna Kr9

(fp) yrkande 1 delvis och Kr12 (v) yrkande 2

avstyrks.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag

till ändringar i lagen om lotteriskatt och avstyrker

såldes motionerna Kr9 (fp) yrkande 1 delvis och Kr12

(v) yrkande 3.

Övriga lotterifrågor

Tillstånd för föreningslivet att anordna spel på

värdeautomater i bingohallar

Enligt 27 § första stycket lotterilagen (1994:1000)

får tillstånd att anordna spel på värdeautomater ges

om spelet anordnas i samband med hotell- och

restaurangverksamhet med serveringstillstånd enligt

alkohollagen (1994:1738). I det föregående har

utskottet tillstyrkt regeringens förslag till

ändring av 27 § första stycket lotterilagen med den

innebörden att tillstånd till värdeautomatspel får

ges även i det fall spelet anordnas i samband med

bingospel. Enligt gällande lydelse av 27 § andra

stycket får tillstånd att anordna spel på

värdeautomater bara lämnas till ett spelföretag som

ägs av staten.

I två motioner behandlas frågan om vem som skall

kunna ges tillstånd att anordna värdeautomatspel i

samband med bingospel.

Staten bör enligt motion Kr14 (kd) skapa goda

möjligheter för föreningslivet att finansiera delar

av sin verksamhet med lotterier och spel. Mot denna

bakgrund föreslås i motionen att riksdagen skall

göra ett tillkännagivande till regeringen om att

föreningslivet skall kunna ges tillstånd att anordna

värdeautomatspel i bingohallar (yrkande 5). Hela

överskottet av detta spel bör tillfalla

föreningslivet.

Riksdagen bör enligt motion Kr19 (m) som sin mening

ge regeringen till känna att tillstånd till

värdeautomatspel också skall kunna lämnas till

folkrörelserna. Motionären anser att en sådan

ordning skulle vara rimlig mot bakgrund av

regeringens förslag i den aktuella propositionen att

spel på värdeautomater skall få anordnas i samband

med bingospel. Därigenom vill motionären garantera

att överskottet på värdeautomatspelet i bingohallar

kommer det lokala föreningslivet, som arrangerar

bingospelen, till godo.

Utskottet vill först påminna om att regeringen i

propositionen har anfört att den nya - i

propositionen föreslagna - möjligheten att anordna

värdeautomatspel i bingohallar till en början bör

utnyttjas i begränsad utsträckning. Regeringen har

vidare gjort den bedömningen att ett överskott på

100 miljoner kronor kan förväntas om 500

värdeautomater placeras ut i bingohallar. I en

senare framlagd proposition om en idrottspolitik för

2000-talet (prop. 1998/99:107) har regeringen

uttalat som sin uppfattning att detta överskott om

100 miljoner kronor skall gå till idrottsrörelsen.

Utskottet planerar att behandla den idrottspolitiska

propositionen under hösten 1999.

Utskottet har inledningsvis i detta betänkande

redovisat regeringens avsikt att tillsätta en

utredning med uppdrag att redan till hösten 1999

lägga fram förslag till hur föreningslivets

ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden

skall kunna stärkas. Utskottet erinrar om att

riksdagen redan vid tidigare tillfällen uttalat sig

om att föreningslivets ställning skall stärkas och

vill med anledning av motionsyrkandena än en gång

understryka att det är viktigt att folkrörelserna

själva får möjlighet att bidra till sin egen

finansiering genom att de ges tillräckligt goda

förutsättningar att anordna lotterier. Den aviserade

och snabba utredningen får nu till uppdrag att

utreda och komma med förslag till hur

föreningslivets ställning på spel- och

lotterimarknaden kan stärkas.

Utskottet förutsätter att den aviserade utredningen

om hur föreningslivets ställning på spelmarknaden

kan stärkas skall resultera i konstruktiva förslag.

Utskottet noterar att regeringens ambition är att

skyndsamt bereda utredningsförslagen tillsammans med

resultaten av Lotterilagsutredningens snart

avslutade arbete.

Kommande utrednings- och beredningsarbete bör inte

föregripas på det sätt som föreslås i motionerna.

Dock menar utskottet att bl.a. de uppfattningar som

framförts av Folkrörelsernas Samarbetsorgan för

Lotterifrågor (FSL) i skrivelse till utskottet (dnr

KrU 1998/99:91) bör finnas med som en del av

underlaget när den av regeringen föreslagna

utredningen studerar olika möjligheter att påverka

fördelningen av spel- och lotterimarknaden i landet.

Enligt regeringens ovan redovisade uttalande i den

idrottspolitiska propositionen skall överskottet

från värdeautomaterna i bingohallarna destineras

till idrottsrörelsen.

De i propositionen föreslagna ändringarna av

lotterilagen när det gäller automatspel har sin

grund bl.a. i ett behov av att öka säkerheten och

underlätta kontrollen av efterlevnaden av lagens

bestämmelser. Utskottet anser att det är mycket

angeläget att kontrollen och säkerheten kan hållas

på en hög nivå. För det värdeautomatspel som AB

Svenska Spel har tillstånd att anordna i samband med

restaurang- och hotellverksamhet finns ett

kontrollsystem, där varje värdeautomat är kopplad

till en central dator hos AB Svenska Spel. Varje

transaktion på värdeautomaterna registreras och kan

avläsas av både AB Svenska Spel och

Lotteriinspektionen. Utskottet anser att kontroll-

och säkerhetsaspekterna är tungt vägande skäl för

att värdeautomater i bingohallar skall drivas i AB

Svenska Spels regi, varvid det befintliga, prövade

och väl fungerande kontrollsystemet kan användas. Om

annan anordnare anlitas i en framtid måste

kontrollsystem av mycket hög kvalitet säkerställas.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet funnit

att riksdagen bör avslå förslagen i motionerna Kr14

(kd) yrkande 5 och Kr19 (m) om tillstånd för

föreningslivet att anordna värdeautomatspel i

samband med bingospel.

Antalet värdeautomater på hotell och restauranger

AB Svenska Spel har tillstånd att anordna spel på 7

000 värdeautomater placerade på hotell och

restauranger med serveringstillstånd enligt

alkohollagen (1994:1738). Ca 4 000 värdeautomater

har nu placerats ut.

Fram till i dag har värdeautomaterna inte givit

något överskott. Regeringen gör bedömningen att

föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet genom

det kommande vinstdelningssystemet årligen kommer

att kunna tillföras mer än 250 miljoner kronor när

de 7 000 värdeautomaterna är utplacerade.

I motion Kr16 (mp) anför motionärerna att AB

Svenska Spels utplacering av de totalt 7 000

värdeautomaterna måste påskyndas (yrkande 3).

Företrädare för Vänsterpartiet anser i motion Kr12

att det inte bör utplaceras fler värdeautomater än

de 4 000 som i dag är utplacerade (yrkande 6).

Utskottet anser att det är angeläget att

föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet skall

kunna tillföras de avsedda medlen genom

vinstdelningssystemet. Mot denna bakgrund avstyrks

motion Kr12 (v) yrkande 6.

Utskottet utgår från att AB Svenska Spel arbetar

för en fortsatt utplacering enligt planerna och att

antalet utplaceringar kommer att öka i takt med att

varuspelsautomaterna försvinner. Med hänsyn till det

anförda avstyrker utskottet motion Kr16 (mp) yrkande

3.

Högsta insats och vinst på värdeautomater

I motion Kr12 (v) föreslår motionärerna att en

högsta insats på värdeautomater bör vara 5 kronor

och att en högsta vinst bör vara 40 gånger insatsen,

dvs. 200 kronor. Detta bör ges regeringen till känna

(yrkande 8).

Enligt 27 § lotterilagen får värdet av spelarens

insats vid spel på värdeautomater i dag uppgå till

högst 1/6 500 basbelopp per spel, vilket motsvarar

5 kronor 60 öre. Värdet av högsta vinsten får i dag

uppgå till högst tvåhundra gånger insatsen, vilket

motsvarar 1 120 kronor. Av vinstens värde får i dag

högst 100 kronor växlas mot kontanter. Utskottet har

i det föregående tillstyrkt regeringens förslag till

nytt vinstsystem, vilket bl.a. innebär att värdet av

insatsen får uppgå till högst 1/7 000 basbelopp,

vilket motsvarar 5 kronor 20 öre, och att högsta

vinsten får uppgå till högst etthundra gånger

insatsen, vilket motsvarar 520 kronor. Hela denna

summa får växlas mot kontanter. Utskottet finner

inte anledning att nu förorda att regeringen lägger

fram förslag om en ytterligare sänkning av

vinsttaket. Utskottet avstyrker därmed motion Kr12

(v) yrkande 8.

Högsta gräns för utdelning av vinstsumma m.m.

I motionerna 1997/98:Kr515 (mp) yrkande 1, från den

allmänna motionstiden 1997, och So457 (mp) yrkande 2

föreslår motionärerna att den högsta vinstsumma som

får utdelas från lotterier skall vara 3 miljoner

kronor.

Utskottet anser att en sådan reglering som förordas

i motionerna inte bör genomföras. Utskottet

avstyrker därmed motionerna 1997/98:Kr515 (mp)

yrkande 1 och So457 (mp) yrkande 2.

All vinst från lotterier som överstiger 3 miljoner

kronor föreslås i motionerna 1997/98:Kr515 (mp)

yrkande 2, från den allmänna motionstiden 1997, och

So457 (mp) yrkande 3 gå till välgörande ändamål och

fördelas av en ideell organisation, t.ex. Amnesty

International.

I enlighet med vad som uttalats ovan beträffande

motionsförslagen om högsta gräns för utdelning av

vinstsumma anser utskottet att någon reglering inte

bör ske vad gäller disposition av vinstmedel.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 1997/98:Kr515

(mp) yrkande 2 och So457 (mp) yrkande 3.

Åldersgräns för spel

Motionären bakom motion So211 (fp) hemställer att

den nu pågående Lotterilagsutredningen skall få i

uppdrag att överväga om en högre åldersgräns skall

införas för spel, i varje fall för de spel som visat

sig skapa de största sociala problemen (yrkande 1).

I 35 § lotterilagen anges att den som anordnar

vadhållning i samband med hästtävling eller anordnar

automatspel, roulettspel, tärningsspel eller

kortspel inte får låta någon som är under 18 år

delta i lotteriet. Denna åldersgräns är enligt

utskottet väl vald. Utskottet har ovan tillstyrkt

regeringens förslag att den som är under 20 år inte

får ges tillträde till ett kasino. Utskottet anser

att det inte finns anledning att ge

Lotterilagsutredningen i uppdrag att se över frågan

om en striktare åldersgräns för spel. Utskottet

avstyrker motion So211 (fp) yrkande 1.

Samverkan mellan lotterimyndigheter i olika länder

Motionären bakom motion Kr522 (v) föreslår att

Sverige tar initiativ till att ett samarbete mellan

självständiga staters spel- och lotterimyndigheter

inleds i syfte att lösa bl.a. frågor och problem som

kan uppstå vid spel på Internet (yrkande 2).

Lotteriinspektionen skall enligt sin instruktion

(1994:1452) följa och underrätta regeringen om

utvecklingen på spel- och lotterimarknaden,

nationellt och internationellt.

Utskottet har inhämtat att Lotteriinspektionen har

ett stort antal internationella kontakter.

Inspektionen har bl.a. deltagit i arbetet inom

Gaming Regulators European Forum (GREF). Sverige och

övriga EU-länder, förutom Italien, samt ett antal

andra länder, bl.a. Ungern och Polen, är alla

medlemmar i GREF och har antagit gemensamma regler

för spel över Internet. Lotteriinspektionen har även

deltagit i den världsomspännande organisationen

International Association of Gaming

Attorneys/International Association of Gaming

Regulators (IAGA/IAGR) konferens för jurister och

beslutsmyndigheter i spelvärlden. Mot bakgrund av

det anförda avstyrker utskottet motion Kr522 (v)

yrkande 2.

Användning av ny teknik

I motion Kr16 (mp) anges att den snabba tekniska

utvecklingen möjliggör nya spelformer och att

folkrörelserna bör få möjlighet att ta del av den

nya tekniken. Motionärerna hävdar att lotterilagen

sätter hinder i vägen och att den därför bör ses

över i detta avseende (yrkande 4).

Av Lotterilagsutredningens direktiv framgår att en

övergripande översyn av lotterilagen skall göras och

att utredningen skall lämna förslag till en teknik-

oberoende lagstiftning. Som skäl för översynen anges

bl.a. att den tekniska utvecklingen och utvecklingen

av nya produkter inom spelbranschen gör att det

ständigt finns behov av att anpassa lotterilagen

till nya spelformer.

Motionsförslaget får anses tillgodosett. Utskottet

avstyrker därför motion Kr16 (mp) yrkande 4.

Reglering av hela automatspelsmarknaden

I motion Kr14 (kd) anser motionärerna att

regeringen, efter det att Lotterilagsutredningen är

klar, bör återkomma till riksdagen med förslag till

hur hela automatspelsmarknaden skall regleras,

styras och kontrolleras (yrkande 6).

I den nu aktuella propositionen har regeringen, på

grundval av Lotterilagsutredningens delbetänkande

(SOU 1998:144) Automatspel, lagt fram förslag till

ändringar vad gäller varuspels- och värdeautomater.

Dessa delar har regeringen ansett behöva prövas med

förtur. Vissa andra frågor som tagits upp i

betänkandet har regeringen ännu inte tagit ställning

till. Även Lotterilagsutredningen har att ta upp

fler frågor beträffande automatspel.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer

till riksdagen med ytterligare förslag rörande

automatspelsmarknaden efter det att

Lotterilagsutredningen lagt fram sitt

slutbetänkande. Mot denna bakgrund avstyrks motion

Kr14 (kd) yrkande 6.

Konsekvensutredning om föreningslivets ekonomi

Motionärerna bakom motion Kr14 (kd) anser att

regeringen bör göra en konsekvensutredning, när det

gäller de ekonomiska effekterna för de

föreningsdrivna bingohallarna, i samband med

systemomläggningen för varuspels- och värdeautomater

(yrkande 7). Motionärerna anser att - om det skulle

visa sig att systemomläggningen innebär avbräck för

föreningslivet - regeringen snarast bör återkomma

med förslag till kompensation.

Utskottet har ovan tagit ställning till om den av

regeringen föreslagna utredningen, med uppdrag att

ta fram förslag till hur föreningslivets ställning

på den svenska spel- och lotterimarknaden kan

stärkas, kan utvidga sitt uppdrag till att omfatta

även frågan om folkrörelsernas ekonomi.

Utskottet har därvid ansett att utredningens

uppdrag inte bör utvidgas med hänsyn till den korta

tid som utredningen har till sitt förfogande.

Utskottet har samtidigt ansett att detta inte

utesluter att frågan om en mera vittomfattande

utredning om folkrörelsernas ekonomi kan behöva

övervägas senare när resultaten av den nu aktuella

utredningen har presenterats och åtgärder grundade

på dessa resultat genomförts. Utskottet förutsätter

att effekterna av de nu behandlade ändringarna

beträffande automatspel kommer att utvärderas utan

att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan.

Utskottet avstyrker motion Kr14 (kd) yrkande 7.

Hemställan

Utskottet hemställer

En sund spelmarknad

1. beträffande ökning av folkrörelsernas

andel av spel- och lotterimarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr14 yrkande 4,

1998/99:

Kr15 yrkande 2, 1998/99:Kr16 yrkande 1,

1998/99:Kr512, 1998/99:

Kr519 yrkande 6, 1998/99:Kr520 yrkande 3 och

1998/99:Fi504,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande utvidgning av utredningen

om folkrörelsernas andel av spel- och

lotterimarknaden m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr12 yrkande 7 och

1998/99:Kr521 yrkande 5,

res. 2 (v)

3. beträffande överskott från

kasinoverksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr8 yrkande 5,

4. beträffande vinstdelningssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr18 yrkande 2,

1998/99:

Kr274 yrkande 68, 1998/99:Kr518 yrkande 7 och

1998/99:Kr519 yrkande 10,

res. 3 (kd)

res. 4 (c)

5. beträffande Lotteriinspektionen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr14 yrkande 8,

res. 5 (kd)

6. beträffande överdrivet spelande

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr8 yrkande 1,

1998/99:Kr9 yrkandena 2-5, 1998/99:Kr14 yrkande

2 och 1998/99:Kr15 yrkande 1,

res. 6 (kd, fp)

7. beträffande åtgärder mot aggressiv

marknadsföring

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr14 yrkande 3,

res. 7 (v, kd)

Kasino m.m.

8. beträffande fråga om avslag på

förslaget till kasinolag

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr504, 1998/99:Kr9

yrkande 1 i denna del, 1998/99:Kr12 yrkande 1,

1998/99:Kr14 yrkande 1, 1998/99:Kr16 yrkande 2,

1998/99:Kr504 och 1998/99:Kr522 yrkande 1,

res. 8 (v, kd, mp)

9. beträffande huvudmannaskap

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr8 yrkande 3

och 1998/99:Kr15 yrkande 3 antar regeringens

förslag till kasinolag i vad avser 11 § med den

ändringen att orden "endast lämnas" skall ändras

till "lämnas endast",

res. 9 (m)

res. 10 (fp)

10. beträffande förbud mot överklagande

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Kr8 yrkande 4

antar regeringens förslag till kasinolag i vad

avser 17 §,

res. 11 (m) villk. res. 9

11. beträffande antal kasinon

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Kr8 yrkande 2

antar regeringens förslag till kasinolag i vad

avser 3 §,

res. 12 (m)

12. beträffande lokalisering av kasinon

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr10, 1998/99:Kr11,

1998/99:Kr13, 1998/99:Kr17, 1998/99:Kr18 yrkande

3 och 1998/99:

Kr501,

13. beträffande åldersgräns för besökare

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Kr7 yrkande 1

antar regeringens förslag till kasinolag i vad

avser 4 § första stycket,

14. beträffande registrering m.m. vid

kasinobesök

att riksdagen

dels antar regeringens förslag till kasinolag i

vad avser 4 § andra stycket med den ändringen

att stycket skall ha följande lydelse:

Inte heller får den som inte är känd och inte

legitimerar sig ges tillträde till ett kasino.

dels med avslag på motionerna 1998/99:Kr7

yrkande 2, 1998/99:Kr15 yrkande 4 och

1998/99:Kr18 yrkande 1 antar regeringens förslag

till kasinolag i vad avser 5-8 §§ med den

ändringen att 6 § skall ha följande som

Utskottets förslag betecknade lydelse:

-----------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------

6 §

-----------------------------------------------

Registret skall Registret skall

innehålla uppgift om innehålla uppgift om

besökarens namn, besökarens namn,

personnummer eller personnummer eller

annat annat

identifieringsnummer, identifieringsnummer

postadress samt samt postadress. Det

uppgift om tidpunkt skall också innehålla

för besöket. Registret ett fotografi av

skall också innehålla besökaren samt uppgift

ett fotografi av om tidpunkt för

besökaren. besöket.

-----------------------------------------------

res. 13 (fp)

15. beträffande efterlevnaden av

bestämmelsen om gallring av personuppgifter

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr8 yrkande 6,

16. beträffande vissa villkor för

kasinospel

att riksdagen antar regeringens förslag till kasinolag i vad

avser 12 och 13 §§,

17. beträffande kasinolagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till kasinolag i den

mån den inte omfattas av vad utskottet hemställt

under mom. 9, 10, 11, 13, 14 och 16,

18. beträffande kameraövervakning

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1

i denna del och 1998/99:Kr12 yrkande 5 antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1998:150) om allmän kameraövervakning,

Automatspel m.m.

19. beträffande ändrade regler för

automatspel

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1

i denna del och 1998/99:Kr12 yrkandena 4 och 9

antar regeringens förslag till lag om ändring i

lotterilagen (1994:1000),

res. 14 (v)

Skattefrågor

20. beträffande ändring i lagen om skatt

på spel

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1

i denna del och 1998/99:Kr12 yrkande 2 antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1972:820) om skatt på spel,

res. 15 (v) villk. res. 8

och 14

21. beträffande ändring i lagen om

lotteriskatt

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1

i denna del och 1998/99:Kr12 yrkande 3 antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1991:1482) om lotteriskatt,

res. 16 (v) villk. res. 8

Övriga lotterifrågor

22. beträffande tillstånd för

föreningslivet att anordna spel på

värdeautomater i bingohallar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr14 yrkande 5 och

1998/99:

Kr19,

res. 17 (m, kd, fp)

23. beträffande antalet värdeautomater på

hotell och restauranger

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr12 yrkande 6 och

1998/99:

Kr16 yrkande 3,

res. 18 (v)

24. beträffande högsta insats och vinst på

värdeautomater

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr12 yrkande 8,

res. 19 (v)

25. beträffande högsta gräns för utdelning

av vinstsumma

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr515 yrkande 1 och

1998/99:So457 yrkande 2,

26. beträffande del av vinst till

välgörande ändamål

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr515 yrkande 2 och

1998/99:So457 yrkande 3,

27. beträffande högre åldersgräns för

spel

att riksdagen avslår motion 1998/99:So211 yrkande 1,

28. beträffande samverkan mellan

lotterimyndigheter i olika länder

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr522 yrkande 2,

29. beträffande användning av ny teknik

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr16 yrkande 4,

30. beträffande reglering av hela

automatspelsmarknaden

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr14 yrkande 6,

res. 20 (kd)

31. beträffande konsekvensutredning om

föreningslivets ekonomi

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr14 yrkande 7.

res. 21 (kd)

Stockholm den 11 maj 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd)*, Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v)*, Lennart

Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m),

Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen

(v)*, Dan Kihlström (kd)*, Ewa Larsson (mp)*,

Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi

Larsson (s) och Roy Hansson (m).

*) Har ej deltagit i besluten under momenten 9-18

Reservationer

1. Ökning av folkrörelsernas andel av spel-

och lotterimarknaden (mom. 1)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och

Roy Hansson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Fördelning av spel- och lotterimarknaden

mellan staten och folkrörelserna (5.2) som börjar

med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Fi504

(m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är mycket viktigt att den

utredning, som regeringen nu tillsätter för att ta

fram förslag till hur folkrörelsernas ökning av

spelmarknaden bör ske, snarast kommer med förslag.

Utskottet anser att målet för utredningen skall vara

att folkrörelsernas andel av spel- och

lotterimarknaden skall ökas till den högre nivå som

folkrörelserna hade tidigare. Mera bestående

intäktsmöjligheter för folkrörelserna från spel- och

lotterimarknaden bör skapas. Vad utskottet anfört

bör riksdagen med anledning av motionerna Kr14 (kd)

yrkande 4, Kr15 (fp) yrkande 2, Kr16 (mp) yrkande 1,

Kr512 (s), Kr519 (m) yrkande 6, Kr520 (fp) yrkande 3

och Fi504 (m) som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande ökning av folkrörelsernas andel

av spel- och lotterimarknaden

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr14 yrkande

4, 1998/99:Kr15 yrkande 2, 1998/99:Kr16 yrkande

1, 1998/99:Kr512, 1998/99:Kr519 yrkande 6,

1998/99:Kr520 yrkande 3 och 1998/99:

Fi504 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Utvidgning av utredningen om

folkrörelsernas andel av spel- och

lotterimarknaden m.m. (mom. 2)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Fördelning av spel- och lotterimarknaden

mellan staten och folkrörelserna (5.2) som börjar

med "Utskottet anser med" och slutar med "det

anförda" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom

motionerna Kr521 (v) och Kr12 (v), att det statliga

spelbolagets andel av spelmarknaden bör minskas och

att större utrymme bör skapas för olika

folkrörelser. Detta skulle enligt utskottet leda

till att de snabba spelen med höga vinster inte

tillåts öka ytterligare. Därigenom skulle antalet

personer som utvecklar spelberoende kunna minska.

Utskottet anser vidare att uppdraget för utredningen

bör vidgas till att omfatta inte bara frågan om en

ökning av folkrörelsernas andel på spelmarknaden

utan även frågan om folkrörelsernas ekonomi med

utgångspunkt bl.a. i att folkrörelserna inte skall

bli beroende av spel för sin existens. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr12

(v) yrkande 7 och Kr521 (v) yrkande 5 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande utvidgning av utredningen om

folkrörelsernas andel av spel- och

lotterimarknaden m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr12 yrkande

7 och 1998/99:Kr521 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Vinstdelningssystemet (mom. 4)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Vinstdelningssystemet (5.3) som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför"

bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade redan år 1996 att införa ett

vinstdelningssystem. Detta system har dock ännu inte

införts. Utskottet anser att detta är

anmärkningsvärt och anser att riksdagen bör uttala

att systemet bör bli verklighet snarast. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr518 (kd) yrkande 7 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande vinstdelningssystemet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr518 yrkande 7

samt med anledning av motionerna 1998/99:Kr18

yrkande 2, 1998/99:

Kr274 yrkande 68 och 1998/99:Kr519 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Vinstdelningssystemet (mom. 4)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Vinstdelningssystemet (5.3) som börjar med

"Regeringen har" och slutar med "avstyrks därför"

bort ha följande lydelse:

Vinstdelningssystemet skall enligt beslut av

riksdagen kopplas till AB Svenska Spels vinst och,

när det införs, utgå från ett belopp baserat på

överskottet från värdeautomaterna, dvs. i dagsläget

enligt regeringens senaste prognos ett belopp

överstigande 250 miljoner kronor.

Utskottet konstaterar, i likhet med motionärerna

bakom motion Kr18 (c), att föreningslivets andel av

spelmarknaden i Sverige minskat kraftigt. Utskottet

anser därför att man genom vinstdelningssystemet bör

återföra de resurser till föreningslivet som

förlorats. En överkompensation bör därför enligt

utskottets mening ske genom att föreningslivets

andel av AB Svenska Spels vinst inte baseras enbart

på överskottet av värdeautomaterna utan sätts högre.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr18 (c) yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande vinstdelningssystemet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr18 yrkande 2

samt med anledning av motionerna 1998/99:Kr274

yrkande 68, 1998/99:Kr518 yrkande 7 och

1998/99:Kr519 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Lotteriinspektionen (mom. 5)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Lotteriinspektionen (5.4) som börjar med

"Något sådant" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet saknar i den nu aktuella propositionen en

systematisk genomgång av vilka ökade resurser som

regeringen bedömer att Lotteriinspektionen behöver

tillföras. Utskottet anser att en sådan redovisning

bör göras i anslutning till att förslag om

medelsberäkning för år 2000 framläggs för riksdagen.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr14 (kd) yrkande 8 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande Lotteriinspektionen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr14 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Överdrivet spelande (mom. 6)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart

Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Överdrivet spelande (5.5) börjar med "Med

hänsyn" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill, i likhet med motionärerna bakom

motionerna Kr9 (fp), Kr14 (kd) och Kr15 (fp),

särskilt understryka vikten av att det för de

spelberoende och deras anhöriga byggs upp en

välfungerande organisation för rehabilitering och

vård, att initiativ tas till utveckling av metoder

för behandling och rehabilitering av spelberoende,

att behandlingsresurser skapas, att berörda

personalgrupper får utbildning om spelberoende och

att Folkhälsoinstitutet ges i uppdrag att ta fram

informationsmaterial om spelberoende. Det

spelberoende som redan i dag förekommer motiverar

extra insatser. Vad utskottet anfört bör riksdagen

med bifall till motionerna Kr9 (fp) yrkandena 2-5

och Kr15 (fp) yrkande 1 och med anledning av

motionerna Kr8 (m) yrkande 1 och Kr14 (kd) yrkande 2

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande överdrivet spelande

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr9 yrkandena

2-5 och 1998/99:Kr15 yrkande 1 samt med

anledning av motionerna 1998/99:Kr8 yrkande 1

och 1998/99:Kr14 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Åtgärder mot aggressiv marknadsföring

(mom. 7)

Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring (v),

Peter Pedersen (v) och Dan Kihlström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Åtgärder mot aggressiv marknadsföring (5.6)

som börjar med "Utskottet, som" och som slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom

motion Kr14 (kd), att en kartläggning av

marknadsföringen på området behövs innan en ny

spelform som kasino införs, särskilt med tanke på

att en aggressiv marknadsföring kan väntas i och med

att kasinospel tillåts. Utskottet anser därför att

en sådan kartläggning omgående bör göras. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr14 (kd) yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande åtgärder mot aggressiv

marknadsföring

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr14 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Fråga om avslag på förslaget till

kasinolag (mom. 8)

Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring (v),

Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd) och Ewa

Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Tillåtande av kasinospel (6.1) som börjar

med "Förslag om" och slutar med "en kasinolag" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att övervägande skäl talar för att

kasinospel inte skall få anordnas i Sverige. De

nackdelar som regeringen pekar på, framför allt

risken för ett ökat spelberoende, väger så tungt att

det inte finns förutsättningar för kasinospel i

Sverige. Regeringens förslag att införa kasinospel i

Sverige bör således avslås av riksdagen.

Regeringen beräknar att kasinoverksamheten årligen

kommer att ge ett överskott på 200-300 miljoner

kronor. Utskottet anser att denna beräkning är

orealistisk. Det saknas en kostnadsanalys i

propositionen. Regeringen nämner inget om behovet av

ökade resurser till t.ex. polisen, som med införande

av kasinospel kan förväntas få ytterligare ärenden

att hantera. Även kostnader för åtgärder inom den

sociala sektorn torde uppkomma. Det finns således

enligt utskottets mening dolda kostnader för

samhället om kasinospel tillåts.

Införande av kasinospel kommer enligt utskottets

bedömning att medföra sociala skadeverkningar. Både

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Konsumentverket

har framfört synpunkter som stöder detta. En

utredning borde enligt utskottets mening ha

tillsatts för att noga kartlägga de svenska

spelvanorna och utreda vilka åtgärder som kan minska

trenden av ökat spelberoende, innan förslaget om

etablering av kasinon i Sverige lades fram. Även den

av Socialdepartementet beställda forskningsrapporten

om spelberoende borde ha avvaktats.

Enligt propositionen har erfarenheterna utomlands

varit att illegala spel minskat i omfattning när

kasinon införs. Enligt utskottets mening finns det

inga belägg, i form av forskningsresultat eller

liknande, för detta. Tvärtom delar utskottet

Brottsförebyggande rådets uppfattning att en

legalisering av en farlig spelform kan leda till

illegalt spel, eftersom den som vant sig vid

kasinospel kan söka efter mer spännande och illegala

alternativ. Utskottet anser vidare att

kasinoverksamhet kan attrahera brottslingar och att

det finns risk för att kriminella personer med

kasinona som träffpunkt kan utveckla brottsliga

nätverk och starta nya former av illegala

spelverksamheter. Det finns vidare risk för att

kasinona används för vadhållning och "penningtvätt".

Alla preventiva åtgärder som föreslås för att

kasinoverksamhet överhuvudtaget skall kunna fungera,

t.ex. legitimering, registrering och allmän

kameraövervakning, visar i sig att kasinomiljöer

utgör olämpliga miljöer för dem som vistas där.

Enligt regeringens beräkningar kommer en fullt

utbyggd kasinoverksamhet att skapa 600-700

arbetstillfällen i Sverige. Det finns enligt

utskottets mening inte några belägg för att det

skulle finnas ett uppdämt spelbehov i Sverige. En ny

spelform kommer därför att tränga undan andra redan

existerande spel. Det är mot bakgrund av detta

rimligt att anta att restaurangkasinon kommer att

drabbas av nedskärningar. De nya arbetstillfällena

skulle dessutom i stor utsträckning komma att ligga

i storstadsregionerna. Det är enligt utskottets

bedömning i helt andra regioner som några hundra nya

arbetstillfällen skulle utgöra ett märkbart

tillskott.

Utskottet anser att införande av kasinospel medför

en riskfylld investering av både pengar och

människoliv och avvisar därför bestämt kasinon med

spelvinster av internationellt jämförbar storlek som

en ny intäkt för staten.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande fråga om avslag på förslaget

till kasinolag

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:504,

1998/99:Kr9 yrkande 1 i denna del, 1998/99:Kr12

yrkande 1, 1998/99:Kr14 yrkande 1, 1998/99:Kr16

yrkande 2, 1998/99:Kr504 och 1998/99:Kr522

yrkande 1 avslår regeringens framlagda förslag

till kasinolag,

9. Huvudmannaskap (mom. 9)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Huvudmannaskap m.m. (6.2) som börjar med

"Riksdagen har, som" och slutar med "utskottets

hemställan" bort ha följande lydelse:

Lagrådet har i sitt yttrande över regeringens

förslag till lag om kasinospel påpekat att man inte

utan vidare kan utgå från att ett statligt monopol

skulle godtas av EG-domstolen. Utskottet delar

Lagrådets uppfattning och avvisar därför bestämt att

man i detta läge inför ett statligt spelmonopol på

kasinon.

I Europa sköts kasinoverksamheten i de flesta fall

av enskilda företag under statlig reglering och

kontroll. Utskottet anser att detta bör gälla även i

Sverige och att den som uppfyller kasinolagens krav

och bedöms kunna uppfylla de bestämmelser och

villkor som behöver ställas upp för verksamheten

skall kunna ges rätt att bedriva kasinoverksamhet.

Med tanke på att kasinolagen är skriven med

utgångspunkt i att endast företag som i sin helhet

ägs av staten skall få ges tillstånd bör lagen

delvis ändras och kompletteras. Bland annat bör

detta gälla regleringen av vilka krav som skall

ställas på de företag som skall få anordna kasino,

hur kontrollen skall ske och vilka skatteregler som

bör gälla. Regeringen bör därför snarast, dock

senast den 1 oktober 1999, återkomma med de förslag

till ändringar och kompletteringar i kasinolagen

m.m. som kan vara påkallade. Regeringen bör dessutom

snarast utfärda en förordning, som reglerar

förutsättningarna för att bedriva kasinon i Sverige.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

anledning av motion Kr8 (m) yrkande 3 som sin mening

ge regeringen till känna. Tills vidare och i

avvaktan på ett sådant nytt förslag får den av

utskottet förordade ordningen gälla.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande huvudmannaskap

att riksdagen

dels med anledning av motionerna 1998/99:Kr8

yrkande 3 i denna del och 1998/99:Kr15 yrkande 3

antar regeringens förslag till kasinolag i vad

avser 11 § med den ändringen att paragrafen

skall ha följande som Reservanternas förslag

betecknad lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Reservanternas förslag

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Tillstånd att anordna Tillstånd att anordna

kasinospel får endast kasinospel får lämnas

lämnas till företag som i till företag som i sin

sin helhet, direkt eller helhet, direkt eller

indirekt, ägs av staten. indirekt, ägs av staten

samt till enskilda

företag.

-----------------------------------------------------

dels med anledning av motion 1998/99:Kr8 yrkande

3 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om behovet av

ytterligare reglering,

10. Huvudmannaskap (mom. 9)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Huvudmannaskap m.m. (6.2) som börjar med

"Riksdagen har, som " och slutar med "utskottets

hemställan" bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår att enbart staten skall kunna

bedriva kasinoverksamhet. Statens andel av

spelmarknaden har under senare tid ökat på

folkrörelsernas bekostnad. Regeringens förslag

skulle minska folkrörelsernas utrymme ytterligare i

ett läge när folkrörelsernas andel av spelmarknaden

snarare bör öka igen. Det kan därför enligt

utskottets mening inte vara riktigt att staten skall

konkurrera ut folkrörelserna ännu mer genom att ett

statligt monopol införs i en sektor av

spelmarknaden. Utskottet anser därför att också

folkrörelseägda företag skall få anordna kasinon och

att samma regelverk, krav och tillsyn skall gälla

oavsett huvudmannaskap.

Med tanke på att kasinolagen är skriven med

utgångspunkt i att endast företag som i sin helhet

ägs av staten skall få ges tillstånd bör lagen

delvis ändras och kompletteras. Bland annat bör

detta gälla regleringen av de krav som skall ställas

på de folkrörelseägda företag som skall få anordna

kasino, hur kontrollen skall ske och vilka

skatteregler som bör gälla. Regeringen bör därför

snarast återkomma med de förslag till ändringar och

kompletteringar i kasinolagen m.m. som kan vara

påkallade.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

anledning av motion Kr15 (fp) yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna. Tills vidare och i

avvaktan på ett sådant nytt förslag får den av

utskottet förordade ordningen gälla.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande huvudmannaskap

att riksdagen

dels med anledning av motion 1998/99:Kr15

yrkande 3 i denna del och med avslag på motion

1998/99:Kr8 yrkande 3 antar regeringens förslag

till kasinolag i vad avser 11 § med den

ändringen att paragrafen skall ha följande som

Reservanternas förslag betecknad lydelse:

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Reservanternas förslag

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Tillstånd att anordna Tillstånd att anordna

kasinospel får endast kasinospel får lämnas

lämnas till företag som i till företag som i sin

sin helhet, direkt eller helhet, direkt eller

indirekt, ägs av staten. indirekt, ägs av staten

samt till folkrörelseägt

företag.

-----------------------------------------------------

dels med anledning av motion 1998/99:Kr15

yrkande 3 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om

behovet av ytterligare reglering,

11. Förbud mot överklagande (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy

Hansson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Huvudmannaskap m.m. (6.2) som börjar med

"Utskottet tillstyrker" och slutar med "4 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i konsekvens med sitt

ställningstagande att kasinoverksamhet skall få

bedrivas även av enskilda företag (reservation 9)

att förslag och beslut som meddelas med stöd av

kasinolagen skall få överklagas. Regeringens förslag

till 17 § bör således avslås.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande förbud mot överklagande

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr8 yrkande 4

avslår regeringens förslag till lag om kasinolag

i vad avser 17 §,

12. Antal kasinon (mom. 11)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Antal kasinon som börjar med "Utskottet

delar" och slutar med "till kasinolag)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom

motion Kr8 (m), att antalet kasinon inte skall

begränsas till ett visst antal. Det bör i stället

vara marknaden som avgör hur många kasinon som det

skall finnas. Det är möjligt att Sverige inte är en

tillräckligt stor marknad för mer än sex kasinon,

men detta behöver enligt utskottets mening inte

stadfästas i lag. Regeringens förslag till tredje

paragraf bör därför enligt utskottet avslås av

riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande antal kasinon

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr8 yrkande 2

dels avslår regeringens förslag till lag om

kasinolag i vad avser 3 §,

dels beslutar att 4-17 §§ i förslaget till

kasinolag skall betecknas som 3-16 §§,

13. Registrering m.m. vid kasinobesök

(mom. 14)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Registrering av besökare m.m. (6.6) som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med

"utskottets hemställan" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill, i likhet med motionärerna bakom

motion Kr15 (fp), framhålla vikten av individens

rätt till personlig integritet. Utskottet anser

således att någon registrering av besökare till ett

kasino inte bör göras. Utskottet avstyrker därmed

regeringens förslag till registrering. Utskottet

anser dock i likhet med regeringen att besökaren

skall legitimera sig.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande registrering m.m. vid

kasinobesök

att riksdagen

dels antar regeringens förslag till kasinolag i

vad avser 4 § andra stycket med den ändringen

att stycket skall ha följande lydelse:

Inte heller får den som inte är känd och inte

legitimerar sig ges tillträde till ett kasino.

dels med bifall till motionerna 1998/99:Kr7

yrkande 2 och 1998/99:Kr15 yrkande 4 samt med

avslag på motion 1998/99:Kr18 yrkande 1 avslår

regeringens förslag till kasinolag i vad avser

5-8 §§,

dels beslutar att 9-17 §§ i förslaget till

kasinolag skall betecknas som 5-13 §§,

14. Ändrade regler för automatspel

(mom. 19)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Ändringar i lotterilagen (7.2-7.4) som

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och 9"

bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår att den kontanta vinsten skall

höjas till ca 500 kronor för värdeautomater. Detta

innebär enligt utskottets mening att

attraktionskraften ökar för dessa automater.

Regeringen föreslår vidare att 500 värdeautomater

skall tillåtas ställas ut i bingohallar.

Samtidigt föreslås att varuspelsautomater endast

skall få anordnas i samband med offentliga

nöjestillställningar i form av tivoli eller

liknande.

En fördel med regeringens förslag kan enligt

utskottets mening vara att överskottet från

värdeautomaterna, som tillfaller föreningslivet och

staten, förmodligen kommer att öka medan överskottet

från varuspelsautomaterna, som huvudsakligen går

till privata intressen, förmodligen kommer att

minska.

Nackdelen med regeringens förslag, som enligt

utskottets mening dock väger tyngre, är att de

spelformer som föreslås öka är de som kan medföra

dels en högre grad av spelberoende, dels negativa

sociala konsekvenser. Dessutom ser utskottet

allvarligt på att värdeautomaterna i praktiken blir

rena penningautomater där hela vinsten kan lösas in

mot kontanter.

Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringens

förslag till ändringar rörande automatspel i

enlighet med motionerna Kr9 (fp) yrkande 1 i denna

del och Kr12 (v) yrkande 4 bör avstyrkas.

I stället bör enligt utskottets mening med bifall

till motion Kr12 (v) yrkande 9 begära att regeringen

återkommer med förslag till ändringar av

lotterilagen när Lotterilagsutredningen kommit med

sitt slutbetänkande och när den forskargrupp, som på

uppdrag av Socialdepartementet är klar med sin

utredning om spelberoende.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande ändrade regler för automatspel

att riksdagen

dels med bifall till motionerna 1998/99:Kr9

yrkande 1 i denna del och 1998/99:Kr12 yrkande 4

avslår regeringens förslag till lag om ändring i

lotterilagen (1994:1000),

dels med bifall till motion 1998/99:Kr12 yrkande

9 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om nytt förslag,

15. Ändring i lagen om skatt på spel

(mom. 20)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 8

och 14

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Skattefrågor (propositionens avsnitt 8) som

börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "2

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i konsekvens med sitt

ställningstagande att inte tillåta kasinospel och

att avslå ändringarna i lotterilagen att regeringens

förslag till ändring i lagen om skatt på spel bör

avslås.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha

följande lydelse:

20. beträffande ändring i lagen om skatt på

spel

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1

i denna del och 1998/99:Kr12 yrkande 2 avslår

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1972:820) om skatt på spel,

16. Ändring i lagen om lotteriskatt

(mom. 21)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Skattefrågor (propositionens avsnitt 8) som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med

"3 delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser bl.a. i konsekvens med sitt

ställningstagande att inte tillåta kasinospel att

regeringens förslag till ändring i lagen om

lotteriskatt bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande ändring i lagen om

lotteriskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr9 yrkande 1

i denna del och 1998/99:Kr12 yrkande 3 avslår

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1991:1482) om lotteriskatt,

17. Tillstånd för föreningslivet att

anordna spel på värdeautomater i

bingohallar (mom. 22)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Lennart Kollmats (fp) och Roy Hansson (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Tillstånd för föreningslivet att anordna

spel på värdeautomater i bingohallar som börjar med

"Utskottet förutsätter" och slutar med "med

bingospel" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att inte

endast ett av staten ägt företag skall kunna ges

tillstånd att anordna värdeautomatspel i samband med

bingospel. Utskottet anser att motsvarande tillstånd

även bör kunna ges till föreningslivet. Genom en

sådan ordning skulle överskottet från

värdeautomatspel i samband med bingospel kunna

tillfalla de lokala föreningar som anordnar

bingospelen. Därigenom skulle också den statliga

dominansen på spelmarknaden minskas och en

monopolsituation när det gäller värdeautomatspel

undvikas.

Utskottet anser att regeringen bör låta utreda

frågan om former för och reglering av

värdeautomatspel anordnat av föreningslivet i

samband med bingospel och därefter förelägga

riksdagen förslag i frågan. Vad utskottet här anfört

bör riksdagen med anledning av motionerna Kr14 (kd)

yrkande 5 och Kr19 (m) som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande tillstånd för föreningslivet

att anordna spel på värdeautomater i bingohallar

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr14 yrkande

5 och 1998/99:Kr19 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

18. Antalet värdeautomater på hotell och

restauranger (mom. 23)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Antalet värdeautomater på hotell och

restauranger som börjar med "Utskottet anser" och

slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att staten inte skall bidra till

att öka omfattningen av sådana s.k. snabba spel som

medför risk för större spelberoende i samhället.

Utskottet konstaterar att AB Svenska Spel har

regeringens tillstånd att placera ut 7 000

värdeautomater på hotell och restauranger och att

omkring 4 000 har placerats ut i dag. Utskottet

anser att en gräns bör sättas vid det antal som

redan har placerats ut. Regeringen bör därför

besluta om ändring av tillståndet för AB Svenska

Spel. Riksdagen bör med bifall till motion Kr12 (v)

yrkande 6 och med avslag på motion Kr16 (mp) yrkande

3 som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha

följande lydelse:

23. beträffande antalet värdeautomater på

hotell och restauranger

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr12 yrkande 6

och med avslag på motion 1998/99:Kr16 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

19. Högsta insats och vinst på

värdeautomater (mom. 24)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Högsta insats och vinst på värdeautomater

som börjar med "Enligt 27" och slutar med "yrkande

8" bort ha följande lydelse:

Som utskottet anfört i det föregående (reservation

14) anser utskottet att spel med snabba och höga

vinster inte bör få öka. Sådana spel bidrar till ett

ökat spelberoende i samhället.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till

motion Kr12 (v) yrkande 8 bör begära att regeringen

lägger fram förslag till ändring i lotterilagen med

den innebörden att högsta insats och vinst bör

sänkas till 5 respektive 200 kronor, dvs. maximalt

40 gånger insatsen. Därmed skulle den svenska

regleringen av värdeautomatspel bättre stämma

överens med vad som gäller i övriga nordiska länder.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha

följande lydelse:

24. beträffande högsta insats och vinst på

värdeautomater

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr12 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

20. Reglering av hela automatspelsmarknaden

(mom. 30)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Regering av hela automatspelsmarknaden som

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med

"yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om hela

automatspelsmarknaden borde behandlas samlat i ett

större sammanhang. Som situationen är nu har

regeringen kommit till riksdagen med förslag om

ändring av lotterilagen för att öka säkerheten och

kontrollmöjligheterna vid automatspel utan att

lotterilagsutredningen har hunnit avlämna sitt

slutbetänkande och utan att några utredningar om

konsekvenserna av förslagen gjorts. Dessutom har

regeringen aviserat en ny utredning om hur

föreningslivets ställning på spel- och

lotterimarknaden skall kunna stärkas. Vidare har

regeringen sagt i den nu aktuella propositionen att

det tidigare beslutade vinstdelningssystemet snarast

skall genomföras. Slutligen har regeringen i den

idrottspolitiska propositionen uttalat som sin

uppfattning att överskottet på värdeautomatspel i

samband med bingospel skall gå till idrottsrörelsen.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt de i

propositionen föreslagna förändringarna i

lotterilagen då de problem som uppstått vid

automatspel kräver en snabb lösning. Utskottet anser

dock - i likhet med vad som anförs i motion Kr14

(kd) - att det behövs en diskussion om helheten på

automatspelsmarknaden. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med förslag om hur hela

automatspelsmarknaden skall regleras, styras och

kontrolleras. Vid en sådan reglering bör goda

förutsättningar skapas för föreningslivet att

finansiera delar av sin verksamhet med hjälp av

lotterier och spel. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr14 (kd) yrkande 6

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha

följande lydelse:

30. beträffande reglering av hela

automatspelsmarknaden

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr14 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

21. Konsekvensutredning om föreningslivets

ekonomi (mom. 31)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Konsekvensutredning om föreningslivets

ekonomi som börjar med "Utskottet har ovan " och

slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt

regeringens förslag om ändrad lagreglering av

automatspel, anser att regeringen noga bör följa upp

och utreda konsekvenserna av de aktuella ändringarna

när det gäller automatspel i föreningsdrivna

bingohallar. Om systemomläggningen skulle visa sig

innebära ekonomiska avbräck för föreningslivet, bör

regeringen skyndsamt lägga fram förslag för

riksdagen om kompensation till föreningslivet. Vad

utskottet anfört om konsekvensutredning m.m. bör

riksdagen med bifall till motion Kr14 (kd) yrkande 7

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha

följande lydelse:

31. beträffande konsekvensutredning om

föreningslivets ekonomi

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr14

yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Överskott från kasinoverksamhet (mom. 3)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anför:

Vi förutsätter i likhet med utskottet att den

föreslagna kasinoverksamhetens inverkan på den

övriga spelmarknaden, regionalt och i landet som

helhet, utvärderas efter en tids verksamhet.

Visar utvärderingen att kasinoverksamheten medfört

negativa konsekvenser för den lokala och regionala

spel- och lotteriverksamheten med minskade intäkter

för idrottsorganisationer och andra ideella

organisationer förutsätter vi att åtgärder vidtas så

att en del av överskottet från kasinoverksamheten -

såsom förordas i Kr8 (m) - förs till det lokala och

regionala idrotts- och föreningslivet där

kasinoverksamhet bedrivs.

2. Fråga om avslag på förslaget om

kasinolag m.m.

(mom. 8-18)

Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring (v),

Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd) och Ewa

Larsson (mp) anför:

Vi har i reservation 8 avstyrkt regeringens förslag

att införa kasinon. Utskottets majoritet har däremot

tillstyrkt detta förslag. I konsekvens med vårt

avstyrkande av förslaget om kasinolag avstår vi från

att delta i behandlingen av innehållet i regeringens

förslag till kasinolag och lag om ändring i lagen

(1998:150) om allmän kameraövervakning.

3. Registrering vid kasinobesök m.m. (mom.

14-15)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan

Backman (m), Birgitta Sellén (c) och Roy Hansson (m)

anför:

Vi anser att det är mycket viktigt att den

personliga integriteten skyddas så långt som

möjligt. Det är därför av stor betydelse att

personuppgifterna och fotografierna som finns

samlade i besöksregistren på kasinon används på ett

korrekt sätt och enbart för att öka säkerheten inom

respektive kasino. Det är vidare utomordentligt

viktigt att bestämmelserna om gallring av dessa

uppgifter och foton efterlevs och verkställs senast

ett år efter det att uppgiften eller fotografiet

registrerats. Vi förutsätter självfallet att detta

är en del av den tillsynsverksamhet som

Lotteriinspektionen har att utföra.

4. Samverkan mellan lotterimyndigheter i

olika länder (mom. 28)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)

anför:

I motion Kr522 (v) framhålls behovet av att

etablera regler och former för spelsatsningar över

nationella gränser. Svårigheterna att kontrollera

att lagar och regler efterlevs ökar i en alltmer

globaliserad värld, där bl.a. möjligheterna till

spel över Internet ökar. Det är viktigt att sådana

frågor kan lösas i samarbete mellan självständiga

stater så att inte överstatliga lösningar skall

behöva tillgripas i större omfattning. Mot bakgrund

av de internationella kontakter som

Lotteriinspektionen har, avstår vi från att yrka

bifall till motion Kr522 (v) yrkande 2. Vi

förutsätter att Lotteriinspektionens internationella

samarbete utvecklas, utan att riksdagen gör något

särskilt uttalande i frågan.

Propositionens lagförslag

Förslag till kasinolag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Med kasinospel avses i denna lag roulettspel,

tärningsspel, kortspel och liknande spel som

anordnas i lokaler vilka huvudsakligen används för

detta ändamål (ett kasino).

2 § Kasinospel får inte anordnas utan tillstånd.

Tillstånd till kasinospel får även omfatta spel på

penningautomater och andra automatspel som avses i 6

§ lotterilagen (1994:1000).

3 § Det får finnas högst sex kasinon.

Åldersgräns och legitimationskrav

4 § Den som är under 20 år får inte ges tillträde

till ett kasino.

Den som inte är känd och inte legitimerar sig får

inte heller ges tillträde till ett kasino.

Registrering

5 § Den som anordnar kasinospel skall föra ett

register över besökarna på kasinot i syfte att

förebygga och avslöja brott.

Registret får föras med hjälp av automatiserad

behandling.

6 § Registret skall innehålla uppgift om besökarens

namn, personnummer eller annat identifieringsnummer,

postadress samt uppgift om tidpunkt för besöket.

Registret skall också innehålla ett fotografi av

besökaren.

7 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204)

om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av

personuppgifter enligt denna lag.

8 § En uppgift eller ett fotografi i registret över

besökare skall gallras senast ett år efter det att

uppgiften eller fotografiet registrerats.

Förbud mot kreditgivning

9 § Den som anordnar kasinospel får inte lämna

kredit för insatser i spelet.

Förbud för anställda

10 § Anställda eller funktionärer hos den som

anordnar kasinospel får inte delta i något spel i

ett kasino.

Beslut om tillstånd och övriga villkor

11 § Tillstånd att anordna kasinospel får endast

lämnas till företag som i sin helhet, direkt eller

indirekt, ägs av staten.

12 § Ett tillstånd att anordna kasinospel skall

förenas med de särskilda villkor samt kontroll- och

ordningsbestämmelser som behövs för att

spelverksamheten skall bedrivas på ett från allmän

synpunkt lämpligt sätt.

Beslutande myndighet

13 § Regeringen prövar frågor om tillstånd att

anordna kasinospel.

Regeringen får överlåta åt Lotteriinspektionen att

meddela villkor och bestämmelser enligt 12 §.

Tillsyn

14 § Lotteriinspektionen skall utöva tillsyn över

att denna lag och de villkor och bestämmelser som

har meddelats med stöd av lagen följs.

Återkallelse eller ändring

15 § Ett tillstånd att anordna kasinospel samt

villkor och bestämmelser som har meddelats med stöd

av denna lag får återkallas eller ändras, om

villkoren eller bestämmelserna inte följs eller det

annars finns skäl för det.

Frågor om återkallelse eller ändring prövas av

regeringen eller, om frågan avser villkor eller

bestämmelser som har meddelats av

Lotteriinspektionen, av denna.

Avgifter

16 § Avgifter får tas ut i ärenden om tillstånd och

tillsyn enligt denna lag. Regeringen meddelar

föreskrifter om avgifterna.

Förbud mot överklagande

17 § Beslut som meddelats med stöd av denna lag får

inte överklagas.

--------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om

skatt på spel

Härigenom föreskrivs att 1, 4, 10 och 19 §§ lagen

(1972:820) om skatt på spel skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------------

1 § 1

-----------------------------------------------------

Spelskatt betalas enligt Spelskatt betalas enligt

denna lag till staten för denna lag till staten för

sådant roulettspel och sådant roulettspel som

spel på kräver tillstånd enligt

varuspelsautomater som lotterilagen (1994:1000).

kräver tillstånd enligt

lotterilagen (1994:1000).

-----------------------------------------------------

Kortspel och tärningsspel jämställs i denna lag med

roulettspel.

-----------------------------------------------------

4 § 2

-----------------------------------------------------

Skattskyldig är den som Skattskyldig är den som

har tillstånd som avses i har tillstånd som avses i

1 §. I fråga om 1 §. I fråga om

roulettspel och spel på roulettspel med

varuspelsautomater med utrustning som upplåts av

utrustning som upplåts av någon med fast

någon med fast driftställe inom landet,

driftställe inom landet, är dock den som upplåter

är dock den som upplåter utrustningen

utrustningen skattskyldig.

skattskyldig.

-------------------------------------------------------------------------------

10 § 3

-------------------------------------------------------------------------------

Spelskatt för roulettspel tas ut, för varje kalendermånad då skattskyldighet fö

2 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord,

4 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord,

9 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord,

18 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord och med

25 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord.

-------------------------------------------------------------------------------

Föreligger rätt till spel på flera spelbord än fem tas skatten för vart och

kronor per månad.

-----------------------------------------------------

Spelskatt för spel på

varuspelsautomater tas ut

med 1 500 kronor per

varuspelsautomat för

varje kalendermånad då

skattskyldighet

föreligger.

-------------------------------------------------------------------------------

19 § 4

-----------------------------------------------------

Den som bedriver Den som bedriver

roulettspel roulettspel med

eller spel på utrustning som upplåtits

varuspelsautomater med till honom är ansvarig

utrustning som upplåtits för spelskatt för vilken

till honom är ansvarig skattskyldighet åvilar

för spelskatt för vilken upplåtaren och som denne

skattskyldighet åvilar inte betalat. När

upplåtaren och som denne spelutrustning upplåts i

inte betalat. När flera led gäller

spelutrustning upplåts i motsvarande för en

flera led gäller upplåtare som själv inte

motsvarande för en är skattskyldig.

upplåtare som själv inte

är skattskyldig.

-----------------------------------------------------

---------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

---------------

1 Senaste lydelse 1998:291.

2 Senaste lydelse 1998:291.

3 Senaste lydelse 1998:291.

4 Senaste lydelse 1998:291.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om

lotteriskatt

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1482) om

lotteriskatt skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 § 5

-----------------------------------------------------

Lotteriskatt skall betalas enligt denna lag till

staten för svenskt lotteri.

-----------------------------------------------------

Skatt tas ut med 36 Skatt tas ut med 36

procent av den behållning procent av den behållning

som återstår sedan de som återstår sedan de

sammanlagda vinster som sammanlagda vinster som

betalats ut till vinnarna betalats ut till vinnarna

i lotteriet räknats av i lotteriet räknats av

från de sammanlagda från de sammanlagda

insatserna. insatserna. För

vadhållning i samband med

hästtävlingar, där

deltagande i

vadhållningen efter

särskilt tillstånd av

regeringen även kan ske

via en utländsk trav-

eller galopporganisation,

skall inte insatser och

vinster som hänför sig

till det utländska

speldeltagandet beaktas

vid bestämmandet av

behållningen.

-----------------------------------------------------

Med utbetalade vinster avses de vinster som betalats

ut inom 90 dagar från skattskyldighetens inträde.

-----------------------------------------------------

Skatt skall inte betalas för

-----------------------------------------------------

1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om

skatt på spel,

-----------------------------------------------------

2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om

skatt på vinstsparande m.m.,

-----------------------------------------------------

3. vinstdragning på här i landet utfärdade

premieobligationer,

-----------------------------------------------------

4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning

som avses i 15 § lotterilagen (1994:1000),

-----------------------------------------------------

5. lotteri som har 5. sådant lotteri och

anordnats av AB Svenska sådant spel enligt

Spel eller helägt dotter- kasinolagen (1999:xxx)

bolag till detta bolag, som har anordnats av

eller företag som i sin helhet,

direkt eller indirekt,

ägs av staten, eller

-----------------------------------------------------

6. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.

-----------------------------------------------------

Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag

som i 3 § lotterilagen (1994:1000).

-----------------------------------------------------

-------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

Bestämmelserna i 1 § andra stycket i sin nya lydelse

tillämpas dock för tid från och med den 1 april

1999.

--------------

5 Senaste lydelse 1998:292.

Förslag till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000)

Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen

(1994:1000)

dels att 2, 25, 27-31, 47 och 54 §§ skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

37 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Lagen gäller inte svenska statens

premieobligationslån.

Den tillämpas inte heller på automatspel som inte

ger vinst eller ger vinst bara i form av frispel.

Föreskrifter om sådant automatspel finns i lagen

(1982:636) om anordnande av visst automatspel.

-----------------------------------------------------

Den tillämpas inte

heller på spel enligt

kasinolagen (1999:xxx).

-----------------------------------------------------

25 § 6

-----------------------------------------------------

Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får

lämnas, om

-----------------------------------------------------

1. spelet anordnas i 1. spelet anordnas i

samband med samband med en offentlig

nöjestillställning i form

av tivoli eller liknande,

-----------------------------------------------------

a) en offentlig

nöjestillställning,

-----------------------------------------------------

b) hotell- och

restaurangverksamhet, om

det för rörelsen finns

tillstånd till servering

av spritdrycker, vin

eller starköl enligt

alkohollagen (1994:1738)

eller om det ändå kan

antas att spelet utan

olägenhet kan anordnas i

samband med verksamheten,

eller

-----------------------------------------------------

c) bingospel,

-----------------------------------------------------

2. värdet av spelarens 2. värdet av spelarens

insats uppgår till högst insats uppgår till högst

1/6 000 basbelopp, 1/7 000 basbelopp,

-----------------------------------------------------

3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300

basbelopp,

-----------------------------------------------------

4. varje spelautomat 4. varje spelautomat

förses med förses med

tillståndshavarens namn tillståndshavarens namn,

eller något annat

kännetecken,

-----------------------------------------------------

5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att

användas för något annat ändamål än den enligt

ansökan är avsedd för, och

-----------------------------------------------------

6. det kan antas att god ordning kommer att råda

inom den lokal eller på den plats där spelet skall

bedrivas.

-----------------------------------------------------

Regeringen eller den

myndighet som regeringen

bestämmer får meddela

sådana föreskrifter om

spelplats, speltid och

märkning av

spelautomaterna som

avviker från första

stycket 1 och 4.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

------------------------

6 Senaste lydelse 1996:1168. Med viss ändring av

lagtexten i propositionen återger utskottet den

korrekta lydelsen av paragrafen.

-----------------------------------------------------

27 § 7

-----------------------------------------------------

Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra

fall än som avses i 26 § får ges, om

-----------------------------------------------------

1. spelet anordnas i 1. spelet anordnas i

samband med hotell- och samband med hotell- och

restaurangverksamhet, om restaurangverksamhet, om

det för rörelsen finns det för rörelsen finns

tillstånd till servering tillstånd till servering

av spritdrycker, vin av spritdrycker, vin

eller starköl enligt eller starköl enligt

alkohollagen (1994: alkohollagen (1994:

1738), 1738) eller i samband med

bingospel,

-----------------------------------------------------

2. värdet av spelarens 2. värdet av spelarens

insats uppgår till högst insats uppgår till högst

1/6 500 basbelopp per 1/7 000 basbelopp per

spel, spel,

-----------------------------------------------------

3. värdet av högsta 3. värdet av högsta

vinsten uppgår till högst vinsten uppgår till högst

tvåhundra gånger etthundra gånger

insatsen, insatsen,

-----------------------------------------------------

4. högst fem värdeautomater placeras på varje

spelplats,

-----------------------------------------------------

5. högst 100 kronor av

vinstens värde får växlas

mot kontanter,

-----------------------------------------------------

6. värdet av vinsterna i 5. värdet av vinsterna i

spelet motsvarar minst 85 spelet motsvarar minst 85

procent av insatsernas procent av insatsernas

värde, värde,

-----------------------------------------------------

7. spelautomaterna kan 6. spelautomaterna kan

kontrolleras genom tele- kontrolleras genom tele-

och databaserade och databaserade

kommunikationssystem, kommunikationssystem,

-----------------------------------------------------

8. varje spelautomat 7. varje spelautomat

förses med förses med

tillståndshavarens namn tillståndshavarens namn

eller något annat eller något annat

kännetecken, kännetecken,

-----------------------------------------------------

9. det kan antas att 8. det kan antas att

spelautomaten inte kommer spelautomaten inte kommer

att användas för något att användas för något

annat ändamål än den annat ändamål än den

enligt ansökan är avsedd enligt ansökan är avsedd

för, och för, och

-----------------------------------------------------

10. det kan antas att god 9. det kan antas att god

ordning kommer att råda ordning kommer att råda

inom den lokal eller på inom den lokal eller på

den plats där spelet den plats där spelet

skall bedrivas. skall bedrivas.

-----------------------------------------------------

Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till

ett spelföretag som ägs av staten.

-----------------------------------------------------

28 §

-----------------------------------------------------

Penningautomater, Penningautomater,

värdeautomater och värdeautomater,

skicklighetsautomater får varuspelsautomater och

innehas bara efter skicklighetsautomater får

tillstånd. innehas bara efter

tillstånd.

-----------------------------------------------------

Sådana automater får dock innehas utan särskilt

tillstånd

-----------------------------------------------------

1. av den som har 1. av den som har

tillstånd enligt 26 eller tillstånd enligt 25, 26

27 § att anordna sådant eller 27 § att anordna

automatspel, om automaten sådant automatspel, om

omfattas av automaten omfattas av

speltillståndet, speltillståndet,

-----------------------------------------------------

2. av automatinnehavares dödsbo under en tid av

längst ett år från dödsfallet och av

automatinnehavares konkursbo längst intill dess

konkursen har avslutats, eller

------------------------

7 Senaste lydelse 1996:1168.

-----------------------------------------------------

3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha

automaten återkallat, till dess att tre månader har

förflutit från det att beslutet om återkallelsen

vann laga kraft.

-----------------------------------------------------

Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med

kontroll- och ordningsbestämmelser.

-----------------------------------------------------

29 §

-----------------------------------------------------

Införsel till landet av Införsel till landet av

penningautomater, penningautomater,

värdeautomater och värdeautomater,

skicklighetsautomater är varuspelsautomater och

tillåten endast för den skicklighetsautomater är

som har rätt att enligt tillåten endast för den

28 § första stycket eller som har rätt att enligt

andra stycket 1 inneha 28 § första stycket eller

sådan automat. andra stycket 1 inneha

sådan automat.

-----------------------------------------------------

30 §

-----------------------------------------------------

Regeringen eller den Regeringen eller den

myndighet som regeringen myndighet som regeringen

bestämmer får föreskriva bestämmer får föreskriva

undantag från 28 § första undantag från 28 § första

stycket och 29 § i fråga stycket och 29 § i fråga

om penningautomater, om penningautomater,

värdeautomater och värdeautomater, va-

skicklighetsautomater som ruspelsautomater och

innehas skicklighetsautomater som

innehas

-----------------------------------------------------

1. på fartyg i internationell trafik för spel på

fartyget, eller

-----------------------------------------------------

2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning,

reparation eller liknande.

-----------------------------------------------------

31 §

-----------------------------------------------------

I fråga om rätten att I fråga om rätten att

hantera oförtullade hantera oförtullade

penningautomater, penningautomater,

värdeautomater och värdeautomater,

skicklighetsautomater varuspelsautomater och

gäller lagen (1973:980) skicklighetsautomater

om transport, förvaring gäller lagen (1973:980)

och förstöring av om transport, förvaring

införselreglerade varor, och förstöring av

m.m. införselreglerade varor,

m.m.

-----------------------------------------------------

37 a §

-----------------------------------------------------

En vinst som betalas ut

i samband med spel på en

varuspelsautomat får inte

lösas in mot en annan

vara eller mot kontanter

av

-----------------------------------------------------

1. den som anordnat

lotteriet,

-----------------------------------------------------

2. den som innehar den

plats där lotteriet

tillhandahålls,

-----------------------------------------------------

3. den som bedriver

näringsverksamhet där,

eller

-----------------------------------------------------

4. ombud för sådana

personer som avses i 1-3.

-----------------------------------------------------

47 §

-----------------------------------------------------

Lotteriinspektionen Lotteriinspektionen

prövar frågor om prövar frågor om

tillstånd enligt 28 § att tillstånd enligt 28 § att

inneha penningautomater, inneha penningautomater,

värdeautomater och värdeautomater,

skicklighetsautomater. varuspelsautomater och

skicklighetsautomater.

-----------------------------------------------------

54 § 8

-----------------------------------------------------

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

-----------------------------------------------------

1. olovligen anordnar 1. olovligen anordnar

lotteri, eller lotteri, eller

-----------------------------------------------------

2. olovligen innehar en 2. olovligen innehar en

penningautomat, penningautomat,

värdeautomat eller värdeautomat, varuspels-

skicklighetsautomat. automat eller

skicklighetsautomat.

-----------------------------------------------------

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

också den som i yrkesmässig verksamhet eller annars

i förvärvssyfte uppsåtligen främjar deltagande i ett

utom landet anordnat lotteri, om främjandet särskilt

avser deltagande från Sverige.

-----------------------------------------------------

I ringa fall döms inte till ansvar.

-----------------------------------------------------

Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

---------------------

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 27 §

den 1 oktober 1999, och i övrigt den 1 juli

1999.

2. I fråga om sådana tillstånd att anordna

spel på varuspelsautomater som har beviljats

före den 1 juli 1999 gäller äldre bestämmelser

till utgången av år 2000.

3. Den som vid lagens ikraftträdande innehar

en varuspelsautomat med tillstånd enligt 25 §

får inneha automaten utan tillstånd som avses

i 28 § till utgången av år 2001.

------------------------

8 Senaste lydelse 1998:1475.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1998:150) om allmän kameraövervakning

Härigenom föreskrivs att det i lagen

(1998:150) om allmän kameraövervakning skall

införas en ny paragraf, 7 a §, av följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 a §

-----------------------------------------------------

Tillstånd krävs inte för

allmän kameraövervakning

i ett kasino enligt

kasinolagen (1999:xxx),

om övervakningen har till

syfte att förebygga eller

avslöja brott eller lösa

tvister om spel mellan

spelare och den som

anordnar spelet.

-----------------------------------------------------

Avlyssning eller

upptagning av ljud får

inte ske utan tillstånd.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.