Bet. 1998/99:KrU2

Kulturutskottets betänkande

1998/99:KRU02

Kriminalisering av främjande av deltagande i

lotterier som anordnas utom landet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1998/99

KrU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition

1998/99:29 Kriminalisering av främjande av

deltagande i lotterier som anordnas utom landet

jämte fyra motioner väckta med anledning av

propositionen.

I propositionen föreslås att lotterilagen

(1994:1000) ändras så att främjade av deltagande i

ett utom landet anordnat lotteri åter skall

kriminaliseras i huvudsak på det sätt som var fallet

fram till den 1 januari 1995 då den nya lotterilagen

trädde i kraft. Den som i yrkesmässig verksamhet

eller annars i förvärvssyfte uppsåtligen främjar

deltagande i ett sådant lotteri skall enligt

förslaget i vissa fall kunna dömas till böter eller

fängelse.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är

mycket viktigt att inte rubba principen om att

inkomsterna från lotteri i huvudsak skall tillfalla

allmänna och allmännyttiga ändamål i landet. Den

föreslagna ändringen ger också samhället en

möjlighet att utöva kontroll och tillsyn över

lotteriverksamheten i landet och ger därmed större

möjligheter för samhället att bevaka konsumenternas

intressen. I likhet med regeringen anser utskottet

att den föreslagna lagregleringen bör träda i kraft

den 1 januari 1999. Det är enligt utskottet

nödvändigt med en snabb reglering för att hindra en

oönskad utveckling.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

I proposition 1998/99:29 Kriminalisering av

främjande av deltagande i lotterier som anordnas

utom landet har regeringen (Finansdepartementet) -

efter hörande av Lagrådet - föreslagit att riksdagen

antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

Lagförslaget har intagits som bilaga i betänkandet.

Motionerna

1998/99:Kr3 av Sten Andersson (m) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1998/99:29 i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1998/99:Kr4 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:29 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv

till Lotterilagsutredningen.

1998/99:Kr5 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition

1998/99:29.

1998/99:Kr6 av Sofia Jonsson (c) vari yrkas att

riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lotterilagen (1994:1000).

Gällande rätt

Lotterier som anordnas för allmänheten regleras i

lotterilagen (1994:1000). Enligt 9 § lotterilagen

får med vissa undantag lotteri anordnas endast efter

tillstånd. Med lotteri avses i lotterilagen en

verksamhet där en eller flera deltagare, med eller

utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än

vad var och en av de övriga deltagarna kan få. Till

lotteri hänförs enligt 3 § lotterilagen bl.a.

vadhållning och lottning.

Den som olovligen, uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet anordnar lotteri döms, om brottet inte är

ringa, till böter eller fängelse i högst sex

månader. Vid grovt brott döms till fängelse i högst

två år (54 § lotterilagen). Insatser som tagits emot

vid brott och utrustning som använts vid brott skall

förklaras förverkade om det inte är uppenbart

oskäligt (58 § lotterilagen).

Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet

eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i ett

utom landet anordnat lotteri (38 § lotterilagen).

Bestämmelsen är inte straffsanktionerad. Enligt 52 §

lotterilagen får tillsynsmyndighet, i detta fall

Lotteriinspektionen, vid vite meddela förelägganden

och förbud som behövs för att lotterilagen skall

följas.

I oktober 1997 tillsattes en särskild utredare med

uppdrag att göra en översyn av lotterilagen.

Utredningen, benämnd Lotterilagsutredningen, skall

bl.a. lämna förslag till en ny lag eller se över

lotterilagens definitioner, begrepp och

tillämpningsområden samt utreda om lotterilagen

behöver anpassas till EG-rätten och analysera

utvecklingen av spel över Internet, särskilt spel

över Internet m.m. från utlandet. Lotteriutredningen

har ännu inte slutfört sitt uppdrag.

Bakgrund

Främjande av utländskt lotteri har varit förbjudet

åtminstone sedan slutet av 1800-talet. I 1939 års

lotteriförordning var förbudet straffsanktionerat

med böter. Den 1 januari 1995 upphörde förbudet att

vara straffsanktionerat. Den sanktion som därefter

kunde tillgripas var ett vitesföreläggande.

Anledningen till att förfarandet inte längre skulle

vara kriminaliserande var att det var jämförelsevis

få ärenden som registrerats hos polis- och

åklagarmyndigheten som gällde misstanke om detta

brott, och att det ansågs räcka att det fanns

möjlighet att vitesförelägga.

Utskottet

I propositionen redovisas att en huvudprincip i

lotteriregleringen sedan länge har varit att

lotterier inte får anordnas i förvärvssyfte utan att

tillstånd ges, om det inte särskilt angivits att

tillstånd inte behövs. Det har heller inte varit

tillåtet att främja ett otillåtet lotteri. En annan

huvudprincip har varit att lotterier skall ge

inkomster som kommer de intressen till godo som

samhället vill gynna (jfr prop. 1981/82:170 s. 20).

Inkomster från lotterier går i flertalet länder till

allmänna och allmännyttiga ändamål inom landet (SOU

1992:130 s. 188 ff.). I Sverige går inkomsterna till

staten, folkrörelserna och hästsporten. Enligt

Lotteriinspektionens rapport Spelmarknaden 1996

uppgick inkomsterna under 1996 till 5 miljarder

kronor för det allmänna (inkl. skatt), 2 miljarder

kronor för folkrörelserna och 1 miljard kronor för

hästsporten. Endast i begränsad omfattning har

inkomster från lotterier tillåtits tillfalla privata

anordnare. Det har gällt s.k. restaurangkasino och

marknads- och tivolinöjen vilka betraktats som nöjen

av förströelsekaraktär där förströelseinslaget

snarare än vinstchansen varit dominerande (prop.

1993/94:182 s. 36).

Lotterier kan, enligt regeringen, ge möjlighet till

stora inkomster. Lotterier kan därför locka oseriösa

anordnare som på lotterideltagarnas bekostnad och på

ett bedrägligt tillvägagångsätt berikar sig själva.

Det är därför enligt regeringen av stor vikt att

konsumenternas, dvs. lotterideltagarnas, intressen

tillvaratas och att samhället ges möjlighet att

effektivt utöva en noggrann kontroll och tillsyn

över lotterimarknaden.

Regeringen framhåller att främjande av utländska

lotterier leder till att inkomsterna hamnar utanför

Sverige och bryter mot traditionen att inkomsterna

skall tillfalla allmänna och allmännyttiga ändamål

inom landet. Vidare kan någon kontroll och tillsyn

inte utövas över utländska lotterier av de

nationella tillsynsorganen på grund av deras

territoriella begränsning. Det är angeläget att inte

rubba principen om att inkomsterna från lotteri i

huvudsak skall tillfalla allmänna och allmännyttiga

ändamål inom landet. Det är också angeläget att

tillsynsmyndigheten kan utöva kontroll och tillsyn

över anordnaren och lotterierna.

Det medel som för närvarande kan användas för att

förhindra att deltagande i utländska lotterier

främjas är vitesinstitutet. Detta är enligt vad som

anförs i propositionen emellertid inte tillräckligt

verkningsfullt. I den mån ett vitesföreläggande

skall verkställas utanför landets gränser krävs att

det finns en överenskommelse med landet där det

skall verkställas. Någon sådan torde inte finnas

beträffande denna typ av viten. För att förbudet mot

att främja deltagandet skall kunna upprätthållas

behöver det därför straffsanktioneras.

Regeringen föreslår en komplettering av

straffbestämmelsen i 54 § lotterilagen. Därigenom

kommer den som i yrkesmässig verksamhet eller annars

i förvärvssyfte främjar deltagande i ett utom landet

anordnat lotteri att kunna straffas. Straffskalan

bör enligt propositionen vara densamma som för andra

brott i lotterilagen. I ringa fall bör på

motsvarande sätt något straffansvar inte inträda. På

grund av att förfarandet betraktas som ett brott kan

insatser som tagits emot samt utrustning m.m. som

använts vid eller varit föremål för brott förklaras

förverkade.

Till skillnad från vad som gäller för andra brott

enligt lotterilagen bör enligt propositionen

främjande av deltagande i ett utom landet anordnat

lotteri vara straffbart bara om det sker

uppsåtligen. Gärningar som begås av grov oaktsamhet

bör alltså inte omfattas. Genom att det krävs uppsåt

är det straffbara området begränsat till sådana

förfarande som uppfattas som särskilt straffvärda.

Ett främjade av deltagande bör för att vara

straffbart även vara särskilt avsett för Sverige.

TV- och radioutsändningar utomlands som innehåller

reklam för utländska lotterier och som kan ses i

Sverige och utländska tidningar med t.ex. annonser

för utländska lotterier och som har spridning i

Sverige bör inte omfattas av straffbestämmelsen

såvida inte reklamen/annonsen är särskilt avsedd för

den svenska marknaden.

Några gemensamma regler för definition av lotterier

och krav på anordnare finns inte inom Europeiska

unionen. EG-domstolen har i målet C-275/92, det s.k.

Schindler-målet, uttalat att nationella myndigheter

måste ha ett tillräckligt utrymme för att avgöra vad

som krävs för att skydda dem som deltar i

spelverksamhet och för att upprätthålla ordningen i

samhället, när det gäller sättet på vilket

spelverksamheten bedrivs, storleken på insatserna

och användandet av de vinster som genereras. Således

får de nationella myndigheterna bedöma om det är

nödvändigt att begränsa eller förbjuda

spelverksamhet, förutsatt att dessa restriktioner

inte är diskriminerande. De lotterier som i Sverige

får anordnas av privata aktörer torde bara kunna

utövas lokalt eller virtuellt, som t.ex.

restaurangkasino, vissa automatspel samt tivoli- och

marknadsnöjen. De vanligaste formerna av

gränsöverskridande lotterier torde vara lotter och

vadhållning. Dessa lotterier är sådana att de inom

Sverige har förbehållits vissa allmänna eller

allmännyttiga aktörer, som t.ex. det statliga

bolaget AB Svenska Spel och ideella föreningar.

Lagrådet har haft synpunkter på frågan om

diskriminering av lotterier anordnade utomlands.

Lagrådet har ansett att risken för att den

föreslagna regleringen strider mot EG-rätten är så

betydande att den inte bör genomföras, om inte mer

ingående analyser kan vederlägga att förbudsregeln

och därmed också den föreslagna straffbestämmelsen

innebär en otillåten diskriminering.

Regeringen delar inte Lagrådets uppfattning och

anser att den föreslagna regleringen är förenlig med

EG-rätten.

I fyra motioner yrkas avslag på propositionen,

nämligen Kr3 (m), Kr4 (m) yrkande 1, Kr5 (fp) och

Kr6 (c).

I sin kommittémotion Kr4 anser moderaterna vidare

att Lotterilagsutredningen skall ges

tilläggsdirektiv att närmare studera frågan om en

kriminalisering av lotterispel som anordnas

utomlands och om rättsläget i förhållande till EU

(yrkande 2).

Motionären bakom motion Kr3 (m) anser att det inte

är politikers uppgift att bestämma i vilka lotterier

medborgarna skall kunna delta.

Folkpartiet framför i sin kommittémotion Kr5 att

förslaget är tveksamt ur flera synvinklar.

Motionärerna framhåller bl.a. att förslaget torde

vara konkurrenshämmande och att regeringens förslag

verkar förhastat.

Motionären bakom motion Kr6 (c) är tveksam till

regeringens förslag, dels därför att flera

remissinstanser avstyrkt förslaget, dels därför att

den aktuella frågan för närvarande utreds av

Lotterilagsutredningen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är

mycket viktigt att inte rubba principen om att

inkomsterna från lotteri i huvudsak skall tillfalla

allmänna och allmännyttiga ändamål inom landet. Det

kan antas att spelmarknaden i Sverige inte kommer

att öka i någon större utsträckning, varför det är

ett nationellt intresse att t.ex. de svenska

folkrörelsernas andel av lotterimarknaden inte

minskas genom konkurrens från utländska lotterier.

Den kriminalisering som nu föreslås av regeringen

kan hindra att oseriösa anordnare, på

lotterideltagarnas bekostnad, berikar sig själva.

Den ger också samhället en möjlighet att utöva

kontroll och tillsyn över lotteriverksamheten i

landet och ger därmed större möjligheter för

samhället att bevaka konsumenternas intressen och

kunna överblicka problemen med spelberoende och

bedöma behoven av åtgärder mot spelberoende.

Utskottet anser i likhet med regeringen att den

föreslagna regleringen är förenlig med EG-rätten.

Motsvarande lagreglering finns i många av EU-

länderna. Det finns i dag inte något gemensamt

regelverk inom EU. Det bör således finnas utrymme

för nationell reglering på området.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning i

motion Kr4 (m) att riksdagen bör avvakta med en

kriminalisering och i stället ge

Lotterilagsutredningen tilläggsdirektiv att närmare

utreda förslaget och förslagets förenlighet med EG-

rätten. Utskottet anser att regeringens förslag bör

träda i kraft den

1 januari 1999. Detta är nödvändigt för att snabbt

hindra en oönskad utveckling som senare är svår att

hejda. Utskottet förutsätter att

Lotterilagsutredningen följer utvecklingen på

området och uppmärksammar konsekvenserna av den

föreslagna kriminaliseringen i samband med att

utredningen inom ramen för redan givna direktiv ser

över frågor som rör EG-rätten.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet förslaget till ändring i lotterilagen och

avstyrker därmed motionerna Kr3 (m), Kr4 (m) yrkande

1, Kr5 (fp) och Kr6 (c).

Utskottet avstyrker motion Kr4 (m) yrkande 2 om

tilläggsdirektiv till Lotterilagsutredningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förslag till lag om ändring

i lotterilagen (1994:1000)

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr3,

1998/99:Kr4 yrkande 1, 1998/99:Kr5 och

1998/99:Kr6 antar regeringens förslag till lag

om ändring i lotterilagen (1994:1000),

res. 1 (m, c, fp)

2. beträffande tilläggsdirektiv till

Lotterilagsutredningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr4 yrkande 2.

res. 2 (m) villk. 1

Stockholm den 19 november 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s),

Elisabeth Fleetwood (m), Björn Kaaling (s), Agneta

Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart

Fridén (m), Jan Backman (m), Eva Arvidsson (s),

Paavo Vallius (s), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson

(mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp),

Lars Wegendal (s), Roy Hansson (m), Willy Söderdahl

(v) och Gunilla Tjernberg (kd).

Reservationer

1. Förslag till lag om ändring i

lotterilagen (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan

Backman (m), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats

(fp) och Roy Hansson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "Kr6 (c)" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom

motionerna Kr3 (m), Kr4 yrkande 1 (m), Kr5 (fp) och

Kr6 (c) att regeringens förslag till lag om ändring

i lotterilagen bör avslås.

Lagrådet samt flera remissinstanser har ställt sig

tveksamma till regeringens förslag om

kriminalisering. Utskottet delar denna tveksamhet.

Ett lagförslag bör enligt utskottet vara välgrundat

innan det antas. Utskottet anser vidare att

Lotterilagsutredningen först bör presentera sina

förslag innan några ändringar av lagen genomförs.

Det finns vidare skäl att vara kritisk mot

regeringens handläggning av frågan. Genom den mycket

snabba hantering regeringen valt minskar riksdagens

möjligheter till en allsidig genomlysning av

regeringens förslag.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

riksdagen med bifall till motionerna Kr3 (m), Kr4

yrkande 1 (m), Kr5 (fp) och Kr6 (c) samt med avslag

på regeringens förslag som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande förslag till lag om ändring

i lotterilagen (1994:1000)

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr3,

1998/99:Kr4 yrkande 1, 1998/99:Kr5 och

1998/99:Kr6 samt med avslag på regeringens

förslag som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Tilläggsdirektiv till

Lotterilagsutredningen (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 1.

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar

med "Utskottet avstyrker" och slutar med "till

Lotterilagsutredningen" bort ha följande lydelse:

Utskottet är, i likhet med Lagrådet, tveksamt till

om regeringens förslag till kriminalisering

överensstämmer med gällande EG-rätt. Utskottet anser

därför att Lotterilagsutredningen bör ges

tilläggsdirektiv för att noggrannare studera

rättsläget i förhållande till EU.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr4 yrkande 2 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande tilläggsdirektiv till

Lotterilagsutredningen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr4 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000)

Härigenom föreskrivs att 54 § lotterilagen

(1994:1000) skall ha följande lydelse:

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

54 §

-----------------------------------------------------

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

-----------------------------------------------------

1. olovligen anordnar lotteri, eller

-----------------------------------------------------

2. olovligen innehar en penningautomat, värdeautomat

eller skicklighetsautomat.

-----------------------------------------------------

Till böter eller

fängelse i högst sex

månader döms också den

som i yrkesmässig

verksamhet eller annars i

förvärvssyfte uppsåtligen

främjar deltagande i ett

utom landet anordnat

lotteri, om främjandet

särskilt avser deltagande

från Sverige.

-----------------------------------------------------

I ringa fall döms inte till ansvar.

-----------------------------------------------------

Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................

1

Propositionen....................................

1

Motionerna.......................................

1

Gällande rätt....................................

2

Bakgrund.........................................

2

Utskottet........................................

3

Hemställan.....................................

5

Reservationer....................................

7

1. Förslag till lag om ändring i lotterilagen

(mom. 1), (m, c, fp)...........................

7

2. Tilläggsdirektiv till

Lotterilagsutredningen (mom. 2), (m)...........

7

Bilaga

Förslag till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000) 8