Bet. 1998/99:KrU3

Kulturutskottets betänkande

1998/99:KRU03

Radio- och TV-frågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

KrU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden om radio-

och TV-frågor från allmänna motionstiden hösten

1998.

Förslag om ett nytt innehåll i public service-

uppdraget och ändrad organisation av Sveriges

Television (SVT) avstyrks. Utskottet uttalar att det

är naturligt att förberedelserna inför en ny

tillståndsperiod för public service-företagen

genomförs av en parlamentarisk beredning med

företrädare för samtliga riksdagspartier och att de

frågor som motionärerna berört kommer att behandlas

av en sådan beredning. Även yrkanden om att

privatisera en av SVT:s kanaler, två av Sveriges

Radios (SR) kanaler och Utbildningsradion (UR)

avstyrks.

I betänkandet behandlas frågor om

funktionshindrades tillgång till TV. Utskottet anser

att det bör vara en förutsättning för ett förnyat

sändningstillstånd för SVT att kraven på företaget i

detta hänseende höjs ytterligare i jämförelse med

kraven i nu gällande tillstånd. Yrkandena avstyrks

liksom ett förslag om att handikappföreningar skall

få informera om sin verksamhet i SVT.

Ett yrkande om behovet av forskning när det gäller

underhållningsvåldets inverkan på barn och ungdom

avstyrks med hänvisning bl.a. till de stora insatser

som görs inom olika institutioner för att få

överblick över aktuella forskningsinsatser.

Utskottet avstyrker även ett yrkande om att SVT:s

årliga public service-rapport skall följas upp vad

gäller utvecklingen av program med våldsinslag.

Utskottet förutsätter att såväl Granskningsnämnden

för radio och TV som regeringen gör en sådan

uppföljning. Vidare avstyrks förslag om att Sverige

inom Europeiska unionen (EU) skall verka för

konsumentens makt mot våld i TV. Utskottet

konstaterar bl.a. att arbete redan pågår inom EU för

att motverka medievåldet.

Utskottet avstyrker förslag som syftar till att det

i public service-uppdraget skall tas särskild hänsyn

till homosexuella. Utskottet konstaterar att det

inte finns något som hindrar public service-

företagen från att sända program med och för

homosexuella.

Motionsförslag som syftar till att TV-tittaren inte

skall behöva betala särskild avgift för att få

tillgång till SVT:s krypterade digitala

marksändningar avstyrks av utskottet som anser att

det inte är motiverat att uttala sig om huruvida SVT

efter innevarande tillståndsperiod skall tillåtas

kryptera programmen och ta ut avgift för

programkort. Yrkanden som bl.a. syftar till att SVT

skall erbjuda sina programkanaler gratis åt

kortoperatörer för distribution via satellit och att

public service-företagens program skall distribueras

via Internet avstyrks likaledes.

Utskottet avstyrker även förslag om språkvård i

radio och TV, nordiska TV-sändningar via kabelnät,

reklamförbud för SVT och SR, TV-kanal för

direktsända politiska debatter och en särskild

folkbildningskanal.

Till betänkandet har fogats elva reservationer.

Motionerna

1998/99:Kr205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att Sveriges Televisions sändningar

snarast möjligt görs tillgängliga för synskadade.

1998/99:Kr211 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheten för de

synskadade att följa textade TV-program.

1998/99:Kr217 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen vid nästa

förhandlingstillfälle med SVT och övriga kanaler som

ingår i det marksända digital-TV-nätet tar upp

frågan om hörselskadades tillgång till TV-utbudet.

1998/99:Kr227 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det i

sändningstillstånden för kommersiella företag som

sänder radio eller TV skall finnas en bestämmelse om

god språkvård,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om uppföljning av hur

språkvårdsfrågorna beaktas av public service-

företagen.

1998/99:Kr251 av Birgitta Sellén och Marianne

Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om TV:s tillgänglighet för synskadade.

1998/99:Kr252 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om mångfaldsperspektivet i

public service-medierna.

1998/99:Kr256 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om public service-

verkssamhetens uppgift och inriktning,

1998/99:Kr270 av Carin Lundberg och Kristina

Zakrisson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten i de kommande avtalen om

sändningstillstånd skriver in att antalet

sändningstimmar med program som är textade och

syntolkade successivt skall öka enligt ovan

beskrivna modell.

1998/99:Kr271 av Marianne Jönsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nödvändig ändring i

avtalet med Sveriges Television AB för att

möjliggöra för handikapp-organisationerna att i

t.ex. Anslagstavlan ge en kort information om sin

verksamhet.

1998/99:Kr272 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av forskning

vad gäller underhållningsvåldets inverkan på barn

och ungdom,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Sveriges Televisions

årliga rapport till regeringen om hur public

service-uppdraget uppfyllts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om talad textremsa för

synskadade,

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

46. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om konsumentmakt i

mediesammanhang,

48. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

tillgängligheten för nordiska sändningar i Sverige,

49. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om uppläst text i

TV,

50. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om direktsända

politiska debatter,

55. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om reklam,

1998/99:Kr276 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)

vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de sändningar

som gäller SVT:s allmänna del även fortsättningsvis

skall sändas okrypterat,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättande av en

särskild folkbildningskanal,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att förhandlingar om

etablering av en nyhetskanal utanför

Stockholmsregionen bör ingå i diskussionerna inför

nästa avtalsperiod,

1998/99:K231 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari

yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om public service-

bolagens skyldighet att göra program tillgängliga på

nätet.

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en särskild

nätkanal med sändningar bl.a. från riksdagen.

1998/99:K323 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avgifter för

mottagning av licensbetalda program,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inriktningen av

public service-uppdraget,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om privatisering av TV-

och radiostationer,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

utförsäljning av Utbildningsradion,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

satellitdistribution av SVT:s program.

1998/99:So212 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om textning av TV-

program.

Vissa bakgrundsuppgifter

Genom sitt ställningstagande till regeringens

proposition 1995/96:161 beslutade riksdagen våren

1996 om public service-verksamheten för tiden

1997-2001 (bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).

Vidare beslutade riksdagen anta regeringens förslag

till radio- och TV-lag (prop. 1995/96:160, bet.

1995/96:KU29, rskr. 1995/96:296).

Beslutet om public service-företagen och deras

verksamhet innebär i huvudsak följande.

- Sändningstillståndet för Sveriges Television AB

(SVT) och Sveriges Radio AB (SR) är femårigt och

gäller fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31

december 2001.

-

- För Sveriges Utbildningsradio (UR) skulle

tillståndsperioden vara tvåårig och gälla fr.o.m.

den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 december 1998.

Hösten 1998 beslutade riksdagen att förlänga UR:s

sändningstillstånd från den 1 januari 1999 t.o.m.

den 31 december 2001 (prop. 1997/98:184, yttr.

1998/99:KrU2y, bet. 1998/99:KU13, rskr.

1998/99:100).

-

- De tre programföretagen ägs av en nybildad

stiftelse som ersätter de tre tidigare

ägarstiftelserna.

-

- Programföretagen har fått ett public service-

uppdrag med i huvudsak följande innehåll. SVT:s,

SR:s och UR:s sändningar skall vara rikstäckande.

Programverksamheten skall präglas av redaktionell

självständighet, opartiskhet och saklighet,

demokratiska värden, mångfald och decentralisering

samt av folkbildningsambitioner. Vidare skall

programmen ha hög kvalitet. Programföretagen skall

ha ett kulturansvar och ett ansvar för att

producera minoritetsprogram. Programmen skall

spegla förhållandena i hela landet.

-

- Programföretagen skall ha en distriktsorganisation

som speglar hela landet.

-

- Programföretagen skall årligen följa upp och

rapportera hur public service-uppdraget uppfyllts.

En uppföljningsrapport skall inlämnas till

Granskningsnämnden för radio och TV.

-

- SVT skall ha två självständiga nyhetsredaktioner.

Arbetet med nyheter och samhällsfrågor skall

bedrivas så att olika perspektiv präglar

verksamheten.

-

- Den andel av allmänproduktionen som i SVT:s och

SR:s rikssändningar produceras utanför Stockholm

under tillståndsperioden skall ökas till minst 55

%. (Enligt de regler som gällde vid tidpunkten för

riksdagens ställningstagande skulle minst 50 % av

SVT:s och minst 40 % av SR:s allmänproduktion i

rikssändningar göras utanför Stockholm.)

-

- Programföretagens sändningar skall nå minst 99,8 %

av den bofasta befolkningen.

-

- Sändningsrätten för SVT skall omfatta två TV-

kanaler inkl. text-TV och för SR fyra radiokanaler.

UR skall få sända i SVT:s och SR:s kanaler.

-

- Programföretagen skall finansieras med TV-

avgiftsmedel som riksdagen anvisar från

rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot).

Medelstilldelningen till programföretagen skall

liksom tidigare värdesäkras genom ett särskilt

index, det s.k. Sveriges Radio-indexet. Likaså

skall medelstilldelningen till utlandskanalen Radio

Sweden (inom SR) värdesäkras med utgångspunkt i

nämnda kompensationsindex.

-

- Särskilda regler för sponsring skall gälla.

-

- Granskningsnämnden för radio och TV finansieras

liksom tidigare över både statsbudgeten och

rundradiokontot. Granskningsnämnden har tillsyn

över efterlevnaden av regler för sändningarnas

innehåll samt beslutar om sanktioner vid bristande

efterlevnad av dessa.

-

Hösten 1996 godkände riksdagen en s.k.

fördelningsnyckel som innebär att tillgängliga medel

skall fördelas med 60,57 % för SVT, 34,67 % för SR

och 4,76 % för UR (prop. 1996/97:1 bil. 7 utg.omr.

17, bet. 1996/97:KrU3, rskr. 1996/97:82). Utöver de

medel som fördelas mellan de tre programföretagen

enligt nyckeln beräknas särskilda medel för Radio

Sweden.

I december 1996 beslutade regeringen om

sändningstillstånd för SVT, SR och UR. Ett antal

villkor har med utgångspunkt i det tidigare nämnda

riksdagsbeslutet fogats till tillstånden. Riksdagen

beslutar årligen om medelstilldelning till

programföretagen. Regeringen fastställer vissa s.k.

anslagsvillkor för företagen beträffande ekonomiska

förutsättningar, organisation samt uppföljning och

utvärdering.

Vidare kan nämnas att Radiotjänst i Kiruna AB

(RIKAB), som ägs av SVT, SR och UR, ansvarar för TV-

avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. Ett avtal

mellan staten och RIKAB reglerar bolagets uppgifter.

Influtna medel placeras på det s.k. rundradiokontot

hos Riksgäldskontoret.

Fr.o.m. den 1 januari 1998 ansvarar RIKAB för

förvaltningen av rund-radiomedlen, vilket tidigare

SVT gjorde (prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:KrU2,

rskr. 1997/98:26). Staten tillhandahåller genom

Riksgäldskontoret det rörelsekapital som

rundradiorörelsen, dvs. SVT, SR, UR och

Granskningsnämnden, behöver när avgiftsmedlen inte

räcker till.

TERACOM Svensk Rundradio AB (Teracom) är huvudman

för rundradio-

nätet. Teracom skall ge sändningsberättigade

programföretag tillgång till sändarnätet på

likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal

mellan Teracom och public service-företagen.

Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag

om att TV-sändningar med digital teknik skall

införas i marknätet med möjlighet för staten att

successivt ta ställning till om och på vilket sätt

verksamheten skall fortsätta (prop. 1996/97:67,

yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.

1996/97:178). Regeringen har därefter - i november

1997 - fastställt att marksända digitala TV-

sändningar får äga rum i fem områden i landet,

nämligen Stockholm med Mälardalen och Uppsala, Norra

Östergötland, Södra och nordöstra Skåne, Göteborg

med omnejd samt Sundsvall med omnejd. (Digitala

ljudradiosändningar pågår i ett begränsat antal

områden efter beslut av riksdagen våren 1995. Se

prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr.

1994/95:369.)

Regeringen beslutade i november 1997 medge att SVT

skall få inleda sändningar via satellit för att nå

allmänheten i Sverige. Vidare beslutade regeringen

vid samma tillfälle att SVT får inleda sändningar i

nya programkanaler. Sändningarna i de nya kanalerna

skall vara tillgängliga för allmänheten i Sverige

utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-

avgift.

Regeringen beslutade i juni 1998 att SVT, UR och TV

4 samt ytterligare ett antal privata programkanaler

skulle få inleda digitala TV-sändningar i marknätet.

Sändningarna skulle i de flesta fallen inledas

senast den 1 januari 1999 samt - i något fall -

senast den 1 april 1999. Enligt regeringsbeslut i

december 1998 ändrades tidpunkten för inledningen av

sändningarna i marknätet till att gälla senast den 1

april 1999 för samtliga företag.

Ovan nämnda regeringsbeslut från juni 1998 innebär

för SVT:s och UR:s del att företagens digitala

marksändningar även skall sändas till allmänheten i

Sverige via satellit. Bestämmelsen avser dock inte

någon skyldighet för företagen att sända regionala

program över satellit.

Riksdagen beslutade i december 1998 att särskilda

medel från rundradiofonden skall tilldelas SVT, SR

och UR för förnyelse med anledning av övergången

till ny teknik (prop. 1998/99:1 utgiftsområde 17,

bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Samtidigt

beslutade riksdagen på förslag av regeringen att SVT

skall tilldelas särskilda medel ur rundradiofonden

för särskilt kvalificerad programproduktion som

t.ex. dokumentärer, dramatik och program för barn

och ungdom.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlas motioner som väckts

under allmänna motionstiden under innevarande

riksmöte, 1998/99. Flertalet frågor har behandlats

av riksdagen vid tidigare tillfällen.

Det framtida public service-uppdragets

innehåll

I tre yrkanden behandlas frågor av övergripande

karaktär om public service-uppdragets innehåll under

programföretagens nästa tillståndsperiod, som börjar

den 1 januari 2002.

Motionärerna bakom motionerna Kr256 (m) yrkande 3

och K323 (m) yrkande 8 föreslår att public service-

begreppet skall ges en ny innebörd. Det är inte

rimligt - menar motionärerna - att public service-

uppdraget utformas i syfte att det skall dominera

programutbudet för publiken. I stället bör syftet

vara att publiken skall tillföras ett utbud av

program som den annars inte kan få tillgång till.

Inför en ny tillståndsperiod bör krav ställas på att

programverksamheten skall utvecklas mot ökad

kvalitet och fördjupning. Public service-

verksamheten bör ges förutsättningar att uppnå en

tydlig identitet i den nya mediemiljön, anser

motionärerna och pekar ut de programområden där

programföretagen i dag har sin starkaste ställning

gentemot publiken, områden som enligt motionärerna

bör utvecklas ytterligare. Hit hör bl.a. barn- och

ungdomsprogram och samhällsbevakning. Motionärerna

anser också att public service-företagen har

förutsättningar att vara ledande institutioner i det

svenska kulturlivet och utgöra en nyskapande kraft i

det svenska kultursamhället.

Förslaget i motion Kr276 (v) syftar till en ändring

av SVT:s organisation. Motionärerna bakom motionen

anser att Stockholmsdominansen i de rikstäckande TV-

kanalerna måste brytas. I beredningsarbetet inför

nästa tillståndsperiod bör förhandlingar föras om

att etablera en nyhetskanal utanför Stockholm

(yrkande 8).

Då det gäller förslaget i de två förstnämnda

motionerna, Kr256 (m) och K323 (m), erinrar

utskottet om att utskottet avstyrkte liknande

yrkanden under föregående riksmöte. Utskottet

underströk därvid att frågan om public service-

verksamhetens roll och public service-begreppets

regler om redaktionell självständighet, opartiskhet

och saklighet, demokratiska värden, mångfald,

decentralisering, hög kvalitet, kulturansvar m.m.

har central betydelse för de demokratiska värdena.

Vidare framhöll utskottet att den snabba tekniska

utveckling som äger rum på etermedieområdet givetvis

påverkar public service-verksamheten och ställer

krav på beslutsfattarna att överväga om och i så

fall hur public service-begreppet bör omdefinieras.

Erfarenheterna från programföretagens verksamhet

under den nuvarande tillståndsperioden borde -

menade utskottet - ligga till grund för riksdagens

ställningstagande till innehållet i public service-

uppdraget för nästa tillståndsperiod (bet.

1997/98:KrU11 s. 6). Utskottet intar alltjämt samma

ståndpunkt.

Beträffande förslaget i motion Kr276 (v) att SVT

skall etablera en nyhetsredaktion utanför Stockholm

vill utskottet erinra om de bestämmelser i SVT:s

nuvarande sändningstillstånd som innebär att

nyhetsförmedling och samhällsbevakning i företagets

sändningar skall utgå från olika perspektiv, så att

händelserna inte ensidigt värderas utifrån

Stockholms perspektiv (10 §). Vidare framgår det av

SVT:s anslagsvillkor dels att företaget skall ha två

självständiga nyhetsredaktioner, dels att andelen

allmänproduktion i företagets rikssändningar som

produceras utanför Stockholm under tillståndstiden

skall öka till minst 55 % (regeringsbeslut 1998-12-

17, p. 12 resp. 16).

Utskottet vill i sammanhanget tillägga följande.

Med tanke på public service-verksamhetens centrala

betydelse för demokratiska värden och på de pågående

stora förändringarna av medielandskapet är det

angeläget att bred politisk enighet kan uppnås om

inriktningen av public service-uppdraget efter år

2001, då nuvarande sändningstillstånd löper ut för

de tre programföretagen. Utskottet anser att det

därför är naturligt att förberedelserna inför en ny

tillståndsperiod genomförs av en parlamentarisk

beredning med företrädare för samtliga

riksdagspartier i likhet med vad som var fallet

inför nuvarande tillståndsperiod. Utskottet

förutsätter att ett sådant beredningsarbete påbörjas

i god tid före den nya tillståndsperioden.

Vid en sådan parlamentarisk beredning bör beaktas

att de tekniska förutsättningarna för allmänheten

att ta del av programutbudet med stor sannolikhet

kommer att ändras och att mediemiljön - som nämns i

motionerna Kr256 (m) och K323 (m) - genomgår en

stark omvandling.

Utskottet är medvetet om att ett sådant

beredningsarbete torde bli omfattande och även

innebära ekonomiska och organisatoriska

överväganden. Det är därför naturligt att också

överväga frågor om omfattningen av den regionala

produktionen i såväl radio som television och frågan

om SVT bör etablera en nyhetskanal någonstans i

landet utanför huvudstaden, som föreslås i motion

Kr276 (v).

Utskottet avser inte att i detta betänkande ge en

heltäckande bild av vilka frågor som bör belysas i

ett sådant beredningssammanhang. I det följande

(främst i avsnittet Programverksamhet) kommer likväl

några punkter att tas upp beträffande public

service-uppdragets innehåll m.m. med anledning av nu

aktuella motioner. Självfallet finns även andra

angelägna frågor som en parlamentarisk

beredningsgrupp bör ges möjlighet att arbeta med.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

de tre nu aktuella motionsyrkandena.

Fråga om privatisering av programföretag

Frågan om privatisering av några public service-

kanaler behandlas i motion K323 (m). Yrkande 9 i

motionen syftar till att en av SVT:s programkanaler

och två av SR:s programkanaler skall privatiseras.

Motionärerna menar att utrymme härför skapas genom

att public service-kanalerna koncentrerar sin

verksamhet till kvalitet i stället för kvantitet och

dominans.

I samma motion föreslås - med hänvisning till att

de programsändande kanalerna kan köpa

utbildningsprogram från många olika företag - att UR

skall utbjudas till försäljning (yrkande 11).

Förslag liknande de nu aktuella har avstyrkts av

utskottet vid olika tillfällen, senast våren 1997 då

utskottet bl.a. anförde att public service-

verksamheten har ett stort värde även i en tid när

det totala utbudet av radio- och TV-program

mångdubblats. Nästan alla svenska hushåll nås av

SVT:s två kanaler och TV 4. För att i stort sett

hela befolkningen skall kunna ha tillgång till ett

brett programutbud är det, anförde utskottet,

nödvändigt att SVT även i fortsättningen får sända i

två kanaler. På motsvarande sätt är det angeläget

att radiopubliken i hela landet nås av ett brett

utbud genom SR:s sändningar. Ett förverkligande av

motionärernas förslag skulle innebära en väsentlig

minskning av mångfalden i utbudet för en stor del av

befolkningen (bet. 1996/97:KrU8 s.6).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.

Utskottet är inte berett att förorda en ändring av

riksdagens tidigare beslut då det gäller frågan om

privatisering av programföretagen. Motion K323 (m)

yrkandena 9 och 11 avstyrks.

Programverksamhet

Funktionshindrades tillgång till radio och TV, m.m.

I ett antal motionsyrkanden behandlas frågor som rör

funktionshindrades tillgång till radio och TV.

Tillståndsvillkoren för SVT, SR och UR innehåller

en likalydande bestämmelse om att företagen är

skyldiga att beakta funktionshindrades behov. Genom

att utnyttja befintlig och ny teknik skall företagen

under tillståndsperioden öka möjligheterna för

funktionshindrade att ta del av programmen. I fråga

om program om och för funktionshindrade skall de tre

företagen sinsemellan fördela ansvaret för olika

slags insatser (18, 20 resp. 13 §).

Vidare skall de tre företagen enligt bestämmelser i

anslagsvillkoren för resp. företag årligen följa upp

och rapportera hur public service-uppdraget följts

(anslagsvillkoren för år 1999 för SVT, SR resp. UR

p. 20, 15 resp. 14). En första uppföljningsrapport

för år 1997 inlämnades våren 1998 från företagen

till Kulturdepartementet och till Granskningsnämnden

för radio och TV. Syftet med ett sådant

uppföljningsarbete är att skärpa företagens fokus på

hur uppdraget uppfylls och att ge statsmakterna ett

underlag inför förnyade tillståndsvillkor. (Se prop.

1995/96:161 s. 74.) Av anslagsvillkoren framgår även

att SVT, SR och UR sinsemellan skall fördela

ansvaret för olika slags insatser för

funktionshindrade. Eventuella överenskommelser i

frågan skall tillställas Kulturdepartementet och

Granskningsnämnden.

Frågan om SVT:s tillgänglighet för synskadade tas

upp i fem yrkanden.

Förslagen motionerna Kr205 (m), Kr211 (m), Kr251

(c), Kr272 (kd) yrkande 4 och Kr274 (mp) yrkande 49

syftar till att textremsan i textade program skall

läsas upp i en särskild ljudkanal. Enligt

motionärerna bakom motion Kr274 (mp) bör

uppläsningen i en sådan ljudkanal inte göras av en

syntetisk röst.

Utskottet som behandlade liknande motioner under

föregående riksmöte redovisade då bl.a. att en

överenskommelse träffats mellan SVT, SR och UR i

september 1997 om insatser för funktionshindrade. Av

denna framgår att synskadade ställt krav på att

SVT:s utländska program skall göras tillgängliga för

dem. Översättningstexten kan - sägs det i

överenskommelsen - användas för att generera

syntetiskt tal i s.k. talsyntesutrustning, även

benämnd prator. Även text-TV-utbudet kan göras

tillgängligt genom pratorn. Lämplig

mottagarutrustning finns emellertid inte till rimlig

kostnad för enskilda hushåll. SVT har ingående

studerat frågan och fortsätter följa utvecklingen på

området, bl.a. i samarbete inom European

Broadcasting Union (EBU). Av överenskommelsen

framgår vidare att SVT under tillståndsperioden

avser att genomföra realistiska försök med s.k.

syntolkning, vilket innebär att det visuella

skeendet i ett TV-program beskrivs.

Utskottet konstaterar nu liksom under föregående

riksmöte att det ankommer på SVT att som

självständigt företag avgöra om och när

översättningstext skall göras tillgänglig på det

sätt som motionärerna föreslår.

Enligt utskottets uppfattning bör det i

föreberedelsearbetet inför nästa tillståndsperiod

ingående diskuteras hur synskadades tillgång till

TV-programmen kan förbättras. En av

förutsättningarna för ett förnyat sändningstillstånd

för SVT bör enligt utskottets mening vara att kraven

på företaget i detta hänseende höjs ytterligare i

jämförelse med kraven i nu gällande tillstånd.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att SVT inom

kort kommer att inleda digitala sändningar över

marknätet. Den digitala sändningstekniken kommer att

medföra stor överföringskapacitet och möjlighet till

fler programtjänster, något som borde kunna

förbättra situationen för de synskadade.

Utskottet förutsätter att regeringen i

förberedelserna inför kommande tillstånd beaktar vad

utskottet här har anfört. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motionerna Kr205 (m),

Kr211 (m), Kr251 (c), Kr272 (kd) yrkande 4 och Kr274

(mp) yrkande 49.

Frågan om tillgängligheten till TV-program för

hörselskadade i SVT:s och andra TV-kanalers utbud

tas upp i tre motionsyrkanden.

Förslaget i motion Kr270 (s) syftar till att

programtextningen i SVT och TV 4 successivt skall

öka. Liknande syfte har förslaget i motion So212

(fp) (yrkande 3).

Motionärerna bakom motion Kr217 (v) anser att

regeringen vid nästa förhandlingstillfälle med SVT,

TV 4 och övriga kanaler som fått tillstånd att sända

TV-program över det digitala marknätet skall ta upp

frågan om hörselskadades tillgång till TV-utbudet

(yrkande 2).

Utskottet behandlade våren 1997 frågan om textning

av SVT:s program. En utförlig redogörelse för den

programtextning som görs inom företaget återfinns i

betänkande 1996/97:KrU8 (s. 8-9). Redogörelsen visar

att SVT gjort betydande insatser på området. Av

SVT:s public service-upp-följningsrapport för år

1997 framgår att företaget ökade sin programtextning

kraftigt från år 1996 till år 1997, nämligen med

drygt 300 timmar till 2 463 timmar. (Det totala

antalet sändningstimmar uppgick år 1996 till 8 245

timmar och år 1997 till 8 560 timmar.) Utskottet har

inhämtat att SVT:s programtextning ökat ytterligare

till år 1998. Någon precisering av ökningen har inte

kunnat lämnas av företaget.

Av den ovan nämnda överenskommelsen mellan SVT, SR

och UR om programverksamheten om och för

funktionshindrade framgår bl.a. att kunskap om

hörselhandikappades problem och behov då det gäller

ljudkvalitet förmedlas i SVT:s internutbildning och

att ljudkvaliteten bevakas löpande under inspelning

och bearbetning av programmen.

Även då det gäller TV 4 har det från statens sida

ställts krav i nu aktuellt hänseende. Av 5 § i TV

4:s sändningstillstånd framgår att programföretaget

skall göra stora underhållningsprogram och svensk

dramatik tillgängliga för funktionshindrade i minst

samma omfattning som under år 1996. Vidare skall

verksamheten för funktionshindrade under

tillståndsperioden utökas i den mån nya tekniska

förutsättningar gör detta möjligt inom ramen för

oförändrade kostnader.

De tillstånd att sända television med digital

sändningsteknik som regeringen meddelade ett antal

privata programföretag i juni 1998 och som gäller

till utgången av december 2002 har inte förenats med

några villkor om tillgänglighet för

funktionshindrade.

Enligt utskottets uppfattning är det av största

vikt att även frågan om hörselskadades förbättrade

tillgång till public service-TV beaktas i kommande

public service-beredning. Även de möjligheter som

följer med övergången till digitaliserade sändningar

att ge hörselskadade bättre service bör diskuteras i

beredningsarbetet. På samma sätt som när det gäller

synskadades tillgång till SVT:s program bör en

förutsättning för ett förnyat sändningstillstånd för

SVT vara att tillgängligheten för hörselskadade

förbättras ytterligare.

Utskottet konstaterar - då det gäller kraven på

andra programföretag än SVT - att dessas verksamhet

ligger utanför utskottets beredningsområde.

Utskottet inskränker sig därför till att understryka

vikten av att även dessa programföretag verkar för

att göra sina program tillgängliga för personer med

funktionshinder.

Utskottet förutsätter att regeringen i

förberedelserna inför kommande tillstånd beaktar vad

utskottet här har anfört. Motionerna Kr217 (v)

yrkande 2, Kr270 (s) och So212 (fp) yrkande 3

avstyrks därmed.

I en motion, Kr271 (s), behandlas frågan om

handikapporganisationernas informationsmöjlighet i

SVT. Motionen syftar till att SVT:s sändningsvillkor

skall ändras så att handikapporganisationer, i

likhet med vad som nu gäller för myndigheter, får

möjlighet att informera om sin verksamhet t.ex. i

programmet Anslagstavlan.

Enligt sändningsvillkoren skall SVT kostnadsfritt

sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om

en myndighet begär det. SVT skall tillse att

meddelandet ges en lämplig utformning och att det

inte genom sin omfattning eller på annat sätt

inverkar menligt på programverksamheten (19 §).

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt

motionsförslag med liknande innehåll, senast våren

1998 (bet. 1997/98:KrU11). Utskottet ansåg inte att

det var motiverat att under löpande tillståndsperiod

ta initiativ till en vidgning av den krets som har

rätt att kostnadsfritt sända meddelanden i SVT.

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motionen

avstyrks därmed.

Mediets genomslagskraft

Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) får program

med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen

karaktär eller med pornografiska bilder inte sändas

i televisionen under sådan tid och på sådant sätt

att det finns en betydande risk för att barn kan se

programmen, om det inte av särskilda skäl ändå är

försvarligt (6 kap. 2 §). Det anses exempelvis vara

försvarligt att visa våldsskildringar som ingår som

ett led i nyhetsförmedlingen. (Se prop. 1995/96:160

s. 172.)

Enligt radio- och TV-lagen får villkor för

sändningstillstånd avse bl.a. skyldighet att ta

hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft

när det gäller programmens ämnen och utformning samt

tiden för sändning av programmen (3 kap. 2 § första

stycket p. 9). En bestämmelse av denna innebörd

återfinns i SVT:s nu gällande sändningstillstånd (7

§). Enligt sistnämnda paragraf bör SVT ägna stor

uppmärksamhet åt sättet att skildra våld i

nyhetsprogram och andra program som informerar

publiken om det faktiska våld som förekommer.

Enligt anslagsvillkoren skall SVT - som nämnts i

det föregående - årligen följa upp och rapportera

hur public service-uppdraget uppfyllts.

Granskningsnämnden för radio och TV utövar tillsyn

över efterlevnaden av regler för sändningarnas

innehåll.

Våldsskildringsrådet bildades år 1990 som ett led i

arbetet med skadliga våldsskildringar. Rådet arbetar

som en kommitté under Kulturdepartementet och har i

uppgift att verka mot skadliga våldsskildringar

genom information, utbildning och opinionsbildning.

Rådets uppgifter är bl.a. att

- samordna statliga myndigheters åtgärder mot

skadliga våldsskildringar i rörliga bilder,

-

- stödja organisationer och grupper som engagerar

sig i frågorna ,

-

- följa och sprida forskning inom området,

-

- följa marknadsutvecklingen och förmedla kunskap om

medieutbudet,

-

- verka för ökad mediekunskap i skolan,

-

- ta initiativ till projekt,

-

- bekämpa otillåtna våldsskildringar,

-

- utvärdera samhällets insatser.

-

Europeiska unionens (EU) råd har antagit en

rekommendation om skydd av minderåriga och den

mänskliga värdigheten (rek. 98/560/EG).

Rekommendationen syftar till att genom

självreglering inom mediebranscherna stärka skyddet

för minderåriga och den mänskliga värdigheten inom

såväl traditionella audiovisuella medier som nya

elektroniska medier. Med anledning härav har

Våldsskildringsrådet nyligen fått tilläggsdirektiv

(dir. 1998:110). Enligt direktiven skall rådet

- informera berörda branscher om innehållet i

rekommendationen,

-

- följa branschernas självreglerande arbete med de

frågor som rekommendationen omfattar,

-

- fungera som stöd och samtalspartner i frågor som

rör skydd av barn och den mänskliga värdigheten, om

branscherna så önskar,

-

- fortlöpande rapportera till Kulturdepartementet

och Näringsdepartementet om hur branschernas

självregleringsarbete fortskrider.

-

Nordiskt informationscenter för medie- och

kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs

universitet fick år 1996 ett uppdrag, initierat av

Unesco, att etablera ett internationellt

"clearinghouse" (ung. informationscentrum) rörande

barn och medievåld, The Unesco International

Clearinghouse on Children and Violence on the

Screen. För att åstadkomma en fruktbar forskning och

en konstruktiv samhällsdebatt kring barn och

medievåld har det ansetts att det krävs en

organisation för dokumentation och information om

forskningsresultat och pågående forskning till olika

brukargrupper. En övergripande utgångspunkt för

Nordicoms arbete inom detta område är konventionen

om barns rättigheter. Nordicom informerar olika

brukargrupper, forskare, lärare studenter, politiska

beslutsfattare, företrädare för olika

intresseorganisationer, medieföretag etc. om

aktuella forskningsresultat, pågående forskning,

barns tillgång till medier och deras

medieanvändning, medieutbildning, reglering och

självreglering samt olika aktiviteter inom området.

Informationscentret ger ut en årsbok som innehåller

analyserande artiklar, redovisning av pågående

forskning, aktuell litteratur, statistik, översikter

över åtgärder och lagstiftning samt positiva

alternativ till våld. En mer löpande

informationsservice erbjuds genom utgivningen av ett

nyhetsbrev.

I tre motioner behandlas frågor med anknytning till

medievåldet.

I motion Kr272 (kd) understryks behovet av forskning

när det gäller underhållningsvåldets inverkan på

barn och ungdom. Motionärerna anför att det är

viktigt att program med våldsinslag inte visas på

tider då man kan förvänta sig att barn ser på TV.

Varken direkt före eller efter barnprogram bör

våldsinslag få förekomma, menar motionärerna. De

flesta rön tyder på att tittaren på ett eller annat

sätt omedvetet eller medvetet påverkas av

underhållningsvåldet i medierna. För att få ännu mer

kännedom om effekterna av medievåldet är allsidig

forskning nödvändig (yrkande 2).

Utskottet anser att den fråga som motionärerna tar

upp är värd stor uppmärksamhet av forskarsamhället.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är

angeläget att få klarhet i vilka effekter

underhållningsvåldet i medierna har på tittarna. Det

är också angeläget att undersöka om

underhållningsvåld är mindre skadligt än s.k.

nyhetsvåld och om vissa tittare är mer lättpåverkade

än andra. Forskare i hela världen är sysselsatta med

dessa och likartade frågor.

Som nämnts i det föregående följs svensk och

internationell forskning inom området av

Våldsskildringsrådet bl.a. genom konferenser. Genom

sin skriftserie sprider rådet olika former av

information, studier och forskningsresultat och

bidrar på så sätt till samhällsdebatten om

medievåldet. Vid det nordiska informationscentret i

Göteborg har man i sin årsbok ambitionen att

redovisa det samlade vetandet om barn och medievåld

i världen.

Utskottet konstaterar att stora insatser görs från

nu nämnda institutioner för att åstadkomma en

överblick över aktuella forskningsinsatser.

Utskottet anser - med hänvisning även till

forskningens frihet - att det inte är påkallat med

något riksdagens uttalande med anledning av

motionsyrkandet, som således avstyrks.

I motion Kr272 (kd) yrkas att SVT:s årliga

uppföljningsrapport skall följas särskilt noga vad

gäller utvecklingen av program som innehåller

våldsinslag (yrkande 3).

Granskningsnämnden har en viktig roll då det gäller

att granska om SVT levt upp till bestämmelsen om att

hänsyn skall tas till regeln om mediets

genomslagskraft. SVT överlämnade en första rapport

till nämnden våren 1998. I rapporten redovisar SVT

den policy som företaget tillämpar när det gäller

skildringar av såväl det fiktiva våldet som det

verkliga våldet och som innebär följande.

- SVT skall allmänt visa återhållsamhet med grova

våldsskildringar.

-

- Fiktiva grova våldsskildringar utan konstnärligt

eller socialt värde och som riskerar att endast

verka förråande, skall inte visas i SVT:s kanaler.

-

- Om grova våldsskildringar förekommer i

fiktionsprogram skall sändningen förläggas till

tidpunkter då barnpubliken allmänt sett inte tittar

på TV. SVT placerar därför inte fiktionsprogram

innehållande grova våldsskildringar före klockan

21.00. Samma princip gäller trailrar som innehåller

våld.

-

- SVT är skyldigt att spegla det existerande våldet

i samhället i nyhets-, samhälls- och

dokumentärprogram. Det kan ibland innebära att SVT

måste visa bilder som kan verka upprörande på

publiken. Det finns dock tillfällen då sådan

upprördhet är ofrånkomlig för den fulla förståelsen

av vad som skildras. Onödigt närgången och

detaljerad bildjournalistik skall däremot inte

förekomma.

-

- SVT undviker så långt möjligt att placera

nyhetsprogram i anslutning till barnprogram. Om

nyheter ändå måste sändas i anslutning till

barnprogram, t.ex. extrasändning, skall

nyhetsredaktionen visa särskild hänsyn.

-

- I både nyhetsprogram och fiktionsprogram skall,

oavsett sändningstidpunkt, förvarnas i påannons

eller programpresentation om det följande

programmet/inslaget innehåller våldsscener som kan

verka uppskakande på tittarna.

-

I rapporten framgår också att SVT har förbundit sig

att följa de riktlinjer för våldsskildringar som

European Broadcasting Union (EBU) har antagit.

Granskningsnämnden har inte haft något att erinra

mot SVT:s uppföljningsrapport.

Det kan tilläggas att Våldsskildringsrådet nyligen

har publicerat resultatet av en undersökning av hur

mycket våld fem stora TV-kanaler, SVT 1 och 2, TV 3,

TV 4, Kanal 5 samt betalkanalen TV 1000 sänt under

en vecka år 1997. Av undersökningen framgår att

SVT:s kanaler sänder minst tid med våldssekvenser av

de granskade kanalerna och dessutom har minskat

tiden med våldssekvenser, jämfört med ett tidigare

undersökningstillfälle som avsåg en veckas

sändningar under år 1995. Vidare framgår att det

råder tydliga skillnader mellan public service-

kanalerna och de övriga kanalerna när det gäller

skildringar av grovt våld, sändningstider för

våldssekvenser och våldsskildringar i trailrar

(Våldsskildringsrådets rapport nr 21).

Utskottet anser sig kunna konstatera att det

skadliga medievåld som barn och ungdomar möter

framför allt distribueras via kabel- och

satellitkanalerna, medan public service-kanalerna

tycks motsvara det krav som staten ställer på dem i

detta hänseende. Utskottet utgår vidare från att

såväl Granskningsnämnden som regeringen noga följer

SVT:s redovisning av hur public service-uppdraget

uppfyllts då det gäller våldsskildringar.

Motionsyrkandet påkallar därför inte någon

riksdagens åtgärd. Det avstyrks således.

I detta sammanhang behandlas även motion Kr274 (mp),

som tar upp frågan om konsumentens makt i

mediesammanhang. I motionen anförs att det ökade

utbudet av satellitsända kanaler har inneburit att

våldet i TV blir grövre. Motionärerna anser att

Sverige inom EU skall driva frågan om konsumentmakt.

Ett sätt att öka konsumenternas makt vore att stifta

lag om att våldsinslag i filmer skall varudeklareras

(yrkande 46).

Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen tog

ställning till regeringens förslag att genomföra

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG om

ändring i rådets direktiv 89/552/EEG (TV-

direktivet). (Jfr prop. 1997/98:184, bet.

1998/99:KU13, rskr. 1998/99:100.) Beslutet innebär

bl.a. att en bestämmelse införts i radio- och TV-

lagen som gäller program som på olika sätt kan skada

underåriga men som inte innehåller skadliga inslag

av sådant slag att de är totalförbjudna. Sådana

program skall antingen föregås av en varning i ljud

eller innehålla en varning som anges löpande i bild

under hela sändningstiden (6 kap. 2 §). Lagändringen

trädde i kraft den 1 februari 1999.

Av en departementspromemoria, Genomförande av EG:s

TV-direktiv (Ds 1998:21), framgår att EU-

kommissionen enligt TV-direktivet tillsammans med

berörda myndigheter i medlemsländerna skall

undersöka möjliga fördelar och nackdelar med att

genomföra ytterligare åtgärder i syfte att

underlätta föräldrars eller vårdnadshavares kontroll

över vilka program minderåriga får se (artikel 22b.2

i nya TV-direktivet). Bakgrunden till bestämmelsen

är förslag från Europaparlamentet om att det i

direktivet skall tas in regler om att alla program

skall kodas med avseende på skadlighet för

minderåriga och att alla TV-mottagare som

marknadsförs inom EG skall vara försedda med en

teknisk anordning, som gör det möjligt att filtrera

bort program, s.k. V-chip.

Utskottet konstaterar att arbete pågår inom EU för

att motverka medievåldet. Utskottet förutsätter att

regeringens linje i EU-arbetet syftar till att så

långt möjligt skydda konsumenterna, framför allt

barnen, från skadliga våldsinslag i medierna.

Utskottet vill tillägga att ett annat yrkande,

nämligen yrkande 54, i den nu aktuella motionen

berör frågan om begränsning av medievåldet med

hjälp av V-chip. Eftersom yrkandet är av

yttrandefrihetsrättslig art har det remitterats till

konstitutionsutskottet och kommer att beredas där

senare denna vår.

Utskottet anser - med hänvisning till det anförda -

att motion Kr274 (mp) yrkande 46 inte föranleder

någon åtgärd från riksdagens sida. Yrkandet avstyrks

därför.

Språkvård

I två yrkanden i motion Kr227 (kd) behandlas frågor

om språkvård i radio och TV. Motionärerna bakom

motionen anser att ansvarig myndighet, dvs.

Granskningsnämnden för radio och TV, skall följa upp

hur språkvården beaktas i public service-företagen

(yrkande 4). Vidare yrkas att det skall finnas

bestämmelser om språkvård i sändningstillstånden för

kommersiella företag som sänder radio eller TV

(yrkande 3).

Utskottet som behandlade två likartade yrkanden

under föregående riksmöte hänvisar till sitt

betänkande 1997/98:KrU11 s. 12 och 13 för en

utförlig redogörelse för gällande bestämmelser i

radio- och TV-lagen (1996:844), i

sändningstillstånden för SVT, SR, UR och TV 4, i

lokalradiolagen (1993:120) samt i

Granskningsnämndens instruktion (1994:728). I samma

betänkande redovisades även de språkvårdsinsatser

som görs inom de tre public service-företagen.

Då det gäller motionsförslaget i yrkande 4,

nämligen att ansvarig myndighet skall följa upp hur

språkvården beaktas i public service-företagen,

inskränker sig utskottet till att konstatera att

språkvårdsfrågorna skall beaktas inom de tre

företagen samt att det åligger Granskningsnämnden

att följa att företagen lever upp till de villkor

som angetts i sändningstillstånden.

Det kan tilläggas att SVT, SR och UR i mars 1998

lämnade in sina s.k. public service-rapporter första

gången. SVT och SR har i sina rapporter kortfattat

berört språkvårdsverksamheten.

Då det gäller förslaget i motionens yrkande 3,

nämligen att det skall finnas bestämmelser om

språkvård i sändningstillstånden för kommersiella

företag, uttalade utskottet under föregående

riksmöte bl.a. att det är viktigt med språkvård även

i TV 4.

Med hänsyn till frågans vikt förutsatte utskottet

att regeringen - då fråga uppkommer om fortsatt

tillstånd för TV 4 eller nytt tillstånd för annat

kommersiellt företag - överväger om det finns behov

av att komplettera reglerna om mediets

genomslagskraft och om hög kvalitet med en särskild

bestämmelse om språkvård.

Då det gällde frågan om språkvård i den privata

lokalradion hänvisade utskottet till att en särskild

utredare tillsatts med uppdrag att lägga fram

förslag om villkoren för den framtida kommersiella

lokalradion (dir. 1997:138). Utredningsarbetet har

nyligen avslutats och resulterat i betänkandet Den

framtida kommersiella lokalradion (SOU 1999:14).

Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att

regeringen vid den fortsatta beredningen av

villkoren för den privata lokalradion överväger

möjligheten att - med tanke på det särskilda ansvar

som bl.a. journalister och etermedier har för

språkets utveckling - införa bestämmelser om

språkvård.

I sammanhanget finns det anledning att erinra om

att Svenska språknämnden våren 1998 till regeringen

överlämnade ett förslag till handlingsprogram för

att främja svenska språket. Programmet innefattar

bl.a. förslag till mål för svensk språkvård samt

förslag till framtida strategier och konkreta

åtgärder för bevarandet av ett nationellt språk.

Förslaget till handlingsprogram omfattar även

åtgärder inom medieområdet. Bl.a. sägs att

översättningars kvalitet måste säkras, framför allt

i etermedierna, och att det för förlängd koncession

skall krävas fullgod översättningskapacitet av TV-

och radioföretag. Vidare anser Språknämnden att det

bör kunna övervägas om en del av

koncessionsavgifterna för kommersiella

etermediekanaler skall avsättas för en fond för

språklig vidareutbildning av de anställda inom dessa

företag. Koncessionsgivande myndigheter bör också

överväga möjligheten att i högre grad ange kvoter

mellan svenska och nordiska program,

angloamerikanska program och övriga utländska

program. Vidare anser Språknämnden att åtgärder bör

vidtas för att snabbare nå ut till producenter av

texter och etermedieprogram med nya svenska ord för

nya begrepp, som ofta introduceras med sina engelska

benämningar, eller med gamla välkända svenska ord

som ersättare för främmande modeord.

Förslaget till handlingsprogram bereds för

närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill också tillägga att utskottet med

glädje noterat att SVT inrättat ett årligt språkpris

i syfte att främja det talade och skrivna språket

samt stimulera intresset för språkbehandlingen i

televisionen. Priset skall delas ut till medarbetare

vid företaget.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

yrkandena 3 och 4 i motion Kr227 (kd).

Kulturell mångfald

I motion Kr252 (mp) diskuteras begreppen "mångfald"

och "det mångkulturella Sverige", begrepp som

förekommer i public service-företagens

sändningsvillkor. Motionären bakom motionen anför

att det i förarbetena till nuvarande

sändningstillstånd inte nämns att homosexuella som

grupp skulle ha en självständig plats i det

mångkulturella samhället. Vidare framhålls bl.a. att

heterosexualiteten utgör norm i varje kultur som

finns i Sverige och att identifikationsmöjligheten

är av central betydelse för TV-tittaren. Motionären

som saknar program med och för homosexuella yrkar

att begreppen "mångfald" och "det mångkulturella

Sverige" i public service-företagens kommande

sändningstillstånd skall breddas till att inkludera

homosexuella.

Som framgår av motionen är begreppen "mångfald" och

"mångkulturell" centrala i nu gällande

sändningsvillkor för public service-företagen.

Av proposition 1995/96:161 En radio och TV i

allmänhetens tjänst 1997 - 2001 framgår bl.a. att

programföretagen skall sända program av många olika

slag och tillgodose skiftande behov och intressen

hos landets befolkning. Även mindre gruppers

intressen skall i görlig mån tillgodoses vid

tidpunkter då en stor del av befolkningen har

möjlighet att se programmen. Det skall finnas en

mångfald i opinionsbildningen så att

yttrandefriheten och möjligheten att uttrycka sig

konstnärligt på olika sätt ges vida ramar inom

public service-företagen. Vidare skall

programföretagen tillhandahålla program som speglar

det mångkulturella Sverige. Public service-

verksamheten bör t.ex. tjäna en process som gör att

nya etniska grupper inlemmas i det svenska samhället

och ökar deras förutsättningar att delta i samhälls-

och kulturdebatten (prop. 1995/96:161, s. 46, 56 och

57).

Utskottet konstaterar att det ankommer på

programföretagen att själva besluta om programmens

utformning och innehåll. Det finns emellertid -

enligt utskottets uppfattning - inte något som

hindrar företagen att sända program med och för

homosexuella. Enligt utskottets uppfattning bör man

i kommande parlamentariska beredning vara

oförhindrad att ta upp till diskussion frågan om

särskilda program för olika grupper i samhället som

t.ex. de homosexuella. Utskottet är emellertid inte

berett att föreslå att riksdagen skall göra något

särskilt uttalande med anledning av

motionsförslaget. Motionen avstyrks därmed.

Övriga frågor

Frågor om kryptering av SVT:s program m.m.

Av inledningen till detta betänkande framgår att

riksdagen våren 1997 beslutade att TV-sändningar med

digital teknik skall införas i marknätet med

möjlighet för staten att successivt ta ställning

till om och på vilket sätt verksamheten skall

fortsätta (prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y,

bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178). I juni 1998

beslutade regeringen att SVT, UR och TV 4 samt

ytterligare ett antal privata programkanaler skulle

få inleda digitala TV-sändningar i marknätet. Senast

den 1 april 1999 skall programföretagen inleda

sändningarna.

För att kunna ta del av de digitala TV-sändningarna

via marknätet måste TV-tittaren ha en

mottagarutrustning som omvandlar de digitala

signalerna, så att dessa kan tas emot i dagens

analoga TV-apparater. En sådan utrustning brukar

kallas avkodare (alternativt dekoder, digitalbox

eller set top box).

Ett bolag, Senda i Sverige AB (Senda), har bildats

för att bl.a. "paketera" de marksända programmen,

dvs. erbjuda tittaren paket, bestående av program

från en eller flera marksändande programkanaler.

Programföretagen har tillsammans med Senda kommit

överens om att sändningarna i det digitala marknätet

skall krypteras och att sändningarna skall göras

tillgängliga med ett för samtliga företag gemensamt

s.k. accesskort (också benämnt programkort och smart

card) som möjliggör avkryptering och åtkomst av

program och tjänster. Överenskommelsen återfinns i

regeringsbeslut 1998-06-25 bilaga 3.

SVT fick i november 1997 regeringens tillstånd att

inleda sändningar via satellit för att nå

allmänheten i Sverige. I juni 1998 beslutade

regeringen att SVT:s och UR:s digitala

marksändningar även skall sändas till allmänheten i

Sverige via satellit. Beslutet innebär inte någon

skyldighet för de två programföretagen att sända

regionala program över satellit. För att kunna ta

emot dessa satellitsändningar från SVT och UR måste

TV-tittaren ha en parabolantenn - vilket gäller för

all satellitmottagning - samt en

avkodningsutrustning. Vidare krävs även här

programkort för avkryptering. Förhandlingar om

åtkomst m.m. pågår för närvarande mellan SVT och en

tilltänkt kortoperatör.

Främst två kortoperatörer, nämligen Viasat och

Canal Digital, är verksamma på den svenska satellit-

TV-marknaden. Med begreppet kortoperatör avses i

korthet ett företag som tillhandahåller programkort

och därmed tillgång för TV-tittaren till en eller

flera programkanaler. Viasat tillhandahåller analoga

TV-kanaler, medan Canal Digital tillhandahåller både

analoga och digitala satellit-TV-kanaler. De två

företagens motsvarighet då det gäller

markdistribuerad digital-TV är ovan nämnda företag

Senda.

Det bör tilläggas att det för närvarande inte finns

någon avkodningsutrustning (för omvandling av

digitala TV-signaler till analoga TV-mottagare) som

är anpassad till såväl markdistribution som kabel-

eller satellitdistribution.

I sammanhanget bör även nämnas att den som

abonnerar på den satellitsända kanalen SVT Europa

som vänder sig till utlandssvenskar och till

svensktalande i Finland måste ha både en

avkodningsutrustning och ett programkort som

hanteras av kortoperatören Connova i Motala.

Även kabel-TV-verksamheten bör kort beskrivas i

sammanhanget.

Av Digital-TV-utredningens slutbetänkande

Samordning av digital marksänd TV (SOU 1998:17)

framgår följande.

Kabel-TV-utbudet i Sverige består främst av ett

stort antal utländska satellitkanaler. Telia AB är

dominerande kabel-TV-operatör i Sverige med över

hälften av kabel-TV-marknaden. Telia har intentionen

att digitalisera kabel- och telefonnäten för att

till hushållen kunna överföra ett stort antal

varierande tjänster, däribland traditionell

television. Avsikten är att till så många hushåll

som möjligt kunna erbjuda en bredbandskapacitet som

inte bara ger stora möjligheter till enkelriktad

överföring utan även interaktiva tjänster. De

hushåll som är anslutna till Telias kabel-TV-utbud

har tillgång till ett basutbud och till ett

tilläggsutbud av TV-kanaler. För att kunna ta emot

tilläggsutbudet krävs en avkodningsutrustning. Den

första avkodare som Telia valt ger bara möjlighet

att ta emot digitala kabelsändningar och kan inte

kompletteras med någon sidoutrustning som skulle

möjliggöra mottagning av digitala mark- eller

satellitsändningar (s. 40 och 41).

Vidare bör nämnas att riksdagen nyligen har

beslutat om vissa ändringar av radio- och TV-lagen

då det gäller vidaresändningar i kabelnät och den

s.k. must carry-principen. De nya bestämmelserna i 8

kap. 1 § innebär följande. Innehavare av kabelnät är

skyldiga att se till att boende i fastigheter som är

anslutna till anläggningen kan ta emot högst tre

program från de tillståndshavare vars verksamhet

finansieras med TV-avgiftsmedel samt högst ett

program från annan tillståndshavare. En

förutsättning skall vara att programmen sänds med

stöd av ett tillstånd från regeringen som är förenat

med dels krav på opartiskhet och saklighet, dels ett

villkor om mångsidigt programutbud där det skall

ingå nyheter. Enligt övergångsbestämmelse skall

sändningstillstånd fortsätta att gälla för program

som omfattades av sändningsplikt den

1 januari 1998 så länge de nämnda kraven uppfylls

(prop. 1997/98:184, bet. 1998/99:KU13, rskr.

1998/99:100).

I två motionsyrkanden behandlas frågan om kryptering

av de program som SVT skall sända i marknätet.

Motionärerna bakom motion K323 (m) konstaterar att

SVT:s marksända, digitala kanaler kommer att

krypteras och att den som vill se dessa kanaler

måste införskaffa ett programkort från Senda för att

kunna dechiffrera de krypterade kanalerna. För att

kunna se programmen måste TV-tittaren betala dels

TV-licensen (mottagaravgift), dels programkort och

årsavgift för avkrypteringen. Motionärerna motsätter

sig att redan licensbetalda program även skall

avgiftsbeläggas (yrkande 6).

I motion Kr276 (v) motsätter sig motionärerna att

SVT:s program skall krypteras (yrkande 6).

Mottagaravgiften - eller den s.k. TV-licensen - som

enligt lagen (1989:41) om TV-avgift skall betalas av

den som innehar en TV-mottagare administreras av

RIKAB. Influtna medel placeras på det s.k.

rundradiokontot för att finansiera programföretagens

verksamhet, främst programproduktionen.

Som nämnts i det föregående har de marksändande

programföretagen kommit överens om att de digitala

sändningarna skall krypteras och göras tillgängliga

med hjälp av ett programkort. Av SVT:s

anslagsvillkor framgår även att SVT:s sändningar

skall kunna tas emot utan villkor om särskild

betalning. Detta utesluter emellertid inte avgifter

för tillhandahållande och hantering av programkort

(regeringsbeslut 1998-12-17 p. 6).

Enligt utskottets uppfattning är den avgift som

Senda kommer att uppbära för programkort m.m. inte

jämförbar med mottagaravgiften utan bör betraktas

som en avgift för att TV-tittaren skall få tillgång

till den digitala tekniken. Utskottet anser att det

på nuvarande stadium inte är motiverat att uttala

sig om SVT även efter innevarande tillståndsperiod

skall tillåtas att kryptera sina marksända digitala

program och ta ut en avgift för programkort.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd med

anledning av yrkandena, som således avstyrks.

I motion K323 (m) behandlas frågor rörande

satellitdistribution av SVT:s program. Motionärerna

bakom motionen välkomnar att SVT nu får distribuera

sina program via satellit. Det bör - menar de -

införas en möjlighet för samtliga satellitoperatörer

att distribuera SVT:s program. Vidare bör SVT

åläggas att kostnadsfritt tillhandahålla

satellitoperatörerna public service-kanalerna, såväl

analogt som digitalt under förutsättning att

mottagningen kan ske utan kostnad (yrkande 16).

Utskottet vill i sammanhanget redovisa regeringens

olika beslut om bestämmelser för satellitsändning av

SVT:s program m.m.

- I december 1996 beslutade regeringen om

sändningstillstånd för SVT i marknätet för perioden

1997-2001. Tillståndet är förenat med villkoret att

SVT skall använda analog utsändningsteknik. Av

beslutet framgår bl.a. att SVT skall sända till

hela landet, vilket innebär att minst 99,8 % av den

fast bosatta befolkningen skall kunna ta emot

sändningarna. Vidare framgår att regeringens

medgivande skall inhämtas om SVT vill uppfylla

denna skyldighet genom att sända över satellit (2

§). Efter december 1996 har tillståndet

kompletterats och ändrats genom en rad

regeringsbeslut.

-

- I november 1997 medgav regeringen att SVT får

inleda sändningar av television via satellit för

att nå allmänheten i Sverige. (Det angavs inte om

sändningarna skall vara analoga eller digitala.)

Sändningarna får innehålla SVT 1, SVT 2 samt vissa

nya programkanaler.

-

- I juni 1998 beslutade regeringen att komplettera

SVT:s sändningstillstånd med en rätt att sända

vissa programkanaler över vissa delar av landet med

digital teknik i marknätet. Som villkor för

rättigheten att sända i det digitala marknätet

ålades SVT skyldigheten att över satellit sända

följande program, nämligen dels SVT 1, SVT 2 eller

SVT Europa, dels SVT 24 så att de blir möjliga att

ta emot i hela Sverige. Det angavs även att SVT

inte var skyldigt att sända regionala program över

satellit.

-

- I december 1998 utfärdade regeringen beslut om

anslagsvillkor för SVT. Punkten 6 i beslutet, som

refererats i det föregående, återges här i sin

helhet.

-

SVT:s sändningar riktade till Sverige skall vara

tillgängliga för allmänheten utan villkor om

särskild betalning utöver erlagd TV-avgift. Detta

utesluter inte avgifter för tillhandahållande och

hantering av programkort för marksänd digital TV.

Till den del sändningarna görs tillgängliga utanför

Sverige skall verksamheten bära sina egna kostnader.

Utskottet har från SVT inhämtat att

satellitsändningar - vilka når en bra bit utanför

Sveriges gränser - av upphovsrättsliga skäl måste

krypteras. En stor del av Europas befolkning har

nämligen möjlighet att se SVT:s ordinarie sändningar

via satellit. Därmed skulle helsvenska program,

vilka troligen är av mindre intresse för en

europeisk publik, och andra program såsom t.ex.

utländska långfilmer m.m., vilka torde vara av

större intresse för en europeisk publik, nå ut till

ett stort antal människor. Detta i sin tur skulle

innebära ökade krav på ersättning från upphovsmännen

och därmed åsamka SVT avsevärt större

rättighetskostnader än om programmen krypteras. Det

anförda leder fram till att satellitsändningar

riktade till befolkningen i Sverige måste krypteras,

vilket innebär att ett programkort krävs för att

tittaren skall få tillgång till utsändningen.

Utskottet vill inledningsvis uttrycka sin

tillfredsställelse över att åtminstone något av

SVT:s program med hjälp av satellitsändning nu

kommer att kunna nå ut till hela befolkningen, dvs.

även till dem som har dåliga mottagningsförhållanden

för marksänd television.

Utskottet konstaterar att motionsyrkandet består av

två delar.

Den ena delen av yrkandet torde syfta till att de

kortoperatörer som främst vänder sig till den

svenska marknaden skall få distribuera SVT:s program

utan kostnad. Enligt utskottets uppfattning ankommer

det på de berörda företagen, således SVT och

kortoperatörerna, att sinsemellan avtala om vilka

ekonomiska, administrativa m.fl. villkor som skall

gälla, för att SVT skall tillhandahålla sina

programkanaler till kortoperatörerna. Utskottet

anser att denna del av motionsyrkandet inte är en

fråga som riksdagen skall besluta om.

Den andra delen av yrkandet innebär att den TV-

tittare som vill se SVT:s satellitsända kanaler

skall kunna göra detta utan att behöva betala

ytterligare avgifter utöver TV-mottagaravgift. Av

ovan lämnade redovisning framgår att yrkandet i

denna del redan är tillgodosett. Programmen kommer

visserligen av upphovsrättsliga skäl att vara

krypterade, varför det för mottagning krävs ett

programkort. Enligt anslagsvillkoren för SVT får

emellertid avgift utöver mottagaravgift endast tas

ut för marksänd, digital TV. Någon avgift för

tillhandahållande och hantering av programkort kan

således inte tas ut av den TV-tittare inom landet

som endast vill ha tillgång till SVT:s satellitsända

och krypterade kanaler. Det får förutsättas att de

ansvariga för sändningarna informerar allmänheten om

detta.

Det kan tilläggas att kortoperatörer sannolikt

kommer att erbjuda paket med ett varierande antal

programkanaler, däribland SVT:s. Givetvis har

operatörerna rätt att ta betalt för TV-tittarnas

tillgång till de övriga kanalerna utöver SVT:s.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion K323 (m) yrkande 16.

Distribution av public service-företagens program

via Internet

Den tekniska utvecklingen skapar förutsättningar för

en sammansmältning mellan data-, tele- och

mediemarknaderna. Det gäller såväl tjänster som

nätverk, utrustning och aktörer. Redan i dag finns

möjlighet att lyssna på radioprogram och att se

videoinspelade TV-programinslag på dataskärmen via

Internet.

Frågor rörande behovet av, förutsättningarna för

och konsekvenserna av en samordning mellan

lagstiftningen för radio-, TV- och televerksamhet

behandlas för närvarande av Utredningen om

samordning av lagstiftning för radio, TV och

televerksamheten, Konvergensutredningen (KU 97:05).

Utredningen som skall avsluta sitt arbete under

våren 1999 skall bl. a. utreda och bedöma om det

behövs ytterligare lagstiftning för att säkerställa

yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald inom

området för elektroniska informationstjänster samt

för att motverka skadliga konkurrensbegränsningar

(dir. 1997:95).

Som bakgrund till behandlingen av här aktuell

motion återger utskottet följande uppgifter från

Konvergensutredningens hemsida.

Den tekniska utvecklingen medför att traditionellt

olika och urskiljbara tjänstetyper, såsom tele-,

data-, radio- och TV-tjänster kan integreras och

förmedlas genom infrastrukturer som tidigare varit

mer eller mindre tekniskt avgränsade för en viss typ

av tjänst. En grundläggande förutsättning har varit

utvecklingen av digitaltekniken som gjort det

möjligt att hantera och kommunicera olika typer av

information på samma sätt oavsett form (text, ljud

eller bild). Samtidigt har effektiviteten i

distributionssystemen för förmedling av dessa

tjänster ökat: större informationsmängder kan

kommuniceras med mindre krav på utrymme än tidigare.

Det är nu t ex möjligt att sända TV- och

radiotjänster över telenäten, tillhandahålla

teletjänster och interaktiva datatjänster över

kabel-TV-nät och att via etern sända och ta emot

dataprogram och datafiler, t ex i form av videospel

("multimedia data broadcasting").

Internet fungerar som en starkt pådrivande och

sammanbindande kraft i detta sammanhang. Genom

"World Wide Web" (WWW) har man lyckats skapa en

gemensam grundläggande standard för att kommunicera

text, ljud och bild, som kan användas för såväl

"traditionella" telefoni-, data-, TV- och

radiotjänster, som kombinationer därav. Tillsammans

med förhållandevis låga prisbilder, användarvänliga

gränssnitt och lätt tillgänglighet har WWW härigenom

bidragit till en explosionsartad utveckling för

global multimediekommunikation.

Den beskrivna utvecklingen gör att gränserna mellan

de tidigare relativt klart avgränsade data-, tele-

och mediesektorerna blir allt mer otydliga. Detta

brukar också beskrivas som att dessa sektorer

konvergerar (sammansmälter). Konvergens som fenomen

kan beskrivas på olika sätt beroende på vilket

perspektiv som diskuteras, och graden av komplexitet

varierar. Gemensam utgångspunkt är de

förutsättningar som den tekniska utvecklingen medför

och som kort beskrivits ovan.

Motionärerna bakom motion K231 (fp) behandlar frågan

om distribution av public service-företagens program

på Internet. Enligt motionärerna kommer på sikt alla

TV-sändningar att finnas lagrade på Internet, vilket

innebär att ett program som sänts ligger kvar på

nätet. Behovet att passa en speciell tid och att

följa TV-tablåer upphör därmed, menar motionärerna.

När digital TV och radio införs bör public service-

företagen - i nästa sändningstillstånd - åläggas att

lägga ut alla program på Internet. Successivt bör

även SVT:s arkiv göras tillgängligt på nätet, anser

motionärerna (yrkande 17).

Utskottet konstaterar att de tre public service-

företagen, SVT, SR och UR, har omfattande

programinformation på sina hemsidor och i varierande

utsträckning redan i dag lägger ut program och

programinslag på det s.k. nätet. Utskottet har

inhämtat att det för SVT:s del dagligen rör sig om

sammanlagt 15-20 minuter nyheter och 5-10 minuter

kommenterande nyhetsmaterial. SR lägger framför allt

ut nyhetsmaterial, nämligen Ekot och lokala nyheter,

samt invandrarprogram, medan UR lägger ut olika

kursprogram (ljudprogram). De tre företagen använder

sig av s.k. streaming teknik, vilket innebär att

användaren inte kan spara programmen på sin

hårddisk.

Enligt vad utskottet inhämtat har ljudkvaliteten på

sändningarna i hög grad förbättrats på senare tid,

vilket beror på att användarna har tillgång till

"snabbare" modem. Kvaliteten på de rörliga bilderna

är alltjämt låg.

Det förhållandet att det är tekniskt möjligt att

distribuera radio- och TV-program över Internet

innebär emellertid inte att det är en

distributionsform utan komplikationer. Sålunda är

t.ex. nuvarande telefonsystem inte anpassat för att

en stor publik samtidigt skall kunna få tillgång

till programföretagens hela utbud.

Överföringskapaciteten varierar och gör att ca 40-60

personer samtidigt kan vara uppkopplade till något

av de tre programföretagen och se eller lyssna på

utlagda program. Internetdistribution av rörliga

bilder och ljud är således inte ännu något

masskommunikationsmedel. Med den fortsatta

utbyggnaden av kommunikationssystemen kan dock

förutsättningarna för tillgänglighet och kvalitet

komma att förändras.

I sammanhanget kan nämnas att en särskild utredare

för närvarande arbetar med att klarlägga bl.a. hur

staten i samverkan med näringsliv och teleoperatörer

skall kunna uppnå god regional och social täckning

av avancerad informations- och kommunikationsteknisk

infrastruktur (dir. 1998:61).

Utskottet vill slutligen framhålla en annan

väsentlig omständighet, nämligen de kostnader som

följer av rättighetshavarnas krav på ersättning.

Rättighetsaspekten och därmed sammanhängande

kostnader innebär sannolikt att det inte är

ekonomiskt möjligt att som motionärerna föreslagit

göra SVT:s arkiv tillgängligt på nätet.

Utskottet anser att det är naturligt att frågan om

public service-företagens program skall distribueras

över Internet behandlas i beredningsarbetet inför

nästa tillståndsperiod för public service-företagen.

I ett sådant beredningsarbete bör självfallet

tekniska, ekonomiska och juridiska aspekter på

programdistributionen belysas. Enligt utskottets

uppfattning är det emellertid inte motiverat att

riksdagen skall ta något initiativ med anledning av

motionsyrkandet, som således avstyrks.

Nordiska TV-sändningar

Förslaget i motion Kr274 (mp) syftar till att den

svenska TV-publiken skall få tillgång till nordiska

TV-sändningar via kabelnätssändningar. Som ett led i

strävan att knyta de nordiska länderna närmare

varandra borde norsk, dansk och finsk TV ingå i

kabel-TV-företagens svenska basutbud (yrkande 48).

En särskild utredare (Ku 1996:02) har haft

regeringens uppdrag att bedöma hur stor efterfrågan

är på norska TV-sändningar bland svenska kabelbolag

och TV-tittare samt redovisa förutsättningarna för

utökade sådana sändningar i svenska kabelnät (dir.

1996:53). Utredaren har i betänkandet Grannlands-TV

i kabelnät (SOU 1997:68) föreslagit en ändring av

radio- och TV-lagen (1996:844) som innebär att

kabelföretagen åläggs att erbjuda kunderna en public

service-kanal från vardera Norge och Danmark.

Distributören skall enligt förslaget ha rätt att vid

ett eventuellt abonnemang ta ut en skälig avgift

(must offer-principen). Betänkandet bereds inom

Regeringskansliet.

Utskottet anser att beredningen inte bör

föregripas.

Utskottet vill i sammanhanget tillägga följande.

Den digitala tekniken innebär att möjligheterna att

distribuera TV-program förändras, vilket utskottet

har berört i det föregående vid upprepade

tillfällen. Public service-företagen i Norden har

gemensamt med de kommersiella TV-bolagen och

kortoperatörer startat ett samarbete, kallat Nordig,

som bl.a. syftar till att etablera en öppen standard

för mottagning av digitala signaler. En annan

uppgift för Nordig är att påverka leverantörer av

utrustning att besluta om en gemensam standard för

avkodningsutrustning, vilket möjliggör för de

nordiska tittarna att ta del av sändningarna i

samtliga distributionsformer.

Utskottet har inhämtat att diskussioner pågår

mellan public service-företagen i Danmark, Finland,

Island, Norge och Sverige och kortoperatören Canal

Digital om att skapa ett paket av grannlandskanaler

kompletterat med några public service-kanaler.

Med grannlandskanal avses här ett urval program

från de olika ländernas public service-företag.

Sannolikt kommer ett sådant paket att kunna erbjudas

parabolinnehavare redan under år 1999 för s.k.

individuell mottagning. För att få tillgång till

programmen krävs att TV-tittaren - förutom

parabolantenn - har en avkodningsutrustning och ett

programkort.

Frågan om ett nordiskt TV-samarbete har utretts och

diskuterats med varierande intensitet under mer än

fyra decennier. Det är därför glädjande att den

svenska TV-publiken nu tycks kunna få en möjlighet

att tillägna sig övriga nordiska länders

programutbud.

I sammanhanget bör tilläggas dels att vissa

nordiska programkanaler finns att tillgå via Canal

Digitals utbud, dels att utbyte av TV-sändningar

mellan Finland och Sverige äger rum sedan år 1986.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

yrkandet.

TV-reklam

Av radio- och TV-lagen framgår att TV-reklam inte

får syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn

under tolv år, att det i TV-reklam inte får uppträda

personer eller figurer som spelar en framträdande

roll i program som huvudsakligen vänder sig till

barn under tolv år (7 kap. 4 §). Vidare får reklam

inte förekomma omedelbart före eller efter ett TV-

program eller en del av ett TV-program som

huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år

(7 kap. 7 §).

SVT, SR och UR får inte sända reklam. Förbudet

omfattar inte sponsringsmeddelanden, reklam för egen

programverksamhet, utbildningsmaterial eller andra

liknande produkter med direkt anknytning till

programmen.

Särskilda regler gäller för sponsring. En utförlig

redovisning för bakgrunden till dessa finns i

utskottets betänkande 1995/96:KrU12 s. 29. I korthet

kan nämnas att huvudregeln är att programföretagen

inte får sända sådana sponsrade program där

sponsorsbidraget tillfallit SVT, SR och UR direkt

eller medfört att företagens kostnader påtagligt har

minskat. Sponsring får emellertid förekomma "av

program som innebär utsändning av en allmän

sammankomst eller offentlig tillställning där SVT/SR

är arrangör, under förutsättning att det är ett

arrangemang inom ramen för ett åtagande gentemot

Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett arrangemang

av liknande betydelse samt att programmet

direktsänds till flera länder". Ett exempel på

sådana arrangemang som avses är den internationella

melodifestivalen, vilken torde vara svår att

genomföra för SVT och SR utan extra ekonomiska

intäkter. Slutligen får SVT ta emot sponsorsmedel

för sändningar i samband med sportevenemang.

Förslaget i motion Kr274 (mp) syftar till att SVT:s

och SR:s verksamhet inte skall finansieras genom

reklamintäkter. Vidare anför motionärerna att de

anser att det är en självklarhet att reklam riktad

till barn under tolv år även fortsättningsvis skall

vara förbjuden och att Granskningsnämnden måste ges

tillräckliga resurser för att följa upp radio- och

TV-lagen (yrkande 55).

Utskottet konstaterar att SVT och SR inte får sända

reklam, dock med de inskränkningar i förbudet som

angetts i inledningen till detta avsnitt. Vidare

konstaterar utskottet att reklam riktad till barn

under tolv år inte får förekomma vare sig i public

service-kanalerna eller i andra programkanaler under

svensk jurisdiktion.

Det ankommer på Granskningsnämnden att följa i vad

mån public service-företagens verksamhet är förenlig

med sändningstillstånden. Utskottet har noterat att

nämnden i december 1997 behandlade ett ärende om

reklaminslag i ett av SVT:s barnprogram. Nämnden

fann att inslaget var att betrakta som reklam och

därför inte var förenligt med SVT:s

sändningstillstånd. Granskningsnämnden har även

överlämnat ärendet till Konsumentombudsmannen som

funnit att reklaminslaget måste anses vara riktat

till barn under 12 år och att inslaget därför

strider mot radiolagens bestämmelser. SVT har

medgivit att inslaget utgör en överträdelse av

barnreklamförbudet i radio- och TV-lagen och

samtidigt utfäst att förfarandet inte skall upprepas

i efterföljande produktioner (KO:s beslut, dnr

97/K3774).

Utskottet vill tillägga att frågor rörande

Granskningsnämndens resurser inte bereds inom

kulturutskottet. Utskottet inskränker sig därför

till att konstatera att det ankommer på regeringen

att i budgetarbetet göra en samlad bedömning av

resursfördelningen inom hela statsbudgeten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

Kanal för direktsända debatter

Motionärerna bakom motion Kr274 (mp) anser att nya

vägar måste prövas för att återuppväcka det allmänna

intresset för politik och demokrati. Motionärerna

erinrar om att UR framfört ett förslag om att

inrätta en TV-kanal med direktsändning från

regionala politiska debatter samt från debatter i

riksdagen, EU-parlamentet etc. Motionärerna, som

framhåller att erfarenheterna från C-Span-kanalen i

USA är mycket goda, föreslår att regeringen skall

lämna förslag till hur en sådan kanal kan

förverkligas (yrkande 50).

Även i motion K231 (fp) föreslås att en särskild

TV-kanal med C-Span som förebild skall sända från

riksdagen och andra politiska församlingar (yrkande

18).

UR ansökte under hösten 1996 hos regeringen om att

få starta en politisk kanal, benämnd UR-Arena.

Distansutbildningskommittén (U 1995:07) yttrade sig

i ärendet och avstyrkte UR:s begäran. Regeringen

beslutade därefter att inte vidta någon åtgärd med

anledning av förslaget. (Se prop. 1996/97:67

Digitala TV-sändningar s. 35.) Utskottet har vid

olika tillfällen, senast våren 1998, avstyrkt

motionsförslag liknande de nu aktuella med

hänvisning till att det inte fanns något skäl att

ompröva regeringens beslut (bet. 1997/98:KrU11 s.

18)

Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen har

beslutat att förlänga UR:s sändningstillstånd till

utgången av år 2001. Enligt utskottets uppfattning

är det för tidigt att nu ha någon bestämd

uppfattning om UR:s uppdrag efter år 2001 och om

lämpligheten att i UR:s regi inrätta en sådan

särskild kanal som nämns i motionen. Det är

naturligt att utgå från att frågan kommer att

aktualiseras i beredningsarbetet inför public

service-företagens kommande tillståndsperiod.

Utskottet erinrar vidare om att sändningar från

politiska arenor förekommer redan i dag. Utskottet

har i sitt betänkande 1998/99:KrU1 redovisat den

verksamhet som bedrivs på vissa större orter i

landet av den allmännyttiga ideella föreningen Öppna

kanaler i Sverige och som bl.a. innebär ett

samarbete med riksdagen om att direktsända

riksdagsdebatter (bet. s. 69). Det bör i

sammanhanget nämnas att även public service-

kanalerna och närradion sänder vissa debatter från

riksdagen och andra politiska församlingar. Vidare

bör nämnas att den som önskar inrätta en marksänd

kanal av det slag som nämns i motionen har möjlighet

att ansöka om sändningstillstånd hos regeringen.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet

att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd

med anledning av motionsyrkandena, som således

avstyrks.

En folkbildningskanal i UR:s regi

I motion Kr276 (v) föreslås att en

folkbildningskanal skall etableras i UR:s regi när

de tekniska förutsättningarna finns (yrk. 7).

Utskottet är - som nämnts i det föregående - inte

berett att uttala sig om UR:s uppdrag efter år 2001.

I beredningsarbetet om public service-företagens

uppdrag efter år 2001 bör - enligt utskottets

uppfattning - givetvis möjligheten finnas att

överväga även frågan om en folkbildningskanal skall

etableras.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att

Kunskaps-TV i Sverige AB inom kort etablerar en

särskild utbildningskanal. Företaget är ett av de

programföretag som erhållit regeringens tillstånd

att starta digital marksänd TV senast den 1 april

1999.

Utskottet anser att yrkandet inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande det framtida public

service-uppdragets innehåll

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr256 yrkande 3,

1998/99:

Kr276 yrkande 8 och 1998/99:K323 yrkande 8,

res. 1 (m)

res. 2 (v)

2. beträffande privatisering av

programföretagen

att riksdagen avslår motion 1998/99:K323 yrkandena 9 och 11,

res. 3 (m)

3. beträffande SVT:s tillgänglighet för

synskadade

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr205,

1998/99:Kr211, 1998/99:Kr251, 1998/99:Kr272

yrkande 4 och 1998/99:Kr274 yrkande 49,

4. beträffande tillgängligheten till TV-

program för hörselskadade

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr217 yrkande 2,

1998/99:Kr270 och 1998/99:So212 yrkande 3,

5. beträffande handikapporganisationernas

informationsmöjlighet i SVT

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr271,

6. beträffande behovet av forskning om

underhållningsvåld

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr272 yrkande 2,

res. 4 (kd)

7. beträffande program som innehåller

våldsinslag

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr272 yrkande 3,

res. 5 (kd)

8. beträffande konsumentens makt i

mediesammanhang

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 46,

res. 6 (mp)

9. beträffande språkvård i radio och TV

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr227 yrkandena 3 och 4,

res. 7 (kd)

res. 8 (m) - motiv.

10. beträffande kulturell mångfald

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr252,

11. beträffande kryptering av de program

som SVT skall sända i marknätet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr276 yrkande 6 och

1998/99:K323 yrkande 6,

res. 9 (m, kd, c, fp)

12. beträffande satellitdistribution av

SVT:s program

att riksdagen avslår motion 1998/99:K323 yrkande 16,

res. 10 (m)

13. beträffande distribution av public

service-företagens program via Internet

att riksdagen avslår motion 1998/99:K231 yrkande 17,

14. beträffande nordiska TV-sändningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 48,

15. beträffande TV-reklam

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 55,

16. beträffande kanal för direktsända

debatter

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr274 yrkande 50 och

1998/99:K231 yrkande 18,

17. beträffande en folkbildningskanal i

UR:s regi

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr276 yrkande 7.

res. 11 (v)

Stockholm den 16 februari 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Gunnar Hökmark

(m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart

Kollmats (fp) och Gunilla Tjernberg (kd).

Reservationer

1. Det framtida public service-uppdragets

innehåll (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Gunnar Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Det framtida public service-uppdragets

innehåll som börjar med "Då det gäller" och slutar

med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande

lydelse:

Då det gäller förslagen i motionerna Kr256 (m)

yrkande 3 och K323 (m) yrkande 8 anser utskottet - i

likhet med motionärerna - att det framtida public

service-uppdraget skall bygga på en inriktning där

public service-verksamheten ses som en del av det

samlade programutbud som publiken i dag möter. Denna

inriktning står i en klar motsatsställning till

dagens situation, som har sina rötter i en

mediemiljö då public service-program var det enda

publiken kunde ta del av.

För att värna yttrandefrihetens och tryckfrihetens

principer är det enligt utskottets uppfattning

viktigt att hålla fast vid vad som är statens

grundläggande uppgifter i den nya mediemiljön,

nämligen att erbjuda program som publiken annars

inte möter samt en produktion och ett skapande som

vitaliserar det nationella kulturlivet. I detta

ligger också en viktig uppgift att värna om det

svenska språket.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

uppdraget för public service-verksamheten inte

utformas i syfte att dominera programutbudet

gentemot publiken. I stället bör public service-

uppdragets syfte vara att tillföra publiken ett

utbud av program som den annars inte kan få tillgång

till. Därigenom möjliggörs att en statligt

kontrollerad medieverksamhet inte kommer i konflikt

med yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer.

Inför en ny tillståndsperiod bör det ställas krav

på en utveckling av public service-uppdraget mot

ökad kvalitet och fördjupning. Programverksamheten

bör ställas i relation till det samlade programutbud

som publiken möter i dag. Public service-företagen

bör i sin programverksamhet vända sig till hela

svenska folket med en inriktning mot kvalitet och

fördjupning. De bör vara institutioner som slår vakt

om svenska språket och som skapar nya och större

förutsättningar för svensk produktion och kulturellt

skapande. Samhällsdebatt och långsiktiga perspektiv

bör prägla den allmänna samhällsbevakningen.

Nyhetsförmedlingen skall stå i en redaktionellt fri

och oberoende ställning i konkurrens med tidningar

och andra mediers nyhetsförmedling. Verksamheten

inom SR och SVT bör syfta till att bli en nyskapande

kraft i det svenska kultursamhället. Företagen bör

spegla skeenden i hela landet. Programproduktionen

bör till betydande del ske utanför företaget och

utanför Stockholmsområdet. Syn- och hörselskadade

skall i verksamheten finna program som de kan ta del

av. Förmedlingen av det svenska språket skall stå i

centrum för de program som riktar sig till språkliga

minoritetsgrupper. I en mediemiljö som präglas av

allt fler utländska kanaler kommer

minoritetsspråksuppgiften gradvis att övertas av nya

kanaler och stationer. Även framgent skall public

service-verksamheten ha ett särskilt ansvar för

samiskan och tornedalsfinskan.

Här angivna inriktning ställer krav på ett public

service-uppdrag som understryker programföretagens

roll som samhälleliga kulturinstitutioner.

Företagens framtida legitimitet i publikens ögon

bygger på att de har en egen identitet i den moderna

mediemiljön. Att t.ex. ge public service-företagen

förtur att sända vissa idrottsevenemang är inte

förenligt med denna roll.

Det nya public service-uppdraget förutsätter enligt

utskottets mening en koncentration av resurserna för

att kunna uppfyllas. Ett public service-uppdrag som

understryker verksamhetens roll i samhällslivet ger

anledning att inför kommande tillstånd pröva frågan

om dagens licensfinansiering skall ersättas med

skattefinansiering.

Beträffande förslaget - - - (= utskottet 35 rader) -

- - arbeta med.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motionerna Kr256 (m) yrkande 3 och K323

(m) yrkande 8 och med avslag på motion Kr276 (v)

yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande det framtida public service-

uppdragets innehåll

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr256 yrkande

3 och 1998/99:K323 yrkande 8 och med avslag på

motion 1998/99:Kr276 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Det framtida public service-uppdragets

innehåll (mom. 1)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Det framtida public service-uppdragets

innehåll som börjar med "Utskottet är" och slutar

med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande

lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr276 (v)

anser utskottet att det är angeläget att

Stockholmsdominansen i de rikstäckande kanalerna

bryts särskilt då det gäller nyhetsförmedlingen och

kulturutbudet. Resurser bör därför i enlighet med

detta synsätt tillföras TV-distrikten. Även frågan

om att etablera en nyhetskanal utanför

Stockholmsregionen bör diskuteras inför nästa

tillståndsperiod. Vad utskottet här - med anledning

av motion Kr276 (v) - anfört bör vara en

utgångspunkt för beredningsarbetet inför public

service-kanalernas kommande tillståndsperiod.

Utskottet avser inte - - - (= utskottet sex rader) -

- - att arbeta med.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr276 (v) yrkande 8 och med

avslag på motionerna Kr256 (m) yrkande 3 och K323

(m) yrkande 8 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande det framtida public service-

uppdragets innehåll

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr276 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1998/99:Kr256

yrkande 3 och 1998/99:K323 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Privatisering av programföretagen

(mom. 2)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Gunnar Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Fråga om privatisering av programföretag

som börjar med "Förslag liknande" och slutar med "11

avstyrks" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion K323 (m)

anser utskottet att en av utgångspunkterna för det

framtida public service-uppdraget skall vara

kvalitet i stället för kvantitet. En annan

utgångspunkt bör vara att SVT och SR inte genom sin

särställning och licensfinansiering skall tillåtas

dominera programutbudet gentemot publiken. Mot denna

bakgrund bör det bli möjligt att privatisera en av

SVT:s kanaler och två av SR:s kanaler.

Vidare erinrar utskottet om att UR inte har någon

egen programkanal utan sänder sina program i SVT:s

och SR:s programkanaler. UR:s ställning som public

service-företag innebär en osund konkurrens på den

svenska utbildningsmarknaden och gentemot de

medieföretag som verkar inom detta område. SVT och

SR har möjlighet att köpa utbildningsprogram från

många olika företag, vilket innebär tävlan och

nytänkande som visat sig vara nyttigt på många andra

områden. Utskottet har därför i likhet med

motionärerna bakom motion K323 (m) funnit att även

UR bör utbjudas till försäljning.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion K323 (m) yrkandena 9 och 11 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande privatisering av

programföretagen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K323 yrkandena 9

och 11 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Behovet av forskning om

underhållningsvåld (mom. 6)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Mediets genomslagskraft som börjar med

"Utskottet anser att" och slutar med "således

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den fråga som tas upp i motion

Kr272 (kd) är värd stor uppmärksamhet av

forskarsamhället. I likhet med motionärerna bakom

motionen anser utskottet att det är angeläget att få

klarhet i vilka effekter underhållningsvåldet i

medierna har på tittarna. De flesta rön tyder på att

tittarna på ett eller annat sätt - omedvetet eller

medvetet - påverkas av olika typer av våld i

medierna. Det är också angeläget att forskningen kan

visa på vilket sätt tittarna - framför allt barnen

och ungdomarna - påverkas. Utskottet anser således

att insatser bör göras från statens sida för att

främja sådan forskning som syftar till att vi får

större kännedom om effekterna av medievåldet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr272 (kd) yrkande 2 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande behovet av forskning om

underhållningsvåld

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Program som innehåller våldsinslag

(mom. 7)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Mediets genomslagskraft som börjar med

"Utskottet anser sig" och slutar med "avstyrks

således" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom

motion Kr272 (kd) att Granskningsnämnden och

regeringen särskilt noga skall följa SVT:s

redovisning av hur företaget uppfyllt sitt public

service-uppdrag då det gäller program och

programinslag med våldsinslag.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr272 (kd) yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande program som innehåller

våldsinslag

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Konsumentens makt i mediesammanhang

(mom. 8)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Mediets genomslagskraft som börjar med "Av

en" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom

motion Kr274 (mp) att det är nödvändigt att Sverige

på olika sätt inom EU verkar för att öka

konsumentens makt i mediesammanhang i syfte att

motverka det tilltagande och allt grövre

medievåldet. Därvid bör regeringen - som framhålls i

motionen - överväga möjligheten att införa en lag

som innebär att våldsinslag i filmer skall

varudeklareras.

Utskottet vill i sammanhanget även erinra om att

det av en departementspromemoria, Genomförande av

EG:s TV-direktiv (Ds 1998:21), framgår att EU-

kommissionen enligt TV-direktivet tillsammans med

berörda myndigheter i medlemsländerna skall

undersöka möjliga fördelar och nackdelar med att

genomföra ytterligare åtgärder i syfte att

underlätta föräldrars eller vårdnadshavares kontroll

över vilka program minderåriga får se (artikel 22b.2

i nya TV-direktivet). Bakgrunden till bestämmelsen

är förslag från Europaparlamentet om att det i

direktivet skall tas in regler om att alla program

skall kodas med avseende på skadlighet för

minderåriga och att alla TV-mottagare som

marknadsförs inom EG skall vara försedda med en

teknisk anordning, som gör det möjligt att filtrera

bort program, s.k. V-chip.

Möjligheten att införa s.k. V-chip är en fråga som

på grund av sin yttrandefrihetsrättsliga karaktär

ingår i konstitutionsutskottets beredningsområde.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr274 (mp) yrkande 46 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande konsumentens makt i

mediesammanhang

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 46

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Språkvård i radio och TV (mom. 9)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Språkvård som börjar med "Då det gäller

motionsförslaget" och slutar med "Kr227 (kd)" bort

ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom yrkande 4 i motion

Kr227 (kd) anser utskottet att Granskningsnämnden

för radio och TV skall göra en uppföljning av hur

språkvården beaktas i den verksamhet som public

service-företagen bedriver.

Utskottet delar också den uppfattning som ligger

till grund för yrkande 3 i samma motion, Kr227 (kd),

nämligen att det är viktigt med språkvård även i

kommersiella radio- och TV-kanaler. Med hänsyn till

frågans vikt anser utskottet att regeringen - då

fråga uppkommer om fortsatt sändningstillstånd för

TV 4 eller nytt sändningstillstånd för annat

kommersiellt TV-företag - bör komplettera reglerna

om mediets genomslagskraft och hög kvalitet med en

särskild bestämmelse om språkvård.

Vidare bör regeringen - med tanke på det särskilda

ansvar som bl.a. journalister och etermedier har för

språkets utveckling - vid den fortsatta beredningen

av villkoren för den privata lokalradion förelägga

riksdagen förslag som innebär att svenska språket

skall främjas och vårdas i den privata lokalradion.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr227 (kd) yrkandena 3 och 4 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande språkvård i radio och TV

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr227 yrkandena 3

och 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Språkvård i radio och TV (mom. 9,

motiveringen)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Gunnar Hökmark (alla m) anser att den del av

utskottets yttrande under rubriken Språkvård som

börjar med "Med hänsyn" och slutar med "om

språkvård" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning ankommer det på de

enskilda kommersiella programföretagen att själva -

inom ramen för den publicistiska friheten - avgöra

hur svenska språket skall vårdas. Det är således

inte motiverat att riksdagen tar något initiativ i

denna fråga.

Utskottet vill emellertid understryka det ansvar

för det svenska språket som public service-företagen

har genom sitt uppdrag. Företagens ansvar för en god

språkvård bör bl.a. syfta till att genom kvalitet

och vitalitet i kulturskapande vara ett föredöme som

bidrar till en god utveckling av det svenska språket

i svenskt samhälls- och kulturliv.

9. Kryptering av de program som SVT skall

sända i marknätet (mom. 11)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Gunnar Hökmark

(m), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och

Gunilla Tjernberg (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Frågor om kryptering av SVT:s program m.m.

som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med

"således avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera den modell som

regeringen beslutat skall gälla, när SVT:s digitala

sändningar i marknätet inleds, och som innebär att

TV-tittare som önskar se på SVT:s program tvingas

betala en extra avgift härför. Det är uppenbart att

den avgift som här avses gäller själva mottagandet

av licensfinansierade program som tittaren härigenom

redan betalat för och inte tillgången till den

digitala tekniken som sådan. Utskottet hävdar

bestämt att den som har betalat sin mottagaravgift

inte skall drabbas av ytterligare kostnader för att

få tillgång till SVT:s programutbud. Den bestämmelse

i SVT:s anslagsvillkor som medger att SVT får ta ut

avgifter för tillhandahållande och hantering av

programkort för marksänd digital TV bör därför

omgående upphöra att gälla.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motionerna Kr276 (v) yrkande 6 och K323

(m) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande kryptering av de program som

SVT skall sända i marknätet

att riksdagen med bifall till motionerna

1998/99:Kr276 yrkande 6 och 1998/99:K323

yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

10. Satellitdistribution av SVT:s program

(mom. 12)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Gunnar Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Frågor om kryptering av SVT:s program m.m.

som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar

med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att motionsyrkandet består av

två delar. Den ena delen syftar på att de

kortoperatörer som främst vänder sig till den

svenska marknaden skall få distribuera SVT:s program

utan kostnad. Utskottet anser i likhet med

motionärerna att de kortoperatörer som i sina

programpaket önskar erbjuda allmänheten SVT:s

analoga eller digitala satellitsändningar skall

kunna få tillgång till dessa utan särskild kostnad.

Den andra delen - - - (= utskottet 15 rader) - - -

utöver SVT:s.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion K323 (m) yrkande 16 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande satellitdistribution av SVT:s

program

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K323 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. En folkbildningskanal i UR:s regi

(mom. 17)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken En folkbildningskanal i UR:s regi som

börjar med "Utskottet är" och slutar med "avstyrks

således" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr276 (v)

anser utskottet att en särskild folkbildningskanal

skall etableras i UR:s regi när de tekniska

förutsättningarna finns. En sådan kanal skulle kunna

utgöra en moderkanal för den s.k. public access-

verksamheten, dvs. svara för föreningslivets och

skolans produktioner samt distribution av

minoritetsprogram av olika slag.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr276 (v) yrkande 7 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande en folkbildningskanal i UR:s

regi

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr276 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.