Bet. 1998/99:KrU4

Kulturutskottets betänkande

1998/99:KRU04

Arkiv

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1998/99

KrU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet sex motioner från

allmänna motionstiden år 1998 som avser arkivfrågor.

I ett motionsyrkande vill motionären att riksdagen

skall uttala sig för behovet av ett landsarkiv i

Växjö.

Två av motionerna behandlar frågan om vikten av

fasta statliga anslag till verksamheten vid Svensk

arkivinformation i Ramsele (SVAR).

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att

SVAR:s produkter och tjänster behöver kompletteras

med den digitala tekniken.

I en motion efterfrågas ett närmare samarbete i

arkivfrågor mellan staten - genom Riksarkivet - och

näringslivet.

Utskottet anför med anledning av ett motionsyrkande

att det är motiverat att formerna för och

omfattningen av en utredning av arkivverksamheten

övervägs. Utskottet utgår från att regeringen i

beredningsarbetet inför budgetpropositionen för år

2000 gör en bedömning av Riksdagens revisorers

förslag i frågan och av tre nyligen avslutade

utredningsuppdrag och att regeringen för riksdagen

redovisar sin syn på en kommande, mera omfattande

utvärdering och utredning.

Utskottet avstyrker enhälligt samtliga motioner.

Motionerna

1998/99:Kr210 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning om en

mera stabil finansiering av Byrån för Svensk

arkivinformations verksamhet.

1998/99:Kr242 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

digitalisering av SVAR:s arkivmaterial.

1998/99:Kr243 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett ökat fast

statligt anslag till SVAR i Ramsele.

1998/99:Kr263 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett landsarkiv

i Växjö.

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett närmare

samarbete med näringslivet i arkivfrågor,

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

28. att riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts uppdrar åt regeringen att tillsätta en

utredning för att se över arkivväsendet, dess

resursutnyttjande, dess lokalisering och möjligheter

i en ny informationsteknisk tid, där målet bör vara

att nya grupper skall använda arkiven.

Utskottet

Inledning

Vid riksmötet 1989/90 antog riksdagen en arkivlag

(prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr.

1989/90:307). I lagen (1990:782), som trädde i kraft

den 1 juli 1991, finns regler om statliga och

kommunala myndigheters arkiv. Lagen innehåller

bestämmelser om vad som ingår i en myndighets arkiv,

om vården av arkivet och om gallring av arkiv. Det

slås fast att myndigheters arkiv är en del av det

nationella kulturarvet. Myndigheternas arkiv skall

bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de

tillgodoser rätten att ta del av allmänna

handlingar, behovet av information för

rättsskipningen och förvaltningen samt forskningens

behov (3 §). I lagen anges också att det skall

finnas arkivmyndigheter för tillsynen av

myndigheternas arkivvård (7 §). Regeringen bestämmer

vilka arkivmyndigheter som skall finnas för

tillsynen av de statliga myndigheterna, medan

kommunstyrelse och landstingsstyrelse är

arkivmyndighet i kommun och landsting om inte

kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige har

utsett någon annan nämnd eller styrelse till

arkivmyndighet (8 §).

Även enskilda arkiv tillhör kulturarvet men faller

utanför arkivlagens tillämpningsområde.

Vid riksmötet 1996/97 godkände riksdagen vad

regeringen uttalat om de övergripande målen för det

statliga arkivväsendet. Beslutet innebar att den

statliga arkivpolitiken som den anges i 3 §

arkivlagen skulle ligga fast (prop. 1996/97:1, bet.

1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Med utgångspunkt i de övergripande målen har

regeringen ställt upp fyra verksamhetsmål för

Riksarkivet och landsarkiven, nämligen att arbeta

för en god arkivhantering, att bevara och vårda

arkivmaterial, att tillgängliggöra arkiven samt att

bygga upp kunskap inom arkivväsendet.

Inom Riksarkivet skall enligt instruktion för

Riksarkivet och landsarkiven (1995:679) finnas

Krigsarkivet och en enhet för svensk

arkivinformation (vilken benämns Svensk

arkivinformation i Ramsele, SVAR) samt i övrigt det

antal enheter som riksarkivarien bestämmer (13 §).

Hos Riksarkivet finns vidare en nämnd för enskilda

arkiv (14 §). Under Riksarkivet som centralmyndighet

finns sju landsarkiv, nämligen i Uppsala, Vadstena,

Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund (29

§). Landsarkivs uppgifter fullgörs i Stockholms län

av Stockholms stadsarkiv och i Värmlands län av

Värmlandsarkiv i Karlstad.

Nytt landsarkiv

I motion Kr263 (c) vill motionären att riksdagen

skall uttala sig för behovet av ett landsarkiv i

Växjö.

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt

motionsyrkanden om etablering av nya landsarkiv och

därvid hänvisat till Riksarkivets ansvar som

sektorsmyndighet för planeringen av en eventuell

utbyggnad av landsarkivorganisationen (senast i bet.

1997/98:KrU12). Utskottet vidhåller denna

uppfattning och avstyrker motion Kr263 (c).

Frågor rörande Svensk arkivinformation i

Ramsele, SVAR

I motionerna Kr210 (m) och Kr243 (s) betonas vikten

av fasta statliga anslag till SVAR:s verksamhet. I

den förstnämnda motionen anförs att frågan bör

utredas. I bägge motionerna påpekas att SVAR:s stora

beroende av arbetsmarknadsmedel och andra bidrag

innebär att det inte går att upprätthålla

kontinuitet i arbetsstyrkan varken i fråga om dess

volym eller när det gäller att behålla kunnig

personal.

Utskottet har ovan redovisat att ett av de fyra

verksamhetsmålen för Riksarkivet är att arbeta för

att göra arkivmaterial tillgängligt. I detta mål

ligger bl.a. att nå fler och nya målgrupper av

besökare och användare och att öka kunskapen om och

tillgängligheten till arkiven. Vidare skall

forskningsinformationen till de verksamma inom

arkivsektorn och till allmänheten öka och formerna

för denna information utvecklas (se regleringsbrev

för budgetåret 1999).

I Riksarkivets årsredovisning för år 1997 anges att

SVAR:s verksamhet i huvudsak hör till den

verksamhetsgren inom Riksarkivet vars inriktning är

att göra arkivmaterial tillgängligt.

Beträffande finansieringen av SVAR:s verksamhet kan

nämnas att SVAR, enligt sin prognos för år 1999,

beräknar intäkter från Riksarkivets

förvaltningsanslag på 9 100 000 kronor, från

försäljning av mikrokort och övriga avgiftsinkomster

på 9 800 000 kronor samt från lönebidrag, EU-bidrag,

arbetsmarknadsmedel och övriga bidrag på 9 500 000

kronor. SVAR prognostiserar en relativt kraftig

minskning av bidragsdelen för åren 1999 och 2000.

Även inkomsterna från uthyrning av mikrokort

förväntas minska.

Utskottet konstaterar att SVAR:s verksamhet till

stor del är beroende av avgiftsintäkter och av

bidrag från bl.a. arbetsmarknadsbudgeten vilket

leder till att kontinuiteten i verksamheten kan vara

svår att upprätthålla. Detta kan som motionärerna

framhåller få negativa konsekvenser för verksamheten

och för de anställda. I likhet med vad utskottet ett

flertal gånger tidigare påpekat ankommer det dock på

Riksarkivet att - inom ramen för tillgängliga

resurser och med utgångspunkt i de mål för

arkivverksamheten som satts upp av riksdag och

regering - ta ställning till frågor som rör dels

verksamheten vid de i myndigheten ingående

enheterna, bl.a. SVAR, dels avvägningen av resurser

mellan de olika verksamhetsgrenarna. Utskottet står

fast vid denna ståndpunkt.

Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten

på att Riksarkivet har ett återrapporteringsuppdrag

från regeringen att redovisa hur Riksarkivet har

löst uppgiften när det gäller att nå fler och nya

målgrupper av besökare och användare och att öka

kunskapen om och tillgängligheten till arkiven.

Utskottet förutsätter att - om Riksarkivet skulle

rapportera att tillgänglighetsmålet för

arkivväsendet i olika avseenden visat sig svårt att

uppnå - regeringen redovisar sin bedömning av frågan

för riksdagen och kommer med de förslag till

åtgärder som regeringen kan bedöma vara nödvändiga.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr210 (m) och Kr243 (s).

Motionärerna bakom motion Kr242 (s) anser att SVAR:s

produkter och tjänster, som i dag i första hand är

baserade på mikrofilmstekniken, behöver kompletteras

med tillgång till den digitala tekniken.

Inledningsvis kan utskottet konstatera att

digitalisering av arkivmaterial är ett tidskrävande

och kostsamt arbete särskilt med tanke på mängden

material. Bara i SVAR:s depå finns ca 78 miljoner

bilder på mikrokort och det täcker ändå bara 10 % av

det totala statliga arkivbeståndet.

Våren 1996 tog SVAR på uppdrag av Riksarkivet fram

idé- och projektsammanställningen SVAR:s framtid -

Den digitala informationskedjan. I dokumentet

lämnades förslag till framtida inriktning av

verksamheten. Till frågor som togs upp hör hur SVAR

skall utvecklas som byrå inom Riksarkivet, som en av

flera parter inom arkivverksamheten i Västernorrland

och som arbetsplats inom arkiv- och kultursektorn

samt hur SVAR kan utvecklas inför kommande

teknikbyte. I dokumentet presenterades ett flertal

förslag till projekt som tillsammans syftade till

att utveckla SVAR:s verksamhet till en sammanlänkad

digital informationskedja inom arkivverket och ut

till kunderna.

Riksarkivet beslutade att prioritera tre av

projektförslagen, däribland projektet

"Digitalisering av arkivmaterial". I en förstudie

inom detta projekt föreslås teknik, metod och

finansiering för en digitalisering av arkivmaterial,

företrädesvis det filmade materialet i SVAR:s depå i

Ramsele. Projektet har lett fram till att SVAR, med

medel från bl.a. EU, för närvarande genomför en

försöksverksamhet med att digitalisera (skanna)

kyrkoböcker. Inom projektet skall även digitala

söksystem utvecklas.

SVAR genomför även ett antal andra projekt av

intresse i sammanhanget.

På uppdrag av regeringen har Riksarkivet redovisat

konsekvenser och framtidsperspektiv för

arkivmyndigheterna och allmänheten med anledning av

att arkivmaterialet i allt högre grad digitaliseras

och finns tillgängligt via bl.a. Internet. I sin

redovisning har Riksarkivet angett att beredskapen

är relativt god för att möta de möjligheter och

problem som den utökade digitaliseringen i samhället

innebär för arkivverksamheten. Regeringen uttalade i

budgetpropositionen för år 1999 att det är

väsentligt att arkivinstitutionerna prioriterar och

håller fortsatt hög beredskap avseende dessa frågor.

I regleringsbrevet för budgetåret 1999 har

regeringen givit Riksarkivet i uppdrag att redovisa

vilket arbete som bedrivs med att utveckla digitala

söksystem m.m.

Som utskottet ovan anfört ankommer det på

Riksarkivet att - inom ramen för tillgängliga

resurser och med utgångspunkt i de mål för

arkivverksamheten som satts upp av riksdag och

regering - ta ställning till frågor som rör

verksamheten vid de i myndigheten ingående

enheterna, bl.a. SVAR, och att rapportera till

regeringen om tillgänglighetsmålet är svårt att

uppnå. Därefter är det regeringens sak att till

riksdagen komma med förslag till åtgärder som kan

vara nödvändiga.

Mot denna bakgrund avstyrks motion Kr242 (s).

Samarbete med näringslivet

Motionärerna bakom motion Kr274 (mp) efterfrågar ett

närmare samarbete i arkivfrågor mellan staten, genom

Riksarkivet, och näringslivet. Motionärerna anser

att ett prioriterat mål för år 1999 bör vara att

finna former för sådan samverkan (yrkande 32).

Utskottet vill inledningsvis anföra att

företagsarkiven saknar den framgångsrika utbyggnad

av ett regionalt nät av arkivinstitutioner som ägt

rum på föreningsområdet.

Under de senaste tjugofem åren har dock viktiga

insatser gjorts av bl.a. landsarkiven för att rädda

hotade företagsarkiv. Vissa regionala satsningar har

gjorts där företag, kommuner, landsting och staten

samfinansierat arkivinstitutioner för

företagsarkiven. Så har bl.a. skett i Värmland,

Stockholmsregionen och Örebroregionen.

Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv fördelar allt

statligt stöd till enskild arkivverksamhet i landet.

Fr.o.m. 1991/92 fördelas ett särskilt stöd till

existerande företagsarkiv i olika former. Nämnden

har under 1990-talet prioriterat

företagsarkivfrågorna. Sedan hösten 1994 bedriver

nämnden Projektet företagsarkiv. Syftet och målet

med projektet är att verka för inrättandet av

regionala arkivdepåer för företagens material.

Vidare skall företagarnas och allmänhetens kunskap

om arkivvårdens och företagsarkivens betydelse ökas.

Inom projektet skall kunskap om modern

dokumenthantering inom företag och

företagsarkivfrågor inhämtas. En rådgivnings- och

konsultationsverksamhet riktad mot arkivbildare inom

företagssektorn skall påbörjas.

Som ett resultat av projektet har företagsarkiv

bildats i Södermanland och Halland, och initiativ

för att skapa sådana arkiv har tagits i andra län

bl.a. i Kalmar och Västra Götalands län.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att

det inte är påkallat att uppställa något prioriterat

mål av det slag som föreslås i motionen. Utskottet

avstyrker således motion Kr274 (mp) yrkande 32.

Översyn av arkivväsendet

I motion Kr275 (v), väckt i oktober 1998, påpekar

motionärerna att sju år förflutit sedan den nu

gällande arkivlagen trädde i kraft. Under denna tid

har enligt motionen nya problem uppstått, varför

arkivmyndigheternas verksamhetsinriktning behöver

förändras och göras mer effektiv. Någon omfattande

och oberoende utvärdering av arkivväsendet har inte

genomförts, och motionärerna anser att en utredning

bör tillsättas för att se över arkivväsendet och

dess resursutnyttjande, dess lokalisering och

möjligheter i en ny informationsteknisk tid. Syftet

med utredningen bör vara att föreslå åtgärder som

underlättar för nya grupper att använda arkiven

(yrkande 28).

Utskottet kan inledningsvis erinra om att

Kulturutredningen, som lämnade sitt slutbetänkande i

augusti år 1995, inte hade något förslag på

arkivområdet. Inte heller i den kulturpolitiska

propositionen år 1996 (1996/97:3) lämnades något

förslag till reformer på arkivområdet. Regeringen

uttalade att först när arkivlagen och övrig

arkivlagstiftning varit i kraft ytterligare en tid

finns det anledning att göra en utvärdering och på

nytt se över arkivväsendet.

En liknande motion som den nu aktuella tog

utskottet ställning till våren 1998. Utskottet

uttalade då att utskottet kommer att följa frågorna

om det statliga arkivväsendets utveckling med stor

uppmärksamhet men ansåg att någon särskild utredning

av det slag som begärdes i motionen inte var

påkallad vid denna tidpunkt.

Riksdagens revisorer föreslog i en skrivelse till

regeringen i oktober 1998 med anledning av två

informationsbesök på Krigsarkivet respektive

Riksarkivet våren 1994 och våren 1998 att regeringen

skall ta initiativ till en mera omfattande

granskning av arkivvården. Även revisorerna påtalade

att sju år förflutit sedan den nu gällande

arkivlagen trädde i kraft. Enligt revisorerna borde

fem aspekter särskilt beaktas vid en sådan

granskning, nämligen gallring av enskilda arkiv i

anslutning till den ständigt ökande omfattningen av

arkivvården, digitaliseringen av arkivvården,

avgiftsfinansieringen av arkivvården, innebörden av

Sveriges EU-anslutning för arkivhanteringen samt

kompetensfrågor inom arkivverksamheten. Revisorerna

ansåg dock att resultatet av tre aktuella uppdrag

skulle avvaktas innan de närmare formerna för en

granskning bestämdes. De tre uppdrag som åsyftades

var Riksarkivets uppdrag till en holländsk expert

att utvärdera arkivvården mot arkivlagens och

tryckfrihetsförordningens bestämmelser, regeringens

uppdrag till Riksarkivet att återrapportera

tillsynen över utvecklingen av den offentliga

arkivvården samt regeringens uppdrag till en

särskild utredare rörande det industriella

kulturarvet. Samtliga dessa uppdrag har nyligen

slutförts.

Utskottet har inhämtat att det för närvarande inte

är aktuellt att tillsätta en arkivutredning, men väl

på längre sikt. I en sådan översyn avses de aspekter

som revisorerna tagit upp behandlas och även andra

frågor såsom landsarkivorganisationens struktur m.m.

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna och

Riksdagens revisorer att arkivlagen varit i kraft i

över sju år och att någon mera omfattande och

oberoende utvärdering av arkivverksamheten inte har

gjorts under denna tid. Mot bakgrund härav och med

tanke bl.a. på den snabba tekniska och volymmässiga

utvecklingen inom arkivområdet anser utskottet att

det är motiverat att formerna för och omfattningen

av en utredning övervägs. Det är också viktigt att

det görs en samlad bedömning av vilka frågor som bör

prioriteras i utredningsarbetet. Utskottet utgår

från att regeringen i beredningsarbetet inför

budgetpropositionen för år 2000 gör en bedömning av

Riksdagens revisorers förslag och av de nyligen

avslutade utredningsuppdragen och för riksdagen

redovisar sin syn på en kommande, mera omfattande

utvärdering och utredning. Någon riksdagens åtgärd

med anledning av motionsyrkandet är enligt

utskottets uppfattning inte påkallad. Utskottet

avstyrker således motion Kr275 (v) yrkande 28.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett landsarkiv i Växjö

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr263,

2. beträffande fasta statliga anslag till

SVAR:s verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr210 och

1998/99:Kr243,

3. beträffande digitalisering av SVAR:s

produkter

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr242,

4. beträffande samarbete med näringslivet

i arkivfrågor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 32,

5. beträffande översyn av arkivväsendet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 28.

Stockholm den 4 mars 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp),

Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Roy

Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).