Bet. 1998/99:KrU5

Kulturutskottets betänkande

1998/99:KRU05

Vissa teater- och musikfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

KrU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden om vissa

teater- och musikfrågor från allmänna motionstiden

hösten 1998.

Utskottet förutsätter att Kulturrådet i sin

pågående översyn av landets regionala teatrar även

beaktar frågor om stödsystemets utformning och

avstyrker därmed förslag om ändring av stödsystemet

för de regionala teatrarna och om särskild hänsyn

till de ekonomiska svårigheterna vid Länsteatern på

Gotland.

Förslag om att inrätta regionala teatrar i

Jämtlands och Södermanlands län avstyrks, då det

ankommer på regeringen att i budgetberedningen inför

år 2000 ta ställning till om teaterinstitutionerna i

de två länen skall förklaras vara

bidragsberättigade.

Ett yrkande om att Operan och Dramaten skall göra

fler uppsättningar för barn och små uppsättningar

som kan turnera avstyrks med hänvisning till de

publikmål som gäller för de båda institutionerna och

till regeringens uppföljningsansvar.

Förslag om länskonsulenttjänster på teater-, dans-,

musik- och filmområdena avstyrks. Utskottet

konstaterar att befintlig verksamhet fungerar väl

och att utbyggnadstakten även beror på huvudmännens

vilja och ekonomiska möjligheter.

Förslag om satsning på Riksskådebanan avstyrks

liksom förslag att nyckelharpan skall utses till

Sveriges nationalinstrument.

Utskottet avstyrker motioner om syntolkning för

synskadade vid Riksteaterns föreställningar.

Utskottet förutsätter att Riksteatern ökar sina an-

strängningar för att förbättra synskadades

delaktighet i teaterutbudet.

Två motioner om stöd till vissa musikgenrer och

inrättande av ett genrecentrum för blåsmusik

avstyrks med hänvisning till att erfarenheter av

nyligen gjorda satsningar på musiklivets arrangörer

och på ett folkmusikcentrum bör utvärderas innan nya

satsningar övervägs.

Med hänvisning bl.a. till redan pågående

utredningsarbete avstyrks en motion om en särskild

utredning om marknadsföringen och lanseringen av

svensk musik utomlands.

Motioner om kulturen i skolan och om den kommunala

musik- och kulturskolan avstyrks bl.a. mot bakgrund

av ett nyligen antaget program för kvalitet och

likvärdighet i skolan och de uppdrag som givits till

Skolverket och Kulturrådet om kultur i skolan.

Motionerna

1998/99:Kr203 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att verka för ett återupptagande av

föreställningar med s.k. syntolkning för synskadade

inom Riksteaterns verksamhet.

1998/99:Kr222 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Göteborgsmusiken som

första institution i en utveckling av genrecentrum

erhåller uppdraget att bli ett sådant för

blåsmusiken i vårt land.

1998/99:Kr234 av Owe Hellberg (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en översyn av

reglerna om statsbidrag till regional

kulturverksamhet.

1998/99:Kr235 av Sven Bergström (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rättvisa anslag till

länsteaterverksamheten i landet.

1998/99:Kr236 av Lilian Virgin (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de särskilda

förhållanden som råder för Länsteatern på Gotland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om översyn av

grundbidragen till länsteaterverksamheten.

1998/99:Kr241 av Anita Jönsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Riksskådebanan m.m.

1998/99:Kr254 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen bör

tillsätta en utredning om marknadsföring av svensk

musik i utlandet.

1998/99:Kr256 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolans

kulturansvar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stödet till jazz och

moderna musikformer.

1998/99:Kr259 av Berit Andnor (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en länsteater i Jämtlands

län.

1998/99:Kr260 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att reglerna för statsbidrag till

teaterverksamhet bör utformas så att en regionalt

rättvis fördelning erhålls.

1998/99:Kr272 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om den kommunala

musikskolan.

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att värna och

utveckla skolans roll som kulturbärare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att alla barn,

oavsett var de bor i landet, skall ha rätt att gå i

musik- och/eller kulturskola,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att upphöja

nyckelharpans instrumentfamilj till

nationalinstrument.

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att nationalscenerna

bör bredda sitt utbud,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Riksteaterns uppdrag

att syntolka vissa föreställningar,

9. att riksdagen i enlighet med det i motionen

anförda ger regeringen i uppdrag att inför

budgetåret 2000 utreda förutsättningarna för att

länen inrättar konsulenttjänster på områdena teater,

dans, musik och film,

11. att riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts ger regeringen i uppdrag att utreda

förutsättningarna för bildandet av länsteatrar i

Jämtlands och Södermanlands län.

Utskottet

Inledning

I betänkandet behandlas en rad motioner om teater-

och musikfrågor. Motionerna väcktes under allmänna

motionstiden år 1998.

Frågor rörande regionala teatrar

Hösten 1996 begärde riksdagen på förslag av

kulturutskottet en skyndsam utredning om den

regionala fördelningen av det statliga stödet (bet.

1996/97:KrU1 s. 65, rskr. 1996/97:129). Denna

begäran har resulterat i att regeringen i

budgetpropositionerna hösten 1997 och 1998 redovisat

den kartläggning och analys som hittills gjorts av

myndigheter och institutioner inom

Kulturdepartementets verksamhetsområde. Regeringen

har aviserat att analysarbetet kommer att fortsätta.

Med anledning av motionsförslag om regional

fördelning av det statliga stödet till kultur

uttalade utskottet hösten 1998 att utskottet utgick

från att regeringen skulle återkomma i

budgetpropositionen för år 2000 med de förslag till

åtgärder som resultaten av kartläggningsarbetet och

analysen kunde föranleda (bet. 1998/99:KrU1 s. 24).

En av Kulturrådets huvuduppgifter är att följa

utvecklingen inom kulturområdet i stort samt att ge

regeringen ett samlat underlag för den statliga

kulturpolitiken och biträda vid genomförandet av

denna. Kulturrådet har inlett en systematisk

genomgång av de statligt stödda lokala och regionala

teater-, dans- och musikinstitutionerna. En rapport

om musikteatrar har nyligen presenterats. Översynen

av landets teatrar med regional verksamhet har

nyligen inletts och skall vara klar i slutet av år

1999.

Enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till

regional kulturverksamhet lämnas statsbidrag till

regionala och lokala institutioner - bl.a.

teaterinstitutioner - som regeringen har förklarat

berättigade till sådant stöd (1 §). Statsbidrag

lämnas endast till regionala och lokala

institutioner som också får bidrag från en

landstingskommun, en kommun eller någon annan

huvudman (2 §). Statsbidraget till teater-, dans-

och musikinstitutioner skall syfta till att

möjliggöra en mångsidig verksamhet av hög kvalitet

(3 §).

Förslag som syftar till en ändring av stödsystemet

för de regionala teatrarna tas upp i fyra motioner.

Motionärerna bakom motionerna Kr234 (v), Kr235 (c)

och Kr260 (s) tar sin utgångspunkt i de ekonomiska

förhållanden som råder vid Folkteatern i Gävleborg,

den regionteater i Norrland som enligt motionärerna

har lägst andel statsbidrag. Förslagen i samtliga

tre motioner syftar till att en översyn skall göras

av reglerna för statsbidraget till regional

kulturverksamhet, så att regional rättvisa uppnås.

Även motionären bakom motion Kr236 (s) föreslår att

en översyn skall göras av stödet till regionala

teatrar. Syftet med en sådan översyn bör enligt

motionären vara att de små länsteatrarna skall

tillförsäkras ett visst minsta belopp för att kunna

genomföra sina uppdrag (yrkande 2).

Utskottet erinrar om att ett av de övergripande

målen för Kulturrådet innebär att rådet skall främja

en geografiskt jämlik fördelning av kulturutbudet.

Utskottet förutsätter att detta liksom övriga

kulturpolitiska mål ligger till grund för den

avvägning mellan olika stödberättigade ändamål som

självfallet alltid måste göras. Vidare anser sig

utskottet kunna förutsätta att Kulturrådet i det

pågående arbetet med en översyn av landets regionala

teatrar beaktar de frågor om stödsystemets

utformning som motionärerna tagit upp. Yrkandena

avstyrks därmed.

Ett annat förslag i motion Kr236 (s) syftar till att

särskilda hänsyn skall tas till de förhållanden som

råder vid Länsteatern på Gotland, som är landets

minsta länsteater. Teatern har - anförs det - stora

ekonomiska svårigheter. Även en liten teater behöver

bidrag som täcker basverksamheten (yrkande 1).

Gotlands län ingår i den försöksverksamhet med

ändrad regional ansvarsfördelning som genomförs

under tiden den 1 juli 1997- den 31 december 2002.

De regionala självstyrelseorganen i försökslänen har

sedan den 1 juli 1998 från Kulturrådet övertagit

befogenheten att besluta om fördelningen av

statsbidrag till regional kulturverksamhet.

Självstyrelseorganen har möjlighet att göra

omfördelningar av de befintliga statsbidragen till

de regionala institutioner som regeringen förklarat

vara bidragsberättigade. Enligt vad utskottet har

inhämtat har Gotlands kommun vid fördelningen av

statsbidragen för år 1999 beslutat tilldela

Länsteatern på Gotland hela den uppräkning av

anslaget A 4 Försöksverksamhet med ändrad regional

fördelning av kulturpolitiska medel som tillfallit

Gotlands kommun.

Utskottet anser att - i den mån motionsyrkandet

syftar till att Gotlands kommun skall tilldelas

ytterligare medel för den regionala verksamheten -

det får ankomma på regeringen att i kommande

budgetprövning väga olika bidragsändamål mot

varandra. Därvid får bl.a. de olika regionernas

varierande behov och förutsättningar vägas in. Med

hänvisning till det anförda avstyrks yrkandet.

I två motioner föreslås att nya regionala teatrar

skall inrättas.

I motion Kr259 (s) framhålls att det i Jämtlands

län finns förutsättningar för att en länsteater

skall inrättas samt att det krävs statligt stöd

härför. Förslaget i motionen syftar till att

regeringen i kommande budgetproposition skall

förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

Motionärerna bakom motion Kr275 (v) framhåller att

två län i Sverige, nämligen Jämtlands län och

Södermanlands län, saknar länsteatrar. Regeringen

bör därför enligt motionärerna få i uppdrag att

utreda förutsättningarna för att inrätta regionala

teatrar i de två aktuella länen (yrkande 11).

Utskottet har inhämtat att Stiftelsen Framtidens

kultur hösten 1998 vid två tillfällen delade ut

sammanlagt 1,2 miljoner kronor till Jämtlands

länsteaterprojekt. Vidare bör nämnas att Kulturrådet

i sitt budgetunderlag för åren 2000-2002, som

nyligen överlämnats till regeringen, har bedömt att

länsteaterprojekten i Jämtlands och Södermanlands

län bör få möjlighet att under en försöksperiod på

tre år ingå i stödsystemet för regionala och lokala

teaterinstitutioner. Kulturrådet har för ändamålet

föreslagit att anslaget Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner skall räknas upp med

sammanlagt 3,5 miljoner kronor för budgetåret 2000.

Utskottet konstaterar att det ankommer på

regeringen att i budgetberedningen inför år 2000 ta

ställning till om teaterinstitutionerna i de två

aktuella länen skall förklaras vara berättigade att

erhålla regionalt statsbidrag. Vidare ankommer det

på regeringen att vid bedömningen av storleken på

det totala stödet till de regionala teatrarna göra

en avvägning mellan detta och andra stödändamål.

Regeringens ställningstaganden i den kommande

budgetpropositionen bör inte föregripas av

riksdagen. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Nationalscenernas utbud

Förslaget i motion Kr275 (v) syftar till att Operan

och Dramaten skall bredda sitt utbud och göra fler

uppsättningar för barn och ungdom och små

uppsättningar som kan turnera i landet (yrkande 7).

Regeringen angav hösten 1996 i sin kulturpolitiska

proposition att nationalscenerna Operan och Dramaten

skulle ha i uppdrag att nå en stor och bred publik

och ha en bred repertoar. Bl.a. angavs det att det

är en självklar uppgift för nationalscenerna att i

rimlig omfattning genomföra turnéer och gästspel

(prop. 1996/97:3 s. 60-61).

I budgetpropositionen för år 1997 föreslog

regeringen att riksdagen skulle fastställa ett antal

övergripande mål för de båda nationalscenerna. Ett

av målen skulle vara att Operan och Dramaten skulle

"nå en så bred och stor publik som möjligt" (prop.

1996/97:1 utg.omr. 17). Vid behandlingen av

regeringsförslaget tog utskottet även ställning till

ett motionsyrkande om att Operan och Dramaten skulle

få preciserade uppdrag när det gäller uppsättningar

för barn och ungdom. Motionärerna hade nämligen

uppmärksammat att de bidragsvillkor som gällde för

nationalscenerna t.o.m. år 1996 innehöll ett krav

som innebar att den unga publiken särskilt skulle

uppmärksammas. Utskottet anförde bl.a. att

regeringen i kulturpropositionen redovisat att barn

och ungdomar bör få tillgång till teater av hög

kvalitet och att avsikten var att nationalscenernas

ställning skulle stärkas i hela landet. Utskottet

förutsatte att det i kommande regleringsbrev tydligt

skulle uttryckas att nationalscenerna även i

fortsättningen har ett uppdrag att uppmärksamma den

unga publiken. Vidare utgick utskottet från att

målet för nationalscenerna att nå en så bred och

stor publik som möjligt skulle utvecklas i

regleringsbrev beträffande bl.a. utnyttjandet av

radio och television för att nå ut i hela landet

(bet. 1996/97:KrU1 s. 162-163). På förslag av

utskottet godkände riksdagen därefter de av

regeringen föreslagna målen (rskr. 1996/97:129).

I de årliga regleringsbreven utfärdar regeringen

riksdagens beslut samt anger även andra riktlinjer

och uppdrag som skall gälla för institutionen i

fråga. Av regleringsbreven för Operan och Dramaten

för år 1999 framgår att ett övergripande mål för de

två institutionerna är att de skall nå en så bred

och stor publik som möjligt.

Med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade

övergripande målen har regeringen formulerat ett

antal verksamhetsmål. Bl.a. skall institutionerna då

det gäller publikarbete om möjligt ge fler människor

utanför Stockholmsområdet tillfälle att se

föreställningarna i Stockholm eller genom gästspel.

Som generellt verksamhetsmål för båda

institutionerna anges att de skall svara mot den

unga publikens behov genom särskilda barn- och

ungdomsföreställningar samt om möjligt även öka

andelen ung publik totalt sett.

Utskottet förutsätter att regeringen noggrant

följer upp om Operan och Dramaten i sina

återrapporteringar till regeringen kan redovisa i

vad mån de levt upp till de av riksdagen och

regeringen angivna målen för verksamheten.

Regeringen bör - om den bedömer att målen inte

kunnat uppnås - överväga vilka åtgärder som bör

vidtas och i anslutning till budgetpropositionen

informera riksdagen härom. Enligt utskottets

uppfattning bör motionen inte föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida. Den avstyrks således.

Fråga om satsning på Riksskådebanan

Skådebanerörelsen består för närvarande av en

riksorganisation och åtta regionala organisationer.

Verksamheten har sin tyngdpunkt i publikarbete på

teaterområdet. Skådebanan samarbetar med teatrar,

museer, Konstfrämjandet, En Bok För Alla,

studieförbund, fackliga organisationer m.fl. i syfte

att nå ut med information till grupper som har små

möjligheter att ta del av kulturutbudet. Skådebanans

ca 7 000 kulturombud verkar bl.a. i bostadsområden

och på arbetsplatser och informerar om och förmedlar

biljetter till det aktuella kulturutbudet.

För år 1999 anvisas under anslaget B 3 Bidrag till

vissa teater-, dans- och musikändamål 4 282 000

kronor för skådebaneverksamheten. Medlen skall

användas för verksamhet vid Riksskådebanan och de

regionala skådebanorna.

I motion Kr241 (s) anförs att Skådebanan av

ekonomiska skäl inte kan göra vad organisationen

önskar och förväntas göra och att verksamheten inte

finns representerad i alla län. Motionären anser att

riksdagen genom ett uttalande skall understödja

satsningar i syfte att eliminera bristerna för allas

delaktighet i kulturlivet. Därvid bör särskilt

uppmärksammas den roll som Riksskådebanan och

skådebanorna kan spela.

Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte

motionsyrkanden som bl.a. syftade till att

publikarbetet inom de idéburna organisationerna,

däribland Skådebanan, skulle främjas. Utskottet

framhöll att motionärerna tagit upp en fråga som

kräver särskild uppmärksamhet under det fortsatta

arbetet i strävan att nå de kulturpolitiska målen.

Det är, menade utskottet, ovedersägligt att ett

publikarbete som sker via personkontakter och i

nätverk har mycket stor betydelse för deltagandet i

kulturlivet. Detta gäller framför allt då

publikarbetet riktar sig till personer som inte

redan är motiverade. Om det skall bli möjligt att nå

någon avgörande förändring i måluppfyllelsen i vad

avser det kulturpolitiska delaktighetsmålet, är det

därför nödvändigt med ett fortsatt, aktivt

publikarbete. Vidare framhöll utskottet att

Kulturrådet har ett stort ansvar för att stödja och

stimulera insatser för att påverka måluppfyllelse

beträffande delaktighetsmålet och att Kulturrådet

gjort övergripande analyser av människors deltagande

i kulturlivet. Förslag om storleken på stödet till

vissa organisationer som bedriver publikarbete på

kulturområdet får prövas i budgetarbetet mot

bakgrund av den vikt som måste tillmätas

delaktighetsmålet (bet. 1997/98:KrU1 s. 26-28).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.

Utskottet finner således att det inte är motiverat

att riksdagen skall ta något särskilt initiativ med

anledning av motionen, som därför avstyrks.

Fråga om länskonstnärer

Hösten 1996 beslutade riksdagen på förslag av

regeringen att den då i sju län pågående

försöksverksamheten med länskonstnärer - mestadels

inom dansens område - skulle permanentas och utökas

till flera konstområden. Som skäl för sitt förslag

angav regeringen bl.a. att erfarenheterna från den

dittills bedrivna verksamheten med

länsdanskonsulenter varit goda. Länskonstnärernas

arbete borde även fortsättningsvis vara att sprida,

stimulera och öka kunskapen om konst och kultur. Den

pedagogiska delen av arbetet borde företrädesvis

inriktas mot barn och ungdom i skolor och på

fritidsgårdar samt mot amatörorganisationer och

föreningsliv. Verksamheten borde ha som övergripande

mål att utveckla kontakten mellan konstnärer,

beslutsfattare, organisationer m.m. Enligt

regeringens uppfattning skulle det vara värdefullt

om länskonstnärsbefattningarna kunde få en ökad

spridning i landet. Även kulturutskottet anförde att

det skulle vara värdefullt om verksamheten med

länskonstnärer kunde spridas i landet (prop.

1996/97:3 s. 42, bet. 1996/97: KrU1 s. 58-59, rskr.

1996/97:129).

Av förordningen (1996:1598) om statsbidrag till

regional kulturverksamhet framgår att statsbidrag

får lämnas till verksamhet med länskonstnärer och

att bidraget lämnas till regionala och lokala

institutioner som regeringen har förklarat vara

stödberättigade (1 §). Statsbidrag till verksamhet

med länskonstnärer lämnas endast om bidrag från en

landstingskommun, en kommun eller någon annan

huvudman uppgår till minst motsvarande det statliga

stödbeloppet (2 §). Statsbidraget till verksamhet

med länskonstnärer skall syfta till att sprida,

stimulera och öka kunskapen om konst och kultur,

framför allt bland barn och ungdom, och att höja

kvaliteten inom amatörkulturen (6 §).

För år 1999 har 6,7 miljoner kronor anvisats för

verksamheten med länskonstnärer under anslaget A 2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och samarbete.

Regeringen har nyligen beslutat att statsbidrag för

verksamhet med länskonstnärer skall lämnas inom

områdena dans, bild, litteratur, musik och teater

till fjorton landsting, tre kommuner, nämligen

Stockholms stad, Göteborgs kommun och Gotlands

kommun, samt till Stiftelsen Musik i Halland och

Sametinget.

I motion Kr275 (v) föreslås att regeringen skall få

i uppdrag att inför nästa budgetår utreda

förutsättningarna för att det i länen skall kunna

inrättas konsulenttjänster på teater-, dans-, musik-

och filmområdena. I motionen anförs att det i vissa

län finns flera konsulenttjänster, medan andra län

helt saknar sådana (yrkande 9).

Av Kulturrådets årsredovisning för år 1998 framgår

att länskonstnärsverksamheten - enligt Kulturrådets

mening - fungerar mycket väl. Det har emellertid

tagit tid att bygga ut bidragssystemet bl.a. på

grund av att regionerna har svårt att få fram den

ekonomiska motprestation som behövs. En intressant

iakttagelse som Kulturrådet gjort är att regioner

som redan har en konsulent även söker bidrag till

nya konsulenttjänster, vilket betyder att man ser

värdet av verksamheten och därmed också gör

nödvändiga ekonomiska prioriteringar.

Utskottet anser att det är glädjande att

verksamheten med länskonstnärer fungerar väl och nu

finns i flertalet län. Det bör emellertid

understrykas att utbyggnaden av verksamheten också

är beroende av lokala och regionala huvudmäns

möjlighet och vilja att bidra till finansieringen.

Mot den angivna bakgrunden är det enligt utskottets

uppfattning inte motiverat att riksdagen tar något

initiativ med anledning av motionsyrkandet, som

således avstyrks.

Det bör i sammanhanget tilläggas att filmområdet

inte omfattas av bestämmelserna för stödet till

länskonstnärer. En särskild stödordning för

regionala resurscentrum för film och video som

inriktas främst på barn och ungdom finns under

anslaget I 1 Filmstöd.

Syntolkning av teater

I två motioner, Kr203 (m) och Kr275 (v) yrkande 8,

hemställs att Riksteatern skall få i uppdrag att

återuppta sin tidigare verksamhet med syntolkning av

föreställningar.

Under verksamhetsåren 1989/90-1991/92 genomförde

Riksteatern i samverkan med Synskadades riksförbund

syntolkning av teaterföreställningar. Riksteatern

stod för kostnaderna för lön, traktamenten, resor

och hotell för den anställde som syntolkade.

Synskadades riksförbund ställde utrustning till

förfogande. Inför den följande verksamhetsperioden

1992/93-1994/95 bedömde Riksteatern att

verksamheten, som beräknades belasta Riksteatern med

ca 500 000 kronor per år, inte skulle kunna rymmas

inom anslagsramarna. Vid riksmötet 1991/92 anvisade

riksdagen ett ökat anslag till Riksteatern. I

samband med behandlingen av riksdagsmotioner om

fortsatt syntolkning anförde kulturutskottet att det

inom den ökade medelstilldelningen borde finnas

utrymme för fortsatt syntolkning. Utskottet

avstyrkte därmed motionsyrkandena. Utskottet

förutsatte att Riksteatern skulle undersöka om medel

till verksamheten kunde erhållas även på annat sätt

(bet. 1991/92:KrU20 s. 6-7).

Riksteaterns syntolkning upphörde efter år 1994, då

det inte längre fanns medel till fortsatt

verksamhet. I svar på en förfrågan från Synskadades

riksförbund anförde Riksteatern år 1997 att för

Riksteatern som turnerande teater är verksamheten

med syntolkning den mest kostnadskrävande per

besökare. Om de praktiska förutsättningarna så

medger kan dock Riksteaterns artistpersonal träffa

synskadade teaterbesökare före förställningarna för

att berätta om handlingen, beskriva dekoren m.m.

Riksteaterns kongress år 1998 beslöt att

Riksteatern i samarbete med Synskadades riksförbund

skall se över möjligheterna att få medel till

syntolkning från statsmakterna eller från

organisationer. Riksteatern undersöker för

närvarande möjligheterna att utbilda lokala eller

regionala syntolkar och möjligheterna för dem att få

se föreställningar i förväg.

I samband med riksdagsbehandlingen av 1996 års

kulturproposition antogs nationella mål för

kulturpolitiken, bl.a. ett delaktighetsmål, som

innebär att kulturpolitiken skall omfatta alla

medborgare. År 1997 fick Kulturrådet regeringens

uppdrag att göra en kartläggning och ett

handlingsprogram för att främja funktionshindrades

deltagande i kulturlivet. Uppdraget har redovisats i

Kulturrådets rapport (1998:3) Funktionshindrades

tillgång till kultur. I budgetpropositionen för år

1999 föreslog regeringen att Kulturrådet skulle få

ökade medel för en satsning på att förbättra

funktionshindrades tillgång till kultur, vilket

också blev riksdagens beslut (prop. 1998/99:1,

utg.omr. 17 s. 42, bet. 1998/99:KrU1, rskr.

1998/99:55). Kulturrådet har även fått ett

övergripande ansvar för att fullfölja

handlingsprogrammet.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det

är angeläget att funktionshindrades tillgång till

kultur förbättras. I 1996 års kulturproposition

anfördes bl.a. att viktiga delar av kulturlivet

bedrivs i institutionella former och att ansvaret

för att anpassning sker och resurser avsätts för de

funktionshindrades delaktighet även ligger hos de

enskilda institutionerna. Utskottet förutsätter att

Riksteatern ökar sina ansträngningar för att finna

lösningar som förbättrar synskadades delaktighet i

teaterutbudet. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna Kr203 (m) och Kr275

(v) yrkande 8.

Stöd till musikgenrer

I motion Kr222 (m) påminner motionären om att

Kulturutredningen i sitt betänkande Kulturpolitikens

inriktning föreslog en satsning på genreprofilerade

centrum för musik (SOU 1995:84 s. 405-406) och att

riksdagen år 1998 beslöt att stöd skall utgå till

ett sådant centrum för folkmusiken. Motionären

föreslår att verksamheten med genrecentrum skall

utvecklas vidare. Blåsorkestern Göteborgsmusiken bör

bli ett genrecentrum för blåsmusiken i landet.

Göteborgsmusiken har efter riksdagens beslut år 1997

statligt stöd som regional orkesterinstitution (bet.

1996/97:KrU1 s. 166-169, rskr. 1996/97:129).

Även i motion Kr256 (m) refereras till

Kulturutredningens förslag om stöd till genrer för

att motverka rådande skeva fördelning inom det

regionala musiklivet. Motionärerna påpekar att det

ofta varit musikens modernaste former som varit

ungdomens första kulturkontakt och som lett dem till

ett vidare musikintresse. Via rockmusiken har

intresset för jazz förnyats. Dessa musikformer har

ett brett folkligt stöd och utövas av många. Jazzen

och yngre musikformer bör enligt motionärernas

mening kunna utvecklas på villkor som är likvärdiga

med andra musikformers. De uttalanden som tidigare

gjorts om ett ökat stöd till jazz och modernare

musikformer bör nu fullföljas (yrkande 5).

Utskottet vill först påminna om att regeringen i

1996 års kulturproposition tog ställning till

Kulturutredningens förslag om genrecentrum. I

propositionen framhölls att de arrangerande

musikföreningarna spelar en viktig roll för att ett

varierat musikutbud av god kvalitet skall kunna

erbjudas även på mindre orter. I stället för att

använda tillgängliga resurser till inrättande av

genrecentrum borde enligt regeringens uppfattning

stöd ges till musiklivets arrangörsled. En ökning av

arrangörsstödet för åren 1998 och 1999 aviserades.

Samtidigt påpekades att stöd och insatser för olika

genrer också är en viktig uppgift för Kulturrådet

och Rikskonserter samt länmusikorganisationen. Även

kommunernas ansvar underströks (prop. 1996/97:3,

bet. 1996/97:KrU1 s. 93-94). Vid 1997/98 års

riksmöte föreslog regeringen att stödet till lokala

musikarrangörer och fria musikgrupper skulle ökas

med 1,8 miljoner kronor. På utskottets förslag ökade

riksdagen bidraget med 3,8 miljoner kronor (prop.

1997/98:1, bet. 1997/98:KrU1 s. 84-86, rskr.

1997/98:97). Vid innevarande riksmöte har riksdagen

i enlighet med regeringens förslag beslutat om en

ytterligare ökning av bidraget med 5,8 miljoner

kronor (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:KrU1 s. 42-43,

rskr. 1998/99:55). Inom denna ökning ryms även ett

sådant stöd till ett folkmusikcentrum som riksdagen

begärde våren 1998 (bet. 1997/98:KrU13 s. 28, rskr.

1997/98:303).

Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att

sådana genrer som blåsmusik, jazz och nyare

musikformer, folkmusik, körmusik samt kammarmusik

kan utvecklas och nå även dem som inte bor på större

orter. Som utskottet understrukit vid flera

tillfällen har de lokala musikarrangörerna och

eldsjälarna en stor och viktig uppgift i arbetet för

att nå detta mål. Det ökade statliga stödet till

arrangörsverksamheten är mycket välmotiverat.

Utskottet förutsätter att Kulturrådet, när en tids

erfarenheter vunnits, i sin utvärderings- och

uppföljningsverksamhet granskar effekterna av det

ökade arrangörsstödet och av det nya stödet till ett

folkmusikcentrum och att regeringen redovisar sin

bedömning därav för riksdagen. Utskottet är inte

berett att föreslå riksdagen att göra ett uttalande

om inriktningen av arrangörsstödet eller om

prioritering av viss genre inom ramen för

tillgängliga resurser. Mot bakgrund av det anförda

avstyrker utskottet de två aktuella motionsyrkandena

Kr222 (m) och Kr256 (m) yrkande 5.

Marknadsföring utomlands av svensk musik

I motion Kr254 (fp) påminner motionärerna om att

exportvärdet under senare år av svensk musik

uppskattas till miljardbelopp och att det till stor

del är populärmusik som står för dessa inkomster.

Annan svensk musik borde också ha förutsättningar

att vinna uppskattning utomlands, men för detta

behövs en medveten marknadsföring och ett

långsiktigt stöd. Motionärerna begär en utredning om

hur denna musik skall kunna få stöd till

marknadsföring och framträdanden utomlands (yrkande

1).

Statligt stöd för marknadsföring och lansering

utomlands av svensk musik lämnas inom

Kulturdepartementets område av Kulturrådet och

Rikskonserter. Stöd till internationellt

kulturutbyte och lansering utomlands av svensk musik

lämnas även av Svenska institutet. I

Utrikesdepartementets uppdrag ingår att i vid

bemärkelse främja svenska intressen utomlands, bl.a.

att förmedla svensk kultur. Det kan i sammanhanget

också nämnas att det vid den senaste internationella

musikmässan MIDEM i Frankrike lämnades statligt stöd

både från Näringsdepartementet och från Kulturrådet.

Bidraget från Kulturrådet avsåg lansering av

slagverksensemblen Kroumata, folkmusik, jazz m.m.

Vid föregående riksmöte behandlade riksdagen en

proposition om konstnärernas villkor (prop.

1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303).

I sammanhanget aviserade regeringen ett ökat stöd

till internationellt kulturutbyte för budgetåret

1999. I budgetpropositionen hösten 1998 beräknades

en ökning av bidraget till Rikskonserter med 2 750

000 kronor för insatser för tonsättare och

frilansmusiker, bl.a. lansering utomlands. Vidare

beräknades ett bidrag på 2,5 miljoner kronor till

STIM - Svensk musik för bl.a. internationell

kontaktförmedling för tonsättare. Riksdagen anvisade

de begärda medlen (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17 s. 52

och 56, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).

Utskottet förutsätter att dessa satsningars effekter

följs upp efter en tid och att riksdagen därefter

får tillfälle att ta del av regeringens bedömning av

resultaten.

Expertgruppen (B 1981:03) för studier i offentlig

ekonomi (ESO) under Finansdepartementet har under år

1998 beställt en utredning om den svenska

musikindustrins förutsättningar, utveckling och

samhällskonsekvenser. Mot bakgrund av att

statistiken på området är knapphändig avses studien

kartlägga musikexportens utveckling under en längre

tid, fördelningen på olika sorters musik och

marknader, förhållandet till försäljningen på

hemmamarknaden, framtidsutsikter m.m. Vidare är

syftet med studien att beskriva orsaker till den

stora musikexporten, t.ex. utbildning, tekniskt

kunnande, juridiska förhållanden, marknadsföring,

kulturpolitik m.m. Studien skall också omfatta

konsekvenser av musikexporten när det gäller

sysselsättning, inkomstfördelning, inflytande från

internationella företag och konjunkturpåverkan m.m.

Studien beräknas vara avslutad under våren 1999.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det

inte behövs någon

ytterligare utredning om marknadsföringen och

lanseringen av svensk musik utomlands. Motion Kr254

(fp) yrkande 1 avstyrks därför.

Kultur i skolan och den kommunala musik-

och kulturskolan

I fyra motioner tas upp frågor om skolans roll som

kulturförmedlare och kulturbärare och om den

kommunala musik- och kulturskolan.

I motion Kr256 (m) yrkande 4 framhålls att skolan

är, eller borde vara, den kanske viktigaste

kulturförmedlande institutionen. Skolans

kulturansvar skall inte ses som ett tillägg till den

reguljära undervisningen, det skall i stället

genomsyra all verksamhet i skolan. Det är enligt

motionen viktigt att skolmyndigheterna i sin

uppföljning analyserar hur läroplanernas intentioner

i dessa avseenden förverkligas i den dagliga

verksamheten. Det är angeläget att lärarutbildningen

ger lärarna förmågan att väcka och utveckla

elevernas intresse för kultur. Motionärerna ser den

kommunala musikskolan som ett värdefullt komplement

till skolans reguljära undervisning och anför att

samverkan bör främjas mellan skolan, musikskolan,

samfund som bedriver musikundervisning och privata

musikskolor och musiklärare.

Även i motion Kr274 (mp) understryks att skolan bör

ses som vår viktigaste kulturinstitution. Skolans

roll som kulturbärare skall värnas och utvecklas

(yrkande 4). I motionen hemställs att riksdagen som

sin mening skall ge regeringen till känna att alla

barn, oavsett var de bor i landet, skall ha rätt att

gå i musikskola eller kulturskola (yrkande 5).

Motionärerna anför att avgifterna har höjts, att

musik- och kulturskolor har lagts ned och att vissa

kommuner koncentrerat sin musik- eller kulturskola

till en enda plats, vilket försvårar deltagande i

undervisningen. Motionärerna menar att det kanske

kan bli nödvändigt att värna musik- och kulturskolan

genom lagstiftning om denna utveckling fortsätter.

Den kommunala musikskolan behandlas även i motion

Kr272 (kd) yrkande 17. Motionärerna anför att

musikskolan grundlagt och utvecklat många människors

musikintresse och att den för många utgör den enda

möjligheten att få lära sig att spela ett

instrument. Musikskolans betydelse för framväxten av

fler professionella musiker och för den

framgångsrika exporten av musik understryks.

Motionärerna framhåller betydelsen av fortsatta

kommunala satsningar på musikskolan.

Utskottet behandlade motionsyrkanden om skolans

kulturansvar och om den kommunala musik- och

kulturskolan vid 1996/97 och 1997/98 års riksmöten

och framhöll därvid skolans kulturansvar och

betydelsen av musik- och kulturskolans verksamhet

(bet. 1996/97:KrU1 s. 50 och 156 och bet.

1997/98:KrU1 s. 28-29 och 68-69).

Utskottet delar den uppfattning som framförs i de

nu aktuella motionerna, nämligen att skolans

kulturinsatser inte får ses som något avskilt från

övrig verksamhet i skolan. Det är också viktigt att

skolan meddelar goda kunskaper i bl.a. ämnen som

utgör en grund för att individen i sitt vuxna liv

skall kunna bli delaktig i kulturlivet och få

möjlighet till kulturupplevelser. Som motionärerna

påpekar har läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet m.m. - och även kursplanerna - fått en

sådan inriktning.

Utskottet erinrar om att regeringen i

vårpropositionen år 1998 presenterade ett

tiopunktsprogram för kvalitet och likvärdighet i

skolan (prop. 1997/98:150 s. 26-27). Enligt

programmet skall bl.a. kvalitetskontrollen stärkas

på både central och lokal nivå. Vidare skall

läraryrket utvecklas och en ny skolledarutbildning

inrättas. Enligt programmet har kulturen en viktig

roll i skolan. Samarbetet med musik- och

kulturskolan bör stärkas. Medel skall avsättas under

en treårsperiod för att genomföra programmet. Hösten

1998 anvisade riksdagen 110 miljoner kronor för

budgetåret 1999 för utveckling inom skolan i

enlighet med detta program, däribland till främjande

av kulturen inom skolan (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16

s. 39-40 och 51, bet. 1998/99:UbU1, rskr.

1998/99:98).

Sedan år 1995 har en arbetsgrupp för kultur i

skolan arbetat inom Kulturdepartementet med att

stödja, dokumentera och i rapporter redovisa

kulturprojekt i olika skolor som kan bli förebilder

och inspiration för andra skolors arbete med kultur

i undervisningen. Gruppen har arbetat med tre teman,

skolan som kulturmiljö, kulturarbetet i

undervisningen samt delaktighet och eget skapande.

Gruppen har avslutat sitt arbete med en rapport, En

strategi för kultur i skolan (Ds 1998:58), i vilken

gruppen lämnat ett antal förslag. Gruppen anför

bl.a. att för att kulturen skall bli en del av den

lokala skolutvecklingen måste såväl utbildnings- som

kultursektorerna ha ett övergripande gemensamt

ansvar för att utveckla frågan om kultur i skolan. I

enlighet med gruppens förslag har regeringen nyligen

givit Skolverket och Kulturrådet ett gemensamt

uppdrag att stärka och vidareutveckla arbetet med

kultur i skolan. Kulturrådet skall också arbeta med

utveckling av kulturpedagogiken vid

kulturinstitutioner och i det fria kulturlivet.

Gruppen har vidare lämnat förslag om forskning om

kultur i skolan och om särskild uppmärksamhet på

skolan som arbetsmiljö i vid bemärkelse vid

genomförandet av det av riksdagen godkända

handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och

design.

Stöd till skolbio och elevernas eget filmskapande

förslås också av gruppen, och i budgetpropositionen

för år 1999 har regeringen uttalat sin avsikt att

särskilt uppmärksamma detta område inom ramen för

den treåriga satsningen på tiopunktsprogrammet.

I enlighet med gruppens förslag har regeringen

beslutat om fortsatt statligt bidrag till Sveriges

musik- och kulturskoleråd inom ramen för

tiopunktsprogrammet.

Utskottet vill - liksom vid tidigare riksmöten -

med kraft understryka den stora betydelse musik- och

kulturskolorna har och har haft för musiklivet i

hela landet, för utvecklingen av musiken i Sverige

och som start för alla de människor som deltar i ett

amatörmusikliv av stor bredd och omfattning och för

många av våra professionella musiker och sångare.

Musik- och kulturskolorna har också stor betydelse

för att väcka barnens intresse för musik och kultur

i alla dess former och utveckla dem till att bli en

kunnig och intresserad publik.

Utskottet delar motionärernas oro för att

kommunernas besvärliga ekonomiska läge skall medföra

ett avbrott i utvecklingen av de kommunala musik-

och kulturskolorna. Som utskottet tidigare anfört

måste dock ansvaret för musik- och kulturskolorna

förbli kommunernas. Staten kan lämna bidrag till

stimulans och utveckling men inte till den reguljära

driften av den kommunala musik- och kulturskolan. I

det föregående har redovisats den treåriga satsning

på ett tiopunktsprogram för kvalitet och

likvärdighet i skolan som påbörjats under år 1999, i

vilket ingår bl.a. samverkan mellan skolan och den

kommunala musik- och kulturskolan.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att

något särskilt uttalande från riksdagens sida om

kulturen i skolan inte är påkallat. Utskottet

avstyrker därför motionerna Kr256 (m) yrkande 4 och

Kr274 (mp) yrkande 4.

Utskottet anser att det inte är påkallat med ett

uttalande om den kommunala musik- och kulturskolan,

varför motionerna Kr272 (kd) yrkande 17 och Kr274

(mp) yrkande 5 avstyrks.

Fråga om nyckelharpan som

nationalinstrument

I motion Kr274 (mp) föreslås att nyckelharpans

instrumentfamilj skall utses till nationalinstrument

(yrkande 23).

Hösten 1996 avstyrkte utskottet motioner som

syftade dels till att inrätta ett nationellt centrum

för folkmusik, dels till att nyckelharpan skulle ges

status som nationellt instrument. Utskottet framhöll

i sammanhanget bl.a. betydelsen av eldsjälars och

frivilligas insatser för kulturlivet i hela landet.

Detta - menade utskottet - gäller givetvis bl.a.

också musiklivet, t.ex. i arbetet med att bevara,

utveckla och sprida den rika musiktraditionen i

landet. Vidare anförde utskottet att folkmusiken är

en mycket betydelsefull och variationsrik del av

musiklivet, som engagerar både amatörer och

professionella, både unga och gamla. Den har också

på senare år berikats med inslag från många kulturer

från andra delar av världen genom de senaste

decenniernas invandring till Sverige och genom det

ökande kulturutbytet över gränserna. Utskottet ansåg

mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte borde

ta något initiativ i frågan om inrättande av ett

statligt stött folkmusikinstitut eller i frågan om

ett nationalinstrument (bet. 1996/97:KrU1 s. 94-95).

Sedan riksdagen under våren 1998 beslutat att

statligt bidrag skall utgå till ett nationellt

centrum för folkmusik (bet. 1997/98:KrU13, rskr.

1997/98:303) beräknade regeringen i

budgetpropositionen för år 1999 under anslaget B 3

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

medel för ändamålet. Utskottet ansåg att det var

motiverat att utse Eric Sahlström-institutet i Tobo

i Norduppland som mottagare av stödet, vilket

riksdagen som sin mening gav regeringen till känna

(prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1,

rskr. 1998/99:55).

Eric Sahlström-institutet är en stiftelse som har

till uppgift att främja folkmusiken, folksången och

folkdansen. I verksamheten skall samhörigheten

mellan musiken, sången och dansen särskilt betonas

och stor vikt läggas vid nyckelharpans fortlevnad

och utveckling. En av institutets uppgifter är att

ägna särskild uppmärksamhet åt nyckelharpan både i

fråga om bygge och spel.

Utskottet anser att det finns goda skäl att utgå

från att nyckelharpan som instrument - liksom den

musik som utövas med nyckelharpa - kommer att ägnas

särskild omsorg vid Eric Sahlström-institutet. Det

är enligt utskottets uppfattning inte motiverat att

föreslå att riksdagen skall ta något initiativ med

anledning av nu aktuellt motionsförslag. Yrkandet

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring av stödsystemet för

de regionala teatrarna

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr234,

1998/99:Kr235, 1998/99:Kr236 yrkande 2 och

1998/99:Kr260,

2. beträffande Länsteatern på Gotland

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr236 yrkande 1,

3. beträffande nya regionala teatrar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr259 och

1998/99:Kr275 yrkande 11,

res. 1 (v)

4. beträffande nationalscenernas utbud

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 7,

5. beträffande satsning på

Riksskådebanan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr241,

res. 2 (m) - motiv.

6. beträffande länskonstnärer

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 9,

res. 3 (v)

7. beträffande syntolkning av teater

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr203 och

1998/99:Kr275 yrkande 8,

8. beträffande stöd till musikgenrer

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr222 och

1998/99:Kr256 yrkande 5,

9. beträffande marknadsföring utomlands av

svensk musik

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr254 yrkande 1,

10. beträffande kultur i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr256 yrkande 4 och

1998/99:Kr274 yrkande 4 ,

res. 4 (m)

res. 6 (mp) - delvis

11. beträffande den kommunala musik- och

kulturskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr272 yrkande 17 och

1998/99:Kr274 yrkande 5,

res. 5 (kd)

res. 6 (mp) - delvis

12. beträffande nyckelharpan som

nationalinstrument

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 23.

res. 7 (mp)

Stockholm den 4 mars 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp),

Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Roy

Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).

Reservationer

1. Nya regionala teatrar (mom. 3)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Frågor rörande regionala teatrar som börjar

med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avstyrks

därför" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr275 (v)

anser utskottet att det är av stor vikt att den

sceniska mångfalden har en god bas i många

länsteatrar. Det är angeläget att regeringen nu

utreder förutsättningarna för bildandet av

länsteatrar i de två län som saknar länsteater,

nämligen Jämtlands och Södermanlands län. Regeringen

bör därefter i budgetpropositionen avseende år 2000

lämna förslag till riksdagen i detta hänseende.

Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr259 (s)

och Kr275 (v) yrkande 11 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande nya regionala teatrar

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr259 och

1998/99:Kr275 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Satsning på Riksskådebanan (mom. 5,

motiveringen)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anser att den del av utskottets

yttrande under rubriken Fråga om satsning på

Riksskådebanan som börjar med "Utskottet intar" och

slutar med "därför avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

Teaterutredningen i sitt betänkande (SOU 1994:52)

Teaterns roller framhöll att det finns skäl som

talar för ett samgående mellan skådebanerörelsen och

Riksteaterns arrangörsorganisation för att ett

förbättrat publikarbete skall uppnås. Utskottet

finner att det inte är motiverat att riksdagen gör

något sådant uttalande om värdet av Riksskådebanans

verksamhet som föreslås i motionen, varför den

avstyrks.

3. Länskonstnärer (mom. 6)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Fråga om länskonstnärer som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "anslaget I 1

Filmstöd" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att länskonstnärerna, även benämnda

länskonsulenter, skall utgöra en resurs för

amatörkulturen och fungera som en länk mellan

amatörer och professionella. Det är angeläget att

regionerna ser länskonstnärerna som en tillgång.

Regeringen bör därför snarast utreda

förutsättningarna för regionerna att inrätta

länskonstnärstjänster inom flera områden än vad som

är fallet i dag. Målet bör vara att tjänster skall

finnas inom områdena teater, dans, musik och film.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr275 (v)

yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande länskonstnärer

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Kultur i skolan (mom. 10)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Kultur i skolan och den kommunala musik-

och kulturskolan som börjar med "Utskottet anser mot

bakgrund" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion

Kr256 (m) om att skolan är, eller borde vara, den

kanske viktigaste kulturförmedlande institutionen.

Det är angeläget att framhålla att hela skolans

verksamhet är kulturförmedling. Som utskottet anfört

får skolans kulturinsatser inte ses som något

avskilt från övrig verksamhet i skolan.

Kulturansvaret skall genomsyra all verksamhet.

Lärarna har en nyckelroll när det gäller att väcka

och utveckla elevernas intresse för kultur. Det är

därför enligt utskottets mening angeläget att

lärarutbildningen har ett innehåll och bedrivs i

sådana former att de blivande lärarna rustas för

denna viktiga uppgift. Vad utskottet här har anfört

bör riksdagen med bifall till motion Kr256 (m)

yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande kultur i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr256 yrkande 4

och med avslag på motion 1998/99:Kr274 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Den kommunala musik- och kulturskolan

(mom. 11)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Kultur i skolan och den kommunala musik-

och kulturskolan som börjar med "Utskottet delar

motionärernas" och slutar med "5 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas oro för att

kommunernas besvärliga ekonomiska läge skall medföra

ett avbrott i utvecklingen av de kommunala musik-

och kulturskolorna. Tecken på detta finns redan. Som

framhålls i motion Kr272 (kd) har musikskolan

grundlagt och utvecklat många människors

musikintresse. För de allra flesta utgör musikskolan

den enda möjligheten att få lära sig att spela ett

instrument och att spela i grupp. Musikskolan har

också stor betydelse för framväxten av

professionella musiker och för den framgångsrika

exporten av musik. Det är angeläget att betona

betydelsen av fortsatta kommunala satsningar på

musikskolan. Kommunernas möjlighet att utveckla

musikskolan bör förbättras inom ramen för ett ökat

statligt bidrag till den kommunala sektorn.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr272 (kd)

yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Utskottet anser mot bakgrund (= utskottet 3 rader)

yrkande 4.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda

motion Kr274 (mp) yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande den kommunala musik- och

kulturskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272 yrkande 17

och med avslag på motion 1998/99:Kr274 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Kultur i skolan och den kommunala musik-

och kulturskolan (mom. 10 och 11)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Kultur i skolan och den kommunala musik-

och kulturskolan som börjar med "Utskottet delar

motionärernas" och slutar med "5 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom

motion Kr274 (mp) att skolan är samhällets

viktigaste kulturinstitution. Riksdagen bör därför

med bifall till motion Kr274 (mp) yrkande 4 som sin

mening ge regeringen till känna att skolans roll som

kulturbärare bör utvecklas och värnas.

Utskottet delar motionärernas oro för att

kommunernas besvärliga ekonomiska läge skall medföra

ett avbrott i utvecklingen av de kommunala musik-

och kulturskolorna. Som utskottet tidigare anfört

måste dock ansvaret för musik- och kulturskolorna

förbli kommunernas. Utskottet anser att regeringen

bör följa utvecklingen av den kommunala musik- och

kulturskolan mycket noga. Varje barn, oavsett var i

landet det bor, bör ges möjlighet att få en

grundutbildning på ett instrument. Om regeringen

finner att detta inte kan uppnås, och att den

negativa utveckling av musik- och kulturskolan som

nu kan skönjas fortsätter, bör regeringen överväga

på vilket sätt barnens rätt till musikutbildning kan

värnas genom lag. Regeringen bör därefter förelägga

riksdagen förslag i frågan. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr274 (mp) yrkande

5 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet avstyrker motionerna Kr256 (m) yrkande 4

och Kr272 (kd) yrkande 17.

dels att utskottets hemställan under 10 och 11 bort

ha följande lydelse:

10. beträffande kultur i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 4

och med avslag på motion 1998/99:Kr256 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. beträffande den kommunala musik- och

kulturskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 5

och med avslag på motion 1998/99:Kr272 yrkande

17 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Nyckelharpan som nationalinstrument

(mom. 12)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Frågan om nyckelharpan som

nationalinstrument som börjar med "Utskottet anser"

och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att både Finland och Norge

har utsett var sitt nationalinstrument, nämligen

kantelen respektive hardingfelen (på svenska

hardangerfiol). Det är nu dags för Sverige att på

motsvarande sätt utse ett nationalinstrument.

Nyckelharpans ställning som ett historiskt

intressant instrument och ett instrument som blir

allt populärare motiverar mer än väl en sådan

utnämning. Det bör enligt utskottets mening ankomma

på regeringen att besluta i denna fråga. Utskottet

föreslår därför att riksdagen med bifall till motion

Kr274 (mp) yrkande 23 som sin mening ger regeringen

till känna att nyckelharpan bör utses till Sveriges

nationalinstrument.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande nyckelharpan som

nationalinstrument

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 23

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Stöd till musikgenrer (mom. 8)

Lennart Fridén (m) anför:

I motion Kr222 (m) har jag påmint om att såväl i

Kulturutredningens betänkande (SOU 1995:84) som i

motioner under senare år har det stora värdet av

genrecentrum påpekats. Genom att inrätta sådana kan

man kraftsamla kring en viss typ av musik och därmed

skapa utrymme för ett bättre nyttjande av

tillgängliga resurser. Vidare kan en bas skapas för

fortsatt utveckling av den speciella musikformen.

Kulturutredningens förslag godtogs emellertid inte

av regeringen. I stället föreslogs i 1996 års

kulturproposition och budgetproposition att ökade

medel skulle anvisas enbart till musiklivets

arrangörer, vilket också blev riksdagens beslut.

Våren 1998 beslöt emellertid riksdagen att det

utöver de välmotiverade satsningarna på

arrangörsledet även skulle göras en satsning på ett

nationellt folkmusikcentrum. Medel för år 1999

anvisades vid budgetbehandlingen hösten 1998.

I motion Kr222 (m) har jag anfört en rad skäl som

talar för att stödet till genrecentrum bör byggas ut

och att Göteborgsmusiken bör få uppdraget att bli

genrecentrum för blåsmusiken. Göteborgsmusiken

bistår redan i dag små ensembler i olika

angelägenheter efter bästa förmåga. Dock saknas

resurser att fullt ut kunna fungera som ett

genrecentrum. Genrecentrum bör också utformas olika

inom ramen för begreppet. Jag har dock anslutit mig

till utskottets förslag att avstyrka motionen då jag

anser att det kan vara värdefullt att först avvakta

en utvärdering och uppföljning av effekterna av det

ökade stödet till musikarrangörerna och det nya

bidraget till ett folkmusikcentrum.