Bet. 1998/99:KrU6

Kulturutskottets betänkande

1998/99:KRU06

Museifrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

KrU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner om museifrågor,

lokalfrågor samt konstfrågor. Samtliga motioner har

väckts under allmänna motionstiden hösten 1998.

Motionsförslag om myndighetsstrukturen på

museiområdet, inrättande av nya museer m.m., stöd

till museijärnvägar samt gratis entréavgifter på

museer för barn och ungdom avstyrks. Likaledes

avstyrks förslag om ett Foto-Sesam-projekt för att

bevara foto och film.

Med anledning av två motionsförslag föreslår

utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande

till regeringen om att det i kommande

budgetpropositioner kort bör anges hur stor del av

föregående års bidrag till olika statliga

kulturinstitutioner som använts till att betala

hyreskostnader.

Ett motionsyrkande med förslag att regeringen skall

ges i uppdrag att utreda behovet av kultur- och

samlingslokaler avstyrks. Utskottet avstyrker även

en begäran att Boverket skall ges i uppdrag att se

över frågan om ökade möjligheter att få bidrag till

hjälpverktyg för hörselskadade i lokaler som används

för kulturarrangemang.

Vidare avstyrks ett motionsyrkande som syftar till

att barn och ungdomar skall ha god tillgång till

repetitionslokaler.

Med hänvisning till de reguljära formerna för

statens förvärv av konst genom Statens konstråd

avstyrks två motioner om en staty över Konung Gustav

VI Adolf respektive ett minnesmärke över den svenske

soldatens insatser i fredens och humanitetens

tjänst.

Utskottet avstyrker också motionsyrkanden som rör

beslutsprocessen vid Statens konstråds inköp av

konst, statens helhetsansvar för estetiska och andra

värden vid statliga upphandlingar samt ett

principuttalande om estetisk utsmyckning vid

infrastruktursatsningar.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer och

två särskilda yttranden.

Motionerna

1998/99:Kr206 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att rädda EF Language till

eftervärlden.

1998/99:Kr207 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett nationalmuseum för

idrott.

1998/99:Kr217 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket

ges i uppdrag att se över frågan om hjälpverktyg för

hörselskadade i lokaler som används för olika

kulturarrangemang.

1998/99:Kr220 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas att riksdagen ger regeringen i uppdrag att

undersöka möjligheterna att snarast förverkliga

önskemålen om en staty föreställande framlidne

Gustav VI Adolf i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:Kr221 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett minnesmärke över den

svenske soldatens insatser i fredens tjänst.

1998/99:Kr223 av Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättandet av s.k.

kompetensmuseer.

1998/99:Kr225 av Birgitta Sellén (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett Bildens och ungdomens

hus i Sundsvall.

1998/99:Kr226 av Carina Hägg och Martin Nilsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

projektet Museum Vandalorum.

1998/99:Kr231 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att

riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett forsknings- och utställningscentrum i

Göteborg.

1998/99:Kr248 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om hjulångaren

Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i

ett museum.

1998/99:Kr250 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om museijärnvägarnas

betydelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att

museijärnvägarna i Sverige inom ramen för det

samlade anslaget tillförsäkras ett ekonomiskt stöd.

1998/99:Kr255 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om redovisning av

kulturinstitutionernas lokalförsörjning och

hyreskostnader.

1998/99:Kr268 av Agneta Brendt och Sinikka Bohlin

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av ett Foto-Sesam.

1998/99:Kr273 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett Foto-Sesam.

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att hyror

fortsättningsvis skall redovisas separat,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att värna och

tillgodose barns och ungdomars tillgång till egna

repetitionslokaler för deras estetiska utövningar,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att i

beslutsprocessen rörande gemensam konst i större

omfattning än i dag involvera medborgarna,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

helhetsansvar vid upphandling för att säkerställa

estetiska och andra kvaliteter,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att 1 % av den

totala investeringskostnaden skall avsättas till

estetisk utsmyckning vid infrastruktursatsningar.

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

26. att riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts ger regeringen i uppdrag att utreda och

återkomma med förslag till hur de statliga

konstinköpen kan ske närmare människorna där konsten

skall verka,

32. att riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts ger regeringen i uppdrag att utreda

förutsättningarna för barns och studerandes

möjligheter till fritt inträde på statsstödda

museer,

36. att riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen

att utreda behovet av kultur- och samlingslokaler i

enlighet med vad i motionen anförts.

1998/99:Kr506 av Peter Pedersen (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skapandet av ett

nationellt fotbollsmuseum i Degerfors.

Utskottet

Myndighetsstrukturen på museiområdet

Den splittrade strukturen på museiområdet behandlas

i motion Kr223 (m).

Enligt motionären har regeringens ovilja att skapa

en ny och grundläggande museistruktur negativa

återverkningar på hela museiväsendet.

Rollfördelningen mellan Statens kulturråd och

Riksantikvarieämbetet när det gäller

statsbidragsfördelning till länsmuseerna måste få en

slutlig lösning. Svårigheterna för museer med andra

huvudmän än staten och landstingen eller för nya

museer att komma in i det ekonomiska systemet är

stora och förvärras genom att en tydlig struktur

saknas. I motionen föreslås därför att de nuvarande

beteckningarna centralmuseum och ansvarsmuseum

avskaffas och att regeringen skall få i uppdrag att

utarbeta ett förslag som innebär att ett antal

kompetensmuseer utses på olika områden. Dessa

kompetensmuseer skulle - oberoende av huvudmän - få

i uppdrag att utgöra nav inom sina respektive

verksamhetsområden och att fördela statsbidrag.

Utskottet som under föregående riksmöte behandlade

en motion av delvis likartat innehåll hänvisar till

den då lämnade utförliga redogörelsen för de olika

ställningstaganden som gjorts av Musei- och

Kulturutredningarna då det gäller ansvarsmuseirollen

och museistrukturen och till de uttalanden som

gjorts av regeringen i denna fråga dels i 1996 års

kulturproposition, dels i budgetpropositionen för år

1998.

Här kan i stark sammanfattning nämnas att

regeringen i 1996 års kulturproposition uttalade att

strukturen på museiområdet borde utvecklas så att

regeringen skulle få bättre underlag för överblick

och styrning. Vidare kan nämnas att regeringen i

budgetpropositionen för år 1998 anmälde att det inom

Kulturdepartementet pågick en översyn av

organisationsstrukturen inom kulturområdet och att

översynen skulle kunna komma att påverka strukturen

inom museiområdet.

Utskottet underströk vid 1997/98 års riksmöte

angelägenheten av att museiväsendet får en tydligare

struktur så att möjligheterna för regeringens

styrning och effektivisering inom sektorn

förbättras. Utskottet utgick från att de frågor som

framförts i den då behandlade motionen skulle

beaktas i översynsarbetet (bet. 1997/98:KrU7 s.

2-3).

Utskottet kan konstatera att det av

budgetpropositionen för år 1999 framgår att de

museipolitiska frågorna, t.ex. om

ansvarsmuseirollen, fortfarande bereds inom

Regeringskansliet (prop. 1998/99:1 utg. omr. 17

avsnitt 11.3).

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att

Kulturrådet nyligen i sitt budgetunderlag för år

2000-2002 uttalat att det inom museiområdet saknas

ett forum för mer kvalificerade diskussioner i

museifrågor. Strukturen inom museiområdet, med ett

stort antal aktörer varav många är relativt små,

torde enligt Kulturrådets bedömning inte kunna leda

till att ett sådant forum spontant kan bildas. Ett

sådant behov har påtalats från flera håll, anför

Kulturrådet som också framhåller att bristen på

samarbete hämmar utvecklingen. Kulturrådet anser sig

kunna spela en viktig samordnande roll för att

främja de centrala, regionala och lokala museernas

möjligheter att exempelvis arbeta med frågor

kopplade till samlingarna, utvecklingen av

utställningsmediet, ökad tillgänglighet,

digitalisering, museipedagogik och konstbildning.

Detta samordningsarbete förutsätts bedrivas i nära

samarbete med museerna, bl.a. genom inrättandet av

en referensgrupp, anför Kulturrådet.

Utskottet förutsätter att regeringen i sin pågående

översyn av bl.a. museistrukturen beaktar sådana

frågor som aktualiserats i motion Kr223 (m) och även

överväger de synpunkter som framförts i Kulturrådets

budgetunderlag. Något särskilt initiativ från

riksdagens sida med anledning av motion Kr223 (m) är

inte påkallat. Motionen avstyrks således.

Inrättande av nya museer m.m.

Principiella ställningstaganden i

museifrågor

Utskottet har vid ett flertal tillfällen redovisat

de principiella ställningstaganden som utskottet

gjort i museifrågor (senast i bet. 1997/98:KrU7 s.

7). Ställningstagandena innebär i korthet

att det i princip "för närvarande" inte bör inrättas fler

centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda

museer,

att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra en

klassificering av museerna i landet eller att bedöma om ett

museum har större eller mindre riksintresse,

att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta de statliga

museerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella

ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling,

att, i den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde

som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt

förbisetts, detta i första hand får ske inom den rådande

museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser,

att det ankommer på regionala eller lokala intressenter att

inrätta avdelningar inom ett länsmuseum och lokala museer.

Utskottet har även uttalat att när initiativ till

nya museer m.m. tas är det initiativtagarnas ansvar

att investeringar och drift kan finansieras (bet.

1995/96:KrU1 s. 19).

Ett idrottshistoriskt museum i Malmö

I motion Kr207 (m) föreslås att ett nationellt

museum för idrottshistoria skall skapas i Malmö.

Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte ett

yrkande liknande det nu aktuella med hänvisning till

ovan nämnda principiella ställningstaganden (bet.

1997/98:KrU7 s. 8).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.

Utskottet erinrar i sammanhanget om att det finns

idrottsmuseer av skiftande storlek med kommuner och

föreningar som huvudmän på ett flertal platser i

landet, bl.a. i Malmö. Vidare bör nämnas att

Stiftelsen Sveriges Riksidrottsmuseum under åren

1992-1997 haft utställningslokaler i Globen i

Stockholm. Planer på att flytta museet till

Tennispaviljongen nära Stockholms stadion har måst

skrinläggas. I avvaktan på att museet skall kunna

flytta in i nya lämpliga utställningslokaler i

Stockholm arbetar museipersonalen bl.a. med att

producera utställningar till olika museer och

utställningslokaler i landet. Här kan nämnas att

museet samarbetar med Kungl. biblioteket om en

utställning av idrottsaffischer och med Nordiska

museet om en utställning om idrottens historia som

skall öppnas år 2000. Vidare kan nämnas att museet

har viss informationsverksamhet, främst bland

skolorna i Stockholmstrakten, och viss

depositionsverksamhet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr207 (m).

Ett fotbollsmuseum i Degerfors

Av motion Kr506 (v) framgår att fotboll är en

kulturyttring som engagerar de flesta i Degerfors

kommun. I kommunen finns ett fotbollsmuseum som

belyser Degerfors IF:s historia. Yrkande 1 i

motionen syftar till att ett nationellt

fotbollsmuseum skall inrättas i kommunen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet

understryka den stora betydelse som utövandet av

olika idrotter har haft och har för många orter i

Sverige och att vissa idrotter på en del platser

förknippas intimt med den lokala historien. Andra

orters historia kan på liknande sätt vara dominerade

av t.ex. en stor arbetsplats som haft betydelse inte

bara lokalt och regionalt utan för hela landet. Det

kan t.ex. gälla ett mentalsjukhus, en industri eller

en gruva. Det är givetvis av stor betydelse inte

minst för den lokala identiteten att för

eftervärlden bevara sådan historia och sådana

minnen.

Utskottet hänvisar till de principiella

ställningstaganden som refererats i det föregående

och som bl.a. innebär att det i princip "för

närvarande" inte bör inrättas fler centrala, dvs.

statliga, museer eller med dem jämställda museer.

Vidare bör det ankomma på initiativtagarna att

ansvara för att investeringar och drift kan

finansieras i den mån initiativ tas till inrättande

av nya museer.

Vad utskottet anfört innebär att riksdagen bör

avslå motion Kr506 (v) yrkande 1.

Hjulångaren Erik Nordevall

Förslaget i motion Kr248 (fp) syftar till att

hjulångaren Erik Nordevall som ligger på Vätterns

botten skall bärgas och bevaras för framtiden i ett

museum. Byggnader lämpade för ett sådant

museiprojekt finns i Motala, där fartygets maskiner

byggdes på 1800-talet.

Liknande motionsförslag har tidigare behandlats av

utskottet vid olika tillfällen, senast våren 1997.

Utskottet framhöll då att det inte ankommer på

riksdagen att ta ställning till frågan om projektet

kan förverkligas (se bet. 1996/97:KrU6). Utskottet

har inte funnit anledning att ändra sitt

ställningstagande.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

Bildens och ungdomens hus i Sundsvall

Motionären bakom motion Kr225 (c) anför att det på

nationell nivå saknas ett fotomuseum som beskriver

den fotografiska bilden och fototeknikens utveckling

från 1800-talets mitt och framåt. Inom Sundsvalls

kommun pågår sedan år 1994 ett projekt, kallat

Bildens hus. Bildens hus skall inrymma ett

fotomuseum, som skall rikta sig till alla

medborgare, men speciellt till Mitthögskolan. En

viktig målgrupp för museet är ungdomen i Sundsvall,

som skall ha museet som en fritidsresurs.

Motionsförslaget syftar till att ett Bildens och

ungdomens hus i Sundsvall skall bli ett nationellt

fotomuseum.

Utskottet erinrar om att Nordiska museet i sin

egenskap av nationellt ansvarsmuseum för svensk

kulturhistoria har ett ansvar för kulturhistorisk

fotografi. Museet har på det fotografiska området

som målsättning att utveckla, samordna och stödja

den kulturhistoriska bilden inom museivärlden,

tillhandahålla och förmedla expertkunskaper, bedriva

utvecklingsarbete, undervisa och initiera samverkan

och samordning mellan museer och andra

institutioner. Nordiska museet har i sina samlingar

ca 4 miljoner fotografier, positiv och negativ.

Motivmässigt har insamlingsområdet av tradition

berört svenskt liv och arbete. Fotosamlingar av

varierande omfattning finns också på de statligt

stödda, regionala museerna.

Vidare kan nämnas att Moderna museet har ansvar för

den moderna bildkonsten och konstnärlig fotografi

samt att Tekniska museet i Stockholm, som är

specialmuseum inom området teknik- och

industrihistoria, har samlingar som belyser

fotografihistoriens tekniska utveckling, bl.a. en

specialsamling av fotografier och kameror.

Utskottet konstaterar att satsningar från statens

sida har gjorts och görs inom det insamlingsområde

som behandlas i den aktuella motionen, nämligen det

fotografiska. Enligt utskottets uppfattning ankommer

det på de lokala och regionala intressenterna att

besluta om och ta ansvar för hur man skall gå vidare

med projektet att inrätta ett fotomuseum i

Sundsvall. Riksdagen bör således inte ta något

initiativ med anledning av motion Kr225 (c).

Motionen avstyrks.

Museum Vandalorum i Värnamo

I motion Kr226 (s) redovisas att Stiftelsen Smålands

Konstarkiv i Värnamo som drivs av Smålands

konstnärsföbund har en rik utställningsverksamhet

med 10-15 utställningar per år och en betydande

samling nutida konst av Smålandskonstnärer. Inom

stiftelsens ram har planer utarbetats på att inrätta

ett forum för konstnärer och formgivare, kallat

Museum Vandalorum. Det nya museet skall spegla

samtidskonsten med särskild hänsyn till den samtida

industridesignen. Motionen synes syfta till att

staten skall stödja projektet.

Utskottet erinrar om att en särskild utredare

nyligen tillkallats av regeringen för att klarlägga

det statliga åtagandet på formgivnings- och

designområdet. Av direktiven till utredningen

framgår vilka satsningar som görs för närvarande för

att främja en god utveckling inom svensk formgivning

och design, t.ex. vid Nationalmuseum i Stockholm och

Röhsska museet i Göteborg och att ett statligt stöd

lämnas till Föreningen Svensk Form som under åren

1999-2001 har ett nationellt uppdrag på formområdet.

Utredaren skall bl.a. överväga och lämna förslag

till hur musei- och utställningsverksamheten på

formgivnings- och designområdet kan och bör

utvecklas med hänsyn till behovet av att skapa en

slagkraftig mötesplats för samtida formgivning och

design. I bedömningen skall såväl de statliga som

icke-statliga verksamheterna på området ingå.

Utredningsarbetet skall vara avslutat den 1 mars

2000 (dir. 1999:9).

Enligt utskottets uppfattning bör utredningens

resultat inte föregripas. Utskottet vill tillägga

att - i enlighet med vad som anförts i det

föregående - det bör ankomma på initiativtagarna

till nya museer att finna vägar att finansiera

investeringar och drift för det nya museet.

Riksdagen bör således inte ta något initiativ med

anledning av motion Kr226 (s), som avstyrks.

Ett nationellt forsknings- och utställningscentrum i

Göteborg

Av motion Kr231 (fp) framgår att det under en längre

tid funnits tankar på att inrätta ett emigranternas

hus i Göteborg. I motionen framhålls att Göteborg

också alltid har haft en betydande invandring.

Regeringen bör, menar motionären bakom motionen, få

i uppdrag att utreda förutsättningarna för att

inrätta ett nationellt forsknings- och

utställningscentrum om immigration och emigration i

Göteborg.

Föreningen Sverigekontakt med säte i Göteborg

bedriver emigrationsforskning bl.a. inom

forskningsprojektet Göteborgs-emigranten som skall

belysa hur emigrationen från Sverige påverkade den

stora utvandrarhamnen Göteborg. Inom projektets ram

samarbetar föreningen med Landsarkivet i Göteborg,

Göteborgs universitets historiska institution,

Svenska Emigrantinstitutet i Växjö och

Emigrantregistret i Karlstad. Verksamheten vid

Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, som delvis

finansieras med medel från Riksarkivets nämnd för

enskilda arkiv, är främst inriktad på forskning och

dokumentation om svensk emigration. Vid institutet

bedrivs emellertid även migrationsforskning i

samarbete med universitetet i Växjö. Institutet har

även utställningsverksamhet. Även verksamheten vid

Emigrantregistret i Karlstad finansieras till en del

genom Nämnden för enskilda arkiv vid Riksarkivet.

Då det gäller immigrationsforskning kan nämnas den

verksamhet som bedrivs vid Immigrantinstitutet i

Borås, en ideell organisation, vars syfte är att

fungera som informations- och dokumentationscentrum

då det gäller invandrar- och flyktingfrågor. Vidare

bör Stiftelsen Mångkulturellt centrum i Botkyrka

nämnas. Stiftelsen har till uppgift att bygga upp en

kunskapsbas kring det mångkulturella samhällets

historia, vilket bl.a. innebär att man på olika sätt

försöker spegla hur invandringen förändrar Sverige.

Immigrantinstitutet i Borås och Mångkulturellt

centrum i Botkyrka finansieras delvis över

Kulturdepartementets utgiftsområde, anslaget A 2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och samarbete.

Vidare bör nämnas att Nordiska museet såsom

ansvarsmuseum har ett övergripande ansvar för svensk

kulturhistoria.

Utskottet anser att det är angeläget att så viktiga

företeelser som emigrationen från och immigrationen

till Sverige speglas i museers och i andra

institutioners verksamhet. Ett viktigt inslag i den

statliga museipolitiken är att museerna inom sina

respektive insamlingsområden genom utställningar och

på annat sätt skapar debatt omkring kulturarvets

demokratiska funktioner, vilket torde inkludera

teman om t.ex. kulturell bakgrund.

Utskottet hänvisar i övrigt till sina i det

föregående refererade principiella

ställningstaganden, som bl.a. innebär att det i

princip "för närvarande" inte bör inrättas fler

centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem

i statsbidragshänseende jämställda museer.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr231 (fp).

EF Language

Enligt vad som sägs i motion Kr206 (m) måste Statens

sjöhistoriska museer bevara någon tävlingsbåt från

vår tid. Förslaget i motionen syftar till att

segelbåten EF Language skall bevaras för

eftervärlden.

Som framgår av utskottets tidigare principiella

ställningstaganden som redovisats i det föregående

får, i den mån insatser behöver göras på ett

insamlingsområde, detta i första hand ske inom den

rådande museiorganisationens ram. Utskottet

konstaterar således att myndigheten Statens

sjöhistoriska museer - i likhet med övriga statliga

museer och utifrån för museet uppställda mål - själv

avgör vilka nyförvärv som skall göras till

samlingarna vid de tre museer som ingår i

myndigheten. Utskottet avstyrker därmed motion Kr206

(m).

Museijärnvägar

Investeringsstöd ur behållningen från särskilda

lotterier, anordnade för kulturella ändamål, har

utgått till museijärnvägar sedan budgetåret 1980/81.

De första åren fördelades bidrag för ändamålet av

regeringen. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 prövar

Kulturrådet frågor om statsbidrag enligt

förordningen (1984:579) om statsbidrag till

museijärnvägar. Kulturrådet får enligt

bestämmelserna i förordningen besluta om att

tilldela en sammanslutning eller en stiftelse som

driver en museijärnväg statsbidrag. Statsbidrag kan

lämnas till större investeringar vid en museijärnväg

om sammanslutningen eller stiftelsen i väsentlig

utsträckning själv bidrar till investeringen genom

medlemmarnas egen arbetsinsats och verksamheten i

övrigt i huvudsak finansieras genom biljettintäkter,

överskott av varuförsäljning och liknande samt genom

stöd från kommuner och landstingskommuner.

Av Kulturrådets budgetunderlag för åren 2000-2002

framgår att rådet sedan år 1984 med stöd av ovan

nämnda förordning har fördelat medel till

museijärnvägar och att s.k. lotterimedel har kunnat

disponeras för ändamålet. De senaste tre åren har

Kulturrådet emellertid inte erhållit några

lotterimedel från regeringen, varför stöd till

museijärnvägar inte har kunnat beviljas.

I motion Kr250 (fp) framhålls att många ideella

museiföreningar gör ett uppoffrande och

beundransvärt arbete för att levandegöra den kultur-

och industrihistoria som forna tiders järnvägar och

järnvägsmaterial representerar. Motionären bakom

motionen anser att det är besvärande att regeringen

upphört att överföra lotterimedel till Kulturrådet,

vilket tidigare gjort det möjligt för dem som driver

museijärnvägarna att utföra sin uppgift. Motionären

föreslår att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag

att åter tillföra Kulturrådet dessa för statskassan

små medel, så att museiföreningarnas verksamhet inte

äventyras (yrkandena 1 och 2).

Utskottet konstaterar att värdefulla insatser görs

av många eldsjälar på kulturarvsområdet, inte minst

då det gäller att ta till vara det

industrihistoriska arvet, till vilket även

kommunikationssystemen - och därmed museijärnvägarna

- enligt utskottets mening bör räknas. Utskottet

erinrar om att en satsning på industrisamhällets

kulturarv skall påbörjas under innevarande år och

pågå t.o.m. år 2001. Medlen, vilka under en

treårsperiod uppgår till sammanlagt 24,5 miljoner

kronor, anvisas under anslaget G 2 Bidrag till

kulturmiljövård. En särskild utredare har haft i

uppdrag att utreda och lämna förslag till formerna

för och den närmare inriktningen av denna satsning.

Förslagen bereds för närvarande inom

Kulturdepartementet.

Utskottet beklagar att det överskott av

traditionella lotterier som årligen anordnas av AB

Svenska Spel till förmån för kulturella ändamål är

förhållandevis begränsat och att regeringen därför

bedömt att det inte är möjligt att överföra medel

till Kulturrådet. Som redovisats är det således

regeringen som beslutar om dessa lotterimedels

användning.

Utskottet kan inte finna att det är motiverat att

riksdagen skall ta något initiativ i frågan. Med

hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr250

(fp).

Fråga om gratis inträde på museer för barn

och studerande

I motion Kr275 (v) yrkas att regeringen skall få i

uppdrag att tillsätta en utredning om

förutsättningarna för barns och studerandes

möjligheter att gå gratis på museer (yrkande 32).

Utskottet som vid tidigare tillfällen - senast vid

föregående riksmöte - behandlat liknande yrkanden

erinrar om att ett av de kulturpolitiska målen

syftar till att kulturpolitiken skall verka för

allas möjlighet till kulturupplevelser. Liksom

tidigare anser utskottet att de statliga och

statsunderstödda institutionerna självfallet bör ha

en prispolitik som gagnar detta mål. Det bör ligga

också i de angivna institutionernas och andra

offentligt stödda institutioners eget intresse att

ha en prispolitik som i ett längre perspektiv leder

till att de kan hålla kvar och om möjligt öka sin

publik. Då det gäller frågan om fri entré för barn

och ungdom vill kulturutskottet - liksom vid

föregående riksmöte - tillägga att kultur för barn

och ungdom generellt sett har en så hög prioritet

att det är särskilt angeläget att denna grupp

uppmärksammas då institutionerna fastställer sina

biljettpriser. (Jämför bet. 1996/97:KrU1 s. 48-49

och 1997/98:KrU1 s. 36-37.)

Utskottet är inte berett att ta initiativ till en

utredning av det slag som föreslagits i det aktuella

motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Fråga om inrättande av ett Foto-Sesam

För budgetåret 1995/96 avsattes 235 miljoner kronor

för sysselsättningsinsatser på kulturområdet i det

s.k. Sesam-projektet. Projektet syftade till att

skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt

bevarande av kulturarvet och till att öka

tillgängligheten till samlingarna bl.a. genom

digitalisering. Projektet avslutades under år 1998.

Regeringen avser att utarbeta en slutrapport under

år 1999 med en utvärdering av projektet.

I motion Kr268 (s) framhålls att vårdbehoven är

omfattande när det gäller foto och film och att

vården av fotosamlingarna inte ryms inom ramen för

museernas, arkivens och bibliotekens ordinarie

anslag. Erfarenheterna från den s.k. Sesam-

satsningen bör tas till vara, anförs det. Motionen

syftar till att ett s.k. Foto-Sesam skall inrättas.

Även motionärerna bakom motion Kr273 (c) anser att

erfarenheterna från Sesam-projektet nu skall

användas för att ta till vara de fotosamlingar som

finns i museer i hela landet. Regeringen bör få i

uppdrag att låta utreda möjligheterna att inrätta

ett s.k. Foto-Sesam (yrkande 9).

Motionsyrkanden liknande de nu aktuella har

behandlats av utskottet vid tidigare riksmöten,

senast under 1997/98 års riksmöte. Utskottet

erinrade då om att Nordiska museet är ansvarsmuseum

för kulturhistorisk fotografi och att

Fotosekretariatet vid museet tillsammans med

Fotorådet med representanter för museer, arkiv och

bibliotek hade upprättat en bevarandeplan för svensk

fotografi, benämnd Mot glömskans tyranni. I planen

föreslogs att ett Foto-Sesam skulle inrättas i syfte

att bevara, vårda och tillgängliggöra de

fotografiska samlingarna i museer och arkiv.

Utskottet erinrade också om att medel inom ramen för

Sesam-projektet i något fall beviljats för bevarande

av fotosamlingar och att Sesam-projektet gjort det

möjligt för Svenska Filminstitutet att restaurera

ett antal svenska långfilmer i färg från 1950-,

1960- och 1970-talen. Utskottet förutsatte att

satsningarna på arbetsmarknadspolitiska åtgärder

skulle kunna få en inriktning mot insatser för

bildbevarande (bet. 1997/98:KrU1 s. 59-60).

En särskild enhet, Centrum för kulturhistorisk

fotografi, inrättades den 1 juli 1998 vid Nordiska

museet. I enheten ingår Fotosekretariatet. I

centrumets uppgifter ingår att leda och utveckla det

fotografiska arbetet vid museet, stimulera till ökat

tillgängliggörande och till en intensifierad

forskning om museets fotografiska samlingar.

Centrumet stödjer också sådan verksamhet vid landets

övriga museer och andra fotosamlande institutioner.

I budgetpropositionen för år 1999 föreslogs en

försöksverksamhet, benämnd Kulturarvs-IT, som syftar

till att kulturarvet skall göras mer tillgängligt.

Satsningen finansieras inom ramen för utgiftsområde

14 Arbetsmarknad och arbetsliv, anslaget A 3

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, och avser

samlingarna i framför allt de centrala

kulturarvsinstitutionerna och de regionala museerna.

Verksamheten syftar dels till att personer med

arbetshandikapp skall få arbete, dels till att öka

möjligheterna för t.ex. skolor och andra

utbildningsinstitutioner att ta del av museernas

samlingar. Av propositionen framgår att en

arbetsenhet vid varje regionalt museum skall

inrättas. Enheten skall göra fotografier,

arkivmaterial m.m. tillgängliga genom digital

registrering, inläsning och bearbetning. I

försöksverksamheten skall vidare ingå en särskild

regionalpolitisk satsning på tre orter, nämligen

Kiruna, Ulriksfors och Grängesberg (prop. 1998/99:1

utg.omr. 14 avsnitt 4.4).

I sammanhanget kan också nämnas att en särskild

utredare i dagarna avslutar sitt arbete med att se

över förutsättningarna för att bevara och göra

dokumentära filmer tillgängliga i framtiden (Ku

1998:03).

Utskottet förutsätter att regeringen i samband med

beredningen av resultaten av utvärderingen av Sesam-

projektet överväger hur arbetet fortsättningsvis

skall bedrivas med att bevara och göra den

fotografiska bilden tillgänglig. Utskottet är inte

berett att ta något initiativ med anledning av

motionsyrkandena, som således avstyrks.

Vissa lokalfrågor

I två motioner, Kr255 (m) yrkande 13 och Kr274 (mp)

yrkande 7, begär motionärerna att det i anslutning

till resultatredovisningarna för

kulturinstitutionerna i budgetpropositionen varje år

skall finnas en separat redovisning av

hyreskostnaderna.

I sammanhanget kan nämnas att Expertgruppen för

studier i offentlig ekonomi, ESO, som är en kommitté

under Finansdepartementet, för närvarande ser över

principerna för Statens fastighetsverks

hyressättning av ändamålslokaler på kulturområdet.

En rapport från projektet beräknas bli klar under

hösten 1999.

I samband med att utskottet våren 1998 yttrade sig

till finansutskottet över proposition 1997/98:137

Förvaltning av statens fastigheter och statliga

myndigheters lokalförsörjning, m.m. påpekade

utskottet - utan att frågan hade tagits upp i

propositionen - att lokalhyran utgör en mycket stor

del av vissa kulturinstitutioners totala kostnader

och att det skulle vara av värde om regeringen i

resultatredovisningen under institutionernas anslag

i kommande budgetpropositioner kort anger hur stor

del av föregående års anslag som använts till att

betala hyreskostnader (yttr. 1997/98:KrU3y).

Finansutskottet tog i sitt betänkande 1997/98:FiU25

Statlig fastighetsförvaltning och lokalförsörjning,

m.m. inte upp frågan om en separat redovisning av

hyreskostnaderna.

Utskottet anser att det är viktigt att bidragen

till verksamheten vid olika kulturinstitutioner kan

jämföras med varandra och att det därvid lätt skall

kunna utläsas hur stor del av bidragen som är

avsatta till den faktiska verksamheten vid

institutionerna respektive till hyreskostnader.

Utskottet vidhåller således sin uppfattning från

våren 1998 och anser i likhet med motionärerna att

det i kommande budgetpropositioner kort bör anges

hur stor del av föregående års bidrag till olika

institutioner som använts till att betala

hyreskostnader. Utskottet tillstyrker motionerna

Kr255 (m) yrkande 13 och Kr274 (mp) yrkande 7. Vad

utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

I motion Kr275 (v) yrkar motionärerna att regeringen

ges i uppdrag att utreda behovet av kultur- och

samlingslokaler (yrkande 36).

Som framgår av motionen har Boverket så sent som i

mars år 1998 på regeringens uppdrag utrett de

framtida behoven av stöd till icke-statliga

kulturlokaler. I samband med behandlingen av

regeringens förslag hösten 1998 att ta bort det

statliga bidraget till allmänna samlingslokaler

uttalade utskottet att bidrag till dessa lokaler

behövs även i fortsättningen för att kultur- och

föreningslivet skall kunna ges goda möjligheter att

fortsätta med sin verksamhet i hela landet (bet.

1998/99:KrU1 s. 82-83, rskr. 1998/99:58). Utskottet

vidhåller denna uppfattning och förutsätter att

regeringen beaktar denna inställning i samband med

beredningsarbetet inför budgetpropositionen för år

2000. Någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionsyrkandet är enligt utskottets uppfattning

inte påkallad. Utskottet avstyrker således motion

Kr275 (v) yrkande 36.

Motionärerna bakom motion Kr217 (v) begär att

Boverket ges i uppdrag att se över frågan om ökade

möjligheter att få bidrag till hjälpverktyg för

hörselskadade i lokaler som används för

kulturarrangemang (yrkande 1).

Av förordningen (1994:1215) om tekniska

egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. framgår att

byggnader, bl.a. de som innehåller lokaler till

vilka allmänheten har tillträde, skall vara utförda

på ett sådant sätt att lokalerna är tillgängliga för

och kan användas av personer med nedsatt rörelse-

eller orienteringsförmåga. Med det senare menas

bl.a. nedsatt hörsel. Bestämmelsen gäller vid

nybyggnad och i vissa fall vid ändringar. Hänsyn

måste i det sistnämnda fallet tas till ändringens

omfattning och byggnadens förutsättningar. Enligt

Boverkets föreskrifter skall samlingslokaler som är

avsedda för allmänheten och som byggs eller ändras

utrustas med teleslinga eller annan teknisk lösning

som gör det möjligt för personer med nedsatt hörsel

att lyssna (BFS 1998:38 avsnitt 3:126). Vid ändring

gäller det förbehåll som angetts ovan.

För icke-statliga kulturlokaler och allmänna

samlingslokaler kan bidrag lämnas till

handikappanpassning för både nybyggnation och för

äldre byggnader. Budgetåret 1995/96 lämnades drygt

18 miljoner kronor i bidrag direkt riktat till

handikappanpassning till allmänna samlingslokaler

runt om i landet. Till detta skall läggas bidrag

till handikappanpassning som utan att särredovisas

ingick i ny- och ombyggnationer.

I samband med riksdagsbehandlingen av 1996 års

kulturproposition antogs nationella mål för

kulturpolitiken, bl.a. ett delaktighetsmål, som

innebär att kulturpolitiken skall omfatta alla

medborgare. År 1997 fick Kulturrådet regeringens

uppdrag att göra en kartläggning och ett

handlingsprogram för att främja funktionshindrades

deltagande i kulturlivet. Uppdraget redovisades i

Kulturrådets rapport (1998:3) Funktionshindrades

tillgång till kultur. I budgetpropositionen för år

1999 föreslog regeringen att Kulturrådet skulle få

ökade medel för att förverkliga vissa delar av

handlingsprogrammet, vilket också blev riksdagens

beslut (prop. 1998/99:1, utg.omr. 17 s. 42, bet.

1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Kulturrådet har,

vilket framgår av regleringsbrevet för år 1999, även

fått ett övergripande ansvar för att fullfölja

handlingsprogrammet. Utskottet har inhämtat att en

av de delar av handlingsprogrammet som Kulturrådet i

första hand skall satsa på är att göra

kulturinstitutionerna tillgängliga för

funktionshindrade.

Utskottet uttalade senast i sitt betänkande

1998/99:KrU5 Vissa teater- och musikfrågor att det

är angeläget att funktionshindrades tillgång till

kultur förbättras. Utskottet hänvisade därvid bl.a.

till 1996 års kulturproposition, där det anfördes

att viktiga delar av kulturlivet bedrivs i

institutionella former och att ansvaret för att

anpassning sker och resurser avsätts för de

funktionshindrades delaktighet ligger även hos de

enskilda institutionerna.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det

inte behövs någon särskild utredning av det slag som

framförs i motionen. Motion Kr217 (v) yrkande 1

avstyrks därför.

I motion Kr274 (mp) påtalar motionärerna behovet av

god tillgång till repetitionslokaler för barn och

ungdomar för deras estetiska verksamhet (yrkande

21).

Utskottet noterar att frågan om tillgång till

repetitionslokaler i första hand är en angelägenhet

för kommunerna.

Utskottet har inhämtat att Kommunförbundet åren

1990, 1993 och 1997 undersökt tillgången till

repetitionslokaler i 252 av landets kommuner. Av

undersökningen kan utläsas att antalet

repetitionslokaler år 1990 uppgick till 378, år 1993

till 624 och år 1997 till 533. Dessutom fanns vart

och ett av åren över 100 s.k. musikhus (107, 141

respektive 125 stycken).

Utskottet vill också erinra om att Ungdomsstyrelsen

i regleringsbrevet för år 1999 av regeringen fått i

uppdrag att göra en översyn av föreningslivets

tillgång till lokaler av olika slag för

ungdomsverksamhet i hela landet. Härtill bör påpekas

att en del av föreningslivets lokaler, t.ex. de

allmänna samlingslokalerna, är tillgängliga även för

icke-föreningsanslutna ungdomar.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda

motion Kr274 (mp) yrkande 21.

Bild och form samt konsthantverk

I två motioner yrkas att riksdagen skall uttala sig

om utförande av två, i motionerna angivna,

konstnärliga verk.

Enligt motion Kr220 (m) bör regeringen få i uppdrag

att undersöka möjligheterna att snarast förverkliga

önskemålen om en staty föreställande framlidne

Konung Gustav VI Adolf. Motionären framhåller att

Konung Gustav VI Adolf manifesterar demokratins

kungadöme och påminner om att han var en framstående

kulturpersonlighet, arkeolog och samlare.

Uppförandet av ett minnesmärke över den svenske

soldatens insatser i fredens och humanitetens tjänst

föreslås i motion Kr221 (m). Motionären menar att

det finns skäl att på detta sätt uppmärksamma de

goda förebilderna och vardagshjältarna. Genom ett

sådant minnesmärke skulle samtidigt de hedras som -

trots att vi levat i fred - fått sätta livet till.

Utskottet vill kort redovisa de reguljära formerna

för statens förvärv av konst.

Riksdagen har godkänt övergripande mål för Statens

konstråds verksamhet. Enligt dessa mål har Statens

konstråd till uppgift att verka för att konsten blir

ett naturligt och framträdande inslag i

samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst

till statens byggnader och andra lokaler för statlig

verksamhet, att medverka till att konst tillförs

även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas

av staten samt att sprida kunskap om konstens

betydelse för en god samhällsmiljö (SFS 1996:1597).

Medel för ändamålet anvisas inom utgiftsområde 17

under anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den

gemensamma miljön (beträffande budgetåret 1999 se

prop. 1998/99:1 utg.omr. 17 s. 71-77, bet.

1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).

Regeringen har i regleringsbrev satt upp

verksamhetsmål för Konstrådet. Bl.a. skall förvärv

av fast konst till ny- och ombyggnadsprojekt för

statligt lokalbruk prioriteras framför

konstsatsningar i offentliga miljöer som inte brukas

av staten. Vid satsningar i offentliga miljöer som

inte brukas av staten skall fast konst till

bostadsområden samt skolor och andra miljöer för

barn och ungdom prioriteras. Kvalificerade uppdrag

som gäller fast konst skall fördelas till många

konstnärer, även till unga konstnärer. Förvärv av

konst till befintliga lokaler som brukas av staten

skall göras för att tillgodose statliga myndigheters

ansökningar. Förvärv av konst skall göras över hela

landet. Konstrådet skall som största beställare av

offentlig konst i landet främja förnyelse och

utveckling inom området. Konstrådet skall även

medverka till en gynnsam utveckling inom arkitektur-

, form- och designområdet i enlighet med de av

riksdagen beslutade målen för statens engagemang i

arkitektur, formgivning och design.

Utskottet anser att det inte bör vara riksdagens

uppgift att uttala sig om vilka enskilda konstverk

som skall beställas, utföras och uppföras.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår yrkandena i motionerna Kr220

(m) och Kr221 (m) om uttalanden om vissa konstverk.

Regeringen bör enligt motion Kr275 (v) få i uppdrag

att göra en översyn av Statens konstråd och därvid

utreda hur de statliga konstinköpen kan ske närmare

de människor i vilkas miljö konsten skall placeras.

Regeringen bör därefter förelägga riksdagen förslag

i frågan (yrkande 26).

I motion Kr274 (mp) begärs att medborgarna i större

utsträckning än vad som är fallet i dag skall

involveras i beslutsprocessen vid förvärv av konst

för offentliga miljöer som inte brukas av staten

(yrkande 33). Fastighetsägare, brukare och allmänhet

skall ges möjlighet att komma till tals.

Utskottet avstyrkte vid föregående riksmöte ett

motionsyrkande som motsvarar de nu aktuella

yrkandena (bet. 1997/98:KrU10 s. 2-3). Utskottet

redovisade de övergripande målen för Konstrådet och

att ett återrapporteringskrav givits i

regleringsbrevet enligt vilket Konstrådet skall

redovisa olika samarbetsformer vid anskaffning av

konst. Utskottet hade vidare inhämtat att Konstrådet

genomgående tillämpar ett samråd med

fastighetsägare, arkitekter och brukare, där frågor

om placering av verk och val av konstnärer berörs.

Liksom vid föregående riksmöte vill utskottet

understryka att det är av stor vikt att brukarna ges

möjlighet att aktivt delta i beslutsprocessen och

att känna delaktighet i den konstnärliga

utsmyckningen när staten genom Konstrådet bidrar

till konstnärlig utsmyckning av icke-statliga

miljöer. Ett led i detta arbete är bl.a. de

informationsinsatser och den konstpedagogiska

verksamhet som rådet enligt de övergripande målen

skall ansvara för.

Utskottet vill påminna om att det främst är

kommunerna som har huvudansvaret för utformningen

och den konstnärliga utsmyckningen av icke-statliga

gemensamma miljöer.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr274 (mp) yrkande 33 och Kr275 (v)

yrkande 26.

Kvalitetstänkande, kunskaper om människans psyke och

livsutveckling, social medvetenhet och insikt om

människors behov av en god livsmiljö bör enligt

motion Kr274 (mp) vara utgångspunkter vid statlig

upphandling av byggnader och anläggningar. Staten

bör ta ett helhetsansvar för att säkerställa

estetiska och andra kvaliteter vid upphandling

(yrkande 34).

Vid 1997/98 års riksmöte godkände riksdagen

regeringens förslag till mål för en statlig politik

för arkitektur, formgivning och design (prop.

1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225).

Som ett första steg i förverkligande av

handlingsprogrammet antogs regeringens förslag till

lagar om ändring i väglagen (1971:948), plan- och

bygglagen (1987:10) och lagen (1995:1649) om

byggande av järnväg. I propositionen redovisades ett

antal åtgärder som regeringen avsåg att vidta för

att staten skall vara förebildlig när det gäller

arkitektur, formgivning och design. Uppdrag har

därefter lämnats till Statens fastighetsverk att

initiera erfarenhetsutbyte mellan statliga

myndigheter som förvaltar fastigheter och att ta

fram en exempelsamling och vägledning i

upphandlingsfrågor. De statliga myndigheterna har

fått i uppdrag att upprätta egna kvalitetsprogram.

Vid 1997/98 års riksmöte beslöt riksdagen vidare om

en sådan ändring av lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling att, när det bedöms vilket anbud som är

det mest fördelaktiga, hänsyn skall tas till

samtliga omständigheter, däribland kvalitet och

estetiska egenskaper (prop. 1996/97:153, bet.

1997/98:FiU7, rskr. 1997/98:61).

Utskottet anser att det inte finns anledning för

riksdagen att göra något sådant tillkännagivande som

begärs i motion Kr274 (mp) yrkande 34, varför

yrkandet avstyrks.

I motion Kr274 återkommer Miljöpartiet med ett

förslag om att riksdagen skall ge regeringen till

känna att 1 % av den totala investeringskostnaden

skall avsättas till estetisk utsmyckning vid

infrastruktursatsningar (yrkande 39).

Vid behandlingen av den arkitekturpolitiska

propositionen år 1998 bereddes bostadsutskottet

tillfälle att yttra sig till kulturutskottet över

propositionen och de aktuella motionerna.

Bostadsutskottet anförde att det i det fortsatta

arbetet med arkitektur och formgivning ingår att

behandla frågor om styrmedlens konsekvenser för den

byggda och formade miljön. Bostadsutskottet

exemplifierade med att staten kräver att kommunerna

i de lokala investeringsprogrammen för ekologisk

utveckling och omställning skall redovisa hur de

arkitektoniska kvaliteterna skall tas till vara

(yttr. 1997/98:BoU6y).

Kulturutskottet anser - liksom vid 1997/98 års

riksmöte - att de statliga konstinköpen bör grundas

på en kulturpolitisk bedömning snarare än kopplas

till omfattningen av byggandet vid en viss tidpunkt.

Dock borde 1 % av den totala byggkostnaden kunna

vara ett rimligt riktmärke. Omtanke om estetisk

utformning, materialval m.m. och omsorg om hela

miljöers utformning borde kunna genomsyra

byggprojekt utan att det satts upp ett särskilt mål

för hur stor - eller liten - andel som skall

avsättas för ändamålet.

Utskottet föreslår - med samma motivering som

tidigare år - att riksdagen avslår det nu aktuella

motionsyrkandet, dvs. motion Kr274 (mp) yrkande 39.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande myndighetsstrukturen på museiområdet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr223,

res. 1 (m)

2. beträffande ett idrottshistoriskt museum i Malmö

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr207,

3. beträffande ett fotbollsmuseum i Degerfors

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr506 yrkande 1,

4. beträffande hjulångaren Erik Nordevall

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr248,

5. beträffande Bildens och ungdomens hus i Sundsvall

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr225,

res. 2 (c, mp)

6. beträffande Museum Vandalorum i Värnamo

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr226,

7. beträffande ett nationellt forsknings- och

utställningscentrum i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr231,

res. 3 (fp)

8. beträffande EF Language

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr206,

9. beträffande museijärnvägar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr250,

res. 4 (fp)

10. beträffande gratis inträde på museer för barn och

studerande

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 32,

res. 5 (v)

11. beträffande inrättande av ett Foto-Sesam

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr268 och

1998/99:Kr273 yrkande 9,

12. beträffande separat redovisning av hyreskostnader

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr255

yrkande 13 och 1998/99:Kr274 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande utredning om behovet av kultur- och

samlingslokaler

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 36,

14. beträffande bidrag till hjälpverktyg för

hörselskadade i lokaler som används för kulturarrangemang

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr217 yrkande 1,

res. 6 (v)

15. beträffande tillgång till repetitionslokaler för barn

och ungdomar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 21,

16. beträffande konstnärliga verk

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr220 och

1998/99:Kr221,

17. beträffande de statliga konstinköpen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr274 yrkande 33 och

1998/99:Kr275 yrkande 26,

18. beträffande statens helhetsansvar för att säkerställa

estetiska och andra kvaliteter vid upphandling

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 34,

res. 7 (mp)

19. beträffande estetisk utsmyckning vid

infrastruktursatsningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 39.

res. 8 (c, mp)

Stockholm den 13 april 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp),

Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Roy

Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).

Reservationer

1. Myndighetsstrukturen på museiområdet

(mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Myndighetsstrukturen på museiområdet som

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med

"avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen i sitt arbete med

att se över myndighetsstrukturen på museiområdet,

förutom att överväga de synpunkter som framförts i

Kulturrådets budgetunderlag, också skall pröva de

förslag som väckts i motion Kr223 (m) och som

innebär att ett antal kompetensmuseer skall utses på

olika områden. Oberoende av vilka som är huvudmän

för dessa museer, skall de fungera som nav inom sina

respektive verksamhetsområden och fördela

tillkommande statsbidrag.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr223 (m) som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande myndighetsstrukturen på museiområdet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr223 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Bildens och ungdomens hus i Sundsvall

(mom. 5)

Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bildens och ungdomens hus i Sundsvall som

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med

"Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Kr225 (c)

konstaterar utskottet att det saknas ett museum som

på nationell nivå behandlar alla aspekter av

företeelsen fotografi. Det är därför välkommet att

man i Sundsvall tagit initiativ till att inrätta ett

särskilt fotomuseum, eftersom fotografi är ett

insamlingsområde som hittills inte har

uppmärksammats tillräckligt. Det är också glädjande

att projektansvariga i hög grad tar sikte även på de

unga i Sundsvall och eftersträvar ett aktivt

samarbete med Mitthögskolan. Regeringen bör därför i

kommande budgetproposition föreslå åtgärder i syfte

att Bildens och ungdomens hus i Sundsvall skall

kunna inrättas som ett nationellt fotomuseum.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr225 (c) som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande Bildens och ungdomens hus i Sundsvall

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr225 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Ett nationellt forsknings- och

utställningscentrum i Göteborg (mom. 7)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Ett nationellt forsknings- och

utställningscentrum i Göteborg som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "motion Kr231 (fp)"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att så viktiga

företeelser som emigration från och immigration till

Sverige speglas i museers och andra institutioners

verksamhet. Det finns därför starka skäl att

välkomna det förslag som framförts i motion Kr231

(fp). I likhet med motionärerna bakom den nu

aktuella motionen anser utskottet att regeringen

skall utreda de närmare förutsättningarna för att

inrätta ett nationellt forsknings- och

utställningscentrum för emigrations- och

immigrationsfrågor i Göteborg i syfte att därefter

förelägga riksdagen förslag i frågan. Regeringen bör

därvid överväga om den i motionen föreslagna

lokaliseringen till Tullhuset i Göteborg är

ändamålsenlig.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr231 (fp) som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande ett nationellt forsknings- och

utställningscentrum i Göteborg

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr231 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Museijärnvägar (mom. 9)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Museijärnvägar som börjar med "Utskottet

konstaterar" och slutar med "motion Kr250 (fp)" bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att värdefulla insatser görs

av många eldsjälar då det gäller att levandegöra det

kulturhistoriska arvet i form av museijärnvägar. De

bidrag som tidigare lämnats till investeringar vid

museijärnvägar har varit förhållandevis små och har

som framhålls i motion Kr250 (fp) inte belastat

statsbudgeten. Enligt utskottets uppfattning är det

inte acceptabelt att stödet upphört att utgå på

grund av att överskottet på de statliga

kulturlotterierna minskat. Utskottet anser därför

att regeringen i budgeten för år 2000 skall beräkna

medel på kulturbudgeten för detta ändamål.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr250 (fp) som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande museijärnvägar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr250 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Gratis inträde på museer för barn och

studerande (mom. 10)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Fråga om gratis inträde på museer för barn

och studerande som börjar med "Utskottet som" och

slutar med "därför avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom

motion Kr275 (v) att det är angeläget att barn och

ungdomar stimuleras att besöka museer (yrkande 32).

Det är därför oroande att dessa båda gruppers

museibesök minskat de senaste åren. Ett skäl härtill

kan - som framhålls i den aktuella motionen - vara

museernas inträdesavgift. Utskottet delar den

uppfattning som uttrycks i den aktuella motionen,

nämligen att det skall vara fri entré på statligt

stödda museer för barn och studerande.

Mot den angivna bakgrunden bör regeringen tillsätta

en utredning om förutsättningarna för att låta barn

och studerande gå fritt på museer. I

utredningsuppdraget bör ingå att se på de eventuella

konsekvenserna för museerna av minskade

biljettintäkter, att undersöka hur läraravtal och

timplaner påverkar barns möjligheter att inhämta

kunskap på museerna samt att utreda vilka

pedagogiska resurser som finns på de

statsunderstödda museerna för att ta emot

barngrupper. Utredningen bör föreslå åtgärder som

förbättrar barns och studerandes möjlighet att

inhämta kunskaper på våra statsunderstödda museer.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr275 (v) yrkande 32 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande gratis inträde på museer för barn och

studerande

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 32

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Bidrag till hjälpverktyg för

hörselskadade i lokaler som används för

kulturarrangemang (mom. 14)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Vissa lokalfrågor som börjar med "Utskottet

uttalade" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Trots att vissa insatser görs för att göra

kulturinstitutioner tillgängliga för bl.a.

hörselskadade är det enligt utskottets mening långt

ifrån tillräckligt.

Utskottet anser att det är en självklarhet att alla

skall ha rätt att ta del av och kunna vara delaktiga

i kultur- och föreningslivet.

Utskottet finner därför att Boverket bör ges i

uppdrag att se över frågan och beräkna kostnaderna

för nödvändiga, ökade bidrag till hjälpverktyg för

hörselskadade i lokaler som används för

kulturarrangemang.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr217 (v) yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande bidrag till hjälpverktyg för hörselskadade i

lokaler som används för kulturarrangemang

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr217 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Statens helhetsansvar för att

säkerställa estetiska och andra kvaliteter

vid upphandling (mom. 18)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bild och form samt konsthantverk som börjar

med "Utskottet anser att det inte finns" och slutar

med "yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör staten i enlighet med

vad som anförs i motion Kr274 (mp) ta ett

helhetsansvar för att säkerställa estetiska och

andra kvaliteter vid upphandling. Staten bör därvid

föregå med gott exempel. De åtgärder som hittills

vidtagits för att främja en sådan utveckling är

enligt utskottets mening inte tillräckliga.

Regeringen bör därför överväga vilka ytterligare

åtgärder som bör genomföras och förelägga riksdagen

förslag i frågan. Vad utskottet anfört bör riksdagen

med bifall till motion Kr274 (mp) yrkande 34 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande statens helhetsansvar för att säkerställa

estetiska och andra kvaliteter vid upphandling

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 34

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Estetisk utsmyckning vid

infrastruktursatsningar (mom. 19)

Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bild och form samt konsthantverk som börjar

med "Vid behandlingen" och slutar med "yrkande 39"

bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att det sedan år 1937 finns en

rekommendation om att 1 % av byggnadskostnaderna bör

avsättas till utsmyckning av offentliga byggnader.

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion

Kr274 (mp) om vikten av att riksdagen tar ett

principbeslut om att minst 1 % av den totala

investeringskostnaden bör avsättas till estetisk

utsmyckning vid byggande av vägar och broar samt vid

all ny- och ombyggnation av sådana offentliga

lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter som

erhåller någon form av statligt stöd. Riksdagen bör

med bifall till motion Kr274 (mp) yrkande 39 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande estetisk utsmyckning vid

infrastruktursatsningar

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 39

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Konstnärliga verk (mom. 16)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anför:

Vi har på grundval av den ansvarsfördelning som

riksdagen beslutat beträffande förvärv av fast konst

till statliga och icke statliga miljöer samt inköp

av konst för befintliga lokaler som brukas av staten

avstått från att yrka bifall till motion Kr220 (m)

om en undersökning av möjligheterna att förverkliga

önskemålen om en staty föreställande framlidne

Konung Gustav VI Adolf. Vi vill dock framhålla att

goda skäl för uppförande av en sådan staty har

framförts i motionen och att det saknas statyer på

allmän plats över vårt sekels konungar.

2. Konstnärliga verk (mom. 16)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och

Roy Hansson (m) anför:

Vi har på grundval av den ansvarsfördelning som

riksdagen beslutat beträffande förvärv av fast konst

till statliga och icke statliga miljöer samt inköp

av konst för befintliga lokaler som brukas av staten

avstått från att yrka bifall till motion Kr221 (m)

om uppförande av ett minnesmärke över den svenske

soldatens insatser i fredens och humanitetens

tjänst. Vi vill dock framhålla att goda skäl har

framförts i motionen för uppförande av ett sådant

minnesmärke. Syftet med förslaget har också varit

att de goda förebilderna och vardagshjältarna skulle

uppmärksammas och att de som fått sätta livet till -

trots att vi levat i fred - skulle hedras.