Bet. 1998/99:KrU7

Kulturutskottets betänkande

1998/99:KRU07

Vissa kulturpolitiska frågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

KrU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner från

allmänna motionstiden år 1998 om vissa

kulturpolitiska frågor.

Utgångspunkterna för den kulturpolitik som staten

bör föra tas upp i två motioner. Därvid betonas att

staten bör stödja kulturen, inte styra den. Vidare

behandlas frågor om omfattningen av det statliga

ansvaret för kulturen och dess finansiering, vikten

av att det finns flera finansieringskällor,

prioriteringen av barn och ungdom m.m.

Utredningar begärs i två motioner. Den ena avser

den ekonomiska tillväxten inom kulturnäringen, den

andra stimulans av efterfrågan inom kultursektorn.

Vidare begärs i en motion en komplettering av 1996

års kulturpolitiska mål.

Behovet av etiska regler för sponsring inom

kultursektorn behandlas i två motioner.

Olika aspekter på Statens kulturråds verksamhet och

medelsfördelning redovisas i två motioner, i vilka

begärs olika utredningar och utvärderingar på

området.

Slutligen föreslås i en motion att stödet till

amatörkulturen skall utredas, medan det i en annan

motion begärs stöd till viss

amatörkulturorganisation.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Motionerna

1998/99:Kr228 av Inger Segelström och Ingemar

Josefsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det bör tillsättas en kulturkommitté.

1998/99:Kr256 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utgångspunkterna för

kulturpolitiken,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statens ansvar på

kulturområdet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kulturens

finansiering.

1998/99:Kr272 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om samhällets stöd till

kultursektorn.

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utvidga de

kulturpolitiska målen med tillägget "att verka för

en hållbar livsstil som utvecklar förmågan att

hantera sitt liv med minskat beroende av myndigheter

och snävt marknadstänkande",

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att även enskilda

projekt skall vara berättigade till bidrag från

Statens kulturråd, om ansökan i övrigt uppfyller

villkoren,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

kultursponsring,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Amatörkulturens

riksorganisation.

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den

återkommer med sådana förändringar i

regleringsbreven som föranleder ändringar i

verksamhetens innehåll i enlighet med vad i motionen

anförts,

2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts ger regeringen i uppdrag att utvärdera hur

Kulturrådets medelstilldelning svarar mot den

verksamhet som bedrivs på våra institutioner och i

fria grupper,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att följa upp och

utvärdera Statens kulturråds roll,

17. att riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts ger regeringen i uppdrag att återkomma med

förslag till regler för kultursponsring vilka

skyddar kulturutövarna och värnar yttrandefriheten,

23. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att i

enlighet med vad i motionen anförts utreda och

återkomma med förslag om stimulansåtgärder för

efterfrågan av kultur,

25. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att

tillsätta en utredning om inrättandet av regionala

kulturråd i enlighet med vad i motionen anförts,

34. att riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförts uppdrar åt regeringen att tillsätta en

utredning med målsättningen att skapa bättre

förutsättningar för amatörkulturen.

Utskottet

Utgångspunkter för kulturpolitiken

I detta betänkande behandlar utskottet motioner i

vilka frågor av mera övergripande karaktär inom det

kulturpolitiska området tas upp. Två av dessa

motioner rör utgångspunkterna för den kulturpolitik

som staten bör föra.

I motion 1998/99:Kr256 (m) återkommer Moderata

samlingspartiet till de frågor om utgångspunkter för

kulturpolitiken, om det statliga ansvaret på

kulturområdet och om kulturens finansiering som

partiet fört fram de senaste åren (yrkandena 1, 8

och 9).

Motionärerna anför att en kultur som står fri i

förhållande till politiska beslutsfattare är en

viktig del av ett demokratiskt samhälle. Moderata

samlingspartiet vill föra en kulturpolitik som leder

till kulturell mångfald och rika möjligheter att

välja i ett kulturutbud av hög kvalitet.

Kulturpolitikens uppgift är att främja en sådan

utveckling, inte att styra människornas val. Fria

medier är en av det öppna samhällets viktigaste

förutsättningar.

Staten har ett särskilt ansvar för väsentliga delar

av det nationella kulturarvet, t.ex. för

nationalscenerna, samt vissa arkiv och museer.

Ansvaret för de teatrar som inte är nationalscener

bör enligt motionen på sikt tas över av de regionala

huvudmännen. All biblioteksverksamhet utom de

statliga forskningsbiblioteken bör vara kommunernas

ansvar.

De offentliga bidragen till kulturen kan enligt

motionärernas mening inte helt upphöra. Statens

insatser på kulturområdet bör dock styras mot

verksamheter som har nationellt intresse och som

inte skulle komma till stånd utan det statliga

stödet. Det statliga ansvaret bör avgränsas och

tydliggöras. Kulturstödet bör kanaliseras via många

bidragsgivare för att garantera den pluralism som

bör vara en utvecklad nations kännemärke. Det måste

också slås fast att all kultur inte kan uppbära

stöd.

I motionen anförs att högt skatteuttag inom

kulturområdet - liksom inom andra områden - leder

till att det allmänna genom bidragsgivning får

kompensera för det höga kostnadsläget. Väsentliga

delar av kulturen blir därmed beroende av ett

mecenatskap som bygger på politiska beslut, vilket

skapar beroende och osäkerhet.

I motionen förordas att alla anslag i framtiden bör

bygga på klara avtal mellan anslagsbeviljande

instans och utförande institution.

Kulturen borde enligt motionärernas mening vila på

flera finansieringsvägar. I första hand måste de

enskildas avgifter vara ett viktigt bidrag till

verksamheten. Huvuddelen av kulturutgifterna - ca 75

% - betalas redan i dag av de enskilda människorna.

Bidrag kan också komma från företag och

institutioner. Det är angeläget att nya möjligheter

skapas för alla som önskar bidra till svenskt

kulturliv genom kultursponsring. Regeringen bör ta

initiativ till en förtydligande lagstiftning när det

gäller kultursponsring.

Motionärerna förordar att möjligheter skapas för

såväl lokala och regionala kulturfonder som en eller

flera centrala fonder. Stiftelsen Framtidens kultur

måste återfå sina ursprungliga uppdrag och

möjligheter. En motsvarighet till den brittiska

National Trust skulle kunna gynna vården av våra

kulturmiljöer.

AB Svenska Spel bör enligt motionen delas upp så

att de spel som låg hos AB Tipstjänst överlåts till

idrottsrörelsen och föreningslivet i övrigt på det

sätt som beslutades av riksdagen våren 1994. Övriga

spel, som tidigare låg hos Penninglotteriet AB, bör

överföras till en stiftelse, vars uppgift blir att

på olika kulturella verksamheter fördela det

överskott som uppkommer.

Motionärerna hävdar att beslut om bidrag oftast

kommer via en enda offentlig kanal. Detta hindrar

förnyelse och verkar hämmande på utvecklingen.

Motionärerna anser att det därför är fel och en fara

för kreativitetens möjligheter att ytterligare

uppgifter läggs på Statens kulturråd. Än

allvarligare blir det då Kulturrådet numera också

bereder och handlägger ansökningarna till Stiftelsen

Framtidens kultur.

Utskottet konstaterade vid riksmötet 1997/98 att

motionärerna i en motsvarande motion utvecklade sin

allmänna syn på kulturpolitiken och att partiet vill

föra en kulturpolitik som leder till kulturell

mångfald och rika möjligheter att välja i ett

kulturutbud av hög kvalitet där kulturpolitikens

uppgift är att främja en sådan utveckling, inte att

styra människors val. Eftersom synpunkterna i

motionen i övrigt närmast var av programmatisk

karaktär fann utskottet inte skäl att i detta

sammanhang närmare diskutera dem (bet. 1997/98:KrU1

s. 26).

Riksdagen tog vid riksmötet 1996/97 ställning till

de kulturpolitiska målen och till den långsiktiga

inriktningen beträffande den statliga

kulturpolitiken (bet. 1996/97:KrU1). Utskottet anser

med hänvisning härtill och till det som anfördes vid

riksmötet 1997/98 med anledning av ett motsvarande

motions-yrkande från Moderata samlingspartiet att

riksdagen bör avslå yrkande 1 i den nu aktuella

motion Kr256 (m).

Vid riksmötet 1996/97 avstyrkte utskottet ett

motionsyrkande motsvarande det nu aktuella yrkande 8

i motion Kr256 (m) om statens ansvar på

kulturområdet med följande motivering (bet.

1996/97:KrU1 s. 43).

Kulturutredningen hade i uppgift att precisera

statens ansvar för kulturpolitiken och pröva den

statsunderstödda kulturverksamheten från grunden,

inbegripet motiven för statens ansvarstagande.

Utredningen redovisade inte denna del av sitt

uppdrag i form av några sammanfattande

preciseringar. Den angav vissa utgångspunkter för en

prövning i angivna hänseende, bl.a. genom att

markera att det är viktigt att många tar ett direkt

och personligt ansvar för kulturen. Det offentliga

bör inte göra det som idéburna rörelser eller andra

kan göra lika bra eller bättre. Genom en väl

fungerande marknad kan andra kulturella intressen

tillgodoses, anförde utredningen. Det offentligas

ansvar på kulturområdet uttryckte utredningen i

förslagen till mål för den nationella

kulturpolitiken. Utredningen diskuterade ingående

rollfördelningen med tyngdpunkt på frågan om motiven

för offentliga åtaganden och frågan om hur

ändamålsenligt och nödvändigt det statliga

kulturstödet är (SOU 1995:84 s. 93-129, särskilt s.

93 och s. 128).

Utskottet anser att de synpunkter som redovisats av

Kulturutredningen är värdefulla för en fortsatt

diskussion av frågan om avgränsningen av ansvaret

för kulturinsatser mellan stat, landsting, kommun,

stiftelser, föreningar, privata institutioner och

enskilda personer m.m. Med utgångspunkt i vad som

anförs av motionärerna och av Kulturutredningen

anser utskottet att det i vart fall för närvarande

inte skulle vara en meningsfull resursinsats att

söka åstadkomma en sådan precisering av statens

ansvar på kulturområdet, som motionärerna

efterlyser, i all synnerhet som det av ideologiska

skäl knappast torde vara möjligt att få en mer

långtgående uppslutning kring ett förslag till en

sådan precisering. Liksom hitintills får en prövning

ske för de olika sektorerna och, som

Kulturutredningen framhållit, med utgångspunkt i de

kulturpolitiska målen.

Även vid följande riksmöte avslog riksdagen på

utskottets förslag ett motsvarande motionsyrkande

(bet. 1997/98:KrU1 s. 29-30).

Utskottet vidhåller vad utskottet sålunda anfört

vid de båda senaste riksmötena i dessa avseenden och

avstyrker motion Kr256 (m) yrkande 8.

De synpunkter på kulturens finansiering som anförs i

motionen - sedda i samband med Moderata

samlingspartiets förslag under de tre senaste åren

till minskad medelsanvisning till kultursektorn -

innebär att motionärerna menar att alltför stor del

av kulturverksamheten gjorts beroende av offentliga

bidrag. Kulturutskottet vill - liksom vid föregående

riksmöte - med anledning av denna ståndpunkt anföra

följande. Genom den nya budgetprocessen har

riksdagen fått möjlighet att fastställa riktlinjer

för regeringens budgetberedning under kommande år.

Det sker en övergripande prövning av hur stora de

statliga utgifterna bör vara inom olika

utgiftsområden. Självfallet är det inte möjligt att

från ett år till ett annat mera väsentligt skära ner

de statliga kulturutgifterna utan att

kulturverksamheten tar skada eller att landstingens

och kommunernas planering rubbas. Det är dock

nödvändigt att statsmakterna - lika väl som

kommunerna och landstingen - i varje enskilt fall

prövar utgiftsbehovet, särskilt då det gäller krav

på helt nya stödformer. Lösningen kan bli att äldre

statliga åtaganden omprövas, då nya åtaganden bedöms

vara mera angelägna.

Utskottet kan dela motionärernas allmänna

uppfattning att mångfald och förnyelse inom

kulturområdet främjas om statligt stöd fördelas av

flera, fristående instanser. Däremot gör utskottet

en annan bedömning än motionärerna då det gäller de

nuvarande förhållandena. Kulturrådet fördelar medel

inom olika konstområden efter förslag av referens-

och arbetsgrupper. Statligt kulturstöd fördelas

också av andra organ än Kulturrådet, bl.a.

Konstnärs-nämnden och inom den Bildkonstnärsfonden

och olika arbetsgrupper, Riksarkivet,

Riksantikvarieämbetet, Svenska Filminstitutet och

Svenska institutet. Frågan om att låta stöd som nu

fördelas av Kulturrådet fördelas på annat sätt får

prövas i det enskilda fallet, då konkreta krav

framställs därom.

Utskottet hänvisar vidare till tidigare betänkanden

i vilka frågan om tillskapande av fonder behandlats,

bl.a. en s.k. dubbleringsfond, en svensk National

Trust, en stiftelse med medel från överskottet av

vissa spel som nu bedrivs av Svenska Spel AB, m.m.

(bet. KrU 1985/86:18 s. 17-19, 1989/90:KrU17 s. 19,

bet. 1994/95:KrU15 s. 22-23, bet. 1996/97:KrU1 s. 46

och 156 samt bet. 1997/98:KrU1 s. 30-33).

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda

motion Kr256 (m) yrkande 9 om kulturens

finansiering.

I motion Kr272 (kd) framhålls bl.a. att det krävs

vissa basstrukturer för kulturell frihet och

utveckling. Staten bör därför ta ett grundläggande

ansvar för det kulturella stamnätet; en kulturell

infrastruktur bör finnas. Förutom

nationalinstitutionerna skall denna struktur

innefatta regionala stödjepunkter som inom sina

områden visat god kvalitet, både ur ett nationellt

och ett internationellt perspektiv. Det offentliga

stödet bör prioritera kultur för barn och ungdomar.

Vidare bör utgångspunkten för det statliga stödet

vara att det är stödjande och inte styrande. Även

näringslivet har ansvar för och glädje av ett rikt

utvecklat kulturliv. Långsiktiga och väl genomtänkta

sponsorsavtal kan bidra till en positiv utveckling

för både kulturen och näringslivet. Motionärerna

hemställer om ett uttalande av riksdagen i dessa

frågor (yrkande 1).

Utskottet konstaterar i fråga om många av de

aspekter på kulturpolitiken som anförs i motion

Kr272 (kd) att de är grundläggande för t.ex. de av

riksdagen år 1996 antagna kulturpolitiska målen och

för besluten vid samma tillfälle om inriktningen på

de framtida insatserna på olika kulturområden. Det

gäller bl.a. ansvarsfördelningen mellan den

centrala, regionala och lokala nivån, statens ansvar

för att bidra till en regional, kulturell

infrastruktur, prioriteringen av barn och ungdomar,

m.m. Utskottet anser att det inte är nödvändigt att

riksdagen gör ett sådant uttalande som begärs i

motionen, varför dess yrkande 1 avstyrks.

Ekonomisk tillväxt inom kulturnäringen m.m.

I motion 1998/99:Kr228 (s) anförs att kulturens

betydelse för ekonomisk tillväxt blir allt tydligare

både i ett globalt och ett nationellt perspektiv.

Trots detta saknas det en ekonomisk och

näringslivsinriktad analys av kulturpolitiken inom

svensk forskning om kulturpolitiken och inom

utvärderingen av verksamheten på kulturområdet.

Detta gäller till exempel den svenska musikens

betydelse i exportsammanhang. Avsaknaden av

kunskapsuppbyggnad tyder enligt motionen på

bristande förståelse för kulturområdets potential.

Det saknas också en samordnad politik för att stödja

kulturnäringen, som formellt sett lyder under många

departement.

Motionärerna påpekar att systematiska studier

numera har påbörjats i flera av EU-länderna av hur

politik som stödjer kulturnäringen kan ge

förutsättningar för tillväxt och nya

arbetstillfällen. Dessa studier har ofta tagit sin

början i en kartläggning, där man kunnat konstatera

att kulturnäringen har en mer positiv tillväxt än

många andra branscher.

Motionärerna föreslår att en särskild kommitté

skall få i uppdrag att arbeta fram en samlad

strategi för att ytterligare öka antalet

arbetstillfällen och för en ekonomisk tillväxt inom

kulturnäringen. Kommittén skall påvisa befintliga

hinder för tillväxten och föreslå möjliga sätt att

stimulera den. Kommittén bör kartlägga

kulturnäringens ekonomiska värde och göra en

utvärdering av hur den nuvarande statliga politiken

påverkar och styr utvecklingen inom kulturnäringen.

Utskottet har i sina budgetbetänkanden åren 1996

och 1997 (bet. 1996/97:KrU1 s. 38 och bet.

1997/98:KrU1 s. 25-26) instämt i den bedömning som

Kulturutredningen gjorde i sitt betänkande när det

gäller kulturens roll för den regionala och lokala

utvecklingen (SOU 1995:84 s. 48). Kulturens

betydelse har ökat som kreativitetsutlösande källa,

identitetsskapande kraft, lokaliseringsfaktor,

arbetsmarknad och turistattraktion. Utskottet har i

sammanhanget framhållit att det i principiellt

hänseende inte råder någon motsättning mellan det

förhållandet att kulturen har ett egenvärde och det

förhållandet att den har betydelse som

lokaliseringsfaktor och drivkraft för den ekonomiska

utvecklingen.

Utskottet erinrar om att riksdagen under våren 1998

tog ställning till en rad förslag i regeringens

proposition 1997/98:62 som syftar till att främja

den regionala tillväxten (bet. 1997/98:AU11, rskr.

1997/98:204). Utgångspunkten för förslagen var att

den ekonomiska tillväxten i landet kan öka om den

tillväxtpotential som finns i alla regioner bättre

tas till vara. Ett program antogs för utarbetande av

regionala tillväxtavtal. Regionerna skall föreslå

vilka statliga medel som bör samordnas, vilka

arbets- och beslutsformer som skall prövas och hur

en ökad flexibilitet i medelsanvändningen skall

uppnås. Avtalen skall vara treåriga. De första

avtalen beräknas träda i kraft år 2000.

Kulturprojekt kan ingå i tillväxtavtalen. Bland de

tolv myndigheter, som fått regeringens uppdrag att

delta i arbetet med tillväxtavtalen och vars

verksamhet enligt regeringens bedömning är särskilt

viktig för tillväxten i regionerna, finns

Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens

kulturråd.

Kulturdepartementet och Näringsdepartementet har

under år 1998 utarbetat och publicerat en

informationsskrift, Kultur för regional tillväxt.

Syftet med skriften är att informera dem som arbetar

med tillväxtavtalen om de möjligheter till regional

utveckling och ökad välfärd som satsningar på

kulturområdet kan ge.

Regeringen bedömde i proposition 1997/98:62 att

kulturen är en betydelsefull faktor för regional

utveckling. Genom att utnyttja modern

informationsteknologi borde avståndet mellan

regioner med olika förutsättningar kunna överbryggas

när det gäller tillgång till ett brett kulturutbud.

Av de regionalpolitiska medlen avsattes 30 miljoner

kronor till en särskild satsning under en treårig

försöksperiod med början år 1998 för att utveckla ny

teknik som ökar tillgängligheten till främst det

institutionella kulturutbudet och det gemensamma

kulturarvet, men även till det fria kulturlivet.

Medlen disponeras av Kulturrådet. Målet för

bidragsgivningen skall vara att projekten skall ge

långsiktiga effekter. Det kan tilläggas att även de

medel som länsstyrelserna disponerar under det

regionalpolitiska anslaget kan användas för

finansiering av kulturpolitiska satsningar.

I sammanhanget bör nämnas att Expertgruppen (B

1981:03) för studier i offentlig ekonomi, ESO, under

år 1998 beställt en utredning om den svenska

musikindustrins förutsättningar, utveckling och

samhällskonsekvenser. I studien skall kartläggas

musikexportens utveckling under en längre tid,

fördelningen på olika sorters musik och marknader,

förhållandet till försäljningen på hemmamarknaden,

framtidsutsikter m.m. Orsaker till den stora musik-

exporten skall beskrivas, t.ex. utbildning, tekniskt

kunnande, juridiska förhållanden, marknadsföring,

kulturpolitik m.m. Studien skall också omfatta

konsekvenser av musikexporten när det gäller t.ex.

sysselsättning, inkomstfördelning, inflytande från

internationella företag och konjunkturpåverkan.

Studien beräknas vara avslutad under våren 1999.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionen om

att kulturen och kulturnäringen kan ha stor

betydelse för ekonomisk tillväxt. Insikten om detta

förhållande växer och - som utskottet redovisat -

pågår för närvarande en studie av den svenska

musikindustrin. Det är utskottets förhoppning att

denna skall följas av andra analyser och

utvärderingar av kulturnäringarna, särskilt som

kulturens betydelse för den regionala tillväxten

numera uppmärksammas i ökad utsträckning, t.ex. i

regionalpolitiska sammanhang. Utskottet förutsätter

att ansvariga departement samverkar i dessa frågor

och att ansvariga för högskoleforskning och

sektorsforskning bidrar till att

kunskapsuppbyggnaden ökar.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

det inte är nödvändigt med en särskild utredning om

kulturnäringens tillväxtmöjligheter för att de i

motionen berörda aspekterna på kulturnäringen skall

uppmärksammas. Utskottet föreslår därför att

riksdagen avslår motionen.

I motion Kr275 (v) efterlyses åtgärder för att

stimulera efterfrågan inom kultursektorn, bl.a.

ökade beställningar från den offentliga sektorn av

teater och musik och översyn av skattereglerna.

Regeringen bör få i uppdrag att utreda och lägga

fram förslag om stimulansåtgärder för en ökad

efterfrågan på kultur (yrkande 23).

Vid riksmötet 1997/98 behandlade utskottet

regeringens förslag i proposition 1997/98:87 om

åtgärder för att förbättra konstnärernas villkor och

möjligheter att försörja sig på sin konstnärliga

verksamhet (bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303).

I propositionen aviserade regeringen att förslag

skulle föreläggas riksdagen i budgetpropositionen

för år 1999 om olika bidragsökningar för att bl.a.

stimulera efterfrågan på kultur i olika former.

Under hösten 1998 har riksdagen beslutat om ökade

bidrag bl.a. till lokala musikarrangörer och fria

teater- och musikgrupper, till utgivning och

distribution av litteratur, till

utställningsverksamhet och till olika former av stöd

som går till enskilda konstnärer (prop. 1998/99:1

utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).

Regeringsförslagen i proposition 1997/98:87 och i

budgetpropositionen för år 1999 grundades på

resultaten av arbetet inom flera

utredningskommittéer.

Utskottet anser att det för närvarande inte behövs

någon ytterligare utredning om konstnärernas villkor

m.m., varför motion Kr275 (v) yrkande 23 avstyrks.

De kulturpolitiska målen

Miljöpartiet föreslår i motion Kr274 en

komplettering av de kulturpolitiska målen. Enligt

förslaget skall ett nytt mål för kulturpolitiken

vara "att verka för en hållbar livsstil som

utvecklar förmågan att hantera sitt liv med minskat

beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande"

(yrkande 3).

Vid riksmötena 1996/97 och 1997/98 har utskottet

avstyrkt motsvarande yrkanden (senast i bet.

1997/98:KrU1 s. 25). Det är enligt utskottets mening

angeläget att 1996 års nationella kulturpolitiska

mål gäller under en längre tid så att de får

genomslagskraft på samma sätt som blev fallet med

1974 års mål. Utskottet avstyrker med hänvisning

härtill det nu aktuella motionsyrkandet.

Sponsring

I två motioner, Kr274 (mp) och Kr275 (v), tas upp

frågan om behovet av etiska regler för sponsring.

I motion Kr274 (mp) anförs att många

kulturinstitutioner har utvecklat ett samarbete med

olika sponsorer, när samhällets stöd inte räckt

till. Även om sponsringen kan vara ett värdefullt

komplement, kan den också innebära ett hot mot

kulturens fria röst. De regler som finns i

Föreningen Kultur och Näringslivs publikation "ABC

om kultursponsring" bör kompletteras med statligt

fastställda etiska regler för kultursponsring

(yrkande 17).

Även i motion Kr275 (v) framhålls att bristen på

medel tvingar kulturskaparna att söka nya lösningar

på finansieringsproblemen, vilket enligt

motionärernas mening indirekt kan kväva skapandet

och yttrandefriheten. Det är därför ytterst viktigt

att samhället reglerar vilka former av

bidragsgivning som kan accepteras för en

statsunderstödd verksamhet, när det gäller

eventuella krav på motprestationer m.m. Regeringen

bör få i uppdrag att ta fram sådana regler för

kultursponsring som skyddar kulturutövarna och

värnar yttrandefriheten (yrkande 17).

Som redovisas i motionerna har regler för

sponsringsverksamhet utarbetats av Föreningen Kultur

och Näringsliv. Medlemmar i föreningen är både

företag och kulturinstitutioner.

Sponsring är en kompletterande finansieringsform

för bl.a. kulturinstitutioner. Sponsring tillkommer

genom ett avtal mellan två parter som skall få en

ömsesidig nytta av avtalet. I likhet med vad som

anförs i motion Kr274 (mp) anser utskottet att

sponsring kan vara ett värdefullt komplement till

ordinarie finansiering av kulturverksamhet. Den kan

t.ex. underlätta internationellt samarbete och

kulturutbyte mellan institutioner och bidra till att

institutioner kan genomföra satsningar utöver den

ordinarie verksamheten.

Utskottet har vid tidigare riksmöten behandlat

frågan om sponsring av kultur och därvid inte varit

berett att - utöver vad som för

kulturinstitutionernas räkning följer av de

kulturpolitiska målen - förorda någon särskild

reglering av sponsringen. Utskottet har därvid

uttalat att det självfallet ligger i

institutionernas eget intresse att inte skada sitt

anseende genom att ingå olämpliga sponsringsavtal

(bet. 1996/97:KrU1 s. 48 och bet. 1997/98:KrU1 s.

34).

Utskottet har alltjämt samma inställning till

frågan om sponsring som vid föregående riksmöten och

anser att det inte heller nu är påkallat att

riksdagen begär något förslag från regeringen i

enlighet med motionsyrkandena. De avstyrks därför.

Statens kulturråds verksamhet m.m.

I motion Kr274 (mp) yrkas att enskilda projekt bör

vara berättigade till bidrag från Statens kulturråd

om ansökan i övrigt uppfyller villkoren (yrkande 8).

Motionärerna anser att förverkligandet av nya idéer

kan försvåras och hämmas om bidrag endast kan ges

till institutioner, föreningar och grupper.

Utskottet har vid behandlingen av motsvarande

motionsyrkanden vid tidigare tillfällen erinrat om

att Kulturrådet enligt sin instruktion (1988:676)

handlägger ärenden om statliga bidrag till kulturell

verksamhet i den mån sådana ärenden inte ankommer på

någon annan myndighet (bet. 1997/98:KrU1 s. 48-49).

Kulturrådet handlägger inte ärenden om utbildning

eller om ersättning eller bidrag av stipendietyp

till enskilda yrkesutövare inom kulturområdet.

Enligt förordningen (1984:326) om statsbidrag till

kulturella ändamål får Kulturrådet lämna statsbidrag

till kulturella ändamål och besluta om villkor för

bidragen. Enligt den praxis som utbildats i rådets

verksamhet delas bidrag inte ut till enskilda.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda

att motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.

Vänsterpartiet betonar i motion Kr275 vikten av att

de regleringsbrev som utfärdas för Kulturrådets

bidragsfördelning står väl i överensstämmelse med

riksdagens beslut. De medel som anvisats av

riksdagen inom en ram bör fördelas. Regeringen bör

enligt motionen ges i uppdrag att återkomma till

riksdagen i de fall där det förekommer förändringar

i regleringsbreven som medför ändringar i

verksamhetens innehåll (yrkande 1).

Vid föregående riksmöte behandlade utskottet ett

motsvarande motionsyrkande och gav en utförlig

redovisning av bestämmelserna i regeringsformen och

budgetlagen (1996:1059) om finansmakten och om

konstitutionsutskottets granskning av

regeringsärendenas handläggning (bet. 1997/98:KrU1

s. 45-47). Utskottet redovisade också fackutskottens

medverkan i konstitutionsutskottets årliga

uppföljning och granskning av vad regeringen gjort

med anledning av riksdagens beslut (se senast

kulturutskottets yttr. 1998/99:KrU1y och

konstitutionsutskottets bet. 1998/99:KU10).

Utskottet hänvisar till vad som anfördes om

regleringsbrev m.m. i utskottets ovan angivna

betänkande vid riksmötet 1997/98 och föreslår att

riksdagen avslår det nu aktuella motionsyrkandet.

I motion Kr275 (v) anförs vidare att Kulturrådet har

stor makt och stort ansvar när det gäller att

fördela de statliga medlen på ett rättvist sätt.

Regeringen bör mot denna bakgrund få i uppdrag att

utvärdera hur Kulturrådets medelsfördelning stämmer

överens med gällande förordning och hur den svarar

mot den verksamhet som bedrivs på institutioner och

i fria grupper (yrkande 2). Enligt motionen bör

regeringen även följa upp och utvärdera Kulturrådets

roll i fråga om sådan kartläggning,

informationsinhämtande och kunskaps-uppbyggnad som

behövs för att åstadkomma en geografiskt rättvis

fördelning av medel i enlighet med de

kulturpolitiska målen (yrkande 3).

Kulturutredningen tog i sitt betänkande (SOU

1995:84) ställning till ansvarsfördelning och

organisation mellan de statliga myndigheterna och

institutionerna inom kulturområdet. Utredningen

betonade därvid att en utveckling av mål- och

resultatstyrning inom kulturområdet krävde tydliga

mål och en utvecklad uppföljnings- och

utvärderingsverksamhet. Utredningen föreslog vissa

ändringar beträffande Statens kulturråds verksamhet

i dessa avseenden.

Riksdagen beslöt hösten 1996 att godkänna

regeringens förslag till övergripande mål för

Statens kulturråd (prop. 1996/97:1 utg.omr. 17, bet.

1996/97:KrU1 s. 153-154, rskr. 1996/97:129). I samma

betänkande behandlade utskottet även den

kulturpolitiska propositionen, i vilken regeringen

utvecklade sin syn på Kulturrådets roll och ansvar

(prop. 1996/97:3 s. 203-206). De godkända målen för

Kulturrådet är att

- genom bidragsgivning, information, samverkan och

andra åtgärder främja konstnärlig och kulturell

förnyelse, främja kulturarvet och bruket av det

inom konstarterna, folkbiblioteksväsendet och

museerna samt vidga delaktigheten i kulturlivet och

stimulera eget skapande,

-

- bidra till att utveckla samspelet mellan de

statliga, regionala och kommunala insatserna i

syfte att slå vakt om en nationell kulturpolitik,

främja kulturell mångfald och geografiskt jämlik

fördelning av kulturutbudet,

-

- verka för att kulturpolitiska aspekter på

utvecklingen beaktas inom andra samhällsområden,

-

- främja kulturpolitisk utvecklingsverksamhet samt

förbättra metoderna för uppföljning och utvärdering

av kulturpolitiken i syfte att öka och sprida den

samlade kunskapen inom kulturområdet.

-

Regeringen redovisar varje år i budgetpropositionen

sin bedömning av hur Kulturrådets, liksom andra

myndigheters, verksamhet svarar mot uppställda,

övergripande mål. Dessutom redovisas dels

resultatinformation, dels regeringens slutsatser

under de olika anslag som disponeras av Kulturrådet.

Detta system för redovisning av regeringens

bedömningar har tillämpats fr.o.m.

budgetpropositionen för budgetåret 1997. Systemet

med mål- och resultatstyrning inom

Kulturdepartementets verksamhetsområde är

fortfarande under utveckling och regeringens

bedömning i budgetpropositionerna av

resultatinformationen har i vissa avseenden hittills

varit relativt knapphändig.

I Kulturrådets uppgifter ingår att göra

systematiska uppföljningar och utvärderingar av de

olika sektorer som hör till Kulturrådets

verksamhetsområde. Som exempel kan nämnas att en

uppföljnings- och utvärderingsrapport nyligen

publicerats om musikteatern i landet (Rapport från

Statens kulturråd 1998:4) och att en systematisk

uppföljning och utvärdering inletts om de regionala

och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna.

På grundval av sådana uppföljningar och

utvärderingar kan måluppfyllelsen och effekterna av

bidragsfördelningen följas och bedömas av

Kulturrådet och regeringen.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet

också erinra om att riksdagen, på utskottets

förslag, hösten 1996 begärde att en skyndsam

utredning skulle göras av den regionala fördelningen

av de statliga bidragen (bet. 1996/97:KrU1 s. 64-65,

rskr. 1996/97:129). Regeringen har uppdragit åt de

berörda statliga myndigheterna att redovisa den

regionala bidragsfördelningen inom resp. område.

Kulturrådet har dessutom fått i uppdrag att

sammanställa och analysera redovisningarna från

andra myndigheter och institutioner. Redovisningar

av de dittillsvarande resultaten av uppdragen har

lämnats av regeringen i budgetpropositionerna för

åren 1998 och 1999. Kulturrådet har nyligen

publicerat vissa resultat och siffermaterial i

serien Kulturen i siffror (1998:2) för att ge det

framtagna materialet en vidare spridning.

Mot bakgrund av det redovisade vill utskottet

framhålla att det ännu är för tidigt att göra en

större utvärdering av Kulturrådets verksamhet under

åren efter det att övergripande mål för myndigheten

beslutades hösten 1996. Utskottet anser vidare att

det generella uppföljnings- och utvärderingsuppdrag

som Kulturrådet har inom sitt verksamhetsområde och

den successiva utvecklingen av mål- och

resultatstyrningen inom kulturområdet bör få som

resultat att riksdag och regering framgent kommer

att få bättre underlag för mera ingående bedömningar

av måluppfyllelse m.m. inom de många sektorer som

hör till Kulturrådets verksamhetsområde.

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning

till vad utskottet anfört avslår motion Kr275 (v)

yrkandena 2 och 3 om utvärderingar av Kulturrådets

roll och verksamhet.

I motion Kr275 (v) hemställs om en utredning om

inrättande av regionala kulturråd (yrkande 25).

Sådana regionala kulturråd skall enligt

motionärernas mening sköta en del av den

medelsfördelning som i dag handhas av Kulturrådet. I

sådana regionala råd bör ingå representanter för

arrangörer och kulturarbetare. Rådens beslut bör

fattas med utgångspunkt i en dialog med publik,

arrangörer och kulturarbetare. De regionala

kulturråden skall även kunna ge arrangörer

experthjälp och vägledning vid valet av kultur.

Centrumbildningarnas roll bör beaktas i

sammanhanget.

Utskottet erinrar om att riksdagen år 1996 beslöt

att en försöksverksamhet med ändrad regional

ansvarsfördelning skall pågå i Kalmar, Gotlands och

Skåne län under tiden den 1 juli 1997-den 31

december 2002 (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4,

rskr. 1996/97:77). Sedan den 1 juli 1998 beslutar de

regionala självstyrelseorganen om fördelning av

vissa kulturpolitiska medel till regionala

kulturinstitutioner (prop. 1997/98:1, bet.

1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:97 och prop. 1998/99:1,

bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Medlen används

enligt förordningen (1998:305) om försöksverksamhet

med ändrad regional fördelning av statsbidrag till

regional kulturverksamhet. Försöksverksamheten

omfattar bidrag till regionala

teater-, dans- och musikinstitutioner inklusive

länsmusikinstitutioner, regionala museer och

länsbibliotek. Verksamheten omfattar inte den del av

statsbidraget som avser riktade bidrag. En

parlamentarisk kommitté (dir. 1997:80) har tillsatts

för att följa upp och utvärdera verksamheten samt

utforma förslag om den framtida regionala

organisationen. Kommittén skall redovisa sina

överväganden och förslag senast den 1 oktober 2000.

Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa

resultaten av pågående försöksverksamhet med

regional fördelning av kulturpolitiska medel och

avstyrker motion Kr275 (v) yrkande 25.

Amatörkultur

Enligt motion Kr274 (mp) kan Amatörkulturens

riksorganisation hjälpa till att överbrygga klyftan

mellan folkbildning och kultur, då studieförbundens

engagemang och kompetens försvagats under senare år.

Motionärerna anför vidare att amatörkulturen i dag

präglas av stor vitalitet och att den utgör en

bärande del av kulturlivet. I spänningsfältet mellan

amatörism och professionalism växer nyskapandet. Mot

denna bakgrund föreslås att Amatörkulturens

riksorganisation skall få ett utifrån verksamhetens

omfattning rimligt stöd av samhället (yrkande 37).

Amatörkulturen bör enligt motion Kr275 (v) ges

bättre förutsättningar. Enligt motionärernas mening

har amatörkulturen ett egenvärde. Amatörkulturlivet

och den professionella kulturen befruktar varandra.

Amatörkulturen och villkoren för människors eget

skapande bör belysas. En utredning bör göras om

samspelet, rollerna och resursfördelningen mellan

folkbildningen - som får statligt bidrag från ett

eget anslag - amatörkulturorganisationerna och

kulturinstitutionerna. Vidare bör införande av ett

stöd till beställning av kompositioner och

dramatiska verk för amatörkulturen övervägas. I

utredningen bör även ingå frågan om ungdomsbandens

behov av repetitionslokaler. Regeringen bör efter

utredning av dessa frågor återkomma till riksdagen

med förslag till åtgärder (yrkande 34).

Utskottet vill inledningsvis erinra om att ett av

de kulturpolitiska målen är att verka för att alla

får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och

till kulturupplevelser samt till eget skapande (se

bet. 1996/97:KrU1 s. 41). Folkbildningens betydelse

i arbetet för att förverkliga de kulturpolitiska

målen markerades vid föregående riksmöte då

riksdagen godkände att ett nytt syfte med

statsbidraget till folkbildningen infördes, nämligen

att statsbidraget skall bidra till att bredda

kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i

kulturlivet och främja kulturupplevelser och eget

skapande (prop. 1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17,

rskr. 1997/98:258).

Under anslaget A 2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete beräknas medel för

statligt bidrag till centrala amatörorganisationer

för deras riksorganisationers verksamhet. Enligt

regeringens regleringsbrev för budgetåret 1999

disponerar Kulturrådet 5 943 000 kronor för

ändamålet under en särskild anslagspost. Det åligger

således Kulturrådet att besluta om fördelningen av

medlen.

Kulturrådet gjorde under åren 1997 och 1998 en

översyn av bidraget till de centrala

amatörorganisationerna (rapporten Översyn av

bidraget till centrala amatörorganisationer m.fl.,

mars 1998). Syftet med översynen var att ge en bild

av hur stödet fungerat, dess utveckling relaterat

till organisationernas verksamhet samt hur

organisationerna förändrats över tiden. Riktlinjer

och bidragsvillkor analyserades i relation till

kulturpolitiska prioriteringar och organisationernas

önskemål. I rapporten presenterades de 21

organisationer som fick bidrag budgetåret 1994/95.

Det anfördes som rimligt att man inom de begränsade

resurser som stod till buds skulle prioritera

driftbidrag till organisationer med verksamhet

direkt riktad till amatörer framför bidrag till

"organisatoriska överbyggnader av olika slag". De

statsbidragsberättigade organisationerna skulle

själva avgöra i vilken grad och i vilka former de

med egna resurser skulle gå samman för att gemensamt

lösa olika uppgifter. I rapporten redovisades att

statsbidraget, som utgår i form av driftbidrag och

projektbidrag, är ett viktigt medel i det

kulturpolitiska arbetet. Det stärker det regionala

kulturlivet i hela landet, medverkar till ett vidgat

deltagande i kulturlivet och främjar ett ökat

internationellt kulturutbyte och kulturpolitiskt

samarbete. I rapporten betonas att översynen ger en

bild av viktiga och stabila organisationer som väl

förvaltar och utvecklar sina roller i det praktiska

kulturpolitiska arbetet.

Utskottet vill även redovisa att statligt bidrag

under anslaget A 2 lämnas till tjänster som

länskonstnär (ibland benämnda länskonsulenter).

Bidraget permanentades budgetåret 1997 och har

därefter byggts ut. Syftet med stödet är bl.a. att

höja kvaliteten inom amatörkulturen och att

stimulera barns och ungdomars intresse för konst och

kultur.

En del av det statliga stödet till regionala

teater-, dans- och musikinstitutioner utgår i form

av riktade bidrag. Dessa bidrag skall bl.a. gälla

arbete för att nå nya publikgrupper och samverkan

mellan professionella och amatörer.

Av denna redovisning framgår att statsmakterna

lämnar olika former av stöd till amatörkulturen och

dess organisationer samt till

folkbildningsverksamheten. Detta visar att

statsmakterna värdesätter deras medverkan i arbetet

med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen,

bl.a. det mål som rör människors möjligheter till

delaktighet i kulturen och till eget skapande. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att det

inte är påkallat med någon utredning om stödet till

amatörkulturen, varför motion Kr275 (v) yrkande 34

avstyrks.

Vidare har utskottet redovisat att uppgiften att

fördela medel till amatörorganisationer ankommer på

Kulturrådet, som har den nödvändiga överblicken på

området. Utskottet avstyrker därmed motion Kr274

(mp) yrkande 37 om ett uttalande om bidrag till viss

amatörkulturorganisation.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utgångspunkter för

kulturpolitiken

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr256 yrkande 1,

res. 1 (m)

2. beträffande det statliga ansvaret för

kulturpolitiken samt kulturens finansiering

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr256

yrkandena 8 och 9,

3. beträffande basstrukturer för kulturell

frihet och utveckling m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr272 yrkande 1,

res. 2 (kd)

4. beträffande ekonomisk tillväxt inom

kulturnäringen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr228,

5. beträffande efterfrågan inom

kultursektorn

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 23,

res. 3 (v)

6. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 3,

res. 4 (mp)

7. beträffande regler för sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr274 yrkande 17 och

1998/99:Kr275 yrkande 17,

8. beträffande bidrag från Statens

kulturråd till enskilda projekt

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 8,

9. beträffande regleringsbrev

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 1,

res. 5 (v)

10. beträffande utvärdering av Statens

kulturråds medelsfördelning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkandena 2 och 3,

res. 6 (v)

11. beträffande regionala kulturråd

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 25,

res. 7 (v)

12. beträffande utredning om stödet till

amatörkulturen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 34,

res. 8 (v)

13. beträffande bidrag till viss

amatörkulturorganisation

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 37.

Stockholm den 4 mars 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp),

Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Roy

Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).

Reservationer

1. Utgångspunkter för kulturpolitiken

(mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Utgångspunkter för kulturpolitiken som

börjar med "Utskottet konstaterade" och slutar med

"aktuella motion Kr256 (m)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med vad som anförs i

motion Kr256 (m) att det är nödvändigt att poängtera

att det är skillnad på kultur och kulturpolitik.

Kulturen ger upplevelser, identitet, samhörighet,

uttrycksmöjligheter och är ett viktigt inslag i

människors liv. Ökat internationellt utbyte och nya

medier ger nya förutsättningar och även nya

uttrycksformer. Kulturen frodas i fler och mer

varierade former än förr. Mångfalden har ökat och de

nya medierna ger fler möjlighet att ägna sig åt

konstnärliga uttrycksformer. Yttrandefriheten ökar.

Kulturdebatten handlar i dag mer om resurser och

nedläggningar, mindre om innehåll och kvalitet.

Politiker skall inte styra innehållet men politiker

ger i dag i praktiken ofta de förutsättningar och

ramar inom vilka kulturen kan utvecklas.

Utskottet anser - i likhet med motionärerna bakom

motion Kr256 (m) - att en kultur som står fri i

förhållande till politiska beslutsfattare är en

viktig del av ett demokratiskt samhälle.

Kulturskaparna bör på eget initiativ ta upp de

problem de vill belysa.

Kulturpolitiken skall leda till kulturell mångfald

och rika möjligheter att välja i ett kulturutbud av

hög kvalitet. Kulturpolitikens uppgift är att främja

en sådan utveckling, inte att styra människornas

val. Kulturpolitiken skall utgå från att

utvecklingen inom de nya medierna innebär

möjligheter och är till gagn för kulturen.

Kulturpolitiken skall inte innebära att ett

offentligt inflytande styr vad som kommer

människorna till del. Fria medier är en av det

öppna samhällets viktigaste förutsättningar. En

satsning på IT inom kulturområdet kan ge stora

möjligheter att utveckla nya arbetsformer och öka

tillgängligheten till kulturarvet. IT ger möjlighet

till kommunikation i ständigt nya former, vilket kan

bredda demokratin. Biblioteken har en viktig roll i

breddningen av IT-användningen.

En god förankring i den egna kulturen ger nödvändig

trygghet för alla. För invandrare är det också

väsentligt att få förtrogenhet med det nya landets

kultur för att de skall kunna finna sig till rätta i

det nya landet. Skolan måste ge alla en

grundläggande förståelse för kulturvärden och för

möjligheterna att delta i kulturlivet.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till

motion Kr256 (m) yrkande 1 som sin mening bör ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om

utgångspunkterna för den kulturpolitik som bör

föras.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande utgångspunkter för

kulturpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr256 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Basstrukturer för kulturell frihet och

utveckling m.m. (mom. 3)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Utgångspunkter för kulturpolitiken som

börjar med "Utskottet konstaterar i" och slutar med

"1 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr272

(kd) om att kommunernas stöd till kulturverksamheten

även i framtiden kommer att vara av grundläggande

betydelse för de offentliga kulturinsatserna. Det

mesta som sker inom kulturlivet har lokal förankring

och finansiering. Även de regionalt ansvariga har

ett ansvar för att kulturen skall nå ut till alla

delar av regionerna. Det är dock naturligt att en

koncentration av kulturevenemang sker till de större

städerna.

Som anförs i motionen krävs det vissa basstrukturer

för en kulturell frihet och utveckling. I ett

kulturens infrastrukturnät ingår både

nationalinstitutioner och regionala, kulturella

stödjepunkter av god kvalitet sett både i ett

nationellt och ett internationellt perspektiv.

Det statliga bidraget till kulturen skall stödja

både god kvalitet och ökad mångfald och delaktighet.

Barn och ungdom bör prioriteras inom det offentliga

stödet till kulturen. De statliga bidragen skall

vara stödjande, inte styrande.

Sponsring bör vara till glädje och nytta både för

den som sponsrar och den som får del av

sponsorsmedlen. Genom långsiktiga och genomtänkta

sponsorsavtal kan en positiv utveckling av

kulturlivet främjas.

Vad utskottet här anfört om utgångspunkterna för

kulturpolitiken bör riksdagen med bifall till motion

Kr272 (kd) yrkande 1 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande basstrukturer för kulturell

frihet och utveckling m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Efterfrågan inom kultursektorn (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Ekonomisk tillväxt inom kulturnäringen m.m.

som börjar med "Vid riksmötet" och slutar med "23

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom

motion Kr275 (v) att konstnärernas försörjning i

största möjliga mån skall baseras på ersättning i

direkt anslutning till utfört arbete. Trots att

kulturarbetarna inte saknar arbetsuppgifter har

många av dem svårt att försörja sig på inkomsten av

utfört arbete.

Utskottet anser att åtgärder bör vidtas för att

stimulera efterfrågan inom kultursektorn, bl.a.

genom ökade möjligheter för den offentliga sektorn

att beställa teater och musik. Som anförs i motionen

skulle en annan väg kunna vara att se över

skatteregler av betydelse i frågan. Riksdagen bör

med bifall till motion Kr275 (v) yrkande 23 som sin

mening ge regeringen till känna att en översyn bör

göras av hur efterfrågan på kulturarbetarnas

verksamhet skall stimuleras och att regeringen

därefter bör förelägga riksdagen förslag i frågan.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande efterfrågan inom kultursektorn

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 23

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. De kulturpolitiska målen (mom. 6)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken De kulturpolitiska målen som börjar med

"Vid riksmötena" och slutar med "aktuella

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är väl motiverat att

komplettera 1996 års kulturpolitiska mål med ett

nytt mål i enlighet med förslaget i motion Kr274

(mp) yrkande 3, nämligen "att verka för en hållbar

livsstil som utvecklar förmågan att hantera sitt liv

med minskat beroende av myndigheter och snävt mark-

nadstänkande". Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Regleringsbrev (mom. 9)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Statens kulturråds verksamhet m.m. som

börjar "Vid föregående" och slutar med "aktuella

motions-yrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill - i likhet med vad som anförs i

motion Kr275 (v) - betona vikten av att de

regleringsbrev som regeringen utfärdar väl står i

överensstämmelse med riksdagens beslut och att

anvisade medel under ett anslag fördelas till olika

ändamål på det sätt som riksdagen avsett. Riksdagen

bör med bifall till motionens yrkande 1 som sin

mening ge regeringen till känna att regeringen bör

återkomma till riksdagen i de fall där fördelningen

av medel i regleringsbreven kan föranleda ändringar

av innehållet i den verk-samhet som medlen är

avsedda för.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande regleringsbrev

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Utvärdering av Statens kulturråds

medelsfördelning (mom. 10)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Statens kulturråds verksamhet m.m. som

börjar med "I Kulturrådets" och slutar med "och

verksamhet" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion

Kr275 (v) om att Statens kulturråd har stor makt

över fördelningen av medel till teater, dans, musik,

konst, museer, utställningar, litteratur,

folkbibliotek, vissa folkrörelsers verksamhet,

centrumbildningar m.m. Detta medför att Kulturrådet

har ett stort ansvar för att de statliga medlen

fördelas på ett rättvist sätt. Bidragen till

regionala institutioner bör, liksom tidigare, räknas

upp med lönekostnadsindex. Konsekvenserna blir

annars att personalen måste minskas när löner och

kostnader stiger. Regeringen bör ges i uppdrag att

utvärdera Kulturrådets medelsfördelning samt dess

roll och ansvar för kartläggning, kunskapsuppbyggnad

och information att läggas till grund för en

geografiskt rättvis medelsfördelning i enlighet med

de kulturpolitiska målen. Utvärderingens resultat

skall kunna läggas till grund för fortsatta

överväganden både om fördelningen av de statliga

medlen och om verksamhetens innehåll. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr275

(v) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande utvärdering av Statens

kulturråds medelsfördelning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkandena 2

och 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Regionala kulturråd (mom. 11)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Statens kulturråds verksamhet m.m. som

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med

"yrkande 25" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den oro som uttrycks i motion Kr275

(v) för att efterfrågan på kultur av olika slag

minskar bland lokala arrangörer, t.ex. skolor,

bibliotek och ålderdomshem. Det decentraliserade

beslutsfattandet har brutit sönder de kontaktnät som

fanns tidigare. Därför bör, som föreslås i motionen,

en ny form av arrangörsstöd byggas upp genom

inrättande av regionala kulturråd. Dessa råd bör

också kunna överta en del av den medelsfördelning

som i dag handhas av Kulturrådet. I sådana råd bör

både arrangörer och kulturarbetare vara

representerade. Rådens beslut bör fattas i dialog

med publik, arrangörer och kulturarbetare.

Regeringen bör låta utreda förutsättningarna och

formerna för sådana regionala kulturråds verksamhet.

I utredningen bör även beaktas behovet av samordning

med centrumbildningarnas verksamhet. Denna

utrednings arbete bör samordnas med arbetet inom en

sådan utredning om Kulturrådets roll och ansvar för

en rättvis medelsfördelning, som förordas i

reservation 6 till detta betänkande. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr275

(v) yrkande 25 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande regionala kulturråd

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 25

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Utredning om stödet till amatörkulturen

(mom. 12)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Amatörkultur som börjar med "Av denna" och

slutar med "34 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i

motion Kr275 (v) yrkande 34 att bättre

förutsättningar bör skapas för amatörkulturen.

Amatörkulturen och situationen för människors eget

skapande bör belysas i en översyn av samspel, roller

och resursfördelning mellan folkbildningen,

amatörkulturorganisationerna och

kulturinstitutionerna. Översynen bör utgå från en

grundsyn som innebär att amatörkulturen och den

professionella kulturen befruktar varandra.

Utredningen bör resultera i förslag som förbättrar

möjligheterna för samverkan mellan professionella

kulturarbetare och amatörer. Bl.a. bör övervägas

utformningen av ett stöd för beställning av

kompositioner och dramatiska verk utformade på ett

sådant sätt att amatörkulturen utvecklas. Vidare bör

formerna för ett utvecklat samarbete mellan

amatörkulturen och etablerade tonsättare och

dramatiker utredas. I utredningsarbetet skall också

behandlas frågan om ungdomsbandens behov av

repetitionslokaler. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr275 (v) yrkande

34 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande utredning om stödet till

amatörkulturen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 34

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilda yttranden

Det statliga ansvaret för kulturpolitiken

samt kulturens finansiering (mom. 2)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anför:

Vi har i motion Kr256 (m) yrkande 1 och i

reservation 1 till detta betänkande utvecklat

Moderata samlingspartiets syn på utgångspunkterna

för kulturpolitiken, nämligen att kulturen skall stå

fri i förhållande till de politiska beslutsfattarna

och att den förda kulturpolitiken skall leda till

kulturell mångfald och ge rika möjligheter för den

enskildes eget val i ett kulturutbud av hög

kvalitet.

I motionens yrkanden 8 och 9 läggs fram förslag -

grundade på Moderata samlingspartiets utgångspunkter

för kulturpolitiken - om avgränsningen av det

statliga ansvaret för kulturpolitiken och om

kulturens finansiering. Då utskottets majoritet har

valt att inte stödja vårt förslag i motionens

yrkande 1 om kulturpolitikens utgångspunkter, har vi

avstått från att yrka bifall till motionens

följdförslag i yrkandena 8 och 9. I det följande

vill vi endast påminna om vad de senare

motionsförslagen innebär.

I motionen anförs att statens ansvar för kulturen

bör renodlas och tydliggöras. Staten bör ta ansvar

för vissa dansscener, musikteatrar och

orkesterinstitutioner i landet för att ett rimligt

utbud skall kunna erbjudas i landets regioner. Det

ekonomiska ansvaret för teatrar som inte är

nationalscener bör på sikt helt tas över av

regionala huvudmän. I motionen framhåller vi också

att all biblioteksverksamhet utom de statliga

forskningsbiblioteken bör vara kommunernas ansvar.

Staten bör, framhålls det vidare i motionen, ha ett

särskilt ansvar för väsentliga delar av det

nationella kulturarvet, t.ex. beträffande

nationalscener, arkiv och vissa museer. Ett

genomarbetat förslag bör läggas fram om

ansvarsmuseer på olika områden, även innefattande

friluftsmuseer. De nationella, tidsbegränsade

uppdragen bör enligt motionen utökas och spridas i

hela landet och bygga på avtal med utsedda

institutioner.

Kulturens finansiering, framhålls det i motionen,

bör vila på många källor. De enskilda människorna -

som redan bidrar till 75 % av kulturutgifterna - bör

genom ett lägre skatteuttag få bättre ekonomiska

möjligheter att själva välja vad de vill ta del av

och betala för i kulturutbudet. Detta skulle

dessutom minska kulturens beroende av

skattefinansierade bidrag från det allmänna.

Bidragen från det allmänna bör enligt motionen

lämnas på grundval av avtal mellan bidragsgivande

instans och utförande institution.

I motionen framhålls att kulturen kan finansieras

även genom bidrag från företag, antingen via fonder

eller genom sponsringsavtal, genom donationer,

gåvor, överskott på vissa lotterier som i dag

bedrivs av AB Svenska spel, avdragsrätt för vård av

kulturhistoriskt värdefulla byggnader m.m. Nya

möjligheter att stödja kultur genom uppbyggnad av

fonder bör enligt motionen skapas. Genom ändringar

av skattelagstiftningen borde intresset för

kultursponsring tas till vara.

Vi har i motionen understrukit att tillgången på

flera finansieringskällor är av betydelse för

utvecklingen, mångfalden och kreativiteten inom

kulturområdet. Mot denna bakgrund framhålls det

också i motionen att Stiftelsen framtidens kultur

borde återfå det ursprungligen avsedda oberoendet

och att de nuvarande banden med den dominerande,

statliga bidragsgivaren Statens kulturråd borde tas

bort.

Bidrag från Statens kulturråd till enskilda

projekt (mom. 8)

Ewa Larsson (mp) anför:

Utskottet avstyrker motion Kr274 (mp) yrkande 8 om

att Kulturrådet bör lämna bidrag även till enskilda

projekt och inte enbart till organisationer,

grupper, institutioner m.m. Utskottet hänvisar till

den praxis som utbildats med stöd av förordningar om

Kulturrådets verksamhet. Jag har avstått från att

yrka bifall till förslaget i motionen men vill ändå

påpeka att denna praxis att inte ge bidrag till

enskilda projekt enligt min uppfattning även torde

ha sin grund i brist på tillräckliga medel till

kulturverksamhet och till utveckling inom

kulturområdet.