Bet. 1998/99:KrU9

Kulturutskottets betänkande

1998/99:KRU09

Ersättningar och bidrag till konstnärer

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

KrU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner från

allmänna motionstiden år 1998 om ersättningar och

bidrag till konstnärer.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om nya

riktlinjer för statens konstnärspolitik när det

gäller kulturskaparnas villkor och bidragsreglernas

utformning. Ett yrkande om att Konstnärsnämnden

skall ta över fördelningen av den individuella

visningsersättningen från organisationen Bildkonst

Upphovsrätt i Sverige (BUS) avstyrks också.

Ett motionsförslag om att knyta det statliga

konstnärsstödet till olika projekt och konstnärliga

uppdrag avstyrks med hänvisning till att

yrkesmässiga uppdrag till professionella konstnärer

inte bör betraktas som stöd och till att det

statliga konstnärsstödets utformning har överlåtits

till de bidragsutdelande instanserna.

Vidare avstyrker utskottet motionsförslag om

införande av regler om s.k. singelföretag för

konstnärer och om vidgning av fonogramstödet vid

utlåning på bibliotek.

Två motioner om jämställdhet mellan kvinnor och

män vid fördelning av statligt konstnärsstöd

avstyrks, då frågan bl.a. uppmärksammats i samband

med 1998 års konstnärspolitiska proposition

(1997/98:87) och då Konstnärs-nämnden har fått

regeringens uppdrag att uppmärksamma och redovisa

frågor som rör jämställdheten.

Utskottet redovisar att regeringen givit

Arbetsmarknadsverket i uppdrag att år 2000 redovisa

insatser och stödåtgärder för att underlätta

yrkesdansares yrkesbyte efter dansarkarrärens slut.

Mot denna bakgrund avstyrks två motionsyrkanden.

Utskottet gör ett tillkännagivande med anledning av

ett motionsyrkande om en vidgning av kretsen av

nominerande konstnärsorganisationer då det gäller

utseende av styrelserna för Konstnärsnämnden och

Sveriges bildkonstnärsfond.

Slutligen avstyrks ett motionsyrkande om främjande

av samverkan mellan professionella kulturarbetare

och amatörer.

Till betänkandet har fogats nio reservationer.

Motionerna

1998/99:Kr254 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om möjligheten att

inrätta ett rådgivningscenter för dansare.

1998/99:Kr255 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om fördelning av

visningsersättning.

1998/99:Kr256 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kulturskaparnas

villkor och bidragsreglernas utformning.

1998/99:Kr272 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stödet till

enskilda konstnärer i större utsträckning skall

knytas till särskilda projekt eller bestämda

konstnärliga uppdrag,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en översyn av

dansutbildningen.

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om s.k.

singelföretag,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att inom ramen

för de inkomstgarantier som fördelas enligt

förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för

konstnärer skriva in att en jämn könsfördelning

skall vara ett prioriterat mål,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att alla

konstnärsorganisationer bör ges förslagsrätt vid

förordnande av ledamöter i styrelsen för

Konstnärsnämnden och för Sveriges bildkonstnärsfond.

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

24. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att

inför budgeten 2000 återkomma med förslag till

finansiering vad gäller ersättning till upphovsman

för utlåning av musikaliska verk från samtliga

bibliotek som omfattas av bibliotekslagen,

27. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i

motionen anförts uppdra åt regeringen att utvärdera

Konstnärsnämndens fördelning av konststödet för att

klargöra om kvinnor diskrimineras i bidragsgivningen

på grund av sitt kön,

35. att riksdagen enligt vad i

motionen anförts uppdrar åt

regeringen att överväga stöd till

beställning av kompositioner och

dramatiska verk utformade på ett

sådant sätt att amatörkulturlivets

behov kan tillgodoses och

samverkansformer kan utvecklas och

fördjupas mellan amatörkulturlivet

och etablerade tonsättare och

dramatiker.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet yrkanden i

sex motioner väckta under allmänna motionstiden

1998. Motionsyrkandena rör ersättningar och bidrag

till konstnärer.

Våren 1998 behandlade utskottet regeringens förslag

om konstnärernas villkor (prop. 1997/98:87, bet.

1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303).

Propositionen föregicks av tre utredningar.

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen avgav

betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183).

Konstnärsstödsutredningen avgav betänkandet

Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) samt

redovisade tre undersökningar om konstnärernas

verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden i

en bilaga till betänkandet (SOU 1997:190). Slutligen

avgav Konstnärsstödsutredningen betänkandena En fond

för unga konstnärer (SOU 1997:106) och

Fonogramersättning (SOU 1997:140).

I 1998 års konstnärspolitiska proposition föreslogs

en rad nya stödformer samt förstärkningar av bidrag

m.m. till konstnärer för att öka deras möjligheter

att kunna ägna sig åt och försörja sig på sin

konstnärliga verksamhet. Riksdagen godkände

regeringens förslag, som bl.a. gällde

verksamhetsbidrag till vissa utställare, bidrag till

kollektivverkstäder, fonogramersättning för utlåning

på folk- och skolbibliotek, försöksverksamhet med en

s.k. tredje anställningsform inom teaterområdet,

stöd till nyskriven svensk dramatik, bidrag till en

pjäsbank och försöksverksamhet med arbetsförmedling

vid centrumbildningar. Med anledning av motioner

beslöt riksdagen även om bidrag till ett nationellt

folkmusikcentrum, om stöd till dokumentation och

distribution av svenska konstverk på film samt om

utvidgning av försöksverksamheten med

arbetsförmedling vid centrumbildningar till att

gälla även vid studieförbunden och Folkparkernas

förmedlingsverksamhet.

I budgetpropositionen för 1999 beräknades medel för

de nya och förstärkta stödformer som riksdagen

godkände våren 1998. Riksdagen anvisade de begärda

medlen (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet.

1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).

Bidrag och ersättningar till konstnärer

Vid 1997/98 års riksmöte yrkade Moderata

samlingspartiet i en motion avslag på den

konstnärspolitiska propositionen (prop. 1997/98:87).

Motionärerna, vars förslag avslogs av riksdagen,

yrkade att regeringen skulle återkomma med ett nytt

förslag utformat i enlighet med de riktlinjer som

drogs upp i motionen. Nu återkommer partiet i motion

Kr256 (m) med motsvarande förslag om kulturskaparnas

villkor och bidragsreglernas utformning (yrkande 6).

Motionärernas utgångspunkt är att konstnärer och

kulturskapare skall kunna arbeta under sådana

villkor att deras verksamhet inte i onödan hämmas av

ekonomiska bekymmer, som har sin orsak i bl.a.

skattesystemet och arbetsmarknadslagstiftningen.

Skattelagstiftningen tar inte hänsyn till att

konstnärer kan ha särskilda utvecklingskostnader i

början av sin verksamhet. Deras behov av att få göra

avdrag för t.ex. studieresor och andra

utvecklingskostnader bör mötas med generositet.

Staten bör också kunna underlätta konstnärernas

verksamhet genom att främja uppdragsverksamhet,

ändra skatteregler för konstinköp och justera

bokmomsen. Motionärerna anser att tiden för de

statliga fleråriga stipendierna bör förkortas till

att avse en femårsperiod. Därigenom skall ekonomiskt

utrymme skapas för att ge stipendier till flera

konstnärer. Stipendierna skall i första hand ges

till unga, lovande konstnärer. Visningsersättning

bör fördelas på ett sådant sätt att alla

yrkesverksamma konstnärer som uppfyller rimliga

kvalitetskrav skall kunna komma i fråga. En större

del av biblioteksersättningen bör gå till de

enskilda författarna och en mindre del än vad som är

fallet i dag till pensioner, stipendier och bidrag.

Som utskottet redovisat har riksdagen våren 1998

godkänt regeringens förslag i den konstnärspolitiska

propositionen om utformningen av ett förstärkt

statligt stöd till konstnärerna och därefter under

hösten 1998 anvisat medel i enlighet härmed för

budgetåret 1999. Utskottet anser att det inte finns

anledning för riksdagen att nu ompröva sina beslut i

dessa frågor och föreslår att riksdagen avslår

motion Kr256 (m) yrkande 6.

I motion Kr255 tar Moderata samlingspartiet upp

frågan om fördelningen av den individuella

visningsersättningen. Den bör inte fördelas av

upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i

Sverige (BUS) utan av Konstnärsnämnden som fördelar

övriga bidrag och ersättningar till konstnärer

(yrkande 10).

Utskottet påminner om att individuell

visningsersättning fanns under fem år fram t.o.m.

budgetåret 1992/93 i form av ett standardiserat,

mindre, årligt belopp som fördelades till alla

konstnärer som hade minst tio konstverk i offentlig

ägo utan att någon form av konstnärlig bedömning

gjordes. Ersättningen fördelades av

Bildkonstnärsfonden inom Konstnärsnämnden.

Bildkonstnärsfonden avskaffade därefter denna form

av bidrag till förmån för selektiva

arbetsstipendier, internationellt kulturutbyte och

pensionsbidrag. Vid 1994/95 års riksmöte begärde

riksdagen att den individuella visningsersättningen

skulle återinföras. I 1996 års kulturproposition

föreslog regeringen att en återinförd individuell

visningsersättning skulle fördelas av BUS, som också

ålades att utforma kriterierna för fördelningen.

Riksdagen godkände regeringens förslag (bet.

1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Vid

budgetbehandlingen inför budgetåret 1999 förstärktes

medlen till den individuella visningsersättningen i

enlighet med vad som aviserats i den

konstnärspolitiska propositionen våren 1998.

Utskottet kan inte finna att det i motionen anförts

några skäl som skulle föranleda riksdagen att ändra

formerna för fördelningen av den individuella

visningsersättningen. De nuvarande formerna har

tillämpats endast i två år. Utskottet förutsätter

att regeringen efter en tid låter göra en

utvärdering av effekterna av den återinförda och

förstärkta individuella visningsersättningen. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr255 (m) yrkande 10.

Kristdemokraterna återkommer i motion Kr272 med sitt

förslag att stödet till enskilda konstnärer i större

utsträckning skall knytas till särskilda projekt

eller bestämda konstnärliga uppdrag (yrkande 5).

Motionärerna anser att behoven av utsmyckning av

daghem, skolor, sjukhus, bibliotek, parker och torg

därigenom skall kunna tillgodoses samtidigt som

konstnärerna erhåller stöd för att kunna vara

verksamma inom sitt yrke.

Utskottet erinrar om att staten inte kan påverka

kommunernas egen planering av den konstnärliga

utsmyckningen av daghem, skolor, parker m.m. Dock

finns numera vissa statliga medel avsatta för bidrag

till kommuners och fastighetsägares konstnärliga

utsmyckning av icke-statliga offentliga miljöer,

varvid bostadsområden, skolor och miljöer där barn

och ungdomar vistas skall prioriteras (se vidare i

bet. 1998/99:KrU6). Utskottet förutsätter

självfallet att både sådan konstnärlig utsmyckning i

kommuner där staten ger bidrag och annan konstnärlig

utsmyckning i kommunerna genomförs på ett sådant

sätt att uppdrag lämnas till professionella

konstnärer, som därmed får bättre möjligheter att

försörja sig på sin konstnärliga verksamhet. Sådana

yrkesmässiga uppdrag bör inte betraktas som någon

form av stöd till konstnärer.

När det gäller det statliga stödet till konstnärer

som utgår i form av ersättningar och bidrag har

utskottet vid tidigare tillfällen framhållit att

riksdagen beslutar om den totala volymen och om

vissa riktlinjer, medan utformningen av reglerna

överlåtits till de bidragsutdelande instanserna

(senast i bet. 1997/98:KrU13 s. 14-15).

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda

att riksdagen avslår motion Kr272 (kd) yrkande 5.

Enligt motion Kr274 (mp) yrkande 11 skall riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna att

regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag om

s.k. singelföretag. Vid beredningen av frågan inom

Regeringskansliet bör det förslag som presenterades

av Konstnärsstödsutredningen i betänkandet Generella

konstnärsstöd (SOU 1997:184) kunna tjäna som

förebild.

Utskottet påminner om att Konstnärsstödsutredningen

i sitt betänkande Generella konstnärsstöd (SOU

1997:184) avrådde från införande av den modell för

generellt stöd som presenterades i betänkandet.

Modellen togs inte heller med bland förslagen i den

konstnärspolitiska propositionen. Utskottet, som

avstyrkte ett motsvarande motionsyrkande vid

föregående riksmöte (bet. 1997/98:KrU13 s. 11),

föreslår att riksdagen avslår det nu aktuella

yrkandet, nämligen Kr274 (mp) yrkande 11.

Vid föregående riksmöte godkände riksdagen

regeringens förslag att en fonogramersättning skulle

införas för lån av ljudupptagningar av musikaliska

verk på folk- och skolbibliotek (prop. 1997/98:87,

bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303). Medel för

ändamålet anvisades i enlighet med förslag i

budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:100

utg.omr. 17 s. 87, bet. 1998/99:KrU1, rskr.

1998/99:55).

I motion Kr275 (v) hemställs att

fonogramersättningen fr.o.m. budgetåret 2000 skall

omfatta utlåning från samtliga bibliotek som

omfattas av bibliotekslagen (1996:1596), dvs. även

länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek och

andra av staten finansierade bibliotek (yrkande 24).

Utskottet anser att en tids erfarenheter av den

nuvarande fonogramersättningen bör avvaktas innan en

utvidgning av stödet diskuteras. En utvidgning

skulle vidare medföra ett ökat resursbehov som bör

vägas mot andra behov av resurser i en samlad

budgetbehandling efter utvärdering. Utskottet

avstyrker motion Kr275 (v) yrkande 24.

Jämställdhet

Enligt motion Kr274 (mp) skall förordningen

(1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer ändras

så att det skall finnas föreskrivet att en jämn

könsfördelning bland innehavarna av inkomstgarantier

skall vara ett prioriterat mål (yrkande 12).

Inkomstgaranti skall enligt förordningen (1976:504)

beviljas konstnärer som står för konstnärlig

verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för

svenskt kulturliv. Innehavare utses av regeringen.

Medel beräknas under anslaget E 2 Ersättningar och

bidrag till konstnärer. Antalet garantirum uppgår år

1999 till 157, varav 11 avser personer som innehaft

tidsbegränsade lärartjänster inom högre konstnärlig

utbildning.

Vid 1997/98 års riksmöte anförde regeringen i den

konstnärspolitiska propositionen att det är

angeläget att de insatser som föreslogs i

propositionen används för att undanröja rådande

skillnader i villkor mellan män och kvinnor inom

konstnärsyrket. Det får självfallet förutsättas att

regeringen är uppmärksam på dessa frågor också när

det gäller bidrag och ersättningar i övrigt till

konstnärer. Det kan också nämnas att

Konstnärsnämnden har som övergripande mål att bl.a.

hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska

och sociala förhållanden och att nämnden har fått

regeringens uppdrag att på olika sätt uppmärksamma

och redovisa fördelningen av det statliga

konstnärsstödet mellan kvinnor och män. Riksdagen

bör inte begära att någon sådan särskild föreskrift

om inkomstgarantiernas fördelning som begärs i

motionen skall införas. Motion Kr274 (mp) yrkande 12

bör avslås av riksdagen.

I motion Kr275 (v) hemställs att riksdagen skall

begära en utvärdering av Konstnärsnämndens

fördelning av stödet till konstnärer (yrkande 27).

Syftet skall vara att klargöra huruvida kvinnor

diskrimineras vid bidragsgivningen på grund av sitt

kön. Motionärerna anser att andelen kvinnor och

andelen män sammantaget bör vara lika stor vid

fördelningen av det statliga konstnärsstödet även om

de olika konstarterna har olika fördelning på

kvinnor och män.

I den konstnärspolitiska propositionen (prop.

1997/98:87 s. 11) konstaterade regeringen att det

omfattande utredningsarbete som föregått

propositionen hade visat att det finns skillnader

mellan manliga och kvinnliga konstnärers

förutsättningar på den konstnärliga arbetsmarknaden

och att exempelvis kvinnors inkomster är lägre än de

manliga konstnärernas. Som redovisats ovan såg

regeringen det som angeläget att de insatser

beträffande det statliga konstnärsstödet som

föreslogs i propositionen skulle användas till att

undanröja de rådande skillnaderna i villkor mellan

kvinnor och män.

I regleringsbrevet för Konstnärsnämndens verksamhet

budgetåret 1999 ställer regeringen krav på

återrapportering av den kvantitativa och kvalitativa

utvecklingen inom bidragsfördelningen. Vidare skall

redovisas utvecklingen av bidragsgivningens kvalitet

och effekter avseende konstnärernas ekonomiska och

sociala villkor. Konstnärsnämnden skall löpande

förse regeringen och andra intressenter med

information om utvecklingen av konstnärernas

ekonomiska och sociala situation. Nämnden skall även

redogöra för vilka metoder som används därvidlag och

för orsakerna till eventuella skillnader mellan

manliga och kvinnliga konstnärer. Vidare ställer

regeringen ett krav på Konstnärsnämnden, nämligen

att resultatet av all nämndens verksamhet skall

redovisas uppdelat på kvinnor och män, när inte

särskilda skäl talar mot detta.

Med tanke på det omfattande utredningsarbete som

nyligen genomförts inför 1998 års konstnärspolitiska

proposition och de återrapporteringsuppdrag som

regeringen lämnat till Konstnärsnämnden, både när

det gäller bidragsfördelning och beträffande

kvinnliga och manliga konstnärers villkor, anser

utskottet att det inte är nödvändigt att begära en

sådan utvärdering av Konstnärsnämndens verksamhet

som föreslås i motionen. Utskottet utgår från att

regeringen sammanfattar och redovisar för riksdagen

de rapporter som Konstnärsnämnden framöver skall

lämna till regeringen. Mot bakgrund av det anförda

avstyrker riksdagen motion Kr275 (v) yrkande 27.

Dansares situation

Enligt motion Kr254 (fp) skall riksdagen begära att

regeringen undersöker möjligheten att inrätta ett

rådgivningscentrum för dansare (yrkande 3). Dansare

bör få stöd och hjälp att finna en ny yrkeskarriär,

när de slutar som dansare vid relativt låg ålder.

Frilansdansare har inte den låga pensionsålder som

institutionsanställda dansare har och måste kunna

försörja sig fram till vanlig pensionsålder. Det bör

också vara möjligt att hitta en yrkesverksamhet där

dansarerfarenheten är en värdefull bakgrund. Vid

åtminstone en rådgivningsinstitution i landet,

eventuellt i anslutning till ett

arbetsförmedlingskontor, bör det finnas personal med

specialinriktning på rådgivning till dansare.

Vid riksdagsbehandlingen av den konstnärspolitiska

propositionen våren 1998 behandlade kulturutskottet

motioner om dansares möjligheter att få rådgivning

inför en ny yrkesverksamhet efter dansarkarriärens

slut (bet. 1997/98:KrU13 s. 19-20). Kulturutskottet

ansåg att särskilda åtgärder måste vidtas för att

underlätta för dansarna att finna nya yrkesvägar.

Frågan borde, enligt utskottets mening, lösas med

utnyttjande av den befintliga

arbetsförmedlingsorganisationen genom att - inom

ramen för tillgängliga resurser - en eller flera

handläggare anställs för ändamålet. På så sätt borde

en form av rådgivningscentrum skapas inom

arbetsförmedlingsorganisationen på ett eller två

ställen i landet. Utskottet betonade att sådan

rådgivning kräver speciell kunskap om dansares

utbildning, arbetssituation och kvalifikationer,

vilket måste beaktas vid valet av handläggare.

Utskottet förutsatte att regeringen skulle medverka

till att frågan får sin lösning inom

arbetsförmedlingsorganisationen.

I regleringsbrevet för år 1999 avseende

Arbetsmarknadsverket har regeringen lämnat ett

uppdrag till verket att i februari 2000 redovisa

vilka insatser och stödåtgärder arbetsförmedlingarna

ger yrkesdansarna för att underlätta yrkesbyte.

Utskottet anser att det inte torde vara påkallat

att riksdagen gör ett sådant uttalande om ett

rådgivningscenter för dansare som begärs i motion

Kr254 (fp). Utskottet anser att

Arbetsmarknadsverkets rapport till regeringen bör

avvaktas innan ytterligare åtgärder övervägs. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr254 (fp) yrkande 3.

Även i motion Kr272 (kd) uppmärksammas att dansare

har en kort yrkeskarriär. Mot denna bakgrund bör det

redan i dansarutbildningen finnas en förberedelse

till en alternativ karriär och en planering för

dansares vidareutbildning och omskolning. Dansares

erfarenheter bör kunna tas till vara inom olika

delar av samhället. En översyn av dansarutbildningen

bör därför göras snarast (yrkande 16).

Motsvarande motionsyrkanden har under senare år

avstyrkts av utbildningsutskottet och därefter

avslagits av riksdagen (bet. 1996/97:UbU1 s. 70 och

bet. 1997/98:UbU13 s. 8). Hösten 1996 anförde

utbildningsutskottet att Danshögskolan på senare tid

uppmärksammat de problem som tagits upp i då

aktuella motioner och även övervägt åtgärder.

Utbildningsutskottet ansåg att problemen skulle

kunna tas upp i ett samarbete mellan högskolor och

utgick från att problemen även var välkända för de

ansvariga vid dansarutbildningar i enskild regi. Det

borde enligt utbildningsutskottets mening ankomma på

utbildningsanordnarna och på dansarnas egna

organisationer att ta initiativ till lösning på

problemen.

Med hänvisning till vad utbildningsutskottet

tidigare anfört i frågan och till det ovan

redovisade uppdrag som lämnats till

Arbetsmarknadsverket av regeringen anser utskottet

att riksdagen bör avslå motion Kr272 (kd) yrkande

16.

Förslagsrätt vid utseende av vissa

styrelser

Miljöpartiet begär i motion Kr274 att alla

konstnärsorganisationer, dvs. även de som i dag

saknar förslagsrätt, bör ha förslagsrätt vid

förordnande av ledamöter i styrelsen för

Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges

bildkonstnärsfond (yrkande 15). Motionärerna anger

inte hur många organisationer utöver de nuvarande

nominerande organisationerna som skall ges

nomineringsrätt.

Utskottet påminner om att Konstnärsnämndens

styrelse enligt förordningen (1997:1153) med

instruktion för Konstnärsnämnden skall bestå av

högst elva ledamöter, varav en är ordförande och en

vice ordförande. Inom Konstnärsnämnden finns

styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond som

handlägger och avgör ärenden om bidrag och

ersättningar till bild- och formkonstnärer.

Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond består av

högst tretton ledamöter, varav en är ordförande och

en vice ordförande. Konstnärsnämndens styrelse skall

bestämma vilka övriga bidragsfördelande organ som

skall finnas inom nämnden och hur dessa organ skall

vara sammansatta.

Regeringen utser enligt instruktionen för

Konstnärsnämnden nämndens ordförande och vice

ordförande samt de andra ledamöterna i styrelsen.

Fem av styrelseledamöterna utses efter förslag av

Konstnärliga och litterära yrkesutövares

samarbetsnämnd (KLYS), som är en samarbetsnämnd för

arton fackliga riksorganisationer inom

kulturområdet.

Vidare skall regeringen utse ordföranden, vice

ordförande samt de andra ledamöterna av styrelsen

för Sveriges bildkonstnärsfond. Tre av ledamöterna

utses efter förslag av Konstnärernas

riksorganisation (KRO), två styrelseledamöter efter

förslag av Sveriges konsthantverkare och

industriformgivare (KIF), en styrelseledamot efter

förslag av Föreningen Svenska Tecknare och en

styrelseledamot efter förslag av Svenska Fotografers

Förbund.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det

inte är tillfredsställande att styrelserna för

Konstnärsnämnden och Sveriges bildkonstnärsfond

utses efter nominering endast från ett visst antal,

i förordningen angivna, konst-närsorganisationer.

Det finns även andra organisationer som

representerar konstnärer och konstnärsgrupper.

Utskottet anser att nomineringarna bör komma från en

vidare krets av organisationer för att de två

styrelserna skall kunna tillföras en så bred kunskap

och kompetens som möjligt. Utskottet föreslår därför

att riksdagen med anledning av motion Kr274 (mp)

yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna

att regeringen bör se över frågan om hur

konstnärernas förslagsrätt skall kunna vidgas

beträffande ledamöterna i styrelserna för

Konstnärsnämnden och Sveriges bildkonstnärsfond och

att regeringen därefter för riksdagen bör redovisa

hur regeringen avser att öka kretsen av nominerande

organisationer.

Amatörkultur

I motion Kr275 (v) hemställs att regeringen bör

överväga formerna för ett stöd till beställningar av

kompositioner och dramatiska verk som är utformade

på ett sådant sätt att amatörkulturlivets behov kan

tillgodoses. Syftet med stödet skall också vara att

utveckla och fördjupa samverkansformer mellan

amatörkulturlivet och etablerade tonsättare och

dramatiker (yrkande 35).

Utskottet har nyligen i sitt betänkande

1998/99:KrU7 (s. 12-14) behandlat frågor om

amatörkulturen och redovisat olika statliga

stödformer. Med hänvisning till denna redovisning

avstyrker utskottet motion Kr275 (v) yrkande 35.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kulturskaparnas villkor och

bidragsreglernas utformning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr256 yrkande 6,

res. 1 (m)

2. beträffande fördelningen av den

individuella visningsersättningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr255 yrkande 10,

res. 2 (m, kd, mp)

3. beträffande stödet till enskilda

konstnärer

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr272 yrkande 5,

res. 3 (kd)

4. beträffande singelföretag

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 11,

res. 4 (mp)

5. beträffande fonogramersättning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 24,

res. 5 (v)

6. beträffande jämn könsfördelning bland

innehavarna av inkomstgarantier

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 12,

res. 6 (mp)

7. beträffande utvärdering av

Konstnärsnämndens fördelning av stödet till

konstnärer

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 27,

8. beträffande rådgivningscentrum för

dansare

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr254 yrkande 3,

res. 7 (1 m, fp)

9. beträffande dansares vidareutbildning

och omskolning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr272 yrkande 16,

res. 8 (kd)

10. beträffande förslagsrätt vid utseende

av vissa styrelser

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr274 yrkande

15 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. beträffande amatörkultur

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 35.

res. 9 (v)

Stockholm den 13 april 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke

Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m), Lars Wegendal (s), Dan

Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén

(c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson (s), Roy

Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).

Reservationer

1. Kulturskaparnas villkor och

bidragsreglernas utformning (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bidrag och ersättningar till konstnärer som

börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande

6" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den statliga

konstnärspolitiken, som lades av riksdagen vid

1997/98 års riksmöte, bör få en ändrad inriktning i

enlighet med de riktlinjer för kulturskaparnas

villkor och bidragsreglernas utformning som

formuleras i motion Kr256 (m) yrkande 6. Konstnärer

och kulturskapare skall kunna arbeta under sådana

villkor att deras verksamhet inte i onödan hämmas av

ekonomiska bekymmer. I skattelagstiftningen bör

t.ex. hänsyn tas till att konstnärer kan ha

särskilda utvecklingskostnader i början av sin

verksamhet. Deras behov av att få göra avdrag för

t.ex. studieresor och andra utvecklingskostnader bör

mötas med generositet. Staten bör främja

uppdragsverksamhet, ändra skatteregler för

konstinköp och justera bokmomsen. De statliga långa,

fleråriga stipendierna bör förkortas till att avse

en femårsperiod. Därigenom skapas ekonomiskt utrymme

för flera stipendier, som i första hand bör ges till

unga, lovande konstnärer. Visningsersättning bör

fördelas på ett sådant sätt att alla yrkesverksamma

konstnärer som uppfyller rimliga kvalitetskrav skall

kunna komma i fråga. En större del av

biblioteksersättningen bör gå till de enskilda

författarna och en mindre del än vad som är fallet i

dag till pensioner, stipendier och bidrag. Riksdagen

bör med bifall till motion Kr256 (m) yrkande 6

begära att regeringen utarbetar och förelägger

riksdagen förslag till en förändrad konstnärspolitik

i enlighet med motionen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande kulturskaparnas villkor och

bidragsreglernas utformning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr256 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Fördelningen av den individuella

visningsersättningen (mom. 2)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Ewa Larsson (mp) och Roy Hansson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bidrag och ersättningar till konstnärer som

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande

10" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom

motion Kr255 (m) att den återinförda individuella

visningsersättningen inte skall fördelas av

organisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige

(BUS). Ersättningen skall fördelas av

Konstnärsnämnden, som fördelar den största delen av

övriga ersättningar och bidrag till konstnärer. Den

individuella visningsersättningen bör vidare

fördelas på ett sådant sätt att alla yrkesverksamma

konstnärer som uppfyller rimliga kvalitetskrav skall

kunna komma i fråga. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr255 (m) yrkande

10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande fördelningen av den

individuella visningsersättningen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr255 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Stödet till enskilda konstnärer (mom. 3)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bidrag och ersättningar till konstnärer som

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med

"yrkande 5" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom Kr272 (kd) anser

utskottet att ett system för stöd till enskilda

konstnärer bör utarbetas, som innebär att stödet i

större utsträckning knyts till särskilda projekt

eller bestämda konstnärliga uppdrag. Sådana projekt

och uppdrag kan avse konstnärlig utsmyckning av

förskolor, skolor, sjukhus, bibliotek, parker och

torg. Regeringen bör utforma riktlinjer för ett

sådant nytt stödsystem och förelägga riksdagen

förslag om ändring av det nuvarande stödsystemet i

enlighet härmed. Vad utskottet anfört bör riksdagen

med bifall till motion Kr272 (kd) yrkande 5 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande stödet till enskilda konstnärer

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Singelföretag (mom. 4)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bidrag och ersättningar till konstnärer som

börjar med "Utskottet påminner om att

Konstnärsstödutredningen" och slutar med "yrkande

11" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det förslag till s.k.

singelföretag som presenterades i

Konstnärsstödsutredningens betänkande Generella

konstnärsstöd (SOU 1997:184) är mycket intressant

och kan innebära förbättringar av konstnärernas

möjligheter att försörja sig på sin konstnärliga

verksamhet. Utskottet anser att regeringen åter bör

överväga förslaget i utredningsbetänkandet och

därefter återkomma till riksdagen med ett förslag i

frågan. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr274 (mp) yrkande 11 som sin

mening ge regeringen till känna,

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande singelföretag

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Fonogramersättning (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Bidrag och ersättningar till konstnärer som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande

24" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den nya fonogramersättningen

bör utvidgas till att gälla ersättning för utlåning

vid alla bibliotek som omfattas av bibliotekslagen

(1996:1596), således inte endast folk- och

skolbibliotek utan även länsbibliotek,

lånecentraler, högskolebibliotek och andra av staten

finansierade bibliotek. Regeringen bör i enlighet

med motion Kr275 (v) förelägga riksdagen ett förslag

om en sådan utvidgning i budgetpropositionen för år

2000. Riksdagen bör med bifall till motion Kr275 (v)

yrkande 24 som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande fonogramersättning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 24

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Jämn könsfördelning bland innehavarna av

inkomstgarantier (mom. 6)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Jämställdhet som börjar med "Vid 1997/98

års" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör regeringen i

förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för

konstnärer införa en bestämmelse om att en jämn

könsfördelning bland innehavarna av inkomstgarantier

skall eftersträvas. Detta bör riksdagen med bifall

till motion Kr274 (mp) yrkande 12 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande jämn könsfördelning bland

innehavarna av inkomstgarantier

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Rådgivningscentrum för dansare (mom. 8)

Elisabeth Fleetwood (m) och Lennart Kollmats (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Dansares situation som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet förutsatte vid föregående riksmöte att

regeringen skulle medverka till en lösning av frågan

om rådgivning till dansare om yrkesbyte när deras

dansarkarriär är slut. Riksdagen gjorde dock inte

något uttalande i frågan. Utskottet anser att det är

av stor vikt att dansare verkligen får en sakkunnig

och kvalificerad rådgivning. Riksdagen bör därför

med bifall till motion Kr254 (fp) yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna att frågan om

utformning och inrättande av ett särskilt

rådgivningscentrum för dansare bör utredas. Ett

sådant centrum skulle - som nämns i motionen - kunna

inrättas antingen som en fristående enhet eller som

en avdelning vid något arbetsförmedlingskontor.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande rådgivningscentrum för dansare

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr254 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Dansares vidareutbildning och omskolning

(mom. 9)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Dansares situation som börjar med

"Motsvarande motionsyrkande" och slutar med "yrkande

16" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att dansare har en kort

yrkeskarriär bör det enligt utskottets uppfattning

redan i grundutbildningen finnas en förberedelse

till en alternativ karriär och en planering för

dansares vidareutbildning och omskolning. Dansares

erfarenheter bör kunna tas till vara inom olika

delar av samhället vid en fortsatt yrkesverksamhet

efter dansarkarriärens slut. En översyn av

dansarutbildningen bör därför snarast genomföras i

enlighet med vad som föreslås i motion Kr272 (kd)

yrkande 16. Riksdagen bör med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande dansares vidareutbildning och

omskolning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Amatörkultur (mom. 11)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Amatörkultur som börjar med "Utskottet har"

och slutar med "yrkande 35" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har nyligen i sitt betänkande

1998/99:KrU7 behandlat frågor om amatörkulturen. I

reservation 8 till detta betänkande har en översyn

föreslagits för att förbättra möjligheterna för

samverkan mellan professionella kulturarbetare och

amatörer. En översyn bör också göras av frågan om

stöd till beställningar av kompositioner och

dramatiska verk som är utformade på ett sådant sätt

att amatörkulturlivets behov kan tillgodoses. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr275 (v) yrkande 35 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande amatörkultur

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 35

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................

1

Motionerna.......................................

1

Utskottet........................................

3

Inledning 3

Bidrag och ersättningar till konstnärer 3

Jämställdhet 6

Dansares situation 7

Förslagsrätt vid utseende av vissa styrelser

8

Amatörkultur 9

Hemställan 9

Reservationer...................................

11

1. Kulturskaparnas villkor och

bidragsreglernas utformning (mom. 1), (m)

11

2. Fördelningen av den individuella

visningsersättningen (mom. 2), (m, kd, mp)

11

3. Stödet till enskilda konstnärer (mom. 3),

(kd)..........................................

12

4. Singelföretag (mom. 4), (mp) 12

5. Fonogramersättning (mom. 5), (v) 13

6. Jämn könsfördelning bland innehavarna av

inkomstgarantier (mom. 6), (mp)

13

7. Rådgivningscentrum för dansare (mom. 8),

(1 m, fp).....................................

14

8. Dansares vidareutbildning och omskolning

(mom. 9), (kd)................................

14

9. Amatörkultur (mom. 11), (v) 14