Bet. 1998/99:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

1998/99:KU01

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1998/99

KU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.

1998/99:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets

styrelse. Vidare behandlas Riksdagens

förvaltningskontors årsredovisning för 1997

(1997/98:RFK1) samt ytterligare två skrivelser från

Riksdagens förvaltningskontor: dels 1998/99:RFK2,

som innehåller förslag om de ekonomiska villkoren

för tjänstgörande ersättare i riksdagen och

Europaparlamentet, dels 1998/99:RFK3, som innehåller

förslag till ändring av riksdagsledamöternas arvode.

I betänkandet behandlas också 13 motioner som väckts

under den allmänna motionstiden och 2 motioner som

väckts med anledning av förslaget RFK3.

Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de

av regeringen föreslagna beloppen. Mot detta

reserverar sig representanten för Centerpartiet, som

yrkar att anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. bör

minskas med 100 miljoner kronor.

Representanterna för Moderata samlingspartiet och

Folkpartiet liberalerna förklarar i var sitt

särskilda yttrande att eftersom deras partiers

budgetförslag inte tillstyrkts av finansutskottet i

budgetprocessens första steg anser de det inte

meningsfullt att fullfölja sina respektive

anslagsyrkanden. I ett annat särskilt yttrande

framhåller representanterna för Kristdemokraterna

att partiet motsätter sig den i propositionen

föreslagna höjningen av anslaget C 1

Regeringskansliet m.m.

Utskottet tillstyrker i huvudsak förslaget RFK2,

som innebär att de ekonomiska villkoren för

tjänstgörande ersättare väsentligen kommer att

överensstämma med vad som gäller för ledamöter, att

ersättningen vid uppdragets upphörande för ledamöter

och vid föräldraledighet för riksdagsledamöter och

företrädare i Europaparlamentet ändras samt att

inkomstgarantin beträffande båda

parlamentarikergrupperna jämställs med inkomst under

de fem första åren.

Utskottet tillstyrker också i huvudsak förslaget

RFK3, vilket innebär att riksdagsledamöternas och

Europaparlamentarikernas arvode höjs från 30 300 kr

till 36 000 kr/månad, att kostnadsersättningen sänks

med 2 000 kr/månad och att 2 000 kr av

arvodeshöjningen utgör en växling från

kostnadsersättning till arvode. Förändringarna skall

träda i kraft den 1 januari 1999. Riksdagens

arvodesnämnd skall fortsätta sin verksamhet, men

fortsättningsvis skall nämnden motivera sina

ställningstaganden i fråga om förändringar av

arvodesnivån. Mot förslaget som helhet reserverar

sig representanten för Miljöpartiet.

Representanterna för Vänsterpartiet reserverar sig i

vad avser ändringen av kostnadsersättningen.

Vad gäller finansieringen av genomförandet av de

båda förslagen, som kostnadsberäknas till 35

miljoner kronor för år 1999, förordar utskottet ett

tillkännagivande till förvaltningskontoret med

innebörd att finansieringen för år 1999 som är av

provisorisk karaktär bör få en permanent lösning

fr.o.m. år 2000.

Till betänkandet fogas förutom de

nämnda ytterligare 3 reservationer

och ett särskilt yttrande.

Propositionen

1998/99:1 utgiftsområde 1, vari regeringen yrkar

1. att riksdagen medger att anslaget

Regeringskansliet m.m. får användas för utgifter som

ursprungligen tillgodosågs från anslagen Extra

utgifter (avsnitt 6.3),

3. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse

enligt följande uppställning:

A 1 Kungliga hov- och slottsstaten; ramanslag; 77

125 000 kr

B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

ramanslag; 489 000 000 kr

B 2 Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag;

420 300 000 kr

B 3 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen;

ramanslag;

39 173 000 kr

C 1 Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 2 179 419

000 kr

C 2 Svensk författningssamling; ramanslag; 1 011

000 kr

C 3 Allmänna val; ramanslag; 100 000 000 kr

C 4 Stöd till politiska partier; ramanslag; 139 900

000 kr

D 1 Justitiekanslern; ramanslag; 11 626 000 kr

D 2 Datainspektionen; ramanslag; 30 309 000 kr

D 3 Sametinget; ramanslag; 13 661 000 kr

E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden;

ramanslag; 4 601 000 kr

E 2 Presstöd; ramanslag; 531 579 000 kr

E 3 Stöd till radio- och kassettidningar;

ramanslag; 127 300 000 kr

E 4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 7 631 000 kr

E 5 Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag;

7 069 000 kr

1998/99:1 utgiftsområde 1, vari riksdagens

förvaltningsstyrelse yrkar

att riksdagen bemyndigar riksdagens

förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1999 besluta

om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i

riksdagens fastigheter till ett sammanlagt belopp av

28 600 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontors

skrivelse

1997/98:RFK1 Årsredovisning för

riksdagsförvaltningen, vari yrkas

att riksdagen lägger årsredovisningen till

handlingarna.

Riksdagens förvaltningskontors

förslag

1998/99:RFK2 Riksdagens förvaltningskontors förslag

om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor

för riksdagens ledamöter och i lagen (1996:304) om

arvode m.m. till Sveriges företrädare i

Europaparlamentet, vari yrkas

att riksdagen antar förvaltningskontorets förslag

till

1. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter,

2. lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.

till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

1998/99:RFK3 Riksdagsledamöternas arvode, vari yrkas

att riksdagen antar de i förslaget upptagna

förslagen till

1. lag om riksdagsledamöternas arvode,

2. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter,

3. lag om ändring i lagen (1993:1426) med

instruktion för Riksdagens arvodesnämnd.

Motioner som väckts under den

allmänna motionstiden

1998/99:K240 av Owe Hellberg (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ändra

politikernas pensionsförmåner och inkomstgarantier,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att uppmärksamma

Kommunförbundet och Landstingsförbundet på villkoren

för politikerpensioner och inkomstgarantier och

samordna dessa med statens villkor för de nyss

nämnda.

1998/99:K258 av Ola Karlsson (m) vari yrkas

att riksdagen ändrar reglerna för ålderspension i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:K284 av Tuve Skånberg och Dan Kihlström (kd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ge även

politiskt obundna, kristna fådagarstidningar som

Petrus och Sändaren presstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ge

taltidningsstöd även till kristna tidningar som inte

får presstöd.

1998/99:K294 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om beräknad

fördelning på anslag under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse för budgetåren 2000 och 2001 (se tabell).

1998/99:K308 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

regelförändringar inom presstödsområdet för att

genomföra besparingar,

2. att riksdagen med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anvisar

anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse

enligt uppställning.

1998/99:K310 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen uppdrar åt Riksdagens

förvaltningskontor att genomföra miljöanpassning av

den egna verksamheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att en omfattande miljöanpassning av

regeringens verksamhet bör genomföras,

3. att riksdagen uppdrar åt Riksdagens

förvaltningskontor att upprätta en tidsplan och en

strategi för miljöanpassning av riksdagen som bl.a.

innehåller delmål för vad som skall vara uppnått

under mandatperioden.

1998/99:K340 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen för år 1999 beslutar anslå 231 579

000 kr för Utgiftsområde 1 anslag E 2 Presstödet i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att presstödet avvecklas

helt fr.o.m. budgetåret 2000 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att Presstödsnämnden

avvecklas fr.o.m. budgetåret 2000 och att

bevakningsuppgifter avseende återstående lån m.m.

övertas av Kammarkollegiet i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:K341 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen för år 1999 beslutar anslå 48 400 000 kr

för Utgiftsområde 1 anslag C 4 Stöd till politiska

partier i enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:K353 av Owe Hellberg och Sten Lundström (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

särskilt statsråd för bostadspolitiska frågor.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag

inom utgiftsområde 1 i enlighet med vad i motionen

anförts.

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

7. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse

enligt uppställning i bilaga 2.

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

57. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en utvärdering

av de nya presstödsreglerna och ett stöd till

elektroniska dagstidningar.

1998/99:So227 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om gratis eller

subventionerad rökavvänjning.

Motioner som väckts med anledning

av förslagen

1998/99:K4 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp), vari

yrkas

att riksdagen avslår förslaget 1998/99:RFK3

Riksdagsledamöternas arvode.

1998/99:K5 av Gudrun Schyman m.fl. (v), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att kostnadsersättningen

avskaffas samt att riksdagsarvodet höjs med

motsvarande belopp till 35 760 kronor per månad,

2. att riksdagen beslutar att förändringarna träder

i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas fr.o.m.

samma datum.

Utskottet

Inledning

I budgetpropositionen föreslår regeringen bl.a. att

riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslag under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med den

uppställning som redovisas i propositionen, av

vilken det framgår att det totala anslagsbeloppet

för år 1999 skall vara 4 179 704 000 kr.

Utgiftsområde 1 omfattar verksamheterna

statschefen, riksdagen och dess myndigheter och

regeringen. Dessutom ingår stöd till vissa

medieändamål, bl.a. presstöd och stöd till radio-

och kassettidningar, vidare partistöd, anslag till

allmänna val samt vissa centrala myndigheter

(Justitiekanslern, Datainspektionen och Sametinget).

Finansutskottet har den 26 november (bet.

1998/99:FiU1) tillstyrkt propositionens förslag till

utgiftsram för utgiftsområde 1.

Kungliga hov- och slottsstaten

Propositionen

Utgifterna för statschefen utgörs av anslaget

Kungliga hov- och slottsstaten. Genom anslaget

finansieras statschefens officiella funktioner och

driftskostnaderna för de kungliga slotten utom

fastighetsunderhåll. Regeringen föreslår att

anslaget A 1 Kungliga hov- och slottsstaten för år

1999 skall uppgå till 77 125 000 kr.

Av propositionen framgår att Kungliga hov- och

slottsstaten inte har något anslagssparande.

Utgiftsprognosen visar ett underskott för år 1998,

delvis beroende på att det finns

avvecklingskostnader för personal som sagts upp

under året.

Av Hov- och slottsstatens årsredovisning för år

1997 framgår att verksamheten under året varit

omfattande. En sänkning av ambitionsnivån för delar

av verksamheten redovisas. Sänkningen är en följd av

de omfattande rationaliseringar som har genomförts

under de senaste tre åren och som bl.a. har

inneburit personalnedskärningar. Med en sexprocentig

nedskärning på detta område har besparingskraven på

verksamheten kunnat uppfyllas.

Av propositionen framgår också att en installation

av en ny bevakningscentral medför ökade

driftkostnader, varför kostnaderna, i syfte att

delvis täcka de ökade kostnaderna, räknats upp med

2,5 miljoner kronor. Ökningen har finansierats genom

omprioriteringar mellan anslag inom utgiftsområdet.

Revision av Kungliga hov- och slottsstaten

Den av talmanskonferensen tillsatta

Revisionsutredningen, som arbetade under åren

1995-1997, behandlade frågan om revision av hovet

dels i utredningens slutskrivelse, dels i bilaga 5

Hovstaterna och statlig revision. Frågan togs upp

även i utredningens promemoria Riksdagens revisorer

och Riksrevisionsverket.

Utredningen föreslog att Riksdagens revisorer skall

svara för den årliga revisionen av delar av hovet.

Det är enligt utredningen knappast adekvat att en

regeringen underordnad myndighet,

Riksrevisionsverket, ansvarar för granskningen. Den

del som skall granskas är den del som ligger utanför

Konungens enskilda sfär, vilket med nuvarande

organisation innebär Ståthållarämbetet och

Husgerådskammaren.

Revisionsutredningen föreslog i den särskilda

promemorian om revision av hovet att Riksdagens

revisorers årliga revisionsberättelse över hovet bör

sändas till hovet med kopia till regeringen.

Revisionen bör också redovisas i revisorernas

årsredovisning. Information om vilka åtgärder som

vidtagits med anledning av revisionsberättelsen bör

enligt utredningen tillställas Riksdagens revisorer.

Revisionsutredningens förslag behandlades av

talmanskonferensen i förslaget 1997/98:TK1. Frågan

om revisionen av hovet togs dock inte upp. Utskottet

(bet. 1997/98:KU27) uttalade dock att denna fråga

kunde behandlas av utskottet under nästa riksmöte.

Finansieringen bör enligt utredningen kunna ske

inom ramen för den resursförstärkning om 5 miljoner

kronor som utredningen föreslagit. I denna del

beslöt riksdagen våren 1998 i enlighet med KU:s

förslag i det nämnda betänkandet att

resursförstärkningen bör delas upp på tre år.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för Kungliga hov- och slottsstaten

för budgetåret 1999.

Utskottet ställer sig bakom Revisionsutredningens

förslag att Riksdagens revisorer skall svara för den

årliga revisionen av Ståthållarämbetet och

Husgerådskammaren fr.o.m. budgetåret 1999. Detta

bör riksdagen som sin mening ge dels regeringen,

dels Riksdagens revisorer till känna. Ändringen av

lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens

revisorer med anledning av detta bör ske i samband

med den revidering av instruktionen som planeras

genomföras under våren 1999.

Riksdagen och dess myndigheter

Inledning

Till området Riksdagen och dess myndigheter föreslås

i propositionen sammanlagt 948,5 miljoner kronor.

Riksdagens budget i denna del omfattar dels

riksdagsledamöternas ersättningar och resor, stödet

till partigrupperna samt den inre

riksdagsförvaltningen, dels Riksdagens ombudsmän

(JO). Propositionens förslag grundas på ett förslag

från riksdagens förvaltningsstyrelse. Förslaget för

år 1999 innebär i huvudsak en konsolidering av

nuvarande verksamhet. Vissa kostnadsökningar följer

dock av riksdagsvalet 1998. Det gäller främst

pensioner och inkomstgarantier till ledamöter som

avgått. Vidare finns medel avsatta för vissa

förbättringar av infrastrukturen i datanätet.

I denna del av betänkandet behandlas även två

förslag från Riksdagens förvaltningskontor,

1998/99:RFK2 Riksdagens förvaltningskontors förslag

om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor

för riksdagens ledamöter och i lagen (1996:304) om

arvode m.m. till Sveriges företrädare i

Europaparlamentet samt 1998/99:RFK3

Riksdagsledamöternas arvode.

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att till B 1 Riksdagens

ledamöter och partier m.m. anvisas ett ramanslag för

1999 på 489 miljoner kronor. För åren 2000 och 2001

beräknas utgifter på 494,6 miljoner kronor resp.

502,5 miljoner kronor. Dessa poster svarar mot 486

miljoner kronor i 1999 års prisnivå.

Från anslaget finansieras arvoden,

kostnadsersättningar och traktamenten till

riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-

parlamentariker, arbetsgivaravgifter samt pensioner

och inkomstgarantibelopp åt f.d. riksdagesledamöter

m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor

inom Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för

riksdagens ledamöter. Även kostnader för

ledamöternas deltagande i internationellt

parlamentariskt arbete, såsom Europarådet och

Interparlamentariska unionen (IPU), liksom bidragen

till ledamöternas enskilda studieresor, finansieras

från anslaget. I anslaget ingår även bidraget till

partigrupperna i riksdagen.

Förvaltningsstyrelsen

En av förvaltningsstyrelse utsedd beredningsgrupp

ser för närvarande över erfarenheterna av den nya

ersättningslagen som trädde i kraft den 1 januari

1997. Gruppen har även i uppgift att pröva

alternativa former för ett förbättrat stöd till

ledamöterna från politiska sekreterare. I avvaktan

på resultatet av dessa överväganden föreslås en

smärre uppräkning av nuvarande stöd. Enligt

förvaltningsstyrelsen utvecklas och intensifieras

kontakterna mellan olika länders parlament i takt

med den ökade internationaliseringen. En viss ökning

av utgifterna för denna verksamhet ingår i

förslaget.

Förslag angående ändringar i fråga om

riksdagsledamöternas ekonomiska villkor m.m.

Förslag 1998/99:RFK2

Inledning

Beredningsgruppen för översyn av vissa frågor

angående ledamöternas ekonomiska villkor m.m. har

till förvaltningsstyrelsen överlämnat ett förslag om

ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor

för riksdagens ledamöter och i lagen (1996:304) om

arvode m.m. till Sveriges företrädare i

Europaparlamentet. Förslagen innebär att de

ekonomiska villkoren för tjänstgörande ersättare i

huvudsak kommer att överensstämma med vad som gäller

för ledamöter, att ersättningen vid uppdragets

upphörande för ledamöter och vid föräldraledighet

för riksdagsledamöter och företrädare ändras samt

att inkomstgarantin beträffande båda

parlamentarikergrupperna jämställs med inkomst av

anställning under de fem första åren.

Förvaltningsstyrelsen har tillstyrkt förslagen och

föreslår att riksdagen antar förvaltningskontorets

förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1065)

om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, 2.

lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.

till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

Bakgrund

Riksdagen beslöt hösten 1997 med anledning av

konstitutionsutskottets betänkande 1997/98:KU6 att

ge förvaltningskontoret till känna att utskottet

uppmärksammat att det kan finnas vissa bestämmelser

om förmåner i ersättningslagen som inte anpassats

till förändringar i reglerna om förmåner i samhället

i övrigt och att det kan finnas behov av en mer

allmän översyn av dessa regler. I betänkandet

anfördes också i fråga om ersättning efter fullgjort

kortare uppdrag som ersättare för riksdagsledamot

att det vore rimligt att ersättaren tillförsäkras en

viss minsta ersättning vid avgångstillfället.

Förslag

Förvaltningsstyrelsen föreslår att vid bedömning av

ersättares rätt till ekonomiska förmåner enligt

lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter skall, om inte annat sägs i

lagen, samma bestämmelser gälla som för ledamot.

Som skäl för förslaget anges bl.a. att ersättare

för annan ledamot än talmannen eller ett statsråd

eller en statssekreterare inte omfattas av lagens

bestämmelser om bl.a. pension, egenlivränta och

inkomstgaranti. I förslaget framhålls vidare att det

är önskvärt att osäkerheten om varaktigheten av ett

uppdrag som ersättare inte kombineras med avsaknaden

av en möjlighet att under uppdragstiden tjäna in

pension o.dyl.

Förvaltningsstyrelsen föreslår vidare att

bestämmelserna i 3-6 kap. och 15 kap. lagen

(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens

ledamöter skall tillämpas fr.o.m. den dag då

ledamoten tar plats i riksdagen t.o.m. 30 dagar

efter det att uppdraget att vara ledamot upphör. För

den som ersätter annan ledamot än talmannen eller

ett statsråd eller en statssekreterare skall 3-6

kap. och 15 kap. tillämpas endast för den tid som

ersättaren enligt bevis därom skall fullgöra

uppdraget eller, om uppdraget upphör tidigare, för

den i beviset angivna tiden, dock längst fr.o.m. den

dag uppdraget börjar t.o.m. 30 dagar efter den dag

uppdraget upphör.

Till grund för förslaget ligger bl.a. bedömningen

att en tidsperiod på 30 dagar är erforderlig för att

förbereda återgången till tidigare arbete eller nya

arbetsuppgifter. Med förslaget tillförsäkras

ersättare av det slag det här är tal om att

bestämmelserna i 3-6 kap. och 15 kap. skall

tillämpas för en viss minsta tid även om uppdraget

upphör före den tid som anges i ersättarbeviset.

Det föreslås vidare att om en riksdagsledamot får

föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning och

för samma tid får arvode skall arvodet minskas i

enlighet med de bestämmelser som gäller för

arbetstagare vid riksdagen. Om en företrädare i

Europaparlamentet får föräldrapenning eller

tillfällig föräldrapenning och för samma tid får

företrädararvode skall arvodet minskas i enlighet

med de bestämmelser som gäller för arbetstagare hos

riksdagen.

Nuvarande bestämmelser innebär att ersättningen vid

den aktuella föräldraledigheten motsvarar 100 % av

arvodet respektive företrädararvodet, men enligt de

regler om ersättning vid föräldraledighet som

vanligen gäller i samhället i övrigt utgår

föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning med

80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Ersättningarna bör enligt förslaget beräknas i

enlighet med de bestämmelser som i motsvarande

situation gäller för arbetstagare hos riksdagen.

Vidare föreslår förvaltningsstyrelsen att

inkomstgaranti till ledamot som lämnar riksdagen och

till företrädare för Sverige som lämnar

Europaparlamentet skall för de första fem åren

jämställas med inkomst av anställning.

Inkomstgaranti som utgår för tid därefter bör

jämställas med pension.

Bland skälen för förslaget nämns bl.a. att enligt

den existerande praxis i fråga om vilka ersättningar

som skall vara pensionsgrundande inkomst har

ersättning som en arbetsgivare betalar ut till en

person i samband med att denna avslutar sin

anställning, till den del ersättningen är att

jämställa med inkomst, bedömts vara

pensionsgrundande inkomst.

Ändringarna i lagen om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter föreslås träda i kraft den 1

januari 1999. Enligt förslaget är det skäligt att

lagförslaget i den del som berör ersättare börjar

tillämpas redan fr.o.m. valperioden 1994-1998 och

att övriga lagändringar, med undantag av ändringen

om föräldrapenning i 3 kap. 4 §, tillämpas fr.o.m.

innevarande valperiod. Den sistnämnda ändringen bör

tillämpas från den dag lagen träder i kraft. Från

samma dag bör även ändringen rörande

pensionsgrundande inkomstgaranti tillämpas samt avse

endast ledamöter vilkas uppdrag upphörde den 5

oktober 1998 eller senare. Ändringar i lagen om

arvode m.m. till Sveriges företrädare i

Europaparlamentet föreslås träda i kraft och äga

tillämpning fr.o.m. den 1 januari 1999.

Förslag 1998/99:RFK3

Inledning

På grund av motioner som väckts under hösten 1997 -

motion 1997/98:K303 (m) och 1997/98:A603 (v) -

förordade konstitutionsutskottet att en översyn av

ordningen för fastställande av riksdagsledamöternas

arvoden skulle genomföras och att Riksdagens

förvaltningskontor skulle återkomma till riksdagen

med en redovisning av resultatet av översynen och de

förslag som översynen kunde medföra (bet.

1997/98:KU6, rskr. 59).

På riksdagens uppdrag tillkallade riksdagens

förvaltningsstyrelse den 4 februari 1998 förre

landshövdingen Gösta Gunnarsson att genomföra en

utvärdering av den nuvarande ordningen för att

fastställa riksdagsledamöternas arvode. Utredaren

överlämnade den 16 oktober 1998 betänkandet

Riksdagsarvodet. I betänkandet föreslås

sammanfattningsvis dels en återställning av

riksdagsledamöternas arvode till en högre nivå, dels

en sänkning av den kostnadsersättning som varje

riksdagsledamot är berättigad till. Vidare föreslås

att Riksdagens arvodesnämnd skall fortsätta sin

verksamhet. I utredningen föreslås en ny lag om

riksdagsledamöternas arvode och ändringar dels i

lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter, dels i lagen (1993:1426) med

instruktion för Riksdagens arvodesnämnd.

Förvaltningsstyrelsen har utan eget

ställningstagande överlämnat förslaget för

riksdagens bedömning och beslut.

Förslag

I utredningen föreslås att riksdagsledamöternas

arvode återställs till en högre nivå, varvid arvodet

höjs till 36 000 kr per månad. Av höjningen utgör

2 000 kr en växling från kostnadsersättning till

arvode. Kostnadsersättningen sänks med ca 2 000 kr

från 15 % av basbeloppet per år motsvarande 5 460 kr

till 9,5 % av basbeloppet per månad motsvarande 3

458 kr. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1

januari 1999 och tillämpas fr.o.m. den 1 november

1998.

Som skäl för förslaget i denna del anförs bl.a. att

riksdagsledamöternas ställning i det demokratiska

systemet, den arbetsinsats uppdraget fordrar och de

särskilda arbetsförhållanden som gäller för

uppdraget motiverar en höjning av arvodets nivå.

Härtill kommer enligt utredningen att en höjning kan

ha en positiv effekt på möjligheterna att rekrytera

personer från breda samhällsskikt för uppdraget som

riksdagsledamot. En låg arvodesnivå är på sikt en

fara för riksdagens arbete och anseende och därmed

för det demokratiska systemet, anser utredningen.

Vidare anförs att det svenska riksdagsarvodet vid en

internationell jämförelse är lågt och att arvodet

blivit avsevärt lägre än ersättningen till

jämförbara grupper, t.ex. ledande förtroendevalda

inom landsting och kommuner och domare. Skillnaden i

förhållande till statsrådens löner har växt och

uppgår f.n. till 36 700 kr.

I utredningen anförs beträffande

kostnadsersättningen att den genomsnittlige

ledamoten har kostnadsavdrag för uppdraget som är

mindre än hälften av kostnadsersättningen. Det finns

därför skäl att sänka kostnadsersättningen med 2 000

kr per månad. Detta innebär att den föreslagna

arvodeshöjningen utgör, om man räknar av den

föreslagna ersättningsväxlingen 3 700 kr per månad,

varigenom relationen mellan statsrådens arvode och

riksdagsledamöternas arvode återställs till den

tidigare tillämpade relationen 198 % av

riksdagsarvodet. Förslaget genomförs genom en lag om

riksdagsledamöternas arvode och genom en ändring i

ersättningslagen.

Det föreslås också att Riksdagens arvodesnämnd

fortsätter sin verksamhet. Nämnden bör emellertid

motivera sina ställningstaganden när riksdagsarvodet

skall förändras. Nämndens inriktning bör vara att

utifrån ett helhetsperspektiv finna en nivå för

riksdagsledamöternas arvoden som vidmakthåller

riksdagens ställning och som främjar rekryteringen

av personer från så breda samhällslager som möjligt

för uppgiften som riksdagsledamot. Arvodesnivån bör

också uppfattas som rimlig av allmänheten.

Som skäl för förslaget anförs bl.a. att

arvodesnämnden har fungerat väl sedan den infördes

1994 och att den har förutsättning att bli den

långsiktiga lösning som arvodesfrågan behöver.

Systemet med arvodesnämnd bör därför fortsätta och

tillämpas under en längre tid. Nämndsystemet

uppfyller kravet att arvodet så långt möjligt skall

undandras ledamöternas inflytande bättre än t.ex.

systemet med jämförelsesgrupp. Jämförelsesystemets

svagheter framkom enligt utredningen i samband med

den s.k. Rehnbergöverenskommelsen under åren

1990-1993, då arvodesförändringar i enlighet med

ersättningslagens bestämmelser av politiska skäl

inte ansågs kunna genomföras.

Enligt utredningen bör öppenheten och tydligheten i

arvodesfrågan bli större. I syfte att öka

allmänhetens förståelse för riksdagsledamöternas

arvode bör förändringar av ersättningen i

fortsättningen motiveras. Detta genomförs genom ett

tillägg till arvodesnämndens instruktion.

Motionerna

I partimotionen (följdmotion med anledning av

förslaget 1998/99:RFK3) 1998/99:K4 hemställer

Marianne Samuelsson m.fl. (mp) att riksdagen avslår

förslaget. Motivet till detta är bl.a. att förslaget

enligt motionärerna är ett ologiskt och dåligt

förslag därigenom att det underkänner systemet med

en arvodesnämnd genom att föreslå att riksdagen

själv skall fatta beslut om en betydande

arvodeshöjning samtidigt som arvodesnämnden föreslås

vara kvar. Riksdagens beslut i början av 1990-talet,

då ökningen av arvodesnivån hölls tillbaka, var ett

medvetet beslut av riksdagen och medförde därför

ingen eftersläpning. Enligt motionärerna finns det

två möjliga vägar för att bestämma

riksdagsledamöternas arvoden i framtiden: antingen

får arvodesnämnden fortsätta sitt arbete utan

inblandning från riksdagen eller så avskaffas

nämnden och ett nytt system införs där arvodet

bestäms från den allmänna löneökningen i samhället

eller någon annan jämförbar grupp.

I en annan partimotion (följdmotion) 1998/99:K5 av

Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att riksdagen

beslutar att kostnadsersättningen avskaffas samt att

riksdagsarvodet höjs med motsvarande belopp till 35

760 kr per månad (yrkande 1) samt att riksdagen

beslutar att förändringarna träder i kraft den 1

januari 1999 och tillämpas fr.o.m. samma datum

(yrkande 2). Vänsterpartiet delar uppfattningen att

arvodesnämnden skall behållas och instämmer i

förslaget att nämnden i fortsättningen skall

motivera sina förslag. Partiet anser vidare att den

nuvarande nivån på ersättningarna i stort bör

bibehållas men att systemet med kostnadsersättning

bör avskaffas. De nya reglerna för reseersättning

och den tekniska utrustningen som numera ställs

kostnadsfritt till ledamöternas förfogande medför

att några tunga skäl för kostnadsersättningen inte

längre föreligger. En enhetlig arvodering utan

kostnadsersättning skulle i viss mån kunna motverka

olikheterna i skattemyndigheternas bedömning av

kostnadsersättningen.

I motion 1998/99:K240 föreslår Owe Hellberg (v) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ändra politikernas

pensionsförmåner och inkomstgarantier (yrkande 1).

Motionären torde i denna del syfta på de villkor

beträffande avgångsvederlag och pension som gäller

för statsråd som lämnar sin befattning. Enligt

motionen bör regeringen uppmärksamma Kommunförbundet

och Landstingsförbundet på villkoren för

politikerpensioner och inkomstgarantier och samordna

dessa med statens villkor för de nyss nämnda

(yrkande 2). Med statens villkor avser motionären

bl.a. de regler för avgångsvederlag som finns för

höga chefer inom statlig verksamhet.

I motion 1998/99:K258 föreslår Ola Karlsson (m) att

riksdagen ändrar reglerna för ålderspension i

enlighet med vad som framförts i motionen. Enligt

motionären är det inkonsekvent gentemot andra

pensionssystem att intjänande av förmåner i

riksdagen bara gäller vid en viss ålder hos en

ledamot som lämnar sitt uppdrag, nämligen 50 år.

Systemet bör därför ändras så att ålderspensionen

relateras till det antal år man tjänstgjort i

riksdagen, oavsett när detta sker.

I partimotion 1998/99:K294 (delvis) föreslår

Miljöpartiet att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

beräknad fördelning av anslag under utgiftsområde 1

Rikets styrelse för budgetåren 2000 och 2001. Av

motionen framgår att anslaget B 1 bör minskas med 30

miljoner kronor åren 2000 och 2001. Partiet är

kritiskt till den ökning som skett i anslaget till

riksdagens förvaltningskostnader och riksdagens

ledamöter och till att det nya regelsystemet för

ledamöternas ersättningar, olika förmåner m.m. är

starkt kostnadsdrivande. De aktuella anslagen bör

därför enligt motionen inte räknas upp så snabbt som

regeringen föreslår i propositionen.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att

till anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och partier

anvisa ett ramanslag på 489 miljoner kronor.

Miljöpartiets motion 1998/99:K294 delvis, i vilken

föreslås att anslaget B 1 bör minskas med 30

miljoner kronor år 2000 och 2001, avstyrks med

hänvisning till att utskottet i detta sammanhang

endast behandlar anslag för år 1999.

Förvaltningsstyrelsens förslag 1998/99:RFK2

angående de ekonomiska villkoren för tjänstgörande

ersättare i riksdagen respektive Europaparlamentet

innebär i korthet att tjänstgörande ersättare får

samma ersättning som ledamöter. Vidare ändras

ersättningen vid uppdragets upphörande för ledamöter

och vid tillfällig föräldraledighet för ledamöter

och företrädare i EU-parlamentet. Inkomstgarantin

jämställs för båda grupperna med inkomst av

anställning under de fem första åren.

Enligt utskottets mening svarar de framlagda

förslagen väl mot de önskemål som riksdagen på

konstitutionsutskottets förslag framförde till

förvaltningskontoret i betänkandet 1997/98:KU6.

Utskottet har följaktligen inga invändningar mot

förvaltningsstyrelsens förslag, som därför

tillstyrks. Vissa ändringar av lagteknisk karaktär

bör dock göras i lagtexten. Utskottets förslag

återfinns i bilaga 2.

I förvaltningsstyrelsens förslag 1998/99:RFK3

föreslås en höjning av riksdagsledamöternas arvode

från 30 300 till 36 000 kr/månad. 2 000 kr av

höjningen utgör en växling från kostnadsersättning

till arvode. Kostnadsersättningen sänks med 2 000

kr/månad. Förändringarna föreslås träda i kraft den

1 januari 1999 och tillämpas fr.o.m. den 1 november

1998. Det föreslås också att Riksdagens arvodesnämnd

skall fortsätta sin verksamhet. Fortsättningsvis

skall nämnden motivera sina ställningstaganden i

fråga om ändringar av arvodesnivån.

Principiellt delar utskottet de skäl som i

utredningen anförs för en engångsmässig justering av

arvodesnivån, bl.a. att hänsyn bör tas till de

framtida rekryteringsmöjligheterna och det faktum

att arvodet för svenska riksdagsledamöter är lågt

både vid en internationell jämförelse och i

jämförelse med ledande förtroendevalda i större

landsting och kommuner. Utskottet tillstyrker

förslaget i denna del och avstyrker avslagsyrkandet

i Miljöpartiets motion 1998/99:K4.

I Europaparlamentet pågår en diskussion i

arvodesfrågan. I avvaktan på utgången av denna

diskussion bör enligt utskottets mening

Europaparlamentarikernas arvode höjas på samma sätt

som riksdagsledamöternas i enlighet med den hittills

gällande principen att Europaparlamentarikernas

arvode skall vara detsamma som de nationella

parlamentarikernas. Lagtexten bör kompletteras på

denna punkt.

I förslaget ingår också en sänkning av

kostnadsersättningen med 2 000 kr/månad, en summa

som tillförs arvodesdelen. Det innebär att det

föreslagna tillskottet stannar vid 3 700 kr.

Utskottet tillstyrker förslaget i denna del och

avstyrker Vänsterpartiets motion K5 yrkande 1,

enligt vilken kostnadsersättningen bör avskaffas och

arvodet höjas med motsvarande belopp.

När det gäller kostnadsersättningen tillstyrker

utskottet förslaget om ikraftträdande från den 1

januari 1999 men anser att tillämpningen bör ske

fr.o.m. den 1 januari 1999 i stället för den 1

november 1998 som utredaren föreslår. Skälet till

detta är att utskottet ser vissa svårigheter med

förslaget. Kostnadsersättningen betalas ut i

förskott med ett schablonbelopp och utgår med det

aktuella beloppet till dess bestämmelserna ändras,

vilket kan ske först när riksdagen antagit det här

föreliggande förslaget och den nya lagen trätt i

kraft. Om riksdagen antar förslaget i befintligt

skick, måste den överskjutande delen 2 000 kr/månad

återkrävas av den enskilde ledamoten sedan de nya

bestämmelserna trätt i kraft, vilket är en mindre

lämplig ordning enligt utskottets mening. Eftersom

sänkningen av kostnadsersättningen inte skall ske

förrän den 1 januari 1999 bör enligt utskottets

mening inte heller arvodeshöjningen äga rum

dessförinnan. Mot denna bakgrund föreslår utskottet

att de föreslagna bestämmelserna träder i kraft och

tillämpas från den 1 januari 1999. Därmed

tillgodoses önskemålet i denna del i Vänsterpartiets

motion K5 yrkande 2. Motionen tillstyrks således.

I förslaget RFK3 föreslås också att Riksdagens

arvodesnämnd fortsätter sin verksamhet. Dock bör

nämnden motivera sina ställningstaganden när arvodet

skall förändras. Utskottet instämmer i utredarens

bedömningar. En särskild nämnd frikopplad från

riksdagen är bättre än t.ex. systemet med en

jämförelsegrupp. Utskottet delar också utredarens

uppfattning att öppenheten och tydligheten i

arvodesfrågan bör bli bättre genom de motiv som

nämnden föreslås ange.

Utskottets förslag till lagtext, i vilket vissa

ändringar således gjorts i förhållande till

utredningens förslag, framgår av bilaga 2.

Utskottet har från Riksdagens förvaltningskontor

inhämtat att de föreslagna förändringarna av

riksdagsledamöternas arvode m.m. enligt förslagen

1998/99:RFK2 och 1998/99:RFK3 medför ökade kostnader

i storleksordningen 35 miljoner kronor.

Förvaltningskontoret har under hand meddelat till

utskottets kansli att det finns ett visst

finansiellt utrymme, avseende bl.a. outnyttjade

reserver, som kan disponeras för det aktuella

ändamålet. Resterande behov får täckas genom att

anslagskredit tas i anspråk, dvs. att medel från

nästkommande års anslag förskotteras. Denna

anslagskredit kommer att räknas av mot anslaget i

budgeten för år 2000.

Utskottet finner i sammanhanget anledning att

framhålla att finansieringen av de nya kostnaderna

med de här föreslagna åtgärderna endast fått en

provisorisk lösning. Fr.o.m. budgetåret 2000 är det

nödvändigt att ordna en permanent finansiering.

Detta bör riksdagen som sin mening ge

förvaltningskontoret till känna.

I motion 1998/99:K240 (v) föreslås att politikernas

pensionsförmåner och avgångsvederlag bör ändras

(yrkande 1) och att regeringen bör verka för att

kommuner och landsting samordnar pensioner och

inkomstgarantier för förtroendevalda med de statliga

villkoren på området (yrkande 2). Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att de ekonomiska villkoren

för såväl riksdagens ledamöter som statsråden

bestäms i särskild ordning bl.a. genom Riksdagens

arvodesnämnd och Statsrådsarvodesnämnden samt genom

särskild lagstiftning om bl.a. avgångsvederlag och

pensioner. Utskottet är inte berett att ta något

initiativ till ändring av nu gällande regler med den

inriktning som föreslås i motionen, som avstyrks i

denna del (yrkande 1). De villkor för

avgångsvederlag och pensioner m.m. som gäller i

kommuner och landsting avspeglar den kommunala

självstyrelsen och de spelregler som i detta

hänseende råder mellan staten/regeringen och den

kommunala sektorn. Enligt utskottets mening vore det

fel att angripa eventuella problem med skillnader av

det här aktuella slaget med de metoder som föreslås

i motionen. Motionen avstyrks även i denna del

(yrkande 2).

I motion 1998/99:K258 (m) föreslås att riksdagen

ändrar reglerna för ålderspension så att pensionen

relateras till antalet år en ledamot tjänstgjort i

riksdagen oavsett när detta sker, dvs. att 50-

årsgränsen i pensionsbestämmelserna tas bort.

Utskottet har så sent som hösten 1997 avstyrkt

motioner med likartat innehåll. Utskottet är inte

heller nu berett att tillstyrka en sådan ordning som

förespråkas i motionen. Motion K258 avstyrks.

Riksdagens förvaltningskostnader

Propositionen

I propositionen föreslås att till anslaget B 2

Riksdagens förvaltningskostnader anvisas ett

ramanslag på 420,3 miljoner kronor för budgetåret

1999. För budgetåren 2000 och 2001 beräknas något

högre anslag, 441 resp. 447,7 miljoner kronor,

vilket motsvarar 433,2 miljoner kronor i 1999 års

prisnivå.

Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner,

administration, fastighetsförvaltning,

internservice, säkerhet, datateknik,

förlagsverksamhet, bibliotek och

informationsverksamhet. Investeringarna i den del

som finansieras genom anslag beräknas minska från

120 miljoner år 1998 till 67 miljoner kronor.

Investeringar på ytterligare 10 miljoner kronor

gällande övernattningsbostäder till ledamöter avses

finansieras genom utnyttjande av redan beslutade lån

i Riksgäldskontoret. Enligt propositionen yrkar

riksdagens förvaltningsstyrelse att riksdagen

bemyndigar förvaltningsstyrelsen att för budgetåret

1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret till

investeringar i riksdagens fastigheter till ett

sammanlagt belopp av 28 600 000 kr.

Enligt förvaltningsstyrelsen har i budgetförslaget

avsatts medel för ett nytt modernt lönesystem för

att hantera riksdagsledamöternas arvoden,

traktamenten och övriga ersättningar. På

informationsområdet prioriteras utvecklingen av

riksdagens webbtjänster på Internet med bl.a.

digitala direktsändningar från kammardebatterna.

Vidare föreslås ett 020-nummer till den automatiska

telefoninformationen via Riksdagen direkt. Inom EU-

upplysningen kommer under 1999 informationen om

aktuella EU-frågor via Internet att vidareutvecklas.

På data- och teknikområdet planeras fortsatta

utbyggnader av infrastrukturen för datanätverk och

kommunikation. Ombyggnaderna i kvarteren Aurora och

Kvasten avseende övernattningsbostäder fortsätter

planenligt. En modernisering av säkerhetssystemet

påbörjas. Föregående års restriktiva hållning till

anspråk på ökade personalresurser fullföljs.

Etablerandet av ett budgetkontor inom

utredningstjänsten fullföljs dock så att kontoret

hösten 1999 består av fem kvalificerade utredare.

Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för

verksamhetsåret 1997

Riksdagens förvaltningskontor lämnar årligen en

berättelse över verksamheten under föregående

verksamhetsår i enlighet med föreskrift i

instruktionen för kontoret. I redogörelsen

1997/98:RFK1 har förvaltningskontoret lämnat en

redovisning för verksamheten under verksamhetsåret

1997. I redogörelsen ges en översikt över

verksamheten samt lämnas uppgifter om

förvaltningskontorets organisation, ekonomi

inklusive ekonomiadministration, personalredovisning

och personaladministration, miljöarbetet i

riksdagen, stödet till beslutsprocessen, stödet till

riksdagens ledamöter, information till allmänheten

samt det internationella parlamentariska samarbetet.

Riksdagens förvaltningskontor yrkar att riksdagen

lägger årsredovisningen till handlingarna.

Motionerna

I motion 1998/99:K310 föreslår Maggi Mikaelsson

m.fl. (v) att riksdagen uppdrar åt riksdagens

förvaltningskontor att dels genomföra en omfattande

miljöanpassning av den egna verksamheten (yrkande

1), dels upprätta en tidsplan och en strategi för

miljöanpassning av riksdagen som bl.a. innehåller

delmål för vad som skall vara uppnått under

mandatperioden (yrkande 3). Enligt motionen har

riksdagen tillsammans med Regeringskansliet en

viktig symbolfunktion i den ekologiska omställningen

av samhället. En lämplig åtgärd är att riksdagen

låter miljöanpassa Riksdagshuset. Som exempel på

åtgärder som bör vidtas med detta syfte är

omställning av energisystemet, energisanering av

fastigheterna, inköp av miljömärkt el,

installationer för förnybar energi, t.ex.

värmepumpar och solfångare, vidare miljöanpassning

av transporter, minskning av papperskonsumtionen

samt konsekvent val av miljömärkta produkter vid

upphandling.

I motion 1998/99:So227 föreslår Thomas Julin m.fl.

(mp) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om gratis eller

subventionerad rökavvänjning (yrkande 6). Enligt

motionärerna bör riksdagen föregå med gott exempel

och aktivt arbeta för en rökfri riksdag, varför

riksdagen som arbetsgivare bör erbjuda ledamöter och

anställda gratis eller subventionerad rökavvänjning.

Miljöanpassning av riksdagens verksamhet m.m.

Utskottet har inhämtat följande information från

Riksdagens förvaltningskontor angående

miljöanpsssning av riksdagens fastigheter och

verksamheter m.m.

I riksdagens riktlinjer för ledamöters och

tjänstemäns tjänsteresor finns en uppmaning att man

skall beakta miljöaspekten vid val av färdmedel.

Riksdagen köper in lågenergilampor och har

budgeterat inköp av lampor med låg elektromagnetisk

strålning. Vid byte av toalettstolar införs sådana

med tvåstegsalternativ. I riksdagens transportpolicy

ingår att bilar inköps som drivs med biobränsle

eller som har en så låg bensinförbrukning som

möjligt. Kontorsmöbler inköps från firmor som har en

miljöpolicy, och miljökrav finns alltid med i

anbudsförfaranden. Vid upphandlingen av

kontorsapparater ställs alltid miljö- och

energikrav. Den mesta av kontorsmaterielen är

miljövänlig. Pappersförbrukningen är fortfarande

hög, ca 260 kilo/person och år, men den minskar och

kan minskas ytterligare. Förvaltningskontoret verkar

för en miljöanpassning av riksdagens hus.

Värmeåtervinning införs då ventilationsanläggningar

byts ut. I samband med utbyggnad av kylanläggningen

i Riksdagshuset östra utreds möjligheterna till

värmeåtervinning och utnyttjande av frikylning.

Anbud kommer i slutet av 1998 att tas in på miljö-

el. Under 1999 kommer delar av styr- och

regleranläggningen att bytas ut mot en modern

anläggning som ger bättre energioptimering.

Beträffande rökning skall enligt

handlingsprogrammet för arbetsmiljön i

riksdagsförvaltningen ledamöter och anställda

erbjudas en rökfri arbetsmiljö. Rökning i gemensamma

lokaler är endast tillåten i separata rökutrymmen.

Ledamöter och anställda som vill sluta röka eller

snusa kan få bidrag till medicinska stödåtgärder,

varvid förvaltningskontoret ersätter medicinska

stödåtgärder med 60 % av kostnaden, högst 1 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna

ramanslaget B 2 på 420,3 miljoner kronor för år

1999.

Utskottet tillstyrker att riksdagen lägger

förvaltningskontorets årsredovisning till

handlingarna.

I motion 1998/99:K310 (v) föreslås att riksdagen

uppdrar till förvaltningskontoret att genomföra en

omfattande miljöanpassning av den egna verksamheten

(yrkande 1) samt upprättar en tidsplan och en

strategi för miljöanpassning av riksdagen (yrkande

3). Utskottet finner utifrån den beskrivning som

förvaltningskontoret lämnat att en miljöanpassning i

den mening som motionärerna efterlyser är på god väg

och att verksamheten sker i planenliga former.

Utskottet utgår från att förvaltningskontoret följer

upp och ytterligare utvecklar riksdagens

miljöanpassning. Därmed får motionen anses besvarad

varför den avstyrks.

I motion 1998/99:So227 yrkande 6 (mp) föreslås att

riksdagen bör erbjuda ledamöter och anställda gratis

eller subventionerad rökavvänjning. Som framgått av

redogörelsen i denna del finns redan en möjlighet

att få bidrag till medicinska stödåtgärder för

rökare som vill sluta röka. Utskottet konstaterar

att rökning utgör ett problem för personer som är

allergiska eller överkänsliga mot tobaksrök och som

regelbundet vistas i riksdagen. Riksdagens policy är

att rökning i gemensamma lokaler endast är tillåten

i separata rökutrymmen. Vidare är det inte förbjudet

att röka i t.ex. eget arbetsrum men helst bör alla

som röker utnyttja de särskilda rökrummen. Enligt

utskottets mening bör förvaltningsstyrelsen

uppmärksamt följa utvecklingen och därvid vara

beredd att skärpa bestämmelserna om så bedöms

nödvändigt. Med detta får motionen anses besvarad

varför den avstyrks.

Riksdagens ombudsmän

Propositionen

I propositionen föreslås att till Riksdagens

ombudsmän, Justitieombudsmännen, anslås 39 173 000

kr för budgetåret 1999. Vid beräkningen av anslaget

har Riksdagens ombudsmän utgått från att några stora

avvikelser från nuvarande förhållanden, bl.a.

avseende ärendemängden, inte kommer att inträffa.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

anslag för Riksdagens ombudsmän,

Justitieombudsmännen, för budgetåret 1999.

Regeringen m.m.

Inledning

Utgifterna för Regeringen m.m. avser främst anslaget

till Regeringskansliet m.m. inklusive

kommittéväsendet. (Utrikesdepartementets verksamhet

redovisas under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning

och internationell verksamhet i propositionen.) I

verksamhetsområdet ingår även stöd till de politiska

partierna, utgifter för allmänna val och Svensk

författningssamling. För budgetåret 1999 föreslås

ramanslag på sammanlagt 2 420,3 miljoner kronor.

Regeringskansliet m.m.

Propositionen

Från den 1 januari 1997 utgör Regeringskansliet en

myndighet efter att tidigare ha omfattat 15

självständiga myndigheter. Regeringskansliet består

f.n. av Statsrådsberedningen, 13 departement samt

Regeringskansliets förvaltningsavdelning. (Efter

valet i september 1998 har regeringen beslutat om en

ny organisation av Regeringskansliet med färre

departement. Denna förändring skall genomföras den 1

januari 1999.)

I september 1997 beslutade regeringen om

inriktningen av det fortsatta förändrings- och

förnyelsearbetet inom Regeringskansliet. I detta

arbete ingår bl.a. att utveckla ledning och

styrning, att stärka mål- och resultatstyrningen och

att förbättra arbetsförutsättningarna för

kommittéväsendet.

Enligt propositionen skall förändrings- och

förnyelsearbetet i Regeringskansliet bedrivas med

ännu större kraft under det kommande året, varvid

lednings- och styrningsarbetet avses stå i fokus.

Tonvikt skall läggas på en gemensam

verksamhetsplanering och uppföljning. Vidare skall

kvalitetssäkringsarbetet lyftas fram, och

informationstekniken skall användas effektivare. En

expertgrupp för EU-frågor skall bildas inom

Regeringskansliet med anledning av förberedelserna

för det svenska ordförandeskapet i EU under första

halvåret år 2001.

Regeringen föreslår i propositionen en höjning av

anslaget till Regeringskansliet m.m. för år 1999 med

250 miljoner kronor med hänvisning till de nyss

redovisade satsningarna. För den totala anslagsramen

föreslås för 1999 avsättas 2 179 419 kr avseende

anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.

De avsatta medlen avseende EU-ordförandeskapet

avses användas för utgifter som kan uppstå inom hela

Regeringskansliet. Utgifterna för försvars-

attachéerna i Bryssel, som från den 1 januari 1999

kommer att förordnas som specialattachéer med

Försvarsdepartementet som organisatorisk hemvist,

redovisas fr.o.m. budgetåret 1999 under anslaget

Regeringskansliet m.m. Detta anslag kommer även att

täcka utgifterna för Millenniekommitténs verksamhet.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen medger att

anslaget Regeringskansliet m.m. får användas för att

bekosta utgifter som tidigare tillgodosågs med medel

från anslagen Extra utgifter (yrkande 1). Innebörden

av förslaget är att regeringen bör ha möjlighet att

från det aktuella anslaget ta i anspråk medel för

begränsade ändamål som ursprungligen tillgodosågs

från anslagen Extra utgifter. Det kan i och för sig

gälla ändamål som inte avser kostnader för

Regeringskansliet men som hänger samman med

verksamhet som bedrivs inom den sektor av

samhällslivet som ett departements verksamhetsområde

omfattar. Någon uppräkning av anslaget krävs inte

för detta. Mot bakgrund av vad

konstitutionsutskottet påtalade i sitt

granskningsbetänkande 1997 (1996/97:KU25) avser

regeringen att vid beredningen av regleringsbreven

för nästa budgetår i varje särskilt fall noggrant

pröva skälen för att anslagsmedel ställs till

Regeringskansliets disposition.

Motionerna

I partimotion 1998/99:Fi210 hemställer Centerpartiet

att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom

utgiftsområde 1 i enlighet med vad i motionen

anförts (yrkande 4). Av motionen framgår att partiet

i förhållande till regeringens förslag vill sänka

anslaget C 1 för år 1999 med 100 miljoner kronor och

med 150 miljoner kronor för åren 2000 och 2001.

Besparingen skall enligt partiets mening inte drabba

de resurser som behöver avsättas för Sveriges

ordförandeskap i EU år 2001.

I partimotion 1998/99:K294 (delvis) föreslår

Miljöpartiet att anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.

bör minskas med 100 miljoner kronor för budgetåren

2000 och 2001. Motivet för detta är att även

regeringen enligt partiets mening måste åläggas

budgetrestriktioner.

I motion 1998/99:K308 föreslår Ingvar Svensson

m.fl. (kd) att den i propositionen föreslagna

ramhöjningen avseende anslaget C 1 med 250 miljoner

inte bör genomföras (yrkande 2). Den utveckling och

anpassning av Regeringskansliet som regeringen

eftersträvar i detta sammanhang kan enligt

motionärerna mycket väl ske genom

organisationsförändringar och rationaliseringar utan

att ytterligare resurser tillförs. Förändrings- och

förnyelsearbetet inom Regeringskansliet bör ha

kostnadseffektivitet som mål.

I motion 1998/99:K310 föreslår Maggi Mikaelsson

m.fl. (v) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att en omfattande

miljöanpassning av regeringens verksamhet bör

genomföras (yrkande 2). Motionen anknyter i denna

del till ett likartat förslag angående riksdagens

verksamhet, som behandlas i avsnittet Riksdagens

förvaltningskostnader, där exempel ges på åtgärder

med den föreslagna inriktningen.

I motion 1998/99:K353 föreslår Owe Hellberg och

Sten Lundström, båda (v), att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett särskilt statsråd för

bostadspolitiska frågor. Enligt motionärerna verkar

regeringen inte ha tagit till sig problemen inom

bostadspolitiken fullt ut. Ansvaret inom regeringen

för de bostadspolitiska frågorna har sålunda

fördelats på flera departement i den organisation

som skall gälla från den 1 januari 1999 och inget

enskilt statsråd kommer att ha ett samlat ansvar för

dessa frågor. Enligt motionärerna bör regeringen

tillsätta ett statsråd med denna uppgift.

Miljöanpassning av Regeringskansliets verksamhet

I statsförvaltningen arbetar för närvarande 66

myndigheter med att införa miljöledningssystem.

Uppdraget bygger på de mål regeringen lagt fram i

skrivelsen Ekologisk hållbarhet (1997:13). Målen är

att skydda miljön, att använda energi- och andra

naturresurser effektivt och att utnyttja förnybara

resurser på ett hållbart sätt. Våren 1998 startade

även samtliga departement, Statsrådsberedningen och

Förvaltningsavdelningen inom Regeringskansliet med

att införa miljöledningssystem. I ett första steg

arbetar man med att ge personalen grundläggande

kunskaper om miljö, ekologiskt hållbar utveckling,

integration av miljöaspekter i den ordinarie

verksamheten och miljöledningssystem. Vidare

specialutbildas projektansvariga och andra

nyckelpersoner i miljöledning och i hur man gör en

miljöutredning. I ett andra steg som skall vara

genomfört i april 1999 avser man att utifrån

departementens miljöutredningar ta fram förslag till

policy, mål och handlingsprogram för den interna

verksamheten. I detta steg skall också

Regeringskansliets externa verksamhet utredas från

miljösypunkt i det den påverkar miljön och

resursanvändningen genom andra aktörers agerande.

Beslut härom skall fattas i slutet av 1998.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att Regeringskansliet genomgår

en omfattande förändrings- och förnyelseprocess med

anledning av den omorganisation som genomfördes den

1 januari 1997. Även den aviserade omorganisation

som skall äga rum vid kommande årsskifte får ses som

ett led i denna process. Utskottet vill i detta

sammanhang framhålla att utskottet studerar

utvecklingen i Regeringskansliet närmare inom ramen

för granskningsverksamheten.

Utskottet, som finner den föreslagna

resursförstärkningen väl motiverad, tillstyrker

regeringens förslag beträffande anslaget C 1.

Motionerna 1998/99:Fi210 yrkande 4 (c), K294 delvis

(mp) och K308 yrkande 2 (kd), som samtliga yrkar på

minskningar av utgiftsramen, avstyrks mot denna

bakgrund.

Utskottet tillstyrker också att riksdagen medger

att anslaget C 1 får användas för att bekosta

utgifter som tidigare tillgodosågs med medel från

anslaget Extra utgifter (yrkande 1).

I motion K310 (v) yrkande 2 föreslås att

regeringens verksamhet bör miljöanpassas. Som

framgått av redovisningen i det föregående pågår ett

omfattande arbete i Regeringskansliet med den

inriktning som motionärerna efterlyser. Med detta

får motionen anses besvarad, varför den avstyrks.

I motion K353 (v) föreslås att ett särskilt

statsråd bör tillsättas med ansvar för

bostadspolitiska frågor. Utskottet vill med

anledning av motionen erinra om att det enligt 6

kap. 1 § regeringsformen tillkommer statsministern

att tillsätta de övriga statsråd, som tillsammans

med statsministern utgör regeringen och att

regeringen enligt 7 kap. 1 § regeringsformen

fördelar ärendena mellan departementen. Mot denna

bakgrund bör riksdagen var ytterst återhållsam med

att uttala sig eller på annat sätt söka påverka

regeringen i fråga om hur den skall organisera sitt

arbete. Motionen avstyrks.

Svensk författningssamling

Propositionen

Regeringen föreslår ett oförändrat anslag till C 2

Svensk författningssamling om 1 011 000 kr för år

1999 och samma belopp för åren 2000 och 2001.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna

del.

Allmänna val

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget C 3 Allmänna val

för år 1999 skall uppgå till 100 miljoner kronor.

Med hänvisning till det angelägna i att

valdeltagandet i 1999 års val till EU-parlamentet

blir högre än vid motsvarande val 1995 föreslår

regeringen i tilläggsbudgeten för 1998 en

anslagsförstärkning om 20 miljoner kronor för att

stärka partiernas informationsinsatser inför det

nämnda valet. Anslaget C 3 dras med anledning av

omprioriteringar 1999 inom utgiftsområdet engångsvis

ned med 20 miljoner kronor jämfört med vad som

tidigare beräknats. Denna engångsvisa neddragning

täcks enligt regeringen av anslagssparandet. De 100

miljoner kronor som föreslås för anslaget C 3 avser

kostnader för valet till EU-parlamentet. För åren

2000 och 2001 beräknas anslaget uppgå till 5 resp.

15 miljoner kronor.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna

del.

Stöd till politiska partier

Propositionen

Beroende på engångsvisa omprioriteringar år 1999

inom utgiftsområdet föreslår regeringen att

anslaget sänks med 5,3 miljoner kronor.

Anslagssparandet täcker den engångsvisa

neddragningen. För 1999 föreslår regeringen att

anslaget C 4 Stöd till politiska partier uppgår till

139 900 000 kr. För åren 2000 och 2001 beräknas

anslaget uppgå till 145 200 000 kr respektive år.

Motionerna

I partimotion 1998/99:Fi211 föreslår Folkpartiet

liberalerna att riksdagen anvisar anslagen under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt

uppställningen i bilaga 2 till motionen (yrkande 7

delvis). Av bilagan framgår att partiet vill minska

regeringens förslag avseende anslaget C 4 med 30

miljoner kronor.

I motion 1998/99:K341 föreslår Per Unckel m.fl. (m)

att riksdagen för 1999 beslutar anslå 48 400 000 kr

för utgiftsområde 1 anslag C 4 i enlighet med vad

som anförts i motionen. Förslaget innebär en

minskning av regeringens förslag i denna del med

91,5 miljoner kronor. För åren 2000 och 2001

föreslås en årlig besparing på 96,8 miljoner kronor,

vilket innebär att anslaget ligger kvar på den

föreslagna nivån för 1999. Enligt motionärerna bör

partierna vara oberoende av alla särintressen och

likaså oberoende av stöd från den offentliga

sektorn. Partistödet har också enligt motionärerna

konserverande effekter på partisystmet med betydande

olägenheter för nya partier som försöker ta sig in i

riksdagen. Mot bakgrund av tidigare krav på

minskning av partistödet som partiet framfört

föreslås nu att partistödet minskas till en

tredjedel av det nuvarande.

Utskottets bedömning

Det offentliga ekonomiska stödet till de politska

partierna spelar enligt utskottets mening en viktig

roll för partiernas möjlighet att bedriva sin

verksamhet och utöva sin demokratiska roll i

samhället. Enligt utskottets mening är det i detta

sammanhang viktigt att det finns en stabilitet i

anslagstilldelningen så att de politiska partierna

kan överblicka och planera för åtminstone en

mandatperiod i taget. Mot denna bakgrund finner

utskottet propositionens förslag vad gäller anslaget

C 4 Stöd till politiska partier väl avvägt.

Motionerna Fi211 yrkande 7 delvis (fp) och K341 (m),

som båda förespråkar ett minskat anslag, avstyrks.

Centrala myndigheter

Propositionen

Verksamhetsområdet omfattar Justitiekanslern,

Datainspektionen och Sametinget.

I propositionen föreslås att för anslaget D 1

Justitiekanslern anvisas 11 626 000 kr för år 1999.

För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget uppgå till

11 882 000 respektive 12 096 000 kr. Av

resultatredovisningen framgår att ärendebalansen hos

JK har ökat med 92 % för budgetåret 1997, vilket

enligt regeringen beror på dels en stadigvarande

ökning av arbetsbelastningen, dels problem av

övergående natur, bl.a. att en stor mängd ärenden av

engångskaraktär som har samband med Sveriges

anslutning till EU kommit in till JK under år 1997.

Regeringen finner enligt propositionen det angeläget

att ett arbete inleds syftande till att JK:s

tillsynsuppgift får en bredare inriktning än för

närvarande och att tillsynen mera tar sikte på

rättsliga systemfrågor. Tillsynen bör i första hand

inriktas på verksamhetsområden där det saknas

ordinarie tillsynsorgan. Även frågor som rör flera

myndighetssfärer skall omfattas av JK:s tillsyn.

Enligt propositionen behöver JK tillföras medel för

att kunna anställa ytterligare personal och ges

ökade resurser för att kunna möta utvecklingen på

IT-området. Regeringen föreslår därför att

anslagsramen ökar med 2 miljoner kronor för perioden

1999-2001.

Regeringen föreslår att för anslaget D 2

Datainspektionen anvisas 30 309 000 kr för år 1999.

För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till 30 527

000 respektive 24 773 000 kr.

Riksdagen har våren 1998 antagit regeringens

förslag till personuppgiftslag. Lagen har trätt i

kraft den 24 oktober 1998. Enligt

övergångsbestämmelserna gäller datalagen i fråga om

behandling som påbörjats före ikraftträdandet till

den 1 oktober 2001.

En viktig följd av den nya lagstiftningen är att

Datainspektionens roll förändras från att ha varit

inriktad på tillståndsgivning till att främst genom

information och kontakter med dem som behandlar

personuppgifter se till att lagens förutsättningar

för att behandla personuppgifter är uppfyllda. En

annan följd av lagstiftningen är att

tillståndsverksamheten upphör till följd av att

Datainspektionens verksamhet inte kommer att

finansieras med avgifter som hittills varit fallet.

Regeringen bedömer att de dubbla system som

Datainspektionen skall arbeta med under de kommande

åren kräver ett resurstillskott om 6 miljoner kronor

för åren 1999 och 2000 som förs över från anslaget A

2 Säkerhetspolisen inom utgiftsområde 4.

I propositionen föreslås också att anslaget D 3

Sametinget för år 1999 tillförs 13 661 000 kr. För

åren 2000 och 2001 beräknas anslaget vara oförändrat

i fasta priser.

För år 1997 har Sametinget överskridit sin budget

med 463 000 kr trots att riksdagen beslutat öka

anslaget med 2 miljoner kronor att utbetalas detta

år. RRV fick i maj 1997 i uppdrag att göra en

bedömning av anslagstilldelningen till Sametinget i

förhållande till de uppgifter tinget ålagts samt att

analysera dess budgetunderlag för den kommande

treårsperioden. Detta resulterade i en anslagsökning

för 1998 med 2,5 miljoner kronor. Mot bakgrund av

anslagsöverskridanden samt upprepade

övertrasseringar av räntekontot avser regeringen att

vidta åtgärder.

RRV har i sin revisionsrapport invänt mot att

Sametinget överskridit anslaget med 463 000 kr. Med

anledning härav har regeringen uppdragit åt RRV att

värdera myndighetens ledning, styrning och

uppföljning av verksamheten samt

ekonomiadministration. Granskningen skall också ta

upp för vilka ändamål Sametingets resurser har

använts.

Uppdraget har redovisas i en rapport till

regeringen den 4 november 1998 (RRV dnr 20-1998-

1726). Av rapporten framgår att RRV bedömer att

styrningen mot uppsatta mål är bristfällig och att

oklara roller finns genom att ansvar och

befogenheter inte klart definierats och kommit till

uttryck i beslut, arbetsordning m.m. Även

otillräcklig uppföljning av verksamheten samt

brister i uppläggningen av redovisningen gör att

detta instrument inte fungerar på avsett sätt.

Enligt RRV saknas också en väl genomtänkt och

dokumenterad intern kontrollstruktur. RRV anser att

Sametinget bör vidta åtgärder för att öka och

kvalitetssäkra den ekonomiadministrativa standarden

och rutinerna genom att skapa en god intern

kontrollstruktur, upprätta ett program för

kompetensutveckling, upprätta ett EA-nätverk samt

att genomföra en sårbarhetsanalys.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till

anslag för Justitiekanslern, Datainspektionen och

Sametinget för budgetåret 1999.

Mediefrågor

Inledning

För utgifterna inom verksamhetsområdet Mediefrågor,

i vilket ingår anslagen till Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio- och

kassettidningar, Radio- och TV-verket samt

Granskningsnämnden för radio och TV, föreslår

regeringen anslag för 1999 om sammanlagt 678,2

miljoner kronor.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att

fördela det statliga stödet till dagspressen.

Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att

fördela det statliga stödet till radio- och

kassettidningar. De båda nämndernas

förvaltningsuppgifter fullgörs av Presstödsnämndens

kansli.

Propositionen

I propositionen föreslås att 4 601 000 kr anvisas

till anslaget E 1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden för år 1999. Enligt

utgiftsprognosen för år 1998 kommer

anslagssparandet att uppgå till ca 2 miljoner

kronor, vilket främst kan förklaras med att

kostnaderna för de uppdrag som lagts ut på

specialister varit lägre än vad som förutsågs.

Tidigare anslagssparande avses användas för att

bl.a. utveckla metoder för mätning av presstödets

och taltidningsstödets effekter. Enligt

propositionen minskar anslaget med 1 150 000 kr

under år 1999, varav 750 000 kr är en tillfällig

minskning under året till följd av anslagssparandet.

Minskningen av anslaget påverkar inte verksamheten i

dess nuvarande omfattning.

Motionen

I motion 1998/99:K340 hemställer Per Unckel m.fl.

(m) att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.

budgetåret 2000 och att bevakningsuppgifter avseende

ännu återstående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet

i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande

3). Detta yrkande har samband med yrkande 2 i samma

motion, enligt vilket presstödet föreslås avvecklas

fr.o.m. budgetåret 2000; se närmare härom i

avsnittet om presstöd (anslaget) nedan.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om

anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

för budgetåret 1999. Motion K340 yrkande 3, vars

förslag om nedläggning av Presstödsnämnden avser

budgetåret 2000, finns det inte anledning att nu ta

ställning till, varför motionen avstyrks.

Presstöd (anslaget)

Propositionen

I propositionen föreslås att 531 579 000 kr anvisas

till anslaget E 2 Presstöd för år 1999. För åren

2000 och 2001 beräknas ingen förändring av anslaget.

Under åren 1997 och 1998 fördelas ett tillfälligt

driftsstöd inom ramen för anslaget. Under 1997

utnyttjades anslagskrediten för att täcka

kostnaderna för presstödet inklusive det tillfälliga

driftsstödet. För 1998 har anslaget ökats med 12

miljoner kronor. Enligt utgiftsprognosen för 1998

kommer anslagskrediten att användas med ca 7

miljoner kronor till följd av utgifterna för det

tillfälliga presstödet.

Motionerna

I motion 1998/99:K340 hemställer Per Unckel m.fl.

(m) dels att riksdagen för år 1999 beslutar anslå

231 579 000 kr för anslaget E 2 Presstöd (yrkande

1), dels att presstödet avvecklas fr.o.m. budgetåret

2000 (yrkande 2). I motionen framhålls att

regeringens inställning till presstödet grundas på

en överdriven tilltro till presstödets positiva

effekter på mångfalden, det fria ordet och

opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills visar

emellertid att stödet till stor del använts för att

täcka tidningarnas löpande utgifter i stället för

till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna har

anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet

i stället för att åtgärda de ekonomiska problemen.

Enligt motionärerna behövs en reformering och en

avveckling av presstödet. För att underlätta

avvecklingen föreslås en förändring av reklamskatten

och införande av en neutral tidningsmoms på 21 %.

Presstödet bör enligt motionen avvecklas i två

etapper. För år 1999 bör stödet skäras ned med 300

miljoner kronor och det resterande beloppet bör

lyftas ur budgeten år 2000.

I partimotion 1998/99:Fi211 hemställer Folkpartiet

liberalerna att riksdagen för år 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 1 enligt uppställningen

i bilaga 2 (yrkande 7 delvis). Av bilagan framgår

att partiet yrkar att anslaget E 2 Presstöd för år

1999 minskas med 350 miljoner kronor i förhållande

till propositionens förslag.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning angående anslaget E 2 för 1999.

Med hänvisning till presstödets stora betydelse för

dagspressens mångfald och därmed villkoren för

opinionsbildningen avstyrker utskottet motion K340

(m) yrkande 1 och Fi211 (fp) yrkande 7 delvis, vilka

båda yrkar på en minskad medelstilldelning.

Utskottet delar inte m-motionens uppfattning att

presstödet skall avvecklas fr.o.m. år 2000 och

avstyrker motionen även i denna del (yrkande 2).

Förslag om regeländringar på sikt

Motionerna

I motion 1998/99:K284 föreslår Tuve Skånberg och Dan

Kihlström, båda (kd), att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att ge även politiskt obundna, kristna

fådagarstidningar som Petrus och Sändaren presstöd

(yrkande 1). I motionen hänvisas till riksdagens

beslut med anledning av kulturpropositionen 1996/97,

enligt vilken de nämnda tidningarna uteslöts från

presstöd, i motsats till sådana kristna tidningar

som var knutna till ett visst politiskt parti.

Enligt motionärerna utgör den kostnad som är förenad

med att låta politiskt obundna, kristna tidningar

återfå presstödet endast drygt en procent av

presstödet, varför finansieringen kan ske genom en

omfördelning inom anslaget.

I motion 1998/99:K308 föreslår Ingvar Svensson

m.fl. (kd) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av regelförändringar inom presstödsområdet

för att genomföra besparingar (yrkande 1). Enligt

motionen bör en sådan översyn av presstödets

effekter som omnämns i propositionen ha

kostnadseffektivitet som mål. Besparingar inom

området genom regelförändringar bör kunna genomföras

under mandatperioden.

I partimotion 1998/99:Kr274 föreslår Miljöpartiet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utvärdering av de

nya presstödsreglerna och ett stöd till elektroniska

dagstidningar (yrkande 57). Enligt motionen vill

partiet utvärdera de nya reglerna för presstöd,

enligt vilka vissa fådagarstidningar inte får

presstöd. Motionärerna anser att sådana tidningar

också måste kunna ges ut av ideella organisationer,

folkrörelser, organisationer m.fl. I motionen

föreslås också att frågan om förslag till ekonomiskt

stöd till elektroniska medier bör utredas. Som skäl

för detta anges i motionen att underlag saknas för

att bedöma hur stora kostnaderna är för att

distribuera elektroniska dagstidningar.

Bakgrund

I 1 kap. 6 § presstödsförordningen (1990:524,

omtryckt 1996:1607) definieras vad som i

förordningens mening skall anses vara en dagstidning

och därmed berättigad till stöd. Av bestämmelsen

framgår att med dagstidning avses en allmän

nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär

med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk

opinionsbildning. Den skall normalt komma ut med

minst ett nummer per vecka och ha ett innehåll som i

huvudsak är skrivet på svenska samt i huvudsak

distribueras inom landet. Den skall vidare utkomma

under eget namn och dess egna redaktionella innehåll

skall utgöra minst 51 % av dess totala redaktionella

innehåll. Med dagstidning avses inte (kursiverat

här) en tidning som normalt kommer ut med ett eller

två nummer per vecka och vars redaktionella innehåll

till övervägande del är inriktat på avgränsade

intresseområden eller delar av samhället såsom

näringsliv och affärsverksamhet, konsumentpolitik,

miljöfrågor, idrott, friluftsliv eller frågor med

anknytning till kyrkoliv eller religion.

I samband med behandlingen av kulturpropositionens

förslag till förändringar av dagstidningsbegreppet

(prop. 1996/97:3) avstyrkte konstitutionsutskottet

1996 motioner med samma syfte som de nu aktuella

motionerna K284 (kd) och Kr274 (mp) i här aktuell

del (bet. 1996/97:KU1). Utskottet hade inga

invändningar mot propositionens förslag att

lågfrekventa tidningar, vilkas innehåll till

övervägande del riktar sig mot avgränsade

intresseområden eller delar av samhället, inte skall

räknas som dagstidningar. Utskottet konstaterade

dels att endast ett fåtal tidningar skulle komma att

drabbas av regeländringen, dels att dessa genom att

bredda sitt innehåll har en möjlighet att åter

kvalificera sig för presstöd efter prövning i

Presstödsnämnden. I sitt betänkande 1997/98:KU1

vidhöll utskottet sin uppfattning och avstyrkte en

motion som yrkade på en ändring av reglerna med

samma innebörd som de nu aktuella motionerna

förespråkar.

Genom ett initiativ av konstitutionsutskottet

hösten 1996 fick Presstödsnämnden möjlighet att

jämka stödet till elektroniska tidningar, s.k. IT-

tidningar. Ändringen i presstödsförordningen innebär

att enligt 2 kap. 11 a § får driftsstödet för

elektroniskt distribuerade dagstidningar jämkas om

det är skäligt med hänsyn till kostnaderna för

produktion och distribution. Eftersom elektroniska

tidningar kan distribueras till avsevärt lägre

kostnader än tidningar som trycks på papper fanns

det enligt utskottets mening risk för att det skulle

komma att utgå ett oskäligt högt driftsstöd till en

elektronisk tidning som bedömts vara en dagstidning

(bet. 1996/97:KU1 s. 30). Konstitutionsutskottet

avstyrkte i sitt betänkande 1997/98:KU1 en motion

som i huvudsak överensstämmer med motion

1998/99:Kr274 (mp) i här aktuell del. Utskottet såg

inget skäl att med hänsyn till den korta tid som

förflutit sedan den nya bestämmelsen trätt i kraft

utreda frågan om presstöd till elektroniska medier.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning

beträffande bestämmelserna om vad som skall anses

vara en dagstidning som har rätt att uppbära

ekonomiskt stöd enligt presstödsförordningen.

Motionerna K284 yrkande 1 (kd) och Kr274 yrkande 57

delvis (mp) avstyrks.

Beträffande motion K308 (kd) yrkande 1 anser

utskottet att det finns skäl att avvakta den

pågående analysen avseende presstödets effekter

framför allt på den regionala marknaden, innan ett

eventuellt initiativ tas beträffande frågan om

förändringar av presstödets inriktning m.m. Motionen

avstyrks.

Vad gäller motion Kr274 yrkande 57 delvis (mp) i

vad avser utredning av frågan om ekonomiskt stöd

till IT-tidningar anser utskottet att frågan saknar

omedelbart intresse, eftersom någon ansökan om stöd

från en sådan tidning ännu inte inlämnats till

Presstödsnämnden enligt vad utskottet inhämtat från

nämnden. Motionen avstyrks.

Stöd till radio- och kassettidningar

Propositionen

I propositionen framhålls att mångfalden i landet är

god vad gäller utgivningen av taltidningar men att

omkring hälften av alla dagstidningar saknar

taltidning. Taltidningsnämnden har genom olika

åtgärder inom ramen för anslaget ökat resurserna för

att starta utgivning av taltidningar, vilket skapar

förutsättningar för en ytterligare ökad mångfald.

Under 1998 har nämnden redovisat ett uppdrag

avseende en översyn av principerna för ersättning

till taltidningsföretagen. Nämnden har därvid

föreslagit att ett schablonbelopp införs för företag

som är likvärdiga med avseende på t.ex.

utgivningsfrekvens och utgivningsort. Förslaget

bereds i Regeringskansliet.

Regeringen föreslår i propositionen att anslaget E

3 Stöd till radio- och kassettidningar anvisas 127

300 000 kr för år 1999. Beräkningen av anslaget har

utgått från det befintliga antalet stödberättigade

tidningar och att några ytterligare taltidningar kan

starta inom ramen för anslaget.

Motionen

I motion 1998/99:K284 föreslår Tuve Skånberg och Dan

Kihlström, båda (kd), att taltidningsstöd bör ges

även till kristna tidningar som inte får presstöd

(yrkande 2). Motionärerna anför i denna del av

motionen att stödet till taltidningar är utformat så

att stöd ges endast till tidningar som får presstöd

och att alla fådagarstidningar som inte får presstöd

också blir utan taltidningsstöd. Tidningar som

arbetar med speciell bevakning av livsåskådning,

religion, kyrka, tro och sociala frågor i samhället

bör enligt motionen få tillgång till

taltidningstödet för att även de funktionshindrade

skall ha tillgång till tidningar med dessa ämnesval.

Dessa ämnesområden bevakas enligt motionärerna

mycket sparsamt om alls av lokala och regionala

tidningar.

Bakgrund

I förordningen (1988:582) om statligt stöd till

radio- och kassettidningar definieras dagstidning på

samma sätt som i presstödsförordningen, vilket

innebär att taltidningsstöd inte kan utgå till

tidningar som inte anses som dagstidningar i

presstödsförordningens mening (se ovan under

avsnittet Förslag om regeländringar på sikt).

Konstitutionsutskottet avstyrkte år 1997 motioner

med i huvudsak samma innehåll som motion

1998/99:K284 (kd) yrkande 2. Utskottet vidhöll sin

inställning beträffande dagstidningsbegreppet och

såg inget skäl att införa en annan definition av

detta begrepp i förordningen om stöd till radio- och

kassettidningar (1997/98:KU1 s. 33).

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till

medelsanvisning avseende Stöd till radio- och

kassettidningar för budgetåret 1999. Med hänvisning

till vad utskottet tidigare anfört i fråga om

definitionen av en dagstidning i här aktuellt

avseende avstyrks motion K284 yrkande 2 (kd).

Radio- och TV-verket

Propositionen

Radio- och TV-verket har huvudsakligen till uppgift

att besluta i frågor om tillstånd, avgifter och

registrering som rör ljudradio- och

televisionssändningar riktade till allmänheten i de

fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller

annan myndighet.

I propositionen föreslås att anslaget E 4 Radio-

och TV-verket anvisas 7 631 000 kr för år 1999.

Regeringen föreslår att verkets anslag minskas

tillfälligt med 550 000 kr och att anslagsnivån

återställs år 2000.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna

del.

Granskningsnämnden för radio och TV

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget E 5

Granskningsnämnden för radio och TV anvisas 7 069

000 kr för år 1999. Reformeringen av närradion

innebär att Granskningsnämnden för radio och TV

skall öka resursinsatsen bl.a. vad gäller granskning

av närradions sändningar. Regeringen föreslår därför

att anslaget ökas med 350 000 kr.

Granskningsnämnden för radio och TV finansieras

delvis genom att medel från rundradiokontot tillförs

statsbudgetens inkomstsida. Från rundradiokontot bör

enligt propositionen nämnden anvisas 4 807 000 kr

för år 1999.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag avseende medelsanvisning

för Granskningsnämnden för radio

och TV för budgetåret 1999.

Utskottet tillstyrker också

regeringens förslag att 4 807 000

kr tillförs statsbudgetens

inkomstsida från rundradiokontot

som bidrag till finansieringen av

Granskningsnämndens för radio och

TV verksamhet år 1999.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m.m. under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse

att riksdagen

a) medger att anslaget Regeringskansliet m.m.

får användas för utgifter som ursprungligen

tillgodosågs från anslaget Extra utgifter,

b) med anledning av Riksdagens

förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK2 antar

dels utskottets i bilaga 2 intagna förslag till

lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter såvitt avser 1

kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 4 § och 13 kap. 3 §,

dels utskottets i bilaga 2 intagna förslag till

lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.

till Sveriges företrädare i Europaparlamentet,

c) med anledning av Riksdagens

förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK3 i denna

del, med bifall till motion 1998/99:K5 yrkande 2

delvis samt med avslag på motionerna 1998/99:K4

och 1998/99:K5 yrkande 1 delvis antar utskottets

i bilaga 2 intagna förslag till lag om

riksdagsledamöternas arvode,

d) med anledning av Riksdagens

förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK3 i denna

del och med avslag på motion 1998/99:K5 yrkande

1 delvis antar utskottets i bilaga 2 intagna

förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065)

om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

såvitt avser 6 kap. 1 §,

e) med anledning av Riksdagens

förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK2 och

1998/99:RFK3 och med bifall till motion

1998/99:K5 yrkande 2 delvis antar utskottets i

bilaga 2 intagna förslag till lag om ändring i

lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter, i den mån det inte

omfattas av utskottets hemställan i 1 b) och 1

d),

f) godkänner vad utskottet föreslår om

medelstilldelning från rundradiokontot till

Granskningsnämnden för radio och TV för år 1999

på 4 807 000 kr som nämnden har att redovisa på

statsbudgetens inkomstsida,

g) med bifall till proposition 1998/99:1 i denna

del för budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt bilaga 1,

h) avslår motionerna 1998/99:K294 delvis,

1998/99:K308 yrkande 2, 1998/99:K340 yrkande 1,

1998/99:K341, 1998/99:Fi210 yrkande 4 och

1998/99:Fi211 yrkande 7,

res. 1 (mp)

res. 2 (v)

res. 3 (c)

2. beträffande lånebemyndigande

att riksdagen bemyndigar Riksdagens förvaltningsstyrelse

att för budgetåret 1999 besluta om lån i

Riksgäldskontoret till investeringar i

riksdagens fastigheter till ett sammanlagt

belopp av 28 600 000 kr,

3. beträffande revision av Kungliga hov-

och slottsstaten

att riksdagen som sin mening ger dels regeringen, dels

Riksdagens revisorer till känna vad utskottet

anfört,

4. beträffande Riksdagens arvodesnämnd

att riksdagen med anledning av Riksdagens

förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK3 i denna

del antar utskottets i bilaga 2 intagna förslag

till lag om ändring i lagen (1993:1426) med

instruktion för Riksdagens arvodesnämnd,

5. beträffande framtida finansiering av

arvodeshöjning

att riksdagen som sin mening ger Riksdagens

förvaltningskontor till känna vad utskottet

anfört,

6. beträffande politikernas

pensionsförmåner m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:K240,

7. beträffande regler för ålderspension

för riksdagens ledamöter

att riksdagen avslår motion 1998/99:K258,

8. beträffande beräkning av anslaget B 1

Riksdagens ledamöter och partier för år 2000 och

2001

att riksdagen avslår motion 1998/99:K294 delvis,

9. beträffande Riksdagens

förvaltningskontors årsredovisning för

verksamheten 1997

att riksdagen lägger skrivelsen 1997/98:RFK1 till

handlingarna,

10. beträffande miljöanpassning av

riksdagens verksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:K310 yrkandena 1 och 3,

11. beträffande rökavvänjning för

riksdagens ledamöter och anställda m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:So227 yrkande 6,

res. 4 (mp)

12. beträffande beräkning av anslaget C 1

Regeringskansliet m.m. för åren 2000 och 2001

att riksdagen avslår motion 1998/99:K294 delvis,

13. beträffande miljöanpassning av

regeringens verksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:K310 yrkande 2,

14. beträffande tillsättande av ett

statsråd med ansvar för bostadspolitiska

frågor

att riksdagen avslår motion 1998/99:K353,

15. beträffande nedläggning av

Presstödsnämnden

att riksdagen avslår motion 1998/99:K340 yrkande 3,

16. beträffande avveckling av presstödet

att riksdagen avslår motion 1998/99:K340 yrkande 2,

17. beträffande bestämmelserna om rätt för

en dagstidning att uppbära ekonomiskt stöd

enligt presstödsförordningen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:K284 yrkande 1 och

1998/99:Kr274 yrkande 57 delvis,

18. beträffande förändringar av

presstödets inriktning m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:K308 yrkande 1,

res. 5 (kd)

19. beträffande utredning av frågan om

ekonomiskt stöd till IT-tidningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 57

delvis,

res. 6 (mp)

20. beträffande definitionen av en

dagstidning m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:K284 yrkande 2.

Stockholm den 1 december 1998

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel

(m), Göran Magnusson (s), Barbro

Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist

(v), Ingvar Svensson (kd), Jerry

Martinger (m), Mats Berglind (s),

Kerstin Kristiansson (s), Tommy

Waidelich (s), Mats Einarsson (v),

Björn von der Esch (kd), Nils

Fredrik Aurelius (m), Per Lager

(mp), Åsa Torstensson (c), Helena

Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser

(m) och Pär-Axel Sahlberg (s).

Reservationer

1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse (mom. 1)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Principiellt delar utskottet" och slutar

på s. 14 med "förvaltningskontoret till känna" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det aktuella förslaget

1998/99:RFK3 som framhålls i motion 1998/99:K4 ett

ologiskt och dåligt förslag därigenom att det

underkänner systemet med en arvodesnämnd genom att

föreslå att riksdagen själv skall fatta beslut om en

betydande arvodeshöjning samtidigt som

arvodesnämnden föreslås vara kvar. Riksdagens beslut

i början av 1990-talet, då ökningen av arvodesnivån

hölls tillbaka, var ett medvetet beslut av riksdagen

och medförde därför ingen eftersläpning. Enligt

utskottets mening finns det två möjliga vägar för

att bestämma riksdagsledamöternas arvoden i

framtiden: antingen får arvodesnämnden fortsätta

sitt arbete utan inblandning från riksdagen eller så

avskaffas nämnden och ett nytt system införs där

arvodet bestäms från den allmänna löneökningen eller

någon annan jämförbar grupp. Mot denna bakgrund

anser utskottet att det föreliggande förslaget inte

kan ligga till grund för lagstiftning med syftet att

engångsvis höja arvodet kraftigt. Utskottet

avstyrker i likhet med vad som föreslås i motion K4

förslaget 1998/99:RFK i sin helhet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde

1 Rikets styrelse

att riksdagen

a) = utskottet

b) = utskottet

c) med bifall till motion 1998/99:K4 avslår

Riksdagens förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK3

i denna del och motionerna 1998/99:K5 yrkande 1

delvis och yrkande 2 delvis,

d) avslår dels Riksdagens förvaltningskontors

förslag 1998/99:RFK3 i denna del, dels motion

1998/99:K5 yrkande 1 delvis,

e) dels med bifall till Riksdagens

förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK2 antar

utskottets i bilaga 2 intagna förslag till lag om

ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor

för riksdagens ledamöter i den mån det inte omfattas

av utskottets hemställan i 1 b), dels avslår

Riksdagens förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK3

och motion 1998/99:K5 yrkande 2 delvis i den mån det

inte omfattas av utskottets hemställan i 1 d),

f) = utskottet

g) = utskottet

h) = utskottet

2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse (mom. 1)

Kenneth Kvist och Mats Einarsson, båda (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "I förslaget ingår också" och slutar med

"arvodet bör höjas med motsvarande belopp" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den nuvarande nivån på

ersättningarna i stort sett bibehållas. Systemet med

kostnadsersättning bör dock avskaffas, eftersom de

nya reglerna för reseersättning och den tekniska

utrustningen som numera ställs kostnadsfritt till

ledamöternas förfogande medför att det inte längre

föreligger några tunga skäl för

kostnadsersättningen. Dessutom skulle enligt

utskottets mening en enhetlig arvodering utan

kostnadsersättning i viss mån kunna motverka

olikheterna i skattemyndigheternas bedömning av

kostnadsersättningen. Mot denna bakgrund bör enligt

utskottets mening förslaget om en sänkning av

kostnadsersättningen med 2 000 kr och ett

överförande av detta belopp till arvodet avvisas.

Utskottet avstyrker förslaget i denna del. I stället

bör, som föreslås i motion 1998/99:K5 yrkande 1,

kostnadsersättningen avskaffas och arvodet höjas med

motsvarande belopp. Riksdagens förvaltningskontor

bör återkomma med ett förslag till lagteknisk

bearbetning av ersättningslagen där konsekvenserna i

övrigt av borttagandet av kostnadsersättningen

anges.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde

1 Rikets styrelse

att riksdagen

a) = utskottet

b) = utskottet

c) med anledning av Riksdagens förvaltningskontors

förslag 1998/99:RFK3 i denna del, med bifall till

motion 1998/99:K5 yrkande 1 delvis och yrkande 2

delvis samt med avslag på motion 1998/99:K4 antar

utskottets i bilaga 2 intagna förslag till lag om

riksdagsledamöternas arvode med den ändringen att

"36 000" utbyts mot "35 760",

d) med anledning av Riksdagens förvaltningskontors

förslag 1998/99:RFK3 i denna del och med bifall till

motion 1998/99:K5 yrkande 1 delvis antar utskottets

i bilaga 2 intagna förslag till lag om ändring i

lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter såvitt avser 6 kap. 1 § med den

ändringen att första stycket utgår,

e) = utskottet

f) som sin mening ger Riksdagens förvaltningskontor

till känna vad utskottet anfört om en lagteknisk

bearbetning av lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter,

g) = utskottet f)

h) = utskottet g)

i) = utskottet h)

3. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse (mom. 1)

Åsa Torstensson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som

börjar med "Utskottet som finner" och slutar med

"avstyrks mot denna bakgrund" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening är den i propositionen

föreslagna ökningen om 250 miljoner kronor

omotiverat hög. Som föreslås i motion 1998/99:Fi210

yrkande 4 bör det föreslagna tillskottet under 1999

minskas med 100 miljoner kronor. Under de följande

åren 2000 och 2001 bör minskningen vara 150 miljoner

kronor. Enligt utskottets mening bör besparingen

kunna genomföras utan att den drabbar de resurser

som behöver avsättas för Sveriges ordförandeskap i

EU.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde

1 Rikets styrelse

att riksdagen

a) = utskottet

b) = utskottet

c) = utskottet

d) = utskottet

e) = utskottet

f) = utskottet

g) med anledning av regeringens förslag i denna del

och med bifall till motion 1998/99:Fi210 yrkande 4

anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse för budgetåret 1999 enligt den som

"Reservation 3" betecknade uppställningen i bilaga

1,

h) avslår motionerna 1998/99:K294 delvis,

1998/99:K308 yrkande 2, 1998/99:K340 yrkande 1,

1998/99:K341 och Fi211 yrkande 7.

4. Rökavvänjning för riksdagens ledamöter

och anställda m.m. (mom. 11)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som

börjar med "I motion 1998/99:So227 yrkande 6" och

slutar med "varför den avstyrks" bort ha följande

lydelse:

I motion 1998/99:So227 yrkande 6 (mp) --- =

utskottet ---utnyttja de särskilda rökrummen.

Utskottet konstaterar att denna ordning innebär att

t.ex. ledamöter med allergi- eller

överkänslighetsbesvär hindras att utföra sitt arbete

på samma villkor som besvärsfria kollegor. Därför

bör hinder av detta slag tas bort. Ett arbetsrum

måste enligt utskottets mening betraktas som ett

allmänt utrymme med avseende på tillgängligheten.

Den policy som för närvarande gäller beträffande

rökning i riksdagens lokaler bör ändras, eftersom

den inte stämmer överens med aktuell kunskap om

passiv rökning och allergier. Riksdagen bör vara en

föregångare i detta hänseende. Detta bör riksdagen

som sin mening ge förvaltningskontoret till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande rökavvänjning för riksdagens

ledamöter och anställda m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:So227 yrkande 6

som sin mening ger Riksdagens förvaltningskontor

till känna vad utskottet anfört.

5. Förändringar av presstödets inriktning

m.m. (mom. 18)

Ingvar Svensson och Björn von der Esch, båda (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som

börjar med "Beträffande motion K308 (kd)" och slutar

med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som framförs i motion 1998/99:K308 yrkande 1 bör en

översyn av presstödets effekter som omnämns i

budgetpropositionen (prop. 1998/99:1) ha

kostnadseffektivitet som mål. Därför bör enligt

utskottets mening besparingar inom området genom

regelförändringar kunna genomföras under

mandatperioden. Detta bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande förändringar av presstödets

inriktning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K308 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

6. Utredning av frågan om ekonomiskt stöd

till IT-tidningar (mom. 19)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som

börjar med "Vad gäller motion Kr274 yrkande 57

delvis" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Som framförs i motion 1998/99:Kr274 yrkande 57

delvis bör ett stöd till de elektroniska

dagstidningarna utredas. Ett skäl till detta är att

underlag saknas för att bedöma hur stora kostnaderna

är för att distribuera elektroniska dagstidningar.

Detta bör enligt utskottets mening riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande utredning av frågan om

ekonomiskt stöd till IT-tidningar

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Kr274 yrkande 57 delvis som

sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Per Unckel, Jerry Martinger, Nils Fredrik Aurelius

och Per-Samuel Nisser, samtliga (m) anför:

I riksdagen finns en majoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister för förslagen i budgetpropositionen

(prop. 1998/99:1) beträffande ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena samt beräkningar av statens

inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2000

och 2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Vårt

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den sociala

tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom

att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse.

För budgetåret 1999 förordar vi i kommittémotionen

1998/99:K341 beträffande anslaget C 4 Stöd till

politiska partier att riksdagen anslår 48 400 000 kr

för år 1999. Det innebär i förhållande till

regeringens förslag en neddragning med 91 500 000 kr

för år 1999. Vi förordar att denna nivå bibehålls

även under åren 2000 och 2001, vilket innebär en

årlig besparing under dessa år i förhållande till

regeringens förslag på 96 800 000 kr. Vårt motiv för

dessa förslag är att partierna enligt vår mening

inte bör vara beroende av vare sig särintresssen

eller stöd från den offentliga sektorn. Enligt vår

mening har partistödet också konserverande effekter

på partisystemet med betydande olägenheter för nya

partier som försöker ta sig in i riksdagen.

I kommittémotionen 1998/99:K340 angående presstödet

föreslår vi dels att riksdagen för år 1999 beslutar

anslå 231 579 kr för anslaget E 2 Presstöd (yrkande

1), dels att presstödet avvecklas fr.o.m. budgetåret

2000 (yrkande 2). Som en konsekvens av att

presstödet avvecklas föreslår vi att

Presstödsnämnden avvecklas vid samma tillfälle och

att Kammarkollegiet övertar återstående

bevakningsuppgifter från nämnden (yrkande 3). I

motionen konstaterar vi att regeringen har en

överdriven tilltro till presstödets positiva

effekter på mångfalden, det fria ordet och

opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills visar

emellertid att stödet till stor del har använts för

att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället

för till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna

har enligt vår mening blivit beroende av presstödet

i stället för att åtgärda de ekonomiska problemen.

Vi anser att det behövs en reformering och en

avveckling av presstödet. För att underlätta

avvecklingen föreslår vi en förändring av

reklamskatten och införande av en neutral

tidningsmoms på 21 %. Presstödet bör enligt vår

mening avvecklas i två etapper så att det för år

1999 skärs ned med 300 miljoner kronor och att det

resterande beloppet lyfts ur statsbudgeten år 2000.

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Ingvar Svensson och Björn von der Esch, båda (kd),

anför:

Det budgetförslag som Kristdemokraterna presenterat

i partimotioner och kommittémotioner bygger på en

helhet. Genom det majoritetsbeslut som finns kring

ramarna i budgeten för 1999 kan denna helhet inte

uppnås. Vi deltar därför inte i det nu aktuella

beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse.

När det gäller anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse har vi i

kommittémotionen 1998/99:K308 föreslagit att den

ramhöjning som regeringen föreslår beträffande

anslaget C 1 Regeringskansliet inte bör genomföras.

Vi anser att utvecklingen och anpassningen av

Regeringskansliet mycket väl kan ske genom

organisationsförändringar och rationaliseringar utan

att ytterligare resurser tillförs. Förändrings- och

förnyelsearbetet bör ha kostnadseffektivitet som

mål. Vi anser att t.ex. den utvecklade

informationstekniken borde leda till tidsbesparingar

i de administrativa rutinerna.

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Helena Bargholtz (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för

1999 innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för

fler jobb genom ökat företagande och höjd tillväxt

med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård

och omsorg men även för utbildning, bistånd, miljö

och rättsäkerhet (för en utförligare redovisning se

reservationerna nr 1, 29 och 34 i bet.

1997/98:FiU1). Vårt förslag till utgiftsram för

utgiftsområde 1 - som var 380 miljoner kronor mindre

än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag -

har emellertid inte tillstyrkts i budgetprocessens

första steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en

helhet är det i detta andra steg i budgetprocessen

inte meningsfullt att fullfölja våra

anslagsyrkanden.

4. Miljöanpassning av riksdagens verksamhet

Per Lager (mp) anför:

Under avsnittet Riksdagens förvaltningskostnader

(anslaget B 2) behandlas frågan om en

miljöanpassning av riksdagens verksamhet med

anledningen av en motion från Vänsterpartiet (motion

1998/99:K310), enligt vilken riksdagen föreslås

uppdra åt Riksdagens förvaltningskontor att

genomföra en omfattande miljöanpassning av den egna

verksamheten och att upprätta en tidsplan och en

strategi för miljöanpassning för riksdagen.

I betänkandet lämnas en redogörelse från

förvaltningskontoret för vilka åtgärder som

vidtagits och planeras med inriktning på en

miljöanpassning av riksdagens fastigheter och

verksamheten m.m. På basis av denna redovisning

konstaterar utskottet som svar på motionen att en

miljöanpassning i den mening motionärerna efterlyst

är på god väg och att verksamheten sker i planenliga

former. Utskottet utgår från att

förvaltningskontoret följer upp och ytterligare

utvecklar miljöanpassningen.

Miljöpartiet instämmer med eftertryck i utskottets

bedömning och vill därutöver betona att

ansträngningarna bör fortsätta i så hög takt som

möjligt.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna

och Kristdemokraterna har avgivit särskilda

yttranden.

---------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets Avvikelse i

förhållande

Anslag förslag till utskottets

förslag

---------------------------------------------------------

Res. 3 (c)

---------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

A Statschefen

---------------------------------------------------------

1 Kungliga hov- och 77 125

slottsstaten (ram)

---------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

B Riksdagen och dess ombudsmän

---------------------------------------------------------

1 Riksdagens ledamöter och 489 000

partier m.m. (ram)

---------------------------------------------------------

2 Riksdagens 420 300

förvaltningskostnader (ram)

---------------------------------------------------------

3 Riksdagens ombudsmän, 39 173

Justitieombudsmännen (ram)

---------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

C Regeringen m.m.

---------------------------------------------------------

1 Regeringskansliet m.m. (ram) 2 179 -100 000

419

---------------------------------------------------------

2 Svensk författningssamling 1 011

(ram)

---------------------------------------------------------

3 Allmänna val (ram) 100 000

---------------------------------------------------------

4 Stöd till politiska partier 139 900

(ram)

---------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

D Centrala myndigheter

---------------------------------------------------------

1 Justitiekanslern (ram) 11 626

---------------------------------------------------------

2 Datainspektionen (ram) 30 309

---------------------------------------------------------

3 Sametinget (ram) 13 661

---------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

E Mediefrågor

---------------------------------------------------------

1 Presstödsnämnden och 4 601

Taltidningsnämnden (ram)

---------------------------------------------------------

2 Presstöd (ram) 531 579

---------------------------------------------------------

3 Stöd till radio- och 127 300

kassettidningar (ram)

---------------------------------------------------------

4 Radio- och TV-verket (ram) 7 631

---------------------------------------------------------

5 Granskningsnämnden för radio 7 069

och TV (ram)

---------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 4 179 -100 000

704

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Utskottets förslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1065) om

ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter att 1 kap.

1 och 2 §§, 3 kap. 4 §, 6 kap. 1 § samt 13 kap. 3 §

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

------------------------------------------------------

1 kap.

1 §[1]1

-----------------------------------------------------

En riksdagsledamot är En riksdagsledamot är

berättigad till berättigad till

ekonomiska förmåner ekonomiska förmåner

enligt denna lag. enligt denna lag. Om

Förmånerna utgår inte för ledamoten har beviljats

tid då ledamoten är ledighet under minst en

statsråd eller för tid då månad i följd, lämnas

ledamoten av annat skäl förmånerna för

än offentligt uppdrag, ledighetstiden endast om

militärtjänstgöring, skälet är offentligt

sjukdom, vård av barn uppdrag,

m.fl. beviljats ledighet militärtjänstgöring,

under minst en månad i sjukdom eller annat

följd. förhållande som omfattas

av bestämmelserna om rätt

till ledighet för

arbetstagare hos

riksdagen.

För ersättare för Förmånerna lämnas inte

talmannen eller ett för tid då en ledamot är

statsråd gäller samma statsråd eller

bestämmelser som för statssekreterare.

ledamot.

För ersättare gäller, om

För ersättare för annan inte annat sägs i denna

ledamot än talmannen lag, samma bestämmelser

eller ett statsråd gäller som för ledamot.

endast 3-6 kap. och 15

kap.

------------------------------------------------------

I den mån någon samtidigt är ledamot av riksdagen och

företrädare i Europaparlamentet föreligger inte rätt

till förmåner enligt denna lag. Rätten till förmåner

i sådant fall regleras i lagen (1996:304) om arvode

m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

------------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Bestämmelserna i 3-6 Bestämmelserna i 3-6

kap. och 15 kap. kap. och 15 kap.

tillämpas från och med tillämpas från och med

den dag då ledamoten tar den dag då ledamoten tar

plats i riksdagen till plats i riksdagen till

och med utgången av den och med 30 dagar efter

månad då uppdraget att det att uppdraget att

vara ledamot upphör. vara ledamot upphör.

För den som ersätter För den som ersätter

annan ledamot än annan ledamot än

talmannen eller ett talmannen eller ett

statsråd tillämpas 3-6 statsråd eller en

kap. och 15 kap. endast statssekreterare

för tillämpas 3-6 kap.

den tid uppdraget och 15 kap. endast för

omfattar. den tid som ersättaren

enligt bevis från

riksdagen skall fullgöra

uppdraget. Om uppdraget

upphör tidigare tillämpas

3-6 kap. och 15 kap. till

och med 30 dagar efter

den dag uppdraget upphör,

dock längst till och med

den dag som anges i

Om särskilda skäl beviset.

föreligger får riksdagens

förvaltningskontor

besluta att

bestämmelserna i 3-6 kap.

och 15 kap. 2 § helt

eller delvis skall

tillämpas för ersättare

även för tid utöver den

tid uppdraget omfattar.

------------------------------------------------------

3 kap.

4 §[2]2

------------------------------------------------------

Om en ledamot är ledig från sitt uppdrag på grund av

sjukdom, görs avdrag för samma tid från arvodet och

tilläggsarvodet i enlighet med bestämmelser om

sjukavdrag som gäller för arbetstagare hos riksdagen.

Avdraget skall dock beräknas på grundval av arvodet

och tilläggsarvodet delat med antalet kalenderdagar i

månaden.

-----------------------------------------------------

Om en ledamot får Om en ledamot får

föräldrapenning eller föräldrapenning eller

tillfällig tillfällig

föräldrapenning och för föräldrapenning och för

samma tid får arvode samma tid får arvode och

skall arvodet minskas med tilläggsarvode skall

ett belopp som motsvarar arvodet och

uppburen föräldrapenning tilläggsarvodet minskas i

eller tillfällig enlighet med de

föräldrapenning. bestämmelser som gäller

för arbetstagare hos

riksdagen.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]:1 Senaste lydelse 1996:305.

[2]:2 Senaste lydelse 1997:1067.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

------------------------------------------------------

6 kap.

1 §[3]3

-----------------------------------------------------

En ledamot är berättigad En ledamot är berättigad

till kostnadsersättning. till kostnadsersättning.

Kostnadsersättningen för Kostnadsersättningen för

månad utgör 15 procent av månad utgör 9,5 procent

basbeloppet enligt lagen av basbeloppet enligt

(1962:381) om allmän lagen (1962:381) om

försäkring. allmän försäkring.

------------------------------------------------------

Vice talmännen är berättigade till extra

kostnadsersättning för månad med 5 procent av

basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

------------------------------------------------------

13 kap

3§[4]4

------------------------------------------------------

För den som varit ledamot kortare sammanhängande tid

än sex hela år gäller inkomstgarantin ett år.

För den ledamot som lämnar riksdagen efter en

sammanhängande tid av minst sex hela år gäller

inkomstgarantin

1. i två år om ledamoten inte uppnått 40 års ålder,

2. i fem år om ledamoten uppnått 40 men inte 50 års

ålder,

3. till ingången av den månad då ledamoten fyller 65

år om ledamoten uppnått 50 års ålder.

-----------------------------------------------------

För de första fem åren

skall inkomstgarantin

jämställas med inkomst av

anställning och för tid

därefter skall

inkomstgarantin

jämställas med pension.

-----------------------------------------------------

____________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och

tillämpas vad gäller ersättare från och med den 3

oktober 1994 och i övrigt från och med den 5 oktober

1998. Bestämmelserna i 3 kap. 4 §, 6 kap. 1 § och 13

kap. 3 § i sin nya lydelse tillämpas dock från och med

den 1 januari 1999.

**FOOTNOTES**

[3]:3 Senaste lydelse 1996:296.

[4]:4 Senaste lydelse 1996:305.

2. Förslag till lag om ändring i lagen

(1996:304) om arvode m.m. till Sveriges

företrädare i Europaparlamentet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:304) om

arvode m.m. till Sveriges företrädare i

Europaparlamentet att 1 kap. 1 §, 2 kap. 4 § samt 9

kap. 3 § skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

------------------------------------------------------

1 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

En företrädare i En företrädare i

Europaparlamentet har Europaparlamentet har

rätt till förmåner enligt rätt till förmåner enligt

denna lag. Förmånerna denna lag. Om

lämnas inte för tid då företrädaren är

företrädaren av annat frånvarande eller har

skäl än offentligt beviljats ledighet från

uppdrag, sitt uppdrag i

militärtjänstgöring, Europaparlamentet under

sjukdom, vård av barn minst en månad i följd,

m.fl. är frånvarande från lämnas förmånerna för

Europaparlamentet eller denna tid endast om

beviljats ledighet under skälet är offentligt

minst en månad i följd. uppdrag,

militärtjänstgöring,

sjukdom eller annat

förhållande som omfattas

av bestämmelserna om rätt

till ledighet för

arbetstagare hos

riksdagen.

------------------------------------------------------

Rätt till egenpensionsförmåner, kompletterande

efterlevandepension, inkomstgaranti och

efterlevandeskydd enligt bestämmelserna i 3-9 kap.

har även den som är eller har varit både företrädare

i Europaparlamentet och ledamot i riksdagen.

------------------------------------------------------

2 kap.

4 §

-----------------------------------------------------

Om en företrädare är Om en företrädare är

frånvarande eller har frånvarande eller har

beviljats ledighet från beviljats ledighet från

sitt uppdrag i sitt uppdrag i

Europaparlamentet under Europaparlamentet under

mer än femton dagar i mer än femton dagar i

följd av annat skäl än följd av annat skäl än

offentligt uppdrag, offentligt uppdrag,

militärtjänstgöring, militärtjänstgöring,

sjukdom, vård av barn sjukdom, vård av barn

m.fl. görs avdrag från eller annat förhållande

arvodet med två som omfattas av

tredjedelar från och med bestämmelserna om rätt

den sextonde dagen. till ledighet för

arbetstagare hos

riksdagen görs avdrag

från arvodet med två

tredjedelar från och med

den sextonde dagen.

------------------------------------------------------

Om en företrädare är frånvarande eller har beviljats

ledighet från sitt uppdrag i Europaparlamentet på

grund av sjukdom, görs avdrag för samma tid från

arvodet i enlighet med de bestämmelser om sjukavdrag

som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Avdraget

skall dock beräknas på grundval av arvodet delat med

antalet kalenderdagar i månaden.

-----------------------------------------------------

Om en företrädare får Om en företrädare får

föräldrapenning eller föräldrapenning eller

tillfällig tillfällig

föräldrapenning och för föräldrapenning och för

samma tid får samma tid får

företrädararvode skall företrädararvode skall

arvodet minskas med ett arvodet minskas i

belopp som motsvarar enlighet med de

föräldrapenningen eller bestämmelser som gäller

den tillfälliga för arbetstagare hos

föräldrapenningen. riksdagen.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

------------------------------------------------------

9 kap.

3 §

------------------------------------------------------

För den som varit företrädare eller riksdagsledamot

kortare sammanlagd sammanhängande tid än sex hela år

gäller inkomstgarantin ett år.

För den företrädare eller riksdagsledamot som lämnar

Europaparlamentet eller riksdagen efter en sammanlagd

sammanhängande tid av minst sex hela år i

Europaparlamentet och i riksdagen gäller

inkomstgarantin

1. i två år om företrädaren eller riksdagsledamoten

inte uppnått 40 års ålder,

2. i fem år om företrädaren eller riksdagsledamoten

uppnått 40 men inte 50 års ålder,

3. till ingången av den månad då företrädaren eller

riksdagsledamoten fyller 65 år om han eller hon

uppnått 50 års ålder.

-----------------------------------------------------

För de första fem åren

skall inkomstgarantin

jämställas med inkomst av

anställning och för tid

därefter skall

inkomstgarantin

jämställas med pension.

-----------------------------------------------------

_____________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

3. Förslag till lag om riksdagsledamöternas

arvode

Härigenom föreskrivs följande.

Arvode till riksdagens ledamöter och till Sveriges

företrädare i Europaparlamentet skall betalas med 36

000 kr per månad.

-----------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Lagen

upphör att gälla när Riksdagens arvodesnämnd enligt 3

kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter beslutar om ändrat arvode.

4. Förslag till lag om ändring i lagen

(1993:1426) med instruktion för Riksdagens

arvodesnämnd

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1993:1426) med

instruktion för Riksdagens arvodesnämnd skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

------------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Riksdagens arvodesnämnd Riksdagens arvodesnämnd

skall i enlighet med 3 § skall i enlighet med 3

lagen (1988:589) om kap. 1 § lagen

ersättning m.m. till (1994:1065) om ekonomiska

riksdagens ledamöter villkor för riksdagens

fastställa det belopp för ledamöter fastställa det

månad som ledamotsarvode belopp för månad som

skall betalas med. ledamots-arvode skall

betalas med. Nämnden

skall ange vilka

överväganden som

föranlett beslutet.

------------------------------------------------------

Nämnden är en myndighet under riksdagen.

------------------------------------------------------

_____________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................

1

Propositionen....................................

2

Riksdagens förvaltningskontors skrivelse.........

2

Riksdagens förvaltningskontors förslag...........

3

Motioner som väckts under den allmänna

motionstiden.....................................

3

Motioner som väckts med anledning av förslagen...

5

Utskottet........................................

5

Inledning......................................

5

Kungliga hov- och slottsstaten.................

5

Propositionen................................

5

Revision av Kungliga hov- och slottsstaten...

6

Utskottets bedömning.........................

6

Riksdagen och dess myndigheter.................

7

Inledning....................................

7

Riksdagens ledamöter och partier m.m.........

7

Propositionen..............................

7

Förvaltningsstyrelsen......................

7

Förslag angående ändringar i fråga om

riksdagsledamöternas ekonomiska villkor

m.m.

8

Motionerna................................

11

Utskottets bedömning......................

12

Riksdagens förvaltningskostnader............

15

Propositionen.............................

15

Riksdagens förvaltningskontors

årsredovisning för verksamhetsåret 1997

15

Motionerna................................

16

Miljöanpassning av riksdagens verksamhet

m.m.......................................

16

Utskottets bedömning......................

17

Riksdagens ombudsmän..........................

17

Propositionen...............................

17

Utskottets bedömning........................

17

Regeringen m.m................................

18

Inledning...................................

18

Regeringskansliet m.m.......................

18

Propositionen.............................

18

Motionerna................................

19

Miljöanpassning av Regeringskansliets

verksamhet................................

20

Utskottets bedömning......................

20

Svensk författningssamling..................

21

Propositionen.............................

21

Utskottets bedömning......................

21

Allmänna val................................

21

Propositionen.............................

21

Utskottets bedömning......................

21

Stöd till politiska partier.................

21

Propositionen.............................

21

Motionerna................................

21

Utskottets bedömning......................

22

Centrala myndigheter..........................

22

Propositionen...............................

22

Utskottets bedömning........................

23

Mediefrågor...................................

24

Inledning...................................

24

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden.....

24

Propositionen.............................

24

Motionen..................................

24

Utskottets bedömning......................

24

Presstöd (anslaget).........................

25

Propositionen.............................

25

Motionerna................................

25

Utskottets bedömning......................

25

Förslag om regeländringar på sikt...........

26

Motionerna................................

26

Bakgrund..................................

26

Utskottets bedömning......................

27

Stöd till radio- och kassettidningar........

28

Propositionen.............................

28

Motionen..................................

28

Bakgrund..................................

28

Utskottets bedömning......................

28

Radio- och TV-verket........................

29

Propositionen.............................

29

Utskottets bedömning......................

29

Granskningsnämnden för radio och TV.........

29

Propositionen.............................

29

Utskottets bedömning......................

29

Hemställan......................................

29

Reservationer...................................

32

1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse (mom. 1).............................

32

2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse (mom. 1).............................

33

3. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse (mom. 1).............................

34

4. Rökavvänjning för riksdagens ledamöter och

anställda m.m. (mom. 11)

35

5. Förändringar av presstödets inriktning m.m.

(mom. 18).....................................

35

6. Utredning av frågan om ekonomiskt stöd till

IT-tidningar (mom. 19)

36

Särskilda yttranden.............................

36

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse...............................

36

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse...............................

37

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse...............................

38

4. Miljöanpassning av riksdagens verksamhet...

38

Bilaga 1 Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse

39

Bilaga 2 Utskottets förslag.....................

40

1. Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter

40

2. Förslag till lag om ändring i lagen

(1996:304) om arvode m.m. till Sveriges

företrädare i Europaparlamentet

43

3. Förslag till lag om riksdagsledamöternas

arvode........................................

45

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1426)

med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd

46