Bet. 1998/99:KU16

Konstitutionsutskottets betänkande

1998/99:KU16

Vissa revisionsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

UtskottetR>

Hemställan

1998/99

KU16

Sammanfattning

I betänkandet föreslår utskottet med stöd av sin

initiativrätt ändringar rörande internrevisionen av

riksdagen och dess myndigheter samt rörande

externrevisionen av Riksdagens revisorer. Vidare

föreslås vissa smärre ändringar i instruktionen för

Riksdagens revisorer. Förslagen är föranledda av

Riksdagens revisionsutrednings arbete.

Förslaget innebär ändringar i följande lagar: lag

(1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer,

lag (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen

m.m., lag (1988:1385) om Sveriges riksbank samt lag

(1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2000. En

ändring i revisorernas instruktion som föreslås med

anledning av att även andra än riksdagsledamöter kan

väljas till revisorer bör dock träda i kraft den 1

juni 1999 och tillämpas från den 1 januari 1999.

Lagförslagen återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

UtskottetR>

Inledning

Riksdagens revisionsutredning tillsattes av

talmanskonferensen efter förslag från

konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU18 och bet.

1994/95:KU28). Revisionsutredningen lämnade sin

slutskrivelse i oktober 1997. Förslagen rörde

uppgifter, arbetsformer och resurser för Riksdagens

revisorer. Enligt Revisionsutredningen bör

Riksdagens revisorers ansvarsområde utökas dels

genom en ytterligare förskjutning mot stora,

myndighetsöverskridande sy-stemgranskningar, dels

genom att årlig revision inom Hovstaterna bör ingå i

myndighetens ansvarsområde. Utredningen föreslog att

revisorernas årliga resursram bör ökas med 5

miljoner kronor för att de nya uppgifterna skall

kunna fullföljas.

Utredningen ansåg att den förändrade samhällsroll

som Riksbanken kommer att ha i framtiden gör banken

mindre lämpad att utföra revision åt den inre

riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och

Riksdagens revisorer. Ett underlag för de berörda

myndigheternas fortsatta överväganden redovisades av

utredningen i denna del. Ansvaret för upphandlingen

av den externa revisionen av Riksdagens revisorer

bör enligt utredningens mening av principiella skäl

handhas av ett annat organ än myndigheten själv.

Även i denna del redovisas ett underlag för

ytterligare överväganden. Vidare föreslogs ändringar

i lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens

revisorer.

Företrädarna i utredningen för Socialdemokraterna

respektive Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna och Kristdemokraterna avgav

reservationer. Vänsterpartiets och Miljöpartiet de

grönas ledamöter lämnade särskilda yttranden.

Beträffande de delar av utredningens förslag som

behandlas i detta betänkande var dock utredningen

enig.

Enligt talmanskonferensen redovisade

Revisionsutredningen en splittrad bild av hur

riksdagens revision bör organiseras.

Talmanskonferensen anförde att det är uppenbart att

utredningens resultat inte kan ligga till grund för

en mer omfattande reform av Riksdagens revisorer.

Talmanskonferensen förde inte något av

Revisionsutredningens förslag vidare till riksdagen

(förs. 1997/98:TK1).

Konstitutionsutskottet ansåg för sin del att

riksdagen borde fatta beslut på grundval av

Revisionsutredningens förslag i vad avser en

resursförstärkning av Riksdagens revisorer med 5

miljoner kronor. Utbyggnaden borde delas upp på tre

år. Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin

mening riksdagens förvaltningsstyrelse till känna.

Vidare instämde utskottet i talmanskonferensens

bedömning att det kan vara skäl att under nästa

mandatperiod pröva frågan om utformningen av

riksdagens kontrollmakt på det ekonomiska området,

sedan ytterligare erfarenhet vunnits beträffande

uppföljning och utvärdering.

KU anförde dessutom:

Vissa begränsade frågor såsom Revisionsutredningens

förslag om revisionen av Hovstaterna och

internrevisionen inom riksdagsförvaltningen samt en

översyn av revisorernas instruktion kan däremot

göras i samarbete mellan KU och finansutskottet

under nästa riksmöte (bet. 1997/98:KU27, s. 42).

I betänkande 1998/99:KU1 ställde sig utskottet bakom

Revisionsutredningens förslag att Riksdagens

revisorer skall svara för den årliga revisionen av

Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren fr.o.m.

budgetåret 1999. Detta gav riksdagen som sin mening

dels regeringen, dels Riksdagens revisorer till

känna. Ändringen av lagen (1987:518) med instruktion

för Riksdagens revisorer med anledning av detta bör,

anförde utskottet, ske i samband med den revidering

av instruktionen som planeras genomföras under våren

1999 (bet. 1998/99:KU1, rskr. 1998/99:90-96).

Med stöd av sin initiativrätt för utskottet här fram

förslag i de delar som utskottet berörde i

betänkandena 1997/98:KU27 och 1998/99:KU1. Förslagen

bygger på Revisionsutredningens arbete. Under hand

har kontakter tagits med berörda myndigheter.

Konstitutionsutskottet har berett finansutskottet

tillfälle att yttra sig över en promemoria i

ärendet. Promemorian finns fogad som bilaga 2 till

betänkandet. Finansutskottets yttrande

(1998/99:FiU2y) finns fogat som bilaga 3.

Internrevision av riksdagen och dess

myndigheter

Revisionsutredningen

I enlighet med lagen (1988:46) om revision av

riksdagsförvaltningen m.m. och lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank utför i dag revisionsenheten vid

Riksbanken internrevision av Riksdagens

förvaltningskontor, Riksdagens ombudsmän (JO) och av

Riksdagens revisorer.

Revisionsutredningen behandlade frågan om

internrevision av riksdagsförvaltningen dels i

utredningens slutskrivelse till talmanskonferensen,

dels i utredningens bilaga 7 Internrevision av

riksdagsförvaltningen. Enligt utredningen bör det

framgå i lag att det är den inre

riksdagsförvaltningen respektive myndigheterna

själva som svarar för sin internrevision - oavsett

hur uppgiften fullgörs. Utredningen förde inte fram

något skarpt förslag i frågan om hur

internrevisionen bör organiseras, men i nämnda

bilaga redovisade utredningen ett beslutsunderlag

för berörda myndigheter.

Riksbanken framförde till Revisionsutredningen att

Riksbanken för sin del har bedömt att med den nya

organisation och den nya roll banken kommer att få

är uppgiften att sköta internrevisionen av

riksdagens förvaltning mindre lämplig. Enligt

Riksbanken bör banken därför upphöra med

internrevisionsuppgiften för riksdagens förvaltning

och övriga riksdagsmyndigheter (dvs. Riksdagens

ombudsmän och Riksdagens revisorer).

Finansutskottets yttrande

Enligt finansutskottets uppfattning är det viktigt

att internrevisionen för riksdagen och dess organ

bedrivs på en hög ambitionsnivå och att en

självständig granskning kommer till stånd. Enligt

finansutskottet talar vidare mycket för att, som

också framhålls i promemorian från

konstitutionsutskottet, motsvarande regler om

internrevision som för närvarande finns i

instruktionen för Riksdagens förvaltningskontor även

införs i instruktionerna för Riksdagens ombudsmän

och för Riksdagens revisorer. Därigenom klargörs att

det är respektive myndighet som själv svarar för den

egna internrevisionen. Finansutskottet delar också

den uppfattning som framförs i promemorian om att de

närmare formerna för internrevisionens bedrivande ej

bör lagregleras. Finansutskottet konstaterar att

kostnaderna för internrevisionen genom de föreslagna

förändringarna fortsättningsvis skall bäras av

respektive myndighet.

Konstitutionsutskottets bedömning

Konstitutionsutskottet delar finansutskottets

uppfattning att det är viktigt att internrevisionen

för riksdagen och dess organ bedrivs på en hög

ambitionsnivå och att en självständig granskning

kommer till stånd. Självfallet skall

internrevisionen bedrivas i enlighet med god sed på

området. Konstitutionsutskottet finner det därför

inte lämpligt att, som för närvarande är fallet,

Riksbankens revisionsenhet utför internrevision av

Riksdagens revisorer samtidigt som Riksdagens

revisorer är externrevisor av Riksbanken. De

bestämmelser som för närvarande reglerar att

Riksbankens revisionsenhet utför internrevisionen

bör således avskaffas. Därmed upphör även

Riksbankens revisionsenhets internrevision av

Riksdagens förvaltningskontor och Riksdagens

ombudsmän.

I lagen (1983:1061) med instruktion för Riksdagens

förvaltningskontor anges att förvaltningskontoret

svarar för att intern revision sker av

riksdagsförvaltningen. Motsvarande regler bör

införas i instruktionerna för Riksdagens revisorer

och för Riksdagens ombudsmän. Även i lagen (1988:46)

om revision av riksdagsförvaltningen m.m. bör det

anges att det är berörd myndighet som själv svarar

för sin internrevision. Därigenom klargörs att det

är respektive myndighet som själv svarar för att

internrevision sker.

När det sedan gäller hur och av vem som

internrevisionen bör utföras anser utskottet att

detta inte bör regleras i lag. En möjlighet är att

Riksdagens förvaltningskontor tillsammans med

Riksdagens revisorer och Riksdagens ombudsmän

upphandlar den interna revisionen. Om myndigheterna

finner någon annan lösning mer lämplig bör det dock

inte finnas några hinder för detta så länge de

allmänna kraven på internrevisionen är uppfyllda.

Kostnaderna för internrevisionen bör bäras av

respektive myndighet.

Externrevision av Riksdagens revisorer

Revisionsutredningen

Riksdagens revisorer svarar i dag för den årliga

externrevisionen av den inre riksdagsförvaltningen,

Riksdagens ombudsmän, Riksbanken, Stiftelsen

Riksbankens jubileumsfond och även av Riksdagens

revisorer. Revisionen sker i dag genom att

Riksdagens revisorer själva upphandlar

externrevision av en revisionsbyrå.

Revisionsutredningen ansåg att Riksdagens revisorers

ansvar för externrevision av den egna myndigheten

innebär ett förhållande som inte kan anses vara

lämpligt.

Revisionsutredningen diskuterade vilket organ som

lämpligen skulle svara för externrevisionen av

Riksdagens revisorer. Mot Riksdagens

förvaltningsstyrelse talade att Riksdagens revisorer

är externrevisor av den inre riksdagsförvaltningen.

Mot finansutskottet (och konstitutionsutskottet)

talade att utskotten i huvudsak är beredande organ

för kammarens beslut och inte bör åläggas uppgifter

som är av väsentligt annan karaktär. Utredningen

fann att talmanskonferensen var det mest lämpliga

alternativet. Talmanskonferensen är organisatoriskt

ett organ som står över Riksdagens revisorer och har

därför möjlighet att ta sig an de problem som skulle

kunna uppstå.

Finansutskottets yttrande

Det är enligt finansutskottet betydelsefullt att

riksdagen försäkrar sig om en oberoende och

högkvalitativ extern revision av riksdagens eget

revisionsorgan. Mot denna bakgrund är det, som också

Riksdagens revisionsutredning understrukit, lämpligt

att något annat organ än Riksdagens revisorer själva

upphandlar denna revision. Den nuvarande ordningen

bör därför inte behållas.

När det gäller frågan var ansvaret skall ligga för

att den aktuella externa revisionen skall komma till

utförande har olika alternativ övervägts. Enligt

promemorian från konstitutionsutskottet är den mest

lämpliga lösningen att finansutskottet ansvarar för

upphandlingen av externrevisionen för Riksdagens

revisorer. Revisionsutredningen ansåg å sin sida att

talmanskonferensen var det mest lämpliga

alternativet. Enligt finansutskottets mening har

samtliga diskuterade alternativ såväl fördelar som

nackdelar. Finansutskottet kan ställa sig bakom det

som sägs i promemorian om att finansutskottet bör ta

ansvaret för att den aktuella upphandlingen kommer

till stånd, bl.a. mot bakgrund av att

finansutskottet bereder ärenden om Riksdagens

revisorer och i detta sammanhang kan ta upp

eventuella anmärkningar från den externa revisionen.

Finansutskottet vill samtidigt peka på att frågan om

den framtida parlamentariska ledningsorganisationen

i riksdagen för närvarande utreds av den nyligen

tillsatta Riksdagskommittén. Det kan enligt

finansutskottet mot denna bakgrund inte uteslutas

att frågan om ansvaret för den externa revisionen av

Riksdagens revisorer ånyo kan behöva prövas.

Finansutskottet tillstyrker med det anförda

förslaget i promemorian och att ändringar som en

följd därav görs i lagen (1988:46) om revision av

riksdagsförvaltningen m.m. Finansutskottet delar

också uppfattningen att kostnaderna för

externrevisionen av Riksdagens revisorer

fortsättningsvis bör täckas av anslaget för

riksdagens förvaltningskostnader och inte som för

närvarande av anslaget till Riksdagens revisorer.

Konstitutionsutskottets bedömning

Den mest lämpliga lösningen synes enligt

konstitutionsutskottet vara att finansutskottet

ansvarar för upphandlingen av externrevisionen av

Riksdagens revisorer. Talmanskonferensen är i

huvudsak ett rådgivande organ åt talmannen och har

avgränsade befogenheter i riksdagens interna arbete.

Finansutskottet bereder ärenden om Riksdagens

revisorer och kan i upphandlingen av

externrevisionen ta hjälp av förvaltningskontoret

som också bör stå som formell kontraktspart. Den

revisionsbyrå (motsvarande) som erhåller uppdraget

utför externrevisionen och delger Riksdagens

revisorer och finansutskottet revisionsrapporten. Om

den externa revisionen anmärker på något kan

finansutskottet ta upp detta vid t.ex. sin

behandling av Riksdagens revisorers årsredovisning

eller vid sin behandling av anslaget för Riksdagens

revisorer.

Som finansutskottet påpekar utreds för närvarande

frågan om den framtida parlamentariska

ledningsorganisationen i riksdagen av den nyligen

tillsatta Riksdagskommittén. Det kan mot denna

bakgrund inte uteslutas att frågan om ansvaret för

den externa revisionen av Riksdagens revisorer ånyo

kan behöva prövas.

Lagreglering bör ske i lagen (1988:46) om revision

av riksdagsförvaltningen m.m. Riksdagens

förvaltningsanslag bör täcka kostnaderna för

externrevisionen av Riksdagens revisorer.

Instruktionen för Riksdagens revisorer

Revisionsutredningen

Revisionsutredningen föreslog i sin slutskrivelse

till talmanskonferensen vissa ändringar av lagen

(1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer.

Enligt Revisionsutredningen bör instruktionen för

Riksdagens revisorer vara tydlig när det gäller

omfattningen av revisorernas ansvar. Således

föreslog utredningen ett nytt tredje stycke i 2 §:

Revisorerna skall också utföra årlig revision av

riksdagsförvaltningen, Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfond, Regeringskansliet samt

Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren.

Granskningen skall ske i enlighet med god

revisionssed i syfte att bedöma om redovisningen och

underlaget är tillförlitliga och räkenskaperna

rättvisande samt om redovisningen och ledningens

förvaltning följer tillämpliga föreskrifter.

Revisorerna skall dock inte utföra revision av den

egna myndigheten.

Utredningen ifrågasatte om det behövs avdelningar

för revisorernas arbete och ansåg att det är en

fråga som revisorerna själva bör ta ställning till.

Utredningen föreslog således att instruktionens

föreskrift om att revisorerna skall vara indelade i

tre avdelningar skall tas bort. Vidare ansåg

utredningen att instruktionen borde ändras med

hänsyn till att det statliga budgetåret numera

omfattar kalenderåret.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet tillstyrker förslagen i promemorian

från konstitutionsutskottet om ändringar i lagen

(1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer.

Förslagen bygger i allt väsentligt på

Revisionsutredningens arbete. Finansutskottet vill i

sammanhanget understryka att arbetet inom

Riksdagskommittén även kan komma att omfatta

ändringar i instruktionen för revisorerna. Lagen

faller inom finansutskottets beredningsområde. Av

samordningsskäl bör det ankomma på

konstitutionsutskottet att för kammaren framlägga de

nu aktuella förslagen till lagändringar.

Konstitutionsutskottets bedömning

Konstitutionsutskottet anser i likhet med

Revisionsutredningen att instruktionen för

Riksdagens revisorer bör vara tydlig när det gäller

omfattningen av revisorernas ansvar. Revisorernas

uppgifter bör således anges tydligt i instruktionen.

I enlighet med de beteckningar som används rörande

hovet bör revisorernas granskningsområde anges gälla

Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens

Förvaltning. Vidare bör följande stycke tas bort (6

§):

Revisorerna kallas till sammanträde av talmannen så

snart val av revisorerna har förrättats. Därefter

sammanträder de på tider som de själva bestämmer.

Utskotten kallas av talmannen till sitt första sammanträde,

men för Riksdagens revisorer, som är en myndighet

och inte ett utskott, är det i praktiken ordföranden

som kallar till det första sammanträdet. Till

skillnad från vad som gäller för utskotten är det

riksdagen som väljer ordförande och en eller flera

vice ordföranden för revisorerna. Bestämmelsen att

revisorerna därefter sammanträder på tider som de

själva bestämmer är onödigt detaljerad. I praktiken

fastställer revisorerna en sammanträdesplan i början

av varje verksamhetsår. Vidare föreslår utskottet

vissa språkliga justeringar i instruktionen.

Som finansutskottet påpekar kan arbetet inom

Riksdagskommittén även komma att omfatta ändringar i

instruktionen för revisorerna. Riksdagskommitténs

arbete i denna del skall vara avslutat senast i maj

år 2000. De ändringar som nu är aktuella inkräktar

inte på Riksdagskommitténs arbete.

Lagförslagen

Lagförslagen har kommenterats ovan. Ändringarna bör

träda i kraft den 1 januari 2000, eftersom det är

rimligt att ändringar rörande ansvar för revision

sker vid ett årsskifte. Vidare bör följande

påpekanden göras.

I 9 kap. 1 § riksdagsordningen anges att riksdagens

förvaltning består av kammarkansliet, utskottens och

EU-nämndens kanslier samt förvaltningskontoret

(förs. 1997/98:RFK4, bet. 1997/98:KU34, SFS

1998:731). För tydlighetens skull bör beteckningen

på lagen (1988:46) om revision av

riksdagsförvaltningen m.m. ändras till lagen om

revision av riksdagens förvaltning och riksdagens

myndigheter m.m.

Den 1 januari 1995 ändrades regeringsformen så att

andra än riksdagens ledamöter kan väljas till

revisorer (SFS 1994:1470). Efter valet 1998 har

denna möjlighet kommit att utnyttjas. Med anledning

av detta bör en ändring i 19 § i revisorernas

instruktion göras så att samma regler gäller för de

revisorer som inte är riksdagsledamöter som för dem

som är riksdagsledamöter. Ändringen bör träda i

kraft den 1 juni 1999 och tillämpas från den 1

januari 1999.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar i bilaga 1 intagna förslag

till

dels lag om ändring i lagen (1987:518) med

instruktion för Riksdagens revisorer,

dels lag om ändring i lagen (1988:46) om revision

av riksdagsförvaltningen m.m.,

dels lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank,

dels lag om ändring i lagen (1986:765) med

instruktion för Riksdagens ombudsmän.

Stockholm den 2 mars 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran

Magnusson (s), Pär Axel Sahlberg (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Jerry Martinger

(m), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin

Kristiansson (s), Tommy Waidelich (s), Mats

Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Per Lager

(mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp),

Per-Samuel Nisser (m) och Inger Strömbom (kd).

Utskottets lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:518)

med instruktion för Riksdagens revisorer

Härigenom föreskrivs i fråga om lag (1987:518) med

instruktion för Riksdagens revisorer

dels att 6, 8 och 13 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 2-4, 10, 16 och 19 §§ skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Riksdagens revisorer har till uppgift att på

riksdagens vägnar granska den statliga verksamheten.

Granskningen får också omfatta sådan verksamhet som

staten bedriver i form av aktiebolag eller

stiftelse, om verksamheten är reglerad i lag eller

någon annan författning eller om staten som ägare

eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller

genom avtal eller på något annat sätt har ett

bestämmande inflytande över verksamheten.

Har statsmedel tagits emot som bistånd till en viss

verksamhet, får revisorerna granska hur dessa medel

används, i den mån redovisningsskyldighet för medlen

föreligger gentemot staten eller särskilda

föreskrifter har meddelats om medlens användning.

Vid sådan granskning skall revisorerna beakta de

särskilda betingelser som kan gälla för

verksamheten.

-----------------------------------------------------

Revisorerna skall också

utföra årlig revision av

riksdagens förvaltning,

Riksdagens ombudsmän,

Riksbanken, Stiftelsen

Riksbankens

Jubileumsfond,

Regeringskansliet samt

Kungliga Slottsstaten och

Kungliga Djurgårdens

Förvaltning. Granskningen

skall ske i enlighet med

god revisionssed i syfte

att bedöma om

redovisningen och

underlaget är

tillförlitliga och

räkenskaperna rättvisande

samt om redovisningen och

ledningens förvaltning

följer tillämpliga

föreskrifter. Revisorerna

svarar för att intern

revision sker av den egna

myndigheten.

-----------------------------------------------------

Den administrativa praxis som tillämpas vid

regeringsarbetet är undantagen från revisorernas

granskning.

Riksdagen kan besluta om särskilda uppgifter för

revisorerna eller föreskriva att en viss verksamhet

skall vara undantagen från revisorernas granskning.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Revisorernas granskning skall främst ta sikte på

förhållanden med anknytning till statens budget men

får också avse en bedömning av de statliga

insatserna i allmänhet. Huvudintresset skall knytas

till de resultat i stort som har uppnåtts inom olika

verksamhetsområden.

-----------------------------------------------------

I enlighet med första I enlighet med första

stycket skall revisorerna stycket skall revisorerna

framför allt beakta framför allt beakta

frågor som är av mera frågor som är av mera

väsentlig betydelse för väsentlig betydelse för

den statsfinansiella och den statsfinansiella och

förvaltningsekonomiska samhällsekonomiska

utvecklingen eller som utvecklingen eller som

berör grunderna för det berör grunderna för det

administrativa arbetets administrativa arbetets

organisation och organisation och

funktioner. funktioner.

-----------------------------------------------------

Revisorerna har rätt att uttala sig om behovet och

angelägenheten av olika statliga åtaganden.

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Revisorerna skall påtala Revisorerna skall påtala

förhållanden som de anser förhållanden som de anser

otillfredsställande samt otillfredsställande samt

verka för att en god verka för att en god

hushållning iakttas med hushållning iakttas med

statens medel och att statens medel och att

statens tillgångar statens tillgångar

utnyttjas efter utnyttjas efter

rationella grunder. De rationella grunder. De

skall därvid fästa skall därvid fästa

uppmärksamheten på uppmärksamheten på

möjligheter att öka möjligheter att öka

statens inkomster, att statens inkomster, att

spara på statens utgifter spara på statens utgifter

och att effektivera det och att effektivisera den

statliga statliga förvaltningen.

förvaltningsarbetet.

Syftet med granskningen

Syftet med granskningen skall vara att främja en

skall vara att främja en sådan utveckling att

sådan utveckling att staten med hänsyn till

staten av sina insatser allmänna

på skilda områden får det samhällsintressen får ett

utbyte som med hänsyn effektivt utbyte av sina

till både kostnader och insatser.

allmänna

samhällsintressen är

rimligt.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

10 §

-----------------------------------------------------

Till grund för arbetet Till grund för arbetet

hos revisorerna skall det hos revisorerna skall det

ligga en granskningsplan ligga en verksamhetsplan

över de ärenden som och en plan över de

närmare skall undersökas. ärenden som närmare skall

granskas.

Granskningsplanen

fastställs årligen av Verksamhetsplanen och

revisorerna, som också granskningsplanen

får besluta om granskning fastställs årligen av

av ärenden som inte är revisorerna, som också

upptagna på planen. får besluta om granskning

av ärenden som inte är

upptagna på planen.

-----------------------------------------------------

När granskningsplanen upprättas och när det i övrigt

finns skäl till det, skall revisorerna samråda med

riksdagens utskott om granskningsverksamheten.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

16 §

-----------------------------------------------------

Revisorerna skall senast Revisorerna skall senast

den 15 oktober varje år den 1 mars varje år lämna

lämna riksdagen en riksdagen en

berättelse över sin årsredovisning för det

verksamhet. Berättelsen senaste budgetåret.

skall avse tiden den 1

juli - den 30 juni.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

19 §[1]

-----------------------------------------------------

Särskilda föreskrifter Särskilda föreskrifter

finns om arvoden till om arvoden till

revisorerna och revisorerna och

suppleanterna. suppleanterna finns i lag

(1989:185) om arvoden

m.m. för uppdrag inom

riksdagen, dess

myndigheter och organ.

-----------------------------------------------------

Under de resor och Under de resor och

förrättningar som förrättningar som

revisorerna och revisorerna och

suppleanterna företar för suppleanterna företar för

sitt uppdrag skall de ha sitt uppdrag skall de ha

ersättning enligt lagen ersättning enligt 4 och 5

(1994:1065) om ekonomiska kap. lagen (1994:1065) om

villkor för riksdagens ekonomiska villkor för

ledamöter och riksdagens ledamöter och

tillämpningsföreskrifterna tillämpningsföreskrifterna

till denna. till denna. Revisorernas

och suppleanternas bostad

på hemorten betraktas

därvid som tjänsteställe.

-----------------------------------------------------

När ersättningen skall

beräknas enligt 3 §

nämnda lag skall

riksdagens hus i

Stockholm anses som

arbetsställe. Under tid

då traktamente inte utgår

till revisorn eller

suppleanten enligt 4 kap.

1 § lagen (1994:1065) om

ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter

skall dock bostaden i

hemorten anses som

arbetsställe.

-----------------------------------------------------

-----------

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1999 i fråga om

19 § och i övrigt den 1 januari 2000. Bestämmelserna

i 19 § i sin nya lydelse tillämpas dock från och med

den 1 januari 1999.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 1995:800.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:46) om

revision av riksdagsförvaltningen m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:46) om

revision av riksdagsförvaltningen m.m.

dels att 5[2]1 och 8[3]2 §§ skall upphöra att

gälla,

dels att rubriken till lagen samt 1, 2, 4, 6, 7 och

9 §§ skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Lag om revision av Lag om revision av

riksdagsförvaltningen riksdagens förvaltning

m.m. och riksdagens

myndigheter m.m.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

1 §[4]3

-----------------------------------------------------

Revision av Riksdagens förvaltning,

riksdagsförvaltningen Riksdagens ombudsmän,

utövas dels av riksdagens Riksdagens revisorer,

revisorer, dels av Riksbanken samt

riksbankens Stiftelsen Riksbankens

revisionsenhet. Jubileumsfond svarar var

och en för sin

internrevision.

-----------------------------------------------------

Revision av Stiftelsen

Riksbankens jubileumsfond

utövas dels av riksdagens

revisorer, dels av

revisionsansvarig inom

fonden.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

2 §[5]4

-----------------------------------------------------

Utöver den granskning som Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer skall för varje avslutat

genomför enligt lagen räkenskapsår granska

(1987:518) med Riksbankens tillstånd,

instruktion för styrelse och förvaltning

Riksdagens revisorer samt verksamheten vid

skall de för varje riksdagens förvaltning,

avslutat räkenskapsår Riksdagens ombudsmän och

granska Riksbankens Stiftelsen Riksbankens

tillstånd, styrelse och Jubileumsfond.

förvaltning samt

verksamheten vid den inre Riksdagens finansutskott

riksdagsförvaltningen, svarar för att revision

Riksdagens ombudsmän och sker av Riksdagens

Stiftelsen Riksbankens revisorer.

Jubileumsfond.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

4 §[6]5

-----------------------------------------------------

I lagen (1988:1385) om I 9 kap. 2 § lagen

Sveriges Riksbank finns (1988:1385) om Sveriges

bestämmelser om det riksbank finns

ansvar som fullmäktige i bestämmelser om det

riksbanken har för ansvar som fullmäktige i

revisionen av den egna Riksbanken har för

myndigheten. Motsvarande internrevisionen av den

bestämmelser finns i vad egna myndigheten.

gäller den inre Motsvarande bestämmelser

riksdagsförvaltningen i finns i vad gäller

lagen (1983:1061) med riksdagens förvaltning i

instruktion för 3 § lagen (1983:1061) med

riksdagens instruktion för

förvaltningskontor och i riksdagens

vad gäller Riksbankens förvaltningskontor, i vad

jubileumsfond i stadgarna gäller Riksdagens

(RFS 1988:1) för revisorer i 2 § lag

Stiftelsen Riksbankens (1987:518) med

jubileumsfond. instruktion för

Riksdagens revisorer, i

vad gäller Riksdagens

ombudsmän i 12 § lag

(1986:765) med

instruktion för

Riksdagens ombudsmän och

i vad gäller Stiftelsen

Riksbankens Jubileumsfond

i 10 § stadgarna (RFS

1988:1) för Stiftelsen

Riksbankens

Jubileumsfond.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

6 §[7]6

-----------------------------------------------------

Den revision som utövas Internrevisionen skall

av riksbankens främst inriktas på att

revisionsenhet och inom bedöma om redovisningen

Stiftelsen Riksbankens är rättvisande och i

jubileumsfond skall enlighet med god

främst inriktas på att redovisningssed.

bedöma om redovisningen

är rättvisande och i

enlighet med god

redovisningssed.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

7 §[8]7

-----------------------------------------------------

Myndigheterna respektive Riksdagens förvaltning,

Stiftelsen Riksbankens Riksdagens ombudsmän,

jubileumsfond fastställer Riksbanken samt

revisionsplan var och en Stiftelsen Riksbankens

för sin verksamhet. Jubileumsfond fastställer

revisionsplan var och en

Det ankommer på chefen för sin verksamhet efter

för riksbankens samråd med Riksdagens

revisionsenhet och revisorer.

revisionsansvarig inom

Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfond att efter

samråd med riksdagens

revisorer utarbeta

revisionsplaner.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

9 §[9]8

-----------------------------------------------------

Chefen för riksbankens Revisionsansvariga vid

revisionsenhet och riksdagens förvaltning,

revisionsansvarig vid Riksdagens ombudsmän,

Riksbankens jubileumsfond Riksbanken samt vid

skall, när anledning Stiftelsen Riksbankens

därtill föreligger, Jubileumsfond skall, när

omedelbart och direkt anledning därtill

till riksdagens revisorer föreligger, omedelbart

anmäla förhållanden som och direkt till

framkommit vid eller har Riksdagens revisorer

samband med revisionen. anmäla förhållanden som

Han skall årligen, framkommit vid eller har

samtidigt med att samband med

riksbanken och stiftelsen internrevisionen.

avger föreskriven

berättelse över sin

verksamhet, till

riksdagens revisorer

avlämna rapport om den av

honom ledda

revisionsverksamheten.

-----------------------------------------------------

-----------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

**FOOTNOTES**

[2]:1 Senaste lydelse 1994:1070.

[3]:2 Senaste lydelse 1988:1389.

[4]:3 Senaste lydelse 1988:1389.

[5]:4 Senaste lydelse 1994:1070.

[6]:5 Senaste lydelse 1988:1389.

[7]:6 Senaste lydelse 1988:1389.

[8]:7 Senaste lydelse 1988:1389.

[9]:8 Senaste lydelse 1988:1389.

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385)

om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

(1988:1385)[10]1 om Sveriges riksbank att 9 kap. 2 §

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

9 kap.

2 §

-----------------------------------------------------

Vid huvudkontoret skall det finnas en revisionsenhet

samt de övriga enheter som Riksbanken beslutar.

-----------------------------------------------------

Verksamheten vid Verksamheten vid

revisionsenheten leds av revisionsenheten leds av

fullmäktige, om inte fullmäktige, om inte

annat följer av lagen annat följer av lagen

(1988:46) om revision av (1988:46) om revision av

riksdagsförvaltningen riksdagens förvaltning

m.m. och riksdagens

myndigheter m.m.

-----------------------------------------------------

Fördelningen av ärenden mellan enheterna skall

framgå av den arbetsordning som avses i 4 §.

-----------------------------------------------------

Revisionsenheten vid

Riksbanken utför också

revision av Riksdagens

förvaltningskontor,

Riksdagens ombudsmän och

Riksdagens revisorer

enligt revisionsplaner

som fastställs av

respektive myndighet.

-----------------------------------------------------

___________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

**FOOTNOTES**

[10]:1 Riksbankslagen omtryckt 1999:19.

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765)

med instruktion för Riksdagens ombudsmän

Härigenom föreskrivs i fråga om lag (1986:765) med

instruktion för Riksdagens ombudsmän att 12 § skall

ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

Enligt 8 kap. 10 § riksdagsordningen är

chefsjustitieombudsmannen administrativ chef och

bestämmer inriktningen i stort av verksamheten. Han

skall i arbetsordning meddela bestämmelser om

organisationen av verksamheten och fördelningen av

ärendena mellan ombudsmännen.

-----------------------------------------------------

Chefsjustitieombudsmannen

svarar för att intern

revision av myndigheten

sker.

-----------------------------------------------------

___________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Promemoria om vissa revisionsfrågor från

konstitutionsutskottet till finansutskottet

Inledning

Konstitutionsutskottet instämde i det av riksdagen

godkända betänkandet 1997/98:KU27 (s. 42) i

talmanskonferensens bedömning att det kan vara skäl

att pröva frågan om utformningen av riksdagens

kontrollmakt på det ekonomiska området, sedan

ytterligare erfarenhet vunnits beträffande

uppföljning och utvärdering. KU anförde vidare:

"Vissa begränsade frågor såsom Revisionsutredningens

förslag om revisionen av Hovstaterna och

internrevisionen inom riksdagsförvaltningen samt en

översyn av revisorernas instruktion kan däremot

göras i samarbete mellan KU och finansutskottet

under nästa riksmöte."

I konstitutionsutskottets betänkande 1998/99:KU1

föreslås att Riksdagens revisorer skall svara för

den årliga revisionen av Hovstaterna fr.o.m.

budgetåret 1999.

Beträffande följande frågor bereder

konstitutionsutskottet härmed finansutskottet

tillfälle att yttra sig:

1. internrevisionen av riksdagen och dess

myndigheter,

2.

· externrevisionen av Riksdagens revisorer,

·

instruktionen för Riksdagens revisorer.

I det följande lämnas en redogörelse för de tre

frågorna samt konstitutionsutskottets preliminära

bedömning. Ändringarna bör träda i kraft den 1

januari år 2000. För ytterligare underlag hänvisas

till Revisionsutredningens förslag (PM Riksdagens

revisorer och Riksrevisionsverket 1997-06-04,

Slutskrivelse 1997-10-10 samt bilaga 7 till

slutskrivelsen: Internrevision av

riksdagsförvaltningen).

Internrevision av riksdagen och dess

myndigheter

I enlighet med lagen (1988:46) om revision av

riksdagsförvaltningen m.m. och lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank utför i dag revisionsenheten vid

Riksbanken internrevision av Riksdagens

förvaltningskontor, Riksdagens ombudsmän (JO) och av

Riksdagens revisorer.

Revisionsutredningen behandlade frågan om

internrevision av riksdagsförvaltningen dels i

utredningens slutskrivelse till talmanskonferensen

(s.13), dels i utredningens bilaga 7 Internrevision

av riksdagsförvaltningen. Enligt utredningen bör det

framgå i lag att det är den inre

riksdagsförvaltningen respektive myndigheterna

själva som svarar för sin internrevision - oavsett

hur uppgiften fullgörs. Utredningen förde inte fram

något skarpt förslag i frågan om hur

internrevisionen bör organiseras, men i nämnda

bilaga redovisade utredningen ett beslutsunderlag

för berörda myndigheter.

Riksbanken framförde till Revisionsutredningen att

Riksbanken för sin del har bedömt att med den nya

organisation och den nya roll som banken kommer att

få är uppgiften att sköta internrevisionen av

riksdagens förvaltning mindre lämplig. Enligt

Riksbanken bör banken därför upphöra med

internrevisionsuppgiften för riksdagens förvaltning

och övriga riksdagsmyndigheter (dvs. Riksdagens

ombudsmän och Riksdagens revisorer).

Utskottets överväganden

För Riksdagens förvaltningskontor gäller redan att

det anges i instruktionen att kontoret svarar för

den egna internrevisionen. En motsvarande

bestämmelse bör införas i instruktionen för

Riksdagens ombudsmän och i instruktionen för

Riksdagens revisorer. Även i lagen (1988:46) om

revision av riksdagsförvaltningen m.m. bör det anges

att det är berörd myndighet som själv svarar för sin

internrevision.

När det sedan gäller hur och av vem som

internrevisionen bör utföras anser utskottet att

detta inte bör regleras i lag. Någon närmare

reglering i lag av internrevisionens utförande är

således inte behövlig. Självfallet skall

internrevisionen bedrivas i enlighet med god sed på

området. Det är därför inte lämpligt att, som för

närvarande är fallet, Riksbankens revisionsenhet

utför internrevision av Riksdagens revisorer,

samtidigt som Riksdagens revisorer är externrevisor

för Riksbanken. En möjlighet är att Riksdagens

förvaltningskontor, tillsammans med Riksdagens

revisorer och Riksdagens ombudsmän, upphandlar den

interna revisionen. Om myndigheterna finner någon

annan lösning mer lämplig bör det dock inte finnas

några hinder för detta så länge de allmänna kraven

på internrevisionen är uppfyllda.

Externrevisionen av Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer svarar i dag för den årliga

externrevisionen av riksdagsförvaltningen,

Riksdagens ombudsmän, Riksbanken, Stiftelsen

Riksbankens jubileumsfond. I dessa avseenden är inga

förändringar aktuella.

Men Riksdagens revisorer svarar också för

externrevisionen av den egna myndigheten. Revisionen

sker genom att Riksdagens revisorer själva

upphandlar externrevision av en revisionsbyrå.

Revisionsutredningen ansåg att Riksdagens revisorers

ansvar för externrevision av den egna myndigheten

innebär ett förhållande som inte kan anses vara

lämpligt.

Revisionsutredningen diskuterade olika möjliga

lösningar av vilket organ som skulle ansvara för

externrevisionen av Riksdagens revisorer (PM

Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket 1997-

06-04 s. 69). Mot riksdagens förvaltningsstyrelse

talade att Riksdagens revisorer är externrevisor för

riksdagsförvaltningen. Mot finansutskottet (och

konstitutionsutskottet) talade att utskotten i

huvudsak är beredande organ för kammarens beslut och

inte bör åläggas uppgifter som är av väsentligt

annan karaktär. Utredningen fann att

talmanskonferensen var det mest lämpliga

alternativet. Talmanskonferensen är organisatoriskt

ett organ som står över Riksdagens revisorer och har

därför möjlighet att ta sig an de problem som skulle

kunna uppstå.

Utskottets överväganden

Talmanskonferensen är i huvudsak ett rådgivande

organ åt talmannen och har avgränsade befogenheter i

riksdagens interna arbete. Den mest lämpliga

lösningen synes snarare vara att finansutskottet

ansvarar för upphandlingen av externrevisionen av

Riksdagens revisorer. Finansutskottet bereder

ärenden om Riksdagens revisorer, och kan ta hjälp av

förvaltningskontoret i upphandlingen av

externrevision. Den revisionsbyrå (motsvarande) som

erhåller uppdraget utför externrevisionen och delger

Riksdagens revisorer och finansutskottet

revisionsrapporten. Om den externa revisionen

anmärker på något kan finansutskottet ta upp detta i

t.ex. sin behandling av Riksdagens revisorers

årsredovisning eller sin behandling av anslaget för

Riksdagens revisorer.

Lagreglering bör ske i lagen (1988:46) om revision

av riksdagsförvaltningen m.m.

Riksdagens förvaltningsanslag bör täcka kostnaderna

för externrevisionen av Riksdagens revisorer. I dag

belastar dessa kostnader Riksdagens revisorers

anslag.

Instruktionen för Riksdagens revisorer

Revisionsutredningen föreslog vissa ändringar av

lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens

revisorer (slutskrivelsen s. 9-11). Enligt

Revisionsutredningen bör instruktionen för

Riksdagens revisorer vara tydlig när det gäller

omfattningen av revisorernas ansvar. Således

föreslog utredningen ett nytt tredje stycke i 2 §:

Revisorerna skall också utföra årlig revision av

riksdagsförvaltningen, Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfond, Regeringskansliet samt

Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren.

Granskningen skall ske i enlighet med god

revisionssed i syfte att bedöma om redovisningen och

underlaget är tillförlitliga och räkenskaperna

rättvisande samt om redovisningen och ledningens

förvaltning följer tillämpliga föreskrifter.

Revisorerna skall dock inte utföra revision av den

egna myndigheten.

Utredningen ifrågasatte om det behövs avdelningar

för revisorernas arbete och ansåg att det är en

fråga som revisorerna själva bör ta ställning till.

Utredningen föreslog således att instruktionens

föreskrift om att revisorerna skall vara indelade i

tre avdelningar skall tas bort. Vidare ansåg

utredningen att instruktionen borde ändras med

hänsyn till att det statliga budgetåret numera

omfattar kalenderåret.

Utskottets överväganden

De av Revisionsutredningen föreslagna ändringarna i

revisorernas instruktion bör genomföras. Vidare bör

följande stycke tas bort (6 §):

Revisorerna kallas till sammanträde av talmannen så

snart val av revisorerna har förrättats. Därefter

sammanträder de på tider som de själva bestämmer.

Utskotten kallas av talmannen till sitt första sammanträde,

men för Riksdagens revisorer, som ju är en myndighet

och inte ett utskott, är det i praktiken ordföranden

som kallar till det första sammanträdet. Det finns

också en bestämmelse att revisorerna därefter

sammanträder på tider som de själva bestämmer. En

sådan bestämmelse är för detaljerad för att ha i en

lag. I praktiken fastställer revisorerna en

sammanträdesplan i början av varje verksamhetsår.

Vidare föreslås vissa språkliga justeringar

i instruktionen. Förslagen framgår nedan.

Förslag till ändringar i lag (1987:518) med

instruktion för Riksdagens revisorer

---------------------------------------------------

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

--------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

I anslutning till 12 kap. I anslutning till 12

7 § första stycket kap. 7 § första stycket

regeringsformen meddelas regeringsformen meddelas

i denna lag föreskrifter i denna lag instruktion

för riksdagens revisorer. för Riksdagens revisorer.

--------------------------------------------------

2 §

--------------------------------------------------

Riksdagens revisorer har till uppgift att på

riksdagens vägnar granska den statliga

verksamheten. Granskningen får också omfatta

sådan verksamhet som staten bedriver i form av

aktiebolag eller stiftelse, om verksamheten är

reglerad i lag eller någon annan författning

eller om staten som ägare eller genom tillskott

av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller

på något annat sätt har ett bestämmande

inflytande över verksamheten.

Har statsmedel tagits emot som bistånd till en

viss verksamhet, får revisorerna granska hur

dessa medel används, i den mån

redovisningsskyldighet för medlen föreligger

gentemot staten eller särskilda föreskrifter har

meddelats om medlens användning. Vid sådan

granskning skall revisorerna beakta de särskilda

betingelser som kan gälla för verksamheten.

---------------------------------------------------

Revisorerna skall

också utföra årlig

revision av riksdagens

förvaltning, Stiftelsen

Riksbankens

Jubileumsfond,

Regeringskansliet samt

Ståthållarämbetet och

Husgerådskammaren.

Granskningen skall ske i

enlighet med god

revisionssed i syfte att

bedöma om redovisningen

och underlaget är

tillförlitliga och

räkenskaperna

rättvisande samt om

redovisningen och

ledningens förvaltning

följer tillämpliga

föreskrifter.

Revisorerna skall dock

inte utföra årlig

revision av den egna

myndigheten.

-----------------------------------------------------

Den administrativa praxis som tillämpas vid

regeringsarbetet är undantagen från revisorernas

granskning.

Riksdagen kan besluta om särskilda uppgifter för

revisorerna eller föreskriva att en viss verksamhet

skall vara undantagen från revisorernas granskning.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Revisorernas granskning skall främst ta sikte på

förhållanden med anknytning till statens budget men

får också avse en bedömning av de statliga

insatserna i allmänhet. Huvudintresset skall knytas

till de resultat i stort som har uppnåtts inom olika

verksamhetsområde

-----------------------------------------------------

I enlighet med första I enlighet med första

stycket skall revisorerna stycket skall revisorerna

framför allt beakta framför allt beakta

frågor som är av mera frågor som är av mera

väsentlig betydelse för väsentlig betydelse för

den statsfinansiella och den statsfinansiella och

förvaltningsekonomiska samhällsekonomiska

utvecklingen eller som utvecklingen eller som

berör grunderna för det berör grunderna för det

administrativa arbetets administrativa arbetets

organisation och organisation och

funktioner. funktioner.

-----------------------------------------------------

Revisorerna har rätt att uttala sig om behovet och

angelägenheten av olika statliga åtaganden.

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Revisorerna skall påtala Revisorerna skall påtala

förhållanden som de anser förhållanden som de anser

otillfredsställande samt otillfredsställande samt

verka för att en god verka för att en god

hushållning iakttas med hushållning iakttas med

statens medel och att statens medel och att

statens tillgångar statens tillgångar

utnyttjas efter utnyttjas efter

rationella grunder. De rationella grunder. De

skall därvid fästa skall därvid fästa

uppmärksamheten på uppmärksamheten på

möjligheter att öka möjligheter att öka

statens inkomster, att statens inkomster, att

spara på statens utgifter spara på statens utgifter

och att effektivera det och att effektivisera den

statliga statliga förvaltningen.

förvaltningsarbetet.

Syftet med granskningen

Syftet med granskningen skall vara att främja en

skall vara att främja en sådan utveckling att

sådan utveckling att staten med hänsyn till

staten av sina insatser allmänna

på skilda områden får det samhällsintressen får ett

utbyte som med hänsyn effektivt utbyte av sina

till både kostnader och insatser.

allmänna

samhällsintressen är

rimligt.

--------------------------------------------------

6 §

-----------------------------------------------------

Revisorerna kallas till

sammanträde av talmannen

så snart val av

revisorerna har

förrättats. Därefter

sammanträder de på tider

som de själva bestämmer.

--------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

Ärendena skall beredas på

tre avdelningar. Varje

avdelning består av fyra

revisorer och fyra

suppleanter.

Ordföranden och vice

ordförandena skall vara

ordförande på var sin

avdelning. Om

avdelningarnas

sammansättning i övrigt

beslutar revisorerna.

-----------------------------------------------------

---------------------------------------------------

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

--------------------------------------------------

10 §

-----------------------------------------------------

Till grund för arbetet Till grund för arbetet

hos revisorerna skall det hos revisorerna skall det

ligga en granskningsplan ligga en granskningsplan

över de ärenden som över de ärenden som

närmare skall undersökas. närmare skall undersökas.

Granskningsplanen Verksamhetsplanen och

fastställs årligen av granskningsplanen

revisorerna, som också fastställs årligen av

får besluta om granskning revisorerna, som också

av ärenden som inte är får besluta om granskning

upptagna på planen. av ärenden som inte är

upptagna på planen.

-----------------------------------------------------

När granskningsplanen upprättas och det i övrigt

finns skäl till det, skall revisorerna samråda med

riksdagens utskott om granskningsverksamheten.

-----------------------------------------------------

13 §

-----------------------------------------------------

Ordföranden och vice

ordförandena skall vara

ordförande på var sin

avdelning. Om

avdelningarnas

sammansättning i övrigt

beslutar revisorerna.

--------------------------------------------------

16 §

-----------------------------------------------------

Revisorerna skall senast Revisorerna skall senast

den 15 oktober varje år den 1 mars varje år lämna

lämna riksdagen en riksdagen en

berättelse över sin årsredovisning avseende

verksamhet. Berättelsen det gångna kalenderåret.

skall avse tiden den 1

juli-den 30 juni

.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

19 §

-----------------------------------------------------

Särskilda föreskrifter finns om arvoden till

revisorerna och suppleanterna.

Under de resor och förrättningar som revisorerna

och suppleanterna företar för sitt uppdrag skall de

ha ersättning enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter och

tillämpningsföreskrifterna till denna.

-----------------------------------------------------

När ersättningen skall När ersättningen skall

beräknas enligt 3 § beräknas enligt 5 kap. 3

nämnda lag skall § nämnda lag skall

riksdagens hus i riksdagens hus i

Stockholm anses som Stockholm anses som

arbetsställe. Under tid arbetsställe. Under tid

då traktamente inte utgår då traktamente inte utgår

till revisorn eller till revisorn eller

suppleanten enligt 4 kap. suppleanten enligt 4 kap.

1 § lagen (1994:1065) om 1 § lagen (1994:

ekonomiska villkor för 1065) om ekonomiska

riksdagens ledamöter villkor för riksdagens

skall dock bostaden i ledamöter skall dock

hemorten anses som bostaden i hemorten anses

arbetsställe. som arbetsställe.

-----------------------------------------------------

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Finansutskottets yttrande

1998/99:FiU2y

Vissa revisionsfrågor

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har genom beslut den 10

december 1998 berett finansutskottet tillfälle

att yttra sig över en promemoria av den 8

december 1998 benämnd Vissa revisionsfrågor.

I promemorian behandlas tre frågor som

aktualiserades av Riksdagens revisionsutredning

och som för närvarande bereds inom

konstitutionsutskottet. Det gäller frågorna om

internrevision av riksdagen och dess

myndigheter, externrevision av Riksdagens

revisorer samt vissa ändringar i lagen

(1987:518) med instruktion för Riksdagens

revisorer. De föreslagna förändringarna

förutsätts träda i kraft den 1 januari år 2000.

Internrevision av riksdagen och dess

myndigheter

Enligt finansutskottets uppfattning är det

viktigt att internrevisionen för riksdagen och

dess organ bedrivs med en hög ambitionsnivå och

att en självständig granskning kommer till

stånd. Enligt utskottet talar vidare mycket för

att, som också framhålls i promemorian,

motsvarande regler om internrevision som för

närvarande finns i instruktionen för Riksdagens

förvaltningskontor även införs i instruktionerna

för Riksdagens ombudsmän och för Riksdagens

revisorer. Därigenom klargörs att det är

respektive myndighet som själv svarar för den

egna internrevisionen. Utskottet delar också den

uppfattning som framförs i promemorian om att de

närmare formerna för internrevisionens

bedrivande ej bör lagregleras. Utskottet

konstaterar att kostnaderna för

internrevisionen genom de föreslagna

förändringarna fortsättningsvis skall bäras av

respektive myndighet.

Externrevision av Riksdagens revisorer

Det är enligt finansutskottet betydelsefullt att

riksdagen försäkrar sig om en oberoende och

högkvalitativ extern revision av riksdagens eget

revisionsorgan. Mot denna bakgrund är det, som

också Riksdagens revisionsutredning

understrukit, lämpligt att något annat organ än

Riksdagens revisorer själva upphandlar denna

revision. Den nuvarande ordningen bör därför

inte behållas.

När det gäller frågan var ansvaret skall ligga

för att den aktuella externa revisionen kommer

till utförande har olika alternativ övervägts.

Enligt promemorian är den mest lämpliga

lösningen att finansutskottet ansvarar för

upphandlingen av externrevisionen för Riksdagens

revisorer. Revisionsutredningen ansåg å sin sida

att talmanskonferensen var det mest lämpliga

alternativet. Som skäl till detta angavs att

talmanskonferensen är ett för riksdagen

övergripande organ. En annan möjlig lösning var

enligt utredningen riksdagens

förvaltningsstyrelse. Mot denna lösning talade

emellertid, ansåg utredningen, att Riksdagens

revisorer är externrevisor för

riksdagsförvaltningen. Utredningen angav även

finansutskottet (eller konstitutionsutskottet)

som ett möjligt alternativ men ansåg samtidigt

att utskottens roll som beredande organ för

kammarens beslut talade mot en sådan lösning.

Enligt finansutskottets mening har samtliga

diskuterade alternativ såväl fördelar som

nackdelar. Utskottet kan ställa sig bakom det

som sägs i promemorian om att finansutskottet

bör ta ansvaret för att den aktuella

upphandlingen kommer till stånd, bl.a. mot

bakgrund av att utskottet bereder ärenden om

Riksdagens revisorer och i detta sammanhang kan

ta upp eventuella anmärkningar från den externa

revisionen. Utskottet vill samtidigt peka på att

frågan om den framtida parlamentariska

ledningsorganisationen i riksdagen för

närvarande utreds av den nyligen tillsatta

Riksdagskommittén. Det kan enligt utskottet mot

denna bakgrund inte uteslutas att frågan om

ansvaret för den externa revisionen av

Riksdagens revisorer ånyo kan behöva prövas.

Utskottet tillstyrker med det anförda förslaget

i promemorian och att ändringar som en följd

därav görs i lagen (1988:46) om revision av

riksdagsförvaltningen m.m. Utskottet delar också

uppfattningen att kostnaderna för

externrevisionen av Riksdagens revisorer

fortsättningsvis bör täckas av anslaget för

riksdagens förvaltningskostnader och inte som

för närvarande av anslaget till Riksdagens

revisorer.

Instruktionen för Riksdagens revisorer

I promemorian föreslås ändringar i lagen

(1987:518) med instruktion för Riksdagens

revisorer med syfte att tydliggöra revisorernas

ansvarsområde. Därutöver förordas bl.a. en

förenklad reglering i lagen av revisorernas

arbetsformer samt vissa språkliga justeringar.

Förslagen bygger i allt väsentligt på

Revisionsutredningens arbete. Finansutskottet

tillstyrker förslagen. Utskottet vill i

sammanhanget understryka att arbetet inom

Riksdagskommittén även kan komma att omfatta

ändringar i instruktionen för revisorerna. Lagen

faller inom finansutskottets beredningsområde.

Av samordningsskäl bör det ankomma på

konstitutionsutskottet att för kammaren

framlägga de nu aktuella förslagen till

lagändringar.

Stockholm den 2 februari 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats

Odell (kd), Lars Tobisson (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan

Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia

Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Sven-Erik

Österberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd),

Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström (mp), Karin

Pilsäter (fp), Kjell Nordström (s) och Rolf

Kenneryd (c).