Bet. 1998/99:KU19

Konstitutionsutskottets betänkande

1998/99:KU19

Vissa frågor som rör val till Europaparlamentet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1998/99

KU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 1998/99:46 Vissa frågor som rör val till

Europaparlamentet. Utskottet tillstyrker

propositionen.

Utskottet tar i betänkandet initiativ till

ytterligare en ändring i vallagen vilken innebär att

vid valet till Europaparlamentet skall vallokalerna

vara öppna till klockan 21.00.

Propositionen

1998/99:46 vari yrkas att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i vallagen

(1997:157).

Lagförslaget är intaget som bilaga 1.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Ärendet och dess beredning

Sverige har sedan den 1 juni 1997 en ny gemensam

vallag (1997:157) för val till riksdagen, val till

landstings- och kommunfullmäktige samt val till

Europaparlamentet. Den nya vallagen ersatte bl.a.

lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet som

endast gällde för 1995 års val. Liksom i 1995 års

lag har, enligt regeringen, i vallagen beaktats de

detaljerade och bindande EG-rättsliga bestämmelser

som finns om val av företrädare i Europaparlamentet.

Dessa är enligt regeringen främst en av rådet

beslutad akt om allmänna och direkta val till

Europaparlamentet. Vidare finns bestämmelser i

rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om

fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt

och valbarhet vid val till Europaparlamentet för

unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där

de inte är medborgare.

Den 8 juli 1998 överlämnade Europeiska kommissionen

en formell underrättelse till Sverige enligt artikel

169 i Fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen (EG-fördraget). Kommissionen anförde i

denna att vallagen inte fullt ut genomför direktiven

från december 1993.

Gällande ordning

Enligt artikel 8b.2 i EG-fördraget skall varje

unionsmedborgare som är bosatt i en medlemsstat där

han inte är medborgare ha rösträtt och vara valbar

vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där

han är bosatt, på samma villkor som medborgare i den

staten. I samma artikel föreskrivs att rådet före

den 31 december 1993 skall utfärda närmare

bestämmelser. Sådana bestämmelser finns intagna i

direktivet från 1993. Utgångspunkten är att en

unionsmedborgare skall kunna välja att delta i val

till Europaparlamentet antingen i den stat där han

är medborgare (hemstaten) eller i den stat där han

bor (bosättningsstaten). Detta gäller såväl rätten

att rösta som rätten att ställa upp som kandidat i

valet. Direktivets föreskrifter syftar bl.a. till

att säkerställa att ingen röstar mer än en gång i

samma val och att ingen kandiderar i mer än en

medlemsstat.

Enligt 5 kap. 16 § första stycket vallagen måste en

unionsmedborgare som inte samtidigt är svensk

medborgare och som önskar kandidera vid svenska val

till Europaparlamentet lämna en försäkran till den

centrala valmyndigheten. Försäkran skall bl.a.

innehålla en uppgift om att vederbörande inte

kandiderar vid val till Europaparlamentet i någon

annan stat. I paragrafens andra stycke anges att det

tillsammans med försäkran skall ges in ett intyg av

behörig myndighet i hemstaten med vissa relevanta

uppgifter.

Enligt 7 kap. 3 § vallagen skall röstlängderna för

val till Europaparlamentet innehålla uppgifter om

bl.a. unionsmedborgare som fyller 18 år senast på

valdagen, som är folkbokförda i landet och som

senast 30 dagar före valdagen, enligt 7 kap. 5 §,

skriftligen hos skattemyndigheten anmält sin önskan

att tas upp i röstlängd. Den som gör en sådan

anmälan skall enligt 5 § andra stycket i en

skriftlig försäkran lämna vissa för hans eller

hennes rätt att rösta relevanta uppgifter. I tredje

stycket föreskrivs att det skall fattas beslut i

anledning av anmälan. Detta sker genom att röstlängd

upprättas. Underrättelse om ett sådant beslut skall

sändas till valmyndigheten i den stat där den som

avses med beslutet är medborgare.

Regeringens förslag

Kommissionen har riktat kritik mot att vallagen

saknar en bestämmelse om att hemstaten skall förses

med information om någon av dess medborgare

kandiderar i Sverige vid val till Europaparlamentet.

Bosättningsstaten skall enligt direktivet informera

hemstaten om någon av hemstatens medborgare

kandiderar i bosättningsstaten vid val till

Europaparlamentet. Informationen syftar till att

förhindra att en unionsmedborgare kandiderar både i

hemstaten och i bosättningsstaten. Kommissionen har

anfört att vallagens brist i detta hänseende innebär

att andra medlemsstater i praktiken inte kan

förhindra dubbla kandidaturer eftersom de inte

kommer att få någon information när någon av deras

medborgare kandiderar i Sverige.

För att förhindra att unionsmedborgare kandiderar

vid val till Europaparlamentet både i Sverige och i

hemstaten bör en underrättelseskyldighet införas,

liknande den som redan finns beträffande beslut om

att ta upp en unionsmedborgare i röstlängd. Det

ankommer enligt regeringen på den centrala

valmyndigheten att ansvara för att denna

underrättelseskyldighet fullgörs.

Kommissionen har i den formella underrättelsen

vidare anfört att Sverige genom att föreskriva att

unionsmedborgare senast 30 dagar före varje val

måste anmäla sin önskan att tas upp i röstlängden

brutit mot artikel 9.4 i direktivet. Enligt artikeln

skall väljaren stå kvar i röstlängden på samma

villkor som statens egna medborgare tills han eller

hon stryks från den på egen begäran eller därför att

villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda.

Kommissionen har anfört att vallagen strider mot

direktivet eftersom en svensk medborgare med

automatik står kvar i röstlängden, medan en

unionsmedborgare vid varje nytt val till

Europaparlamentet måste ansöka om att tas upp i

röstlängd trots att vederbörande har registrerat sig

vid tidigare val och fortsatt att vara bosatt i

Sverige.

För att vallagen skall stämma överens med artikel

9.4 i direktivet bör, enligt regeringen, 7 kap. 3

och 5 §§ vallagen ändras. Den föreslagna ändringen

innebär att en unionsmedborgare som efter anmälan

tagits upp i röstlängd för val till

Europaparlamentet med automatik tas upp i en

röstlängd vid kommande val om inte unionsmedborgaren

själv meddelar att han eller hon vill strykas från

den, inte längre är folkbokförd här i landet eller

redan har röstat i ett annat medlemsland.

Nästa val till Europaparlamentet äger rum den 13

juni 1999. Det är därför enligt regeringen av stor

vikt att lagändringarna träder i kraft så snart som

möjligt, lämpligen den 1 april 1999. Det är vidare

enligt regeringen angeläget att unionsmedborgare som

vid 1995 års val till Europaparlamentet fanns

upptagna i röstlängd inte på nytt behöver anmäla sin

önskan om att tas upp i röstlängd. Den nya lydelsen

av 7 kap. 3 och 5 §§ bör därför vid 1999 års val

tillämpas också på unionsmedborgare som vid 1995 års

val till Europaparlamentet fanns upptagna i

röstlängd.

Utskottets bedömning

Genom regeringens förslag kommer den svenska

regleringen av val till Europaparlamentet att

bringas i överensstämmelse med rådets direktiv

93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av

närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid

val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som

är bosatta i en medlemsstat där de inte är

medborgare. Utskottet tillstyrker förslaget i

propositionen.

Vallokalernas öppethållande i

Europaparlamentsvalet (initiativ av

utskottet)

Bakgrund

Vallagen (1997:157) trädde i kraft den 1 juni 1997

då vallagen (1972:620) och lagen (1995:374) om val

till Europaparlamentet upphörde att gälla.

Enligt 10 kap. 1 § vallagen skall en vallokal

hållas öppen för röstning mellan klockan 8.00 och

20.00. Om väljarna i distriktet ändå får

tillräckligt bra möjligheter att rösta, får den

centrala valmyndigheten bestämma att vallokalen i

ett visst valdistrikt skall vara öppen för röstning

under kortare tid.

Enligt artikel 9.1 akten om allmänna direkta val av

företrädare i församlingen utfärdad i Bryssel den 20

september 1976 (den s.k. valrättsakten) skall val

till församlingen hållas den dag som varje

medlemsstat fastställer; denna dag skall för

samtliga medlemsstater infalla under samma period,

som skall börja en torsdag morgon och sluta närmast

följande söndag.

Enligt artikel 9.2 får rösträkningen inte börja

förrän valet har avslutats i den medlemsstat vars

väljare skall rösta sist inom den period som anges i

punkt 1.

Enligt uppgift från Italiens ambassad i Stockholm

kommer de röstande i Italien i valet till

Europaparlamentet ha möjlighet att rösta fram till

klockan 22.00 söndag kväll.

Utskottets bedömning

Rösträkningen vid valet till Europaparlamentet får

inte börja förrän valet har avslutats i den

medlemsstat vars väljare skall rösta sist. Detta

medför att i Sverige kan rösträkningen påbörjas

först klockan 22.00 på valdagen. Det är därför

möjligt att utsträcka tiden för vallokalernas

öppethållande utan att framräkningen av ett

preliminärt valresultat försenas. Det låga

valdeltagandet vid föregående val till

Europaparlamentet talar enligt utskottet för att

varje möjlighet att underlätta deltagandet i dessa

val bör tillvaratas. Utskottet föreslår därför att

röstning i vallokal bör tillåtas fram till kl.

21.00.

Enligt vad utskottet inhämtat från den

centrala valmyndigheten, Riksskatteverket,

skulle detta inte medföra några praktiska

problem. 10 kap. 1 § vallagen (1997:157)

bör ändras så att vid val till

Europaparlamentet skall vallokal hållas

öppen för röstning mellan klockan 8.00 och

21.00.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande information om medborgare i

annat EU-land som kandiderar i EU-valet i

Sverige, m.m.

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget

till lag om ändring i vallagen (1997:157),

2. beträffande vallokalernas öppethållande

vid val till Europaparlamentet

att riksdagen antar det av utskottet i bilaga 2 framlagda

förslaget till lag om ändring i vallagen (1997:157).

Stockholm den 16 februari 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m),

Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s),

Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd),

Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s),

Inger René (m), Kerstin Kristiansson (s),

Tommy Waidelich (s), Mats Einarsson (v),

Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik

Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa

Torstensson (c) och Helena Bargholtz (fp).

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i vallagen

(1997:157)

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till lag om ändring i vallagen

(1997:157)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 1 § vallagen

(1997:157) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

10 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

En vallokal skall hållas En vallokal skall vid

öppen för röstning mellan val till riksdagen och

klockan 8.00 och 20.00. vid val till landstings-

Om väljarna i distriktet och kommunfullmäktige

ändå får tillräckligt bra hållas öppen för röstning

möjligheter att rösta, mellan klockan 8.00 och

får den centrala 20.00 samt vid val till

valmyndigheten bestämma Europaparlamentet mellan

att vallokalen i ett klockan 8.00 och 21.00.

visst valdistrikt skall Om väljarna i distriktet

vara öppen för röstning ändå får tillräckligt bra

under kortare tid. möjligheter att rösta,

får den centrala

valmyndigheten bestämma

att vallokalen i ett

visst valdistrikt skall

vara öppen för röstning

under kortare tid.

-----------------------------------------------------

---------------

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.