Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Ändring i sekretesslagen med anledning av regeringens uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik, m.m.

1999-04-27 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1998/99:KU29, Ändring i sekretesslagen med anledning av regeringens uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik, m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande

1998/99:KU29

Ändring i sekretesslagen med anledning av

regeringens uppföljning av myndigheters

arbetsgivarpolitik, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1998/99

KU29

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition

1998/99:54 Ändring i sekretesslagen med anledning av

regeringens uppföljning av myndigheters

arbetsgivarpolitik. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag. Samtidigt lägger utskottet på

eget initiativ fram ett förslag till ändring i 7

kap. 15 § sekretesslagen.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1998/99:54 att

riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslaget är intaget i bilaga.

Utskottet

Propositionen

Bakgrund

De statliga myndigheterna har en mycket långtgående

frihet att själva besluta och agera i

arbetsgivarpolitiska frågor, vilket har sin bakgrund

i den omfattande delegering som skett från

regeringen till myndigheterna de senaste 15 åren.

Denna ordning förutsätter att det decentraliserade

ansvaret fullt ut tas på den nivå det delegerats

till. För att fortlöpande kunna försäkra sig om att

så sker, och för att kunna följa det samlade

utfallet av myndigheternas arbetsgivarpolitik, har

regeringen beslutat om en årligen återkommande

uppföljning av de statliga myndigheternas

arbetsgivarpolitik. De redovisningskrav som

regeringen har riktat till myndigheterna fokuserar

på de fyra områden som i ett övergripande perspektiv

har särskild strategisk betydelse för

kompetensförsörjningen, nämligen åldersstruktur,

könsfördelning, personalrörlighet samt lönenivåer

och löneutveckling. De uppgifter som därigenom

inhämtas ligger till grund för Regeringskansliets

löpande uppföljning av de enskilda myndigheterna och

för regeringens övergripande bedömningar vad gäller

utvecklingen av den statliga arbetsgivarpolitiken.

Uppföljningen går till så att Arbetsgivarverket

inhämtar statistik på bl.a. löner hos myndigheterna

under regeringen inför och vid

avtalsförhandlingarna. För att skydda dessa

uppgifter från allmän insyn, vilket kan vara till

skada för staten som arbetsgivare vid

löneförhandlingar, ges i 6 kap. 5 § sekretesslagen

en möjlighet att sekretessbelägga uppgifterna. Av 13

kap. 5 § sekretesslagen framgår att samma sekretess

gäller för uppgift som överförs från en myndighet

till en annan i verksamhet som rör fackliga

förhandlingar. Vid ungefär samma tidpunkt som

uppgifterna inhämtas överförs de till regeringen.

Syftet är att göra uppföljningar av myndigheternas

arbetsgivarpolitik, där framför allt lönestatistiken

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

ingår som en viktig del. Syftet med 6 kap. 5 §

sekretesslagen är emellertid att tillförsäkra det

allmänna en likvärdig förhandlingsposition inför och

vid fackliga förhandlingar. Frågan är således enligt

regeringen hur man på bästa sätt kan överföra

sekretessen till att även gälla hos regeringen när

denna erhåller uppgifter i sin uppföljande

verksamhet.

Gällande reglering

Bestämmelsen i 6 kap. 5 § första stycket

sekretesslagen är oförändrad sedan lagens tillkomst.

Av paragrafen framgår att det krävs att uppgiften

tillkommit eller inhämtats till myndigheten för

facklig förhandling eller förberedelse för sådan

förhandling för att lagrummet skall vara

tillämpligt. I enlighet med den i sekretesslagen

allmänt gällande principen att sekretess inte föjer

med när en uppgift överförs från en myndighet till

en annan såvida det inte är särskilt föreskrivet,

har en paragraf, 13 kap. 5 §, införts för att

sekretessen skall ha en vidare räckvidd än det s.k.

primära sekretessområdet. I specialmotiveringen till

sistnämnda paragraf anförs att t.ex. Statens

Arbetsgivarverk, nuvarande Arbetsgivarverket, kan få

del av sekretessbelagda uppgifter från en annan

myndighet vid förhandlingarna med en

arbetstagarorganisation. I ett sådant fall bör

sekretessen överföras till Arbetsgivarverket.

Regeringens förslag

Generellt eftersträvar regeringen största möjliga

öppenhet för att möjliggöra jämförelser och

uppföljningar av lönestatistik och andra uppgifter

från arbetsgivaren. Det är inte minst viktigt i den

aktuella diskussionen om könsdiskriminerande löner.

Det kan dock finnas vissa uppgifter som är belagda

med sekretess hos berörda myndigheter, bl.a. hos

Arbetsgivarverket. Det måste anses som rimligt att

regeringen skall ha möjlighet att få tillgång till

även sådana uppgifter, för att fullfölja sin

uppföljningsverksamhet, utan att uppgifterna för den

skull måste bli offentliga. Det framstår enligt

regeringen som klart att nuvarande bestämmelser inte

ger någon möjlighet att hos regeringen

sekretessbelägga uppgifter som inhämtas dit i syfte

att göra en uppföljning av myndigheternas

arbetsgivarpolitik.

En ändring är enligt regeringen påkallad. Ändringen

bör utformas som ett tillägg i 13 kap. 5 §

sekretesslagen med det innehållet att sekretess

skall gälla även hos regeringen för sådan uppgift

som regeringen erhåller från en annan myndighet i

samband med uppföjning av myndigheters

arbetsgivarpolitik, under förutsättning att

uppgiften är sekretessbelagd där enligt första

stycket i denna paragraf eller enligt 6 kap. 5 §.

Ändring av 7 kap. 15 § sekretesslagen

Riksdagen antog den 21 april 1999 (bet. KU18, rskr.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

1998/99:176) regeringens förslag till ändring i 7

kap. 15 § sekretesslagen (1980:100). Som gällande

lydelse av andra och tredje styckena var återgivet

en lydelse som inte längre gällde, och tillhörande

not var missvisande. För att paragrafen skall ha den

avsedda lydelsen bör paragrafen nu rättas.

Utskottets bedömning

Enligt regeringen måste det anses rimligt att den, i

sin verksamhet som avser uppföljning av myndigheters

arbetsgivarpolitik, skall ha möjlighet att få

tillgång även till sådana uppgifter som hos

myndigheterna är sekretessbelagda, enligt 6 kap. 5 §

eller 13 kap. 5 § sekretesslagen, utan att

uppgifterna för den skull måste bli offentliga.

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker därför förslaget till ändring i

sekretesslagen.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar

utskottets förslag till ändring i 7 kap. 15 §

sekretesslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar

dels regeringens i bilaga 1 intagna förslag till

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels utskottets i bilaga 2 intagna förslag till lag

om ändring i lagen (1999:000) om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Stockholm den 29 april 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Barbro

Hietala Nordlund (s), Pär-Axel Sahlberg (s), Kenneth

Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s),

Kerstin Kristiansson (s), Tommy Waidelich (s), Nils

Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa

Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie

Lindkvist (s), Inger Strömbom (kd) och Carl-Erik

Skårman (m).

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen

(1999:000) om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § sekretesslagen

(1980:100)[1]1 i stället för dess lydelse enligt

lagen (1999:000) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt riksdagens Föreslagen lydelse

beslut (rskr.

1998/99:176)

------------------------------------------------------

7 kap.

15 §[2]2

Sekretess gäller

1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller

annan liknande registrering av befolkningen och, i

den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan

verksamhet som avser registrering av betydande del av

befolkningen,

2. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur

sjömansregistret,

för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om

det av särskild anledning kan antas att den enskilde

eller någon honom närstående lider men om uppgiften

röjs.

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------

Har en uppgift, för

vilken sekretess gäller

enligt första stycket 1,

lämnats till en kommunal

myndighet enligt särskild

uppgiftsskyldighet om

skolpliktiga barn, gäller

sekretessen också hos

myndigheten. Sekretess

gäller dock inte om

uppgiften tas upp i

beslut hos myndigheten.

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller i ärende Sekretess gäller i

om fingerade ärende om fingerade

personuppgifter för personuppgifter för

uppgift om enskilds uppgift om enskilds

personliga förhållanden, personliga förhållanden,

om det inte står klart om det inte står klart

att uppgiften kan röjas att uppgiften kan röjas

utan att den enskilde utan att den enskilde

eller någon honom eller någon honom

närstående lider men. närstående lider men. Om

en uppgift för vilken

sådan sekretess gäller

har lämnats till en annan

myndighet, gäller

sekretessen också där.

------------------------------------------------------

I fråga om uppgift i allmän handling gäller

sekretessen i högst sjuttio år.

------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.

[2]:2 Lydelse enligt bet 1998/99. KU18, rskr.

176.