Bet. 1998/99:KU30

Konstitutionsutskottets betänkande

1998/99:KU30

En stärkt kommunal revision

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

KU30

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

1998/99:66 En stärkt kommunal revision samt de

motioner som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och

avstyrker samtliga motioner. Reservationer i fråga

om motionerna har avgivits av företrädarna för

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

Mp-representanten har också avgivit ett särskilt

yttrande.

Propositionen

1998/99:66 vari yrkas att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),

2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

3. lag om ändring i lagen (1980:1103) om

årsredovisning m.m. i vissa företag,

4. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar,

5. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

6. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala

indelningsdelegerade,

7. lag om upphävande av lagen (1996:945) om

sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting,

8. lag om ändring i lagen (1996:1415) om

försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och

Skåne län,

9. lag om upphävande av lagen (1997:222) om

sammanläggningsdelegerade för Västra Götalands läns

landsting.

Lagförslagen är fogade till betänkandet som bilaga

1.

Motionerna

1998/99:K20 av Lennart Hedquist och Ola Rask (m, s)

vari yrkas att riksdagen beslutar att benämningen

"lekmannarevisor" i aktiebolagslagen och

kommunallagen skall utbytas mot benämningen

"förtroendevald revisor" i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:K21 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en försöksverksamhet med oberoende kommunal revision

i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ordförande i

revisionen bör hämtas från minoriteten,

3. att riksdagen beslutar att benämningen på de

förtroendevalda som väljs att utföra en allmän

granskning enligt aktiebolagslagen skall vara

förtroendevald revisor och inte lekmannarevisor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

särskild lag om kommunala företag.

1998/99:K22 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en oberoende

revision i kommunerna,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag på

lagfäst särskild budgetberedning i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ordföranden i

revisionen bör utses av oppositionen.

1998/99:K23 av Rune Berglund (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen

anförts om ändring av 5 kap. 20 a §.

1998/99:K24 av Leif Jakobsson och Marie Granlund (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

jävssituationer för förtroendevalda revisorer i

kommunal verksamhet.

1998/99:K25 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i

kommunallagen att samtliga partier i fullmäktige ges

möjlighet att bli representerade i revisionen,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos

regeringen begär förslag till sådan ändring i

kommunallagen att samtliga partier i fullmäktige ges

möjlighet att bli representerade i revisionen,

3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i

kommunallagen att krav på certifiering införs,

4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 3, hos

regeringen begär förslag till sådan ändring i

kommunallagen att krav på certifiering införs,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skyldighet att

anmäla misstanke om brott till åklagare.

1998/99:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av

kommunallagen att valbarheten som revisor eller

revisorsersättare inskränks så att

fullmäktigeledamöter och ersättare för dessa ej är

valbara,

2. att riksdagen beslutar att den kommunala

revisionen normalt skall ledas av oppositionen.

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet och lagutskottet har avgivit

yttranden i ärendet. Yttrandena - 1998/99:FiU4y

respektive 1998/99:LU3y - är fogade till betänkandet

som bilagorna 2 och 3.

Utskottet

Den kommunala revisionen

Kommunallagens bestämmelser om revision gäller både

för kommuner och landsting. Bestämmelserna finns

huvudsakligen i 9 kap. kommunallagen. De

förtroendevalda revisorerna väljs av fullmäktige och

är fullmäktiges instrument för granskning av den

kommunala verksamhet som bedrivs i nämnderna och i

eventuella fullmäktigeberedningar.

Revisorerna skall granska all kommunal verksamhet

som bedrivs i nämnder och fullmäktigeberedningar i

den omfattning som följer av god revisionssed.

Den kommunala revisionen består av redovisnings-

och förvaltningsrevision. Redovisningsrevisionen

syftar i huvudsak till att bedöma om god

redovisningssed tillämpas, om räkenskaperna är

rättvisande och kontrollen av förmögenhetsskyddet är

tillräcklig. Förvaltningsrevisionen syftar till att

bedöma om fullmäktiges beslut efterlevs och om

verksamheten, inom budgetramarna och med avsedd

kvalitet, uppnår de politiska målen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lägger fram förslag till ändringar i

främst kommunallagen (1991:900). Därutöver föreslås

vissa ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385),

lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa

företag, lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

stiftelselagen (1994:1220), lagen (1979:412) om

kommunala indelningsdelegerade och lagen (1996:1415)

om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län

och Skåne län. Lagarna om sammanläggningsdelegerade

för Skåne läns landsting respektive för Västra

Götalands läns landsting föreslås upphöra.

Förslagen innehåller bl.a. följande.

1 Skärpta regler om jäv i kommunal

revision.

2

3 Krav på att de förtroendevalda

revisorerna skall biträdas av sakkunnigt biträde.

4

5 De förtroendevalda revisorerna ges rätt

att i fullmäktige, nämnder och

fullmäktigeberedningar löpande under året väcka

ärenden som rör granskningen.

6

7 Nämndernas ansvar för den interna

kontrollen i nämnderna lagfästs.

8

9 Överlämnande av årsredovisningarna till

fullmäktige och revisorerna samt beslut i fråga om

ansvarsfrihet tidigareläggs.

10

11 Revisionsuppgiften preciseras i syfte att

tydliggöra att den kommunala verksamheten skall

revideras årligen.

12

13 Ökade möjligheter till informationsutbyte

mellan revisorer och lekmannarevisorer i kommunala

företag och förtroendevalda revisorer i kommuner och

landsting i syfte att möjliggöra en samordnad

kommunal revision i en kommun eller i ett landsting.

14

15 De förtroendevalda revisorerna åläggs

skyldighet att anmäla misstanke om brott till den

nämnd som berörs. Om nämnden inte anmäler ett

misstänkt brott till åklagare skall revisorerna

anmäla underlåtenheten till fullmäktige.

16

De skärpta jävsreglerna innebär att kommunallagens

regler för förtroendevalda och anställda i nämnder

om s.k. sakägarjäv, intressejäv, ställföreträdarjäv,

ombudsjäv och delikatessjäv skall omfatta även de

förtroendevalda revisorerna. Revisorerna skall

samfällt besluta i jävsfrågor. Besluten skall få

överklagas i samband med att det beslut varigenom

fullmäktige eller revisorerna avgör ärendet

överklagas.

De förtroendevalda revisorerna skall i sin

granskning själva välja de sakkunniga biträdena och

anlita dem i den omfattning som de själva bestämmer.

De sakkunniga skall ha den insikt och erfarenhet av

kommunal verksamhet och kommunal revision som

fordras för att kunna fullgöra uppdraget. Deras

rapporter skall bifogas de förtroendevalda

revisorernas revisionsberättelse.

Tidigareläggningen av revisionsbehandlingen innebär

att årsredovisningen skall lämnas över till

fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och

senast den 15 april året efter det år som

redovisningen avser och att fullmäktige före

utgången av juni månad året efter det år som

revisionen avser skall besluta om ansvarsfrihet

beviljas eller vägras.

Regeringen föreslår att den rätt som revisorerna

har till upplysningar av styrelsen, övriga nämnder

och fullmäktigeberedningar skall omfatta även de

enskilda förtroendevalda i dessa organ.

Förslaget om samordning av revisionen hos kommunen

eller landstinget och kommunala företag innebär att

till lekmannarevisor i ett aktiebolag där kommunen

eller landstinget direkt eller indirekt innehar

samtliga aktier eller till revisor i en stiftelse

som kommunen eller landstinget bildar ensam alltid

skall utses någon av de revisorer eller revisorsers-

ättare som valts för granskning av nämndernas

verksamhet.

Regeringen föreslår slutligen att vissa

bestämmelser i 9 kap. kommunallagen skall flyttas

för att tydliggöra deras samband med bestämmelser i

andra kapitel.

Lagändringarna föreslås träda i kraft i huvudsak den

1 januari 2000.

Propositionen bygger huvudsakligen på förslag i

Kommunrevisionsutredningens betänkande (SOU 1998:71)

Den Kommunala Revisionen.

Förtroendevalda revisorer

Valbarhet

Gällande ordning

Fullmäktige skall inför varje mandatperiod välja

minst tre revisorer och lika många revisorsersättare

för granskning av verksamheten.

För valbarhet gäller samma regler som för andra

förtroendeuppdrag i en kommun eller i ett landsting.

För att vara valbar skall en person ha fyllt 18 år

och ha rösträtt i de kommunala valen.

Den som är redovisningsskyldig till kommunen

respektive landstinget får inte vara revisor.

Begreppet redovisningsskyldig omfattar både

förtroendevalda och kommunalt anställda som i sin

befattning är redovisningsskyldiga. Make, sambo,

föräldrar, barn eller syskon eller andra närstående

till den redovisningsskyldige ingår också i kretsen

vid bedömningen av om obehörighet föreligger. Som

redovisningsskyldiga räknas enligt rättspraxis också

styrelseledamöter i kommunala företag. Utanför

obehörighetsregeln faller däremot ledamöterna i

fullmäktige.

Den som är redovisningsskyldig får inte heller

delta i val av revisor eller i handläggningen av

ärendet om ansvarsfrihet för verksamheten.

Regeln som utesluter redovisningsskyldiga från

revisorsuppdrag finns för närvarande intagen som en

jävsregel i 9 kap. kommunallagen.

Några regler med krav på att de förtroendevalda

revisorerna skall besitta viss formell kompetens

finns inte.

Propositionen

Regeringen föreslår att regeln om jäv för revisorer

vid redovisningsskyldighet i stället skall tas in

som en valbarhetsregel i 4 kap. kommunallagen.

Regeringen bedömer inte att det finns tillräckligt

starka skäl att i lag begränsa fullmäktiges

möjligheter att välja t.ex. en ledamot i fullmäktige

till revisor eller revisorsersättare.

Skälen till regeringens bedömning

Regeringen framhåller att en viktig del i

revisionsuppgiften är förvaltningsrevisionen, dvs.

granskningen av om verksamheten är ändamålsenlig och

bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt.

Att bedöma om en nämnd har levt upp till

fullmäktiges formella beslut och politiska

intentioner kan inte alltid mätas med fasta mått.

Det kräver politisk erfarenhet och kännedom om

kommunal verksamhet.

Även den redovisningsrevisionella uppgiften ställer

enligt regeringen krav på politisk kompetens,

eftersom de övergripande målen i kommuner och

landsting inte enbart uttrycks i ekonomiska termer

utan också i termer av volymer, kvalitet och

effekter.

Regeringen anser (prop. s. 33) att det finns såväl

fördelar som nackdelar med att kunna rekrytera

revisorerna bland fullmäktiges ledamöter. Till

fördelarna hör att fullmäktiges ledamöter har

förutsättningar att vara väl insatta i de

frågeställningar som revisorerna har att bedöma. De

har erfarenheter som är värdefulla när det gäller

att identifiera olika kommunrevisionella problem.

Att de är väl förankrade i kommunal verksamhet är en

fördel i revisionens främjande och stödjande

verksamhet. Till nackdelarna hör bl.a. risken för

bindningar till respektive fullmäktigegrupp eller

fullmäktiges arbete i övrigt.

En inskränkning av valbarheten när det gäller

ledamöter i fullmäktige skulle, framhåller

regeringen, generellt sett reducera antalet möjliga

kandidater med kommunal förankring och erfarenhet.

Detta skulle i många mindre kommuner kunna ge upphov

till praktiska problem att rekrytera revisorer. I

vart fall skulle en önskvärd omsättning bland

revisorerna kunna försvåras. Det är enligt

regeringens mening ingen önskvärd utveckling i en

situation där en förstärkning av de förtroendevalda

revisorernas ställning och kompetens är angelägen.

Vid en samlad bedömning finner regeringen att det

inte finns tillräckligt starka skäl för att införa

en reglering i kommunallagen som utesluter

rekrytering av ledamöter i fullmäktige till uppdrag

som revisor. Det får enligt regeringen även

fortsättningsvis ankomma på fullmäktige att

självständigt bedöma vilka kandidater som har sådan

erfarenhet och integritet att revisorsuppdragets

krav på opartiskhet kan förenas med vederbörandes

uppdrag i fullmäktige.

Motion

I motion 1998/99:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

yrkande 1 begärs att riksdagen beslutar att

valbarheten som revisor eller revisorsersättare

genom ändring i kommunallagen inskränks så att

fullmäktigeledamöter och ersättare för dessa inte är

valbara.

Utskottets bedömning

I propositionen framhålls att det krävs politisk

erfarenhet och kännedom om kommunal verksamhet för

att bedöma om en nämnd har levt upp till

fullmäktiges formella beslut och politiska

intentioner. De övergripande målen i kommuner och

landsting kan inte enbart uttryckas i ekonomiska

termer utan också i termer av volymer, kvalitet och

effekter.

Som regeringen anför finns det både fördelar och

nackdelar med att kunna rekrytera revisorerna bland

fullmäktiges ledamöter. En inskränkning av

valbarheten på det sätt som begärs i motionen skulle

generellt sett reducera antalet möjliga kandidater

med kommunal förankring och erfarenhet, och det

skulle i många mindre kommuner kunna ge upphov till

praktiska problem att rekrytera revisorer.

Liksom regeringen finner utskottet vid en samlad

bedömning att det inte finns tillräckligt starka

skäl för att införa regler i kommunallagen som

utesluter att ledamöter i fullmäktige rekryteras

till revisorsuppdrag. Det bör i stället även

fortsättningsvis ankomma på fullmäktige att

självständigt bedöma vilka kandidater som har sådan

erfarenhet och integritet att revisorsuppdragets

krav på opartiskhet kan förenas med uppdrag i

fullmäktige.

Med det anförda avstyrker utskottet motion

1998/99:K26 (kd) yrkande 1.

Revisorernas ställning

Gällande ordning

Som framgår ovan ställs inte några formella

kompetenskrav på förtroendevalda revisorer.

Beträffande beredningen av revisorernas budget

gäller att kommuner och landsting varje år skall

upprätta en budget för nästa kalenderår. Förslag

till budget upprättas av styrelsen och antas av

fullmäktige. I kommuners och landstings budget ingår

revisorernas budget.

Propositionen

Regeringen bedömer att systemet förutsätter att

fullmäktige till revisorer väljer personer som har

förmåga att medverka till en revision som uppfyller

fullmäktiges och medborgarnas rättmätiga krav på

oberoende, effektivitet och kompetens. Något förslag

till lagändring i denna del läggs inte fram.

Regeringen bedömer inte att det finns tillräckligt

starka skäl att i lag införa några särskilda

kompetenskrav på dem som skall kunna väljas till

revisorer eller revisorsersättare.

Regeringen bedömer inte heller att någon

lagreglering behövs av de ekonomiska resurserna till

förtroendevalda revisorer.

Skälen till regeringens bedömning

Regeringen påpekar att det nuvarande systemet med

förtroendemannarevision i kommunal verksamhet på

senare tid har kommit att ifrågasättas i en rad

hänseenden. I den allmänna debatten har bl.a.

framförts krav på ökat inslag av professionell

revision av kommunal verksamhet.

Regeringen anser (prop. s. 35) att det finns

fördelar med en ordning med professionell revision

men betonar att den kommunala organisationen och

verksamheten i väsentliga avseenden skiljer sig från

såväl en statlig organisation som en privaträttslig

sammanslutning. Redan av 1 kap. 1 och 7 §§

regeringsformen framgår enligt regeringen att det är

de förtroendevalda som ansvarar för verksamheten

inom ramen för en kommunal självstyrelse.

Utomstående kan inte ansvara för verksamheten. De

förtroendevalda revisorerna är en viktig del av

systemet. En ändring av detta skulle enligt

regeringen innebära en mycket stor förändring av det

gällande ansvarssystemet. Regeringen anser inte att

det i dagsläget finns skäl att genomföra en så

genomgripande förändring.

Som framgår nedan skall den förtroendevalda

revisionen enligt propositionen kompletteras med en

yrkesrevisionell kunskap i form av sakkunnigt

biträde. Regeringen avser enligt propositionen att,

om det skulle visa sig att detta inte är en

tillräckligt stark ordning, åter överväga behovet av

en yrkesmässigt oberoende revision som komplement

till den revision som sker av de förtroendevalda

revisorerna.

Beträffande beredningen av revisorernas budget

påpekar regeringen att det i olika sammanhang har

framförts att revisorernas budget bör beredas

särskilt. Kommunrevisionsutredningen förordade att

budgetberedningen skulle ske av fullmäktiges

presidium eller ett av fullmäktige tillsatt

beredningsorgan.

Regeringen hänvisar vidare (prop. s. 68) till att

det i Svenska Kommunförbundets och

Landstingsförbundets förslag till

revisionsreglemente anges att det kan vara lämpligt

att fullmäktige utser en särskild budgetberedning

för revisionsanslaget för att markera revisionens

oberoende ställning. Detta tillämpas av vissa

kommuner och landsting på så sätt att revisorernas

budget inte bereds av styrelsen utan av ett särskilt

organ. Detta organ är t.ex. fullmäktiges presidium

eller ett särskilt av fullmäktige tillsatt

beredningsorgan, bestående av fullmäktigeledamöter,

som svarar för budgetberedningen av

revisionsanslaget i stället för styrelsen. Enligt

regeringens mening kan detta vara en lämplig

ordning. Regeringen framhåller att det ändå är

kommunstyrelsens ansvar att se till att förslaget

från en sådan budgetberedning ingår som en del av

det samlade förslaget till budget som fullmäktige

skall ta ställning till.

Motioner

Frågan om oberoende, professionell revision tas upp

i två motioner.

I motion 1998/99:K21 av Per Unckel m.fl. (m)

yrkande 1 önskar motionärerna en försöksverksamhet

med oberoende kommunal revision, vilket skulle

innebära möjlighet för en kommun eller ett landsting

att välja en ordning med enbart professionell

revision. Riksdagen bör enligt motionärerna begära

att regeringen skall lägga fram förslag till en

sådan försöksverksamhet.

I motion 1998/99:K22 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

begärs ett tillkännagivande om oberoende revision i

kommunerna (yrkande 1). Motionärerna anser att

åtskillnad bör göras mellan förtroendevald

förvaltningsrevision och yrkesmässig oberoende

redovisningsrevision.

Frågan om ansvaret för beredningen av revisorernas

budget tas också upp i två motioner.

I motion 1998/99:K22 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om särskild

budgetberedning för revisionen. Det är enligt

motionärerna olämpligt att styrelsen - som själv är

föremål för revisorernas granskning - skall ha ett

avgörande inflytande över i vilken utsträckning

granskning skall ske. Den ordning som föreslås i

Kommunförbundets och Landstingsförbundets förslag

till revisionsreglemente, nämligen att fullmäktige

utser en särskild budgetberedning för

revisionsanslaget för att markera revisionens

självständiga ställning, bör lagfästas.

I motion 1998/99:K23 av Rune Berglund (s) begärs

att riksdagen beslutar att de i propositionen

föreslagna obehörighetsföreskrifterna i 5 kap. 20 a

§ kommunallagen skall kompletteras med en punkt som

innebär att den som är redovisningsskyldig till

kommunen eller landstinget inte får delta i

beredningen av budget för de revisorer som skall

granska den verksamhet som omfattas av

redovisningsskyldigheten. De som är

redovisningsskyldiga bör enligt motionären inte

delta i beredningen eller i beslut om vilka resurser

som de förtroendevalda revisorerna skall tilldelas

av fullmäktige, dvs. inte ha inflytande på i vilken

omfattning de skall granskas. I stället bör ett av

fullmäktige tillsatt särskilt organ - lämpligen

fullmäktiges presidium - bereda revisorernas budget.

Finansutskottets yttrande

En oberoende kommunal revision

Finansutskottet vill understryka den kommunala

verksamhetens särart, något som bl.a. tar sig

uttryck i att det är de förtroendevalda som ansvarar

för verksamheten i dess helhet. Mot denna bakgrund

anser utskottet det viktigt att revisionen inte

minst ses som ett instrument för kommunaldemokratisk

självkontroll. Detta system har enligt utskottet

hittills fungerat tillfredsställande. Utskottet

delar därför regeringens bedömning att det för

närvarande inte finns skäl att genomföra en

genomgripande förändring i det nuvarande

ansvarssystemet.

Finansutskottet konstaterar med anledning av motion

K22 att regeringen är beredd att överväga behovet av

en yrkesmässigt oberoende revision som komplement

till den revision som sker av de förtroendevalda

revisorerna om de i propositionen föreslagna

reglerna om sakkunnigt biträde inte skulle visa sig

vara tillräckliga. Någon åtgärd av det slag som

föreslås i motionen är därför enligt utskottets

mening för närvarande inte påkallad.

Finansutskottet kan vidare, med hänsyn till att

utskottet anser att det nuvarande systemet med

förtroendevalda revisorer bör bestå, inte utan

vidare ställa sig bakom förslaget i motion K21 om en

försöksverksamhet med en ordning med enbart

professionell revision.

Beredningen av revisorernas budget

Finansutskottet anser det väsentligt att den

kommunala revisionen tillförsäkras tillräckliga

ekonomiska resurser för att en kvalitativt god

revisionsverksamhet skall kunna genomföras. När det

gäller beredningen av anslaget till revisorerna

hänvisar utskottet till att regeringen pekar på att

det i Svenska Kommunförbundets och

Landstingsförbundets förslag till

revisionsreglemente anges att det kan vara lämpligt

att fullmäktige utser en särskild budgetberedning

för revisionsanslaget för att markera revisionens

oberoende ställning. Utskottet anser i likhet med

regeringen att detta kan vara en lämplig ordning.

Det finns däremot enligt utskottets mening inte

tillräckliga skäl att lagfästa en sådan ordning.

Utskottets bedömning

En oberoende kommunal revision

Konstitutionsutskottet delar finansutskottets

bedömning i frågan om en ordning med förtroendevalda

revisorer eller en ordning med enbart professionell

revision. Motionerna 1998/99:K21 (m) yrkande 1 och

1998/99:K22 (fp) yrkande 1 avstyrks.

Beredningen av revisorernas budget

Konstitutionsutskottet delar regeringens och

finansutskottets bedömning. Motionerna 1998/99:K22

(fp) yrkande 2 och 1998/99:K23 (s) avstyrks.

Representativitet

Gällande ordning

Som framgår ovan skall minst tre revisorer och lika

många revisorsersättare väljas för granskning av

verksamheten. Några regler om sammansättningen av

gruppen revisorer finns inte i lagstiftningen. Inte

heller finns det någon bestämmelse om att det bland

revisorerna skall finnas en ordförande.

Propositionen m.m.

Regeringen bedömer (prop. s. 36) att valet av

revisorer bör ske med bredast möjliga

representativitet.

Regeringen anför att representativiteten bör gälla

inte bara med avseende på partierna i fullmäktige

utan även i fråga om ålder och erfarenhet, kön,

etnicitet, funktionshinder m.m.

Regeringen påpekar att ett antal kommuner och

landsting har valt att låta ordförandeskapet i

revisionen innehas av minoriteten. Även om detta

rent faktiskt borde sakna betydelse mot bakgrund av

att varje revisor kan agera självständigt, anser

regeringen att en ordning som innebär att

ordföranden i revisionen utses från minoriteten kan

vara ett sätt för kommuner och landsting att på

frivillig väg markera revisorernas oberoende i

förhållande till den politiska majoriteten. En

strävan bör vidare enligt regeringen vara att

samtliga partier i fullmäktige ges möjlighet att

antingen bli representerade i revisionen eller på

annat sätt följa revisionens arbete.

Något förslag till lagändring i denna del läggs

inte fram.

Motioner

I motion 1998/99:K21 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande

2 önskar motionärerna med hänvisning till

Kommunrevisionsutredningens förslag att ordföranden

i revisionen skall utses från minoriteten och anser

att riksdagen bör uttala sig för denna princip.

I motion 1998/99:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

yrkande 2 begärs att riksdagen beslutar att den

kommunala revisionen normalt skall ledas av

oppositionen.

I motion 1998/99:K22 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att

ordföranden bör utses av oppositionen. Att

ordföranden utses av den politiska minoriteten

skulle enligt motionärerna garantera att revisionen

är opartisk och tillförlitlig.

I motion 1998/99:K25 av Per Lager m.fl. (mp) begärs

att riksdagen beslutar om sådan ändring i

kommunallagen att samtliga partier i fullmäktige ges

möjlighet att bli representerade i revisionen

(yrkande 1) eller, vid avslag på detta yrkande, gör

ett tillkännagivande om förslag från regeringen i

detta avseende (yrkande 2).

Kommunrevisionsutredningens bedömning

Kommitténs bedömning i fråga om valbarheten som

revisor eller revisorsersättare var - liksom senare

regeringens i propositionen - att fullmäktige även i

fortsättningen borde ha valfrihet vid valet och att

några särskilda kompetenskrav som begränsar urvalet

inte borde införas.

Kommittén uttalade i skälen för sin bedömning

följande om representativiteten (SOU 1998:71 s. 60).

Vi anser vidare att en god representativitet skall

upprätthållas vid val av revisorer dels vad gäller

partierna i kommunfullmäktige, dels med tanke på

jämställdheten. Bred politisk sammansättning skall

prägla valet av revisorer. Fullmäktige bör sträva

efter att samtliga partier i fullmäktige ges

möjlighet att bli representerade i revisionen.

Möjligheten att agera självständigt utgör en viss

garanti mot att revisionen av taktiska skäl skulle

vilja undvika vissa frågor. Det framhålls ibland,

bl.a. i en motion till riksdagen (mot.

1996/97:K526), som en fördel om revisionens

ordförande utses från minoriteten i fullmäktige. Av

den enkätundersökning som utfördes under våren 1997

bland landets landsting och större kommuner framgår

att cirka hälften av de tillfrågade valt att låta

ordförandeskapet i revisionen innehas av

minoriteten. Rent faktiskt borde detta sakna

betydelse mot bakgrunden av att samtliga revisorer

kan agera självständigt. För att markera

revisorernas oberoende i förhållande till den

politiska majoriteten förordar vi emellertid en

ordning som innebär att ordföranden i revisionen

utses från minoriteten.

Finansutskottets yttrande

Ordförandeskap

Finansutskottet anser att det kan vara en fördel om

ordföranden för den kommunala revisionen hämtas från

minoriteten. Enligt utskottets mening är det

emellertid en viktig grundprincip att kommuner och

landsting ges stor frihet att organisera sitt

förtroendemannaarbete. Frågan om ordförandeskapet

bör enligt utskottet inte regleras i lag. Utskottet

pekar i likhet med regeringen på möjligheterna för

kommuner och landsting att på frivillig väg införa

den av motionärerna förordade ordningen för att

markera revisionens oberoende i förhållande till den

politiska majoriteten.

Partirepresentation

Finansutskottet hänvisar till att utskottet tidigare

pekat på att kommuner och landsting bör ha stor

organisatorisk frihet. Utskottet instämmer i vad som

anförts i propositionen om att valet av revisorer

bör ske med så stor representativitet som möjligt

såväl när det gäller partier som i övrigt. Det bör

dock enligt utskottet ankomma på kommuner och

landsting att själva ta ställning till hur denna

avvägning skall ske.

Utskottets bedömning

Ordförandeskap

Enligt 8 kap. 5 § regeringsformen skall grunderna

för kommunernas organisation och verksamhetsformer

bestämmas i lag. Föreskrifter om kommunernas

befogenheter och åligganden skall också meddelas i

lag.

Konstitutionsutskottet delar finansutskottets

bedömning att det kan vara en fördel om ordföranden

för den kommunala revisionen hämtas från minoriteten

men också att det är en viktig grundprincip att

kommuner och landsting skall ges stor frihet att

organisera sitt förtroendemannaarbete. I likhet med

regeringen och finansutskottet vill utskottet

framhålla möjligheterna för kommuner och landsting

att på frivillig väg införa den av motionärerna

förordade ordningen för att markera revisionens

oberoende i förhållande till den politiska

majoriteten.

Frågan bör således inte lagregleras. Någon

möjlighet för riksdagen att på annat sätt besluta om

organisationen av kommunernas verksamhet finns inte.

Motionerna 1998/99:K21 (m) yrkande 2, 1998/99:K22

(fp) yrkande 3 och 1998/99:K26 (kd) yrkande 2

avstyrks.

Partirepresentation

Konstitutionsutskottet delar finansutskottets

bedömning. Valet av revisorer bör således enligt

utskottets uppfattning ske med så stor

representativitet som möjligt såväl när det gäller

partier som i övrigt. Det bör dock ankomma på

kommuner och landsting att själva ta ställning till

hur denna avvägning skall ske.

Motion 1998/99:K25 (mp) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

Sakkunniga biträden

Gällande ordning

I kommunallagen ställs inte några krav på att de

förtroendevalda revisorerna skall biträdas av

sakkunniga. Sakkunniga biträden har ändå sedan länge

och i stor omfattning anlitats.

Som nämnts ovan ställs inte några formella

kompetenskrav på de förtroendevalda revisorerna.

Inte heller på dem som anlitas som biträden ställs

några formella kompetenskrav.

Propositionen

Regeringen föreslår att det i kommunallagen skall

föras in en bestämmelse att de förtroendevalda

revisorerna i sin granskning skall biträdas av

sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den

omfattning som de själva bestämmer. De sakkunniga

skall ha den insikt och den erfarenhet av kommunal

verksamhet och kommunal revision som fordras för att

kunna fullgöra uppdraget.

Något krav på certifiering föreslås inte.

Skälen till regeringens bedömning

Regeringen pekar på att de som biträder de

förtroendevalda revisorerna i kommuner och landsting

vanligen är sådana personer som har praktisk

erfarenhet av kommunalt revisionsarbete eller

kunskaper om och erfarenhet av den kommunala miljön,

det demokratiska styrsystemet, det legala ramverket

för kommunal verksamhet och god revisionssed för

kommunal revision. De sakkunniga som anlitas är till

övervägande del personer med utbildning som

motsvarar den som auktoriserade eller godkända

revisorer har, vanligen med anställning vid

revisionsföretag.

Som skäl för att något krav på certifiering inte

föreslås anger regeringen i huvudsak (prop. s. 51)

att det kvalitetssäkringsarbete och den diskussion

som förs inom branschen om ett certifieringssystem

har goda förutsättningar att främja det sakkunniga

biträdets kvalitetsutveckling och därigenom på sikt

medverka till en höjning av det sakkunniga biträdets

status. Regeringen utgår från att kommunerna och

landstingen självständigt beaktar kraven på den för

kommunalrevision erforderliga kompetensen. Om det

skulle visa sig att ytterligare åtgärder är

nödvändiga för att också på sikt garantera att det

sakkunniga biträdet har erforderlig kompetens, kan

det finnas skäl att på nytt överväga frågan om ett

lagreglerat krav på certifiering.

Motion

I motion 1998/99:K25 av Per Lager m.fl. (mp) begärs

att riksdagen beslutar om sådana ändringar i

kommunallagen att krav på certifiering införs

(yrkande 3) eller, vid avslag på detta yrkande, ett

tillkännagivande om förslag från regeringen (yrkande

4). En certifiering bör enligt motionärerna utformas

på ett sådant sätt att yrkesverksamma skall ha

tillräckliga teoretiska kunskaper och erfarenheter

inom det specifika verksamhetsområde som

certifieringen avser. Den nödvändiga kontrollen bör

handhas av ett särskilt certifieringsorgan.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet konstaterar att frågan om

certifiering behandlas i propositionen, och

utskottet delar regeringens bedömning att något krav

på certifiering för närvarande inte bör införas.

Utskottet noterar samtidigt att regeringen

understryker att det kan finnas skäl att på nytt

överväga frågan om ett lagreglerat krav på

certifiering om det visar sig nödvändigt för att

garantera att de förtroendevalda revisorerna skall

biträdas av personal med erforderlig kompetens.

Utskottets bedömning

Konstitutionsutskottet delar finansutskottets

bedömning och avstyrker motion 1998/99:K25 (mp)

yrkandena 3 och 4.

Jävsfrågor

Gällande ordning

För styrelsen och övriga nämnder i kommuner och

landsting gäller en jävsregel som har

förvaltningslagens jävsregel som förebild. En

förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett

ärende i en nämnd får inte delta eller närvara vid

handläggningen av ärendet. För dessa gäller s.k.

sakägarjäv, intressejäv, släktskapsjäv,

ställföreträdarjäv, ombuds- och biträdesjäv samt

delikatessjäv.

För de förtroendevalda revisorerna utgår jävs- och

obehörighetsreglerna från begreppet

redovisningsskyldighet. Begreppet avser både

förtroendevalda och kommunalt anställda som i sin

befattning är redovisningsskyldiga till kommunen

eller landstinget. Med redovisningsskyldighet avses

också ledamöter i ett kommunalt företags styrelse.

Regeln skall tillämpas också på make, sambo,

föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående

till den redovisningsskyldige. Den som är

redovisningsskyldig till kommunen får inte vara

revisor eller revisorsersättare och inte heller

delta i val av revisor eller i handläggningen av

ärendet om ansvarsfrihet för verksamheten.

Propositionen

Regeringen föreslår att kommunallagens allmänna

regler för förtroendevalda och anställda i nämnder

om s.k. sakägarjäv, intressejäv, ställföreträdarjäv,

ombudsjäv och delikatessjäv samt om när det skall

bortses från jäv skall omfatta även de

förtroendevalda revisorerna.

Regeringen anför i fråga om s.k. delad revision

(prop. s. 33) att det inte är ovanligt att revisorer

även har förtroendeuppdrag som ledamot eller

ersättare i en nämnd eller styrelse eller i ett

kommunägt företag i den egna kommunen eller det egna

landstinget. Att ha uppdrag i en nämnd inom den egna

kommunen eller landstinget innebär enligt

huvudregeln att vederbörande inte kan vara revisor

där. I de fall då denna situation är för handen och

fullmäktige ändå vill anlita personen som revisor

brukar fullmäktige vid valet av revisor uttryckligen

ange att en viss revisor undantas från granskningen

av den nämnd där han eller hon är ledamot eller

ersättare eller är redovisningsskyldig till. Den

förtroendevalda får då mandat att granska andra

delar av den kommunala verksamheten genom att

fullmäktige utnyttjar möjligheten till s.k. delad

revision.

Regeringen påpekar att någon remissinstans

ifrågasatt om detta förfaringssätt skall vara

tillåtet. Det kan medföra problem t.ex. vid

hantering av revisionsfrågor av övergripande

karaktär. Regeringen menar för sin del att

revisionen fungerar bäst om möjligheten till delad

revision används mer i undantagsfall men att det

inte finns tillräckligt starka skäl att förbjuda

förfarandet. Det skulle kunna innebära stora

praktiska problem för t.ex. mindre kommuner som

vanligen har ett mindre urval av revisorskandidater.

Motion

I motion 1998/99:K24 av Leif Jakobsson och Marie

Granlund (båda s) begärs ett tillkännagivande om

jävssituationer för förtroendevalda revisorer i

kommunal verksamhet. Motionärerna anför att

revisorerna oftast arbetar med egna ansvarsområden

där de ansvarar för den kommunala revisionen. De har

inte reviderat kommunala verksamheter där en

jävssituation kan uppkomma. På så sätt har t.ex.

make/maka till en kommunal revisor kunnat inneha

kommunalt förtroendeuppdrag i en nämnd eller

styrelse där maken/makan inte reviderat.

Förhållandet har redovisats i revisionsärendet till

fullmäktige. Då ärendet om granskning och

ansvarsfrihet i rättslig mening är ett samlat ärende

trots att granskningsärendet handlagts som separata

delar, uppstår frågan om en förtroendevald revisor

blir jävig även om hans/hennes revisionsområde inte

genererar jävssituationer.

Utskottets bedömning

I propositionen påpekar regeringen att det inte är

ovanligt att revisorer även har förtroendeuppdrag

som ledamot eller ersättare i något annat kommunalt

organ och att den som har ett uppdrag i en nämnd

inom den egna kommunen eller landstinget enligt

huvudregeln inte kan vara revisor där. I de fall då

fullmäktige ändå vill anlita personen som revisor

brukar vid valet av revisor uttryckligen anges att

en viss revisor undantas från granskningen av den

aktuella nämnden. Revisorsmandatet begränsas till

granskning av andra delar av den kommunala

verksamheten genom att fullmäktige utnyttjar

möjligheten till s.k. delad revision.

Som regeringen också framhåller bör möjligheten

till delad revision användas mer i undantagsfall men

det skulle kunna innebära stora praktiska problem

för t.ex. mindre kommuner att förbjuda möjligheten.

Något sådant förslag läggs inte heller fram.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att

något sådant tillkännagivande som begärs i motion

1998/99:K24 (s) inte behövs. Motionen avstyrks.

Samordning av revision mellan kommun

respektive landsting och dess företag

Kommunala företag

Gällande ordning

Verksamhet som bedrivs i kommunala företag ligger

utanför de förtroendevalda revisorernas ansvar och

befogenhet. De kommunala företagen omfattas i

stället av revision enligt den lagstiftning som

gäller för respektive företagsform, t.ex.

aktiebolagslagen.

I den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen ställs

det, till skillnad från vad som gäller enligt

kommunallagen, uttryckliga krav på att revisionen

utförs av personer med särskild kompetens. Således

kan endast den som är auktoriserad eller godkänd

revisor revidera ett aktiebolag. Kravet gäller

oberoende av vem som är ägare till aktiebolaget. Det

är dock möjligt att även utse s.k.

lekmannarevisorer.

Regler om kommunala företag finns i 3 kap.

kommunallagen. Syftet med reglerna är bl.a. att

tydliggöra kommunens roll som ägare, betona vikten

av offentlig insyn och motverka

kompetensöverskridanden.

I ett helägt aktiebolag skall fullmäktige utse

minst en revisor. Av förarbetena framgår att

avsikten med denna bestämmelse är att den revision

som föreskrivs i aktiebolagslagen skall kompletteras

med en förtroendemannarevision så att de kommunala

företagen skall granskas ur ett kommunalrättsligt

perspektiv, dvs. företagets verksamhet skall

utvärderas mot bakgrund av det kommunala ändamålet.

Är det fråga om ett företag där kommunen eller

landstinget bestämmer tillsammans med någon annan,

skall fullmäktige i varje enskilt fall utifrån vad

som är rimligt med hänsyn till andelsförhållandena,

verksamhetens art och omständigheterna i övrigt

tillse att den juridiska personen blir bunden av

villkor som gäller för helägda företag.

Förhållandet att någon av fullmäktige utsetts att

vara revisor i ett kommunägt aktiebolag innebär inte

att den personen utan vidare kan vara revisor i

aktiebolaget. Det fordras också att han eller hon

utses till revisor enligt aktiebolagslagens regler,

dvs. antingen genom val på bolagsstämman eller genom

bestämmelser i bolagsordningen.

Propositionen

Regeringen föreslår att någon av de förtroendevalda

revisorerna eller revisorsersättarna som valts för

granskning av nämndernas verksamhet alltid skall

utses till lekmannarevisor i ett aktiebolag där

kommunen eller landstinget direkt eller indirekt

innehar samtliga aktier. Till revisor i de

stiftelser som kommunen eller landstinget bildar

ensam skall enligt regeringen alltid utses någon av

de revisorer eller revisorsersättare som valts för

granskning av nämndernas verksamhet.

Lekmannarevisorernas granskningsrapporter skall

bifogas de förtroendevalda revisorernas

revisionsberättelse.

Motion

I motion 1998/99:K21 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande

4 begär motionärerna att riksdagen skall ge

regeringen till känna behovet av en särskild lag om

kommunala företag. Regeringen bör efter sedvanlig

utredning lägga fram ett förslag med den

inriktningen. Lagstiftningen, inklusive

skatteregler, bör i första hand utformas så att

förvaltningsformen ånyo blir det helt dominerande

sättet att bedriva kommunal verksamhet, men om så

inte sker bör aktiebolagslagen inte gälla för

kommunala företag. I stället bör en särskild

bolagsform för kommunala företag inrättas och en

särskild lag stiftas för dessa. En sådan lag kan

helt anpassas till under vilka förhållanden kommunal

verksamhet skall bedrivas.

Bakgrund

Frågan om tillskapande av en ny kommunal

företagsform, en särskild juridisk person avpassad

för kommunala behov, utreddes av

Kommunalföretagskommittén i betänkandet (SOU

1982:13) Kommunalföretaget. Kommittén ansåg att det

från principiell synpunkt skulle vara ett

betydelsefullt steg att introducera en ny juridisk

person i rättssystemet. Ett sådant steg borde enligt

kommitténs mening inte tas utan att tungt vägande

skäl talade för det, och kommittén fann inte så vara

fallet.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet konstaterar att

Kommunalföretagskommittén ansåg att det inte fanns

tillräckligt tunga skäl för att tillskapa en

särskild kommunal företagsform. Utskottet kan

instämma i att den nuvarande regleringen inte är

helt oproblematisk. Enligt utskottets mening talar

emellertid övervägande skäl för att kraven på insyn,

inflytande och kontroll av de kommunala företagen

även tills vidare bör kunna tillgodoses inom

nuvarande regelsystem. Utskottet vill i sammanhanget

också peka på att en särskild utredare hösten 1998

föreslog att de nuvarande bestämmelserna i

kommunallagen om god ekonomisk hushållning skall

gälla den samlade kommunala verksamheten, dvs. även

den verksamhet som bedrivs i företagsform.

Förslaget finns i betänkandet (SOU 1998:150)

Utvidgat balanskrav - omfattande verksamhet i

kommunala företag.

Utskottets bedömning

Konstitutionsutskottet delar finansutskottets

bedömning och avstyrker motion 1998/99:K21 (m)

yrkande 4.

Benämningen lekmannarevisor

Gällande ordning

Benämningen revisor används både i aktiebolagslagen

och i kommunallagen. I aktiebolagslagen avses med

benämningen en auktoriserad eller godkänd revisor,

medan i kommunallagen avses en förtroendevald

revisor. I aktiebolagslagen används benämningen

lekmannarevisor för att beteckna en person utan

formell kompetens som kan utses för att utföra en

allmän granskning av ett bolag.

Propositionen

Regeringen föreslår ingen ändring av benämningen

lekmannarevisor.

Regeringen hänvisar (prop. s. 27 ) till att

lagutskottet i sitt betänkande 1997/98:LU26 över

proposition 1997/98:99 Aktiebolagets organisation i

anledning av en motion uttalat att regeringen i det

fortsatta arbetet med anledning av

Aktiebolagskommitténs återstående betänkande bör

överväga en annan benämning än lekmannarevisor på

den person som skall utses att utföra en allmän

granskning av ett bolag. I avvaktan på utredningens

förslag använder regeringen beteckningen

lekmannarevisor.

Motioner

I motion 1998/99:K20 av Lennart Hedquist (m) och Ola

Rask (s) begärs att riksdagen beslutar att

benämningen lekmannarevisor i aktiebolagslagen och

kommunallagen skall bytas ut mot benämningen

förtroendevald revisor. Motionärerna anser det

viktigt att slå vakt om begreppet förtroendevald

såväl i kommunala sammanhang som t.ex. i

föreningssammanhang. Att låta ändringen av

benämningen vänta på en fortsatt översyn av

aktiebolagslagen är enligt motionärerna inte

rimligt, eftersom något behov av ytterligare

överväganden inte föreligger. Benämningen

förtroendevald revisor används i kommunallagen för

de kommunala revisorerna, och denna benämning är

därför att föredra även för de kommunala bolagen,

särskilt som i propositionen med rätta förutsätts

personalunion.

Även i den ovan nämnda motion 1998/99:K21 av Per

Unckel m.fl. yrkande 3 begärs - med hänvisning till

motiveringen i motion K20 - att benämningen på de

förtroendevalda som väljs att utföra en allmän

granskning enligt aktiebolagslagen skall vara

förtroendevald revisor och inte lekmannarevisor.

Bakgrund

Lagutskottets bedömning i tidigare

lagstiftningsärende

Vid sin behandling våren 1998 av proposition

1997/98:99 Aktiebolagets organisation behandlade

lagutskottet ett motionsyrkande om att ordet

lekmannarevisor i regeringens lagförslag skulle

ersättas med ordet förtroenderevisor. Lagutskottet

anförde med anledning av motionen följande (bet.

1997/98:LU26).

Utskottet vill först peka på att begreppet

förtroenderevisor användes i den remissbehandlade

promemorian (Ds 1996:65) Förtroenderevisorer i

aktiebolag, som ligger till grund för regeringens

förslag i denna del. Flera remissinstanser yttrade

sig i frågan och avstyrkte användningen av begreppet

förtroenderevisor, bl.a. med hänvisning till

förväxlingsrisken i förhållande till de ordinarie

revisorerna. Regeringen har i frågan anfört att de

personer som har utsetts till revisorer i bl.a.

aktiebolag utan att uppfylla de formella kraven

traditionellt har kallats för lekmannarevisorer. För

att knyta an till denna tradition bör denna kategori

av granskare enligt regeringen benämnas

lekmannarevisorer.

Utskottet har för sin del förståelse för de

synpunkter som förts fram i motionen. Ordet "lekman"

för tankarna till en person som inte är fackman och

saknar erforderliga kunskaper för sina uppgifter.

Med beaktande av vad som i propositionen redovisats

beträffande lekmannarevisorns uppgifter (se s. 276

och 281) anser utskottet att en sådan revisor

otvivelaktigt måste ha gedigna fackkunskaper på en

mängd olika områden, särskilt när det gäller

aktiebolagsrätt och ekonomi. Benämningen

lekmannarevisor är därför inte lyckad och kan t.o.m.

leda till felaktiga slutsatser beträffande vikten av

den granskning som en sådan revisor utför. Enligt

utskottets mening är emellertid den i motionen

föreslagna benämningen förtroenderevisor inte heller

lämplig. Ordet "förtroende" för tankarna till

förtroendevalda. Benämningen förtroenderevisor kan

också, såsom någon av remissinstanserna varit inne

på, antyda att auktoriserade och godkända revisorer

skulle sakna aktieägarnas förtroende. Även med tanke

på att en lekmannarevisor skall kunna utses också i

andra aktiebolag än kommunala anser utskottet också

av den anledningen att begreppet förtroenderevisor

inte bör komma i fråga.

Enligt utskottets mening bör regeringen i det

fortsatta arbetet med anledning av

Aktiebolagskommitténs återstående betänkanden

överväga en annan benämning på den person som skall

utföra den granskning som anges i 11 kap.

aktiebolagslagen. Utskottet förutsätter att sådana

överväganden kommer till stånd.

Lagutskottet avstyrkte bifall till den föreliggande

motionen. På lagutskottets hemställan antog

riksdagen också regeringens förslag till lydelse av

de paragrafer i aktiebolagslagen och i kommunallagen

där benämningen lekmannarevisor förekommer.

Aktiebolagskommittén

Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08) har sedan år 1992

avlämnat ett antal betänkanden. Enligt kommitténs

senaste tilläggsdirektiv (dir. 1998:90) har tiden

för slutförande av dess uppdrag förlängts till

utgången av år 1999.

Enligt uppgift från Regeringskansliet avser

kommittén enligt en underhandsöverenskommelse att i

sitt fortsatta arbete även beakta den aktuella

benämningsfrågan.

Lagutskottets yttrande

Lagutskottet ger i sitt yttrande en allmän

bakgrundsbeskrivning till spörsmålen i motionen.

Bl.a. påpekas att ändringen av aktiebolagslagen, som

innebar att endast auktoriserade eller godkända

revisorer får utses till revisorer i aktiebolag och

som trädde i kraft den 1 januari 1999, aktualiserade

behovet av sådan "lekmannarevision" som tidigare

hade kunnat ske inom ramen för aktiebolagslagens

regler om revision. Utskottet erinrar om att

regeringen i propositionen inför de nämnda

ändringarna redovisade förekomsten av sådana

revisorer.

Enligt redovisningen förekom personer utan formell

revisorskompetens i ett par tusen aktiebolag. Störst

betydelse hade de i kommunala bolag. Utanför det

kommunala området var revisorer utan formell

kompetens vanliga i bolag som ingår i de kooperativa

rörelserna. Sådana revisorer förekom även på

försäkringsområdet. Dessutom fanns de i vissa

statliga bolag. Förekomsten av denna typ av

revisorer i företagen brukar ses mot bakgrund av de

traditioner som finns i svenskt samhälls- och

föreningsliv, där valet av revisorer i hög grad

styrs av särskilda förtroendeaspekter och

kompetensbehovet delvis är annorlunda än i vanliga

företag.

Lagutskottet påpekar vidare att det enligt

nuvarande bestämmelser är möjligt att i alla

aktiebolag utse personer med uppgift att göra en

allmän granskning av bolagens verksamhet utöver den

lagstadgade revisionen och att sådana personer

benämns lekmannarevisorer.

Lagutskottet vidhåller sitt ställningstagande från

våren 1998 och anser således fortfarande att

benämningen lekmannarevisor inte är lyckad och

t.o.m. kan leda till felaktiga slutsatser

beträffande vikten av den granskning som en sådan

person utför.

Frågan är emellertid enligt lagutskottet om

riksdagen i förevarande sammanhang bör ändra

benämningen lekmannarevisor till förtroendevald

revisor. Utskottet redogör i denna del närmare för

remissbehandlingen av promemorian (Ds 1996:65)

Förtroenderevisorer i aktiebolag, vari föreslogs

benämningen förtroenderevisor. Av denna redogörelse

framgår enligt lagutskottets mening att frågan om en

ändrad benämning av begreppet lekmannarevisorer

kräver ytterligare överväganden, särskilt mot

bakgrund av att sådana granskare som

lekmannarevisorerna utgör enligt 11 kap.

aktiebolagslagen kan utses inte bara i offentliga

aktiebolag utan även i andra. Följaktligen bör

riksdagen enligt utskottet inte nu - inom ramen för

ett lagstiftningsärende som i huvudsak gäller

revision av kommunal verksamhet som bedrivs i

förvaltningsform - besluta om ändringar i

aktiebolagslagens regler om lekmannarevisorer.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna K20

och K21 yrkande 3.

Lagutskottet tillägger dock följande.

Även om lagutskottet således inte vill förorda några

riksdagens vidare åtgärder med anledning av de nu

aktuella motionsyrkandena är det enligt utskottets

mening angeläget att regeringen snarast kommer fram

till ett ställningstagande till vad ordet

lekmannarevisor skall ersättas med och framlägger

ett sådant förslag för riksdagen. Enligt uppgift

från Justitiedepartementet avser

Aktiebolagskommittén att i sitt fortsatta arbete

beakta den aktuella benämningsfrågan. Enligt

kommitténs senaste tilläggsdirektiv (dir. 1998:99)

har tiden för slutförande av dess uppdrag förlängts

till utgången av år 1999. Utskottet förutsätter att

den nu aktuella namnfrågan, även om den inte är helt

lätt att lösa, kommer att behandlas med förtur.

Utskottets bedömning

Konstitutionsutskottet anser liksom lagutskottet att

benämningen lekmannarevisor inte är lyckad och

t.o.m. kan leda till felaktiga slutsatser

beträffande vikten av den granskning som en sådan

person utför.

Som lagutskottet framhållit kräver dock frågan om

en ändrad benämning av begreppet lekmannarevisorer

ytterligare överväganden, särskilt mot bakgrund av

att sådana granskare som lekmannarevisorerna utgör

enligt 11 kap. aktiebolagslagen kan utses inte bara

i offentligägda aktiebolag utan även i andra.

Utskottet delar således också lagutskottets

bedömning att riksdagen inte nu - inom ramen för ett

lagstiftningsärende som i huvudsak gäller revision

av kommunal verksamhet som bedrivs i

förvaltningsform - bör besluta om ändringar i

aktiebolagslagens regler om lekmannarevisorer.

Utskottet utgår från att Aktiebolagskommittén

noggrant och skyndsamt överväger frågan om en riktig

och rättvisande benämning på de revisorer som här

avses. Utskottet vill understryka vikten av att

regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett

förslag i frågan.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

lagförslag i denna del och avstyrker motionerna

1998/99:K20 (m, s) och 1998/99:K21 (m) yrkande 3.

Skyldighet att anmäla misstanke om brott

Gällande ordning

Revisorer i aktiebolag har enligt aktiebolagslagen i

vissa fall en skyldighet att göra anmälan till

åklagare vid misstanke om brott som en

styrelseledamot eller den verkställande direktören

begått inom ramen för bolagets verksamhet. Det

gäller vid misstanke om sådana brott som bedrägeri

mot bolaget, svindleri, förskingring, trolöshet mot

huvudman, borgenärsbrott m.m. Revisorn skall vid

sådan misstanke underrätta styrelsen. Revisorn skall

därefter avgå inom två veckor och samtidigt

underrätta åklagaren. Underrättelseplikten är

försedd med vissa undantag.

En förtroendevald revisor, som i sig utgör en

självständig myndighet, är inte skyldig att göra

anmälan till polis eller åklagare vid misstanke om

brott i den kommunala verksamheten. Det finns inte

heller någon lagreglerad skyldighet för en kommun

eller ett landsting att såsom arbetsgivare göra en

polisanmälan vid misstanke om brott. Det finns å

andra sidan inte heller något förbud utöver vad som

följer av sekretesslagen (1980:100) mot att en

förtroendevald revisor eller en kommun eller ett

landsting gör en anmälan till polis, åklagare eller

annan myndighet.

Propositionen

Regeringen föreslår att revisorerna, om de i sin

granskning finner att det föreligger misstanke om

brott av förmögenhetsrättslig karaktär, skall anmäla

förhållandet till berörd nämnd. Om nämnden finner

att det föreligger misstanke om brott och inte utan

oskäligt dröjsmål vidtar åtgärder skall revisorerna

vara skyldiga att rapportera nämndens agerande till

fullmäktige.

Skälen till regeringens bedömning

Regeringen anför i frågan om skyldighet att anmäla

brottsmisstanke till åklagare bl.a. att

anmälningsplikten enligt aktiebolagslagen endast

åvilar yrkesrevisorerna och inte lekmannarevisorerna

och att yrkesrevisorerna besitter viss juridisk

kompetens, vilket torde vara en viktig förutsättning

för att i revisionssammanhang kunna bedöma en

handlings straffbarhet. Detta talar enligt

regeringen för en viss försiktighet när det gäller

att ålägga de förtroendevalda revisorerna en sådan

skyldighet.

Regeringen påpekar att Kommunrevisionsutredningen

stannat för att inte föreslå en anmälningsskyldighet

för de förtroendevalda revisorerna. Det underlag som

utredningen tagit fram i denna del är inte

tillräckligt för att kunna bedöma t.ex. vilka

effekter en modell med anmälningsplikt direkt till

åklagare skulle kunna få.

Regeringen är inte främmande för att i ett senare

sammanhang, då frågan om att komplettera

förtroenderevisionen med en oberoende yrkesrevision

kan komma att aktualiseras, även överväga frågan om

utformningen av anmälningsplikt till åklagare av

misstänkta brott. Regeringen pekar på att frågan om

myndigheters informationsutbyte avseende misstanke

om ekonomiska brott är föremål för utredning inom

ramen för Ekosekretessutredningens arbete.

Utredningens förslag kan enligt regeringen komma att

få betydelse även för frågan om

anmälningsskyldigheten för de förtroendevalda

revisorerna.

Motion

I motion 1998/99:K25 av Per Lager m.fl. (mp) yrkande

5 begärs ett tillkännagivande om plikt för revisorer

att anmäla misstanke om brott till åklagare efter

misslyckade framställningar i nämnd och fullmäktige.

Regeringen bör återkomma med förslag om sådan

anmälningsplikt efter det att

Ekosekretessutredningen har presenterat sitt

förslag.

Ekosekretessutredningen

En särskild utredare har regeringens uppdrag (dir.

1997:61) att utreda frågor om sekretess vid

bekämpning av ekonomisk brottslighet m.m. Ett mål

för utredningen skall vara att föreslå åtgärder i

syfte att effektivisera bekämpningen av ekonomisk

brottslighet genom att göra det möjligt för berörda

myndigheter och andra organ att i ökad utsträckning

lämna information om sådant som har betydelse för

att förebygga, upptäcka eller utreda ekonomisk

brottslighet. Inom utredningsuppdraget faller bl.a.

regler om informationsutbyte mellan myndigheter vid

planering av gemensamma kontrollaktioner mot

ekonomisk brottslighet.

Utredaren beräknas avlämna sitt betänkande (SOU

1999:53) Ekonomisk brottslighet och sekretess i

början av maj 1999.

Utskottets bedömning

Ekosekretessutredningen beräknas avlämna ett

betänkande i dagarna. Utskottet anser att

utredningens förslag, som också förutsätts genomgå

sedvanlig beredning, bör avvaktas. Motion

1998/99:K25 (mp) yrkande 5 avstyrks.

Lagförslagen

Utskottet tillstyrker innehållet i regeringens

förslag. Utskottet har emellertid vissa

redaktionella synpunkter på utformningen av

förslaget till ändring i kommunallagen.

Av ingressens fjärde dels-sats bör framgå att 10

kap. 2 § föreslås få ny lydelse.

I 9 kap. 5 § bör ordet "beslutsföra" stavas

"beslutföra" för att stå i överensstämmelse med

stavningen i lagen i övrigt.

9 kap. 9 § har getts en otydlig utformning. Enligt

utskottets uppfattning blir innebörden något

tydligare om första stycket får följande lydelse:

"Revisorerna granskar årligen i den omfattning som

följer av god revisionssed all verksamhet som

bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De

granskar på samma sätt, genom de revisorer eller

lekmannarevisorer som utsetts i företag enligt 3

kap. 17 och 18 §§, även verksamheten i de

företagen." Med en sådan utformning av första

stycket bör i andra stycket ordet "De" bytas ut mot

"Revisorerna".

I 9 kap. 16 § tredje stycket bör uttrycket "17 och

18 §§" bytas mot uttrycket "17 eller 18 §".

I övergångsbestämmelsen ges en föreskrift om

fullmäktiges "sammanträde i 5 kap. 25 a §". Enligt

utskottets uppfattning stämmer det bättre med

normalt språkbruk att tala om "sammanträde enligt"

en paragraf.

Utskottet tillstyrker med de ovan föreslagna

ändringarna lagförslagen i propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande valbarhet

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:66 och med

avslag på motion 1998/99:K26 yrkande 1 antar

regeringens förslag till lag om ändring i

kommunallagen (1991:900) såvitt avser 4 kap. 6

§,

res. 1 (kd)

2. beträffande en oberoende kommunal

revision

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:K21 yrkande 1 och

1998/99:K22 yrkande 1,

res. 2 (m, fp)

res. 3 (kd)

3. beträffande beredning av revisorernas

budget

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:K22 yrkande 2 och

1998/99:K23,

res. 4 (fp)

4. beträffande ordförandeskap

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:K21 yrkande 2,

1998/99:K22 yrkande 3 och 1998/99:K26 yrkande 2,

res. 5 (m, kd, fp)

5. beträffande partirepresentation

att riksdagen avslår motion 1998/99:K25 yrkandena 1 och 2,

res. 6 (mp)

6. beträffande certifiering av biträden

att riksdagen avslår motion 1998/99:K25 yrkandena 3 och 4,

res. 7 (mp)

7. beträffande jävssituationer

att riksdagen avslår motion 1998/99:K24,

8. beträffande särskild lag om kommunala

företag

att riksdagen avslår motion 1998/99:K21 yrkande 4,

res. 8 (m, kd, fp)

9. beträffande benämningen

lekmannarevisor

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:66 samt

med avslag på motionerna 1998/99:K20 och

1998/99:K21 yrkande 3 antar regeringens förslag

till

dels lag om ändring i kommunallagen (1991:900)

såvitt avser 3 kap. 17 § och 9 kap. 9 § med den

ändringen att 9 kap. 9 § erhåller den i bilaga 4

som Utskottets förslag betecknade lydelsen,

dels lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385),

res. 9 (m, kd)

10. beträffande skyldighet att anmäla

brottsmisstanke

att riksdagen avslår motion 1998/99:K25 yrkande 5,

11. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:66 antar

regeringens förslag till

dels lag om ändring i kommunallagen (1991:900)

till den del den inte berörs ovan under momenten

1 och 9 med de ändringarna att

dels fjärde delssatsen i ingressen skall ha

följande lydelse: "dels att 3 kap. 17 §, 4 kap.

6 och 17 §§, 5 kap. 19, 23 och 31 §§, 6 kap. 7

och 19 §§, 7 kap. 8 §, 8 kap. 17 och 18 §§, 9

kap. 4 och 20 §§ samt 10 kap. 2 § skall ha

följande lydelse,",

dels i 9 kap. 5 § ordet "beslutsföra" skall

bytas ut mot "beslutföra",

dels i 9 kap. 16 § orden "och 18 §§" skall bytas

ut mot "eller 18 §",

dels i övergångsbestämmelsen orden "sammanträde

i 5 kap. 25 a §" skall bytas ut mot "sammanträde

enligt 5 kap. 25 a §",

dels lag om ändring i lagen (1980:1103) om

årsredovisning m.m. i vissa företag,

dels lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar,

dels lag om ändring i stiftelselagen

(1994:1220),

dels lag om ändring i lagen (1979:412) om

kommunala indelningsdelegerade,

dels lag om upphävande av lagen (1996:945) om

sammanläggningsdelegerade för Skåne läns

landsting,

dels lag om ändring i lagen (1996:1415) om

försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län

och Skåne län,

dels lag om upphävande av lagen (1997:222) om

sammanläggningsdelegerade för Västra Götalands läns

landsting.

Stockholm den 6 maj 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel

(m), Göran Magnusson (s), Barbro

Hietala Nordlund (s), Pär Axel

Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v),

Ingvar Svensson (kd), Jerry

Martinger (m), Mats Berglind (s),

Inger René (m), Kerstin

Kristiansson (s), Tommy Waidelich

(s), Mats Einarsson (v), Björn von

der Esch (kd), Nils Fredrik

Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa

Torstensson (c) och Helena

Bargholtz (fp).

Reservationer

1. Valbarhet (mom. 1)

Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "I propositionen" och slutar med "yrkande

1." bort ha följande lydelse:

Som regeringen anför finns det både fördelar och

nackdelar med att kunna rekrytera revisorerna bland

fullmäktiges ledamöter. Enligt utskottets

uppfattning överväger nackdelarna. Revisorerna

skall, som framhålls i motion 1998/99:K26 (kd), vara

personer som i alla lägen kan uppträda självständigt

och fria från vad kommunalråd, landstingsråd och

andra ledande företrädare för kommunen eller

landstingen önskar. En bestämmelse av innebörd att

fullmäktigeledamöter och ersättare för dem inte blir

valbara som revisorer eller revisorsersättare bör

därför tas in i kommunallagen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande valbarhet

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:66 och med

bifall till motion 1998/99:K26 yrkande 1 antar

regeringens förslag till lag om ändring i

kommunallagen (1991:900) såvitt avser 4 kap. 6 §

med den ändringen att paragrafen erhåller den i

bilaga 4 som Reservanternas förslag betecknade

lydelsen,

2. En oberoende kommunal revision (mom. 2)

Per Unckel (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m),

Nils Fredrik Aurelius (m) och Helena Bargholtz (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Konstitutionsutskottet delar

finansutskottets" och slutar med "yrkande 1

avstyrks." bort ha följande lydelse:

Konstitutionsutskottet delar uppfattningen i en

avvikande mening till finansutskottets yttrande och

anser att många argument talar för en helt oberoende

revision i kommuner och landsting. Med en växande

och alltmer komplex kommunal verksamhet har det

blivit allt svårare för icke-professionella

revisorer att fullgöra en revisionsuppgift som

tillgodoser relevanta krav. Även om förslaget i

propositionen innebär vissa förbättringar inom ramen

för en förtroendevald revision anser utskottet att

det hade varit värdefullt med ett förslag som

möjliggjort en helt professionell och oberoende

kommunal revision, som anges i motion K22 (fp)

yrkande 1.

Utskottet anser därför i likhet med motionärerna

bakom motion K21 (m) yrkande 1 att en

försöksverksamhet med en professionell och helt

oberoende revision bör startas i ett antal kommuner

och landsting. Därigenom kan erfarenhet fås av hur

en sådan ordning skulle fungera i jämförelse med den

förtroendemannaledda modell som regeringens förslag

utgår från. Om försöksverksamheten blir

framgångsrik, bör därefter en generell möjlighet

införas i kommunallagen som ger kommuner och

landsting frihet att välja att införa en oberoende

kommunal revision.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

de nämnda motionsyrkandena ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande en oberoende kommunal revision

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K21

yrkande 1 och med anledning av motion

1998/99:K22 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. En oberoende kommunal revision (mom. 2)

Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Konstitutionsutskottet delar

finansutskottets" och slutar med "yrkande 1." bort

ha följande lydelse:

Med en växande och alltmer komplex kommunal

verksamhet har det blivit allt svårare för icke-

professionella revisorer att fullgöra en

revisionsuppgift som tillgodoser relevanta krav.

Även om förslaget i propositionen innebär vissa

förbättringar inom ramen för en förtroendevald

revision anser utskottet därför i likhet med

motionärerna bakom motion K21 (m) yrkande 1 att en

försöksverksamhet med en professionell och helt

oberoende revision bör startas i ett antal kommuner

och landsting. Därigenom kan erfarenhet fås av hur

en sådan ordning skulle fungera i jämförelse med den

förtroendemannaledda modell som regeringens förslag

utgår från.

Detta bör med bifall till den nämnda motionen och

med anledning av motion K22 (fp) yrkande 1 ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande en oberoende kommunal revision

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K21 yrkande 1 och

med anledning av motion 1998/99:K22 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Beredning av revisorernas budget

(mom. 3)

Helena Bargholtz (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Konstitutionsutskottet delar

regeringens" och slutar med "(s) avstyrks." bort ha

följande lydelse:

Som anförs i en avvikande mening till

finansutskottets yttrande är det olämpligt att

styrelsen skall ha ett avgörande inflytande över i

vilken utsträckning granskning skall ske. Detta inte

minst med hänsyn till att styrelsen själv är föremål

för granskning. Konstitutionsutskottet anser att en

lämplig ordning är att fullmäktige utser en särskild

budgetberedning för revisionsanslaget på det sätt

som anges i Svenska Kommunförbundets och

Landstingsförbundets förslag till

revisionsreglemente. På detta sätt markeras

revisionens självständighet. Enligt utskottets

mening är denna princip så väsentlig att den bör

lagregleras. Regeringen bör därför som begärs i

motion 1998/99:K22 (fp) yrkande 2 återkomma till

riksdagen med erforderligt förslag till ändring i

kommunallagen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande beredning av revisorernas

budget

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K22 yrkande 2 och

med anledning av motion 1998/99:K23 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Ordförandeskap (mom. 4)

Per Unckel (m), Ingvar Svensson (kd), Jerry

Martinger (m), Inger René (m), Björn von der Esch

(kd), Nils Fredrik Aurelius (m) och Helena Bargholtz

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Enligt 8 kap." och slutar med "yrkande 2

avstyrks." bort ha följande lydelse:

Konstitutionsutskottet delar uppfattningen i en

avvikande mening till finansutskottets yttrande att

ordföranden i revisionen normalt bör utses efter

nominering av minoriteten i fullmäktige. Det

överensstämmer också med den ordning som enhälligt

förordades av Kommunrevisionsutredningen. Frågan om

ordförandeskapet i revisionen kan i dag hanteras

olika i olika kommuner. Regeringen har i

propositionen avstått från att tydligt förorda den

princip som utredningen rekommenderade. Enligt

utskottets uppfattning bör ett förordande av denna

princip göras. Utskottet anser att det kan ske i

samband med att en bestämmelse införs om att

revisorerna inom sig skall utse en ordförande.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

ett förslag till sådan bestämmelse.

Härigenom tillgodoses motionerna 1998/99:K21 (m)

yrkande 2, 1998/99:K22 (fp) yrkande 3 och

1998/99:K26 (kd) yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande ordförandeskap

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:K21 yrkande

2, 1998/99:K22 yrkande 3 och 1998/99:K26 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Partirepresentation (mom. 5)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Konstitutionsutskottet delar" och slutar

med "och 2 avstyrks." bort ha följande lydelse:

En effektiv kommunal revision måste kännetecknas av

oberoende och opartiskhet. Det är därför riktigt att

på det sätt som anges i propositionen ställa höga

krav på oberoende, effektivitet och kompetens. Som

anförs i en avvikande mening till finansutskottets

yttrande och i motion K25 (mp) bör också kravet på

representativitet säkras. Således bör samtliga

grupperingar som är representerade i fullmäktige

också vara företrädda bland revisorerna. Regeringen

bör därför enligt konstitutionsutskottets

uppfattning återkomma med förslag till riksdagen som

innebär att en bestämmelse med denna innebörd tas in

i kommunallagen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande partirepresentation

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K25 yrkande 2 och

med anledning av motion 1998/99:K25 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Certifiering av biträden (mom. 6)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Konstitutionsutskottet delar" och slutar

med "och 4." bort ha följande lydelse:

Som anförs i en avvikande mening till

finansutskottets yttrande och i motion K25 (mp) bör

det i kommunallagen införas en regel om certifiering

av de sakkunniga biträdena. Regeln bör utformas så

att yrkesverksamma skall ha tillräckliga teoretiska

kunskaper samt erfarenheter inom det specifika

område som certifieringen avser. Enligt

konstitutionsutskottets mening bör det finnas ett

certifieringsorgan som ansvarar för kontroll m.m.

Särskilda övergångsregler bör föreskrivas.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till bestämmelser av angiven innebörd.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande certifiering av biträden

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K25 yrkande 4 och

med anledning av motion 1998/99:K25 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Särskild lag om kommunala företag

(mom. 8)

Per Unckel (m), Ingvar Svensson (kd), Jerry

Martinger (m), Inger René (m), Björn von der Esch

(kd), Nils Fredrik Aurelius (m) och Helena Bargholtz

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Konstitutionsutskottet delar" och slutar

med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

Konstitutionsutskottet kan i stort ställa sig bakom

förslagen i propositionen till en samordnad revision

av kommunal verksamhet i förvaltningsform och i

företagsform. Utgångspunkten för förslagen har varit

dagens förhållanden och gällande regelsystem.

Utskottet finner det emellertid, som anförs i en

avvikande mening till finansutskottets yttrande,

vara otillfredsställande med de ständiga och

parallella ändringar som måste vidtas i

kommunallagen och aktiebolagslagen. Detta belyser

det angelägna i att lagstiftning och annat regelverk

på sikt utformas så att förvaltningsformen ånyo blir

det helt dominerande sättet att bedriva kommunal

verksamhet. Ett alternativt sätt är att

aktiebolagslagen - som i grunden är utformad för

privaträttslig verksamhet - inte bör gälla för

kommunala företag utan att en särskild bolagsform

för kommunala företag inrättas. Inte minst den

avancerade och i grunden helt onödiga form av

skatteplanering som nu bedrivs genom kommunala bolag

aktualiserar denna fråga. Skattefrågorna uppstår

enbart därför att verksamheten bedrivs i

aktiebolagsform, eftersom kommunal verksamhet i

förvaltningsform är skattebefriad. Utskottet vill

understryka att en särskild lag om kommunala företag

helt kan anpassas till de speciella förhållanden som

kommunala företag verkar under.

Enligt utskottets uppfattning behövs således, som

framhålls i motion 1998/99:K21 (m), en särskild lag

om kommunala företag. Riksdagen bör därför uppdra åt

regeringen att återkomma med förslag till en sådan

lag.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande särskild lag om kommunala

företag

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K21 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Benämningen lekmannarevisor (mom. 9)

Per Unckel (m), Ingvar Svensson (kd), Jerry

Martinger (m), Inger René (m), Björn von der Esch

(kd) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Konstitutionsutskottet anser" och på s.

21 slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:

Trots lagutskottets uttalande våren 1998 har

regeringen tagit fram ytterligare lagförslag där

uttrycket "lekmannarevisorer" används som benämning

på sådana förtroendevalda revisorer som väljs för

att genomföra en allmän granskning i aktiebolag. I

sammanhanget finns anledning att erinra om att

begreppet förtroendevalda traditionellt har använts

i lagstiftningen som beteckning på de personer som

av fullmäktige eller motsvarande organ har

tilldelats uppdrag. Därtill kommer att begreppet

lekmän är oegentligt i samband med den typ av

uppdrag som det här är fråga om, eftersom det till

den förtroendevalda revisorsfunktionen med fördel

kan väljas personer som i sin yrkesutövning är just

revisorer, vilket inte torde vara helt ovanligt

beträffande de förtroendevalda revisorerna i

kommunerna.

Trots de starka skäl som finns för att snarast

utmönstra ordet lekmannarevisor ur lagstiftningen

har lagutskottet, inom vars beredningsområde

aktiebolagslagen ligger, avstyrkt motionsyrkanden om

att benämningen lekmannarevisor i aktiebolagslagen

och kommunallagen skall bytas ut mot benämningen

förtroendevald revisor. Användningen av ordet i

aktiebolagslagen får visserligen anses vara styrande

för dess användning i kommunallagen.

Konstitutionsutskottet instämmer dock i vad som

anförts av företrädarna för Moderata samlingspartiet

och Kristdemokraterna i en avvikande mening till

lagutskottets yttrande om att motionsyrkandena hade

bort tillstyrkas.

Konstitutionsutskottet anser därför att ordet

lekmannarevisor i olika böjningsformer i de

föreliggande förslagen till lagtext bör bytas ut mot

"förtroendevald revisor" i motsvarande

böjningsformer. Därutöver bör motsvarande ändring

göras i övriga delar av aktiebolagslagen.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande benämningen lekmannarevisor

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:66 och med

bifall till motionerna 1998/99:K20 och

1998/99:K21 yrkande 3

dels antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i kommunallagen (1991:900)

såvitt avser 3 kap. 17 § och 9 kap. 9 § i den i

bilaga 4 som Utskottets förslag betecknade

lydelsen med den ändringen att ordet

"lekmannarevisor" i olika böjningsformer skall

bytas ut mot "förtroendevald revisor" i

motsvarande form,

dels lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385) med den ändringen att ordet

"lekmannarevisor" i olika böjningsformer skall

bytas ut mot "förtroendevald revisor" i

motsvarande form,

dels beslutar att i 11 kap. 1-13, 16-18 och 20

§§, 15 kap. 2 och 13 §§ och 18 kap. 4 a § samt i

rubrikerna närmast före 11 kap. 4, 9, 13, 14,

16, 17 och 18 §§ och 15 kap. 2 §

aktiebolagslagen (1975:1385) ordet

"lekmannarevisor" i olika böjningsformer skall

bytas ut mot "förtroendevald revisor" i

motsvarande form,

dels beslutar att i 8 kap. 2 §

årsredovisningslagen (1995:1554)

ordet "lekmannarevisorerna" skall

bytas ut mot "de förtroendevalda

revisorerna",

Särskilt yttrande

Skyldighet att anmäla brottsmisstanke

Per Lager (mp) anför:

Som anförs i motion 1998/99:K25 bör revisorerna, om

framställningar i nämnd och fullmäktige har

misslyckats, anmäla misstanke om brott direkt till

åklagare. Jag förutsätter att regeringen återkommer

med förslag om sådan anmälningsplikt till åklagare

efter det att Ekosekretessutredningen har

presenterat sitt förslag, och jag avstår därför nu

från att reservera mig i frågan.

I propositionen framlagda

lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

kommunallagen (1991:900)[1]

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen

(1991:900)

dels att 9 kap. 16 § skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 9 kap. 5 § skall betecknas 5

kap. 20 b §, att nuvarande 9 kap. 6, 7-15 §§ skall

betecknas 9 kap. 7, 9-17 §§ och att nuvarande 9 kap.

17 § skall betecknas 5 kap. 25 b §,

dels att de nya 5 kap. 20 b §, 9 kap. 8, 9, 11-13,

15 och 16 §§ skall ha följande lydelse,

dels att 3 kap. 17 §, 4 kap. 6 och 17 §§, 5 kap.

19, 23 och 31 §§, 6 kap. 7 och 19 §§, 7 kap. 8 §, 8

kap. 17 och 18 §§ samt 9 kap. 4 och 20 §§ skall ha

följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 9 kap. 6 §, 7 §,

10 §, 12 § och 14 § skall sättas närmast före de nya

9 kap. 7 §, 9 §, 12 §, 14 § respektive 16 § samt att

rubriken närmast före 9 kap. 16 § skall sättas

närmast före den nya 5 kap. 25 a §,

dels att det i lagen skall införas fem nya

paragrafer, 4 kap. 17 a §, 5 kap. 20 a och 25 a §§

samt 9 kap. 5 och 6 §§ av följande lydelse,

dels att det i lagen närmast före 9 kap. 8 § skall

införas en ny rubrik av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 kap.

17 §[2]

-----------------------------------------------------

Innan en kommun eller Om en kommun eller ett

ett landsting lämnar över landsting med stöd av 16

vården av en kommunal § lämnar över vården av

angelägenhet till ett en kommunal angelägenhet

aktiebolag där kommunen till ett aktiebolag där

eller landstinget innehar kommunen eller

samtliga aktier, skall landstinget innehar

fullmäktige samtliga aktier, skall

fullmäktige

-----------------------------------------------------

1. fastställa det kommunala ändamålet med

verksamheten,

-----------------------------------------------------

2. utse samtliga 2. utse samtliga

styrelseledamöter och styrelseledamöter,

minst en revisor,

-----------------------------------------------------

3. se till att fullmäktige får yttra sig innan

sådana beslut i verksamheten som är av principiell

beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.

-----------------------------------------------------

Fullmäktige skall också

utse minst en

lekmannarevisor i aktie-

bolag där kommunen eller

landstinget direkt eller

indirekt innehar samtliga

Detsamma gäller, när aktier.

kommunen eller

landstinget ensam bildar Vad som anges i första

en stiftelse för en stycket gäller, när

kommunal angelägenhet. kommunen ensam eller

landstinget ensamt bildar

en stiftelse för en

kommunal angelägenhet.

I fråga om aktiebolag Fullmäktige skall även

som avses i första utse minst en revisor i

stycket skall fullmäktige en sådan stiftelse.

även utse minst en

lekmannarevisor. Till lekmannarevisor i

aktiebolaget eller

revisor i stiftelsen

skall fullmäktige utse

någon av de revisorer

eller revisorsersättare

som enligt 9 kap. 1 §

valts för granskning av

styrelsen och övriga

nämnders verksamhet.

-----------------------------------------------------

4 kap.

6 §

Den som är anställd hos en kommun eller ett

landsting för att ha den ledande ställningen bland

personalen är inte valbar.

Den som är chef för en förvaltning som hör till en

nämnds verksamhetsområde får inte väljas till

ledamot eller ersättare i nämnden.

-----------------------------------------------------

Den som är redovisnings-

skyldig till kommunen

eller landstinget är inte

valbar som revisor eller

revisorsersättare för

granskning av verksamhet

som omfattas av redo-

visningsskyldigheten.

Detsamma gäller make,

sambo, föräldrar, barn

eller syskon eller annan

närstående till den

redovisningsskyldige.

-----------------------------------------------------

17 §

Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i

nämnderna.

-----------------------------------------------------

Revisorerna får väcka

ärenden i en nämnd om

ärendet rör granskningen

av verksamheten i nämn-

den. När

revisorsersättarna

tjänstgör har de samma

rätt att väcka ärenden

som revisorerna.

-----------------------------------------------------

17 a §

Revisorerna får väcka

ärenden i en

fullmäktigeberedning om

ärendet rör granskningen

av verksamheten i

fullmäktigeberedningen.

När revisorsersättarna

tjänstgör har de samma

rätt att väcka ärenden

som revisorerna.

-----------------------------------------------------

5 kap.

19 §

-----------------------------------------------------

Om en ledamot enligt 20 Om en ledamot enligt 20

§ eller 9 kap. 4 § är eller 20 a § är jävig i

jävig i ett ärende, får ett ärende, får

fullmäktige handlägga fullmäktige handlägga

ärendet, även om antalet ärendet, även om antalet

deltagande på grund av deltagande på grund av

jävet inte uppgår till jävet inte uppgår till

det antal som föreskrivs det antal som föreskrivs

i 18 §. i 18 §.

-----------------------------------------------------

20 a §

Den som är

redovisningsskyldig till

kommunen eller

landstinget får inte

delta i

1. val av revisor eller

revisorsersättare för

granskning av verksamhet

som omfattas av redovis-

ningsskyldigheten, eller

2. handläggningen av

ärenden om ansvarsfrihet

för verksamheten.

Detsamma gäller också

make, sambo, föräldrar,

barn eller syskon eller

annan närstående till den

redovisningsskyldige.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------

20 b §

Trots 20 a § får

enskilda för-

troendevalda mot

vilka anmärkning

kan riktas enligt 9

kap. 17 § andra

stycket delta i

fullmäktiges

överläggningar, när

revisionsberättel-

sen över den

verksamhet som de

har ansvaret för

behandlas.

Ordföranden och

vice ordförandena i

en nämnd får också

delta i

fullmäktiges

överläggning när

verksamhet inom den

egna nämnden

behandlas.

Vad som nu har

sagts gäller även

om de

förtroendevalda

inte är ledamöter i

fullmäktige.

-----------------------------------------

23 §

Ärenden i fullmäktige får väckas av

-----------------------------------------------------

1. en nämnd,

2. en ledamot genom 3. revisorerna eller

motion, revisorersättarna när de

tjänstgör, om ärendet

3. revisorerna, om gäller förvaltning som

ärendet gäller har samband med

förvaltning som har revisionsuppdraget eller

samband med om ärendet gäller gransk-

revisionsuppdraget, ningen,

-----------------------------------------------------

4. en fullmäktigeberedning, om

fullmäktige har föreskrivit det, eller

5. styrelsen i ett sådant företag som

avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om

fullmäktige har beslutat det för

särskilda fall.

Ärende om att hålla folkomröstning i

en viss fråga får i fullmäktige också

väckas av minst fem procent av de

röstberättigade kommun- eller

landstingsmedlemmarna enligt lagen

(1994:692) om kommunala folk-

omröstningar. Initiativet skall vara

skriftligt, ange den aktuella frågan

samt innehålla initiativtagarnas

egenhändiga namnteckningar, namn-

förtydliganden och uppgift om deras

adresser.

-----------------------------------------

25 a §

Fullmäktige skall

vid ett sammanträde

före utgången av

juni månad året

efter det år som

revisionen avser

besluta om ansvars-

frihet skall

beviljas eller

vägras.

Fråga om

ansvarsfrihet för

en gemensam nämnd

skall prövas av

fullmäktige i var

och en av de sam-

verkande kommunerna

eller landstingen.

-----------------------------------------

31 §

-----------------------------------------------------

Fullmäktige får behandla Fullmäktige får behandla

revisionsberättelsen utan revisionsberättelsen utan

föregående beredning. föregående beredning.

Fullmäktige skall dock

inhämta förklaringar över

de anmärkningar som har

framställts i

revisionsberättelsen.

-----------------------------------------------------

Om en förtroendevald har

vägrats ansvarsfrihet, får

fullmäktige också utan

ytterligare beredning besluta

att den förtroendevaldes

uppdrag skall återkallas

enligt 4 kap. 10 §.

6 kap.

7 §

------------------------------------------------------

Nämnderna skall var och en inom sitt område se till

att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och

riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de

föreskrifter som gäller för verksamheten.

-----------------------------------------------------

De skall också se till De skall också se till

att verksamheten bedrivs att den interna

på ett i övrigt kontrollen är tillräcklig

tillfredsställande sätt. samt att verksamheten

bedrivs på ett i övrigt

tillfredsställande sätt.

-----------------------------------------------------

Detsamma gäller när vården av

en kommunal angelägenhet med

stöd av 3 kap. 16 § har

lämnats över till någon annan.

19 §

-----------------------------------------------------

En nämnd får kalla en En nämnd får kalla en

ledamot eller en ledamot eller en

ersättare i fullmäktige, ersättare i fullmäktige,

en annan nämnd eller en annan nämnd eller

beredning, en anställd beredning, en revisor

hos kommunen eller eller en

landstinget eller en revisorsersättare, en

särskild sakkunnig att anställd hos kommunen

närvara vid ett eller landstinget eller

sammanträde med nämnden en särskild sakkunnig att

för att lämna närvara vid ett

upplysningar. sammanträde med nämnden

för att lämna

upplysningar.

-----------------------------------------------------

Den som har kallats till ett

sammanträde får, om nämnden

beslutar det, delta i

överläggningarna men inte i

besluten.

7 kap.

8 §

-----------------------------------------------------

Företrädare för de Företrädare för de

anställda hos en kommun anställda hos en kommun

eller ett landsting (per- eller ett landsting (per-

sonalföreträdare) får, i sonalföreträdare) får, i

den omfattning som anges den omfattning som anges

i 9-13 §§, närvara vid i 9-13 §§, närvara vid

sammanträden med andra sammanträden med andra

nämnder än styrelsen. nämnder än styrelsen.

Företrädare för anställda Företrädare för anställda

i kommuner eller i kommuner eller

landsting som samverkar i landsting som samverkar i

en gemensam nämnd får i en gemensam nämnd får i

motsvarande omfattning motsvarande omfattning

närvara vid sammanträden närvara vid sammanträden

med den gemensamma med den gemensamma

nämnden. nämnden.

Närvarorätt saknas dock Närvarorätt saknas dock

i revisionsnämnder, vid revisorernas

förtroendenämnder, sammanträden, i

valnämnder och överför- patientnämnder,

myndarnämnder. valnämnder och överför-

myndarnämnder.

-----------------------------------------------------

8 kap.

17 §

-----------------------------------------------------

Årsredovisningen skall Årsredovisningen skall

lämnas över till lämnas över till

fullmäktige och fullmäktige och

revisorerna snarast revisorerna snarast

möjligt och senast den möjligt och senast den 15

1 juni året efter det år april året efter det år

som redovisningen avser. som redovisningen avser.

-----------------------------------------------------

18 §

-----------------------------------------------------

Årsredovisningen skall Årsredovisningen skall

godkännas av fullmäktige. godkännas av fullmäktige.

Det bör inte ske innan Det bör inte ske innan

fullmäktige enligt 9 kap. fullmäktige enligt 5 kap.

16 § andra stycket 25 a § beslutat om

beslutat om ansvarsfrihet ansvarsfrihet skall

skall beviljas eller beviljas eller vägras.

vägras.

-----------------------------------------------------

9 kap.

4 §

-----------------------------------------------------

Den som är I fråga om jäv för en

redovisningsskyldig till revisor och en

kommunen eller revisorsersättare skall

landstinget får inte bestämmelserna i 6 kap.

25 § om jäv tillämpas.

1. vara revisor eller

revisorsersättare för En revisor eller en

granskning av verksamhet revisorsersättare som är

som omfattas av redovis- jävig i ett ärende får

ningsskyldigheten, inte delta eller närvara

vid behandlingen av

2. delta i val av ärendet. Denne får dock

revisor eller vidta åtgärder som någon

revisorsersättare som annan inte kan vidta utan

skall granska sådan olägligt uppskov.

verksamhet, eller

Den som känner till en

3. delta i omständighet som kan

handläggningen av ärenden antas utgöra jäv mot

om ansvarsfrihet för honom, skall självmant ge

verksamheten. det till känna.

Första stycket skall

tillämpas också på make,

sambo, föräldrar, barn

eller syskon eller annan

närstående till den 5 §

redovisningsskyldige.

Har det uppkommit en

fråga om jäv mot någon av

revisorerna skall de

samfällt besluta i

jävsfrågan. Den som jävet

. gäller får delta i

prövningen av jävsfrågan

endast om revisorerna

inte är beslutsföra utan

honom och någon annan

inte kan tillkallas utan

olägligt uppskov.

Ett beslut om jäv får

överklagas endast i

samband med överklagandet

av det beslut varigenom

ärendet avgörs.

6 §

Från jäv skall bortses

när frågan om partiskhet

uppenbarligen saknar

betydelse.

Sakkunnigt biträde

8 §

Revisorerna skall i sin

granskning biträdas av

sakkunniga som de själva

väljer och anlitar i den

omfattning som behövs.

De sakkunniga skall ha

den insikt och erfarenhet

av kommunal verksamhet

som fordras för att kunna

fullgöra uppdraget.

-----------------------------------------------------

9 §

-----------------------------------------------------

Revisorerna granskar i Revisorerna granskar

den omfattning som följer årligen i den omfattning

av god revisionssed all som följer av god

verksamhet som bedrivs revisionssed all

inom nämndernas verk- verksamhet som bedrivs

samhetsområden. inom nämndernas verk-

samhetsområden och genom

de revisorer eller

lekmannarevisorer som

De prövar om utsetts enligt 3 kap. 17

verksamheten sköts på ett och 18 §§.

ändamålsenligt och från

ekonomisk synpunkt till- De prövar om

fredsställande sätt, om verksamheten sköts på ett

räkenskaperna är ändamålsenligt och från

rättvisande och om den ekonomisk synpunkt till-

kontroll som görs inom fredsställande sätt, om

nämnderna är tillräcklig. räkenskaperna är

rättvisande och om den

interna kontrollen som

görs inom nämnderna är

tillräcklig.

Om revisorerna i sin

granskning finner att det

föreligger misstanke om

brott av

förmögenhetsrättslig

karaktär skall de anmäla

förhållandet till berörd

nämnd. Om nämnden finner

att det föreligger

misstanke om brott och

inte utan oskäligt

dröjsmål vidtar åtgärder,

är revisorerna skyldiga

att rapportera nämndens

agerande till

fullmäktige.

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Vad som sägs om nämnder Vad som sägs om nämnder

i 7 § gäller också i 9 § gäller också

fullmäktigeberedningar. fullmäktigeberedningar.

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

Nämnderna och de Nämnderna och de

anställda är skyldiga att enskilda ledamöterna och

lämna revisorerna de ersättarna i dessa samt

upplysningar som behövs de anställda är skyldiga

för revisionsarbetet. att lämna revisorerna de

upplysningar som behövs

för revisionsarbetet.

-----------------------------------------------------

De skall också ge revisorerna

tillfälle att när som helst

inventera de tillgångar som

nämnderna har hand om och ta

del av de räkenskaper och

andra handlingar som berör

nämndernas verksamhet.

13 §

-----------------------------------------------------

Vad som sägs om nämnder |Vad som sägs om nämnder

i 10 § gäller också | i 12 § gäller också

fullmäktigeberedningar. |fullmäktigeberedningar.

-----------------------------------------------------

15 §

-----------------------------------------------------

De beslut som De beslut som

revisorerna fattar om sin revisorerna fattar om sin

förvaltning skall tas upp förvaltning och om jäv

i protokoll. skall tas upp i

protokoll.

-----------------------------------------------------

Föreskrifterna i 6 kap. 30 §

om justering av protokoll och

tillkännagivande om

justeringen skall tillämpas

också på revisorernas

protokoll.

16 §

Revisorerna skall varje år

till fullmäktige avge en

berättelse med redogörelse för

resultatet av den revision som

avser verksamheten under det

föregående budgetåret.

-----------------------------------------

De sakkunnigas

rapporter skall

fogas till

revisionsberättelsen.

Granskningsrapport

enligt 11 kap. 6 §

aktiebolagslagen

(1975:1385) som har

lämnats för ett

aktiebolag som

avses i 3 kap. 17

och 18 §§ skall

också fogas till

revisionsberättelsen.

-----------------------------------------

20 §

-----------------------------------------------------

I kommunalförbund med I kommunalförbund med

förbundsdirektion skall förbundsdirektion skall

revisorerna avge en revisorerna avge en

revisionsberättelse till revisionsberättelse till

var och en av var och en av

förbundsmedlemmarnas förbundsmedlemmarnas

fullmäktige. Vad som sägs fullmäktige. Vad som sägs

om fullmäktige i 5, 16 om fullmäktige i 5 kap.

och 17 §§ skall 20 b, 25 a, 25 b och 31

beträffande sådana §§ skall beträffande

förbund gälla sådana förbund gälla

förbundsmedlemmarnas förbundsmedlemmarnas

fullmäktige. fullmäktige.

-----------------------------------------------------

10 kap.

2 §

Följande beslut får

överklagas:

1. beslut av

fullmäktige eller den

beslutande

församlingen i ett

kommunalförbund,

2. beslut av en nämnd

eller ett

partssammansatt organ,

om beslutet inte är av

rent förberedande

eller rent

verkställande art,

3. beslut av

förbundsstyrelsen

eller en annan nämnd

eller ett parts-

sammansatt organ i ett

kommunalförbund, om

beslutet inte är av

rent förberedande

eller rent

verkställande art,

samt

-----------------------------------------------------

4. sådana beslut av 4. sådana beslut av

revisorerna som avses i 9 revisorerna som avses i 9

kap. 13 §. kap. 15 §.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i

kraft den 1 januari

2000. Fullmäktiges

sammanträde i 5 kap.

25 a § såvitt avser

revisionen av 1999 års

verksamhet får dock

hållas senast före

utgången av december

år 2000. Till utgången

av år 2000 får 8 kap.

17 § tillämpas i sin

äldre lydelse.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt

1998:1.

[2]: Senaste lydelse

1998:765.

2 Förslag till lag

om ändring i

aktiebolagslagen

(1975:1385)

Härigenom föreskrivs

att 10 kap. 42 § och

11 kap. 14 och 19 §§

aktiebolagslagen

(1975:1385)[3] skall

ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

10 kap.

42 §[4]

Revisorn är skyldig

att lämna medrevisor,

lekmannarevisor,

särskild granskare som

avses i 11 kap. 21 §,

ny revisor och, om

bolaget har försatts i

konkurs,

konkursförvaltaren de

upplysningar som

behövs om bolagets

angelägenheter.

Revisorn är dessutom

skyldig att på begäran

lämna upplysningar om

bolagets

angelägenheter till

undersökningsledaren

under förundersökning

i brottmål.

-----------------------------------------------------

Revisorn i ett

aktiebolag som omfattas

av 1 kap. 9 § sekre-

tesslagen (1980:100) är

även skyldig att på

begäran lämna upp-

lysningar om bolagets

angelägenheter till de

förtroendevalda

revisorerna i kommunen

eller landstinget.

-----------------------------------------------------

11 kap.

14 §[5]

-----------------------------------------------------

Granskningsrapporten Granskningsrapporten

skall lämnas till skall lämnas till

bolagets styrelse senast bolagets styrelse senast

tre veckor före den tre veckor före den

bolagsstämma som avses 9 bolagsstämma som avses i

kap. 7 § första stycket. 9 kap. 7 § första

stycket.

-----------------------------------------------------

I rapporten skall

lekmannarevisorn

uttala sig om sådana

förhållanden som avses

i 4 § och om sådana

förhållanden som han

har varit skyldig att

granska enligt 5 §. Om

lekmannarevisorn

finner anledning till

anmärkning mot någon

styrelseledamot eller

mot den verkställande

direktören, skall han

upplysa om detta i

rapporten och lämna

uppgift om anledningen

till anmärkningen.

-----------------------------------------------------

En lekmannarevisorn får En lekmannarevisor får i

i granskningsrapporten granskningsrapporten

lämna även andra lämna även andra

upplysningar som han upplysningar som han

anser att aktieägarna bör anser att aktieägarna bör

få kännedom om. få kännedom om.

-----------------------------------------------------

19 §[6]

Lekmannarevisorn är

skyldig att lämna

bolagets revisor,

annan lekmannarevisor,

särskild granskare som

avses i 21 § och, om

bolaget har försatts i

konkurs,

konkursförvaltaren de

upplysningar som

behövs om bolagets

angelägenheter.

Lekmannarevisorn är

dessutom skyldig att

på begäran lämna upp-

lysningar om bolagets

angelägenheter till

undersökningsledaren

under förundersökning

i brottmål.

-----------------------------------------------------

Lekmannarevisorn i ett

aktiebolag som omfattas

av 1 kap. 9 §

sekretesslagen (1980:100)

är även skyldig att på

begäran lämna upp-

lysningar om bolagets

angelägenheter till de

förtroendevalda revi-

sorerna i kommunen eller

landstinget.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i

kraft den 1 januari

2000.

**FOOTNOTES**

[3]: Lagen omtryckt

1993:150.

[4]: Senaste lydelse

1998:760.

[5]: Senaste lydelse

1998:760.

[6]: Senaste lydelse

1998:760.

3 Förslag till lag

om ändring i lagen

(1980:1103) om

årsredovisning

m.m. i vissa

företag

Härigenom föreskrivs

att 4 kap. 13 § lagen

(1980:1103) om

årsredovisning m.m. i

vissa företag skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

4 kap.

13 §[7]

En revisor får inte

till dem som saknar

rätt att erhålla

kännedom om den

årsredovisningsskyldiges

angelägenheter lämna

upplysningar om sådant

som revisorn har fått

kännedom om vid

fullgörande av sitt

uppdrag, om det kan

lända till förfång för

den

årsredovisningsskyldige.

Revisorn är skyldig

att lämna medrevisor,

ny revisor och, om den

års-

redovisningsskyldige

har försatts i

konkurs,

konkursförvaltaren

erforderliga

upplysningar om den

årsredovisningsskyldiges

angelägenheter.

Revisorn är dessutom

skyldig att på begäran

lämna upplysningar om

företagets

angelägenheter till

undersökningsledaren

under förundersökning

i brottmål.

-----------------------------------------------------

Revisorn i ett

handelsbolag som omfattas

av 1 kap. 9 § sekretess-

lagen (1980:100) är även

skyldig att på begäran

lämna upplysningar om

bolagets angelägenheter

till de förtroendevalda

revisorerna i kommunen

eller landstinget.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i

kraft den 1 januari

2000.

**FOOTNOTES**

[7]: Senaste lydelse

1984:946.

4 Förslag till lag

om ändring i lagen

(1987:667) om

ekonomiska

föreningar

Härigenom föreskrivs

att 8 kap. 16 § lagen

(1987:667) om

ekonomiska föreningar

skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

8 kap.

16 §

Revisorerna får inte

lämna upplysningar

till enskilda

medlemmar eller

utomstående om sådana

föreningens

angelägenheter som de

har fått kännedom om

vid fullgörandet av

sitt uppdrag, om det

kan vara till nackdel

för föreningen.

Revisorerna är

skyldiga att

1. till

föreningsstämman lämna

alla upplysningar som

stämman begär, om det

inte skulle vara till

väsentlig nackdel för

föreningen,

2. till medrevisor,

granskare som avses i

17 §, ny revisor och,

om föreningen har

försatts i konkurs,

konkursförvaltare

lämna erforderliga

upplysningar om

föreningens

angelägenheter, samt

3. på begäran lämna

upplysningar om

föreningens

angelägenheter till

undersökningsledaren

under förundersökning

i brottmål.

-----------------------------------------------------

Revisorerna i en

förening som omfattas av

1 kap. 9 § sekretesslagen

(1980:100) är även

skyldiga att på begäran

lämna upplysningar om

föreningens angelägen-

heter till de

förtroendevalda

revisorerna i kommunen

eller landstinget.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i

kraft den 1 januari

2000.

5 Förslag till lag om

ändring i

stiftelselagen

(1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 4

kap. 15 § stiftelselagen

(1994:1220) skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

4 kap.

15 §

Revisorerna får inte lämna

upplysningar till

utomstående om sådana

stiftelsens angelägenheter

som de har fått kännedom om

vid fullgörandet av sitt

uppdrag, om det kan vara

till nackdel för

stiftelsen.

Revisorerna är skyldiga

att

1. till medrevisor, ny

revisor,

tillsynsmyndigheten och, om

stiftelsen har försatts i

konkurs, konkursförvaltaren

lämna behövliga

upplysningar om stiftelsens

angelägenheter, samt

2. på begäran lämna

upplysningar om stiftelsens

angelägenheter till

undersökningsledaren under

förundersökning i brottmål.

Bestämmelsen i andra

stycket 1 om

upplysningsskyldighet till

tillsynsmyndigheten gäller

inte när det är fråga om

sådan stiftelse som avses i

9 kap. 10 § första stycket.

-----------------------------------------------------

|Revisorerna i en

|stiftelse som omfattas av

|1 kap. 9 § sekretesslagen

|(1980:100) är även

|skyldiga att på begäran

|lämna upplysningar om

|stiftelsens angelägen-

|heter till de

|förtroendevalda

|revisorerna i kommunen

|eller landstinget.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft

den 1 januari 2000.

6 Förslag till lag om

ändring i lagen

(1979:412) om

kommunala

indelningsdelegerade

Härigenom föreskrivs att 22

§ lagen (1979:412) om

kommunala

indelningsdelegerade skall

ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

22 §[8]

Delegerade väljer tre

eller flera revisorer och

minst lika många revi-

sorsersättare som skall

granska arbetsutskottets

och kommittéernas verk-

samhet. I fråga om

valbarhet till revisor

eller revisorsersättare,

verkan av att valbarheten

upphör och rätt till

avsägelse tillämpas

bestämmelserna i 15 § om

ledamöter och ersättare i

arbetsutskottet.

Revisorerna skall det år

då indelningsändringen

träder i kraft avge en

berättelse om resultatet av

revisionen till

kommunfullmäktige i kom-

munen enligt den nya

indelningen. Fullmäktige

skall vid sammanträde före

utgången av detta år

besluta om ansvarsfrihet

skall beviljas eller om

någon åtgärd för att bevara

kommunens rätt skall

vidtas.

-----------------------------------------------------

|I fråga om revisionen |I fråga om revisionen|

|tillämpas i övrigt |tillämpas i övrigt|

|bestämmelserna om |bestämmelserna om|

|revision i 9 kap. |revision i kommunallagen|

|kommunallagen (1991:900). |(1991:900). |

-----------------------------------------------------

__

Denna lag träder i kraft

den 1 januari 2000.

**FOOTNOTES**

[8]: Senaste lydelse

1991:1694.

7 Förslag till lag om

upphävande av lagen

(1996:945) om

sammanläggningsdelegerade

för Skåne läns

landsting

Härigenom föreskrivs

att lagen (1996:945)

om sammanläggnings-

delegerade för Skåne

läns landsting skall

upphöra att gälla vid

utgången av juni 1999.

8 Förslag till lag om

ändring i lagen

(1996:1415) om

försöksverksamhet med

regionförbund i Kalmar

län och Skåne län

Härigenom föreskrivs att 34

§ lagen (1996:1415) om

försöksverksamhet med

regionförbund i Kalmar län

och Skåne län skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

34 §

-----------------------------------------------------

|Vad som föreskrivs i 9 |Vad som föreskrivs i|

|kap. kommunallagen |kommunallagen (1991:900)|

|(1991:900) om revision |om revision skall i|

|skall i tillämpliga delar |tillämpliga delar gälla|

|gälla för ett |för ett regionförbund. |

|regionförbund. | |

-----------------------------------------------------

Föreskrifterna i 9 kap. 1

och 2 §§ kommunallagen

gäller dock inte för ett

regionförbund.

Denna lag träder i kraft

den 1 januari 2000.

9 Förslag till lag om

upphävande av lagen

(1997:222) om

sammanläggningsdelegerade

för Västra Götalands

läns landsting

Härigenom föreskrivs att

lagen (1997:222) om

sammanläggningsdelegerade

för Västra Götalands läns

landsting skall upphöra att

gälla vid utgången av juni

1999.

Finansutskottets

yttrande

1998/99:FiU4y

En stärkt kommunal

revision (prop.

1998/99:66)

Till

konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har

genom beslut den 18 mars

1999 berett finansutskottet

tillfälle att yttra sig

över proposition 1998/99:66

En stärkt kommunal revision

jämte de motioner som

väckts i ärendet.

Propositionen

I proposition 1998/99:66

föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag

till

1. lag om ändring i

kommunallagen (1991:900),

2. lag om ändring i

aktiebolagslagen

(1975:1385),

3. lag om ändring i lagen

(1980:1103) om

årsredovisning m.m. i vissa

företag,

4. lag om ändring i lagen

(1987:667) om ekonomiska

föreningar,

5. lag om ändring i

stiftelselagen (1994:1220),

6. lag om ändring i lagen

(1979:412) om kommunala

indelningsdelegerade,

7. lag om upphävande av

lagen (1996:945) om

sammanläggningsdelegerade

för Skåne läns landsting,

8. lag om ändring i lagen

(1996:1415) om

försöksverksamhet med

regionförbund i Kalmar län

och Skåne län,

9. lag om upphävande av

lagen (1997:222) om

sammanläggningsdelegerade

för Västra Götalands läns

landsting.

Motionerna

1998/99:K20 av Lennart

Hedquist och Ola Rask (m,

s) vari yrkas att riksdagen

beslutar att benämningen

lekmannarevisor i

aktiebolagslagen och

kommunallagen skall utbytas

mot benämningen

förtroendevald revisor i

enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:K21 av Per Unckel

m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos

regeringen begär förslag

till en försöksverksamhet

med oberoende kommunal

revision i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin

mening ger regeringen till

känna vad i motionen

anförts om att ordförande i

revisionen bör hämtas från

minoriteten,

3. att riksdagen beslutar

att benämningen på de

förtroendevalda som väljs

att utföra en allmän

granskning enligt

aktiebolagslagen skall vara

förtroendevald revisor och

inte lekmannarevisor,

4. att riksdagen som sin

mening ger regeringen till

känna vad i motionen

anförts om behovet av en

särskild lag om kommunala

företag.

1998/99:K22 av Helena

Bargholtz m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin

mening ger regeringen till

känna vad i motionen

anförts om en oberoende

revision i kommunerna,

2. att riksdagen hos

regeringen begär förslag på

lagfäst särskild

budgetberedning i enlighet

med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen som sin

mening ger regeringen till

känna vad i motionen

anförts om att ordföranden

i revisionen bör utses av

oppositionen.

1998/99:K23 av Rune

Berglund (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar i

enlighet med vad i motionen

anförts om ändring av 5

kap. 20 a §.

1998/99:K24 av Leif

Jakobsson och Marie

Granlund (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om

jävssituationer för

förtroendevalda revisorer i

kommunal verksamhet.

1998/99:K25 av Per Lager

m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar

om sådan ändring i

kommunallagen att samtliga

partier i fullmäktige ges

möjlighet att bli

representerade i

revisionen,

2. att riksdagen, vid

avslag på yrkande 1, hos

regeringen begär förslag

till sådan ändring i

kommunallagen att samtliga

partier i fullmäktige ges

möjlighet att bli

representerade i

revisionen,

3. att riksdagen beslutar

om sådan ändring i

kommunallagen att krav på

certifiering införs,

4. att riksdagen, vid

avslag på yrkande 3, hos

regeringen begär förslag

till sådan ändring i

kommunallagen att krav på

certifiering införs,

5. att riksdagen som sin

mening ger regeringen till

känna vad i motionen

anförts om skyldighet att

anmäla misstanke om brott

till åklagare.

1998/99:K26 av Ingvar

Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar

om sådan ändring av

kommunallagen att

valbarheten som revisor

eller revisorsersättare

inskränks så att

fullmäktigeledamöter och

ersättare för dessa ej är

valbara,

2. att riksdagen beslutar

att den kommunala

revisionen normalt skall

ledas av oppositionen.

Utskottet

Finansutskottet delar

inledningsvis regeringens

bedömning att det finns ett

behov av att stärka den

kommunala revisionen. En

väl fungerande revision av

hög kvalitet är viktig

såväl av

kommunaldemokratiska skäl

som för att främja en

effektiv kommunal

verksamhet. Revisionens

viktiga roll i

uppföljningen och

kontrollen av den kommunala

verksamheten har enligt

utskottet ytterligare

accentuerats genom

övergången till mer

målinriktade styrformer.

Utskottet ställer sig för

sin del bakom

propositionens förslag till

lagändringar. Förslagen är

enligt utskottet väl ägnade

att förbättra den kommunala

revisionens möjligheter att

fullgöra sina uppgifter.

Samtidigt noterar utskottet

med tillfredsställelse att

regeringen är beredd att

överväga ytterligare

åtgärder för att stärka

revisionens ställning i

kommuner och landsting.

Utskottet övergår därefter

till att behandla ett antal

motionsyrkanden som har

beröring med utskottets

ansvarsområde.

En oberoende kommunal

revision

Motionerna

I motion K21 av Per Unckel

m.fl. (m) påtalas att som

en följd av utredningens

begränsande direktiv har

inga alternativa modeller

för kommunal revision

prövats av utredningen.

Samtidigt konstateras att

det i samband med

remissbehandlingen har

efterlysts en professionell

och helt "oberoende"

revision. Enligt

motionärernas uppfattning

finns det skäl att inom

ramen för kommunal

självstyrelse införa en

möjlighet för en kommun

eller ett landsting att

välja en ordning med enbart

professionell revision. I

motionen föreslås att en

sådan framtida generell

möjlighet föregås av en

försöksverksamhet med några

kommuner som önskar pröva

denna modell.

Enligt motion K22 av Helena

Bargholtz m.fl. (fp) är

regeringens förslag

ofullgånget och

bristfälligt. I

propositionen görs inte den

åtskillnad mellan

förvaltningsrevision och

redovisningsrevision som

skulle ha givit såväl

förtroendevalda som

yrkesmässiga revisorer

klara uppgifter.

Propositionen innebär en

viss förstärkning av den

kommunala revisionen genom

att de förtroendevalda

skall biträdas av

sakkunniga. Däremot

garanteras enligt

motionärerna inte att det

blir fråga om en

professionell revision av

tillräcklig omfattning.

Enligt regeringsförslaget

är det de förtroendevalda

som skall avgöra

omfattningen av de

sakkunnigas verksamhet.

Detta är enligt motionen

inte förenligt med en

oberoende revision och

kommer därför inte heller

att ge de sakkunnigas

revision den trovärdighet

som en verkligt oberoende

ställning skulle ge.

Finansutskottets

ställningstagande

Utskottet vill understryka

den kommunala verksamhetens

särart, något som bl.a. tar

sig uttryck i att det är de

förtroendevalda som

ansvarar för verksamheten i

sin helhet. Mot denna

bakgrund är det viktigt att

revisionen inte minst ses

som ett instrument för

kommmunaldemokratisk

självkontroll. Detta system

har hittills fungerat

tillfredsställande.

Utskottet delar därför

regeringens bedömning att

det för närvarande inte

finns skäl att genomföra en

genomgripande förändring i

det nuvarande

ansvarssystemet.

Utskottet konstaterar med

anledning av vad som anförs

i motion K22 (fp) att

regeringen är beredd att

överväga behovet av en

yrkesmässigt oberoende

revision som komplement

till den revision som sker

av de förtroendevalda

revisorerna om de i

propositionen föreslagna

reglerna om sakkunnigt

biträde inte skulle visa

sig vara tillräckliga.

Någon åtgärd av det slag

som föreslås i motionen är

därför enligt utskottet för

närvarande inte påkallad.

Med hänsyn till att

utskottet anser att det

nuvarande systemet med

förtroendevalda revisorer

bör bestå kan utskottet

vidare inte ställa sig

bakom förslaget i motion

K21 (m) om en

försöksverksamhet med en

ordning med enbart

professionell revision.

Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna K21

(m) yrkande 1 och K22 (fp)

yrkande 1.

Ordförande för de

förtroendevalda revisorerna

Motionerna

I motion K21 av Per Unckel

m.fl. (m) ställs krav på

att ordföranden i

revisionen skall utses av

minoriteten. Motionärerna

konstaterar att en sådan

ordning förordades av

Kommunrevisionsutredningen.

Denna fråga kan, enligt vad

som sägs i motionen, tyckas

vara av mindre betydelse

eftersom samtliga revisorer

kan agera självständigt. I

praktiken har dock frågan

stor vikt med hänsyn till

att ordföranden leder och

planlägger revisionens

arbete. Frågan hanteras i

dag högst olika i olika

kommuner. Riksdagen bör

därför uttala sig för den

princip som utredningen

förordade.

Motsvarande synpunkter

anläggs även i motion K22

av Helena Bargholtz m.fl.

(fp). För att garantera att

revisionen är opartisk och

tillförlitlig bör enligt

motionen ordföranden utses

av den politiska

minoriteten såsom

Kommunrevisionsutredningen

föreslog.

I motion K26 av Ingvar

Svensson m.fl. (kd) anförs

att av en enkätundersökning

från våren 1997 framgår att

ordförandeskapet i

revisionen i cirka hälften

av landets kommuner och

landsting innehas av

oppositionen. För att

markera att revisorerna är

oberoende och således inte

knutna till den politiska

majoriteten bör ordningen

vara att ordföranden

normalt utses från

oppositionen. Det bör

enligt motionen klart

framgå av förarbetena till

lagstiftningen.

Finansutskottets

ställningstagande

Utskottet anser att det kan

vara en fördel om

ordföranden för den

kommunala revisionen hämtas

från minoriteten. Enligt

utskottets uppfattning är

det emellertid en viktig

grundprincip att kommuner

och landsting ges stor

frihet att organisera sitt

förtroendemannaarbete.

Frågan om ordförandeskapet

för revisionen bör inte

regleras i lag. Utskottet

vill samtidigt och i likhet

med regeringen peka på

möjligheterna för kommuner

och landsting att på

frivillig väg införa den av

motionärerna förordade

ordningen för att markera

revisionens oberoende i

förhållande till den

politiska majoriteten.

Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet

motionerna K21 (m) yrkande

2, K22 (fp) yrkande 3 och

K26 (kd) yrkande 2.

Revisorernas

representativitet

Motionen

I motion K25 av Per Lager

m.fl. (mp) framhåller

motionärerna att en

effektiv kommunal revision

måste kännetecknas av

oberoende och opartiskhet

om inte trovärdigheten

skall gå förlorad.

Miljöpartiet ställer sig

därför bakom regeringens

bedömning att de personer

som väljs till revisorer

måste uppfylla kraven på

oberoende, effektivitet och

kompetens. Däremot anser

motionärerna inte att

förslaget tillräckligt

säkrar kravet på

representativitet.

Förutsättningarna för

tilltro till

revisionsarbetet torde

stärkas om samtliga av

folket valda grupperingar

är representerade bland

revisorerna. I motionen

föreslås därför att det i

kommunallagen tas in en

bestämmelse som anger att

samtliga partier i

fullmäktige skall ges

möjlighet att bli

representerade i

revisionen.

Finansutskottets

ställningstagande

Utskottet har ovan pekat på

att kommuner och landsting

bör ha stor organisatorisk

frihet. Utskottet delar det

som i propositionen anförs

om att valet av revisorer

bör ske med så stor

representativitet som

möjligt såväl när det

gäller partier som i

övrigt. Det bör dock

ankomma på kommuner och

landsting att själva ta

ställning till hur denna

avvägning skall ske.

Med det ovan anförda

avstyrker utskottet motion

K25 (mp) yrkandena 1 och 2.

Krav på certifiering

Motionen

I motion K25 av Per Lager

m.fl. (mp) föreslås också

att en regel om

certifiering införs i

kommunallagen. En regel om

certifiering av de

sakkunniga biträdena bör

enligt motionärerna

utformas så att

yrkesverksamma skall ha

tillräckliga teoretiska

kunskaper samt erfarenheter

inom det specifika

verksamhetsområde som

certifieringen avser.

Särskilda övergångsregler

bör finnas liksom ett

certifieringsorgan som

handhar nödvändig kontroll

av handlingar, register

m.m. I motionen framhålls

också att former för

utkrävande av ansvar av de

yrkesverksamma revisorerna

bör lösas genom

civilrättsliga avtal.

Finansutskottets

ställningstagande

Utskottet konstaterar att

frågan om certifiering

behandlas i propositionen.

Utskottet delar regeringens

bedömning att något sådant

krav för närvarande inte

bör införas. Utskottet

noterar samtidigt att

regeringen understryker att

det kan finnas skäl att på

nytt överväga frågan om ett

lagreglerat krav på

certifiering om det visar

sig nödvändigt för att

garantera att de

förtroendevalda revisorerna

skall biträdas av personal

med erforderlig kompetens.

Utskottet avstyrker med

det anförda motion K25 (mp)

yrkandena 3 och 4.

Oberoende beredning av

revisorernas budget

Motionerna

I motion K22 av Helena

Bargholtz m.fl. (fp) anför

motionärerna att det är

olämpligt att styrelsen -

som själv är föremål för

granskning - skall ha ett

avgörande inflytande över i

vilken utsträckning

granskning skall ske. I

motionen framhålls att

regeringens argument är att

om jäv ansågs föreligga

genom att styrelsen bereder

revisionens budget skulle

inte ett samlat förslag

till budget kunna läggas

fram till fullmäktige.

Detta kan dock, menar

motionärerna, lösas genom

att fullmäktige utser en

särskild budgetberedning

för revisionsanslaget för

att markera revisionens

självständiga ställning.

Denna ordning bör

lagfästas.

I motion K23 av Rune

Berglund (s) framhålls att

det är tillfredsställande

att det i propositionen

finns förslag som på ett

väsentligt sätt stärker den

kommunala revisionen.

Regeringens förslag är dock

i ett avseende inte konse-

kvent, nämligen när det

gäller beredningen av

revisorernas budget.

Motionären instämmer i

regeringens bedömning att

det är av stor vikt för

revisorernas oberoende

ställning att beredningen

av deras budget är

objektiv. Just därför bör

redovisningsskyldiga inte

delta i beredning eller i

beslut om vilka resurser

som de förtroendevalda

revisorerna skall tilldelas

av fullmäktige, dvs. inte

ha inflytande på i vilken

omfattning de skall

granskas. Styrelsen, som

skall granskas av

revisorerna, bör således

inte bereda revisorernas

budget. Det bör i stället

göras av ett av fullmäktige

särskilt tillsatt organ. I

motionen föreslås därför

att en föreskrift om jäv

eller obehörighet för de

redovisningsskyldiga att

delta i beredningen av

revisorernas budget skall

införas i kommunallagen.

Finansutskottets

ställningstagande

Utskottet anser det

väsentligt att den

kommunala revisionen

tillförsäkras tillräckliga

ekonomiska resurser för att

en kvalitativt god

revisionsverksamhet skall

kunna genomföras. När det

gäller beredningen av

anslaget till revisorerna

pekar regeringen på att det

i Svenska Kommunförbundets

och Lands-tingsförbundets

förslag till

revisionsreglemente anges

att det kan vara lämpligt

att fullmäktige utser en

särskild budgetberedning

för revisionsanslaget för

att markera revisionens

oberoende ställning.

Utskottet anser i likhet

med regeringen att detta

kan vara en lämplig

ordning. Det finns däremot

enligt utskottets mening

inte tillräckliga skäl att

lagfästa en sådan ordning.

Med hänvisning till vad

utskottet här anfört

avstyrks motionerna K22

(fp) yrkande 2 och K23 (s).

Särskild lag om kommunala

företag

Motionen

I motion K21 av Per Unckel

m.fl. (m) ställs krav på

ett tillkännagivande till

regeringen att - efter

sedvanlig utredning - lägga

fram förslag till riksdagen

om en särskild lag om

kommunala företag.

Motionärernas utgångspunkt

är att förvaltningsformen

ånyo bör bli det helt

dominerande sättet att

bedriva kommunal

verksamhet. Om behov av

kommunala företag anses

föreligga bör en särskild

bolagsform för kommunala

företag inrättas. En sådan

lagstiftning kan enligt

motionen helt anpassas till

under vilka förhållanden

som kommunal verksamhet

skall bedrivas. Därigenom

skulle också ideliga

ändringar i

kommunallagstiftningen och

i aktiebolagslagen kunna

undvikas.

Finansutskottets

ställningstagande

Utskottet kan konstatera

att frågan om att skapa en

särskild kommunal

företagsform anpassad efter

kommunala behov har

övervägts senast av

Kommunalföretagskommittén

år 1982 i betänkandet

Kommunalföretaget (SOU

1982:13). Kommittén ansåg

att det inte fanns

tillräckligt tunga skäl för

en sådan nyordning.

Utskottet kan instämma i

att den nuvarande

regleringen inte är helt

oproblematisk. Enligt

utskottets mening talar

emellertid övervägande skäl

för att kraven på insyn,

inflytande och kontroll av

de kommunala företagen även

tills vidare bör kunna

tillgodoses inom nuvarande

regelsy-stem. Utskottet

vill i sammanhanget också

peka på att en särskild

utredare hösten 1998

föreslog att de nuvarande

bestämmelserna i

kommunallagen om god

ekonomisk hushållning skall

gälla den samlade kommunala

verksamheten, dvs. även den

verksamhet som bedrivs i

företagsform (SOU

1998:150). Förslaget bereds

för närvarande i

Regeringskansliet.

Utskottet avstyrker med

det anförda motion K21 (m)

yrkande 4.

Stockholm den 20 april

1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har

deltagit: Jan

Bergqvist (s),

Mats Odell (kd),

Bengt

Silfverstrand (s),

Lisbet Calner (s),

Johan Lönnroth

(v), Lennart

Hedquist (m),

Sonia Karlsson

(s), Fredrik

Reinfeldt (m),

Carin Lundberg

(s), Sven-Erik

Österberg (s), Siv

Holma (v), Per

Landgren (kd),

Anna Åkerhielm

(m), Matz

Hammarström (mp),

Gunnar Axén (m),

Agne Hansson (c)

och Bo Könberg

(fp).

Avvikande meningar

1. En oberoende

kommunal revision

Mats Odell (kd), Lennart

Hedquist (m), Fredrik

Reinfeldt (m), Per Landgren

(kd), Anna Åkerhielm (m),

Gunnar Axén (m) och Bo

Könberg (fp) anser att

finansutskottets

ställningstagande under

rubriken En oberoende

kommunal revision bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att många

argument talar för en helt

oberoende revision i

kommuner och landsting.

Kommunrevisionsutredningens

direktiv utformades

emellertid så att ett

alternativ med enbart

professionell revision inte

kunde utredas, något som

utskottet beklagar. Med en

växande och alltmer komplex

kommunal verksamhet har det

blivit allt svårare för

icke-professionella

revisorer att fullgöra en

revisionsuppgift som

tillgodoser relevanta krav.

Även om propositionens

förslag innebär vissa

förbättringar inom ramen

för en förtroendevald

revision anser utskottet

att det hade varit

värdefullt med ett förslag

som möjliggjort en helt

professionell och oberoende

kommunal revision.

Utskottet kan således

instämma i vad som sägs i

motion K22 (fp) beträffande

detta.

Utskottet anser därför, i

likhet med motionärerna

bakom motion K21 (m), att

en försöksverksamhet med en

professionell och helt

oberoende revision bör

startas i ett antal

kommuner och landsting.

Därigenom kan erfarenhet

fås av hur en sådan ordning

skulle fungera i jämförelse

med den

förtroendemannaledda modell

som propositionens förslag

utgår från. Om

försöksverksamheten blir

framgångsrik bör därefter

en generell möjlighet

införas i kommunallagen som

ger kommuner och landsting

frihet att välja att införa

en oberoende kommunal

revision.

Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna K21

(m) yrkande 1 och K22 (fp)

yrkande 1 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen

till känna.

2. Ordförande för de

förtroendevalda

revisorerna

Mats Odell (kd), Lennart

Hedquist (m), Fredrik

Reinfeldt (m), Per Landgren

(kd), Anna Åkerhielm (m),

Gunnar Axén (m) och Bo

Könberg (fp) anser att

finansutskottets

ställningstagande under

rubriken De förtroendevalda

revisorernas oberoende bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att

ordföranden i revisionen

normalt skall utses efter

nominering av minoriteten i

fullmäktige. Det

överensstämmer också med

den ordning som enhälligt

förordades av

Kommunrevisionsutredningen.

Frågan om ordförande i

revisionen hanteras i dag

högst olika i olika

kommuner, ofta med direkt

hänvisning till att ingen

vägledande rekommendation

gjorts från auktoritativt

håll. I och med att

regeringen i propositionen

avstått från att tydligt

förorda den princip som

utredningen förordade

finner utskottet det vara

angeläget att berört

riksdagsutskott ger detta

vägledande uttalande.

Vad utskottet anfört bör

riksdagen därför med

anledning av motionerna K21

(m) yrkande 2, K22 (fp)

yrkande 3 och K26 (kd)

yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Revisorernas

representativitet

Matz Hammarström (mp) anser att

finansutskottets

ställningstagande under

rubriken Revisorernas

representativitet bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet

med motionärerna bakom

motion K25 (mp) att en

effektiv kommunal revision

måste kännetecknas av

oberoende och opartiskhet.

Det är därför riktigt att

på det sätt som anges i

propositionen ställa höga

krav på oberoende,

effektivitet och kompetens.

Enligt utskottet bör

emellertid också kravet på

representativitet säkras.

Således bör samtliga

grupperingar som är

representerade i

fullmäktige vara företrädda

bland revisorerna.

Utskottet förordar att en

bestämmelse med denna

innebörd tas in i

kommunallagen.

Vad utskottet anfört bör

riksdagen med anledning av

motion K25 (mp) yrkandena 1

och 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Krav på

certifiering

Matz Hammarström (mp) anser att

finansutskottets

ställningstagande under

rubriken Krav på

certifiering bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar vad som i

motion K25 (mp) anförts om

att det i kommunallagen bör

införas en regel om

certifiering av de

sakkunniga biträdena. Denna

bör utformas så att

yrkesverksamma skall ha

tillräckliga teoretiska

kunskaper samt erfarenheter

inom det specifika område

som certifieringen avser.

Enligt utskottet bör vidare

särskilda övergångsregler

finnas liksom ett

certifieringsorgan som

ansvarar för kontroll m.m.

Vad utskottet anfört bör

riksdagen med anledning av

motion K25 (mp) yrkandena 3

och 4 som sin mening ge

regeringen till känna.

5. Oberoende beredning

av revisorernas budget

Bo Könberg (fp) anser att

finansutskottets

ställningstagande under

rubriken Oberoende

beredning av revisorernas

budget bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets

bedömning är det olämpligt

att styrelsen skall ha ett

avgörande inflytande över i

vilken utsträckning

granskning skall ske. Detta

inte minst med hänsyn till

att styrelsen själv är

föremål för granskning.

Utskottet anser att en

lämplig ordning är att

fullmäktige utser en

särskild budgetberedning

för revisionsanslaget på

det sätt som anges i

kommunförbundens förslag

till revisionsreglemente.

På detta sätt markeras

revisionens

självständighet. Enligt

utskottets mening är denna

princip så väsentlig att

den bör lagregleras.

Vad utskottet anfört med

anledning av motion K22

(fp) yrkande 2 bör

riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

6. Särskild lag om

kommunala företag

Mats Odell (kd), Lennart

Hedquist (m), Fredrik

Reinfeldt (m), Per Landgren

(kd), Anna Åkerhielm (m),

Gunnar Axén (m) och Bo

Könberg (fp) anser att

finansutskottets

ställningstagande under

rubriken Särskild lag om

kommunala företag bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan i stort

ställa sig bakom förslagen

i propositionen till en

samordnad revision av

kommunal verksamhet i

förvaltningsform och i

företagsform.

Utgångspunkten för

förslagen har varit dagens

förhållanden och gällande

regelsystem.

Utskottet finner det

emellertid vara

otillfredsställande med de

ständiga och parallella

ändringar som måste vidtas

i kommunallagen och

aktiebolagslagen. Detta

belyser det angelägna i att

lagstiftning och annat

regelverk på sikt utformas

så att förvaltningsformen

ånyo blir det helt

dominerande sättet att

bedriva kommunal

verksamhet. Ett alternativt

sätt är att

aktiebolagslagen - som i

grunden är utformad för

privaträttslig verksamhet -

inte bör gälla för

kommunala företag. I

stället bör en särskild

bolagsform för kommunala

företag inrättas. Inte

minst den avancerade och i

grunden helt onödiga form

av skatteplanering som nu

bedrivs genom kommunala

bolag aktualiserar denna

fråga. Skattefrågorna

uppstår enbart på grund av

att verksamheten bedrivs i

aktiebolagsform, eftersom

kommunal verksamhet i

förvaltningsform är

skattebefriad. Utskottet

vill understryka att en

särskild lag om kommunala

företag helt kan anpassas

till de speciella

förhållanden som kommunala

företag verkar under.

Riksdagen bör uppdra åt

regeringen att återkomma

med ett förslag till en

särskild lag om kommunala

företag.

Vad utskottet anfört med

anledning av motion K21 (m)

yrkande 4 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen

till känna.

Lagutskottets

yttrande

1998/99:LU3y

Lekmannarevisorer

Till

konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har

den 23 april 1999 beslutat

att bereda lagutskottet

tillfälle att avge yttrande

över proposition 1998/99:66

En förstärkt kommunal

revision jämte motioner som

har väckts med anledning av

propositionen i de delar

som berör utskottets

beredningsområde.

Vad som föreslås i

propositionen innebär i

huvudsak ändrad

lagstiftning i syfte att

stärka den kommunala

revisionen av verksamhet

som bedrivs i

förvaltningsform. Därutöver

föreslås lagändringar i

syfte att möjliggöra en

samordning av den kommunala

förvaltningsrevisionen och

revisionen i de kommunala

företagen.

Med anledning av

propositionen har väckts

sammanlagt sju motioner. I

två av dem berörs

lagutskottets

beredningsområde, nämligen

i K20 av Lennart Hedquist

och Ola Rask (m, s) samt i

K21 yrkande 3 av Per Unckel

m.fl. (m). I båda

motionerna framförs kritik

mot benämningen

lekmannarevisor i 11 kap.

aktiebolagslagen

(1975:1385) och yrkas att

riksdagen skall besluta att

ändra benämningen till

förtroendevald revisor.

Utskottet, som beslutat att

avge yttrande, får anföra

följande.

Kommunal verksamhet bedrivs

huvudsakligen i

förvaltningsform. Under de

senaste årtiondena har dock

den kommunala verksamheten

i allt större omfattning

kommit att bedrivas i

former som är

privaträttsliga. Av 3 kap.

16 § kommunallagen

(1991:900) framgår att

kommuner och landsting

genom beslut av fullmäktige

får lämna över vården av en

kommunal angelägenhet för

vars handhavande särskild

ordning inte föreskrivits

till ett aktiebolag, ett

handelsbolag, en ekonomisk

förening, en ideell

förening eller en stiftelse

(kommunala företag).

För revision av kommunal

verksamhet gäller olika

regler - både med avseende

på innehåll och terminologi

- beroende på om

verksamheten drivs i

förvaltningsform eller i

företagsform.

Den verksamhet som bedrivs

i förvaltningsform granskas

enligt de regler om

revision som i allt

väsentligt finns samlade i

9 kap. kommunallagen. Sådan

granskning utförs av

förtroendevalda revisorer.

De förtroendevalda

revisorerna väljs av

fullmäktige och är

fullmäktiges instrument för

granskning av den kommunala

verksamhet som bedrivs i

nämnderna och i eventuella

fullmäktigeberedningar.

Lagen föreskriver inte

några särskilda

kvalifikationskrav för de

förtroendevalda revisorerna

annat än att de skall ha

uppnått en ålder av 18 år

och därmed ha rösträtt i de

kommunala valen. De

förtroendevalda

revisorerna, minst tre och

tre ersättare, väljs för en

tid av fyra år. Trots att

det inte finns några

lagstadgade krav därom

anlitar de förtroendevalda

revisorerna i praktiken

alltid biträde av

sakkunniga. De

förtroendevalda revisorerna

granskar enligt 9 kap. 7

och 9 §§ kommunallagen, i

den omfattning som följer

av god revisionssed, all

verksamhet som bedrivs inom

nämnderna och

fullmäktigeberedningarnas

verksamhetsområden. Den

övergripande uppgiften i

kommuner och landsting är

att granska om verksamheten

efterlever fullmäktiges

beslut och om verksamheten,

inom budgetramarna och med

avsedd kvalitet, uppnår de

politiska målen. Den

kommunala

redovisningsuppgiften

omfattar såväl

redovisningsrevision som

förvaltningsrevision. De

förtroendevalda revisorerna

har inte något omedelbart

ansvar för den interna

kontrollen utan skall

enligt 9 kap. 7 §

kommunallagen granska att

sådan finns och att den är

ändamålsenlig och

tillräcklig. Varje år skall

de förtroendevalda

revisorerna lämna en

revisionsberättelse till

fullmäktige. Anmärkningar

får riktas mot nämnder,

beredningar och mot

enskilda förtroendevalda.

Berättelsen skall också

innehålla ett uttalande om

huruvida ansvarsfrihet

föreslås eller inte.

De kommunala verksamheter

som bedrivs i företagsform

granskas däremot enligt de

regler som finns för

respektive företagsform.

För exempelvis de kommunala

aktiebolagen innebär detta,

liksom för alla andra

aktiebolag, krav på minst

en auktoriserad eller

godkänd revisor, och att

personer som inte är

auktoriserade eller

godkända revisorer inte får

utses till

räkenskapsrevisorer.

Bestämmelser för statlig

kompetensprövning av

auktoriserade och godkända

revisorer finns i lagen

(1995:528) om revisorer.

Lagstiftningen bygger på

ett EG-direktiv,

84/253/EEG, av den 10 april

1984 om godkännande av

personer som har ansvar för

lagstadgad revision och

lagstadgade räkenskaper

(det s.k.

revisorsdirektivet).

Närmare regler om revision

av aktiebolag finns i 10

kap. aktiebolagslagen

(1975:1385). Bestämmelserna

innebär sammanfattningsvis

följande. Minst en revisor

utses av bolagsstämman. I

bolagsordningen får

föreskrivas att övriga

revisorer får utses på

annat sätt. Mandattiden är

fyra år och upphör vid

slutet av den ordinarie

bolagsstämman. Entledigande

kan ske under mandattiden

om revisorn själv eller den

som har utsett honom begär

det. Den som äger aktier i

ett bolag får inte vara

revisor i det bolaget.

Revisorn skall i den

omfattning god revisionssed

bjuder granska bolagets

årsredovisning och

räkenskaper

(räkenskapsrevision) samt

styrelsens och den

verkställande direktörens

förvaltning

(förvaltningsrevision).

Omfattningen av

revisorernas

räkenskapsrevision bestäms

bl.a. genom bestämmelserna

om revisionsberättelse. En

sådan berättelse skall

innehålla yttrande om

årsredovisningen har

upprättats i överens-

stämmelse med tillämplig

lag om årsredovisning. Det

innebär att revisorn måste

ta ställning till om

årsredovisningen har

upprättats i enlighet med

god redovisningssed och om

den ger en rättvisande bild

av bolagets ställning och

resultat. Årsredovisningen

skall bestå av en

balansräkning, en

resultaträkning, noter och

en förvaltningsberättelse

samt i vissa fall av en

finansieringsanalys.

Härutöver skall revisorn,

som nämnts, granska

bolagets räkenskaper.

Begreppet räkenskaper är

inte definierat i lagen men

torde omfatta bl.a.

verifikationer samt grund-

och huvudbokföring.

Granskningen av den

verkställande direktörens

förvaltning skall

väsentligen gå ut på att

upptäcka eller förebygga

olagliga eller på annat

sätt oförsvarliga

förvaltningsåtgärder. Att

granskningen skall ha den

omfattning som följer av

god redovisningssed betyder

att revisorns granskning

får växlande omfattning och

innebörd alltefter bolagens

skiftande förhållanden.

Dessutom innebär det att

granskningen fortlöpande

kan anpassas till den

utveckling som sker i

praxis på området.

Vad som föreslås i den nu

aktuella propositionen

(1998/99:66) avser i

främsta rummet kommunal

revision av verksamhet som

bedrivs i förvaltningsform.

Såvitt avser lagutskottets

beredningsområde innehåller

propositionen förslag till

lagändringar om ökade

möjligheter till

informationsutbyte mellan

förtroendevalda revisorer

och revisorer i kommunala

företag. Förslagen

genomförs genom tillägg

till 10 kap. 42 § och 11

kap. 19 § aktiebolagslagen,

4 kap. 13 § lagen

(1980:1103) om

årsredovisning m.m. i vissa

företag, 8 kap. 16 § lagen

(1987:667) om ekonomiska

föreningar och 4 kap. 15 §

stiftelselagen (1994:1220)

(lagförslagen 2-5). Vad som

sålunda föreslås föranleder

i sak inga erinringar från

lagutskottets sida.

Utskottet övergår därmed

till att behandla de

inledningsvis redovisade

motionsyrkandena. Som en

allmän bakgrund till

motionsspörsmålen bör

upplysas följande.

De ovan redovisade

bestämmelserna om revision

i aktiebolag tillkom år

1998 och trädde i kraft den

1 januari 1999 (prop.

1997/98:99, bet. LU26).

Redan dessförinnan gällde

att minst en auktoriserad

eller godkänd revisor måste

delta i revisionen av ett

aktiebolag. Detta krav

motiverades med bl.a. det

allmännas intresse av en

kvalificerad revision som

åtgärd mot den ekonomiska

brottsligheten och

skattefusk (prop.

1981/82:171 och prop.

1994/95: 152). Den

lagstiftning som gällde

före år 1999 tillät

emellertid att - som

komplement till en eller

flera auktoriserade eller

godkända revisorer -

personer utsågs till

revisorer trots att de

saknade den formella

kompetens som en

auktorisation eller ett

godkännande innebar.

I proposition 1997/98:99

övervägde regeringen vilka

formella krav som i

framtiden bör ställas på

revisorer i aktiebolag.

Därvid aktualiserades

frågan om andra än

auktoriserade och godkända

revisorer över huvud taget

skall kunna utses till

revisorer i aktiebolag. Mot

bakgrund av artikel 2 i det

ovan nämnda

revisorsdirektivet kom

regeringen fram till den

slutsatsen att personer som

inte är auktoriserade eller

godkända revisorer inte får

utses till

räkenskapsrevisorer i

aktiebolag. I propositionen

föreslogs därför den

ändringen i

aktiebolagslagen att endast

auktoriserade eller

godkända revisorer får

utses till revisorer i

aktiebolag.

Vad som sålunda föreslogs

föranledde inga erinringar

från riksdagens sida, och

som tidigare redovisats

gäller fr.o.m. år 1999 att

endast den som är

auktoriserad eller godkänd

kan utses till revisor i

ett aktiebolag (10 kap. 11

§).

Den föreslagna ändringen

aktualiserade emellertid

behov av regler som på

något annat sätt kan

tillgodose behovet av sådan

"lekmannarevision" som

hittills hade kunnat ske

inom ramen för

aktiebolagslagens regler om

revision. I propositionen

redovisades förekomsten av

sådana revisorer. Av

redovisningen framgår

följande. Personer utan

formell revisorskompetens

som revisorer förekommer i

ett par tusen aktiebolag.

Störst betydelse har de i

kommunala bolag. De

revisorer som

kommunfullmäktige utser är

förtroendevalda och hämtas

vanligen ur de politiska

partierna. Utanför det

kommunala området är

revisorer utan formell

kompetens vanliga i bolag

som ingår i de kooperativa

rörelserna. Sådana

revisorer förekommer även

på försäkringsområdet.

Dessutom finns de i vissa

statliga bolag. Förekomsten

av denna typ av revisorer i

företagen brukar ses mot

bakgrund av de traditioner

som finns i svenskt

samhälls- och föreningsliv,

där valet av revisorer i

hög grad styrs av särskilda

förtroendeaspekter och

kompetensbehovet delvis är

annorlunda än i vanliga

företag.

I proposition 1997/98:99

framhöll regeringen att

denna typ av revisorer

fyller en särskilt viktig

uppgift i de offentligägda

bolagen, främst de

kommunala, där de utgör ett

väsentligt inslag i det

svenska systemet för insyn

och kontroll av den

offentligt bedrivna

verksamheten. Om revisionen

av offentligt företagande

skulle avse enbart den

ekonomiska sidan och i sin

helhet handhas av

auktoriserade revisorer och

godkända revisorer, skulle

det enligt regeringen kunna

medföra en betydande

försvagning av nuvarande

insyn och revision och

viktiga demokratiska värden

skulle få ett sämre skydd.

Mot denna bakgrund ansåg

regeringen det vara

väsentligt att

lagstiftningen

tillhandahåller

bestämmelser som möjliggör

en fortsatt granskning

genom lekmän och

yrkesrevisorer utan formell

kompetens. I propositionen

övervägdes att ta in

bestämmelserna i

kommunallagen. Regeringen

ansåg dock att möjligheten

att utse revisorer av

ifrågavarande slag bör stå

öppen även inom andra

samhällssektorer där icke

auktoriserade eller

godkända revisorer hittills

verkat som revisorer,

exempelvis inom

kooperationen, och stannade

slutligt för att föreslå

att bestämmelserna skulle

tas in i ett särskilt

kapitel, kap. 11, i

aktiebolagslagen.

Förslaget i den delen

föranledde inga erinringar

från riksdagens sida, och

de nuvarande bestämmelserna

innebär sammanfattningsvis

följande. I alla aktiebolag

är det möjligt att utse

personer med uppgift att

göra en allmän granskning

av bolagets verksamhet

utöver den lagstadgade

revisionen. Sådana personer

benämns lekmannarevisorer.

Någon begränsning rörande

antalet lekmannarevisorer

finns inte.

Lekmannarevisorer utses av

bolagsstämman eller enligt

bestämmelser i

bolagsordningen.

Mandattiden bestäms av

stämman. En lekmannarevisor

kan entledigas i förtid och

omfattas av i huvudsak

samma allmänna

kompetenskrav och

jävsbestämmelser som en

revisor. Lekmannarevisorn

skall granska att

aktiebolagets ändamål

följs, att verksamheten

sköts på ett från ekonomisk

synpunkt tillfredsställande

sätt och att den kontroll

som görs inom företaget är

tillräcklig. Denna

granskning skall ske enligt

god sed. Lekmannarevisorn

skall vidare göra den

granskning som

bolagsstämman föreskriver,

om föreskrifterna inte

strider mot lag,

bolagsordningen eller god

sed. Lekmannarevisorn får

inte underteckna en

revisionsberättelse.

Bolagsledningen skall lämna

lekmannarevisorn det

material och de

upplysningar om bolaget som

fordras för granskningen.

En lekmannarevisor har

samma tystnadsplikt som en

revisor. Han eller hon

omfattas inte av den

anmälningsskyldighet vid

misstanke om brott i

bolaget som ankommer på en

revisor. Resultatet av en

lekmannarevisors granskning

redovisas i en

granskningsrapport som inom

viss tid skall lämnas före

ordinarie bolagsstämma och

hållas tillgänglig för

aktieägarna. En

lekmannarevisor och en

revisor har i huvudsak

samma skadeståndsansvar.

I sitt av riksdagen

godkända betänkande

1997/98:LU26 över

proposition 1997/98:99 om

aktiebolagets organisation

uttalade lagutskottet i

anledning av en motion att

regeringen i det fortsatta

arbetet med anledning av

Aktiebolagskommitténs

återstående betänkanden bör

överväga en annan benämning

än lekmannarevisor på den

person som utses att utföra

en allmän granskning av ett

aktiebolag. I avvaktan på

kommitténs förslag använder

regeringen i förevarande

proposition 1998/99:66

beteckningen

lekmannarevisor.

I motion K20 av Lennart

Hedquist (m) och Ola Rask

(s) begärs att riksdagen

beslutar att benämningen

lekmannarevisor i

aktiebolagslagen och

kommunallagen skall bytas

ut mot benämningen

förtroendevald revisor.

Motionärerna anser att det

är viktigt att slå vakt om

begreppet förtroendevald

såväl i kommunala

sammanhang som t.ex. i

föreningssammanhang. Att

låta ändringen av

benämningen vänta på en

fortsatt översyn av

aktiebolagslagen är enligt

motionärernas mening inte

rimligt, eftersom något

behov av ytterligare

överväganden inte

föreligger. Benämningen

förtroendevald revisor

används i kommunallagen för

de kommunala revisorerna,

och denna benämning är

därför att föredra även för

de kommunala bolagen.

Även i motion K21 av Per

Unckel m.fl. (m) begärs -

med hänvisning till

motiveringen i motion K20 -

att benämningen på de

förtroendevalda som väljs

för att utföra en allmän

granskning enligt

aktiebolagslagen skall vara

förtroendevald revisor och

inte lekmannarevisor

(yrkande 3).

Lagutskottet vidhåller sitt

ställningstagande från

våren 1998 och anser

således fortfarande att

benämningen lekmannarevisor

inte är lyckad och t.o.m.

kan leda till felaktiga

slutsatser beträffande

vikten av den granskning

som en sådan person utför.

Ordet lekman för tankarna

till en person som saknar

erforderliga kunskaper för

sitt uppdrag. Med beaktande

av vad som tidigare

redovisats beträffande

lekmannarevisorns uppgifter

anser utskottet att en

sådan revisor otvivelaktigt

måste ha gedigna kunskaper

på en mängd områden.

Fråga är emellertid om

riksdagen, i enlighet med

motionsönskemålen, i

förevarande sammanhang bör

ändra benämningen

lekmannarevisorer till

förtroendevald revisor. I

denna del vill utskottet

anföra följande.

Begreppet

förtroenderevisor används i

den remissbehandlade

promemorian (Ds 1996:65)

Förtroenderevisorer i

aktiebolag, som låg till

grund för regeringens

förslag i proposition

1997/98:99. De

remissinstanser som yttrade

sig i namnfrågan avstyrkte

användningen av begreppet

förtroenderevisor eller

hade invändningar.

Revisorsnämnden ifrågasatte

i sitt remissvar om

prefixet förtroende var

tillräckligt för att

undvika en sammanblandning

med den civilrättsligt

utsedde revisorn. Nämnden

föredrog benämningen

förtroendegranskare.

Juridiska fakultetsnämnden

vid Stockholms universitet

ansåg i sitt remissvar

benämningen

förtroenderevisor som

mindre lämplig eftersom det

ifrågavarande bolaget

normalt skall ha förtroende

även för sina examinerade

revisorer. Vidare anförde

fakultetsnämnden att

beteckningen

förtroenderevisor ger

intryck av att de

slutsatser som en sådan

revisor kommer fram till i

särskilt hög grad beaktar

etiska och moraliska

frågor.

Invändningar framfördes

också mot användningen av

ordet revisor. Patent- och

registreringsverket

framhöll i sitt remissvar

att det med hänsyn till

förtroenderevisorns roll i

bolaget är missvisande att

använda en benämning som

innehåller ordet revisor.

Begreppet revisor skapar

osäkerhet, framhöll verket,

om vilka regler som gäller

för en kvalificerad revisor

respektive en

förtroendevald och därför

riskeras en förväxling med

den kvalificerade revisorn.

Patent- och

registreringsverket

föreslog i stället

benämningen

förtroendegranskare. Också

Finansbolagens förening

befarade förväxlingsrisker

och svårigheter att skilja

de båda revisorstyperna

från varandra. Föreningen

Auktoriserade Revisorer,

FAR, menade för sin del att

uttrycket revisor måste

förbehållas den som

faktiskt utför revision i

ordets vedertagna

bemärkelse och att all

annan användning är ägnad

att inge allmänheten den

vilseledande

föreställningen att

revisorn uppfyller

revisorsdirektivets höga

krav på den som skall

godkännas att utföra

lagstadgad revision.

Liknande synpunkter

framfördes av Svenska

Revisorsamfundet, SRS.

Samfundet föreslog i första

hand benämningen

granskningsmän och i andra

hand lekmannarevisorer.

Sveriges advokatsamfund

anförde i sitt remissvar

att utgångspunkten är att

revision inte får utföras

av lekmän och att den

granskning som utförs av

lekmän inte är någon

revision och att

lekmannagranskaren därför

inte bör kallas revisor.

Efter samfundets

uppfattning var det

lämpligare att knyta an

till reglerna om särskild

granskning och beteckna en

som utför en sådan

granskning allmän

granskare.

Av vad som sålunda

redovisats framgår, enligt

lagutskottets mening, att

frågan om en ändrad

benämning av begreppet

lekmannarevisorer kräver

ytterligare överväganden,

särskilt mot bakgrund av

att sådana granskare enligt

11 kap. aktiebolagslagen

kan utses inte bara i

offentliga aktiebolag utan

även i andra. Följaktligen

bör riksdagen inte nu -

inom ramen för ett

lagstiftningsärende som i

huvudsak gäller revision av

kommunal verksamhet som

bedrivs i förvaltningsform

- besluta om ändringar i

aktiebolagslagens regler om

lekmannarevisorer.

Med det anförda förordar

lagutskottet att

konstitutionsutskottet

avstyrker bifall till

motionerna K20 och K21

yrkande 3.

Även om lagutskottet

således inte vill förorda

några riksdagens vidare

åtgärder med anledning av

de nu aktuella

motionsyrkandena är det

enligt utskottets mening

angeläget att regeringen

snarast kommer fram till

ett ställningstagande till

vad ordet lekmannarevisor

skall ersättas med och

framlägger ett sådant

förslag för riksdagen.

Enligt uppgift från

Justitiedepartementet avser

Aktiebolagskommittén att i

sitt fortsatta arbete

beakta den aktuella

benämningsfrågan. Enligt

kommitténs senaste

tilläggsdirektiv (dir.

1998:90) har tiden för

slutförande av dess uppdrag

förlängts till utgången av

år 1999. Utskottet

förutsätter att den nu

aktuella namnfrågan, även

om den inte är helt lätt

att lösa, kommer att

behandlas med förtur.

Stockholm den 4 maj 1999

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har

deltagit: Tanja

Linderborg (v),

Rolf Åbjörnsson

(kd), Marianne

Carlström (s),

Stig Rindborg (m),

Rune Berglund (s),

Karin Olsson (s),

Henrik S Järrel

(m), Nikos

Papadopoulos (s),

Elizabeth Nyström

(m), Marina

Pettersson (s),

Christina Nenes

(s), Tasso

Stafilidis (v),

Kjell Eldensjö

(kd), Berit

Adolfsson (m),

Anders Berglöv

(s), Viviann

Gerdin (c) och Ulf

Nilsson (fp).

Avvikande mening

Rolf Åbjörnsson (kd), Stig

Rindborg (m), Henrik S

Järrel (m), Elizabeth

Nyström (m), Kjell Eldensjö

(kd) och Berit Adolfsson

(m) anser att den del av

utskottets yttrande som

börjar med "Fråga är" och

slutar med "med förtur"

bort ha följande lydelse:

Trots utskottets uttalande

våren 1998 har nu

regeringen tagit fram

ytterligare lagförslag där

begreppet

"lekmannarevisorer" används

som benämning på sådana

förtroendevalda revisorer

som väljs för att genomföra

en allmän granskning i

aktiebolag. I sammanhanget

finns anledning att erinra

om att begreppet

förtroendevalda

traditionellt har använts i

lagstiftningen som

beteckning på de personer

som av fullmäktige eller

motsvarande organ har

tilldelats uppdrag. Därtill

kommer att begreppet lekmän

är oegentligt i samband med

den typ av uppdrag som det

här är fråga om, eftersom

det till den

förtroendevalda

revisorsfunktionen med

fördel kan väljas personer

som i sin yrkesutövning är

just revisorer, vilket inte

torde vara helt ovanligt

beträffande de

förtroendevalda revisorerna

i kommunerna.

Till följd av det anförda

anser lagutskottet att

motionerna K20 och K21

yrkande 3 bör bifallas.

Inom utskottet

upprättade förslag

till lydelse av

vissa bestämmelser

i kommunallagen

Utskottsförslag

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

9 kap.

------------------------------------------------------

9 §

-----------------------------------------------------

Revisorerna granskar Revisorerna granskar

årligen i den omfattning årligen i den omfattning

som följer av god som följer av god

revisionssed all revisionssed all

verksamhet som bedrivs verksamhet som bedrivs

inom nämndernas verk- inom nämndernas verk-

samhetsområden och genom samhetsområden. De

de revisorer eller granskar på samma sätt,

lekmannarevisorer som genom de revisorer eller

utsetts enligt 3 kap. 17 lekmannarevisorer som

och 18 §§. utsetts i företag enligt

3 kap. 17 och 18 §§, även

De prövar om verksamheten i de

verksamheten sköts på ett företagen.

ändamålsenligt och från

ekonomisk synpunkt till- Revisorerna prövar om

fredsställande sätt, om verksamheten sköts på ett

räkenskaperna är ändamålsenligt och från

rättvisande och om den ekonomisk synpunkt till-

interna kontrollen som fredsställande sätt, om

görs inom nämnderna är räkenskaperna är

tillräcklig. rättvisande och om den

interna kontrollen som

görs inom nämnderna är

tillräcklig.

------------------------------------------------------

Om revisorerna i sin granskning finner att det

föreligger misstanke om brott av förmögenhetsrättslig

karaktär skall de anmäla förhållandet till berörd

nämnd. Om nämnden finner att det föreligger misstanke

om brott och inte utan oskäligt dröjsmål vidtar

åtgärder, är revisorerna skyldiga att rapportera

nämndens agerande till fullmäktige

------------------------------------------------------

Reservationsförslag

-----------------------------------------------------

Utskottets förslag Reservanternas förslag

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

4 kap.

6 §

Den som är anställd hos en

kommun eller ett landsting

för att ha den ledande

ställningen bland

personalen är inte valbar.

Den som är chef för en

förvaltning som hör till en

nämnds verksamhetsområde

får inte väljas till

ledamot eller ersättare i

nämnden.

-----------------------------------------------------

Den som är ledamot eller

ersättare i fullmäktige

är inte valbar som

revisor eller

revisorsersättare.

-----------------------------------------------------

Den som är redovisningsskyldig

till kommunen eller lands-

tinget är inte valbar som

revisor eller revi-

sorsersättare för gransk-

ning av verksamhet som

omfattas av redo-

visningsskyldigheten. Det-

samma gäller make, sambo,

föräldrar, barn eller

syskon eller annan

närstående till den

redovisningsskyldige.