Bet. 1998/99:KU5

Konstitutionsutskottets betänkande

1998/99:KU05

Kyrkan och trossamfunden - vilande förslag

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1998/99

KU5

Sammanfattning

I detta betänkande anmäler utskottet för slutligt

beslut vilande förslag till lagar om ändring i

regeringsformen och i tryckfrihetsförordningen samt

vilande förslag till lag om trossamfund, lag om

Svenska kyrkan och lag om införande av lagen

(1999:000) om svenska kyrkan.

Syftet med de vilande grundlagsförslagen är att

möjliggöra genomförandet av riksdagens principbeslut

om ändrade relationer mellan staten och Svenska

kyrkan. I fråga om regeringsformen innebär förslaget

att det införs särskilda regler för lagstiftning om

Svenska kyrkan och andra trossamfund samtidigt som

en rad övergångsbestämmelser med

normgivningsföreskrifter avseende Svenska kyrkan

upphävs. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen

gäller allmänna handlingar hos Svenska kyrkan.

Förslaget till lag om trossamfund innehåller bl.a.

bestämmelser om en ny associationsform, registrerat

trossamfund, och om statlig hjälp med att ta in

avgifter från dem som är medlemmar i eller tillhör

trossamfund. I förslaget till lag om Svenska kyrkan

preciseras kyrkans grundläggande identitet, och

lagen innehåller även bestämmelser om grunder för

Svenska kyrkans organisation och verksamhet samt om

den kyrkliga egendomen.

Vilande förslag

Riksdagen beslutade den 3 juni 1998 att anta som

vilande de av utskottet i betänkande 1997/98:KU20

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i regeringsformen

2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

3. lag om trossamfund,

4. lag om Svenska kyrkan,

5. lag om införande av lagen (1999:000) om Svenska

kyrkan.

Lagförslagen är intagna i bilagorna 1-5.

Utskottet

Vilande grundlagsförslag

Det vilande förslaget till ändringar i

regeringsformen innebär dels att de

övergångsbestämmelser till regeringsformen som

direkt eller indirekt har att göra med normgivning

avseende Svenska kyrkan upphävs, dels att det införs

en ny paragraf, 8 kap. 6 §, enligt vilken

föreskrifter om trossamfund samt föreskrifter om

grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund

meddelas i lag som beslutas på samma sätt som

riksdagsordningens huvudbestämmelser. Vidare innebär

ändringsförslaget att det görs ett tillägg i 11 kap.

6 § som innebär att förvaltningsuppgifter skall

kunna överlämnas till registrerat trossamfund.

Förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen

innebär att kyrkomötet utgår ur bestämmelserna i 2

kap. 5 och 7 §§, eftersom Svenska kyrkan efter

relationsförändringen inte skall utgöra en del av

det allmänna. Vidare innebär förslaget till

ändringar i tryckfrihetsförordningen att ett nytt

andra stycke tillkommer för att de handlingar som

före år 2000 har kommit in till eller upprättats hos

myndigheter med uppgifter som hänför sig till

Svenska kyrkans verksamhet eller Svenska kyrkans

beslutande församlingar skall kunna förvaras hos

Svenska kyrkan även efter relationsförändringen utan

att därigenom upphöra att vara allmänna.

Ändringarna i regeringsformen och

tryckfrihetsförordningen föreslås träda i kraft den

1 januari 2000, liksom lagen om trossamfund och

lagen om Svenska kyrkan.

Lagförslag som vilar i enlighet med punkt 9

övergångsbestäm-melserna till

regeringsformen

Det vilande förslaget till lag om trossamfund

innebär att det införs en ny associationsform,

registrerat trossamfund. Lagen innehåller vidare

bestämmelser om registrerat trossamfunds namn och om

statlig hjälp med att beräkna, debitera, redovisa

och ta in avgifter från dem som är medlemmar i eller

tillhör trossamfund.

I förslaget till lag om Svenska kyrkan preciseras

kyrkans grundläggande identitet för att denna skall

vara oförändrad över relationsförändringen. Vidare

innehåller lagen bestämmelser om grunderna för

Svenska kyrkans organisation och verksamhet samt om

den kyrkliga egendomen. Förslaget till lag om

införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan

innehåller bestämmelser bl.a. om upphävande av vissa

lagar, befogenheter för kyrkomötet under år 1999,

ledighet för förtroendevalda och egendomsfrågor.

Utskottets anmälan och yttrande

Under riksmötet 1997/98 har riksdagen som vilande

antagit de ovan redovisade förslagen till lagar om

ändring i regeringsformen och

tryckfrihetsförordningen. Riksdagen har samtidigt

som vilande antagit lag om trossamfund samt lag om

Svenska kyrkan och lag om införande av denna lag.

Genom detta betänkande anmäls nu de vilande

förslagen till kammaren för slutligt beslut. Med

hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendenas

första behandling tillstyrker utskottet att

riksdagen slutligt antar de ovan angivna

lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringsformen

att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna förslaget

till lag om ändring i regeringsformen,

2. beträffande tryckfrihetsförordningen

att riksdagen slutligt antar det i bilaga 2

intagna förslaget till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen,

3. beträffande trossamfund

att riksdagen slutligt antar det i bilaga 3 intagna förslaget

till lag om trossamfund,

4. beträffande Svenska kyrkan

att riksdagen slutligt antar det i bilaga 4 intagna förslaget

till lag om Svenska kyrkan,

5. beträffande införandet av lag om

Svenska kyrkan

att riksdagen slutligt antar det i bilaga 5 intagna förslaget

till lag om införande av lagen (1999:000) om

Svenska kyrkan.

Stockholm den 29 oktober 1998

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Magnusson

I beslutet har deltagit: Göran Magnusson (s), Barbro

Hietala Nordlund (s), Ingvar Svensson (kd), Jerry

Martinger (m), Mats Berglind (s), Inger René (m),

Kerstin Kristiansson (s), Tommy Waidelich (s), Mats

Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik

Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c),

Helena Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser (m), Peter

Pedersen (v) och Pär-Axel Sahlberg (s).

Särskilda yttranden

1. Svenska kyrkans ställning

Mats Einarsson (v), Per Lager (mp), Helena Bargholtz

(fp) och Peter Pedersen (v) anför:

Vid den föregående behandlingen i utskottet vände

sig ledamöterna från Folkpartiet liberalerna,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna mot den

särställning för Svenska kyrkan som lagförslagen

innebär. Vi vidhåller denna bedömning. Vi vill inte

motsätta oss den relationsförändring lagförslagen

syftar till men anser att den borde gått längre.

Religionsfriheten förutsätter att staten förhåller

sig neutral i trosfrågor. Alla trossamfund bör i

lagstiftningen behandlas på ett likvärdigt sätt. Det

är enligt vår mening från denna utgångspunkt inte

rimligt att Svenska kyrkan - annat än övergångsvis

- får inta en särställning i lagstiftningen. Det

gäller framför allt införandet av en särskild lag om

Svenska kyrkan, men också den särställning Svenska

kyrkan ges i förslaget till lag om trossamfund.

Principen om att staten skall vara neutral i

trosfrågor gör det också angeläget att reglerna om

statschefens bekännelse, liksom om prinsars och

prinsessors trosbekännelse i regeringsformen resp.

successionsordningen upphävs. Regeringen ansåg

hösten 1997 att reglerna för närvarande inte skall

ändras. Vi anser att det är angeläget att frågan

tas upp igen snarast möjligt.

2. Statlig hjälp med avgift till

trossamfund

Mats Einarsson (v), Per Lager (mp) och Peter

Pedersen (v) anför:

Vid den föregående behandlingen i utskottet vände

sig ledamöterna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet

de gröna mot förslaget om statlig hjälp till

trossamfund med att ta in avgifter. Vi anser

fortfarande att det inte är rimligt att staten skall

kunna ge uppbördshjälp till religiösa organisationer

men inte till profana organisationer. Det är inte

förenligt med religionsfriheten och den viktiga

principen att staten skall förhålla sig neutral i

trosfrågor. Bestämmelsen om uppbördshjälp är - med

hänsyn till att den som omfattas av uppbördshjälpen

kan tvingas uppge sin religiösa tillhörighet -

tveksam också mot bakgrund av 2 kap. 2 §

regeringsformen, som ger varje medborgare ett skydd

mot tvång att ge till känna sin åskådning i

religiöst hänseende. Vi avser att senare återkomma i

frågan.

3.Den kyrkliga egendomen

Ingvar Svensson (kd), Jerry Martinger (m), Inger

René (m), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik

Aurelius (m), Helena Bargholtz (fp) och Per-Samuel

Nisser (m) anför:

Vid den föregående behandlingen i utskottet vände

sig ledamöterna från Moderata samlingspartiet och

Folkpartiet liberalerna i en reservation mot

förslaget om äganderätten till den kyrkliga

egendomen. Kristdemokraterna, som inte var

representerade i utskottet, röstade för

reservationen i kammaren. Förslaget innebär att det

kvarstår en oklarhet om tillgångarnas

stiftelseliknande karaktär och om vad som kan hända

med egendomen på längre sikt. Själva grundtanken i

den historiska reformen är att Svenska kyrkan

skall bli så självständig som möjligt i förhållande

till staten. Vi anser att detta bort innebära att

ägandeförhållandena renodlas och

prästlönetillgångarna därför förs över till Svenska

kyrkan.

4. De förtroendevaldas rätt till ledighet

samt underlaget för beräkningen av avgift

Jerry Martinger (m), Inger René (m), Nils Fredrik

Aurelius (m) och Per-Samuel Nisser (m) anför:

Vid den förgående utskottsbehandlingen vände sig

ledamöterna från Moderata samlingspartiet mot

förslaget att de förtroendevalda inom Svenska kyrkan

skall ha rätt till ledighet när församlingarnas och

samfälligheternas kommunstatus upphör. Vi anser

fortfarande att behovet av en ökad likställighet

mellan Svenska kyrkan och övriga trossamfund talar

mot att en sådan ordning skall gälla längre än

innevarande mandatperiod.

Vid den föregående utskottsbehandlingen framhölls

vidare i ett särskilt yttrande av ledamöterna från

Moderata samlingspartiet att det bör finnas en hög

beredskap för att tillmötesgå framtida önskemål från

Svenska kyrkan om ett ändrat beräkningssätt för

uttagande av kyrkoavgift när sådana önskemål

framöver kan komma att framföras. Vi gör fortfarande

samma bedömning. Om kyrkoavgiften skall beräknas

proportionellt och utan tak i förhållande till den

beskattningsbara inkomsten av tjänst innebär det

nämligen att den som enbart har kapitalinkomster

helt slipper avgift, medan de som har en hygglig

inkomst av tjänst kan få betala ett belopp som kan

ses som orimligt högt med tanke på att det är fråga

om en frivillig tillhörighet till ett samfund. Många

som i och för sig skulle vara beredda att kvarstå i

kyrkan kan komma att begära sitt utträde, och detta

kan allvarligt påverka kyrkans ekonomi. Till detta

kommer att kopplingen till den kommunala

beskattningsbara inkomsten innebär att avgifterna

påverkas varje gång det sker en förändring av

kommunalskattelagens regler.

2

Förslag till lag om ändring i

regeringsformen

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen[1]

dels att punkterna 9-13 övergångsbestämmelserna

skall upphöra att gälla,

dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till

lagen (1976:871) om ändring i regeringsformen skall

upphöra att gälla,

dels att punkterna 2 och 3 i

övergångsbestämmelserna till lagen (1982:937) om

ändring i regeringsformen skall upphöra att gälla,

dels att 11 kap. 6 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas en ny paragraf, 8 kap.

6 §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

8 kap.

6 §

-----------------------------------------------------

Föreskrifter om

trossamfund meddelas i

lag. I lag skall också

meddelas föreskrifter om

grunderna för Svenska

kyrkan som trossamfund.

Vid stiftande, ändring

eller upphävande av sådan

lag gäller vad som sägs i

16 § om stiftande av

riksdagsordningen.

-----------------------------------------------------

11 kap.

6 §

Under regeringen lyder Justitiekanslern,

Riksåklagaren, de centrala ämbetsverken och

länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet

lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt

denna regeringsform eller annan lag är myndighet

under riksdagen.

Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun.

-----------------------------------------------------

Förvaltningsuppgift kan Förvaltningsuppgift kan

överlämnas till bolag, överlämnas till bolag,

förening, samfällighet, förening, samfällighet,

stiftelse eller enskild stiftelse, registrerat

individ. Innefattar trossamfund eller någon

uppgiften av dess organisatoriska

myndighetsutövning, skall delar eller till enskild

det ske med stöd av lag. individ. Innefattar

uppgiften

myndighetsutövning, skall

det ske med stöd av lag.

-----------------------------------------------------

------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

**FOOTNOTES**

[1]: Regeringsformen omtryckt 1994:1483

Förslag till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen

Förslag till lag om trossamfund

Förslag till lag om Svenska kyrkan

Förslag till lag om införande av lagen

(1999:000) om

Svenska kyrkan