Bet. 1998/99:KU8

Konstitutionsutskottets betänkande

1998/99:KU08

Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1998/99

KU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1997/98:164

Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.

I propositionen föreslås att riksbanks-lagen delas

in i kapitel. Vidare föreslås att Riksbanken ges en

utökad föreskriftsrätt, att bestämmelserna om

Riksbankens kreditgivning förtydligas, att en

bestämmelse om att Riksbanken får tillhandahålla

system för avveckling av betalningar införs och att

begreppet kreditinstitut ändras till finansinstitut.

Två motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Utskottet konstaterar att de

ändringar som föreslås i

propositionen innebär ändringar av

redaktionell karaktär och sådana

ändringar som lagfäster Riksbankens

praxis. Utskottet tillstyrker

propositionens förslag och

avstyrker motionerna. Moderata

samlingspartiets representanter

reserverar sig till förmån för att

det i riksbankslagen förs in ett

stycke där de bestämmelser som rör

fullmäktiges ansvarsområde anges.

Företrädarna för Vänsterpartiet

reserverar sig beträffande förbudet

mot s.k. monetär finansiering.

Propositionen

1997/98:164 vari yrkas att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank,

2. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i

lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

3. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i

lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

4. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta-

och kreditreglering,

5. lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre

sedlar,

6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslagen är intagna i bilaga 1.

Motionerna

1997/98:Fi72 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar ändra 8 kap. 1 § lagen om Sveriges

riksbank, så att staten får samma fördelar vid

upplåning hos Riksbanken som finansinstitut.

1998/99:Fi4 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att bestämmelser om

fullmäktiges ansvarsområde i enlighet med 41 § i det

tidigare lagförslaget förs in som första stycke i 1

kap. 5 § riksbankslagen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att de förändringar som

kom till uttryck i konstitutionsutskottets

betänkande 1997/98:KU15 förs in i den nya lagen i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Ärendet och dess beredning

Proposition 1997/98:164 Ändringar i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank remitterades till

finansutskottet. Finansutskottet beslutade att

överlämna propositionen och de med anledning av

propositionen väckta motionerna 1997/98:Fi72 och

1998/99:Fi4 till konstitutionsutskottet under

förutsättning av detta utskotts medgivande.

Utskottet har den 29 oktober 1998 beslutat ta emot

ärendet.

I propositionen anges att Europeiska monetära

institutet (EMI) har beretts tillfälle att avge

yttrande. När propositionen överlämnades till

riksdagen hade regeringen ännu inte erhållit något

yttrande från EMI. Regeringen har sedermera erhållit

ett yttrande från Europeiska centralbanken (ECB)

vilken har tagit över EMI:s uppgifter. Yttrandet har

överlämnats av regeringen till finansutskottet som

lämnat det vidare till konstitutionsutskottet.

Proposition 1997/98:40 innehåller förslag om

Riksbankens ställning. Konstitutionsutskottet

behandlar proposition 1997/98:40 i betänkandena

1997/98:

KU15 samt 1998/99:KU2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 1997/98:164 föreslås att

riksbankslagen delas in i kapitel. Vidare föreslås

att Riksbanken ges en utökad föreskriftsrätt, att

bestämmelserna om Riksbankens kreditgivning

förtydligas, att en bestämmelse om att Riksbanken

får tillhandahålla system för avveckling av

betalningar införs och att begreppet kreditinstitut

ändras till finansinstitut.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

1999.

Yttrande från Europeiska centralbanken

(ECB)

Med hänvisning till sitt relativt omfattande

yttrande över förslaget om Riksbankens ställning

(prop. 1997/98:40) begränsar Europeiska

centralbanken sitt yttrande över de nu aktuella

förslagen till att avse vissa aspekter (ECB:s

yttrande över förslagen om Riksbankens ställning

återfinns i bilagorna 10 och 11 i prop. 1997/98:40).

ECB noterar bl.a. att ändringen till begreppet

finansinstitut innebär att erforderlig klarhet

uppnås. ECB noterar och välkomnar att Riksbanken

skall erhålla betryggande säkerhet när den beviljar

kredit i penningpolitiskt syfte och när den beviljar

kredit under dagen för att främja

betalningssystemets funktion. Förslagen om

Riksbankens kreditgivning och om återköpsavtal i

penningpolitiskt syfte kommer att underlätta den

framtida integrationen av Riks-banken i Europeiska

centralbankssystemet (ECBS). ECB noterar 6 kap. 8 §

enligt vilken Riksbanken i likviditetsstödjande

syfte och, om det finns särskilda skäl, på särskilda

villkor får bevilja kredit eller lämna garanti till

sådana bankinstitut och svenska företag som står

under tillsyn av Finans-inspektionen. En sådan

bestämmelse kan behöva ses över igen före Sveriges

deltagande i EMU och Riksbankens integration i ECBS.

ECB har ingen erinran mot att yttrandet

offentliggörs. Yttrandet har, som nämnts

ovan, vidarebefordrats till

konstitutionsutskottet och finns också

tillgängligt hos Finansdepartementet (dnr

Fi 98/1880).

Kapitelindelning av lagen om Sveriges

riksbank

Propositionen

I proposition 1997/98:40 om Riksbankens ställning

föreslås ett stort antal ändringar i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank. De flesta av dem

föranleds av att Riksbankens ledningsstruktur

föreslås förändras. Regeringen anför i proposition

1997/98:164 att om förslaget i proposition

1997/98:40 antas kommer riksbankslagen att bli

svårläst och oöverskådlig. Det finns därför skäl att

dela in lagen i kapitel. I bilaga 3 i propositionen

återges riksbankslagen såsom den föreslås se ut den

1 januari 1999.

Propositionen grundas på en promemoria som

utarbetats inom Finansdepartementet. I promemorian,

som har remissbehandlats, föreslås vissa ändringar i

lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, bl.a. att

lagen delas in i kapitel. I promemorian föreslås

också att den i proposition 1997/98:40 föreslagna

uppräkningen i 41 § av fullmäktiges uppgifter tas

bort. Fullmäktige i Sveriges riksbank anför i sitt

remissvar på promemorian att det inte finns någon

anledning att avvika från förslaget i såväl

partiöverenskommelsen som i proposition 1997/98:40

att i en bestämmelse räkna upp vad som är

fullmäktiges ansvarsområde. Fullmäktige föreslår att

det i 1 kap. 5 § i den nya lagen tas in ett första

stycke som anger de bestämmelser som rör

fullmäktiges ansvarsområde. Regeringen framhåller

dock i proposition 1997/98:164 att den, till

skillnad från fullmäktige, anser att det saknas

behov av att i en särskild bestämmelse i lagen räkna

upp just fullmäktiges arbetsuppgifter. I proposition

1997/98:164 föreslås således att paragrafen utgår.

Motionen

I motion 1998/99:Fi4 av Lars Tobisson m.fl. (m)

framhålls att propositionen i allt väsentligt

innehåller förslag till lagtekniska förändringar.

Motionärerna ställer sig bakom de förtydliganden som

föreslås i propositionen, bl.a. genom att lagen

delas in i kapitel. I motionen noteras att

lagförslaget inte tar hänsyn till de

ställningstaganden i vissa sakfrågor som gjordes i

betänkande 1997/98:KU15 och som riksdagen har ställt

sig bakom.

Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar att de

förändringar som kom till uttryck i betänkande

1997/98:KU15 förs in i den nya lagen. De aktuella

ändringarna avser att mottagare av Riksbankens

skriftliga redogörelse skall vara riksdagens

finansutskott och att Högsta domstolen skall vara

överpröv-ningsinstans i mål om skiljande av

direktionsledamot från anställning (yrkande 2).

Motionärerna noterar vidare att proposition

1997/98:164 avviker från såväl den ännu inte

färdigbehandlade propositionen 1997/98:40 om

Riksbankens ställning som den bakomliggande

fempartiuppgörelsen. Den i den tidigare 41 § tänkta

uppräkningen av det nya fullmäktiges ansvarsområde

har tagits bort. Motiveringen för detta är ytterst

knapphändig, trots att riksbanks-fullmäktige

förordat att bestämmelsen skall vara kvar.

Motionärerna föreslår att det i 1 kap. 5 § i den nya

lagen tas in ett första stycke som i enlighet med

den tidigare föreslagna 41 § anger de bestämmelser

som rör fullmäktiges ansvarsområde (yrkande 1).

Utskottet

Inledningsvis vill utskottet erinra om att det i

betänkandena 1997/98:KU15 och 1998/99:KU2 har

behandlat proposition 1997/98:40 Riksbankens

ställning. Utskottet har i dessa två betänkanden

ställt sig bakom regeringens förslag i proposition

1997/98:40 med undantag för följande ändringar.

Utskottet föreslår att Riksbankens skriftliga

redogörelse skall lämnas till riksdagens

finansutskott, inte riksdagen. Vidare skall andra

direktionsledamöter än riksbankschefen kunna föra

talan mot ett beslut att skilja vederbörande från

uppdraget hos Högsta domstolen i stället för

Arbetsdomstolen. Dessutom föreslås en redaktionell

ändring. Dessa förslag från utskottet, som således

förs fram i betänkandet 1998/99:KU15, innebär

ändringar i 33 b, 47 och 50 §§ i riksbankslagen.

Utskottet kan konstatera att de ändringar som

föreslås i den nu aktuella propositionen 1997/98:164

innebär ändringar av redaktionell karaktär och

sådana ändringar som lagfäster Riksbankens praxis.

Bland annat föreslås att riksbankslagen delas in i

kapitel. De tre nyss nämnda paragraferna föreslås

därvid få nya beteckningar, i likhet med övriga

paragrafer i riksbankslagen, men någon ändring i

dessa paragrafers lydelse föreslås inte i

proposition 1997/98:164.

Konstitutionsutskottet har inget att invända mot

att riksbankslagen delas in i kapitel. De ändringar

som utskottet föreslår i 33 b, 47 och 50 §§

riksbankslagen i betänkande 1998/99:KU2 påverkas

inte av att paragraferna ändrar beteckning. Kravet i

motion Fi4 (m) yrkande 2 om att de förändringar som

kom till uttryck i betänkande 1997/98:KU15 skall

föras in i den nya riksbankslagen är således

tillgodosett. Någon ytterligare åtgärd med anledning

av yrkandet är inte påkallad, och motionen avstyrks

därmed i denna del.

Vidare yrkas i motion Fi4 (m) att det i 1 kap. 5 §

riksbankslagen skall tas in ett särskilt stycke som

räknar upp det nya fullmäktiges arbetsuppgifter.

Utskottet vill för sin del framhålla att genom

indelningen av riksbankslagen i kapitel nås en god

överblick över lagen. Fullmäktiges arbetsuppgifter

framgår av lagen i dess helhet. Att i en särskild

bestämmelse upprepa bestämmelser som återfinns på

annan plats i lagen är överflödigt. Utskottet delar

således regeringens uppfattning att det saknas behov

att i en särskild bestämmelse räkna upp just

fullmäktiges arbetsuppgifter.

Således avstyrks motion Fi4 (m) yrkande 1. Den i

propositionen föreslagna lydelsen av 1 kap. 5 §

riksbankslagen tillstyrks.

Riksbankens kreditgivning

Propositionen

I propositionen föreslås att bestämmelserna om

Riksbankens kreditgivning förtydligas. Riksbanken

får möjlighet att bevilja kredit även till andra

företag än bankinstitut. Vidare föreslås att

skillnaden mellan kreditgivning i penningpolitiskt

syfte och kreditgivning under dagen som syftar till

att främja en säker och effektiv

betalningsavveckling klargörs.

Kreditgivning i penningpolitiskt syfte och för att

främja betalningssystemets funktion får beviljas

endast mot betryggande säkerhet. I

likviditetsstödjande syfte får Riksbanken bevilja

kredit eller ge garanti till bankinstitut och

svenska företag under Finansinspektionens tillsyn.

Regeringen erinrar om att Riksbanken enligt 23 §

riksbankslagen inte får bevilja kredit till staten.

Bestämmelsen omfattar dock inte intradagskrediter.

En statlig myndighet som deltar i Riksbankens

betalningssystem (RIX) bör kunna beviljas kredit

under dagen på samma villkor som övriga deltagare.

Bestämmelsen i nya 8 kap. 1 § bör därför enligt

regeringen anpassas till detta.

Motionen

I motion 1997/98:Fi72 av Birgitta Hambraeus (c)

föreslås att riksbankslagen ändras så att statens

upplåning underlättas. Motionären hänvisar till

Maastrichtfördragets artikel 104 där det föreskrivs

att det är förbjudet för medlemsländernas

centralbanker att ge bl.a. nationella regeringar

rätt att övertrassera konton eller att ge dem andra

former av krediter. Enligt motionären innebär

restriktionen en diskriminering av det offentliga.

Sverige har anpassat sig till detta förbud. Därmed

är staten tvingad att täcka sina budgetunderskott på

marknaden och är utlämnad till den ränta som

finansinstituten bestämmer. Motionären anser att

riksdagen bör ta tillbaka EU-anpassningen på detta

område och besluta ändra 8 kap. 1 § i riksbankslagen

så att staten får samma fördelar vid upplåning hos

Riksbanken som finansinstitut.

Motionären erinrar om att Sverige i och med

medlemskapet automatiskt omfattas av artikel 104. Om

Sverige bryter mot artikeln skulle Sverige göra sig

skyldigt till fördragsbrott och därmed riskera att

ställas inför EG-domstolen för prövning. Motionären

anser att Sverige måste hävda sin rätt att fatta

beslut som går emot fördraget, om det uppstår en

majoritet för detta i riksdagen. Sverige skall klart

deklarera sina motiv och vara berett att försvara

saken i domstol. Skulle Sverige tvingas ändra sig

eller ådömas böter är detta viktigt för att

tydliggöra hur mycket frihet Sverige har gett upp

och kan leda till en folklig beslutsamhet, som

innebär att Sverige söker utträde ur unionen.

Utskottet

Den bestämmelse som motionären vill ändra infördes i

riksbankslagen 1995 och förbjuder Riksbanken att

bevilja kredit till staten. Utskottet kan konstatera

att regeringen i den nu aktuella propositionen inte

föreslår någon ändring i det stycke som motionären

avser.

När bestämmelsen infördes framhöll regeringen att

monetär finansiering, även benämnt

sedelpressfinansiering, är liktydigt med att staten

finansierar utgifter i statsbudgeten genom att låna

i Riksbanken. En sådan finansieringsform kan - om

den blir bestående över en längre tid - uppfattas

som om sedelpressarna utnyttjas för att betala

statens utgifter (prop. 1994/95:150 s. 102-113).

Under riksdagsbehandlingen av förslaget anförde

finansutskottet att ett förbud mot monetär

finansiering bidrar till att öka penningpolitikens

trovärdighet och därmed möjligheterna att uppnå en

varaktigt låg och stabil prisutveckling samt låga

räntor. Finansutskottet noterade vidare att

regeringens förslag tillgodosåg de krav det svenska

medlemskapet ställer på anpassning av svensk

författning till EU:s lagstiftning. De svenska

regler som gällt fram till dess var inte förenliga

med EG-fördraget. Riksdagen följde utskottet (bet.

1994/95:FiU20 s. 70-71, rskr. 1994/95:447-455).

Finansutskottet har också senare i samband med

behandling av snarlika förslag som nu framförs i

motion Fi72 (c) framhållit att med avskaffad

valutareglering och EU-medlemskapet är en

kreditpolitisk reglering där staten tar upp kredit i

Riksbanken inte längre möjlig att upprätthålla (bet.

1997/98:FiU29, rskr. 1997/98:253).

Konstitutionsutskottet vill för sin del också

framhålla att riksdagen inte kan lagstifta i

enlighet med motionärens önskemål utan att begå

fördragsbrott.

Med hänvisning till det anförda avstyrks

motion 1997/98:Fi72 (c). Propositionen

tillstyrks i berörd del.

Lagförslagen i övrigt

I propositionen föreslås att Riksbanken skall ha

rätt att utfärda föreskrifter på det

penningpolitiska området. Enligt regeringen framstår

det som ändamålsenligt att den möjlighet som

regeringsformen ger att delegera föreskriftsrätt

till Riksbanken utnyttjas. Vidare föreslår

regeringen att begreppet kreditinstitut ersätts av

begreppet finansinstitut i riksbankslagen.

I propositionen föreslås även ändringar i lagen

(1992:1602) om valuta- och kreditreglering, i lagen

(1996:168) om vissa äldre sedlar samt i

sekretesslagen (1980:100). Det rör sig i dessa fall

om konsekvensändringar med anledning dels av

ändringen av begreppet kreditinstitut till

finansinstitut, dels av indelningen av

riksbankslagen i kapitel.

Utskottet tillstyrker propositionens ovan

nämnda lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa ändringar i

riksbankslagen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi4 yrkande 2,

2. beträffande fullmäktiges

arbetsuppgifter

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:164 i

denna del samt med avslag på motion 1998/99:Fi4

yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank såvitt avser 1

kap. 5 §,

res. 1 (m)

3. beträffande Riksbankens kreditgivning

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:164 i

denna del samt med avslag på motion 1997/98:Fi72

antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank såvitt

avser 8 kap. 1 §,

res. 2 (v)

4. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar propositionens i bilaga 1 intagna

förslag till

a) lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank,

i den mån den inte omfattas av vad utskottet

hemställt under mom. 3,

b) lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring

i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

i den mån den inte omfattas av vad utskottet

hemställt under mom. 2,

c) lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring

i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

d) lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta-

och kreditreglering,

e) lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa

äldre sedlar, och

f) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Stockholm den 10 november 1998

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel

(m), Göran Magnusson (s), Barbro

Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist

(v), Ingvar Svensson (kd), Jerry

Martinger (m), Mats Berglind (s),

Inger René (m), Kerstin

Kristiansson (s), Tommy Waidelich

(s), Mats Einarsson (v), Nils

Fredrik Aurelius (m), Per Lager

(mp), Helena Bargholtz (fp), Inger

Strömbom (kd), Marianne Andersson

(c) och Pär- Axel Sahlberg (s).

Reservationer

1. Fullmäktiges arbetsuppgifter (mom. 2)

Per Unckel, Jerry Martinger, Inger René och Nils

Fredrik Aurelius (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Vidare yrkas i" och på s. 5 slutar med

"5 § riksbankslagen tillstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet kan konstatera att i ett avseende avviker

lagförslaget i proposition 1997/98:164 från såväl

propositionen om Riksbankens ställning (prop.

1997/98:40) som den bakomliggande

fempartiuppgörelsen. Den i den tidigare 41 § tänkta

uppräkningen av det nya fullmäktiges ansvarsområde

har tagits bort. Propositionens motivering för detta

är ytterst knapphändig, trots att

riksbanksfullmäktige förordat att bestämmelsen skall

vara kvar. Utskottet anser att det i 1 kap. 5 § i

den nya lagen skall tas in ett första stycke som i

enlighet med den tidigare föreslagna 41 § anger de

bestämmelser som rör fullmäktiges ansvarsområde.

Därmed tillstyrks motion Fi4 (m) yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande fullmäktiges arbetsuppgifter

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Fi4 yrkande 1 och

med anledning av proposition 1997/98:164 i denna

del antar den som Reservanternas förslag

betecknade lydelsen av 1 kap. 5 § lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank,

-----------------------------------------------------

I proposition 1997/98:164 Reservanternas förslag

föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 kap.

5 §

-----------------------------------------------------

Fullmäktige skall

1. utse ledamöter i

direktionen enligt 9 kap.

12 § regeringsformen,

chef för Riksbanken samt

fastställa inbördes

ordning mellan vice

riksbankschefer enligt 1

kap. 4 §,

2. besluta om lön och

andra

anställningsförmåner för

ledamöterna i direktionen

enligt 4 kap. 5 § andra

stycket,

3. lämna medgivande för

avgående ledamöter av

direktionen att inneha en

anställning eller ett

uppdrag enligt 3 kap. 1 §

fjärde stycket,

4. besluta om att skilja

ledamot av direktionen

från hans anställning

enligt 2 kap. 2 § första

stycket,

5. lämna förslag till

disposition av

Riksbankens vinst till

riksdagen och Riksdagens

revisorer enligt 10 kap.

3 § andra stycket,

6. svara för

framställningar inom sitt

ansvarsområde enligt 4

kap. 1 §,

7. besluta om

arbetsordning i

Riksbanken enligt 9 kap.

4 § första stycket,

8. leda verksamheten

vid revisionsenheten

enligt 9 kap. 2 § andra

stycket, och

9. bestämma utformningen

av de sedlar och mynt som

banken ger ut enligt 5

kap. 1 § första stycket.

-----------------------------------------------------

Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs

av direktionen. Direktionen kan besluta att ärenden

får avgöras av riksbankschefen eller någon annan

tjänsteman i Riksbanken.

-----------------------------------------------------

2. Riksbankens kreditgivning (mom. 3)

Kenneth Kvist och Mats Einarsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Den bestämmelse som" och slutar med

"motion 1997/98:Fi72 (c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksbankslagen bör ändras så

att statens upplåning underlättas. Enligt

Maastrichtfördragets artikel 104 är det förbjudet

för medlemsländernas centralbanker att ge bl.a.

nationella regeringar rätt att övertrassera konton

eller att ge dem andra former av krediter. Denna

restriktion innebär en diskriminering av det

offentliga. Sverige har anpassat sig till detta

förbud. Därmed är staten tvingad att täcka sina

budgetunderskott på marknaden och är utlämnad till

den ränta som finansinstituten bestämmer. Utskottet

delar motionärens uppfattning att Sverige har

frånhänt sig ett användbart ekonomiskt instrument

som skulle kunna hjälpa till att brygga över

konjunktursvackor, utan dyr statlig upplåning eller

kontraproduktiva skattehöjningar.

Utskottet delar motionärens uppfattning att

riksdagen bör ta tillbaka EU-anpassningen på detta

område och besluta ändra 8 kap. 1 § i riksbankslagen

så att staten får samma fördelar vid upplåning hos

Riksbanken som finansinstitut.

I och med medlemskapet omfattas Sverige av artikel

104. Om Sverige bryter mot artikeln skulle Sverige

göra sig skyldigt till fördragsbrott och därmed

riskera att ställas inför EG-domstolen för prövning.

Sverige måste hävda sin rätt att fatta beslut som

går emot fördraget om det uppstår en majoritet för

detta i riksdagen. Sverige skall klart deklarera

motiven för agerandet och vara berett att försvara

saken i domstol. Skulle Sverige tvingas ändra sig

eller ådömas böter visar detta hur mycket frihet

Sverige har gett upp. Detta kan leda till en folklig

beslutsamhet som innebär att Sverige söker utträde

ur unionen.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi72

(c) och föreslår att riksdagen beslutar att ändra 8

kap. 1 § riksbankslagen så att lagen anger att

staten får låna hos Riksbanken.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande Riksbankens kreditgivning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi72 och med

anledning av proposition 1997/98:164 i denna del

antar den som Reservanternas förslag betecknade

lydelsen av 8 kap. 1 § lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank,

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Reservanternas förslag

-----------------------------------------------------

8 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra

utbetalningar för staten.

Riksbanken får ta emot inlåning från staten.

-----------------------------------------------------

Riksbanken får inte Riksbanken får bevilja

bevilja kredit till eller kredit till och förvärva

förvärva skuldförbindelse skuldförbindelse direkt

direkt från staten, annat från staten eller annat

offentligt organ eller offentligt organ.

institution inom

Europeiska unionen. Riksbanken får enligt 6

kap. 7 § andra stycket

Riksbanken får dock också bevilja kredit till

enligt 6 kap. 7 § andra staten under dagen.

stycket bevilja kredit Riksbanken får också inom

till staten under dagen. ramen för övriga

Riksbanken får också inom bestämmelser i denna lag

ramen för övriga bevilja kredit till och

bestämmelser i denna lag förvärva skuldförbindelse

bevilja kredit till och från finansinstitut som

förvärva skuldförbindelse ägs av staten eller annat

från finansinstitut som offentligt organ.

ägs av staten eller annat

offentligt organ.

-----------------------------------------------------

Propositionens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om

ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om

ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om

valuta- och kreditreglering

5. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:168) om

vissa äldre sedlar

6. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................1

Propositionen....................................1

Motionerna.......................................1

Utskottet........................................2

Ärendet och dess beredning.....................2

Propositionens huvudsakliga innehåll...........2

Yttrande från Europeiska centralbanken (ECB)...2

Kapitelindelning av lagen om Sveriges riksbank.3

Propositionen................................3

Motionen.....................................3

Utskottet....................................4

Riksbankens kreditgivning......................5

Propositionen................................5

Motionen.....................................5

Utskottet....................................6

Lagförslagen i övrigt..........................6

Hemställan.....................................7

Reservationer....................................8

1. Fullmäktiges arbetsuppgifter (mom. 2).......8

2. Riksbankens kreditgivning (mom. 3).........10

Propositionens lagförslag.......................12

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank 12

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank

16

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank

20

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och

kreditreglering 21

5. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre

sedlar 24

6. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)25