Bet. 1998/99:KU9

Konstitutionsutskottets betänkande

1998/99:KU09

Sekretess för vissa uppgifter hos

uppdragsmyndigheter

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

KU9

Sammanfattning

I propositionen föreslås ändringar i 8 kap. 9 §

sekretesslagen (1980:100) samt ändring i miljöbalken

(1998:808). Konstitutionsutskottet beslutade den 10

december 1998 att till miljö- och jordbruksutskottet

överlämna propositionen i den del den behandlar

miljöbalken.

Konstitutionsutskottet behandlar i detta betänkande

således endast frågan om ändring i sekretesslagen

jämte tre motioner som väckts med anledning av

förslaget i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag samt

avstyrker samtliga motioner. Till betänkandet har

fogats fyra reservationer (m, kd, fp och mp).

Propositionen

1998/99:22 vari yrkas att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslaget finns intaget i bilaga.

Motionerna

1998/99:K6 av Ingvar Svensson och Björn von der Esch

(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att utöver den föreslagna ändringen i

sekretesslagen stärka allmänhetens möjlighet att få

ta del av information som rör människors hälsa.

1998/99:K7 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till

ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statlig och

kommunal uppdragsverksamhet,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning i syfte att tydliggöra hälso- och

miljöansvaret för privat näringsverksamhet i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:K8 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 8 kap.

9 § sekretesslagen (1980:100) som anförts i

motionen,

2. att riksdagen - vid avslag på yrkande 1 - begär

att regeringen återkommer till riksdagen med förslag

till sådan ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen

(1980:100) att undantag från sekretess även skall

omfatta intresset av allmän kännedom om förhållanden

som rör miljön samt att dessa undantag även skall

gälla för universitet och högskolor.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Bakgrund

Offentlighetsprincipen innebär bl.a. att den som

begär det har rätt att ta del av allmänna handlingar

hos statliga och kommunala myndigheter.

Handlingsoffentligheten är avsedd att främja ett

fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning (2

kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, TF). Den fyller

enligt propositionen en viktig kontrollfunktion

genom att den möjliggör en medborgerlig insyn i

myndigheternas verksamhet. Rätten att ta del av

allmänna handlingar får begränsas endast om det är

påkallat med hänsyn till vissa i 2 kap. 2 § TF

uppräknade intressen, bl.a. skyddet för den

enskildes ekonomiska förhållanden. De begränsningar

som får göras skall anges noga i en särskild lag

(sekretesslagen) eller i en annan lag som den lagen

hänvisar till.

I 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) finns

bestämmelser om sekretess som rör uppdragsverksamhet

för enskilds räkning. Enligt denna paragraf gäller

sekretess hos myndighet för uppgift som avser

provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet,

värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller

statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag

som myndigheten utför för enskilds räkning, om det

måste antas att uppdraget lämnats under

förutsättning att uppgiften inte röjs. Vidare

stadgas att regeringen för särskilt fall kan

förordna om undantag från sekretessen, om den finner

det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Meddelarfrihet gäller inte för uppgifter som

omfattas av sekretess enligt denna paragraf.

Uppdragsverksamhet för enskilds räkning förekommer

vid åtskilliga statliga myndigheter, t.ex.

Statistiska centralbyrån, Konsumentverket, Närings-

och teknikutvecklingsverket, universitet och

högskolor samt i kommunal verksamhet i de nämnder

som fullgör uppgifter inom miljö- och

hälsoskyddsområdet.

Sekretess i uppdragsverksamhet tar enligt

förarbetena i första hand sikte på att skydda

uppdragsgivarens ekonomiska förhållanden men

bestämmelsen har avfattats så att den ger skydd

också för tredje man både när det gäller personliga

och ekonomiska förhållanden. I de fall som avses i

paragrafen kan det enligt propositionen antas att

det ofta är en förutsättning för enskilda som

anlitar en myndighet att de kan vara säkra på att få

samma sekretesskydd som de skulle få hos ett privat

företag.

Frågan om tolkningen av 8 kap. 9 § sekretesslagen

(1980:100) aktualiserades genom en dom från

Kammarrätten i Stockholm den 14 juli 1995 som

gällde möjligheten för en uppdragsmyndighet att

lämna ut resultaten av radonmätningar till en

enskild.

En journalist begärde hos Miljö- och

hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun att få ta del av

uppgifter om vilka flerbostadshus i Uppsala som hade

radonvärden över gällande gränsvärde. Nämnden avslog

framställan med stöd av 8 kap. 9 § sekretesslagen. I

motiveringen angavs att det fick antas att uppdragen

lämnats under förutsättning att uppgifterna inte

skulle röjas. Journalisten överklagade beslutet och

anförde till stöd för överklagandet bl.a. att

hänsynen till fastighetsägarnas ekonomiska intressen

aldrig borde få gå före människors hälsa.

Kammarrätten fastställde miljönämndens beslut. Som

grund för avgörandet angavs att det saknades laglig

möjlighet att ta hänsyn till en vägning mellan

hälso- och ekonomiintressen på det sätt klaganden

hävdat. Klaganden fullföljde sin talan till

Regeringsrätten som beslutade att inte meddela

prövningstillstånd.

Inom Miljödepartementet har upprättats en

promemoria, Sekretess för vissa uppgifter hos

uppdragsmyndigheter (Ds 1997:41). I promemorian

diskuteras behovet av att begränsa sekretessen hos

uppdragsmyndigheter för uppgifter som rör människors

hälsa. Enligt promemorieförslaget skall

uppdragsmyndigheter få möjlighet att lämna ut

uppgifter som rör människors hälsa till allmänheten

om intresset av allmän kännedom om dessa har sådan

vikt att uppgifterna bör lämnas ut.

Uppdragsmyndigheter föreslås också kunna lämna ut

sådana uppgifter till berörd tillsynsmyndighet inom

miljö- och hälsoskyddsområdet. Promemorian har

remissbehandlats.

Regeringens förslag

Bestämmelserna om sekretess i myndigheters

uppdragsverksamhet motiveras av hänsyn till den

enskildes ekonomiska intressen. T.ex. har en

uppdragsgivare enligt regeringen ett intresse av att

skydda uppgifter om sina produkter som har lämnats

till en forskare vid en högskola. Sekretess kan

gälla för denna typ av uppgifter. Enligt 8 kap. 9 §

sekretesslagen gäller sekretess om det måste antas

att ett uppdrag lämnats till en myndighet under

förutsättning att uppgifterna inte röjs. En

förutsättning för att enskilda skall anlita en

myndighet är enligt regeringen ofta att de kan vara

säkra på att få samma sekretesskydd som de skulle få

hos ett privat företag.

Allmänheten har ett befogat krav på att uppgifter

som rör människors hälsa i så stor utsträckning som

möjligt skall kunna offentliggöras. Den nuvarande

bestämmelsen om sekretess i uppdragsverksamhet har

enligt regeringen visat sig otillräcklig för att

tillgodose allmänhetens insynskrav angående

uppgifter av betydelse för människors hälsa. En

intresseavvägning mellan uppdragsgivarens ekonomiska

intressen och allmänhetens insynskrav kan inte

lagligen ske enligt 8 kap. 9 § sekretesslagen.

Enligt bestämmelsen är det endast regeringen som kan

göra sådana avvägningar vid sin eventuella

dispensprövning.

Några remissinstanser har ställt sig negativa till

en begränsning av sekretessen i uppdragsverksamhet

på grund av att en sådan kan innebära att enskilda

avstår från att lämna uppdrag till myndigheter och

hävdat att nuvarande dispensmöjlighet är tillräcklig

för att tillgodose allmänhetens insynskrav.

Regeringen anser att nuvarande lagstiftning lett

till och kan leda till att uppgifter som rör

människors hälsa och som är av intresse för

allmänheten hålls hemliga i alltför stor

utsträckning. Sådana uppgifter bör efter en

avvägning mellan det allmänna insynsintresset och

den enskilde uppdragsgivarens intresse av

sekretesskydd kunna lämnas ut, även om detta kan få

negativa ekonomiska konsekvenser för en

uppdragsgivare eller medföra att företag underlåter

att lämna uppdrag till myndigheter.

Sammantaget anser regeringen, i likhet med en

majoritet av remissinstanserna, att övervägande skäl

talar för att bestämmelsen i 8 kap. 9 §

sekretesslagen bör ändras så att den bättre

motsvarar allmänhetens krav på insyn beträffande

uppgifter som rör människors hälsa.

Det övervägande antalet av remissinstanserna har

inte haft någon erinran mot den i promemorian

föreslagna lagtekniska lösningen i och för sig.

Denna innebär att en begränsning till förmån för

hälsointresset skall gälla om det allmänna intresset

av offentlighet har sådan vikt att uppgifterna bör

lämnas ut. En generell begränsning av sekretessen

ger den bästa möjligheten att ta hänsyn till

omständigheterna i det enskilda fallet. Regeringen

anser att denna lösning är den mest lämpliga och att

det är viktigt att sekretesslagens bestämmelser har

en enhetlig systematik.

Frågan är dock enligt regeringen om lättnaden av

sekretessen bör gälla vid alla myndigheter. Den

uppdragsforskning som bedrivs inom universitet och

högskolor har i tidigare sammanhang dragit till sig

särskild uppmärksamhet och gett upphov till svåra

avvägningar. Också vid beredningen av detta

lagstiftningsärende har remissutfallet enligt

regeringen varit delat. Lunds universitet,

Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och

Luleå tekniska universitet har alla betonat vikten

av att universitet och högskolor har möjlighet att

bedriva uppdragsforskning. I sammanhanget har det

bl.a. pekats på de regler i högskolelagen

(1992:1434) som innebär att universitet och

högskolor skall samverka med det omgivande

samhället. Enligt de nämnda universitetens

uppfattning har sekretessreglerna en stor betydelse

för möjligheten att få uppdrag från det privata

näringslivet, eftersom ett sådant samarbete

förutsätter ett förtroendefullt förhållande. Lunds

universitet, Kungl. Tekniska högskolan och Luleå

tekniska universitet har också anfört att den

föreslagna avvägningsregeln i sekretesslagen skulle

bli svår att tillämpa. Innebörden av vad Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU) anfört är bl.a. att

uppdragssekretessen rör det inom universitet och

högskolor kanske viktigaste sekretessområdet, att

uppdragen utgör en inte obetydlig källa till

intäkter samt att universiteten och högskolorna

genom sin uppdragsforskning erhåller värdefulla

kontakter med samhälle och näringsliv. Kammarrätten

i Stockholm har framfört att det saknas underlag för

bedömning av de verkningar den föreslagna

bestämmelsen skulle medföra för uppdragsforskningen.

Stockholms universitet har framhållit att 8 kap. 9 §

sekretesslagen i första hand är avsedd att skydda

uppgifter om uppdragsgivarens ekonomiska

förhållanden. Ett enskilt rättssubjekt som anlitar

en myndighet för en viss typ av forskning måste,

enligt universitetet, visserligen kunna förlita sig

på ett starkt sekretesskydd. Med universitetets

synsätt finns det emellertid situationer där

intresset av offentlighet får anses väga tyngre än

intresset av sekretess. När en uppgift har stor

betydelse ur hälsosynpunkt, anser universitetet att

en lättnad i sekretessen ter sig befogad.

Universitetskanslern har tillstyrkt att det införs

en avvägningsregel som omfattar även universitet och

högskolor.

Redan i samband med sekretesslagens tillkomst

diskuterades enligt regeringen frågan om sekretess

på universitets- och högskoleområdet utförligt av

konstitutionsutskottet. Utskottet anförde bl.a. (KU

1979/80:37 s. 31 f.) följande. De forskningsuppdrag

som universitet och högskolor erhåller från enskilda

får anses vara ett viktigt led i den vetenskapliga

utvecklingen med hänsyn till den stimulans och de

resurser som på detta sätt kommer

uppdragsforskningen till godo. Eftersom

uppdragsforskningen i många fall går ut på att

vidareutveckla uppdragsgivarens produkter kan det

vara naturligt om denne inte alltid vill bringa

uppdraget eller forskningsresultatet till

offentligheten. Sekretess kan därför vara en

förutsättning för att ett uppdrag skall ges till en

forskare vid en offentlig undervisningsanstalt. Å

andra sidan är det mycket viktigt med offentlighet

och insyn i forskningen både för att upprätthålla

allmänhetens förtroende för forskningen och för att

stimulera ett fritt idéutbyte mellan olika forskare.

Trots de starka skäl som föreligger för full insyn i

forskningen kan det inte bortses från att sekretess

ofta kan vara en förutsättning för att uppdraget

över huvud taget skall gå till ett offentligt organ.

Utskottet konsterade att möjlighet till sekretess

måste finnas.

Uttalandet speglar enligt regeringen den avvägning

som måste göras mellan ett befogat intresse av

sekretess och ett, likaledes befogat, intresse av

insyn i universitetens och högskolornas verksamhet.

Det är därför enligt regeringen angeläget att

uppdragsforskningen även framdeles kan anförtros

universitet och högskolor. Samtidigt är det klart

att de skäl som åberopas till stöd för en lättnad i

sekretessen hos andra myndigheter förtjänar att

beaktas också vid unversitetens och högskolornas

uppdragsforskning. Det finns dock anledning att

avvakta med ett slutligt ställningstagande på detta

område. Enligt regeringen övervägs för närvarande

ett förslag till ändring av sekretesslagen med

anledning av NYFOR-kommitténs betänkande Samverkan

mellan högskolan och näringslivet (SOU 1996:70).

Mycket kortfattat innebär kommitténs förslag enligt

regeringen att sekretesslagen skall ändras på ett

sätt som möjliggör en forskningssamverkan mellan

högskoleväsendet och näringslivet. De

sekretessfrågor som rör uppdragsforskning och de nu

nämnda frågorna vid forskningssamverkan bör enligt

regeringens mening ses i ett sammanhang. Härigenom

skapas de bästa förutsättningarna för en enhetlig

lösning som beaktar förhållandena vid universitet

och högskolor. Den hittills gällande ordningen vid

uppdragsforskning bör därför tills vidare bestå, när

det gäller högskoleväsendet, men regeringen avser

alltså att återkomma till dessa frågor i ett senare

sammanhang.

Eftersom förslaget om begränsningar av sekretessen

endast avser en del av det område som täcks av

sekretess bör det även i fortsättningen finnas en

möjlighet för regeringen att medge dispens i

särskilda fall, om det är av vikt att en uppgift

lämnas ut.

Enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen får

sekretessbelagda uppgifter som förekommer hos en

viss myndighet inte röjas för en annan myndighet i

andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag

eller förordning till vilken sekretesslagen

hänvisar. Av andra stycket i samma paragraf framgår

att bestämmelserna om sekretess myndigheter emellan

också gäller i förhållandet mellan olika

verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när de är

att betrakta som självständiga i förhållande till

varandra. Gäller förbud enligt sekretesslagen att

röja en uppgift, får uppgiften enligt 1 kap. 4 §

första stycket inte heller i övrigt utnyttjas

utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för

uppgiften.

Den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 §

sekretesslagen, som möjliggör utlämnande av

uppgifter mellan myndigheter om intresset av att

uppgifterna lämnas ut bör ha företräde framför det

intresse som sekretesslagen skall skydda, gäller

inte i fråga om sekretess enligt 8 kap. 9 §.

Till följd av dessa stadganden kan inte en nämnd

som fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och

hälsoskyddsområdet, som åtagit sig uppdrag från

enskild under uttrycklig eller underförstådd

förutsättning att sekretess skall gälla, använda

uppgifterna om t.ex. radonmätningar i sin

tillsynsverskamhet enligt hälsoskyddslagen

(1982:1080) även om mätningarna skulle tyda på

radondotterhalter överstigande vad Socialstyrelsen

bedömer som sanitär olägenhet.

Regeringen anser att om det finns anledning anta

att en tillsynsmyndighet inom miljö- och

hälsoskyddsområdet bör agera genom att t.ex.

meddela ett åtgärdsföreläggande bör inte en

uppdragsmyndighet vara förhindrad att lämna ut

uppgifterna i fråga. Såsom några remissinstanser

angivit gör sig skälen för möjlighet till utlämnande

av sådana uppgifter lika starkt gällande för

statliga som kommunala tillsynsmyndigheter.

Begränsningen av sekretessen föreslås således gälla

även i förhållande till statliga

tillsynsmyndigheter.

Av 13 kap. 1 § sekretesslagen följer att

sekretessen för uppgifter som lämnas till annan

myndighet för tillsyn gäller också hos den

mottagande myndigheten.

En konsekvens av den föreslagna ändringen är enligt

regeringen att 15 kap. 5 § sekretesslagen blir

tillämplig. I paragrafen stadgas att en myndighet är

skyldig att på begäran av en annan myndighet lämna

ut uppgift som den förfogar över i den mån inte

hinder möter på grund av bestämmelser om sekretess

eller arbetets behöriga gång. Hos

tillsynsmyndigheten kan i vissa fall uppgifterna

offentliggöras med stöd av 8 kap. 6 § och 7 § tredje

stycket sekretesslagen.

Begränsningen av sekretess gäller endast för

uppgifter av allmänintresse rörande människors

hälsa. För övriga uppgifter som omfattas av

sekretess kan regeringen, precis som tidigare,

förordna om undantag från sekretessen i särskilda

fall, om den finner det vara av vikt att en uppgift

lämnas ut.

Motionerna

I motion 1998/99:K6 av Ingvar Svensson och Björn von

der Esch (båda kd) hemställs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att utöver den föreslagna

ändringen i sekretesslagen stärka allmänhetens

möjlighet att få ta del av information som rör

människors hälsa. Kristdemokraterna tillstyrker i

stort den föreslagna ändringen av sekretesslagen.

Det är viktigt att allmänheten kan få ta del av

uppgifter som rör människors hälsa. Att sätta

uppdragsgivarens ekonomiska intressen framför till

exempel en hyresgästs rätt att få ta del av utförd

radonmätning kan stå i strid med det samhällsansvar

en myndighet har. Enligt motionärerna har dock några

av remissinstanserna framfört sådan kritik mot

förslaget som måste beaktas ytterligare. Stockholms

kommun, Uppsala kommun, Svenska kommunförbundet och

Kammarrätten i Stockholm påpekar att det finns

avsevärd risk att uppdragsgivare i framtiden kommer

att avstå från att lämna uppdrag till myndigheter om

sekretessen begränsas och i stället i större

utsträckning låta privata företag utföra till

exempel radonmätningar. Om så blir fallet har syftet

med den föreslagna ändringen av sekretesslagen

enligt motionärerna gått om intet. Kristdemokraterna

ser allvarligt på de problem som nämnda

remissinstanser tar upp.

Det finns enligt motionärerna ett behov av att,

utöver den föreslagna ändringen i sekretesslagen,

stärka allmänhetens möjlighet att få ta del av

information som rör människors hälsa. Regeringen bör

därför enligt motionärerna återkomma till riksdagen

med en konsekvensbeskrivning av hur den föreslagna

ändringen i sekretesslagstiftningen påverkat

myndigheternas uppdragsverksamhet. Regeringen bör

också lägga fram förslag om hur allmänhetens

möjlighet att få ta del av information som rör

människors hälsa i övrigt kan stärkas.

I motion 1998/99:K7 av Per Unckel m.fl. (m)

hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag

till ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen i enlighet

med vad som anförts i motionen (yrkande 1), att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statlig och kommunal

uppdragsverksamhet (yrkande 2), och att riksdagen

hos regeringen begär förslag till lagstiftning i

syfte att tydliggöra hälso- och miljöansvaret för

privat näringsverksamhet i enlighet med vad som

anförts i motionen (yrkande 3).

För Moderata samlingspartiet är det en högst rimlig

utgångspunkt att enskilda som vill ta del av

uppgifter om t.ex. radonhalten i en viss fastighet,

som man antingen bor i eller i vilken ens barn går i

skola eller liknande, också bör ha möjlighet att ta

del av sådana uppgifter. En annan lika viktig

utgångspunkt är att staten, kommunala bolag och

andra kommunala organ, t.ex. hälso- och

miljöskyddsnämnder, inte skall ägna sig åt

kommersiell verksamhet som lika gärna kan

tillhandahållas av privata aktörer. I stället skall

staten och kommunerna inrikta sig på

tillsynsverksamhet och vad som i övrigt faller inom

ramen för myndighetsutövning samt svara för att den

skattefinansierade servicen till medborgarna kan

garanteras och uppfylla skattebetalarnas berättigade

krav. Mot denna bakgrund bör regeringen ytterligare

överväga och återkomma med förslag till hur problem

som kan uppkomma till följd av att olika hantering

gäller för kommersiella uppgifter och

myndighetsuppgifter bäst kan lösas. Nuvarande

intressekollisioner kan i huvudsak avhjälpas genom

att överlåta till det privata att bedriva

uppdragsverksamhet, men problem kan kvarstå i de

särskilda fall där det är rimligt att statlig

uppdragsverksamhet även fortsättningsvis får

förekomma. Det framstår som mer principiellt riktigt

att införa en ordning där uppdragsgivare som

huvudregel har att anlita privata bolag, i

förekommande fall kombinerat med tydliga

skyldigheter för alla berörda att redovisa uppgifter

som t.ex. rör människors miljö och hälsa. En sådan

ordning skulle dessutom kunna bidra till en

vitalisering av konkurrensen på bostadsmarknaden

eller vid valet av förskola, för att ange två

exempel. Riksdagen bör enligt motionärerna återkomma

med förslag i denna riktning.

I motion 1998/99:K8 av Per Lager m.fl. (mp)

hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i

8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) som anförts i

motionen (yrkande 1), samt att riksdagen - vid

avslag på yrkande 1 - begär att regeringen

återkommer till riksdagen med förslag till sådan

ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) att

undantag från sekretess även skall omfatta intresset

av allmän kännedom om förhållanden som rör miljön

samt att dessa undantag även skall gälla för

universitet och högskolor (yrkande 2). Det är enligt

motionärerna inte tillfredsställande att t.ex.

radonmätningar genom sekretess skall kunna förhindra

myndigheter att agera till skydd för bl.a. barn som

utsätts för höga radonhalter. Miljöpartiet de gröna

välkomnar därför regeringens förslag till ändring av

den s.k. uppdragssekretessen. Motionärerna vill

emellertid gå ett steg längre än regeringen. Deras

utgångspunkt är att förhållanden som allvarligt kan

påverka såväl människors hälsa som miljön skall

bryta sekretesskravet. Vad avser forskning vid

universitet och högskolor skall grundprincipen

enligt motionärerna vara att den är offentligt

tillgänglig, och strävan bör vara att öka

informationen om forskningsresultat till allmänheten

snarare än att lägga hinder i vägen. Motionärerna

föreslår att 8 kap. 9 § sekretesslagen andra

meningen skall få följande lydelse:

Sekretessen gäller dock inte om intresset av allmän

kännedom om förhållanden som rör miljö eller

människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör

lämnas ut.

Om riksdagen avslår motionärernas

förstahandsyrkande bör regeringen, enligt

motionärerna, återkomma till riksdagen med förslag

till ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen enligt

förslaget i yrkande 1.

Utskottets bedömning

Bestämmelserna i 8 kap. 9 § sekretesslagen om

sekretess i myndigheters uppdragsverksamhet

motiveras av hänsynen till den enskildes ekonomiska

intressen. Bestämmelsen har visat sig otillräcklig

för att tillgodose allmänhetens insynskrav när det

gäller uppgifter av betydelse för människors hälsa.

En intresseavvägning mellan uppdragsgivarens

ekonomiska intressen och allmänhetens insynskrav kan

inte lagligen ske. Enligt bestämmelsen är det endast

regeringen som kan göra sådana avvägningar vid sin

eventuella dispensprövning.

Allmänheten har enligt regeringen ett befogat krav

på att uppgifter som rör människors hälsa i så stor

utsträckning som möjligt skall kunna offentliggöras.

Utskottet delar denna bedömning. Bestämmelsen i 8

kap. 9 § sekretesslagen bör därför ändras så att den

bättre motsvarar allmänhetens krav på insyn

beträffande uppgifter som rör människors hälsa.

Sekretessen bör begränsas till förmån för

hälsointresset om det allmänna intresset av

offentlighet har sådan vikt att uppgifterna bör

lämnas ut. En generell begränsning av sekretessen

ger den bästa möjligheten att ta hänsyn till

omständigheterna i det enskilda fallet.

Frågan är dock enligt regeringen om lättnaden av

sekretessen bör gälla vid alla myndigheter.

Regeringen anser att det är angeläget att den

uppdragsforskning som bedrivs inom universitet och

högskolor även framdeles kan anförtros dem. Enligt

regeringen finns det dock anledning att avvakta med

ett slutligt ställningstagande på detta område.

Regeringen avser att återkomma till dessa frågor i

ett senare sammanhang. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag i alla delar.

Utskottet delar således inte den i motion K7

framförda uppfattningen att lagförslaget nu skall

avslås och att regeringen skall utreda kompetensen

för staten, kommunala bolag och andra kommunala

organ. Motionen avstyrks.

I motion K8 yrkande 1 föreslås att 8 kap. 9 §

sekretesslagen skall ändras så att lättnader i

sekretessen skall gälla även för uppgifter om miljön

samt att detta skall gälla också för uppgifter hos

universitet och högskolor. Utskottet anser att

regeringens kommande förslag när det gäller

uppgifter hos universitet och högskolor bör avvaktas

och är inte berett att föreslå ytterligare

begränsningar av sekretessen.

Det i motion K8 yrkande 2 alternativt framförda

förslaget om att regeringen bör utreda denna fråga

avstyrks också av utskottet.

Enligt utskottet har det inte i övrigt

framkommit att det skulle finnas behov att

stärka människors möjlighet att ta del av

information som rör människors hälsa.

Utskottet avstyrker därför motion K6.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:K7 och

1998/99:K8 yrkande 1 antar regeringens förslag

till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

res. 1 (m)

res. 2 (mp)

2. beträffande uppgifter om miljön

att riksdagen avslår motion 1998/99:K8 yrkande 2,

res. 3 (mp)

3. beträffande information som rör

människors hälsa

att riksdagen avslår motion 1998/99:K6.

res. 4 (kd, fp)

Stockholm den 28 januari 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel

(m), Barbro Hietala Nordlund (s),

Pär-Axel Sahlberg (s),Kenneth Kvist

(v), Ingvar Svensson (kd), Jerry

Martinger (m), Mats Berglind (s),

Inger René (m), Kerstin

Kristiansson (s), Nils Fredrik

Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa

Torstensson (c), Helena Bargholtz

(fp), Kenth Högström (s), Britt-

Marie Lindkvist (s) och Inger

Strömbom (kd).

Reservationer

1. Lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100) (mom. 1)

Per Unckel (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m)

och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Bestäm-melserna i" och på s. 9 slutar

med "av sekretessen." bort ha följande lydelse:

En viktig utgångspunkt är enligt utskottet att

staten, kommunala bolag och andra kommunala organ,

t.ex. hälso- och miljöskyddsnämnder, inte skall ägna

sig åt kommersiell verksamhet som lika gärna kan

tillhandahållas av privata aktörer. Staten och

kommunerna skall, enligt utskottet, i stället

inrikta sig på tillsynsverksamhet och vad som i

övrigt faller inom ramen för myndighetsutövning samt

svara för att den skattefinansierade servicen till

medborgarna kan garanteras och uppfylla

skattebetalarnas berättigade krav. Utskottet anser

därför att regeringen bör återkomma med förslag till

hur problem som kan uppkomma till följd av att olika

hantering gäller för kommersiella uppgifter och

myndighetsuppgifter bäst kan lösas.

Utskottet anser att det framstår som mer

principiellt riktigt att införa en ordning där

uppdragsgivare som huvudregel har att anlita privata

bolag, i förekommande fall kombinerat med tydliga

skyldigheter att redovisa uppgifter som t.ex. rör

människors miljö och hälsa. Anser man att

hyresgäster har rätt att kräva uppgifter om

radonhalten från fastighetsägaren skall rimligtvis

fastighetsägaren åläggas att redovisa sådana

uppgifter oavsett vem som har utfört mätningen.

Enligt regeringens förslag gäller inskränkningen i

sekretessen endast om uppgifterna finns hos en

uppdragsmyndighet. Dessutom medför regeringens

förslag en risk för att mindre nogräknade

fastighetsägare underlåter att utföra radonmätningar

i önskvärd omfattning. Regeringen bör därför

återkomma med förslag enligt vad utskottet anfört.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:K7 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet avstyrker propositionen samt motion K8

yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

att riksdagen med avslag på propositionen och motion

1998/99:K8 yrkande 1 samt med bifall till motion

1998/99:K7 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100) (mom. 1)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Bestäm-melserna i" och på s. 9 slutar

med "av sekretessen." bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar regeringens förslag till

ändring av den s.k. uppdragssekretessen. Utskottet

vill emellertid gå ett steg längre. Utskottets

utgångspunkt är att förhållanden som allvarligt kan

påverka såväl människors hälsa som miljön skall

bryta sekretessen. När det gäller forskning vid

universitet och högskolor skall grundprincipen vara

att den är offentligt tillgänglig. Strävan bör vara

att öka informationen om forskningsresultat till

allmänheten snarare än att lägga hinder i vägen.

Viss uppdragsforskning kan under själva

forskningsprocessen skyddas genom andra åtgärder än

sekretess. Frågan sammanhänger med gängse problem

när det gäller uppfinningar och patent-rätt.

Undantag från sekretess skall gälla även för

uppgifter om förhållanden som rör miljön. Undantagen

skall också gälla uppgifter från uppdragsverksamhet

inom universitet och högskolor. Utskottet föreslår

därför att 8 kap. 9 § första stycket andra meningen

sekretesslagen skall få följande lydelse:

Sekretessen gäller dock inte om intresset av allmän

kännedom om förhållanden som rör miljö eller

människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör

lämnas ut.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:K8 yrkande 1 samt med avslag på

propositionen och motion 1998/99:K7 besluta.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

att riksdagen med avslag på propositionen och motion

1998/99:K7 samt med bifall till motion

1998/99:K8 yrkande 1 beslutar att 8 kap. 9 §

första stycket andra meningen sekretesslagen får

följande lydelse:

Sekretessen gäller dock inte om intresset av

allmän kännedom om förhållanden som rör miljö

eller människors hälsa har sådan vikt att

uppgiften bör lämnas ut.,

3. Uppgifter om miljön (mom. 2)

Under förutsättning av avslag på reservation 2

anser Per Lager (mp)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "I motion K8" och slutar med "också av

utskottet." bort ha följande lydelse:

Undantag från sekretess skall enligt utskottet

också gälla för uppgifter om förhållanden som rör

miljön. Undantagen skall även gälla uppifter från

uppdragsverksamhet inom universitet och högskolor.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

förslag till ändring enligt vad utskottet anfört.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

1998/99:K8 yrkande 2 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande uppgifter om miljön

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K8 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Information som rör människors hälsa

(mom. 3)

Ingvar Svensson (kd), Helena Bargholtz (fp) och

Inger Strömbom (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Enligt utskottet" och slutar med "därför

motion K6." bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottet viktigt att allmänheten kan

ta del av uppgifter som rör människors hälsa. Att

sätta uppdragsgivarens ekonomiska intressen framför

t.ex. en hyresgästs rätt att få ta del av utförd

radonmätning kan stå i strid med det samhällsansvar

en myndighet har.

Några av remissinstanserna har enligt utskottet

framfört sådan kritik mot förslaget som måste

beaktas ytterligare. Stockholms kommun, Uppsala

kommun, Svenska kommunförbundet och Kammarrätten i

Stockholm påpekar att det finns en avsevärd risk att

uppdragsgivare i framtiden kommer att avstå från att

lämna uppdrag till myndigheter om sekretessen

begränsas och i stället i större utsträckning låta

privata företag utföra t.ex. radonmätningar. Om så

blir fallet har enligt utskottet syftet med den

föreslagna ändringen av sekretesslagen gått om

intet. Utskottet ser allvarligt på de problem som

nämnda remissinstanser tar upp. Det finns enligt

utskottet ett behov att, utöver den föreslagna

ändringen i sekretesslagen, stärka allmänhetens

möjlighet att få ta del av information som rör

människornas hälsa. Regeringen bör därför återkomma

till riksdagen med en konsekvensbeskrivning av hur

den föreslagna ändringen i sekretesslagstiftningen

påverkat myndigheternas uppdragsverksamhet.

Regeringen bör också lägga fram förslag om hur

allmänhetens möjlighet att få ta del av information

som rör människors hälsa i övrigt kan stärkas. Detta

bör riksdagen, med bifall till motion K6, som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande information som rör människors

hälsa

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K6 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § sekretesslagen

(1980:100)[1]1 skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

8 kap.

9 §

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller hos Sekretess gäller hos

myndighet för uppgift som myndighet för uppgift som

avser provning, avser provning,

bestämning av egenskaper bestämning av egenskaper

eller myckenhet, eller myckenhet,

värdering, vetenskaplig, värdering, vetenskaplig,

teknisk, ekonomisk eller teknisk, ekonomisk eller

statistisk undersökning statistisk undersökning

eller annat sådant eller annat sådant

uppdrag som myndigheten uppdrag som myndigheten

utför för enskilds utför för enskilds

räkning, om det måste räkning, om det måste

antas att uppdraget har antas att uppdraget har

lämnats under lämnats under

förutsättning att förutsättning att

uppgiften inte röjs. uppgiften inte röjs.

Regeringen kan för Sekretessen gäller dock

särskilt fall förordna om inte om intresset av

undantag från allmän kännedom om

sekretessen, om den förhållande som rör

finner det vara av vikt människors hälsa har

att uppgiften lämnas. sådan vikt att uppgiften

bör lämnas ut. Trots

detta undantag gäller

sekretess för uppgift

från uppdragsverksamhet

inom universitet och

högskolor.

Sekretessen enligt

första stycket hindrar

inte att uppgifter som

rör människors hälsa

lämnas till en myndighet

som utövar tillsyn inom

I fråga om uppgift i miljö- och

allmän handling gäller hälsoskyddsområdet.

sekretessen i högst tjugo

år. Hos högskoleenhet Regeringen kan för

gäller sekretessen dock i särskilt fall förordna om

högst tio år. Hos Patent- undantag från

och registreringsverket sekretessen, om den

gäller sekretessen i finner det vara av vikt

högst femtio år. att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i

allmän handling gäller

sekretessen i högst tjugo

år. Hos universitet och

högskolor gäller

sekretessen dock i högst

tio år. Hos Patent- och

registreringsverket

gäller sekretessen i

högst femtio år.

-----------------------------------------------------

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

**FOOTNOTES**

[1]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.