Bet. 1998/99:LU16

Lagutskottets betänkande

1998/99:LU16

Vissa aktiebolagsrättsliga frågor, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

LU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet fem motioner från

allmänna motionstiden år 1998. Motionsyrkandena rör

bl.a. frågeställningar kring olika bolagsorgan,

årsredovisning, inlösen av minoritetsaktier samt de

rättsliga villkoren för kunskaps- och

tjänsteföretag.

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden och

pågående utrednings- och beredningsarbete avstyrker

utskottet samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats sex reservationer och

ett särskilt yttrande.

Motionerna

1998/99:L201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

komplettering av lagstiftningen om tvångsinlösen av

aktier.

1998/99:L203 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om krav på redovisning av

könsfördelning i bolagens årsredovisningar.

1998/99:L204 av Agne Hansson och Viviann Gerdin (c)

vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen återkommer

med förslag i frågan om beredning av styrelseval i

publika aktiebolag,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i

aktiebolagslagen att en aktieägare ges rätt att få

anmäla ärenden för behandling på bolagsstämman innan

slutlig dagordning fastställs,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring i aktiebolagslagen att styrelse som

inte är beslutför kan hänskjuta beslut till

bolagsstämman,

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i

aktiebolagslagen att det införs en skyldighet för

revisorer att rapportera om ett bolag inte betalat

skulder av väsentlig betydelse,

5. att riksdagen beslutar om sådan ändring i

aktiebolagslagen att bolagsstämman jämte ordinarie

revisorer måste utse minst en revisorssuppleant,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sanktionsregler i

aktiebolagslagen.

1998/99:L901 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en snabb förbättring av

den rättsliga situationen för kunskaps- och

tjänsteföretagen.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m, kd) vari yrkas

34. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

nya, EU-anpassade regler om resultaträkningens

utformning i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i betänkandet fem motioner som

har väckts under den allmänna motionstiden år 1998.

Motionsyrkandena rör bl.a. frågeställningar kring

olika bolagsorgan, årsredovisning, inlösen av

minoritetsaktier samt de rättsliga villkoren för

kunskaps- och tjänsteföretag.

Som en allmän bakgrund till de frågor som tas upp i

motionerna erinrar utskottet om att

aktiebolagsrätten sedan början av 1970-talet har

varit föremål för ett fortlöpande reformarbete. Ett

första steg togs år 1973 då betydande ändringar

gjordes i 1944 års aktiebolagslag i syfte att trygga

aktiebolagens kapitalförsörjning och stärka skyddet

för bolagens kapital. År 1975 ersattes 1944 års

aktiebolagslag med en ny aktiebolagslag (1975:1385).

Den nya aktiebolagslagen innebar i huvudsak en

genomgripande teknisk översyn av aktiebolagsrätten.

Lagen tillkom efter samnordiskt utredningsarbete och

trädde i kraft den 1 januari 1977.

År 1990 tillkallade regeringen en kommitté,

Aktiebolagskommittén, med uppdrag att göra en

översyn av aktiebolagslagen (dir. 1990:08).

Regeringens uppdrag till Aktiebolagskommittén

omfattade två delar. Kommittén hade först att lägga

fram förslag till de ändringar i aktiebolagslagen

som var föranledda av den europeiska integrationen

och Sveriges närmande till EU. I den delen har

kommittén fullgjort sitt uppdrag, vilket resulterat

i ändrad lagstiftning. Sålunda har bestämmelserna om

bundna aktier i aktiebolagslagen,

bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen

upphört att gälla den 1 januari 1993 (prop.

1992/93:68, bet. LU14).

Vidare har genom ändringar i aktiebolagslagen m.fl.

lagar beslutats att aktiebolagen skall delas in i

två kategorier, nämligen publika aktiebolag och

privata aktiebolag. De publika aktiebolagen kan,

till skillnad från de privata, vända sig till

allmänheten för att skaffa kapital. Aktiekapitalet

skall i ett publikt aktiebolag uppgå till minst

500 000 kr och i ett privat aktiebolag till minst

100 000 kr. De nya reglerna trädde i huvudsak i

kraft den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:196, bet.

LU32).

Den andra delen av Aktiebolagskommitténs arbete

avsåg att överväga frågor som främst rör

aktiebolagets kapital och finansiella instrument,

aktiebolagets organisation och aktieägarnas

minoritetsskydd. Våren 1995 överlämnade kommittén

delbetänkandet (SOU 1995:44) Aktiebolagets

organisation, som behandlade bolagsorganens roller

och ansvar samt därmed sammanhängande frågor.

Kommittén har därefter överlämnat delbetänkandena

(SOU 1997:22) Aktiebolagets kapital samt (SOU

1997:168) Vinstutdelning i aktiebolag, vilka för

närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Aktiebolagskommitténs slutbetänkande skall avges

under år 1999. Kommitténs slutmål är en helt ny

aktiebolagslag.

Våren 1998 beslutades ändringar i aktiebolagslagens

regler om styrelse, bolagsstämma, revision och

skadestånd. Ändringarna, som trätt i kraft den 1

januari 1999, syftar bl.a. till en förstärkning av

ägarfunktionen och ett effektivare resursutnyttjande

i företagen (prop. 1997/98:99, bet. LU26). Till

grund för lagstiftningen låg Aktiebolagskommitténs

betänkande (SOU 1995:44) Aktiebolagets organisation.

Även på det redovisningsrättsliga området har skett

omfattande lagändringar under senare år, inte minst

mot bakgrund av Sveriges medlemskap i EU. Den 1

januari 1996 trädde tre nya årsredovisningslagar i

kraft, nämligen årsredovisningslagen (1995:1554),

som gäller för aktiebolag och vissa handelsbolag,

samt lagen (1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen

(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Den nya lagstiftningen - som i huvudsak baserar sig

på EG-direktiv - tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1

januari 1997 (prop. 1995/96:10, bet. LU4).

Till grund för den nya redovisningslagstiftningen

låg Redovisningskommitténs delbetänkande (SOU

1994:17) Års- och koncernredovisning enligt EG-

direktiv. Redovisningskommittén har därefter

överlämnat slutbetänkandet (SOU 1996:157) Översyn av

redovisningslagstiftningen. I betänkandet behandlas

frågor om bl.a. normbildning på redovisningsområdet,

sanktioner, löpande bokföring och personalekonomisk

redovisning. Dessa frågor bereds nu i

Regeringskansliet. Det pågående arbetet berör

grundläggande principfrågor som vem som skall ha

ansvaret för utvecklande av normerna för företagens

redovisning. Det innefattar också en anpassning av

bokföringsreglerna till utveckling på IT-området.

Arbetet är inriktat på att en proposition skall

kunna beslutas under år 1999.

Utskottet övergår därmed till att under skilda

rubriker behandla de spörsmål som har aktualiserats

i motionerna.

Styrelsen

Ett aktiebolags styrelse utses enligt 8 kap. 6 §

aktiebolagslagen av bolagsstämman. I bolagsordningen

kan dock föreskrivas att en eller flera

styrelseledamöter, i publika aktiebolag dock endast

mindre än hälften av samtliga ledamöter, skall utses

på annat sätt. Bestämmelser i lag eller annan

författning om hur beredningen av ett styrelseval

skall gå till finns inte.

Våren 1994 utfärdade Näringslivets Börskommitté

(NBK) rekommendationer rörande styrelseval för de

företag som har givit ut aktier som är noterade på

svensk börs eller auktoriserad marknadsplats.

Rekommendationerna innebär att ett bolag som har

kännedom om ett förslag till val av styrelse som

stöds av ägare till aktier motsvarande 10 % av

röstetalet för samtliga aktier i bolaget i god tid

före stämman skall offentliggöra förslaget. Därvid

bör bolaget också ange förslagsställarnas namn eller

hur många röster de aktieägare som står bakom

förslaget representerar. Samtidigt skall börs eller

auktoriserad marknadsplats där bolagets aktier är

noterade underrättas. Offentliggörande skall anses

ha skett när meddelandet har lämnats till en

etablerad nyhetsbyrå och minst en rikstäckande

tidning. Fr.o.m. år 1995 ingår rekommendationerna

som bilaga till Stockholms Fondbörs

inregistreringskontrakt och är således tvingande för

de aktiebolag som är registrerade vid börsen. Enligt

vad utskottet har erfarit tillämpas rekommendationen

även av andra aktiebolag.

I motion L204 är Agne Hansson och Viviann Gerdin

(båda c) kritiska mot att det inte finns några

bestämmelser i aktiebolagslagen om hur beredning av

ett styrelseval skall gå till. Motionärerna

framhåller att det i de börsnoterade bolagen oftast

är en mycket liten grupp runt styrelsens ordförande

som inför bolagsstämman inleder beredningsprocessen.

Detta utestänger, enligt motionärernas mening, de

många enskilda aktieägarna med små aktieinnehav från

både insyn i processen och från möjligheterna att

påverka valet i ett tidigt skede. Som brukligt är i

de flesta andra sammanhang där styrelseval

förekommer, bör det enligt motionärerna också i

fråga om val till styrelse i ett börsnoterat

aktiebolag finnas en i lag fastställd informations-

och beredningsprocess. En sådan ordning kan, enligt

vad som anförs i motionen, åstadkommas antingen

genom införandet av ett lagfäst krav på att ett

styrelseval i ett publikt aktiebolag skall

förberedas i en valberedning eller genom att den

informationsordning som rekommenderas av

Näringslivets Börskommitté lagfästs. Regeringen bör,

anser motionärerna, återkomma i frågan i syfte att

säkerställa att största möjliga information och

inflytande skapas i beredningsprocessen. I motionen

begärs ett tillkännagivande i enlighet med det an-

förda (yrkande 1).

Utskottet erinrar om att frågan om införande av

tvingande lagstiftning rörande beredningsförfarandet

vid styrelseval prövades av riksdagen i samband med

1998 års ändringar i aktiebolagslagen (prop.

1997/98:99, bet. LU26). I den då aktuella

propositionen förklarade sig regeringen inte

utesluta att inrättandet av en valberedning i många

fall skulle ge bättre förutsättningar för att inför

ett styrelseval åstadkomma en ändamålsenlig och

gentemot aktieägarna öppen urvalsprocess. Mot

bakgrund av de stora svårigheter som var förenade

med utformandet av sådana lagregler och det

förhållandet att NBK:s rekommendationer i allt

väsentligt tillgodosåg aktieägarnas behov av

öppenhet och information fann regeringen inte skäl

att införa lagregler om att styrelsevalet alltid

skall föregås av en valberedning. Regeringen

förklarade sig dock vara beredd att återkomma i

frågan beträffande de publika aktiebolagen, för det

fall det skulle visa sig att NBK:s rekommendationer

inte förmår tillgodose aktieägarnas intressen av

öppenhet och deltagande i beslutsprocessen.

Utskottet gjorde för sin del samma bedömning som

regeringen och ansåg att det inte förelåg skäl att

införa särskilda lagregler om ett val-

beredningsförfarande och avstyrkte ett

motionsyrkande med motsvarande innebörd som det nu

aktuella.

Utskottet har i dag samma inställning i frågan och

avstyrker därmed bifall till motion L204 yrkande 1.

Härmed övergår utskottet till att behandla en fråga

som gäller styrelsens beslutförhet. Av 8 kap. 18 §

aktiebolagslagen framgår att styrelsen i ett

aktiebolag är beslutför om mer än hälften av

ledamöterna, eller det högre antal som föreskrivs i

bolagsordningen, är närvarande vid

styrelsesammanträdet. En ledamot som är jävig anses

som frånvarande. Enligt 8 kap. 20 § aktiebolagslagen

är en styrelseledamot jävig i frågor om avtal mellan

aktiebolaget och styrelseledamoten eller en tredje

man i vilken styrelseledamoten har vissa närmare

angivna intressen.

Agne Hansson och Viviann Gerdin (båda c) anför i

motion L204 att aktiebolagslagens regler om

styrelsens beslutförhet bör göras tydligare. Enligt

motionärerna kan en styrelse i vissa fall råka in i

en återvändsgränd om en majoritet av

styrelseledamöterna råkar vara jäviga i ett ärende

som skall behandlas. Styrelsen är då förhindrad att

fatta beslut, och det bör i en sådan situation

öppnas en möjlighet för styrelsen att hänskjuta en

fråga för beslut direkt av bolagsstämman för den

händelse styrelsen inte är beslutför. I motionen

begärs ett tillkännagivande om att regeringen skall

återkomma till riksdagen med förslag till lagändring

i enlighet med det anförda (yrkande 3).

Också detta motionsspörsmål prövades av riksdagen i

samband med 1998 års ändringar i aktiebolagslagen.

Utskottet anförde därvid bl.a. att för det fall den

mycket ovanliga situationen skulle uppstå att

flertalet styrelseledamöter är jäviga och det inte

heller finns någon suppleant att tillgå, det torde

ankomma på styrelsen att få till stånd en extra

bolagsstämma för utseende av nya styrelseledamöter

eller ytterligare suppleanter. Mot denna bakgrund

kunde utskottet inte se att det förelåg något

praktiskt behov av en lagändring i den riktning som

motionärerna efterlyste och avstyrkte bifall till

det då aktuella motionsyrkandet (bet. 1997/98:LU26).

Utskottet vidhåller uppfattningen att den

föreslagna ordningen inte behövs och avstyrker

därför bifall till motion L204 yrkande 3.

Bolagsstämman

Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets

angelägenheter utövas vid bolagsstämman. Ordinarie

bolagsstämma skall hållas senast inom sex månader

från utgången av varje räkenskapsår vid vilken

styrelsen har att lägga fram årsredovisning och

revisionsberättelse samt i förekommande fall

koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.

Extra bolagsstämma skall hållas om styrelsen anser

att det finns skäl för det eller om en revisor eller

en tiondel av ägarna begär det. En aktieägare har,

enligt 9 kap. 11 § aktiebolagslagen, rätt att få ett

ärende behandlat på bolagsstämman om han eller hon

skriftligen begär det hos bolagets styrelse antingen

senast sju veckor före bolagsstämman eller senare om

ärendet likväl kan tas upp i kallelsen till

bolagsstämman. I 9 kap. 15 § aktiebolagslagen

föreskrivs att kallelsen skall innehålla ett tydligt

angivande av de ärenden som skall behandlas vid

bolagsstämman.

I motion L204 av Agne Hansson och Viviann Gerdin

(båda c) framhålls att det i de allra flesta fall är

först när kallelsen till bolagsstämman skickats ut

och dagordningen samt årsredovisningen kan studeras,

som frågan uppkommer hos en enskild aktieägare om

ytterligare ärenden skall aktualiseras på

bolagsstämman. Då är det emellertid redan för sent

och i praktiken är därför många små aktieägare som

inte har nära och fortlöpande information om bolaget

enligt motionärerna utestängda från att få ärenden

upptagna på bolagsstämman. Detta moment 22 bör,

enligt motionärerna, undanröjas, vilket kan ske

genom en lagändring som innebär att kallelse,

årsredovisning och preliminär dagordning skickas ut

först och att en slutlig dagordning fastställs först

sedan aktieägarna getts en möjlighet att komma in

med ärenden som de önskar få behandlade på stämman.

I motionen begärs att riksdagen skall besluta en

regel med denna innebörd (yrkande 2).

Utskottet erinrar om att ett motsvarande

motionsspörsmål var föremål för utskottets

överväganden i samband med 1998 års ändringar i

aktiebolagslagen. Utskottet anförde därvid bl.a. att

den av motionärerna föreslagna ordningen visserligen

skulle kunna stärka den enskilde aktieägarens

inflytande över dagordningen, men att ordningen

samtidigt skulle kunna leda till missbruk samt

merkostnader och merarbete för aktiebolagen. Mot

denna bakgrund fann utskottet att fördelarna med

motionärernas förslag inte var så påtagliga att det

borde genomföras (bet. 1997/98:LU26).

Utskottet har i dag samma inställning i frågan, och

avstyrker bifall till motion L204 yrkande 2.

Revisorer

Enligt 10 kap. 1 § aktiebolagslagen skall

bolagsstämman utse minst en revisor. Bolagsstämman

kan därutöver utse en eller flera suppleanter för

revisorn. Någon tvingande skyldighet att utse

revisorssuppleanter föreligger således inte.

I motion L204 begär Agne Hansson och Viviann Gerdin

(båda c) att riksdagen skall besluta en sådan

ändring i aktiebolagslagen att bolagsstämman skall

vara skyldig att, jämte ordinarie revisor, utse

minst en revisorssuppleant. På så sätt undviks,

enligt motionärnernas mening, både onödiga

förseningar och ett icke önskvärt avbrott i det

löpande granskningsarbetet om den ordinarie revisorn

skulle få förfall (yrkande 5).

Också i denna fråga vill utskottet hänvisa till de

ställningstaganden som utskottet gjorde våren 1998 i

betänkande 1997/98:LU26. Utskottet avstyrkte då ett

motionsyrkande med samma innebörd som det nu

aktuella med hänvisning bl.a. till att det praktiska

behovet av revisorssuppleanter skiftar i olika typer

av bolag, exempelvis på grund av företagets storlek

och verksamhetens omfång, och att det även

fortsättningsvis bör vara bolagsstämmans sak att

avgöra om en revisorssuppleant bör utses.

Enligt utskottets mening har några sådana

omständigheter som nu bör föranleda ett ändrat

ställningstagande till spörsmålet inte framkommit.

Utskottet avstyrker därför bifall till motion L204

yrkande 5.

Härefter övergår utskottet till att behandla ett

motionsspörsmål som gäller revisorers

anmälningsskyldighet. Sedan den 1 januari 1999

åligger det enligt 10 kap. 38-40 §§ aktiebolagslagen

en revisor att för styrelsen och åklagare anmäla om

det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den

verkställande direktören inom ramen för bolagets

verksamhet gjort sig skyldig till viss brottslig

verksamhet, främst bedrägeri-, förskingrings-,

skatte- och bokföringsbrott.

Agne Hansson och Viviann Gerdin (båda c) anför i

motion L204 att revisorernas anmälningsskyldighet

bör utvidgas genom införande av en allmän skyldighet

för revisorerna att rapportera i de fall bolaget

inte i rätt tid betalar skulder av väsentlig

betydelse. I motionen begärs att riksdagen skall

besluta en regel av denna innebörd (yrkande 4).

Ett motionsyrkande motsvarande det nu aktuella

behandlades av utskottet i samband med 1998 års

ändringar i aktiebolagslagen (bet. 1997/98:LU26).

Som utskottet då underströk står

betalningsförsummelser i allmänhet i strid med en

civilrättslig (avtalsmässig) förpliktelse och är

inte en straffrättslig fråga som angår polis eller

åklagare. Oavsett hur den av motionärerna föreslagna

anmälningsskyldigheten skall kunna utformas, är det

fortfarande utskottets uppfattning att en sådan

skyldighet knappast kan anses vara förenlig med

målsättningen att revisorn skall kunna verka på ett

förtroendefullt sätt i rollen som bolagets

syssloman. I sammanhanget bör vidare erinras om att

styrelsen numera enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen

har en uttrycklig skyldighet att fortlöpande bedöma

bolagets ekonomiska situation. Bestämmelsen är ett

utflöde av styrelsens övergripande ansvar för

förvaltningen av bolagets angelägenheter.

Skyldigheten att fortlöpande bedöma bolagets

ekonomiska situation åvilar styrelsen som kollektiv.

Mot bakgrund av vad som sålunda anförts vidhåller

utskottet uppfattningen att den i motionen

föreslagna lagändringen inte bör genomföras, och

avstyrker bifall till motion L204 yrkande 4.

Årsredovisning

I årsredovisningslagen finns bestämmelser om att

aktiebolag och vissa handelsbolag är skyldiga att

upprätta årsredovisning. I denna skall bl.a. ingå en

resultaträkning. Enligt 3 kap. 2 §

årsredovisningslagen skall resultaträkningen i

sammandrag redovisa bolagets samtliga intäkter och

kostnader under räkenskapsåret. Resultaträkningen

skall upprättas i någon av två uppställningsformer,

antingen med kostnadsslagsindelning eller

funktionsindelning. Vissa av resultaträkningens

poster kan sammantagna vara känsliga från kon-

kurrenssynpunkt, eftersom de kan avslöja

prissättningspolitik och vinstmarginaler. I 3 kap. 7

§ årsredovisningslagen har därför införts

bestämmelser som ger möjlighet att lägga samman

vissa poster i resultaträkningen. Bestämmelsen får

inte tillämpas av aktiebolag vilkas nettotillgångar

för de två senaste räkenskapsåren har överstigit 1

000 basbelopp, som under samma tidsperiod haft mer

än 200 anställda eller vilkas aktier är noterade på

börs eller auktoriserad marknadsplats. Därtill krävs

att Patent- och registreringsverket eller, efter

överklagande, regeringen gett tillstånd till

sammanslagningen.

Lagstiftningen bygger på EU:s s.k. fjärde

bolagsdirektiv, vilket förpliktar medlemsländerna

att föreskriva en eller flera av fyra olika i

direktivet angivna uppställningsformer. Sverige har

därvid valt två av dessa alternativ. Direktivet

tillåter att flera olika poster i resultaträkningen

läggs samman. Samtidigt står det medlemsländerna

fritt att uppställa olika begränsande villkor för

att så får ske.

I motion N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m, kd) pekas på de problem som kan uppstå, särskilt

för små och medelstora företag som i huvudsak

tillverkar en produkt, på grund av de stränga kraven

i årsredovisningslagen på specificering av

rörelsekostnaderna. Möjligheterna att lägga samman

olika poster i resultaträkningen bör, enligt

motionärernas mening, utökas i linje med vad som

gäller i övriga EU-länder. Vidare bör nuvarande

dispensförfarande avskaffas eller i vart fall kunna

sekretessbeläggas. I motionen begärs ett

tillkännagivande om att riksdagen hos regeringen

skall begära förslag till ny, EU-anpassad

lagstiftning om resultaträkningens utformning i

enlighet med det anförda (yrkande 34).

Under år 1998 har inom Regeringskansliet upprättats

en promemoria med förslag till ändringar i

årsredovisningslagen, ändringar som i huvudsak

innebär att möjligheterna att upprätta s.k.

förkortad resultaträkning enligt 3 kap. 7 §

årsredovisningslagen utvidgas. I promemorian

föreslås bl.a. att nuvarande dispensförfarande

avskaffas och att mindre och medelstora företag ges

en generell möjlighet att slå samman vissa poster i

resultaträkningen under förutsättning att de

samtidigt särredovisar nettoomsättningen. PRV skall,

enligt förslaget, kunna medge undantag från kravet

att ange nettoomsättningen. De gränsvärden som anger

vilka företag som kan tillämpa den nya ordningen

föreslås vidare höjas väsentligt. Promemorian har

remissbehandlats och lagförslagen är nu föremål för

beredning inom Regeringskansliet. Enligt vad

utskottet har erfarit kan en proposition komma att

överlämnas till riksdagen under år 1999.

Mot den nu redovisade bakgrunden kan utskottet

konstatera att det pågår arbete med en inriktning

som ligger väl i linje med vad motionärerna yrkar.

Enligt utskottets mening kan något uttalande från

riksdagens sida i anledning av motionen inte anses

erforderligt. Det anförda innebär att utskottet

avstyrker bifall till motion N326 yrkande 34.

Utskottet övergår härefter till att behandla ett

motionsspörsmål som gäller krav på redovisning av

könsfördelningen inom företag. I 5 kap. 17 §

årsredovisningslagen föreskrivs att årsredovisningen

skall innehålla upplysningar om medelantalet under

räkenskapsåret anställda personer med uppgift om

fördelningen mellan män och kvinnor.

Carina Hägg (s) anför i motion L203 att det, trots

att kvinnor förvärvsarbetar i nästan lika hög grad

som män, är långt kvar till jämställdhet när det

gäller könsfördelningen inom olika yrken, sektorer

och beslutsnivåer. För att kunna följa och driva

jämställdhetsfrågor är det, enligt motionären, av

stor vikt att behovet av information tillgodoses.

Detta kan ske genom att det ställs kompletterande

krav på företagens årsredovisningar. I motionen

begärs ett tillkännagivande med innebörd att

företagen skall vara skyldiga att i årsredovisningen

ange könsfördelningen på olika beslutsnivåer i

företagen.

Som utskottet tidigare framhållit vid behandlingen

av motionsyrkanden med liknande innehåll som det nu

aktuella (se bl.a. bet. 1997/98:LU26) måste beaktas

att syftet med reglerna i den redovisningsrättsliga

lagstiftningen om upprättande och offentliggörande

av årsredovisning i första hand är att bolagets

intressenter av skilda slag skall få upplysningar

som är av betydelse för bedömningen av företagets

ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter.

I den mån det finns behov av en sådan lagstadgad

skyldighet som motionären efterlyser bör sådana

bestämmelser i vart fall inte införas i den

redovisnings- eller associationsrättsliga

lagstiftningen. Utskottet vill vidare framhålla att

såväl styrelsen som ledande befattningshavare inom

koncernledningarna regelmässigt namnges i

börsbolagens årsredovisningar.

I sammanhanget bör även nämnas att

justitieministern i ett skriftligt frågesvar den 16

april 1997 angående redovisning av könsfördelning

inom näringslivet (svar på fråga 1996/97:439)

hänvisade till riksdagens tidigare

ställningstaganden i frågan, men framhöll samtidigt

att beredningen av Redovisningskommitténs

slutbetänkande kan ge anledning att på nytt ta

ställning till vilka ändamål som företagens

redovisning bör tillgodose.

Vad motionären anfört utgör enligt utskottets

mening inte skäl att nu frångå de ställningstaganden

riksdagen tidigare gjort i frågan. Skulle

beredningen av Redovisningskommitténs slutbetänkande

ge regeringen underlag för en annan bedömning, utgår

utskottet från att regeringen återkommer i frågan.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till

motion L203.

Inlösen av minoritetsaktier

Inlösen av minoritetsaktier, s.k. tvångsinlösen,

regleras i 14 kap. 31-35 §§ aktiebolagslagen. Enligt

31 § första stycket har ett moderbolag, som självt

eller tillsammans med ett dotterföretag äger mer än

nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i

ett dotterbolag, rätt att av de övriga aktieägarna i

dotterbolaget lösa in återstående aktier. Den vars

aktier kan lösas in har i sin tur rätt att få sina

aktier inlösta av moderbolaget. Uppstår tvist

rörande inlösensskyldighet eller lösenbeloppets

storlek skall tvisten prövas av skiljenämnd i

enlighet med skiljemannalagstiftningen. En skiljedom

kan enligt 31 § andra stycket klandras vid

tingsrätt, vars dom kan överklagas till hovrätt och

därefter under vissa förutsättningar till Högsta

domstolen.

I motion L201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

påpekas att det kan gå lång tid mellan den tidpunkt

då inlösensförfarandet inletts till dess att den i

själva verket genomförs. De aktieägare som inte

frivilligt accepterar det övertagande bolagets

erbjudande får, enligt motionären, se sina

tillgångar frysta på obestämd tid och under den

tiden är aktieägarnas kapital i praktiken

konfiskerade. Enligt motionärens uppfattning bör

lagstiftningen om genomförande av inlösen av

kvarvarande aktier i ett bolag där en ny ägare

förvärvat mer än 90 % av aktierna kompletteras på så

sätt att inlösensförfarandet skall vara genomfört

genom att ett skäligt bud ges till berörda

aktieägare inom viss tid, exempelvis ett år.

Motionären begär ett tillkännagivande i enlighet med

det anförda.

Aktiebolagskommittén lämnade våren 1997 i

delbetänkandet (SOU 1997: 22) Aktiebolagets kapital

förslag till ny lagstiftning om inlösen av

minoritetsaktier. I betänkandet föreslås bl.a. att

skiljedomen i en inlösenstvist skall kunna klandras

genom att talan väcks i Svea hovrätt, vilket innebär

att instanskedjan förkortas och att måltypen

koncentreras till en domstol. Vidare föreslår

kommittén att grunderna för värderingen av de aktier

som skall lösas in regleras i lag och att

inlösensförfarandet i övrigt förtydligas i en rad

avseenden. Betänkandet är för närvarande föremål för

beredning inom Regeringskansliet och en proposition

kan enligt vad utskottet erfarit förväntas tidigast

under år 2000.

Utskottet anser att resultatet av det pågående

beredningsarbetet bör avvaktas innan något

ställningstagande från riksdagens sida kommer till

stånd i frågan, och avstyrker därmed bifall till

motion L201.

Straffbestämmelser i aktiebolagslagen

I motion L204 pekar Agne Hansson och Viviann Gerdin

(båda c) på att det i aktiebolagslagen saknas

sanktionsmöjligheter för den händelse någon bryter

mot lagen. Det finns, enligt motionärerna, inga

straffsanktioner om exempelvis bolagsstyrelsen med

revisorernas goda minne förbrukar aktiekapitalet och

driver bolaget olagligt och sedan iscensätter en

s.k. bekvämlighetskonkurs. Motionärerna anser att

ansvarsutkrävandet blir suddigt och lagstiftningen

tämligen tandlös när det gäller att motverka

försumlighet. Detta får till följd att många små

företag drabbas ekonomiskt i de fall försumlighet

och olagligheter förekommer. För att värna om

företagsamheten, öka ansvarstagandet och motverka

försumlighet bör aktiebolagslagen, enligt

motionärernas mening, också innehålla

sanktionsregler. I motionen yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sanktionsregler i aktiebolagslagen

(yrkande 6).

Utskottet erinrar om att i 1944 års aktiebolagslag

straffbelades överträdelser av en lång rad

föreskrifter i den lagen. Den större delen av dessa

bestämmelser fördes dock inte över till nu gällande

1975 års aktiebolagslag. Huvudskälet för detta var

att de sällan tillämpades och ansågs vara onödigt

omfattande. Föredragande statsråd anförde i

propositionen (prop. 1975:103) bl.a. att reglerna

borde kunna göras enklare och mer lättöverskådliga

och att en utgångspunkt därvid borde vara att

aktiebolagslagen inte behövde straffbestämmelser som

täcktes av brottsbalken. Från principiell synpunkt

borde straffsanktioner användas endast om

överträdelsen medför verklig skada eller fara för

samhället eller en enskild och om frågan inte

reglerades bättre på annat sätt. Vid tillämpningen

av aktiebolagslagen borde, anförde

departementschefen vidare, skadestånd och andra

sanktionsformer, exempelvis en rätt för

registreringsmyndigheten att förelägga vite, i stor

utsträckning kunna få samma preventiva effekt som

straffbestämmelser. I nu gällande aktiebolagslag är

endast en handfull bestämmelser i lagen alltjämt

straffsanktionerade. Detta gäller bl.a. brott mot

bestämmelserna om kapitalanskaffning, förande och

tillhandahållande av aktiebok, låneförbud och

förteckning över lån och säkerhet.

I proposition 1997/98:99 övervägde regeringen att

straffsanktionera skyldigheten att upprätta en

arbetsordning för styrelsen. Den tanken avvisades

dock med hänvisning bl.a. till den principiella

inställning i kriminaliseringsfrågan regeringen

tidigare givit uttryck för.

Utskottet delade regeringens uppfattning och

avstyrkte i anslutning därtill ett motionsyrkande

med samma inriktning som det som nu är aktuellt

(bet. 1997/98:LU26).

Enligt utskottets mening har några nya skäl inte

framkommit som ger riksdagen anledning att frångå

sitt tidigare ställningstagande. Utskottet avstyrker

därför bifall till motion L204 yrkande 6.

Kunskaps- och tjänsteföretag

Utskottet behandlar avslutningsvis en motion som rör

de rättsliga villkoren för kunskaps- och

tjänsteföretag. Kenth Skårvik (fp) understryker i

motion L901 dessa företags stora betydelse för den

ekonomiska tillväxten och en minskad arbetslöshet.

Enligt motionären föreligger ett akut behov av

åtgärder för att förbättra situationen för kunskaps-

och tjänsteföretag. Motionären pekar särskilt på

bl.a. behovet av bokföringsmässig värdering av s.k.

mjuka tillgångar och en översyn av lagen om

företagshemligheter i syfte att ge företagen ett

bättre skydd. I motionen begärs ett tillkännagivande

om att regeringen med förtur skall återkomma till

riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

Våren 1998 behandlade utskottet motionsyrkanden med

samma inriktning som det nu aktuella. Utskottet

anordnade därvid en offentlig hearing med

företrädare för bl.a. kunskaps- och tjänsteföretag,

anställda, organisationer, myndigheter, universitet

och Regeringskansliet. Vid hearingen behandlades

bl.a. frågor kring möjligheterna för företagen att

skydda sina idéer och redovisning av s.k.

humankapital, dvs. arbetstagarnas kunskap och

kompetens.

I sitt av riksdagen godkända betänkande

1997/98:LU11 förklarade sig utskottet vara ense med

motionärerna om att de mindre kunskaps- och

tjänsteföretagen utgör en mycket betydelsefull del

av svenskt näringsliv och att det fanns skäl att

utgå från att sådana företag kommer att öka i antal

och betydelse under de kommande åren. Vidare ansåg

utskottet, i linje med vad som anförts i de då

aktuella motionerna, att lagstiftningen borde ge

mindre kunskaps- och tjänsteföretag sådana

förutsättningar att de kan konkurrera på jämbördiga

villkor med större företag. Utskottet erinrade om de

möjligheter som rättsordningen faktiskt ger

företagen att skydda och hävda sina intressen,

exempelvis med hjälp av den upphovrättsliga

lagstiftningen, lagen om företagshemligheter,

arbetsrätten och den marknads- och

konkurrensrättsliga lagstiftningen, men konstaterade

samtidigt att många av dessa möjligheter i stor

utsträckning inte utnyttjades. Mot denna bakgrund

ansåg utskottet att åtgärder borde komma till stånd

i syfte att lagstiftningen utnyttjades bättre,

exempelvis genom lagändringar inom ramen för

gällande regelsystem som gör det lättare för mindre

företag att hävda sina rättigheter.

Utskottet konstaterade vidare att de frågor som

motionerna aktualiserade var eller skulle komma att

bli föremål för överväganden och behandling som låg

väl i linje med motionsönskemålen i en lång rad

skilda sammanhang, bl.a. inom

Småföretagardelegationen, Patent- och

registreringsverket, Närings- och

teknikutvecklingsverket och Regeringskansliet.

Utskottet utgick från att diskussionerna och

övervägandena i dessa frågor fortsatte inom ramen

för pågående arbeten i syfte att förbättra

situationen och fördjupa kunskapen hos

småföretagarna om det rättsliga systemet och hur

detta kan utnyttjas praktiskt. Därutöver förutsatte

utskottet att regeringen vid beredningen av

framlagda förslag skulle beakta de synpunkter som

förts fram i ärendet och överväga om några åtgärder

som är direkt inriktade på kunskaps- och

tjänsteföretagens särskilda behov borde komma till

stånd. Mot bakgrund av det nu redovisade fann

utskottet att motionsyrkandena inte erfordrade någon

riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet har inte heller nu någon annan

uppfattning än motionären när det gäller kunskaps-

och tjänsteföretagens betydelse. I likhet med vad

som var fallet våren 1998 kan dock utskottet

konstatera att det arbete som pågår på området

bedrivs med en inriktning som ligger väl i samklang

med vad motionären begär.

Vad först gäller frågan om redovisning och

bokföring av s.k. mjuka tillgångar eller

humankapitalet, erinrar utskottet om att detta

spörsmål varit föremål för ingående överväganden i

Redovisningskommitténs slutbetänkande (SOU 1996:157)

Översyn av redovisningslagstiftningen. Betänkandet

har remissbehandlats och bereds nu i

Regeringskansliet. Enligt uppgift kommer frågan att

övervägas i den proposition med förslag till ny

bokföringslag som har aviserats till maj 1999.

När det så gäller lagen om företagshemligheter kan

utskottet upplysa om att en utvärdering av lagen

genomförts under våren 1998 i Regeringskansliet med

syfte att undersöka om lagen behöver ändras, bl.a.

för att möta kunskapsföretagens särskilda behov.

Inom ramen för utvärderingen hölls en hearing med

företrädare för bl.a. näringslivsorganisationer,

organisationerna på arbetsmarknaden, universitet och

medier. Vid hearingen diskuterades bl.a. frågan om

lagen ger kunskapsföretagen ett tillräckligt skydd.

Utvärderingen redovisades i en promemoria i juni

1998, i vilken konstateras att det för närvarande

inte finns skäl att göra en översyn av lagen.

På det immaterialrättsliga området kan nämnas att

PRV i en skrivelse till regeringen år 1996 väckt

förslag till ändringar i patentlagen som bl.a.

syftar till att förenkla och förbilliga

handläggningsförfarandet vid patentansökningar.

Enligt uppgift från Justitiedepartementet kommer de

frågor som PRV tagit upp att behandlas i en

departementspromemoria under våren 1999.

I sammanhanget bör vidare nämnas att EG-

kommissionen i januari 1998 har lagt fram ett

förslag till direktiv om tillnärmning av de

rättsliga ordningarna för s.k. bruksmodellskydd för

uppfinningar, något som inte förekommer i svensk

rätt. I direktivutkastet föreslås en särskild

skyddsform som skall kännetecknas av en snabb och

enkel registrering, lägre skyddsvillkor, låg kostnad

och möjligheten till ett preliminärt skydd i

avvaktan på att ett patent meddelas. Den snabba

registreringen kan, enligt kommissionen, förstärka

den konkurrensmässiga ställningen, främst för de små

och medelstora företagen och möjliggöra ett snabbt

ekonomiskt utnyttjande av en uppfinning.

Vad slutligen gäller de spörsmål i övrigt kring

kunskaps- och tjänsteföretagens villkor som

motionären tar upp vill utskottet erinra om att

regeringen i februari 1999 tillsatt dels en

regelförenklingsgrupp, den s.k. SimpLexgruppen, med

uppgift att förbättra småföretagens villkor i en

mängd olika avseenden, dels en särskild

statssekreterargrupp som skall stödja

SimpLexgruppens arbete. Regeringen har dessutom

knutit till sig en grupp av entreprenörer och

företagare i den s.k. Nybyggargruppen. Gruppens

uppgift är att arbeta med olika aspekter kring

företagandets villkor, som förändring av regelverk,

utökad teknikanvändning och ett förbättrat

innovationsklimat.

Mot bakgrund av vad som sålunda redovisats anser

utskottet att några särskilda åtgärder från

riksdagens sida inte är påkallade i anledning av den

nu aktuella motionen. Motion L901 avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beredning av styrelseval

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 1,

res. 1 (c)

2. beträffande styrelsens beslutförhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 3,

res. 2 (c)

3. beträffande aktieägares initiativrätt

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 2,

res. 3 (c)

4. beträffande revisorssuppleant

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 5,

res. 4 (c)

5. beträffande anmälningsskyldighet

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 4,

res. 5 (c)

6. beträffande förenklad årsredovisning

att riksdagen avslår motion 1998/99:N326 yrkande 34,

7. beträffande redovisning av

könsfördelning

att riksdagen avslår motion 1998/99:L203,

8. beträffande inlösen av

minoritetsaktier

att riksdagen avslår motion 1998/99:L201,

9. beträffande straffbestämmelser

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 6,

res. 6 (c)

10. beträffande kunskaps- och

tjänsteföretag

att riksdagen avslår motion 1998/99:L901.

Stockholm den 16 mars 1999

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har deltagit: Tanja

Linderborg (v), Rolf Åbjörnsson

(kd), Marianne Carlström (s), Stig

Rindborg (m), Rune Berglund (s),

Karin Olsson (s), Henrik S Järrel

(m), Nikos Papadopoulos (s),

Elizabeth Nyström (m), Marina

Pettersson (s), Christina Nenes

(s), Tasso Stafilidis (v), Kjell

Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m),

Viviann Gerdin (c), Ulf Nilsson

(fp) och Raimo Pärssinen (s).

Reservationer

1. Beredning av styrelseval (mom. 1)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med

"yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att det inte är

tillfredsställande att styrelsevalen förbereds inom

en relativt liten krets runt styrelsens ordförande,

vilket utestänger många enskilda aktieägare från

insyn och påverkansmöjligheter i ett tidigt skede.

En i lag fastlagd informations- och

beredningsprocess skulle ge bättre förutsättningar

för att åstadkomma en ändamålsenlig och gentemot

aktieägarna öppen urvalsprocess. NBK:s

rekommendation innebär ett steg i rätt riktning och

en framkomlig väg kan vara att, såsom föreslås av

motionärerna, inarbeta rekommendationen som ett

obligatoriskt moment i aktiebolagslagen. En annan

lösning är att införa någon form av valberedning.

Regeringen bör återkomma med ett förslag, som

tillgodoser alla aktieägares intresse av största

möjliga information och inflytande i

beredningsprocessen. Detta bör riksdagen, med bifall

till motion L204 yrkande 1, som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande beredning av styrelseval

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:L204 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Styrelsens beslutförhet (mom. 2)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Också detta" och slutar med "yrkande 3"

bort ha följande lydelse:

Aktiebolagslagens jävsregler tar sikte på avtal där

en ställföreträdare har ett egenintresse som kan

vara stridande mot bolagets. Till följd härav torde

det inte vara en särskilt vanligt förekommande

situation att en bolagsstyrelse på grund av jäv är

förhindrad att fatta beslut i ett ärende. Enligt

utskottets mening bör dock det förhållandet att en

sådan situation inte kan uteslutas föranleda att det

skapas regler i aktiebolagslagen som gör det möjligt

för styrelsen att i den typ av situationer som

motionärerna syftar på överlämna till bolagsstämman

att fatta beslut i styrelsens ställe. Regeringen bör

närmare överväga frågan och återkomma till riksdagen

med förslag till lagstiftning i linje med vad som

anförts.

Vad utskottet anfört bör riksdagen, med bifall till

motion L204 yrkande 3, som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande styrelsens beslutförhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:L204 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

3. Aktieägares initiativrätt (mom. 3)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med

"yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet skulle den av motionärerna

föreslagna ordningen avsevärt kunna stärka de

enskilda - särskilt de mindre - aktieägarnas

möjligheter att få ett visst inflytande över vilka

frågor som skall behandlas på bolagsstämman. De

mindre aktieägarnas inflytande i bolagen är enligt

utskottets mening en så viktig demokratisk fråga att

frågan om ett ökat inflytande över innehållet i

dagordningen för bolagsstämman inte kan avfärdas

under hänvisning till merarbete och vissa ökade

kostnader för dubbla utskick. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag till ändringar

i aktiebolagslagen som syftar till att kallelse och

en slutlig dagordning skall sändas ut vid olika

tidpunkter.

Vad utskottet anfört med anledning av motion L204

yrkande 2, bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande aktieägares initiativrätt

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:L204 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

4. Revisorssuppleant (mom. 4)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Också i" och slutar med "yrkande 5" bort

ha följande lydelse:

Utskottet kan instämma i motionärernas uppfattning

att det i många fall framstår som ändamålsenligt att

bolagsstämman utser även en revisorssuppleant.

Åtgärden bör i normalfallet inte föranleda några

extra kostnader för bolaget, eftersom arvode till en

suppleant i praktiken utgår först när denne träder i

den ordinarie revisorns ställe. Regeringen bör

därför återkomma till riksdagen med förslag till

lagstiftning av innebörd att bolagsstämman åläggs en

skyldighet att jämte ordinarie revisorer också utse

minst en revisorssuppleant.

Vad utskottet anfört med anledning av motion L204

yrkande 5, bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande revisorssuppleant

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:L204

yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

5. Anmälningsskyldighet (mom. 5)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Ett motionsyrkande" och slutar med

"yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

finns anledning att ytterligare skärpa revisorernas

skyldighet att agera vid misstanke om brott.

Revisorerna bör därför åläggas också en allmän

skyldighet att rapportera när ett bolag inte i rätt

tid betalar skulder av väsentlig betydelse.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett

förslag till lagändring i enlighet med det sagda.

Detta bör riksdagen, med anledning av motion L204

yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande anmälningsskyldighet

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:L204 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

6. Straffbestämmelser (mom. 9)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med

"yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att

lagstiftningen skulle kunna göras både tydligare och

mer ägnad att motverka försumlighet från

bolagsorganens sida om aktiebolagslagen försågs med

vissa straffbestämmelser. Ett tydligare

ansvarsutkrävande skulle gagna ansvarstagandet inom

bolagen och därigenom vara till fördel för

företagsamheten i stort. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till lagstiftning med

denna innebörd.

Det anförda bör riksdagen, med bifall till motion

L204 yrkande 6, som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande straffbestämmelser

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:L204 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Kunskaps- och tjänsteföretag

Rolf Åbjörnsson (kd), Stig Rindborg (m), Henrik S

Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell Eldensjö

(kd), Berit Adolfsson (m), Viviann Gerdin (c) och

Ulf Nilsson (fp) anför:

Eftersom det nu pågår arbete inom Regeringskansliet

och i andra sammanhang som syftar till att

åstadkomma förbättringar för kunskaps- och

tjänsteföretagen i linje med vad som anförts i

motionen, har vi valt att inte reservera oss. Vi

vill emellertid understryka vikten av att det

pågående arbetet leder fram till konkreta resultat.

Kunskaps- och tjänsteföretagen utgör en

betydelsefull del av svenskt näringsliv. Därför vill

vi i detta sammanhang förklara att vi noga avser att

följa frågorna och med kraft verka för att

erforderliga förslag snarast läggs fram.