Bet. 1998/99:LU8

Lagutskottets betänkande

1998/99:LU08

Upphovsrätt till musikaliska verk

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1998/99

LU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet fem motioner från

allmänna motionstiden år 1998 som gäller vissa

frågor om upphovsrätten till musikaliska verk.

I samband med ärendets behandling har utskottet

gjort ett studiebesök hos STIM.

I ärendet har inkommit en skrivelse från Sveriges

Hembygdsförbund.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Motionerna

1998/99:L801 av Jeppe Johnsson och Ola Karlsson (m)

vari yrkas

1. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i

motionen hos regeringen begär en översyn av

tillämpningen av upphovsrättslagen och ideella

organisationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen ej

längre bör utse representanter i STIM:s styrelse.

1998/99:L803 av Eskil Erlandsson och Kenth Skårvik

(c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring i upphovsrättslagen att undantag kan

medges för ideella organisationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om representanter i

STIM:s styrelse.

1998/99:L805 av Helena Frisk m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en

utredning av de upphovsrättsliga frågorna på

musikområdet.

1998/99:L806 av Agneta Brendt och Sinikka Bohlin (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till att en översyn av upphovsrättslagen i

enlighet med vad i motionen anförts kommer till

stånd.

1998/99:Kr273 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om statens uppdrag

att utse ordförande och styrelseledamöter i STIM.

Utskottet

Allmän bakgrund

Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och

konstnärliga verk (upphovsrättslagen) ger ett

tidsbegränsat skydd åt den som skapat ett sådant

verk. Skyddet innebär att skaparen av verket,

exempelvis en kompositör, har rätt att utnyttja

detta ekonomiskt och att han eller hon har ett visst

ideellt betonat inflytande över hur och i vilka

sammanhang det används. Har flera medverkat vid

tillkomsten av det skyddade verket har var och en av

dem upphovsrätt.

Upphovsmannens rätt att ekonomiskt utnyttja sitt

verk innefattar en principiell ensamrätt att

framställa exemplar av verket och att göra det

tillgängligt för allmänheten, t.ex. genom att

framföra det offentligt. Ett framförande är

offentligt när det sker på en plats dit allmänheten

äger tillträde. Även musik som spelas inom

föreningar och liknande inte helt slutna kretsar

räknas som offentligt framförd, och detta oavsett om

tillställningarna anordnas regelbundet eller

tillfälligt och om publiken betalar entré eller ej.

Lika med offentligt framförande anses framförande

som i förvärvsverksamhet anordnas inför en större

sluten krets, framför allt på större arbetsplatser,

såsom t.ex. industrimusik.

Syftet med att begränsa upphovsmannens rätt till

offentligt framförande är sålunda att från

ensamrätten undanta framföranden som sker inom

privatlivet. En principiell utgångspunkt har därvid

varit att åt upphovsmannen borde förbehållas rätt

att ekonomiskt tillgodogöra sig alla sådana

utnyttjanden av verket som har praktisk betydelse.

Det upphovsrättsliga skyddet gäller som regel under

upphovsmannens livstid och till utgången av det

sjuttionde året efter hans död.

I upphovsrättslagen finns också bestämmelser om

skydd för vissa prestationer som, även om de inte

kan betecknas som litterära eller konstnärliga verk,

har ett visst samband med sådana verk och påkallar

skydd efter liknande principer som gäller för

upphovsrätten. Sådana s.k. närstående rättigheter

ger bl.a. musiker, sångare, skådespelare och andra

utövande konstnärer ett rättsligt skydd då de

framför litterära eller konstnärliga verk. För de

utövande konstnärerna gäller en 50-årig skyddstid,

räknad från framförandet.

Den som gör intrång i de rättigheter som lagen ger

rättighetshavarna kan dömas till straff och

förpliktas utge skadestånd.

Rättigheterna enligt upphovsrättslagen tillämpas i

första hand endast på svenska verk och prestationer.

Det upphovsrättsliga skyddssystemet är dock

internationellt, och de flesta länder är bundna av

internationella konventioner på området. Den

viktigaste av konventionerna är Bernkonventionen

från år 1886 för skydd av litterära och konstnärliga

verk. Denna har i dag drygt 100 medlemsstater.

Konventionen bygger på principen om nationell

behandling, vilken innebär att stater som är bundna

av konventionen är skyldiga att ge upphovsrättsligt

skydd åt verk från alla andra konventionsländer på

samma sätt som man skyddar sina egna verk. Ett

liknande internationellt skyddssy-stem gäller på de

närstående rättigheternas område, framför allt genom

Romkonventionen från år 1961 om skydd för utövande

konstnärer, fonogramframställare och radioföretag.

Även avtalet om handelsrelaterade aspekter av

immaterialrätter (TRIPs) innehåller internationella

åtaganden på det upphovsrättsliga området.

Skyddet för upphovsmän och innehavare av närstående

rättigheter är i vissa avseenden inskränkt av hänsyn

till allmänna eller enskilda intressen. Eftersom de

upphovsrättsliga reglerna bygger på att

rättighetshavarna skall ha en ensamrätt att bestämma

över utnyttjandet av deras verk och prestationer,

skall bestämmelserna om inskränkningar i skyddet

tolkas restriktivt. Inskränkningarna i den svenska

upphovsrättslagen måste också självfallet ligga inom

ramen för vad som är tillåtet enligt de

internationella konventioner på området till vilka

Sverige är bundet.

Regler om vissa situationer då offentliga

framföranden får ske utan tillstånd och utan att

ersättning utgår för utnyttjandet av verken finns

intagna i 21 § upphovsrättslagen. Där anges att

utgivna verk får framföras fritt om framförandet

inte är det huvudsakliga, om tillträdet är

avgiftsfritt och om anordnandet sker utan

förvärvssyfte. Denna inskränkning i det

upphovsrättsliga skyddet gäller t.ex. vid

framförande av marschmusik vid militära parader, vid

processioner eller vid olika andra evenemang såsom

idrottsevenemang och officiella högtidligheter.

Musiken kan i dessa sammanhang visserligen vara

viktig men är emellertid inte det huvudsakliga vid

händelsen i fråga. Utanför bestämmelsens

tillämpningsområde faller däremot tillställningar

där framförandet av verket utgör själva ändamålet

med arrangemanget. Exempel på sådana tillställningar

är avgiftsfria friluftsföreställningar och

parkkonserter. Att publiken frivilligt erlägger ett

bidrag föranleder inte att framförandet anses

avgiftsbelagt. Med hänsyn till att innehavare av

radio- och TV-apparater måste betala licensavgift

anses däremot radio- och TV-utsändningar

avgiftsbelagda.

Andra inskränkningar i ensamrätten då utgivna verk

får framföras fritt enligt 21 § gäller vid

undervisning, såsom studiecirkelverksamhet som sker

inom folkbildningsorganisationernas ram, samt vid

gudstjänster.

Inskränkningarna i 21 § gäller inte sceniska verk

och filmverk och ger inte rätt att sända ut verken i

radio eller TV. Genom en ändring i upphovsrättslagen

år 1994 har vidare en tidigare inskränkning som

gällde framföranden i allmännyttigt syfte (den s.k.

välgörenhetsbestämmelsen) utmönstrats (prop.

1992/93:214, bet. LU44).

På det upphovsrättsliga området finns en rad olika

organisationer som har till uppgift att ta tillvara

de rättigheter som lagen ger upphovsmän och

innehavare av närstående rättigheter. STIM

(Föreningen Svenska Tonsättares Internationella

Musikbyrå) är en ekonomisk förening, till vilken

tonsättare och författare genom ett anslutningsavtal

upplåter sina rättigheter till offentligt

framförande och inspelning på skiva, band, film osv.

Föreningen tecknar avtal med musikanvändare och

inkasserar och fördelar till rättighetshavarna

ersättningen för offentliga framföranden och

inspelningar. STIM, som har samarbete med liknande

organisationer över hela världen, kontrollerar också

att skyddad musik inte spelas offentligt eller i

förvärvsverksamhet utan tillstånd.

Enligt stadgarna för STIM skall föreningens

angelägenheter handhas av dess styrelse. Denna

består av nio ledamöter, varav regeringen utser

ordföranden och ytterligare två ledamöter. Övriga

ledamöter utses av Föreningen Svenska Tonsättare

(FST), Föreningen Svenska Kompositörer Av

Populärmusik (SKAP) samt Svenska

Musikförläggareföreningen (SMFF). Styrelsen är i

princip beslutför med sex ledamöter, dock skall

alltid minst två av regeringen utsedda ledamöter

vara närvarande.

Motionerna

I flertalet av de motioner som behandlas i

förevarande betänkande riktas kritik mot de avgifter

som ideella organisationer och studieförbund i

samband med olika arrangemang måste betala till

STIM. Sålunda anser Jeppe Johnsson och Ola Karlsson

(båda m) i motion L801 att sådana organisationer bör

undantas från ersättningsskyldighet. Motionärerna

yrkar att riksdagen hos regeringen skall begära en

översyn av tillämpningen av upphovsrättslagen i

detta hänseende (yrkande 1).

Ett liknande yrkande återfinns i motion L806 av

Agneta Brendt och Sinikka Bohlin (båda s), som menar

att det måste ligga i riksdagens intresse att de

ideella insatser som görs av organisationer och

folkrörelser får en chans att utvecklas.

Helena Frisk m.fl. (s) framhåller i motion L805

(delvis) att det är angeläget att tydliggöra

gränserna mellan ideellt och privat musikutnyttjande

å ena sidan samt kommersiellt musikutnyttjande å

andra sidan. I motionen begärs ett tillkännagivande

om behovet av en utredning av de upphovsrättsliga

frågorna på musikområdet.

Även Eskil Erlandsson (c) och Kenth Skårvik (fp)

anser att STIM ställer orimliga krav på ersättning

för den musik som framförs vid de ideella

organisationernas och studieförbundens olika

arrangemang. I motion L803 yrkar de att riksdagen

skall begära förslag till en sådan ändring av

upphovsrättslagen att undantag medges för ideella

organisationer. Dessa organisationers vilja att

verka i sin bygd, utan egen vinning, bör enligt

motionärerna tas tillvara på ett för hela landets

kulturutövning positivt sätt (yrkande 1).

Flera motionärer anser vidare att det engagemang

som staten har i STIM:s styrelse rimmar illa med den

hårdnande attityd som STIM intar i förhållande till

de ideella organisationerna. I motion L801 av Jeppe

Johnsson och Ola Karlsson (båda m) begärs ett

tillkännagivande om att regeringen inte bör utse

representanter i STIM:s styrelse (yrkande 2).

Ett motsvarande tillkännagivande begärs av Eskil

Erlandsson (c) och Kenth Skårvik (fp) i motion L803

(yrkande 2).

I motion Kr273 av Birgitta Sellén m.fl. (c)

framhålls att upphovsrättsorganisationerna numera är

så välorganiserade och finansiellt starka att det

inte längre finns några skäl för staten att vara

engagerad i verksamheten. Regeringens uppdrag att

utse ordförande och styrelseledamöter i STIM bör

därför enligt motionärerna slopas. I motionen begärs

ett tillkännagivande härom (yrkande 10).

Helena Frisk m.fl. (s) påpekar i motion L805

(delvis) att de skäl som tidigare fanns för ett

statligt engagemang i STIM inte är lika starka som

tidigare. Det kan i stället enligt motionärerna

ifrågasättas om inte statens starka roll i STIM ger

föreningen en alltför stark myndighetskaraktär.

Motionärerna efterlyser en utredning av de

upphovsrättsliga frågorna på musikområdet och yrkar

ett tillkännagivande härom.

Utskottets ställningstaganden

Vad först gäller det i motionerna upptagna

spörsmålet om ideella organisationers avgifter till

STIM vill utskottet inledningsvis påminna om att

utskottet våren 1998 i betänkandet 1997/98:LU16

behandlat och avstyrkt en motion i vilken det

yrkades att en utredning skulle tillsättas

beträffande ungdomsföreningarnas skyldighet enligt

upphovsrättslagen i fråga om avgifter till STIM.

Utskottet erinrade därvid om att upphovsrätten är en

del av förmögenhetsrätten och att det

upphovsrättsliga skyddet bl.a. ger upphovsmannen

ensamrätt att utnyttja det skyddade verket

ekonomiskt. Detta gällde, påpekade utskottet, bl.a.

offentliga framföranden av verk, vare sig det är

fråga om levande framförande eller om framförandet

förmedlas genom radio, TV, satellit, kabelnät, band-

eller skivspelare. Utskottet sade sig vidare ha

förståelse för den omtanke om ungdomsföreningarna

som låg bakom det då aktuella motionsyrkandet. I

sammanhanget måste emellertid, enligt vad utskottet

anförde, beaktas att STIM i sin verksamhet förvaltar

de enskilda upphovsmännens ekonomiska rättigheter.

Dessa rättigheter är att se som

förmögenhetstillgångar, och det borde enligt

utskottets mening inte komma i fråga att genom

lagstiftningsåtgärder ingripa i upphovsmännens

möjligheter i vissa fall att ta till vara sina

rättigheter.

Utskottet vidhåller nu sin tidigare uppfattning

såvitt avser frågan om att lagstiftningsvägen

inskränka upphovsmännens möjligheter att ta till

vara sina rättigheter. I sammanhanget måste också

beaktas att Sverige är bundet av internationella

konventioner som begränsar konventionsstaternas

möjligheter att inskränka de rättigheter som

tillkommer upphovsmän och innehavare av närstående

rättigheter. De bestämmelser om inskränkningar i

upphovsrätten som lagen redan i dag innehåller och

de gränsdragningsproblem som därvid kan göra sig

gällande bör därför, enligt utskottets uppfattning,

överlämnas till rättstillämpningen.

Mot bakgrund av vad som nu anförts avstyrker

utskottet bifall till motionerna L801 yrkande 1,

L803 yrkande 1, L805 i denna del och L806.

Vad härefter gäller frågan om statens engagemang i

STIM erinrar utskottet om att denna fråga

aktualiserats av Kulturutredningen, som i sitt

slutbetänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens

inriktning föreslog att staten i framtiden inte

skulle utse ordförande eller ledamöter i STIM:s

styrelse. Enligt utredningen förlänade en sådan

ordning organisationen ett drag av statlig instans

som inte stämmer med dess roll som partsföreträdare

för upphovsmännen. Kulturutredningens förslag

beträffande STIM erhöll ett blandat mottagande hos

remissinstanserna, och någon förändring av gällande

ordning är, såvitt utskottet har sig bekant, för

närvarande inte aktuell.

Utskottet kan för sin del inte se att innehållet i

motionerna skulle utgöra skäl att förorda ett

minskat statligt engagemang i STIM. Några andra

omständigheter som talar för ett initiativ från

riksdagens sida i sådan riktning föreligger enligt

utskottets uppfattning inte heller. Tvärtom torde

den marknadsdominans som följer med STIM:s

verksamhet på området motivera offentlig insyn med

en fortlöpande och tillförlitlig granskning av

verksamheten. Det faktum att STIM också tillämpar

internationella konventionsförpliktelser gör inte en

statlig insyn i verksamheten genom

styrelserepresentation mindre motiverad.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte anledning

att förorda någon riksdagens ytterligare åtgärd

beträffande frågan om regeringens utseende av

styrelserepresentanter i STIM, och utskottet

avstyrker bifall till motionerna L801 yrkande 2,

L803 yrkande 2, L805 i denna del och Kr273 yrkande

10.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande offentliga framföranden

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:L801 yrkande 1,

1998/99: L803 yrkande 1, 1998/99:L805 i denna

del och 1998/99:L806,

2. beträffande STIM

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:L801 yrkande 2,

1998/99: L803 yrkande 2, 1998/99:L805 i denna

del och 1998/99:Kr273 yrkande 10.

res. (m, kd, c, fp)

Stockholm den 26 januari 1999

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf

Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig

Rindborg (m), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s),

Henrik S Järrel (m), Marina Pettersson (s),

Elizabeth Nyström (m), Roland Larsson (s), Christina

Nenes (s), Tasso Stafilidis (v), Kjell Eldensjö

(kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv (s),

Viviann Gerdin (c) och Ulf Nilsson (fp).

Reservation

STIM (mom. 2)

Rolf Åbjörnsson (kd), Stig Rindborg (m), Henrik S

Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell Eldensjö

(kd), Berit Adolfsson (m), Viviann Gerdin (c) och

Ulf Nilsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Utskottet kan" och på s. 6 slutar med

"yrkande 10" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att

det statliga engagemanget i STIM:s styrelse rimmar

illa med den hårdnande attityd som STIM på senare

tid intagit i förhållande till de ideella

organisationerna. Upphovsrättsorganisationerna är

dessutom numera så välorganiserade och finansiellt

starka att det inte heller längre finns någon

egentlig anledning för staten att vara engagerad i

verksamheten. Det kan till och med ifrågasättas om

inte statens starka roll i STIM ger föreningen en

alltför tydlig myndighetskaraktär. Enligt utskottets

mening skulle mot denna bakgrund en lämpligare

ordning vara att regeringen avstår från att utse

ledamöter i STIM:s styrelse.

Vad utskottet nu anfört i fråga om regeringens

utseende av styrelserepresentanter i STIM bör

riksdagen, med bifall till motionerna L801 yrkande

2, L803 yrkande 2 och Kr273 yrkande 10 samt med

anledning av motion L805 i denna del, som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande STIM

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:L801 yrkande

2, 1998/99:L803 yrkande 2 och 1998/99:Kr273

yrkande 10 samt med anledning av motion

1998/99:L805 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.