Bet. 1998/99:MJU1

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

1998/99:MJU01

Utgiftsområde 23 Jord- och

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

MJU1

skogsbruk m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 1999 om anslag inom

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar, jämte 54 motionsyrkanden.

Riksdagen har den 2 december 1998 fastställt

utgiftsramen för utgiftsområdet till 11 973 865 000

kr.

Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag

m.m. tillstyrks. Anslagna medel för utgiftsområdet

minskar därmed med ca 1,75 miljarder kronor jämfört

med budgetåret 1998. Utfallet år 1997 liksom

prognosen för år 1998 visar att utgifterna

överskattats, framför allt utgifter som finansieras

av EU. Det har fått till följd att betydande

anslagsbehållningar skapats. Vid utgången av år 1998

beräknas de sammantagna behållningarna inom

utgiftsområdet överstiga 4,5 miljarder kronor. Mot

bakgrund av att även anslagssparande kan tas i

anspråk för att täcka utgifter år 1999 minskas ramen

för utgiftsområdet engångsvis detta år. Minskningen

av ramen återspeglar således inte några

besparingsåtgärder.

De viktigaste målen inom utgiftsområdet är bl.a. en

reformerad gemensam jordbruks- och fiskeripolitik,

produktion av säkra livsmedel med hög kvalitet och

förstärkning av konsumentperspektivet, gott

hälsotillstånd bland husdjuren, värnande av

jordbrukets natur- och kulturmiljö, ekologiskt

hållbar livsmedelsproduktion för ökad

sysselsättning, regional balans och uthållig

tillväxt. När det gäller prioriteringar för år 1999

innebär regeringens förslag bl.a. att en ny

myndighet för ekonomiska analyser av

jordbrukspolitiken inrättas och att en ytterligare

satsning på exportfrämjande åtgärder görs.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillförs

ytterligare medel dels för anordnande av

kompletterande utbildning för utländska veterinärer,

dels för delfinansiering av en ny

djurskyddsprofessur. Vidare förstärks anslaget

avseende ersättning för viltskador. Frågan om

antibiotikans roll inom animalieproduktionen med

avseende bl.a. på uppkomsten av antibiotikaresistens

uppmärksammas. Arbetet härmed och med att förhindra

EHEC-smitta tillförs ytterligare medel. En

ytterligare satsning görs på arbetet med

produktions- och miljörådgivning till skogsägarna

och biotopskydd inom skogsbruket.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats 6

reservationer och 5 särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1998/99:1 utgiftsområde

23 föreslagit

1. att riksdagen godkänner att Statens

jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på

myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet

i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr (se avsnitt

4.6),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

1999, i fråga om ramanslaget B 8 Strukturstöd inom

livsmedelsområdet, fatta beslut om stöd som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 55 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

1999, i fråga om ramanslaget B 9 Från EG-budgeten

finansierat strukturstöd, fatta beslut om stöd som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 89 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

1999, i fråga om ramanslaget B 11 Från EG-budgeten

finansierade regionala stöd till jordbruket, fatta

beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 150 000 000 kronor efter

år 1999 (avsnitt 4.6),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

1999, i fråga om ramanslaget B 12 Kompletterande

åtgärder inom jordbruket, fatta beslut om stöd som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 2 500 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt

4.6),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

1999, i fråga om ramanslaget B 13 Från EG-budgeten

finansierade kompletterande åtgärder inom

jordbruket, fatta beslut om stöd som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 500

000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6),

7. att riksdagen godkänner regeringens förslag om

Svensk Fisks framtida verksamhet (avsnitt 5.5.1),

8. att riksdagen godkänner regeringens förslag om

avveckling av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

(avsnitt 8.5),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

1999, i fråga om ramanslaget G 3 Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv

forskning, fatta beslut om stöd som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 155 000

000 kronor efter år 1999 (avsnitt 9.5),

10. att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen

under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar enligt följande

uppställning:

Internationellt samarbete

A 1 Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m., ramanslag 37 989 000 kr,

Jordbruk och trädgårdsnäring

B 1 Statens jordbruksverk, ramanslag 229 907 000 kr,

B 2 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.,

ramanslag 22 000 000 kr,

B 3 Djurregister, ramanslag 14 000 000 kr,

B 4 Statens utsädeskontroll, ramanslag 1 002 000 kr,

B 5 Statens växtsortnämnd, ramanslag 1 371 000 kr,

B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket,

reservationsanslag 26 740 000 kr,

B 7 Bekämpande av växtsjukdomar, ramanslag 2 629 000

kr,

B 8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn, ramanslag

107 500 000 kr,

B 9 Från EG-budgeten finansierat strukturstöd,

ramanslag 127 500 000 kr,

B 10 Regionala stöd till jordbruket, ramanslag 717

000 000 kr,

B 11 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd

till jordbruket, ramanslag 325 000 000 kr,

B 12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket,

ramanslag 1 370 000 000 kr,

B 13 Från EG-budgeten finansierade kompletterande

åtgärder inom jordbruket, ramanslag 1 307 500 000

kr,

B 14 Arealersättning och djurbidrag m.m., ramanslag

3 650 000 000 kr,

B 15 Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter; ramanslag 1 550 000 000 kr,

B 16 Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar, m.m., ramanslag 80 000 000 kr,

B 17 Jordbrukets blockdatabas, ramanslag 18 040 000

kr,

B 18 Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet,

ramanslag 4 000 000 kr,

Fiske

C 1 Fiskeriverket, ramanslag 59 058 000 kr,

C 2 Strukturstöd till fisket m.m., ramanslag 30 890

000 kr,

C 3 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till

fisket m.m. ramanslag 80 000 000 kr,

C 4 Fiskevård, ramanslag 20 000 000 kr,

Rennäring m.m.

D 1 Främjande av rennäringen m.m., ramanslag 37 000

000 kr,

D 2 Ersättningar för viltskador m.m., ramanslag 56

000 000 kr,

D 3 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.,

ramanslag 1 538 000 kr,

Djurskydd och djurhälsovård

E 1 Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag

80 563 000 kr,

E 2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen, obetecknat

anslag 80 277 000 kr,

E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder,

ramanslag 20 490 000 kr,

E 4 Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag 7 043

000 kr,

E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,

ramanslag 90 950 000 kr,

Livsmedel

F 1 Statens livsmedelsverk, ramanslag 108 926 000

kr,

F 2 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag

597 000 kr,

F 3 Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag 23

658 000 kr,

F 4 Livsmedelsstatistik, ramanslag 24 588 000 kr,

F 5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad

från EG-budgeten, ramanslag 3 700 000 kr,

F 6 Exportfrämjande åtgärder, ramanslag 15 000 000

kr,

Utbildning och forskning

G 1 Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag 1 080

919 000 kr,

G 2 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Förvaltningskostnader, ramanslag 11 158 000 kr,

G 3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

samt kollektiv forskning; ramanslag 197 285 000 kr,

G 4 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,

obetecknat anslag 920 000 kr,

Skogsnäring

H 1 Skogsvårdsorganisationen, ramanslag 268 022 000

kr,

H 2 Insatser för skogsbruket, ramanslag 75 700 000

kr,

H 3 Internationellt skogssamarbete, ramanslag 1 405

000 kr,

H 4 Från EG-budgeten finansierade medel för

skogsskadeövervakning, ramanslag 6 000 000 kr.

Motioner från allmänna motionstiden

1998

1998/99:MJ201 av Lars Hjertén och Lars Elinderson

(m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder för att

svenska jordbruk kan överleva årets katastrofala

skörderesultat i likhet med vad som sker i Finland.

1998/99:MJ214 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stödet till

föreningar som bevarar hotade lantraser ökas

budgetåret 1999 och att detta tas inom

Jordbruksverkets ram,

1998/99:MJ219 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utnyttja hela

den framförhandlade miljöramen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skördeläget,

1998/99:MJ221 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det föreslagna

jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet skall

utföra konsekvensanalyser av effekterna för

djurskyddet av förslag som läggs fram inom EU,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att institutet skall

tillföras djurskyddskompetens för att kunna utföra

ett kvalificerat analysarbete.

1998/99:MJ223 av Ingvar Eriksson och Jan Backman (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

tillkomsten av ett jordbruksekonomiskt institut.

1998/99:MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kostnadsramarna

för EU-medfinansierade anslag långsiktigt skall

ligga på en nivå som innebär att Sverige fullt ut

använder de EU-anslag som är möjliga,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om fullt ut

användande av kostnadsramarna för EU-finansierade

stöd som arealersättning och djurbidrag,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stöd till

avbytartjänst,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om exportfrämjande

åtgärder,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att minska

jordbruksbyråkratin,

16. att riksdagen avslår regeringens förslag om

inrättande av ett nytt jordbruks- och

livsmedelspolitiskt institut,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om särskilt stöd

till mjölkproduktion i skogs- och mellanbygd,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om akuthjälp på

grund av skördekatastrof,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om REKO-stödet,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om öronmärkta

medel för fettfeneklippning,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om rennäring,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skoglig

kompetens och resurser vid Sveriges beskickningar

utomlands,

44. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

skogsorganisationernas informations- och

rådgivningsverksamhet,

45. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om statlig

representation vid internationella skogliga

symposier, mässor m.m.,

46. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om inrättandet av

ett katastrofskydd för skogsägare,

47. att riksdagen med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

B 1. Statens jordbruksverk 229 907 -23 000

B 6.Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket 26 740 25 000

B 14.Arealersättningar och djurbidrag

m.m. 3 650 000 1 350 000

B 18.Jordbruks- och livsmedels-

ekonomiska institutet 4 000 -4 000

C 4.Fiskevård 20 000 5 000

D 1.Främjande av rennäringen 37 000 13 000

F 6.Exportfrämjande åtgärder 15 000 35 000

H 2.Insatser för skogsbruket 75 700 3 000

H 3.Internationellt skogssamarbete1 405 1 000

Nedsättning av växthusnäringens

koldioxidavgift 10 000

Nytt anslag REKO-stödd trädgårdsnäring 13 000

Nytt anslag Avbytartjänst 30 000

Nytt anslag Engångsvis mjölkproduk- 50 000

tionsinsats i skogs- och mellanbygd

Nytt anslag Katastrofersättning 30 000

Nytt anslag Exportkreditgaranti 30 000

1998/99:MJ229 av Margareta Andersson och Eskil

Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokalisering av Jordbruks- och

livsmedelsekonomiskt institut till Jönköping.

1998/99:MJ232 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om satsning på

marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade anslag för

försöks- och utvecklingsverksamhet inom det

ekologiska jordbruket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett

forskningscentrum för ekologiskt jordbruk i Järna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fettfeneklippning av

odlade laxsmolt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ersättningsnivån per

ren för rovdjursrivna renar,

6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1999 anvisa

anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar enligt Miljöpartiets förslag i

tabell.

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

B 6. Miljöförbättrande åtgärder

i jordbruket 27 000 10 000

Nytt anslag: Ekologisk forskning 5 000

F 6. Exportfrämjande åtgärder15

000

-15 000

1998/99:MJ233 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder

med anledning av skördeläget.

1998/99:MJ239 av Ola Rask och Claes-Göran Brandin

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om betydelsen och

finansieringen av forskning, utvecklingsarbete och

rådgivning för fritidsodling,

1998/99:MJ242 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om medel till ett

ekologiskt/biodynamiskt forskningscentrum i Järna

för år 1999,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att behov av medel

för ekologiskt biodynamiska forskningscentrum skall

beaktas i tilläggsbudgeten våren 1999.

1998/99:MJ248 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att under B 1 inom

utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 224 907 000 kr

i enlighet med vad anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att under H 1 inom

utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 273 022 000 kr

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:MJ253 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag på en

långsiktig finansiering av fiskevården,

6. att riksdagen beslutar att medel till

fettfeneklippning finansieras under anslag C 3.

1998/99:MJ256 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

veterinärorganisationen,

1998/99:MJ306 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om information och

rådgivning,

1998/99:MJ410 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fiskutsättning,

1998/99:MJ505 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att professuren

i djurskydd skall placeras vid institutionen för

husdjurens miljö och hälsa vid veterinärmedicinska

fakulteten vid SLU i Skara.

1998/99:MJ601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att frigöra Alnarp från

Ultuna.

1998/99:MJ602 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av del av

Lantbruksuniversitetets (SLU) utbildnings- och

forskningsverksamhet i Östergötland.

1998/99:MJ603 av Karin Falkmer och Tomas Högström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

kvalificerad yrkesutbildning med inriktning mot

användning av CNC-maskiner vid Skogsmästarskolan vid

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i

Skinnskatteberg.

1998/99:MJ604 av Birgitta Carlsson och Marianne

Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att placera professuren i djurskydd i

Skara.

1998/99:MJ607 av Lars Hjertén och Lars Elinderson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

lokalisering av professuren i djurskydd.

1998/99:MJ608 av Sven Bergström m.fl. (c, m, mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om anslag till

utbildning och forskning i ekologisk odling vid

Rudolf Steinerhögskolan fr.o.m. budgetåret 2000,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett anslag för

forskning och utbildning i ekologisk odling vid

Rudolf Steinerhögskolan på 3 miljoner kronor,

finansierat genom en omfördelning av 1,5 miljoner

kronor från anslaget B 6 och 1,5 miljoner kronor

från anslaget G 1,

3. att riksdagen hos regeringen begär att den

återkommer i nästa budgetproposition med förslag

till permanent bidrag till den utbildning och

forskning som bedrivs vid Rudolf Steinerhögskolan.

1998/99:MJ904 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att 29 a §

jaktförordningen ändras i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ersättningar för

tamdjur rivna av hotade rovdjur även skall utgå för

tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

23. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom

utgiftsområde 23 i enlighet med vad i motionen anförts.

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

F 6. Exportfrämjande verksamhet15 000 30 000

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

19. (del) att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar enligt uppställningen i bilaga 2.

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

B 1.Statens jordbruksverk 229 907 -111 000

E 2.Bidrag till distriktsveterinär-

organisationen 80 277 7 000

E 3.Djurhälsovård och djurskydds-

främjande åtgärder 20 490 4 000

Utfrågningar, uppvaktningar m.m.

Representanter för Smittskyddsinstitutet har lämnat

information till utskottet. Vidare har utskottet

uppvaktats av representanter för Lantbrukarnas

Riksförbund och Svenska Samernas Riksförbund.

Utskottet har mottagit ett antal skrivelser i

ärendet.

Utskottet

1. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar

Propositionen

Utgiftsområde 23 omfattar jordbruk och

trädgårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och

djurhälsovård, livsmedelskontroll, utbildning och

forskning samt skogsnäring. Utgiftsområdet omfattar

45 anslag fördelade på 8 verksamhetsområden, där det

dominerande området är jordbruks- och

trädgårdsnäring. Inom utgiftsområdet ryms följande

myndigheter: Statens jordbruksverk, Statens

utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd,

Fiskeriverket, Statens veterinärmedicinska anstalt,

Centrala försöksdjursnämnden, Statens

livsmedelsverk, Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden, Sveriges lantbruksuniversitet,

Skogs- och jordbrukets forskningsråd samt

Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.

Jordbruksdepartementet ansvarar för utgiftsområde

23. För frågor som rör skogsnäringen och

Skogsvårdsorganisationen ansvarar dock Närings- och

handelsdepartementet. Jordbruksdepartementet har

vidare ett samordningsansvar för frågor som rör

nationella minoriteter i Sverige. Sametinget

redovisas emellertid under utgiftsområde 1, Rikets

styrelse.

För budgetåret 1999 föreslås att sammanlagt 11

973,9 miljoner kronor anslås för utgiftsområdet.

Anslagna medel för utgiftsområdet minskar därmed med

ca 1,75 miljarder kronor jämfört med budgetåret

1998. Utfallet år 1997 liksom prognosen för år 1998

visar att utgifterna överskattats, framför allt

utgifter som finansieras av EU. Det har fått till

följd att betydande anslagsbehållningar skapats. Vid

utgången av år 1998 beräknas de sammantagna

behållningarna inom utgiftsområdet överstiga 4,5

miljarder kronor.

Mot bakgrund av att även anslagssparande kan tas i

anspråk för att täcka utgifter år 1999 minskas ramen

för utgiftsområdet engångsvis detta år. Minskningen

av ramen återspeglar således inte några

besparingsåtgärder. Ungefär 60 % av utgifterna

finansieras från EG-budgeten. Merparten av EG-stödet

avser obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,

djurbidrag, intervention och exportbidrag. Därtill

kommer delfinansierade frivilliga stöd och

ersättningar som förutsätter nationell

medfinansiering. Till dessa hör miljöersättningar,

stöd till mindre gynnade områden och strukturstöd.

De viktigaste målen inom utgiftsområdet är bl.a. en

reformerad gemensam jordbruks- och fiskeripolitik,

produktion av säkra livsmedel med hög kvalitet och

förstärkning av konsumentperspektivet, gott

hälsotillstånd bland husdjuren, värnande av

jordbrukets natur- och kulturmiljö, ekologiskt

hållbar livsmedelsproduktion för ökad

sysselsättning, regional balans och uthållig

tillväxt.

Målen för EG:s gemensamma jordbrukspolitik (Common

Agricultural Policy, CAP), som formulerades i

Romfördraget, är höjd produktivitet inom jordbruket,

skälig levnadsstandard för jordbrukarna,

marknadsstabilitet, tryggad livsmedelsförsörjning

och skäliga livsmedelspriser för konsumenterna. I

arbetet med att medverka till en övergripande reform

av CAP skall Sverige verka för en jordbruks- och

livsmedelspolitik inom EU med tre övergripande mål.

Jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall

styras av konsumenternas efterfrågan. Produktionen

skall vara såväl ekologiskt som ekonomiskt hållbar

på lång sikt. EU skall även medverka till att

förbättra den globala livsmedelssäkerheten (prop.

1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241).

Den gemensamma fiskeripolitiken (Common Fisheries

Policy, CFP) syftar till ett ändamålsenligt och

ansvarsfullt utnyttjande av de levande resurserna i

vattnen och inom vattenbruket, samtidigt som hänsyn

tas till fiskerisektorns intresse av en långsiktig

utveckling och de ekonomiska och sociala

förhållandena inom sektorn. Vidare att hänsyn tas

till konsumenternas intressen och till de biologiska

begränsningarna som följer av hänsynen till det

marina ekosystemet.

När det gäller prioriteringar för år 1999

redovisas inrättandet av en ny myndighet för

ekonomiska analyser av jordbrukspolitiken,

exportfrämjande åtgärder, kompletterande utbildning

för utländska veterinärer, en ny

djurskyddsprofessur, resursförstärkning för Sveriges

lantbruksuniversitet, ersättning för viltskador,

arbetet med att förhindra antibiotikaresistens och

EHEC-smitta, produktions- och miljörådgivning till

skogsägarna och biotopskydd inom skogsbruket.

Regeringens förslag för år 1999 innebär att 38

miljoner kronor reserverats för internationellt

samarbete inom Jordbruksdepartementets

ansvarsområde, 9 554 miljoner kronor för jordbruk

och trädgårdsnäring, 190 miljoner kronor för fiske,

95 miljoner kronor för rennäring m.m., 279 miljoner

kronor för djurskydd och djurhälsovård, 176 miljoner

kronor för verksamhetsområdet livsmedel, 1 290

miljoner kronor för utbildning och forskning samt

351 miljoner kronor för skogsnäring.

Motionerna

Enligt motion MJ224 (kd) är avbytarverksamheten för

mjölkgårdar helt nödvändig för att man skall kunna

komma ifrån sitt arbete vid någon eller några

tidpunkter på året. Stöd till denna verksamhet bör

återinföras (yrkande 13). Vidare uppmärksammas

behovet av särskilt stöd till mjölkproduktion i

skogs- och mellanbygd. Enligt motionärerna finns

stora svårigheter att upprätthålla denna produktion

samtidigt som behovet av näringen i dessa bygder är

stort bl.a. med avseende på det öppna landskapet

(yrkande 19). När det gäller problemen med årets

skörd föreslår motionärerna att regeringen använder

sig av möjligheten till en insats. Bl.a. föreslås

att geografiskt avgränsade områden erbjuds

amorteringsfria lån med låg ränta (yrkande 20). När

det gäller det s.k. REKO-stödet föreslås en översyn

av arealstödets utformning och storlek så att det i

trädgårdsföretagen och i företag med annan

specialiserad odling upplevs som ett faktiskt stöd

för att täcka kostnaderna för företagens

miljösatsningar (yrkande 33). Avslutningsvis

föreslår motionärerna att medel anvisas på följande

nya anslag inom utgiftsområde 23 för budgetåret

1999. Inom ramen för miljöersättningsprogrammet bör

åtgärden för resurshushållande konventionellt

jordbruk kompletteras med ett stöd till

trädgårdsnäringen. För detta ändamål bör 13 000 000

kr anvisas. 30 000 000 kr bör anvisas för stöd till

avbytartjänst och när det gäller den föreslagna

engångsvisa mjölkproduktionsinsatsen i skogs- och

mellanbygd bör 50 000 000 kr anvisas. Mot bakgrund

av den rådande skördesituationen föreslås vidare att

30 000 000 kr anvisas till katastrofersättning. I

avvaktan på att regeringen presenterar ett förslag

som är neutralt för den svenska växthusodlingen i

förhållande till viktiga konkurrentländer föreslås

att 10 000 000 kr anvisas på ett nytt anslag för

kostnadskompensation. Slutligen bör ett särskilt

anslag inrättas för exportkreditgarantier. För

ändamålet bör anvisas 30 000 000 kr (yrkande 47

delvis). I motion MJ232 (mp) föreslås att ett nytt

anslag för ekologisk forskning inrättas. För

ändamålet bör 5 000 000 kr anslås. Det nya anslaget

finansieras genom att anslaget F 6 reduceras med

motsvarande belopp (yrkande 6 delvis). Även i motion

MJ608 (m, c, mp) yrkas att riksdagen beslutar om ett

nytt anslag för forskning och utbildning i ekologisk

odling. Det nya anslaget skall finansieras genom att

1,5 miljoner kronor tas från vardera anslagen B 6

och G 1 (yrkande 2 delvis).

Resultatet av 1998 års skörd uppmärksammas i

ytterligare tre motioner. Enligt motion MJ201 (m)

yrkande 6 krävs åtgärder i likhet med vad som sker i

Finland för att svenska jordbruk skall kunna

överleva årets katastrofala skörderesultat. I motion

MJ219 (c) framhålls att staten med anledning av det

aktuella skördeläget måste ta ett ekonomiskt ansvar

för de värst utsatta och att beslut fattas

skyndsamt. Skörderesultatet innebär en försämrad

lönsamhet för det hårt pressade svenska jordbruket

(yrkande 6). Även i motion MJ233 (c) begärs förslag

till åtgärder med anledning av skördeläget.

Utskottets överväganden

Riksdagen har genom beslut den 2 december 1998 bl.a.

fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 23 för

budgetåret 1999 till 11 973 865 kr. Beslutet

överensstämmer med regeringens förslag. Ungefär 60 %

av utgifterna finansieras från EG-budgeten.

Merparten av EG-stödet avser obligatoriska åtgärder

såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och

exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade

frivilliga stöd och ersättningar som förutsätter

nationell medfinansiering. Som redovisas i

propositionen är de viktigaste målen för

utgiftsområdet bl.a. att verka för en reformerad

gemensam jordbruks- och fiskepolitik, att verka för

en produktion av säkra livsmedel med hög kvalitet

och att stärka konsumentperspektivet, att

upprätthålla ett gott hälsotillstånd bland

husdjuren, att värna natur- och kulturmiljön samt

att utveckla en ekologiskt hållbar

livsmedelsproduktion för ökad sysselsättning,

regional balans och uthållig tillväxt. Inom

utgiftsområdet prioriteras under år 1999 bl.a. en ny

myndighet för ekonomiska analyser av

jordbrukspolitiken samt exportfrämjande åtgärder.

Vidare införs kompletterande utbildning för

utländska veterinärer, inrättas en ny

djurskyddsprofessur och genomförs en

resursförstärkning för Sveriges

lantbruksuniversitet. Därutöver prioriteras även

ersättning för viltskador, arbetet med att förhindra

antibiotikaresistens och EHEC-smitta, produktions-

och miljörådgivning till skogsägarna samt

biotopskyddet inom skogsbruket. Mot bakgrund av det

anförda och då de i motion MJ224 (kd) framförda

yrkandena om ytterligare utgifter på nya anslag inte

ryms inom den av riksdagen fastställda ramen

avstyrks motionen i berörda delar (yrkandena 13, 19,

20, 33 och 47 delvis). Vidare avstyrks de i

motionerna MJ232 (mp) yrkande 6 (delvis) och MJ608

(m, c, mp) yrkande 2 (delvis) framförda kraven om

inrättandet av nya anslag till ekologisk forskning.

Utskottet redovisar i det följande vissa allmänna

bedömningar angående behovet av insatser inom detta

forskningsområde (s. 41).

I motionerna MJ201 (m) yrkande 6, MJ219 (c) yrkande

6 och MJ233 (c) uppmärksammas den svåra

skördesituationen i landet. Med anledning härav vill

utskottet anföra följande. Jordbruksverket har den 5

november 1998 uppdaterat den skördeprognos som

verket gjorde i månadsskiftet september/oktober. De

uppgifter som Jordbruksverket nu samlat in avser

läget i slutet på oktober. Enligt verket ger

uppgifterna en mer definitiv bild av situationen

eftersom skördearbetet i praktiken är avslutat.

Enligt verkets uppdatering har 5-7 % av

spannmålsarealen inte kunnat bärgas. Detta motsvarar

70 000 hektar och ett volymbortfall på 0,3 miljoner

ton. Den totala spannmålsskörden beräknas till

5,7-5,9 miljoner ton vilket ligger något under

normskörden på 6,1 miljoner ton. De arealer som inte

kunnat skördas finns utspridda över i stort sett

hela landet. Det finns sålunda enskilda jordbrukare

som kan ha drabbats hårt i områden som annars klarat

skörden ganska bra. Avkastningen i Norrlandslänen

ligger 20-40 % under normal skörd. Skörden har

bärgats med en vattenhalt som är högre än normalt. I

genomsnitt kan vattenhalten beräknas ligga 4-5 %

över normal nivå. Kvaliteten är sämre än normalt och

det genomsnittliga kvalitetsavdraget kan uppskattas

till 5-7 kr per 100 kilo. På grund av skördebortfall

i form av obärgade arealer, extra torkningskostnader

och kvalitetsavdrag beräknar Jordbruksverket den

ekonomiska förlusten till 720 miljoner kronor. Av de

förluster och merkostnader som beräknats är samtliga

poster utom obärgade arealer (285 miljoner kronor)

något som drabbat i stort sett samtliga

spannmålsodlare i landet. För potatis beräknas den

obärgade arealen till 1 087-1 132 hektar.

Jordbruksverket beräknar, med vissa förbehåll, den

ekonomiska förlusten på grund av kvantitetsbortfall

m.m. till 31 miljoner kronor. Den övervägande delen

av arealen för sockerbetor kommer att bärgas. Den

areal som drabbats av dålig väderlek uppgår till 3

000 hektar, och den bärgade skörden på denna areal

uppgår till ungefär hälften av normal skörd. Ett

beräknat skördebortfall skulle enligt

Jordbruksverkets beräkningar innebära en förlust på

27 miljoner kronor. När det gäller trädgårdsnäringen

framhålls att det är mycket svårt att uttala sig om

skördeförlusterna. Generellt har den ekologiska

odlingen drabbats hårt innevarande säsong. Vad

gäller konventionell odling rapporterar

Grönsaksodlarnas riksförbund för vissa områden en

halverad skörd på ett antal grönsakskulturer.

Enligt meddelande från Statistiska centralbyrån den

16 november 1998 beräknas årets totala

spannmålsskörd till 5,8 miljoner ton. Det är ca 10 %

mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Skörden

per hektar är dock generellt sett lägre än

genomsnittet för de senaste fem åren.

I samband med en interpellationsdebatt i riksdagen

den 12 november 1998 anförde jordbruksministern

bl.a. att den rådande skördesituationen inte kan

anses innebära någon katastrof för landet. Någon

katastrofutbetalning var således inte aktuell.

Samtidigt erinrades om att staten vid avvecklingen

av skördeskadeskyddet tagit på sig ett ansvar vid

katastrofer. Jordbruksministern var dock medveten om

att läget för vissa enskilda bönder i vissa delar av

landet är oerhört bekymmersamt, och hon sade sig ha

för avsikt att tillsammans med näringen pröva

möjligheterna att vidta lämpliga åtgärder (prot.

1998/99:14). Utskottet utgår från att detta arbete

slutförs skyndsamt.

Utskottet är för sin del inte berett att nu föreslå

några särskilda insatser med anledning av de

motioner som tar upp skördesituationen i jordbruket

och trädgårdsnäringen. Utskottet förutsätter att

regeringen noga följer den fortsatta utvecklingen

inom näringarna. Det bör tilläggas att utskottet

under första halvåret 1999 ämnar behandla jordbruket

och trädgårdsnäringen från ett mer allmänt

perspektiv i anslutning bl.a. till de övriga

motioner som väckts i ämnet. Mot bakgrund av det

anförda föreslår utskottet att motionerna MJ201 (m)

yrkande 6, MJ219 (c) yrkande 6 och MJ233 (c) lämnas

utan riksdagens vidare åtgärd.

Regeringen har i budgetpropositionen under rubriken

Skatteavvikelser (avsnitt 2.4) redovisat vissa

avvikelser från en enhetlig beskattning inom

utgiftsområdet som skulle kunna uppfattas som en

skatteförmån. I skrivelse den 17 november 1998 har

Jordbruksdepartementet inkommit med vissa rättelser.

Skatteavvikelsen beträffande elförbrukningen inom

växthusodlingen har angivits uppgå till 240 miljoner

kronor. Rätt belopp skall vara 24 miljoner kronor.

Vidare anges i propositionen att växthusnäringen är

skattebefriad för all användning av fossila

bränslen. Avvikelsen avser dock endast

energiskatten.

2. Internationellt samarbete (A)

Propositionen

Riksdagen har lagt fast riktlinjerna för Sveriges

arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom

EU. Produktionen skall styras av konsumenternas

efterfrågan. Den skall vara långsiktigt hållbar

från både ekologisk och ekonomisk utgångspunkt.

Samtidigt skall EU medverka till global livs-

medelssäkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns

principer även på livsmedelsområdet. Målsättningen

är också giltig i det internationella samarbetet.

Arbetet skall främst syfta till att minska fattigdom

och undernäring, skapa ett långsiktigt hållbart

nyttjande av de globala naturresurserna på

jordbrukets, fiskets och skogens områden samt sträva

mot en friare handel med livsmedel. En stor del av

det internationella samarbetet bedrivs främst inom

FN:s fackorgan för jordbruk, livsmedel, fiske och

skogsbruk, FAO (Food and Agricultural Organization)

och OECD (Organization for Economic Co-operation and

Development).

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende det

internationella samarbetet till följd av tidigare beslut

samt förslagen i 1998 års budgetproposition är följande (i

miljoner kronor och löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag

anslag

1997 1998 1998 1999 2000

2001

37,1 37,4 38,0 38,0 37,1

37,1

3. Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m. (A 1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslaget A 1 Regeringens redovisning av

resultatinformation m.m. för berörda myndigheter och

verksamheter föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

4. Jordbruk och trädgårdsnäring (B)

Propositionen

Omfattning

Verksamhetsområdet jordbruk och trädgårdsnäring

omfattar jordbruksadministration, vegetabilie- och

animalieproduktion samt miljö-, struktur- och

regionalpolitiska åtgärder på jordbruksområdet.

Verksamhetens tyngdpunkt är genomförande och

tillämpning av EG:s gemensamma jordbrukspolitik

(CAP). Statens jordbruksverk är central

förvaltningsmyndighet inom verksamhetsområdet.

Länsstyrelsen svarar för den regionala

administrationen. Vidare har Fiskeriverket,

Generaltullstyrelsen, Statens naturvårdsverk,

Riksantikvarieämbetet och Skogsvårdsorganisationen

visst ansvar inom området. Övriga myndigheter med

ansvar inom verksamhetsområdet är Statens

utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd.

Resultatbedömning

1997 och 1998 har särskilda medel anvisats till

Jordbruksverket och länsstyrelserna för att täcka

kostnaderna för den ökade administrationen. Vissa

inkörningsproblem kvarstår fortfarande.

Jordbruksverket och länsstyrelserna har hunnit

fatta de beslut som krävs enligt gällande regelverk

inom ramen för gällande tidsgränser med något

undantag. För att få till stånd en mer enhetlig

hantering och effektivare handläggning beslutade

regeringen i juli 1998 en förordningsändring som

bl.a. innebär att Jordbruksverket i egenskap av

utbetalande myndighet får rätt att meddela

föreskrifter om handläggning av stödärenden och om

det underlag som krävs för utbetalning av stöd.

Länsstyrelsernas beslut görs vidare verkställbara

enligt utsökningbalken.

För år 1997 klarade sig Sverige utan anmärkning

beträffande överskridna tidsgränser vid utbetalning

av EG-stöd. Likaså har Sveriges räkenskaper avseende

EG-stöden för år 1997 klarat sig utan anmärkning

från EG-kommissionen. Sverige kan dock under år 1998

komma att drabbas av sin första sanktion på grund av

ett felaktigt utbetalt arealstöd. Inom ramen för den

speciella satsning som görs för att stärka

kontrollfunktionen av medelshanteringen inom staten

har Jordbruksverket beviljats anslag till fyra

sådana projekt för år 1997. Vidare har

Jordbruksverket under år 1997 deltagit i ett stort

antal utbildningsseminarier för bl.a. poliser,

kronofogdar, tulltjänstemän och åklagare för att

informera om risker för fusk och bedrägerier med

EU:s jordbruksstöd.

Under året har miljöstöden för att främja

odlingslandskapets biologiska mångfald och

kulturmiljövärden utökats. Därmed ökar

förutsättningarna för att bevara, tydliggöra och

utveckla dessa värden. Preliminära bedömningar av

anslutningen till miljöstödet för ekologisk

produktion under år 1998 visar att ca 8 % av

åkerarealen nu odlas ekologiskt, och

förutsättningarna är goda för att nå målet 10 % till

år 2000.

Försäljningen av handelsgödsel ökade med 6,4 %

mellan den 1 juli 1996 och den 30 juni 1997. I

förhållande till år 1986, som är basår för

statsmakternas reduktionsmål på 20 %, har

förbrukningen minskat med 10 %. Jordbruket har

totalt minskat utsläppen av kväve med 25 % jämfört

med målsättningen som var 50 % till år 1995. Ett

nytt miljöstöd för resurshushållande konventionellt

jordbruk har införts under år 1998. Jordbruksverket

har fått i uppdrag att utarbeta ett förstärkt

åtgärdsprogram för att minska kväveläckaget från

jordbruket. Likaså har regeringen givit verket i

uppdrag att utarbeta ett förslag till mål för

ammoniakförluster samt tillhörande åtgärdsprogram.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende jordbruk och

trädgårdsnäring till följd av tidigare beslut samt

förslagen i 1998 års budgetproposition är följande (i

miljoner kronor och löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag

anslag

19971 1998 19981 1999

2000 2001

8 514,411 379,910 219,1 9 554,210 671,6 10

638,7

1Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåret

1995/96.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

resultatbedömning beträffande verksamhetsområdet

jordbruk och trädgårdsnäring.

5. Statens jordbruksverk (B 1)

Propositionen

Jordbruksverkets del av målen inom utgiftsområde 23

är att verka för en konkurrenskraftig, miljö- och

djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta

för konsumenterna. Ett generellt mål för

Jordbruksverket är att medverka till en korrekt

tillämpning av EG:s regelverk så att finansiella

sanktioner undviks. Från och med budgetåret 1999 får

Jordbruksverket ansvar för arbetsuppgifter rörande

statistik i samband med att Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden avvecklas.

Jordbruksverkets verksamhet exklusive

distriktsveterinärverksamheten har i huvudsak kommit

att inrikta sig mot tillämpningen av EG:s

regleringar och stödsystem. Jordbruksverkets

omfattande informationsverksamhet har utvärderats

och visar att mer än 90 % av jordbrukarna tagit del

av informationsmaterialet. Flertalet anser att

materialet var tillräckligt för att man skulle kunna

ansöka om stöd på egen hand. Under verksamhetsåret

har ca 72 000 lantbrukare ansökt om något EU-stöd.

Det totala antalet företag är närmare 90 000 varav

15 000 brukar en areal om högst fem hektar. Vad

gäller utnyttjandet av kvoter kan konstateras att

mjölkkvoten var utnyttjad till 99 % medan

basarealen för arealersättningar utnyttjades till 90

%. Detta är i stort sett oförändrade nivåer i

förhållande till år 1996. Däremot ökade

utnyttjandegraden vad gäller djurbidragen. Den höga

utnyttjandegraden vad gäller kvoter kan tolkas så

att jordbrukets konkurrenskraft är god. För

miljöersättningarna varierade anslutningsgraden

högst väsentligt mellan olika åtgärder i förhållande

till uppskattad maximal areal enligt

miljöprogrammet. De arealmässigt största åtgärderna

har, med undantag för ersättningar till betesmarker,

en anslutningsgrad på över 72 %. I vissa fall har

anslutningsgraden påverkats av att åtgärder

introducerats sent. Tillämpningen av regelsystemen

har inte föranlett några sanktioner från EU under

verksamhetsåret. Den stora andelen felaktiga

stödansökningar, som inkommit framför allt inom

miljöområdet och som enligt EG:s regelverk medför

att länsstyrelserna måste utöka fältkontrollerna,

inger emellertid viss oro. Det är därför enligt

regeringens uppfattning angeläget att verket även

fortsättningsvis bedriver en omfattande

informationsverksamhet gentemot såväl jordbrukare

som mot länsstyrelser. Åtgärder bör också vidtas

för att effektivisera kontrollverksamheten samtidigt

som åtgärder vidtas för att begränsa

kontrollbehoven. När det gäller avgiftsbelagd

verksamhet härrör inkomsterna från växtinspektion,

kvalitetsinspektion av frukt och grönsaker,

vattenhushållning, foderkontroll, införsel av djur,

försäljning av material och köttklassificering m.m.

Verket föreslås under år 1999 få bedriva den

avgiftsfinansierade verksamheten i oförändrad

omfattning. För denna period beräknas intäkterna

och kostnaderna till 40,5 miljoner kronor.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 229 907 000

kr för år 1999.

Eftersom utbetalningar av EG-stöd ersätts i

efterskott från EG-budgeten uppstår ett kreditbehov

för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta

kreditbehov till 5,5 miljarder kronor för år 1999.

Motionerna

I motion MJ214 (mp) konstateras att bidrag till

lantraser finns att söka inom EU:s miljöstöd. Det

utgår bl.a. till föreningar, som arbetar med

bevarandet. Stödet till föreningarna har en ram på 1

miljon kronor. I den avelsplan som Jordbruksverket

tog fram föreslogs att stödet skulle utgå för

bevarandearbetet, utbildning och information. I

planen föreslogs att 1,5 miljoner kronor skulle

avsättas. I dag utgår bidrag i praktiken enbart till

utbildning och information. Detta innebär att

genbanksverksamhet, som är ett viktigt arbete för

bevarandet, inte får stöd. Enligt motionärerna bör

stödet till föreningar som bevarar hotade lantraser

ökas under budgetåret 1999 och detta skall tas inom

Jordbruksverkets ram (yrkande 7). Enligt motion

MJ224 (kd) kan Jordbruksverkets verksamhet

effektiviseras bl.a. genom förenklade miljöstöd. En

10-procentig minskning av Jordbruksverkets kostnader

bör enligt motionärerna vara möjlig att genomföra

(yrkande 15). Därmed kan anslaget B 1 Statens

jordbruksverk reduceras med 23 000 000 kr (yrkande

47 delvis). Enligt motion MJ248 (m) yrkande 5 har

förslag lagts om stora förenklingar av det

jordbrukspolitiska systemet. Genomförs dessa förslag

underlättas Jordbruksverkets administration.

Anslaget B 1 Statens jordbruksverk bör därför kunna

reduceras med 5 000 000 kr. I motion Fi211 (fp)

föreslås att anslaget B 1 Statens jordbruksverk

reduceras med 111 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag (yrkande 19 delvis).

Utskottets överväganden

Som framhålls i propositionen har Jordbruksverkets

verksamhet exklusive distriktsveterinärverksamheten

i huvudsak kommit att inrikta sig mot tillämpningen

av EG:s regleringar och stödsystem. Utformningen och

fördelningen av stöd skall bidra till ett

livskraftigt jordbruk i mindre gynnade områden, till

en konkurrenskraftig miljöanpassad produktion samt

till utveckling av landsbygden. Ett mål för

verksamheten är därvid att korrekt och effektivt

hantera, kontrollera och betala ut stöd enligt

regelverket. Detta skall ske på ett sådant sätt att

sanktioner från EU undviks. Verket skall arbeta för

enhetlighet och likabehandling genom att sprida

information och kunskap om regelverket.

I likhet med regeringen anser utskottet att

Jordbruksverket har klarat sina uppgifter väl.

Tillämpningen av regelsystemen har inte föranlett

några sanktioner från EU under verksamhetsåret. Som

regeringen framhåller är det angeläget att

Jordbruksverket även fortsättningsvis bedriver en

omfattande informationsverksamhet gentemot såväl

jordbrukare som länsstyrelser - detta inte minst

mot bakgrund av den stora andelen felaktiga

stödansökningar som inkommit framför allt inom

miljöområdet. Åtgärder bör vidtas både för att

effektivisera kontrollverksamheten och för att

begränsa kontrollbehoven. I detta sammanhang bör

även uppmärksammas att regeringen har tillkallat en

särskild utredare för att se över organisationen av

jordbruksadministrationen (dir. 1997:125). Syftet är

bl.a. att finna en så kostnadseffektiv organisation

som möjligt. Utredaren kommer att lämna sitt

betänkande i december 1998. Med det anförda ansluter

sig utskottet till regeringens bedömning när det

gäller medelsbehovet under anslaget B 1 och

tillstyrker regeringens förslag. Därmed avstyrks

motionerna MJ224 (kd) yrkandena 15 och 47 (delvis)

och MJ248 (m) yrkande 5. Utskottet konstaterar

vidare att kravet i motion Fi211 (fp) yrkande 19,

som i denna del saknar motivering, motsvarar i stort

sett en halvering av Jordbruksverkets resurser. Om

riksdagen skulle anse en sådan drastisk nedskärning

lämplig och praktiskt genomförbar måste beslutet

bl.a. grundas på en djupgående analys och omprövning

av myndighetens verksamhet och de av riksdagen

godkända målen för denna verksamhet. Motionen

avstyrks i denna del. Vidare avstyrks det i motion

MJ214 (mp) yrkande 7 framförda kravet beträffande

ökat stöd inom Jordbruksverkets ram till föreningar

som bevarar hotade lantraser.

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen

anfört om Jordbruksverkets tillgång till kredit på

myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet

i Riksgäldskontoret. Utskottet föreslår därför att

riksdagen godkänner vad regeringen anfört i denna

del.

6. Stöd till jordbrukets rationalisering

m.m. (B 2), Djurregister (B 3), Statens

utsädeskontroll (B 4) och Statens

växtsortnämnd (B 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

under anslagen B 2-B 5. Regeringens

redovisning av resultatinformation m.m. för

berörda myndigheter och verksamheter

föranleder ingen erinran från utskottets

sida.

7. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

(B 6)

Propositionen

Regeringen anser att medel inom anslaget skall

användas för att genomföra handlingsprogrammen vad

avser försöks- och utvecklingsverksamhet m.m. För år

1999 innebär det att försöks- och

utvecklingsverksamheten bör omfatta åtgärder

motsvarande 8,5 miljoner kronor inom

bekämpningsmedelsprogrammet och 8,5 miljoner kronor

inom programmet för minskat växtnäringsläckage.

Försöks- och utvecklingsverksamhet samt

marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk

produktion skall kunna omfatta åtgärder motsvarande

14 miljoner kronor, varav högst 2 miljoner kronor

avser marknadsstödjande åtgärder. Kostnader avseende

marknadsstödjande åtgärder bör få belasta anslaget,

men på sikt är det rimligt att marknadsaktörerna tar

det fulla ansvaret för sådana åtgärder. Utöver

dessa ändamål bör medel kunna rymmas för utvärdering

och uppföljning av den gemensamma

jordbrukspolitikens miljöeffekter, för

funktionstester av lantbrukssprutor samt för

internationellt standardiseringsarbete. Regeringen

bedömer anslagsbehovet till 26 740 000 kr för år

1999.

Motionerna

I motion MJ224 (kd) föreslås att anslaget utökas med

25 000 000 kr (yrkande 47 delvis). Enligt motion

MJ232 (mp) bör det ekologiska lantbruket inte bara

ses som en liten nisch utan strävan måste vara att

allt lantbruk i framtiden skall bedrivas på detta

sätt. Det konventionella lantbruket tär alldeles för

mycket på jordens resurser och är inte långsiktigt

hållbart. Som ett led i detta arbete bör

marknadsföringen för ekologiska livsmedel tillföras

mer medel (yrkande 1). Vidare framhålls att

utvecklingen när det gäller arbetsmetoder, redskap,

m.m. inom det ekologiska lantbruket ofta sker hos

den enskilde lantbrukaren. Mycket av

utvecklingsarbetet saknar stöd (yrkande 2).

Sammanfattningsvis föreslås att 9 miljoner kronor

anslås till marknadsstödjande åtgärder för

ekologiska produkter. 2 miljoner kronor finns redan

för detta ändamål. 2 miljoner kronor tillförs genom

att bidrag för funktionstest av lantbrukssprutor

dras in och 5 miljoner kronor tas från anslaget F 6

Exportfrämjande åtgärder. När det gäller försöks-

och utvecklingsverksamhet inom det ekologiska

jordbruket bör ytterligare 5 miljoner kronor

tillföras anslaget för detta ändamål. Medlen tas

från anslaget F 6 Exportfrämjande åtgärder. Totalt

föreslås att ytterligare 10 000 000 kr tillförs

anslaget (yrkande 6 delvis). I motion MJ608 (m, c,

mp) yrkas att anslaget reduceras med 1,5 miljoner

kronor (yrkande 2 delvis). Tillsammans med

ytterligare 1,5 miljoner kronor från anslaget G 1

skall dessa medel finansiera ett särskilt anslag för

forskning och utbildning i ekologisk odling.

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen anser regeringen att

medel inom anslaget skall användas för att genomföra

handlingsprogrammen vad avser försöks- och

utvecklingsverksamhet m.m. inom jordbruket och

trädgårdsnäringen. När det gäller den ekologiska

odlingen framhålls att förutsättningarna är goda för

att uppnå målet 10 % ekologiskt odlad åkerareal till

år 2000. Regeringens förslag innebär att försöks-

och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande

åtgärder inom området ekologisk produktion tillförs

14 miljoner kronor, varav högst 2 miljoner kronor

avser marknadsstödjande åtgärder. Utskottet delar

regeringens uppfattning att kostnader avseende

marknadsstödjande åtgärder initialt bör få belasta

anslaget. På sikt är det dock rimligt att

marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret för sådana

åtgärder. Med det anförda ansluter sig utskottet

till regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslaget B 6 och tillstyrker

därför regeringens förslag i denna del. Därmed

avstyrks motionerna MJ224 (kd) yrkande 47 (delvis),

MJ232 (mp) yrkandena 1, 2 och 6 (delvis) och MJ608

(m, c, mp) yrkande 2 (delvis). Det i motion MJ224

framförda yrkandet om en höjning av anslaget ryms

inte inom den av riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet.

8. Bekämpande av växtsjukdomar (B 7),

Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 8),

Från EG-budgeten finansierade strukturstöd

(B 9), Regionala stöd till jordbruket (B

10) och Från EG-budgeten finansierade

regionala stöd till jordbruket (B 11)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslagen B 7-B 11. Regeringens redovisning av

resultatinformation m.m. för berörda myndigheter och

verksamheter föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

9. Kompletterande åtgärder inom jordbruket

(B 12) och Från EG-budgeten finansierade

kompletterande åtgärder inom jordbruket (B

13)

Propositionen

Utbyggnaden av det svenska miljöprogrammets första

programperiod är slutförd i och med den nya

miljöåtgärden för värdefulla natur- och

kulturmiljöer i renskötselområdet. Huvuddelen av

utbyggnaden genomfördes under år 1998 dels genom

höjningar av ersättningsnivåer, dels genom nya

utökade mål enligt regeringens proposition Hållbart

fiske och jordbruk (prop. 1997/98:2, bet.

1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116). Från och med år

1999 utökas delprogrammet för miljökänsliga områden

att även omfatta de utrotningshotade husdjursraserna

linderödssvin och finullsfår (prop. 1997/98:2).

Efter särskild utredning har förslag rörande program

för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer

i renskötselområdet lämnats till EG-kommissionen för

godkännande. Programmet bör kunna införas under år

1999. För att tillgodose riksdagens uttalande

avseende behovet av insatser för de utrotningshotade

husdjursraserna ardenner, nordsvensk brukshäst och

gotlandsruss avser regeringen att avsätta särskilda

medel inom miljöersättningsprogrammets delprogram

för utbildning, information och

demonstrationsprojekt för att främja bevarandet av

dessa raser.

Miljöprogrammet är baserat på frivilliga åtaganden

av enskilda jordbrukare. Enligt regeringens

bedömning kommer detta att leda till att anvisade

medel under anslaget inte kan utnyttjas i sin

helhet för miljöersättningar år 1998. Inom ramen

för anvisade medel budgetåret 1999 bör därför

åtgärder, i likhet med innevarande år, kunna vidtas

dels för att effektivisera hanteringen av

ersättningarna och kontrollen av dessa, dels för att

den administrativa hanteringen så långt möjligt

skall garantera ett fullt utnyttjande av fastställd

ram och genomförandet av miljöprogrammet. Utfallet

år 1997 och prognosen för innevarande år innebär att

stora anslagsbehållningar skapas. Mot denna

bakgrund nedrevideras budgeten engångsvis för år

1999 med 50 miljoner kronor. Detta påverkar dock

inte målen med programmen eller villkoren för

stödåtgärderna. Regeringen bedömer anslagsbehovet

till 1 370 000 000 kr för år 1999. När det gäller

anslaget B 13 bedömer regeringen anslagsbehovet till

1 307 500 000 kr för år 1999.

Miljöersättningar beviljas för en fem- eller

tjugoårsperiod. Detta innebär att staten åtar sig

framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms

inom ramen för redan anvisade anslagsmedel.

Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget

B12, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kr

efter år 1999. Vidare föreslås att riksdagen

bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om

ramanslaget B13, fatta beslut om stöd som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

2 500 000 000 kr efter år 1999.

Motionerna

Enligt motion MJ219 (c) yrkande 4 bör hela den

framförhandlade miljöramen utnyttjas. Åtgärder bör

vidtas så att delar av de icke utnyttjade EU-

finansierade stöden kan användas för att finansiera

de övertecknade miljö-ersättningarna, som t.ex.

kulturmiljöstödet. Den självklara utgångspunkten

måste vara att Sverige fr.o.m. 1998 skall utnyttja

hela den framförhandlade miljöramen med EU. I motion

MJ224 (kd) framhålls att kostnadsramarna för EU-

medfinansierade anslag långsiktigt skall ligga på en

nivå som innebär att Sverige fullt ut använder de

EU-anslag som är möjliga. Det måste slås fast att

Sverige på alla sätt skall se till att tillvarata de

av EU medfinansierade jordbruksersättningarna under

kommande år (yrkande 8).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslagen B 12 och B 13 och

tillstyrker därför regeringens förslag. Vidare

tillstyrker utskottet de bemyndiganden som

regeringen föreslår.

När det gäller frågan om utnyttjandet av hela ramen

för miljöersättningarna i jordbruket vill utskottet

anföra följande. Utbyggnaden av miljöprogrammet med

utnyttjande av hela den kostnadsram som Sverige

erhöll vid medlemskapsförhandlingarna har skett i

samförstånd mellan riksdag och regering.

Miljöprogrammet består av ett antal åtgärder vilka

är öppna för brukarna att söka ersättning för.

Sammanlagt har staten avsatt 2,8 miljarder kronor

för de miljötjänster som jordbruket tillhandahåller.

Det svenska miljöersättningsprogrammet för

jordbruket har förankrats hos och godkänts av

kommissionen i två delar och med separata budgetar

(vallstödet och miljöersättningsprogrammet i

övrigt). Godkännandet är således förenat med en

målbeskrivning och en viss resurstilldelning.

Resurstilldelningen grundar sig på en beräknad

ersättning för kostnader eller inkomstbortfall.

Miljöersättningen är inte ett inkomststöd utan skall

i princip vara relaterad till jordbrukets kostnader

för aktuella åtgärder. Även programmet för

värdefulla natur- och kulturmiljöer i

renskötselområdet, som lämnats till kommissionen för

godkännande, är förenat med en egen budget. Alla

ändringar av miljöersättningsprogrammet kräver att

Sverige kan visa ett behov av miljöåtgärderna. En

höjning av ersättningsnivån måste motiveras med

utgångspunkt i de kostnader som uppstår till följd

av åtagandet samt inkomstbortfallet. En förändring

av ersättningsgrunderna kräver därmed en ytterligare

förhandlingsomgång med kommissionen.

För att öka miljönyttan av de medel som avsatts

till miljöåtgärder bör regeringen och berörda

myndigheter enligt utskottets mening verka för att

utnyttjandegraden i det befintliga

miljöersättningsprogrammet höjs. När det gäller nya

delprogram bör vidare uppmärksammas att anslutningen

till dessa ofta sker successivt. Med ett

färdigutbyggt regelverk och ytterligare

informationsinsatser förbättras förutsättningarna

för en ökad anslutning. Som framgår av propositionen

har regeringen uppmärksammat att anslutningsgraden

är under den förväntade när det gäller framför allt

miljöåtgärden för resurshushållande konventionellt

jordbruk och att detta bör följas upp inför 1999 års

ansökningsomgång. Utskottet vill i detta sammanhang

även erinra om att en särskild utredare arbetar med

att lämna förslag till ett nytt miljöprogram för

jordbruket inför nästa programperiod. En viktig

utgångspunkt för utredningen är att lämna förslag

till förenklingar utan att miljönyttan försämras

(dir. 1998:11).

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna

MJ219 (c) yrkande 4 och MJ224 (kd) yrkande 8 lämnas

utan riksdagens vidare åtgärd.

10. Arealersättningar och djurbidrag m.m.

(B 14)

Propositionen

Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av

arealersättning, djurbidrag m.m. Anslaget är

obligatoriskt för alla medlemsländer inom EU och

finansieras helt från EG-budgeten.

Under år 1997 utnyttjades 90 % av den totala

basarealen, dvs. arealen odlades med

ersättningsberättigade grödor eller var uttagen ur

livsmedels- eller foderproduktionen. År 1997

utnyttjades kvoten för handjursbidrag till fullo.

Utnyttjandet av bidragsrätterna för am- och dikor

var 90 % och för tackor 84 %. Enligt regeringen har

beräkningen av anslaget fram till nu grundats på ett

fullt utnyttjande av stöden. Anslaget har således

varit överbudgeterat vilket har fått till följd att

ett stort anslagssparande ackumulerats. Mot bakgrund

av att även anslagssparandet kan tas i anspråk för

att täcka utgifter minskas anslaget engångsvis år

1999 med 650 miljoner kronor utöver den

anslagsminskning (700 miljoner kronor) som redan

aviserats i 1998 års ekonomiska vårproposition.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 3 650 000 000

kr för år 1999.

Motionen

Enligt motion MJ224 (kd) yrkande 10 bör

kostnadsramarna för EU-finansierade stöd som

arealersättning och djurbidrag användas fullt ut.

Regeringens motiv för att dra ned ramen för

arealersättning och djurbidrag är dunkel. Det finns

ingen anledning att vidta en sådan åtgärd eftersom

kostnaden för statskassan är lika med noll.

Möjligheterna till återflöde till Sverige bör tas

till vara varför regeringens förslag avvisas. Under

anslaget Arealersättning och djurbidrag m.m. (B 14)

bör för budgetåret 1999 anvisas ett i förhållande

till regeringens förslag höjt anslag med 1 350 000

000 kr (yrkande 47 delvis).

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen är anslaget

obligatoriskt för alla medlemsländer inom EU och

finansieras helt från EG-budgeten. Anslaget utgår

enligt EG:s regler med utgångspunkt i vissa

bestämmelser om basareal, antalet bidragsrätter m.m.

Den beräkning som görs i propositionen innebär

givetvis inte någon begränsning i detta avseende och

inte heller i fråga om de ersättningsbelopp som kan

utgå till berörda jordbrukare. Skulle anslaget under

kommande budgetår inte räcka för att tillgodose ett

högre utnyttjande av ifrågavarande stöd finns inget

som hindrar att regeringen återkommer med förslag i

tilläggsbudget. Med det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag till medelstilldelning

under anslaget och avstyrker motion MJ224 yrkandena

10 och 47 (delvis).

11. Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter (B 15), Räntekostnader

för förskotterade arealersättningar m.m. (B

16) och Jordbrukets blockdatabas (B 17)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslagen B 15-B 17. Regeringens redovisning av

resultatinformation m.m. för berörda myndigheter och

verksamheter föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

12. Jordbruks- och livsmedelsekonomiska

institutet (B 18)

Propositionen

Regeringen föreslår att en ny myndighet med

huvudansvar för samhällsekonomiskt inriktad analys-

och utredningsverksamhet inrättas inom det

jordbrukspolitiska området. Genom inrättandet av

Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet (JLI)

tillgodoses regeringens behov av

utredningsverksamhet och analyser med ekonomisk

inriktning. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

(LES) avvecklas varvid JLI övertar delar av LES

ansvar för utredningar inom jordbrukspolitikens

område.

Enligt regeringen är det angeläget att prioritera

arbetet med att besvara frågor om hur förändringar

i jordbrukspolitiken och internationella avtal och

åtaganden påverkar konsumenter, miljö och

produktion, såväl nationellt som regionalt. EG-

kommissionen har även visat ett påtagligt intresse

av att ta del av såväl nationella konsekvensanalyser

som mer grundläggande studier över nationella

förhållanden inom jordbruks- och landsbygdsområdet.

Regeringen anser att det finns flera skäl för att

utveckla kompetens rörande ekonomiska analyser inom

det jordbrukspolitiska området. Ett avgörande skäl

är att jordbruksområdet tar i anspråk såväl

finansiella som reala resurser i en sådan omfattning

att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är

nödvändigt att bedöma hur effektivt resurserna

används.

Regeringen beräknar att JLI:s verksamhet, kan komma

i gång tidigast den 1 juli 1999. Resursbehovet

beräknas till 8 miljoner kronor årligen. Regeringen

föreslår att ett ramanslag på 4 000 000 kr anvisas

för år 1999.

Motionerna

Enligt motion MJ221 (mp) bör det föreslagna

Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet

utföra konsekvensanalyser av effekterna för

djurskyddet av förslag som läggs inom EU (yrkande

1). Vidare bör institutet tillföras

djurskyddskompetens för att kunna utföra ett sådant

kvalificerat analysarbete (yrkande 2). När det

gäller tillkomsten av ett jordbruksekonomiskt

institut framhålls i motion MJ223 (m) att SLU:s och

Lunds universitets strategiska satsning på

samverkansorganisationen Livsmedelscentrum i Lund

utgör ett exempel på en omfattande samverkan i

forskningen med direkt koppling till näringarna. Ett

jordbruksekonomiskt centrum med placering i detta

nätverk skulle få verka i en för landet helt unik

miljö. Enligt motion MJ224 (kd) bör regeringens

förslag om inrättande av ett nytt jordbruks- och

livsmedelspolitiskt institut avvisas. Förslaget

innebär att LES skall läggas ned men ersättas av en

ny statistikmyndighet. Härigenom skall behovet av

utredningsverksamhet med analyser inom området

tillgodoses. Enligt motionärerna finns redan i dag

alla de uppgifter som kan anses nödvändiga att

tillgå hos Jordbruksverket och Statistiska

centralbyrån. I stället för att införa ytterligare

ett institut vore det bättre att få en överblick av

nuvarande statistiska och ekonomiska analyser på

jordbruksområdet i syfte att förenkla

uppgiftslämnandet för lantbruksföretagen. Detta

innebär vidare en besparing på 4 miljoner kronor

(yrkande 16). Mot bakgrund av det anförda yrkas att

det föreslagna anslaget slopas (yrkande 47 delvis).

Enligt motion MJ229 (c) bör det föreslagna

Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet

lokaliseras till Jönköping. Jordbruksverket är

förlagt dit och inom dess ansvarsområde finns

ansvaret för en stor del av statistiken inom

jordbruks- och livsmedelssektorn.

Utskottets överväganden

Ett avgörande skäl för att utveckla kompetens

rörande ekonomiska analyser inom det

jordbrukspolitiska området är att jordbruket tar i

anspråk såväl finansiella som reala resurser av en

sådan omfattning att det från ett samhällsekonomiskt

perspektiv är nödvändigt att bedöma hur effektivt

resurserna används. Från detta perspektiv är det av

stor vikt att det totala stödet, dvs. såväl

marknadsregleringar som direktstöd, kan redovisas på

ett transparent sätt och följas över tiden. Som

framhålls i propositionen är jordbrukspolitiken på

EU-nivå dessutom inne i en process av förändring.

För tillfället gäller det reformförslagen inom ramen

för EG-kommissionens Agenda 2000 men även i

framtiden kommer behovet av relevanta

beslutsunderlag att vara stort. Utskottet delar

således regeringens bedömning att det krävs en ökad

ambitionsnivå vad avser analyser och utvärderingar

av politikens effekter om Sverige skall spela en

aktiv och drivande roll i arbetet med att förändra

den gemensamma jordbruks- och livsmedelspolitiken.

Det måste därmed finnas tillgång till såväl

kompetens som analys- och utredningsresurser inom

jordbruks- och livsmedelsområdet. Det är angeläget

att prioritera arbetet med att besvara frågor om hur

förändringar i jordbrukspolitiken och

internationella avtal och åtaganden bl.a. påverkar

konsumenter, miljö och produktion, såväl nationellt

som regionalt. Med det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag till medelstilldelning under

anslaget B 18 och avstyrker därmed motion MJ224 (kd)

yrkandena 16 och 47 (delvis).

När det gäller möjligheterna att tillgodose behovet

av studier rörande djuretiska frågor kan man notera

att ett samhällsekonomiskt angreppssätt medför vissa

begränsningar. Med denna metodansats kan man

förvisso belysa vissa konsekvenser av t.ex.

nationella särbestämmelser för djurhållningen.

Främst kan detta ske genom att man analyserar de

ekonomiska följderna av vissa regler på exempelvis

kostnads- och konsumtionsnivå. Vill man däremot ha

svar på sådana frågeställningar som avser djurens

faktiska förhållanden och böndernas praktiska

djurhållningsarbete torde inte ett

samhällsekonomiskt angreppssätt vara det mest

lämpliga. Givetvis går det att på olika sätt

integrera eller sammanfoga sådana studier med mer

traditionella samhällsekonomiska konsekvensanalyser.

När det gäller det fortsatta arbetet med den nya

myndighetens organisation m.m. framhåller regeringen

bl.a. att ansvarsfördelningen mellan institutet,

Regeringskansliet och Jordbruksverket skall belysas.

Utskottet förutsätter härvid att den djuretiska

frågeställning som aktualiseras i motion MJ221 (mp)

uppmärksammas och att man även beaktar det

eventuella behovet av resurser på detta område. Med

det anförda föreslår utskottet att motion MJ221

yrkandena 1 och 2 lämnas utan riksdagens vidare

åtgärd.

Som redovisas i propositionen (avsnitt 4.5) finns

olika uppfattningar om institutets lokalisering.

Enligt regeringen skall det fortsatta arbetet med

den nya myndighetens organisation även belysa

ledningen av institutets verksamhet och dess

lokalisering. Med det anförda föreslår utskottet att

motionerna MJ223 (m) och MJ229 (c) lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

13. Fiske

Propositionen

Omfattning

Verksamheten omfattar fiskerinäringen som består av

yrkesfisket i havet, yrkesfisket i sötvatten,

förstahandsmottagning av fisk, lagring, beredning,

vattenbruk, detaljhandel med fisk samt import och

export av fisk och fiskeriprodukter. Vidare ingår i

området fritidsfisket och fiskevården. Inom EU är

fisket av stor betydelse då EU är en av världens

största marknader för fiskprodukter. EG:s gemensamma

fiskeripolitik är en fullt utvecklad gemenskaps-

politik som reglerar alla aspekter på fisket, från

havet till konsumenten. Den gemensamma

fiskeripolitiken kan indelas i områdena resurs-,

struktur- och marknadspolitik samt relationer med

tredje land på fiskets område.

Resultatbedömning m.m.

Fiskeriverket skall vara aktivt pådrivande i arbetet

med ett långsiktigt hållbart fiske såväl nationellt

och multilateralt som inom EG:s gemensamma

fiskeripolitik. Regeringen bedömer att Fiskeriverket

har bidragit till att uppnå uppställda effektmål

genom ett arbete som redovisat hur prestationer och

åtaganden kan relateras till de uppställda målen.

Ytterligare insatser bör dock göras i syfte att

förtydliga resultatredovisningen bland annat vad

gäller koppling till uppställda mål samt analyser

och motiveringar av gjorda insatser. Även

länsstyrelsernas insatser på regional nivå anses ha

bidragit till att uppnå de för deras verksamhet

uppställda målen. Enligt regeringens uppfattning är

det angeläget att arbetet med att öka mätbarheten i

resultaten fortsätter.

Det fortsatta genomförandet av en Agenda 21 för

Östersjön, kallad Baltic 21, är en uppgift som

tillsammans med arbetet inom ramen för

Nordsjökonferensen utgör grunden för en vidare

integrering av fiske- och miljöfrågor. Sverige har

under en följd av år vidtagit fiskereglerande

åtgärder för att förbättra situationen för de

svenska laxbestånden. Åtgärderna har resulterat i

att det totala uttaget av lax i Östersjön kraftigt

har begränsats. Under år 1997 infördes bestämmelser

om utökade fredningsområden för naturreproducerande

laxbestånd. Även internationellt har nya

bestämmelser antagits beträffande östersjölaxen.

En allmän fiskevård ingår som en del i

ansträngningarna att bygga ett ekologiskt hållbart

samhälle. Fiskevårdsarbetet syftar till en god

miljö, effektiv användning av resurserna och en

hållbar försörjning. Det är av stort intresse att

långsiktiga åtgärder prioriteras. För budgetåret

1998 ökades anslaget till fiskevård från 4,6

miljoner kronor till 20 miljoner kronor. Genom denna

satsning kan aktionsplanen för biologisk mångfald på

fiskets område i allt väsentligt genomföras.

Därutöver har, inom ramen för individuellt

anställningsstöd och andra arbetsmarknadspolitiska

åtgärder, ytterligare 20 miljoner kronor satsats på

återställnings- och rensningsåtgärder i vattendrag,

röjning av vandringsvägar för fisk samt

iordningställande av fiskeplatser.

Beträffande mål 5a-åtgärder, vilka omfattar den

huvudsakliga delen av strukturstödet, kan

konstateras att investeringsviljan inom

fiskerinäringen genomgående varit hög. Utfallet för

budgetåret 1997 visar att närmare 50 % av de

tillgängliga medlen från EU:s strukturfonder har

tagits i anspråk. Strukturprogrammet enligt mål 5a

fiske har i princip följt sektorsplanen under år

1997 både vad avser finansieringsplan och

koncentration på högt prioriterade projekt.

Gemenskapsinitiativet Pesca har däremot inte

utvecklats enligt programdokumentet. Anledningen

synes vara lågt antal relevanta ansökningar,

problem med nationell offentlig medfinansiering och

bristande informationsinsatser. Under år 1998 har

medel för offentlig medfinansiering tillförts

programmet och därmed underlättat det framtida

genomförandet.

Vattenbrukarna har i februari 1998 bildat en

producentorganisation, Matfiskodlarnas

Producentorganisation, i syfte att bl.a. främja

medlemmars ekonomiska intressen genom att enskilt

eller genom ett av föreningen ägt bolag sälja fisk

och övriga vattenbruksprodukter som medlemmar

levererar till föreningen. Inom

Jordbruksdepartementet har en arbetsgrupp tillsatts

för att bland annat ta fram förslag till

övergripande policy för vattenbruket med avsikt att

i december 1998 överlämna en rapport till

regeringen.

En särskild utredare har sett över

fiskeriadministrationen. Resultatet har redovisats i

betänkandet Fiskeriadministrationen i ett EU-

perspektiv (SOU 1998:24). Regeringen har för avsikt

att vid behov senare återkomma till riksdagen i

denna fråga. När det gäller Svensk Fisks framtida

verksamhet har utredningen föreslagit att

organisationen skall förändras. Fiskeriverket har

därefter i en skrivelse föreslagit att ett

aktiebolag skall bildas för verksamheten Svensk

Fisk. Regeringen anser, i likhet med flertalet

remissvar och mot bakgrund av Fiskeriverkets

skrivelse, att verksamheten vid Svensk Fisk bör

förändras och bedrivas i en fristående organisation.

Det bör ankomma på näringen att bilda en

organisation lämplig för att genomföra och

säkerställa en långsiktig finansiering av

verksamheten. Staten bör under en tidsperiod bidra

till finansiering genom överföring av

prisregleringsmedel i enlighet med de riktlinjer som

riksdagen beslutat (prop. 1992/93:184, bet.

1992/93:JoU21, rskr. 1992/93:331). Som villkor för

användningen av återstående prisregleringsmedel

anser regeringen att konsumenternas intresse och

inflytande måste säkerställas i den framtida

verksamheten. När näringen bildat en sådan

organisation avser regeringen att ge Fiskeriverket i

uppdrag att sluta nödvändiga avtal med

organisationen.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende fisket till

följd av tidigare beslut samt förslagen i 1998 år

budgetproposition är följande (i miljoner kronor och

löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

1997 1998 1998 1999 2000 2001

171,9 193,4 177,8 189,9 190,8 191,8

Utskottets överväganden

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag om Svensk Fisks framtida

verksamhet. Utskottet har i övrigt inget att erinra

mot regeringens resultatbedömning beträffande den

svenska fiskeripolitiken och Fiskeriverkets

verksamhet.

14. Fiskeriverket (C 1), Strukturstöd till

fisket m.m. (C 2) och Från EG-budgeten

finansierade strukturstöd till fisket m.m.

(C 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslagen C 1-C 3. Regeringens redovisning av

resultatinformation m.m. för berörda myndigheter och

verksamheter föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

15. Fiskevård (C 4)

Propositionen

Fiskevårdens mål är att långsiktigt verka för

livskraftiga och rika fiskbestånd i svenska vatten.

En ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna

syftar till att långsiktigt verka för biologisk

mångfald genom att främja ett rikt och varierat

fiskbestånd och ett optimalt utnyttjande av våra

fisktillgångar. I detta sammanhang bör även

kulturmiljövärden beaktas. Miljömålet på fiskets

område är att fisk, kräft- och blötdjur samt deras

näringsorganismer skall bevaras i livskraftiga

naturligt reproducerande bestånd.

Allmän fiskevård finansieras för närvarande delvis

av anslaget för fiskevård men också av

vattenavgiftsmedel i enlighet med vattendomar.

Anslaget används till fiskevård, främst i allmänna

och enskilda vatten med fritt handredskapsfiske, i

kustområdena och i sjöarna Vänern, Vättern,

Hjälmaren, Mälaren samt Storsjön i Jämtland.

Regeringen har beslutat om fördelning av anslaget.

Länsstyrelserna har innevarande år tilldelats 13

miljoner kronor och återstoden av medlen har

fördelats på utsättningar, bildande av

fiskevårdsområden, fisketillsyn och

fiskevårdsplanering. Det är för tidigt att nu bedöma

effekterna av denna satsning. Vid länsvisa beslut om

användning av medel för fiskevårdsåtgärder inklusive

uppföljning och kontroll skall särskilt beaktas

möjligheterna till länsvis finansiering inom ramen

för de medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder

som Arbetsmarknadsverket disponerar.

Fiskerikommissionen för Östersjön antog år 1997 den

internationella aktionsplanen för östersjölaxen. En

åtgärd för att bevara den vilda laxen är att genom

att fettfenklippa den odlade laxen inrikta fisket

på sådan lax. Vattendomar ålägger kraftverksbolagen

att årligen sätta ut ca 2 miljoner laxsmolt.

Regeringen anser att åtgärder för att bevara den

vilda laxen är viktiga och måste prioriteras.

Regeringen avser att från detta anslag avsätta medel

för att fettfenklippa odlad laxsmolt. Ökade insatser

har under år 1998 gjorts för att begränsa fisket

efter vildlax samt för att uppnå en bättre balans

mellan vilda och odlade laxbestånd. Det är ännu för

tidigt att bedöma effekterna av de vidtagna

åtgärderna.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1999 till

20 000 000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ224 (kd) kan man inte minska på

fiskevårdsinsatserna för att kunna avsätta medel för

fettfenklippning på odlad lax. Anslaget bör därför

höjas så att öronmärkta medel kan anvisas för detta

ändamål (yrkande 39). Enligt motionärerna bör

anslaget därför tillföras ytterligare 5 000 000 kr

utöver regeringens förslag (yrkande 47 delvis).

Enligt motion MJ232 (mp) är behovet av åtgärder för

fiskevård stora. Om detta anslag skall täcka även

fettfenklippning av 2 miljoner laxsmolt betyder det

att medlen för annan fiskevård minskas väsentligt.

Enligt motionärernas mening borde denna insats kunna

belasta utgiftsområde 14 eftersom detta skapar

arbete i bygder där det i dag finns en stor

arbetslöshet (yrkande 4). I motion MJ253 (v) yrkas

att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma

med förslag på en långsiktig finansiering av

fiskevården (yrkande 5). Vidare bör riksdagen ge

regeringen i uppdrag att pröva om medel till

fettfenklippning kan finansieras under anslaget för

strukturstöd till fisket (yrkande 6). Enligt motion

MJ410 (m) är det positivt att regeringen i

budgetpropositionen avsätter 20 miljoner kronor till

fiskevården även för år 1999. Motionärerna

förutsätter att medlen används i de vatten där

staten har sitt ägaransvar. Samtidigt betonas den

stora betydelsen av att utsättningsverksamheten av

fisk, främst ål och lax, kan fortsätta i minst

nuvarande omfattning. Utsättningsverksamheten har

stora positiva effekter för det yrkesmässiga insjö-

och kustfisket, men även övrigt fritids- och

turistfiske gynnas (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning

när det gäller medelsbehovet under anslaget C 4 och

tillstyrker därför regeringens förslag i denna del.

Därmed avstyrks motion MJ224 (kd) yrkandena 39 och

47 (delvis). Det i motion MJ224 framförda yrkandet

om en höjning av anslaget ryms inte inom den av

riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.

Med anledning av det i motion MJ253 (v) framförda

kravet på att fiskevårdens finansiering skall

utredas vill utskottet anföra följande. Frågan om

fiskevårdens finansiering har belysts på ett

genomgripande sätt bl.a. i samband med att

regeringen år 1995 framlade ett förslag om en allmän

fiskevårdsavgift. Vidare görs fortlöpande

utvärderingar av fiskevården och därmed

sammanhängande frågor av Fiskeriverket. Under

riksmötet 1995/96 (betänkande JoU4) gav riksdagen

regeringen i uppdrag att lägga fram förslag om hur

fiskevården skulle finansieras. Härefter har

riksdagen, på förslag av regeringen, i samband med

behandlingen av budgeten för innevarande budgetår

beslutat om en kraftfull satsning på fiskevården

genom att anslaget C 4 Fiskevård höjdes från 4,6

miljoner kronor till 20 miljoner kronor (prop.

1997/98:1, bet. 1997/98:JoU1, rskr.

1997/98:117-118). Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion MJ 253 (v) yrkande 5.

I anslutning till motion MJ410 (m) bör framhållas

att utskottet delar motionärernas allmänna bedömning

att utsättning av fisk har stora positiva effekter

både för yrkesfisket och för fritidsfisket. Det

gäller bl.a. utsättning av sådana arter som ål och

lax. I andra fall kan restaurering av biotoper vara

väl så effektiva åtgärder. Genom de utökade

resurserna för fiskevård skapas ytterligare

möjligheter på detta område. Motionärernas önskemål

bör kunna tillgodoses inom ramen för det förstärkta

fiskevårdsanslaget. Utskottet föreslår därför att

motion MJ410 yrkande 4 lämnas utan riksdagens vidare

åtgärd.

När det gäller situationen för de svenska

laxbestånden har Sverige under en följd av år

vidtagit fiskereglerande åtgärder. Även

internationellt har nya bestämmelser antagits

beträffande östersjölaxen. Fiskerikommissionen för

Östersjön antog år 1997 en internationell

aktionsplan för östersjölaxen som bl.a. innebär att

arbetet inriktas på klassificering av vildlaxälvar

och stopp för utsättningar av odlad lax i dessa

älvar. En annan åtgärd som aktualiseras i detta

samarbete är fettfenklippning av laxsmolt. Som

framgår av propositionen finansieras den allmänna

fiskevården för närvarande delvis av anslaget för

fiskevård men också av vattenavgiftsmedel i enlighet

med vattendomar. Vattendomar ålägger

kraftverksbolagen att årligen sätta ut ca 2 miljoner

laxsmolt. Utskottet delar regeringens bedömning när

det gäller behovet av åtgärder för att bevara den

vilda laxen och att detta arbete måste prioriteras.

Bl.a. kan fettfenklippning användas för att

möjliggöra en ökad inriktning av fisket mot odlad

lax. Som redovisas i propositionen har regeringen

för avsikt att avsätta medel till fettfenklippning

av odlad laxsmolt. Utskottet förutsätter att

regeringen undersöker möjligheterna att

fortsättningsvis även finansiera fettfenklippning av

odlad laxsmolt med vattenavgiftsmedel för att på så

sätt undvika att andra angelägna ändamål med

anslaget eftersätts. Med det anförda föreslår

utskottet att motionerna MJ232 (mp) yrkande 4 och

MJ253 (v) yrkande 6 lämnas utan riksdagens vidare

åtgärd.

16. Rennäring m.m. (D)

Propositionen

Omfattning

Rennäringen främjas i första hand genom statligt

pristillägg på renkött, ersättning för vissa

merkostnader till följd av Tjernobylolyckan och

genom att staten svarar för vissa kostnader för

renskötselanläggningar liksom viss planläggning

rörande renskötseln. De skador som vilda djur

orsakar tamdjur och annan egendom ersätts om vissa

förutsättningar är uppfyllda. Staten svarar för

underhåll och upprustning av byggnaderna på de drygt

110 kvarvarande fjällägenheterna.

Utgiftsutvecklingen

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende rennäringen

till följd av tidigare beslut samt förslagen i 1998 års

budgetproposition är följande (i miljoner kronor och

löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

19971 19982 19981 1999 2000 2001

69,3 104,0 98,7 94,5 94,5 94,5

1 Inkl. ianspråktagna reserverade medel från budgetåret

1995/96.

2 Inkl. beslut till följd av förslag till tilläggsbudgeten för

budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

resultatbedömning beträffande verksamhetsområdet

rennäring och Jordbruksverkets och länsstyrelsernas

verksamhet inom området.

17. Främjande av rennäringen m.m. (D 1)

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är underhåll av

vissa riksgränsstängsel m.m., statens del av

kostnaderna för redovisning av markanvändningen,

riksintressen och marker som är värdefulla eller

känsliga för renskötseln, natur- och

kulturmiljövården, framtagande av ny

inventeringsmetod för renbetet, prisstöd till

rennäringen enligt förordningen (1986:255) om

pristillägg på renkött, ersättning till följd av

Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246) om

ersättning för vissa merkostnader och förluster med

anledning av Tjernobylolyckan samt övriga åtgärder

för främjande av rennäringen som beslutas efter

överläggningar mellan staten och rennäringen.

Jordbruksverket har arbetat med att utveckla en

metod för renbetesinventering som också skall kunna

användas för miljöövervakning. I skrivelse den 16

oktober 1997 har verket begärt att få frånträda

uppdraget att utveckla en ny metod för

renbetesinventering. Jordbruksverket anser sig i

rådande kunskapsläge inte kunna föreslå en metod som

med tillräcklig precision kan användas för beräkning

av högsta tillåtna renantal för varje sameby. Verket

konstaterar dessutom att miljön i fjällvärlden

påverkas av fler faktorer än renbete. Verket

fortsätter dock sitt arbete med att stödja olika

projekt som avser utveckling av metoder för att

kartlägga betesbehov och betestillgång.

Jordbruksverkets arbete med att ta fram en ny metod

för renbetesinventering bekräftar riksdagens

konstaterande att det inte är helt okomplicerat att

finna en metod för hur inventeringarna skall göras.

I samband med den svensk-norska

renbeteskommissionens arbete sker emellertid ett

arbete med syfte att klarlägga hur betestillgångarna

bör utnyttjas för att ge ett långsiktigt underlag

för en ekologisk, ekonomisk och kulturellt

bärkraftig rennäring. Regeringen har godkänt att

reserverade medel från 1995/96 års anslag D 2

Främjande av rennäringen får användas för ändamålet

även år 1999. Genom det s.k. Fjäll-MISTRA-programmet

kommer vidare ett brett upplagt projekt att startas

med syfte att utveckla ett operativt

förvaltningssystem. Bland annat kommer forskning om

förändringar av antalet renar, slaktvikter och

köttklassificering att initieras för att utröna om

detta kan vara indikatorer på miljöförändringar.

Regeringen bedömer att det är angeläget att

Jordbruksverket fortsätter utvecklingsarbetet med

metoder för renbetesinventeringar. Verkets uppdrag

kan emellertid behöva revideras.

Enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på

renkött lämnas pristillägg för renkött som godkänts

vid köttbesiktning. Pristillägget lämnas med 9 kr

per kilo för vuxen ren och med 14,50 kr per kilo för

renkalv. Antalet slaktade renar uppgick år 1997 till

ca 45 000 renar vilket innebär att slakten minskat

med ca 20 000 renar jämfört med år 1996 till följd

av ett lägre slaktuttag och ett totalt sett lägre

renantal under senare år.

Drygt 500 slaktkroppar kasserades år 1997 på grund

av för höga cesiumhalter. Under år 1998 har antalet

märkta renkalvar ökat i förhållande till år 1997.

Detta kan medföra en viss ökning av slakten år 1999.

Det låga antalet slaktade renar innebär att

belastningen på anslaget minskat kraftigt, vilket

fått till följd att ett stort anslagssparande

ackumulerats. Regeringen bedömer anslagsbehovet till

37 miljoner kronor för år 1999. För åren 2000 och

2001 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

Motionen

I motion MJ224 (kd) anförs att regeringens förslag

innebär en kraftig minskning av anslaget samtidigt

som anslaget för ersättning för viltskador (D 2)

inte har räknats upp i den omfattning som enligt

motionärerna kan anses nödvändig. Anslaget bör

därför höjas med 13 miljoner kronor (yrkandena 40

respektive 47 delvis).

Utskottets överväganden

Riksdagen har nyligen fastställt regeringens förslag

beträffande ramen för utgiftsområde 23 (bet.

1998/99:FiU1). Då de i motion MJ224 (kd) yrkandena

40 och 47 (delvis) framlagda förslagen om en höjning

av anslaget inte ryms inom den fastlagda ramen

avstyrker utskottet motionen i berörda delar.

Regeringens förslag till medelstilldelning under

anslaget tillstyrks.

I sammanhanget vill utskottet erinra om

Rennäringskommitténs arbete med en översyn av stödet

till rennäringen och samisk kultur,

rennäringsadministrationen och

rennäringslagstiftningen (dir. 1997:102). Kommittén

skall överväga omprioriteringar mellan verksamheter.

Uppdraget skall redovisas senast vid utgången av år

1999.

18. Ersättningar för viltskador m.m. (D 2)

Propositionen

Antalet rovdjur, i synnerhet lo, har ökat i antal,

vilket medför ökade skador på tamdjur. Även

kostnader för annan skada av vilt har ökat.

Ökningen av antalet rovdjur och ett ökande

avräkningspris på renkött medför att anslagsbehovet

ökar. Medel för ersättning för rovdjursdrivna renar

bör därför ökas med 5 miljoner kronor till 35

miljoner kronor. För att säkerställa en rättvis

fördelning av ersättningen mellan samebyarna krävs

systematiska inventeringar för att fastställa

förekomst och föryngring av rovdjur i

renskötselområdet. För samebyarnas del av

inventeringskostnaderna beräknas 3 miljoner kronor.

Naturvårdsverket fördelar medel på samtliga

länsstyrelser som beslutar om bidrag för att

förebygga eller ersätta skada. Inriktningen är att

viltskador så långt möjligt skall förebyggas. Även

skador förorsakade av annat vilt har ökat, inte

minst när det gäller de skador som sälen

åstadkommer. Med hänsyn till skadeutvecklingen bör

ytterligare 4,5 miljoner kronor anvisas för bidrag

och ersättningar, eller totalt 18 miljoner kronor.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 56 miljoner

kronor för år 1999. För åren 2000 och 2001 beräknas

anslagsbehoven vara oförändrade.

Motionerna

Ersättningsnivån för rovdjursrivna renar bör enligt

motion MJ232 (mp) yrkande 5 slås fast på en för alla

parter acceptabel nivå. I motion MJ904 från samma

parti begärs ändring i 29 a § jaktförordningen

(1987:905) ändras så att även tamdjur som kan

omfattas av försäkring skall kunna bli föremål för

ersättning enligt förordningen (yrkande 1).

Ersättning för tamdjur rivna av hotade rovdjur skall

utgå också för tamdjur som inte ingår i

näringsverksamhet (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget.

Med anledning av motion MJ232 (mp) om

ersättningsnivån för rovdjursrivna renar vill

utskottet framhålla att utskottet givetvis inte har

någon annan uppfattning än motionärerna om det

önskvärda i en ersättningsnivå som kan accepteras av

samtliga berörda parter. I årets budgetproposition

föreslår regeringen att medel för ersättning för

rovdjursrivna renar bör öka med 5 miljoner kronor

till 35 miljoner kronor. För samebyarnas kostnader

för systematiska inventeringar av förekomst och

föryngring av rovdjur i renskötselområdet beräknas 3

miljoner kronor. Med hänsyn till ökningen av skador

förorsakade av annat vilt än rovdjur anser

regeringen att ytterligare 4,5 miljoner kronor,

eller totalt 18 miljoner kronor, anvisas för bidrag

och ersättningar. Utskottet finner regeringens

förslag om medelsfördelning väl avvägt. Utskottet

vill också erinra om riksdagens begäran i samband

med 1996 års budgetbehandling att regeringen skulle

återkomma till riksdagen med förslag till en

sammanhållen rovdjurspolitik (bet. 1996/97:JoU1).

Regeringen skall i det sammanhanget även pröva

möjligheterna att utvidga rätten till statlig

ersättning för rovdjursskador på andra tamdjur än

renar. I januari 1998 tillsatte regeringen en

utredning om en sammanhållen rovdjurspolitik (dir.

1998:6). Uppdraget skall redovisas senast den 15

december 1999. I tilläggsdirektiv har regeringen

uppdragit åt utredaren att med förtur utreda frågan

om utvidgad skyddsjakt respektive nödvärnsjakt efter

varg (dir. 1998:63). Uppdraget i denna del skall

redovisas senast den 30 april 1999. I avvaktan på

uppdragets slutförande och med hänvisning till

utskottets ställningstagande ovan vad gäller

medelsfördelningen avstyrks motion MJ232 (mp)

yrkande 5.

Genom en nyligen företagen ändring i

jaktförordningen har 29 a § ändrats så att bidrag

eller ersättning numera kan utgå även för egendom

som går att försäkra (1998:1000). Yrkande 1 i motion

MJ904 (mp) får därmed anses vara tillgodosett och

bör inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

Som framgår ovan ingår i direktivet för utredningen

om en sammanhållen rovdjurspolitik bl.a. att

analysera behovet av förändringar i reglerna för

ersättningssystemet för rovdjursskador på andra

tamdjur än ren. Oron framför allt för skador på

tamdjur har föranlett regeringen att utvidga

utredarens uppdrag till att med förtur utreda frågan

om utvidgad skyddsjakt respektive nödvärnsjakt efter

varg. Den fråga som tas upp i MJ904 (mp) yrkande 2

kommer således att bli föremål för utredarens

uppmärksamhet. Motionen i denna del bör inte

föranleda någon vidare riksdagens åtgärd.

19. Stöd till innehavare av fjällägenheter

m.m. (D 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslaget D 3. Regeringens redovisning av

resultatinformation m.m. för verksamheten föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

20. Djurskydd och djurhälsovård

Propositionen

Omfattning

Verksamheten inom djurskydds- och djurhälsoområdet

syftar till att upprätthålla ett gott

hälsotillstånd och ett gott djurskydd bland

husdjuren samt att begränsa användningen av

försöksdjur. Djurskydd och djurhälsovård omfattar

verksamhet vid Statens jordbruksverk med

distriktsveterinärorganisationen, Statens

veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Centrala

försöksdjursnämnden (CFN). Jordbruksverket

disponerar medel för forskning och utveckling vad

gäller djurskyddsfrämjande åtgärder. Dessutom

disponeras medel till olika

djurhälsovårdsaktiviteter när det gäller nötkreatur,

svin, får, häst och fisk. På regional nivå

medverkar länsstyrelserna till att upprätthålla och

om möjligt förbättra djurhälsan och djurskyddet

samt tillsynen därav.

Resultatbedömning

Jordbruksverkets åtgärder för att uppfylla

verksamhetsmålen avseende ett gott hälsotillstånd

hos husdjur och ett gott djurskydd har inbegripit

utfärdande av föreskrifter, riktade

informationsinsatser, sjukdomsutredningar samt

kontroller. Föreskrifter har utfärdats bl.a.

beträffande foder, animaliskt avfall, dispenser när

det gäller burhöns, hållande och skötsel av

sällskapsdjur, djurskyddsföreskrifter om

försöksdjur, framtagning av och beslut om

dispensprogram för besiktning av burhöns och

informationskampanj angående klassisk svinpest.

Under år 1998 har flera utbrott av epizootiska

sjukdomar skett i landet. Trots detta bedöms

djurhälsosituationen som fortsatt god. Åtgärder för

att förbättra djurskyddstillsynen måste prioriteras.

Jordbruksverket har haft i uppdrag att lämna en

utförlig redovisning av konsekvenserna av en

förändrad djurskyddstillsyn. (Se rapport 1998:13).

Jordbruksverket har också år 1998 initierat ett

landsomfattande projekt med syfte att förbättra

djurskyddstillsynen, särskilt när det gäller

djurtransporter. Projektet beräknas pågå under år

1999 och avslutas under år 2000. Inom

Jordbruksverket har en modernisering av

djursjukdatasystemet påbörjats. Det är

Jordbruksverkets avsikt att från och med våren 1999

driva systemet i egen regi.

Ett zoonoscenter har nu inrättats vid SVA och skall

vara en central instans för insamling och analys av

zoonosdata. SVA har aktivt tagit del i det svenska

arbetet för ett europeiskt förbud mot antibiotika i

foder.

CFN kan endast indirekt påverka

försöksdjursanvändningen. Därför är det svårt att

direkt bedöma resultatet av CFN:s arbete med att

begränsa försöksdjursanvändningen. Jämfört med år

1995 minskade dock antalet använda försöksdjur år

1996 med 14 %.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende djurskydd och

djurhälsovård till följd av tidigare beslut samt förslagen

i 1998 år budgetproposition är följande (i miljoner kronor

och löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag

anslag

19971 19982 19981 1999 2000

2001

272,0 274,0 356,5

279,3 282,7 286,1

1 Inklusive ianspråktagna reserverade medel från

budgetåren 1995/96 och 1997.

2 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den

ekonomiska vårpropositionen.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

resultatbedömning beträffande verksamheten inom

djurskydds- och djurhälsoområdet.

21. Statens veterinärmedicinska anstalt (E

1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslaget E 1. Regeringens redovisning av

resultatinformation m.m. för berörda myndigheter och

verksamheter föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

22. Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen (E 2)

Propositionen

Jordbruksverket är chefsmyndighet för

distriktsveterinärorganisationen och har ansvaret

för ledningen av och samordningen inom

distriktsveterinärorganisationen. Den 1 september

1997 bildades en särskild enhet,

distriktsveterinärenheten. Enheten ansvarar för den

totala verksamheten vilket omfattar bland annat

budget och ekonomiskt resultat, kompetensutveckling,

löne- och taxesättning, tjänstetillsättningar samt

avtalsfrågor för distriktsveterinärorganisationen.

Distriktsveterinärorganisationen finansieras till

största delen av uppdragsgivarna, dvs. i första hand

djurägarna, och i övrigt av anslag över

statsbudgeten. Till de utgifter som belastar

anslaget hör lönekostnader samt utbildning och

gemensam administration för organisationen. Det

ekonomiska resultatet för

distriktsveterinärorganisationen har under

räkenskapsåret 1997 visat en positiv utveckling i

jämförelse med föregående år. För budgetåret 1997

redovisas ett överskott på 9,1 miljoner kronor.

Överskottet inkluderar det tilläggsanslag på 7,8

miljoner kronor som utgick under året för att täcka

övergångskostnader som uppstod i samband med att

distriktsveterinärverksamheten omorganiserades

1995.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 80 277 000

kr för år 1999.

Motionerna

I motion Fi211 (fp) yrkas, utan närmare motivering,

att anslaget E 2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen tillförs 7 000 000

kr utöver regeringens förslag (yrkande 19 delvis).

Enligt motion MJ256 (m) yrkande 11 angavs i förra

årets budgetproposition att distriktsveterinärernas

roll är att tillgodose behovet av sjuk- och

hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos

hästar som används inom jord- och skogsbruket. Det

faktum att denna skrivning slopats i årets

budgetproposition ökar osäkerheten kring

distriktsveterinärernas ansvarsområde. Riksdagen bör

med anledning av detta ge regeringen till känna att

det ansvarsområde för

distriktsveterinärorganisationen som framgick av

förra årets budgetproposition skall gälla.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslaget E 2 och tillstyrker

därför regeringens förslag samt avstyrker motion

Fi211 (fp) yrkande 19 (delvis).

När det gäller distriktsveterinärorganisationens

ansvar för att tillgodose behovet av sjuk- och

hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos

hästar som används inom jord- och skogsbruket har

utskottet erfarit att regeringens förslag för

budgetåret 1999 inte innebär någon förändring i

denna del. Med hänvisning härtill föreslår utskottet

att motion MJ 256 (m) yrkande 11 lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

23. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder (E 3)

Propositionen

Jordbruksverkets verksamhet med djurskyddsfrämjande

åtgärder har under åren 1997 och 1998 främst

inriktats mot prövning från djurskyddssynpunkt av

nya djurhållningssystem. Dessutom har medel använts

för den vidareutbildning i djurskydd som Sveriges

lantbruksuniversitet anordnar för djur-

skyddsinspektörer samt till projekt för olika

djurslag inom animalieproduktionen. Jordbruksverket

har utfärdat föreskrifter om organiserad

hälsokontroll av husdjur och utsett huvudmän för de

olika kontrollerna.

Regeringen anser att åtgärder för att förbättra

djurskyddstillsynen måste prioriteras. Även

åtgärder för att minimera antibiotikaanvändning och

hålla djursjukdomarna på en låg nivå har hög

prioritet. Vidare prioriteras utvecklingen av

alternativa inhysningssystem för höns.

Den nationella finansieringen samlas från år 1999

på anslaget E 3. Samtidigt ökas stödet med 0,3

miljoner kronor. Hälften av ökningen förs upp på

detta anslag. Regeringen bedömer anslagsbehovet till

20 490 000 kr för år 1999.

Motionen

I motion Fi211 (fp) yrkas, utan närmare motivering,

att anslaget E 3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder tillförs 4 000 000 kr

utöver regeringens förslag (yrkande 19 delvis).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslaget E 3 och tillstyrker

därför regeringens förslag samt avstyrker motion

Fi211 (fp) yrkande 19 (delvis).

24. Centrala försöksdjursnämnden (E 4) och

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

(E 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

under anslagen E 4-E 5. Regeringens

redovisning av resultatinformation m.m. för

berörda myndigheter och verksamheter

föranleder ingen erinran från utskottets

sida.

25. Livsmedel (F)

Propositionen

Omfattning

Verksamhetsområdet livsmedel omfattar bl.a. regler

för, hantering och kontroll av livsmedel,

livsmedelsberedskap, statistik samt exportfrämjande

åtgärder.

Statens livsmedelsverk (SLV) har som övergripande

mål för verksamheten att i konsumenternas intresse

verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet

i livsmedelshanteringen och bra matvanor.

Livsmedelsförsörjningen är en särskild funktion

inom det civila försvaret. Jordbruksverket är

funktionsansvarig myndighet. Från anslaget täcks

kostnader för beredskapsåtgärder.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har ansvar

för merparten av jordbruksstatistiken, dvs. för att

statistik tas fram i den omfattning som krävs på

nationell nivå och inom EU. Nämnden har också till

uppgift att följa den ekonomiska utvecklingen inom

livsmedelsområdet vilket har vissa kopplingar till

statistikverksamheten. Nämnden föreslås avvecklas.

Avvecklingen bör inledas den 1 januari 1999.

Regeringen bedömer att ansvaret för

jordbruksstatistiken överförs till Jordbruksverket

från och med den 1 januari 1999. Behovet av

utredningsverksamhet och analyser med ekonomisk

inriktning inom det jordbrukspolitiska området

tillgodoses genom inrättandet av en ny myndighet,

ett Jordbruks- och livsmedelsekonomiskt institut.

För länsstyrelsernas verksamhet på

livsmedelsområdet är målet att medverka till att

upprätthålla och om möjligt förbättra

livsmedelskvaliteten. Länsstyrelserna skall också

medverka till en effektiv livsmedelstillsyn inom

länet.

Regeringen tillsatte våren 1997 en utredning med

uppgift att göra en översyn av livsmedelstillsynen

(dir. 1997:25). Utredningen har lämnat sitt

betänkande (SOU 1998:61) och detta har remitterats.

Remisstiden gick ut den 15 oktober 1998.

Resultatbedömning

En stor uppgift för SLV under verksamhetsperioden

har varit uppföljning av de svenska

salmonellagarantierna för nötkött och fjäderfä från

övriga EU-länder. Detta har bl.a. inneburit

informationsutbyte med motsvarande myndigheter i

andra EU-länder. Resultatet har blivit att

förekomsten av salmonella infört från andra länder

har minskat.

Regeringen anser att livsmedelsberedskapen bedrivs

på ett ändamålsenligt sätt. Sårbarheten i

livsmedelsförsörjningen kräver dock fortsatt analys.

De projekt som bedrivits för att främja export av

livsmedel är utbildning, kartläggning och

information, gemensamt svenskt deltagande i mässor

utomlands och andra gemensamma aktiviteter. Under år

1998 har en utvärdering skett av verksamheten (se

anslagsavsnitt F 6).

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende livsmedel till

följd av tidigare beslut samt förslagen i 1998 års

budgetproposition är följande (i miljoner kronor och

löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

19971 1998 19981 1999 2000 2001

191,6 176,5 193,3 176,5 173,7 171,3

1 Inkl. ianspråktagna reserverade medel från budgetåret

1995/96.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

resultatbedömning beträffande verksamhetsområdet

livsmedel och Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets

verksamheter.

26. Statens livsmedelsverk (F 1),

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (F

2), Kostnader för livsmedelsberedskap

(F 3), Livsmedelsstatistik (F 4) och

Jordbruks- och livsmedelsstatistik

finansierad från EG-budgeten (F 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslagen F 1-F 5.

Beträffande anslaget F 2 Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden föreslår utskottet att riksdagen

godkänner regeringens förslag om avveckling av

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.

Anslagsbeteckningen bör tillföras ordet

"avvecklingskostnader". Utskottet konstaterar att

även anslagssparandet om 3 817 000 kr kan utnyttjas

för att täcka kostnaderna för avveckling av

myndigheten.

Regeringens redovisning av resultatinformation m.m.

för berörda myndigheter och verksamheter föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

27. Exportfrämjande åtgärder (F 6)

Propositionen

Verksamheten finansierades år 1997 genom tidigare

anvisade medel. Budgetåret 1998 fördes ett ramanslag

upp på statsbudgeten med 5 miljoner kronor. Därtill

beslutade regeringen under året att avsätta

ytterligare 5 miljoner kronor från utgiftsområde 19

Regional utjämning och utvecklingsanslaget A 1

regionalpolitiska åtgärder.

Den gemensamma marknaden ger nya förutsättningar

och möjligheter för svensk livsmedelssektor att

utvecklas. Den ökade konkurrensen innebär också krav

på ökad effektivitet inom jordbruket och

livsmedelsindustrin. Svenska företag måste profilera

sig mer än tidigare och större insatser behövs vad

gäller marknadsföring. Det bör finnas utrymme för en

expanderande svensk livsmedelssektor inte minst på

EU-marknaden. Det svenska jordbruket har i fråga om

djurhälsa, olika produktkrav m.m. varit ett

föregångsland. Detta har skapat en goodwill för

svenska livsmedel och utgör en god grund för

framtida exportsatsningar för den svenska

livsmedelsindustrin. En ökad export av livsmedel är

viktig för att livsmedelsproduktionen skall finnas

kvar i nuvarande omfattning.

Huvudansvaret för export- och

marknadsföringsåtgärder ligger alltid på näringen.

Regeringen vill emellertid genom att främja

exportsatsningar bidra till en positiv utveckling

inom sektorn.

Jordbruksdepartementet begärde att en utvärdering

av Food From Sweden (FFS) avseende

verksamhetsperioden 1992-1996 skulle genomföras.

Uppdraget genomfördes av konsultföretaget

Deloitte&Touche. I sin rapport drar Deloitte&Touche

slutsatsen att FFS-projektet har förvaltats väl. Mot

bakgrund av utvärderingen och då regeringen bedömer

att möjligheterna för en ökad export av livsmedel är

goda föreslås att ytterligare medel satsas på

verksamheten kommande treårsperiod. För närvarande

saknas till viss del medel avseende åren 2000 och

2001 för att uppnå samma nivå som föreslås för år

1999. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i

budgetpropositionen för år 2000.

Regeringen föreslår att ett anslag på 15 miljoner

kronor anvisas för år 1999. För åren 2000 och 2001

beräknas mot bakgrund av ovanstående tills vidare

anslagsbehovet till 10 respektive 5 miljoner kronor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen

beslutar bör få disponera medel under detta anslag.

Motionerna

Enligt motion MJ224 (kd) bör satsningarna på

exportfrämjande åtgärder förstärkas kraftigt.

Anslaget bör därför höjas med 35 miljoner kronor

utöver regeringens förslag (yrkandena 14 respektive

47 delvis). I motion Fi210 (c) yrkande 23 begärs en

höjning av anslaget med ytterligare 30 miljoner

kronor för satsningar enligt de förslag om

exportfrämjande åtgärder som läggs fram i

betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU

1997:167). Enligt motionärerna bakom motion MJ232

(mp) bör anslaget minskas med 15 miljoner kronor

(yrkande 6 delvis). Dessa medel bör fördelas så att

5 miljoner kronor tillförs anslaget B 6 för

marknadsstödjande åtgärder för ekologiskt odlade

produkter, 5 miljoner kronor till samma anslag för

försöks- och utvecklingsverksamhet inom det

ekologiska jordbruket och 5 miljoner kronor till

nytt anslag, Ekologiskt forskningscentrum i Järna.

Även i motionens yrkande 3 och i motion MJ242

yrkande 1 från samma parti begärs 5 miljoner kronor

till ett ekologiskt forskningscentrum i Järna. I

andra hand bör riksdagen uttrycka en vilja att skapa

möjligheter för centrumet, vilket bör beaktas i

tilläggsbudgeten våren 1999 (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram

för utgiftsområde 23 (1998/99:FiU1) avstyrker

utskottet motionerna MJ224 (kd) yrkandena 14 och 47

i motsvarande del och Fi210 (c) yrkande 23.

Utskottet delar regeringens bedömning när det

gäller medelsbehovet under anslaget och tillstyrker

regeringens förslag. När det gäller motionsyrkandena

om statligt stöd till ett ekologiskt

forskningscentrum i Järna vill utskottet framhålla

att det inte finns tillräckligt underlag för att nu

besluta om nya statliga åtaganden i form av

driftsbidrag e.dyl. till en institution av detta

slag. I den mån motionärerna avser stöd till vissa

forskningsprojekt bör det ankomma på de

forskningsfinansierande organen att pröva sådana

frågor i sedvanlig ordning. Utskottet avstyrker

därmed motionerna MJ232 yrkandena 3 och 6 (delvis)

och MJ242 yrkandena 1 och 2 (båda mp) om medel till

ett ekologiskt forskningscentrum i Järna.

När det gäller den ekologiska forskningen i stort

vill utskottet erinra om sin i flera andra

sammanhang framförda syn på jordbruket och

trädgårdsnäringen som centrala näringar i ett

hållbart samhälle. Konsumenternas intresse för

miljöhänsyn, etiska värden, livsmedelssäkerhet och

global livsmedelsförsörjning ökar och kommer att

alltmer förändra dagens marknadssituation. Därmed

växer också behovet av kunskaper som har betydelse

för omställningen av samhället till en ekologiskt

hållbar utveckling. Genom en kraftfull satsning på

forskning och utveckling bör Sverige fortsätta denna

omställning. I denna satsning bör forskning om

jordbruks- och trädgårdsföretag med lång erfarenhet

av kontinuerlig ekologisk och biodynamisk odling

utvecklas. Utskottet har således inte någon annan

uppfattning än motionärerna i motionerna MJ232 och

MJ242 (båda mp) om vikten av ett alltmer

miljöanpassat jordbruk och om forskningens betydelse

i sammanhanget. Inom något år kommer regeringen att

lägga fram riktlinjer för den svenska

forskningspolitiken för inledningen av 2000-talet.

Dessa riktlinjer kommer att få betydelse för

inriktningen och organisationen av

jordbruksforskningen. Som ett underlag för

regeringens ställningstaganden har den

parlamentariska kommittén Forskning 2000 nyligen

framlagt betänkandet Forskningspolitik (SOU

1998:128). När det gäller en forskningsstrategi för

svensk offentligt finansierad forskning har

regeringen nyligen uppdragit åt SJFR (Skogs- och

jordbrukets forskningsråd) att utveckla en sådan

strategi. I uppdraget ingår bl.a. att belysa behovet

av forskningsunderlag för omställning och

miljöanpassning av jordbruket och trädgårdsnäringen

som delar i det ekologiskt hållbara samhället och

att bedöma vilken miljörelevant forskning som skall

anses ligga inom jordbruksforskningens

ansvarsområde. En delrapport skall lämnas senast den

1 november 1999 och uppdraget skall slutredovisas

senast den 30 september 2000. Den fortsatta

behandlingen i regeringen och riksdagen av

forskningspolitiken torde få betydelse också för de

forskningsfrågor som tas upp i motionerna.

28. Utbildning och forskning (G)

Propositionen

Omfattning

Högre utbildning och forskning inom det område som

rör vård och hållbart nyttjande av biologiska

naturresurser ligger inom Jordbruksdepartementets

område. Utbildning inom detta område bedrivs vid

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Utbildningen och forskningen syftar till att värna

om vården och det hållbara nyttjandet av de

biologiska naturresurserna. Forskningen har ett

särskilt ansvar för att kunskaperna om

naturresurserna utvecklas för kommande generationers

behov. Viktiga globala miljö- och

livsmedelsförsörjningsfrågor måste lösas genom

samverkan mellan många länder och mellan forskare

från olika vetenskapliga discipliner.

Medel för forskningen anvisas huvudsakligen via

anslag till SLU och Skogs- och jordbrukets

forskningsråd (SJFR). Inom utgiftsområdet bedrivs

även kollektiva program som rör skogsforskning,

jordbruksteknisk forskning samt forskning och

utvecklingsverksamhet inom områdena växtförädling

och trädgård.

Regeringen har i den forskningspolitiska

propositionen Forskning och samhälle (prop.

1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99)

angett riktlinjerna för den allmänna

forskningspolitiken och den forskning som bedrivs

vid SLU respektive finansieras av SJFR.

Resultatbedömning

SLU:s utbildningsprogram under perioden 1997-1999

uppgår till 8 600 helårsprestationer. Drygt en

tredjedel av det totala uppdraget har presterats

under år 1997. Genom statsmakternas beslut om en

ökning av antalet högskoleplatser samt att antalet

studenter i framför allt magisterprogrammen har

ökat, bedöms möjligheterna att nå målet som goda.

Det ökade utbildningsuppdraget har medfört en

tyngdpunktsförskjutning i SLU:s verksamhet från

forskning mot utbildning.

Inom ramen för ansvaret för vård och nyttjande av

de biologiska naturresurserna kan särskilt pekas på

verksamheten med fortlöpande miljöanalys och

utvecklingen av denna. SLU har som ett led i denna

utveckling tillsatt en professur i miljöanalys och

ett samverkansorgan, SLU Miljödata, har inrättats.

Regeringens bedömning är att utvecklingen av

verksamheten sker enligt regeringens intentioner.

Vidare vill regeringen peka på den självvärdering

av kvalitetsarbetet som bedrivs inom SLU. En sådan

självvärdering har genomförts under budgetåret 1997

och utgjort grund för Högskoleverkets granskning och

bedömning av kvalitetsarbetet vid universitetet.

Verkets bedömargrupp anser bl.a. att universitetet

genom sitt strategiarbete har goda förutsättningar

för förändringsprocessen, även om kvalitetsarbetet

bör utvecklas ytterligare.

Den forskning som bedrivs inom

Jordbruksdepartementets ansvarsområde har stor

betydelse för utvecklingen av vården och det

hållbara nyttjandet av de biologiska

naturresurserna. Regeringens uppdrag till SJFR att

initiera ett program inom ekologisk jordbruks- och

trädgårdsforskning, har resulterat i ett stort antal

projekt. Vidare har en forskarskola inom området

inrättats. För att vidga och förnya

livsmedelsforskningen till stöd för

konsumentintresset har SJFR under året tillsammans

med livsmedelskedjorna och livsmedelsföretagen

initierat ett nytt forskningsprogram,

Kunskapsplattform för livsmedelsbranschen (KLIV).

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende utbildning och

forskning till följd av tidigare beslut samt förslagen i

1998 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor

och löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

19971 1998 1998 1999 2000 2001

1 212,4 1 228,9 1 253,4 1 290,3 1 330,7 1 365,9

1 Inkl. ianspråktagna reserverade medel från budgetåret

1995/96.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

resultatbedömning beträffande verksamhetsområdet

utbildning och forskning och SLU:s och SJFR:s

verksamheter.

29. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1)

Propositionen

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall utveckla

kunskapen om de biologiska naturresurserna och

människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker

genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys

och information.

Anslaget finansierar grundutbildning,

forskarutbildning, forskning, miljö- analys och

fortbildning.

Verksamheten bedrivs utifrån ett sektorsansvar, som

preciseras av ansvarsområdena jord- och

trädgårdsbruk, landskapsplanering,

livsmedelsproduktion, naturvård, skogsbruk och

vedråvarans förädling, vattenbruk samt

veterinärmedicin och husdjursskötsel.

Grundutbildningen bedrivs inom fem långa och åtta

korta yrkesprogram samt inom de fyra

kandidat/magisterutbildningarna skogsvetar-,

bioteknologi- och naturresursprogrammen samt

ekonomprogrammet med naturresursinriktning.

För att möta det sparbeting som ålades SLU

budgetåret 1995/96 har SLU bl.a. dragit in 33 högre

tjänster vid innehavarnas pensionsavgång. Inför

budgetåret 1998 har SLU vidtagit ytterligare

åtgärder i besparingssyfte bl.a. med anledning av

att effekterna av nedskärningen dröjde, såsom att

dra in professuren i radioekologi och avveckla

institutionen. Under innevarande budgetår har

emellertid den negativa utvecklingen vänts och

prognosen för år 1998 pekar på en positiv

kapitalförändring.

Genom statsmakternas beslut har SLU tilldelats nya

utbildningsplatser. Detta har lett till en

tyngdpunktsförskjutning i SLU:s verksamhet. En allt

större del av SLU:s ekonomiska resurser inom

statsanslaget går till grundutbildning.

Omfattningen av den tillämpade jordbruks- och

skogsbruksforskningen har minskat. Inom SLU har

startats en diskussion om den framtida

organisationen och finansieringen av främst sådan

tillämpad forskning. I syfte att åstadkomma ett

fördjupat samarbete mellan SLU och samhället samt

för att finna nya organisatoriska former för

sektorsinriktad forskning har rektor fått i uppdrag

av styrelsen att utreda möjligheterna för sådan

forskning.

Frågan om SLU:s departementstillhörighet har länge

diskuterats. Inför ett ställningstagande till frågan

har en utredning tillsatts av Regeringskansliet för

att bl.a. kartlägga SLU:s sektorsansvar samt

analysera vilka konsekvenser en överföring av SLU

från Jordbruksdepartementet till

Utbildningsdepartementet får. Uppdraget skall

redovisas senast den 15 november 1998. Regeringen

avser därefter att göra en bedömning av frågan.

Med hänsyn till de besparingar som SLU har ålagts

anser regeringen att universitetet har utfört sitt

uppdrag väl.

På grund av SLU:s minskade resurser har

möjligheterna för SLU att anordna kompletterande

utbildning till veterinärer med utbildning från land

utanför EU kraftigt reducerats. I syfte att

tillvarata den resurs som dessa personer utgör,

föreslår regeringen att SLU anvisas 3,125 miljoner

kronor per år för en kompletterande utbildning för

utländska veterinärer.

Regeringen föreslår som ett led i att stärka

djurskyddets ställning en förstärkning av anslaget

med 3 miljoner kronor för delfinansiering av en

professur i djurskydd vid veterinärmedicinska

fakulteten vid SLU för kommande femårsperiod.

Från anslaget överförs 530 000 kr till anslaget E 1

Statens veterinärmedicinska anstalt för en

förbränningsugn. Vidare överförs 300 000 kr för stöd

till biodling från SLU:s anslag till E 3

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. För

ett tillskott av 420 nya utbildningsplatser år 2000

anvisas fr.o.m. år 2000 13,314 miljoner kronor.

I enlighet med riksdagens beslut (bet.

1994/95:UbU18, rskr. 1994/95:405) med anledning av

prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och

män inom utbildningsområdet anvisades särskilda

medel för inrättande av nya professurer i syfte att

åstadkomma en jämnare könsfördelning inom

professorskåren samt förbättra kvinnors möjligheter

att göra forskarkarriär. Professurer för

underrepresenterat kön vid SLU har inrättats inom

växtbiokemi, hortikulturell genetik och förädling,

vattenbruk, särskilt fiskars beteende samt

markekologi med inriktning mot kolets omsättning.

Den besparing på 9,4 miljoner kronor som gjordes

för budgetåret 1998 återläggs budgetåret 1999 till

anslaget. I enlighet med tidigare beslut anvisas

medel för de nya utbildningsplatser som tilldelades

SLU hösten 1998 och som fr.o.m. år 1999 utgör

helårsplatser samt för ytterligare 200 nya

utbildningsplatser som SLU tilldelats fr.o.m. hösten

1999. Till Gammelkroppa skogsskola anvisas via

anslaget en förstärkning med 675 000 kr för

utbildning av ingenjörer med skoglig inriktning.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1999 till

1 080 919 000 kr. För åren 2000 och 2001 beräknas

anslagsbehoven till 1 117 703 000 kr respektive 1

148 804 000 kr.

Motionerna

I motion MJ608 (c, m, mp) begärs att anslaget

minskas med 1,5 miljoner kronor som bör överföras

till ett anslag för utbildning och forskning i

ekologisk odling vid Rudolf Steinerhögskolan

(yrkande 2 delvis). Frågan om en långsiktig

finansiering fr.o.m. budgetåret 2000 av utbildning

och forskning i ekologisk odling vid högskolan tas

upp i motionens yrkande 1, och i yrkande 3 begärs

att regeringen återkommer i nästa budgetproposition

med förslag till permanent bidrag till verksamheten.

Enligt motion MJ601 (m) bör Alnarp frigöras från

Ultuna (SLU) för att bli motorn i ett starkt

sydsvenskt forskningsnätverk. Delar av SLU:s utökade

utbildnings- och forskningsverksamhet bör enligt

motion MJ602 (kd) lokaliseras till Östergötland. I

motion MJ603 (m) begärs att en planerad kvalificerad

yrkesutbildning med inriktning mot användning av

CNC-maskiner förläggs till skogsmästarskolan vid SLU

i Skinnskatteberg och inleds den 30 augusti 1999.

Enligt motionerna MJ505 (s), MJ604 (c) och MJ607 (m)

bör den professur i djurskydd som föreslås inrättad

placeras vid institutionen för husdjurens miljö och

hälsa vid veterinärmedicinska fakulteten vid SLU i

Skara.

Utskottets överväganden

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det

gäller medelsbehovet under anslaget och avstyrker

motion MJ608 (c, m, mp) yrkande 2 (delvis).

När det gäller frågan om ekologisk forskning vill

utskottet hänvisa till sitt uttalande tidigare i

detta betänkande (s. 41). Det föreligger således

inte någon grundläggande åsiktsskillnad mellan

utskottet och motionärerna i motion MJ608 (c, m, mp)

om vikten av ett alltmer miljöanpassat jordbruk och

om forskningens betydelse i sammanhanget. Utskottet,

som saknar nödvändigt underlag för att särskilt

framhålla Rudolf Steinerhögskolan som mottagare av

statliga forskningsmedel, anser det lämpligt att

avvakta riksdagens behandling av frågor om

inriktningen av en framtida forskningspolitik innan

ställning tas till mer långsiktiga åtaganden från

statens sida. Utskottet är inte heller berett att i

detta skede ta ställning till anslagsnivåer för år

2000. Motion MJ608 (c, m, mp) yrkandena 1 och 3

avstyrks.

I sammanhanget vill utskottet erinra om den

forskning bl.a. om ekologisk jordbruks- och

trädgårdsproduktion som finansieras av SJFR. Det

bemyndigande som regeringen föreslår under anslaget

G 3 är ämnat att ge forskningsrådet fortsatt

möjlighet att åta sig mer långsiktigt projektstöd.

Även MISTRA finansierar forskning med den inriktning

som beskrivs i motion MJ608 (c, m, mp).

Enligt 2 kap. 3 § förordningen (1993:221) för

Sveriges lantbruksuniversitet ankommer det på

universitetets styrelse att besluta i viktigare

frågor om universitetets organisation. Det är

således en uppgift för universitetsstyrelsen att

fatta beslut om lokaliseringen av de verksamheter

som tas upp i motionerna MJ601 (m), MJ602 (kd) och

MJ603 (m). Motionerna avstyrks.

Även frågor om inrättande av tjänst som professor

har genom förordningen för SLU delegerats till

universitetets styrelse. Utskottet avstyrker därför

motionerna MJ505 (s), MJ604 (c) och MJ607 (m).

30. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Förvaltningskostnader (G 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslaget G 2. Regeringens redovisning av

resultatinformation m.m. för SJFR:s verksamhet

föranleder ingen erinran från utskottets sida.

31. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Forskning och kollektiv forskning (G 3)

Propositionen

Under anslaget finansieras SJFR:s forskningsstöd

samt stöd till kollektiv forskning. Den kollektiva

forskningen omfattar jordbruksteknisk forskning,

viss skogsforskning, trädgårdsforskning samt

växtförädling.

I regeringens proposition Forskning och samhälle

(prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr.

1996/97:99) föreslogs att SJFR skulle ges ett

uppdrag att planera och genomföra ett

forskningsprogram för ekologisk jordbruks- och

trädgårdsforskning och anvisades för detta ändamål

46,5 miljoner kronor. SJFR har under år 1997

redovisat uppdraget. Under budgetåret 1997 har SJFR

också inkommit med resultatredovisning avseende den

kollektiva växtförädlingen för åren 1993-1996. SJFR

och Stiftelsen lantbruksforskning har beslutat att

utvärdera verksamheten.

Insatserna inom trädgårdsforskningen avser områdena

hemträdgårdar och grönytemiljöer, inklusive

verksamheten inom MOVIUM-sekretariatet vid SLU i

Alnarp. Växtförädlingsprogrammet avser icke

kommersiella jordbruks- och trädgårdsgrödor.

De professurer som inrättas i syfte att åstadkomma

en jämnare könsfördelning inom professorskåren

(prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och

män inom utbildningsområdet) finansieras med

särskilda medel som riksdagen beslutat om samt med

medel för berörda forskningsråd och lärosäten. Från

och med budgetåret efter det att placeringen är klar

skall forskningsrådens andel av kostnaderna anvisas

direkt till berörda lärosäten. Med anledning härav

minskas SJFR:s anslag med 2 082 000 kr.

SJFR bör ges fortsatt möjlighet att åta sig mer

långsiktigt projektstöd. Regeringen föreslår därför

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

1999 ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband

med stöd till forskning och kollektiv forskning som

finansieras över anslaget G 3 som innebär utgifter

på högst 155 miljoner kronor efter år 1999.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1999 till

197 285 000 kr för SJFR för forskning och kollektiv

forskning. För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget

vara oförändrat i fasta priser.

Motionen

Enligt motion MJ239 (s) bör förutsättningar skapas

för en fortsatt utveckling av informations- och

rådgivningsverksamheten inom trädgårdsområdet, bl.a.

fullt utnyttjande av modern informationsteknik.

Motionärerna anser att det är ett samhällsintresse

att en övervägande del av medlen för

trädgårdsforskning reserveras för den verksamhet som

bedrivs av fritidsodlingens organisationer och vid

MOVIUM-sekretariatet vid SLU (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelstilldelningen under anslaget och tillstyrker

därför regeringens förslag. Vidare tillstyrker

utskottet det bemyndigande som regeringen föreslår.

När det gäller frågan om medel till informations-

och rådgivningsverksamheten inom trädgårdsområdet

vill utskottet erinra om sitt uttalande våren 1993

med anledning av ett liknande motionsyrkande (bet.

1992/93:JoU20). Utskottet konstaterade då att mycket

av den forskning som bedrivs vid SLU även kommer

fritidsodlarna till del, men med hänsyn till

odlingens speciella behov var det enligt utskottets

mening av stor vikt att de informationskanaler som

finns mellan forskning och praktik kan bibehållas

och utvecklas. Utskottet ansåg det vidare vara ett

samhällsintresse att de berörda organisationerna

erhåller en väsentlig del av de föreslagna medlen

och att det skapas förutsättningar för en fortsatt

informations- och rådgivningsverksamhet inom

hemträdgårdsområdet. I övrigt gick utskottet inte in

på frågan om medelsfördelning. Utskottets

ställningstagande kvarstår. Med hänvisning härtill

föreslår utskottet att riksdagen inte vidtar någon

ytterligare åtgärd med anledning motion MJ239 (s)

yrkande 1.

32. Bidrag till Skogs- och

lantbruksakademien (G 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslaget G 4. Regeringens redovisning av

resultatinformation m.m. för Skogs- och

lantbruksakademiens verksamhet föranleder ingen

erinran från utskottets sida.

33. Skogsnäring (H)

Propositionen

Omfattning

Sedan början av 1990-talet lämnas inga statliga

subventioner till skogsnäringens kommersiella delar.

Statliga subventioner är enligt svensk uppfattning

destruktiva för en näring som måste arbeta på en

starkt konkurrensutsatt internationell marknad.

Statens insatser på skogsnäringens område begränsas

till i huvudsak området natur- och kulturmiljövård,

främst inriktade på de åtgärder som annars skulle

innebära stora ekonomiska uppoffringar för näringen.

Grundläggande forskning och utbildning är andra

stora statliga insatsområden.

Detta verksamhetsområde avser i huvudsak den

verksamhet som Skogsvårdsorganisationen bedriver.

Skogsvårdsorganisationen består av Skogsstyrelsen,

som är central förvaltningsmyndighet, och de elva

regionala skogsvårdsstyrelserna. Länsstyrelsen i

Gotlands län fullgör skogsvårdsstyrelsens uppgifter

där under en femårsperiod.

Regeringen lämnade i maj i år en proposition till

riksdagen som innehåller en uppföljning av 1993 års

skogspolitiska beslut (prop. 1997/98:158).

Uppföljningen bygger på en omfattande värdering som

Skogsstyrelsen och i vissa delar Naturvårdsverket

har gjort. I underlaget för propositionen ingår även

det underlag för en fördjupad prövning av

Skogsvårdsorganisationens verksamhet perioden

1999-2001 som Skogsstyrelsen har lämnat. Även delar

av vad regeringen har anfört i 1998 års ekonomiska

vårproposition (prop. 1997/98:150) och i proposition

1997/98:145 Svenska miljömål, miljöpolitik för ett

hållbart Sverige har anknytning härtill liksom delar

av den lagstiftning som ändras genom införande av en

miljöbalk (prop. 1997/98:90, bet. 1997/98:JoU25,

rskr. 1997/98:279). Regeringens förslag för detta

verksamhetsområde skall ses som ett komplement till

de övriga förslag på området som har lämnats till

riksdagen.

De globala skogsfrågorna får allt större betydelse.

Sverige deltar i de internationella aktiviteter som

rör skogsbruk och skogsindustri. En stor uppgift i

det internationella arbetet är att bidra till en

överenskommelse om ett ekonomiskt, ekologiskt och

socialt hållbart skogsbruk i alla delar av världen.

I EU har skogsfrågorna aktualiserats genom arbetet

med Agenda 2000 och parlamentsbeslutet om en

gemensam skogsstrategi. Samarbetet och samordningen

inom EU bör kunna förbättras när det gäller

kommissionens åtgärder, arbetet med globala

konventioner, forskning och utveckling och vissa

miljöåtgärder. Det nordiska samarbetet på

skogsbruksområdet är angeläget inte minst mot

bakgrund av Sveriges och Finlands EU-medlemskap och

Norges val att stå utanför.

Resultatbedömning

Skogsstyrelsen har lämnat ett underlag för fördjupad

prövning för perioden 1999-2001. Underlaget

innehåller även den utvärdering av skogspolitiken

som regeringen begärt och som riksdagen önskar få

redovisad. Materialet är omfattande. Det innehåller

en mängd uppgifter om utvecklingen under 1990-talet

på flera delområden. Omfattande enkäter har gjorts

för att klarlägga skogsägarnas attityder till

skogspolitiken. Fristående utredare och konsulter

har anlitats. Stora delar av materialet har

remissbehandlats. Sammantaget bildar det underlaget

för den proposition om uppföljning av skogspolitiken

som regeringen lämnade till riksdagen i maj 1998

(1997/98:158) och för regeringens bedömning av

anslagsbehovet inom detta verksamhetsområde.

Det har hittills rått vissa svårigheter att bedöma

de direkta effekterna av Skogsvårdsorganisationens

verksamhet. Det beror dels på att dessa ofta inte

kan utläsas i det kortare perspektivet utan först

med längre mellanrum, dels på svårigheterna att

skilja ut externa faktorers inverkan på utvecklingen

inom skogsbruket. Den nu genomförda utvärderingen

kommer att utgöra en värdefull grund för en fortsatt

uppföljning av skogspolitiken. Denna fråga behandlas

i den nyss nämnda propositionen. Härtill kommer den

utveckling av Skogsvårdsorganisationens

regleringsbrev som har gjorts för innevarande

budgetår. De verksamhetsmål och krav på

återrapportering som anges där utgår från den

struktur som utvärderingen har haft.

Skogsvårdsorganisationens årsredovisning för år

1997 ger dock en god bild av organisationens

prestationer och ekonomiska resultat.

Verksamhetsmålet för Skogsvårdsorganisationen

angavs för år 1997 vara att föra ut skogspolitikens

nya inriktning och mål till skogsägare, berörda

myndigheter och allmänheten. Vidare skulle

Skogsvårdsorganisationen i sin rådgivning särskilt

uppmärksamma behovet av tillfredsställande åtgärder

för återväxt av skog och av kvalitetshöjande

ungskogsröjning. Av utvärderingen framgår att varken

skogspolitikens produktionsmål eller dess miljömål

har nåtts. Målen är högt satta och utvärderingen ger

inte en fullständig bild av effekterna av insatta

åtgärder efter år 1993. Oavsett detta står det klart

att ytterligare insatser behöver göras inte minst i

fråga om information och rådgivning till skogsägarna

från Skogsvårdsorganisationens sida. I det

sammanhanget är behovet av att åter nå en nära

kontakt med skogsägarna väsentligt. Utvärderingen

visar att allt fler skogsägare inte har någon

förankring tidigare i skogsbruket och att deras

kunskapsbehov vad gäller skogsskötsel är stort.

Skogsvårdsorganisationens ekonomiska resultat har

minskat väsentligt under år 1997 till följd av

kostnaderna för omorganisationen. Dessutom kan den

omfattande omorganisationen i sig och den därmed

sammanhängande personalminskningen ha påverkat

verksamhetens inriktning. I sammanhanget bör det

påpekas att det hittills förhållandevis stora

balanserade överskottet har tagits i anspråk för att

täcka engångskostnader för omorganisationen.

Framtiden kräver av Skogsvårdsorganisationen att

den är en stark myndighet med nära markägarekontakt

och med goda kunskaper om såväl renodlade

skogsbruksfrågor som miljöfrågor. Organisationen har

en viktig uppgift när det gäller att vara

normbildare på skogspolitikens område.

Informationskampanjer av typen Grönare skog spelar

en viktig roll i detta sammanhang. Organisationens

styrka måste hämtas ur en fast skogspolitik och en

effektiv och välutbildad personal. Skogsstyrelsens

redovisning av kompetensförsörjningen inom

organisationen visar bl.a. på behovet av att i tid

möta effekterna av den nuvarande sneda

åldersfördelningen hos den samlade personalstyrkan.

Regeringens förslag på det skogspolitiska området

utgör sammantagna en god grund för en positiv

utveckling. En sådan utveckling kräver även insatser

från skogsnäringen själv inte minst i form av ökade

investeringar i skogsvård.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende skogsnäringen

till följd av tidigare beslut samt förslagen i 1998 års

budgetproposition är följande (i miljoner kronor och

löpande priser):

Utfall Anslag Utgifts-Förslag Beräknat Beräknat

prognos anslag anslag anslag

19971 1998 19981 1999 2000 2001

397,4 331,3 365,5 351,1 372,8 382,1

1 Inkl. ianspråktagna reserverade medel från budgetåret

1995/96.

Utskottets överväganden

Regeringens redovisning av resultatbedömning

beträffande den svenska skogspolitiken och

Skogsvårdsorganisationens verksamhet föranleder

ingen erinran från utskottets sida i detta

sammanhang. I övrigt hänvisar utskottet till sin

behandling av den av regeringen omnämnda

propositionen om uppföljning av skogspolitiken

(prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3).

34. Skogsvårdsorganisationen (H 1)

Propositionen

Skogsvårdsorganisationens omorganisation har nu

genomförts. Engångsutgifterna för denna har i mindre

utsträckning täckts med medel för regionalpolitiska

åtgärder. Merparten av utgifterna har dock bekostats

med de balanserade överskott som har funnits i

verksamheten.

För budgetåret 1999 bedöms anslagsbehovet till 268

022 000 kr. Därvid har hänsyn tagits till behovet av

den förstärkta rådgivning som aviserades i 1998 års

ekonomiska vårproposition och som redovisas närmare

i proposition 1997/98:158 Uppföljning av

skogspolitiken. För budgetåret 1999 har sålunda

beräknats en förstärkning med 5 miljoner kronor.

Motsvarande förstärkning för budgetåren 2000 och

2001 beräknas till 12 respektive 17 miljoner kronor.

Det innebär en sammanlagd extrainsats under

treårsperioden med 34 miljoner kronor.

Motionerna

Enligt motionerna MJ248 och MJ306 (båda m) bör

anslaget höjas med 5 miljoner kronor utöver

regeringens förslag och medlen anvisas för

rådgivning och information till enskilda skogsägare

(yrkandena 6 respektive 7). Även i motion MJ224 (kd)

begärs ökade insatser för skogsorganisationernas

informations- och rådgivningsverksamhet (yrkande

44).

Utskottets överväganden

Som anförs i propositionen behöver ytterligare

insatser göras i fråga om information och rådgivning

till skogsägarna från Skogsvårdsorganisationens sida

för att öka måluppfyllelsen inom skogspolitiken.

Utskottet delar således de synpunkter som framförs i

motionerna MJ224 (kd), MJ248 (m) och MJ308 (m). Vid

sin bedömning av anslagsbehovet för budgetåret 1999

har regeringen tagit hänsyn till behovet av

förstärkt rådgivning, vilket också aviserades i 1998

års ekonomiska vårproposition och i proposition

1997/98:158 Uppföljning av skogspolitiken.

Regeringen föreslår en budgetförstärkning om 5

miljoner kronor för detta ändamål. Motsvarande

förstärkning för budgetåren 2000 och 2001 beräknas

av regeringen till 12 respektive 17 miljoner kronor,

dvs. en sammanlagd extrainsats under budgetperioden

med 34 miljoner kronor. När det gäller frågan om ett

utvecklat sektorsansvar och samarbete mellan

skogsägarna och skogsvårdsmyndigheten vill utskottet

upprepa sitt nyligen gjorda uttalande att resultatet

av den studie av sektorsansvaret som genomförs av

RRV bör avvaktas innan ställning tas till

ytterligare åtgärder (bet. 1998/99:MJU3). Det

anförda innebär att utskottet tillstyrker

regeringens förslag om medelsanvisning under

anslaget. Därmed avstyrks motionerna MJ248 (m)

yrkande 6 och MJ306 (m) yrkande 7.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker

utskottet motion MJ224 (kd) yrkande 44 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

35. Insatser för skogsbruket (H 2)

Propositionen

Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcker

kostnaderna för statsbidrag enligt förordningen

(1993:555) om statligt stöd till skogsbruket och

förordningen (1997:22) om stöd till skogliga

åtgärder inom jordbruket. Anslaget finansierar

bidrag till ädellövskogsbruk och vissa natur- och

kulturvårdsåtgärder. Vidare täcker det kostnader för

biotopskydd, naturvårdsavtal och statens utgifter

för försöksverksamhet med skogsmarkskalkning m.m.

Regeringen har i 1998 års ekonomiska vårproposition

och i proposition 1997/98:158 Uppföljning av

skogspolitiken behandlat frågan om ytterligare

resurser för biotopskydd och naturvårdsavtal.

Bedömningen som grundar sig på vad

Miljövårdsberedningen har föreslagit innebär att

insatserna på dessa områden behöver förstärkas

kraftigt. Sålunda räknar regeringen med en

uppräkning av anslaget för budgetåret 1999 med 15

miljoner kronor till 75,7 miljoner kronor. För

budgetåren 2000 och 2001 beräknas motsvarande

förstärkningar till 25 miljoner kronor vardera.

Sammanlagt för treårsperioden innebär detta ett

extra tillskott på 65 miljoner kronor vilket är en

fördubbling av den hittillsvarande insatsen.

Motionen

I motion MJ224 (kd) begärs att ett katastrofskydd

för ersättning vid insektsangrepp bör inrättas

(yrkande 46). För ändamålet bör anslaget höjas med 3

miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande

47 delvis).

Utskottets överväganden

Riksdagen har nyligen fattat beslut om utgiftsram

för utgiftsområde 23 (bet. 1998/99:FiU1). Då den

anslagshöjning som begärs i motion MJ224 (kd)

yrkandena 46 och 47 (delvis) inte ryms inom den av

riksdagen fastställda ramen avstyrker utskottet

motionen i berörda delar. Regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget tillstyrks. Det bör

tilläggas att frågan om inrättande av ett

katastrofskydd i enlighet med motionen nyligen har

varit föremål för utskottets ställningstagande i

samband med behandlingen av proposition 1997/98:158

Uppföljning av skogspolitiken (bet. 1997/98:MJU3) då

utskottet avstyrkte en motion om inrättande av ett

sådant skydd. I betänkandet konstaterar utskottet

att det före år 1994 fanns vissa möjligheter att

lämna bidrag till skogsägare för bekämpning av

omfattande insektshärjningar i skog. Utskottet

delade regeringens uppfattning att ett utrymme för

sådana bidrag inte längre finns inom budgetramarna

och att det är skogsbrukets eget ansvar att pröva

möjligheterna till försäkringsskydd för sådana

skador.

36. Internationellt skogssamarbete (H 3)

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är bl.a.

alleuropeiskt skogssamarbete, uppföljning av FN:s

miljö- och utvecklingskonferens år 1992 och avgifter

för och resor vid deltagande i Internationella

tropiska timmerorganisationen.

För budgetåret 1999 bedöms anslagsbehovet till 1

405 000 kr. För åren 2000 och 2001 beräknas

anslagsbehoven vara oförändrade.

Motionen

För förstärkning av den skogliga kompetensen och

resurserna vid Sveriges beskickningar utomlands och

för ökad statlig representation vid internationella

skogliga symposier, mässor m.m. begärs i motion

MJ224 (kd) att anslaget höjs med 1 miljon kronor

utöver regeringens förslag (yrkandena 43, 45 resp.

47 delvis).

Utskottets överväganden

Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram

för utgiftsområde 23 (1998/99:FiU1) avstyrker

utskottet motion MJ224 (kd) yrkandena 43, 45 och 47

delvis. Regeringens förslag tillstyrks.

37. Från EG-budgeten finansierade medel för

skogsskadeövervakning (H 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under

anslaget H 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1998/99:MJ214 yrkande 7,

1998/99:MJ224 yrkandena 10, 13-16, 19, 20, 33,

39, 40, 43 och 45-47, 1998/99:MJ232 yrkandena

1-3 och 6, 1998/99:MJ242 yrkande 1,

1998/99:MJ248 yrkandena 5 och 6, 1998/99:MJ306

yrkande 7, 1998/99:MJ608 yrkande 2,

1998/99:Fi210 yrkande 23 och 1998/99:Fi211

yrkande 19 anvisar anslag för budgetåret 1999

under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i

bilaga 1,

res. 1 (mp)

2. beträffande skördesituationen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ201 yrkande 6,

1998/99:MJ219 yrkande 6 och 1998/99:MJ233,

res. 2 (kd, m, c, fp)

- motiv.

3. beträffande Jordbruksverkets tillgång

till kredit

att riksdagen godkänner att Statens jordbruksverk får

tillgång till en kredit på myndighetens

särskilda räntekonto för EU-verksamhet i

Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr,

4. beträffande vissa bemyndiganden

att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 8 Strukturstöd inom

livsmedelsområdet, fatta beslut om stöd som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 55 000 000 kr efter år 1999,

b) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 9 Från EG-budgeten

finansierat strukturstöd, fatta beslut om stöd

som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 89 000 000 kr efter år 1999,

c) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 11 Från EG-budgeten

finansierade regionala stöd till jordbruket,

fatta beslut om stöd som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000

kr efter år 1999,

d) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 12 Kompletterande

åtgärder inom jordbruket, fatta beslut om stöd

som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 2 500 000 000 kr efter år

1999,

e) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 13 Från EG-budgeten

finansierade kompletterande åtgärder inom

jordbruket, fatta beslut om stöd som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2

500 000 000 kr efter år 1999,

5. beträffande utnyttjandet av ramen för

miljöersättningsprogrammet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ219 yrkande 4 och

1998/99:MJ224 yrkande 8,

res. 3 (m, kd, c)

6. beträffande kompetens på

djurskyddsområdet m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ221,

7. beträffande lokalisering av ett

jordbruks- och livsmedelstekniskt institut

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ223 och

1998/99:MJ229,

8. beträffande Svensk Fisk

att riksdagen godkänner regeringens förslag om Svensk Fisks

framtida verksamhet,

9. beträffande fiskevårdens finansiering

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ253 yrkande 5,

res. 4 (v)

10. beträffande utsättning av fisk m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ410 yrkande 4,

11. beträffande anslag till

fettfenklippning

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ232 yrkande 4 och

1998/99:MJ253 yrkande 6,

12. beträffande en för alla parter

acceptabel ersättning för rovdjursrivna renar

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ232 yrkande 5,

13. beträffande ersättning för tamdjur som

kan försäkras

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ904 yrkande 1,

14. beträffande ersättning för djur

utanför näringsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ904 yrkande 2,

15. beträffande

distriktsveterinärorganisationens

ansvarsområde

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ256 yrkande 11,

res. 5 (kd, m)

16. beträffande avveckling av

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

att riksdagen godkänner regeringens förslag om avveckling

av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden,

17. beträffande medel i tilläggsbudget för

ett ekologiskt forskningscentrum i Järna

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ242 yrkande 2,

18. beträffande långsiktig finansiering av

ekologisk forskning och utbildning vid Rudolf

Steinerhögskolan

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ608 yrkandena 1 och

3,

19. beträffande lokalisering av vissa

verksamheter vid SLU

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ601,

1998/99:MJ602 och 1998/99:MJ603,

20. beträffande placering av en professur

i djurskydd

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ505,

1998/99:MJ604 och 1998/99:MJ607,

21. beträffande informations- och

rådgivningsverksamheten inom trädgårdsområdet

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ239 yrkande 1,

22. beträffande bemyndigande under

anslaget G 3

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget G 3 Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Forskning och

kollektiv forskning, fatta beslut om stöd som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 155 000 000 kr efter år 1999,

23. beträffande skogsorganisationernas

informations- och rådgivningsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ224 yrkande 44.

res. 6 (kd)

Stockholm den 3 december 1998

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan

Ericsson (kd), Sinikka Bohlin (s),

Göte Jonsson (m), Inge Carlsson

(s), Kaj Larsson (s), Ingvar

Eriksson (m), Alf Eriksson (s),

Carl G Nilsson (m), Ingemar

Josefsson (s), Ann-Kristine

Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson

(v), Caroline Hagström (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m),

Gudrun Lindvall (mp), Eskil

Erlandsson (c), Harald Nordlund

(fp) och Jonas Ringqvist (v).

Reservationer

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

(mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

B 1 Statens Jordbruksverk

Bidrag till lantraser finns i dag att söka inom EU:s

miljöstöd. Det utgår bl.a. till föreningar, som

arbetar med bevarandet. Stödet till föreningarna har

en ram på 1 miljon kronor. I den avelsplan som

Jordbruksverket tog fram föreslogs att stödet skulle

utgå för bevarandearbetet, utbildning och

information. I planen föreslogs att 1,5 miljoner

kronor skulle avsättas. I dag utgår bidrag i

praktiken enbart till utbildning och information.

Detta innebär att genbanksverksamhet, som är ett

viktigt arbete för bevarandet, inte får stöd. Enligt

min mening bör stödet till föreningar som bevarar

hotade lantraser ökas under budgetåret 1999 och

detta skall tas inom Jordbruksverkets ram.

B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Det ekologiska lantbruket bör inte bara ses som en

liten nisch utan strävan måste vara att allt

lantbruk i framtiden skall bedrivas på detta sätt.

Det konventionella lantbruket tär alldeles för

mycket på jordens resurser och är inte långsiktigt

hållbart. Som ett led i detta arbete bör

marknadsföringen för ekologiska livsmedel tillföras

mer medel. När det gäller arbetsmetoder, redskap,

m.m. inom det ekologiska lantbruket sker ofta

utvecklingen hos den enskilde lantbrukaren. Mycket

av utvecklingsarbetet saknar stöd.

Sammanfattningsvis föreslår jag att 9 miljoner

kronor anslås till marknadsstödjande åtgärder för

ekologiska produkter. 2 miljoner kronor finns redan

för detta ändamål. 2 miljoner kronor tillförs genom

att bidraget för funktionstest av lantbrukssprutor

dras in och 5 miljoner kronor tas från anslaget F 6

Exportfrämjande åtgärder. När det gäller försöks-

och utvecklingsverksamhet inom det ekologiska

jordbruket bör ytterligare 5 miljoner kronor

tillföras anslaget för detta ändamål. Medlen tas

från anslaget F 6 Exportfrämjande åtgärder. Totalt

föreslår jag att ytterligare 10 000 000 kr tillförs

anslaget.

B 19 Ekologisk forskning

Enligt min mening bör ett nytt anslag för ekologisk

forskning inrättas. För ändamålet bör 5 000 000 kr

anslås. Det nya anslaget finansieras genom att

anslaget F 6 reduceras med motsvarande belopp.

F 6 Exportfrämjande åtgärder

Jag anser att anslaget F 6 Exportfrämjande åtgärder

för budgetåret bör reduceras med 15 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag. Dessa medel

bör fördelas så att 5 000 000 kr tillförs anslaget B

6 för marknadsstödjande åtgärder för ekologiska

produkter, 5 000 000 kr till samma anslag för

försöks- och utvecklingsverksamhet inom det

ekologiska jordbruket och 5 000 000 kr till ett nytt

anslag B 19 Ekologisk forskning för finansiering av

ett ekologiskt forskningscentrum i Järna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att

utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

att riksdagen med anledning av regeringens

förslag och med bifall till motionerna

1998/99:MJ214 yrkande 7, 1998/99:MJ232 yrkandena

1-3 och 6 och 1998/99:MJ242 yrkande 1 samt med

avslag på motionerna 1998/99:MJ224 yrkandena 10,

13-16, 19, 20, 33, 39, 40, 43 och 45-47,

1998/99:MJ248 yrkandena 5, 6, 1998/99:MJ306

yrkande 7, 1998/99:MJ608 yrkande 2,

1998/99:Fi210 yrkande 23 och 1998/99: Fi211

yrkande 19 anvisar anslag för budgetåret 1999

under utgiftsområdet enligt reservation 1 i

bilaga 1 samt som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

2. Skördesituationen (mom. 2, motiveringen)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson

(m), Carl G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil Erlandsson (c)

och Harald Nordlund (fp) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "I samband" och slutar med "slutförs

skyndsamt" bort ha följande lydelse:

I samband - - - (=utskottet) - - - slutförs

skyndsamt. Svenskt jordbruk och livsmedelsindustri

står inför stora svårigheter. Detta bl.a. beroende

på försämrad lönsamhet inom animalieproduktionen.

Även det svåra skördeläget under året har haft en

negativ effekt. Omedelbara åtgärder måste vidtas. I

detta sammanhang bör även betydelsen av att svensk

lantbruksnäring får rättvisa konkurrensvillkor

gentemot omvärlden uppmärksammas. Basen för

sysselsättning och boende på landsbygden är

konkurrenskraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag.

Den extra konkurrenssnedvridande ryggsäck som

Sveriges bönder bär på, genom skatter och avgifter

som konkurrentländerna inte har, måste lyftas av.

Regeringen bör därför snarast återkomma till

riksdagen med förslag med anledning av utredningen

En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).

3. Utnyttjandet av ramen för

miljöersättningsprogrammet (mom. 5)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson

(m), Carl G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Eskil Erlandsson

(c) anför:

Kostnadsramarna för EU-medfinansierade anslag skall

långsiktigt ligga på en nivå som innebär att Sverige

fullt ut använder de EU-anslag som är möjliga. Detta

innebär bl.a. att den framförhandlade miljöramen bör

utnyttjas fullt ut. Det nuvarande regelverket har

bidragit till den för låga utnyttjandegraden och

åtgärder måste omedelbart vidtas så att delar av de

icke utnyttjade EU-finansierade stöden kan användas

för att finansiera de övertecknade

miljöersättningarna, som t.ex. kulturmiljöstödet.

Den självklara utgångspunkten måste vara att

Sverige fr.o.m. 1998 skall utnyttja hela den

framförhandlade miljöramen med EU.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande utnyttjandet av ramen för

miljöersättningsprogrammet

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ219

yrkande 4 och 1998/99:MJ224 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

4. Fiskevårdens finansiering (mom. 9)

Kjell-Erik Karlsson (v) och Jonas Ringqvist (v)

anför:

Regeringen anslår 20 miljoner kronor till

fiskevården. Det är enligt vår mening långt ifrån

tillräckligt. Fiskeriverket har beräknat det årliga

behovet till 75 miljoner kronor. Det finns många

eftersatta behov och vi anser att regeringen bör ges

i uppdrag att återkomma med förslag på en långsiktig

finansiering av fiskevården. I detta arbete bör även

behovet av särskilda medel till fettfenklippning

kunna uppmärksammas. Ansvaret för finansieringen av

fiskevården bör delas mellan staten,

fiskevattenägarna och de som fiskar.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan

under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande fiskevårdens finansiering

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ253 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

5. Distriktsveterinärorganisationens ansvarsområde

(mom. 15)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson

(m), Carl G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd) och

Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

I förra årets budgetproposition angavs att

distriktsveterinärernas roll är att tillgodose

behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom

animalieproduktionen och hos hästar som används inom

jord- och skogsbruket. Det faktum att denna

skrivning slopats i årets budgetproposition ökar

osäkerheten kring distriktsveterinärernas

ansvarsområde. Riksdagen bör med anledning av detta

ge regeringen till känna att det ansvarsområde för

distriktsveterinärorganisationen som framgick av

förra årets budgetproposition skall gälla.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att

utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande

distriktsveterinärorganisationens ansvarsområde

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ256 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

6. Skogsorganisationernas informations- och

rådgivningsverksamhet (mom. 23)

Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagström (kd) anser

Skogsvårdsorganisationernas insatser för aktiv

rådgivning och information till framför allt

skogsägarna har enligt vår mening varit uppenbart

otillräckliga. De bör därför öka.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets

hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande skogsorganisationernas

informations- och rådgivningsverksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ224 yrkande 44

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Den 2 december 1998 beslutade riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende 1999.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2000 och 2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den sociala

tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom

att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Riksdagens majoritet har genom riksdagsbeslutet den

2 december om ramar för de olika utgiftsområdena

valt en annan inriktning av politiken än den vi

förordat. Inom livsmedelssektorn förordar vi i

motioner bättre villkor för att denna skall kunna

bli en framtidsnäring. Det svenska jordbruket och

livsmedelsindustrin är betydande näringar med 271

000 sysselsatta uppdelat på jordbruk: 112 300,

livsmedelsindustri: 69 600 och underleverantörer:

89 100. En bibehållen primärproduktion av

jordbruksvaror anses vara en förutsättning för att

även kunna behålla den svenska livsmedelsindustrin.

Ett konventionellt, miljömässigt hållbart och

ekonomiskt bärkraftigt jordbruk behövs även i

framtiden som en bas för svensk livsmedelsproduktion

och som en garant för landsbygdens överlevnad.

Tyvärr saknas en långsiktig strategi när det gäller

grundläggande och långsiktiga framtidsfrågor för

jordbruksnäringen. I stället växer hoten och

problemen. Effekterna av de höga svenska skatterna

blir allt påtagligare. Livsmedelsexporten tenderar

att minska.

Moderata samlingspartiet föreslår dessutom i andra

motioner en rad andra skattesänkningar som leder

till förbättrad konkurrenskraft och

utvecklingsmöjligheter inom svensk

livsmedelsproduktion samt förbättrade

livsbetingelser på landsbygden.

Anslagen

Flera förslag har lagts om stora förenklingar av det

jordbrukspolitiska systemet. Genomförs dessa förslag

underlättas Jordbruksverkets administration. Med

anledning av detta anser vi att anslaget B 1 Statens

jordbruksverk kan reduceras med 5 000 000 kr.

Den nya skogsvårdslagen som genomfördes av

den borgerliga regeringen år 1994 ger den

enskilde skogsägaren och skogsbrukaren

frihet och ansvar att själv besluta om

skogsbruket. Detta kräver kunskap om såväl

de skogspolitiska målen som de åtgärder som

krävs för att målen skall uppnås. I arbetet

med information och rådgivning är

skogsägarnas egna organisationer och

Skogsorganisationen engagerade och väl

lämpade. Insatserna måste emellertid öka

och vi föreslår därför att anslaget H 1

Skogsvårdsorganisationen höjs med 5 000 000

kr utöver regeringens förslag.

2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:

Den 2 december 1998 beslutade riksdagen om ramar för

de olika utgiftsområdena. Vi kan av formella skäl

inte vidhålla våra anslagsyrkanden i en reservation

och väljer därför att i ett särskilt yttrande

redovisa vår politik som berör utgiftsområde 23.

Nya anslag

Enligt vår mening är avbytarverksamheten för

mjölkgårdar helt nödvändig för att man skall kunna

komma ifrån sitt arbete vid någon eller några

tidpunkter på året. Stöd till denna verksamhet bör

återinföras. Vidare måste behovet av särskilt stöd

till mjölkproduktion i skogs- och mellanbygd

uppmärksammas. Det finns stora svårigheter att

upprätthålla denna produktion samtidigt som behovet

av näringen i dessa bygder är stor bl.a. med

avseende på det öppna landskapet. När det gäller

problemen med årets skörd anser vi att regeringen

borde använda sig av möjligheten till en insats.

Bl.a. skulle geografiskt avgränsade områden kunna

erbjudas amorteringsfria lån med låg ränta. När det

gäller det s.k. REKO-stödet anser vi att

arealstödets utformning och storlek bör bli föremål

för en översyn så att det i trädgårdsföretagen och i

företag men annan specialiserad odling upplevs som

ett faktiskt stöd för att täcka kostnaderna för

företagens miljösatsningar. Nu redovisade förslag

innebär att medel borde ha anvisats på följande nya

anslag inom utgiftsområde 23 för budgetåret 1999.

Inom ramen för miljöersättningsprogrammet bör

åtgärden för resurshushållande konventionellt

jordbruk kompletteras med ett stöd till

trädgårdsnäringen. För detta ändamål bör 13 000 000

kr anvisas. 30 000 000 kr bör anvisas för stöd till

avbytartjänst och när det gäller den föreslagna

engångsvisa mjölkproduktionsinsatsen i skogs- och

mellanbygd bör 50 000 000 kr anvisas. Mot bakgrund

av den rådande skördesituationen föreslå vi vidare

att 30 000 000 kr anvisas till katastrofersättning.

Slutligen bör ett särskilt anslag inrättas för

exportkreditgarantier. För ändamålet bör anvisas 30

000 000 kr.

Övriga anslag

Enligt vår mening kan Jordbruksverkets verksamhet

effektiviseras bl.a. genom förenklade miljöstöd. En

tioprocentig minskning av Jordbruksverkets kostnader

bör vara möjlig att genomföra. Därmed kan anslaget B

1 Statens jordbruksverk reduceras med 23 000 000 kr.

Vidare bör anslaget B 6 Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket tillföras ytterligare 25 000 000 kr. När

det gäller kostnadsramarna för EU-finansierade stöd

som arealersättning och djurbidrag bör dessa

användas fullt ut. Regeringens motiv för att dra ned

ramen för arealersättning och djurbidrag är dunkel.

Det finns ingen anledning att vidta en sådan åtgärd

eftersom kostnaden för statskassan är lika med noll.

Möjligheterna till återflöde till Sverige bör tas

till vara varför regeringens förslag avvisas.

Anslaget B 14 Arealersättning och djurbidrag m.m.

bör därmed tillföras ytterligare 1 350 000 000 kr.

Enligt vår mening bör regeringens förslag om

inrättande av ett nytt jordbruks- och

livsmedelspolitiskt institut avvisas. Förslaget

innebär att LES skall läggas ned men ersättas av en

ny statistikmyndighet. Härigenom skall behovet av

utredningsverksamhet med analyser inom området

tillgodoses. Vi anser att alla de uppgifter som kan

anses nödvändiga att tillgå redan i dag finns hos

Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån. I

stället för att införa ytterligare ett institut vore

det bättre att få en överblick av nuvarande

statistiska och ekonomiska analyser på

jordbruksområdet i syfte att förenkla

uppgiftslämnandet för lantbruksföretagen. Detta

innebär vidare en besparing på 4 miljoner kronor.

Det föreslagna anslaget bör slopas. Enligt vår

mening kan man inte minska på fiskevårdsinsatserna

för att kunna avsätta medel för fettfenklippning på

odlad lax. Anslaget bör därför höjas så att

öronmärkta medel kan anvisas för detta ändamål.

Anslaget bör därför således tillföras ytterligare 5

000 000 kr utöver regeringens förslag.

Regeringens förslag till medelsanvisning under

anslaget D 1 Främjande av rennäringen innebär en

kraftig minskning av anslaget samtidigt som anslaget

för ersättning för viltskador (D 2) inte har räknats

upp i den omfattning vi anser nödvändig. Enligt vår

mening bör anslaget därför höjas med 13 000 000 kr

utöver regeringens förslag.

Enligt vår mening bör satsningarna på

exportfrämjande åtgärder förstärkas kraftigt.

Anslaget F 6 Exportfrämjande åtgärder bör därför

höjas med 35 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Skogsbruket är en näringsgren som kan vidkännas

allvarliga skador på grund av insektsangrepp. Dessa

skador kan slå ut stora delar av skogsbeståndet och

därmed drabba den enskilde skogsägaren mycket hårt.

Vi anser att det bör finnas medel till ett

katastrofskydd vid t.ex. angrepp av granbarkborre så

att åtgärder kan vidtas omedelbart och innan

skadorna förvärras ytterligare. För detta ändamål

bör 3 000 000 kr utöver regeringens förslag

tillföras anslaget H 2 Insatser för skogsbruket. Den

internationella konkurrensen inom skogsnäringen gör

det nödvändigt att förstärka den skogliga

kompetensen och resurserna vid Sveriges

beskickningar utomlands. Även den statliga

representationen vid internationella skogliga

symposier, mässor m.m. bör öka. Anslaget H 3

Internationellt skogssamarbete bör enligt vår mening

höjas med 1 000 000 kr utöver regeringens förslag.

3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Eskil Erlandsson (c) anför:

Den 2 december 1998 beslutade riksdagen om ramar för

de olika utgiftsområdena. Jag kan av formella skäl

inte vidhålla mina anslagsyrkanden i en reservation

och väljer därför att i ett särskilt yttrande

redovisa Centerpartiets politik som berör

utgiftsområde 23.

Enligt min uppfattning bör anslaget F 6

Exportfrämjande åtgärder höjas med ytterligare 30

000 000 kr. Dessa medel bör användas för en fyraårig

satsning på exportfrämjande åtgärder i enlighet med

förslagen i betänkandet En livsmedelsstrategi för

Sverige (SOU 1998:167).

4. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Harald Nordlund (fp) anför:

Från Folkpartiets sida anser vi att det finns stora

besparingar att göra inom utgiftsområde 23 när det

gäller administrationen av jordbrukspolitiken m.m. I

enlighet med förslagen i motion Fi211 bör t.ex.

Jordbruksverkets myndighetsanslag kunna reduceras

väsentligt. Jag är samtidigt medveten om att det av

bl.a. arbetsrättsliga skäl är svårt att åstadkomma

stora nedskärningar med omedelbar verkan under nästa

budgetår. På grund härav och då riksdagen numera

fattat beslut om utgiftsramarna för budgetåret 1999

som överensstämmer med regeringens förslag har jag

inte ansett det meningsfullt att fullfölja

Folkpartiets förslag i en reservation.

5. Anslag för fettfenklippning

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Det föreslås att fettfenklippning av odlad laxsmolt

skall finansieras inom anslaget för fiskevård.

Miljöpartiet de gröna har engagerat sig mycket i

situationen för den vilda laxen. Att genom

fettfenklippning särskilja odlad lax från den vilda

kan vara bra, men vi anser inte att åtgärden ska

belasta anslag C 4 Fiskevård. Behovet av åtgärder

för fiskevård är stora. Om detta anslag skall täcka

även fettfenklippning av 2 miljoner laxsmolt betyder

det att medlen för annan fiskevård minskas

väsentligt. Om vi antar att fettfenklippningen

inklusive tid för fångst m.m. tar tre minuter per

laxsmolt så motsvarar detta 625 heltidsanställda

människor under en månad. Kostnaden för

fettfenklippningen skulle i så fall ta hela anslaget

i anspråk. Detta kan vi inte acceptera. Miljöpartiet

de gröna anser att denna insats borde kunna betalas

på annat sätt, t.ex. genom att åtgärden belastar

utgiftsområde 14. Eftersom problemet uppmärksammas i

betänkandet och utskottet också förutsätter att

regeringen försöker finna andra möjligheter till

finansiering så att andra angelägna

fiskevårdsåtgärder inte eftersätts utgår vi ifrån

att denna fråga kan lösas på ett konstruktiv sätt.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin

-------------------------------------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets Reservantens förslag i förhållande

till utskottets förslag

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Res. 1

förslag

(mp)

-------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------

A Internationellt samarbete

-------------------------------------------------------------------------------

1 Bidrag till vissa

internationella

organisationer m.m. (ram) 37 989

-------------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

B Jordbruk och trädgårdsnäring

-------------------------------------------------------------------------------

1 Statens jordbruksverk (ram) 229 907

-------------------------------------------------------------------------------

2 Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m. (ram)

22 000

-------------------------------------------------------------------------------

3 Djurregister (ram) 14 000

-------------------------------------------------------------------------------

4 Statens utsädeskontroll 1 002

(ram)

-------------------------------------------------------------------------------

5 Statens växtsortnämnd (ram) 1 371

-------------------------------------------------------------------------------

6 Miljöförbättrande åtgärder

i jordbruket (res.)

26 740 +10 000

-------------------------------------------------------------------------------

7 Bekämpande av växtsjukdomar 2 629

(ram)

-------------------------------------------------------------------------------

8 Strukturstöd inom

livsmedelssektorn (ram)

107 500

-------------------------------------------------------------------------------

9 Från EG-budgeten

finansierat strukturstöd

(ram) 127 500

-------------------------------------------------------------------------------

10 Regionala stöd till 717 000

jordbruket (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

11 Från EG-budgeten

finansierade regionala stöd

till jordbruket (ram) 325 000

-------------------------------------------------------------------------------

12 Kompletterande åtgärder

inom jordbruket (ram)

1 370 000

-------------------------------------------------------------------------------

13 Från EG-budgeten

finansierade kompletterande

åtgärder inom jordbruket 1 307 500

(ram)

-------------------------------------------------------------------------------

14 Arealersättning och

djurbidrag m.m. (ram)

3 650 000

-------------------------------------------------------------------------------

15 Intervention och

exportbidrag för

jordbruksprodukter (ram) 1 550 000

-------------------------------------------------------------------------------

16 Räntekostnader för

förskotterade

arealersättningar m.m. 80 000

(ram)

-------------------------------------------------------------------------------

17 Jordbrukets blockdatabas 18 040

(ram)

-------------------------------------------------------------------------------

18 Jordbruks- och

livsmedelsekonomiska

institutet (ram) 4 000

-------------------------------------------------------------------------------

19 Ekologisk forskning (ram) 0 +5 000

-------------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

C Fiske

-------------------------------------------------------------------------------

1 Fiskeriverket (ram) 59 058

-------------------------------------------------------------------------------

2 Strukturstöd till fisket 30 890

m.m. (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

3 Från EG-budgeten

finansierade strukturstöd

till fisket m.m. (ram) 80 000

-------------------------------------------------------------------------------

4 Fiskevård (ram) 20 000

-------------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

D Rennäring m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

1 Främjande av rennäringen 37 000

m.m. (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

2 Ersättningar för viltskador 56 000

m.m. (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

3 Stöd till innehavare av

fjällägenheter m.m. (ram)

1 538

-------------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

E Djurskydd och djurhälsovård

-------------------------------------------------------------------------------

1 Statens veterinärmedicinska

anstalt (ram)

80 563

-------------------------------------------------------------------------------

2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

(obet.) 80 277

-------------------------------------------------------------------------------

3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande

åtgärder (ram) 20 490

-------------------------------------------------------------------------------

4 Centrala 7 043

försöksdjursnämnden (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

5 Bekämpande av smittsamma 90 950

husdjurssjukdomar (ram)

-----------------------------------------------------------------------

F Livsmedel

-------------------------------------------------------------------------------

1 Statens livsmedelsverk 108 926

(ram)

-------------------------------------------------------------------------------

2 Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden:

Avvecklingskostnader (ändr. 597

benämn.) (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

3 Kostnader för

livsmedelsberedskap (ram)

23 658

-------------------------------------------------------------------------------

4 Livsmedelsstatistik (ram) 24 588

-------------------------------------------------------------------------------

5 Jordbruks- och

livsmedelsstatistik

finansierad från EG- 3 700

budgeten (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

6 Exportfrämjande åtgärder 15 000 -15 000

(ram)

-------------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

G Utbildning och forskning

-------------------------------------------------------------------------------

1 Sveriges 1 080 919

lantbruksuniversitet (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

2 Skogs- och jordbrukets

forskningsråd:

Förvaltningskostnader (ram) 11 158

-------------------------------------------------------------------------------

3 Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning

och kollektiv forskning 197 285

(ram)

-------------------------------------------------------------------------------

4 Bidrag till Skogs- och

lantbruksakademien (obet.)

920

-------------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

H Skogsnäring

-------------------------------------------------------------------------------

1 Skogsvårdsorganisationen 268 022

(ram)

-------------------------------------------------------------------------------

2 Insatser för skogsbruket 75 700

(ram)

-------------------------------------------------------------------------------

3 Internationellt 1 405

skogssamarbete (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

4 Från EG-budgeten

finansierade medel för

skogsskadeövervakning (ram) 6 000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 11 973 865 ±0

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

- regeringens förslag och motionsförslagen

Belopp i 1 000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Anslags-Regeringensm kd c

typ förslag

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Internationellt samarbete

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Bidrag till vissa internationella (ram) 37 989

organisationer m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Jordbruk och trädgårdsnäring

-------------------------------------------------------------------------------

B 1 Statens jordbruksverk (ram) 229 907 -5 -23 000

000 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 2 Stöd till jordbrukets (ram) 22 000

rationalisering m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

B 3 Djurregister (ram) 14 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 4 Statens utsädeskontroll (ram) 1 002

-------------------------------------------------------------------------------

B 5 Statens växtsortnämnd (ram) 1 371

-------------------------------------------------------------------------------

B 6 Miljöförbättrande åtgärder i (res.) 26 740 +25 000

jordbruket

-------------------------------------------------------------------------------

B 7 Bekämpande av växtsjukdomar (ram) 2 629

-------------------------------------------------------------------------------

B 8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn (ram) 107 500

-------------------------------------------------------------------------------

B 9 Från EG-budgeten finansierat (ram) 127 500

strukturstöd

-------------------------------------------------------------------------------

B 10 Regionala stöd till jordbruket (ram) 717 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 11 Från EG-budgeten finansierade (ram)

regionala stöd till jordbruket

325 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 12 Kompletterande åtgärder inom (ram) 1 370 000

jordbruket

-------------------------------------------------------------------------------

B 13 Från EG-budgeten finansierade (ram) 1 307 500

kompletterande åtgärder inom

jordbruket

-------------------------------------------------------------------------------

B 14 Arealersättning och djurbidrag m.m. (ram) 3 650 000 +1 350

000

-------------------------------------------------------------------------------

B 15 Intervention och exportbidrag för (ram)

jordbruksprodukter

1 550 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 16 Räntekostnader för förskotterade (ram)

arealersättningar m.m.

80 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 17 Jordbrukets blockdatabas (ram) 18 040

-------------------------------------------------------------------------------

B 18 Jordbruks- och livsmedelsekonomiska (ram) 4 000 -4 000

institutet

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Motionsförslag

-------------------------------------------------------------------------------

B 19 Ekologisk forskning (ram)

000

-------------------------------------------------------------------------------

B 20 REKO-stöd trädgårdsnäring (ram) +13 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 21 Avbytartjänst (ram) +30 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 22 Engångsvis mjölkproduktionsinsats i (ram)

skogs- och mellanbygd

+50 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 23 Katastrofersättning (ram) +30 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 24 Exportkreditgaranti (ram) +30 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 25 Kompensationsersättning för (ram) +10 000

koldioxidskatt

-------------------------------------------------------------------------------

Fiske

-------------------------------------------------------------------------------

C 1 Fiskeriverket (ram) 59 058

-------------------------------------------------------------------------------

C 2 Strukturstöd till fisket m.m. (ram) 30 890

-------------------------------------------------------------------------------

C 3 Från EG-budgeten finansierade (ram)

strukturstöd till fisket m.m.

80 000

-------------------------------------------------------------------------------

C 4 Fiskevård (ram) 20 000 +5 000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Rennäring m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

D 1 Främjande av rennäringen m.m. (ram) 37 000 +13 000

-------------------------------------------------------------------------------

D 2 Ersättningar för viltskador m.m. (ram) 56 000

-------------------------------------------------------------------------------

D 3 Stöd till innehavare av (ram) 1 538

fjällägenheter m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Djurskydd och djurhälsovård

-------------------------------------------------------------------------------

E 1 Statens veterinärmedicinska anstalt (ram) 80 563

-------------------------------------------------------------------------------

E 2 Bidrag till (obet.) 80 277

distriktsveterinärorganisationen

-------------------------------------------------------------------------------

E 3 Djurhälsovård och (ram) 20 490

djurskyddsfrämjande åtgärder

-------------------------------------------------------------------------------

E 4 Centrala försöksdjursnämnden (ram) 7 043

-------------------------------------------------------------------------------

E 5 Bekämpande av smittsamma (ram) 90 950

husdjurssjukdomar

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Livsmedel

-------------------------------------------------------------------------------

F 1 Statens livsmedelsverk (ram) 108 926

-------------------------------------------------------------------------------

F 2 Livsmedelsekonomiska (ram)

samarbetsnämnden:

Avvecklingskostnader (ändr. 597

benämn.)

-------------------------------------------------------------------------------

F 3 Kostnader för livsmedelsberedskap (ram) 23 658

-------------------------------------------------------------------------------

F 4 Livsmedelsstatistik (ram) 24 588

-------------------------------------------------------------------------------

F 5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik (ram)

finansierad från EG-budgeten

3 700

-------------------------------------------------------------------------------

F 6 Exportfrämjande åtgärder (ram) 15 000 +35 000 +30

000 000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Utbildning och forskning

-------------------------------------------------------------------------------

G 1 Sveriges lantbruksuniversitet (ram) 1 080 919

-------------------------------------------------------------------------------

G 2 Skogs- och jordbrukets (ram)

forskningsråd:

Förvaltningskostnader 11 158

-------------------------------------------------------------------------------

G 3 Skogs- och jordbrukets (ram)

forskningsråd: Forskning

197 285

och kollektiv forskning

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Skogsnäring

-------------------------------------------------------------------------------

H 1 Skogsvårdsorganisationen (ram) 268 022 +5

000

-------------------------------------------------------------------------------

H 2 Insatser för skogsbruket (ram) 75 700 +3 000

-------------------------------------------------------------------------------

H 3 Internationellt skogssamarbete (ram) 1 405 +1 000

-------------------------------------------------------------------------------

H 4 Från EG-budgeten finansierade medel (ram)

för skogs-

6 000

skadeövervakning

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 11 973 ±0 +1 568 +30

för 865 000 000

utgiftsområdet

-------------------------------------------------------------------------------