Bet. 1998/99:MJU2

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

1998/99:MJU02

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

MJU2

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 1999 om anslag inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 28

motionsyrkanden. Riksdagen har den 2 december 1998

bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet till

1 548 899 000 kr.

Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag

m.m. tillstyrks. Förslagen innebär att införandet av

miljöbalken och arbetet med att uppnå de nya

föreslagna miljökvalitetsmålen och målen för

ekologiskt hållbar utveckling har hög prioritet i

arbetet inom hela Regeringskansliet och på de olika

myndigheterna. Förberedelserna inför Sveriges

ordförandeskap i EU prioriteras liksom arbetet med

miljöhänsyn i samtliga EU:s politikområden samt

miljöfrågorna inför EU:s utvidgning.

Åtgärder för att främja den biologiska mångfalden

prioriteras också mycket högt genom en betydande

förstärkning av medlen för inköp av värdefulla

naturområden, främst skogsmark.

Resurserna för miljöövervakning förstärks för att

kunna följa upp de nationella miljökvalitetsmålen

och upprätthålla en baskompetens avseende organiska

miljögifter samt öka satsningarna på övervakning

avseende biologisk mångfald, materialflöden och

kretslopp.

Resurserna för sanering och återställning av

förorenade områden förstärks ytterligare genom att

ett anslag förs upp för investeringar,

undersökningar och åtgärder av sådana

saneringsobjekt som är särskilt angelägna. Den med

näringslivet och staten samfinansierade forskningen

som bedrivs via Stiftelsen Institutet för vatten-

och luftvårdsforskning tillförs resurser eftersom

den inte längre finansieras via Stiftelsen för

miljöstrategisk forskning, MISTRA.

Myndigheternas arbete med anledning av beslutet att

avveckla de båda reaktorerna i Barsebäck kommer att

fortsätta och intensifieras under år 1999.

Till betänkandet har fogats 4 reservationer och 4

särskilda yttranden.

Propositionen

Proposition 1998/99:1 utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit

A Miljövård

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

1999, i fråga om ramanslaget A 3 Åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden, för statens

räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband

med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla

naturområden som innebär åtaganden om högst

120 000 000 kr för budgetåret 2000,

2. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård enligt följande uppställning:

A 1 Naturvårdsverket; ramanslag; 266 141 000 kr,

A 2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag;

127 706 000 kr,

A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden; ramanslag; 577 975 000 kr,

A 4 Sanering och återställning av förorenade

områden; ramanslag; 40 000 000 kr,

A 5 Åtgärder för att rena Dalälven;

reservationsanslag; 29 000 000 kr,

A 6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 77 674 000 kr,

A 7 Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag;

35 002 000 kr,

A 8 Stockholms internationella miljöinstitut;

obetecknat anslag; 12 000 000 kr,

A 9 Stiftelsen Institutet för vatten- och

luftvårdsforskning; obetecknat anslag;

12 000 000 kr,

A 10 Miljöinsatser i Östersjöregionen;

reservationsanslag; 122 100 000 kr,

B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

B 1 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag;

80 358 000 kr,

B 2 Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader; ramanslag; 76 885 000 kr,

B 3 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 65 306 000 kr,

B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr.

Motionerna

1998/99:MJ225 av Kjell-Erik Karlsson (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att någon förändring

av verksamheten ej skall ske förrän

Naturvårdsverkets nationella plan för

kalkningsverksamheten lagts fram halvårsskiftet

1999.

1998/99:MJ238 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

8. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområdet

Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

A 1 Naturvårdsverket 266 141 10 000

A 2 Miljöövervakning m.m. 127 706 10 000

A 3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden 577 975 10 000

Nytt anslag: Miljö- och

kretsloppsforskning 100 000

1998/99:MJ247 av Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flexibel användning av

anslag till kulturreservat.

1998/99:MJ248 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under A 1 inom

utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 346 141 000 kr

i enlighet med vad anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under A 3 inom

utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 597 975 000 kr

i enlighet med vad anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om redovisningen av

satsningarna på kalkning,

4. att riksdagen beslutar att under A 10 inom

utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om noll kronor i

enlighet med vad anförts i motionen.

1998/99:MJ605 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tillföra 100

miljoner kronor för forskning inom Natur-

vårdsverkets ram.

1998/99:MJ704 av Inger René och Berit Adolfsson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

kalkning av sjöar och vattendrag.

1998/99:MJ712 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en mindre del av

markanslaget bör få användas till nödvändig

administration och handläggning.

1998/99:MJ716 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade

regler så att länsstyrelserna kan använda en del av

markanslaget till sin administration i samband med

arbetet att bilda naturreservat.

1998/99:MJ717 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behov av kalkning,

särskilt vad gäller vattendragen i Västsverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att mer kraftfullt

driva frågan om bekämpning av försurning.

1998/99:MJ726 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

markanslaget får utnyttjas till nödvändig

administration och handläggning.

1998/99:MJ730 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av

att kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt

kalkning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att även

tidigare inte kalkade vatten kan börja kalkas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av

kalkning för den biologiska mångfalden i många

vatten,

4. att riksdagen begär att regeringen, utifrån det

ökade behovet, tar fram konkreta och tidsbestämda

mål för kalkningsverksamheten för beslut i

riksdagen.

1998/99:MJ737 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att

riksdagen beslutar höja anslagsnivån för

kalkningsinsatser i sjöar och vattendrag så att

verksamheten kan bedrivas minst på dagens nivå.

1998/99:MJ747 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att skyddet av de

myrar som finns upptagna i myrskyddsplanen skall

beaktas vid skydd av biologisk mångfald i det nya

utökade anslaget A 3,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

konkreta och tidsbestämda mål för

kalkningsverksamheten för beslut i riksdagen.

1998/99:MJ766 av Karin Olsson och Willy Söderdahl

(s, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

kalkning av skog, sjöar och vattendrag.

1998/99:MJ769 av Lars Gustafsson (kd) vari yrkas att

riksdagen för budgetåret 1999 öronmärker 180 000 000

kr för kalkningsåtgärder.

1998/99:MJ796 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kalkning i sjöar och

vattendrag.

1998/99:MJ803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att tillföra Nordens

Ark ett särskilt statligt engångsanslag om

6 miljoner kronor,

10. att riksdagen med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt

uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

A 3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden 577 975 70 000

Nordens Ark 6 000

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

21. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom

utgiftsområde 20 i enlighet med vad i motionen anförts.

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

A 1 Naturvårdsverket 266 141 50 000

A 3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden

577 975

40 000

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

19. (del) att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar enligt uppställningen i bilaga 2.

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

A 3 Åtgärder för att bevara den

biologiska mångfalden 577 975 76 000

Utskottet

Propositionen

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde

omfattar utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar.

Utgiftsområde 20 omfattar frågor rörande biologisk

mångfald och naturvård, vatten- och luftvård,

avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljö-

och kretsloppsforskning, kemikaliekontroll,

strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till

kärnkraften samt internationellt miljösamarbete.

Regeringens förslag för år 1999 innebär att 1 299,6

miljoner kronor avsätts för verksamhetsområdet

Miljövård och 249,3 miljoner kronor för

verksamhetsområdet Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

Efter behandling i finansutskottet har riksdagen

genom beslut den 2 december 1998 bestämt

utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård till 1 548 899 000 kr. Beslutet

överensstämmer med regeringens förslag. Detta

innebär att huvuddelen av de motioner som berör

enskilda anslag bör avslås på den grunden att de

inte ryms inom den beslutade utgiftsramen.

I förhållande till 1998 års vårproposition (prop.

1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20) har utgiftsområdet

för år 1999 ökats med ca 260 miljoner kronor.

Utgiftsramen ökar med sammanlagt 334 miljoner kronor

under år 1999 jämfört med år 1998. Anslagssparandet

på utgiftsområdet har minskat med 150 miljoner

kronor under år 1997. Bedömningen är att anslags-

sparandet kommer att minska ytterligare under år

1998.

Prioriteringar

Införandet av miljöbalken och arbetet med att uppnå

de nya föreslagna miljökvalitetsmålen och målen för

ekologiskt hållbar utveckling har hög prioritet i

arbetet inom hela Regeringskansliet och på de olika

myndigheterna. Förberedelserna inför Sveriges

ordförandeskap i EU prioriteras liksom arbetet med

miljöhänsyn i samtliga EU:s politikområden samt

miljöfrågorna inför EU:s utvidgning.

Åtgärder för att främja den biologiska mångfalden

prioriteras mycket högt genom en betydande

förstärkning av medlen för inköp av värdefulla

naturområden, främst skogsmark.

Resurserna för miljöövervakning förstärks för att

kunna följa upp de nationella miljökvalitetsmålen

och upprätthålla en baskompetens avseende organiska

miljögifter samt öka satsningar på övervakning

avseende biologisk mångfald, materialflöden och

kretslopp.

Resurserna för sanering och återställning av

förorenade områden förstärks ytterligare genom att

föra upp ett anslag för investeringar,

undersökningar och åtgärder av ur risksynpunkt

särskilt angelägna saneringsobjekt.

Den med näringslivet och staten samfinansierade

forskningen som bedrivs via Stiftelsen Institutet

för vatten- och luftvårdsforskning tillförs resurser

eftersom den inte längre finansieras via Stiftelsen

för miljöstrategisk forskning, MISTRA.

Myndigheternas arbete med anledning av beslutet att

avveckla de båda reaktorerna i Barsebäck (prop.

1996/97:84) kommer att fortsätta och intensifieras

under år 1999.

Kärnsäkerhets- och strålskyddsarbetet vid Statens

kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut

ges fortsatt hög prioritet för att säkerställa att

säkerheten upprätthålls under avvecklingen av

kärnkraften.

Under år 1999 kommer också hög prioritet i

Regeringskansliets och myndigheternas arbete att ges

åt en hållbar utveckling inom EU, miljöfrågorna i

utvidgningsprocessen och förberedelserna för

Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001.

Resultatbedömning - tillståndet och utvecklingen

inom området

Målen inom utgiftsområdet är att skydda människors

hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en

långsiktig god hushållning med naturresurser samt

skydda natur- och kulturlandskap. Dessa övergripande

mål som antogs av riksdagen år 1991 bör enligt

regeringen kvarstå som allmän inriktning för det

miljöpolitiska arbetet. I propositionen (prop.

1997/98:145) Svenska miljömål - Miljöpolitik för ett

hållbart Sverige anges att regeringens övergripande

mål för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa

generation kunna lämna över ett samhälle där de

stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

De senaste årens förändringar i miljöpåverkan,

miljötillstånd och miljöåtgärder har redovisats av

Naturvårdsverket i rapporten de Facto; 98. I

rapporten konstateras att miljötillståndet inte har

förändrats särskilt mycket de senaste åren. Däremot

noteras en hel del positiva åtgärder som kommer att

ge effekter senare.

Luftkvaliteten i svenska tätorter har förbättrats

betydligt men situationen är inte

tillfredsställande. Det faktum att bara drygt

hälften av våra personbilar har katalysatorer och

att biltrafiken har ökat något är förklaringar till

att utsläppen inte har minskat.

Nedfallet av metaller från luften har mer än

halverats sedan 1970-talet. De mål som satts för att

minska utsläpp till luft av bly, kadmium och

kvicksilver har helt eller nästan nåtts.

Utsläppen av några av de allvarligaste

miljögifterna har minskat. Det gäller även halterna

i människor och djur. De sjunkande halterna av

miljögifter är den viktigaste förklaringen till att

bestånden av havsörn och säl har ökat i Östersjön

men det finns fortfarande skador hos sälar som tyder

på att de har hormonella rubbningar.

Miljötillståndet i havet är allmänt sett

fortfarande otillfredsställande men försämras för

närvarande inte.

Minskade utsläpp av svavel i Europa är sannolikt

den viktigaste förklaringen till att

försurningsläget i svenska sjöar förbättrats under

1990-talet.

Den främsta orsaken till att den biologiska

mångfalden har minskat är det över århundraden

intensiva utnyttjandet av skogarna för svedjebruk,

bete, träkolsframställning och virkesförsörjning

till den moderna skogsindustrin. Så gott som alla

skogar i Sverige är sålunda påverkade av skogsbruk.

I dagens skog finns högst 1-2 % död ved. En

tredjedel av skogens ca 1 500 rödlistade arter, dvs.

hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter, är

beroende av döda träd. Under senare år har

miljöhänsynen i skogsbruket ökat.

Enligt FN:s ramkonvention för klimatförändringar

(SÖ 1993:13) skall halten av växthusgaser

stabiliseras på en nivå som minskar risken för att

farliga störningar uppkommer i klimatsystemet. Vid

klimatkonventionens tredje partsmöte i Kyoto i

december 1997 enades parterna om ett protokoll till

klimatkonventionen som innebär bindande

utsläppsåtaganden för alla industriländer.

Regeringens nuvarande huvudsakliga strategi för att

nå koldioxidmålet är att begränsa användningen av

fossila bränslen och ersätta dem med förnybara

energikällor, samt ett effektivare utnyttjande av

energi. En kommitté (M 1998:06) med parlamentarisk

sammansättning har startat arbetet med

åtgärdsprogram för Sveriges klimatarbete.

Resultatbedömning - statliga insatser inom området

En ny samlad skärpt och breddad miljölagstiftning,

en miljöbalk, införs fr.o.m. den 1 januari 1999

(prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20, rskr.

1997/98:278). Införandet av en miljöbalk innebär en

skärpt och breddad miljölagstiftning för en hållbar

utveckling. Som en följd av miljöbalken inrättas per

den 1 januari 1999 fem miljödomstolar och en

miljööverdomstol. Koncessionsnämnden för miljöskydd

läggs samtidigt ned.

Förra årets regeringsskrivelse Ekologisk hållbarhet

(skr. 1997/98:13) innehöll åtgärdsprogram för

omställningsarbetet för samtliga samhälls-sektorer.

Många av de föreslagna åtgärderna är genomförda och

arbete pågår för att fullfölja de mer långsiktiga

strategierna. I en separat skrivelse Hållbara

Sverige - uppföljning och fortsatta åtgärder för en

ekologiskt hållbar utveckling (skr. 1998/99:5), som

överlämnas till riksdagen samtidigt som

budgetpropositionen, redovisas en uppföljning av de

genomförda åtgärderna. I januari 1997 tillsattes en

delegation för en ekologiskt hållbar utveckling.

Regeringens miljöproposition (prop. 1997/98:145)

Svenska miljömål - Miljöpolitik för ett hållbart

Sverige är en vidareutveckling och precisering av

det inledda arbetet för en ekologiskt hållbar

utveckling. Regeringen har beslutat tillsätta en

parlamentarisk beredning (M 1998:07) med uppgift att

göra en samlad översyn av vilka delmål som behövs

för att de nationella miljökvalitetsmålen skall

kunna nås inom en generation.

I det fortsatta miljö- och

resurshushållningsarbetet har sammanlagt 66

myndigheter fått i uppdrag att införa

miljöledningssystem som ett verktyg i detta arbete.

Delegationen (M 1998:01) för ekologiskt hållbar

upphandling tillsattes under våren 1998.

Sedan introduktionen av blyfri bensin under senare

delen av 1980-talet har halterna av bly i luft

minskat avsevärt. Avvecklingen av blyhagel beräknas

minska spridningen av bly med 700-1 000 ton per år.

Användningen av kvicksilver som årligen säljs i

varor har minskat markant sedan förordningen

(1991:1290) om vissa kvicksilverhaltiga varor

infördes.

I slutet av juni nåddes en slutlig förlikning om

Auto/Oildirektiven för lätta bilar och bränslen. I

beslutet ingår att det införs ett gemensamt till-

verkaransvar för avgasreningens hållbarhet inom EU.

En effekt av införandet av producentansvar för

förpackningar är att stora delar av

förpackningsmaterialet utnyttjas i stället för att

deponeras. Ett annat sätt att omhänderta avfall är

att förbränna det och samtidigt använda den energi

som genereras. Det finns i dag 21

avfallsförbränningsanläggningar i Sverige.

Riksdagen beslutade år 1997 mål för ett nytt

program för att fortsätta att minska hälso- och

miljöriskerna med bekämpningsmedelsanvändningen i

jordbruk och trädgårdsnäring (prop. 1997/98:2, bet.

1997/98:JoU2, rskr. 1997/98:116). Programmet avser

åren 1997-2001.

Under det kommande året skall de åtgärder som

föreslås i EU:s försurningsstrategi genomföras.

Eftersom försurningen i Sverige till mycket stor del

påverkas av utsläppen i Europa, ca 80 % av det

försurande nedfallet härstammar från andra länder i

Europa, kommer dessa åtgärder att för svensk del

innebära förbättringar.

En förutsättning för att nedfallet av försurande

och övergödande ämnen skall minska i den

utsträckning som krävs för att försurningsstrategins

mål skall infrias är att avgasutsläppen från bilar

och arbetsmaskiner minskar. EU:s beslut om skärpta

miljökrav för lätta fordon och bränslen kommer att

bidra till att så sker. De första avgaskraven för

arbetsmaskiner håller på att införas inom EU

(direktiv 97/68/EG) och ett beslut om skärpta

avgaskrav för tunga fordon väntas under 1999.

Åtgärder utanför utgiftsområdet

Länsstyrelserna har på miljöområdet ett viktigt

tillsyns- och samordningsansvar för miljöarbetet på

regional nivå. Mot bakgrund av detta förstärks

länsstyrelsernas resurser för miljötillsyn med 10

miljoner kronor år 1999 och 15 miljoner kronor år

2000 och 2001. Härutöver förstärks resurserna för

länsstyrelsernas nya uppgifter med anledning av

miljöbalken.

Utskottets överväganden

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen

anfört i redovisningen av tillståndet och

utvecklingen inom miljöområdet och av de statliga

insatser som gjorts.

När det gäller de allmänpolitiska frågorna inom

utgiftsområde 20 bör tilläggas att utskottet inom

kort påbörjar behandlingen av proposition

1997/98:145 Svenska miljömål samt skrivelse

1998/99:5 Hållbara Sverige ( uppföljning och

fortsatta åtgärder för en ekologiskt hållbar

utveckling. I detta betänkande behandlas i huvudsak

anslagsfrågor och frågor om resultatinformation m.m.

Miljövård

Propositionen

Verksamhetsområdet omfattar insatser för att bevara

den biologiska mångfalden, miljöövervakning, stöd

till återställning av försurade sjöar och vattendrag

genom kalkning, frågor om vatten- och luftvård,

avfallsfrågor, bilavgasfrågor, frågor om forskning

på miljö- och kretsloppsområdet, miljöskyddsfrågor,

kemikaliekontroll och internationellt samarbete inom

miljöområdet. Till området hör vidare

Naturvårdsverket och Kemikalie-inspektionen.

Resultatbedömning

Sverige har hittills anmält 1 449 områden enligt

art- och habitatdirektivet och 75 områden enligt

fågeldirektivet att ingå i det europeiska nätverket

av skyddade områden - Natura 2000. Naturvårdsverket

har i uppdrag att senast den 15 november 1998 i

samarbete med länsstyrelserna lämna förslag till

regeringen på ytterligare områden som kan anslutas

till nätverket.

Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att

närmare ange delmål för skogen. Vidare har

Skogsstyrelsen regeringens uppdrag att bl.a.

utveckla mål för biologisk mångfald. Resultatet

skall redovisas i mars 1999.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i uppdrag

att fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens

effekter på den biologiska mångfalden. Den första

utvärderingen och regeringens ställningstaganden

redovisas i propositionen Uppföljning av

skogspolitiken (prop. 1997/98:158). Miljö- och

jordbruksutskottet har nyligen behandlat

propositionen (1998/99:MJU3).

Regeringen har tillkallat en särskild utredare för

att lämna förslag om en sammanhållen rovdjurspolitik

(M1998:03). Utredningen skall redovisa sina förslag

i slutet av år 1999. Utredningen skall med förtur

utreda utökad skyddsjakt på varg.

Regeringen fastslog i propositionen om

producentansvar för bilar (prop. 1995/96:174) sin

uppfattning att regler om försiktighetsmått vid

hantering av skrotbilar skall införas.

Naturvårdsverket arbetar för närvarande med att ta

fram föreskrifter om bilskrotningsanläggningarnas

demontering och hantering av skrotbilar.

År 1992 påbörjades avvecklingen av kvicksilver i

varor. Förordningen omfattade kvicksilver i

termometrar, elektriska komponenter, nivåvakter,

tryckvakter och termostater samt vissa medicinska

instrument och mätinstrument. Hittills har ca 4 ton

kvicksilver (febertermometrar, tekniska varor och

produkter och laboratoriekemikalier) samlats in inom

ramen för åtgärdsprogrammet.

Sverige fick i anslutningsfördraget till EU flera

undantag på kemikalieområdet där de svenska

bestämmelserna var strängare än motsvarande EU-

bestämmelser. 1998 är det sista året som dessa

undantag gäller och den översyn av EU-reglerna som

skulle ske i enlighet med fördraget går mot sitt

slut. Alla undantag är ännu inte färdigbehandlade.

Den del av översynen som redan är avslutad har fått

en bra lösning. För vissa av områdena kommer

Sverige att få förlängt undantag under ytterligare

två eller tre år.

Resultatinformation om länsstyrelsernas arbete inom

miljöområdet

Länsstyrelserna skall verka för att bevara den

biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god

hushållning med naturresurser samt skydda natur- och

kulturlandskap. Länsstyrelserna skall härvid

samordna miljöarbetet och miljöövervakningen i

länen. Arbetet skall bl.a. ske utifrån den samlade

regionala miljöstrategin (STRAM).

De flesta av länsstyrelserna har prioriterat

arbetet med tillståndsärenden, vilket i vissa fall

har skett på bekostnad av tillsynsarbetet. Drygt en

tredjedel av länsstyrelserna har prioriterat

samverkan och samordning mellan andra myndigheter

och integration av miljöhänsyn i länsstyrelsernas

arbete. I tillstånds- och tillsynsärenden enligt

miljöskyddslagen uppger flertalet länsstyrelser att

verksamheten inte uppfyller de mål som antagits för

verksamheten. En tredjedel av länsstyrelserna klarar

målet att avgöra 80 % av tillståndsärendena inom sex

månader. En av länsstyrelserna saknar också program

för tillsyn och omprövning av tillstånd för

miljöfarlig verksamhet. En tredjedel har följt sina

program. Resultatet varierar dock kraftigt.

Tillsynsfrågan har behandlats i en rad förslag och

utredningar bl.a. Riksdagens revisorers förslag

angående tillsyn - innebörd och tillämpning, Förslag

till riksdagen 1994/95:RR9, Länsstyrelsernas

miljövårdsarbete i förändring, (RRV 1997:47),

Tillsyn enligt miljöbalken (Ds 1998:22) samt Att se

till eller titta på - om tillsyn inom miljöområdet

(Ds 1998:50). Materialet har bl.a. visat att

tillsynsverksamheten i vissa fall är bristfällig och

att förbättringar kan göras. Mot bakgrund av detta

föreslår regeringen utökade resurser till

länsstyrelserna för tillsyn.

En betydande del av länsstyrelsernas arbete vad

gäller naturvård har under de senaste åren gällt det

europeiska nätverket av skyddade områden, Natura

2000.

Länsstyrelserna har under året haft ett fortsatt

omfattande arbete med att administrera det svenska

miljöprogrammet för jordbruket enligt

rådsförordningen nr (EEC) 2078/92. Det utökade

miljöprogrammet, med nya delprogram och en ökad

budget om 700 miljoner kronor, har medfört ökade

arbetsinsatser för länsstyrelserna i form av

handläggning, information och utbildning.

A 1 Naturvårdsverket

Propositionen

Anslaget disponeras för Naturvårdsverkets

förvaltningskostnader, inklusive kostnader för att

administrera den verksamhet som finansieras via sak-

anslagen. Verkets namn ändras formellt den 1

januari 1999 från Statens Naturvårdsverk till

Naturvårdsverket. Anslagssparandet har minskat

kraftigt under budgetåret 1997.

Resultatinformation

Naturvårdsverket är samlande och pådrivande i

miljövårdsarbetet. Verket arbetar för att främja en

ekologiskt hållbar utveckling. En ny organisation

gäller sedan den 1 januari 1998. Viktiga

förändringar är att verket inrättat en

miljörättsavdelning och att projektarbetet fått en

starkare ställning. Betydande insatser under

föregående budgetår har varit verkets medverkan i

arbetet med en ny miljölagstiftning och framtagandet

av underlag till regeringens proposition om nya

miljökvalitetsmål. Verket har dessutom svarat för

en stor del av förberedelserna i EU-arbetet, bl.a.

när det gäller försurningsstrategin och de nya

beslut som fattats om fordons- och bränslekrav.

Sedan våren 1998 finns vid verket ett råd för

Svenska miljönätet. Statskontoret har i en

lägesrapport (1998:17) inför skiftet till år 2000

bedömt att det på nuvarande stadium inte finns

direkt anledning till oro vad gäller

Naturvårdsverkets anpassningsarbete.

Slutsatser

Införandet av miljöbalken kommer att ställa ökade

krav på Naturvårdsverket. Regeringen har beslutat

att ett tillsyns- och föreskriftsråd skall inrättas

vid Naturvårdsverket. Rådet skall vara ett

samrådsorgan för de myndigheter som arbetar med

tillsyn och föreskrifter enligt miljöbalken. Syftet

med en samordning av tillsyns- och

föreskriftsarbetet är att stärka rättssäkerheten,

effektiviteten och enhetligheten i

tillsynsverksamheten. Rådet skall bestå av

företrädare för berörda myndigheter, kommunerna och

länsstyrelserna.

Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998

beräknat medel för bidrag till anläggande av

skoterleder till 20 miljoner kronor. Mot bakgrund

av behovet att skapa utrymme för nytillkommande och

utökade uppgifter för verket med anledning av

miljöbalken, inklusive tillsyns- och

föreskriftsrådet, samt utökat skydd av mark för vård

beräknar regeringen nu medlen till bidrag för

skoterleder till 10 miljoner kronor i stället för 20

miljoner kronor.

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA,

har fr.o.m. år 1998 i allt väsentligt övertagit

ansvaret för att finansiera den forskning som

Naturvårdsverket tidigare finansierade via det

dåvarande anslaget för miljö- och

kretsloppsforskning. Dessutom har andra förändringar

gjorts i forskningsfinansieringen nationellt och

internationellt som också påverkar möjligheterna att

finansiera miljöforskning. Naturvårdsverket har kvar

samordningsansvar för miljöforskning och har likaså

ansvar för att se till att information om

forskningsresultat sammanställs och sprids.

Regeringen beräknar anslaget för år 1999 till

266 141 000 kr. Anslaget beräknas till 267 348 000

miljoner kronor för år 2000 och till 269 688 000

miljoner kronor för år 2001.

Motionerna

I motion MJ238 (kd) yrkas dels att ytterligare 10

miljoner kronor anslås till Naturvårdsverket för att

verket på ett fullgott sätt skall kunna utföra sina

uppgift att vara samlande och pådrivande i

miljövårdsarbetet samt ansvara för uppföljning och

utvärdering, dels att ytterligare 100 miljoner

kronor anslås till ett nytt anslag, Miljö- och

kretsloppsforskning, för att garantera att nödvändig

grundforskning blir genomförd (yrkande 8 delvis).

Även enligt motion MJ605 (kd) bör anslaget tillföras

100 miljoner kronor för forskning inom

Naturvårdsverkets ram (yrkande 1).

I motion MJ248 (m) yrkas att anslaget A 1

Naturvårdsverket utökas med 80 miljoner kronor för

ökad satsning på miljöforskning (yrkande 1). De

gjorda neddragningarna påverkar Sveriges kompetens

på miljöområdet och möjligheterna att få inflytande

i det internationella miljöarbetet.

Motionärerna i motion Fi210 (c) yrkar att

ytterligare 50 miljoner kronor tillförs

miljöforskningen på anslaget A 1 (yrkande 21

delvis). En översyn välkomnas, men motionärerna

anser att det redan nu står klart att

miljöforskningen behöver tillföras ytterligare

resurser.

Utskottets överväganden

Utskottet instämmer i att införandet av miljöbalken

kommer att ställa ökade krav på Naturvårdsverket.

Verket har en viktig samordnande roll. Det är av

stor vikt att tillsynen över efterlevnaden av

lagstiftningen samordnas och skärps i syfte att nå

miljöbalkens mål. Utskottet instämmer i att

tillsynen bör effektiviseras och

tillsynsmyndigheterna verka för att överträdelser

beivras. De samlade myndighetsresurserna bör

fördelas och utnyttjas på ett effektivt sätt för att

fånga upp de möjligheter till

rationaliseringsvinster som den samordnade

lagstiftningen ger.

Såsom regeringen anfört är Naturvårdsverkets

uppgift att vara samlande och pådrivande i

miljövårdsarbetet. Verket arbetar för att främja en

ekologiskt hållbar utveckling. Naturvårdsverket

arbetar i en ny organisation sedan den 1 januari

1998 och utskottet instämmer i att en viktig

förändring är att verket har inrättat en

miljörättsavdelning och att projektarbetet fått en

starkare ställning. Såsom regeringen anfört har

Naturvårdsverket kvar samordningsansvar för

miljöforskning och har likaså ansvar för att se till

att information om forskningsresultat sammanställs

och sprids.

Forskningsrådsnämnden har nyligen redovisat ett

uppdrag av regeringen att i samverkan med

Naturvårdsverket utreda frågan om behovet av kunskap

och forskning om hållbar utveckling.

Forskningsrådsnämnden anför i rapporten (1998:21)

Forskning för hållbar utveckling ( en nationell

strategi (s. 11) att alla forskningsaktörer genom

den stora bredd av frågor som har med hållbar

utveckling att göra, bör ta sin del av ansvaret, var

och en inom sin speciella del av forskningssystemet.

Rapporten övervägs för närvarande inom

Regeringskansliet. Nämnden har fått ett

tilläggsuppdrag att se över den toxikologiska

forskningen som skall rapporteras den 15 december

1998.

Regeringen har givit Naturvårdsverket i uppdrag att

i samverkan med Forskningsrådsnämnden göra en samlad

bedömning av miljöforskningen. Utgångspunkten skall

därvid vara att den samlade miljöforskningen skall

förstärkas. Förslag till åtgärder vad gäller

organisation och inriktning m.m. skall läggas fram.

Detta uppdrag skall redovisas den 15 december 1998.

Regeringen anför i budgetpropositionen att beslut om

åtgärder kan aktualiseras i vårpropositionen 1999.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelsanvisning under anslaget A 1 Naturvårdsverket.

Motion MJ248 (m) yrkande 1 avstyrks. Motionerna

MJ238 (kd) yrkande 8 delvis, MJ605 (kd) yrkande 1

och Fi210 (c) yrkande 21 delvis avstyrks på den

grunden att yrkandena går utöver den beslutade

utgiftsramen.

A 2 Miljöövervakning m.m.

Propositionen

Anslaget disponeras för miljöövervakning, bidrag

till vissa ideella organisationer samt för

bilavgasverksamhet. Medlen till miljöövervakning

fördelas av Naturvårdsverkets

miljöövervakningsnämnd.

Resultatinformation

Miljöövervakningen är ett instrument för att

beskriva tillståndet i miljön och följa hur

tillståndet förändras och därigenom också att följa

upp de miljömål som statsmakterna har satt upp.

Miljöövervakningsdata är viktiga i en rad

sammanhang, bl.a. används miljöövervakningsdata för

beräkningar av kritiska belastningsgränser och har

givit underlag för havsaktionsprogram,

åtgärdsförslag och internationella överenskommelser

om belastningsminskningar m.m. Resultaten från

undersökningar i vattendrag har givit underlag inom

områdena försurning och havsföroreningar samt har

använts till bedömningsgrunder för fastställande av

nationella miljökvalitetsmål. Förutom kväve och

svavel utnyttjas data angående metalltransporter i

det internationella arbetet. Data efterfrågas också

inom EU-arbetet. Data från Sveriges

ståndortskartering vad avser kol i marken har blivit

identifierat av IPCC/OECD som ett världsunikt

material för studier av boreala skogars roll för

kontroll av växthusgaser.

Slutsatser

Data från miljöövervakningen behövs för att kunna ta

fram indikatorer som ger en uppfattning av

miljötillståndet, vid utarbetande av och arbete med

bedömningsgrunder och för arbetet med

miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Antagna

regionala och lokala miljömål behöver följas upp,

och detta förutsätter i många fall data från

miljöövervakningen. Data från miljöövervakningen

behövs också för den nationella statistiken samt för

att kunna följa upp de nationella miljömålen.

Sverige har långa mätserier av vissa miljögifters

förekomst i miljön, t.ex. PCB och dioxiner. På ett

mer allmänt plan nyttjas underlaget i den allmänna

debatten kring miljöföroreningar, särskilt

eutrofiering, vilket har lett till ett generellt

ökat miljömedvetande hos allmänheten.

Regeringen bedömer att resurserna till

miljöövervakningen behöver förstärkas bl.a. för att

målen för hållbar utveckling och de föreslagna nya

nationella miljökvalitetsmålen skall kunna följas

upp. Regeringen beräknar resurserna för

miljöövervakningen till ca 98 miljoner kronor för

budgetåret 1999, vilket är en förstärkning med 31

miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår.

Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag

att senast i mars 1999 redovisa ett nytt program för

den framtida miljöövervakningen.

När det gäller bilavgasverksamheten har avtalet om

bilavgas-undersökningar mellan Naturvårdsverket och

AB Svensk Bilprovning sagts upp per den 30 juni

1999. Mot bakgrund härav och av att verksamheten

inklusive finansiering avses utredas beräknas

resurser till bilavgasundersökningar endast t.o.m.

halvårsskiftet.

Regeringen beräknar anslaget för år 1999 till

127 706 000 kr. Anslaget beräknas till 122 513 000

kr för år 2000 och till 124 938 000 kr för år 2001.

Motionerna

I motion MJ238 (kd) yrkas att ytterligare 10

miljoner kronor anslås till miljöövervakning

(yrkande 8 delvis). Motionärerna anser att av

beloppet bör 2 miljoner kronor öronmärkas till

folkbildning i bioteknik. Internationella

försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och

Sveriges hembygds-förbund bör tillförsäkras resurser

så att man inte riskerar att nödvändiga medel

reduceras.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning att det är

angeläget att utveckla såväl den nationella som den

regionala miljöövervakningen och samordna dessa på

ett effektivare sätt. Miljöövervakningen bör i

fortsättningen syfta till att ge underlag för analys

av olika utsläppskällors nationella och

internationella miljöpåverkan och för uppföljning av

de nationella miljökvalitetsmålen.

Utskottet instämmer i att det är angeläget att

upprätthålla en baskompetens avseende organiska

miljögifter. Andra angelägna områden är miljööver-

vakning avseende biologisk mångfald, materialflöden

och kretslopp samt miljöövervakning som avser

människans hälsa - områden som hittills har varit

eftersatta. I övrigt bör som tidigare gälla att

miljöövervakningen skall göra det möjligt att lämna

underlag för åtgärder, bedöma hotbilder och följa

upp beslutade åtgärder.

För år 1998 beräknades på anslaget A 2

Miljöövervakning m.m. 3,5 miljoner kronor i bidrag

till Internationella försurningssekretariatet,

Naturskyddsföreningen och Sveriges hembygdsförbund

för visst arbete inom naturvård och miljöskydd samt

1 miljon kronor på anslaget A 7 Visst

internationellt miljösamarbete (prop. 1997/98:1

utg.omr. 20 s. 18, 1997/98:JoU2 s. 21, 34 samt

statsliggaren för år 1998, utg.omr. 20 s. 34). För

bidragen till de ideella organisationerna beräknar

regeringen för budgetåret 1999 en ökning med 1

miljon kronor.

När det gäller frågor om medel för information om

bioteknik är det Gentekniknämnden som har till

uppgift att sprida kunskap om den gentekniska

utvecklingen (prop. 1998/99:1 utg.omr. 4 s. 106). En

parlamentarisk kommitté utreder för närvarande

frågor om biotekniken i samhället (dir. 1997:120).

Kommittén har bl.a. till uppgift att genom ett öppet

och utåtriktat arbetssätt främja debatt och

diskussion om frågor som rör den moderna biotekniken

och dess konsekvenser för individen som patient,

konsument, arbetstagare, företagare etc.

Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i

propositionen och tillstyrker regeringens förslag

till ramanslag. Motion MJ238 (kd) yrkande 8 delvis

innebär att utgiftsramen överskrids och avstyrks med

det anförda.

A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden

Propositionen

Anslaget disponeras för att bevara den biologiska

mångfalden genom förvärv av särskilt värdefulla

naturområden och för skötsel av naturreservat samt

för återställning av skador förorsakade av

försurande luftföroreningar. De under innevarande

budgetår anvisade anslagen A 3 Bidrag till

kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag och A 4

Investeringar och skötsel för naturvård bör föras

samman till ett nytt ramanslag för åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden.

Regeringen beräknar en ökning av anslaget med 150

miljoner kronor för år 1999. För år 2000 bör

anslaget räknas upp med ytterligare 50 miljoner

kronor och för år 2001 ytterligare 110 miljoner

kronor så att anslaget under år 2001 förstärks med

310 miljoner kronor jämfört med innevarande

budgetår. Totalt förstärks anslaget med 660 miljoner

kronor under tre år. Genom ökningen av anslaget bör

det vara möjligt att inom gott och väl tio år uppnå

skydd för ytterligare 250 000 ha skogsmark genom

reservatsbildning.

Under år 1998 har EU beviljat Naturvårdsverket 50

miljoner kronor i bidrag från EU:s fond LIFE för

naturvårdsåtgärder. Eftersom projekten är fleråriga

kommer endast mindre delar av dessa medel att

förbrukas under budgetåret 1998. Medlen skall

nästan uteslutande användas för förvärv av

skogsmark.

Bidragsbestämmelserna om statsbidrag till kalkning

av sjöar och vattendrag regleras i förordningen

(1982:840). Bestämmelserna innebär att statsbidrag

får lämnas till kalkning, biologisk återställning i

kalkade vatten samt till nödvändiga utredningar och

undersökningar i samband med kalkning eller

biologisk återställning.

Regeringen beräknar anslaget till 577 975 000 kr

för år 1999. För år 2000 beräknas anslaget till 628

889 000 kr och till 745 488 000 kr för år 2001.

Resultatinformation

Under budgetåret 1997 säkerställde Naturvårdsverket

nästan 12 000 ha mark för naturvårdsändamål genom i

huvudsak förvärv och intrångsersättningar. Under

året har antalet reservat ökat från 1 693 till 1

963. Den stora ökningen av antalet reservat beror

främst på omvandling av domänreservaten till

naturreservat. Genomsnittskostnaden per hektar har

ökat väsentligt i jämförelse med tidigare budgetår.

Skälet härtill är i första hand att skyddet

inriktats mot produktiva skogsmarker med uppvuxen

skog i Syd- och Mellansverige samt nedanför

fjällskogarna i Norrlandslänen.

Statliga medel för säkerställande av mark för

naturvårdsändamål har liksom närmast föregående år i

huvudsak använts för skydd av skogsmark. I

september 1998 invigdes landets tjugosjätte

nationalpark under namnet Färnebofjärdens

nationalpark. Parken är en av de största i landet

nedanför fjällkedjan.

Kalkningsverksamheten har under året inriktats på

att bibehålla och förbättra pågående

kalkningsprojekt genom kalkning, öppning av

vandringsvägar, biotopvård och återinplantering av

försvunna arter. Det är bara i de större försurade

sjöarna som åtgärder sätts in.

Motioner

I motion MJ225 (v) yrkas tillkännagivande att någon

förändring av verksamheten inte bör ske förrän

Naturvårdsverkets nationella plan för

kalkningsverksamheten lagts fram halvårsskiftet

1999.

I motion MJ238 (kd) yrkas att anslaget tillförs 10

miljoner kronor ytterligare för länsstyrelsernas

administration (yrkande 8 delvis).

I motion MJ247 (s) yrkas tillkännagivande om

flexibel användning av anslag till kulturreservat.

Riksantikvarieämbetets anslag för kulturmiljö är

relativt små. Därför är det viktigt att använda de

ökade anslagen inom Miljödepartementets område för

skydd av mark och naturvård även för kulturreservat

som innehåller särskilda naturvärden eller biotoper.

Flexibilitet krävs mellan myndigheterna.

Enligt motion MJ248 (m) bör ytterligare 20 miljoner

kronor tillföras anslaget A 3 Åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden för att öka

resurserna till kalkningen (yrkande 2). Vidare bör

redovisningen av anslaget till kalkning göras

tydligare, t.ex. genom att regeringen återgår till

att redovisa kalkningen under ett eget anslag

(yrkande 3).

Enligt motion MJ704 (m) bör kalkningen av sjöar och

vattendrag återställas till en sådan nivå att inte

uppnådda resultat äventyras.

I motion MJ712 (fp) yrkas tillkännagivande om att

en mindre del av markanslaget bör få användas till

nödvändig administration och handläggning.

I motion MJ716 (m) yrkas tillkännagivande om

behovet av ändrade regler så att länsstyrelserna kan

använda en del av markanslaget till sin

administration i samband med arbetet att bilda

naturreservat.

I motion MJ717 (fp) yrkas tillkännagivande om

behovet av kalkning, särskilt vattendragen i

Västsverige (yrkande 1). Vidare anförs att frågan om

bekämpning av försurning bör drivas mer kraftfullt

inom EU (yrkande 2).

I motion MJ726 (v) yrkas att markanslaget bör få

utnyttjas till nödvändig administration och

handläggning.

I motion MJ730 (mp) yrkas tillkännagivande om

nödvändigheten av att kalkade sjöar och vattendrag

får fortsatt kalkning (yrkande 1). Vidare påtalas

vikten av att även tidigare inte kalkade vatten kan

börja kalkas (yrkande 2). Motionärerna framhåller

också nödvändigheten av kalkning för den biologiska

mångfalden i många vatten (yrkande 3). Riksdagen bör

begära att regeringen, utifrån det ökade behovet,

tar fram konkreta och tidsbestämda mål för

kalkningsverksamheten för beslut i riksdagen

(yrkande 4).

Enligt motion MJ737 (c) bör anslagsnivån för

kalkningsinsatser i sjöar och vattendrag höjas så

att verksamheten kan bedrivas minst på dagens nivå.

I motion MJ747 (mp) yrkas att skyddet av de myrar

som är upptagna i myrskyddsplanen skall beaktas vid

skydd av biologisk mångfald i det utökade anslaget A

3 (yrkande 5). Vidare yrkas att riksdagen hos

regeringen bör begära förslag till konkreta och

tidsbestämda mål för kalkningsverksamheten för

beslut i riksdagen (yrkande 9).

I motion MJ766 (s, v) anförs att kalkning är för

vissa landsdelar av större vikt än för andra och att

Blekinge är ett av de län som är utsatt för

omfattande luftföroreningar. Särskilt viktig är

Mörrumsån och dess laxbestånd.

Enligt motion MJ769 (kd) bör riksdagen för

budgetåret 1999 öronmärka 180 miljoner kronor för

kalkningsåtgärder. Regeringens förslag innebär att

kalkningsanslaget uppgår till 160 miljoner kronor,

vilket blev 1998 års nivå efter riksdagsingripande.

Behovet är dock minst 180 miljoner kronor per år.

Enligt motion MJ796 (s) ger varje satsad krona på

kalkning minst 2 kr tillbaka.

I motion MJ803 (fp) yrkas tillkännagivande att

Nordens Ark bör tillföras ett särskilt statligt

engångsanslag om 6 miljoner kronor (yrkande 5).

Vidare bör riksdagen besluta dels att ytterligare 70

miljoner kronor anvisas på anslaget A 3 Åtgärder för

att bevara den biologiska mångfalden, dels att

ytterligare 6 miljoner kronor anvisas på samma

anslag för Nordens Ark (yrkande 10). Det är takten i

skyddsarbetet som är och kommer att vara den

avgörande faktorn för om Sverige klarar målet att

bevara den biologiska mångfalden.

Enligt motion Fi210 (c) bör anslaget A 3 tillföras

ytterligare 40 miljoner kronor (yrkande 21 delvis).

Det går inte att utläsa hur mycket som anslås för

kalkning. Det framkommer dock att medlen till

kalkning minskar. Motionärerna anser att tidigare

beslut om ökning bör följas.

I motion Fi211 (fp) yrkas att anslaget tillförs 76

miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande

19 delvis).

Utskottets överväganden

Inledning

Utskottet instämmer i att skydd av mark för

naturvård och kalkning av försurade vattenområden är

några av naturvårdspolitikens viktigaste instrument

för att bevara den biologiska mångfalden. Syftet med

att bevara den biologiska mångfalden och bibehålla

förutsättningarna för rekreation och annan typ av

nyttjande av naturresurserna är i huvudsak desamma

för de nuvarande anslagen till investeringar och

skötsel för naturvård samt till

kalkningsverksamheten. En god markskötsel ger också

positiva effekter mot försurning i vattenområden.

Såväl kalkningsverksamheten som skötselåtgärderna

har betydande inslag av kontinuerlig verksamhet men

omfattar också åtgärder som kan vara av

engångskaraktär eller ske med varierande

tidsmellanrum, varför det finns skäl att skapa

förutsättning för en ökad flexibilitet beträffande

lämpliga åtgärder. Utskottet instämmer därför i

förslaget att de under innevarande budgetår anvisade

anslagen A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för

sjöar och vattendrag och A 4 Investeringar och

skötsel för naturvård bör föras samman till ett nytt

ramanslag för åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden. Motion MJ248 (m) yrkande 3 avstyrks.

Skydd av naturområden

Från anslaget betalas ersättning till markägare för

intrång i pågående markanvändning enligt

naturvårdslagen (1964:822) samt enligt 86 och 122 §§

byggnadslagen i dess lydelse intill den 1 januari

1965. Vidare kan från anslaget bidrag lämnas till

kommuner och kommunala stiftelser för skydd av

värdefulla naturområden. Bidrag för

naturvårdsåtgärder från EU:s miljöfond LIFE

redovisas under anslaget. Såsom regeringen anfört

får anslaget dessutom användas för utrednings-,

förhandlings- och värderingskostnader i samband med

säkerställande av värdefulla naturområden.

Regeringen har genom beslut den 5 november 1998

givit Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och

lämna förslag till lämplig organisation för att

säkra att de medel som föreslagits i

budgetpropositionen för år 1999 för skydd av

skogsmark används effektivt. Syftet med uppdraget

anges i första hand vara att ge förslag till

organisation för att effektivisera arbetet med att

stärka bevarandet av naturskogsområden. Regeringen

konstaterar att den ökade ambitionsnivån genom skydd

av skogsmark i form av naturreservat kommer att leda

till ökad arbetsbelastning på den regionala nivån.

En förutsättning för att säkerställandearbetet skall

kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt är

att länsstyrelserna har kapacitet och resurser att

genomföra de nationella mål för reservatsbildning

samt att reservaten kan ges en fullgod vård, skötsel

och förvaltning. Verket skall därför utreda vilket

resursbehov som är nödvändigt för att klara

skogsskyddet regionalt och föreslå hur eventuella

resursförstärkningar skall finansieras och utformas.

Uppdraget skall i denna del redovisas senast den 15

mars 1999.

I avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets

utredning föreslår utskottet att motionerna MJ712

(fp), MJ716 (m) och MJ726 (v) avstyrks. Motionerna

MJ238 (kd) yrkande 8 delvis, MJ803 (fp) yrkandena 5

och 10 samt Fi211 (fp) yrkande 19 delvis avstyrks på

den grunden att utgiftsramen överskrids.

I arbetet med skydd av olika naturtyper har skyddet

av skogsmiljöer särskilt uppmärksammats under flera

år. Regeringen anför att huvuddelen av medlen har

använts för att bevara skogsmiljöer i enlighet med

villkoren för anslagets användning. Utskottet delar

bedömningen att anslaget även under de närmaste åren

huvudsakligen bör användas för skydd av skogsmark.

Det är angeläget att påskynda arbetet med att skydda

värdefulla skogsområden.

Utskottet anser att regeringen som tidigare bör

bemyndigas att under löpande budgetperiod ikläda

staten ekonomiska förpliktelser för utgifter som

skall betalas under nästkommande budgetår.

Bemyndigandet bör uppgå till 120 miljoner kronor för

utgifter som skall betalas år 2000.

Regeringen anför under anslaget G 2 Bidrag till

kulturmiljövård (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17 s. 106)

beträffande institutet kulturreservat att regeringen

avser att bemyndiga Riksantikvarieämbetet att

disponera högst 5 miljoner kronor av anslaget för

åtgärder som föranleds av riksdagens beslut rörande

skyddsformen kulturreservat. I motion MJ247 (s)

anförs att Riksantikvarieämbetets anslag för

kulturmiljövård är relativt små och att de ökade

anslagen inom Miljödepartementets område för skydd

av mark och naturvård bör, där det är möjligt, kunna

användas även för kulturreservat som innehåller

särskilda naturvärden. Utskottet utgår från att de

myndigheter som ansvarar för de olika skyddsformerna

enligt 7 kap. miljöbalken kan finna former för ett

flexibelt samarbete i dessa frågor. Motionen

avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det

anförda.

Utskottet anförde i maj 1997 (1996/97:JoU15 s. 26)

och i februari 1998 (1997/98:JoU15 s. 17) att

inventeringen av större våtmarker i Sverige i det

närmaste är genomförd. Endast vissa områden i de

nordligaste delarna av vårt land återstår. Ett

genomförande av den myrskyddsplan som

Naturvårdsverket tagit fram med inventeringen som

bas skulle innebära att ytterligare 210 000 ha

våtmarker skyddas. I allmänhet är kostnaderna för

skyddet av våtmarker förhållandevis blygsamma, men

våtmarkernas karaktär och utveckling är i många fall

i hög grad beroende av omgivande marker. Utskottet

fann det naturligt att, i det samarbete som pågår

mellan i första hand Naturvårdsverket och

länsstyrelserna, uppmärksamma och på lämpligt sätt

iaktta de rekommendationer som våtmarksinventeringen

ger.

Utskottet konstaterar att möjligheterna har ökat

för skydd även av värdefulla myrmarker i och med att

anslaget för markinköp har förstärkts. Motion MJ747

(mp) yrkande 5 avstyrks i den mån den inte

tillgodosetts med det anförda.

Kalkning

Anslaget A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för

sjöar och vattendrag uppgår för år 1998 till 140

miljoner kronor (prop. 1997/98:150 utg.omr. 20

s. 19). Vid behandlingen av 1998 års budget anförde

utskottet i ett tillkännagivande till regeringen

(1997/98:JoU2 s. 27) att användnings-området för

anslaget Investeringsbidrag för främjande av

omställning i ekologiskt hållbar riktning, den s.k.

kretsloppsmiljarden, borde utvidgas såtillvida att

20 miljoner kronor från det angivna anslaget skall

användas för kalkning av sjöar och vattendrag under

år 1998.

I betänkandet Hållbart fiske och jordbruk

1997/98:JoU9 (s. 25) anfördes i ett tillkännagivande

till regeringen att utskottet instämde i en mer

övergripande bedömning att kalkning och åtgärder för

att minska övergödning av sjöar är exempel på

åtgärder som måste fortgå i oförminskad omfattning.

Regeringen borde därför i budgetpropositionen för år

1999 lägga fram förslag om medelstilldelning till

kalkning som innebär att verksamheten kan fortgå i

oförminskad omfattning i de sjöar och vattendrag som

är av betydelse för fisket och den biologiska

mångfalden.

Regeringen anför i den nu behandlade propositionen

att Naturvårdsverket under året har arbetat med att

ta fram underlag för att kunna bedöma vilka effekter

en avbruten kalkning får på den biologiska

mångfalden. Under budgetåret har också andra

effektuppföljningsprojekt samt projekt för

övervakning av långtidseffekter av våtmarkskalkning

genomförts. Samordnings- och

effektiviseringsåtgärder har också genomförts bl.a.

genom uppbyggnaden av en ny databas.

Naturvårdsverket har under år 1997 redovisat tre

deluppdrag i arbetet med den nationella planen för

kalkningsverksamheten. Regeringen anför att arbetet

med att ta fram en nationell plan för

kalkningsverksamheten har fortsatt under år 1998 och

kommer att avslutas till halvårsskiftet 1999. Planen

skall innehålla en detaljerad bedömning av hur

verksamheten skall läggas upp och dimensioneras

under den kommande tioårsperioden med utgångspunkt i

det av riksdagen uttalade målet att bevara den

biologiska mångfalden och nyttjandet.

Utskottet instämmer i vad som anförts i ett flertal

motioner om att kalkning är nödvändig för den

biologiska mångfalden i många vatten samt att

konkreta mål bör anges för kalkningsverksamheten.

Den nationella planen för kalkningsverksamheten

skall enligt regeringen innehålla en detaljerad

bedömning av hur verksamheten skall läggas upp och

dimensioneras. Utskottet förutsätter mot den

bakgrunden att någon förändring av

kalkningsverksamheten inte beslutas innan den

nationella planen har presenterats.

I avvaktan på den fortsatta beredningen i ärendet

föreslår utskottet att motionerna MJ225 (v), MJ704

(m), MJ717 (fp) yrkande 1, MJ730 (mp), MJ737 (c),

MJ747 (mp) yrkande 9, MJ766 (s, v) och MJ796 (s)

lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelsanvisning under anslaget A 3 Åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden. Motion MJ248 (m)

yrkande 2 avstyrks. Motion Fi210 (c) yrkande 21

delvis avstyrks på den grunden att yrkandet inte

ryms inom den beslutade utgiftsramen.

Det skulle enligt utskottets uppfattning strida mot

syftet med sammanslagningen av de båda anslagen att

öronmärka en del av anslaget för ett visst ändamål.

Även motion MJ769 (kd) avstyrks.

Regeringen anför i proposition 1997/98:145 Svenska

miljömål (s. 294) att EG-kommissionen på svenskt

initiativ har utarbetat en strategi som syftar till

att kraftigt begränsa utsläppen av försurande ämnen.

Det långsiktiga miljömålet för strategin är att den

kritiska belastningen inte skall överskridas

någonstans i unionen. Det anförda tillgodoser i allt

väsentligt motion MJ717 (fp) yrkande 2. Motionen

avstyrks.

A 4(A 10 Övriga miljöanslag

Propositionen

A 4 Sanering och återställning av förorenade områden

Anslaget är nytt fr.o.m. budgetåret 1999. Anslaget

disponeras för inven-teringar, undersökningar och

åtgärder för att sanera och återställa förorenade

områden samt för framtagande av underlag för

prioriteringar av framtida sanerings- och

återställningsinsatser i landet.

Förorening av mark och vatten har pågått under

hundratals år men den totala omfattningen av

problemen är dåligt känd. Klart är att det finns

stora behov av att sanera förorenade områden.

Naturvårdsverket har gjort en översiktlig

kartläggning av landets saneringsbehov av förorenade

områden. Det finns ett stort behov av fortsatt

kartläggning och kunskapsuppbyggnad om hur stora

problemen är och vilka objekt som är särskilt

angelägna att åtgärda. Regeringen anför att det är

viktigt att inventeringar och undersökningar

genomförs för att säkerställa att riktiga åtgärder

vidtas i det fortsatta saneringsarbetet. Regeringen

beräknar att 15 miljoner kronor årligen skall

användas inom ramen för anslaget för att finansiera

inventerings- och undersökningsinsatser i landet,

inklusive viss central utrednings- och

uppföljningsverksamhet.

Under budgetåret 1998 har medel för

saneringsåtgärder fördelats till kommunerna inom

ramen för stödet till lokala investeringsprogram för

ekologisk hållbarhet (utg.omr. 18, anslag E 1 Stöd

till lokala investeringsprogram). Regeringen gör nu

bedömningen att det finns anledning att fördela

medel för saneringsåtgärder även via

Naturvårdsverket. Därmed kan från risksynpunkt

särskilt angelägna saneringsobjekt åtgärdas.

Dessutom kan eventuella akuta saneringsinsatser

genomföras. Det är samtidigt regeringens

uppfattning att stöd till saneringsåtgärder även

fortsättningsvis skall kunna lämnas inom ramen för

de lokala investerings-programmen.

Regeringen beräknar anslaget till 40 000 000 kr för

år 1999. För år 2000 beräknas anslaget till 65 000

000 kr och till 65 000 000 kr för år 2001.

A 5 Åtgärder för att rena Dalälven

Kopparframställningen vid Falu gruva har under

århundraden orsakat stora utsläpp av försurande

ämnen och metaller till såväl luft, mark som vatten.

Saneringsåtgärderna är påbörjade och de positiva

miljöeffekterna börjar bli mätbara. Det är

angeläget att saneringsåtgärderna kan fortsätta

enligt åtgärdsprogrammet.

Anslaget disponeras för saneringsåtgärder i Falun

enligt avtal med Stora Kopparbergs Bergslag AB

(STORA).

Riksdagen beslöt under budgetåret 1987/88 att

anvisa 100 miljoner kronor till åtgärder för att

rena Dalälven (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23,

rskr. 1987/88:373). Av anslaget förbrukades 11 740

238 kr innan dispositionsrätten upphörde.

Inom ramen för åtgärdsprogrammet för Dalälven

undertecknades ett avtal avseende åtgärder för att

minska metalläckaget från gruvavfallet i Falun.

Avtalet som ingicks med STORA godkändes av

regeringen den 17 december 1992. Målsättningen för

slutförandetidpunkten för åtgärderna är enligt

avtalet 15 år efter undertecknandet. Riksdagen

beslöt därför budgetåret 1994/95 att anvisa 39 000

000 kr till saneringsåtgärder i Falun (prop.

1994/95:125, bet. 1994/95:JoU20, rskr. 1994/95:408).

Reservationen på anslaget A 16 Åtgärder för att rena

Dalälven från budgetåret 1994/95 uppgick vid 1998

års ingång till 30 560 000 kr. Regeringens

dispositionsrätt till anslaget upphör vid utgången

av år 1998.

Regeringen beräknar anslaget till 29 000 000 kr för

år 1999.

A 6 Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen (KemI) är central

förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- eller

miljörisker med kemiska produkter och biotekniska

organismer. Anslaget disponeras av

Kemikalieinspektionen för verksamhet avseende

tillsyn/vägledning, riskbedömning, riskbegränsning -

allmän-kemikalier samt riskbegränsning - och

bekämpningsmedel.

Under år 1997 har Kemikalieinspektionen genomfört

tillsyn över tillverkare och importörer, deltagit i

tillsynsprojekt inom EU samt ordnat utbildning och

vägledning för att öka kompetensen hos

tillsynspersonal på regional och lokal nivå.

Inspektionen arbetar dessutom fortlöpande med att

kvalitetshöja tillsynen.

Sveriges medlemskap i EU innebär att en dominerande

del av inspektionens verksamhet ligger inom ramen

för EU:s arbete med kemikalier. Detta har inneburit

ökade insatser inom områdena klassi-

ficering/märkning samt begränsning främst inriktat

på övergångs-bestämmelserna i medlemskapsavtalet.

Kemikalieinspektionens insatser har bidragit till

att för Sverige prioriterade kemikaliefrågor

uppmärksammas inom EU och internationellt.

I proposition 1997/98:145 Svenska miljömål -

miljöpolitik för ett hållbart Sverige anges att det

pågående arbetet med att begränsa eller avveckla

vissa särskilt farliga kemikalier måste fortgå. Det

kommer även fortsättningsvis att behövas stora

insatser för att öka kunskaperna om kemiska ämnens

hälso- eller miljöfarliga egenskaper samt om deras

förekomst och användning. Vidare anges att Sverige

bör verka för en gemensam kemikaliepolicy inom EU

och för att användningen i varor av de ämnen som

omfattas av riktlinjerna avvecklas inom hela EU.

Kemikalieinspektionens arbete bör således vid sidan

om den hittills-varande inriktningen av

kemikaliekontrollarbetet också utgå från nämnda mål

och riktlinjer samt också inriktas på att vara

pådrivande i utvecklandet av såväl nya arbetssätt i

kemikaliepolitiken som av de hittills använda

styrmedlen.

Regeringen beräknar anslaget för år 1999 till 77

674 000 kr. Anslaget beräknas till 78 138 000 kr

för år 2000 och till 79 310 000 kr för år 2001.

A 7 Visst internationellt miljösamarbete

Anslaget disponeras för medlemsavgifter och

deltagande i vissa internationella organisationer

och för internationellt samarbete inom Miljö-

departementets ansvarsområde. Från anslaget betalas

kostnader för deltagande i möten inom ramen för

internationella miljökonventioner och avtal, möten

inom ramen för FN-systemet och EU-samarbetet samt

inom organisationer.

Genom ett aktivt deltagande i det internationella

miljösamarbetet ökar möjligheterna för Sverige att

påverka miljöbeslut så att gränsöverskridande

utsläpp och negativa globala miljöeffekter minskar.

Omfattningen på det internationella miljösamarbetet

ökar successivt. Sverige deltar aktivt i detta

samarbete. Regeringen gör dock bedömningen att

kostnaderna för år 1999 ryms inom den föreslagna

anslagsnivån. Sverige inleder under budgetåret

förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU

våren 2001.

Anslaget för år 1999 beräknas till 35 002 000 kr.

För år 2000 beräknas anslaget till 35 562 000 kr och

för år 2001 till 35 562 000 kr.

A 8 Stockholms internationella miljöinstitut

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd

till Stockholms internationella miljöinstitut (SEI)

(prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr.

1987/88:373).

SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera,

genomföra och föra ut resultat av studier och

forskning vad gäller värdering och utveckling av

miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt

relaterad miljöstyrning och strategier för en

hållbar utveckling. SEI har förutom sitt

huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i

Boston, ett i York och ett i Tallinn.

Regeringen anför att SEI har byggt upp en

internationellt erkänd verksamhet och utvecklat

forskningen inom områden som är relevanta för de

globala miljöproblemen. Institutet har inriktat sin

verksamhet på bl.a. energistudier, klimatfrågor,

bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden. SEI:s

uppdragsgivare är regeringar, internationella

organisationer och företag över hela världen.

Institutets verksamhet är av stort värde även för

Sverige.

Regeringen beräknar anslaget till 12 000 000 kr för

år 1999. För åren 2000 och 2001 beräknas samma

belopp.

A 9 Stiftelsen Institutet för vatten- och

luftvårdsforskning

Stiftelsen Institutet för vatten- och

luftvårdsforskning finansierar forskning vid AB

Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning genom

en samfinansiering mellan staten och näringslivet

med 50 % vardera. Statens del har tidigare

finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljö-

och kretsloppsforskning. Från och med år 1998

finansieras statens andel av Stiftelsen för

miljöstrategisk forskning, MISTRA, men denna

finansiering upphör fr.o.m. år 1999.

Regeringen bedömer att verksamheten är viktig för

samarbetet mellan staten och näringslivet i

miljöfrågor för att genom forskning gemensamt

identifiera och åtgärda miljöproblem. Regeringen

beräknar därför 12 miljoner kronor för statens andel

av den med näringslivet samfinansierade forskningen

under ett nytt anslag benämnt Stiftelsen Institutet

för vatten- och luftvårdsforskning för år 1999.

Anslaget får också användas för nationell

finansiering av EU-projekt. Regeringen bedömer att

behovet av medel för år 2000 är av samma

storleksordning.

A 10 Miljöinsatser i Östersjöregionen

Riksdagen har 1994 (1993/94:100 bil. 15, bet.

1993/94:JoU415, rskr. 1993/94:209) beviljat anslag

för miljöinsatser i Östersjöområdet inklusive stöd

till kärnsäkerhet och strålskydd. Kvarvarande medel

disponeras till utgången av 1998 under

reservationsanslag 1994/95 A 8 Miljöinsatser i

Östersjöregionen. Medlen har till största delen

använts för investeringar i avloppsreningsverk i de

baltiska republikerna. Reservationen på anslaget

uppgick vid 1998 års ingång till 157 549 000 kr.

Dispositionsrätten för anslaget upphör vid utgången

av år 1998.

Regeringen anför att behovet av de åtgärder som låg

till grund för riksdagens beslut om medel för

insatser inom miljöområdet i Central- och Östeuropa

finns kvar. Utvärderingar som gjorts visar att de

svenska insatser som utförts har bidragit till att

förbättra Östersjöns miljötillstånd. De gjorda

åtagandena bör fullföljas för att den önskade

effekten på Östersjöns miljö skall kunna uppnås.

Sverige deltog i juni 1998 i antagandet av Agenda

21 för Östersjöområdet - Baltic 21 - som tillkommit

på svenskt initiativ. Baltic 21 är en viktig

komponent i Sveriges östsamarbete.

Medel motsvarande de kvarvarande medlen bör föras

upp på ett nytt reservationsanslag. Regeringen

beräknar anslaget till 122 100 000 kr för år 1999.

Motion

I motion MJ248 (m) yrkas att riksdagen beslutar att

under A 10 anvisa ett anslag om noll kronor (yrkande

4). Satsningarna på en bättre miljö i

Östersjöregionen bör i stället finansieras via

utgiftsområde 7. Detta anslag bör ges ökade resurser

i motsvarande omfattning.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i

propositionen och tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning under anslagen A 4-A 9.

Utskottet delar regeringens uppfattning att medel

motsvarande de kvarvarande medlen under fjortonde

huvudtitelns reservationsanslag för budgetåret

1994/95 A 8 Miljöinsatser i Östersjöregionen bör

föras upp på ett nytt reservationsanslag benämnt

Miljöinsatser i Östersjöregionen. Som regeringen

anfört avser den största delen åtaganden avseende

pågående investeringsprojekt upparbetade av Sida.

Övriga medel disponeras av regeringen för att driva

Baltic 21-sekretariatet och för att stödja

genomförandet av Baltic 21 i de baltiska

republikerna, Polen och Ryska Federationen samt för

att fullfölja åtaganden gentemot Nuclear Safety

Account för kärnsäkerhetsinsatser i Central- och

Östeuropa. Motion MJ248 (m) yrkande 4 avstyrks med

det anförda.

Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

Propositionen

Resultatbedömning

Statens kärnkraftinspektion (SKI) och Statens

strålskyddsinstitut (SSI) rapporterar årligen till

regeringen om säkerhets- och strålskyddsläget vid de

svenska kärnkraftverken. Enligt 1997 års

rapportering gör SKI den bedömningen att

säkerhetsarbetet vid de svenska kärnkraftverken har

bidragit till att vidmakthålla och utveckla

säkerheten vid anläggningarna.

SSI har kontinuerligt följt anläggningarnas arbete

med att begränsa personalstråldoser och

omgivningspåverkan. SSI konstaterar bl.a. att

moderniseringsprogrammet vid de svenska

kärnkraftverken resulterat i ökande stråldoser till

personal. Ingen enskild person har dock fått

stråldoser över fastställda dosgränser. De ökande

stråldoserna visar enligt SSI på nödvändigheten av

fortsatta ansträngningar att begränsa

personalstråldoserna och att detta bör vara en fråga

av högsta prioritet för kärnkraftverkens ledningar.

Krav på s.k. dosreduktionsprogram återfinns i SSI:s

föreskrifter.

Förändringar

I energipropositionen (prop. 1996/97:84) betonas

vikten av att säkerheten kan upprätthållas i den nya

situation som uppstår i och med avställningen av en

reaktor år 1998. SKI och SSI har fått ökade

resurser för detta ändamål.

Den genomgång av konstruktionsförutsättningarna för

de äldre reaktorerna som nu pågår inom

kärnkraftsindustrin kan komma att resultera i

reviderade bedömningar av behovet av

säkerhetshöjande åtgärder. På kärnav-fallsområdet

ökar kraven på SKI:s och SSI:s tillsynsverksamhet i

takt med att planeringen av den slutliga

avfallshanteringen efter hand övergår i konkretare

åtgärder.

I och med rådets direktiv av den 13 maj 1996 om

fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för

skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot

de faror som uppstår till följd av joniserande

strålning har SSI bl.a. fått ett utökat ansvar

avseende naturlig strålning.

SKI och SSI medverkar också med insatser inom det

svenska samarbetet med Öst- och Centraleuropa.

Dessa insatser beräknas fortsätta i oförändrad

omfattning även under budgetåret 1999. Samarbetet

finansieras över det s.k. Östeuropaanslaget inom

utgiftsområde 7.

B 1 Statens strålskyddsinstitut

Statens strålskyddsinstitut är central

förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av

människor, djur och miljö mot skadlig verkan av

joniserande och icke-joniserande strålning. SSI:s

huvuduppgift är således att verka för att

intentionerna i strålskyddslagen (1988:220)

uppfylls.

SSI har rapporterat till regeringen om

konsekvenserna av de besparingskrav riksdagen

beslutat om. SSI har minskat sin bemanning med åtta

årsarbetskrafter. Som en följd av detta har

tillsynen minskat vad gäller den icke

kärnenergianknutna verksamheten, t.ex. tillsyn av

radiologisk verksamhet vid svenska sjukhus. För att

kunna hålla tillsynen på en tillfredsställande nivå

pågår ett arbete med prioriteringar hos myndigheten.

Detta har bl.a. lett till att myndigheten under året

har beslutat om en ändrad policy för radonarbetet.

Från och med budgetåret 1998 har SSI fått en

förstärkning med anledning av avvecklingsbeslutet av

Barsebäck. Arbetet med avvecklingsfrågor har i och

med detta påbörjats och områden som kräver resurser

och kompetensuppbyggnad har identifierats.

I propositionen En uthållig energiförsörjning

(prop. 1996/97:84) pekas det på betydelsen av att

långsiktigt bevara och förstärka säkerhets-

myndigheternas resurser för att vidmakthålla

samhällets insyn och kontrollmöjligheter vid en

tidigarelagd avveckling. Detta kan leda till en

revidering av SSI:s övergripande mål. Sammantaget

gör regeringen den bedömningen att myndigheten i

huvudsak levt upp till uppställda mål.

Regeringen beräknar anslaget B 1 till 80 358 000 kr

för år 1999. För åren 2000 och 2001 beräknas

utgifterna under anslaget B 1 till 81 735 000 kr

respektive 83 090 000 kr.

B 2 Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader

Statens kärnkraftinspektion övervakar säkerheten vid

de svenska kärntekniska anläggningarna. SKI utövar

också tillsyn över behandling och lagring av

kärnavfall vid kärnkraftverken, lagring av använt

kärnbränsle i det centrala mellanlagret för använt

kärnbränsle (CLAB) i Oskarshamn samt slutförvaring

av kärnavfall i slutförvaret för låg- och

medelaktivt avfall (SFR-I) i Forsmark.

En jämförelse mellan budget och utfall för

budgetåret 1997 visar att SKI detta år hade ett

anslagssparande på 14 983 000 kr i

förvaltningsanslaget. Utgifterna under år 1997

översteg anslaget med drygt 2 miljoner kronor.

Enligt prognosen för innevarande år kommer

anslagssparandet att öka något. Detta beror främst

på att SKI inte hunnit med att nyrekrytera den

personal som behövs för att klara de uppgifter som

tillförts med anledning av att

kärnkraftsavvecklingen inletts. SKI fortsätter dock

med en offensiv rekrytering av personal, varför

anslagssparandet förväntas minska kommande år.

B 3 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning

Statens kärnkraftinspektion är central

förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka dels

säkerheten vid kärnteknisk verksamhet, dels

genomförandet av den forskning och utveckling och

det program för bl.a. sådana frågor som avses i 11

och 12 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

I och med att den framtida energipolitiken lades

fast i energipropositionen (prop. 1996/97:84, bet.

1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) har det varit

möjligt att bestämma inriktningen av och

ambitionsnivån för SKI:s verksamhet. I

energipropositionen betonas vikten av att säkerheten

kan upprätthållas i den nya situation som uppstår i

och med beslutet om avställning av en reaktor.

Bedömningen är att omfattningen och kvaliteten i

granskningen och tillsynen inom säkerhetsprogrammen

i dag är sådana att de uppställda målen uppnås.

Förutsättningarna att på sikt ytterligare förbättra

kvaliteten i verksamheten har ökat i och med att

SKI:s resurser på området förstärkts inför år 1998

med anledning av energiöverenskommelsen. Ett

problem-område som återkommit under de senaste åren

är SKI:s arbete med generella föreskrifter. Detta

arbete har nu tagit fart ordentligt i och med att

det givits högre prioritet. SKI har nu också genom

de gjorda förstärkningarna goda förutsättningar att

driva arbetet med 2000-talets reaktorsäkerhetskrav.

Verksamheten inom området icke-spridning har

uppfyllt de ställda målen.

Baserat bl.a. på en större TEMO-undersökning görs

bedömningen att SKI:s information har nått ut på ett

tillfredsställande sätt. SKI:s forskningsverksamhet

synes vara i stort sett väl avvägd mot de krav på

framförhållning som måste ställas på

säkerhetsarbetet. Avsaknaden av en svensk teknisk-

vetenskaplig stödorganisation inom kärnteknikområdet

ställer särskilda krav på att SKI via sina

forskningsmedel kan upprätthålla en extern

kompetens, oberoende av industrin, för

granskningsstöd i ett längre perspektiv.

Regeringen beräknar anslagen B 2 respektive B 3

till 76 885 000 kr respektive 65 306 000 kr för år

1999. För åren 2000 och 2001 beräknas utgifterna

under anslaget B 2 till 78 266 000 kr respektive 79

485 000 kr och under anslaget B 3 till 66 492 000 kr

respektive 67 826 000 kr.

B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m.

En jämförelse mellan budget och utfall för

budgetåret 1997 visar på ett underskott på

1 205 000 kr. Från anslaget betalas kostnader, i

amerikanska dollar och österrikiska shilling, för

deltagande i internationellt samarbete på

kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära

medlemsavgift i Internationella Atomenergiorganet

(IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance

and Cooperation Fund samt kostnader i samband med

övrigt kärnsäkerhetssamarbete. Utgiftsprognosen för

år 1998 visar på ett utfall om ca 25,5 miljoner

kronor. Anslaget bör därvid vara i balans inför år

1999.

Kostnaderna under anslaget är starkt beroende av

förändringar i valutakurserna. Regeringen bedömer

dock att anslaget för år 1999 kommer att täcka

kostnaderna.

Regeringen beräknar att anslaget för år 1999 bör

vara 26 752 000 kr. För åren 2000 och 2001 beräknas

en oförändrad anslagsnivå.

Övrig statlig verksamhet ( Kärnavfallsfonden

Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

(kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till

kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att

allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt

kärnbränsle hanteras och slutförvaras på ett säkert

sätt och att den anläggning i vilken verksamheten

bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan

verksamheten har upphört (10 §).

De avgiftsmedel som kärnkraftsföretagen betalar

enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida

utgifter för använt kärnbränsle m.m. förvaltas av

Kärnavfallsfonden. Medlen är placerade i

Riksgäldskontoret. Vid utgången av år 1997 var

Kärnavfallsfondens marknadsvärde 22 888 miljoner

kronor.

Riksrevisionsverket har i en revisionsrapport till

Kärnavfallsfonden påpekat att redovisning av

insättningar av avgifter till fonden och resultatet

av placeringsverksamheten bör bli föremål för en

översyn. Fonden har uppdragit åt Kammarkollegiet att

föreslå vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen

följer Kärnavfallsfondens arbete med översynen.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i

propositionen och tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning under anslagen B 1(B 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1998/99:MJ238 yrkande 8,

1998/99:MJ248 yrkandena 1, 2 och 4,

1998/99:MJ605 yrkande 1, 1998/99:MJ769,

1998/99:MJ803 yrkandena 5 och 10, 1998/99:Fi210

yrkande 21 och 1998/99:Fi211 yrkande 19 delvis

anvisar anslag för budgetåret 1999 under

utgiftsområdet enligt utskottets förslag i

bilaga 1,

res. 1 (kd)

2. beträffande redovisning av kalkning

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ248 yrkande 3,

res. 2 (m)

3. beträffande administration

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ712, 1998/99:MJ716

och 1998/99:MJ726,

res. 3 (m, kd, c, fp)

4. beträffande ekonomiska förpliktelser

för kommande budgetår i samband med förvärv av

värdefulla naturområden

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget A 3 Åtgärder för att bevara

den biologiska mångfalden, för statens räkning

åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med

förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla

naturområden som innebär åtaganden om högst 120

000 000 kr efter år 1999,

5. beträffande kulturreservat

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ247,

6. beträffande myrskyddsplanen

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ747 yrkande 5,

7. beträffande inriktning och omfattning

av kalkningsverksamheten m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ225,

1998/99:MJ704, 1998/99:MJ717 yrkande 1,

1998/99:MJ730, 1998/99:MJ737, 1998/99: MJ747

yrkande 9, 1998/99:MJ766 och 1998/99:MJ796,

res. 4 (c)

8. beträffande försurning

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ717 yrkande 2.

Stockholm den 3 december 1998

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Dan Ericsson

I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka

Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson (s), Kaj

Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s),

Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-

Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v),

Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c),

Harald Nordlund (fp) och Jonas Ringqvist (v).

Reservationer

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård (mom. 1)

Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:

Forskningen talar sitt tydliga språk. Det är

samhällsekonomiskt lönsamt att kalka försurade sjöar

och vattendrag. Under förra mandatperioden försökte

regeringen flera gånger minska anslaget kraftigt,

vilket riksdagen gick emot.

Kalkningen av vattendrag och sjöar i exempelvis

Halland hotas åter av neddragningar. Regeringens

budgetförslag innebär att medel till kalkning för år

1999 inte kommer att räcka. Anslag för kalkning,

markförvärv för reservatsbildning och

naturvårdsskötsel sammanförs till ett anslag med en

totalram på 578 miljoner kronor. Sammanslagningen

gör det svårt att utröna vad som egentligen anslås

till kalkningen, men genom att räkna baklänges

framkommer att kalkningsanslaget för år 1999 uppgår

till 160 miljoner kronor, vilket blev 1998 års nivå

efter riksdagsingripande. Behovet är dock minst 180

miljoner kronor årligen.

Enligt vår uppfattning bör inom anslaget avsättas

180 miljoner kronor för kalkningsverksamheten.

Omräknat på exempelvis Halland skulle det innebära

att kalkningsbehovet skulle kunna täckas. Detta bör

riksdagen med anledning av motion MJ769 (kd) som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets

hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1998/99:MJ769 och med avslag på motionerna

1998/99:MJ238 yrkande 8, 1998/99:MJ248 yrkandena

1, 2 och 4, 1998/99:MJ605 yrkande 1,

1998/99:MJ803 yrkandena 5 och 10, 1998/99:Fi210

yrkande 21 och 1998/99:Fi211 yrkande 19 delvis

dels anvisar anslag för budgetåret 1999 under

utgiftsområdet enligt utskottets förslag i

bilaga 1, dels som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts ovan om medel för

kalkning,

2. Redovisning av kalkning (mom. 2)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Redovisningen av hur stora medel som går till

kalkning bör göras tydligare i budgetpropositionen,

t.ex. genom att regeringen för kommande budgetår

återgår till att redovisa kalkningen under ett eget

anslag. Detta bör riksdagen med anledning av motion

MJ248 (m) yrkande 3 som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets

hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande redovisning av kalkning

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ248 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts ovan,

3. Administration (mom. 3)

Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson

(m), Carl G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil Erlandsson (c)

och Harald Nordlund (fp) anför:

Säkerställandet av mark för naturvårdsändamål är en

långsiktig verksamhet. Hela processen att bilda ett

naturreservat sträcker sig som regel över flera år.

Målet är alltid att nå frivilliga överenskommelser.

Länsstyrelserna har under senare år ålagts sparkrav

i en sådan utsträckning att det ofta inte varit

möjligt att säkerställa de nödvändiga administrativa

insatserna. Med nuvarande resurser kommer

länsstyrelserna att få svårt att leva upp till de

målsättningar som regering och riksdag ställt upp

för säkerställandearbetet.

Reglerna borde ändras så att länsstyrelserna får

använda en mindre del av markanslaget för att täcka

sina administrationskostnader i samband med

säkerställandet av naturreservat. En sådan ordning

tillämpas på vissa andra områden, t.ex. för

kalkningsverksamheten. Den ordningen ger också

möjlighet att styra prestationerna till de

geografiska områden där de gör störst nytta. Detta

bör riksdagen med anledning av motionerna MJ712

(fp), MJ716 (m) och MJ726 (v) som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets

hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande administration

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ712,

1998/99:MJ716 och 1998/99:MJ726 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts ovan,

4. Inriktning och omfattning av

kalkningsverksamheten m.m. (mom. 7)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Centerpartiet anför i motion MJ737 att regeringen

för år 1999 föreslår en minskning av

kalkningsanslaget med ca 25 miljoner kronor.

Minskningen döljs av att anslaget slås samman med

anslag för bl.a. markförvärv för reservatsbildning.

Under senare år har kalkningsnivån kunnat

upprätthållas genom att tidigare reservationer

kunnat tas i anspråk. Dessa är nu i stort sett

uttömda. En minskning av anslagen slår nu direkt mot

verksamheten.

Hallands län tillhör de mest drabbade områdena i

landet av försurning. Det är av yttersta vikt för

länets attraktionskraft för rekreation, såväl för

egna medborgare som tillresande, att våra sjöar och

vattendrag är i så god kondition som möjligt.

Enligt min mening bör regeringen för år 2000 och

kommande budgetår föreslå höjd anslagsnivå för

kalkningsinsatser i sjöar och vattendrag så att

verksamheten kan bedrivas minst på dagens nivå.

Detta bör riksdagen med anledning av motion MJ737

(c) som sin mening ge regeringen till känna.

Motionerna MJ704 (m), MJ717 (fp) yrkande 1, MJ730

(mp) yrkandena 1-3, MJ766 (s, v) och MJ796 (s) går i

samma riktning och bör innefattas i

tillkännagivandet. Motionerna MJ225 (v), MJ730 (mp)

yrkande 4 och MJ747 (mp) yrkande 9 avstyrks.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande inriktning och omfattning av

kalkningsverksamheten m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ704,

1998/99:MJ717 yrkande 1, 1998/99:MJ730 yrkandena

1-3, 1998/99:MJ737, 1998/99:MJ766 och

1998/99:MJ796 samt med avslag på motionerna

1998/99:MJ225, 1998/99:MJ730 yrkande 4 och

1998/99:MJ747 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts ovan,

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Den 2 december 1998 beslutade riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende år 1999.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2000 och 2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonmiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den sociala

tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom

att hushållen får en större ekonomiskt

självständighet.

Samtidigt värnar vi de människor som är i störst

behov av gemensamma insatser och som har små eller

inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi

slår också fast att det allmänna skall tillföras

resurser för att på ett tillfredsställande sätt

kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma, t.ex. värnandet om en god miljö.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet

den 2 december om ramar för de olika utgiftsområdena

valt en annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning

inom utgiftsområde 20.

För budgetåret 1999 förordar vi i vår

kommittémotion MJ248 yrkandena 1, 2 och 4 att den

enskilda människans ansvar för naturvården skall

öka, att staten skall bli bättre på att uppfylla

sina kärnuppgifter inom miljöområdet samt att ökad

tonvikt skall läggas vid internationellt

miljösamarbete. I motionen föreslås ökade satsningar

på miljöforskning samt en ökad satsning på

naturreservat och biotopskyddsområden som skall

finansieras genom försäljning av statens aktier i

skogsbolaget AssiDomän. Vidare föreslås ett

åtgärdspaket för minskad försurning och övergödning

samt ett åtgärdspaket för minskade koldioxidutsläpp.

Dessutom föreslås åtgärder för miljösamarbete i

Östersjöregionen.

De av regeringen föreslagna neddragningarna

påverkar Sveriges kompetens på miljöområdet,

möjligheterna att få inflytande i det

internationella miljöarbetet samt möjligheterna att

på sikt exportera kunnande och teknik inom

miljöområdet. Vi anser att Naturvårdsverket bör

tillföras 80 miljoner kronor för satsningar på

miljöforskning.

Regeringen har de senaste åren minskat

kalkningsanslaget. Den i budgetpropositionen

föreslagna nivån medför enligt Naturvårdsverket att

fler sjöar kommer att få försurningsskador samt att

tusentals fiskbestånd slås ut. Anslaget A 3 Åtgärder

för att bevara den biologiska mångfalden bör enligt

vår uppfattning ökas med 20 miljoner kronor jämfört

med regeringens förslag för att öka resurserna till

kalkningen.

Vi anser att anslaget A 10 Miljöinsatser i

Östersjöregionen bör minskas med 122,1 miljoner

kronor för budgetåret 1999. I stället bör

satsningarna på en bättre miljö i Östersjöregionen

finansieras via utgiftsområde 7, som bör ges ökade

resurser i motsvarande omfattning.

2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Dan Ericsson (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:

Den 2 december 1998 beslutade riksdagens majoritet

om ramar för de olika utgiftsområdena. Vi kan av

formella skäl inte vidhålla våra anslagsyrkanden i

en reservation och väljer därför att i ett särskilt

yttrande redovisa vår politik som berör

utgiftsområde 20.

Vi har i motionerna MJ238 yrkande 8 och MJ605

yrkande 1 anfört att för att Naturvårdsverket på ett

fullgott sätt skall kunna utföra sina uppgifter (

att vara samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet

samt ansvara för uppföljning och utvärdering (

krävs att deras resurser inte åderlåts på det sätt

regeringen föreslagit. Speciellt utvärdering och

uppföljning av fattade beslut måste vara en

prioriterad uppgift. Kristdemokraterna föreslår att

10 miljoner kronor tillförs anslaget A 1

Naturvårdsverket utöver regeringens förslag.

Enligt vår uppfattning bör anslaget A 2

Miljöövervakning m.m. utökas med 10 miljoner kronor

för att förstärka miljöövervakningen. Vi har också

föreslagit att 2 miljoner kronor öronmärks till

folkbildning i bioteknik. Dessutom bör fördelningen

av medel inom anslaget ske på ett sådant sätt att

Internationella försurningssekretariatet,

Naturskyddsföreningen och Sveriges Hembygdsförbund

tillförsäkras resurser så att man inte riskerar att

nödvändiga medel reduceras.

För att säkra den biologiska mångfalden och ta ett

ansvar för framtida generationers möjlighet att få

ta del av naturskog krävs inte bara att det finns

pengar för att köpa in skogen. Regeringen har nu

föreslagit en tydlig ökning av anslaget. Vi anser

att det också behövs medel på länsstyrelserna så att

de rent administrativt snabbt kan hantera

tillskapandet av nya skyddsområdet. Vi har därför

föreslagit att anslaget A 3 Åtgärder för att bevara

den biologiska mångfalden ökas med 10 miljoner

kronor. Dessa medel bör öronmärkas till

länsstyrelsernas administration.

Regeringens beslut att avveckla den statligt

finansierade miljöforskningen och i stället överlåta

ansvaret på forskningsstiftelser är inte långsiktigt

hållbart. För att garantera att nödvändig

grundforskning blir genomförd är det viktigt att

riksdagen beslutar att återupprätta det statliga

stödet.

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att

se över den samlade miljöforskningen. Vi vill

återföra 100 miljoner kronor för den angelägna

forskning som Naturvårdsverket tidigare bedrivit. Vi

har därför föreslagit att 100 miljoner kronor anslås

under ett nytt anslag Miljö- och kretslopps-

forskning.

3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Eskil Erlandsson (c) anför:

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppgift att

se över miljöforskningen. Centerpartiet välkomnar en

översyn men enligt vår uppfattning står det redan

klart att miljöforskningen behöver tillföras

ytterligare resurser. Vi har därför föreslagit att

50 miljoner kronor tillförs miljöforskningen för

åren 1999- 2001 genom att anslaget A 1

Naturvårdsverket höjs med motsvarande summa.

Regeringen väljer att sammanföra de nuvarande

anslagsposterna för investeringar och skötsel av

naturvårdsobjekt samt bidrag till kalknings-

verksamheten till ett nytt anslag. Den bristfälliga

redovisningen i budgeten gör det omöjligt att utläsa

hur mycket som anslås för kalkning under de kommande

åren. Det framkommer dock att medlen till kalkning

minskar i förhållande till 1998 års nivå. Detta är

oacceptabelt och innebär att regeringen ignorerar

riksdagens tidigare beslut om ökat anslag till

kalkning. Vi har därför föreslagit att anslaget ökas

med 40 miljoner kronor i jämförelse med regeringens

förslag. Det ökade anslaget skall användas till

kalkning.

4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Harald Nordlund (fp) anför:

I Världsnaturfondens genomgång av skogspolitiken i

Europa får Sverige kritik för att inte skydda

tillräckliga delar av skogsmarken. Folkpartiet har i

flera år föreslagit kraftigt höjda anslag för skydd

av skogsmark. Det är glädjande att regeringen höjt

anslaget, men vi förespråkar att anslaget höjs

ytterligare enligt tidigare motioner.

Det är takten i skyddsarbetet som är och kommer att

vara den avgörande faktorn för om Sverige klarar

målet att bevara den biologiska mångfalden. För att

komma upp till en rimlig nivå vill Folkpartiet utöka

anslaget A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden med 70 miljoner kronor utöver regeringens

förslag.

Den ideella Stiftelsen Bohus Avelscentrum driver

verksamheten vid Nordens Ark, en djurpark med i

huvudsak bevarandekaraktär som startades år 1988.

Syftet med anläggningen är att rädda och bevara

utrotningshotade djur. Den huvudsakliga inriktningen

går ut på att bevara nordiska gamla lantraser. År

1993 fick Nordens Ark ett särskilt engångsanslag.

Folkpartiet vill i avvaktan på att en momssänkning

kan genomföras för parken anslå ett engångsanslag om

6 miljoner kronor.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Belopp i 1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

--------------------------------------------------------

|Verksamhetsområde, |

Utskottets |

| | |

|anslag och (anslagstyp) |förslag|

-------------------------------------------------

|A | |

| |Miljövård |

-------------------------------------------------------

|1 |Naturvårdsverket (ram) | 266 141

|

-------------------------------------------------------

|2 |Miljöövervakning m.m. (ram) |127 706|

-------------------------------------------------------

|3 |Åtgärder för att bevara den biologiska | 577 975

|

| |mångfalden (ram) | |

-------------------------------------------------------

|4 |Sanering och återställning av förorenade | 40 000|

| |områden (ram) | |

-------------------------------------------------------

|5 |Åtgärder för att rena Dalälven (res.) | 29 000|

-------------------------------------------------------

|6 |Kemikalieinspektionen (ram) | 77 674|

-------------------------------------------------------

|7 |Visst internationellt miljösamarbete | 35 002|

| |(ram) | |

-------------------------------------------------------

|8 |Stockholms internationella miljöinstitut | 12 000|

| |(obet.) | |

-------------------------------------------------------

|9 |Stiftelsen Institutet för vatten och | 12 000|

| |luftvårdsforskning (obet.) | |

-------------------------------------------------------

|10|Miljöinsatser i Östersjöregionen (res.) | 122 100

|

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|B |Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. | |

-------------------------------------------------------

|1 |Statens strålskyddsinstitut (ram) | 80 358|

-------------------------------------------------------

|2 |Statens kärnkraftinspektion: | 76 885|

| |Förvaltningskostnader (ram) | |

-------------------------------------------------------

|3 |Statens kärnkraftinspektion: | 65 306|

| |Kärnsäkerhetsforskning (ram) | |

-------------------------------------------------------

|4 |Visst internationellt samarbete i fråga | 26 752|

| |om kärnsäkerhet m.m. (ram) | |

-------------------------------------------------------

| | | |

--------------------------------------------------------

|Summa för utgiftsområdet | 1 548|

| | 899|

--------------------------------------------------------

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård - regeringens förslag och

motionsförslagen

Belopp i 1 000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Anslags-Regeringensm kd

typ förslag

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Naturvårdsverket (ram) 266 141 +80 +

000 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Miljöövervakning m.m. (ram) 127 706 +

000

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska (ram) 577 975 +20 +

mångfalden 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 4 Sanering och återställning av förorenade (ram) 40 000

områden

-------------------------------------------------------------------------------

A 5 Åtgärder för att rena Dalälven (res.) 29 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Kemikalieinspektionen (ram) 77 674

-------------------------------------------------------------------------------

A 7 Visst internationellt miljösamarbete (ram) 35 002

-------------------------------------------------------------------------------

A 8 Stockholms internationella miljöinstitut (obet.) 12 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 9 Stiftelsen Institutet för vatten och (obet.) 12 000

luftvårdsforskning

-------------------------------------------------------------------------------

A 10 Miljöinsatser i Östersjöregionen (res.) 122 100 -122

100

-------------------------------------------------------------------------------

A 11 Miljö- och kretsloppsforskning (ram) +1

000

-------------------------------------------------------------------------------

B 1 Statens strålskyddsinstitut (ram) 80 358

-------------------------------------------------------------------------------

B 2 Statens kärnkraftinspektion: (ram) 76 885

Förvaltningskostnader

-------------------------------------------------------------------------------

B 3 Statens kärnkraftinspektion: (ram) 65 306

Kärnsäkerhetsforskning

-------------------------------------------------------------------------------

B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om (ram) 26 752

kärnsäkerhet m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 1 548 899 -22 +1

100 000 000 000

-------------------------------------------------------------------------------