Bet. 1998/99:NU1

Näringsutskottets betänkande

1998/99:NU01

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

NU1

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1998/99:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,

dels 15 motioner från allmänna motionstiden.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför

utskottet lämnats av företrädare för Närings- och

handelsdepartementet, Statens naturvårdsverk, Assi

Domän AB, Skogs- och Träfacket, Skogsägarnas

Riksförbund och Svenska Naturskyddsföreningen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

anslagen för budgetåret 1999 inom utgiftsområde 24

Näringsliv. Likaså tillstyrks övriga här aktuella

förslag till riksdagsbeslut som regeringen

framlägger under detta utgiftsområde, dock med en

modifiering av förslaget om Assi Domän AB. Motioner

med förslag om andra anslag än vad regeringen

föreslagit avstyrks av utskottet.

I en reservation framlägger Miljöpartiets

företrädare förslag om vissa omdisponeringar mellan

anslag inom den ram som gäller för utgiftsområdet.

Företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De

erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag

som framlagts av respektive parti.

När det gäller Assi Domän tillstyrker utskottet

regeringens förslag att statens ägarandel i

företaget skall minskas - genom aktiebyten -

samtidigt som staten förvärvar ett från företaget

utdelat nytt skogsbolag, med ett skogsinnehav på ca

900 000 ha. Däremot anser utskottet att de

riktlinjer för förvaltningen av detta skogsbolag som

regeringen föreslår inte är helt tillfredsställande

utan bör modifieras. Det kan uppstå konflikter

mellan naturvårdsintressen och intresset att förse

inlandssågverken med vedråvara, och det nya

skogsbolaget kan befaras få begränsade möjligheter

att tillgodose behovet av bytesmarker, framför allt

i södra Sverige. Regeringen och Naturvårdsverket bör

enligt utskottets mening föra fortsatta diskussioner

med Assi Domän och med det nya skogsbolaget

beträffande möjligheterna till markbyten. Utskottet

utgår från att avsättningen av från

naturvårdssynpunkt värdefull mark sker uteslutande

utifrån naturvårdsmässiga utgångspunkter, så att

inte råvaruförsörjningen till inlandssågverken

missgynnas. I en reservation (m, kd) förordas en

försäljning av hela Assi Domän, men de aktuella

bemyndigandena accepteras som ett första steg. I två

andra reservationer (fp; mp) avvisas regeringens

förslag om Assi Domän i dess helhet; förslaget anses

behäftat med så stora brister att det inte bör

genomföras.

Utskottet behandlar också några motionsyrkanden som

tar upp frågor i anslutning till de aktuella

anslagen. Motionerna avstyrks i berörda delar, men

följs upp i reservationer (m, kd, c, fp) i två

avseenden. Det ena rör förkortade handläggningstider

hos Patent- och registreringsverket, och det andra

avser ansvaret för den exportfrämjande verksamheten.

Propositionen

I proposition 1998/99:1 föreslås under utgiftsområde

24 Näringsliv att riksdagen

1. godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet

med vad regeringen föreslår i avsnitt 2.2,

2. bemyndigar regeringen att under år 1999 låta

staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband

med stöd till teknisk forskning och utveckling, som

inklusive tidigare träffade avtal och beslut,

innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under

budgetåret 2000, högst 425 miljoner kronor under

budgetåret 2001, högst 200 miljoner kronor under

budgetåret 2002 och högst 130 miljoner kronor under

budgetåret 2003 (anslag D 1, avsnitt 6.5),

3. bemyndigar regeringen att under år 1999 ikläda

staten förpliktelser inom rymdverksamhet som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 1 600 miljoner kronor efter år 1999 (anslag D

3, avsnitt 6.5),

4. medger att staten under år 1999 åtar sig ett

betalningsansvar i form av garantier till ett belopp

av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie

garantisystemet (avsnitt 7.6),

5. medger att staten under år 1999 åtar sig ett

betalningsansvar i form av garantier till ett belopp

av högst 6 000 000 000 kr för investeringar i

utlandet (avsnitt 7.6),

6. bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta

att Exportkreditnämnden får obegränsad

upplåningsrätt i Riksgäldskontoret (avsnitt 7.6),

7. godkänner ändrade riktlinjer av dispositionen av

ramanslaget G 3 Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag, m.m. (avsnitt 9.4),

8. med ändringar av tidigare beslut (prop.

1995/96:141, bet. 1995/96: NU26, rskr. 1995/96:302)

bemyndigar regeringen att fatta beslut som medför

att statens ägande i Assi Domän AB minskar i

enlighet med vad regeringen anfört (anslag G 3,

avsnitt 9.4),

9. bemyndigar regeringen att genom byte mot aktier

i Assi Domän AB förvärva det utdelade skogsbolaget

(anslag G 3, avsnitt 9.4),

10. godkänner att regeringen vid förvaltning av det

nämnda skogsbolaget följer de riktlinjer som

angivits (anslag G 3, avsnitt 9.4),

11. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i

bilaga.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) såvitt

gäller yrkandet (24) att riksdagen beslutar om

fördelning av anslag inom utgiftsområde 24 i

enlighet med vad i motionen anförts.

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt

gäller yrkandet (20 delvis) att riksdagen för

budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde

24 Näringsliv enligt följande uppställning (tkr):

-----------------------------------------------

Anslag RegeringensAnslagsförändring

förslag

-----------------------------------------------

C 1 62 456 +10 000

Konkurrensverket

-----------------------------------------------

C 2 6 011 +6 000

Konkurrensforskning

-----------------------------------------------

E 5

Näringslivsutveckling

i 150 -150

Östersjöregionen 000 000

-----------------------------------------------

G 3 Kostnader för

omstrukturering

av vissa statligt 75 000 -75 000

ägda företag,

m.m.

-----------------------------------------------

1998/99:Sk310 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller

yrkandet (11) att riksdagen hos regeringen begär

förslag om en förstärkning av Konkurrensverket i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

18. avslår de riktlinjer som regeringen angivit för

förvaltning av det skogsbolag som avses att bildas

genom överlåtelse av 900 000 hektar av Assi Domäns

skogsinnehav,

19. beslutar att anta de riktlinjer som i motionen

anförts vad gäller förvaltning av det skogsbolag som

avses att bildas genom överlåtelse av 900 000 hektar

av Assi Domäns skogsinnehav.

1998/99:N213 av Ulf Björklund (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av Vasa-

skogs huvudkontor till norra Dalarna och Särna.

1998/99:N225 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en strategi för det

statliga markinnehavet.

1998/99:N233 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den svenska

rymdverksamheten.

1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om permanenta kvinnliga

resurscentrum,

17. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förkortade handläggningstider

hos Patent- och registreringsverket.

1998/99:N252 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om

användningen av intäkterna från en försäljning av

Assi Domän i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:N272 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att affärer likt den

mellan staten och Assi Domän om förvärv av 900 000

hektar skogsmark måste föregås av en ingående

miljönanlys.

1998/99:N277 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om A 3 Stöd till kooperativ

utveckling och vikten av att inte nedprioritera

detta område,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om D 4 Bidrag till STATT och

kompensation vad gäller detta problem,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skyddsvärda skogar,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en inventering av

naturvärdena i Assi Domäns nuvarande totala

skogsinnehav,

14. beslutar att avslå regeringens förslag till

beslut rörande punkterna 8-10 under utgiftsområde

24,

15. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att stora förändringar av det

statligt kontrollerade skogsinnehavet måste föregås

av noggranna utredningar och analyser och grundas i

en långsiktig strategi som tar hänsyn till ovan

nämnda faktorer,

16. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om varvsstöd.

1998/99:N299 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

7. beslutar att under A 2 inom utgiftsområde 24

Näringsliv anvisa ett anslag om 189 062 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

8. beslutar att under A 3 inom utgiftsområde 24

Näringsliv anvisa ett anslag om 0 kr i enlighet med

vad som anförts i motionen,

9. beslutar att under C 1 inom utgiftsområde 24

Näringsliv anvisa ett anslag om 64 465 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

10. beslutar att under D 1 inom utgiftsområde 24

Näringsliv anvisa ett anslag om 799 200 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

11. beslutar att under D 4 inom utgiftsområde 24

Näringsliv anvisa ett anslag om 31 892 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

12. beslutar att under E 5 inom utgiftsområde 24

Näringsliv anvisa ett anslag om 0 kr i enlighet med

vad som anförts i motionen,

13. beslutar att under F 2 inom utgiftsområde 24

Näringsliv anvisa ett anslag om 66 802 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

14. beslutar att under G 3 inom utgiftsområde 24

Näringsliv anvisa ett anslag om 10 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

15. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn och samordning av de

statliga insatserna för främjande av export.

1998/99:N321 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen

1. beslutar att på statsbudgeten för 1999 fördela

anslagen på utgiftsområde 24 Näringspolitik i

enlighet med vad som anförts i följande tabell

(mkr):

------------------------------------------------------

Anslag Regeringens Anslagsförändring

förslag

-----------------------------------------------------

1999 2000 2001 1999 2000 2001

-----------------------------------------------------

Totalt 2898 2837 2966 0 -129 -130

utgiftsområdet

-----------------------------------------------------

Anslag

-----------------------------------------------------

A 3 Stöd till

kooperativ

utveckling 17 17 17 +9 +9 +9

-----------------------------------------------------

C 2 6 6 6 -2 -2 -2

Konkurrensforskning

-----------------------------------------------------

D 1 Teknisk

forskning och

utveckling 689 697 710 -90 -90

-----------------------------------------------------

D 5 Bidrag till

Ingenjörs-

5 5 5 -2 -2 -2

vetenskapsakademien

-----------------------------------------------------

E 4 47 48 49 -9 -48 -49

Investeringsfrämjande

-----------------------------------------------------

F 5 Stöd till

konsumentorganisationer

4 4 4 +2 +2 +2

-----------------------------------------------------

F 6 Stöd till

konsumentforskning

2 2 2 +2 +2 +2

-----------------------------------------------------

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om beräknad fördelning på anslag på

utgiftsområde 24 Näringspolitik, för budgetåren 2000

och 2001 enligt tabell i yrkande 1.

1998/99:N330 av Alf Svensson m.fl. (kd) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

23. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statens naturvårdsansvar samt

möjlighet för privatpersoner att förvärva mark i

samband med Assi Domän AB:s avyttring av skogsmark,

24. med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt nedan (tkr):

----------------------------------------------------

|Anslag |Regeringens |

Anslagsförändring |

| | förslag | |

----------------------------------------------------

|D 4 Bidrag till | | |

|Stiftelsen Sveriges | | |

|teknisk-vetenskapliga | 29 892 000 |+3 000 000 |

|attachéverksamhet | | |

----------------------------------------------------

|E 5 | | |

|Näringslivsutveckling | | |

|i Östersjöregionen |150 000 000 | -150 000|

| | |000 |

----------------------------------------------------

|G 3 Kostnader för | | |

|omstrukturering av | | |

|vissa statliga | 75 000 000 | -75 000|

|företag, m.m | |000 |

----------------------------------------------------

|Totalt |254 892 000 | -222 000|

| | |000 |

----------------------------------------------------

1998/99:N333 av Eva Flyborg m.fl. (fp) såvitt gäller

yrkandet (10) att riksdagen med följande

förändringar i förhållande till regeringens förslag

anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv

enligt följande uppställning (tkr):

-----------------------------------------------

Anslag Regeringens

Anslagsförändring

förslag

-----------------------------------------------

C 1

Konkurrensverket 62 465 +10 000

-----------------------------------------------

C 2

Konkurrensforskning 6 011 +6 000

-----------------------------------------------

E 5

Näringslivsutveckling

i

Östersjöregionen

150 000 -150 000

-----------------------------------------------

G 3 Kostnader för

omstrukturering

av vissa statligt

ägda företag, 75 000 -75 000

m.m.

-----------------------------------------------

Summa för

utgiftsomr. 2 689 -209

000 000

-----------------------------------------------

Utskottet

Inledning

Riksdagen fattar i dagarna beslut om ramarna för de olika utgiftsområdena

för år 1999 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för

åren 2000 och 2001. Finansutskottet har ställt sig bakom de ramar för

utgiftsområde 24 Näringsliv som angivits i budgetpropositionen (bet.

1998/99:FiU1). I reservationer (m; kd; c; fp) förordas avvikelser från dessa

ramar för åren 1999-2001 och i en reservation (mp) förordas avvikelser för

åren 2000 och 2001. Av följande tabell framgår regeringens och de olika

partiernas förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för år 1999 är ca 2,9

miljarder kronor.

-----------------------------------------------------

År Ram Avvikelser från ramen (milj. kr)

-------------------------------------------------------

m kd v c fp mp

-------------------------------------------------------

1999 2 898 -123 -222 0 +144 -209

0

-------------------------------------------------------

2000 2 837 -92 -222 0 +143 -179 -129

-------------------------------------------------------

2001 2 966 -192 -322 0 +143 -279 -130

-------------------------------------------------------

Efter ett inledande avsnitt om mål- och resultatfrågor redovisas i det

följande regeringens förslag avseende de olika verksamheter som ingår i

utgiftsområde 24 och motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag som

framlagts i motionerna (m; kd; c; fp) har dock som utgångspunkt en annan ram

för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen i

dagarna väntas ställa sig bakom (se bilaga). Utskottets ställningstagande

redovisas samlat i ett avslutande avsnitt. Beslut om anslag inom ett

utgiftsområde skall, enligt budgetprocessens regler, fattas genom ett

beslut. De olika anslagen skall alltså fastställas i ett och samma beslut.

Mål samt bedömning av regeringens resultatredovisning

Propositionen

Regeringen angav i budgetpropositionen för 1998 preliminära mål för

utgiftsområdet. Enligt regeringens bedömning bör dock styrningen av

verksamheterna ske på en mer detaljerad nivå än utgiftsområdesnivå för att

styrningen skall fungera och för att resultatredovisningen till riksdagen

skall förbättras. Regeringen framlägger därför - för riksdagens godkännande

- följande mål för enskilda verksamhetsområden som komplement till

befintliga mål som riksdagen har beslutat om i andra sammanhang:

- att förbättra förutsättningarna för företagande och entreprenörskap och

att stärka drivkrafterna för ökad tillväxt och sysselsättning

(verksamhetsområde A Näringspolitik),

- att erbjuda en ändamålsenlig och kvalitativt högtstående service i

immaterial- och associationsrättsliga frågor, att utveckla system som

underlättar internationella erkännanden, att bidra till att öppna marknader

samt att bidra till statens ansvar när det gäller medborgarnas skydd för

liv, hälsa, miljö och egendom (verksamhetsområde B Teknologisk

infrastruktur),

- att främja ökad kunskap och kompetens i näringslivet för att stimulera

tillväxt och förnyelse (verksamhetsområde D Teknisk forskning och

utveckling),

- att medverka till genomförandet av en effektiv inre marknad, till ett

öppet och starkt multilateralt handelssystem, till åtgärder för att främja

svensk export samt att främja utländska direktinvesteringar i Sverige

(verksamhetsområde E Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande),

- att konsumenterna skall ha en stark ställning på marknaden

(verksamhetsområde F Konsumentfrågor),

- att hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och

andra resurser effektivt (verksamhetsområde F Konsumentfrågor),

- att konsumenternas hälsa och säkerhet skyddas (verksamhetsområde F

Konsumentfrågor),

- att sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas som minskar

påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling

(verksamhetsområde F Konsumentfrågor).

Regeringen redovisar följande prioriteringar:

- att förenkla regelverket för framför allt små och medelstora företag,

- att stärka kunskapen om kooperativt företagande hos myndigheter och andra

organ som har till uppgift att stödja nyföretagande,

- att främja utarbetande av regionala tillväxtavtal,

- att främja särskilt de små och medelstora företagens handel med övriga

Europa,

- att främja handeln i Östersjöregionen,

- att fortsätta arbetet med att genomföra handlingsplanen för att uppnå

miljömålet i konsumentpolitiken,

- att stärka konsumenternas ställning i informationssamhället,

- att ge konsumenterna tillgång till bättre information om priser och annan

information beträffande dagligvaror,

- att arbeta för att konsumenterna skall få en starkare ställning i EU.

Förutom de stöd till ett visst utgiftsområde som redovisas via anslag på

statsbudgetens utgiftssida förekommer även stöd på statsbudgetens

inkomstsida i form av olika särregler i skattelagstiftningen, anför

regeringen i ett inledande avsnitt (2.5). Dessa stöd brukar kallas

saldopåverkande skatteavvikelser. Det handlar om avvikelser från en enhetlig

beskattning, t.ex. att en viss grupp omfattas av en skattelättnad i

förhållande till en enhetlig norm, vilket kan uppfattas som en skatteförmån.

Skatteavvikelser som hänför sig till utgiftsområde 24 Näringsliv beräknas

till 29,1 miljarder kronor netto för år 1998 och till 30,6 miljarder kronor

netto för år 1999.

Utgiftsområdet innehåller många skilda verksamheter. För att

resultatredovisningen skall bli relevant för riksdagen lämnar regeringen

redovisning under respektive verksamhetsområde. Som ett led i regeringens

arbete med att förbättra resultatredovisningen till riksdagen pågår en

förändring av indelningen i verksamhetsområden. I ett första steg och i

syfte att förbättra resultatredovisningen för verksamhetsområde

Näringspolitik (A) flyttas fyra anslag från detta område till ett nytt

verksamhetsområde, Övriga åtaganden (G).

För fem av verksamhetsområdena - Näringspolitik (A), Teknologisk

infrastruktur (B), Konkurrensfrågor (C), Teknisk forskning och utveckling

(D) samt Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (E) - finns ett

inledande avsnitt med rubrik Resultatbedömning och med fem underrubriker,

Tillståndet och utvecklingen inom området, De viktigaste statliga insatserna

inom området, Effekter av de statliga insatserna, Regeringens slutsatser och

Revisionens iakttagelser. Verksamhetsområdet konsumentfrågor (F) har endast

två avsnitt - Resultatbedömning (utan de nyssnämnda underrubrikerna) och

Revisionens iakttagelser. Det sista verksamhetsområdet, Övriga åtaganden

(G), avser huvudsakligen statliga åtaganden som inte är föremål för mål- och

resultatstyrning.

När det gäller området näringspolitik redovisar regeringen översiktligt

utvecklingen på området och vilka statliga insatser som gjorts. Beträffande

effekterna sägs att det är svårt att fastställa i hur stor utsträckning de

statliga insatserna inom verksamhetsområdet eller andra inslag i

småföretagspolitiken har bidragit till den positiva utvecklingen vad gäller

antalet nya företag och färre konkurser. Det finns behov av bättre

utvärderingar och analyser inom området. Något mål för år 1997 hade inte

formulerats för hela verksamhetsområdet, konstateras det. För år 1998 angav

regeringen preliminära mål för utgiftsområdet. Regeringen bedömer att

verksamheten under år 1997 i stor utsträckning har bidragit till att

uppfylla de mål som nu föreslås. Emellertid finns behov av att undersöka

möjligheterna att närmare försöka härleda effekterna av de statliga

insatserna och särskilja dessa från effekter som beror på andra faktorer,

sägs det.

Beträffande området teknologisk infrastruktur lämnas också redovisningar av

utvecklingen på området och vilka statliga insatser som vidtagits. Det som

sägs under rubriken Effekter av de statliga insatserna är dock i huvudsak

redovisningar av vad som görs av berörda myndigheter. Under rubriken

Slutsatser anförs att verksamheten under den kommande perioden bör bedrivas

enligt samma inriktning som gäller för budgetåret 1998.

I avsnittet om konkurrensfrågor sägs att konkurrenspolitiken är ett av

flera medel för att främja en väl fungerande marknadsekonomi. En rad olika

omvärldsfaktorer påverkar de ekonomiska aktörerna på marknaderna på ett sätt

som gör det svårt att isolerat klarlägga hur just konkurrenslagstillämpning

och annan konkurrenspolitik påverkar struktur eller marknadsförhållanden i

ekonomin. Detta har bl.a. konstaterats i Konkurrenslagsutredningens

betänkande över de första årens tillämpning av konkurrenslagen. Under

rubriken Slutsatser anför regeringen att de konkreta mål regeringen lagt

fast för respektive verksamhet har uppfyllts av berörda myndigheter.

Tillsammans med de övriga insatser som gjorts under budgetåret blir

regeringens helhetsbedömning att arbetet på ett tillfredsställande sätt

förbättrat förutsättningarna för en väl fungerande konkurrens och för en

effektiv tillsyn av revisorsverksamheten.

I avsnittet om teknisk forskning och utveckling sägs under rubriken

Regeringens slutsatser att resultat av FoU-verksamhet syns främst på lång

sikt. Det innebär att styrande mål måste ha en viss varaktighet. Målen för

verksamheten för perioden 1997-1999 lades fast i den forskningspolitiska

propositionen hösten 1996. I övrigt redovisas de medel som finns på området,

de vidtagna statliga insatserna och allmänt om syftet med verksamheten.

Beträffande området utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

innehåller avsnittet om resultatbedömning, som är relativt kort, i huvudsak

en allmän beskrivning av verksamheten på området. Under rubriken Regeringens

slutsatser sägs att regeringen bedömer att verksamheterna inom området har

uppfyllt målen för verksamhetsområdet samt bidragit till att stärka

näringslivets tillväxt och internationella konkurrenskraft.

Mål- och resultatfrågorna för verksamhetsområdet konsumentfrågor behandlas,

som tidigare påpekats, under endast två rubriker, nämligen Resultatbedömning

och Revisionens iakttagelser. Det förstnämnda avsnittet innehåller texter

som till stor del mer eller mindre ordagrant överensstämmer med motsvarande

text i föregående års budgetproposition.

Verksamhetsområdet övriga åtaganden (G) avser - som nämnts - huvudsakligen

statliga åtaganden som inte är föremål för mål- och resultatstyrning.

Det har inte väckts några motionsyrkanden om mål- och resultatfrågor. I

motion 1998/99:N299 (m) kommenteras dock redovisningen av skatteavvikelser i

budgetpropositionen. Enligt motionärerna försöker regeringen visa att

näringslivet får 30 miljarder kronor av staten genom s.k. skatteavvikelser.

Redovisningen framstår som intetsägande, sägs det, med hänvisning till att i

Sverige, som har världens högsta skatter, blir naturligtvis även

skatteavvikelserna stora, eftersom vissa verksamheter inte skulle överleva

utan undantagsregler. Något "stöd" till verksamheterna inom utgiftsområdet

handlar det inte om, framhåller motionärerna.

Utskottets ställningstagande och bedömning

Utskottet vill inledningsvis erinra om vad som anfördes i föregående års

anslagsbetänkande (bet. 1997/98:NU1 s. 11):

Utskottet vill i sitt ställningstagande till frågan om mål- och

resultatredovisning i budgetpropositionen inledningsvis framhålla den stora

betydelse en sådan redovisning har. Om riksdagens ändrade roll - mot mer

övergripande styrning i stället för detaljstyrning - skall få genomslag

krävs en förändring av regeringens sätt att rapportera till riksdagen.

Generellt gäller att regeringens redovisning måste vara mer konkret.

Avgörande är härvid att verksamhetsmål formuleras på ett sådant sätt att de

blir möjliga att följa upp. Detta innebär bl.a. att - utifrån de

övergripande målen - ändamålsenliga delmål måste formuleras. - - - Enligt

utskottets mening är det önskvärt att regeringen i nästa års

budgetproposition lämnar en mer konkret och tydlig mål- och

resultatredovisning än vad som görs i den förevarande budgetpropositionen.

Likaså vill utskottet understryka vikten av utformningen av regleringsbreven

och målformuleringarna i dessa.

Regeringen har i årets budgetproposition redovisat övergripande mål för de

olika verksamhetsområdena, vilket inte var fallet föregående år. Vidare har

regeringen gjort vissa omflyttningar från verksamhetsområdet näringspolitik

till området övriga åtaganden. Dessa två förändringar kan ses som ett svar

på utskottets önskemål om en mer tydlig mål- och resultatredovisning. Som

nämnts är dock redovisningen av effekterna av de statliga insatserna och

regeringens slutsatser för de olika verksamhetsområdena i flera fall ganska

knapphändig.

En generell notering som kan göras är att kopplingen mellan innehållet i

regleringsbreven och återrapporteringen i budgetpropositionen ibland

förefaller vara mindre god. Regleringsbreven innehåller i många fall olika,

relativt omfattande uppdrag. Däremot redovisas inte resultaten av dessa

uppdrag i någon större utsträckning i budgetpropositionen.

Utskottet tillstyrker de i propositionen redovisade målen för de olika

verksamhetsområdena. Det är angeläget att det arbete som pågår inom

Regeringskansliet med att förbättra och konkretisera resultatredovisningen

till riksdagen fortsätter. Utskottet vill därvid framhålla vikten av en

bättre koppling mellan regleringsbreven och redovisningen till riksdagen.

Näringspolitik (A)

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (A 1)

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är central

förvaltningsmyndighet för näringslivets tillväxt och förnyelse. Verket

svarar för statliga insatser för att främja teknisk forskning och

industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små och

medelstora företag samt regional näringslivsutveckling efter

förutsättningarna i landets olika delar. NUTEK har följande fyra roller:

vara nationell expert och stabsorgan, vara nationell samordnare, inneha

nationellt programansvar samt svara för rådgivning och företagsfinansiering.

Regeringen beräknar anslaget för år 1999 till 214,3 miljoner kronor.

Anslaget har tillförts 1,5 miljoner kronor för utredningsverksamheten från

anslaget Regeringskansliet (C 1) under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Inga motioner har väckts beträffande detta anslag.

Småföretagsutveckling (A 2)

Propositionen

Från anslaget täcks kostnader för dels verksamhet med information,

rådgivning och finansiering genom ALMI Företagspartner AB:s regionala

utvecklingsbolag, dels vissa centrala insatser på småföretagsområdet genom

främst NUTEK, bl.a. inom områdena internationalisering och

innovationsfrämjande åtgärder, däribland s.k. såddkapital. Syftet med

verksamheten är att underlätta utveckling och tillväxt inom

småföretagssektorn, så att antalet livskraftiga och växande småföretag ökar.

En ökad betoning kommer att läggas vid främst verksamheten med såddkapital

i enlighet med vad som anförts i 1998 års ekonomiska vårproposition, säger

regeringen. Det innebär en ökning av resurserna med totalt 150 miljoner

kronor under perioden 1999-2001, varav 50 miljoner kronor avser budgetåret

1999. Regeringen föreslår mot bakgrund härav ett anslag på 184,1 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionen

NUTEK:s verksamhet med s.k. såddfinansiering har visat goda resultat och bör

tillföras ytterligare 5 miljoner kronor, anförs det i motion 1998/99:N299

(m). Motionärerna föreslår därför att anslaget Småföretagsutveckling skall

ökas med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt regleringsbrevet för det aktuella anslaget Småföretagsutveckling för

budgetåret 1998 har anslagsposten (2) Såddfinansiering tagits upp med 40

miljoner kronor.

Stöd till kooperativ utveckling (A 3)

Propositionen

Anslaget disponeras för statsbidrag till kooperativ utveckling. Föreskrifter

om detta finns i förordningen (1993:569) om statsbidrag till kooperativ

utveckling. Statsbidrag kan ges till kostnadsfri information och rådgivning

om kooperativt företagande. En viss del av medlen under anslaget kan

användas för gemensamma insatser som syftar till att sprida information om

kooperativt företagande och till gemensam kompetensutveckling för lokala

kooperativa utvecklingscentrum (LKU). Merparten av stödet fördelas till för

närvarande 24 LKU.

Stödet till kooperativ utveckling fördelas för närvarande genom beslut av

regeringen. Regeringens ambition är dock att ansvaret för fördelningen av

stödet skall överföras till lämplig myndighet fr.o.m. år 2000 då den

pågående informationsinsatsen om kooperativt nyföretagande beräknas ha nått

fullt genomslag.

Regeringen föreslår ett anslag för nästa budgetår på 16,5 miljoner kronor.

Motionerna

De näringspolitiska insatserna bör syfta till att skapa ett generellt bra

näringslivsklimat. Olika företagsformer bör behandlas lika i regel- och

skattesystem. Ett speciellt anslag för just kooperativ utveckling kan då

inte motiveras, anförs det i motion 1998/99:N299 (m). Därför föreslås att

anslaget Stöd till kooperativ utveckling skall slopas.

Den kooperativa verksamheten i Sverige har vuxit under senare år, sägs det

i motion 1998/99:N277 (v). För närvarande finns det 24 LKU, vilket innebär

en ökning med 20 % på två år, konstaterar motionärerna. De föreslår att

riksdagen skall uttala sig för att den i propositionen aviserade

överflyttningen av ansvaret för fördelning av medlen från regeringen till

lämplig myndighet år 2000 inte får leda till en nedprioritering av området.

Det här aktuella anslaget bör tillföras ytterligare 9 miljoner kronor för

åren 1999, 2000 och 2001, anförs det i motion 1998/99:N321 (mp). De resurser

som går till ny kooperation via LKU är mycket kostnadseffektiva, sägs det.

LKU bedriver en blygsam men effektiv rådgivning under former som hittills

inte erhållit någon ekonomisk garanti, anför motionärerna. De menar att det

faktum att anslaget inte helt tagits i anspråk borde föranleda en mer

kraftfull marknadsföring av stödformen.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden som de här aktuella

(bet. 1997/98:NU1). Det ena yrkandet följdes upp i en reservation (mp).

I propositionen kopplas överflyttningen av ansvaret för fördelningen av

medel till LKU från regeringen till lämplig myndighet till att den pågående

informationsinsatsen om kooperativt nyföretagande då beräknas ha fått fullt

genomslag. Det är sannolikt att regeringen meddelar sitt ställningstagande i

frågan i nästa års budgetproposition för år 2000; ett ställningstagande som

då kan bli föremål för motionsyrkande.

Turistfrämjande (A 4)

Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet för turistfrågor.

Verksamheten inom turistområdet bedrivs dels av Turistdelegationen, dels av

Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet), som ägs gemensamt av staten

och turistnäringen. Turistdelegationen har på regeringens uppdrag genomfört

riktade studier av förutsättningarna för utveckling av svensk turism.

Uppdraget redovisades i maj 1998. Turistdelegationens förslag bereds för

närvarande i Regeringskansliet.

Det av riksdagen våren 1995 beslutade övergripande målet för

turistpolitiken, att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland

och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, bör ligga fast, anför

regeringen. De strategiska riktlinjer som lagts fram i det handlingsprogram

som Turistdelegationen utarbetat bör även fortsättningsvis utgöra en grund

för arbetet med att utveckla den svenska turistnäringen.

I samband med bildandet av Sveriges Rese- och Turistråd AB upprättades ett

avtal mellan staten och turistnäringen. Näringen har bidragit med

finansiering av marknadsföringsprojekt men har under år 1997 inte medverkat

i finansieringen av verksamheten i bolaget i enlighet med avtalet.

Regeringen avser därför att omförhandla den del i avtalet som behandlar

finansieringen av bolagets verksamhet så att finansieringen tydliggörs.

Regeringen beräknar anslaget till 80,5 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (A

5)

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för

frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I detta

ingår bl.a. att vara chefsmyndighet för Bergsstaten, den myndighet som

utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt minerallagen (1991:45). SGU

förvaltar och miljösäkrar sedan år 1998 statens civila beredskapslager av

olja för krigssituationer inklusive anläggningar och annan statlig egendom

som används för lagringen.

Regeringen avser att till SGU meddela nya långsiktiga mål för den

geologiska undersökningsverksamheten. Verksamheten skall inriktas på att nå

en snabbare rikstäckning men på den regionala nivån i stället för på den

lokala nivån. Karteringen på den lokala nivån måste vara hårt behovsstyrd.

Denna verksamhetsförändring beräknas kunna genomföras inom nuvarande

anslagsram. SGU fick i början av år 1998 särskilda regionalpolitiska medel

för att öka baskarteringen i de prospekteringsintressanta delarna av

Sverige. Regeringen gör bedömningen att SGU under år 1999 kan finansiera en

förlängning av detta uppdrag inom anslagets ram. För Bergsstaten gör

regeringen bedömningen att handläggningstider på högst sex månader kommer

att kunna nås under år 2000.

Regeringen beräknar anslaget till 188,0 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (A 6)

Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja riktad geovetenskaplig

grundforskning och tillämpad forskning. Någon särskild statlig finansiering

av prospekteringsinriktad geologisk forskning rörande malmer, industriella

mineral och bergarter har inte funnits sedan NUTEK:s projekt rörande

prospekteringsinriktad malmgeologi upphörde vid årsskiftet 1994/95. Genom de

medel som år 1998 avsatts för prospekteringsinriktad malmgeologisk forskning

från det aktuella anslaget kan viss verksamhet stimuleras. Regeringen

noterar det därvid uppkommande problemet att finansiera projekt inom övriga

angelägna områden, då vissa redan beviljade projekt löper över flera år, men

anser att satsningen på prospekteringsinriktad FoU bör fortsätta.

Regeringen beräknar anslaget till 4,8 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanlägg-ningar,

m.m. (A 7)

Anslaget disponeras av Sveriges geologiska undersökning (SGU) för att täcka

kostnaderna för efterbehandling av oljelagringsanläggningar och det statliga

gruvfältet i Adak inom Malå kommun. Utförsäljning av petroleumprodukter

kommer som planerat att slutföras under år 1999. I och med att

lagringsanläggningarna successivt töms inriktas verksamheten helt på

miljösäkring. Avyttring av materiel i anläggningarna samt

anläggningsförsäljning kommer att pågå under åren 1998-2000. Miljösäkringen

kommer att löpa med kontrollprogram under avsevärd tid. För miljösäkringen

finns skäl att notera att de myndigheter som är tillståndsgivande enligt

miljölagstiftningen har långa handläggningstider. Regeringen har för avsikt

att låta utreda förutsättningarna för att även vissa andra

oljelagringsanläggningar inom den statliga sektorn kan förvaltas och

miljösäkras av SGU.

Regeringen beräknar anslaget till 35,0 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Stöd till varvsindustrin

Motionen

I motion 1998/99:N277 (v) föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande om

varvsstöd. De kvarvarande svenska varven lever i en ohållbar

konkurrenssituation; varven i Norge och Förenta staterna samt i EU - förutom

Sverige - subventioneras, anför motionärerna. Vänsterpartiet menar att

svensk varvspolitik skall vara likvärdig med konkurrentländernas. Om det

trots svenskt agerande inte skulle gå att komma till internationellt beslut

om att ta bort varvssubventionerna till år 2000, bör Sverige anpassa sin

varvspolitik till EU:s, anser motionärerna och beräknar kostnaden för detta

till 100 miljoner kronor. Vänsterpartiet anser att ramen för utgiftsområde

24 bör höjas med 100 miljoner kronor för åren 2000 och 2001 och att denna

utökade ram skall finansieras genom omdisponeringar inom det totala

utgiftstaket.

Vissa kompletterande uppgifter

I Sverige avskaffades den sista formen av direkt stöd till varvsindustrin

vid årsskiftet 1992/1993. Inom OECD slöts i juli 1994 en överenskommelse

mellan Europeiska gemenskapen, Finland, Förenta staterna, Japan, Republiken

Korea (Sydkorea), Norge och Sverige. Avtalet innebär i princip att allt

direkt och indirekt statligt stöd till varvsindustrin skulle upphöra den 1

januari 1996. Avtalets ikraftträdande har försenats på grund av att Förenta

staterna som enda part ännu inte ratificerat det. Avtalets förbud mot

statligt stöd kommer att bli direkt tillämpligt i EU:s medlemsstater genom

en av rådet beslutad EG-förordning.

Riksdagen har vid återkommande tillfällen behandlat och avslagit motions-

yrkanden om återinförande av stöd till varvsindustrin. Vid det senaste

tillfället, hösten 1997 (bet. 1997/98:NU1), anförde utskottet att det är

mycket viktigt att olika industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i

förhållande till motsvarande industrigrenar i konkurrentländerna. Utskottet

ansåg vidare att det inte är en tillfredsställande ordning att det, till

följd av att Förenta staterna ännu inte har ratificerat OECD-avtalet,

fortfarande förekommer subventioner i Sveriges konkurrentländer. Regeringen

bör med all kraft verka för att dessa upphör, anförde utskottet och gav i

det sammanhanget sitt stöd till den linje som Sverige då drev inom EU och

som innebär en strävan att komma bort från rena driftsstöd till förmån för

stöd till forskning och utveckling och till innovationer. Utskottet erinrade

också om den svenska garantiförordning för fartygsfinansiering som infördes

år 1995.

Rådet beslöt i juni 1998 om en förordning (1540/98) om nya regler för stöd

till varvsindustrin. Där konstateras att gemenskapens stödpolitik

bibehållits i stort sett oförändrad sedan år 1987. Det finns fyra typer av

stöd särskilt inriktade mot varvsindustrin, nämligen driftsstöd,

nedläggningsstöd, omstruktureringsstöd och stöd till investeringar för

innovationer. Driftsstödet kan utgå med maximalt 9 % av kontraktsvärdet före

stödet vid fartygsbyggnadskontrakt med ett kontraktsvärde på mer än 10

miljoner ecu och med maximalt 4,5 % i övriga fall. Driftsstödet är planerat

att upphöra den 31 december 2000.

Riksdagen beslöt våren 1995 om införande av ett kreditgarantisystem för

fartygsfinansiering i syfte att underlätta försäljningen av svenskbyggda

fartyg (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU15). Inom ramen för

systemet kan staten garantera dels varvets finansiering, dels redarens

finansiering för att förvärva fartyget. Garantisystemet är utformat så att

det inte innehåller något statligt stöd, eftersom de premier som tas ut för

utestående garantier långsiktigt täcker systemets kostnader.

Statsrådet Mona Sahlin besvarade i november 1998 en interpellation

(1998/99:13) av Anders Karlsson (s) om vilka åtgärder regeringen kommer att

vidta för att stödja svensk varvsnäring. I sitt svar redogjorde statsrådet

för OECD-överenskommelsen och EG-förordningen. Beträffande överenskommelsen

uppgav statsrådet att det under senare tid har kommit mer positiva signaler

från den amerikanska kongressen som tyder på att avtalet skall kunna

ratificeras av Förenta staterna under första delen av år 1999. Statsrådet

anförde vidare att det inte är möjligt att återinföra ett svenskt varvsstöd

av gammal modell. Om så vore fallet skulle det vara en långsiktigt dålig

användning av statens medel, sade hon. Sverige bör i stället sträva efter

att konkurrera med en fartygsverksamhet med ett högt förädlingsvärde och

inte konkurrera med låga priser skapade på konstlad väg genom statligt stöd.

Stöd till jordbruks- och livsmedelsnäringarnas konkurrenskraft

Motionen

Ett nytt anslag, Stöd till jordbruks- och livsmedelsnäringarnas

konkurrenskraft, bör tas upp i statsbudgeten och 114 miljoner kronor bör

anvisas för budgetåret 1999, föreslås det i motion 1998/99:Fi210 (c).

Jordbruket och livsmedelsnäringen i Sverige tvingas arbeta med betydligt

högre kostnader i form av skatter och avgifter än vad som är fallet för

motsvarande näringar i konkurrentländerna, anför motionärerna. De menar att

den svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin är i stort behov av

konkurrenshöjande insatser.

Centerpartiet föreslår i sitt budgetalternativ i den nämnda motionen att 90

miljoner kronor per år skall anvisas under fyra år för en satsning på

forskning och utveckling inom livsmedelssektorn, i enlighet med förslag i

betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167). Under år 1999

föreslås också 2 miljoner kronor anvisas till ett program för gårdsbaserad

livsmedelsförädling enligt förslag i den nämnda utredningen. Vidare föreslås

satsningar på trädgårdsnäringen, innebärande ett femårigt stödprogram för

strukturomvandling av växthusodlingen till en kostnad om 7 miljoner kronor

per år. Dessutom föreslås 15 miljoner kronor per år som en kollektiv resurs

för trädgårdsbranschens utveckling under fem år. Sammantaget föreslås ökade

utgifter med 114 miljoner kronor för år 1999 och med 113 miljoner kronor för

vartdera året 2000 och 2001.

Vissa kompletterande uppgifter

Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion - särskild

utredare: landshövding Gunnar Björk - lade i december 1997 fram nyssnämnda

betänkande om en livsmedelsstrategi för Sverige. I betänkandet presenterades

förslag på följande områden: jordbruket, trädgårdsnäringen,

livsmedelsindustrin, forskning och utveckling och exportfrämjande åtgärder.

Några förslag till finansiering - bortsett från förslag om medfinansiering

från EU - presenterades inte av utredningen. Mot bakgrund härav har

utredningsförslagen varit föremål för fortsatt beredning inom

Regeringskansliet, varvid flera departement varit berörda.

Utredningens förslag beträffande energiskatter, som syftar till att

åstadkomma likvärdiga konkurrensförutsättningar mellan Sverige och andra EU-

länder, behandlas inom ramen för en arbetsgrupp med företrädare för vissa

departement samt Riksskatteverket. Översynen skall, med hänsynstagande till

det inom EU pågående arbetet med ett nytt energibeskattningsdirektiv, beakta

riktlinjerna för energibeskattningen i 1997 års energiöverenskommelse. I

uppdraget ingår vidare att analysera och precisera den energiskattemodell

som presenterats i Skatteväxlingskommitténs betänkande Skatter, miljö och

sysselsättning (SOU 1997:11) och att behandla Alternativbränsleutredningens

förslag som framlagts i betänkandet Bättre klimat, miljö och hälsa med

alternativa drivmedel (SOU 1996:184). Utformningen av beskattningen för

industrin, trädgårds- och jordbruksnäringarna samt energiproduktionen inom

fjärr- och kraftvärmesektorerna kommer bl.a. att behandlas. Arbetsgruppen

planerar att redovisa resultatet av sitt arbete vid årsskiftet 1998/99.

När det gäller exportfrämjande åtgärder kan noteras att under utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar finns ett särskilt

anslag för exportfrämjande åtgärder (F 6). För budgetåret 1999 föreslår

regeringen ett anslag på 15 miljoner kronor, vilket innebär en ökning

jämfört med år 1998, då 10 miljoner kronor disponerades för denna

verksamhet. I propositionen sägs att huvudansvaret för export- och

marknadsföringsåtgärder ligger på näringen, men regeringen vill emellertid

genom att främja exportsatsningar bidra till en positiv utveckling inom

sektorn.

Beträffande FoU-insatser pågår beredning av utredningens förslag inom

Närings- och handelsdepartementets enhet för forskning och utveckling. I

utredningsbetänkandet föreslogs ett nationellt FoU-program. Programmets

huvudsyfte är att bidra till industriell förnyelse och kompetenshöjning i

livsmedelsföretagen och samtidigt bidra till en kompetenshöjning vid svenska

högskolor och universitet. Förslaget till FoU-program är framtaget i

samarbete med livsmedelsindustrin och är väl förankrat inom denna. Den

samlade satsningen föreslås omfatta följande delar:

- Industriella samverkansprojekt. Omfattningen av offentliga medel för

denna satsning föreslås till 40 miljoner kronor per år. Näringslivets

motfinansiering beräknas till 20-50 % beroende på projekt samt företagets

struktur och storlek.

- Tre kunskapshöjande program, som beräknas till 25 miljoner kronor per år.

- Åtgärdsprogram för effektivare kunskapsutbyte och kunskapshöjning

(teknikspridning), som beräknas till 20 miljoner kronor per år.

- Programledning med NUTEK som koordinator, vilket beräknas till 5 miljoner

kronor per år.

Enligt uppgift från Närings- och handelsdepartementet pågår arbete på olika omr

med utredningens förslag. Inom NUTEK skall 20 miljoner kronor avsättas under

andra halvåret 1998 och första halvåret 1999 för industriella

samverkansprojekt inom livsmedelsområdet. Detta innebär att även EU:s

strukturfondsmedel kan bli tillgängliga för insatsen. Tillsammans med

insatser från industrin och medel från Teknikbrostiftelsen i Linköping

bedöms dessa resurser i huvudsak motsvara de medel som utredningen

föreslagit beträffande samverkansprojekt under den angivna perioden. För

genomförandet av detta program avser NUTEK att tillskapa en styrgrupp med

förankring i industri- och forskarvärlden. Denna styrgrupp kommer även att

utgöra ett forum för att diskutera övergripande samordningsfrågor. NUTEK har

inlett en programinsats, men det finns, enligt departementet, behov av

ytterligare medel under de kommande åren.

Det har vidare avsatts totalt 60 miljoner kronor för att genomföra ett

sådant teknikspridningsprogram som föreslagits av utredningen.

Teknikbrostiftelserna i Lund och Göteborg har avsatt ca 40 miljoner kronor

för programmet. Som en komplettering till detta har regeringen i augusti

1998 beviljat ett bidrag på 20 miljoner kronor för kompetenshöjande insatser

i livsmedelsindustrin. Medlen kommer att disponeras av Institutet för

Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) för att täcka in de delar av landet som

inte omfattas av de insatser som teknikbrostiftelserna svarar för.

Regeringen har vidare givit NUTEK i uppdrag att utreda förutsättningarna

för inrättande av ett forskningsinstitut inom livsmedelsområdet i Kävlinge.

Uppdraget skall rapporteras senare i december 1998, och en delrapport

lämnades i september 1998. I delrapporten föreslås att institutet ges en

forskningsinriktning mot kunskap om konsumenten och marknaden, kombinerad

med en inriktning mot kunskap om produktutvecklingsprocessen. Institutets

verksamhet bör också, enligt rapporten, kompletteras med ett

produktutvecklingscentrum främst för små och medelstora företag samt med

utbildningsverksamhet. Utredningen skisserar två alternativ till

organisation och ägarskap av institutet. Det ena innebär att SIK tar

huvudansvaret, och det andra innebär att huvudmannaskapet tas av ett

konsortium sammansatt av relevanta aktörer på området. I utredningens

fortsatta arbete kommer den föreslagna inriktningen av

forskningsverksamheten att beskrivas mer i detalj och en konsekvensanalys

att göras. Även frågor kring ägarstruktur och organisationsformer kommer att

penetreras djupare i samarbete med berörda aktörer.

Jordbruksminister Margareta Winberg besvarade i november 1998 en

interpellation (1998/99:9) av Ingvar Eriksson (m) om situationen inom

livsmedelsbranschen. Interpellanten hade frågat vilka åtgärder

jordbruksministern avser att vidta som motverkar den nuvarande

hotsituationen och som bidrar till de positiva signaler som är en

nödvändighet om livsmedelsbranschen skall kunna utvecklas till en

framtidsnäring i Sverige. I sitt svar hänvisade jordbruksministern till vad

som sagts i regeringsförklaringen om att ett konkurrenskraftigt jordbruk är

en viktig faktor för att motverka avfolkningen av landsbygden. Jordbruket

skall ges villkor som är likvärdiga med andra näringars, sades det vidare.

Jordbruksministern hänvisade också till tidigare nämnda utredning om

livsmedelssektorn och uppgav att regeringen nu, efter remissbehandlingen,

överväger vilka åtgärder som kan vara aktuella.

Stöd till kvinnors företagande

Motionen

Centerpartiet anser att de regionala kvinnliga resurscentrumen har en viktig

roll i att utveckla kvinnors företagande, anförs det i motionerna 1998/99:

Fi210 (c) och 1998/99:N238 (c). De hittillsvarande satsningarna på kvinnliga

resurscentrum på länsnivå måste permanentas och vidareutvecklas, heter det.

I den förstnämnda motionen föreslås att ett nytt anslag för stöd till

kvinnors företagande skall inrättas och att det för år 1999 skall tas upp

med 60 miljoner kronor. Finansiering föreslås ske genom att anslaget Teknisk

forskning och utveckling (D 1) engångsvis skall minskas med motsvarande

belopp. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med

förslag till långsiktig finansiering, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

I den senaste regionalpolitiska propositionen (prop. 1997/98:62 s. 173)

behandlades frågan om resurscentrum för kvinnor. Regeringen uppdrog i

september 1994 åt NUTEK att, tillsammans med Glesbygdsverket, bygga upp ett

nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC). Dessutom ålades länsstyrelserna

att verka för att regionala resurscentrum för kvinnor byggs upp i landet.

Regeringen redovisade i propositionen att ca 60 miljoner kronor anslagits

till regionala och lokala resurscentrum under år 1997. Länsstyrelserna

bidrog med närmare 40 %, EU-medel svarade för närmare 30 % och andra

finansiärer, såsom länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar, kommuner,

landsting, ALMI och olika bildningsförbund, svararade för resten. NUTEK

håller för närvarande på med att via en enkät till samtliga regionala och

lokala resurs-centrum ta fram motsvarande uppgifter om finansieringen för år

1998.

I den regionalpolitiska propositionen påpekades också att regeringen

anvisat 3 miljoner kronor till NRC för år 1998 och att motsvarande resurser

skall anvisas för år 1999. Vidare sades att regeringen har avsatt 16,5

miljoner kronor för år 1998 för stöd till projekt vid regionala och lokala

resurscentrum. Frågan om medel för år 1999 är nu föremål för beredning i

Närings- och handelsdepartementet i samband med framtagande av

regleringsbrev för år 1999.

Teknologisk infrastruktur (B)

Patentbesvärsrätten (B 1)

Patentbesvärsrätten är en fristående förvaltningsdomstol med uppgift att

pröva överklaganden av beslut av Patent- och registreringsverket (PRV)

enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen för patent och mönsterskydd m.m.

Anslaget motsvaras av inbetalningar från PRV till inkomsttitel på

statsbudgeten. PRV:s verksamhet med patent, varumärken och mönster skall ge

ett överskott motsvarande kostnaderna för Patentbesvärsrätten.

Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten under den

kommande perioden bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller för

arbetet för budgetåret 1998. Regeringen avser att utreda hur domstolens

framtid på sikt skall se ut och om det går att sammanföra

immaterialrättsliga mål i de allmänna domstolarna med de mål som

Patentbesvärsrätten handlägger. Verksamheten kan, enligt regeringen, drivas

vidare med ett något minskat anslag - en överföring med 561 000 kr till ett

annat anslag inom utgiftsområde 24 föreslås.

Regeringen beräknar anslaget till 11,8 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet (B 2)

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är central

förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll samt nationellt

ackrediteringsorgan för laboratorier och för certifierings-, provnings- och

besiktningsorgan. SWEDAC bedriver en betydande uppdragsverksamhet

(ackreditering m.m.) som syftar till att uppnå acceptans av och förtroende

för svenska provningar, certifieringar och andra bevis om överensstämmelse.

Ackreditering innebär prövning och bekräftelse av kompetens hos

kontrollorgan med fortgående tillsyn och förnyade bedömningar.

Ackrediteringsverksamheten svarar för drygt 75 % av SWEDAC:s omsättning.

Uppdragsverksamheten är helt självfinansierad.

SWEDAC samordnar, övervakar, ger råd och informerar i provnings- och

kontrollfrågor till myndigheter. För att säkerställa att produkter med CE-

märke (EG-märke) uppfyller fastställda och väsentliga säkerhets-, miljö- och

hälsokrav bedriver föreskrivande myndigheter s.k. marknadskontroll. SWEDAC

är ansvarigt för att samordna och stödja myndigheternas kontroll på den

svenska marknaden. Regeringen avser att under våren 1999 återkomma till

riksdagen med en särskild skrivelse som mer utförligt behandlar erfarenheter

från omställningen av det svenska provnings- och kontrollsystemet sedan år

1993, med anledning av EES-avtalet och den framtida inriktningen.

Riksrevisionsverket bedömer att resultatredovisningen inte uppfyller

väsentliga återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet, främst vad gäller

brister i rapporteringen avseende uppnådda prestationer, produktivitet och

effekter. Till stor del beror detta på att myndigheten under ett

utvecklingsarbete med införande av nya mål och rapporteringskrav inte hunnit

integrera nya rutiner för denna typ av redovisning i ekonomi- och

kvalitetssystem. Detta har nu åtgärdats, och integrering sker även i det

miljöledningssystem som är under uppbyggnad. SWEDAC har också avgivit

särskilda redogörelser om marknadskontrollen samt uppföljningar om

införandet av kontrollordningar i öppna system. Därutöver lämnas löpande

rapportering avseende genomförda marknadskontroller inom legal mätteknik.

Nyligen har även avgetts en utredning om ädelmetallkontrollen. Regeringen

bedömer därför att den sammantagna rapporteringen från SWEDAC inom dessa

områden, som täcker en stor del av myndighetsverksamheten, väl uppfyller

kravet på återrapportering och att ytterligare åtgärder därför inte behöver

vidtas. Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten under den

kommande perioden bör bedrivas enligt de mål som fastställts för SWEDAC:s

myndighets- och uppdragsverksamhet för budgetåret 1998.

Regeringen beräknar anslaget till 16,1 miljoner kronor för nästa budgetår.

Regeringens beräkning av anslaget innebär en ökning med 3 311 000 kr, varav

561 000 kr överförs från anslaget Patentbesvärsrätten (B 1) och 2 750 000 kr

från det tidigare anslaget Exportkreditnämnden. Ökningen är avsedd för att

dels kunna bedriva verksamheten på nuvarande nivå (då möjligheten att

utnyttja anslagssparandet beräknas vara uttömd i och med 1998 års utgång),

dels kunna utöka aktiviteterna i fråga om bl.a. marknadskontroll och

information till näringslivet.

Inga motioner har väckts på detta område.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmät-

platser (B 3)

Anslaget disponeras av SWEDAC för bidrag till följande fyra riksmätplatser:

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP), Flygtekniska

försökanstalten (FFA), Celsius Metech AB (namnändrat från FFV Mätteknik AB)

och Statens strålskyddsinstitut (SSI). I SWEDAC:s uppgifter ingår ett

övergripande samordnings- och medelsfördelningsansvar för investeringar och

underhåll av utrustning hos riksmätplatserna, att utöva tillsyn samt att

planera normaliehållningsinsatserna inom området.

Av tidigare utredningar och redovisningar framgår att riksmätplatserna har

svårigheter att uppnå målsättningen vad gäller en hög standard på grund av

medelsbrist, anför regeringen. Utbudet av fysikaliska storheter bedöms vara

av tillräcklig omfattning och relevans samt medelsanvändningen effektiv.

Forskningsaktiviteten bedöms inte vara tillräcklig. Regeringen anser att

riksmätplatsorganisationen bör koncentreras och ges ett tydligt

huvudmannaskap hos helstatliga Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

(SP). Därigenom bildas en sammanhållen verksamhet, gemensam forskningsmiljö

och klar ansvarsfördelning - ett "nationellt metrologiskt institut" inom SP

- i likhet med vad som är fallet i många andra länder. Det råder en bred

uppslutning om att riksmätplatsverksamheten hos SSI inte skall omfattas av

koncentrationen, säger regeringen. SWEDAC skall även fortsättningsvis sköta

fördelningen av medel till riksmätplatserna.

För att stärka landets primärmetrologi inom såväl fysikalisk som kemisk

metrologi föreslår regeringen, som en engångsåtgärd, en ökning av bidraget

med 15 miljoner kronor under år 1999, i enlighet med den ekonomiska

vårpropositionen 1998. Av ökningen föreslås 13 miljoner kronor användas inom

det fysikaliska området för huvudsakligen anskaffning av mätteknisk

utrustning men även för flyttning av utrustning till SP i Borås och för

kostnader i samband med detta. Resterande 2 miljoner kronor skall användas

för att täcka SWEDAC:s kostnader i samband med utvecklingen av ett system

med referenslaboratorier. Vidare föreslår regeringen att det årliga bidraget

som används för internationell spårbarhet, underhåll av utrustning m.m.

skall ökas permanent med ca 1,7 miljoner kronor, vilket finansieras genom en

överföring från det tidigare anslaget Exportkreditnämnden.

Sammantaget beräknar regeringen anslaget till 24,9 miljoner kronor för

nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Elsäkerhetsverket (B 4)

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på

elområdet. De övergripande målen för verksamheten är att förebygga av

elektricitet orsakad skada på person och egendom samt störningar på

radiokommunikation och näringsverksamhet inom området elektromagnetisk

kompatibilitet (EMC). Regeringens bedömning är att verksamheten inom

myndigheten under år 1999 bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som

gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 1998.

Regeringen beräknar anslaget till 37,4 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Sprängämnesinspektionen (B 5)

Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör

brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet för verksamheten är

att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid hantering av

sådana varor.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket bedömt att årsredovisningens

finansiella delar i allt väsentligt är rättvisande. Riksrevisionsverket

bedömer dock att resultatredovisningen inte uppfyller väsentliga

återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet. Regeringen har, med anledning

av revisionens iakttagelser, bl.a. inom ramen för myndighetsdialogen

påbörjat ett arbete tillsammans med myndigheten för att klara ut de aktuella

återrapporteringskraven, vilket bl.a. innebär att regeringens

återrapporteringskrav både för innevarande budgetår och för år 1999 kommer

att förtydligas. Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten

under år 1999 bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller för

Sprängämnesinspektionen för perioden 1997-1999.

Regeringen beräknar anslaget till 15,2 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. (B 6)

Från anslaget lämnas bidrag till standardiseringsverksamheten för att SIS

Standardiseringen i Sverige som centralorgan, tillsammans med åtta

auktoriserade standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden, skall

verka för svensk standardisering nationellt, europeiskt och globalt. Vidare

lämnas bidrag till Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) för

uppgifter inom teknisk forskning och utveckling av mät- och provningsteknik

samt därtill anknuten standardisering. Från anslaget finansieras även

verksamheter inom området teknisk nomenklatur och informationsförsörjning.

Regeringen anser att nya uppgifter för standardiseringen samt ökad

forskning avseende provnings- och mätteknik motiverar en anslagshöjning.

Ökningen, som uppgår till ca 3,6 miljoner kronor, finansieras genom en

överföring från det tidigare anslaget Exportkreditnämnden. Regeringen

beräknar anslaget till 77 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (B 7)

Anslaget är avsett för fortsatt statlig medverkan för finansiering av

verksamhet vid Patent- och registreringsverket avseende kostnader i samband

med likvidation av företag. Frågor rörande vissa kostnader i samband med

likvidation av företag som för närvarande handhas av Domstolsverket bör

enligt regeringens mening överföras till Patent- och registreringsverket.

För att finansiera kostnader för denna verksamhet bör motsvarande medel

överföras från Domstolsverket där motsvarande neddragning har beräknats för

anslaget Domstolsväsendet m.m. (C 1), anslagspost 5 Allmänna advokatbyråer,

driftbidrag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Patent- och

registreringsverket kommer under budgetåret att lägga fram ett förslag till

hur verksamheten skall kunna avgiftsfinansieras. Regeringen skall överväga

möjligheten att förenkla likvidationsförfarandet i den här typen av

likvidationsfall så att kostnaderna för förfarandet kan minskas.

Regeringen beräknar anslaget till 9,4 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Den allmänna verksamheten hos PRV och handläggningstider

Propositionen

Patent- och registreringsverket (PRV) är central förvaltningsmyndighet för

frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för

registreringsärenden angående aktiebolag, filialer, handelsbolag, ekonomiska

föreningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar. PRV för även

register över fysiska personers och dödsbons konkurser samt över

näringsförbud. Verksamheten vid PRV finansieras genom avgifter. Avgifterna

skall ge full kostnadstäckning. Verksamheten med patent, varumärken och

mönster skall ge ett överskott som motsvarar kostnaden för

Patentbesvärsrättens verksamhet.

Den genomsnittliga behandlingstiden var vid utgången av år 1997 för ett

varumärkesärende 20 månader, att jämföra med regleringsbrevets mål om 10

månader, sägs det i propositionen. Arbetsproduktivitet och

kostnadsproduktivitet sjönk tillfälligt i samband med att avdelningen

flyttade till Söderhamn. Under mitten av våren 1999 beräknas de i

regleringsbrevet angivna handläggningstiderna åter uppnås på varumärkes-,

mönster- och namnområdena. Inom verksamhetsgrenen bolag slutbehandlas ca 50

% av ärendena inom två veckor, vilket är regeringens mål.

Motionen

I motion 1998/99:N238 (c) föreslås ett riksdagsuttalande om förkortade

handläggningstider hos PRV. Det är viktigt att det kommer fram många

innovationer i det svenska näringslivet, anför motionärerna. De noterar att

för småföretagen kan den tidsutdräkt som handläggningen av olika ansökningar

kan vara förenad med innebära stora kostnader. Mot bakgrund härav anser

motionärerna att handläggningstiderna hos PRV måste förkortas.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen beslöt i september 1998 att det inom Närings- och

handelsdepartementet skall inrättas en interdepartemental arbetsgrupp för

beredning av förslag som lämnats av Småföretagsdelegationen och den inom EU

tillsatta s.k. BEST-gruppen (Business Environment Simplification Task

Force). Regeringen aviserade i vårpropositionen (prop. 1997/98:150) åtgärder

i linje med några av de förslag som Småföretagsdelegationen hade

presenterat. Ett av dessa rörde arbetet på myndigheter med att förkorta

handläggningstiderna. Regeringen anförde i propositionen (s. 29) följande:

Myndigheternas handläggningstider skall i ett första steg förkortas med 25

procent i särskilt utvalda ärenden. Regeringen avser att skärpa existerande

punktlighetsmål i regleringsbreven samt att införa sådana för samtliga

handläggande myndigheter. Kontroll och uppföljning skall skärpas.

I september 1998 gav regeringen uppdrag rörande förkortade

handläggningstider åt följande myndigheter: PRV, NUTEK, Tullverket,

Kemikalieinspektionen, Statens livsmedelsverk, Arbetsmarknadsstyrelsen samt

länsstyrelserna i Västernorrlands och Västerbottens län. I uppdraget sades

att regeringen överväger att i regleringsbreven för år 1999 skärpa kraven på

kortare handläggningstider för vissa myndigheter som handlägger ärenden av

stor betydelse för företag. För att regeringen skall kunna utforma dessa

krav med fullt utnyttjande av myndigheternas egna analyser och med hänsyn

till pågående arbete gavs myndigheterna i uppdrag att genomföra en översyn

och analys av sina interna handläggningsrutiner. Bedömningen skall bl.a.

innehålla en redovisning av ärendetyper av betydelse för företag där

handläggningstiderna utifrån gällande regelverk uppvisar goda

förutsättningar att kunna förkortas. Uppdragen skulle redovisas senast den

16 november 1998, så att redovisningen kan utgöra underlag för eventuella

ändringar i respektive myndighets regleringsbrev. PRV:s rapport avlämnades i

mitten av november 1998.

PRV har också, enligt regleringsbrevet för budgetåret 1998, haft

regeringens uppdrag att redovisa hur verket fram till den 31 december 2002

skall kunna sänka handläggningstiden för patent från tre år till 18 månader.

Detta uppdrag redovisades i juni 1998.

Konkurrensfrågor (C)

Konkurrensverket (C 1)

Propositionen

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor.

Regeringen bedömer det som centralt att det ökade handlingsutrymme som

uppstått som en följd av att den s.k. ärendebulken arbetats av utnyttjas för

egna, nya initiativ och uppföljning av tidigare fattade beslut vad gäller

misstänkta överträdelser av konkurrensreglerna. Det finns därför inte skäl

att påtagligt ändra den resursmässigt höga prioritet (80 %) som hittills

legat på den verksamhetsgren som gäller konkurrenslagstillämpningen, anförs

det. En diskussion och eventuell förändring vad gäller balansen mellan de

olika verksamhetsgrenarna bör ske först sedan Konkurrensverket hunnit vinna

viss erfarenhet från övergången från mer reaktiv verksamhet utifrån

ansökningar till en mer egeninitierad och aktiv konkurrensövervakning, menar

regeringen. Den anser att inriktningen av Konkurrensverkets verksamhet skall

behållas oförändrad för år 1999.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 62,5 miljoner kronor,

vilket innefattar en överföring med 0,7 miljoner kronor till anslaget

Konkurrensforskning (C 2).

Motionerna

Riksdagen bör göra ett uttalande om att Konkurrensverket skall stärkas,

anförs det i motion 1998/99:Sk310 (m). En vital konkurrens skärper

effektiviteten och ökar välståndet, säger motionärerna och menar att

insatser för att främja konkurrensen därmed är ett viktigt inslag i en

politik som bidrar till att göra Sverige mer utvecklingskraftigt.

I motion 1998/99:N299 (m) föreslås att anslaget till Konkurrensverket skall

ökas med 2 miljoner kronor, i stället för den mindre neddragning som

regeringen föreslår. Myndigheten bedriver en mycket viktig verksamhet, och

anslaget borde enligt gjorda erfarenheter snarast ökas så att arbetet för en

bättre och sundare konkurrens kan intensifieras, anför motionärerna.

En ökning av anslaget till Konkurrensverket med 10 miljoner kronor för

nästa budgetår föreslås i de två motionerna 1998/99:Fi211 (fp) och 1998/99:

N333 (fp). Konkurrensverket bör ges större möjligheter att agera "kon-

kurrenspoliser" genom ökade resurser till egna undersökningar och

uppföljningar, anförs det i den sistnämnda motionen. För närvarande

koncentreras arbetet till de anmälningar som kommer in till verket och

handläggningstiderna blir i vissa fall mycket långa, säger motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden som de här aktuella

(bet. 1997/98:NU1).

Enligt uppgift från Närings- och handelsdepartementet har Konkurrensverket

- under den budgetsanering som ägt rum de senaste åren - utsatts för

förhållandevis mindre besparingskrav jämfört med andra myndigheter. Verket

har därmed givits tid och resurser att arbeta av den stora mängd

ansökningsärenden som uppkom i samband med införandet av den nya

konkurrenslagstiftningen år 1993. När nu denna ärendemängd är avklarad

kommer Konkurrensverket att övergå till en mer egeninitierad och aktiv

konkurrensövervakning och därvid kunna använda de resurser som frigjorts. I

realiteten anses därmed det föreslagna anslaget innebära en betydande

resursförstärkning för det konkurrensfrämjande arbetet.

Konkurrensforskning (C 2)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medlen under anslaget för att främja och stödja

forskning inom konkurrensområdet. Verksamheten syftar till att ge kunskap om

olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar samt

verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel. Verksamhetsmålet för stödet

till forskningen är formulerat så att prioritet skall ges sådana

forskningsprojekt som är av betydelse för Konkurrensverkets verksamhet.

Mot bakgrund av lämnade redovisningar och resultatet av en oberoende

utvärdering bedömer regeringen att en viss förstärkning av anslaget är

befogad. Detta är av betydelse för att även fortsättningsvis kunna bedriva

ett fortlöpande och kvalitativt arbete inom området. Regeringen har dock

inte funnit vägande skäl att ändra på utformningen och inriktningen av

stödet. Regeringens beräkning av anslaget på 6,0 miljoner kronor innebär en

ökning med 4,2 miljoner kronor jämfört med år 1998. Ökningen finansieras

genom besparingar inom utgiftsområde 24 på anslagen Konkurrensverket (C 1)

-0,7 miljoner kronor, Avgifter till vissa internationella organisationer (A

8) - 1 miljon kronor och Teknisk forskning och utveckling (D 1) - 2,5

miljoner kronor.

Motionerna

I motionerna 1998/99:Fi211 (fp) och 1998/99:N333 (fp) föreslås en ökning av

anslaget till konkurrensforskning för nästa budgetår med 6 miljoner kronor,

vilket innebär en fördubbling jämfört med regeringens förslag. Forskningen

kring konkurrensfrågor, t.ex. undersökningar av konkurrensförhållanden på

olika svenska marknader och effekter av olika slags regleringar, är av stor

vikt för Konkurrensverkets långsiktiga arbete och möjligheter att föreslå

förändringar i lagar och regler, anförs det i den sistnämnda motionen.

En minskning av anslaget till konkurrensforskningen med 2 miljoner kronor

för åren 1999-2001 föreslås i motion 1998/99:N321 (mp). Motionärerna anser

att konkurrensforskningen inte skall högprioriteras i förhållande till

konsumentforskningen på det sätt som regeringen anses göra. De föreslår i

stället att anslaget till konkurrensforskningen skall ligga kvar på den

tidigare nivån och att ökningen på 2 miljoner kronor skall läggas på

konsumentforskning. Därmed skulle konkurrens- och konsumentforskningen få

lika stora anslag.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden om ökade medel som de

här aktuella (bet. 1997/98:NU1).

Förstärkningen av anslaget till konkurrensforskning - i praktiken mer än en

fördubbling - skall, enligt Närings- och handelsdepartementet, ses som en

tydlig markering av den vikt som läggs vid behovet av att stärka kunskaperna

om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar och

verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel. Forskning kring dessa

frågor anses dessutom ha konsumentpolitisk betydelse, eftersom

konkurrenspolitiken ytterst syftar till att stärka konsumenternas ställning

på olika sätt.

Revisorsnämnden

Revisorsnämnden har till uppgift att handlägga frågor om godkännande,

auktorisation och tillsyn av revisorer samt registrering av revisionsbolag.

Det övergripande målet för myndighetens verksamhet, som är

avgiftsfinansierad, är att den skall leda till att samhällets behov av

kvalificerade oberoende externa revisorer och revisionsbolag tillgodoses

samt att den revisionsverksamhet som de bedriver är av hög kvalitet och

uppfyller höga etiska krav. Intäkterna budgeteras till 11,3 miljoner kronor

för år 1999.

Inga motioner har väckts på detta område.

Teknisk forskning och utveckling (D)

Teknisk forskning och utveckling (D 1)

Propositionen

Anslaget disponeras av främst NUTEK. Målet för verksamheten är ökad kunskap

och kompetens i näringslivet för att därigenom stimulera tillväxt och

förnyelse. Regeringen har ställt upp följande kompletterande mål för

verksamheten:

- att stärka näringslivets kompetensutveckling, konkurrenskraft och

tillväxt på det internationella, nationella och regionala planet,

- att bidra till att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa

gynnsamma förutsättningar för företagen genom en, i internationell

jämförelse, konkurrenskraftig FoU-miljö i landet,

- att bidra till ökad långsiktig näringslivsrelevans i svensk forskning,

- att bidra till svenska forskares och företags deltagande i

internationellt samarbete,

- att bidra till att fler små och medelstora företag deltar i FoU-

samarbeten.

Anslaget avser långsiktiga verksamheter. De föreliggande riktlinjerna och

målen bör ligga fast, anför regeringen. För att uppfylla de ställda målen

skall NUTEK även fortsatt initiera och stödja forskning och utveckling och

framför allt forskningssamverkan mellan näringsliv och högskola. Insatserna

för att generellt stärka näringslivsrelevansen inom FoU-systemet skall

utvecklas. Uppdraget att stärka utvecklingskraften i små och medelstora

företag ligger fast liksom uppdraget att stimulera det svenska näringslivets

medverkan i EU:s forskningsprogram, sägs det i propositionen. Insatser

behöver också göras för att löpande analysera på vilka områden det finns

särskilt goda förutsättningar för svenskt näringsliv att vidareutvecklas,

anför regeringen. Ett utvecklingsprogram, Teknisk framsyn, har etablerats

för detta syfte.

Med hänvisning till den snabba utvecklingen på IT-området finns det

anledning för Sverige att fortsätta utvecklingsarbetet med en kraftfull och

långsiktig strategi på IT-området, anser regeringen. En sådan strategi

syftar bl.a. till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft, att

skapa nya företag och nya arbeten och att trygga välfärden. De snabba

förändringarna i den internationella ekonomin förutsätter, enligt

regeringen, förstärkta insatser för teknikpolitiska analyser. NUTEK skall

ges fortsatta uppdrag på detta område.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 689,2 miljoner kronor.

Därvid har en överföring med 2,5 miljoner kronor gjorts till anslaget

Konkurrensforskning. Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att

låta staten under år 1999 ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med

stöd till teknisk forskning och utveckling för de fyra budgetåren 2000-2003

om högst 500, 425, 200 respektive 130 miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget till teknisk forskning och utveckling bör ökas med 110 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag, anförs det i motion 1998/99:N299

(m). Regeringen har tidigare genomfört mycket kraftiga besparingar när det

gäller teknisk forskning och utveckling, säger motionärerna. De hävdar att

verksamheten vid flera viktiga vetenskapliga institutioner riskeras som en

följd av detta. På sikt hotar besparingen de svenska företagens

teknikförsörjning och konkurrenskraft, menar motionärerna och erinrar om att

Moderata samlingspartiet tidigare har avvisat regeringens besparingar.

I motion 1998/99:Fi210 (c) föreslås en engångsvis minskning av anslaget

Teknisk forskning och utveckling för nästa budgetår med 60 miljoner kronor.

Dessa medel avses, som tidigare redovisats, användas för att finansiera det

i samma motion förslagna, nya anslaget Stöd till kvinnors företagande som

tagits upp med motsvarande belopp. Centerpartiet förutsätter att det här

aktuella anslaget kommer att ingå i den strategi för de framtida

forskningsresurserna som partiet begär under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till

riksdagen med förslag till långsiktig finansiering av den engångsvisa

neddragningen av anslaget, anför motionärerna.

Anslaget kan minskas med 90 miljoner kronor för åren 2000 och 2001, anförs

det i motion 1998/99:N321 (mp). Eftersom forskningsstiftelserna disponerar

ansenliga resurser och med hänvisning till den insyn och den demokratiska

påverkan i dessa som föreligger bör det här aktuella anslaget kunna minskas

något, anser motionärerna. De föreslår också att ALMI bör få disponera 150

miljoner kronor under anslaget för nydanande forskning och utveckling i

småföretagen. Av de medel som ALMI föreslås få disponera bör en ram på 50

miljoner kronor avsättas för miljöteknik.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden om ökade respektive

minskade medel som de här aktuella (bet. 1997/98:NU1). Yrkandet om minskade

medel följdes upp i en reservation (mp).

Anslaget till teknisk forskning och utveckling har skurits ned med ca 40 %

eller ca 400 miljoner kronor på två år. Ungefär hälften av dessa besparingar

har kompenserats med stiftelsemedel från Stiftelsen för strategisk forskning

och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Det är, enligt uppgift

från Närings- och handelsdepartementet, oklart vad som kommer att ske med

dessa finansieringsåtaganden på några års sikt.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (D 2)

Under anslaget anvisas medel till lönekostnader och övriga

förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen. Regeringen beräknar anslaget till

14,5 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdverksamhet (D 3)

Propositionen

Verksamhetsmål för Rymdstyrelsen är att bidra till att stärka följande:

- konkurrenskraften i svensk rymdindustri,

- den rymdanknutna näringsverksamheten i Kirunaregionen,

- användningen av rymdteknik inom för samhället viktiga områden.

Dessa mål uppfylls genom insatser för rymdforskning, fjärranalys,

industriutveckling och genom deltagande i det europeiska rymdsamarbetet inom

European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala samarbete främst med

Frankrike. Regeringen bedömer att rymdverksamheten i allt väsentligt

bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att de resultat som uppnåtts väl

svarar mot de fastställda målen. Resultatbedömningen har inte föranlett

förändringar i de övergripande målen.

Regeringen beräknar anslaget till 529,6 miljoner kronor för nästa budgetår.

Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att låta staten ta på sig

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1

600 miljoner kronor efter år 1999.

Motionen

Riksdagen bör göra ett uttalande om att den besparing på 50 miljoner kronor

som gjordes på det här aktuella anslaget under år 1998 bör återföras till

anslaget så snart budgetläget medger detta, anförs det i motion 1998/99:N233

(v). Även om rymdverksamheten är på väg att bli alltmer kommersiell är det

motiverat med statliga insatser i de fall då staten är avnämare, t.ex. för

rymdforskning, väderdata, klimatforskning och miljöövervakning, anser

motionärerna. Det är viktigt för svenska forskare och svenska företag att få

möjlighet att delta i de nya projekten. Sverige har ett stort kunnande inom

området som under lång tid byggts upp, bl.a. vid SSC Satellitbild AB och som

nu utökats genom tillkomsten av Miljö- och rymdforskningsinstitutet i

Kiruna, sägs det. Med tanke på det kunnande som finns i Sverige inom rymd-

området och den stora framtidspotential som finns för rymdtillämpningar är

det, enligt motionärerna, angeläget att fortsatt statligt stöd ges såväl

till deltagande i ESA:s tillämpningsprojekt som till upprätthållande av den

nationella kompetensen.

Vissa kompletterande uppgifter

Besparingen på 50 miljoner kronor för budgetåret 1998 var en del av de

besparingsåtgärder som riksdagen, på förslag av regeringen, beslöt om våren

1995 som ett led i budgetsaneringen (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet.

1994/95: NU18).

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (D

4)

Propositionen

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) är en

offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som

stiftare. Syftet är att - genom bevakning och rapportering om den tekniska

och industriella utvecklingen i olika industrinationer - bidra till ökad

produktivitet och konkurrenskraft i svenskt näringsliv och ökad allmän

kunskap om utvecklingen utomlands.

STATT har mött den under de senaste åren minskade resurstilldelningen genom

en minskning av antalet teknisk-vetenskapliga attachéer och en ökning av

antalet industriattachéer, vilka i huvudsak är uppdragsfinansierade, sägs

det i propositionen. Ett projekt för teknikstyrd affärsutveckling som vänder

sig till små och medelstora företag väntas på sikt öka uppdragsintäkterna.

Regeringen beräknar anslaget till 29,9 miljoner kronor för nästa budgetår.

Motionerna

Anslaget till STATT bör ökas med 2 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag, anförs det i motion 1998/99:N299 (m). Regeringen har tidigare

dragit ned på satsningen på tekniska attachéer, erinrar motionärerna om och

anser att detta kan försämra tillgången på värdefull teknisk information för

svenskt näringsliv.

Med en minskning av antalet tekniska attachéer avhänder sig Sverige ett av

de viktigaste instrumenten för utveckling av svenska företag, nämligen

importen av kunskap, anförs det i motion 1998/99:N277 (v). Även om en del av

verksamheten ersätts av uppdragsfinansierade industriattachéer innebär

minskningen en inskränkning i bredden i kunskapsinhämtandet, menar

motionärerna. De anser att riksdagen bör anmoda regeringen att överväga hur

detta skall kompenseras.

I motion 1998/99:N330 (kd) föreslås en ökning av anslaget med 3 miljoner

kronor. Regeringens förslag att den av riksdagen för år 1997 beslutade

sänkta nivån av anslaget till STATT skall gälla även för den kommande

treårsperioden anser inte motionärerna vara förenligt med de ambitioner som

bör prägla näringspolitiken. Bevakning av och rapportering om den tekniska

och industriella utvecklingen i olika industrinationer är av stor vikt för

Sveriges möjligheter att hävda sig som ett konkurrenskraftigt industriland,

sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden om ökade medel som de

här aktuella (bet. 1997/98:NU1).

Regeringskansliet har genom ett särskilt beslut i oktober 1998 tilldelat

STATT ett bidrag om 6 miljoner kronor för att under en tvåårsperiod

genomföra förnyelseinsatser inom sitt verksamhetsområde. Detta innebär bl.a.

verksamhet i Sydostasien och andra avlägsna delar av världen. I samband

härmed skall också tidsbegränsade och flexibla specialistinsatser provas.

Inom Närings- och handelsdepartementet pågår ett arbete med översyn av den

teknisk-vetenskapliga verksamhet som bedrivs i offentlig regi - dvs. inte

endast STATT:s verksamhet. Departementet har givit ett uppdrag till

konsulter att göra en översiktlig kartläggning av de viktigaste källorna för

det svenska näringslivets och den svenska offentliga sektorns informations-

och kunskapsförsörjning. Det statliga engagemanget på området, bl.a. i form

av finansiering, skall studeras liksom de motiv för statligt engagemang som

kan finnas. I uppdraget ingår också att analysera resultatet av

kartläggningen och göra en bedömning av hur svenskt näringsliv och offentlig

sektor förmår orientera sig i informationssamhället, hur deras kunskapsbehov

täcks och om några trender kan skönjas. Förslag till lämpliga anpassningar

av nuvarande statliga insatser skall lämnas. Uppdraget skall redovisas i en

preliminär rap-port i december 1998 och i en slutrapport senast den 1

februari 1999. Rapporterna avses utgöra underlag för skrivningar i nästa års

budgetproposition.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda ledamöter som

är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och ekonomi.

IVA:s huvuduppgift är att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och

näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera om

den tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att skapa och

initiera samverkan mellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas statens

bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet.

Regeringen beräknar anslaget till 5,4 miljoner kronor för nästa budgetår.

Motionen

I motion 1998/99:N321 (mp) föreslås en minskning av det aktuella anslaget

med 2 miljoner kronor för åren 1999, 2000 och 2001. Motionärerna anser att

det av utredningar och program från akademien framgår att den är helt

oförstående till de krav som en hållbar utveckling ställer på tekniken.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1997 ett liknande motionsyrkande som det här

aktuella (bet. 1997/98:NU1). Yrkandet följdes upp i en reservation (mp).

Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (E)

Kommerskollegium (E 1)

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och

handelspolitik. Myndigheten skall verka för en väl fungerande inre marknad

och ett öppet och starkt multilateralt handelssystem och fortsatt

liberalisering av handeln.

Regeringen beräknar anslaget till 53,6 miljoner kronor för nästa budgetår.

Vidgade ansvarsområden och utökade arbetsuppgifter motiverar en ökning av

anslaget, anför regeringen. Ökningen, som uppgår till 6 miljoner kronor,

skall finansieras genom en överföring från det tidigare anslaget

Exportkreditnämnden. De ökade medlen är avsedda för kompetensförstärkning

och utåtriktade informationsinsatser om de nya uppgifterna. Anslaget

föreslås vidare minskas med 13 000 kr för löpande arkivkostnader genom

överföring till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid,

anslaget Riksarkivet och landsarkiven (F 1).

Inga motioner har väckts på detta område.

Exportfrämjande verksamhet (E 2)

Propositionen

Anslaget disponeras för utbetalning till Sveriges Exportråd. Exportrådets

verksamhet grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges Allmänna

Exportförening. Nu gällande avtal är från år 1998 (prop. 1997/98:1

utgiftsområde 24, bet. 1997/98:NU1). Exportrådet skall som centralt

serviceorgan inom exportfrämjandet initiera, planera, samordna, marknadsföra

och genomföra åtgärder för att främja svensk export. Små och medelstora

företag skall prioriteras.

Riksrevisionsverket (RRV) föreslog i rapporten Statliga insatser för att

främja export från små och medelstora företag (RRV 1996:67) att Exportrådets

roll som centralt organ inom exportfrämjandet skall förstärkas och att de

övriga aktörernas roller och uppgifter skall förtydligas. Regeringen delar

RRV:s syn på att Exportrådets roll som centralt exportfrämjande organ bör

stärkas och lämpliga samarbetsformer utvecklas med andra organ på detta

område. Enligt regeringens mening är det angeläget att länsstyrelser och

kommuner i större utsträckning anlitar Exportrådets kompetens i Sverige och

utomlands när det gäller insatser av exportfrämjande natur.

Regeringen bedömer att Exportrådet fortsätter att utvecklas positivt i

enlighet med de förutsättningar som lades fast i statsmakternas beslut år

1992 och att exportfrämjandet är av stor betydelse som instrument i närings-

och handelspolitiken. Regeringen föreslår en ökning av anslaget för år 1999

med 30 miljoner kronor. Av dessa medel skall, enligt förslag i 1998 års

ekonomiska vårproposition, 12 miljoner kronor användas för programmet

Marknadsplats Europa, vilket skall inriktas på främjande av små och

medelstora företags handel med Europa. Vidare skall 10 miljoner kronor

användas för satsningar på informationsteknik. Slutligen skall 8 miljoner

kronor överföras till det här aktuella anslaget från utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling, anslaget Allmänna regionalpolitiska

åtgärder (A 1). Sammantaget beräknar regeringen anslaget till 157,7 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionerna

Riksdagen bör göra ett uttalande om att det behövs en översyn och samordning

av de statliga insatserna för främjande av export, anförs det i motion

1998/99:N299 (m). Statens exportfrämjande utförs av många aktörer som agerar

oberoende av varandra, konstaterar motionärerna. RRV:s förslag syftar till

att få en mer sammanhållen struktur för de exportfrämjande aktörerna.

Regeringen säger sig i budgetpropositionen dela RRV:s syn, men har

underlåtit att komma med förslag till praktiska åtgärder, påpekar

motionärerna. De anser att exportfrämjandet bör bedrivas med tydlig roll-

och ansvarsfördelning mellan aktörerna för att bli mer slagkraftigt. RRV:s

förslag att förstärka Exportrådets roll som sammanhållande kraft bland de

offentliga aktörerna bör därför genomföras.

I motion 1998/99:Fi210 (c) föreslås att det aktuella anslaget skall ökas

med 30 miljoner kronor. De ökade medlen skall användas för att stärka den

svenska exporten av miljöanpassad teknik. Sverige importerar för närvarande

mer miljöanpassad teknik än som exporteras, säger motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

I budgetpropositionen anför regeringen, som nämnts, att Exportrådets roll

som centralt exportfrämjande organ bör stärkas. Denna inställning kommer

till uttryck t.ex. i ett regeringsbeslut i september 1998 om bidrag till

exportutveckling för småföretag i regionalpolitiskt prioriterade regioner.

Beslutet innebär att 36 miljoner kronor skall användas för en kampanj för

exportutveckling för småföretag och att Exportrådet skall administrera

verksamheten. Det redan etablerade samarbetet mellan Exportrådet, ALMI

Företagspartner AB och lokala handelskamrar inom ramen för s.k.

exportcentrum skall byggas ut med syfte att göra verksamheten mer

tillgänglig för företagen.

Genom ett regeringsbeslut i september 1998 beviljades Exportrådet ett

bidrag på 12 miljoner kronor för att under tre år genomföra ett program med

syfte att främja export av miljöteknikrelaterade varor och tjänster.

Programmet skall koncentreras till regionalpolitiskt prioriterade områden

och planeras och genomföras tillsammans med regionala aktörer.

En särskild utredare, verkställande direktören Lars Hallén, har haft i

uppdrag att göra en kartläggning av möjligheter och hinder för en ökad

export av tjänster och produkter inom miljösektorn. I betänkandet

"Sustainable Sweden" - a success story (SOU 1998:118) redovisas en samlad

strategi och handlingsplan för att främja en internationalisering av ett

svenskt miljöanpassat näringsliv i syfte att öka försäljningen av svenska

produkter och tjänster med höga miljöprestanda på världsmarknaden samt bidra

till en uthållig välfärd. Enligt uppgift från Närings- och

handelsdepartementet pågår beredning inom Regeringskansliet, med inriktning

på att utredningen skall ges tilläggsdirektiv.

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning (E 3)

Anslaget disponeras för ersättning till AB Svensk Exportkredit (AB SEK) för

eventuellt underskott utgörande skillnaden mellan intäkter och kostnader,

huvudsakligen ränteintäkter och räntekostnader, inom ramen för systemet med

statsstödda exportkrediter. Villkoren för krediterna följer den s.k.

consensusöverenskommelsen inom OECD. Anslaget omfattar även kostnader för

räntestöd till finansiering av export av fartyg, en stödform som upphörde år

1989, och kostnader för vissa förmånliga krediter till u-länder, dock enbart

åtaganden som gjorts t.o.m. år 1984. Anslagsbelastningen hänförs för

närvarande uteslutande till kostnader för vissa förmånliga krediter till u-

länder.

Regeringen beräknar anslaget till 5,3 miljoner kronor för nästa budgetår.

Anslaget är beräknat med utgångspunkt i en anslagsminskning på 6,5 miljoner

kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Investeringsfrämjande (E 4)

Propositionen

Delegationen för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden Agency

(ISA), är den centrala myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder.

Delegationen bedriver verksamhet i Sverige samt i Japan och USA genom egen

utlandsrepresentation och genom elva representationskontor i prioriterade

länder i Europa, Nordamerika och Asien. Verksamheten finansieras från

anslag, med bidrag från s.k. partner i projektverksamheten och med avgifter

från deltagare i projektet Investerarsamverkan.

En särskild utredare, frilansskribenten Ronald Fagerfjäll, har utvärderat

verksamheten vid delegationen avseende tiden 1 juli 1995-30 september 1997

(SOU 1997:191). Utredaren konstaterar att myndigheten på en anmärkningsvärt

kort tid etablerat en informations- och utredningsverksamhet av hög klass,

men anser att fokus bör flyttas från information till sälj- och

projektarbete.

Regeringen beräknar anslaget till 46,9 miljoner kronor för nästa budgetår -

en ökning av anslaget med 7 miljoner kronor - genom en överföring från

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling, anslaget Allmänna

regionalpolitiska åtgärder (A 1).

Motionen

Investeringsfrämjandet med Invest in Sweden Agency har som mål att utländska

företag genomför nyinvesteringar och nyetableringar samt samverkar med andra

företag, konstateras det i motion 1998/99:N321 (mp). Motionärerna anser inte

att detta primärt är en statlig uppgift och föreslår att anslaget dras in

fr.o.m budgetåret 2000. För budgetåret 1999 föreslås en minskning av

anslaget med 9 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1997 ett liknande yrkande som det här aktuella (bet.

1997/98:NU1). Yrkandet följdes upp i en reservation (mp).

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5)

Propositionen

Riksdagen har tidigare, på förslag i den s.k. sysselsättningspropositionen

(prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU), anslagit 1 miljard kronor för

åtgärder och projekt avseende bl.a. svensk livsmedelsexport, energisystem,

ömsesidigt kunskapsutbyte, stärkt infrastruktur och samarbete för att skydda

miljön runt Östersjön.

Regeringen förordade i 1998 års ekonomiska vårproposition en fortsättning

av den verksamhet som bedrivits inom ramen för den första s.k.

Östersjömiljarden, genom att ytterligare 1 miljard kronor skall tillföras

under den kommande femårsperioden. Det övergripande syftet med den andra

miljarden är att, utifrån svenskt intresse, stimulera näringslivsutveckling

i och handel med länderna i Östersjöregionen, anför regeringen. Härigenom

främjas sysselsättningen i Sverige. Särskild vikt skall fästas vid små och

medelstora företags deltagande i Östersjöhandeln. Regeringen avser att

tillsammans med svenskt näringsliv utarbeta en gemensam strategi för

Sveriges ekonomiska agerande i Östersjöregionen.

Regeringen beräknar anslaget till 150 miljoner kronor för nästa budgetår.

Motionerna

I motion 1998/99:N299 (m) föreslås riksdagen helt avvisa regeringens nu

redovisade förslag om anslag. Motsvarande medel bör i stället anslås på

biståndsbudgeten för Baltikum under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd,

anser motionärerna.

Även i motion 1998/99:N330 (kd) föreslås att det aktuella anslaget skall

dras in. Kristdemokraterna ställer sig avvisande till statligt stöd till

företagsetableringar utanför Sveriges gränser, sägs det.

I motionerna 1998/99:Fi211 (fp) och 1998/99:N333 (fp) föreslås också att

det aktuella anslaget skall dras in. I den sistnämnda motionen sägs att

anslaget för näringslivsutveckling i Östersjöregionen, med diverse

satsningar på renoveringar av kulturhus i Sverige och Polen,

demonstrationsmejerier i S:t Petersburg, etc., kan tas bort.

Vissa kompletterande uppgifter

I propositionen meddelar regeringen sin avsikt att inrätta en

samordningsfunktion, med finansiering ur den andra Östersjömiljarden.

Exportrådet har, på regeringens uppmaning, inkommit med förslag om ett

program för detta, benämnt Marknadsplats Östersjön 1999. Programmet avser i

första hand länderna Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Ett

rambelopp på 49 miljoner kronor föreslås, med matchande företagsmedel i de

operativa projekten. Östersjöprogrammet förutsätts bli femårigt och avse

huvudsakligen små och medelstora företag. Exportrådet skall ha en

sammanhållande roll.

Exportkreditnämnden

Exportkreditnämnden (EKN) skall genom utfärdande av garantier främja svensk

export. Garantin utgör en försäkring mot vissa förlustrisker i samband med

export till och investeringar i utlandet. För garantin betalas en premie som

är relaterad till risken. Garantigivningen sker med resultatkravet att

verksamheten skall vara självbärande över tiden.

Regeringen gör bedömningen att totalramen för den ordinarie

garantiverksamheten inte behöver höjas under budgetåret 1999 och därför bör

fastställas till 100 miljarder kronor. Med hänsyn till ett ökat antal

förfrågningar för vissa större affärer kan tillgängligt utrymme inom ramen

för investeringsgarantier visa sig otillräckligt. För att ha möjlighet att

utfärda garantier för dessa och eventuellt tillkommande affärer anser

regeringen att ramen bör höjas till 6 miljarder kronor. I dessa två

avseenden begär regeringen riksdagens medgivande. Om utnyttjandet av

investeringsramen skulle öka kraftigt kan det bli aktuellt för regeringen

att under år 1999 återkomma till riksdagen, sägs det. Regeringen anser

vidare att den obegränsade upplåningsrätt som EKN haft i Riksgäldskontoret

under år 1998 bör gälla även för budgetåret 1999, vilket regeringen begär

bemyndigande för.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentfrågor (F)

Marknadsdomstolen (F 1)

Propositionen

Marknadsdomstolen är en specialdomstol som handlägger mål och ärenden enligt

de lagar som anges i propositionen. Det övergripande målet för

Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra

de mål och ärenden som den har att handlägga samt att leda rättsutvecklingen

och främja en enhetlig rättstillämpning inom det marknadsrättsliga området.

Stockholms tingsrätt är första instans och Marknadsdomstolen är andra och

sista instans i mål enligt marknadsföringslagen (1995:450). Regeringen har

föreslagit (prop. 1997/98:188) att Stockholms tingsrätt som huvudregel skall

utgå som instans i förbuds- och åläggandemål enligt marknadsföringslagen,

vilka enligt förslaget i stället kommer att handläggas av Marknadsdomstolen

fr.o.m. den 1 april 1999 som första och enda instans. Detta beräknas

innebära minskade kostnader för Stockholms tingsrätt om 500 000 kr per år

och ökade kostnader hos Marknadsdomstolen med motsvarande belopp. En

omfördelning av resurser föreslås därför från Domstolsverket till

Marknadsdomstolen. För budgetåret 1999 uppgår beloppet till 375 000 kr, och

fr.o.m. budgetåret 2000 skall Marknadsdomstolen tillföras 500 000 kr per år

genom en anslagsökning, med en motsvarande minskning av Domstolsverkets

anslag, allt under förutsättning att riksdagen beslutar bifalla den nämnda

propositionen.

Regeringen beräknar anslaget till 5,2 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Vissa kompletterande uppgifter

Proposition 1997/98:188 handläggs av lagutskottet, som avser att behandla

propositionen under våren 1999.

Konsumentverket (F 2)

Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor. De

övergripande målen för verksamheten är följande: att ge hushållen

möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt, att

ge konsumenterna en stark ställning på marknaden, att skydda konsumenternas

hälsa och säkerhet samt att medverka till att sådana konsumtions- och

produktionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och

bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. I anslutning till detta

fullgörs de uppgifter som ankommer på Konsumentombudsmannen (KO).

I den ekonomiska vårpropositionen 1998 angavs att en databas med

hushållsrelaterad miljöinformation skall skapas för att öka kunskapen om

miljöfrågor. Regeringen föreslår nu att sammantaget 17 miljoner kronor skall

anvisas under åren 1999-2001 för en sådan databas, varav 5 miljoner kronor

föreslås för budgetåret 1999. Regeringen föreslår vidare att det under åren

1999-2000 skall anvisas 4 miljoner kronor för utveckling av nya

provningsmetoder avseende varors miljöaspekter samt för kunskapsutveckling

och uppföljning, bl.a. avseende hushållsaspekter inom systemen för

källsortering, varav 2 miljoner kronor föreslås för budgetåret 1999. Vidare

föreslås Konsumentverket tillföras ca 0,5 miljoner kronor för framtagande av

underlag till socialbidragsnorm.

Sammantaget beräknar regeringen anslaget till 76,8 miljoner kronor för

nästa budgetår.

Motionerna

Anslaget till Konsumentverket bör av statsfinansiella skäl minskas med 10

miljoner kronor, anförs det i motion 1998/99:N299 (m). Verket bör kompensera

besparingen genom rationaliseringar och ökad avgiftsfinansiering

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1997 ett likartat yrkande som det här aktuella (bet.

1997/98:NU1). Utskottet noterade därvid att anslaget till Konsumentverket

skurits ned med totalt 23 % i reala termer under den närmast föregående

sexårsperioden.

Allmänna reklamationsnämnden (F 3)

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att pröva tvister mellan

konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttigheter

som tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk, s.k. konsumenttvister,

och ge rekommendationer om hur tvister bör lösas.

Regeringen beräknar anslaget till 14,1 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Fastighetsmäklarnämnden (F 4)

Fastighetsmäklarnämnden, som inrättades den 1 oktober 1995, skall verka som

central myndighet för registrering av och tillsyn över fastighetsmäklare och

skall särskilt inrikta sin verksamhet på att fastighetsmäklarna följer god

fastighetsmäklarsed, att information sprids om vad god fastighetsmäklarsed

innebär samt att mäklarna har en god utbildning för sin uppgift.

Utgångspunkten är att staten skall få full kostnadstäckning för det berörda

arbetet genom avgifter från mäklare.

Fastighetsmäklarnämnden bör från den 1 januari 1999 göras till en från

Kammarkollegiet helt fristående myndighet, anför regeringen. Härvid hänvisas

till att riksdagen, på förslag av lagutskottet (bet. 1997/98:LU15), har

begärt en översyn i organisationsfrågan. Enligt regeringen bör nämnden som

en fristående myndighet ha en av regeringen förordnad ordförande som

myndighetschef. Genom att göra Fastighetsmäklarnämnden till en fristående

myndighet med en ansvarig myndighetschef underlättas en ändamålsenlig

styrning och kontroll av nämndens verksamhet, anser regeringen.

Möjligheterna att effektivisera myndighetens tillsynsverksamhet samt

nämndens framtida organisation och finansiering skall utredas, sägs det.

Regeringen beräknar anslaget till 6,2 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen beslöt i november 1998 att tillkalla en särskild utredare,

enhetschef Maria Renmyr, med uppgift att göra en översyn av

Fastighetsmäklarnämndens tillsyn över fastighetsmäklare (dir. 1998:96).

Utredaren skall även överväga lämplig form för Fastighetsmäklarnämndens

framtida organisation och finansiering i syfte att effektivisera tillsynen.

Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 1999.

Stöd till konsumentorganisationer (F 5)

Propositionen

Sedan år 1990 har särskilda medel anslagits för stöd till ideella konsument-

organisationer. Medlen, som förmedlas av Konsumentverket, skall bl.a. kunna

användas till stöd åt befintliga konsumentorganisationer och för att stödja

och stimulera uppbyggnaden av nya organisationer. Sveriges konsumentråd och

Konsumenter i samverkan är på olika sätt representerade i det nordiska och

europeiska konsumentarbetet. Det är regeringens bedömning att båda

organisationerna även fortsättningsvis skall kunna medverka till en

fördjupad diskussion och debatt om hur konsumentskyddet skall kunna stärkas

i Norden och i Europa. Mot denna bakgrund anser regeringen att båda

organisationerna bör få fortsatt ekonomiskt stöd. Även andra organisationer

kan få ekonomiskt stöd.

Regeringen beräknar anslaget till 4,1 miljoner kronor för nästa budgetår.

Motionen

I motion 1998/99:N321 (mp) föreslås en ökning av det aktuella anslaget med 2

miljoner kronor för åren 1999, 2000 och 2001. Det marknadsekonomiska

systemet förutsätter kritiska och kunniga konsumenter, som har möjlighet att

göra medvetna val, anför motionärerna. För att konsumenterna skall få dessa

förutsättningar måste insatserna på det konsumentpolitiska området ökas,

sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1997 ett liknande yrkande som det här aktuella (bet.

1997/98: NU1). Yrkandet följdes upp i en reservation (mp).

Stöd till konsumentforskning (F 6)

Propositionen

Forskningsrådsnämnden (FRN) tog den 1 januari 1997 över ansvaret för stö-det

till konsumentforskningen från Konsumentverket, och verksamheten är ännu i

ett uppbyggnadsskede. Regeringen gör bedömningen att Konsumentverket även

för år 1999 bör anvisas medel för att ha möjlighet att aktivt medverka i

arbetet med att utveckla konsumentforskningen. Verket har den samlade

erfarenheten av hittills utförd svensk konsumentforskning och kan bidra med

värdefulla konsumentpolitiska bedömningar av forskningsarbetet, sägs det.

Regeringen beräknar anslaget till 2,2 miljoner kronor för nästa budgetår.

Motionen

I motion 1998/99:N321 (mp) föreslås också en ökning av det nu berörda

anslaget med 2 miljoner kronor för åren 1999, 2000 och 2001. Enligt

motionärerna är det nödvändigt att konsumentforskningen ges ökade resurser.

Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7)

Miljömärkningsverksamheten bidrar till att uppnå miljömålet inom

konsumentpolitiken genom att stimulera utveckling och användning av

produkter som ur miljösynpunkt är bättre än andra i övrigt jämförbara

produkter. Ett harmoniserat nordiskt system för miljömärkning av produkter,

Svanen, infördes under år 1989. Sedan den 1 maj 1992 gäller inom EU en

förordning om miljömärkning, EU-blomman. Enligt denna förordning skall

medlemsstaterna utse ett eller flera behöriga organ för att handha de

uppgifter som anges. Regeringen har utsett SIS Miljömärkning AB att vara

svenskt behörigt organ för det nordiska miljömärkningssystemet och EU:s

miljömärkningssystem. Miljömärkningen skall på sikt finansieras genom

avgifter och ersättningar från de företag som får sina produkter

miljömärkta. Med hänsyn till att det nordiska miljömärkningssystemet kräver

ett omfattande nordiskt samarbete och att EU:s miljömärkningssystem inte

förutses ge några nämnvärda intäkter anser regeringen att

miljömärkningsverksamheten bör få fortsatt statligt stöd.

Regeringen beräknar anslaget till 4,6 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Övriga åtaganden (G)

Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (G 1)

Från anslaget täcks kostnader i följande tre avseenden: för att infria

statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån m.m.

(upphävd genom 1987:424), för räntestöd m.m. till varvsindustrin enligt

förordningen (1989:824) om statligt stöd till fartygsfinansiering (upphävd

genom 1992:1064) eller motsvarande äldre bestämmelser samt för bidrag till

ALMI Företagspartner AB för att till viss del täcka förluster på grund av

tidigare garantigivning av de dåvarande regionala utvecklingsfonderna. Sedan

år 1993 fattas inga nya beslut om stöd enligt några av dessa bestämmelser.

Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från anslaget görs

således inte längre.

Regeringen beräknar anslaget till 6,0 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen

(G 2)

Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret 1992/93 har riksdagen

anvisat 15 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen. De statliga

insatserna har bidragit till att kanalens värde som kulturhistoriskt

byggnadsverk och attraktivt turistmål ökat.

Regeringen beräknar anslaget till 15,0 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (G 3)

Propositionen

Riksdagen beslöt hösten 1997, på förslag av regeringen, att anslaget får

användas för att täcka sådana kostnader som kan uppkomma vid

ägarförvaltningen av samtliga statligt ägda bolag för erforderliga

utredningar, analyser m.m. i samband med omstruktureringsåtgärder (prop.

1997/98:1, bet. 1997/98:NU1). Anslaget får också tills vidare belastas för

att täcka kostnader för förändring av ägandet, omstrukturering och åtgärder

samt i viss omfattning kapitaltillskott i enlighet med bemyndigande för

förvaltning av åtta statligt ägda företag (prop. 1995/96:141, bet.

1995/96:NU26). Vad gäller kapitalinsatser får det dock ske högst i sådan

omfattning att den faktiska belastningen motsvaras av extra

utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. Slutligen får anslaget

disponeras för vissa kostnader som kan uppkomma till följd av försäljning av

aktier m.m. enligt riksdagens beslut om privatisering av statligt ägda

företag (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:NU1 och prop. 1991/92:69, bet.

1991/92:NU10).

De angivna villkoren för hur anslaget får disponeras bör gälla även i

fortsättningen. Enligt regeringens uppfattning bör dock ett tillägg göras

med innebörd att anslaget skall kunna utnyttjas för alla de företag med

direkt statligt ägande som redovisas i regeringens årliga redogörelse till

riksdagen över företag med statligt ägande. Kapitaltillskott, förvärv av

aktier m.m. skall endast belasta anslaget efter beslut av riksdagen i varje

enskilt fall. När beslut fattas rörande utförsäljning, bildande eller

omstrukturering av företag kan i vissa fall inte alla kringkostnader som är

nödvändiga för att genomföra den aktuella förändringen förutses, sägs det.

Anslaget bör därför få disponeras för denna typ av oförutsedda kostnader,

anser regeringen och föreslår att riksdagen skall godkänna dessa ändrade

riktlinjer.

Efter den s.k. fempartiuppgörelsen om de framtida pensionerna beslöt

riksdagen att ett statligt fondbolag skulle bildas i syfte att erbjuda

fondsparande inom ramen för premiepensionssparande i konkurrens med

marknadens aktörer i övrigt (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13). Detta

bolag, under namnändring till Statens Premiefond AB, är nu bildat. Att bygga

upp och göra bolaget känt för marknaden är förenat med betydande kostnader.

Regeringen föreslår att erforderliga ägarinsatser skall belasta anslaget.

Finansieringen av anslagsökningen för budgetåren 1999-2001, som uppgår till

50 miljoner kronor för år 1999 och till 20 miljoner kronor för vartdera åren

2000 och 2001, föreslås ske genom omfördelning från utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansfövaltning, anslagen Åtgärder för att stärka det

finansiella systemet (B 1) och Avgift till Stadshypotekskassans grundfond (B

2).

Sammantaget beräknar regeringen anslaget till 75,0 miljoner kronor för

nästa budgetår.

Motionerna

Det aktuella anslaget inrättades under budgetåret 1991/92 för att underlätta

privatiseringsprogrammets genomförande, konstateras det i motion 1998/99:

N299 (m). Regeringen har inte aviserat någon omfattande privatisering av

statliga företag, säger motionärerna och anser att anslaget därför bör

minskas med 65 miljoner kronor. För att bestrida erforderliga ägarinsatser i

företaget Statens Premiefond AB föreslår motionärerna att 10 miljoner kronor

skall anslås.

I motion 1998/99:N330 (kd) föreslås att anslaget skall dras in helt. Den

politik beträffande statligt företagande som motionärerna förordar innebär

att företag som är verksammma på en konkurrensutsatt marknad inte skall ägas

av staten. Statliga företag bör alltså avyttras i den takt som marknaden kan

absorbera, varför något särskilt anslag för omstrukturering inte är

nödvändigt, anför motionärerna.

Även i motionerna 1998/99:Fi211 (fp) och 1998/99:N333 (fp) föreslås att det

aktuella anslaget skall dras in. I den sistnämnda motionen hänvisas till

motion 1998/99:N300 (fp) om statliga bolag, i vilken redovisas en strategi

för avveckling av statligt ägda företag med beräkningar av vilka resurser

som då kan frigöras. Beräkningarna är utförda med hänsyn till eventuella

kostnader i samband med försäljningarna.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1997 liknande motionsyrkanden som de här aktuella

(bet. 1997/98:NU1).

Det kan noteras att 50 miljoner kronor av anslaget avser kostnader för

berörda ägarinsatser för Statens Premiefond AB. Bildandet av detta bolag

ingick, som nämnts, i fempartiuppgörelsen om de framtida pensionerna. I

motion 1998/99:N299 (m) föreslås 10 miljoner kronor för detta ändamål, medan

det i motionerna 1998/99:N330 (kd), 1998/99:Fi211 (fp) och 1998/99:N333 (fp)

inte föreslås några medel.

Avgifter till vissa internationella organisationer (G 4)

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa

internationella närings- och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande

faktorer är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt

fluktuationer i valutakurser.

Regeringen beräknar anslaget till 23,3 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv. Därefter behandlas några särskilda frågor som aktualiserats i

olika motioner.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottet ansluter sig till regeringens allmänna syn på utformningen av

näringspolitiken. Regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 24

Näringsliv är beräknade med utgångspunkt däri. Utskottet kommenterar i det

följande de olika här aktuella områdena. I den tidigare redovisningen har

under berörda rubriker lämnats vissa kompletterande uppgifter, till vilka

utskottet hänvisar.

NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering föreslås i motion 1998/99: N299 (m)

få ett ytterligare tillskott med 5 miljoner kronor utöver den ökning med 50

miljoner kronor som regeringen föreslår. Utskottet vill påpeka att

verksamheten med såddfinansiering under budgetåret 1998 anvisats 40 miljoner

kronor. Regeringens förslag för nästa budgetår innebär sålunda mer än en

fördubbling av medlen.

Stöd till kooperativ utveckling berörs i några motioner. Kooperativa

företag intar, enligt utskottets uppfattning, en viktig roll inom

småföretagsamheten. Den eventuella överflyttning av ansvaret för

fördelningen av det aktuella stödet som aviseras i propositionen berörs i

motion 1998/99:N277 (v). Eftersom en överflyttning kan bli aktuell först år

2000 har utskottet dock möjlighet att återkomma till frågan i samband med

nästa års budgetproposition.

I den nyssnämnda motionen aktualiseras också frågan om stöd till

varvsindustrin. Utskottet står härvid fast vid ställningstaganden som gjorts

vid olika tillfällen då frågan tidigare behandlats. Utskottet anser sålunda

att det är viktigt att olika industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i

förhållande till motsvarande industrigrenar i konkurrentländerna. Utskottet

anser vidare att det inte är en tillfredsställande ordning att det, till

följd av att Förenta staterna ännu inte har ratificerat OECD-avtalet,

fortfarande förekommer subventioner i Sveriges konkurrentländer. Regeringen

bör med all kraft verka för att dessa upphör. Utskottet noterar med

tillfredsställelse att EU nu satt en tidsgräns - den 31 december 2000 -

efter vilken tidpunkt rena driftsstöd inte skall få förekomma. Det bör också

erinras om den svenska garantiförordning för fartygsfinansiering som

infördes år 1995.

I motion 1998/99:Fi210 (c) föreslås att två nya anslag skall inrättas -

stöd till jordbruks- och livsmedelsnäringarnas konkurrenskraft och stöd till

kvinnors företagande. Det förstnämnda förslaget baserar sig på förslag som

framlades i utredningsbetänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU

1997:11). Som framgått av tidigare redovisning pågår beredningsarbete inom

Regeringskansliet beträffande detta förslag. När det gäller stöd till

kvinnors företagande - och permanentning av regionala kvinnliga

resurscentrum som det här är fråga om - har denna fråga behandlats i den

regionalpolitiska propositionen (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11) våren

1998.

Beträffande Konkurrensverket, vars verksamhet föreslås få ökade medel i två

motioner, gäller att verket utsatts för förhållandevis mindre besparingskrav

jämfört med andra myndigheter under den budgetsanering som ägt rum de

senaste åren. Detta har givit verket möjlighet att arbeta av den s.k.

ärendebulk som funnits. I realiteten innebär därmed det föreslagna anslaget

för år 1999 en betydande resursförstärkning för det konkurrensfrämjande

arbetet.

Konkurrensforskningen är föremål för motionsförslag om både ökning och

sänkning av anslaget. Utskottet noterar att regeringens förslag innebär en

kraftig ökning, med 4,2 miljoner kronor till 6 miljoner kronor, jämfört med

år 1998.

Anslaget till teknisk forskning och utveckling är också föremål för

motionsförslag om både ökning och minskning. Utskottet anser att teknisk

forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för möjligheterna att

uppnå ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet.

Teknikutveckling och produktförnyelse är strategiska faktorer för de svenska

företagens konkurrenskraft, och utformningen av den industrirelaterade

forskningen är härvid av avgörande betydelse. Det är nödvändigt att

samverkan mellan näringsliv och universitet/högskola främjas och att

forskningsresultat förs ut till företagen. NUTEK har en viktig uppgift när

det gäller den industrirelaterade forskningen. Av besparingen avseende

teknisk forskning och utveckling för åren 1997 och 1998 har, som tidigare

redovisats, ungefär hälften kompenserats genom att forskningsstiftelserna

tagit över finansieringen. Utskottet vill dock peka på att dessa

finansieringar endast avser ett begränsat antal år och således inte är

långsiktiga. Vidare gäller att forskningsstiftelserna inte arbetar med aktiv

samverkan med näringslivet på det sätt som NUTEK gör. Utskottet vill

understryka vikten av att regeringen noga följer utvecklingen och på

lämpligt sätt håller riksdagen informerad om finansieringen.

I motion 1998/99:N233 (v) förordas att en tidigare gjord besparing avseende

rymdverksamheten för år 1998 skall återföras så snart budgetläget medger

detta. Utskottet anser att den aktuella verksamheten är viktig för att

upprätthålla och höja kompetensnivån inom de berörda företagen och stärka

deras konkurrenskraft internationellt. Det kan noteras att rymdverksamheten

kommer att bli föremål för behandling i den forskningspolitiska proposition

som planeras läggas fram nästa år.

När det gäller motionerna om STATT, i vilka föreslås bl.a. ökade medel för

verksamheten, vill utskottet hänvisa till att STATT nyligen fått ett

särskilt medelstillskott. Vidare pågår inom Regeringskansliet en översyn av

den teknisk-vetenskapliga verksamhet som bedrivs i offentlig regi.

I en motion förordas minskat anslag till Ingenjörsvetenskapsakademien och

att anslaget till investeringsfrämjandet skall minskas och senare slopas.

Detta är yrkanden som utskottet tidigare har behandlat och som riksdagen har

avslagit.

Ökade medel för att främja export av miljöanpassad teknik föreslås i motion

1998/99:Fi210 (c). Som tidigare beskrivits skall Exportrådet genomföra ett

treårigt program med syfte att främja miljöteknikrelaterade varor och

tjänster. Vidare kan noteras att en särskild utredare har uppdrag rörande

export inom miljösektorn.

Regeringens förslag om anslag till näringslivsutveckling i Östersjöregionen

avvisas i några motioner. Enligt utskottets mening är detta en angelägen

verksamhet både för de berörda länderna och för svenska småföretag.

På konsumentområdet föreslås i en motion minskade medel till

Konsumentverket och i en annan motion ökade medel till stöd till

konsumentorganisationer och till konsumentforskning. Beträffande

Konsumentverket vill utskottet erinra om att detta verk utsatts för stora

besparingar under de senaste åren.

I några motioner föreslås att anslaget till omstrukturering av vissa

statligt ägda företag m.m. skall slopas eller minskas kraftigt. Yrkanden om

slopande av anslaget har utskottet tidigare behandlat och riksdagen

avslagit. Utskottet vill också påpeka det anmärkningsvärda i att de partier

som står bakom den s.k. fempartiuppgörelsen om de framtida pensionerna inte

alls - eller i mycket begränsad omfattning - tar upp några kostnader för

ägarinsatser för Statens Premiefond AB.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna anslagen

för budgetåret 1999 inom utgiftsområde 24 Näringsliv (bilaga). Likaså

tillstyrks de övriga här aktuella förslagen till riksdagsbeslut som

framlagts i budgetpropositionen. Samtliga behandlade motioner avstyrks

därmed i nu berörda delar. Motion 1998/99:N321 (mp) avstyrks också i den del

som avser yrkandet om anslag för budgetåren 2000 och 2001, eftersom det

aktuella beslutet endast avser budgetåret 1999.

Patent- och registreringsverkets handläggningstider

I motion 1998/99:N238 (c) föreslås ett riksdagsuttalande om att

handläggningstiderna hos PRV skall förkortas. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att det - inte minst för småföretagen - är viktigt att

handläggningstiderna för olika ansökningar hos myndigheter kan hållas på en

rimlig nivå. Som redovisats är detta också regeringens inställning, vilken

bl.a. kommit till uttryck i de åtgärder som aviserades i den senaste

ekonomiska vårpropositionen och som bl.a. rörde arbetet inom olika

myndigheter med att förkorta handläggningstiderna. Regeringen har tidigare

under hösten 1998 tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp med ansvar för

detta arbete. PRV ingår bland de myndigheter som haft ett särskilt uppdrag

rörande förkortade handläggningstider. Resultatet av detta uppdrag kommer

att ligga till grund för skrivningar i regleringsbreven för år 1999.

Enligt utskottets mening pågår det sålunda ett arbete inom

Regeringskansliet med just den inriktning som efterfrågas i motionen. Något

behov av ett riksdagsuttalande i saken kan utskottet därmed inte se och

avstyrker motion 1998/99:N238 (c) i berörd del.

Exportfrämjande verksamhet

Riksdagen bör göra ett uttalande om att det behövs en översyn och samordning

av de statliga insatserna för främjande av export, anförs det i motion

1998/99:N299 (m). I propositionen sägs att regeringen delar den syn som

Riksrevisionsverket redovisat i en rapport och som innebär att Exportrådets

roll som centralt exportfrämjande organ bör stärkas och lämpliga

samarbetsformer utvecklas med andra organ på detta område. Enligt

regeringens mening är det angeläget att länsstyrelser och kommuner i större

utsträckning anlitar Exportrådets kompetens i Sverige och utomlands när det

gäller insatser av exportfrämjande natur. Något behov av ett uttalande av

riksdagen i frågan kan utskottet, mot bakgrund av det anförda, inte se. Den

nämnda motionen avstyrks därmed i berörd del.

Assi Domän AB

Propositionen

Staten äger för närvarande direkt genom Närings- och handelsdepartementet

och via Förvaltningsaktiebolaget Stattum drygt 50 % av aktierna i Assi Domän

AB. Regeringen har tidigare av riksdagen bemyndigats att under vissa

förutsättningar besluta om en minskning av statens ägarandel i bolaget till

lägst 34 % (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26). Bemyndigandet avser

endast möjlighet för regeringen att ta ställning till eventuella förslag om

nyemission, men inte direkt avyttring av aktier.

Assi Domäns styrelse har i början av september 1998 beslutat att föreslå

den ordinarie bolagsstämman i april 1999 att besluta om en utdelning till

aktieägarna av ett nybildat bolag, innehållande ca 900 000 hektar produktiv

skogsmark samt därtill hörande skogsbruksrörelse. (Arbetsnamnet på det nya

bolaget är Vasaskog AB.) Staten har som aktieägare i Assi Domän i ett

uttalande ställt sig positiv till styrelsens förslag. Staten avser att

medverka till att beslutet om utdelningen fattas vid Assi Domäns ordinarie

bolagsstämma i april 1999. Efter utdelningen kommer staten att ha samma

ägarandel i det utdelade bolaget som i Assi Domän. Överlåtelse av mark från

Assi Domän till det bolag som avses att delas ut förutsätter tillstånd

enligt jordförvärvslagen (1979:230) av berörda myndigheter.

Regeringen har också i samband med Assi Domäns styrelsebeslut uttalat

avsikten att staten under år 1999 skall lägga ett offentligt bud på samtliga

aktier i det utdelade bolaget i syfte att nå en ägarandel på 100 % i detta

bolag. Betalningen avses att utgöras av en del av de aktier i Assi Domän som

staten för närvarande äger. Avsikten är att göra ett renodlat byte utan

kontanter. Staten kommer efter bytet, om samtliga aktieägare i det utdelade

bolaget accepterar villkoren, att äga 100 % av det nya skogsbolaget och en

minoritetsandel i Assi Domän. Storleken av denna andel går inte nu att

beräkna, men regeringen gör bedömningen att staten även efter aktiebytet

kommer att vara den dominerande ägaren i Assi Domän.

Regeringen anger följande positiva effekter av ett separat statligt

skogsbolag:

- förbättrad arrondering av mark (dvs. fastigheter samlas ihop till bättre

struktur), vilket underlättar markbyten på kommersiella villkor med andra

markägare,

- marknaden för vedråvara vidgas, dvs. vedråvaran kommer att säljas på en

kommersiell och öppen marknad varigenom köpsågverken kan ha lättare att få

tillgång till vedråvara.

Vidare kommer det att bli lättare att till staten överföra mark för statliga

ändamål t.ex. för naturvårdsändamål, sägs det i propositionen. Sådan

överföring skall ske på affärsmässiga villkor. De marker som är skyddsvärda

och av icke-kommersiell natur bör förvaltas av Statens fastighetsverk, anser

regeringen. Det kan även bli aktuellt med överföring av mark från Statens

fastighetsverk till bolaget för att uppnå en renodling av verksamheterna i

bolaget respektive verket. All eventuell framtida överföring av mark till en

annan ägare skall ske på affärsmässiga villkor. Regeringen begär riksdagens

godkännande av de här angivna riktlinjerna för förvaltningen av

skogsbolaget.

För att minska statens ägarandel i Assi Domän på angivet sätt krävs ändring

av det nuvarande bemyndigandet för regeringen i fråga om förvaltningen av

statens aktier i bolaget. Med hänsyn till att staten efter aktiebytet kommer

att vara minoritetsägare i Assi Domän bör regeringen i likhet med vad som är

fallet med statens minoritetsinnehav i andra bolag ha befogenhet att

disponera över innehavet, anförs det. Detta regleras även i 26 § lagen

(1996:1059) om statsbudgeten. Regeringen begär därför riksdagens medgivande

att få minska statens ägarandel genom det nämnda aktiebytet och även att få

medverka i sådana beslut som innebär att statens ägarandel i Assi Domän

utöver aktiebytet minskar. Vidare vill regeringen ha riksdagens bemyndigande

att genom aktiebytet förvärva samtliga aktier i det nya skogsbolaget.

Motionerna

Förslagen om Assi Domän berörs i sju motioner.

Statens aktier i Assi Domän bör säljas och en del av intäkterna bör

användas till nya naturreservat och biotopsskyddsområden, anförs det i

motion 1998/99:N252 (m). Sverige behöver öka andelen skog som är skyddad mot

avverkning, främst i södra Sverige, menar motionärerna. Detta får dock inte

gå ut över de enskilda familjeskogsbruken eller andra markägare. Naturvården

måste betalas solidariskt, anser motionärerna. I ett första steg bör 2

miljarder kronor reserveras för naturvården, varav 1 miljard kronor bör

användas omgående för skydd av områden där det brådskar med initiativ,

föreslår motionärerna. Härutöver bör 1 miljard kronor användas för bildande

av en statlig fond för bevarande av naturvärden i skogen, varvid fondens

styrelse bör vara självständig. Företrädare för areella näringar,

skogsindustrierna, Statens naturvårdsverk, ideella natur- och

miljöorganisationer samt forskare från t.ex. Sveriges lantbruksuniversitet

(SLU)/Artdatabanken bör ingå i styrelsen, anför motionärerna.

Regeringens förslag rörande Assi Domän bör avslås av riksdagen, anförs det

i motion 1998/99:N277 (v). Vidare begärs uttalanden av riksdagen i följande

tre avseenden: om skyddsvärda skogar, om behovet av en inventering av

naturvärden i Assi Domäns nuvarande totala skogsinnehav och om att den typ

av stora förändringar av det statliga kontrollerade skogsinnehavet som det

här är fråga om måste föregås av noggranna utredningar och analyser och

grundas i en långsiktig strategi som tar hänsyn till de tidigare nämnda

faktorerna.

Mot bakgrund av den starka kritik som riktats mot Statens fastighetsverk -

både för bristande inventeringar av naturvärden på den ägda skogen och

avverkning av skogsområden med höga naturvärden - är det mycket tveksamt om

Statens fastighetsverk kan anses vara rätt förvaltare av skyddsvärda skogar

och mark av icke-kommersiell natur, anför motionärerna. De anser att

naturvärdena på den mark som omfattas av affären inte heller är ordentligt

utredda. Merparten av den skog som skall föras över i det nya bolaget ligger

i norra Sverige, samtidigt som de stora behoven av skogsskydd finns i de

södra delarna, konstateras det.

När Assi Domän bildades år 1993 begicks flera misstag, bl.a. tillvaratogs

inte möjligheten att bevara skyddsvärda skogar och att undanta s.k.

bytesmark, hävdar motionärerna. De menar att en ny stor ägarförändring av

skog, där staten har en aktiemajoritet, inte ännu en gång får ske utan en

grundlig studie. Vidare måste konsekvenserna för rennäringen beaktas. Innan

en eventuell förändring genomförs är det rimligt att sakkunniga inom

Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, samer, markägar- och miljöorganisationer

och andra intressenter kommer till tals, menar motionärerna. En inventering

av naturvärdena i Assi Domäns nuvarande totala skogsinnehav anses vara

nödvändig.

För närvarande äger staten via aktiemajoritet i Assi Domän 3,2 miljoner

hektar skog, sägs det i motionen. Om den föreslagna affären genomförs blir

staten ensam ägare till 900 000 hektar skog, där tveksamheter om bl.a.

urvalet av mark finns, samtidigt som ägarinflytandet minskar - kanske på

sikt upphör - över ett skogsbestånd på 2,3 miljoner hektar, anför

motionärerna. En sådan förändring kan motionärerna inte acceptera. I stället

måste det statliga skogsinnehavet långsiktigt säkerställas. Det statliga

ägandet av skog måste utövas på ett långsiktigt och målinriktat sätt, där

ägandet samverkar med andra politiska beslut, anför motionärerna. De menar

att stora förändringar av det statligt kontrollerade skogsinnehavet måste

föregås av noggranna utredningar och analyser och grundas i en långsiktig

strategi som tar hänsyn till de nämnda faktorerna.

I motion 1998/99:N330 (kd) begärs ett uttalande av riksdagen om statens

naturvårdsansvar och om att privatpersoner bör ges möjlighet att förvärva

mark i samband med Assi Domäns avyttring av skogsmark. Utifrån ett

ägarperspektiv är regeringens förslag om bolagsbildning och om Assi Domäns

överlåtelse av mark till det nya bolaget ett bra förslag, anför

motionärerna. Statens ägarandel i Assi Domän kommer därmed att minska och

Assi Domän får en koncentration av sitt markinnehav. En förändring av detta

slag bör emellertid belysas ur flera perspektiv, anser motionärerna, med

hänvisning till att staten har ett nationellt ansvar för skogsnäringens

villkor och förutsättningar. Vid bildandet av Assi Domän var riksdagens

intention att staten fortsättningsvis skulle sälja ut mark för att privata

markägares innehav skulle förstärkas, erinrar motionärerna om. De påpekar

att staten också har ett naturvårdsansvar och att avsättning av mark för

naturvårdsändamål är ett nationellt ansvar. Mer skog måste skyddas i södra

Sverige, medan mycket stora arealer redan är skyddade i norra Sverige, säger

motionärerna. De noterar att av de 900 000 hektar produktiv skogsmark som

Assi Domän vill avyttra ligger endast 65 000 hektar i Örebro

skogsförvaltning eller söder därom. Staten borde utnyttja detta tillfälle

för att få tillgång till mer skyddsvärd mark i södra Sverige, anförs det.

Det planerade nya skogsbolagets huvudkontor bör lokaliseras till Särna i

norra Dalarna, anförs det i motion 1998/99:N213 (kd). Mycket talar, enligt

motionären, för en sådan lokalisering - bl.a. pågår redan ett projekt inom

byagrupperna i området, tillsammans med Lantbruksuniversitetet (SLU) i

Uppsala och Högskolan Dalarna, med syfte att skapa ett lokalt

förvaltningsprogram för de aktuella skogarna. Kommunstyrelsen i Älvdalens

kommun förordar också en sådan lokalisering, säger motionären.

Det behövs en strategi för det statliga markinnehavet, anförs det i motion

1998/99:N225 (kd). För Assi Domän är regeringens förslag en mycket god

affär, konstaterar motionären, som dock anser att staten har ett bredare

ansvar än det strikt företagsekonomiska. Det gäller t.ex. naturvården och

skydd av värdefull natur, sågverksindustrins villkor, familjeskogsbrukets

möjligheter att köpa mark och glesbygdens beroende av en aktiv skogsnäring.

Staten kan, i samband med den aktuella affären, ta ett större ansvar genom

att lägga fast en strategi för hur det statliga markägandet aktivt kan

nyttjas för att leva upp till det nämnda, breda ansvaret, anför motionären.

Hon anser att regeringens förslag försvårar statens ansvarstagande för

naturvården, då huvuddelen av marken ligger i norra Sverige, medan forskare,

skogsvårdsorganisationen, naturvårdsmyndigheten, miljöorganisationer och

skogsägarorganisationen är överens om att det är i södra Sverige som mer

mark måste avsättas för skydd av värdefull natur.

Riksdagen bör avslå de riktlinjer som regeringen angivit för förvaltning av

det skogsbolag som avses att bildas genom överlåtelse av 900 000 hektar av

Assi Domäns skogsinnehav, anförs det i motion 1998/99:MJ749 (c). I stället

bör riksdagen anta de riktlinjer som anges i motionen. Det är av största

betydelse att all skyddsvärd skog tas undan och skyddas i samband med den av

regeringen föreslagna affären och att mark avsätts för den långsiktiga

skogs- och miljöforskningen, anser motionärerna. En del av marken bör också

avsättas som markbank vid markbyte, vilket skulle göra det lättare och

billigare för staten att reservera skyddsvärda marker, anför motionärerna.

De betonar vikten av att staten inte förblir ägare av den produktiva delen

av skogsmarken utan säljer den vidare till enskilda markägare.

I motion 1998/99:N272 (fp) begärs ett uttalande av riksdagen om att affärer

likt den mellan staten och Assi Domän om förvärv av 900 000 hektar skogsmark

måste föregås av en ingående miljöananlys. Effekterna av den i propositionen

föreslagna affären måste tydliggöras, anser motionären. Han påpekar att ett

system med markbyte ofta används vid reservatsbildning och att därför en

särskild bytesbank bör upprättas inom affärens ram. Hur den regionala

fördelningen av bytesbanken skall utformas bör avgöras efter samråd med

sakkunniga hos miljöorganisationerna, Naturvårdsverket och andra

intressegrupper. Så länge måluppfyllelsen beträffande skydd av värdefull

skog inte uppnåtts måste det anses oacceptabelt att utnyttja naturskogar och

nyckelbiotoper för skogsproduktion, anför motionären.

Vissa kompletterande uppgifter

Allmänt om Assi Domän AB

I regeringens skrivelse till riksdagen med 1998 års redogörelse för företag

med statligt ägande (skr. 1998/99:20) lämnas bl.a. följande uppgifter om

Assi Domän.

Domänverket ombildades år 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta

statens skogs- och jordbruksmark. Dess myndighetsuppgifter övergick sedan

till andra myndigheter, och sedan 1960-talet har verksamheten varit

kommersiell. Genom beslut av riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87, bet.

1990/91:NU38) ombildades Domänverket till ett aktiebolag. Detta bolag, som

även inkluderade de tidigare statliga skogsbolagen, Ncb AB och AB Statens

Skogsindustrier (ASSI), ålades marknadsmässiga avkastningskrav. Knappt

hälften av aktierna i Assi Domän AB såldes, efter förslag från regeringen

hösten 1991 (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10), under år 1994 till

institutioner och allmänhet. Statens andel uppgår för närvarande till

50,25 %.

Assi Domän är ett av Europas ledande skogsindustriföretag. Tillverkningen

är koncentrerad till sågade trävaror, förpackningspapper och förpackningar,

främst wellpapp, papperssäckar och kartong. Koncernen är Europas största

börsnoterade skogsägare med 3,3 miljoner hektar produktiv skogsmark, varav

3,0 miljoner hektar brukas. Skogsråvaran vidareförädlas till sågade trävaror

och till pappersprodukter där den färska fiberns egenskaper ger

konkurrensfördelar. Basproduktionen sker huvudsakligen i Sverige med Europa

som huvudmarknad. Företaget har ett 60-tal enheter i 14 europeiska länder

för tillverkning av bl.a. säck- och kraftpapper, förpackningskartong,

wellpapp och säckar. Inom flera produktområden har Assi Domän en

marknadsledande ställning.

Koncernen omsatte år 1997 ca 21 miljarder kronor och har ca 17 000

anställda, varav ca 11 000 utanför Sverige. Assi Domän-aktien är sedan år

1994 noterad på Stockholms Fondbörs. Antalet aktieägare är ca 300 000.

Verksamheten bedrivs i de flesta länder i Europa och är uppdelad på följande

fem affärsområden:

- Assi Domän Skog & Trä, som bedriver skogsbruk, sågverksrörelse och

träförädling samt svarar för inköp av virkesråvara och biobränslen till

koncernens massaindustrier,

- Assi Domän Packaging, som producerar baspapper för wellpapp samt

tillverkar och konverterar wellpapp till färdiga förpackningar,

- Assi Domän Kraft Products, som tillverkar säck- och kraftpapper,

konverterar säckpapper till säckar samt producerar sulfatmassa för avsalu,

- Assi Domän Carton, som tillverkar vätske- och förpackningskartong,

- Assi Domän Barrier Coating, som barriärbelägger papper, liner och

kartong.

Uppdrag till Statens naturvårdsverk

Regeringen gav i början av november 1998 två uppdrag åt Statens

naturvårdsverk rörande skyddsvärd skogsmark. Det ena uppdraget avsåg

framtagande av en förteckning över skyddsvärda områden inom Assi Domäns

markinnehav. Naturvårdsverket skulle - i samarbete med länsstyrelserna och

efter samråd med Riksantikvarieämbetet - ta fram en förteckning över

skyddsvärda skogs- och myrområden inom de marker som enligt Assi Domäns

beslut skall föras över till det nya skogsbolaget. Urvalet gällde dels

oskyddade områden, dels skyddade områden som har svaga föreskrifter från

naturvårdssynpunkt. Urvalet gällde även objekt med särskilt stora

kulturmiljövärden. Redovisningen borde bl.a. omfatta geografiskt läge och

arealuppgifter, sades det. Uppdraget har nyligen redovisats till regeringen

(Miljödepartementet).

Naturvårdsverket har inför utskottet redovisat följande arealfördelning

(tusen ha) för det nya skogsbolaget:

------------------------------------------

Område Total Reservat

Potentiella

areal reservat

------------------------------------------

Norrbotten 356,5 29 35

------------------------------------------

Västerbotten 166,9 0

3,5

------------------------------------------

Jämtland 97,1 0

0,4

------------------------------------------

Norra Gävleborg 84,3 0

0,6

------------------------------------------

Norra Dalarna

112,9 1,3 0,9

------------------------------------------

Uppland/Södermanland 30,3 1 0

------------------------------------------

Götaland 41,4

2,8 0,1

------------------------------------------

Totalt 36

889,4 38,6

------------------------------------------

I skrivelsen beskriver Naturvårdsverket den skogsmark i berörda områden som

är planerad att överföras från Assi Domän till det nya skogsbolaget på

följande sätt:

- Norrbotten och Västerbotten: Ett buktande band i väster mellan Statens

fastighetsverks marker i det fjällnära området och Assi Domäns kärnområde i

inlandet med ojämnt fördelade skogsområden avses föras till det nya

skogsbolaget. I norr skall större sammanhängande skogsområden överföras.

- Mellersta Sverige: Hela Assi Domäns innehav i Jämtlands, Västernorrlands,

Gävleborgs och Dalarnas län (utom de sydligaste delarna) avses föras till

det nya skogsbolaget. De stora, samlade skogsarealerna finns i Älvdalens

kommun och i Orsa Finnmark. I övrigt handlar det om spridda skogsområden

över en mycket stor yta.

- Södra Sverige: Ett band i väster söder om Vänern och ett mycket glest

fördelat innehav av mestadels små skogsområden i Skåne, Södermanland och

Uppland samt på Öland avses överföras till det nya skogsbolaget.

Beträffande effekterna för naturvården anför Naturvårdsverket att negativa

konsekvenser av bolagsbildningen kan förutses framför allt i Norrbotten. Det

nya skogsbolaget kommer här att få försörja sig på ett skogsinnehav som till

betydande del är av stort naturvårdsintresse eller består av hyggen och

yngre skog. Detta kan innebära problem för köpsågverken. Om områden som Assi

Domän haft som marginalmarker eller som bolaget av naturvårdsskäl inte har

avverkat blir en viktig kommersiell del av det nya skogsbolaget, kan detta

leda till konflikter mellan sågverkens intressen och naturvårdsintresset,

säger Naturvårdsverket.

En fördel från naturvårdssynpunkt med ett nytt helstatligt skogsbolag är

att det skulle kunna fungera som bank för markbyten, anför Naturvårdsverket

vidare. Reservatsbildning på områden som ägs av privata markägare med litet

skogsinnehav kan i många fall underlättas om staten har tillgång till

bytesmarker. En förutsättning är att bytesmarkerna är spridda på lämpligt

sätt och att det finns tillgång till sådana marker framför allt i södra

Sverige, där andelen privata skogsägare är störst. Med den arrondering som

Assi Domän kommer att få - i två mycket stora, sammanhängande kärnområden -

blir möjligheterna till att använda det nya bolagets marker till markbyten

dock starkt begränsade, säger verket. Mindre än 10 % av det nya bolagets

marker är belägna söder om Gävle, konstateras det. Östra Götaland är exempel

på en region där det inte planeras någon mark för det nya skogsbolaget.

Naturvårdsverket erinrar om att staten för närvarande har avtal med Assi

Domän som innebär att bolaget - till gängse marknadspris - skall överlåta

mark för nationalparks- och naturreservatsändamål samt bytesmarker. Verket

anser att det är angeläget att det går att nå en överenskommelse med det

"nya" Assi Domän om förvärv av mark för naturvårdsändamål, bytesmarker och

domänreservat. En sådan överenskommelse anses också vara viktig att uppnå

med det nya skogsbolaget. I annat fall kommer naturvården i särskilt södra

Sverige att få stora svårigheter med den planerade avgränsningen av det nya

skogsbolaget, anför verket.

Naturvårdsverket har vidare funnit att kunskapen om värdefulla marker inom

det nya skogsbolaget är ojämn och att en inventering inom den tidsram som

verket givits för uppdraget - 18 dagar - endast kan genomföras översiktligt.

En snabb inventering kan inte ge värdesäkrade objekt från naturvårdssynpunkt

enligt de normer som normalt tillämpas vid urval av reservatsområden. Verket

anser att en mer noggrann inventering kan utföras i samarbete med

länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet när det nya skogsbolaget är

bildat.

Naturvårdsverket bedömmer sammanfattningsvis att bolagsombildningen, så

långt det går att utläsa av föreslagen arrondering och ekonomiska

förutsättningar, kan innebära vissa negativa konsekvenser från

naturvårdssynpunkt i främst Norrbotten, där konflikter mellan

naturvårdsintressen och intresset att förse inlandssågverken med råvara kan

uppstå. Arronderingen av det nya skogsbolaget ger vidare - framför allt i

södra Sverige - begränsade möjligheter att använda företagets marker till

bytesmarker. Verket bedömer att en från naturvårdssynpunkt lämplig lista

över områden med hög prioritet för skydd med de ordinarie reservatsmedlen på

det nya skogsbolagets marker kräver ytterligare tid att ta fram. Eftersom

överlåtelser av mark för naturvårdsändamål skall ske på marknadsmässiga

villkor kan en lista lämpligen tas fram när det nya skogsbolaget är bildat,

anser verket.

Miljöminister Kjell Larsson har kommenterat Naturvårdsverkets redovisning i

ett pressmeddelande i slutet av november 1998. Han säger att med det av Assi

Domän framlagda förslaget om vilka skogar som skall överföras till det nya

skogsbolaget riskerar affären att missa flera av de mål som är viktiga för

staten. Ur naturvårdssynpunkt är det önskvärt med en annan fördelning av

marken mellan det nya skogsbolaget och Assi Domän, anser han.

Naturvårdsverkets undersökning och en inventering som Svenska

Naturskyddsföreningen gjort på området kommer självklart att ligga till

grund för regeringens fortsatta beredning och diskussioner med Assi Domän i

frågan, uppger miljöministern.

Det andra uppdraget som regeringen givit Naturvårdsverket avser utarbetande

av kunskapsöversikt, förslag till kriterier m.m. för arbetet med skydd av

skogsmark. Naturvårdsverket skall, med utgångspunkt i de ökade resurser som

föreslås i budgetpropositionen (prop. 1998/99:1 utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård) för skydd av värdefull skogsmark, lämna förslag till

organisation av arbetet för att säkra att medlen ger god natur- och

kulturmiljövårdsnytta och gagnar friluftslivet. Verket skall även

översiktligt redovisa kunskapsläget i fråga om skyddsvärda skogstyper i

olika delar av landet och bedöma behovet av att säkerställa olika

objektskategorier. Vidare skall verket presentera förslag till kriterier för

urval av skyddsvärda naturskogsområden och bedöma det långsiktiga behovet av

resurser för vård och förvaltning av skyddade områden. Uppdraget skall

utföras i samverkan med Skogsstyrelsen, Statens fastighetsverk, Sametinget,

Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, företrädare för skogsnäringen,

enskilda naturvårds- och friluftsorganisationer och andra berörda

intressenter. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 1999. Den del av

uppdraget som omfattar förslag till kriterier för urval av skyddsvärda

naturskogsområden skall dock inte redovisas förrän senast i juni 1999.

Under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård finns ett anslag -

Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden (A 3) - som huvudsakligen

utnyttjats för bevarande av skogsmiljöer. I budgetpropositionen föreslås nu

en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor för år 1999. För år 2000

beräknas en ökning med 50 miljoner kronor och för år 2000 en ökning med 110

miljoner kronor. Syftet med ökningarna är att påskynda arbetet med att

skydda värdefulla skogsområden. Genom ökningen av anslaget bör det, enligt

regeringen, vara möjligt att uppnå skydd för ytterligare 250 000 ha

skogsmark genom reservatsbildning. För att utveckla arbetet med biotopsskydd

och naturvårdsavtal har regeringen vidare föreslagit en ökning av anslaget

Insatser för skogsbruket (H 2) under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar med 15 miljoner kronor för år 1999. För

budgetåren 2000 och 2001 beräknas ökningar med 25 miljoner kronor per år.

Tidigare riksdagsbehandling

I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för ombildningen av

Domänverket till aktiebolag, Domän AB, behandlades även frågan om hur olika

delar av verkets markinnehav skulle hanteras (prop. 1991/92:134, bet.

1991/92:NU33). Riksdagen fastställde riktlinjer dels för hur

naturvårdsintresset skulle tillgodoses, dels för hur försäljningen av mark

till enskilda skulle genomföras. När det gällde naturvården erinrade

utskottet om sitt ställningstagande våren 1991 av innebörd att

bolagsbildningen inte fick leda till att områden av stort naturvårdsvärde

miste sitt skydd eller att detta försvagades. Utskottet förutsatte att

naturvårdens intressen skulle komma att tas till vara genom de villkor som

med detta syfte avsågs bli införda i avtalet med bolaget och genom statens

ägarfunktion i det nya bolaget.

I det avtal om bolagisering av Domänverket som ingicks i juni 1992 mellan

svenska staten och Domän AB finns ett avsnitt (9.10) om naturvård. Där

regleras hanteringen av från naturvårdssynpunkt värdefull mark, varvid bl.a.

anges att överlåtelser skall ske till gängse marknadspris. I avtalet finns

också regler om s.k. försöksparker. Enligt uppgift från Närings- och

handelsdepartementet kommer det nämnda avtalet att fortsätta att gälla även

efter ett genomförande av den nu aktuella affären.

Näringsminister Björn Rosengren besvarade i oktober 1998 en fråga

(1998/99:14) av Rolf Gunnarsson (m) om vilka åtgärder han avser att vidta

för att samordna verksamheten i Statens fastighetsverk, Statens

naturvårdsverk och det nya skogsbolaget (Vasaskog AB). Näringsministern

hänvisade till de riktlinjer för det nya bolaget som föreslås i

budgetpropositionen, med innebörd att i viss utsträckning skall byte av mark

som ägs av bolaget kunna ske mot mark som ägs direkt av staten, varvid bytet

skall ske på affärsmässiga grunder. Den fråga som Rolf Gunnarsson tog upp

ansågs vara för tidigt väckt; regeringen avser att ta upp saken när

förvärvet av det nya skogsbolaget är klart.

Näringsminister Björn Rosengren besvarade vidare i november 1998 en fråga

(1998/99:26) av Kenneth Johansson (s) om regeringen är beredd att lokalisera

huvudkontoret för det nya bolaget till Falun eller Hedemora i Dalarnas län.

Näringsministern meddelade att det ankommer på det nya skogsbolagets

styrelse och ledning - som ännu inte finns på plats - att organisera

verksamheten och bl.a. fatta beslut om lokalisering av olika enheter.

Upplysningar och synpunkter i ärendet

Företrädare för Närings- och handelsdepartementet, Statens naturvårdsverk,

Assi Domän AB, Skogs- och Träfacket, Skogsägarnas Riksförbund och Svenska

Naturskyddsföreningen har inför utskottet lämnat upplysningar och synpunkter

i ärendet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser fördelar med den föreslagna affären med överföring av

skogsmark från Assi Domän till ett nytt skogsbolag. Härigenom kan Assi Domän

få en kapitalstruktur som är mer i överensstämmelse med vad som gäller för

andra skogsindustriföretag av motsvarande storlek. Enligt Assi Domän har

företaget för närvarande ett för stort skogsinnehav i förhållande till sin

industrirörelse. Samtidigt ser utskottet fördelar med ett separat statligt

skogsbolag, bl.a. genom att marknaden för vedråvara vidgas.

Regeringen meddelar i propositionen, som nämnts, sin avsikt att under år

1999 lägga ett offentligt bud på samtliga aktier i det nya skogsbolaget i

syfte att nå en ägarandel på 100 % i detta bolag. Betalningen skall utgöras

av en del av de aktier i Assi Domän som staten för närvarande äger. För att

möjliggöra detta bör riksdagen ge regeringen bemyndigande att minska statens

ägarandel genom ett sådant aktiebyte. Bemyndigandet bör också omfatta rätt

för regeringen att medverka i sådana beslut som innebär att statens

ägarandel i Assi Domän utöver aktiebytet minskar - förutsatt att den

aktuella affären kommer till stånd. Vidare anser utskottet att riksdagen bör

bemyndiga regeringen att genom byte av aktier i Assi Domän förvärva det

utdelade skogsbolaget. Den berörda skogsmarken bör bli föremål för opartisk

värdering.

När det gäller förvaltningen av det nya skogsbolaget anser utskottet

emellertid att de riktlinjer som anges i propositionen inte är helt

tillfredsställande. Som framgått av Naturvårdsverkets redovisning kan det i

norra Sverige uppstå konflikter mellan naturvårdsintressen och intresset att

förse inlandssågverken med vedråvara. Vidare ger arronderingen av det nya

skogsbolaget mycket begränsade möjligheter att tillgodose behovet av

bytesmarker, framför allt i södra Sverige. Enligt utskottets mening bör

regeringen och Naturvårdsverket föra fortsatta diskussioner med Assi Domän

beträffande möjligheterna till markbyten. Likaså bör motsvarande

diskussioner föras med det nya skogsbolaget. Även kontakter med andra

skogsägare i denna fråga bör tas. Det bör vara en uttalad strävan att få

tillgång till mer mark i södra Sverige som kan användas som bytesmark.

Utgångspunkten skall generellt vara att alla transaktioner skall ske på

marknadsmässiga villkor.

Utskottet vill också framhålla att det avtal som ingicks år 1992 mellan

staten och Domän om hanteringen av från naturvårdssynpunkt värdefull mark

självklart fortsätter att gälla oberoende av de förändringar som kommer att

genomföras. En liknande överenskommelse bör också träffas med det nya

skogsbolaget. Samtidigt utgår utskottet från att avsättningen av sådan

värdefull mark sker uteslutande utifrån naturvårdsmässiga utgångspunkter, så

att inte råvaruförsörjningen till inlandssågverken missgynnas.

Regeringen bör i lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen med en

redovisning av hur utskottets synpunkter på riktlinjerna för förvaltningen

av det nya skogsbolaget har beaktats.

Riksdagen bör sålunda beträffande riktlinjer för förvaltningen av det nya

skogsbolaget ansluta sig till vad utskottet anfört. De två yrkandena om

bemyndiganden i propositionen tillstyrks av utskottet. Samtliga här aktuella

motioner avstyrks samtidigt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 moment

målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad som anges i propositionen,

res. 1 (m,kd, fp)

2. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 momenten

och med avslag på motionerna 1998/99:Fi210 yrkande 24, 1998/99:Fi211

yrkande 20 i denna del, 1998/99:Sk310 yrkande 11, 1998/99:N233,

1998/99:N238 yrkande 10, 1998/99:N277 yrkandena 6, 10 och 16,

1998/99:N299 yrkandena 7-14, 1998/99: N321, 1998/99:N330 yrkande 24 och

1998/99:N333 yrkande 10

a) bemyndigar regeringen att under år 1999 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och

utveckling som, inklusive tidigare träffade avtal och beslut, innebär

utgifter om högst 500 000 000 kr under budgetåret 2000, högst 425 000

000 under budgetåret 2001, högst 200 000 000 under budgetåret 2002 och

högst 130 000 000 under budgetåret 2003,

b) bemyndigar regeringen att under år 1999 ikläda staten förpliktelser

inom rymdverksamhet som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter

på högst 1 600 000 000 efter år 1999,

c) medger att staten under år 1999 åtar sig ett betalningsansvar i

form av garantier till ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det

ordinarie garantisystemet,

d) medger att staten under år 1999 åtar sig ett betalningsansvar i

form av garantier till ett belopp av högst 6 000 000 000 kr för

investeringar i utlandet,

e) bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att

Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret,

f) godkänner ändrade riktlinjer för dispositionen av ramanslaget G 3

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. i

enlighet med vad som anges i propositionen,

g) för budgetåret 1999 anvisar anslag under utgiftsområde 24

Näringsliv enligt regeringens förslag i bilaga,

res. 2 (mp)

3. beträffande Patent- och registreringsverkets

handläggningstider

att riksdagen avslår motion 1998/99:N238 yrkande 17,

res. 3 (m, kd, c, fp)

4. beträffande exportfrämjande verksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:N299 yrkande 15,

res. 4 (m, kd, c, fp)

5. beträffande Assi Domän AB

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 momen

med anledning av proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 moment 10 och

med avslag på motionerna 1998/99:MJ749 yrkandena 18 och 19,

1998/99:N213, 1998/99:N225, 1998/99:N252, 1998/99:N272, 1998/99:N277

yrkandena 12-15 och 1998/99:N330 yrkande 23

a) med ändringar av tidigare beslut (prop. 1995/96:141, bet.

1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) bemyndigar regeringen att fatta beslut

som medför att statens ägande i Assi Domän AB minskar i enlighet med vad

som anges i propositionen,

b) bemyndigar regeringen att genom byte mot aktier i Assi Domän AB

förvärva det utdelade skogsbolaget,

c) godkänner att regeringen vid förvaltning av det nämnda skogsbolaget

följer de riktlinjer som utskottet angivit.

res. 5 (m, kd) - motiv.

res. 6 (fp)

res. 7 (mp)

Stockholm den 3 december 1998

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro Andersson Öhrn (s),

Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd)*, Karin Falkmer (m)*, Sylvia

Lindgren (s), Ola Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund

(s), Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m)*, Matz

Hammarström (mp), Åke Sandström (c)*, Eva Flyborg (fp)*, Anne Ludvigsson (s)

och Karl Gustav Abramsson (s).

*) Har ej deltagit i beslutet under moment 2

Reservationer

1. Mål (mom. 1)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m) och Eva Flyborg (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande och bedömning, i avsnittet

om mål samt bedömning av regeringens resultatredovisning, som börjar med

"Regeringen har" och slutar med "till riksdagen" bort ha följande lydelse:

Regeringen begär i årets budgetproposition godkännande av de övergripande

mål som redovisas för de olika verksamhetsområdena. Enligt utskottets mening

är dock den näringspolitik som regeringen förordar inte den som krävs för

att uppnå tillväxt och utveckling i ekonomin. Som anförs i en reservation

(m, kd, fp) i finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1 måste den svenska

ekonomin göras mer dynamisk och mer flexibel så att tillväxten blir högre

och betydligt mer uthållig än den varit under de senaste 30 åren. En ny

ekonomisk politik måste inriktas på att skapa förutsättningar för fler

riktiga jobb och växande företag och på att sänka skadliga skatter. Det är

genom arbete, företagande, tillväxt och fler skattebetalare som välstånd

skapas, inte genom högre skatter och högre offentliga utgifter. De senaste

årens "fram- och tillbakapolitik" måste brytas till förmån för goda, stabila

och långsiktigt verkande regler och åtgärder som gynnar inte minst de mindre

företagen. Eftersom de mål som regeringen formulerar för de olika

verksamhetsområdena tar sin utgångspunkt i en felaktigt utformad

näringspolitik avstyrker utskottet dem.

Utskottet uttryckte i föregående års anslagsbetänkande önskemål om en mer

tydlig mål- och resultatredovisning. Redovisningen av effekterna av de

statliga insatserna för de olika verksamhetsområdena är dock, som

redovisats, i flera fall ganska knapphändig.

En generell notering som kan göras är att kopplingen mellan innehållet i

regleringsbreven och återrapporteringen i budgetpropositionen ofta

förefaller vara mindre god. Regleringsbreven innehåller i många fall olika,

relativt omfattande uppdrag. Däremot redovisas inte resultaten av dessa

uppdrag i någon större utsträckning i budgetpropositionen. Utskottet vill

framhålla vikten av en bättre koppling mellan regleringsbreven och

redovisningen till riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål

att riksdagen avslår proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 moment 1.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)

Matz Hammarström (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv bort ha följande lydelse:

Miljöpartiet står - tillsammans med regeringen och Vänsterpartiet - bakom

förslagen i budgetpropositionen för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster avseende år

1999 i den statliga budgeten. Samma majoritet står också bakom beräkningen

av det offentliga utgiftstaket samt förslagen om preliminära utgiftstak för

åren 2000 och 2001.

Inom den ram för utgiftsområde 24 Näringsliv på ca 2,9 miljarder kronor som

riksdagen fattar beslut om i dagarna förordar emellertid utskottet - i

likhet med vad som anförs i motion 1998/99:N321 (mp) - vissa omdisponeringar

mellan anslag.

Anslaget Stöd till kooperativ utveckling (A 3) bör sålunda tillföras

ytterligare 9 miljoner kronor. De resurser som går till ny kooperation via

lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU) är mycket kostnadseffektiva. LKU

bedriver en blygsam men effektiv rådgivning under former som hittills inte

erhållit någon ekonomisk garanti. Enligt utskottets mening bör det faktum

att anslaget inte helt tagits i anspråk föranleda en mer kraftfull

marknadsföring av stödformen. För att kompensera denna anslagsökning

föreslår utskottet en neddragning av anslaget till investeringsfrämjande (E

4) med 9 miljoner kronor. Investeringsfrämjandet med Invest in Sweden Agency

har som mål att utländska företag genomför nyinvesteringar och

nyetableringar samt samverkar med andra företag. Detta är inte primärt en

statlig uppgift, anser utskottet; fr.o.m. år 2000 bör anslaget helt utgå.

Det marknadsekonomiska systemet förutsätter kritiska och kunniga

konsumenter, som har möjlighet att göra medvetna val. För att konsumenterna

skall få dessa förutsättningar måste insatserna på det konsumentpolitiska

området öka, anser utskottet. Därför bör såväl anslaget till stöd till

konsumentorganisationer (F 5) som anslaget till konsumentforskning (F 6)

ökas med 2 miljoner kronor. För att kompensera dessa ökningar bör anslagen

till konkurrensforskning (C 2) och till bidrag till

Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5) minskas med 2 miljoner kronor. Utskottet

anser att konkurrensforskningen inte skall högprioriteras i förhållande till

konsumentforskningen på det sätt som regeringen gör. Anslaget till

konkurrensforskning bör ligga kvar på den tidigare nivån, och ökningen på 2

miljoner kronor bör i stället läggas på konsumentforskning. Därmed skulle

konkurrens- och konsumentforskningen få lika stora anslag. Utskottet anser

också att anslaget till Ingenjörsvetenskapsakademien bör minskas med 2

miljoner kronor, eftersom det av utredningar och program från akademien

framgår att den är helt oförstående till de krav som en hållbar utveckling

ställer på tekniken.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna anslagen

för budgetåret 1999 inom utgiftsområde 24 Näringsliv med de nyssnämnda,

föreslagna omdisponeringarna inom ramen. Likaså tillstyrks de övriga här

aktuella förslagen till riksdagsbeslut som framlagts i budgetpropositionen.

Samtliga aktuella motioner avstyrks därmed i nu berörda delar, med undantag

av motion 1998/99:N321 (mp) i den del som avser anslag för budgetåret 1999,

vilken tillstyrks. Motion 1998/99:N321 (mp) avstyrks dock i den del som

avser yrkandet om anslag för budgetåren 2000 och 2001, eftersom det aktuella

beslutet endast avser budgetåret 1999.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24 momenten

motion 1998/99:N321 yrkande 1, med anledning av proposition 1998/99:1

utgiftsområde 24 moment 11 och med avslag på motionerna 1998/99:Fi210

yrkande 24, 1998/99:Fi211 yrkande 20 i denna del, 1998/99:Sk310 yrkande

11, 1998/99:N233, 1998/99: N238 yrkande 10, 1998/99:N277 yrkandena 6, 10

och 16, 1998/99: N299 yrkandena 7-14, 1998/99:N321 yrkande 2,

1998/99:N330 yrkande 24 och 1998/99:N333 yrkande 10

a)-f) (=utskottet),

g) för budgetåret 1999 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv

enligt Miljöpartiets förslag i bilaga.

3. Patent- och registreringsverkets handläggningstider (mom. 3)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg

(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om Patent- och

registreringsverkets handläggningstider bort ha följande lydelse:

I motion 1998/99:N238 (c) föreslås ett riksdagsuttalande om förkortade

handläggningstider hos Patent- och registreringsverket (PRV). Utskottet

anser - i likhet med motionärerna - att det är viktigt att det kommer fram

många innovationer i det svenska näringslivet. Den tidsutdräkt som

handläggningen av olika ansökningar kan vara förenad med kan emellertid

innebära stora kostnader för småföretagen.

Som tidigare redovisats har regeringen påbörjat ett arbete rörande

handläggningstider hos olika myndigheter, bl.a. PRV. Detta arbete bör dock

bedrivas med större kraft och med sikte på konkreta och omedelbara resultat.

För att främja detta bör riksdagen göra ett uttalande till regeringen om

förkortade handläggningstider hos PRV. Därmed blir den nämnda motionen

tillgodosedd i berörd del och tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande Patent- och registreringsverkets

handläggningstider

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N238 yrkande 17 som sin

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Exportfrämjande verksamhet (mom. 4)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg

(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om exportfrämjande

verksamhet bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör göra ett uttalande om att det behövs en översyn och

samordning av de statliga insatserna för främjande av export, anförs det i

motion 1998/99:N299 (m). Statens exportfrämjande utförs av många aktörer som

agerar oberoende av varandra. Det förslag som Riksrevisionsverket har

framlagt syftar till att få en mer sammanhållen struktur för de

exportfrämjande aktörerna. Regeringen säger sig i budgetpropositionen dela

RRV:s syn, men har underlåtit att komma med förslag till praktiska åtgärder.

Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i den nämnda motionen - att

exportfrämjandet bör bedrivas med tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan

aktörerna för att bli mer slagkraftigt. RRV:s förslag att förstärka

Exportrådets roll som sammanhållande kraft bland de offentliga aktörerna bör

därför genomföras.

Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad utskottet här har

anfört. Den nämnda motionen tillstyrks därmed i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande exportfrämjande verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N299 yrkande 15 som sin m

regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Assi Domän AB (mom. 5, motiveringen)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Inger Strömbom (kd) och Ola Sundell (m) anser att utskottets

ställningstagande i avsnittet om Assi Domän AB bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall konkurrensutsatt verksamhet - som

grundprincip - bedrivas i privat regi och inte i statlig. Med en

privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kommersiellt

mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. Mot denna bakgrund ser

utskottet regeringens förslag om att minska det statliga ägandet i Assi

Domän som ett steg i rätt riktning. Utskottet vill dock gå längre och

förordar en försäljning av hela det statliga ägandet i bolaget.

Utskottet kan emellertid som ett första steg acceptera den föreslagna

affären med överföring av skogsmark från Assi Domän till ett nytt

skogsbolag. Härigenom kan Assi Domän få en kapitalstruktur som är mer i

överensstämmelse med vad som gäller för andra skogsindustriföretag av

motsvarande storlek. Enligt Assi Domän har företaget för närvarande ett för

stort skogsinnehav i förhållande till sin industrirörelse.

Regeringen meddelar i propositionen, som nämnts, sin avsikt att under år

1999 lägga ett offentligt bud på samtliga aktier i det nya skogsbolaget i

syfte att nå en ägarandel på 100 % i detta bolag. Betalningen skall utgöras

av en del av de aktier i Assi Domän som staten för närvarande äger. För att

möjliggöra detta bör riksdagen ge regeringen bemyndigande att minska statens

ägarandel genom ett sådant aktiebyte. Vidare anser utskottet att riksdagen

bör bemyndiga regeringen att genom byte av aktier i Assi Domän förvärva det

utdelade skogsbolaget. När det gäller detta skogsbolag anser utskottet att

det av principiella skäl bör säljas så snart det är möjligt. Bemyndigandet

bör också omfatta rätt för regeringen att avyttra det resterande

aktieinnehavet i Assi Domän.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att affären

genomförs på ett börsetiskt riktigt och i övrigt professionellt sätt.

Regeringens hit-tillsvarande hantering av frågan har inte varit

tillfredsställande. Det har varit en onödigt långdragen process, som

regeringen inte skött på det sätt som kan krävas. Presentationen av affären

hade mer drag av partipolitiskt utspel i valrörelsen än kommersiell affär

med ett delstatligt, börsnoterat bolag. Agerandet skadar Sveriges anseende,

de statliga företagens kommersiella anseende och den svenska

riskkapitalmarknaden. Vidare har Naturvårdsverket, som redovisats, givits

endast 18 dagar för att göra en inventering av den aktuella marken. Hade

detta uppdrag i stället lämnats under sommaren 1998, då affären

offentliggjordes, hade riksdagen haft ett bättre underlag för sin behandling

än vad som nu är fallet.

Beträffande förvaltningen av det nya skogsbolaget anser utskottet att de

riktlinjer som anges i propositionen inte är helt tillfredsställande ur

naturvårdssynpunkt. Som framgått av Naturvårdsverkets redovisning kan det i

norra Sverige uppstå konflikter mellan naturvårdsintressen och intresset att

förse inlandssågverken med vedråvara. Vidare ger arronderingen av det nya

skogsbolaget begränsade möjligheter att tillgodose behovet av bytesmarker,

framför allt i södra Sverige. Enligt utskottets mening bör regeringen och

Naturvårdsverket föra fortsatta diskussioner med Assi Domän beträffande

möjligheterna till markbyten. Likaså bör motsvarande diskussioner föras med

det nya skogsbolaget. Även kontakter med andra skogsägare i denna fråga bör

tas. Det bör vara en uttalad strävan att få tillgång till mer mark i södra

Sverige som kan användas som bytesmark. Utgångspunkten skall generellt vara

att alla transaktioner skall ske på marknadsmässiga villkor.

Utskottet vill också framhålla att det avtal som ingicks år 1992 mellan

staten och Domän om hanteringen av från naturvårdssynpunkt värdefull mark

självklart fortsätter att gälla oberoende av de förändringar som kommer att

genomföras. En liknande överenskommelse bör också träffas med det nya

skogsbolaget.

Regeringen bör i lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen med en

redovisning av hur utskottets synpunkter på riktlinjerna för förvaltningen

av det nya skogsbolaget har beaktats.

Riksdagen bör sålunda beträffande dels riktlinjer för förvaltningen av det

nya skogsbolaget, dels vidareförsäljningen av bolaget - eller lämpliga delar

av dess tillgångar - till aktiva skogsbrukare ansluta sig till vad utskottet

anfört. De två yrkandena om bemyndiganden i propositionen tillstyrks av

utskottet. Samtliga här aktuella motioner avstyrks samtidigt.

6. Assi Domän AB (mom. 5)

Eva Flyborg (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om Assi Domän AB bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall konkurrensutsatt verksamhet - som

grundprincip - bedrivas i privat regi och inte i statlig. Med en

privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kommersiellt

mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. Mot denna bakgrund ser

utskottet regeringens förslag om att minska det statliga ägandet i Assi

Domän som ett steg i rätt riktning. Utskottet vill dock gå längre och

förordar en försäljning av hela det statliga ägandet i bolaget.

Även om utskottet således delar regeringens åsikt att ägandet i Assi Domän

bör minska är det förslag som regeringen framlägger behäftat med så stora

brister att det inte bör genomföras. De effekter som regeringen vill uppnå -

underlättande av markbyten och en bättre situation för köpsågverken - kommer

knappast att uppnås genom affären. Naturvårdsverket bedömer, som redovisats,

att det är stor risk för konflikter mellan sågverkens intressen och

naturvårdsintresset. De skogsmarker i det nya skogsbolaget som skulle

underlätta för köpsågverken i Norrlands inland består till betydande del av

skogsmark av naturvårdsintresse eller hyggen och yngre skog. När det gäller

markbyten - för att underlätta bildande av naturreservat - är behovet av

skogsmark för detta ändamål störst i södra Sverige, medan det nya

skogsbolaget kommer att få ganska begränsade markområden i denna del av

landet. Framför allt är behovet av mark för naturreservatsändamål stort i

närheten av storstadsområdena.

Utskottet vill också framhålla att regeringen inte har hanterat frågan på

ett tillfredsställande sätt. Det har varit en onödigt långdragen process,

som regeringen inte skött på det sätt som kan krävas. Presentationen av

affären hade mer drag av partipolitiskt utspel i valrörelsen än kommersiell

affär med ett delstatligt, börsnoterat bolag. Agerandet skadar Sveriges

anseende, de statliga företagens kommersiella anseende och den svenska

riskkapitalmarknaden. Vidare har Naturvårdsverket, som redovisats, givits

endast 18 dagar för att göra en inventering av den aktuella marken. Hade

detta uppdrag i stället lämnats under sommaren 1998, då affären

offentliggjordes, hade riksdagen haft ett bättre underlag för sin behandling

än vad som nu är fallet.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet propositionen i samtliga

här aktuella delar. Den kritik utskottet riktar mot regeringens handläggning

av frågan överensstämmer i stort med vad som anförs i motion 1998/99: N272

(fp); motionen tillstyrks därmed. I motion 1998/99:N277 (v) yrkas avslag på

regeringens förslag i alla här aktuella delar och i motion 1998/99:MJ749 (c)

yrkas avslag beträffande godkännande av riktlinjer för förvaltningen av det

nya skogsbolaget - i dessa delar blir motionerna tillgodosedda. I övrigt

avstyrks de här aktuella motionerna i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Assi Domän AB

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:MJ749 yrkande 18, 1998/9

1998/99:N277 yrkande 14 avslår proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24

momenten 8-10 och motionerna 1998/99:MJ749 yrkande 19, 1998/99:N213,

1998/99:N225, 1998/99: N252, 1998/99:N277 yrkandena 12, 13 och 15 och

1998/99:N330 yrkande 23.

7. Assi Domän AB (mom. 5)

Matz Hammarström (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om Assi Domän AB bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det förslag som regeringen framlägger är behäftat med

så stora brister att det inte bör genomföras. Naturvårdsverket bedömer, som

redovisats, att det är stor risk för konflikter mellan sågverkens intressen

och naturvårdsintresset. De skogsmarker i Norrlands inland som föreslås

överföras till det nya skogsbolaget består till betydande del av skogsmark

av naturvårdsintresse eller hyggen och yngre skog, varför det finns risk för

att avverkningstrycket på skyddsvärd skog kan öka vid ett genomförande av

affären. När det gäller markbyten - för att möjliggöra bildande av

naturreservat - är behovet av skogsmark för detta ändamål störst i södra

Sverige, men det nya skogsbolaget kommer att få ganska begränsade

markområden i denna del av landet.

Utskottet anser att det är beklagligt att staten - liksom då Assi Domän

bildades år 1993 - inte utnyttjar möjligheten att i samband med den här

aktuella affären bevara skyddsvärda skogar. En möjlighet som borde ha

diskuterats är att avkastnings- och utdelningskraven för det nya bolaget

skulle ha utformats så att intresset att bevara den skyddsvärda skogen kunde

tillvaratas.

Utskottet vill också framhålla att regeringen inte har hanterat frågan på

ett tillfredsställande sätt. Bland annat har Naturvårdsverket, som

redovisats, givits endast 18 dagar för att göra en inventering av den

aktuella marken. Hade detta uppdrag i stället lämnats under sommaren 1998,

då affären offentliggjordes, hade riksdagen haft ett bättre underlag för sin

behandling än vad som nu är fallet.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet propositionen i samtliga

här aktuella delar. Den kritik som utskottet riktar mot regeringens

handläggning av frågan överensstämmer i stort med vad som anförs i motion

1998/99: N272 (fp); motionen tillstyrks därmed. I motion 1998/99:N277 (v)

yrkas avslag på regeringens förslag i alla här aktuella delar och i motion

1998/99:MJ749 (c) yrkas avslag beträffande godkännande av riktlinjer för

förvaltningen av det nya skogsbolaget - i dessa delar blir motionerna

tillgodosedda. I övrigt avstyrks de här aktuella motionerna i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Assi Domän AB

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:MJ749 yrkande 18, 1998/99

1998/99:N277 yrkande 14 avslår proposition 1998/99:1 utgiftsområde 24

momenten 8-10 och motionerna 1998/99:MJ749 yrkande 19, 1998/99:N213,

1998/99:N225, 1998/99: N252, 1998/99:N277 yrkandena 12, 13 och 15 och

1998/99:N330 yrkande 23.

Särskilda yttranden

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola Sundell (alla m) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det

offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren

2000 och 2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt

och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare

civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan

steg för steg pressas tillbaka, samtidigt som den sociala tryggheten också i

andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till

omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för

att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste

vara gemensamma.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i utskottets beslut avseende moment 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1 om utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för Moderata

samlingspartiet i en reservation (16) lagt fram förslag till totala utgifter

på statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här

aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna ramen en

minskning med 122,5 miljoner kronor jämfört med det som kan förväntas bli

riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på olika anslag

framgår av motion 1998/99:N299 (m) och av bilaga.

Till anslaget till teknisk forskning och utveckling borde således ha

anvisats 110 miljoner kronor utöver regeringens förslag. De av regeringen

tidigare genomförda, mycket kraftiga besparingarna på detta anslag hotar på

sikt de svenska företagens teknikförsörjning och konkurrenskraft. Också

regeringens tidigare besparing på anslaget till STATT innebär att tillgången

på värdefull teknisk information för svenskt näringsliv försämras. Denna

verksamhet borde i stället tillföras 2 miljoner kronor. Vidare borde

NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering tillskjutas ytterligare 5 miljoner

kronor.

En vital konkurrens skärper effektiviteten och ökar välståndet. Insatser

för att främja konkurrensen är därmed ett viktigt inslag i en politik som

gör Sverige mer utvecklingskraftigt. Framför allt inom områden av

monopoliserad kommunal tjänsteverksamhet kan mycket vinnas genom en

målmedveten konkurrensutsättning. För att underlätta denna process bör

konkurrensreglerna förbättras avseende kommunal affärsverksamhet.

Konkurrensverket bör bl.a. ges en starkare ställning och tillföras

ytterligare 2 miljoner kronor.

I vårt budgetförslag förordades också att tre anslag skulle slopas helt

eller i huvudsak, nämligen Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5),

Stöd till kooperativ utveckling (A 3) och Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag, m.m. (G 3). Motsvarande medel som regeringen

föreslår för näringslivsutveckling i Östersjöregionen bör i stället anslås

på biståndsbudgeten för Baltikum under utgiftsområde 7. De näringspolitiska

insatserna bör syfta till att skapa ett generellt bra näringsklimat, och

olika företagsformer bör behandlas lika i regel- och skattesystem. Då kan

ett särskilt anslag för kooperativ utveckling inte motiveras. Eftersom

regeringen inte har aviserat någon privatisering av något större statligt

företag kan G 3-anslaget i huvudsak utgå. För erforderliga ägarinsatser i

Statens Premiefond AB bör dock 10 miljoner kronor anslås under anslaget.

Slutligen borde anslaget till Konsumentverket kunna minskas med 10 miljoner

kronor av statsfinansiella skäl.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)

Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det

offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren

2000 och 2001.

I finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna har företrädarna för Kristdemokraterna i en reservation

(17) lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning

på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24

Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning med 222 miljoner kronor

jämfört med det som kan förväntas bli riksdagens beslut. Hur den minskade

ramen borde fördelas på olika anslag framgår av motion 1998/99:N330 (kd) och

av bilaga. Då Kristdemokraternas budgetförslag är en helhet är det i detta

andra steg av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut avseende

fördelning av den beslutade ramen på olika anslag inom utgiftsområdet. Vi

deltar således inte i utskottets beslut avseende moment 2 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar vi vilken

fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som förordats av

Kristdemokraterna.

Anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöregionen bör slopas.

Kristdemokraterna ställer sig avvisande till statligt stöd till

företagsetableringar utanför Sveriges gränser. Vidare anser vi att anslaget

till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.

borde slopas. Enligt Kristdemokraternas uppfattning bör företag som är

verksamma på en konkurrensutsatt marknad inte ägas av staten. Statliga

företag bör avyttras i den takt som marknaden kan absorbera, varför något

anslag för omstrukturering alltså inte är nödvändigt.

Anslaget till STATT borde ökas med 3 miljoner kronor. Regeringens förslag

att den av riksdagen för år 1997 beslutade sänkta nivån av anslaget till

STATT skall gälla även för den kommande treårsperioden är inte förenligt med

de ambitioner som bör prägla näringspolitiken. Bevakning av och rapportering

om den tekniska och industriella utvecklingen inom olika industrinationer är

av stor vikt för Sveriges möjligheter att hävda sig som ett

konkurrenskraftigt industriland.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)

Åke Sandström (c) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det

offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren

2000 och 2001.

I finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna har företrädaren för Centerpartiet i en reservation (18)

lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på

utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv

innebär den föreslagna ramen en ökning med 144 miljoner kronor jämfört med

det som kan förväntas bli riksdagens beslut. Hur den ökade ramen borde

fördelas på olika anslag framgår av motion 1998/99:Fi210 (c) och av bilaga.

Då Centerpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg av

budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut avseende fördelning av

den beslutade ramen på olika anslag inom utgiftsområdet. Jag deltar således

inte i utskottets beslut avseende moment 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv. I det följande redovisar jag vilken fördelning på anslag inom

utgiftsområde 24 som förordats av Centerpartiet.

Två nya anslag borde införas under utgiftsområdet. Det ena avser stöd till

jordbruks- och livsmedelsnäringarnas konkurrenskraft, där 114 miljoner

kronor borde anvisas för budgetåret 1999. För budgetåren 2000 och 2001 borde

113 miljoner kronor tas upp. Jordbruket och livsmedelsnäringen i Sverige

tvingas arbeta med betydligt högre kostnader i form av skatter och avgifter

än vad som är fallet för motsvarande näringar i konkurrentländerna, varför

den svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin är i stort behov av

konkurrenshöjande insatser. Det bör avsättas 90 miljoner kronor per år under

fyra år för en satsning på forskning och utveckling inom livsmedelssektorn,

i enlighet med förslag i betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU

1997:167). Under år 1999 bör också 2 miljoner kronor anvisas till ett

program för gårdsbaserad livsmedelsförädling enligt förslag i den nämnda

utredningen. Vidare bör det ske satsningar på trädgårdsnäringen, innebärande

ett femårigt stödprogram för strukturomvandling av växthusodlingen till en

kostnad om 7 miljoner kronor per år. Dessutom bör 15 miljoner kronor per år

anvisas som en kollektiv resurs för trädgårdsbranschens utveckling under fem

år.

Centerpartiet anser att de regionala kvinnliga resurscentrumen har en

viktig roll i att utveckla kvinnors företagande. De hittillsvarande

satsningarna på kvinnliga resurscentrum på länsnivå måste permanentas och

vidareutvecklas. Ett nytt anslag, Stöd till kvinnors företagande, borde

därför inrättas och för år 1999 tas upp med 60 miljoner kronor. Finansiering

av detta nya anslag för nästa budgetår borde kunna ske genom att anslaget

Teknisk forskning och utveckling (D 1) engångsvis minskas med motsvarande

belopp.

Jag anser slutligen att anslaget till exportfrämjande verksamhet borde ökas

med 30 miljoner kronor. De ökade medlen skall användas för att stärka den

svenska exporten av miljöanpassad teknik. Sverige importerar för närvarande

mer miljöanpassad teknik än som exporteras.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)

Eva Flyborg (fp) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det

offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren

2000 och 2001.

I finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna har företrädaren för Folkpartiet i en reservation (19) lagt

fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på

utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv

innebär den föreslagna ramen en minskning med 209 miljoner kronor jämfört

med det som kan förväntas bli riksdagens beslut. Hur den minskade ramen

borde fördelas på olika anslag framgår av motionerna 1998/99:Fi211 (fp) och

1998/99:N333 (fp) samt av bilaga. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet

är det i detta andra steg av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i

beslut avseende fördelning av den beslutade ramen på olika anslag inom

utgiftsområdet. Jag deltar således inte i utskottets beslut avseende moment

2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar

jag vilken fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som förordats av

Folkpartiet.

Anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöregionen bör slopas. Den

första s.k. Östersjömiljarden har använts till diverse satsningar på

renoveringar av kulturhus i Sverige och Polen, demonstrationsmejerier i S:t

Petersburg, etc. Vidare anser jag att anslaget till kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. borde slopas. I motion

1998/99:N300 (fp) om statliga bolag redovisas en strategi för avveckling av

statligt ägda företag med beräkningar av vilka resurser som då kan frigöras.

Beräkningarna är utförda med hänsyn till eventuella kostnader i samband med

försäljningarna.

På konkurrensområdet borde anslagen ökas - Konkurrensverket borde tillföras

10 miljoner kronor och konkurrensforskningen 6 miljoner kronor.

Konkurrensverket bör ges större möjligheter att agera "konkurrenspoliser"

genom ökade resurser till egna undersökningar och uppföljningar. För

närvarande koncentreras arbetet till de anmälningar som kommer in till

verket och handläggningstiderna blir i vissa fall mycket långa. Forskningen

kring konkurrensfrågor, t.ex. undersökningar av konkurrensförhållanden på

olika svenska marknader och effekter av olika slags regleringar, är av stor

vikt för Konkurrensverkets långsiktiga arbete och möjligheter att föreslå

förändringar i lagar och regler.

5. Anslag för budgetåren 2000 och 2001 (mom. 2)

Matz Hammarström (mp) anför:

Det aktuella beslutet om anslag avser endast budgetåret 1999. Jag vill

emellertid redovisa att jag har samma uppfattning som den som anges i motion

1998/99:N321 (mp) beträffande lämplig nivå på ram för utgiftsområde 24

Näringsliv för budgetåren 2000 och 2001 och fördelning på anslag. Ramen för

budgetåren 2000 och 2001 borde sålunda vara 129 miljoner kronor respektive

130 miljoner kronor lägre än vad regeringen angivit. Fördelningen på anslag

framgår av den nämnda motionen.

6. Assi Domän AB (mom. 5)

Åke Sandström (c) anför:

Jag vill framhålla vikten av att staten inte förblir ägare av den produktiva

skogsmarken i det nya skogsbolaget, utan att den skall säljas vidare till

aktiva, enskilda brukare.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag inom

utgiftsområde 24 Näringsliv för år 1999

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Regeringens m v kd c

förslag

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A Närings- och

1 teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader (ram) 214

287

-------------------------------------------------------------------------------

A Småföretagsutveckling (ram) 184 +5

2 062 000

-------------------------------------------------------------------------------

A Stöd till kooperativ utveckling 16 500 -16 500

3 (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

A Turistfrämjande (ram) 80 511

4

-------------------------------------------------------------------------------

A Sveriges geologiska undersökning:

5 Geologisk undersökningsverksamhet

m.m. (ram) 187

993

-------------------------------------------------------------------------------

A Sveriges geologiska undersökning:

6 Geovetenskaplig forskning (ram)

4 786

-------------------------------------------------------------------------------

A Sveriges geologiska undersökning:

7 Miljösäkring av

oljelagringsanläggningar, m.m. 35

(ram) 000

-------------------------------------------------------------------------------

A Nytt anslag: Stöd till jordbruks-

8 och livsmedelsnäringarnas

konkurrenskraft +114

000

-------------------------------------------------------------------------------

A Nytt anslag: Stöd till kvinnors +60

9 företagande 000

-------------------------------------------------------------------------------

B Patentbesvärsrätten (ram) 11

1 801

-------------------------------------------------------------------------------

B Styrelsen för ackreditering och

2 teknisk kontroll:

Myndighetsverksamhet (ram) 16

103

-------------------------------------------------------------------------------

B Styrelsen för ackreditering och

3 teknisk kontroll: Bidrag till

riksmätplatser (ram) 24

947

-------------------------------------------------------------------------------

B Elsäkerhetsverket (ram) 37

4 416

-------------------------------------------------------------------------------

B Sprängämnesinspektionen (ram) 15

5 207

-------------------------------------------------------------------------------

B Bidrag till standardisering,

6 provnings- och mätteknisk FoU m.m.

(ram) 77

000

-------------------------------------------------------------------------------

B Patent- och registreringsverket:

7 Finansiering av viss verksamhet

(likvidatorer) (ram) 9 400

-------------------------------------------------------------------------------

C Konkurrensverket (ram) 62 +2 000 +10

1 465

-------------------------------------------------------------------------------

C Konkurrensforskning (ram) 6 011

2 0

-------------------------------------------------------------------------------

D Teknisk forskning och utveckling 689 +110 -60 000

1 (ram) 200 000

-------------------------------------------------------------------------------

D Rymdstyrelsen: 14

2 Förvaltningskostnader (ram) 465

-------------------------------------------------------------------------------

D Rymdverksamhet (ram) 529

3 568

-------------------------------------------------------------------------------

D Bidrag till Stiftelsen Sveriges

4 teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet (obet) 29 +2 000 +3 000

892

-------------------------------------------------------------------------------

D Bidrag till 5 359

5 Ingenjörsvetenskapsakademien

(obet)

-------------------------------------------------------------------------------

E Kommerskollegium (ram) 53

1 640

-------------------------------------------------------------------------------

E Exportfrämjande verksamhet (ram) 157 +30 000

2 656

-------------------------------------------------------------------------------

E AB Svensk Exportkredits

3 statsstödda exportkreditgivning

(ram) 5 255

-------------------------------------------------------------------------------

E Investeringsfrämjande (ram) 46 941

4

-------------------------------------------------------------------------------

E Näringslivsutveckling i 150 -150 -150

5 Östersjöregionen (ram) 000 000 000 00

-------------------------------------------------------------------------------

F Marknadsdomstolen (ram) 5 171

1

-------------------------------------------------------------------------------

F Konsumentverket (ram) 76 802 - 10

2 000

-------------------------------------------------------------------------------

F Allmänna reklamationsnämnden (ram) 14 123

3

-------------------------------------------------------------------------------

F Fastighetsmäklarnämnden (ram) 6 198

4

-------------------------------------------------------------------------------

F Stöd till konsumentorganisationer 4 100

5 (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

F Stöd till konsumentforskning (ram) 2 159

6

-------------------------------------------------------------------------------

F Bidrag till miljömärkning av 4 600

7 produkter (obet)

-------------------------------------------------------------------------------

G Täckande av förluster vid viss

1 garantigivning, m.m. (ram)

6 000

-------------------------------------------------------------------------------

G Medel till AB Göta kanalbolag för

2 upprustning och drift av kanalen

(obet) 15 000

-------------------------------------------------------------------------------

G Kostnader för omstrukturering av

3 vissa statligt ägda företag, m.m.

(ram) 75 000 -65 -75 -

000 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

G Avgifter till vissa

4 internationella organisationer

(ram) 23 329

-------------------------------------------------------------------------------

Summa

2 897 947 -122 ±0 -222 +144 -209

500 000 000 000 ±0

-------------------------------------------------------------------------------