Bet. 1998/99:NU12

Näringsutskottets betänkande

1998/99:NU12

Utveckling av nya bilmotorer och alternativa

drivmedel

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1998/99

NU12

Ärendet

I detta betänkande behandlas fem motioner från den

allmänna motionstiden med yrkanden om utveckling av

nya bilmotorer och alternativa drivmedel.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker samtliga motioner i betänkandet.

I allt väsentligt vill dock utskottet ansluta sig

till de ambitioner som ligger bakom motionärernas

förslag i syfte att få till stånd miljöanpassad

bildrift. Utskottet välkomnar det nya

samverkansprogrammet mellan staten och den svenska

bilindustrin, vilket syftar till god miljö och ökad

tillväxt. Enligt utskottets uppfattning finns det

anledning att särskilt uppmärksamma

underleverantörerna till bilföretagen, inte minst

när det gäller utbildning och kompetensförsörjning.

Beträffande bil- och bränslefrågor i samband med

transportpolitik respektive skattepolitik hänvisar

utskottet till att det är trafikutskottet respektive

skatteutskottet som behandlar dessa frågor.

Motionerna

1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

16. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den miljövänliga bilen,

20. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en redogörelse för den inhemska

bilproduktionens villkor med relevanta

jämförelsetal,

44. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskning för att sänka

produktionskostnaderna för biobaserade drivmedel,

som till exempel etanol baserad på cellulosahaltiga

råvaror,

45. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskning för att sänka

fordonens bränsleförbrukning.

1998/99:MJ605 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskning för att sänka

produktionskostnaderna för biobaserade drivmedel,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskning för att sänka

fordonens bränsleförbrukning,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av fortsatta och

förstärkta forskningsinsatser för utvecklandet av

drivsystem för fordon som baseras på vätgas,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att underlätta introduktionen av

vätgas som drivmedel inom befintliga regelverk,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en kompletterande utredning om

vätgas som alternativbränsle,

1998/99:N235 av Carina Hägg och Martin Nilsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av att involvera de små underleverantörerna i

arbetet med att utveckla miljövänliga bilar.

1998/99:N302 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att reglerna för vätgas som

alternativt drivmedel bör belysas,

2. hos regeringen begär att en utredning om

stimulansbidrag eller skatteregler som gynnar

framtagning av alternativa drivmedel, såsom vätgas,

kommer till stånd.

1998/99:N317 av Marianne Jönsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av fortsatt

utveckling och stöd av biobaserade drivmedel.

Utskottet

Motionerna

I motion 1998/99:N235 (s) sägs att en dialog mellan

regeringen och den svenska bilindustrin samt en

satsning på ekologiskt ansvar utgör en positiv och

samtidigt nödvändig utveckling i en tid då den

svenska bilindustrin upplever stora utmaningar.

Personalen hos de svenska fordonstillverkarna och

deras underleverantörer uppgår till ca 185 000

personer. Motionärerna känner oro för de små

underleverantörerna till bilindustrin. Den

utveckling som pågår innebär att en bil inte längre

består av ett antal komponenter utan av moduler, som

köps in av storskaliga företag helt nära

slutmonteringsfabriken. Därför framhåller

motionärerna vikten av att de små leverantörerna

involveras i arbetet med att utveckla miljövänliga

bilar, t.ex. genom nätverk.

Regering och riksdag har uttalat att utsläppen av

koldioxid måste minska, men detta är svårt så länge

bilarna drivs med fossila bränslen, anförs det i

motion 1998/99:N317 (s).

Kommunikationsforskningsberedningens (KFB)

biodrivmedelsprogram avslutades år 1997. Emellertid

bör verksamheten med forskning, utveckling och

demonstration av fordon med drivmedel som ren

etanol, blandbränsle och biogas fortsätta inom KFB:s

ram, sägs det. Medelsbehovet uppgår enligt

motionären till samma belopp som ursprungligen

anslogs till programmet, dvs. 30 miljoner kronor per

år.

Miljöbilen måste bli en självklarhet i framtidens

samhälle, anser motionärerna bakom motion

1998/99:T223 (kd). Ett realistiskt mål enligt

motionärerna är en bränsleförbrukning på ca 0,3

liter per mil för en stor familjebil. Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) och Försvarets

forskningsanstalt (FOA), som förfogar över

spjutspetsteknik på området, bör ges direktiv att

utvärdera vilka möjligheter till tekniköverföring

som finns. Därefter bör ett samarbetsprojekt med

fordonsindustrin inledas.

Den inhemska bilproduktionen är av största vikt,

anser motionärerna vidare. Regeringen borde därför

inom ramen för budgetpropositionen redovisa den

inhemska bilproduktionens villkor jämfört med andra

länders produktion. Relevanta jämförelsetal rörande

kostnadsläge, marknadsfaktorer och andra

konkurrensfaktorer bör tas fram och redovisas.

Motionärerna anser att forskning för att sänka

produktionskostnaderna för biobaserade drivmedel bör

prioriteras. Ett exempel är etanol baserad på

cellulosahaltiga råvaror. Tillsammans med övrig

produktion av biobränslen skulle denna produktion

vara särskilt väl anpassad till svenska

förhållanden. Forskningen för att sänka fordonens

bränsleförbrukning bör vara högt prioriterad.

Bilindustrins åtagande att sänka

bränsleförbrukningen med 25 % till år 2005 är ett

steg på väg, men målsättningen är att nå fram till

konkurrenskraftiga motorer med en bränsleförbrukning

på 0,3 liter per mil.

I motion 1998/99:MJ605 (kd) framhålls att det är

angeläget med forskning om hur man skall kunna

förverkliga målet att minst hälften av alla bilar år

2010 drivs med annat än fossila bränslen.

Motionärerna anser att samhället bör prioritera

forskning som kan leda till sänkta

produktionskostnader för biobaserade drivmedel som

till exempel etanol baserad på cellulosahaltiga

råvaror. Forskningen för att sänka fordonens

bränsleförbrukning bör vara högt prioriterad. Målet

är en bränsleförbrukning på 0,3 liter per mil,

vilket verksamt skulle bidra till att sänka

koldioxidutsläppen.

Ett område med stor forskningspotential enligt

motionärerna är vätgasdrivna bilar. Vätgas kan

användas som bilbränsle på flera sätt, nämligen dels

i en förbränningsmotor, dels genom att omvandla

vätgas till elenergi i bränsleceller som i sin tur

driver elmotorer i fordonet. Den stora utmaningen

enligt motionärerna ligger i att lagra vätgasen i

bilen på ett säkert sätt. Mot bakgrund av att

lösningar snarast måste komma fram för att minska

koldioxidutsläppen är det angeläget att forskningen

och utvecklingsarbetet kring vätgasdrivna fordon får

en mer framskjuten plats i forskarsamhället, hävdar

motionärerna. Regelverken måste utformas på ett

sådant sätt att möjligheterna kan tillvaratas.

Eftersom Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184)

underlät att studera förutsättningarna för vätgas

bör den nu i efterskott kompletteras med en

genomgång av läget för vätgasen och dess möjliga

utvecklingspotential. Enligt motionärerna är det

angeläget att regeringen aktivt verkar för

introduktionen av vätgastekniken.

Vätgasdrivna personbilar är ur miljösynpunkt ett

mycket bra alternativ till fossilbränsle, är

budskapet i motion 1998/99:N302 (mp). De svenska

tillverkarna bör inte förlora marknadsandelar genom

att inte ligga steget före eller jämsides med övriga

stora biltillverkare i världen. Att erbjuda bilar

som drivs på förnyelsebara energislag kommer enligt

motionärerna att bli en konkurrensfördel. Därför bör

en översyn göras av Statens energimyndighets regler

för stöd till utveckling av vätgasfordon. Vidare

menar motionärerna att framtagning av alternativa

drivmedel, såsom vätgas, bör gynnas genom ekonomiska

stimulanser.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Näringsutskottet behandlade i mars 1998 motioner på

bil- och drivmedelsområdet, som delvis var likartade

med de här aktuella motionerna. Utskottet anförde i

betänkande 1997/98:NU8 att utskottet i allt

väsentligt anslöt sig till de ambitioner som låg

bakom motionärernas förslag om insatser för att få

till stånd en ökad användning av alternativa

bränslen. I betänkandet beskrevs bl.a. det

omfattande utvecklingsarbete som från statens sida

administreras av Statens energimyndighet och NUTEK

m.fl. Det nämndes att ett stort antal projekt

genomförs i samarbete med industrin. Utskottet

avvisade därför den kritik som i motionerna riktats

mot att bl.a. statens ansträngningar på det

energitekniska området var otillräckliga jämfört med

internationella förhållanden. I fråga om vätgasen

ansåg utskottet att bara en bred internationell

samverkan, kanske organiserad i nätverk mellan

universitet och industriföretag, förmår

tillhandahålla de nödvändiga och avgörande

resurserna för att kunna realisera vätgasens

potential i ny förbränningsteknik och i

bränsleceller. Här kommer t.ex. det europeiska

forskningssamarbetet i EU:s femte ramprogram att ha

stor betydelse, nämnde utskottet. Vad gäller

alternativa drivmedel i övrigt - t.ex. metanol,

etanol och biogas - hänvisade näringsutskottet till

att dessa frågeställningar skulle komma att

behandlas i de trafik- och miljöpolitiska

propositionerna som regeringen hade aviserat till

våren 1998.

Riksdagen behandlade senare under våren 1998 den

transportpolitiska propositionen och ställde sig

därvid bakom att det övergripande målet bör vara att

säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och

långsiktigt hållbar transportförsörjning för

medborgarna och näringslivet i hela landet (prop.

1997/98:56, bet. 1997/98:TU10). Transportsystemets

energiförsörjning på lång sikt måste grundas på

förnybar energi, anförde trafikutskottet.

Trafikutskottet och skatteutskottet har nyligen i

betänkanden behandlat frågor i samband med

fordonsbränslen.

Trafikutskottet konstaterade att den nya

transportpolitikens utgångspunkter väl

överensstämmer med syftet bakom de motionsyrkanden

som väckts om att fossila bränslen successivt skall

fasas ut och ersättas av förnybara bränslen

(1998/99:TU8 s. 23). Regeringen skall årligen i

samband med budgetpropositionen redovisa för

riksdagen hur de transportpolitiska målen uppfyllts,

erinrade trafikutskottet om och förutsatte att även

insatserna för att utveckla och introducera mer

miljövänliga bränslen skall ingå i denna

redovisning. I en reservation (v, kd, c, fp)

uppmanades regeringen att för riksdagen redovisa en

strategi för hur fossila bränslen successivt kan

fasas ut och ersättas med förnybara bränslen.

Skatteutskottet ansåg att en fortsatt introduktion

av biobränslen för fordonsdrift är angelägen.

Introduktionen bör dock - som regeringen anfört - av

samhällsekonomiska och statsfinansiella skäl ske i

den takt som är möjlig och lämplig, sades det i

skatteutskottets betänkande (1998/99:SkU13 s. 17). I

reservationer (m; kd; c) framfördes olika krav på

lättnader i beskattningen av miljöanpassade

bränslen.

Miljö- och jordbruksutskottet har i sitt betänkande

1998/99:MJU6 från mars 1999 behandlat en proposition

om svenska miljömål (prop. 1997/98: 145). I

propositionen (s. 281) gör regeringen bedömningen

att en fortsatt introduktion av biobränslen för

fordonsdrift är angelägen men bör ske i den takt som

är möjlig och lämplig. Användning av etanol, såväl i

ren form som för inblandning i bensin eller

dieselolja, och av biogas bör stödjas. Vidare nämns

i propositionen att en särskild utredare har fått i

uppdrag att lämna ett förslag till ett

samverkansprojekt, som skall bidra till att främja

en kostnadseffektiv utveckling av produktion,

distribution och användning av biogas för

fordonsdrift. Skattenedsättning för pilotprojekt bör

fortsättningsvis ges för vissa alternativa

drivmedel, främst enligt de riktlinjer som

redovisats i 1998 års budgetproposition.

Miljö- och jordbruksutskottet understryker i det

nämnda betänkandet (s. 122) att trafiken är en av de

främsta orsakerna till många av dagens miljöproblem.

Enligt miljö- och jordbruksutskottet föreligger en

betydande samstämmighet mellan å ena sidan vad

riksdagen och regeringen uttalat när det gäller

inriktningen av transportsystemets energiförsörjning

och å andra sidan synpunkterna i de behandlade

motionerna om att det är angeläget att fossila

bränslen successivt fasas ut och att arbetet drivs

vidare mot att introducera förnybara bränslen.

Miljö- och jordbruksutskottet förutsatte att

regeringen återkommer till riksdagen med förslag

till åtgärder för att skynda på introduktionen av

förnybara fordonsbränslen. I en reservation (c)

anfördes att en nollvision bör införas för fossila

bränslen.

För budgetåret 1999 har riksdagen (prop. 1998/99:1,

bet. 1998/99:NU3) inom utgiftsområde 21 Energi

anvisat 398 miljoner kronor för energiforskning.

Anslaget disponeras för bidrag till stöd för

forskning och utveckling på energiområdet.

Kommunikationsforskningsberedningen, Statens

energimyndighet och vissa forskningsråd disponerar

delar av anslaget. Inom utgiftsområdet anslogs

vidare 230 miljoner kronor för introduktion av ny

energiteknik. Anslaget disponeras för att främja

utvecklingen av teknik baserad på förnybara

energislag och effektiv energianvändning i

industriella processer i försöks- eller

fullskaleanläggningar.

EU

I slutet av år 1998 enades miljöministrarna i EU om

en gemensam ståndpunkt kring ett direktiv

(direktivförslag KOM(98)489) om en

konsumentupplysning till blivande bilägare. För att

dessa skall kunna välja den mest miljövänliga bilen

skall de få information om bilens bränsleförbrukning

och koldioxidutsläpp. Enligt den nya regeln skall

alla nya bilar på ett försäljningsställe vara

försedda med en väl synlig bränsleekonomimärkning -

uppgifter om bilens bränsleförbrukning och de

genomsnittliga koldioxidutsläppen. Dessutom måste

även annonsering för en bil innehålla denna

information.

Enligt EU (Europaparlamentets och rådets direktiv

98/69/EG om åtgärder mot luftförorening genom

avgaser från motorfordon och om ändring av rådets

direktiv 70/220/EEG) skall alla nya fordon med

dieselmotor och alla lätta bilar med bensinmotor ha

ett avgastypgodkännande. För övriga alternativ

saknas i dag bestämmelser om typgodkännande för

avgasutsläpp. Inom EU pågår ett arbete som syftar

till s.k. bränsleneutrala avgaskrav. I det tidigare

nämnda betänkandet från miljö- och

jordbruksutskottet framhåller detta utskott, med

instämmande i regeringens uppfattning, att Sverige

bör vara pådrivande i detta arbete, bl.a. när det

gäller att utvidga kraven till att gälla även

alternativa drivmedel (bet. 1998/99:MJU6 s. 123).

När det gäller åtgärder för att genom

energieffektivisering minska koldioxidutsläppen från

nya bilar har EU:s miljöministrar vid ett möte i

juni 1996 enats om ett mål om minskad

bränsleförbrukning hos nya bilar till i genomsnitt

0,5 liter per mil för bensindrivna bilar och 0,45

liter per mil för dieseldrivna bilar till i första

hand år 2005. I oktober 1998 enades EU:s

miljöministrar om att anta den europeiska

biltillverkarföreningens (ACEA) åtagande om att

minska koldioxidutsläppen från nya personbilar

(KOM/98/495). Det innebär en minskning med i

genomsnitt 25 % till år 2008 jämfört med år 1995.

Koldioxidutsläppen från nya personbilar skall i

genomsnitt minska till 140 g per km till år 2008,

vilket motsvarar en bränsleförbrukning på 0,57 liter

per mil. (Bilföretagen i Sverige hade redan tidigare

gjort ett frivilligt åtagande av samma slag.)

Vidare kan det erinras om EU:s femte ramprogram för

forskning och utveckling, som trädde i kraft den 1

januari 1999. Ramprogrammet består av fyra tematiska

program, nämligen Livskvalitet och förvaltning av

levande resurser, Informationssamhället,

Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt samt Energi,

miljö och hållbar utveckling. Forskning som avser

landtransporter - bil, buss, lastbil och järnväg -

blev högt prioriterad och fick i rådets beslut

betydligt mer utrymme än i kommissionens

ursprungliga förslag.

Kommunikationsforskningsberedningen

Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har till

uppgift att planera, initiera, stödja och samordna

övergripande kommunikationspolitiskt motiverad

forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet

(FUD). KFB skall också svara för information och

dokumentation inom forskningsområdet.

Konkret arbetar KFB med att utveckla, demonstrera

och utvärdera de nya tekniker som på sikt kan komma

att ersätta de systemlösningar som nu finns inom

området fordon och drivmedel. KFB finansierar

forskning både kring vilka möjligheter det finns att

införa de nya alternativen och vilka effekter man

kan uppnå med de olika nya teknikerna. KFB:s el- och

hybridfordonsprogram löper t.o.m. år 2000 och syftar

till att ge svar på frågan om möjligheten att

introducera el- och hybridfordon. För att också få

konkreta erfarenheter inriktas programmet till stor

del på praktiska, fullskaliga demonstrationer.

Därtill utförs utvärderingar samt forskning och

studier kring villkoren för en storskalig

introduktion av el- och hybridfordon.

Programmet för biobaserade drivmedel, som

avslutades i december 1997, har bl.a. avsett drift

och utveckling av fordon och motorer samt anpassning

och distribution av drivmedel. Erfarenheterna av

båda dessa program är enligt KFB att det inte är

fråga om att välja en gång för alla bland några få

alternativ utan en process på minst tio år under

vilken olika tekniker och drivmedel kommer att

utvecklas och vägas mot varandra.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1998/99:1, bet.

1998/99:TU1) kommer KFB (fr.o.m. år 1999) att få

sitt ramanslag utökat med 20 miljoner kronor per år.

Syftet med utökningen är att möjliggöra fortsatta

insatser i form av systemdemonstrationer av

miljöanpassade transporter, forskning om

förutsättningarna att ställa om transporter och

kommunikationer till en bättre hushållning med

energi- och naturresurser samt uppföljning av

erfarenheterna från de pilotprojekt som KFB

medfinansierar.

KFB verkar också för en internationalisering av den

svenska kommunikationsforskningen. Huvudsatsningen

ligger på det direkta FUD-samarbetet, där EU-

projekten utgör den stora delen. KFB har engagerat

sig i EU:s transport- och telematikforskning och har

bl.a. beslutat om nationell

kompletteringsfinansiering av ett 40-tal projekt.

Till KFB har knutits ett vetenskapligt råd, där

välrenommerade personer från olika länder ingår.

Rådet skall bistå KFB med råd och synpunkter på

forskningens internationella anknytning och

uppföljning av forskningens kvalitet.

Statens energimyndighet

Energimyndigheten har (med start i NUTEK) bedrivit

teknikupphandlingar för el- och elhybridfordon. De

teknikupphandlingar som genomförts har resulterat i

att ca 150 Renault Clio Electrique och 90 Citroën

Berling Elec-trique nu finns i Sverige. Under det

senaste året har priset minskat på dessa fordon och

de är i dag bara ca 10-20 % dyrare i inköp jämfört

med motsvarande bensindrivna fordon. Eftersom

köparen hyr batteriet i stället för att köpa det,

uppstår inte stora kostnader för köparen om

batteriet havererar.

Inom projektet Miljöanpassat kontor har riktlinjer

för miljöanpassad upphandling av fordon, bränslen,

hyrbilar, godstransporter, budtjänster, service och

underhåll av fordon tagits fram i samarbete mellan

Energimyndigheten, Tjänstemännens

Centralorganisation och Naturskyddsföreningen. Flera

stora upphandlare, bl.a. Telia AB, använder i dag

detta material.

Enligt Energimyndighetens verksamhetsplanering

pågår eller initieras följande projekt under år

1999.

- Ett inslag i 1997 års energipolitiska beslut

(prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12) var att

forsknings- och utvecklingsinsatserna intensifieras

för att sänka produktionskostnaderna för etanol

baserad på skogsråvara. För detta ändamål

beslutades att 210 miljoner kronor skulle anvisas

under en sjuårsperiod, dvs. en årlig budget på 30

miljoner kronor under åren 1998-2004.

-

- El- och hybridfordon. Målet är att nå ett

långsiktigt hållbart transportsystem. Inriktningen

är bl.a. att höja den totala verkningsgraden i

fordonets elektriska drivsystem och att sänka

kostnaderna för delsystem och komponenter.

Programmets totala budget uppgår till 24 miljoner

kronor under perioden juli 1996-juni 1999.

-

- Kompetenscentrum-Förbränningsmotorteknik

(Combustion Engine Research Center, CERC). Målet är

att minska förbränningsmotorers miljöpåverkan och

bränsleförbrukning. Budgeten uppgår till 69

miljoner kronor för perioden juli 1997- juni 2000.

-

- Grundläggande förbränning och energiomvandling

(planerat).

-

- Vepsilon (planerat). Energimyndigheten har

tillsammans med Programrådet för fordonsforskning

och SAAB Automobile beslutat genomföra ett

forskningsprogram kring ottomotorer med variabel

kompression (=Vepsilon). Målet är att öka

verkningsgraden, minska utsläppen och öka

bränsleeffektiviteten hos förbränningsmotorer med

hjälp av teknik för variabel kompression.

-

- Samverkan med fordonsindustri (planerat).

-

- Bränslecellsbaserade drivsystem för fordon och

farkoster (planerat).

-

- Drivmedel som vätgas, biogas m.m. (planerat).

-

Vidare deltar Sverige genom Energimyndigheten i

olika internationella program inom ramen för

International Energy Agency (IEA). Bland annat finns

projekten Hybrid Electric Vehicles och Advanced

Motor Fuels. Även på området vätgas i bränsleceller

har Sverige viss forskning knuten till IEA-

samarbetet.

Närings- och teknikutvecklingsverket

Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK)

tidigare verksamhet på energiområdet har i huvudsak

överförts till Energimyndigheten den 1 januari 1998.

Forskningsinsatserna inom

fordonsforskningsprogrammet syftar till att stärka

den internationella konkurrenskraften hos den

svenska fordonsindustrin. Programmet avser främst

säkerhets-, tillförlitlighets-, miljö- och energi-

egenskaper hos fordonsindustrins produkter.

Bakgrunden är att staten, fordonsindustrin

(underleverantörerna representeras av Svenska

Fordons Komponent Gruppen) och de fyra myndigheterna

KFB, Statens naturvårdsverk, Vägverket och NUTEK

ingick ett avtal i april 1994 om ett fordonstekniskt

program. Efter sitt bildande deltar även

Energimyndigheten i detta arbete. Programmet

omfattade 60 miljoner kronor per år, vilket

finansierats till lika del av staten och industrin.

I maj 1997 förlängdes avtalet på samma villkor med

ytterligare fem år, dvs. det kommer att pågå till

utgången av år 2001. För forskningsprogrammets

genomförande svarar ett självständigt programråd,

som administreras av NUTEK. Programrådets andra

uppgift är att verka för samråd och samverkan

avseende den forskningsverksamhet inom det

fordonstekniska området som de i programmet

medverkande myndigheterna självständigt ansvarar

för.

Den internationella konkurrenskraften skall stärkas

genom att fordonsteknisk forskning på utvalda

områden stöds så att det skapas dels en kompetens-

och rekryteringsbas på högsta nivå, dels

forskningsresultat som kan användas av de

medverkande företagen. Därigenom ökar möjligheten

för fordonsindustrin och dess underleverantörer att

utvecklas i Sverige, påpekar NUTEK.

Utredning om biogas

I april 1998 beslutade regeringen att tillsätta en

utredning (särskild utredare: f.d. generaldirektören

Svante Englund) med uppdrag att lämna ett förslag på

ett projekt som skall bidra till att främja en

kostnadseffektiv utveckling av produktion,

distribution och användning av biogas för

fordonsdrift.

I mars 1999 avlämnade utredaren betänkandet Biogas

som fordonsbränsle (SOU 1998:157).

Sammanfattningsvis har utredningen kommit fram till

att konkurrenssituationen för biogas i förhållande

till andra fordonsbränslen, främst bensin/diesel, är

sådan att biogas som fordonsbränsle inte under

överskådlig tid generellt kan förväntas bli ett

realistiskt alternativ.

Biogas från avloppsreningsverk kan enligt utredaren

konkurrera med samtliga bränslen inom

uppvärmningssektorn och, om förädlings- och

distributionskostnaden är tillräckligt låg, även med

bensin. Endast under mycket gynnsamma

förutsättningar - t.ex. orter med en

avloppsreningsanläggning som har att ta vara på en

stor mängd avlopp och/eller stora mängder

industriavfall, som anläggningen kan ta betalt för

att ta emot - kan det kan tänkas bli ekonomiskt

realistiskt att framställa biogas för fordonsdrift.

Tillgången på råvaror i övrigt är för närvarande

alltför begränsad eller kostsam att hämta in till

biogasanläggningarna.

Beträffande kunderna är utredningen av den

uppfattningen att det finns tillräckligt många

presumtiva kunder som är villiga att acceptera något

högre kostnader och minskad bekvämlighet för att äga

och köra en biogasbil, förutsatt att

leveranssäkerheten när det gäller biogas är minst

lika god som för bensin och diesel. Den minskade

bekvämligheten består av minskad rörlighet, färre

tankstationer och minskat last- och bagageutrymme.

Det är framför allt kostnaderna för rening,

transport och distribution samt kostnaderna för

leveranssäkerhet som inte kan täckas av de intäkter

som användning av biogas för fordonsdrift ger, säger

utredningen. De höga fasta kostnaderna i

distributionsledet kräver stora volymer - enligt

utredningens beräkningar ca 40 GWh - för att få ned

enhetskostnaden. Befintlig stadsgas- eller

naturgasledning skulle kunna sänka kostnaderna, men

detta är en fråga som bör utredas vidare.

Få anläggningar kan påräkna intäkter som täcker

verksamhetens rörliga kostnader. Därför måste

permanenta driftsunderskott täckas huvudsakligen med

kommunala medel. Om biogasen skall introduceras som

ett fordonsbränsle skulle det krävas ett långsiktigt

och varaktigt tillskott av skattemedel, som går

utöver den konkurrensfördel som befrielse från

energi- och miljöskatter ger.

Enligt utredningen kan biogas som fordonsbränsle

tänkas komma till användning på vissa orter som ett

"nischbränsle" främst för tunga lokala/kommunala

dieseldrivna fordonsflottor som bussar,

distributionsbilar, arbetsfordon och andra fordon

som används inom ett begränsat geografiskt område.

Där är också de största miljövinsterna att hämta.

Tre orter har av utredningen bedömts som lämpliga

för ett samverkansprojekt, nämligen Stockholm,

Göteborg och Linköping. Den närmare uppläggningen av

projektet, inklusive kostnaderna för det, bör

fastställas i överläggningar mellan staten och

respektive kommun, anser utredningen. (Särskilda

yttranden till utredningen lämnades av två experter.

Enligt dessa ser utredningen väl pessimistiskt på

möjligheterna att använda biogas som

fordonsbränsle).

Vätgas som drivmedel för bilar

Utvecklingen av vätgas och bränsleceller för

fordonsdrift befinner sig fortfarande på forsknings-

och teknikutvecklingsstadiet. Viss information

antyder dock att den forskning som bedrivits i bl.a.

Förenta staterna börjar ge resultat. Det är i första

hand de stora bilföretagen som finansierar och

bedriver utvecklingsarbetet. Mercedes och Toyota

presenterade bilmodeller med bränsleceller redan

hösten 1997. Även Opel har visat upp en bilmodell

med bränsleceller. Det kan nämnas att företagen

Daimler/Chrysler, Ford och det kanadensiska

företaget Ballard, som utvecklar bränsleceller, har

startat ett samarbete för att utveckla

bränslecellsfordon. Vidare har General Motors och

Toyota nyligen offentliggjort att de skall samarbeta

när det gäller den tekniska utvecklingen av el-,

hybrid- och bränslecellsbilar.

I ett två år långt fälttest i Vancouver och Chicago

körs bussar, som utrustats av Ballard med

vätgastankar på taket. I pressmeddelanden har

informerats om att ett demonstrationsprojekt med

bränslecellsdrivna personbilar och bussar kommer att

startas i Kalifornien. Ett 50-tal bränslecellsfordon

beräknas komma ut i drift under åren 2000-2003.

Deltagare i projektet är, förutom Ballard, delstaten

Kalifornien, bilföretagen Daimler/Chrysler och Ford

samt två energiföretag.

I början av år 1999 meddelades att ett isländskt

konsortium - Vistorka (Ecoenergy Ltd) - har gått in

i ett joint-venture med Daimler/Chrysler, Norsk

Hydro och Royal Dutch/Shell för att utveckla

bränsleceller och vätgasdrivning. Även Islands

universitet är med i satsningen. Enligt

pressmeddelandet kan busstrafiken i Reykjavik bli

först med bränslecellsfordon. Slutmålet är att

ställa om både offentlig och privat trafik

(inklusive fiskefartyg) på Island. Projektet kommer

också att omfatta satsningar på effektiv produktion,

lagring och distribution av vätgas och väterika

energibärare. Överenskommelsen undertecknades av

företagen i närvaro av den isländske miljöministern.

En arbetsplan väntas enligt uppgift kunna redovisas

i juni 1999.

Även i Sverige pågår forsknings- och

utvecklingsarbete inom vätgasområdet. Dels pågår

forskning inom de olika universiteten och tekniska

högskolorna, dels pågår ett program inom ramen för

MISTRA (Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning).

MISTRA:s program Batterier och bränsleceller för en

bättre miljö finansieras av MISTRA och svensk

industri (Ericsson, Volvo m.fl.). Budgeten för

perioden 1997-2001 uppgår till 54 miljoner kronor

från MISTRA och 40 miljoner kronor från

näringslivet. Användningsområdet är bl.a. fordon.

Enligt årsrapporten för år 1998 för detta program är

det viktigt att en helhetssyn läggs på de ingående

forskningsprojekten. Efter MISTRA-programmets slut

bör det enligt årsrapporten finnas en möjlighet att

testa ett bränslecellssystem. Den svenska

forskningen har en unik bredd, från övergripande

miljö- och systemstudier och praktiska

komponentkarakteriseringar på användarnivå till

"molekylskrädderi" på grundläggande vetenskaplig

nivå. Bredden har bl.a. den fördelen att den ökar

intresset från industrin, vilket är ett mål med

programmet, sägs det i årsrapporten. Huvuddelen av

MISTRA:s forskningsprogram utförs på universitet och

högskolor.

I årsrapporten nämns också att det inom MISTRA-

programmet genomförs s.k. livscykelanalyser för att

få en helhetsbedömning av bränslecellen, dvs.

analyser av vad som händer vid tillverkning, drift

och skrotning.

Ytterligare satsningar på bränslecellssystem är

föreslagna inom ramen för statens och bilindustrins

samverkansprojekt, vilket redovisas i det följande.

Samverkansprogram mellan staten och svensk

bilindustri

Statsminister Göran Persson sade i sin

regeringsförklaring den 6 oktober 1998 att en

breddad samverkan mellan politik och näringsliv för

omställning till hållbar utveckling skulle stärka

landet. I ett första steg vill regeringen

tillsammans med svensk bilindustri utarbeta ett

program för att utveckla miljövänliga bilar. Bilens

revolution skall kombineras med ekologiskt ansvar,

enligt statsministern.

Regeringsförklaringen på denna punkt har lett till

en förstudie, där Regeringskansliet i samråd med

fordonsindustrin identifierat samverkansområden.

Förstudien tyder enligt Regeringskansliet på att det

finns förutsättningar för att utforma ett

samverkansprogram som kan få positiv inverkan på

såväl miljö som konkurrenskraft och tillväxt. I mars

1999 fattade näringsminister Björn Rosengren beslut

om att tillsätta en interdepartemental arbetsgrupp

med uppgift att utforma ett förslag till

överenskommelse mellan staten och bilindustrin kring

utveckling av miljövänligare fordon. Till grund för

överenskommelsen skall arbetsgruppen utarbeta

förslag till programskrivning. Medel - högst 500 000

kr - disponeras av programrådet för

fordonsforskning, via NUTEK, för

sekretariatskostnader.

Enligt en promemoria från Regeringskansliet (1999-

03-22), vilken är fogad som bilaga till beslutet om

en interdepartemental arbetsgrupp, är regeringens

ambition att Sverige skall vara ett föregångsland i

omställningen till hållbar utveckling.

Fordonsindustrin är viktig för svensk sysselsättning

och svenska exportinkomster. Kunskap om teknik som

kan bidra till en hållbar utveckling är en viktig

konkurrensfaktor för bilindustrin, sägs det i

promemorian. Eftersom många av världens ledande

bilföretag satsar på att skapa konkurrensfördelar

genom att tidigt kunna erbjuda bränslesnålare bilar

m.m. fordras det särskilda insatser för att skapa

förutsättningar för en långsiktigt livskraftig

bilindustri i Sverige. Vid ett möte i februari 1999

enades företrädare för Näringsdepartementet och

Miljödepartementet samt fordonstillverkarna Scania,

Saab Automobile, Volvo Personvagnar och Volvo

Lastvagnar/Bussar om att gemensamt arbeta för att

skapa ett samverkansprogram kring utveckling av mer

miljövänliga fordon. Nästa steg enligt promemorian

blir att utarbeta en slutgiltig överenskommelse

mellan parterna.

Följande samverkansområden har identifierats och

skall undersökas vidare av arbetsgruppen:

- utbildning och kompetensförsörjning,

-

- avgasefterbehandling (tunga fordon),

-

- avancerad förbränningsmotorteknik (personbilar),

-

- ICE[1]-hybrider (personbilar/tunga fordon),

-

- HCCI[2]-förbränning (tunga fordon),

-

- viktreduktion (personbilar/tunga fordon),

-

- väginformatik (personbilar/tunga fordon),

-

- bränslecellssystem (personbilar/tunga fordon),

-

- avancerad förbränningsmotorteknik (tunga fordon),

-

- CNG[3]-/biogas-drivlinor (tunga fordon),

-

- avancerad transmission (tunga fordon),

-

- emissionsforskning.

-

Regeringskansliets arbetsgrupp skall analysera i

vilken utsträckning och i så fall hur staten skall

medverka finansiellt. Resultatet av arbetsgruppens

arbete skall utgöras av ett förslag till

programskrivning, där ramarna för programmets

utformning, organisation, kostnader och finansiella

struktur anges. Efter förhandlingar kommer det

slutgiltiga förslaget att stadfästas i form av en

överenskommelse mellan staten och

fordonstillverkarna. Arbetsgruppens förslag till

programskrivning och avtal skall redovisas till

regeringen senast den 15 juni 1999. Vidare skall

arbetsgruppen bistå Regeringskansliet i arbetet med

förhandsanmälningar av projekten till EU-

kommissionen.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av den lämnade redovisningen gör

utskottet följande bedömning av de här aktuella

motionsyrkandena. Som tidigare nämnts är dessa

delvis likartade med de bil- och bränslemotioner som

utskottet behandlade föregående år. Liksom då

ansluter sig utskottet i allt väsentligt till de

ambitioner som ligger bakom motionärernas förslag i

syfte att få till stånd miljöanpassad bildrift. Det

finns, enligt utskottet, anledning att betona

angelägenheten av att målmedvetet arbeta vidare mot

att introducera miljöanpassade system för bil och

bränsle. Det kan i detta sammanhang erinras om att

miljö- och jordbruksutskottet nyligen i ett

betänkande (bet. 1998/99:MJU6) om miljöpolitiken

förutsatte att regeringen återkommer till riksdagen

med förslag till åtgärder för att skynda på

introduktionen av förnybara fordonsbränslen.

Näringsutskottet instämmer i denna uppfattning.

När det gäller bil- och bränslefrågor i samband med

transportpolitik respektive skattepolitik hänvisar

utskottet till att det är trafikutskottet respektive

skatteutskottet som behandlar sådana frågor.

Utredningen om biogas, vilken redovisats i det

föregående, innebär ytterligare information om

möjligheterna och svårigheterna med biogas som

bilbränsle. Utskottet utgår från att såväl biogas

som andra miljöanpassade bränslen analyseras i

regeringens fortsatta beredningsarbete för att uppnå

de miljömässigt och ekonomiskt bästa lösningarna

inom det energitekniska området.

Som vidare framgått av den tidigare redovisningen

pågår det en omfattande forsknings- och

utvecklingsverksamhet vad gäller alternativa

bilbränslen, såväl inom högskolor och universitet

som genom statliga program stödda av

Energimyndigheten, NUTEK och KFB. Ett stort antal

projekt genomförs i samarbete med näringslivet.

Med den information som nu finns om den tekniska

utvecklingen på vätgas-/bränslecellsområdet anser

utskottet att det hade varit önskvärt att även dessa

bränslen hade studerats inom ramen för

Alternativbränsleutredningens betänkande (SOU

1996:184). Enligt direktiven, beslutade den 21 juni

1995, avsåg utredningsuppdraget alternativa bränslen

av både fossilt och förnybart ursprung som används

som s.k. renbränsle eller blandas med diesel eller

bensin. Vidare sades det i direktiven att utredaren

hade att utgå från (år 1995) kända alternativ under

utveckling eller som introducerats i viss

utsträckning. Enligt vad utskottet inhämtat låg

denna formulering till grund för en diskussion om

tolkningen mellan utredningen och

Miljödepartementet. Denna diskussion utmynnade i en

gemensam tolkning som innebar att utredningen skulle

studera de alternativa bränslen som var på gränsen

till introduktion på marknaden, medan sådana

bränslen som - marknadsmässigt sett - bedömdes ligga

mer än tio år framåt i tiden inte togs med av

utredningen. Till denna senare kategori fördes

vätgas/bränsleceller liksom också el för elfordon.

Utredningen begränsade sig till följande alternativa

bränslen (drivmedel): metanol, etanol,

rapsmetylester, naturgas, biogas och motorgas.

I ett par motioner hävdas uppfattningen att

reglerna bör anpassas efter den nya tekniken med

vätgas/bränsleceller, så att inte det befintliga

regelverket utgör hinder för utvecklingen på detta

område. Det kan t.ex. gälla regler om godkännande

hos olika myndigheter som Vägverket, Statens

naturvårdsverk, Energimyndigheten etc. Enligt

utskottets uppfattning kan det förväntas att

reglernas anpassning till ny teknik kommer att

utformas på EU-nivå. Sverige bör i detta och andra

sammanhang verka för att dispensmöjligheterna är

sådana att det i praktiken blir lättare att prova

och demonstrera nya typer av fordon som drivs med

alternativa bränslen och drivsystem.

Utskottet välkomnar det nya samverkansprogrammet

mellan staten och den svenska bilindustrin, vilket

har redovisats i det föregående. Det syftar till god

miljö och ökad tillväxt. Utskottet har vidare

noterat att även bränslecellssystem ingår i denna

satsning. Enligt information från Regeringskansliet

är arbetshypotesen att programmet kommer att pågå

under sex år. Ytterligare information kan förväntas

senast i budgetpropositionen hösten 1999.

I likhet med vad som sägs i motion 1998/99:N235

(s) anser utskottet att det finns anledning att

särskilt uppmärksamma underleverantörerna till

bilföretagen med hänsyn till den utvecklingsfas som

bilindustrin nu genomgår. Denna utveckling

kännetecknas av alltmer förfinad elektronik samt

allt högre tekniska och ekonomiska krav på

företagen, vilket gör att kompetensfrågorna sätts i

fokus. Utskottet ser därför positivt på att

underleverantörerna kommer med i det nya

samverkansprogrammet mellan regeringen och

bilindustrin i egenskap av självständiga företag.

Inte minst är samverkan beträffande utbildning och

kompetensförsörjning av intresse i detta sammanhang.

Med hänsyn till den pågående utvecklingen när det

gäller forskningen på bil- och bränsleområdet,

regeringens beredning av Biogasutredningens tidigare

redovisade betänkande samt det nyligen initierade

samverkansprogrammet mellan regeringen och

bilindustrin, finner utskottet inte anledning att

närmare gå in på samtliga spörsmål i de olika

motionerna. Liksom motionärerna eftersträvar

utskottet fortsatt minskning av biltrafikens

emissioner och fortsatta ansträngningar att finna

miljöanpassade och ekonomiska lösningar på detta

område.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks

de här aktuella motions-yrkandena.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande utveckling av nya bilmotorer

och alternativa drivmedel

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T223 yrkandena 16,

20, 44 och 45, 1998/99:MJ605 yrkandena 2-6,

1998/99:N235, 1998/99: N302 och 1998/99:N317.

Stockholm den 18 maj 1999

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro

Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Mats

Lindberg (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund

(kd), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Ola

Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Marie

Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Ingegerd Saarinen

(mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Stefan

Hagfeldt (m) och Mikael Oscarsson (kd).

**FOOTNOTES**

[1]: ICE = Internal Combustion Engine

(förbränningsmotor)

[2]: HCCI = Homogenous Charged Compression

Ignition (homogen kompressionsförbränning)

[3]: CNG = Compressed Natural Gas (komprimerad

naturgas)

Innehållsförteckning