Bet. 1998/99:NU2

Näringsutskottets betänkande

1998/99:NU02

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

NU2

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1998/99:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling,

dels 19 motioner från allmänna motionstiden.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

anslagen för budgetåret 1999 inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling. Likaså tillstyrks

förslagen att riksdagen bemyndigar regeringen att

åta staten ekonomiska förpliktelser under kommande

år i samband med två av anslagen. Utskottet

redovisar i betänkandet sin syn på vissa frågor av

betydelse för anslagen på området under år 1999,

bl.a. beträffande de regionalpolitiska stödområdena,

regler och organisation samt den geografiska

fördelningen av anslagsmedel.

I betänkandet avstyrker utskottet samtliga

behandlade motionsyrkanden. Miljöpartiets

företrädare i utskottet följer i en reservation upp

partiets synpunkter på anslagsfördelningen inom

ramen för regeringens förslag till totalsumma för

utgiftsområdet. En motion med förslag rörande

tillfälliga stödområden får stöd i en reservation

(m, kd, c, fp). Kristdemokraternas representanter i

utskottet följer i en reservation upp motionsförslag

när det gäller fasta resurser till Folkrörelserådet

m.m.

Företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De

erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag

som framlagts av respektive parti.

Propositionen

I proposition 1998/99:1 föreslås under utgiftsområde

19 Regional utjämning och utveckling att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga

om ramanslaget A 1 Allmänna regionalpolitiska

åtgärder, åta staten ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 1 688 miljoner kronor under åren 2000-2005

(anslag A 1, avsnitt 2.5),

2. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga

om ramanslaget A 8 Europeiska regionala

utvecklingsfonden, åta staten ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 1 150 miljoner kronor

under åren 2000-2001 (anslag A 8, avsnitt 2.5),

3. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

enligt uppställning i bilaga.

Motionerna

De motioner som behandlas är följande:

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) såvitt

gäller yrkandet (20) att riksdagen beslutar om

fördelning av anslag inom utgiftsområde 19 i

enlighet med vad i motionen anförts.

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt

gäller yrkandet (20 delvis) att riksdagen för

budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde

19 Regional utjämning och utveckling [med följande

förändring jämfört med regeringens förslag (mkr)]:

-----------------------------------------------------

Anslag RegeringensAnslagsförändring

förslag

-----------------------------------------------------

UO 19 Regional

utjämning och

utveckling 2 743 -500

-----------------------------------------------------

A 1 Allmänna

regionalpolitiska

åtgärder 950 -500

-----------------------------------------------------

1998/99:MJ530 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt

gäller yrkandet (8) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

pälsdjursuppfödning tas bort ur förordningen om

regionalpolitiskt stöd.

1998/99:N217 av Ulf Björklund och Inger Davidson

(kd) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att via Folkrörelserådet ge

bygderörelsens engagemang en framträdande plats i

arbetet för ett uthålligt samhälle,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att under en treårsperiod anvisa

medel ur kretsloppsmiljarden till Folkrörelserådet.

1998/99:N219 av Per-Richard Molén (m) såvitt gäller

yrkandet (2) att riksdagen hos regeringen begär

förslag om att höja bidragsnivån för regionalt

utvecklingsstöd för Härnösands kommun.

1998/99:N234 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Halland, genom

omfördelning, måste få en större och mer rättvisande

del av anslagen.

1998/99:N237 av Runar Patriksson och Yvonne Ångström

(fp) såvitt gäller yrkandet (8) att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om placering i tillfälligt stödområde.

1998/99:N249 av Hans Stenberg och Göran Norlander

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

transportstöd.

1998/99:N255 av Margareta Andersson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om försök med minskning

av arbetsgivaravgifterna under två år för nystartade

kooperativa företag.

1998/99:N260 av Olle Lindström (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bibehålla

transportbidraget oförändrat.

1998/99:N274 av Göran Hägglund m.fl. (kd) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

11. beslutar att återgå till de gamla reglerna för

nedsättning av socialavgifter i vissa branscher,

17. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att riksdagen skall ha

beslutsmakten vad gäller stödområdena,

18. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förändring av stödområdena,

28. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att säkra fasta statliga

resurser till Folkrörelserådet och det särskilda

skärgårdsrådet,

29. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kanalisering av resurser till

utvecklingsgrupper och byalag,

30. med följande ändring i förhållande till

regeringens förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 19 (mkr):

-----------------------------------------------------

| | | |

|Anslag | Regeringens |

Anslagsförändring |

| | förslag | |

-----------------------------------------------------

|A 4 Ersättning för | | |

|nedsättning av | | |

|socialavgifter | 320 | +100|

-----------------------------------------------------

1998/99:N287 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

ny regional myndighet.

1998/99:N289 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

inplacering i stödområde 2 av de församlingar i

Östersunds och Krokoms kommuner som inte är

inplacerade i något stödområde.

1998/99:N290 av Kenth Högström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om situationen i Nordanstigs

kommun.

1998/99:N296 av Marianne Andersson (c) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Dalsland i sin helhet skall

ingå i stödområde för utveckling,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att hänsyn till Dalslands

utsatta situation skall tas vid fördelning av

resurser till västra Götaland.

1998/99:N299 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt

gäller yrkandet (1) att riksdagen beslutar att under

A 1 inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling anvisa ett anslag om 700 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:N325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari

yrkas att riksdagen

1. beslutar att på statsbudgeten för 1999 fördela

anslagen på utgiftsområde Regional utjämning och

utveckling [med förändringar enligt förslag i

tabellen nedan (mkr)],

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling, för budgetåren 2000 och 2001 [med

följande förändringar i förhållande till regeringens

förslag (mkr)]:

-----------------------------------------------------

Anslag Regeringen Miljöpartiet

-----------------------------------------------------

Förslag Beräknat Avvikelse från

regeringen

----------------------------------------------------

1999 2000 2001 1999 2000 2001

----------------------------------------------------

UO19 Regional

utjämning och

utveckling 2743 2675 3337 ±0 +100 +100

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

A 1 Allmänna

regionalpolitiska

åtgärder 950 1300 1610 +70 +100 +100

----------------------------------------------------

A 11

Regionalpolitiska

infrastrukturprojekt 0 0 -70

m.m. 70

----------------------------------------------------

1998/99:N327 av Kenneth Johansson (c) såvitt gäller

yrkandet (6) att riksdagen beslutar att reducerade

arbetsgivaravgifter i Norrlands inland återinförs.

1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

21. beslutar öka anslaget till småföretagarstöd med

500 miljoner kronor,

22. beslutar att lokal service, jord- och skogsbruk

skall omfattas av lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter.

Utskottet

Inledning

Ansvaret för beredningen av de regionalpolitiska

frågorna inom riksdagen har flyttats under år 1998.

Tidigare var det arbetsmarknadsutskottet som beredde

ärenden inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling. Enligt riksdagens beslut (1997/98:TK1,

bet. 1997/98:KU27) bereder näringsutskottet sedan

den 1 oktober 1998 ärenden om regionalpolitik och

anslag inom utgiftsområde 19 tillika med de tidigare

uppgifterna inom näringspolitik och energipolitik

m.m. Det kan nämnas att utskottet som en inledning

till sin beredning av de regionalpolitiska frågorna

uppdrog åt riksdagens utredningstjänst att utarbeta

en översikt över regionalpolitikens olika delar och

terminologi samt över genomförda

utredningar/utvärderingar inom området.

Riksdagen fattar i början av december 1998 beslut

om fördelningen av utgifterna för budgetåret 1999 på

utgiftsområden på basis av finansutskottets förslag

(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1). Genom beslutet

är ramarna för statsbudgetens utgiftsområden

fastlagda. I detta betänkande behandlas förslag i

budgetpropositionen (prop. 1998/99:1) om anslag

under utgiftsområde 19 och därav föranledda

motionsyrkanden. Vid behandlingen av anslagen inom

utgiftsområdet har näringsutskottet förutsatt att

riksdagen fastställer utgiftsramarna i enlighet med

finansutskottets förslag.

Betänkandet disponeras enligt följande.

Inledningsvis diskuterar utskottet vissa frågor om

resultatredovisning när det gäller

regionalpolitiken. Vidare behandlas olika

stödområdesfrågor samt vissa andra frågor av

betydelse för anslagen såsom regler och

organisation. Därefter behandlas anslagsfördelningen

på utgiftsområde 19 för budgetåret 1999. Enligt

budgetprocessens regler fattas beslut om samtliga

anslag inom ett utgiftsområde genom ett enda beslut.

Slutligen tas upp en fråga om geografisk fördelning

av anslag.

Det bör betonas att utskottet i detta betänkande

endast behandlar frågor av betydelse för anslagen på

området under år 1999. Övriga motioner inom

regionalpolitiken kommer att behandlas under våren

1999.

Bedömning av regeringens

resultatredovisning

Bakgrund

Utskottet har i föregående års budgetbetänkanden

(bet. 1997/98:NU1 och 1997/98:NU2) på näringslivs-

respektive energiområdet framhållit vikten av att

kunna följa mål, resursanvändning och de resultat

som blir följden av statens insatser. Denna

ambitionsnivå bör även gälla det för utskottet nya

beredningsområdet regionalpolitiken. För att

underlätta utskottets beredning av frågor inom det

nya området uppdrogs, som redan nämnts, åt

riksdagens utredningstjänst att utarbeta en översikt

över regionalpolitikens olika delar och terminologi

samt över genomförda utredningar/utvärderingar inom

området. I uppdraget, som har slutredovisats till

utskottet, ingick även redovisning av tidigare

kartläggningar och analyser av statsbudgetens

regionala fördelning.

Målen för regionalpolitiken är att den skall skapa

förutsättningar för uthållig ekonomisk tillväxt,

rättvisa och valfrihet, så att likvärdiga

levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.

Dessa mål avser hela regionalpolitiken inklusive vad

som brukar kallas den "stora" regionalpolitiken,

dvs. åtgärder inom andra utgiftsområden än

utgiftsområde 19, vilka har betydelse för den

regionala utjämningen. Målet för utgiftsområde 19 är

att verksamheten främst skall underlätta för

näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade

områden att utvecklas så att det bidrar till att

uppfylla målen för regionalpolitiken. Åtgärderna

inom ramen för utgiftsområde 19 har kommit att

kallas den "lilla" regionalpolitiken.

Regeringen och riksdagen har på senare tid betonat

att det inte i första hand är åtgärder inom ramen

för utgiftsområde 19 som är avgörande för den

regionala utvecklingen. I första hand måste den

stora regionalpolitiken, dvs. närings- och

arbetsmarknadspolitik, utbildning, forskning,

infrastruktursatsningar etc., kännetecknas av ett

regionalpolitiskt helhetsperspektiv. Bristen på

helhetssyn när det gäller statliga

organisationsstrukturer har påpekats i den senaste

regionalpolitiska propositionen (prop. 1997/98:62),

vilken behandlats av riksdagen under våren 1998

(bet. 1997/98:AU11). I föreliggande proposition

uttalas att det är nödvändigt att förstärka de

regionalpolitiska åtgärderna inom den stora

regionalpolitiken, bl.a. genom en ökad helhetssyn

mellan olika sektorer.

Utredningsarbeten

Redan i den regionalpolitiska propositionen

aviserades en utredning med analys av

regionalpolitikens hittillsvarande effekter på den

regionala utvecklingen, den ekonomiska tillväxten

samt de framtida förutsättningarna för att

upprätthålla regional balans i Sverige. På

arbetsmarknadsutskottets förslag gjorde riksdagen

ett tillkännagivande till regeringen om

tillsättandet av en utredning om regionalpolitiken.

Arbetsmarknadsutskottet (bet. 1997/98:AU11 s. 18)

redovisade följande synpunkter.

I en utredning med parlamentariskt inflytande bör

bl.a. effekterna av dagens regionalpolitik studeras.

En strategi för regional balans bör vidare

utarbetas. Utredningsarbetet bör ha bred inriktning

och bör bl.a. kunna innefatta frågor om främjande

och tillvaratagande av lokala resurser och om

stimulans av företagande och sysselsättning genom

exempelvis företagsstöd, riskkapital och/eller

kompetensutveckling. Likaså bör utredningen kunna

behandla frågor om insatser av regionalpolitisk

betydelse inom vissa sektorer, exempel

infrastruktur, postväsende och utbildning.

Utredningsarbetet skall även innefatta gles- och

landsbygdsfrågor.

I föreliggande budgetproposition informerar

regeringen om att det regionalpolitiska

utredningsarbetet tillhör de prioriterade

uppgifterna under år 1999. Utredningen skall lämna

förslag om den framtida inriktningen och

utformningen av den svenska regionalpolitiken. Bland

annat skall regionalpolitikens hittillsvarande

effekter analyseras och förslag lämnas till mål för

den framtida regionalpolitiken.

Enligt uppgift från Närings- och

handelsdepartementet förväntas den aviserade

utredningen om regionalpolitiken komma att

tillsättas vid årsskiftet. Utredningsarbetet kommer

att ha en bred inriktning och pågå under ett par år

enligt den inhämtade informationen.

Vidare har regeringen gett olika utredningsuppdrag

för att på lite kortare sikt få till stånd ett

bättre beslutsunderlag i speciella frågor.

Bland annat har det uppdragits till Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) att göra en

uppföljning av måttet bidrag per ny årsarbetskraft

och lämna förslag på alternativa eller

kompletterande mått. NUTEK har under sommaren 1998

redovisat sitt arbete till regeringen i rapporten

Analys av resultatmått.

I rapporten görs en uppföljning av måttet bidrag

per ny årsarbetskraft avseende stödformerna

regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsbidrag och

småföretagsstöd. I och med att stöden blir mer

tillväxtorienterade gäller det, enligt studien, att

utveckla nya mått för att mäta resultaten av stöden.

Det är inte säkert att det mått som hittills

använts, sysselsättningsmåttet, återspeglar

tillväxtmålet. Sysselsättningsmålet, dvs. förändring

av antal anställda, är lätt ur mätsynpunkt men ger,

enligt utredarna, samtidigt oönskade signaler till

företagen. Det bör på sikt bytas ut eller

kompletteras med andra mått enligt studien. Mått som

omsättning per anställd eller förädlingsvärde per

anställd är dock inte heller lämpliga som

uppföljningsmått. Utredarnas förslag är att man

skall ha olika mått för uppföljning och

effektstudier. Uppföljningsmåtten skall riktas in på

den aktivitet som stödet ges för, t.ex. att ett

företag faktiskt har gjort den marknadsföringsinsats

som företaget har fått stöd till. Effektmåtten skall

användas i efterhand för att studera vilka effekter

den stödda företagsaktiviteten har lett till.

Samtliga tre nämnda mått kan vara lämpliga som

effektmått. Däremot anser utredarna att arbetet med

att finna alternativa uppföljningsmått bör

fortsätta.

Vidare har regeringen givit NUTEK i uppdrag att

närmare analysera möjligheterna att uppnå

könskvoteringsmålet för vissa regionalpolitiska

stöd, dvs. att minst 40 % av förväntade nya

arbetstillfällen skall tillfalla vartdera könet.

NUTEK skall även göra en utvärdering av innehåll och

utfall av länsstyrelsernas regionala

projektverksamhet under budgetåren 1990/91-1997.

Effekterna av stödformen nedsättning av

socialavgifter på sysselsättning och tillväxt i

näringslivet i de berörda regionerna skall

utvärderas av Statens institut för regionalforskning

(SIR).

Regeringen avser vidare att utvärdera

transportbidraget och initiera fortsatta studier av

transportmarknaden i stödområden.

Avgränsningen av såväl de nationella stödområdena

som EG:s strukturfondsområden måste också ses över

inför nästa års budgetproposition med hänsyn till

att nuvarande stödområden endast är godkända t.o.m.

år 1999 av Europeiska kommissionen.

Regeringens resultatredovisning

Resultatinformation lämnas i budgetpropositionen

dels per beslutsfattare, dvs. länsstyrelserna och

NUTEK, dels per åtgärd som t.ex. regionalt

utvecklingsstöd, landsbygdsstöd och

sysselsättningsbidrag. Avsnittet inleds med en

tabell över åtgärder som finansieras av anslag inom

utgiftsområde 19 samt vissa andra utgiftsområden.

Denna tabell tar även upp åtgärder som finansieras

av äldre anslag samt beslutsfattare och geografisk

omfattning för samtliga anslag år 1997.

Utskottets bedömning

Den resultatinformation som lämnas i

budgetpropositionen för i första hand år 1997 är mer

omfattande än tidigare års information, vilket

utskottet välkomnar. Tabellen över åtgärder som

finansieras av befintliga och äldre anslag samt

beslutsfattare och geografisk omfattning för

samtliga anslag år 1997 bidrar till en god överblick

över anslagsstrukturen.

Enligt utskottets mening är det svårt att utvärdera

den förda regionalpolitiken mot bakgrund av de här

tidigare angivna målen. Hur verksamheten inom

utgiftsområde 19 har underlättat för näringslivet i

regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas

så att det bidrar till rättvisa och valfrihet är

inte möjligt att utläsa ur föreliggande

budgetproposition.

Enligt utskottets uppfattning bör det vara ett

önskemål att de regionalpolitiska målen är

uppföljningsbara för beslutsfattarna. Utskottet

utgår från att det aviserade utredningsarbetet, som

bl.a. skall avse en översyn av målen för den

framtida regionalpolitiken, också tar upp frågan om

uppföljning av målen.

Utskottet ser positivt på den planerade

regionalpolitiska utredningen. Enligt utskottets

uppfattning är det naturligt att det kommande

utredningsarbetet rörande målen för

regionalpolitiken också inbegriper frågor om samband

mellan tillväxt, konkurrenskraft och regional

balans. En utgångspunkt bör vara att förslagen

ligger i linje med en från miljösynpunkt hållbar

utveckling samt de av samhället uppställda

jämställdhetsmålen.

Slutligen noterar utskottet att regeringen har

redovisat vissa brister i beslutsunderlaget och

vidtagit åtgärder i avvaktan på resultaten av den

kommande utredningen.

Stödområdesfrågor

Bakgrund

En redovisning av nuvarande nationella stödområden

och de kriterier som gäller för denna indelning

lämnas i den senaste regionalpolitiska propositionen

(prop. 1997/98:62). Regeringens bedömning av vilka

områden som bör inplaceras i de långsiktiga

stödområdena 1 och 2 baseras på en rad olika

kvantitativa och kvalitativa problemkriterier. Bland

de kvantitativa kriterierna återfinns långsiktig

befolkningsutveckling, sysselsättningsutveckling,

andel egna företagare, bruttoregionprodukt per

capita m.m. Bland mer kvalitativa kriterier märks

bl.a. avstånd till marknader, klimat och geografiskt

läge i förhållande till gällande stödområden. Enligt

regeringens analys föreligger det inte tillräckliga

motiv att föreslå riksdagen förändring av den nu

gällande stödområdesindelningen, meddelas det i

budgetpropositionen. I samband med nästa års

budgetproposition avses dock hela den gällande

stödområdesavgränsningen bli föremål för en översyn,

eftersom - som redan nämnts - Europeiska

kommissionens godkännande av Sveriges nuvarande

stödområden endast gäller t.o.m. år 1999.

De svenska nationella stödområdena har godkänts av

Europeiska kommissionen i form av ett gleshetsområde

och ett strukturomvandlingsområde. Det nu gällande

strukturomvandlingsområdet består av delar av

stödområde 2 samt delar av det tillfälliga

stödområdet. Kommissionens prövning av regionala

utvecklingsstöd i strukturomvandlingsområdena,

vilken avslutades i juni 1998, medförde vissa

förändringar i stödgivningen. Bland annat får stöd

inte längre lämnas till marknadsföring och

produktutveckling.

Motionerna

I kommittémotion 1998/99:N274 (kd) anförs att

nuvarande stödområdesgränser har gällt under lång

tid. Med hänsyn till de stora förändringarna under

senare år är det rimligt att riksdagen av regeringen

begär förslag om reviderad stödområdesindelning.

Efter förhandlingarna med EG-kommissionen om

utformningen av strukturfondsstöden bör regeringen

redovisa ett samlat förslag för riksdagen.

Stödområdesfrågor är av sådan vikt att den

lagstiftande församlingen även fortsättningsvis

måste kunna påverka beslut om stödområden. Områden

med speciella lägesnackdelar och andra

regionalpolitiska problem bör placeras i

stödområden.

I motion 1998/99:N237 (fp) framhåller motionärerna

att inplacering i tillfälliga stödområden endast bör

få tillåtas under en begränsad period, så att man

inte motverkar satsningarna i de mest eftersatta

delarna i landet.

Hög arbetslöshet och en strukturellt försämrad

arbetsmarknad i Östersunds och Krokoms kommuner

motiverar att de församlingar inom dessa kommuner

som inte är inplacerade i något stödområde placeras

i stödområde 2, är budskapet i motion 1998/99:N289

(s).

Enligt motion 1998/99:N219 (m) bör Härnösands

kommun jämställas med Söderhamn, som fått statlig

utlokaliserad verksamhet och höjd bidragsnivå för

regionalt utvecklingsstöd.

I motion 1998/99:N290 (s) begärs att - i avvaktan

på stödområdesrevisionen nästa år - regeringen

överväger att omedelbart ge Nordanstigs kommun,

vilken ingår i tillfälligt stödområde, samma

förhöjda bidragsnivå som Söderhamn. En tillfällig

höjning av bidragsnivån ger sannolikt en

tillväxtskapande effekt.

Vidare anförs i motion 1998/99:N296 (c) att

Dalsland, som med sina fem kommuner kännetecknas av

allt det som betecknar gles- och avfolkningsbygder,

i sin helhet bör ingå i stödområde.

Vissa kompletterande uppgifter

Omfattningen av de långsiktiga stödområdena 1 och 2

är beslutad av riksdagen. Dessa stödområden omfattar

ett stort sammanhängande geografiskt område i norra

och västra Sverige. Stödområde 1 är det mest utsatta

området. Riksdagen har i olika sammanhang uttalat

att de regionalpolitiska resurserna bör koncentreras

till de mest utsatta områdena samt att systemet med

stödområden bör vara stabilt.

Regeringen föreslog i proposition 1997/98:62 att

"eftersom stödområdesindelningen numera bestäms av

regler utfärdade av EG-kommissionen skall det

fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att

närmare bestämma vilka områden som skall ingå i de

långsiktiga stödområdena 1 och 2". Riksdagens

beslut, vilket baserades på en reservation (c, fp,

v, mp, kd) i arbetsmarknadsutskottets betänkande

(bet. 1997/98:AU11), innebar emellertid att

beslutanderätten skulle ligga kvar hos riksdagen.

Vissa kommuner eller delar av kommuner är

inplacerade i tillfälligt stödområde. Beslut om

inplacering i tillfälligt stödområde fattas av

regeringen. De nuvarande bestämmelserna om

tillfälligt stödområde gäller t.o.m. den 31 december

1999 enligt förordningen (1994:771) om tillfälliga

stödområden, m.m.

De ekonomiska stimulanserna är högst i stödområde

1, näst högst i stödområde 2 och lägst i tillfälliga

stödområden. Vissa områden i stödområde 2 kan få

högre stöd under en begränsad tid än vad

stödområdesreglerna generellt medger. Om ett område

utanför stödområdena drabbas av mycket omfattande

strukturförändringar får regeringen besluta att

regionalt utvecklingsstöd skall kunna lämnas i

området för en begränsad tid. Ett sådant stöd måste

dock i allmänhet godkännas av EG-kommissionen.

Enligt nyssnämnda förordning om tillfälliga

stödområden ingår såväl Härnösand som Nordanstig i

tillfälligt stödområde. Detta innebär att regionalt

utvecklingsbidrag får lämnas med högst 20 % av den

del av de totala utgifterna som avser byggnader,

maskiner, forskning osv. Inom Söderhamn och tre

andra kommuner, som också ingår i tillfälligt

stödområde, får dock regionalt utvecklingsbidrag

lämnas med högst 35 % av dessa utgifter när det

gäller små och medelstora företag och med högst 25 %

när det gäller andra företag.

I enlighet med EG:s statsstödsregler skall

medlemsländernas stödområden godkännas av

kommissionen. Kommissionen har i slutet av år 1997

utfärdat nya riktlinjer för hur nationella

regionalpolitiska stödområden skall utses i

framtiden. Bland annat bör det vara bättre

överensstämmelse mellan de nationella stödområdena

och strukturfondsområdena. De nuvarande nationella

stödområdena är, som redan framhållits, godkända

t.o.m. år 1999.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av den lämnade redovisningen måste

regeringen göra en översyn av hela den gällande

stödområdesindelningen, både när det gäller

nationella stödområden och EG:s

strukturfondsområden, eftersom Sveriges nuvarande

stödområden är godkända av Europeiska kommissionen

endast t.o.m. år 1999. Även de nuvarande

inplaceringarna i tillfälligt stödområde upphör att

gälla efter år 1999. Enligt uppgift från Närings-

och handelsdepartementet avses inom kort

förhandlingar upptas mellan kommissionen och

medlemsländerna angående bl.a. stödområdesfrågorna.

En dialog kommer således att initieras mellan

kommissionen och Sverige liksom mellan kommissionen

och övriga medlemsländer. Ett förslag beträffande ny

stödområdesindelning kan väntas i nästa års

budgetproposition. Det pågående översynsarbetet

anser utskottet vara ett motiv i sig för att inte nu

vidta förändringar i stödområdessystemet.

När det gäller förslaget i motion 1998/99:N274 (kd)

att riksdagen skall ha beslutsrätten i fråga om

stödområdena konstaterar utskottet att det berörda

yrkandet är tillgodosett.

Med det sagda avstyrker utskottet samtliga under

detta avsnitt framlagda motionsyrkanden.

Fasta resurser till Folkrörelserådet m.m.

Motionerna

I två motioner begärs fasta statliga resurser till

Folkrörelserådet m.m.

I kommittémotion 1998/99:N274 (kd) redovisas att ca

3 500 lokala utvecklingsgrupper är knutna till

Folkrörelserådet, såväl i glesbygd som i

storstädernas miljonprogramområden. Fasta resurser

bör enligt motionärerna tillförsäkras både

Folkrörelserådet och Skärgårdarnas Riksförbund. Det

är angeläget att resurserna inte stannar på central

nivå utan kanaliseras till utvecklingsgrupper och

byalag. Vidare anser motionärerna att bildandet av

ett särskilt statligt skärgårdsråd skulle kunna vara

ett sätt att samordna olika statliga myndigheters

verksamhet i skärgårdsområdena.

Likartade önskemål framförs i motion 1998/99:N217

(kd). Motionärerna erinrar om att riksdagen har

anvisat en miljard kronor för ett femårigt program

med investeringsbidrag för omställning till hållbar

utveckling. Resurser behövs för Folkrörelserådets

ledning m.m. En satsning på två miljoner kronor per

år vore väl använda pengar, menar motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva har aktivt

verkat för tillkomsten av lokala utvecklingsgrupper.

År 1988 fanns det ca 500 lokala utvecklingsgrupper.

Antalet har nu ökat till ca 3 400, varav knappt 3

000 i gles- och landsbygdsområden, enligt vad som

redovisas i den regionalpolitiska propositionen

(prop. 1997/98:62). Där framhåller regeringen att

Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva har en

viktig roll i arbetet med att främja lokal

utveckling, kunskapsuppbyggnad och

informationsspridning till regionala och lokala

grupper. Regeringen har därför beviljat

Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva utökade

resurser för år 1998 och har för avsikt att under

kommande år, inom ramen för anslaget för

regionalpolitiska åtgärder, bevilja rådet 9,5

miljoner kronor årligen. Vidare har regeringen i

nyssnämnda proposition förklarat sin avsikt att

tills vidare stödja Skärgårdarnas Riksförbund med en

halv miljon kronor årligen. Syftet är att möjliggöra

en fördjupad samverkan mellan olika organisationer i

skärgården. Finansieringen sker inom ramen för

anslaget för regionalpolitiska åtgärder.

Enligt regeringsbeslut om medel till

Folkrörelserådet (1997-12-18) får medlen bl.a.

användas till lokalt mobiliseringsarbete,

informations- och kunskapsspridning, uppbyggande av

och stöd till regionala samverkansgrupper,

projektverksamhet i överensstämmelse med de

regionalpolitiska målsättningarna samt till rådets

egna administrationskostnader.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, som behandlade likartade

motionsyrkanden under våren 1998 (bet.

1997/98:AU11), att åtgärder för byautveckling och

uppmuntran av byalag är av stor betydelse för gles-

och landsbygden. Som tidigare nämnts har regeringen

meddelat sin avsikt att finansiellt stödja såväl

Folkrörelserådet som Skärgårdarnas Riksförbund.

Något initiativ av riksdagen i fråga om medel till

dessa verksamheter är enligt utskottets mening inte

erforderligt. Utskottet är vidare inte berett att

ställa sig bakom att en ny statlig myndighet skall

inrättas för samordningsändamål, såsom ett särskilt

skärgårdsråd. Med hänvisning till vad som anförts

avstyrker utskottet berörda motionsyrkanden.

Pälsdjursuppfödning och regionalpolitiskt stöd

Motionen

Miljöpartiet begär i motion 1998/99:MJ530 att

regionalpolitiskt stöd inte skall kunna utgå till

pälsdjursuppfödning. Motionärerna anser att

pälsdjursuppfödning är en näring som saknar stöd

från allmänheten och som är helt oacceptabel ur

djuretisk synvinkel.

Vissa kompletterande uppgifter

Pälsdjursuppfödning inkluderades bland de

regionalpolitiskt stödberättigade verksamheterna i

mitten på 1980-talet (prop. 1984/85:115, bet. AU

1984/85:13). Regeringens motivering var att sådan

verksamhet "har utvecklingsmöjligheter inom

stödområdena och därmed kan bidra till att de

regionalpolitiska målen uppnås".

Flera motionsförslag om att pälsdjursuppfödning

inte skall tillhöra de verksamheter som kan få

regionalpolitiskt stöd har tidigare avslagits av

riksdagen med motivering att det kan finnas skäl att

se över området för stödberättigad verksamhet i

samband med planerat utredningsarbete (bet.

1994/95:AU13).

Våren 1996 togs stödet till pälsdjursuppfödning upp

i en fråga i riksdagen (1995/96:410) av Gudrun

Lindwall (mp). Hon var kritisk till stödet dels på

grund av att de statliga satsningarna på

pälsdjursuppfödning hade lett till förluster av

statliga medel och inte uppfyllde tillväxtmålet,

dels på grund av djurskyddssynpunkter. Dåvarande

näringsministern Anders Sundström svarade bl.a.

följande:

Vad gäller stöd till pälsdjursuppfödning, liksom

alla andra stödberättigade verksamheter, så måste

beslutande myndigheter naturligtvis beakta alla de

regler som gäller för respektive verksamhet t.ex.

djurskyddslagen. - - -

Min principiella syn är att man bör vara försiktig

med att avgränsa vissa näringsgrenar från stöd,

särskilt i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv.

Tillväxtföretag förekommer således inom alla

näringsgrenar.

Utskottets ställningstagande

Som konstateras i motion 1998/99:MJ530 (mp) ingår

pälsdjursuppfödning bland de verksamheter som kan få

regionalpolitiskt stöd. Samtliga regler på det

regionalpolitiska området ses emellertid över av

Regeringskansliet med hänsyn till de nya riktlinjer

för statligt stöd för regionala ändamål som

Europeiska kommissionen lagt fram i mars 1998. De

svenska reglerna måste ändras till år 2000. EG:s

riktlinjer innebär att det inte längre blir möjligt

att lämna regionalpolitiskt företagsstöd inom bl.a.

jordbrukssektorn, till vilken pälsdjursuppfödning

räknas.

Viss anpassning till riktlinjerna har redan gjorts

i det svenska strukturomvandlingsområdet. I

förordningen (1998:995) om regionalpolitiskt

företagsstöd inom EG:s strukturomvandlingsområden i

Sverige finns pälsdjursuppfödning inte med som

stödberättigad verksamhet. Efter år 2000 kommer det

- enligt de nya riktlinjerna för statligt stöd till

regionala ändamål som EG-kommissionen beslutat -

över huvud taget inte att vara möjligt att bevilja

stöd till pälsdjursuppfödning.

Utskottet anser att motionärerna i stor

utsträckning är tillgodosedda och avstyrker därmed

det aktuella yrkandet.

En ny regionalpolitisk myndighet

Motionen

I motion 1998/99:N287 (s) föreslår motionärerna

inrättandet av en ny regionalpolitisk myndighet. För

att stärka gles- och landsbygdsfrågornas ställning

finns det behov av att förändra myndighetsstrukturen

på området, anförs det. Motionärerna anser att

NUTEK:s regionalpolitiska verksamhet bör flyttas

till Glesbygdsverket.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det av stor vikt att

myndighetsorganisationen på det regionalpolitiska

området fungerar effektivt. Det kan inte uteslutas

att organisatoriska förändringar skulle kunna

effektivisera verksamheten. Utskottet anser dock

inte att den information som finns i motionen kan ge

ett underlag för en säker bedömning av detta. Frågan

om myndighetsorganisation kan komma att beröras i

samband med kommande analys- och utredningsarbete.

Utskottet avstyrker därmed motion 1998/99:N287 (s)

Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling

Inledning

Anslagen inom utgiftsområde 19 uppgick år 1998 till

ca 3,6 miljarder kronor. Utgiftsprognosen för år

1998 ligger på ca 3,5 miljarder kronor.

Regeringens förslag till anslag under utgiftsområde

19 redovisas i bilaga. Sammanlagt tas elva anslag

upp under detta utgiftsområde. Regeringsförslaget

innebär vissa ändringar i anslagsstrukturen jämfört

med innevarande budgetår, vilket framgår under

respektive anslagsrubrik i det följande.

Utgiftsramen föreslås till ca 2,7 miljarder kronor,

vilket har tillstyrkts av finansutskottet (bet.

1998/99:FiU1). Övriga partiers förslag till

utgiftsram för utgiftsområde 19 fördelar sig på

följande sätt. Den av Vänsterpartiet och

Miljöpartiet föreslagna utgiftsramen sammanfaller

med regeringens förslag. Moderata samlingspartiets

och Folkpartiet liberalernas förslag ligger lägre än

regeringsförslaget; 250 miljoner kronor respektive

500 miljoner kronor lägre. Kristdemokraternas och

Centerpartiets förslag ligger högre än

regeringsförslaget: 100 miljoner kronor respektive

500 miljoner kronor högre.

Enligt regeringens förslag kompletteras anslagen A

1 och A 8 med bemyndiganden att ikläda staten

ekonomiska förpliktelser vilket leder till utgifter

under kommande år.

I det följande redovisas regeringens förslag till

olika anslag inom utgiftsområdet och motsvarande

förslag i aktuella motioner. Därefter redovisas

utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande

avsnitt.

Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1)

Propositionen

För år 1999 föreslås ett nytt anslag, A 1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder, uppgående till 950

miljoner kronor. Till det nya anslaget föreslås även

ett bemyndigande för regeringen att under år 1999

åta staten ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på ca 1,7

miljarder kronor under åren 2000-2005. Syftet med

bemyndigandet är bl.a. att förbättra

förutsättningarna för att långsiktigt kunna planera

användningen av regionalpolitiska medel, att kunna

utnyttja anslaget på ett effektivare sätt, att

undvika stora anslagssparanden på anslaget samt att

förbättra uppföljningen och prognoserna inom

området.

Anslaget A 1 gäller anvisande av pengar till

följande ändamål:

regionala utvecklingsbidrag,

lån till privata regionala investmentbolag,

landsbygdsbidrag,

stöd till kommersiell service,

småföretagsstöd,

sysselsättningsbidrag,

såddfinansiering (ett nytt ändamål inom anslaget

i enlighet med tidigare beslut: prop. 1997/98:62,

bet. 1997/98:AU11),

regional och central projektverksamhet,

medfinansiering av strukturfondsprogram,

vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till

strukturfondsprogram m.m.,

uppföljning och utvärdering,

viss central utvecklingsverksamhet m.m.

Huvuddelen av anslaget beräknas komma att användas

av länsstyrelserna, eller i vissa fall

självstyrelseorganen, för dels olika former av

företagsstöd, dels medfinansiering av

strukturfondsprogram. Avsikten är att

självstyrelseorganen i berörda län skall kunna

besluta om medlen enligt samma riktlinjer som gäller

för länsstyrelserna. Samtliga av de ändamål som

angivits ovan gäller emellertid inte för

självstyrelseorganen.

En viss del av anslaget föreslås liksom för

närvarande kunna disponeras av NUTEK och regeringen.

Enligt propositionen bör det även fortsättningsvis

vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget

mellan länen enligt en fördelningsnyckel som utgår

från de regionala problemens svårighetsgrad och med

särskilt beaktande av medfinansieringsbehovet för

åtgärder inom strukturfondsprogrammen samt beräknat

behov av medel för sysselsättningsbidrag. Det

särskilda anslaget för sysselsättningsbidrag har

numera upphört.

Motionerna

I kommittémotion 1998/99:N299 (m) anförs att

företagsstöd och andra bidrag i form av regionala

utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag m.m.

successivt bör reduceras och ersättas med andra

åtgärder, eftersom de snedvrider konkurrensen.

Anslaget bör därför minskas med 250 miljoner kronor

jämfört med regeringens förslag.

Centerpartiet föreslår i motionerna 1998/99:Fi210

och 1998/99:N337 att ramen för utgiftsområde 19 höjs

med 500 miljoner kronor genom en överflyttning från

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Dessa

medel skall huvudsakligen fördelas till

länsstyrelserna för näringslivsutveckling och

småföretagarstöd. Centerpartiet är tveksamt till

regeringens förslag om bemyndigande. Om riksdagen

beslutar att nedsättning av socialavgifterna även

fortsättningsvis skall gälla för primärnäringarna i

Norrland anser motionärerna att kostnaden, 90

miljoner kronor, kan finansieras inom ramen för här

föreslagna utökade medel.

I Folkpartiets motion 1998/99:Fi211 föreslås att

anslaget minskas med 500 miljoner kronor.

Motionärerna anför att partiet är en stark anhängare

av en politik för ökad regional balans men är

kritiskt till nuvarande utformning av den lilla

regionalpolitiken. Enligt motionärerna har systemet

med bidrag till företagsetableringar alltför ofta

misslyckats. Även ett minskat anslag kommer att vara

tillräckligt stort för att täcka behoven för de mest

utsatta kommunerna, anser motionärerna.

Miljöpartiet anför i motion 1998/99:N325 att

principiella skäl talar för att de regionalpolitiska

bidragen bör minska och att vinsterna från

vattenkraft, skog och malm bör återföras till de

områden där de skapats. Till dess så sker bör

regionalpolitiken finnas kvar och utvecklas. För att

stärka kvinnors företagande bör anslaget ökas med 70

miljoner kronor år 1999 jämfört med regeringens

förslag. Medlen bör omfördelas från anslaget A 11

Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m.

Motionärerna begär vidare att riksdagen skall ge

regeringen till känna en beräknad fördelning på

anslag på utgiftsområdet Regional utjämning och

utveckling för budgetåren 2000 och 2001. För dessa

budgetår föreslås ett resurstillskott på 100

miljoner kronor vilket skall användas till

byutvecklingsgrupper och kvinnligt företagande i

glesbygd (anslaget A 1 Allmänna regionalpolitiska

åtgärder).

Vissa kompletterande uppgifter

Europeiska kommissionen har i mars 1998 lagt fram

riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål.

Sverige måste anpassa sina regionalpolitiska stöd

till dessa riktlinjer fr.o.m. år 2000. När det

gäller risken för snedvridning av konkurrensen på

grund av de regionalpolitiska stöden har

kommissionen anfört följande (Europeiska

gemenskapernas officiella tidning 10.3.98):

Kommissionen anser att regionalstöden kan fylla sin

funktion på ett effektivt sätt och att de

snedvridningar av konkurrensen som är förbundna med

dem därför kan försvaras om vissa principer och

regler följs. Den viktigaste av dessa principer är

att detta instrument har karaktären av undantag, i

enlighet med andemeningen och ordalydelsen i artikel

92. Dessa stöd är i själva verket tänkbara inom

gemenskapen endast om de används sparsamt och

förblir koncentrerade till de minst gynnade

områdena. Om stöden skulle bli vanligare och regel

snarare än undantag, skulle de inte längre fungera

som incitament och deras ekonomiska effekter skulle

upphöra. Samtidigt skulle de snedvrida marknadens

funktion och försämra effektiviteten i gemenskapens

ekonomi som helhet.

Det kan tilläggas att Romfördragets artikel 92, till

vilken ovanstående text hänvisar, handlar om vilka

slag av statliga stöd som är förenliga med den

gemensamma marknaden. Två punkter i artikeln är av

intresse i detta sammanhang (punkterna 3a och 3c).

Som förenligt med den gemensamma marknaden kan

enligt artikeln anses dels stöd för att främja den

ekonomiska utvecklingen i regioner där

levnadsstandarden är onormalt låg eller där det

råder allvarlig brist på sysselsättning, dels stöd

för att underlätta utveckling av vissa

näringsverksamheter eller vissa regioner, när det

inte påverkar handeln i negativ riktning i en

omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

Landsbygdslån (A 2)

Propositionen

Anslaget disponeras för landsbygdslån som beviljas

av länsstyrelserna och självstyrelseorganen. Under

år 1998 används anslaget även för regionala

utvecklingslån, vilka beviljas av berörda

länsstyrelser och självstyrelseorgan, NUTEK och

regeringen. När stödformen regionalt utvecklingslån

upphör den 1 januari 1999 kommer motsvarande

kreditbehov att tillgodoses främst genom lån från

Stiftelsen Norrlandsfonden och ALMI Företagspartner

AB. Anslaget föreslås uppgå till 30 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier

inom regionalpolitiken (A 3)

Propositionen

Anslaget disponeras av Riksgäldskontoret. Systemet

med kreditgarantier inom regionalpolitiken upphörde

den 1 januari 1997 och ersattes med landsbygdslån.

Från anslaget betalas utgifter för att infria

statliga garantier enligt ett antal äldre

förordningar och enligt den nu gällande förordningen

(1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till

kommersiell service. Regeringen föreslår ett anslag

på 11 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter (A 4)

Propositionen

Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket för att

täcka bortfall av avgiftsinkomster till följd av

tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter. För vissa näringsgrenar inom

stödområde 1 och de nordliga delarna av stödområde 2

är procentsatsen för arbetsgivaravgifter och

egenavgifter nedsatt med 8 procentenheter.

Europeiska kommissionen har ännu inte godkänt denna

stödform.

Regeringen har därför beslutat att låta utvärdera

stödformen. Bland annat skall dess effektivitet

jämföras med övriga regionalpolitiska stödformer

riktade till näringslivet i de nämnda regionerna.

Vissa näringsgrenar skall inte längre vara

stödberättigade fr.o.m. den 1 januari 1999 enligt

beslut av riksdagen våren 1998 (prop. 1997/98:62,

bet. 1997/98:AU11). Regeringen har därför gjort

bedömningen att anslaget år 1999 bör uppgå till 320

miljoner kronor, vilket är en minskning med 95

miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår.

Motionerna

I tre motioner, 1998/99:N274 (kd), 1998/99:N327 (c)

och 1998/99:N337 (c), yrkas på en återgång till de

tidigare reglerna för nedsättning av socialavgifter

i vissa branscher. Motionärerna anser att

nedsättningen bör kvarstå även efter den 1 januari

1999 för jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt

och fiske samt viss personlig serviceverksamhet. I

motion 1998/99:N274 (kd) begärs samtidigt att

anslaget skall höjas med 100 miljoner kronor jämfört

med regeringens förslag för att täcka de kostnader

som skulle uppstå vid en återgång av reglerna.

Vidare föreslås i motion 1998/99:N255 (c) att

arbetsgivaravgifterna minskas under två år för

nystartade kooperativa företag. Som försöksområden

föreslår motionären Jönköpings och Dalarnas län,

vilka har olika företagstraditioner. Inom ramen för

de lokala utvecklingsavtalen bör

arbetsgivaravgifterna kunna sänkas med 5

procentenheter under två år.

Vissa kompletterande uppgifter

Syftet med nedsättningen av socialavgifter är att

kompensera främst näringslivet i Norrlands inland

för bestående konkurrensnackdelar i form av en liten

lokal marknad, gleshet, ogynnsamma

klimatförhållanden och långa avstånd. Lagen om

nedsättning av socialavgifter omfattar vissa angivna

slag av verksamheter. I stödområde 1 omfattas fler

verksamheter än i det övriga stödområdet.

Nedsättningen med 8 procentenheter är tidsbegränsad

t.o.m. utgiftsåret 2000.

Enligt riksdagens beslut våren 1998 skall vissa av

de i lagen nämnda verksamheterna, nämligen jord- och

skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske samt

annan personlig serviceverksamhet, inte längre vara

stödberättigade fr.o.m. den 1 januari 1999. I en

reservation (c, fp, v, mp, kd) begärdes att

regeringens förslag skulle avslås och att de nämnda

näringsgrenarna även fortsättningsvis skulle

omfattas av systemet med nedsatta avgifter.

Regeringen uppdrog i augusti 1998 till Statens

institut för regionalforskning, SIR, att utvärdera

stödformen nedsatta socialavgifter. Uppdraget gäller

att

- utvärdera vilka tillväxt- och

sysselsättningseffekter den regionalpolitiska

stödformen nedsatta socialavgifter har på

stödberättigade företag,

-

utvärdera om det på ett tydligt sätt kan beläggas

att stödformen nedsatta socialavgifter har en

högre effektivitet än andra regionalpolitiska

stödformer riktade till näringslivet,

kartlägga vilka avståndsberoende merkostnader

tjänsteföretagen i olika stödområden har samt hur

stora merkostnaderna är.

Syftet med utvärderingen och kartläggningen är att

underlätta för statsmakterna att bedöma vilka

regionalpolitiska stödformer som på mest effektiva

sätt stöder näringslivet i de regionalpolitiskt mest

prioriterade områdena samt ge underlag till de

pågående överläggningarna med EG-kommissionen

beträffande nedsatta avgifter. Kommissionen har, för

sitt ställningstagande, begärt en kartläggning som

påvisar hur stora avståndsberoende merkostnader

tjänsteföretag inom stödområde 1 respektive

stödområde 2 har. Kartläggningen skall rapporteras

med förtur och resterande del av uppdraget senast

den 31 december 1998.

I maj 1998 har regeringen informerat länen om

förutsättningarna för de regionala tillväxtavtalen,

som avses utgöra instrument inom den regionala

näringspolitiken. En grundtanke är att inte anslå

några nya statliga medel utan att använda vissa

anslag i statsbudgeten på ett effektivare sätt.

Vidare uttalades att det finns en möjlighet för

deltagande parter att till regeringen lämna förslag

om regelförändringar, dock inte inom regelverken för

skattepolitik eller arbetsrätt. Alla län har

beslutat att påbörja arbete med att ta fram

regionala tillväxtavtal.

Transportbidrag (A 5)

Propositionen

Anslaget disponeras av NUTEK för regionalpolitiskt

transportbidrag. Regeringen föreslår med hänsyn till

utvecklingen inom transportsektorn och en bedömning

av konjunkturen att anslaget skall uppgå till 345

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 1998/99:N249 (s) föreslås att Ånge, som är

en utpräglad inlands- och glesbygdskommun med en

mycket stor befolkningsminskning, förs till

transportstödets zon 5. Vidare behövs det enligt

motionärerna en definition av förädlade och

oförädlade trävaror, eftersom de föreslagna reglerna

är olika för dessa båda kategorier.

I motion 1998/99:N260 (m) anförs att

transportbidrag behövs när transporten överstiger

251 km. När de av riksdagen beslutade förändringarna

träder i kraft den 1 januari 1999 innebär det att

transportbidrag utgår först vid avstånd på minst 401

km, påpekas det.

Vissa kompletterande uppgifter

Transportbidrag regleras i förordningen (1980:803)

om regionalpolitiskt transportbidrag. Bidrag lämnas

för transport inom ett stödområde som utgörs av

Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs,

Dalarnas och Värmlands län. Detta stödområde indelas

i fem transportbidragszoner, där zon 1 innebär lägst

stödnivå. Bidraget kan avse godstransporter på

järnväg eller i yrkesmässig trafik på väg. Bidrag

lämnas med mellan 5 % och 45 % av

transportkostnaderna, beroende på i vilken zon

verksamheten bedrivs samt transportavståndet. Lägsta

bidragsberättigade transportavstånd är 251 km.

Riksdagen beslutade våren 1998 (prop. 1997/98:62,

bet. 1997/98:AU11) om vissa förändringar vad gäller

zonindelning och nivåer på transportbidraget. För

att reducera kostnaderna skall transportbidragszon 1

upphöra samtidigt som kravet på lägsta

bidragsgrundande transportavstånd höjs till 401 km.

När det gäller oförädlade trävaror införs en viss

begränsning av bidraget. Utgångspunkten var att

regeringen ville stimulera till ökad vidareförädling

inom trävarubranschen. Regeringen ansåg att det

kunde vara lämpligt att lämna bidrag för transporter

av oförädlade trävaror upp till 30 000 m³ per helår

i transportbidragszonerna 2 och 4. För förädlade

trävaror var däremot inga begränsningar aktuella.

Regeringen informerade i propositionen om att de

föreslagna förändringarna i transportbidraget träder

i kraft den 1 januari 1999 under förutsättning att

EG-kommissionen lämnar sitt godkännande.

Glesbygdsverket (A 6)

Propositionen

För år 1999 föreslås ett anslag för Glesbygdsverket

på 23,9 miljoner kronor. De övergripande målen för

Glesbygdsverket skall kvarstå, men inom ramen för

föreslagna resurser avser regeringen att i dialog

med Glesbygdsverket ytterligare precisera verkets

uppgifter och verksamhetsmål.

Inga motioner har väckts på detta område.

Statens institut för regionalforskning (A 7)

Propositionen

Institutet inledde under budgetåret 1997 ett nytt

forskningsprogram. Programmet kom i gång senare än

beräknat, vilket lett till ett relativt högt

anslagssparande på 2,2 miljoner kronor. För år 1999

föreslår regeringen ett anslag på ca 8 miljoner

kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Europeiska regionala utvecklingsfonden (A 8)

Propositionen

Anslaget disponeras av NUTEK och vissa länsstyrelser

för utbetalningar från EG:s regionalfond.

Regionalfonden är en av EG:s fyra fonder som

delfinansierar 23 strukturfondsprogram inom målen 2,

5b och 6 samt vissa av de s.k.

gemenskapsinitiativen. Anslaget föreslås uppgå till

782 miljoner kronor för år 1999.

Regeringen föreslår att det fr.o.m. år 1999 införs

ett bemyndigande för det nu aktuella anslaget. Det

innebär att utbetalande myndigheter får göra

åtaganden under år 1999 som medför utgifter, vilka

beräknas falla ut åren 2000 och 2001 inom den totala

ramen för innevarande programperiod (1995-1999). Den

totala ramen beräknas till 3 564 miljoner kronor.

Syftet är att anpassa anslaget till ett långsiktigt

planerande för de beslutande myndigheterna enligt de

intentioner som ligger till grund för EG:s fleråriga

strukturprogram. Bemyndigandet för år 1999 beräknas

till 1 150 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden (A

9)

Propositionen

Anslaget föreslås till 200 miljoner kronor och

disponeras av regeringen. Efter den 31 december 1998

upphör möjligheten att ansöka om regionalt

utvecklingslån (prop. 1997/98:62, bet.

1997/98:AU11). Motsvarande lånebehov får i stället

enligt regeringen tillgodoses av bl.a. ALMI

Företagspartner AB och därutöver Stiftelsen

Norrlandsfonden vad gäller de fem Norrlandslänen.

För att detta skall bli möjligt behöver Stiftelsen

Norrlandsfondens kapital förstärkas med 280 miljoner

kronor enligt regeringen.

Riksdagen har vidare beslutat (prop. 1997/98:62,

bet. 1997/98:AU11) att de inbetalningar till staten

på 40 miljoner kronor per år som Norrlandsfonden

skulle ha fullgjort under åren 1996 och 1997 skall

anses fullgjorda genom att det sammanlagda beloppet

80 miljoner kronor avräknas från det ovan nämnda

kapitaltillskottet på 280 miljoner kronor.

Kapitaltillskottet som föreslås tillföras

Norrlandsfonden beräknas således till 200 miljoner

kronor netto.

Inga motioner har väckts på detta område.

Flygplatsbolag i Ljungbyhed (A 10)

Propositionen

Klippans kommun har i skrivelser till regeringen

hemställt om statlig medverkan under fem år för

fortsatt drift av ett flygplatsbolag vid

flygflottiljen F 5 i Ljungbyhed. Regeringen bedömer

behovet av statliga insatser till 6 miljoner kronor

per år under åren 1998-2000. Anslaget, vilket

föreslås till 3 miljoner kronor år 1999, skall få

disponeras av regeringen för finansiering av delar

av driften av ett flygplatsbolag i Ljungbyhed.

Inga motioner har väckts på detta område.

Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. (A 11)

Propositionen

Det föreslagna anslaget på 70 miljoner kronor skall

få disponeras av NUTEK och regeringen. Anslaget

skall användas till att fullfölja utvecklingsprogram

för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade

områden, bl.a. ett forsknings- och

utvecklingsprogram, samt vissa enskilda

utvecklingsprogram. Vidare skall anslaget

delfinansiera en förlängning av landningsbanan vid

Luleå/Kallax flygplats. Åtgärderna finansierades

tidigare från andra anslag, vilka inte kvarstår för

år 1999. Anslaget skall endast användas till att

finansiera åtaganden som har gjorts fram till den 31

december 1998.

Motionen

Miljöpartiet avvisar det föreslagna anslaget i

motion 1998/99:N325. Motionärerna motsätter sig att

de föreslagna medlen om 70 miljoner kronor används

till en förlängd landningsbana på Luleå/Kallax

flygplats. En satsning på ökad flygtrafik vid denna

flygplats är ingen hållbar framtidssatsning utan en

felinvestering, menar motionärerna. Dessutom är

kostnaderna för att åtgärda bullerproblemen eller

för att lösa in fastigheterna inte inkalkylerade i

projektkostnaden, hävdas det.

Utskottets ställningstagande

I motionerna 1998/99:N299 (m), 1998/99:N274 (kd),

1998/99:Fi210 (c), 1998/99:N337 (c), 1998/99:Fi211

(fp) och 1998/99:N325 (mp) föreslås andra belopp än

regeringsförslaget för olika anslag inom

utgiftsområdet. Yrkandena innebär samtidigt att

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet förordar en

lägre ram för utgiftsområdet, medan

Kristdemokraterna och Centerpartiet förordar en

högre ram än vad regeringen föreslagit.

Miljöpartiets förslag innebär en omfördelning från

ett anslag till ett annat inom ramen för

utgiftsområdet, vilket innebär att det ligger på

samma nivå som regeringsförslaget.

Finansutskottet har nyligen tillstyrkt regeringens

förslag till ram för utgiftsområde 19. Utskottet

utgår i det följande från att den föreslagna ramen

ligger fast. Detta innebär att utskottet inte

ansluter sig till de förslag som innebär att ramen

för utgiftsområde 19 skall ändras.

I motion 1998/99:N299 (m) framförs som skäl för

totalt sett minskade resurser under anslaget till

allmänna regionalpolitiska åtgärder att stöden

snedvrider konkurrensen. Utskottet är medvetet om

att en sådan risk kan föreligga och anser därför att

det är positivt att konkurrensaspekter vägs in i de

flesta stödformer vid bedömningen av hur stort stöd

som bör lämnas. Vidare innebär Europeiska

kommissionens synsätt att de snedvridningar av

konkurrensen som är förbundna med regionalpolitiska

stöd kan försvaras om vissa principer och regler

följs. Stöden bör därför, enligt kommissionen,

endast användas sparsamt och förbli koncentrerade

till de minst gynnade områdena. Utskottet instämmer

i kommissionens synsätt.

När det gäller motion 1998/99:N337 (c) med önskemål

om mer småföretagsstöd inom ramen för anslaget till

allmänna regionalpolitiska åtgärder är det

utskottets uppfattning att decentraliseringen av

beslutanderätten till länsstyrelserna och

självstyrelseorganen är av stort värde och bör

bibehållas. Det finns därför inget skäl för

utskottet att ta ställning till hur mycket medel som

bör tillföras en viss form av företagsstöd.

Vidare konstaterar utskottet beträffande yrkandet i

motion 1998/99:N325 (mp) angående ett

tillkännagivande om anslag för budgetåren 2000 och

2001 att det inte finns något regeringsförslag att

ta ställning till.

Utskottet godtar regeringens förslag i fråga om

anslag till ersättning för nedsättning av

socialavgifter (A 4) och kan följaktligen inte

ansluta sig till vad som förordats i motionerna

1998/99:N255 (c), 1998/99:N274 (kd), 1998/99:N327

(c) och 1998/99:N337 (c) på denna punkt. Utskottet

vill därtill erinra om att regelverket inom

skattepolitiken inte ingår bland de områden där

regelförändringar kan föreslås inom ramen för de

regionala tillväxtavtalen.

Från Närings- och handelsdepartementet har

inhämtats att diskussioner fortfarande pågår med

kommissionen angående de under våren 1998 beslutade

förändringarna av transportbidraget. En ny

förordning väntas därför inte kunna träda i kraft

den 1 januari 1999 utan först något senare under år

1999. Förordningen om regionalpolitiskt

transportbidrag gäller till dess att en ny

förordning träder i kraft. Förseningen beräknas inte

medföra några ekonomiska konsekvenser. Den i motion

1998/99:N249 (s) berörda frågan om definition av

förädlade och oförädlade trävaror har uppmärksammats

av regeringen. Enligt information från Närings- och

handelsdepartementet har det uppdragits till NUTEK

att utreda definitionsfrågan. Efter visst uppskov

beräknas utredningen kunna föreligga inom kort.

Enligt uppgift från Närings- och

handelsdepartementet är det bara en mindre del av

anslaget (A 11) till regionalpolitiska

infrastrukturprojekt, ca 20 miljoner kronor, som

beräknas för landningsbanan vid Luleå/Kallax

flygplats. Det i motion 1998/99:N325 (mp) angivna

motivet för att föreslå ett slopande av detta anslag

kvarstår därför knappast.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av

regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 1999

inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling. Likaså tillstyrks de övriga här aktuella

förslagen till riksdagsbeslut som framlagts i

budgetpropositionen. Samtliga i detta sammanhang

behandlade motionsyrkanden avstyrks.

Den geografiska fördelningen av anslagsmedel

Motionerna

I två motioner berörs den geografiska fördelningen

av anslagsmedel.

I motion 1998/99:N234 (fp) hävdas det att Halland

missgynnas när det gäller bl.a. anslaget för

regional utveckling. Enligt motionären måste Halland

genom omfördelning få en större och mer rättvisande

del av anslagen.

Även i motion 1998/99:N296 (c) önskas en annorlunda

fördelning av statliga resurser. Motionären anser

att riksdagen måste ta hänsyn till Dalslands utsatta

situation och svåra läge när resurserna skall

fördelas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det även fortsättningsvis bör

vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget

mellan länen och utfärda de föreskrifter som behövs.

Vid fördelningen av medel mellan länen bör som

hittills de regionala problemens svårighetsgrad

utgöra den huvudsakliga fördelningsnyckeln med

särskilt beaktande av medfinansieringsbehovet av

åtgärder inom strukturfondsprogrammen samt beräknat

behov av medel för sysselsättningsbidrag.

Med det anförda avstyrks de aktuella yrkandena.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande stödområdesfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:N219 yrkande 2,

1998/99: N237 yrkande 8, 1998/99:N274 yrkandena

17 och 18, 1998/99:N289, 1998/99:N290 och

1998/99:N296 yrkande 1,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande fasta resurser till

Folkrörelserådet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:N217 och

1998/99:N274 yrkandena 28 och 29,

res. 2 (kd)

3. beträffande pälsdjursuppfödning och

regionalpolitiskt stöd

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ530 yrkande 8,

4. beträffande en ny regionalpolitisk

myndighet

att riksdagen avslår motion 1998/99:N287,

5. beträffande anslag m.m. inom

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 19 momenten 1-3 och med avslag på

motionerna 1998/99:Fi210 yrkande 20,

1998/99:Fi211 yrkande 20 i denna del,

1998/99:N249, 1998/99:N255, 1998/99:N260,

1998/99:N274 yrkandena 11 och 30, 1998/99:N299

yrkande 1, 1998/99:N325, 1998/99:N327 yrkande 6,

1998/99:N337 yrkandena 21 och 22

a) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget A 1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder, åta staten

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst

1 688 000 000 kr under åren 2000-2005,

b) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget A 8 Europeiska regionala

utvecklingsfonden, åta staten ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 1 150 000 000 kr under

åren 2000 och 2001,

c) för budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling enligt regeringens förslag i bilaga,

res. 3 (mp)

6. beträffande den geografiska

fördelningen av anslagsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:N234 och

1998/99:N296 yrkande 3.

Stockholm den 1 december 1998

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro

Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Lennart

Beijer (v), Göran Hägglund (kd)*, Karin Falkmer

(m)*, Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m)*, Nils-

Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s), Gunilla

Wahlén (v), Inger Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m)*,

Matz Hammarström (mp), Åke Sandström (c)*, Eva

Flyborg (fp)* och Anne Ludvigsson (s).

*) Har ej deltagit i beslutet under

moment 5

Reservationer

1. Stödområdesfrågor (mom. 1)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),

Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg

(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

stödområdesfrågor bort ha följande lydelse:

Som framgår av budgetpropositionen måste regeringen

göra en översyn av hela den gällande

stödområdesindelningen, både när det gäller

nationella stödområden och EG:s

strukturfondsområden, eftersom Sveriges nuvarande

stödområden är godkända av Europeiska kommissionen

endast t.o.m. år 1999. Enligt uppgift från Närings-

och handelsdepartementet avses inom kort

förhandlingar upptas mellan kommissionen och

medlemsländerna angående bl.a. stödområdesfrågorna.

Även om det pågående översynsarbetet är ett motiv i

sig för att inte nu vidta förändringar i

stödområdessystemet anser utskottet, i likhet med

vad som sägs i motion 1998/99:N237 (fp), att

riksdagen bör lägga fast principen att ett beslut om

inplacering i tillfälligt stödområde alltid skall

vara tidsbegränsat. En sådan ordning leder till att

resurserna används där de bäst behövs.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion

1998/99:N237 (fp) i berörd del. Övriga

motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande stödområdesfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N237 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1998/99:N219

yrkande 2, 1998/99:N274 yrkandena 17 och 18,

1998/99:N289, 1998/99:N290 och 1998/99:N296

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

2. Fasta resurser till Folkrörelserådet

m.m. (mom. 2)

Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

fasta resurser till Folkrörelserådet m.m. bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med vad som görs i motion

1998/99:N274 (kd) betona betydelsen av landsbygdens

möjligheter att leva och utvecklas. Det arbete som

bedrivs i lokala utvecklingsgrupper och byalag

karakteriseras av helhetssyn, folkligt engagemang

och ett planeringsperspektiv "nerifrån och upp".

Därför bör Folkrörelserådet och Skärgårdarnas

Riksförbund tillförsäkras statligt ekonomiskt stöd i

en permanent bidragsform. Det är också angeläget att

resurserna inte bara stannar på central nivå utan

att former utvecklas för att fördela medel direkt

till utvecklingsgrupper och byalag.

Vidare är det nödvändigt att samordna olika

statliga myndigheters verksamhet i

skärgårdsområdena. När en myndighet genomför sina

besparingskrav tenderar ofta kostnaderna att öka för

andra. Ett tydligt statligt samordningsansvar för

skärgården i form av ett särskilt skärgårdsråd bör

inrättas.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av de

aktuella motionsyrkandena bör göra ett

tillkännagivande till regeringen av nu angiven

innebörd.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande fasta resurser till

Folkrörelserådet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:N217 och

1998/99:N274 yrkandena 28 och 29 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling (mom. 5)

Matz Hammarström (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande - i

avsnittet om anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling - som börjar med

"Enligt uppgift" och slutar med "motionsyrkanden

avstyrks" bort ha följande lydelse:

I motion 1998/99:N325 (mp) föreslås en omfördelning

från anslaget (A 11) som gäller regionalpolitiska

infrastrukturprojekt till anslaget (A 1) som avser

allmänna regionalpolitiska åtgärder. Den av

Miljöpartiet begärda ökningen av A 1-anslaget för

att främja kvinnors företagande ligger i linje med

utskottets uppfattning. Anslaget A 11 skall enligt

regeringens förslag bl.a. finansiera en förlängd

landningsbana på Luleå/Kallax flygplats. Utskottet

anser emellertid att en ökad flygtrafik i området

måste betraktas som en felinvestering ur

miljösynpunkt och att medel inte bör anslås till

detta ändamål. Enligt nyligen erhållna uppgifter

från Närings- och handelsdepartementet är det dock

bara en mindre del av A 11-anslaget, ca 20 miljoner

kronor, som beräknas för landningsbanan vid

Luleå/Kallax flygplats. Mot denna bakgrund föreslås

att anslaget A 11 minskas med 20 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag och att

anslaget A 1 ökas med motsvarande belopp. Utskottet

tillstyrker i övrigt de av regeringen föreslagna

anslagen liksom de av regeringen begärda

bemyndigandena.

Med de beslut som utskottet förordar blir motion

1998/99:N325 (mp) i här behandlad del väsentligen

tillgodosedd. Övriga aktuella motioner avstyrks i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande anslag m.m inom

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 19 momenten 1 och 2, med anledning

av proposition 1998/99:1 utgiftsområde 19 moment

3 och motion 1998/99:N325 yrkande 1 och med

avslag på motionerna 1998/99:Fi210 yrkande 20,

1998/99:Fi211 yrkande 20 i denna del,

1998/99:N249, 1998/99:N255, 1998/99:N260,

1998/99:N274 yrkandena 11 och 30, 1998/99:N299

yrkande 1, 1998/99:N325 yrkande 2, 1998/99:N327

yrkande 6, 1998/99:N337 yrkandena 21 och 22

a) (= utskottet),

b) (= utskottet),

c) för budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling enligt regeringens förslag i bilaga,

dock med den ändringen i förhållande till

regeringens förslag att anslaget A 1 ökas med 20

000 000 kr och anslaget A 11 minskas med 20 000

000 kr.

Särskilda yttranden

1. Pälsdjursuppfödning och

regionalpolitiskt stöd (mom. 3)

Matz Hammarström (mp) anför:

Det skulle ha varit önskvärt att det

regionalpolitiska stödet till pälsdjursuppfödning

kunde slopas redan fr.o.m. år 1999. Med hänsyn till

att samtliga stödregler är under övervägande och att

det uppges bli omöjligt att ge regionalpolitiskt

stöd till pälsdjursuppfödning fr.o.m. år 2000 avstår

jag från att reservera mig i frågan.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling (mom. 5)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola

Sundell (alla m) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

(prop. 1998/99:1) beträffande ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2000

och 2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den sociala

tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom

att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslag m.m. inom utgiftsområde 19.

För budgetåret 1999 förordar vi i vår

kommittémotion 1998/99:N299 (m) att anslaget A 1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 250

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi

anser att företagsstöd och andra bidrag i form av

regionala utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag

m.m. bör trappas ned och ersättas med andra

åtgärder. De nuvarande statliga företagsstöden är

skadliga, eftersom de snedvrider konkurrensen.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling (mom. 5)

Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:

Kristdemokraternas förslag till ram för

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

för år 1999, vilket var 100 miljoner kronor högre än

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och

Miljöpartiets förslag, har avstyrkts av

finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då

Kristdemokraternas budgetförslag är en helhet är det

i detta andra steg inte meningsfullt att delta i

beslut avseende fördelning och storlek av olika

anslag inom ramen. Vi deltar således inte i

utskottets beslut avseende moment 5 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 19 för budgetåret 1999.

I Kristdemokraternas kommittémotion 1998/99:N274

redovisas vår syn på de regionalpolitiska anslagen.

I och med EU-medlemskapet kommer Sverige i

åtnjutande av ett antal nya stödformer i mån av

nationell, regional, kommunal och privat

delfinansiering. Denna möjlighet bör användas fullt

ut.

Vidare bör de regionalpolitiska stöden ge så hög

utväxling som möjligt i förhållande till de

regionalpolitiska målen. Kristdemokraterna är emot

beslutet att slopa nedsättningen av sociala avgifter

för jord- och skogsbruk m.m. i stödområdet fr.o.m.

den 1 januari 1999. Regeringen har i

budgetpropositionen räknat ned det aktuella anslaget

(A 4) för år 1999 med 95 miljoner kronor jämfört med

år 1998. Kristdemokraterna har förordat att beslutet

om slopande av nedsättningen återtas, att ramen för

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

upptas till ett belopp som är 100 miljoner kronor

högre än vad regeringen föreslagit och att A 4-

anslaget räknas upp med 100 miljoner kronor jämfört

med regeringens förslag.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling (mom. 5)

Åke Sandström (c) anför:

Centerpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling för år 1999,

vilket var 500 miljoner kronor högre än

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och

Miljöpartiets förslag, har avstyrkts av

finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då

Centerpartiets budgetförslag är en helhet är det i

detta andra steg inte meningsfullt att delta i

beslut avseende fördelning och storlek av olika

anslag inom ramen. Jag deltar således inte i

utskottets beslut avseende moment 5 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 19 för budgetåret 1999.

I partimotionerna 1998/99:Fi210 (c) och

1998/99:N337 (c) redovisas Centerpartiets syn på de

regionalpolitiska anslagen.

Centerpartiet anser att företagsstöden är viktiga

eftersom de är tillväxtorienterade. De medel som

finns i dag inom ramen för den lilla

regionalpolitiken är dock alltför knappa. Resurserna

för regional utjämning och utveckling bör därför öka

med 500 miljoner kronor, vilket kan finansieras

genom en överflyttning av 500 miljoner kronor från

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Dessa

medel bör huvudsakligen användas för småföretagsstöd

inom ramen för länsstyrelsernas arbete med

näringslivsutveckling.

Centerpartiet är tveksamt till det

bemyndigandesystem som regeringen vill införa på det

regionalpolitiska området. Vidare anser jag att

beslutet att slopa nedsättningen av sociala avgifter

för jord- och skogsbruk m.m. i stödområdet fr.o.m.

den 1 januari 1999 bör rivas upp. Medel för detta

ändamål skulle rymmas inom ramen för den förordade

höjningen av anslaget med 500 miljoner kronor.

5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling (mom. 5)

Eva Flyborg (fp) anför:

Folkpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling för år 1999,

vilket var 500 miljoner kronor lägre än

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och

Miljöpartiets förslag, har avstyrkts av

finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då

Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i

detta andra steg inte meningsfullt att delta i

beslut avseende fördelning och storlek av olika

anslag inom ramen. Jag deltar således inte i

utskottets beslut avseende moment 5 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 19 för budgetåret 1999.

I partimotion 1998/99:Fi211 (fp) redovisas

Folkpartiets syn på de regionalpolitiska anslagen.

Folkpartiet är stark anhängare av en politik för

ökad regional balans men är kritiskt till

utformningen av den lilla regionalpolitiken. Det

finns underlag som visar att företag som fått

regionalpolitiskt stöd på längre sikt klarar sig

sämre än företag som inte fått stöd. Mot denna

bakgrund förordas en neddragning av anslaget med 500

miljoner kronor. Kvarvarande resurser täcker behoven

i de mest utsatta kommunerna.

Regionalpolitiken måste utformas så att olika

bygders och regioners unika förutsättningar skapar

goda levnadsvillkor, innebärande riktiga arbeten,

ett bra boende och god social service för alla.

Från Folkpartiets sida vill vi att

regionalpolitiken förändras till en

mobiliseringspolitik, där regionalpolitikens mål

uppnås genom satsningar på den enskilda människans

kreativitet och hennes förmåga till skapande av

arbetstillfällen, bl.a. entreprenörer.

En regions unika möjligheter kan endast tas till

vara genom lokala och regionala initiativ. Men

regionalpolitiken kan på olika sätt stödja,

underlätta och stimulera utveckling. Denna ambition

innebär att en lång rad områden som inte i snäv

mening behöver kallas regionalpolitik blir allt

viktigare. Bra infrastruktur, t.ex. kommunikationer

och IT, kan locka riskvilligt kapital till en

investering. Utbildning och forskning, liksom ett

vitalt kulturutbud, blir också viktiga ingredienser.

Förslag som syftar till att skapa ett gott

näringslivsklimat, såsom skattelättnader, reformerad

arbetsrätt och en politik som förenklar och

stimulerar nyföretagande, lyser helt med sin

frånvaro i regeringens budgetproposition.

Folkpartiet anser att politiken snarast bör läggas

om i en riktning som syftar till att skapa fler jobb

genom företagande. Också utformningen av det

kommunala skattesystemet är av betydelse.

Den regionala balansen är starkt beroende av låga

räntenivåer och ett investeringsvänligt klimat.

Regionalpolitiska stödformer blir verkningslösa om

inte de grundläggande ekonomiska förutsättningarna

för tillväxt kan skapas.

Vår svenska landsbygd/glesbygd befinner sig just nu

i ett mycket kritiskt skede. Flyttlassen rullar

fortare än någonsin mot de större städerna och det

är endast ett fåtal län i Sverige som kan uppvisa en

positiv befolkningsutveckling. Det faller ett tungt

ansvar på regeringen för den misslyckade

regionpolitiken. Med en samarbetspartner som

Miljöpartiet blir det inte bättre, detta parti som

ohämmat förordar en framtida höjning av bensinpriset

till glesbygdsregionernas stora förtret.

6. Anslag för budgetåren 2000 och 2001

(mom. 5)

Matz Hammarström (mp) anför:

Med hänsyn till vikten av att stärka kvinnors

företagande i lands- och glesbygd bör viss

medelsförstärkning övervägas till år 2000. Anslaget

(A 1) till allmänna regionalpolitiska åtgärder - och

därmed ramen för utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling - bör utökas med 100 miljoner kronor

i förhållande till regeringens nuvarande beräkning.

Jag förutsätter att denna fråga övervägs under

arbetet med regeringens ekonomiska vårproposition

under våren 1999.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 1999

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Regeringens m v kd c

förslag

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Allmänna regionalpolitiska 950 000 -250 000 +500

åtgärder 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 2 Landsbygdslån 30 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 3 Täckande av förluster på grund 11 000

av kreditgarantier inom

regionalpolitiken

-------------------------------------------------------------------------------

A 4 Ersättning för nedsättning av 320 000 +100

socialavgifter 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 5 Transportbidrag 345 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 6 Glesbygdsverket 23 857

-------------------------------------------------------------------------------

A 7 Statens institut för 8 040

regionalforskning

-------------------------------------------------------------------------------

A 8 Europeiska regionala 782 000

utvecklingsfonden

-------------------------------------------------------------------------------

A 9 Kapitaltillskott till 200 000

Stiftelsen Norrlandsfonden

-------------------------------------------------------------------------------

A 10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed 3 000

-------------------------------------------------------------------------------

A 11 Regionalpolitiska 70 000

infrastrukturprojekt m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 2 742 -250 000 ±0 +100 +500

897 000 000 000 ±0

-------------------------------------------------------------------------------