Bet. 1998/99:NU3

Näringsutskottets betänkande

1998/99:NU03

Utgiftsområde 21 Energi

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

NU3

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1998/99:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsområde 21 Energi,

dels 11 motioner från allmänna motionstiden.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats

av företrädare för Närings- och

handelsdepartementet.

Sammanfattning

I riksdagens energipolitiska beslut år 1997

underströks vikten av att det energipolitiska

omställningsprogrammet blir föremål för en

kontinuerlig och ingående uppföljning, där uppnådda

resultat ställs mot anvisade resurser och uppställda

mål för åtgärderna. Utskottet konstaterar i

betänkandet att resultatredovisningen i

budgetpropositionen är inriktad på prestationer. I

takt med att programmet fortskrider kommer kraven på

resultatinformationen att öka. Utskottet välkomnar

att en särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet

har tillsatts för frågan om utvärdering av de

energipolitiska åtgärderna. Arbetsgruppens insatser

bör, menar utskottet, leda till en

resultatredovisning som är baserad på en relevant

verksamhetsindelning. En sådan ger riksdagen

möjlighet att fortlöpande följa måluppfyllelse,

resursåtgång och fördelning av resurser inom det

energipolitiska omställningsprogrammet.

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens

förslag till fördelning av ramen för utgiftsområde

21 Energi - totalt ca 1,7 miljarder kronor - på

olika anslag. Företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet, och Kristdemokraterna

deltar inte i beslutet om anslag. De erinrar i

särskilda yttranden om de budgetförslag som

framlagts av respektive parti. I förhållande till

regeringens förslag för utgiftsområdet ville

Moderata samlingspartiet minska utgiftsramen med 773

miljoner kronor, Kristdemokraterna med 60 miljoner

kronor och Folkpartiet med 790 miljoner kronor.

Företrädaren för Miljöpartiet understryker i ett

särskilt yttrande att partiet för efterföljande

budgetår önskar se ett högre anslag för

omställningsprogrammet.

Inledningsvis i betänkandet avstyrker utskottet ett

motionsyrkande om att den s.k. avvecklingslagen

skall upphävas. Enligt utskottets uppfattning är de

skäl som var vägledande för riksdagen att godkänna

avvecklingslagen fortfarande giltiga. I en

reservation (m, kd, fp) hävdas att de principiella

brister som vidlåder lagen är tydliga, vilket

bekräftas av den prövning som Regeringsrätten nu

genomför.

Utskottet tillstyrker regeringens begäran om

bemyndigande att även under år 1999 kunna överskrida

det tidigare uppförda anslaget för ersättning i

samband med avveckling av en reaktor i

Barsebäcksverket. Utskottet framhåller dock att

regeringen torde behöva utnyttja bemyndigandet

endast vid en situation då ett tidsmässigt tvingande

beslutsläge förekommer samtidigt med en tidpunkt då

riksdagen inte är sammankallad. I en reservation (m,

kd, fp) sägs att bemyndigandet är obehövligt och att

det är oacceptabelt att riksdagen frånhänder sig

beslutanderätten över statens budgetmedel på det

angivna sättet.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag

till ett nytt stödsystem för landsbygdens

elektrifiering. Finansiering skall ske med intäkter

som Affärsverket svenska kraftnät har i sin

verksamhet. I sitt ställningstagande betonar

utskottet vikten av att bestämmelserna för stödet

ges en distinkt utformning, så att den utgiftsnivå

som regeringen har förutsatt kan hållas. Vidare

förutsätter utskottet att regeringen årligen till

riksdagen lämnar en redovisning om

kostnadsutvecklingen. Företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet är positiva till syftet med stödet

men kritiserar i en reservation utformningen av

bidraget. Reservanterna påpekar att förslaget

strider mot grundläggande principer för utformningen

av statens budget enligt bestämmelser i budgetlagen.

I stället anser reservanterna att regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett förslag om anslag

till stödet över statsbudgeten.

Utskottet tillstyrker slutligen regeringens förslag

om investerings- och finansieringsplan m.m. för

Svenska kraftnät. I en reservation (c, mp) avvisas

detta förslag i de delar som berör Polenkabeln.

Propositionen

I proposition 1998/99:1 föreslås under utgiftsområde

21 Energi att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga

om ramanslaget B 1 Bidrag för att minska

elanvändning besluta om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 300

miljoner kronor under åren 2000-2002 (avsnitt 4.4),

2. bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 2 Bidrag till investeringar i

elproduktion från förnybara energikällor besluta om

bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 570 miljoner kronor under åren

2000-2002 (avsnitt 4.4),

3. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga

om ramanslaget B 3 Åtgärder för effektivare

energianvändning besluta om åtgärder som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 21,4

miljoner kronor under åren 2000-2002 (avsnitt 4.4),

4. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga

om ramanslaget B 4 Energiforskning besluta om stöd

till forskning och utveckling inom energiområdet som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 952 miljoner kronor under åren 2000-2004

(avsnitt 4.4),

5. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga

om ramanslaget B 5 Energiteknikstöd besluta om stöd

till utveckling av ny energiteknik i företag och

branscher som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 335 miljoner kronor under åren

2000-2004 (avsnitt 4.4),

6. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga

om ramanslaget B 6 Introduktion av ny energiteknik

besluta om stöd till introduktion av ny energiteknik

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 1 150 miljoner kronor under åren 2000-2004

(avsnitt 4.4),

7. bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga

om ramanslaget B 7 Energipolitiskt motiverade

internationella klimatinsatser besluta om åtgärder

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 23,6 miljoner kronor under åren 2000-2004

(avsnitt 4.4),

8. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999

enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om

statsbudgeten besluta att det under budgetåret 1998

uppförda ramanslaget B11 Ersättning för avveckling

av en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om

ett nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas,

9. som inriktning godkänner investerings- och

finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen svenska

kraftnät för perioden 1999-[2001] enligt vad som

anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk,

under avsnittet Investerings- och finansieringsplan

samt beredskapsåtgärder,

10. godkänner omfattning och inriktning av

Affärsverket svenska kraftnäts beredskapsåtgärder

enligt vad som anförts i avsnittet 3 Statliga

myndigheter och verk, under avsnittet Investerings-

och finansieringsplan samt beredskapsåtgärder,

11. ger regeringen finansiella befogenheter rörande

Affärsverket svenska kraftnät i enlighet med vad som

anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk,

under avsnittet Finansiella befogenheter,

12. bemyndigar regeringen att låta Affärsverket

svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida

medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i

övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella

befogenheter i enlighet med vad som anförts i

avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk, under

avsnittet Finansiella befogenheter,

13. bemyndigar regeringen att meddela närmare

föreskrifter om bidraget för statligt stöd åt

landsbygdens elförsörjning samt godkänner

finansieringen av verksamheten enligt vad regeringen

anför i avsnittet 5 Övrig verksamhet, under

avsnittet Det nya stödsystemet,

14. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 21 Energi enligt uppställning i

bilaga.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt

gäller yrkandet (20 delvis) att riksdagen för

budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde

21 Energi [med följande förändringar i förhållande

till regeringens förslag (mkr)]:

----------------------------------------------------

|Anslag |Regeringens |

Anslagsförändring |

| |förslag | |

----------------------------------------------------

|Uo 21 Energi | 1 681 | -790|

----------------------------------------------------

|B 1 Bidrag för att | | |

|minska elanvändning | | |

| | | |

| | 355 | -187|

----------------------------------------------------

|B 2 Bidrag till | | |

|investeringar i | | |

|elproduktion från | | |

|förnybara energikällor | 135 | -71|

----------------------------------------------------

|B 3 Åtgärder för | | |

|effektivare | | |

|energianvändning | 65 | -34|

----------------------------------------------------

|B 4 Energiforskning | 398 | -209|

----------------------------------------------------

|B 5 Energiteknikstöd | 130 | -68|

----------------------------------------------------

|B 6 Introduktion av ny | | |

|energiteknik | | |

| | 230 | -121|

----------------------------------------------------

|B 9 Åtgärder för el- | | |

|och värmeförsörjning i | | |

|Sydsverige | 200 | -200|

----------------------------------------------------

|B 10 Nytt anslag: | | +100|

|Östsäkerhet | | |

----------------------------------------------------

1998/99:Sk707 av Dan Ericsson (kd) såvitt gäller

yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

stimulansåtgärd för tilläggsisolering.

1998/99:MJ747 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det investeringsbidrag som införts

enbart skall gå till teknikförbättring i befintliga

vattenkraftverk.

1998/99:MJ776 av Agne Hansson (c) såvitt gäller

yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

fortsatt möjlighet att erhålla investeringsbidrag

för etablering av vindkraftverk.

1998/99:MJ803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt

gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

förordning 1998:22 om statliga bidrag till vissa

investeringar inom energiområdet.

1998/99:N205 av Lars Björkman och Elizabeth Nyström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

ändrade regler för att stödja svensk

vindkraftteknik.

1998/99:N228 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om de energipolitiska programmen,

6. slopar investeringsstöd för ny energiproduktion

i enlighet med vad som anförts i motionen,

22. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortsatt drift vid

kärnkraftverket i Barsebäck,

35. beslutar att upphäva avvecklingslagen den 31

december 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:N241 av Göran Hägglund m.fl. (kd) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

2. beslutar att avskaffa anslaget B 11 Ersättning

för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket,

3. avslår regeringens förslag om att bemyndiga

regeringen att överskrida anslaget B 11 Ersättning

för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket,

4. beslutar att upphäva beslutet om att bemyndiga

regeringen att träffa och genomföra för staten

bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella

andra parter,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Delegationen för åtgärder för

el- och värmeförsörjningen i Sydsverige,

11. med följande ändring i förhållande till

regeringens förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 21 Energi (mkr):

----------------------------------------------------

Anslag Regeringens

Anslagsförändring

förslag

----------------------------------------------------

B 9 Åtgärder för el-

och värmeförsörjning i

Sydsverige 200 -60

----------------------------------------------------

1998/99:N261 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bidrag för konvertering från

elvärme samt bidrag till fjärrvärmeanslutning,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om biobränslebaserad kraftvärme,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vindkraft,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om småskalig vattenkraft,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om upphandlingsförfarande för ny

elproduktionsteknik med förnybara energislag,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om teknikupphandling av

energieffektiv teknik,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kommunal energirådgivning m.m.,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om motoralkoholproduktion från

skogsråvara,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kompletterande användning av

anslaget för introduktion av ny energiteknik,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om investeringsstöd för solvärme,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 21 Energi för åren 2000 och 2001

[med följande förändringar i förhållande till

regeringens förslag (mkr)]:

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

Anslag

Regeringens Miljöpartiet

förslag

----------------------------------------------------

Förslag Avvikelse från

Beräknat regeringen

----------------------------------------------------

1999 2000 2001 1999 2000 2001

----------------------------------------------------

Uo 21 Energi 1 681 1440 1715 470 455

----------------------------------------------------

B 1 Bidrag för

att minska

elanvändning 355 305 395 +110 +95

----------------------------------------------------

B 2 Bidrag till

investeringar i

elproduktion

från förnybara

energikällor 135 135 260 +157 +157

----------------------------------------------------

B 3 Åtgärder

för effektivare

energianvändning 65 65 115 +65 +65

----------------------------------------------------

B 4 398 405 413 +13 +13

Energiforskning

----------------------------------------------------

B 5 130 130 130 +20 +20

Energiteknikstöd

----------------------------------------------------

B 6

Introduktion av

ny energiteknik 230 230 230 +55 +55

----------------------------------------------------

B 10 Nytt

anslag: Bidrag

till solvärme +50 +50

----------------------------------------------------

13. bemyndigar regeringen att under år 1999 åta sig

ekonomiska förpliktelser i samband med bidrag till

investeringar i solvärme innebärande åtaganden om

högst 50 miljoner kronor vardera för åren 2000 till

och med 2002.

1998/99:N299 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

2. beslutar att under B 1 inom utgiftsområde 21

Energi anvisa ett anslag om 0 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. beslutar att under B 2 inom utgiftsområde 21

Energi anvisa ett anslag om 0 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen,

4. beslutar att under B 3 inom utgiftsområde 21

Energi anvisa ett anslag om 12 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

5. beslutar att under B 4 inom utgiftsområde 21

Energi anvisa ett anslag om 368 056 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

6. beslutar att under B 9 inom utgiftsområde 21

Energi anvisa ett anslag om 0 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1998/99:Bo505 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) såvitt

gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att investeringsbidraget till

utbyggnad av vattenkraftverk i mindre vattendrag i

kommande års budgetarbete skall slopas eller

överföras till teknikförbättring i befintliga

vattenkraftverk.

Utskottet

Inledning

Utgiftsområdet 21 Energi omfattar frågor avseende

tillförsel, distribution och användning av energi.

Det inkluderar vidare det program för omställning

och utveckling av energisystemet vars utformning

godkänts av riksdagen i juni 1997 (prop. 1996/97:84,

bet. 1996/97:NU12).

Finansutskottet har nyligen tillstyrkt regeringens

förslag till ramar för de olika utgiftsområdena

(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1). För

utgiftsområde 21 Energi innebär det att utgiftsramen

för år 1999 är fastställd till ca 1 681

miljoner kronor. I förhållande till regeringens

förslag föreslogs en minskad utgiftsram med 773

miljoner kronor i Moderata samlingspartiets

partimotion 1998/99:Fi208, med 60 miljoner kronor i

partimotion 1998/99:Fi209 från Kristdemokraterna och

med 790 miljoner kronor i den av Folkpartiet

liberalerna framlagda partimotionen 1998/99:Fi211.

Dessa förslag har följts upp i reservationer av

företrädare för respektive parti. Företrädarna för

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de

gröna har i finansutskottet anslutit sig till

regeringens förslag till utgiftsram för detta

utgiftsområde vad avser budgetåret 1999.

Riksdagen kommer inom kort att fatta beslut om

utgiftsramarna på basis av finansutskottets

betänkande. I den fortsatta behandlingen av anslagen

inom det nu aktuella utgiftsområdet har

näringsutskottet förutsatt att riksdagen fastställer

utgiftsramarna i enlighet med vad finansutskottet

föreslagit.

Bedömning av regeringens

resultatredovisning

Bakgrund

Riksdagen beslutade i juni 1997 (prop. 1996/97:84,

bet. 1996/97:NU12) om målen för energipolitiken.

Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt

trygga tillgången på energi på med omvärlden

konkurrenskraftiga villkor. Den skall skapa villkor

för en effektiv energianvändning och en

kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg

negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt

underlätta omställningen till ett ekologiskt

uthålligt samhälle. Energipolitiken skall bidra till

en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. En

säker tillgång på el till ett rimligt pris är en

viktig förutsättning för den svenska industrins

internationella konkurrenskraft. Energipolitiken

skall utformas så att denna förutsättning bevaras.

Slutligen skall energipolitiken bidra till ett

breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i

Östersjöregionen.

Ett nytt energipolitiskt program har inrättats för

att åstadkomma den eftersträvade omställningen av

energisystemet. Programmet omfattar åtgärder som

syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska

användningen av el för uppvärmning, att utnyttja det

befintliga elsystemet effektivare och att öka

tillförseln av el och värme från förnybara

energikällor. Det innehåller vidare en långsiktig

satsning på forskning, utveckling och demonstration

av ny energiteknik. Målet är att under de närmaste

tio till femton åren kraftigt öka el- och

värmeproduktionen från förnybara energikällor och

utveckla kommersiellt lönsam teknik för

energieffektivisering. Investeringsbidrag kommer att

utgå under en femårsperiod (1998-2002) för att

stimulera en fortsatt utbyggnad av en ekologiskt

uthållig energiproduktion. Sammanlagt löper

energiomställningsprogrammet över en sjuårsperiod

fram t.o.m. år 2004. Kostnaden beräknas totalt komma

att uppgå till ca 9 miljarder kronor. Statens

energimyndighet har det huvudsakliga ansvaret för

att energiomställningsprogrammet blir genomfört.

I det betänkande från näringsutskottet som låg till

grund för riksdagens energipolitiska beslut våren

1997 (bet. 1996/97:NU12 s. 40) underströks vikten av

att de energipolitiska programmen blir föremål för

en kontinuerlig och ingående uppföljning, där

uppnådda resultat ställs mot anvisade resurser och

uppställda mål för åtgärderna. Utskottet noterade

regeringens avsikt att årligen informera riksdagen

om de resultat som uppnåtts. Det är önskvärt, menade

utskottet, att denna redovisning görs i samlad form

och att den ger information dels om hur insatta

medel har använts, dels - på sikt - om åtgärdernas

effekter. Även i betänkandet med anledning av

regeringens budgetförslag för år 1998 (bet.

1997/98:NU2 s. 12) betonade utskottet betydelsen av

att riksdagen i inledningsskedet av det nya

omställningsprogrammet - men även fortsättningsvis -

får ta del av en relevant uppföljningsinformation.

Denna redovisning borde, menade utskottet, vara

uppdelad på berörda verksamhetsområden som visar på

t.ex. antalet beviljade ansökningar, påbörjade

forskningsprogram, beräknade sparnivåer etc. Först

på längre sikt inställer sig frågan om vilka

effekter som insatserna har medfört. Detta talade

för, ansåg utskottet, att den nämnda redovisningen

inledningsvis bör byggas upp kring ett antal

lämpliga s.k. nyckeltal på en för riksdagen anpassad

nivå.

Regeringens resultatredovisning

I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1

utgiftsområde 21 Energi) erinras om att huvuddelen

av det nya energipolitiska programmet trädde i kraft

den 1 januari 1998. Regeringen framhåller att det

generellt sett ännu är för tidigt att uttala sig om

övergripande effekter av verksamheten inom det nya

programmet. Den redovisning som lämnas, i huvudsak

på anslagsnivå, tar därför sikte på prestationerna

hittills under år 1998.

Av propositionen framgår att Närings- och

handelsdepartementet har tillsatt en arbetsgrupp för

att utforma en plan för utvärdering av det

energipolitiska programmet. Arbetsgruppen skall

redovisa sitt uppdrag senast den 1 januari 1999.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en

redovisning av den slutliga utvärderingsplanen. I

samband med utvärderingsplanen kommer regeringen

även att redovisa en uppföljning av hur Statens

energimyndighets organisation fungerat under

myndighetens första verksamhetsår.

En distinktion görs i propositionen mellan åtgärder

som bedöms avkasta resultat på kort sikt och sådana

insatser som ger effekt först på längre sikt.

Åtgärder på kort sikt omfattar bidrag för att minska

elanvändning, bidrag till investeringar i

elproduktion från förnybara energikällor samt

åtgärder för effektivare energianvändning.

I propositionen lämnar regeringen information bl.a.

om att ansökningar med begäran om bidrag för

fjärrvärmeanslutning inkommit till ett sammanlagt

belopp om 260 miljoner kronor. Statens

energimyndighet beräknar att anslutningarna kan leda

till en minskning av den årliga elanvändningen med

0,25 TWh. I slutet av juni 1998 hade bidrag

utbetalats till ett belopp om ca 100 miljoner kronor

för 115 vindkraftsaggregat. Aggregaten beräknas

svara för en årsproduktion på 0,17 TWh el.

Ytterligare ansökningar om sammanlagt ca 25 miljoner

kronor behandlas för närvarande. Drygt 20

ansökningar om bidrag för produktion av

biobränslebaserad kraftvärme har inkommit. De

ansökta beloppen uppgår till sammanlagt 1 500

miljoner kronor. Under femårsperioden har 450

miljoner kronor beräknats för ändamålet. Hittills

har två anläggningar för nämnda produktion med en

sammanlagd eleffekt på 24 MW beviljats bidrag.

Slutligen sägs i resultatredovisningen att drygt 250

kommuner har sökt bidrag för kommunal

energirådgivning för år 1998.

Åtgärder på lång sikt omfattar stöd till

energiforskning samt utveckling och demonstration av

ny energiteknik. Hur verksamheten genomförs och

utvecklas kommer att kunna redovisas först år 1999,

bl.a. i samband med att den nämnda arbetsgruppen

inom Närings- och handelsdepartementet redovisar

resultatet av sitt uppdrag. Under det första

halvåret 1998 beslutades sammantaget om program och

projekt på 465 miljoner kronor med finansiering från

den långsiktiga delen av energiprogrammet. I

budgetpropositionen redovisas om forskningsinsatser

på olika ämnesområden, bl.a. forskning om

bränsleceller, vindkraft, solcellsteknik,

etanolproduktion från skogsråvara, gasturbinsystem

och materielteknik. Bland annat nämns att en

förprojekteringsstudie av en pilotanläggning för att

tillverka etanol ur skogsråvara har initierats vid

Energicentrum Norr i Skellefteå. Likaså har

demonstrationsstöd beviljats för en

högspänningsgenerator i Eskilstuna kraftvärmeverk.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis konstatera att

resultatredovisningen i budgetpropositionen har

förbättrats jämfört med tidigare år. Den redovisning

som lämnas i budgetpropositionen av de resultat som

hittills åstadkommits inom ramen för det

energipolitiska omställningsprogrammet är inriktad

på prestationer. Att på detta sätt i

inledningsskedet av programmet redovisa prestationer

ligger i linje med vad utskottet anförde i fjolårets

anslagsbetänkande för utgiftsområdet. Den invändning

som i detta skede kan riktas mot redovisningen är

att den uteslutande är bunden till anslagen och inte

till en ändamålsenlig verksamhetsindelning av

insatserna. Önskemål om en sådan ordning var, som

tidigare nämnts, en synpunkt som utskottet framförde

föregående år.

Samtidigt är det tillfredsställande att Närings-

och handelsdepartementet har tillsatt en särskild

arbetsgrupp för frågan om utvärdering av de

energipolitiska insatserna. I gruppens uppdrag ingår

att utforma en plan för utvärdering av det

energipolitiska programmet. Vidare åligger det

arbetsgruppen att granska och lämna eventuella

förslag på förändringar av de nu gällande

verksamhetsmålen för programmet, lämna förslag om

nyckeltal, indikatorer eller resultatmått och att

kartlägga möjliga indirekta effekter av åtgärderna.

Ett resultat av arbetsgruppens insatser bör således

vara en resultatredovisning som är uppbyggd kring en

relevant verksamhetsindelning ur vilken

energiomställningens resultat i förhållande till

insatta resurser kan avläsas. På så sätt kan

riksdagen fortlöpande följa utvecklingen och

successivt ta del av de erfarenheter som görs om

måluppfyllelse, resursåtgång och fördelning av

resurser inom det energipolitiska

omställningsprogrammet.

Lagen om kärnkraftens avveckling

Bakgrund

Enligt 1997 års energipolitiska beslut skall de två

kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck ställas av.

Bortfallet av el skall kompenseras genom effektivare

energianvändning, konvertering från elvärme,

hushållning med el samt tillförsel av el från andra

energikällor. Enligt beslutet skulle förhandlingar

upptas med Sydkraft AB om en stängning av en första

reaktor i Barsebäck före den 1 juli 1998 och en

andra reaktor före den 1 juli 2001. Regeringen

förordnande i juni 1997 f.d. generaldirektören Kaj

Janérus att vara statens förhandlare i frågan om

kompensation till Sydkraft AB för den indragna

rätten att driva kärnkraftverket i Barsebäck. Ett

villkor för avställningen av den andra reaktorn är

att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom

tillförsel av ny elproduktion och minskad användning

av el. Vid sin behandling av förslaget betonade

utskottet (bet. 1996/97:NU12 s. 39) att innan en

stängning av den andra reaktorn kan genomföras bör

riksdagen ges möjlighet att pröva att

förutsättningarna för stängningen av

kärnkraftsreaktorn är uppfyllda. Enligt beslutet

skall vidare inte längre gälla något årtal då den

sista kärnkraftsreaktorn skall ha tagits ur drift.

Detta innebär att år 2010 inte längre gäller som

s.k. slutår för kärnkraftsavvecklingen. Före

innevarande mandatperiods utgång skall beslut fattas

avseende hur den fortsatta avställningen av

kärnkraftsreaktorer skall genomföras.

I reservationer från företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna

avstyrktes - från olika utgångspunkter - förslaget

om en stängning av kärnkraftverket i Barsebäck. I en

reservation av företrädaren för Miljöpartiet

förordades en stängning av minst tre

kärnkraftsreaktorer under de närmaste fem åren.

Enligt lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling

(den s.k. avvecklingslagen), som trädde i kraft den

1 januari 1998, får regeringen besluta att rätten

att med stöd av tillstånd enligt lagen (1984:3) om

kärnteknisk verksamhet driva en kärnkraftsreaktor

för att utvinna kärnenergi skall upphöra att gälla

vid en viss tidpunkt. I lagen sägs (3 §) att

regeringens beslut skall fattas med utgångspunkt i

att reaktorn skall ställas av vid den tidpunkt som

bäst gagnar syftet med omställningen av

energisystemet och dess genomförande. I anslutning

härtill framhålls det i lagen (1 §) att syftet med

omställningen är att åstadkomma en ekologisk och

ekonomiskt hållbar energiförsörjning byggd på

förnybara energislag. I lagtexten uttalas också att

omställningen skall genomföras på ett sätt som gör

det möjligt att tillförsäkra svensk industri och

samhället i övrigt el på internationellt

konkurrenskraftiga villkor. Av lagen framgår vidare

att vid avgörande av när en reaktor skall tas ur

drift skall hänsyn tas till reaktorns geografiska

läge. För varje reaktor skall i övrigt beaktas andra

särskilda förhållanden såsom ålder, konstruktion och

betydelse för energisystemet.

Motionen

I motion 1998/99:N228 (m) yrkas att avvecklingslagen

skall upphävas med verkan från den 31 december 1998.

Lagen kritiseras från flera utgångspunkter.

Motionärerna hävdar att det allmänna syftet med

avvecklingslagen varken är preciserat eller

analyserat, t.ex. vad gäller rätten att tvångsvis ta

i anspråk annans egendom. Det påpekas vidare att all

lagstiftning i Sverige skall ges en generell

utformning. Lagar får inte stiftas för beslut som

avser ett enskilt fall. Motionärerna anser att de av

riksdagen antagna riktlinjerna för energipolitiken

endast behandlar reaktorerna i Barsebäck men inte

övriga reaktorer, och att avställningen av den andra

reaktorn i Barsebäck är villkorad av att bortfallet

av elproduktion kan kompenseras med ny elproduktion

och minskad användning av el. Mot denna bakgrund kan

lagen inte anses som annat än en lag enbart för att

stänga den första reaktorn i Barsebäck. Det saknas

också, anförs det, konsekvensanalyser vad gäller

ersättning till reaktorägarna, verkan på Sveriges

energiförsörjning, miljöeffekter och lagens

överensstämmelse med EG-rättsliga aspekter.

Kritik mot beslutet om avställning av

kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck framställs också -

dock utan motsvarande yrkande - i bl.a.

partimotionerna 1998/99:Fi209 (kd) och 1998/99:Fi211

(fp).

Vissa kompletterande uppgifter

I samband med utskottets behandling av

avvecklingslagen (prop. 1996/97: 176, bet.

1997/98:NU5) gjorde utskottet bedömningen - efter

att ha inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet

(1997/98:KU3y) - att den föreslagna lagen om

kärnkraftens avveckling är förenlig med

regeringsformen (RF), Europakonventionen och EG-

rätten. Den prövning som konstitutionsutskottet

gjorde av lagen i förhållande till RF och

Europakonventionen, och som redovisades i yttrandet

till näringsutskottet, avsåg bl.a. omständigheten

att regeringsbeslut som fattas med stöd av

avvecklingslagen måste vara motiverat av att det

skall tillgodose angelägna allmänna intressen (RF)

respektive allmänna intressen (Europakonventionen).

Näringsutskottet kunde för sin del konstatera att

utformningen av reglerna om egendomsskydd i RF 2

kap. 18 § inte ger något entydigt svar på frågan om

vilka allmänna intressen som bör föreligga för att

motivera inskränkningar i enskildas rätt. Utskottet

påpekade att det inte heller i förarbetena till RF

på denna punkt lämnas någon närmare vägledning om

begreppets innebörd. I likhet med vad både

konstitutionsutskottet och regeringen hade anfört

var utskottets konklusion att bestämmelsens allmänna

utformning gör att det saknas grund för att anse att

den föreslagna lagstiftningen - liksom genomförandet

av omställningen av energisystemet - inte skulle

uppfylla kravet på att utgöra ett angeläget allmänt

intresse.

I en reservation (m, fp, kd) yrkades avslag på

regeringens proposition. I en annan reservation (mp)

förordades att vissa kompletteringar skulle infogas

i regeringens lagförslag, bl.a. vad gällde

bedömningsgrunder av den enskilda reaktorns

säkerhetsnivå och den återstående drifttid för

reaktorn på vilken ersättningsnivån skall beräknas.

Regeringen beslutade den 5 februari 1998, med

hänvisning till avvecklingslagen, att rätten enligt

de tidigare tillståndsbesluten att driva reaktorn

Barsebäck 1 för att utvinna kärnenergi skulle

upphöra att gälla vid utgången av juni 1998.

Barsebäcks Kraft AB - som är ett helägt dotterbolag

till Sydkraft - ansökte den 26 februari 1998 hos

Regeringsrätten om rättsprövning av regeringens

beslut och yrkade dessutom att beslutet tills vidare

inte skulle gälla. Vidare ansökte Sydkraft den 2

april 1998 om rättsprövning alternativt resning i

fråga om regeringsbeslutet. Härutöver ansökte det

tyska företaget PreussenElektra Aktiengesellschaft,

som har stora ägarintressen i Sydkraft, den 23 april

1998 om rättsprövning alternativt resning i fråga om

regeringsbeslutet.

I ett avgörande den 14 maj 1998 förordnade

Regeringsrätten att regeringens beslut den 5

februari 1998 tills vidare inte skall gälla - s.k.

inhibition. Beslutet fattades med stöd av lagen

(1988:205) om rättsprövning av vissa

förvaltningsbeslut. I domen pekar Regeringsrätten

bl.a. på att ansökningarna om rättsprövning

aktualiserat flera komplicerade rättsfrågor, bl.a.

regeringsbeslutets förenlighet med EG-rätten. Av

beslutet framgår också att det inte kan uteslutas

att Regeringsrätten kan vara skyldig att inhämta

förhandsavgörande från EG-domstolen beträffande

vissa frågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner ingen anledning att frångå sitt

ställningstagande som gjordes i samband med

behandlingen av avvecklingslagen. Utskottet vill

erinra om att det bakomliggande syftet med lagen är

att skapa ett ekologiskt uthålligt energisystem

byggt på förnybara energislag i vilket avvecklingen

av kärnkraften ingår som en strategisk del. Nu pågår

en rättslig prövning av beslutet att återkalla

rätten att driva Barsebäck 1, vilket regeringen

fattat med stöd av avvecklingslagen. I avvaktan på

utfallet av denna prövning vill utskottet hänvisa

till den genomgång av de komplicerade frågor som

gjordes i samband med avvecklingslagens

tillblivelse. Enligt utskottets uppfattning är de

skäl som var vägledande för riksdagen att godkänna

avvecklingslagen fortfarande giltiga. De argument

som motionärerna anser talar för att lagen skall

upphävas har prövats, och inget har tillkommit i

ärendet som gör att utskottet bör frånträda sin

redovisade uppfattning. Med det sagda avstyrker

utskottet den aktuella motionen i här berörd del.

Ersättning för avveckling av en reaktor i

Barsebäcksverket

Propositionen

Riksdagen beslutade (prop. 1997/98:150, bet.

1997/98:FiU27) våren 1998 att godkänna det av

regeringen föreslagna anslaget (B 11) Ersättning för

avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket. På

anslaget uppfördes 1 miljon kronor. Vidare ingick i

beslutet ett bemyndigande till regeringen att med

anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 - som

underlag för slutlig fastställelse i domstol -

träffa och genomföra för staten bindande avtal med

Sydkraft AB och med eventuella andra parter som kan

erfordras i samband med en överenskommelse om

ersättning i form av pengar eller egendom som staten

direkt eller indirekt förfogar över. Riksdagen

beslutade också att bemyndiga regeringen att under

budgetåret 1998 enligt 6 § andra stycket lagen

(1996:1059) om statsbudgeten (den s.k. budgetlagen)

besluta att anslaget får överskridas om ett

riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet inte

hinner inväntas.

Det sistnämnda bemyndigandet är sålunda begränsat

till att gälla år 1998. Regeringen hemställer därför

om ett nytt bemyndigande för år 1999. Om anslaget

behöver överskridas avser regeringen att under år

1999 återkomma med förslag till riksdagen i

tilläggsbudget eller särproposition. Begäran till

riksdagen går ut på att om ett sådant förfarande av

tidsskäl inte hinns med bör regeringen bemyndigas

besluta om överskridande när de övriga

förutsättningar som anges i 6 § andra stycket i

budgetlagen är uppfyllda. Om bemyndigandet att

överskrida ramanslaget utnyttjas kommer

överskridandet samt dess finansiering ingå i de

utfallsredovisningar som regeringen framöver skall

lämna till riksdagen.

Motionen

I motion 1998/99:N241 (kd) yrkas att riksdagen

avslår regeringens begäran om ett nytt bemyndigande

att överskrida anslaget. Motionärernas uppfattning

är att den valda beslutsordningen strider mot

budgetlagen. Det rimliga vore, hävdas det, att

regeringen efter slutförda förhandlingar kommer till

riksdagen med ett besked om kostnaden och förslag

till finansiering.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagens beslut att bemyndiga regeringen att, som

underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa

och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft

AB och eventuella andra parter som kan erfordras i

samband med ersättning för förluster till följd av

avställningen av Barsebäck 1, är inte tidsbegränsat

och gäller således även under år 1999. Däremot är

det i detta sammanhang aktuella bemyndigandet att

under angivna villkor få överskrida anslaget till

följd av en förhandlingsuppgörelse med Sydkraft

endast ettårigt och gäller till utgången av

innevarande budgetår.

Enligt 6 § budgetlagen får regeringen tillfälligt

överskrida ett ramanslag med högst 10 % av anvisat

anslag (s.k. anslagskredit). Överskridanden

därutöver kräver ett nytt riksdagsbeslut. Enligt

regeringsformen (9 kap. 5 §) kan riksdagen under

löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny

beräkning av statsinkomsterna samt ändra anslag och

anvisa nya anslag. Huvudregeln är således att

regeringen skall återkomma till riksdagen på

tilläggsbudget med en begäran att få beräkna ett

förändrat anslag när det anslagsbelopp som gällde

vid budgeteringstillfället av olika omständigheter

framstår som otillräckligt. Men regeringen kan också

inhämta riksdagens bemyndigande att få överskrida

ett ramanslag - utan ny anslagsberäkning - om detta

är nödvändigt för att i en verksamhet täcka

särskilda utgifter som inte var kända när anslaget

anvisades, eller för att ett av riksdagen beslutat

ändamål för anslaget skall uppfyllas.

I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1

finansplanen, avsnitt 6.7) begär regeringen ett

sådant generellt bemyndigande. Bemyndigandet går ut

på att regeringen under budgetåret 1999 får besluta

att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål

får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på

tilläggsbudget inte hinner inväntas och om

överskridandet ryms inom det fastställda

utgiftstaket för staten. De ändamål för vilka

bemyndigandet begärs avser regelstyrd verksamhet,

icke påverkbara EU-relaterade utgifter, infriande av

garantier samt oförutsedda avgifter. Regeringen gör

bedömningen att det även framdeles endast

undantagsvis kommer att bli nödvändigt att utnyttja

det begärda bemyndigandet. Finansutskottet (bet.

1998/99:FiU1) har nyligen tillstyrkt regeringens

begäran om ett sådant generellt bemyndigande.

Riksdagen kommer inom kort att fatta beslut om

nämnda bemyndigande med utgångspunkt i

finansutskottets betänkande. Av budgetpropositionen

framgår att regeringen i anslutning till

utgiftsområdena 21 Energi och 26 Statsskuldsräntor

m.m. avser att lägga separata förslag om

bemyndiganden rörande överskridanden av vissa

anslag.

I samband med behandlingen av regeringens begäran

om att erhålla ett bemyndigande för budgetåret 1998

att överskrida anslaget beträffande Barsebäcksverket

bereddes näringsutskottet tillfälle att yttra sig

till finansutskottet i ärendet. I yttrandet till

finansutskottet (1997/98:NU9y) tillstyrkte

näringsutskottet regeringens begäran om ett sådant

bemyndigande. Dock ansåg utskottet (s. 6) att det i

detta ärende av budgetskäl men också av hänsyn till

riksdagens ansvar vore att föredra om riksdagen fick

fatta beslut om en höjning av anslaget. Utskottet

erinrade också om bestämmelsen i budgetlagen om att

regeringen vid risk för överskridande av

utgiftstaket skall vidta åtgärder, eller föreslå

riksdagen nödvändiga åtgärder. I en avvikande mening

(m, fp, kd) anfördes att innebörden av det

föreslagna ramanslaget och de föreslagna

bemyndigandena är att riksdagen över huvud taget

inte kommer att beröras av ärendets vidare hantering

- annat än att i efterhand bli informerad om det

ekonomiska utfallet av regeringens olika åtgärder.

I finansutskottets ställningstagande till

regeringens begäran om bemyndigande att få

överskrida nämnda anslag påpekades (bet.

1997/98:FiU27 s. 72) att grundregeln alltid bör vara

att behov av extra medel som överstiger

kreditgränsen i första hand skall begäras på

tilläggsbudget. Det vore önskvärt, fortsatte

finansutskottet, om möjlighet gavs för riksdagen att

fatta beslut om en sådan anslagsförändring om den

skulle aktualiseras. Finansutskottet hänvisade

vidare till att utskottet vid flera tillfällen

framhållit betydelsen av transparens i regeringens

budgetförslag. För att riksdagen skall kunna fatta

beslut på fullgott beslutsunderlag krävs att de

anslag som föreslås är uppsatta med realistiska

belopp. Dock uttryckte finansutskottet förståelse

för att regeringen inte kunde ange en preciserad

bedömning av belastningen på statsbudgeten för

ersättningen för avvecklingen av reaktorn.

Finansutskottets bedömning var att det begärda

bemyndigandet låg inom ramen för såväl budgetlagens

bokstav som dess intentioner. Samtidigt

konstaterades att bemyndigandet om rätten att

överskrida anslaget gäller under budgetåret 1998.

Därefter upphör det begärda bemyndigandet att gälla.

Vid en eventuell uppgörelse med staten skall

Sydkraft AB enligt uppgift inkalla en extra

bolagsstämma som skall godkänna avtalet om

ersättning till företaget för beslut av regeringen

att upphäva rätten att driva reaktorn Barsebäck 1.

Avtalet träffas alltså från Sydkrafts sida under

förbehåll av den extra bolagsstämmans godkännande.

Innan bolagsstämman kan fatta ett beslut måste -

enligt krav från Aktiespararnas Riksförbund - också

en opartisk bedömare utvärdera avtalet och dess

konsekvenser för aktieägarna som ett underlag för

ställningstagandet på bolagsstämman.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först konstatera att

beslutssituationen för riksdagen nu skiljer sig åt

jämfört med våren 1998 när riksdagen lämnade sitt

bemyndigande för innevarande år. Med hänsyn till att

riksdagen fattade beslut om detta bemyndigande i

juni 1998 var det instundande sommaruppehållet ett

vägande skäl för att medge ett bemyndigande. Även om

riksmötet formellt pågår under hela året tillmättes

de av regeringen åberopade tidsskälen betydelse.

Också det faktum att allmänna val skulle äga rum i

september 1998 var en omständighet som vid

beslutstillfället talade för att svårigheter kunde

föreligga att snabbt fatta ett riksdagsbeslut om ett

nytt anslag.

Nu - hösten 1998 - är det utskottets bedömning att

motsvarande svårigheter som skulle förhindra

regering och riksdag att skyndsamt fatta beslut inte

finns för handen. Utskottets uppfattning är tvärtom

att det framöver - ända fram till sommaren 1999 -

inte föreligger några hinder för riksdagen att

snabbt behandla ett förslag från regeringen om ett

anslagsöverskridande och sättet på vilket ett sådant

skall finansieras. Därutöver kan konstateras att

beslutsgången på motpartssidan hos Sydkraft AB är

sådan att utskottet även av det skälet bedömer att

något tidsmässigt pressat tidsläge inte kommer att

uppträda.

På motsvarande sätt som inför sommaruppehållet 1998

kan det emellertid med hänvisning till

sommaruppehållet 1999 finnas skäl för riksdagen att

bevilja det begärda bemyndigandet. Enligt utskottets

mening torde dock behovet av att utnyttja

bemyndigandet kunna begränsas till en situation när

två villkor samtidigt är uppfyllda: dels att det är

fråga om ett tidsmässigt tvingande beslutsläge, dels

att denna situation förekommer vid en tidpunkt då

riksdagen inte är sammankallad.

Med dessa förutsättningar tillstyrker utskottet

regeringens förslag och avstyrker motion

1998/99:N241 (kd) i här berörd del.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

I det följande redovisas regeringens förslag till

olika anslag inom utgiftsområdet och motsvarande

förslag i aktuella motioner. Därefter redovisas

utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande

avsnitt. En sammanställning av regeringens och

oppositionspartiernas förslag till anslag inom

utgiftsområdet redovisas i bilaga.

Omställning och utveckling av energisystemet

Propositionen

Det energipolitiska programmets huvudinriktning är -

som tidigare nämnts - en långsiktig satsning på

forskning, utveckling och demonstration av ny

energiteknik. Programmet löper över en sjuårsperiod

fram till år 2004. Till utgiftsområdet hör också

energipolitiskt motiverade internationella

klimatinsatser innefattande ett program för

utveckling av energisystemet i bl.a. Baltikum och

Östeuropa. Som tidigare beskrivits är ett villkor

för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck

att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom

tillförsel av ny elproduktion och minskad användning

av el. Programmets huvudingredienser är en satsning

på forskning, utveckling och demonstration av ny

energiteknik, effektivare energianvändning,

elhushållning, konvertering från el samt tillförsel

av el från andra energikällor. Under en femårsperiod

lämnas investeringsbidrag till utbyggnad av el- och

värmeproduktion samt till effektivisering och

minskad användning av el i bostadssektorn.

Motionerna

En förtida kärnkraftsavveckling är en åtgärd som har

betydande räckvidd och påverkar energiförsörjningen,

miljön, hushållens ekonomi, investeringarna,

industrisysselsättningen och samhällsekonomin i

stort, heter det i motion 1998/99:N228 (m).

Motionärerna understryker att en stängning av

Barsebäck 1 får omedelbara och direkta konsekvenser

för statens finanser. I motionen konstateras att

några besked om sådana kostnadskonsekvenser inte

lämnas i budgetpropositionen. Frånvaron av

information på denna punkt motiveras - från

regeringens sida - med att det skulle vara dålig

förhandlingstaktik att ange kostnaden innan

förhandlingarna med Sydkraft har slutförts.

Samtidigt, argumenterar motionärerna, innebär

energiuppgörelsen mellan Socialdemokraterna,

Centerpartiet och Vänsterpartiet att en stängning

skall beslutas av regeringen med stöd av

avvecklingslagen - helt oberoende av några

förhandlingar. I motionen anmärks också att

regeringen genom förslag i 1998 års ekonomiska

vårproposition (prop. 1997/98:150) tvingade igenom

ett nytt ramanslag för ersättning vid avveckling av

en reaktor i Barsebäcksverket uppfört med 1 miljon

kronor. I kritisk ton hävdas att beloppet uppenbart

inte avsåg att täcka kostnaden för avveckling av

kärnkraftverket i Barsebäck eller ens till arvodet

till den av regeringen anlitade advokatfirman.

Motionärerna vill informera om att redan i september

1998 fanns sju räkningar från den aktuella

advokatfirman på sammanlagt 1,7 miljoner kronor.

I samma motion erinras också om att de tidigare

energipolitiska programmen har utvärderats vid ett

flertal tillfällen, senast av Energikommissionen

(SOU 1995:139), Riksrevisionsverket (RRV 1996:44)

och Riksdagens näringsutskotts arbetsgrupp för

uppföljnings- och utvärderingsfrågor (1996/97:URD1).

Dessa utvärderingar har alla, menar motionärerna,

påvisat allvarliga brister. Programmens struktur har

i utvärderingarna ansetts vara svåröverskådlig och

resultatuppföljningen bristfällig. Programmen har

gripit in i varandra på ett osystematiskt sätt,

vilket försvårat möjligheterna att utvärdera

kostnadseffektiviteten i de enskilda programmen. Det

nya energipolitiska omställningsprogrammet utgör,

hävdas det i motionen, väsentligen en upprepning av

det program som infördes vid 1991 års

energipolitiska uppgörelse. Motionärerna anser att

bristen på nytänkande är påtaglig. I ekonomiska

termer innebär den 'kraftfulla' politiken en

marginell ökning av statens årliga insatser från ca

1 200 miljoner kronor till ca 1 400 miljoner kronor,

heter det. I motion 1998/99:N299 (m) redovisas

Moderata samlingspartiets förslag till besparingar

under respektive anslag, vilka redovisas senare i

betänkandet.

Kristdemokraterna har instämt i huvuddragen när det

gäller omställningsprogrammet, lyder budskapet i

motion 1998/99:N241 (kd). Partiets företrädare

beklagar dock i motionen riksdagens beslut när det

gäller avställningen av den första

Barsebäcksreaktorn. De villkor som riksdagen slagit

fast för stängningen av den andra reaktorn i

Barsebäck borde också ha fått gälla för den första

reaktorn. Motionärerna riktar kritik mot att

riksdagens beslut togs utan att de ekonomiska

effekterna är kända. I motionen yrkas att riksdagen

skall upphäva beslutet att bemyndiga regeringen att

träffa och genomföra för staten bindande avtal med

Sydkraft AB och eventuellt andra parter.

Folkpartiet liberalerna uttalar i partimotionen

1998/99:Fi211 sitt stöd till

energiomställningsprogrammet, men förordar att

takten i programmet dras ner och genomförs under en

längre tidsperiod, vilket ger besparingar på de

enskilda anslagen på sammanlagt 790 miljoner kronor

för budgetåret 1999. De besparingar som partiet

föreslår redovisas under respektive anslag senare i

betänkandet. Folkpartiet föreslår också - förutom

besparingarna - att ett nytt anslag på 100 miljoner

kronor skall inrättas för budgetåret 1999 med syfte

att användas för insatser för ökad kärnsäkerhet i

Östeuropa.

I motion 1998/99:N261 (mp) meddelas att till följd

av överenskommelsen mellan Miljöpartiet,

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om

statsbudgeten för år 1999 innehåller Miljöpartiets

budgetförslag avseende detta budgetår inte några

avvikelser från regeringens förslag vad gäller

utgiftsområde 21 Energi. Däremot yrkar Miljöpartiet

att 1 910 respektive 2 170 miljoner kronor skall

påföras utgiftsområde 21 för budgetåren 2000 och

2001, dvs. 470 respektive 455 miljoner kronor över

den utgiftsnivå som regeringen har beräknat för de

två åren. I Miljöpartiets förslag till utgiftsramar

för dessa år ingår också ett nytt anslag som skall

användas till bidrag för investeringar i solvärme.

Partiet föreslår en total planeringsram för detta

ändamål om 250 miljoner kronor över perioden

1998-2001. För åren 2000 och 2001 skall det nya

anslaget tillföras 50 miljoner kronor årligen.

Övriga förslag som partiet har till utgiftsökningar

i förhållande till regeringens planerade

utgiftsnivåer för budgetåren 2000 och 2001 anmäls

under respektive anslag i det följande.

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader (A 1)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 113,4

miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar

regeringen anslaget till ca 115,5 respektive ca

117,2 miljoner kronor.

Statens energimyndighet bildades den 1 januari 1998.

Myndigheten ansvarar för merparten av

myndighetsfunktionerna på energiområdet. I

myndighetens ansvar ingår myndighetsuppgifterna inom

tillförsel- och distributionsområdet,

energiberedskapen och den kommunala

energiplaneringen samt myndighetsuppgifter med

anknytning till naturresursplanering. Statens

energimyndighet är nätmyndighet enligt ellagen

(1997:857). Myndigheten skall bevaka

energimarknadernas och energisystemets utveckling

och analysera sambanden mellan energiteknik, miljö

och ekonomisk tillväxt. Den ansvarar för

planeringsunderlaget inom området och för att

kunskaperna om energisystemet utvecklas genom

prognoser, systemstudier, utvärderingar och

analyser. Under ansvarsområdet ligger att främja den

långsiktiga utvecklingen av energisystemet genom att

stödja marknadsintroduktion av ny och miljövänlig

energiteknik. Upphandlingen av energieffektiv teknik

skall samordnas med annan verksamhet för

energieffektivisering. Statens energimyndighet har

ett samordnande ansvar för informationen på

energiområdet. En viktig uppgift är att sammanställa

och sprida information om energimarknaderna,

energisystemet och om sambanden mellan energi, miljö

och ekonomisk tillväxt. Myndigheten har särskilt

sektorsansvar för arbetet med ekologiskt uthållig

utveckling inom energiområdet och skall integrera

miljöfrågorna på ett aktivt sätt i verksamheten. Med

hänsyn till de energipolitiska målen skall vid

fullföljandet av sektorsansvaret hänsyn också tas

till behovet av en ekonomiskt, socialt och

kulturellt hållbar utveckling. Ett viktigt område är

klimatfrågorna vilket motiverar insatser från

myndigheten såväl internationellt som nationellt.

Myndigheten har huvudansvaret för att verkställa

merparten av de energipolitiska programmen och ett

samordningsansvar för omställnings-åtgärderna. Den

kommer att följa programmens genomförande genom att

ta fram resultat och metoder och underlag för

utvärdering av åtgärderna och redovisning av

effekterna.

Inga motioner har väckts med anledning av

regeringens förslag till förvaltningsanslag för

Statens energimyndighet.

Bidrag för att minska elanvändning (B 1)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 355

miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar

regeringen anslaget till 305 respektive 395 miljoner

kronor.

Anslaget disponeras för stöd enligt förordningen

(1997:635) om statligt bidrag till vissa

investeringar för att minska elanvändningen i

bostäder och vissa lokaler samt förordningen

(1997:634) om statligt bidrag till investering

för ombyggnad och anslutning av eluppvärmda

byggnader till fjärrvärme. Stöd lämnas i form av

bidrag. Förutom bidrag för konvertering av

fastigheter till fjärrvärme ges stöd för utbyggnad

av fjärrvärmenätet. Förordningen för detta stöd har

anmälts till Europeiska kommissionen för granskning

av förordningens förenlighet med statsstödsreglerna.

Riksdagen har godkänt (prop. 1997/98:1, bet.

1997/98:NU2) en ekonomisk planeringsram för anslaget

om sammantaget 1 650 miljoner kronor för perioden

1998-2002. I budgetpropositionen anmäler regeringen

sin bedömning att en omfördelning av ramanslaget

över tidsperioden 1999-2002 bör göras. Regeringen

föreslår att en större del av anslaget skall

användas under den senare delen av perioden, jämfört

med de anslagsbelopp som beräknades i

budgetpropositionen för år 1998. Det innebär att

anslagsbeloppen åren 1999 och 2000 minskas med 45

miljoner kronor jämfört med tidigare beräkningar;

avsikten är att sedan öka anslaget med 45 miljoner

kronor per år under budgetåren 2001 och 2002.

Anledningen är att det finns behov av att sänka

kostnaden för konvertering från direktverkande el

till annat distributionssystem för värme om det

skall vara möjligt att nå det av regering och

riksdag uppsatta målet. För att sänka kostnaden

krävs ett utvecklingsarbete. Statens energimyndighet

samfinansierar tillsammans med branschen projekt i

sådant syfte.

I propositionen föreslås vidare att regeringen

skall få möjlighet att göra åtaganden även efter det

aktuella budgetåret och fördela åtaganden över

femårsperioden. Riksdagen bör bemyndiga regeringen

att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

I motion 1998/99:N299 (m) föreslås att anslaget

skall tas bort från statsbudgeten. Motionärerna ser

ändamålet med anslaget som en del av planerna på en

förtida avveckling av kärnkraften som enligt deras

uppfattning bl.a. leder till kraftigt ökade

kostnader för hushållen.

Konvertering behöver inte leda till en minskad

energiåtgång, sägs det i motion 1998/99:Sk707 (kd).

Däremot leder tilläggsisolering till en stark effekt

vad gäller energibesparing, anför motionären.

Regeringen bör i det fortsatta arbetet med

energiprogrammet pröva frågan om stimulansåtgärd för

tilläggsisolering på motsvarande sätt som gäller för

konvertering från elvärme till annan uppvärmning,

lyder budskapet.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 187 miljoner

kronor.

Totalt - påtalas det i motion 1998/99:N261 (mp) -

förbrukas årligen ca 30 TWh el för

uppvärmningsändamål i bostäder och lokaler. Det är

möjligt, enligt beräkningar som motionärerna

hänvisar till, att konvertera ytterligare ca 24 TWh

från oljeeldning, kombipannor och annan uppvärmning

till fjärrvärme. För att klara den långsiktiga

kärnkraftsavvecklingen bör inriktningen vara att i

första hand konvertera de 12 TWh elvärme som är

möjliga till fjärrvärme. Därutöver bör ytterligare 6

TWh elvärme kunna konverteras till individuell

biobränsle och till solvärme. Inriktningen för den

närmaste femårsperioden bör vara, fortsätter

motionärerna, att konvertera 2 Twh elvärme,

huvuddelen till fjärrvärme. Det motsvarar elvärmen

till 100 000 småhus. Med en grov uppskattning om

investeringar på i genomsnitt 70 000 kronor per hus,

blir den totala kostnaden för konverteringen 7

miljarder kronor under femårsperioden. För en

bidragsnivå på 30 % fordras en planeringsram på 2

100 miljoner kronor, konstateras det. För åren 2000

och 2001 anser motionärerna att anslaget behöver

uppföras med 510 respektive 445 miljoner kronor,

dvs. 110 respektive 95 miljoner kronor utöver

regeringens beräkning.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt 1997 års energipolitiska beslut är

inriktningen på bidragen att konvertering till

fjärrvärme skall prioriteras framför andra åtgärder.

Härutöver finns bidrag som syftar till att stimulera

till åtgärder i de områden där det inte är

ekonomiskt rimligt att konvertera till fjärrvärme.

Den största delen av kostnaden för konvertering från

direktverkande el till annan uppvärmningsform utgörs

av kostnaden för att ersätta elradiatorerna med

annat distributionssystem. Bidragen har därför

utformats så att de riktas mot denna del av

kostnaden. Syftet med förslaget att göra en

omfördelning av anslaget över tiden är - som framgår

av propositionen - att invänta teknisk utveckling på

området. Målsättningen att minska elanvändningen för

uppvärmning av bostäder och lokaler med 1,5 TWh

kvarstår.

Bidrag till investeringar i elproduktion från

förnybara energikällor

(B 2)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 135

miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar

regeringen anslaget till 135 respektive 260 miljoner

kronor.

Anslaget disponeras för bidrag till vissa

investeringar inom energiområdet. Stödet lämnas i

form av bidrag till investeringar i

biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk och

småskalig vattenkraft samt för utveckling och

provning av ett upphandlingsförfarande för ny teknik

för elproduktion med förnybara energislag.

Investeringarna i småskalig vattenkraft torde i

huvudsak komma att gälla utnyttjande av redan

befintliga regleringar samt förbättrad turbinteknik.

Förordningen (1998:22) om statligt stöd till vissa

investeringar inom energiområdet trädde i kraft i

februari 1998. Ett förslag till förordning om

upphandling av ny elproduktionsteknik har anmälts

till Europeiska kommissionen för granskning enligt

statsstödsreglerna.

Riksdagen godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1,

bet. 1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget om

sammantaget 920 miljoner kronor för perioden

1998-2002. Även under detta anslag anmäls i

budgetpropositionen en omfördelning av ramanslaget

över tidsperioden 1999-2002. En större del av

anslaget bör, skriver regeringen, användas under

senare delen av perioden. Det innebär att

anslagsbeloppet under vart och ett av åren 1999 och

2000 minskas med 80 miljoner kronor, jämfört med de

beräknade anslagsbelopp som angavs i

budgetpropositionen för 1998. En motsvarande höjning

sker med 80 miljoner kronor under vart och ett av

åren 2001 och 2002. Regeringen föreslås vidare få

möjlighet att göra åtaganden även efter det aktuella

budgetåret och fördela åtaganden över

femårsperioden. Riksdagen bör bemyndiga regeringen

att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser att det är olyckligt

med statliga bidrag som tenderar att bara bli en

löpande subvention av gammal, befintlig teknik,

framhålls det i motion 1998/99:N228 (m). Staten bör

särskilt inte subventionera en vattenkraftsutbyggnad

som regelmässigt leder till konflikt med viktiga

miljöintressen och som inte tillför mer än en

marginell elproduktion, sägs det. Av Sveriges 1 550

vattenkraftverk svarar de 1 200 minsta för enbart

2,4 procent av vattenkraftsproduktionen.

Motionärerna anser att i den mån småskaliga

vattenkraftsprojekt kan realiseras utan påtaglig

miljöpåverkan bör de komma till stånd utan bidrag

från staten.

Även detta anslag bör tas bort, anser motionärerna

bakom motion 1998/99:N299 (m). Uppfattningen är att

regeringens förslag till anslag är en del av

planerna på en förtida avveckling av kärnkraften som

bl.a. leder till ett ökat behov av exploatering och

utbyggnad av annan elproduktion.

I motion 1998/99:N205 (m) behandlas

förutsättningarna för den svenska

vindkraftstekniken. Motionärerna vill fästa

uppmärksamheten på att utvecklingen av

svensktillverkade vindkraftverk har stött på stora

ekonomiska svårigheter. För närvarande importeras i

princip 100 % av de nyinstallerade verken från annat

land, hävdar motionärerna. Staten har dock bestämt

att stödja nyinvesteringar i vindkraftverk, och en

direktsubvention sker således när nya sådana byggs.

Det påpekas i motionen att kravet för statens stöd

bl.a. är att den installerade effekten inte får

underskrida 200 kW. Motionärerna vill att

regelverket för bidrag till investeringar ändras. De

önskar i första hand att hela subventionen slopas,

men anför att åtminstone de för svenska tillverkare

hämmande kraven bör omarbetas.

I vårt land går utbyggnaden av vindkraft betydligt

långsammare jämfört med andra länder, påpekas det i

motion 1998/99:MJ776 (c). Denna energikälla håller

nu på att successivt introduceras i det svenska

energisystemet. Motionären konstaterar att det sedan

år 1991 är möjligt att erhålla investeringsbidrag

för att underlätta introduktionen av vindkraft i

Sverige. Möjligheten att få bidrag bör långsiktigt

finnas kvar för att ge stabilitet och trovärdighet

åt vindkraftsinvesteringar, lyder yrkandet i

motionen.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 71 miljoner

kronor.

Bidrag till småskalig vattenkraftsutbyggnad bör

inte utgå, uttalas det i motion 1998/99:MJ803 (fp).

I stället bör regeringen ge Statens naturvårdsverk i

uppdrag att genomföra en inventering av uppdämda

vattendrag som kan restaureras i syfte att återskapa

strömmande vatten.

I motion 1998/99:N261 (mp) sägs att det finns

möjlighet att öka produktionen av el och värme i

biobränslebaserad kraftvärme med ca 33 TWh, varav 11

TWh elproduktion. Med föreslagna bidragsnivåer och

planerad utbyggnadstakt beräknar motionärerna för

biobränslebaserad kraftvärme en planeringsram på 600

miljoner kronor under femårsperioden. Inriktningen

för den närmaste femårsperioden bör vara att öka

elproduktionen i biobränslebaserad kraftvärme med

3,5 TWh, varav 2 TWh i befintliga anläggningar och

1,5 TWh i nybyggda anläggningar. I motionen bedöms

vindkraften kunna åstadkomma en ökad årlig

elproduktion om ca 1,5 TWh över en fem-årsperiod.

Totalt räknar motionärerna med att potentialen är 12

TWh i ökad elproduktion för att ersätta

kärnkraftsel. För att åstadkomma detta föreslår

Miljöpartiet en stödnivå om 25 % samt ett anslag på

200 miljoner kronor per år, dvs. en planeringsram om

totalt 1 miljard kronor över fem år. Vad gäller den

småskaliga vattenkraften avvisas regeringens

utbyggnadsplaner. Som en konsekvens av denna

ståndpunkt anser motionärerna att 145 miljoner skall

tas bort från den av riksdagen beslutade

planeringsramen för utbyggnad av småskalig

vattenkraft under anslaget för perioden 1998-2002.

Slutligen menar motionärerna att anslaget skall

kunna tillämpas på all ny produktionsteknik för

förnybara energislag - inte bara begränsat till ny

elproduktionsteknik. För detta utvidgade ändamål

förordas en total planeringsram på 100 miljoner

kronor för åren 1998-2002.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och

Vänsterpartiet har i energiuppgörelsen enats om att

anslå medel till utbyggnad av små vattenkraftverk,

trots att det beslutet hotar de kvarvarande

vattendrag som måste sparas, lyder det kritiska

budskapet i motion 1998/99:MJ747 (mp). Det borde

vara möjligt, anförs det, att ta bort stödet, eller

omvandla det till stöd för att förbättra och

teknikutveckla redan befintlig vattenkraft.

En liknande ståndpunkt intas i motion 1998/99:Bo505

(mp). De nu aktuella utbyggnaderna av mindre

vattendrag är i regel inte kommersiellt motiverade,

men med bidraget har det blivit en klart bättre

"affär" för exploatörerna. Nu kommer ansökningarna

in - som en följd av bidraget - för att få bygga ut

vissa vattendrag; en utveckling som Miljöpartiet

varnade för, påtalar motionärerna. Det vore att

föredra, som framgår av yrkandet i motionen, om

pengarna användes för teknikförbättringar i

befintliga vattenkraftverk, menar motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Målet är att åstadkomma en ökad årlig elproduktion

från landbaserade vindkraftverk med 0,5 TWh inom fem

år. För att det skall vara möjligt att uppnå detta

mål utformas bidragen så att de ger största möjliga

utbyte och främjar val av effektiv teknik. Det är,

enligt uppgift, motiven till att vindkraftverk skall

ha en eleffekt på minst 200 kW. Innan en eventuell

förändring av bidragsreglerna övervägs skall den

planerade utvärderingen av resultatet av

omställningsprogrammet avvaktas. Vidare har

regeringen tillkallat en särskild utredare

(departementsrådet Kjell Svensson) med uppdrag (dir.

1998:35) att utreda förutsättningar för lokalisering

av vindkraft. Utredaren skall bl.a. redovisa behov

av förstärkning av lokala elnät i samband med

utbyggnad av vindkraft. I det sammanhanget skall

behovet av och förutsättningar för ekonomisk

ersättning till nätägare övervägas. Även denna

utredning skall avvaktas innan ett eventuellt

ställningstagande till den framtida utformningen av

stödet kan göras.

Bidragsnivån till investeringar i biobränslebaserad

kraftvärme är fastlagd till 3 000 kr per kW

elproduktionskapacitet. Drygt 20 ansökningar om

bidrag har hittills inkommit till Statens

energimyndighet, och de ansökta beloppen är avsevärt

högre än det belopp som anvisats för stödet. Enligt

uppgift bedöms därför stödnivån om 3000 kr per kW

som tillräcklig. Även här skall nivån på bidraget

övervägas i samband med den nyssnämnda utvärderingen

av omställningsprogrammet.

Regeringen har i maj 1998 tillkallat en särskild

utredare (generaldirektör Lars Ljung) med uppdrag

(dir. 1998:37) att se över det gällande systemet med

leveranskoncessioner. Utredaren skall också behandla

vissa frågor med anknytning till

koncessionssystemet, däribland utformningen av

reglerna för mottagningsplikt av el från små

producenter. Utredaren skall senast den 1 november

1999 redovisa resultatet av sitt arbete.

I det energipolitiska beslutet år 1997 betonades

vikten av att investeringar i vattenkraft sker med

hänsyn till dess miljö- och omgivningspåverkan. Av

förordningen (1998:22) om statliga bidrag till vissa

investeringar inom miljöområdet framgår att stödet

avser investeringar i miljöanpassad vattenkraft.

Statens energimyndighet får i samråd med Statens

naturvårdsverk och Fiskeriverket föreskriva vilka

miljökrav ett vattenkraftverk skall uppfylla för att

anses som miljöanpassat. Gällande vattenlag- och

naturresurslagstiftning ger möjlighet att förhindra

utbyggnad av skyddsvärda vattendrag. Ca 20

ansökningar om bidrag har inkommit till Statens

energimyndighet. Dessa bereds för närvarande. Bland

annat arbetar myndigheten med att utforma en närmare

definition av begreppet miljöanpassad

vattenkraftsutbyggnad. Något beslut om bidrag har

ännu inte fattats.

Åtgärder för effektivare energianvändning (B 3)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 65

miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar

regeringen anslaget till 65 respektive 115 miljoner

kronor.

Anslaget disponeras för åtgärder för en effektivare

energianvändning i enlighet med riktlinjerna i 1997

års energipolitiska beslut. Anslaget omfattar

teknikupphandling, information, utbildning,

provning, märkning och certifiering av

energikrävande utrustning samt kommunal

energirådgivning. Förordningen (1998:806) för

teknikupphandling har anmälts till Europeiska

kommissionen för granskning av dess förenlighet med

statsstödsreglerna. Riksdagen godkände (prop.

1997/98:1, bet. 1997/98:NU2) hösten 1997 ekonomiska

ramar för anslaget om sammantaget 446 miljoner

kronor för perioden 1998-2002.

Även under detta anslag anmäler regeringen sin

avsikt att genomföra en omfördelning av ramen så att

tyngdpunkten resursmässigt sett ligger på den senare

delen av perioden. Det innebär att anslagsbeloppet

under vart och ett av åren 1999 och 2000 minskas med

25 miljoner kronor, jämfört med de beräknade nivåer

som angavs i budgetpropositionen för år 1998, för

att sedan öka med 25 miljoner kronor under vart och

ett av åren 2001 och 2002 i förhållande till den

ursprungliga beräkningen.

I propositionen sägs också att regeringen bör få

möjlighet att göra åtaganden även efter det aktuella

budgetåret och fördela åtaganden över

femårsperioden. Riksdagen föreslås bemyndiga

regeringen att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

I motion 1998/99:N299 (m) yrkas att ett anslag om 12

miljoner kronor skall anvisas för budgetåret 1999,

dvs. en minskning av anslaget med 53 miljoner kronor

jämfört med regeringens förslag. Motionärerna menar

att verksamheten med upphandling av energieffektiv

teknik bör få ett fortsatt stöd. Det uttalas också i

motionen att satsningar på informationsåtgärder bör

genomföras för att minska sökkostnaderna för hushåll

och företag.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 34 miljoner

kronor.

I motion 1998/99:N261 (mp) argumenteras för att det

gamla programmets inriktning skall följas i det

fortsatta teknikupphandlingsprogrammet. Programmet

måste, sägs det, tilldelas rimliga resurser

motsvarande 60 miljoner kronor per år, dvs. en total

planeringsram om 300 miljoner kronor över fem år. I

motionen välkomnas att energirådgivningen har

återupptagits; detta är ett långsiktigt åtagande som

kräver kontinuitet, fasta politiska signaler och en

successivt uppräknad anslagsnivå. Motionärerna

hänvisar till att Miljöpartiet tidigare har

föreslagit att 75 miljoner kronor per år, totalt 375

miljoner kronor över perioden 1998-2002, skall

anvisas till kommunal energirådgivning.

Energiforskning (B 4)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är ca

398 miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar

regeringen anslaget till ca 405 respektive 413

miljoner kronor.

Anslaget disponeras för bidrag till stöd för

forskning och utveckling på energiområdet.

Naturvetenskapliga forskningsrådet,

Teknikvetenskapliga forskningsrådet,

Byggforskningsrådet,

Kommunikationsforskningsberedningen och Statens

energimyndighet disponerar delar av anslaget.

Statens energimyndighet ansvarar för redovisningen

av den verksamhet som finansieras över anslaget.

Förordningen (1998:222) om stöd till energiforskning

trädde i kraft den 15 juni 1998. I förordningen

finns bestämmelser om stöd till energiforskning i

enlighet med 1997 års energipolitiska beslut. I

programmet ingår stöd till energiforskning,

forskning om energisystemet, forsknings-samarbete

med länderna i Östersjöregionen och etanolproduktion

från skogsråvara.

Riksdagen godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1,

bet. 1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget om

sammantaget 2 800 miljoner kronor för perioden

1998-2004. Ramen fördelas enligt följande: 2 310

miljoner kronor avser energiforskning, 210 miljoner

kronor skall riktas mot forskning om energisystemet

och 70 miljoner kronor är destinerade till

forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen

samt 210 miljoner kronor att användas för

etanolproduktion från skogsråvara.

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i

samband med stöd till energiforskning göra åtaganden

även efter det aktuella budgetåret. Sådana

bemyndiganden behövs även för år 1999 för att

möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i

forsknings- och utvecklingsarbetet. Riksdagen

föreslås bemyndiga regeringen att besluta om sådana

åtaganden.

Motionerna

I motion 1998/99:N299 (m) uttalas att statens stöd

till energiforskning är viktigt och på sikt bör öka.

Dock avvisar motionärerna satsningarna på

etanolproduktion, vilken bör lyftas ur den sjuåriga

ekonomiska planeringsramen. I motionen föreslås att

anslaget minskas med 30 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 209 miljoner

kronor.

Uppfattningen i motion 1998/99:N261 (mp) är att det

behövs ny kunskap inom hela området biobaserade

drivmedel. Såväl miljöeffekter som produktionsteknik

och distributionssystem behöver utredas och

utvecklas. Den största resursbasen, anförs det, för

ett svenskt förnybart drivmedelssystem är skogen.

Därför är det av största vikt att forskning och

utveckling på drivmedel från skogsråvara

intensifieras. För detta sistnämnda ändamål föreslås

i motionen en planeringsram för de nyss angivna åren

om 300 miljoner kronor - ett belopp som ligger 90

miljoner kronor över nivån i det energipolitiska

beslutet.

Energiteknikstöd (B 5)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 130

miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar

regeringen anslaget till samma belopp.

Anslaget disponeras av Statens energimyndighet och

skall användas för stöd till utveckling av ny

energiteknik i företag och branscher.

Forskningsinsatser som är strategiska för

teknikutvecklingen skall genomföras i samverkan

mellan staten och näringslivet. Förordningen

(1998:653) om statligt stöd till energiteknik trädde

i kraft i juli 1998. I förordningen finns

bestämmelser om stöd till ny energiteknik i enlighet

med 1997 års energipolitiska stöd.

Anslaget inrättades i juni 1998 (prop. 1997/98:150,

bet. 1997/98:FiU27). Den verksamhet som finansieras

över anslaget stöddes tidigare av medel från

Energiteknikfonden, som upphörde i samband med

anslagets tillblivelse. Beslutet innebar ingen

förändring av verksamhetens omfattning. Sedan fonden

avskaffades och anslaget inrättades har 12,3

miljoner kronor betalats ut från anslaget.

I programmet ingår stöd till utveckling av ny

energiteknik i företag och branscher. Riksdagens

beslut år 1997 om energipolitiken och statsbudgeten

för budgetåret 1998 innebar att den dåvarande

Energiteknikfonden förstärktes med utfästelse om en

ekonomisk ram om sammantaget 870 miljoner kronor för

perioden 1998-2004.

Stöd till demonstration av bl.a. ny teknik för

överföring av elkraft och nya koncept för

gasturbinsystem finansieras över anslaget. Målet är

att stödet till demonstration på kort sikt skall

bidra till att göra ny teknik med tekniska och

miljömässiga fördelar konkurrenskraftig med

traditionell teknik.

För att möjliggöra fortsatt kontinuitet och

långsiktighet i verksamheten är det nödvändigt att

åtaganden kan göras även efter det aktuella

budgetåret. Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen

att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 68 miljoner

kronor.

I motion 1998/99:N261 (mp) pläderas för att en

ekonomisk planeringsram om sammantaget 1 miljard

kronor behövs för perioden 1998-2004, dvs. 130

miljoner kronor utöver ramen i det energipolitiska

beslutet. Detta motiveras i motionen bl.a. med att

en kraftig satsning måste göras på

demonstrationsanläggningar i full skala för ny

biobränslebaserad kraftvärmeteknik och nya

tillämpningar av vindkraft. För åren 2000 och 2001

beräknas att anslaget behöver tillföras 150 miljoner

kronor årligen, dvs. 20 miljoner kronor utöver

regeringens beräkning.

Introduktion av ny energiteknik (B 6)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 230

miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar

regeringen anslaget till samma belopp.

Anslaget disponeras för att främja utvecklingen av

teknik baserad på förnybara energislag och effektiv

energianvändning i industriella processer i försöks-

eller fullskaleanläggningar. Förordningen (1998:654)

om energiteknikbidrag trädde i kraft den 15 juli

1998. I förordningen finns bestämmelser om stöd till

ny energiteknik i enlighet med 1997 års

energipolitiska beslut. Riksdagen godkände hösten

1997 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU2) ekonomiska

ramar för anslaget om sammantaget 1 610 miljoner

kronor för perioden 1998-2004.

För att möjliggöra fortsatt kontinuitet och

långsiktighet i verksamheten är det nödvändigt att

åtaganden kan göras även efter det aktuella

budgetåret. Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen

att besluta om sådana åtaganden.

Motionerna

Folkpartiets förslag till besparing på detta anslag

uppgår enligt motion 1998/99:Fi211 till 121 miljoner

kronor.

Farhågor uttalas i motion 1998/99:N261 (mp) för att

det kan vara svårt att hitta en lämplig värd för ett

projekt med en demonstrationsanläggning i full skala

på grund av den höga risknivån. För att minska

risken för det energiföretag som skall stå som värd

bör, anser motionärerna, vissa garantier kunna

ställas mot kostnader för driftsavbrott m.m. Medel

för detta bör kunna tas ur detta anslag. I motionen

föreslås en kraftigare satsning för ändamålet

jämfört med regeringens förslag. Tidigare har

förslag - som i motionen vidhålls - lämnats av

Miljöpartiet på att anslaget skall ges en

planeringsram om sammanlagt 2 000 miljoner kronor

för perioden 1998-2004, dvs. 390 miljoner kronor

utöver ramen i det energipolitiska beslutet.

Motionärerna beräknar att anslaget för budgetåren

2000 och 2001 behöver tillföras 285 miljoner kronor

årligen, dvs. 55 miljoner kronor utöver regeringens

beräkning.

Vissa kompletterande uppgifter

Det statliga stödet till energiforskning,

energiteknisk utveckling och demonstration måste

vara förenligt med EG:s regler för statsstöd. EG-

kommissionen har godkänt förordningarna (1998:222)

om stöd till energiforskning, (1998:653) om statligt

stöd till energiteknik och (1998:654) om

energiteknikbidrag. Enligt uppgift medger inte EG:s

statsstödsregler den form av driftstöd som föreslås

i motion 1998/99:N261 (mp) eftersom stöd efter det

att varan eller processen har introducerats på

marknaden eller vid kommersiell exploatering inte är

förenligt med statsstödsreglerna.

Energipolitiskt motiverade internationella

klimatinsatser (B 7)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 50

miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar

regeringen anslaget till samma belopp. Regeringen

begär att få möjlighet att göra åtaganden även efter

det aktuella budgetåret och fördela åtaganden över

sjuårsperioden (se nedan). Riksdagen föreslås

bemyndiga regeringen att besluta om sådana

åtaganden.

Anslaget disponeras för energipolitiskt motiverade

internationella klimatinsatser. Riksdagen godkände

år 1997 utformningen av ett sjuårigt program för ett

ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem. I

programmet ingår energipolitiskt motiverade

internationella klimatinsatser som en viktig del i

strategin för minskad klimatpåverkan. Riksdagen

godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1, bet.

1997/98:NU2) ekonomiska ramar för anslaget uppgående

till sammantaget 350 miljoner kronor för perioden

1998-2004.

Insatserna skall huvudsakligen avse s.k. gemensamt

genomförande inom ramen för klimatkonventionen. Med

gemensamt genomförande avses att parter med höga

åtgärdskostnader för utsläppsminskningar tillsammans

med ett mottagarland med lägre åtgärdskostnader

vidtar åtgärder i detta land och i gengäld erhåller

en kreditering som kan räknas av mot egna utsläpp

vid uppfyllande av åtaganden att minska eller

begränsa utsläpp av växthusgaser.

Regeringen har beviljat ca 290 miljoner kronor för

den aktuella verksamheten under perioden 1993-1997.

Huvuddelen har använts för långivning till

anläggningsägare för att finansiera investeringar i

uppvärmningssektorn. Under perioden t.o.m. år 1997

har programmet omfattat 66 projekt, varav 55 är

färdigställda och tagna i drift. Hittills under år

1998 har ytterligare 9 projekt initierats. Projekten

har genomförts i bl.a. Estland, Lettland, Litauen

och Ryssland. Sammantaget har Statens

energimyndighet beräknat att de hittills genomförda

investeringarna har medfört en minskning av

utsläppen med 340 000 ton koldioxid per år jämfört

med situationen innan insatserna genomförts. Mot

bakgrund av klimatöverenskommelsen i Kyoto,

erfarenheterna under pilotfasen och de genomförda

utvärderingarna av insatser på energiområdet avser

regeringen att nu förändra inriktningen för de

energipolitiskt motiverade internationella

klimatinsatserna. Förändringarna utgör en anpassning

till besluten i klimatkonventionen. Syftet är också

att ytterligare tydliggöra insatsernas överordnade

klimatpolitiska karaktär. Avsikten är vidare att så

långt möjligt säkerställa att insatserna kan räknas

Sverige till godo som en del av Sveriges åtagande

inom ramen för EU:s gemensamma förpliktelse enligt

Kyotoprotokollet.

Inga motioner har väckts med anledning av

regeringens förslag till anslag för detta ändamål.

Täckande av förluster i anledning av statliga

garantier inom energiområdet (B 8)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 5

miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 beräknar

regeringen anslaget till samma belopp.

Anslaget disponeras för utgifter för förluster i

samband med lånegarantier som har lämnats enligt

dels förordningen (1981:717) om statlig garanti för

utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol, dels

förordningen (1988:805) om statligt stöd ur

Energiteknikfonden m.m. Ställda garantier enligt

förordningen om statlig garanti för utvinning m.m.

av olja, naturgas eller kol har avvecklats

successivt och avser numera enbart verksamhet inom

naturgasområdet. Dessa garantier är bundna genom

avtal (prop. 1987/88:72, bet. 1987/88:NU16).

Garantiramen uppgår till 1 000 miljoner kronor

(prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU25). Den

31 december 1997 uppgick summan av utestående

garantier till ca 116 miljoner kronor. Någon avgift

för garantin tas inte ut. Motsvarande belopp

belastar i stället anslaget. Under år 1997 har inga

förluster uppkommit som en följd av infriade

garantier enligt förordningen om statlig garanti för

utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol. Varken

garantiavgifter eller återbetalningar av tidigare

infriade statliga garantier har inlevererats under

året.

Prognosen för anslagsbelastningen visar att inga

garantier beräknas behöva bli infriade under in-

nevarande budgetår. Beräknade förluster uppgår till

5 miljoner kronor för vart och ett av åren 1999,

2000 och 2001.

Inga motioner har väckts med anledning av

regeringens förslag till anslag för detta ändamål.

Åtgärder för el- och värmeförsörjning i Sydsverige

(B 9)

Propositionen

Regeringens förslag till anslag för år 1999 är 200

miljoner kronor. För åren 2000 och 2001 finns inga

medel beräknade för ändamålet.

Anslaget disponeras för åtgärder som stärker el- och

värmeförsörjningen i Sydsverige. Regeringen

beslutade år 1997 att inrätta Delegationen för

Energiförsörjning i Sydsverige (ordförande:

landshövding Göte Bernhardsson) som i enlighet med

sin instruktion (1998:62) skall utveckla el- och

värmeförsörjningen i regionen. Den skall redovisa

sitt arbete till regeringen senast den 1 oktober

1999. Riksdagen godkände hösten 1997 ekonomiska

ramar för anslaget om sammantaget 400 miljoner

kronor för åren 1998 och 1999.

Åtgärder skall vidtas för att under de närmaste

åren kompensera bortfallet av el från de bägge

reaktorerna i Barsebäck genom effektivare

energianvändning, konvertering samt hushållning med

och tillförsel av el från andra energikällor. Även

om de föreslagna insatserna innebär en full

kompensation med avseende på energibalansen i landet

som helhet är det regeringens bedömning att

särskilda åtgärder krävs för att utveckla el- och

värmeförsörjningen i Sydsverige. Åtgärderna bör

kunna gälla såväl energihushållning och minskad

elanvändning som utbyggnad av el- och

värmeproduktion. Delegationen skall bidra med

planerings- och projekteringsstöd och utreda behovet

av investeringar i infrastruktur. Effektivare

energianvändning och en ökad användning av förnybara

energislag är angelägna mål liksom ett bättre

utnyttjande av det befintliga naturgasnätet.

Ett förslag till förordning om statligt stöd till

energiförsörjningen i Sydsverige har anmälts till

EG-kommissionen. Under förutsättning av

kommissionens godkännande avses stödordningen träda

i kraft så fort som möjligt. Det faktum att

förordningen ännu inte kunnat tillämpas innebär att

beslut om att ekonomiskt stödja utvecklingsarbete

endast har förekommit i undantagsfall.

Delegationen har överlämnat en redogörelse för

verksamheten under första halvåret 1998. Under denna

period har ett omfattande kontaktnät byggts upp och

kunskaper har på detta sätt vunnits om pågående

forskning vid universitet och högskolor och om

utvecklingsverksamhet inom det privata näringslivet

och hos myndigheter. Verksamheten att sätta i gång

åtgärder som stärker regionens el- och

värmeförsörjning har påbörjats genom den

informationsverksamhet och de kontakter som

delegationen har initierat. Enligt regeringen har

ett stort antal projektförslag lämnats in till

delegationen. Förslagen har varit föremål för en

prelimär behandling och beslut har fattats om vilka

förslag som delegationen avser att driva vidare

under förutsättning att den nyssnämnda förordningen

godkänns.

Motionerna

Förslaget att anslå 200 miljoner kronor till

delegationen för energiförsörjningen i Sydsverige

avvisas i motion 1998/99:N299 (m). Motionärerna

anser att inrättandet av ett särskilt åtgärdsprogram

för den sydliga landsdelen är en följd av den

planerade förtida avvecklingen av Barsebäcksverket.

Nedläggningen, sägs det, får till följd att

elproduktion motsvarande 60 % av elbehovet i Skåne

bortfaller.

I motion 1998/99:N241 (kd) sägs att delegationen är

obehövlig och bör avvecklas. Motionärerna menar att

de särskilda insatser som kan komma att behövas för

el- och värmeförsörjningen i Sydsverige kan hanteras

av Energimyndigheten. I motionen yrkas att de medel

som är avsatta för delegationens verksamhet under år

1999 skall minskas med 60 miljoner kronor.

Även i Folkpartiets partimotion 1998/99:Fi211

avvisas regeringens förslag och motionärerna

föreslår alltså att inga medel skall tillföras

anslaget.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslöt våren 1997 om riktlinjer för

energipolitiken. Den svenska energipolitikens mål är

att på kort och lång sikt trygga tillgången på

energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor.

Den skall skapa villkoren för en effektiv

energianvändning och en kostnadseffektiv svensk

energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa,

miljö och klimat samt underlätta omställningen till

ett ekologiskt uthålligt samhälle. För att nå dessa

mål har riksdagen beslutat om ett energipolitiskt

program för omställningen av det svenska

energisystemet. Programmet omsluter totalt ca 9

miljarder kronor och avser tiden fram t.o.m. år

2004. Det nämnda beloppet omfattar dels insatser för

forskning och utveckling under sju år om totalt 5,6

miljarder kronor, dels åtgärder för att kompensera

bortfallet av elproduktion från kärnkraftverket i

Barsebäck på 3,1 miljarder kronor.

De förslag till anslag som regeringen framlagt för

riksdagen i budgetpropositionen finner utskottet

vara i överensstämmelse med detta program. Den

resultatredovisning som regeringen har presenterat i

form av vissa prestationer som hittills åstadkommits

i programmet ger riksdagen nu en viss information om

den valda inriktningen. Dock vill utskottet åter

erinra om vikten av en resultatredovisning som är

framsprungen ur en verksamhetsindelning av

programmet och i vilken anslagen ingår som

finansieringskällor. I takt med att programmet

fortskrider med projekt som avslutas, anläggningar

som tas i bruk etc. kommer kraven på

resultatinformationen att stiga i termer av effekter

av åtgärderna i förhållande till de uppsatta målen.

Det är också, enligt utskottets uppfattning, viktigt

att riksdagen fortlöpande erhåller information om

resursåtgången i form av efterfrågan på bidrag och

projektmedel; en beredskap måste finnas att överväga

fördelningen inom den energipolitiska budgetramen på

9 miljarder kronor.

Vad gäller de synpunkter som uttalas från

företrädarna för Moderata samlingspartiet så

överensstämmer de med vad som framförts vid tidigare

tillfällen och som utskottet har avvisat. Utskottet

har funnit dessa invändningar starkt överdrivna och

framhållit vikten av att omställningen till en mer

ekologiskt hållbar produktion av elektricitet skall

genomföras på sådant sätt att svensk industri och

samhällslivet i övrigt tillförsäkras el till

internationellt konkurrenskraftiga priser. Ett

villkor för stängningen av den andra reaktorn i

Barsebäck är, som tidigare beskrivits, att

bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom

tillförsel av ny elproduktion och minskad användning

av el. Innan en stängning av den reaktorn kan

genomföras bör riksdagen ges möjlighet att pröva om

förutsättningarna för en stängning av reaktorn är

uppfyllda (se bet. 1996/97:NU12 s. 39).

Utskottet konstaterar att Kristdemokraterna stöder

regeringens förslag till anslag, förutom nivån på

anslaget till åtgärder i Sydsverige. Även

Folkpartiet stödjer i princip

omställningsprogrammets inriktning, men förordar en

längre genomförandetid som ger upphov till en mindre

anslagsbelastning under år 1999 jämfört med

regeringens förslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av

regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 1999

inom utgiftsområde 21 Energi (se bilaga). Likaså

tillstyrks de övriga här aktuella förslagen till

riksdagsbeslut som lagts fram i budgetpropositionen.

Samtliga aktuella motionsyrkanden avstyrks därmed.

Affärsverket svenska kraftnät

Propositionen

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät)

driver och förvaltar det svenska stamnätet och de

statligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:

87, bet. 1990/91:NU38). Svenska kraftnät är enligt

förordningen (1994:1806) om systemansvaret för

elektrisk ström sedan den 1 januari 1995

systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857).

Svenska kraftnät skall enligt riksdagens beslut

ansvara för driften av stamnätet, den löpande

momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets

övergripande driftsäkerhet.

Verksamheten vid Svenska kraftnät finansieras helt

genom intäkterna från verkets affärsverksamhet, med

undantag för elberedskapsverksamheten som täcks med

anslag på statsbudgeten.

Under år 1997 bildade Svenska kraftnät tillsammans

med Vattenfall AB och det polska företaget Polish

Power Grid Company (PPGC) SwePol Link AB. Bolagets

uppgift är att bygga, äga, driva och underhålla den

s.k. Polenkabeln - en likströmsförbindelse mellan

Sverige (Karlshamn) och Polen (Dunowo). Bolaget ägs

till 51 % av Svenska kraftnät, 48 % av Vattenfall

och 1 % av PPGC. Investeringarna i

affärsverkskoncernen har under år 1997 uppgått till

totalt 589 miljoner kronor. Av detta belopp stod

affärsverket för 279 miljoner kronor och SwePol Link

AB för 310 miljoner kronor. Investeringarna i

stamnätet och utlandsförbindelserna uppgick till 167

miljoner kronor. Investeringarna i

optofiberförbindelser uppgick till 75 miljoner

kronor och i tele- och informationssystem till 37

miljoner kronor.

Regeringen beviljade under år 1997 Svenska kraftnät

koncession för Polenkabeln. Svenska kraftnät ansökte

våren 1998 om komplettering av den beviljade

koncessionen i syfte att möjliggöra ett annat mer

miljövänligt tekniskt utförande av

överföringsförbindelsen. Regeringen biföll i augusti

1998 Svenska kraftnäts ansökan. Under år 1997

tecknades ett flertal avtal rörande Polenkabeln,

bl.a. ett långsiktigt transiteringsavtal mellan

SwePol Link och Vattenfall. I avtalet åtar sig

Vattenfall att täcka SwePol Links kostnader för

Polenkabeln mot att Vattenfall får rätt att utnyttja

kabelns kapacitet. Betalningsåtagandet och rätten

att utnyttja kabelns kapacitet minskas om SwePol

Link utnyttjar optioner till att teckna

transiteringsavtal med andra parter.

Svenska kraftnäts förslag till investerings- och

finansieringsplan för åren 1999-2001 sammanfattas i

tabellen nedan. Planen bygger på verkets långsiktiga

investeringsplanering för stamnätet inklusive

utlandsförbindelserna. Investeringarna inom

affärsverkskoncernen under perioden beräknas

beloppsmässigt till ca 3 156 miljoner kronor. Planen

omfattar dels investeringar i stamnätet och

utrustning för telekommunikation (inklusive

optofibrer) om ca 1 510 miljoner kronor, dels

investeringen i Polenkabeln om ca 1 646 miljoner

kronor. Investerings- och finansieringsplanen

omfattar åtgärder i stamnätet till följd av

avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck.

Dessa investeringar beräknas uppgå till sammanlagt

360 miljoner kronor, varav 350 miljoner kronor

utfaller under perioden 1999-2001. Koncernens

investeringar i telekommunikationer och

informationssystem beräknas till ca 150 miljoner

kronor och i optoförbindelser till ca 110 miljoner

kronor.

Affärsverkskoncernen svenska kraftnäts investerings-

och finansieringsplan åren 1999-2001 (miljoner

kronor)

----------------------------------------------------

AnskaffatPrognos BudgetBeräknat

Beräknat

t.o.m.1997 1998 1999 2000 2001

----------------------------------------------------

Investeringar

----------------------------------------------------

- Investeringar

exkl.

Polenlänken

450 540

279 408 520

----------------------------------------------------

- Polenlänken

310 810 68

1578

----------------------------------------------------

Summa

investeringar 589 608 520

1218 2028

----------------------------------------------------

Finansiering

----------------------------------------------------

Amortering av

externa lån

500

----------------------------------------------------

Egen

finansiering -

använt till 351

delägarlån till

SwePol Link

----------------------------------------------------

Egen

finansiering -

övrig 780 410 450 608 520

----------------------------------------------------

Extern

upplåning,

SwePol Link 309 457

1578

----------------------------------------------------

Summa

finansiering 589 1 608 520

218 2028

----------------------------------------------------

Affärsverkets investeringsverksamhet skall

finansieras med egna medel. Investeringarna i

Polenkabeln, som är avsedda att genomföras i

dotterbolaget SwePol Link AB, planeras att

finansieras dels genom extern upplåning om ca 1 578

miljoner kronor, dels genom delägarlån om sammanlagt

ca 680 miljoner kronor. Svenska kraftnäts andel av

delägarlånen beräknas till ca 350 miljoner kronor.

Regeringen anser att den nu redovisade investerings-

och finansieringsplanen för Svenska kraftnäts

verksamhetsområde för treårspe-rioden 1999-2001,

samt omfattning och inriktning av verkets

beredskapsåtgärder, bör godkännas.

Regeringen föreslår att Svenska kraftnät under år

1999 får rätt att ta upp lån i och utanför

Riksgäldskontoret inom en sammanlagd ram om 2 000

miljoner kronor, vilket motsvarar nivån på den

nuvarande upplåningen i Riksgäldskontoret.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att teckna

borgen för och lämna kreditgarantier till bolag, i

vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier och

andelar, intill ett sammanlagt belopp om

1 500 miljoner kronor (prop. 1997/98:1, bet.

1997/98:NU2). Nivån är beräknad på förutsättningen

att Svenska kraftnät skall lämna borgen eller

kreditgarantier till SwePol Link AB. Regeringen

föreslår att detta bemyndigande kvarstår oförändrat

under år 1999.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att inom en

total ram om 135 miljoner kronor besluta i frågor

som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag

inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde. Regeringen

föreslår att detta bemyndigande kvarstår oförändrat

under år 1999.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att ge

Svenska kraftnät rätt att besluta om förvärv och

avyttring av aktier och bildande av bolag inom en

ram av högst 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår

att detta bemyndigande kvarstår oförändrat under år

1999.

Vad gäller placering av likvida medel föreslår

regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 1999 låta Svenska kraftnät placera likvida

medel i och utanför Riksgäldskontoret i enlighet med

nu gällande ordning.

Inga motioner har väckts med anledning av

regeringens förslag beträffande Svenska kraftnät.

Vissa kompletterande uppgifter

Likströmsförbindelsen mellan Sverige och Polen - den

s.k. Polenkabeln - tillståndsprövas på ett flertal

sätt. Frågan om nätkoncession prövas enligt ellagen

(1997:857), ledningens miljöpåverkan enligt lagen

(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (den

s.k. naturresurslagen - NRL), vattenlagen (1983:291)

och lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Rätten

att uppföra ledningsstationer (bygglov) bedöms

enligt plan- och bygglagen (1987:10). Affärsverket

svenska kraftnäts investerings- och

finansieringsplan och finansiella befogenheter

prövas årligen av riksdagen i samband med

behandlingen av budgetpropositionen.

Regeringen gav i juli 1997 Svenska kraftnät

tillstånd enligt ellagen att anlägga Polenkabeln

(nätkoncession). Enligt denna lag ankommer det på

regeringen att pröva ansökningar om

utlandsförbindelser. En nätkoncession skall enligt

ellagen förenas med de villkor för anläggningens

utförande och utnyttjande som behövs av

säkerhetsskäl eller som annars behövs från allmän

synpunkt, vilket bl.a. innefattar villkor för skydd

mot störningar på berörd natur- och kulturmiljö. I

beslutet angav regeringen att kabelns miljöpåverkan

i den aktuella sträckningen inte kunde anses vara av

den omfattningen att en prövning enligt 4 kap. NRL

var nödvändig. Regeringsprövning enligt 4 kap. 1 § i

NRL är obligatorisk för vissa anläggningar med stor

miljö- eller omgivningspåverkan.

Sjökabelförbindelser ingår inte bland dessa. Enligt

4 kap. 2 § i NRL kan dock regeringen i det enskilda

fallet besluta att även andra anläggningar än de som

nämns i förstnämnda paragraf skall prövas enligt 4

kap. NRL. Det gäller anläggningar som kan antas få

betydande omfattning eller bli av genomgripande

beskaffenhet. Regeringen ansåg vid

prövningstillfället att Polenkabeln inte kunde antas

få så betydande effekter att tillåtlighetsprövning

enligt 4 kap. 2 § NRL borde ske.

I december 1997 avslog byggnadsnämnden i Karlshamn

en ansökan från SwePol Link AB om bygglov för en

omriktarstation i anslutning till kabeln.

Länsstyrelsen i Blekinge län avvisade under våren

1998 ett överklagande från SwePol Link AB med

anledning av detta beslut i byggnadsnämnden. Miljö-

och hälsoskyddsnämnden i Ronneby sade i februari

1998 nej - med hänvisning till befarade

klorgasutsläpp - till planerna på ett elektrodnät i

havet för Polenkabeln. I mars 1998 beslöt regeringen

- efter överklagande av SwePol LinkAB - att upphäva

besluten av Karlshamns kommun och länsstyrelsen i

Blekinge län att inte medge bygglov för

omriktarstationen. I sina beslut hade Karlshamns

kommun och länsstyrelsen i Blekinge län ansett att

en detaljplan måste upprättas för att pröva markens

lämplighet för de aktuella byggnaderna och att

bygglov inte kunde beviljas innan dess. Regeringens

beslut innebar att kravet på detaljplan avvisades

och att ärendet överlämnades till Karlshamns kommun

för ny prövning.

I april 1998 inkom Svenska kraftnät med en ansökan

till regeringen om komplettering av den koncession

för Polenkabeln som regeringen beviljade sommaren

1997. Kompletteringen avsåg ett ändrat tekniskt

utförande av överföringsförbindelsen vad gäller

strömåterledningen. Av ansökan framgick att i

stället för att utnyttja havsvattnet för

strömåterledning avsågs denna ske via två

återledningskablar mellan Sverige och Polen. De

planerade elekrodstationerna med tillhörande kablar

skulle därför inte behöva anläggas. Därmed, sades

det, kan miljöpåverkan från överföringsförbindelsen

reduceras. I augusti 1998 biföll regeringen Svenska

kraftnäts ansökan om en ny teknisk lösning för

kabeln.

Tillstånd enligt kontinentalsockellagen för

utläggande av Polenkabeln är ett följdbeslut till

beslutet om nätkoncession enligt ellagen.

Nätkoncessionsbeslutet omfattar endast tillstånd på

svenskt territorium. Svenska kraftnät ansökte i

februari 1998, med komplettering i maj 1998, om

tillstånd att lägga ut likströmskabel enligt 15 a §

kontinentalsockellagen. Prövning enligt denna

bestämmelse är tillämplig på kontinentalsockeln

utanför Sveriges territorialgräns. Regeringen

beslutade i oktober 1998 att ge Affärsverket svenska

kraftnät tillstånd att lägga ut likströmskabel samt

två 20 kV-kablar (metalliska återledare) på ett

område som omfattar kontinentalsockeln från Sveriges

territorialgräns till gränsen för Sveriges

ekonomiska zon.

Prövningen enligt vattenlagen avser bl.a. rätten

att i vattnet lägga ut kabeln och att gräva

kabeldike nära stranden (tillåtlighetsprövning),

eventuella ersättningar för olägenheter vid

kabelläggningen, uppföljning (prov) av effekter på

fisket (eventuellt innefattande Mörrums ån) och det

företagsekonomiska värdet av projektet.

Huvudförhandlingar rörande vattendom sker i dagarna.

Avsikten är att vattendom skall publiceras i

december 1998. Vattenlagen upphävs den 1 januari

1999, varvid bestämmelserna i lagen infogas i

miljöbalken (1998:808). Övergångsbestämmelser för de

lagar som skall ingå i miljöbalken är införda i

lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens framlagda förslag

rörande verksamheten vid Svenska kraftnät.

Ställningstagandet innefattar de delar av

finansierings- och investeringsplanen samt i övrigt

finansiella befogenheter och förpliktelser som avser

byggandet av Polenkabeln. Den omfattande prövning

som omgärdar projektet gör att utskottet inte ser

några skäl för riksdagen att vidta någon särskild

åtgärd. Utskottet noterar att en ny teknisk lösning

för kabeln skall genomföras som kommer att innebära

- i förhållande till den ursprungliga planläggningen

- en minskad miljöbelastning i berörda områden.

I detta sammanhang finner utskottet anledning att

erinra om skälen till att denna

överföringsförbindelse mellan Sverige och Polen

etableras. Polenkabeln innebär att överskott

respektive underskott i ländernas elproduktion kan

regleras genom överföring av kraft. Därmed minskar i

båda länderna behoven av att upprätthålla

reservkapacitet, liksom kraven på utbyggnad av

elproduktionsanläggningar. På så sätt uppnås

ekonomiska och miljömässiga fördelar i båda länderna

som också till viss del kommer övriga länder i

regionen till del.

Landsbygdens elektrifiering

Propositionen

Enligt ellagen är innehavare av nätkoncession

skyldig att på skäliga villkor ansluta en elabonnent

till ledningsnätet. Med begreppet skäligt avses i

detta sammanhang bl.a. att kostnaden för anslutning

skall motsvara de verkliga kostnaderna med tillägg

för skälig avkastning i verksamheten. I normala fall

är anslutningskostnaderna inte så stora att de kan

anses vara oskäligt betungande för hushållen. I

glesbygden, inte minst i skogs- och fjällbygderna,

kan dock anslutningskostnaderna i vissa fall bli

oöverstigligt stora för det enskilda hushållet. Det

rör sig ofta om fall där en anslutning kräver

förhållandevis omfattande ledningsdragning i oländig

terräng. Enligt beräkningar som Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) gjorde på

regeringens uppdrag hösten 1996 uppgick de vid denna

tidpunkt oelektrifierade helårsbebodda fastigheterna

till 137 stycken. Den genomsnittliga kostnaden per

fastighet beräknades till ca 1,7 miljoner kronor. I

denna kostnadsuppskattning medräknas dock inte de

fastigheter för vilka kostnaderna för anslutning kan

anses ligga inom intervallet för normal

anslutningsavgift, dvs. under ca 20 000 kr. Antalet

sådana fastigheter var enligt NUTEK 21 stycken av de

totalt 137 fastigheterna. Övriga hushåll som kan

komma i fråga för en elektrifiering uppgår alltså

till 116 stycken. Den totala kostnaden för att

ansluta dessa hushåll beräknas uppgå till ca 200

miljoner kronor.

Regeringen framhåller att en tillfredsställande

tillgång till elektricitet är en viktig

förutsättning för ett fortsatt boende och en

framtida utveckling av de aktuella fastigheterna och

berörda bygderna. Av det skälet bör kvarvarande

helårsbebodda hushåll i landsbygden som i dag saknar

el beredas tillfälle att till en rimlig kostnad

anslutas till elnätet eller på annat sätt få en

tillfredsställande elförsörjning. I

budgetpropositionen föreslås att ett tidsbegränsat

statligt bidragssystem inrättas för att möjliggöra

detta fr.o.m. år 1999.

Avsikten är att stöd skall utgå till nyanläggning

av elektriska förbindelser. Ett krav skall finnas på

minst fem års helårsboende innan frågan om bidrag

kan komma i fråga. Berörda fastighetsägare skall

betala en anslutningsavgift motsvarande en normal

anslutningsavgift. Om och på vilket sätt en

elektrifiering skall genomföras blir beroende på en

bedömning i varje enskilt fall med avseende på

kostnaderna och förutsättningarna för en

leveranssäker elförsörjning.

Berättigad till bidrag skall vara företag, eller

motsvarande, som innehar nätkoncession enligt

ellagen. Bidrag kan också utgå till anläggningar för

lokala elverk. Stöd skall inte utgå till kostnader

för drift och underhåll av elnät. Regeringens

bedömning är att bidragsprogrammet i ett första steg

skall kunna begränsas till att omfatta 10 miljoner

kronor per år under en femårsperiod. Prognosen

grundar sig på att alternativa former för

elektrifiering i många fall kan åstadkommas och att

alla fastigheter inte har önskemål om

elektrifiering. Regeringen föreslår i propositionen

att stödet skall finansieras med intäkter som

Svenska kraftnät har i sin verksamhet och att

regeringen får rätt att meddela närmare föreskrifter

om bidraget.

Vissa kompletterande uppgifter

Statligt stöd för landsbygdens elektrifiering har

funnits alltsedan 1940-talet. Stödet har

finansierats från ett anslag i statsbudgeten. Våren

1980 beslutade riksdagen (prop. 1979/80:100 bil. 17,

bet. 1979/80:NU36) om ett tioårigt stödprogram för

detta ändamål. I programmet ingick stöd för

upprustning med 2 miljoner kronor per år under fem

år (t.o.m. budgetåret 1984/85) och för

nyanläggningar med 2,5 miljoner kronor per år under

tio år (t.o.m. budgetåret 1989/90). På förslag av

näringsutskottet (bet. 1989/90:NU25 s. 7) beslutade

riksdagen att anvisa ytterligare medel till

främjandet av landsbygdens elektrifiering på ett för

budgetåret 1990/91 återinrättat anslag med ett

belopp om 2,5 miljoner kronor. Påföljande budgetår

upphörde anslaget och har därefter inte varit

uppfört på statsbudgeten. De närmare bestämmelserna

- som fortfarande gäller - för bidraget regleras i

förordningen (1959:369) om statligt stöd åt

landsbygdens elförsörjning. Av denna framgår bl.a.

att Statens energimyndighet är den myndighet som

prövar behovet av och beviljar stöd. I föreliggande

förslag från regeringen förutsätts att Svenska

kraftnät övertar den roll som Statens

energimyndighet har på detta område som

bidragsmyndighet.

I budgetpropositionen beräknas att intäkterna från

den avgiftsfinansierade verksamheten inom Svenska

kraftnät skall uppgå till drygt 2 miljarder kronor

budgetåret 1999. Svenska kraftnäts verksamhetsplan

för åren 1999-2001 innehåller ett budgeterat

resultat på 456, 470 respektive 487 miljoner kronor

vid ett avkastningskrav på 7 % av justerat eget

kapital. Det utdelningskrav som staten ställer på

Svenska kraftnät uppgår till 65 % av resultatet.

Utdelningen redovisas på statsbudgetens inkomstsida

(inkomsttitel 2116 Affärsverket svenska kraftnäts

inlevererade utdelning och inleverans av

motsvarighet till statlig skatt) och beräknas år

1999 uppgå till 297 miljoner kronor.

I ellagen (4 kap. 1 §) sägs att nättariffer skall

vara skäliga och utformade på sakliga grunder.

Hänsyn skall tas till kravet på rimlig avkastning i

nätverksamheten. I en prövning som nätmyndigheten

gjort av Affärsverket svenska kraftnäts nätavgifter

(Nätmyndigheten dnr 963-96-12100) sägs att andra

kostnader än sådana som är påkallade i verksamheten

utifrån en affärsmässig bedömning inte får läggas

till grund för avgifterna. Reglerna om skäliga

nättariffer gäller nätverksamhet generellt och något

undantag för stamnäten föreligger inte. I lagen

uttalas också (12 kap. 6 §) att regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer får meddela

förskrifter om avgifter för myndighets verksamhet

som sker med stöd av ellagen. I förordning

(1991:2013) med instruktion för Affärsverket svenska

kraftnät sägs (16 §) att Svenska kraftnäts medel får

användas för de ändamål som regeringen har

fastställt i investeringsplanen och de övriga

föreskrifter som avser Svenska kraftnäts verksamhet.

Några närmare riktlinjer för Svenska kraftnäts

avgiftsuttag utöver detta finns inte. Det sagda

innebär att stamnätstariffen inte får vara utformad

så att den täcker kostnaden för elektrifieringen av

vissa glesbygdsfastigheter - denna aktivitet kan

inte sägas vara affärsmässigt motiverad. I den

investerings- och finansieringsplan som har

behandlats i det föregående avsnittet fanns

följaktligen inte heller kostnaderna för glesbygdens

elektrifiering upptagna. Elektrifieringen kommer

därmed att finansieras via det avkastningskrav som

regering och riksdag ställer på Affärsverket svenska

kraftnät, och som för år 1999 - som nyss nämndes -

enligt planerna skall inlevereras till statsbudgeten

och beräknas uppgå till 297 miljoner kronor.

I lag (1996:1059) om statsbudgeten (den s.k.

budgetlagen) sägs (17 §) att statens inkomster och

utgifter skall budgeteras och redovisas brutto på

statsbudgeten. I den proposition som låg till grund

för riksdagens beslut (prop. 1995/96:220, bet.

1996/97:KU3) anförde regeringen (s. 43) att

bruttoprincipen särskilt har uppmärksammats eftersom

strävan har varit att ge en tydligare bild av

statens åtaganden och att underlätta förståelsen av

statsbudgeten. Enligt regeringens uppfattning, sades

det, bör bruttoprincipen vara vägledande vid

utformningen av statsbudgeten och redovisningen mot

anslag och inkomsttitlar. I finansutskottets

yttrande (1995/96:FiU8y) till konstitutionsutskottet

med anledning av propositionen påtalades (s. 13) att

om väsentliga delar av den statliga verksamheten

inte redovisas över statsbudgeten finns risk att de

utanförstående delarna inte tas upp till prövning i

samband med budgetbehandlingen på samma sätt som den

övriga budgetbehandlingen. Likaså, fortsatte

finansutskottet, minskar värdet av att fastställa

utgiftsramar om vissa utgifter inte omfattas av dem.

Konstitutionsutskottet anslöt sig (s. 23) till

finansutskottets bedömning i den berörda delen.

Inför näringsutskottet har företrädare för Närings-

och handelsdepartementet lämnat bl.a. följande

kompletterande upplysningar. Bidraget skall inte

täcka kostnader för drift och underhåll. Det skall

utgå som en engångssumma, och därefter får berörd

nätkoncessionsinnehavare svara för underhållet på

den aktuella ledningen. De föreskrifter som

regeringen avser att utarbeta som vägledning för

Svenska kraftnäts prövning av bidragsansökningarna

kommer att vara omfattande, med bl.a. krav på

särredovisning av antal ansökningar, kostnader och

antalet elektrifierade hushåll. Regeringen skall i

budgetpropositionen, eller i annat lämpligt

sammanhang, redovisa sådan uppföljningsinformation

för riksdagen att kontroll möjliggörs av t.ex.

kostnadsutvecklingen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till

nytt stödsystem för den fortsatta elektrifieringen

av hushåll i glesbygden. Det är enligt utskottets

mening positivt att staten tar ett förnyat ansvar

för att underlätta upprättandet av elförsörjning

till oelektrifierade helårsbebodda

glesbygdsfastigheter.

Det kan dock anföras vissa principiella

betänkligheter mot utformningen av det föreslagna

stödet, bl.a. mot bakgrund av bestämmelserna i

budgetlagen att statens utgifter och inkomster skall

göras tydliga och bruttoredovisas i statsbudgeten.

Utskottet utgår från att det avkastningskrav som

finns uppsatt för Svenska kraftnät minskas

motsvarande den kostnad som bidragssystemet för med

sig; detta för att undvika risken för

sammanblandning av det avkastningskrav som grundas

på affärsmässiga grunder - på vilket

avgiftssättningen bygger - och kostnaden för

stödsystemet vars finansiering utgår från andra

principer.

Bidraget är alltså tidsbegränsat och avses att

upphöra efter denna period. Utskottet vill betona

vikten av att bestämmelserna för stödprogrammet ges

en distinkt utformning, så att den utgiftsnivå som

regeringen har förutsatt kan hållas och så att en

noggrann uppföljning från regeringens och riksdagens

sida blir möjlig. Utskottet förutsätter vidare en

årlig redovisning från regeringen till riksdagen om

stödprogrammet så att en fortlöpande kontroll av

kostnadsutvecklingen kan äga rum. Med det sagda

tillstyrker utskottet regeringens förslag om nytt

stödsystem för landsbygdens elektrifiering.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagen om kärnkraftens

avveckling

att riksdagen avslår motion 1998/99:N228 yrkande 35,

res. 1 (m, kd, fp)

2. beträffande ersättning för avveckling

av en reaktor i Barsebäcksverket

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 21 moment 8 och med avslag på

motion 1998/99:N241 yrkande 3 bemyndigar

regeringen att under budgetåret 1999 enligt 6 §

andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten

besluta att det under budgetåret 1998 uppförda

ramanslaget B 11 Ersättning för avveckling av en

reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om

ett nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas,

res. 2 (m, kd, fp)

- villk. res. 1

3. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde

21 Energi

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 21 momenten 1-7 och 14 och med

avslag på motionerna 1998/99:Fi211 yrkande 20 i

denna del, 1998/99:Sk707 yrkande 2,

1998/99:MJ747 yrkande 2, 1998/99:MJ776 yrkande

1, 1998/99:MJ803 yrkande 2, 1998/99:N205,

1998/99:N228 yrkandena 5, 6 och 22, 1998/99:N241

yrkandena 2, 4, 9 och 11, 1998/99:N261 yrkandena

2-13, 1998/99:

N299 yrkandena 2-6 och 1998/99:Bo505 yrkande 3

a) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 1 Bidrag för att minska

elanvändning, besluta om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 300

000 000 kr under åren 2000-2002,

b) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 2 Bidrag till

investeringar i elproduktion från förnybara

energikällor, besluta om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 570

000 000 kr under åren 2000-2002,

c) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 3 Åtgärder för

effektivare energianvändning, besluta om

åtgärder som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 21 400 000 kr under

åren 2000-2002,

d) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 4 Energiforskning,

besluta om stöd till forskning och utveckling

inom energiområdet som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 952 000 000

kr under åren 2000-2004,

e) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 5 Energiteknikstöd,

besluta om stöd till utveckling av ny

energiteknik i företag och branscher som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 335 000 000 kr under åren 2000-2004,

f) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 6 Introduktion av ny

energiteknik, besluta om stöd till introduktion

av ny energiteknik som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 1 150 000

000 kr under åren 2000-2004,

g) bemyndigar regeringen att under år 1999, i

fråga om ramanslaget B 7 Energipolitiskt

motiverade internationella klimatinsatser,

besluta om åtgärder som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 23 600 000

kr under åren 2000-2004,

h) för budgetåret 1999 anvisar anslagen under

utgiftsområde 21 Energi enligt regeringens

förslag i bilaga,

4. beträffande Affärsverket svenska

kraftnät

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 21 momenten 9-12

a) som inriktning godkänner investerings- och

finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen

svenska kraftnät för perioden 1999-2001 i

enlighet med vad som anges i propositionen,

b) godkänner omfattning och inriktning av

Affärsverket svenska kraftnäts

beredskapsåtgärder i enlighet med vad som anges

i propositionen,

c) ger regeringen finansiella befogenheter

rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet

med vad som anges i propositionen,

d) bemyndigar regeringen att låta Affärsverket

svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida

medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i

övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät

finansiella befogenheter i enlighet med vad som

anges i propositionen,

res. 3 (c, mp)

5. beträffande landsbygdens

elektrifiering

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 21 moment 13 bemyndigar regeringen

att meddela närmare föreskrifter om bidrag för

statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning samt

godkänner finansieringen av verksamheten i

enlighet med vad som anges i propositionen.

res. 4 (m, kd, c, fp)

Stockholm den 1 december 1998

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro

Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s) (mom. 4

och 5), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd)*,

Karin Falkmer (m)*, Sylvia Lindgren (s), Ola

Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist (s), Marie

Granlund (s), Gunilla Wahlén (v) (mom. 4 och 5),

Inger Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m) (mom. 4 och

5), Matz Hammarström (mp), Åke Sandström (c), Eva

Flyborg (fp)*, Anne Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt

(m) (mom. 1-3)*, Karl Gustav Abramsson (s) (mom.

1-3) och Lennart Värmby (v) (mom. 1-3).

*) Har ej deltagit i beslutet under moment 3

Reservationer

1. Lagen om kärnkraftens avveckling (mom.

1)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),

Eva Flyborg (fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

lagen om kärnkraftens avveckling bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning föreligger nu skäl

för att frångå de ställningstaganden som gjordes av

utskottsmajoriteten i samband med behandlingen av

avvecklingslagen. Det faktum att Regeringsrätten

förordnat om inhibition av regeringens beslut att

förbjuda driften vid Barsebäck 1 visar att de

principiella invändningar som riktas mot

avvecklingslagen i motion 1998/99:N228 (m) måste

beaktas. Enligt utskottets uppfattning är det

nödvändigt att utan tidsfördröjan upphäva

avvecklingslagen. De principiella brister som

vidlåder lagen är tydliga, vilket bekräftas av den

prövning som Regeringsrätten nu genomför. Förutom

principiella juridiska tillkortakommanden framstår

avsaknaden av beslutsunderlag vad gäller effekter i

övrigt av lagens tillämpning - såsom omfattningen av

ersättning till reaktorägarna, verkan på Sveriges

energiförsörjning, miljöeffekter och lagens

överensstämmelse med EG-rättsliga aspekter - som i

högsta grad otillfredsställande.

Med det sagda tillstyrker utskottet den aktuella

motionen i här berörd del och föreslår att riksdagen

upphäver avvecklingslagen den 31 december 1998.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande lagen om kärnkraftens

avveckling

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N228 yrkande 35

antar följande

Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:1320)

om kärnkraftens avveckling

Härigenom föreskrivs att lagen (1997:1320) om

kärnkraftens avveckling skall upphöra att gälla vid

utgången av december 1998.

2. Ersättning för avveckling av en reaktor

i Barsebäcksverket (mom. 2)

Under förutsättning av avslag på reservation 1

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m),

Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Eva Flyborg

(fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

ersättning för avveckling av en reaktor i

Barsebäcksverket bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning föreligger inte några

som helst hinder för riksdagen att snabbt behandla

ett förslag från regeringen om ett

anslagsöverskridande och sättet på vilket ett sådant

skall finansieras. Det kan också konstateras att

beslutsgången på motpartssidan hos Sydkraft AB är

sådan att något tidsmässigt pressat tidsläge inte

kommer att uppträda. Det faktum att motpartssidan

sammankallar en extra bolagsstämma med uppgift att

pröva avtalet gör att utskottet anser att en

motsvarande tillämpning beträffande ersättningen bör

ske på den statliga sidan. Det bemyndigande som

regeringen begär är alltså obehövligt.

Men utskottet vill också uttala det principiellt

felaktiga i att bifalla regeringens förslag på denna

punkt. Det är oacceptabelt att riksdagen frånhänder

sig beslutanderätten över statens budgetmedel på det

angivna sättet. Om bemyndigandet utnyttjas kommer

detta att innebära att riksdagen först i efterhand

får tillfälle att behandla en inte obetydlig

anslagsbelastning. Utskottets uppfattning är att en

sådan beslutsordning med hänsyn tagen till

riksdagens finansmakt inte kan godtas. Dessa skäl

talar för, menar utskottet, att riksdagen inte bör

bifalla det av regeringen föreslagna bemyndigandet,

utan i stället skall förslag om anslagsöverskridande

samt finansieringen av ett sådant föreläggas

riksdagen för avgörande. Det utskottet nu har anfört

bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion

1998/99:N241 (kd) i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ersättning för avveckling

av en reaktor i Barsebäcksverket

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N241 yrkande 3

och med avslag på proposition 1998/99:1

utgiftsområde 21 moment 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Affärsverket svenska kraftnät (mom. 4)

Matz Hammarström (mp) och Åke Sandström (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

Affärsverket svenska kraftnät bort ha följande

lydelse:

Utskottet kan inte ställa sig bakom regeringens

förslag beträffande Svenska kraftnät som innebär att

finansiellt utrymme och befogenheter tilldelas

projektet Polenlänken. Enligt utskottets uppfattning

är förslaget illa genomtänkt och bör därför inte

genomföras. Det finns långt mer angelägna

investeringsbehov än en elkabel mellan Sverige och

Polen. Betydligt större resurser måste läggas på att

åstadkomma ökad energieffektivitet och användning av

förnybar energi som ersättning för kärnkraft och

fossila bränslen i såväl Sverige som Polen.

Huvudproblemet med kabeln är miljöstörningarna,

främst i form av elektromagnetiska fält och obotliga

skador på Blekinges känsliga kustområden samt

sannolik påverkan på fiskbeståndet.

Den finansierings- och investeringplan som

regeringen framlagt för riksdagens godkännande ger

de finansiella förutsättningarna för det fortsatta

arbetet med kabelförbindelsen. Utskottet kan inte

ställa sig bakom denna plan för åren 1999-2001 och i

övrigt de finansiella befogenheter som begärs av

regeringen i de delar som berör Polenkabeln och för

det bolag - SwePol Link AB - som bildats för

ändamålet. Enligt utskottets mening bör det ankomma

på regeringen att på lämpligt sätt besluta om att

Svenska kraftnät och SwePol Link AB inte ikläder

staten sådana ekonomiska förpliktelser som innebär

finansiella och juridiska svårigheter att avbryta

projektet.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört

avstyrks regeringens förslag beträffande Svenska

kraftnät i de delar som berör Polenlänken.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande Affärsverket svenska

kraftnät

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:1

utgiftsområde 21 momenten 9-12

a) som inriktning godkänner investerings- och

finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen

svenska kraftnät för perioden 1999-2001 i

enlighet med vad utskottet anfört,

b) godkänner omfattning och inriktning av

Affärsverket svenska kraftnäts

beredskapsåtgärder i enlighet med vad utskottet

anfört,

c) ger regeringen finansiella befogenheter

rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet

med vad utskottet anfört,

d) bemyndigar regeringen att låta Affärsverket

svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida

medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i

övrigt ge Affärsverket svenska kraftnät

finansiella befogenheter i enlighet med vad

utskottet anfört.

4. Landsbygdens elektrifiering (mom. 5)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),

Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg

(fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

landsbygdens elektrifiering bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill inledningsvis uttala en positiv

inställning till att staten - inom givna gränser -

kan lämna bidrag för att underlätta upprättandet av

elförsörjning till oelektrifierade helårsbebodda

glesbygdsfastigheter.

Emellertid kan utskottet inte ställa sig bakom

regeringens framlagda förslag till nytt stödsystem

för landsbygdens elektrifiering. Skälet är att

förslaget strider mot grundläggande principer för

utformningen av statens budget enligt vad som

regleras i budgetlagen. Det är anmärkningsvärt att

regeringen för riksdagen framlägger ett förslag som

så uppenbart strider mot de riktlinjer som riksdagen

och regeringen i andra sammanhang säger sig värna

och som i så hög grad är förknippade med budgetlagen

- t.ex. taket för de offentliga utgifterna som är

ett bärande element i budgetpolitiken. En grundsten

är att det offentliga åtagandet skall avspeglas i

statsbudgeten.

Enligt utskottets uppfattning är det inte

ändamålsenligt att låta Svenska kraftnäts

avgiftsinkomster och den avkastning som affärsverket

skall leverera in till statsbudgeten tas i anspråk

för ett i princip renodlat regionalpolitiskt

ändamål; det bidrag som Svenska kraftnät skall

utbetala av sina rörelseinkomster i sin

affärsdrivande verksamhet måste betraktas som ett

artfrämmande inslag i verksamheten. Utskottet sätter

också frågetecken för att Svenska kraftnät, som har

ett ansvar för att affärsmässigt förvalta landets

storkraftnät, skall använda egna administrativa

resurser för att pröva bidrag till

nätkoncessionshavare för nätdragning till

glesbygdsfastigheter. Enligt utskottets mening finns

det en beprövad handläggningsordning för detta stöd

som enligt den i sammanhanget aktuella förordningen

ombesörjs av Statens energimyndighet.

Utskottet kan inte acceptera att riksdagen

frånhänder sig kontroll över statens medel på det

sätt som förutsätts i regeringens förslag;

innebörden är att prövningen av bidraget under fem

år överlåts till Svenska kraftnät, där utbetalningen

av bidraget är resultatet av en intern

bokföringsmässig transaktion. Utskottet ser det som

principiellt angeläget att värna riksdagens

finansmakt och att frågan om glesbygdens

elektrifiering årligen underställs riksdagens

prövning.

Som tidigare nämnts motsätter sig inte utskottet

att statligt stöd inom den angivna kostnadsramen

utbetalas till elektrifieringen av oelektrifierade

helårsbebodda fastigheter. Dock bör kostnaden för

ändamålet anvisas över statsbudgeten. Regeringen bör

därför återkomma till riksdagen - t.ex. i den

kommande ekonomiska vårpropositionen - med ett

förslag till anslag och hur detta skall finansieras.

I detta sammanhang bör också klarare riktlinjer för

bidragsgivningen lämnas. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande landsbygdens

elektrifiering

att riksdagen med avslag på proposition 1998/99:1

utgiftsområde 21 moment 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

(mom. 3)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och

Stefan Hagfeldt (alla m) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 1999 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 1999 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgifts-taket samt

förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2000

och 2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den sociala

tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom

att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi.

Den anslagsfördelning inom utgiftsområdet som vi

förordar har redovisats i motion 1998/99:N299 (m).

Denna syn på vilka anslag som bör anvisas för

energipolitiska ändamål bygger på de principiella

utgångspunkter som Moderata samlingspartiet anser

bör gälla för energipolitiken och som framgår av

motion 1998/99:N228 (m).

Sammanlagt har vi föreslagit - med anförda

motiveringar under berörda anslag i detta betänkande

- en minskning av ramen för utgiftsområde 21 Energi

med 773 miljoner kronor år 1999.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

(mom. 3)

Göran Hägglund och Inger Strömbom (båda kd) anför:

Kristdemokraterna har instämt i huvuddragen när det

gäller omställningsprogrammet, men vi beklagar

riksdagens beslut i fråga om avställningen av den

första Barsebäcksreaktorn. De villkor som riksdagen

fastslagit för stängning av den andra reaktorn i

Barsebäck, dvs. att ny elenergi skall tillföras

eller motsvarande mängd sparas, borde också ha fått

gälla för den första reaktorn. Vi förordar att genom

eleffektivisering, utveckling och infasning av

förnybar elproduktion kunna fasa ut kärnkraft och på

sikt också energitillförsel som bygger på fossila

bränslen. Målet bör vara ett omställningsarbete som

syftar till att bygga ett ekologiskt uthålligt

energisystem utan drastiska prisförändringar, risk

för elbrist och därmed ytterligare påfrestningar på

välfärd och sysselsättning.

Denna principiella syn är styrande för den

anslagsfördelning som Kristdemokraterna anser bör

gälla inom utgiftsområdet och som har redovisats i

motion 1998/99:N241 (kd). Vi betraktar den

delegation som tillsatts för Sydsverige som

obehövlig; de speciella insatser som kan komma att

behövas för el- och värmeförsörjningen i denna

landsdel bör kunna hanteras av Energimyndigheten.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

(mom. 3)

Eva Flyborg (fp) anför:

Med rådande höga arbetslöshet och instabila

offentliga finanser är en långsiktig energipolitik

som syftar till en successiv omställning av

energisystemet att föredra framför en kortsiktig

politik som leder till snabba och kraftiga

elprishöjningar. Riksdagens beslut våren 1997 att

snabbavveckla kärnkraften kommer med stor

sannolikhet att medföra en försämrad miljö. Likaså

riskerar det långsiktiga investeringsklimatet att

fördärvas i sådan omfattning att det innebär ett

direkt hot mot arbetstillfällena och välfärden. Mot

denna bakgrund beklagar jag avsaknaden av

bedömningar och analyser av konsekvenserna av den

förordade avvecklingen av kärnkraftverket i

Barsebäck - inte minst de budgetära effekterna. De

medel som är kopplade till stängningen av

kärnkraftverket i Barsebäck borde i stället användas

för en kraftfull satsning på kärnsäkerhet i

Östeuropa.

Det är mot denna bakgrund som Folkpartiet i motion

1998/99:Fi211 förordar att budgetmedel satsas på

ändamål där nyttan blir störst, nämligen att

restaurera osäkra och misskötta kärnkraftsreaktorer

i öst, framför det enorma resursslöseri som en

förtida avstängning av Barsebäcksverket innebär. En

sådan snabbstängning av kärnkraftverket i Barsebäck

får inte komma i fråga. Av det skälet behöver inte

heller det beslutade energiomställningsprogrammet -

som finansieras via anslagen B 1-B 7 och B 9 -

genomföras i den forcerade takt som förutsätts i det

energipolitiska beslutet. Det kan utsträckas över

ytterligare åtminstone två år. Folkpartiet anser

också att de särskilda åtgärderna för el- och

värmeförsörjningen i Sydsverige skall slopas.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 Energi.

4. Anslag för budgetåren 2000 och 2001

(mom. 3)

Matz Hammarström (mp) anför:

Med hänsyn till överenskommelsen mellan

Miljöpartiet, regeringen och Vänsterpartiet om

statsbudgeten för år 1999 innehåller Miljöpartiets

budgetförslag för detta år på utgiftsområde 21

Energi inte några avvikelser från regeringens

förslag. Dock vill jag i anslutning till detta

ställningstagande ge uttryck för Miljöpartiets syn

på vad som långsiktigt bör gälla för det

energipolitiska omställningsprogrammet.

Energisystemet måste genomgå en total omställning

som innebär en elproduktion med förnybara energislag

och en slutgiltig avveckling av kärnkraften till år

2010. Detta år bör återinföras som slutår för

kärnkraftsavvecklingen. Under de närmaste fem åren

bör minst tre kärnkraftsreaktorer stängas, samtidigt

som koldioxidutsläppen från energisektorn minskar.

En långt större målmedvetenhet krävs i

energipolitiken för att de högt ställda

målsättningarna skall kunna nås och göra Sverige

till ett ekologiskt föregångsland inom denna sektor.

Miljöpartiet anser att regeringens tillvägagångssätt

för energiomställningen är alltför försiktig; en

långt mer kraftfull strategi måste utformas för att

åstadkomma ett förändrat beteende på marknaden bland

såväl producenter som konsumenter.

Miljöpartiet förordar därför att mycket stora

satsningar genomförs på utbyggnad av kraft- och

värmeproduktion från förnybara energikällor. Mot

denna bakgrund vill jag se mycket kraftiga

resursförstärkningar under anslagen för budgetåren

2000 och 2001, på det sätt som framgår av motion

1998/99:N261 (mp). Den totala budgetramen för

budgetåren 2000 och 2001 beräknar alltså partiet

till 1 910 respektive 2 170 miljoner kronor, dvs.

470 respektive 455 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. I dessa budgetramar ingår också

- som tidigare nämnts i betänkandet - att ett nytt

anslag inrättas för att främja utbyggnaden av

solvärme.

Jag vill också understryka - mot bakgrund av vad

som sägs i motionerna 1998/99:MJ747 (mp) och

1998/99:Bo505 (mp) - vikten av att det

investeringsbidrag som avses gå till utbyggnad av

små vattenkraftverk slopas, eller enbart används för

teknikförbättring i befintliga vattenkraftverk. Från

Miljöpartiets sida kommer vi inför förhandlingar med

regeringen om kommande års budget att verka för att

det energipolitiska omställningsprogrammet inte

skall innehålla bidrag som stimulerar till fortsatt

utbyggnad av orörda vattendrag.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år

1999

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Regeringens m v kd c

förslag

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

A 1 Statens energimyndighet: 113 434

Förvaltningskostnader

-------------------------------------------------------------------------------

B 1 Bidrag för att minska elanvändning 355 000 -355

000

-------------------------------------------------------------------------------

B 2 Bidrag till investeringar i elproduktion från 135 000 -135

förnybara energikällor 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 3 Åtgärder för effektivare energianvändning 65 000 -53

000 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 4 Energiforskning 398 056 -30

000

-------------------------------------------------------------------------------

B 5 Energiteknikstöd 130 000

000

-------------------------------------------------------------------------------

B 6 Introduktion av ny energiteknik 230 000

-------------------------------------------------------------------------------

B 7 Energipolitiskt motiverade internationella 50 000

klimatinsatser

-------------------------------------------------------------------------------

B 8 Täckande av förluster i anledning av statliga 5 000

garantier inom energiområdet

-------------------------------------------------------------------------------

B 9 Åtgärder för el- och värmeförsörjning i 200 000 -200 -60

Sydsverige 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

B Nytt anslag: Östsäkerhet

10

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 1 681 -773 ±0 -60 ±

490 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------