Bet. 1998/99:SfU2

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1998/99:SFU02

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

SfU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

budgetpropositionen 1998/99:1 utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar samt motioner som rör

anslagen eller närliggande frågor. Vidare behandlas

regeringens skrivelse 1998/99:9 Migration och

asylpolitik, avsnitt 7 Mottagande av asylsökande och

flyktingar m.m., och motioner om hälso- och sjukvård

för asylsökande m.fl. samt motioner om det kommunala

flyktingmottagandet.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

samtliga motioner. Utskottet föreslår också att

riksdagen lägger regeringens skrivelse i berörd del

till handlingarna.

Till betänkandet har fogats nio reservationer och

sex särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1998/99:1

Budgetpropositionen för 1999, i bilaga 4,

utgiftsområde 8, föreslagit

1. att riksdagen godkänner att under år 1999 lån

tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet

för hemutrustningslån intill ett belopp av högst

1 400 000 000 kr (avsnitt 4.4),

2. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar enligt följande uppställning:

- A 1. Statens invandrarverk; ramanslag; 438 558

000 kr,

- A 2. Mottagande av asylsökande; ramanslag; 875

350 000 kr,

- A 3. Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 307

869 000 kr,

- A 4. Utlänningsnämnden; ramanslag; 60 514 000 kr,

- A 5. Offentligt biträde i utlänningsnämnden;

ramanslag;

51 632 000 kr,

- A 6. Utresor för avvisade och utvisade;

ramanslag; 51 400 000 kr,

- B 1. Integrationsverket; ramanslag; 75 724 000

kr,

- B 2. Särskilda insatser i utsatta områden;

ramanslag; 142 000 000 kr,

- B 3. Integrationsåtgärder; ramanslag; 47 742 000

kr,

- B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande;

ramanslag;

2 183 958 000 kr,

- B 5. Hemutrustningslån; ramanslag; 81 442 000 kr,

- B 6. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering;

ramanslag;

7 995 000 kr.

Skrivelse 1998/99:9

Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse

1998/99:9 Migration och asylpolitik.

Skrivelsen behandlas såvitt avser avsnitt 7 i detta

betänkande och i övrigt i ett senare betänkande.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1998

1998/99:Sf608 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till

invandrarorganisationer,

1998/99:Sf610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att minst 1 700

flyktingar bör överföras till Sverige under 1999 i

enlighet med det av riksdagen fattade beslutet.

1998/99:Sf612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om krav på redovisning

till regeringen av effekter och resultat ur

könsperspektiv av bidrag till

invandrarorganisationerna,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

Invandrartidningens överlevnad måste säkras.

1998/99:Sf614 av Margareta Sandgren (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att bryta

segregationen i andra storstäder och större

kommuner.

1998/99:Sf615 av Majléne Westerlund Panke (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om översyn av

Invandrarverkets verksamhet för att höja

servicegraden.

1998/99:Sf621 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om invandrare med

funktionshinder.

1998/99:Sf623 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avskaffande av

kommunavtal om flyktingmottagning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

introduktionsersättning för den nyanlände

flyktingen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att stat och kommun

skall föregå med gott exempel och flytta myndigheter

och andra verksamheter till invandrartäta områden.

1998/99:Sf624 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning av

möjligheterna att etablera ett nationellt institut

för lokal demokrati och social utveckling i Örebro.

1998/99:Sf625 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

kostnadsutveckling i samband med integrationsarbete

för flyktingar.

1998/99:Sf626 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om särskilda insatser i

utsatta bostadsområden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

integrationsåtgärder.

1998/99:Sf627 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder i

invandrartäta bostadsområden,

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag

att anslå medel till utgiftsområde Invandrare och

flyktingar anslag B 2 Särskilda insatser i utsatta

bostadsområden 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1998/99:Sf632 av Bo Könberg och Barbro Westerholm

(fp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om segregation och

ohälsa,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

lokala policyprogram för samarbete mellan

flyktingmottagande på olika nivåer,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om forskning kring

tortyr,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om individanpassad

undervisning för tortyrskadade,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stöd och hjälp

till tortyrskadade flyktingar.

1998/99:Sf634 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

Diskrimineringsombudsmannens självständiga

ställning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att anslagen B

2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar) och A 5

Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna

(utgiftsområde 16, Utbildning och

universitetsforskning) samt kvarvarande medel på

anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och landsting (utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner) slås samman och fördelas

enligt den i motionen föreslagna fördelningsnyckeln,

lika per invånare efter de kriterier för de 50 mest

utsatta områdena som Storstadskommittén har tagit

fram,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om direktvalda

stadsdelsnämnder.

1998/99:Sf635 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om introduktionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att DO:s

befogenheter och resurser ökas,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om segregerade

bostadsområden,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

Integrationsverket skall anslå medel till DO och

Invandrartidningen.

1998/99:So380 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om unga invandrade

kvinnors situation.

1998/99:So465 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stöd till

flyktingar och invandrare med funktionshinder.

Motion väckt med anledning av skrivelse 1998/99:9

Migration och asylpolitik

1998/99:Sf1 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avsättande av en del

av den statliga ersättningen till landstingen till

en särskild pott avsedd för asylsökande som tvingas

söka sjukvård anonymt,

9. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande

av en utredning med uppgift att föreslå sådana

ändringar i sekretesslagen att den som söker vård

inte skall behöva riskera att tas i förvar och

avvisas,

11. att riksdagen hos regeringen begär

tillsättandet av en utredning med uppgift att

föreslå hur frågan om vuxna asylsökandes rätt till

annan än akut sjukvård skall kunna tillgodoses.

Utskottet

Utgiftsområde 8

Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor

om flyktingpolitik, invandringen till Sverige,

mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att

vistas här samt internationellt samarbete på det

migrationspolitiska området. Utgiftsområdet omfattar

vidare integrationspolitik med frågor om invandrares

introduktion i Sverige, delaktighet och inflytande,

insatser i utsatta bostadsområden, åtgärder mot

etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och

rasism samt ersättning till kommunerna för

mottagande av flyktingar.

Rambeslut

Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 1999 fastställt ramen för utgiftsområde 8

till 4 324 184 000 kr (bet. 1998/99:FiU1, rskr.

1998/99:38).

Propositionen

Målen för migrationspolitiken är att i en värld

präglad av ökad öppenhet, samverkan och utbyte på

alla områden verka för att migration till och från

vårt land kan ske i ordnade former samt att värna

asylrätten och upprätthålla den reglerade

invandringen. Detta skall ske på ett sätt som svarar

mot kravet på öppenhet och utbyte samt präglas av

rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens

mänskliga rättigheter.

Integrationspolitikens mål är lika rättigheter och

möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell

bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets

mångfald som grund samt en samhällsutveckling som

kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och

som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och

medansvariga för.

Enligt vad regeringen föreslår i proposition

1997/98:165 Utveckling och rättvisa - en politik

för storstaden på 2000-talet skall ett mål för

storstadspolitiken vara att bryta den etniska

segregationen i storstadsregionerna och att verka

för jämlika levnadsvillkor för storstädernas

invånare.

Regeringen uppger att inom migrationspolitiken

prioriteras ansträngningarna att förkorta

vistelsetiderna för asylsökande, åtgärder för att

främja frivillig återvandring och satsningar för att

förbättra situationen för de utlänningar som tvingas

lämna landet efter ett avvisnings- eller

utvisningsbeslut. Inom integrationspolitiken

prioriteras satsningar för att bryta den etniska

segregationen och motverka etnisk diskriminering på

arbetsmarknaden. I propositionen framhålls också att

prognoser och uppföljningar skall förbättras inom

utgiftsområdet.

Regeringen föreslår följande medelsanvisning.

A 1 Statens invandrarverk

Statens invandrarverk är central utlänningsmyndighet

och ansvarar för utlännings-, invandrar- och

medborgarskapsfrågor i den mån frågorna inte

handläggs av någon annan myndighet. Invandrarverket

skall utreda och pröva ansökningar om visering,

uppehålls- och arbetstillstånd, flyktingförklaring

och resedokument samt om svenskt medborgarskap.

Verket svarar också för mottagande av asylsökande,

för överföring och mottagande av organiserat uttagna

utlänningar samt har ansvar för de utlänningar som

tas i förvar enligt utlänningslagen. Fr.o.m. den 1

juni 1998 är Integrationsverket central

förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. Dessa

frågor har flyttats från Invandrarverket.

Vid beräkning av medel gör regeringen den

bedömningen att Invandrarverket bör vara

dimensionerat för att under år 1999 pröva 170 000

tillstånds- och viseringsärenden, 45 000

medborgarskapsärenden och att ta emot 12 000

asylsökande och pröva deras ärenden samt ha

beredskap att ta emot 18 000 asylsökande. Vissa nya

uppgifter, såsom att fr.o.m. den 1 januari 1999 ha

huvudansvaret för verkställighet av avvisnings- och

utvisningsbeslut, kommer att tillföras medan andra

kommer att avvecklas.

För budgetåret 1999 föreslår regeringen ett

ramanslag på 438 558 000 kr.

A 2 Mottagande av asylsökande

Från anslaget finansieras mottagandet av asylsökande

och vissa personer med tidsbegränsade

uppehållstillstånd. Vidare bekostas asylsökandes

resor från Sverige och kostnaderna för utlänningar

som tagits i förvar enligt utlänningslagen samt

ersättning till kommunerna för den ersättning som

ges till vissa andra utlänningar än asylsökande

medan de väntar på beslut om uppehållstillstånd.

Regeringen beräknar att det vid utgången av år 1998

kommer att finnas ca 13 000 personer i

mottagandesystemet för att vid utgången av år 1999

vara nere i 8 800 personer. Den genomsnittliga

beläggningen under år 1999 bedöms vara ca 12 000

personer. Dygnskostnaden per person beräknas uppgå

till 201 kr.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 875 350 000 kr.

A 3 Migrationspolitiska åtgärder

Under anslaget finansieras systemet för kollektiv

överföring av flyktingar genom s.k. flyktingkvoter.

Staten betalar ut ersättning till de kommuner som

tar emot dessa flyktingar. Av medlen för

kvotflyktingar genomförs även vissa hjälpinsatser

för flyktingar utanför Sverige. Staten kan även ge

bidrag till åtgärder för frivillig återvandring av

personer som efter att ha varit bosatta i Sverige

under längre eller kortare tid väljer att återvända

till sitt ursprungliga hemland eller till annat

bosättningsland. Anhöriga till flyktingar i Sverige

kan få bidrag till resan hit. Medel anvisas även för

att bekosta vissa migrationspolitiska projekt och

Sveriges deltagande i internationellt samarbete.

Likaså anvisas medel från detta anslag till Svenska

röda korsets efterforskningsverksamhet.

Regeringen anser att anslagsmedlen för år 1999

avseende mottagande av kvotflyktingar liksom för

innevarande år bör få användas med viss flexibilitet

och motsvara kostnaderna för 1 840 överförda

flyktingar.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 307 869 000 kr.

A 4 Utlänningsnämnden

Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som

fattats av Invandrarverket beträffande avvisningar

och utvisningar samt ansökningar om

uppehållstillstånd, flyktingförklaring,

resedokument, svenskt medborgarskap och offentliga

biträden i utlänningsärenden. Nämnden prövar även

s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd.

I propositionen uppges att Utlänningsnämnden under

första halvåret 1998 på uppdrag av regeringen

genomfört en översyn av nämndens arbetsformer och

resursanvändning. Som ett resultat av översynen

genomför nämnden en omorganisation under andra

halvåret 1998. Nämnden har inte lyckats nå de av

regeringen uppsatta verksamhetsmålen. Den pågående

omorganisationen bör enligt propositionen sedan den

slutförts resultera i att målen nås under år 1999.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 60 514 000 kr.

A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Från anslaget bekostas de offentliga biträden som

förordnas enligt 11 kap. utlänningslagen (1989:529)

och lagen (1996:1620) om offentligt biträde.

Regeringen framhåller att anslagsprognoser för år

1998 visar att kostnaderna kommer att understiga

tilldelade medel och att anslaget bör anpassas till

antagandet om antalet asylsökande under budgetåret.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 51 632 000 kr.

A 6 Utresor för avvisade och utvisade

Från anslaget finansieras resor ut ur landet för

utlänningar som avvisats eller utvisats enligt

beslut av regeringen, Invandrarverket eller

Utlänningsnämnden med stöd av utlänningslagen.

Riksdagen har nyligen på förslag av regeringen

beslutat (prop. 1997/98:173, bet. 1998/99:SfU4,

rskr. 1998/99:28) att huvudansvaret för

verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

fr.o.m. den 1 januari 1999 skall föras över från

Polisen till Invandrarverket. Kriminalvårdens

transporttjänst kommer även i fortsättningen att på

Polisens uppdrag organisera resor där tvångsmedel

måste tillgripas.

I propositionen uppges att enligt tillgängliga

prognoser för år 1998 kommer färre avvisnings- och

utvisningsbeslut att bli verkställda under

innevarande år än vad som beräknats i

budgetpropositionen för år 1998. Detta beror till

stor del på de problem som uppstått när bl.a.

Förbundsrepubliken Jugoslavien inte tillåter sina

medborgare att återvända hem sedan de avvisats eller

utvisats från Sverige. Under år 1999 beräknar

regeringen att ett större antal avvisnings- och

utvisningsbeslut kommer att kunna verkställas än

under innevarande år. I hög grad avser detta

näraliggande länder, främst Jugoslavien. Vidare

kommer alltfler avvisningsbeslut att verkställas med

stöd av Dublinkonventionen, enligt den s.k. första

asyllandsprincipen. Vidare bör enligt regeringen de

förslag till förändringar som lämnas i den

ovannämnda proposition 1997/98:173 ge till resultat

att färre resor än i dag behöver genomföras med

tillgripande av tvångsmedel. Med hänsyn härtill och

till att fler beslut beräknas komma att verkställas

till länder i närområdet bör det finnas

förutsättningar för att bevaknings- och

biljettkostnaderna under år 1999 kan ligga på en

lägre genomsnittlig nivå per ärende än under

tidigare år.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 51 400 000 kr.

B 1 Integrationsverket

Integrationsverket är sedan den 1 juni 1998 central

förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. Verket

har ett övergripande ansvar för att

integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag

på olika samhällsområden och skall aktivt stimulera

integrationsprocesserna i samhället. En central

uppgift för myndigheten är att följa och utvärdera

samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets

etniska och kulturella mångfald.

På regional nivå kan enligt propositionen också

länsstyrelserna, vid sidan av Integrationsverket,

spela en viktig roll i genomförandet av de

integrationspolitiska målen. Det

integrationspolitiska arbetet måste dock bedrivas

utifrån de olika förutsättningar som finns i länen.

När det gäller integrationsbefrämjande verksamhet

kan därför en samverkan mellan Integrationsverket

och länsstyrelserna behövas. Inom ramen för

myndighetsanslaget och genom tillgängliga

projektmedel bör det vara möjligt att initiera olika

projekt i länen. Beträffande storstadslänen bedömer

regeringen att behovet av insatser är mer konstant.

Regeringen föreslår därför att 5 000 000 kr av vad

som beräknats för Integrationsverket inom

utgiftsområde 8 förs över till anslaget C 1

Länsstyrelserna inom utgiftsområde 18 och fördelas

på Stockholms, Skåne och Västra Götalands län.

Under år 1998 har verket kunnat finansiera sin

verksamhet med utvärdering och sprida kunskap om

denna från anslaget B 3 Integrationsåtgärder. Enligt

regeringens bedömning är det väsentligt att en sådan

central uppgift finansieras från myndighetsanslaget.

Regeringen föreslår därför att 10 000 000 kr för

uppföljnings- och informationsinsatser anvisas under

anslaget B 1 Integrationsverket i stället för under

anslaget B 3.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 75 724 000 kr.

B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden

Från anslaget finansieras särskilda insatser i

utsatta storstadsområden samt i bostadsområden med

likartad situation.

Regeringen har bedömt att den statliga satsningen

på utsatta områden skall integreras i den nationella

politiken för storstadsområdena. En särskild

storstadsdelegation skall utses och få till uppgift

att utveckla och samordna den nationella

storstadspolitiken och vara motpart till kommunerna

i fråga om de lokala utvecklingsavtal som skall

upprättas. Under förutsättning att riksdagen

godkänner regeringens storstadspolitiska proposition

(prop. 1997/98:165), skall de anvisade medlen

fördelas inom ramen för de lokala

utvecklingsavtalen. För år 1999 har 110 000 000 kr

tillförts utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för utbildningsinsatser inom

ramen för dessa avtal. På anslaget B 2 tas upp 142

000 000 kr för andra insatser. En mindre del av

dessa medel bör också kunna disponeras för

motsvarande insatser i utsatta bostadsområden

utanför storstadsregionerna.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 142 000 000 kr.

B 3 Integrationsåtgärder

Anslaget används för att stimulera

integrationsåtgärder i samhället och för att

förebygga och motverka diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism. Från anslaget

betalas också ut statsbidrag till invandrares

riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan

för sådana organisationer.

Enligt propositionen har systemet för statsbidrag

till invandrares riksorganisationer setts över av en

särskild utredare som i maj 1998 överlämnade

betänkandet Organisationer Mångfald Integration -

Ett framtida system för statsbidrag till

invandrarnas riksorganisationer m.fl. (SOU 1998:73).

Utredarens förslag remissbehandlas för närvarande.

Regeringen anser dock att vissa förändringar, i form

av en modernisering och förenkling av

bidragssystemet, bör genomföras redan under år 1999.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 47 742 000 kr.

B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Från anslaget utbetalas statsbidrag till kommuner

och landsting enligt förordningen (1990:927) om

statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.

Enligt propositionen beräknas kommunerna under år

1998 ta emot väsentligt fler flyktingar än vad

anslaget för innevarande budgetår är dimensionerat

för. Det ökade kommunmottagandet beror främst på att

asylsökande som befunnit sig i Sverige under flera

år nu får uppehållstillstånd.

Den grundläggande ersättningsformen är

schablonersättningar. Dessa svarar för ca 70 % av

utbetalningarna till kommunerna och avser att täcka

de första årens kostnader för flyktingars

introduktion i det svenska samhället.

Anslagsberäkningen för år 1999 beräknas på det

faktiska antalet kommunmottagna flyktingar år 1997

och antaganden om flyktingmottagandet under åren

1998 och 1999. Regeringen antar att 12 470

flyktingar - varav 1 370 kvotflyktingar - kommer att

tas emot i kommunerna år 1998 och 11 800 - varav 1

800 kvotflyktingar - år 1999. En avräkning görs från

anslaget A 3 för kvotflyktingar.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 2 183 958 000 kr.

B 5 Hemutrustningslån

Från anslaget finansieras räntesubventioner och

eftergifter i låneverksamheten för hemutrustning

till flyktingar och vissa andra utlänningar.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar

utlåningen. CSN:s totala upplåning från

Riksgäldskontoret för hemutrustningslån beräknas vid

utgången av år 1998 uppgå till 1 368 000 000 kr.

Upplåningen beräknas ha sjunkit till 1 354 000 000

kr år 1999. Lånen är amorteringsfria de första två

åren, men löper med ränta. För närvarande varierar

de maximala lånebeloppen för en omöblerad bostad

mellan 20 000 kr och 39 000 kr, beroende på

hushållsstorlek. Motsvarande maximibelopp för en

möblerad bostad ligger mellan 6 000 och 11 700 kr.

Svårigheterna för flyktingarna och invandrade

anhöriga att försörja sig gör enligt propositionen

att en stor del av låntagarna, 55-60 %, måste ges

anstånd med betalningen på lånen när de två

amorteringsfria åren gått till ända. Antalet hushåll

som inte kan betala tillbaka skulden växer och

därmed också omfattningen av eftergifter i

låneverksamheten, vilket leder till kapitalförluster

för staten.

Eftersom de maximala lånebeloppen ligger över

beloppen som många kommuner betalar ut i form av

socialbidrag för motsvarande ändamål avser

regeringen att anpassa lånebeloppen till en nivå som

bättre svarar mot de faktiska kostnaderna för de

inköp som kan bli nödvändiga när ett hushåll

etableras. CSN skall också se över nuvarande praxis

för eftergifter av låneskulden.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 81 442 000 kr. Regeringen föreslår

också att riksdagen godkänner att under år 1999 lån

tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet

för hemutrustningslån intill ett belopp av högst 1

400 000 000 kr.

B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO) och Nämnden mot etnisk

diskriminering.

Den av regeringen föreslagna nya lagen om åtgärder

mot etnisk diskriminering i arbetslivet (prop.

1997/98:177) väntas enligt regeringen medföra att

antalet anmälningar till DO om etnisk diskriminering

ökar. DO får genom förslaget också en helt ny

uppgift, nämligen att utöva tillsyn över

arbetsgivarnas arbete med att aktivt främja etnisk

mångfald i arbetslivet.

Genom den nämnda propositionen och två ytterligare

propositioner om lag om förbud mot diskriminering i

arbetslivet av personer med funktionshinder samt lag

om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund

av sexuell läggning kommer Nämnden mot etnisk

diskriminering att få utvidgade arbetsuppgifter.

Detta innebär enligt regeringen ökade kostnader för

DO och nämnden som beräknas till 3 000 000 kr.

Regeringen föreslår för budgetåret 1999 ett

ramanslag på 7 995 000 kr.

Motionerna

Moderaterna

I motion Sf627 av Ulf Kristersson m.fl. anförs att

regeringen väljer att anslå budgetmedel för att

förbättra vissa bostadsområden i ett antal kommuner.

Moderaterna vill pröva andra möjligheter och

framhåller att en avreglerad bostadsmarknad behöver

växa fram. Nya alternativ på de boendes egna villkor

måste få ett friare spelrum. Samordning av

bostadsbidrag med socialpolitiken i övrigt är ett

viktigt inslag för att underlätta denna process.

Moderaterna vill också peka på vikten av alternativ

barnomsorg och skola, liksom en liberaliserad

arbetsmarknadslagstiftning, lägre skatter på

företagande och arbetsinkomster. Inte ens detta

räcker enligt Moderaterna för att klara problemen i

de mest utsatta områdena. Även om bostadsområden med

olika medel kan göras bättre måste också den övriga

sociala infrastrukturen fungera. Det krävs service,

arbetsplatser och liknande arenor där människor kan

mötas. I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om

åtgärder i invandrartäta bostadsområden.

Moderaterna anför vidare att de aktualiserat

förslag om att införa s.k. frizoner t.ex. i Botkyka

kommun för att möjliggöra mer avreglerade ekonomiska

aktiviteter. Sådana frizoner skulle innebära

stimulanser för kommuner eller kommundelar som är

särskilt utsatta vad gäller arbetslöshet,

bidragskostnader, segregation och därmed följande

problem. Inrättandet av frizoner är enligt

Moderaterna inte problemfritt men förslaget bör

utredas och prövas. Mot denna bakgrund avvisar

Moderaterna regeringens förslag om att anslå medel

till anslaget B 2 Särskilda insatser i utsatta

bostadsområden.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet anser i motion Sf610 av Gudrun

Schyman m.fl. att riksdagen bör uttala att anslaget

A 3 Migrationspolitiska åtgärder för budgetåret 1999

bör utnyttjas så att minst 1 700 flyktingar överförs

till Sverige. Motionärerna uppger att riksdagen för

budgetåret 1998 anvisat medel motsvarande kostnader

för 1 840 kvotöverförda flyktingar. Under första

halvåret har 614 personer överförts till Sverige.

Utgiftsprognosen för år 1998 är ca 48 miljoner

kronor lägre än det anslagna beloppet. Antalet

faktiskt mottagna kvotflyktingar för år 1998 kommer

att uppgå till ca 1 370 personer. Inklusive

kostnader för särskilda projekt m.m. kommer medel

motsvarande 1 450 personer att förbrukas 1998. 20

miljoner kronor används till anslagssparande och

förs över till år 1999. Resterande medel används för

att täcka underskott som uppkommit främst på grund

av att Förbundsrepubliken Jugoslavien inte

accepterar att ta emot sina egna medborgare varför

verkställande av avvisningsbeslut försvårats eller

omöjliggjorts. Det kan inte godtas att

Förbundsrepubliken Jugoslavien får möjlighet att

utöva ett sådant inflytande att riksdagsbeslut om

uttagande av kvotflyktingar inte fullföljs.

Vänsterpartiet anser mot denna bakgrund att

riksdagen bör uttala att anslaget för

migrationspolitiska åtgärder 1999 bör utnyttjas så

att minst 1 700 flyktingar överförs till Sverige.

Detta kommer enligt motionärerna inte att medföra

utgifter för år 1999 utöver vad som föreslagits i

budgetpropositionen, enär 307 869 000 kr som täcker

kostnaderna för överföringen finns anslagna under A

3. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

I motion Sf1 yrkande 8 begär Gudrun Schyman m.fl.

ett tillkännagivande om avsättande av en del av den

statliga ersättningen till landstingen till en

särskild pott avsedd för asylsökande som tvingas

söka sjukvård anonymt. Motionärerna anser att de

förhållanden beträffande hälso- och sjukvård för

asylsökande som fått avslag på ansökan om

uppehållstillstånd som nu råder inte är värdiga en

stat som gör anspråk på att vara grundad på

civiliserade och humanitära principer. Många vågar

inte vända sig till vården eftersom de är rädda att

vårdgivaren skall kontakta Invandrarverket för

kontroll av vem som skall betala för vården. Rådande

förhållanden kommer enligt motionärerna att i vissa

fall leda till svåra konsekvenser t.o.m. dödsfall,

t.ex. i samband med illegala aborter som drivs fram

av nuvarande regelsystem. Det står också i strid mot

barnkonventionen att gömda barn inte har rätt till

sjukvård.

I motion Sf612 yrkande 9 av Gudrun Schyman m.fl.

begärs ett tillkännagivande om att

Invandrartidningens överlevnad måste säkras.

Motionärerna pekar på att det i Sverige finns

hundratusentals invandrare som inte förstår svenska

tillräckligt för att tillgodogöra sig svenska

medier. Detta gäller inte bara nyanlända utan också

människor som varit här i decennier.

Folkpartiet

Lars Leijonborg m.fl. anför i motion Sf634 att i

budgetpropositionen uppges att anslaget B 2

Särskilda åtgärder i utsatta bostadsområden är tänkt

att fördelas likartat mellan ett antal kommuner.

Motionärerna anser att dessa medel liksom de 150

miljoner kronor som inom utgiftsområde 16 föreslås

anvisas till viss förskoleverksamhet samt medel från

anslaget A 2 inom utgiftsområde 25 bör fördelas

enligt en fördelningsnyckel, lika per invånare efter

de kriterier för de 50 mest utsatta områdena som den

s.k. Storstadskommittén har tagit fram. Medlen bör

dessutom slås samman under utgiftsområde 8. I

yrkande 11 begärs ett tillkännagivande härom.

Miljöpartiet

I motion Sf635 yrkande 22 begär Yvonne Ruwaida ett

tillkännagivande om att Integrationsverket skall

anslå medel till DO och Invandrartidningen.

Motionären är kritisk till ett separat

integrationsverk och anser att staten bör stödja

kommuner och landsting och ge dem i uppgift att

arbeta med integrationsfrågan i projektform och i

långsiktiga arbetsformer. Integrationsverket borde

få i uppgift att samla in information och vara en

kunskapsbank. Motionären ser vidare DO:s och

Invandrartidningens roll som viktiga ur

integrationssynpunkt och vill att verket anslår

medel till dessa båda verksamheter.

Utskottet behandlar under anslagen också motion

Sf614 av Margareta Sandgren (s) vari begärs ett

tillkännagivande om vikten av att bryta

segregationen i storstäderna och andra större

kommuner. Motionären anför att regeringen i

budgetpropositionen anvisat särskilda medel för att

utveckla arbetssätt att bryta den ökade

segregationen i storstadsområdena. Motionären vill

dock peka på att det inte bara är storstäderna

Stockholm, Göteborg och Malmö som har stora

segregationsproblem. Det finns tvärtom ett betydande

antal utsatta områden även i andra kommuner.

Motionären menar att det är angeläget att även andra

kommuner än storstadskommunerna kommer i åtnjutande

av de medel som anvisas i budgetpropositionen.

Utskottets bedömning

Som redovisats ovan har riksdagen fastställt ramen

för utgiftsområde 8 till 4 324 184 000 kr för

budgetåret 1999.

I endast en motion finns yrkande med avseende på

anslagens storlek. Moderaterna anser, som framgått,

att det inte skall anslås några medel till anslaget

B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden. I

stället vill Moderaterna inrätta s.k. ekonomiska

frizoner. Vad gäller dessa medel anförde utskottet i

betänkande 1997/98:SfU2 att det var angeläget att

det finns medel tillgängliga för särskilda

satsningar i sådana bostadsområden. I samma

betänkande hänvisade utskottet också till att ett

motionsyrkande om s.k. frizoner behandlats i

betänkande 1997/98:SfU6 och avstyrkts. Utskottet

avstyrker motion Sf627.

Den s.k. flyktingkvoten används till största delen

för överföring av flyktingar eller andra personer

som befinner sig i en särskilt utsatt situation.

Kvoten är inte begränsad till att användas för

flyktingar i ordets formella bemärkelse. Den kan

också användas för personer som är förföljda och

befinner sig i fara men ännu inte kunnat lämna sitt

land. Riktlinjer för kvotens användning ges av

regeringen efter beslut av riksdagen. Det är

Invandrarverket som har ansvaret för uttagning och

överföring av flyktingar till Sverige. Uttagningarna

sker i nära samverkan med UNHCR, och det är främst

utifrån UNHCR:s bedömning som Invandrarverket

planerar sina uttagningar. Anslagsmedel, som i

statsbudgeten avsatts för överföring av

kvotflyktingar och mottagandet av dem i kommunerna,

har också kunnat användas för alternativa insatser

och åtgärder som främst UNHCR förordar.

Regeringen anser, som angetts ovan, att

anslagsmedlen för mottagandet av kvotflyktingar

liksom för innevarande budgetår bör få användas med

en viss flexibilitet och motsvara kostnaderna för 1

840 kvotflyktingar. Utskottet anser det angeläget

att så många utsatta personer som möjligt kan

överföras inom ramen för flyktingkvoten men delar

också regeringens uppfattning att medlen bör få

användas med viss flexibilitet. Att kvoten inte

alltid kan utnyttjas fullt ut beror i många fall på

att uttagningarna sker i samråd med UNHCR och att

det i praktiken är UNHCR som styr det antal

flyktingar som skall placeras. Som exempel på nämnd

flexibilitet kan nämnas att ca 8 miljoner kronor

under år 1998 reserverats för att bekosta medicinska

insatser såväl i Sverige som i närområdet för

medborgare i Bosnien-Hercegovina. Även andra

liknande åtgärder har företagits. För år 1998

föreslås på tilläggsbudget i budgetpropositionen att

medel från anslaget A 3 överförs till anslaget A 2

Mottagande av asylsökande. Enligt propositionen

beror den ökade anslagsbelastningen på A 3 främst på

att medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien

förvägrats att återvända till sitt land och att

detta då orsakar ökade kostnader för

mottagandesystemet. Finansutskottet har i betänkande

1998/99:

FiU1 på förslag av socialförsäkringsutskottet i dess

yttrande 1998/99:SfU1y föreslagit riksdagen att

bifalla regeringens förslag till tilläggsbudget. Det

har inte angetts att detta medfört en lägre kvot för

år 1998. Anslaget för år 1999 används för

överförande av flyktingar och lokala insatser.

Utskottet anser det självklart att det faktum att

Förbundsrepubliken Jugoslavien vägrar att ta emot

sina egna medborgare inte får medföra att Sverige

tar emot ett mindre antal kvotflyktingar. Mot

bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion

Sf610.

Vad gäller Vänsterpartiets yrkande om att en del av

den statliga ersättningen till landstingen för

hälso- och sjukvård för asylsökande skall avsättas

för dem som tvingas söka sjukvård anonymt anser

utskottet att statlig ersättning av principiella

skäl inte bör utges för hälso- och sjukvård för den

som håller sig undan verkställighet. Däremot kan det

framhållas att sjukvårdshuvudmännen är skyldiga att

lämna akut vård när sådan erfordras. Utskottet

kommer i senare avsnitt att behandla motionsyrkanden

om hälso- och sjukvård för utlänningar som håller

sig undan verkställighet. Utskottet avstyrker motion

Sf1 yrkande 8.

Vad gäller motionsyrkandet om att

Integrationsverket skall anslå medel till DO och

Invandrartidningen vill utskottet framhålla att

riksdagen på förslag av utskottet (bet.

1997/98:SfU2, rskr. 1997/98:112) beslöt att

statsbidraget till Invandrartidningen borde kvarstå

under hela år 1998 i motsats till regeringens

förslag som innebar att bidraget skulle upphöra

efter den 30 april 1998. Enligt utskottet behövde

Invandrartidningen något längre tid än vad

regeringen föreslog för att kunna anpassa sin

verksamhet till de nya villkor som borttagandet av

statsstöd innebär. På så sätt framhöll utskottet

undveks också ett avbrott i den information till

nyanlända som Integrationsverket skall handha.

Utskottet avstyrker motion Sf635 yrkande 22.

Utskottet vill vidare framhålla att i samband med

behandlingen av den integrationspolitiska

proposition 1997/98:16, vari aviserades en

avveckling av anslaget till Invandrartidningen

anförde utskottet med anledning av några

motionsyrkanden att det fanns skäl att uppmärksamma

hur nyhets- och informationsförmedling till mindre

språkgrupper skulle ske. Riksdagen gav regeringen

till känna att utredaren av systemet för statsbidrag

till invandrares riksorganisationer skulle undersöka

möjligheterna att invandrarorganisationer involveras

i arbetet med att sprida nyheter och information på

andra språk än svenska (bet. 1997/98:SfU6, rskr.

1997/98:68). I betänkandet Organisationer Mångfald

Integration - Ett framtida system för statsbidrag

till invandrarnas riksorganisationer m.fl. (SOU

1998:73) anförs bl.a. att de som har invandrat och

andra med utländsk bakgrund bör nås av samma

samhälls-information som alla andra.

Invandrarorganisationerna kan spela en viktig roll

för att sprida samhällsinformation till dem som har

begränsade kunskaper i svenska språket. Nyhets- och

informationsförmedling, i synnerhet på språk som

saknar kommersiellt underlag, bör enligt utredaren

kunna utgöra ett inslag i invandrarorganisationernas

verksamhet. Utredningen anser att stöd för utgivning

av samhällsinformation bör kunna lämnas i form av

projektbidrag. I Integrationsverkets plan för

verksamheten åren 1999-2000 anges också som ett mål

att samhällsinformationen måste nå alla, oavsett

härkomst och etnisk tillhörighet, och därför bör ta

sin utgångspunkt i samhällets mångfald och utformas

efter mottagarnas skilda förutsättningar och behov.

Utskottet ansluter sig till gjorda uttalanden och

anser att motion Sf612 yrkande 9 delvis får anses

tillgodosedd med det anförda.

Under anslaget för särskilda insatser i utsatta

bostadsområden föreslås att 142 000 000 kr beviljas.

I budgetpropositionen anför regeringen att en mindre

del av dessa medel bör kunna disponeras för

motsvarande insatser i utsatta bostadsområden

utanför storstadsregionerna. Detta uttalande bör

åtminstone delvis tillgodose syftet med motion

Sf614. Utskottet anser också att det får ankomma på

regeringen att föreslå om medel på olika anslag

skall slås samman och avstyrker motion Sf634 yrkande

11. Utskottet konstaterar att riksdagen bifallit

regeringens proposition 1997/98:165 (1998/99:AU2,

rskr. 1998/99:34). Detta innebär att medlen under

anslaget B 2 fördelas inom ramen för de lokala

utvecklingsavtalen till kommuner i

storstadsregionerna.

Utskottet vill i detta sammanhang något kommentera

anslaget B 6 Diskrimineringsombudsmannen. I

budgetpropositionen föreslås ett anslag på 7 995 000

kr, varav 3 000 000 kr avser ökat resursbehov. Det

ökade resursbehovet är bl.a. en följd av den av

regeringen föreslagna nya lagen om åtgärder mot

diskriminering i arbetslivet, vilken väntas medföra

att antalet anmälningar till DO om etnisk

diskriminering ökar. Lagen föreslås i propositionen

träda i kraft den 1 januari 1999. Enligt vad

utskottet erfarit kommer dock regeringens förslag

att behandlas av riksdagen först nästa år, och den

nya lagen kan komma att träda i kraft tidigast den 1

april 1999. Regeringen har dock beslutat uppdra åt

DO att utforma råd för hur det målinriktade arbetet

för att främja etnisk mångfald i arbetslivet, i

enlighet med vad som föreslås i propositionen Ny lag

om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet

(1997/98:177), kan bedrivas. DO skall även redovisa

hur information om dessa råd bör ges. Det är enligt

regeringen, under förutsättning av riksdagens

godkännande av propositionen, angeläget att råd

föreligger redan vid tidpunkten för lagens

ikraftträdande. Utskottet finner därför inte skäl

att nu justera det föreslagna anslaget. Utskottet

anser att det får ankomma på regeringen att bedöma i

vilken mån den föreslagna resursökningen under

anslaget B 6 skall få disponeras av DO. En eventuell

reglering härvidlag kan göras vid kommande

budgetbeslut.

I propositionen anges under anslaget B 1

Integrationsverket att 5 miljoner kronor av vad som

tidigare beräknats för Integrationsverket förs över

till anslaget C 1 Länsstyrelserna inom utgiftsområde

18 för att fördelas på de tre länsstyrelserna i

storstadsregionerna. I budgetpropositionen anförs

vidare att detta kan bidra till att

integrationspolitiken förs ut och förankras i

storstadslänen och att länsstyrelserna därvid kan

ges en kompletterande roll och uppgift. Utskottet

vill framhålla att Integrationsverket har det

övergripande ansvaret för att integrationspolitiska

mål och synsätt får genomslag i samhället. Ett

fullföljande härav förutsätter såväl ett nära

samarbete mellan verket och kommunerna som samverkan

mellan verket och andra myndigheter och

organisationer. Ett starkt engagemang från

länsstyrelserna i storstadsregionerna blir därvid

ett komplement i integrationsarbetet dock utan att

regionala integrationsmyndigheter byggs upp.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsfördelning vad avser anslagen A 1-B 6.

Utskottet tillstyrker också att riksdagen godkänner

att under år 1999 lån får tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet för hem-

utrustningslån.

Motioner med anknytning till utgiftsområde

8

Invandrarverkets service

Motion

I motion Sf615 anför Majléne Westerlund Panke (s)

att Invandrarverket har ett antal regionkontor där

det handläggs ärenden om bl.a. förlängning av

uppehållstillstånd och ansökan om svenskt

medborgarskap. För att få ärendena handlagda måste

utlänningen i många fall personligen bege sig till

regionkontoret, och detta kan innebära långa resor

och förlorad arbetsförtjänst. Motionären begär ett

tillkännagivande om Invandrarverkets verksamhet för

att höja servicegraden.

Utskottets bedömning

I utskottets betänkande 1996/97:SfU5, vari bl.a.

behandlades regeringens förslag i proposition

1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt

perspektiv att överföra vissa uppgifter med

asylärenden och andra tillståndsärenden från Polisen

till Invandrarverket, anfördes bl.a. följande. Att

myndigheternas roll renodlas utesluter inte att man

försöker finna former för samverkan mellan olika

myndigheter så att viktiga delar i det nuvarande

arbetet såsom kontroll, service m.m. kan bibehållas.

Utskottet förutsatte att sådana samordningsfrågor

skulle bli föremål för diskussioner på olika nivåer.

Utskottet har nu erfarit att tillståndsprövningar

sker på 14 olika orter i landet. Till detta kommer

en viss mobil verksamhet innebärande att

Invandrarverket en gång per månad förlägger sin

verksamhet till några andra mer avsides belägna

orter.

Att en utlänning i vissa fall personligen måste

inställa sig vid ett regionkontor eller liknande

enhet är enligt utskottets uppfattning sannolikt

ofrånkomligt. Utskottet utgår dock ifrån att

Invandrarverket i enlighet med det ovan uppgivna i

görligaste mån organiserar sin verksamhet så att

utlänningar kan få sina ärenden handlagda utan

onödig tidsspillan för dem. Utskottet avstyrker

motion Sf615.

Integrationsverkets verksamhet

Motion

I motion Sf621 av Sonja Fransson (s) begärs ett

tillkännagivande om invandrare med funktionshinder.

Enligt motionären har i olika sammanhang

konstaterats att frågor rörande funktionshindrade

invandrare ofta hamnar mellan olika verksamheter.

Motionären menar att detta kan bero på okunskap,

gränsdragning mellan verksamheter och själva

problematikens dubbla natur. Sammantaget kan sägas

att invandrare med funktionshinder är i en situation

som försvårar integrationen i det svenska samhället.

Motionären föreslår att Integrationsverket får ett

särskilt kartläggnings- och uppföljningsuppdrag om

invandrare med funktionshinder. Verket bör därvid

samråda med Samarbetsorgan för

invandrarorganisationer i Sverige (SIOS) och

Handikappförbundens samorganisation (HSO).

Utskottets bedömning

Utskottet anser att motionären pekar på en viktig

fråga och att det är väsentligt att invandrare med

funktionshinder uppmärksammas. I betänkandet En

särskild utsatthet - Om personer med funktionshinder

från andra länder (SOU 1998:139) visas på många och

stora problem som möter människor med både

funktionshinder och utländsk bakgrund, men också på

de möjligheter som finns att komma till rätta med

dem. Många invandrare upplever enligt betänkandet en

dubbel diskriminering, dels för att de är

invandrare, dels för att de har ett funktionshinder.

Det blir därför enligt betänkandet extra viktigt att

samhällets stöd till och bemötande av personer med

funktionshinder och invandrarbakgrund fungerar.

Betänkandet innehåller inte några konkreta förslag

utan bör ses som ett diskussionsinlägg och kan

användas i sammanhang där dessa frågor behöver

diskuteras och åtgärdas. I Integrationsverkets

handlingsplan för nyanlända invandrare anges att det

integrationspolitiska målet innebär lika rättigheter

och möjligheter för alla. Det är enligt planen

viktigt att kontinuerliga uppföljningar görs av hur

alla nyanlända invandrares behov och rättigheter

tillgodoses. Behov av samhällets stöd till nyanlända

invandrare definieras utifrån uppföljningarna.

Utskottet anser det önskvärt att problematiken

invandrare med funktionshinder diskuteras och

belyses. Det anförda får delvis tillgodose syftet

med motion Sf621.

Utsatta bostadsområden

Motioner

I motion Sf623 yrkande 9 av Fanny Rizell m.fl. (kd)

begärs ett tillkännagivande om att stat och kommun

skall föregå med gott exempel och flytta myndigheter

och andra verksamheter till invandrartäta områden.

Detta kan skapa fler arbeten för invandrare då behov

av lokaler och service ökar.

Birger Schlaug m.fl. (mp) begär i motion Sf626

yrkande 4 ett tillkännagivande om särskilda insatser

i utsatta bostadsområden. Även här pekar

motionärerna på utplacering av myndigheter och

institutioner i invandrartäta områden.

Företagsetablering till dessa områden bör också

stimuleras. Likaså Yvonne Ruwaida (mp) pekar på

behovet av att förlägga myndigheter och

institutioner i invandrartäta områden samt att

stimulera företagsetablering till sådana områden.

Motionären begär i motion Sf635 yrkande 19 ett

tillkännagivande om segregerade områden.

I motion Sf624 av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs

ett tillkännagivande om en utredning om

möjligheterna att etablera ett nationellt institut

för lokal demokrati och social utveckling i Örebro.

Motionärerna anför att regeringen i

budgetpropositionen lägger stor vikt vid behovet av

att motverka segregationen och öka engagemanget i de

stora allmännyttiga bostadsområdena. Detta kommer

enligt motionärerna att kräva stora

mobiliseringsinsatser och också utveckling av nya

metoder för att engagera människor i sin egen vardag

och miljö. Staten bör bidra till att Stiftelsen

Cesam i Örebro ges möjlighet att utvecklas till ett

nationellt institut för lokal demokrati och social

utveckling. Därmed skulle enligt motionärerna

Sverige i likhet med flera andra europeiska länder

få tillgång till en gemensam kunskapsbas och ett

nätverk mellan de många grupper, som nu driver ett

viktigt pionjärarbete. Cesam har under ett antal år

bedrivit ett framgångsrikt arbete för att stimulera

företag, organisationer, kommuner och enskilda till

mobilisering av de boende i främst utsatta

bostadsområden.

I motion Sf634 yrkande 15 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande om direktvalda

stadsdelsnämnder. Motionärerna framhåller att den

yttersta yttringen av vanmakt och utanförskap är det

låga valdeltagandet i de utsatta bostadsområdena.

Invandrarna är enligt motionärerna kraftigt

underrepresenterade i de politiska församlingarna på

såväl kommunal- som riksnivå. Många invandrare bor i

storstädernas förorter med stadsdelsnämnder, men har

inte rätt att välja egna företrädare. Direktvalda

stadsdelsnämnder och ökade inslag av personval är

några viktiga förändringar som bör göras för att öka

valdeltagandet.

Utskottets bedömning

I utskottets betänkande 1997/98:SfU6 om regeringens

integrationspolitiska proposition 1997/98:16 anförde

utskottet i samband med behandlingen av liknande

motionsyrkanden som angetts ovan bl.a. att

segregationen i storstäderna i första hand är en

ekonomisk och social segregation och inte en

segregation på etniska grunder. Utskottet ansåg det

därför riktigt att tala om särskilda insatser i

utsatta bostadsområden och inte särskilda insatser i

invandrartäta områden. Detta uttryckssätt var enligt

utskottet riktigt också av det skälet att ett

etniskt segregerat område inte i sig är negativt.

Vidare framhöll utskottet att det behövs en

samhällelig kraftsamling för att stoppa den

långsiktiga negativa utvecklingen. Långsiktiga och

breda insatser, som präglas av en helhetssyn och

syftar till att åstadkomma en samverkan mellan alla

samhällssektorer, måste till. Utskottet framhöll

också att en bostadspolitisk proposition var

aviserad och att ytterligare överväganden borde

anstå i avvaktan på denna. Med hänsyn till det

anförda ansåg utskottet att motionerna inte borde

föranleda något uttalande från riksdagens sida.

I proposition 1997/98:165 Utveckling och rättvisa

- en politik för storstaden på 2000-talet lades

förslag fram till en nationell politik för

storstadsregionerna. Målen för denna politik skall

vara 1. att ge storstadsregionerna goda

förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt

för att därmed kunna bidra till att nya jobb skapas

såväl inom regionen som i övriga delar av landet

samt 2. att bryta den sociala och etniska

segregationen i storstadsregionerna och att verka

för jämlika levnadsvillkor för storstädernas alla

invånare oavsett ursprung eller kön. I

arbetsmarknadsutskottets betänkande 1998/99:AU2 med

anledning av propositionen föreslogs en

komplettering av det andra målet i syfte att göra

det tydligare. Arbetsmarknadsutskottet föreslog att

det andra målet för storstadspolitiken skall vara

att bryta den sociala, etniska och diskriminerande

segregationen i storstadsregionerna och att verka

för jämlika och jämställda levnadsvillkor för

storstädernas invånare. Riksdagen har bifallit

förslagen (rskr. 1998/99:34).

Med hänvisning till det anförda får motionerna

Sf623 yrkande 9, Sf626 yrkande 4 och Sf635 yrkande

19 anses tillgodosedda. Utskottet anser att motion

Sf624 inte bör föranleda något uttalande av

riksdagen.

Allmänna val till politiska församlingar är en av

demokratins hörnstenar. Ett lågt valdeltagande

påverkar demokratin i negativ riktning. Det är

därför väsentligt att analysera orsakerna till det

låga valdeltagandet i vissa utsatta områden.

Regeringen har beslutat att ge Integrationsverket i

uppdrag att undersöka valdeltagandet i vissa sådana

områden. Uppdraget består av två grundläggande

frågor. Verket skall dels analysera hur

valdeltagandet skiftar mellan olika valdistrikt och

kommuner, dels redovisa en analys av orsakerna till

det lägre valdeltagandet i vissa områden. Utskottet,

som anser att resultatet av detta uppdrag bör

avvaktas, avstyrker motion Sf634 yrkande 15.

Stöd till invandrarorganisationer

Motioner

I motion Sf612 yrkande 7 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om krav på redovisning

av effekter och resultat ur ett könsperspektiv av

bidrag till invandrarorganisationer. Att placeras in

i ett påtvingat kollektiv med den godtyckliga

beteckningen invandrare och dessutom vara kvinna

innebär att kvinnors kunskap, erfarenhet och

kompetens osynliggörs. Det är därför enligt

motionärerna viktigt att kvinnor av olika etniskt

ursprung möts i olika kvinnoprojekt för att på sitt

eget sätt lära sig svenska och varandras kultur.

Invandrarorganisationerna tilldelas varje år

statliga medel för att kunna bedriva sin verksamhet.

Motionärerna anser det nödvändigt att regeringen av

invandrarorganisationerna kräver att bidragets

resultat och effekter redovisas ur ett

könsperspektiv.

I motion So380 yrkande 10 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) begärs ett tillkännagivande om unga invandrade

kvinnors situation. Enligt motionärerna har många

invandrade kvinnor en svår situation bl.a. på grund

av att de ofta hamnar i en kulturkrock mellan den

egna familjens värderingar och en västerländsk syn

på kvinnor. Många av dessa kvinnor har svårt att

finna någon att prata med om sina problem. Ofta

vänder de sig till kvinnor verksamma i de projekt

för invandrarkvinnor som pågår i många kommuner.

Därför är det viktigt att den sortens verksamhet

bibehålls och utvecklas.

Lennart Daléus m.fl. (c) begär i motion Sf608

yrkande 2 ett tillkännagivande om stöd till

invandrarorganisationer. Motionärerna anför att lika

möjlighet till information, både via de formella och

informella beslutsgångarna, är en förutsättning för

att vara delaktig i den demokratiska processen.

Människor har varierande förutsättningar att ta del

av systemet och de som flyttat till Sverige har i

detta sammanhang ett handikapp. Dörrarna till de

politiska beslutssystemen måste vara tydligt öppna

också för dem som är inflyttade till Sverige.

Invandrarorganisationerna skall ha möjlighet att

verka i samhället, och förutom resultatstyrda stöd

bör det finnas ett grundstöd till organisationerna.

Utskottets bedömning

Som ovan nämnts har systemet för statsbidrag till

invandrares riksorganisationer setts över av en

särskild utredare (SOU 1998:73). Enligt

budgetpropositionen remissbehandlas utredarens

förslag och skall beredas ytterligare under hösten.

Utskottet anser att den fortsatta beredningen skall

avvaktas och avstyrker motion Sf608 yrkande 2.

I det ovan nämnda betänkandet, SOU 1998:73, anges

vad gäller redovisning, uppföljning och utvärdering

att i det nya bidragssystemet detta kommer att ske

på olika nivåer. Det kommer att åläggas

Integrationsverket att varje år följa upp

användningen av bidragsmedlen och uppnådda resultat

samt redovisa detta för regeringen. Detta innebär

enligt utredningen att organisationerna varje år

måste lämna sin redovisning till verket. Verket

skall även varje år göra en utvärdering av bidragens

effekt på integrationen. Utredarens förslag är som

nämnts under beredning och utskottet utgår från att

därvid även vikten av att redovisning skall kunna

ske ur ett könsperspektiv uppmärksammas. Det anförda

får anses tillgodose syftet med motion Sf612 yrkande

7.

Vad avser unga invandrade kvinnors situation och

olika projektverksamheter kan utskottet dela

motionärernas uppfattning om vikten av sådan

verksamhet. Utskottet har ovan tillstyrkt att medel

beviljas under anslaget B 3 Integrationsåtgärder

vari ingår medel till bl.a. olika projekt. Även i

SOU 1998:73 tas frågan om projektbidrag upp.

Utredningen föreslår bl.a. att förutom den större

del av det nya föreslagna statsbidragssystemet, som

består av organisations- och verksamhetsbidrag,

skall en tredjedel av det sammanhållna

bidragssystemet utgöras av projektbidrag. Utskottet

förutsätter att unga invandrade kvinnors situation

särskilt uppmärksammas vid beviljande av

projektbidrag. Utskottet avstyrker motion So380

yrkande 10.

Diskrimineringsombudsmannens ställning

Motioner

I motion Sf634 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande om DO:s

självständiga ställning. Motionärerna menar att DO

bör ha en självständig ställning och vara

underställd riksdagen.

Yvonne Ruwaida (mp) anför i motion Sf635 att vissa

principer och värderingar är så grundläggande i

samhället, att de bör bekräftas i lag. Sådan

lagstiftning finns, men är enligt motionären inte

tillräcklig. Trots lagstiftning förekommer det

diskriminering. För att DO skall ha möjlighet att

utreda alla fall av diskriminering måste dess

resurser och befogenheter ökas. I yrkande 8 begärs

ett tillkännagivande härom.

Utskottets bedömning

Under föregående år avslog riksdagen regeringens

förslag (prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6, rskr.

1997/98:68) om att inordna Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering i den nya myndigheten,

Integrationsverket. DO har således alltjämt en

självständig ställning. Utskottet har ovan under

anslaget B 6 tillstyrkt att DO tillförs kraftigt

ökade resurser. För närvarande behandlar riksdagen

tre olika propositioner (bl.a. prop. 1997/98:177 om

en ny lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet),

varigenom DO kan komma att få utvidgade

befogenheter. Utskottet anser att den fortsatta

behandlingen av propositionerna bör avvaktas.

Frågan om DO skall vara en myndighet under

riksdagen bör enligt utskottets mening inte ses

isolerat utan i sammanhang med övriga

ombudsmannainstitut.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sf634 yrkande 4 och Sf635 yrkande 8.

Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas den svenska migrations- och

asylpolitiken och invandringen till Sverige.

Redovisningen avser i huvudsak år 1997. I vissa

avseenden redovisas också utvecklingen under år

1998. I avsnitt 7, som behandlas i detta betänkande,

redovisas uppgifter om mottagandet av asylsökande

under den tid asylansökan prövas samt det kommunala

flyktingmottagandet.

Utskottet behandlar nedan flera motioner som tar upp

frågor som berörs i detta avsnitt av skrivelsen,

dvs. dels frågor om hälso- och sjukvård för

asylsökande m.fl., dels frågor med avseende på det

kommunala flyktingmottagandet.

Hälso- och sjukvård för asylsökande

Enligt överenskommelse mellan regeringen och

företrädare för sjukvårdshuvudmännen gäller fr.o.m.

den 1 januari 1997 och enligt förordning (1996:1357)

om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till

asylsökande i huvudsak följande.

- Landstinget skall ge vuxna asylsökande akut tand-

och sjukvård och vård som inte kan anstå,

mödrahälsovård, förlossningsvård,

preventivmedelsrådgivning, vård vid abort samt vård

och åtgärder enligt smittskyddslagen.

- Asylsökande barn (under 18 år) skall få samma

hälso- och sjukvård samt tandvård som barn bosatta i

Sverige.

- Landstingen får schabloniserad

åldersdifferentierad ersättning per asylsökande.

- Ersättning lämnas inte för vård som ges till

utlänningar som håller sig undan verkställighet av

beslut om avvisning eller utvisning och som enligt

lagen om mottagande av asylsökande inte har rätt

till bistånd.

En överenskommelse har också träffats mellan staten

och Landstingsförbundet om landstingens åtaganden

och statens ersättning i samband med den hälso- och

sjukvård som lämnas till förvarstagna. Enligt

överenskommelsen skall staten efter ansökan lämna

ersättning för de faktiska kostnaderna motsvarande

den vård som avses i den tidigare nämnda

överenskommelsen.

Motioner

I motion Sf1 yrkande 9 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

anser motionärerna att riksdagen av regeringen bör

begära en sådan översyn av sekretesslagen att den

som söker vård inte skall behöva riskera att tas i

förvar och avvisas. I yrkande 11 begärs att en

utredning tillsätts med uppgift att föreslå hur

frågan om vuxna asylsökandes rätt till annan än akut

sjukvård skall tillgodoses. Eftersom det kan dröja

flera år innan en asylsökande vuxen kan få besked i

tillståndsärendet kan många sjukdomstillstånd

förvärras under tiden.

I motion So465 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) uppges

att funktionshindrade flyktingars och invandrares

behov av stöd och hjälp inte alltid tillgodoses i

tillräcklig utsträckning. Detta gäller enligt

motionärerna i synnerhet kvinnliga flyktingar och

invandrare. Det är därför viktigt att de vid

ankomsten till Sverige får en bedömning av sina

funktionshinder och att det läggs upp en plan för

hur deras behov skall tillgodoses. I yrkande 24

begärs ett tillkännagivande härom.

Bo Könberg och Barbro Westerholm (fp) begär i

motion Sf632 yrkande 12 ett tillkännagivande om

segregation och ohälsa. Motionärerna uppger att en

flykting kan bära med sig minnen av tortyr, såväl

fysisk som psykisk. I många fall förträngs minnena

när de som drabbats kommer i säkerhet. Förr eller

senare återkommer dock dessa minnen. Motionärerna

anser att nyanlända flyktingars hälsoproblem måste

uppmärksammas bättre än vad som i dag är fallet. Det

behövs lokala policyprogram för samarbete mellan

mottagandet i kommunen, primärvården och psykiatrin.

Det behövs också integrering av mångkulturell

kunskap i vårdutbildningen och kontinuerlig

kompetenshöjning för personal i mottagningssystemet

om traumans effekter på hälsan. I yrkande 13 begärs

ett tillkännagivande om lokala policyprogram.

Motionärerna anför vidare att det behövs forskning

kring tortyr och krigstraumans inverkan på hälsan

och begär i yrkande 14 ett tillkännagivande härom.

Många flyktingar som drabbats av tortyr och andra

traumatiska upplevelser är i stort behov av

svenskundervisning. Många får inte sådan därför att

ansvariga inom kommuner och landsting menar att

flyktingen först måste rehabiliteras. Enligt

motionärerna är det endast 18 av landets kommuner

som haft specialgrupper för dem som drabbats av

krigstrauman. I yrkande 15 begärs ett

tillkännagivande om individanpassad undervisning för

tortyrskadade. Slutligen begär motionärerna i

yrkande 16 ett tillkännagivande om stöd och hjälp

till tortyrskadade.

Utskottets bedömning

Sådana yrkanden som framställs i motion Sf1

behandlades av utskottet i det nämnda betänkandet

1997/98:SfU2. Utskottet anförde därvid bl.a.

följande. Utskottet anser inte att fullständig

sjukvård behöver erbjudas vuxna asylsökande, utan

även fortsättningsvis skall den statliga

ersättningen begränsas till akut tand- och sjukvård

och vård som inte kan anstå. Ersättning utges

dessutom för särskilt angivna vårdbehov såsom

mödravård, förlossningsvård, vård vid abort m.m. Vad

gällde sekretessfrågan noterade utskottet att den

överenskommelse som ingåtts mellan staten och

sjukvårdshuvudmännen innebär att varje vårdinsats

inte behöver faktureras. I stället skall

landstingens kostnader kompenseras genom en

schabloniserad ersättning per asylsökande. Utskottet

avstyrkte motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ställning

och avstyrker motion Sf1 yrkandena 9 och 11.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion

So465 om vikten av att funktionshindrade invandrare

får ett bra bemötande vid ankomsten till Sverige. I

betänkandet En särskild utsatthet - Om personer med

funktionshinder från andra länder (SOU 1998:139)

uppges att invandrare med funktionshinder möter

många och stora problem. Många upplever en dubbel

diskriminering, dels därför att de är invandrare,

dels för att de har ett funktionshinder. Enligt

betänkandet är det extra viktigt att samhällets stöd

till och bemötande av personer med funktionshinder

skall fungera. I betänkandet läggs inte fram några

konkreta förslag däremot anges att betänkandet mer

skall användas i olika sammanhang där dessa frågor

behöver diskuteras och åtgärdas. Utskottet delar de

framförda uppfattningarna. Syftet med motion So465

yrkande 24 får anses tillgodosett med det anförda.

I samband med behandlingen av den förut nämnda

proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och

mångfalden - från invandrarpolitik till

integrationspolitik anförde utskottet i betänkande

1997/98:SfU6, med anledning av några motionsyrkanden

om behovet av en utredning om tortyrskadades

rehabiliteringsbehov och tortyrskadades behov av

svenskundervisning och särskild vägledning, bl.a.

att det är nödvändigt att regeringen särskilt

uppmärksammar tortyrskadades behov. Utskottet

betonade vidare vikten av att det finns tillgång

till erforderlig vård och rehabilitering för

tortyrskadade i hela landet. Utskottet vill ånyo

framhålla det angelägna i att de tortyrskadades

särskilda behov på olika sätt särskilt

uppmärksammas. Med det anförda avstyrker utskottet

motion Sf632 yrkandena 12-16.

Det kommunala flyktingmottagandet

Enligt det system för flyktingmottagande som

infördes år 1985 är det kommunerna som tar emot

flyktingar som beviljats uppehållstillstånd och

staten som har det övergripande ekonomiska ansvaret.

Invandrarverket träffar överenskommelser med

kommunerna om att ta emot flyktingar, och kommunerna

har därefter ansvaret för att flyktingarna får en

bra introduktion i det svenska samhället.

Enligt skrivelsen har kommunerna lyckats

upprätthålla ett flyktingmottagande som svarar mot

det stora behov av kommunplatser som funnits under

de senare åren. Storstadskommunerna har haft en stor

inflyttning. Sedan den 1 juli 1994 kan asylsökande

ordna bostad på egen hand, och i dag väljer

merparten av de asylsökande att bo hos släktingar

och vänner under utredningstiden. Det innebär att en

del kommuner som inte har någon överenskommelse med

Invandrarverket får ta emot flyktingar, i den mån

asylsökande som redan bor i en kommun får

uppehållstillstånd.

Under den första tiden i kommunen får flyktingar

som regel sin försörjning tillgodosedd genom

socialbidrag. Sedan den 1 januari 1993 har

kommunerna, genom införandet av lagen (1992:1068) om

introduktionsersättning för flyktingar och vissa

andra utlänningar, getts möjlighet att under en

introduktionsperiod bevilja introduktionsersättning

i stället för socialbidrag till flyktingar som

omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Ett

villkor för att introduktionsersättning skall kunna

beviljas är att flyktingen följer den

introduktionsplan som upprättats av kommunen efter

samråd med den enskilde flyktingen. Ett sextiotal

kommuner använder sig av introduktionsersättningen.

Enligt skrivelsen har flera kommuner som använder

sig av introduktionsersättning uppgett att

flyktingen stimuleras att ta ansvar för sin egen

ekonomi och att bidragstänkandet minskar, då

ersättningen liknar en lön på många sätt.

Motioner

Göran Magnusson m.fl. (s) anför i motion Sf625 att

många kommuner tar ett stort ansvar för att Sveriges

flyktingmottagande skall fungera på ett

tillfredsställande sätt. Ett faktum är enligt

motionärerna att olika invandrargrupper har olika

möjligheter att få fäste på arbetsmarknaden.

Kartläggningar har visat att utbildningsnivån är låg

bland vissa grupper, vilket i sin tur innebär

svårigheter för dessa att uppnå den s.k. sfi-nivån

(svenska för invandrare). Detta försämrar

ytterligare möjligheterna att vinna insteg på

arbetsmarknaden. Därmed ökar trycket på kommunernas

socialbidragskonton. Enligt motionärerna har de

kommuner som har en högre andel flyktingar av romskt

ursprung särskilda svårigheter. Olikheten i romernas

livsstil och deras tradition att hålla samman

kulturen och gruppen ställer speciella krav på

kunskaper och resurser i integrationsarbetet.

Socialbidragsberoendet för denna grupp är särskilt

stor. Motionärerna begär ett tillkännagivande om

kostnadsutvecklingen i samband med

integrationsarbete för flyktingar.

I motion Sf623 yrkandena 7 och 8 av Fanny Rizell

m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om avskaffande

av kommunavtal för flyktingmottagning och om

introduktionsersättning för den nyanlände

flyktingen. Motionärerna anser att den nyanlände

flyktingen bör erhålls en s.k. flyktingpeng som

följer med honom eller henne till den ort där denne

väljer att bosätta sig. I stort sett skall de

invandrarpolitiska åtgärderna begränsas till att

gälla under de fem första åren av en flyktings

vistelse i Sverige. I fortsättningen bör det vara

försäkringskassorna som betalar ut ersättningen och

kommunerna bör endast erhålla medel för de

nödvändiga kringresurserna.

I motion Sf626 yrkande 5 av Birger Schlaug m.fl

(mp) begärs ett tillkännagivande om

integrationsåtgärder. Motionärerna anför att många

integrationsåtgärder på sikt hör till kommunerna. Om

man skall kunna möjliggöra en god integration krävs

först en bra introduktion. Hur introduktionen skall

utformas skall diskuteras mellan den sökande och de

sociala myndigheterna.

Yvonne Ruwaida (mp) begär i motion Sf635 yrkande 3

ett tillkännagivande om att ge dem som har rätt till

asyl i Sverige eller har andra flyktingskäl och

deras anhöriga ett skattepliktigt bidrag. Detta bör

ske för att komma ifrån dagens socialbidragstänkande

och för att möjliggöra att människor tar ansvar för

sina liv. Nivån på bidraget bör vara högre än

socialbidragen, i den meningen att det skall märkas

en skillnad mellan att få ersättning och att ansöka

om socialbidrag.

Utskottets bedömning

Utskottet är väl medvetet om att systemet med

kommunmottagande för vissa kommuner inneburit stora

problem. Detta har flera gånger påtalats av

utskottet (se senast bet. 1997/98:SfU2). Hur den

statliga ersättningen täcker kommunernas kostnader

för flyktingmottagandet följs också fortlöpande upp.

Utskottet framhöll betydelsen av den nya

integrationspolitik som följer av proposition

1997/98:16, vilken utskottet behandlat i betänkande

1997/98:SfU6. Utskottet anförde vidare att det

integrationspolitiska arbetet särskilt skall

inriktas på att bl.a. ge stöd till individens egen

försörjning. De särskilda insatser för nyanlända

invandrare som föreslogs i propositionen skulle

enligt utskottets mening på sikt komma att betydligt

minska kommunernas kostnader för

flyktingmottagandet. Utskottet vill nu dessutom

framhålla att en av Integrationsverkets

målsättningar, enligt den ovan nämnda planen, är att

genomföra en studie av regelsy-stemen på

arbetsmarknaden och inom vissa andra

arbetsmarknadsrelaterade försäkringssystem och deras

effekter för invandrares möjlighet till

självförsörjning. Eventuella förslag till

förändringar härvidlag skall läggas fram till

berörda beslutsfattare.

I det tidigare nämnda betänkande 1997/98:SfU6

anförde utskottet med anledning av några

motionsyrkanden om bl.a. skattepliktigt bidrag i

stället för socialbidrag eller

introduktionsersättning att Invandrarpolitiska

kommittén i sitt slutbetänkande SOU 1996:55 föreslog

en enhetlig statlig introduktionsersättning som

skulle utgå med samma belopp till alla. Ersättningen

skulle vara skattepliktig och bestå av en

grundersättning som motsvarade den lägsta

ersättningen som utbetalas vid deltagande i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I proposition

1997/98:16 anförde regeringen därvidlag att det av

flera skäl skulle vara önskvärt med en enhetlig

generell ersättning, men att det inte var möjligt

att införa. Som en viktig orsak härtill anförde

regeringen att ersättningen skulle bli orättvis för

den enskilde, eftersom skillnaderna i hyreskostnader

är betydande mellan olika hushåll och mellan olika

delar av landet. Regeringen motsatte sig vidare ett

förslag om att staten skulle svara för

introduktionsersättningen i sin helhet, eftersom de

ekonomiska incitamenten för kommunerna att bedriva

en effektiv introduktionsverksamhet då delvis skulle

gå förlorad. Utskottet delade regeringens

bedömningar.

I Integrationsverkets handlingsplan anges att

nuvarande system med överenskommelser med kommuner

om mottagande av nyanlända skyddsbehövande och

därtill hörande ersättningssystem är otidsenligt.

Integrationsverket kommer att utveckla en

information om förutsättningarna för att bo i

Sverige i allmänhet. I samband med översynen av

systemet med överenskommelser är det enligt

Integrationsverket ofrånkomligt att också föra in

diskussionen om ersättningssystemet för

flyktingmottagandet.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionerna Sf625, Sf623 yrkandena 7 och 8 samt Sf635

yrkande 3.

I utskottets betänkande 1997/98:SfU6 poängterade

utskottet betydelsen av en god introduktion för att

de övergripande integrationspolitiska målen skall

kunna uppnås. Utskottet delade också regeringens

uppfattning att ansvaret för genomförandet av

introduktionsverksamheten även fortsättningsvis

skulle ligga kvar hos kommunerna. Utskottet

avstyrker motion Sf626 yrkande 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

a) att riksdagen godkänner att under år 1999 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet för

hemutrustningslån intill ett belopp av högst 1

400 000 000 kr,

b) att riksdagen med bifall till regeringens

förslag anvisar anslagen inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar för budgetåret 1999

enligt utskottets förslag i bilaga,

c) att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf1

yrkande 8, 1998/99:Sf610, 1998/99:Sf612 yrkande

9, 1998/99:Sf614, 1998/99:

Sf627, 1998/99:Sf634 yrkande 11 och

1998/99:Sf635 yrkande 22,

2. beträffande Invandrarverkets service

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf615,

3. beträffande invandrare med

funktionshinder

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf621,

4. beträffande direktvalda

stadsdelsnämnder

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf634 yrkande 15,

res. 1 (fp)

5. beträffande utsatta bostadsområden

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf623 yrkande 9,

1998/99:Sf626 yrkande 4 och 1998/99:Sf635

yrkande 19,

res. 2 (kd, mp)

6. beträffande nationellt institut

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf624,

res. 3 (kd)

7. beträffande stöd till

invandrarorganisationer

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf608 yrkande 2,

res. 4 (c)

8. beträffande unga invandrade kvinnor

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf612 yrkande 7 och

1998/99:So380 yrkande 10,

9. beträffande

Diskrimineringsombudsmannens ställning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf634 yrkande 4,

10. beträffande

Diskrimineringsombudsmannens resurser

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf635 yrkande 8,

res. 5 (mp)

11. beträffande asylsökande och sjukvård

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf1 yrkandena 9 och 11,

res. 6 (v)

12. beträffande tortyrskadade m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf632 yrkandena 12-

16 och 1998/99:So465 yrkande 24,

res. 7 (fp)

13. beträffande integrationsarbete och

kostnadsutveckling

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf625,

14. beträffande avskaffande av kommunavtal

för flyktingmottagning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf623 yrkandena 7 och 8,

res. 8 (kd)

15. beträffande integrationsåtgärder

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf626 yrkande 5 och

1998/99:Sf635 yrkande 3,

res. 9 (mp)

16. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:9 i denna

del till handlingarna.

Stockholm den 3 december 1998

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo

Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm

(s), Ulla Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd),

Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart

Klockare (s), Ronny Olander (s), Fanny Rizell (kd),

Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalín (mp),

Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s),

Cecilia Magnusson (m) och Kalle Larsson (v).

Reservationer

1. Direktvalda stadsdelsnämnder (mom. 4)

Bo Könberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Utsatta bostadsområden som börjar med "Allmänna

val" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening är det låga valdeltagandet

i utsatta bostadsområden en yttring av vanmakt och

utanförskap. Det finns ett samband mellan makten

över den egna vardagen och makten över samhällets

framtid. Invandrarna är kraftigt underrepresenterade

i de politiska församlingarna såväl på kommunal nivå

som på riksnivå. Ett personval ger enligt utskottets

uppfattning nya möjligheter för väljarna. Många

invandrare bor i storstädernas förorter med

stadsdelsnämnder men de har inte rätt att välja sina

egna representanter. Utskottet anser att direktvalda

stadsdelsnämnder och ökade inslag av personval är

några viktiga förändringar som kan ge verklig

möjlighet till ett högre valdeltagande samt

möjlighet till lokalt självstyre och lokal

utveckling.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande direktvalda stadsdelsnämnder

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf634 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Utsatta bostadsområden (mom. 5)

Rose-Marie Frebran (kd), Fanny Rizell (kd) och

Kerstin-Maria Stalín (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Utsatta bostadsområden som börjar med "I

utskottets" och slutar med "anses tillgodosedda"

bort ha följande lydelse:

I de eftersatta bostadsområdena föreligger risk för

flera negativa faktorer som t.ex. att de sociala

kontakterna mellan svenskar och invandrare tenderar

att bli alltför få och att svenska språkets

ställning som sammanhållande språk försvagas.

Bostäderna i områdena är i många fall bristfälliga

och områdena betraktas som lågstatusområden.

Bostäderna behöver därför upprustning och underhåll

så att en god boendemiljö kan uppnås.

Enligt utskottets mening är den viktigaste

integrationsfaktorn en politik som ser till att

arbetsföra får arbete. Förbättringar på

arbetsmarknaden skapar arbeten även i invandrartäta

områden. För att ytterligare öka invandrarnas

möjligheter till arbete bör staten föregå med gott

exempel och placera ut myndigheter och institutioner

till sådana områden. Vidare bör företagsetableringar

till dessa områden stimuleras.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande utsatta bostadsområden

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sf623 yrkande

9, 1998/99:Sf626 yrkande 4 och 1998/99:Sf635

yrkande 19 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

3. Nationellt institut (mom. 6)

Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Utsatta bostadsområden som börjar med "Utskottet

anser" och slutar med "av riksdagen" bort ha

följande lydelse:

I budgetpropositionen lägger regeringen stor vikt

vid behovet av att motverka segregationen och öka

engagemanget i de stora allmännyttiga

bostadsområdena. Detta kommer enligt utskottets

mening att kräva stora mobiliseringsinsatser och

också utveckling av nya metoder för att engagera

människor i sin egen vardag och miljö. Staten bör

bidra till att Stiftelsen Cesam i Örebro ges

möjlighet att utvecklas till ett nationellt institut

för lokal demokrati och social utveckling. Därmed

skulle enligt utskottets uppfattning Sverige i

likhet med flera andra europeiska länder få tillgång

till en gemensam kunskapsbas och ett nätverk mellan

de många grupper, som nu driver ett viktigt

pionjärarbete. Cesam har under ett antal år bedrivit

ett framgångsrikt arbete för att stimulera företag,

organisationer, kommuner och enskilda till

mobilisering av de boende i främst utsatta

bostadsområden.

Utskottet anser att det bör tillsättas en utredning

om möjligheterna att etablera ett nationellt

institut för lokal demokrati och social utveckling i

Örebro.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande nationellt institut

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf624 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Stöd till invandrarorganisationer

(mom. 7)

Birgitta Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Stöd till invandrarorganisationer som börjar med

"Som ovan" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att lika möjlighet till

information, både via de formella och informella

beslutsgångarna, är en förutsättning för att en

person skall vara delaktig i den demokratiska

processen. Människor har varierande förutsättningar

att ta del av systemet och de som flyttat till

Sverige har i detta sammanhang ett handikapp.

Dörrarna till de politiska beslutssystemen måste

vara tydligt öppna också för dem som är inflyttade

till Sverige. Invandrarorganisationerna skall ha

möjlighet att verka i samhället, och enligt

utskottets mening bör, förutom resultatstyrda stöd,

också utges ett grundstöd till organisationerna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande stöd till

invandrarorganisationer

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf608 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Diskrimineringsombudsmannens resurser

(mom. 10)

Kerstin-Maria Stalín (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet

Diskrimineringsombudsmannens ställning som börjar

med "Under föregående" och slutar med "yrkande 8"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det i

samhället vissa principer och värderingar som är så

grundläggande att de bör bekräftas genom

lagstiftning. En sådan princip är att alla människor

är lika värda. Den existerande lagstiftningen är

grundläggande men inte tillräckligt omfattande. Det

förekommer fortfarande en omfattande diskriminering

i samhället. Enligt utskottets mening bör därför DO

få såväl ökade resurser som större befogenheter.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande Diskrimineringsombudsmannens

resurser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf635 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Asylsökande och sjukvård (mom. 11)

Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Hälso- och sjukvård för asylsökande

börjar med "Sådana yrkanden" och slutar med "och 11"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att begränsningen till endast akut

sjukvård för vuxna asylsökande bör tas bort.

Eftersom det kan dröja flera år innan en asylsökande

vuxen kan få besked i tillståndsärendet kan många

sjukdomstillstånd förvärras under tiden. Utskottet

anser mot bakgrund härav att en utredning bör

tillsättas med uppgift att komma med förslag om hur

begränsningen till endast akut sjukvård skall kunna

tas bort vad gäller asylsökande.

Utskottet vill vidare framhålla att utlänningar som

håller sig gömda ofta inte vågar anlita sjukvården

eftersom de då riskerar att vårdgivaren lämnar ut

uppgifter om honom eller henne till t.ex.

Invandrarverket. Särskilt allvarligt är detta när

det gäller barn, något som också uppmärksammats av

Barnkommittén. Utskottet begär därför en sådan

översyn av sekretesslagen att den som söker vård

inte skall behöva riskera att tas i förvar och

avvisas.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Sf1

yrkandena 9 och 11 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande asylsökande och sjukvård

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf1 yrkandena 9

och 11 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Tortyrskadade m.m. (mom. 12)

Bo Könberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Hälso- och sjukvård för asylsökande börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "yrkandena

12-16" bort ha följande lydelse:

En flykting som kommer till Sverige för att söka

skydd här kan bära med sig minnen av händelser som

de flesta av oss inte kan föreställa sig. Tortyr,

både fysisk och psykisk, ger minnen som man aldrig

kan befria sig från. En flykting kan vara besvärsfri

under lång tid, men förr eller senare dyker minnena

upp. Vid besök på vårdcentraler och psykiatriska

mottagningar har de inte kunnat få hjälp eftersom

där inte finns den kunskap som krävs och inte heller

den tid som behövs. Därför har det visat sig

värdefullt att ha speciella mottagningar för

torterade flyktingar som finns på några håll.

Följdverkningar efter tortyr och liknande trauman

kan förvärras genom exilrelaterade svårigheter. Det

är därför väsentligt att arbeta med ett

helhetsperspektiv. Enligt utskottets mening måste

nyanlända flyktingars hälsoproblem bättre

uppmärksammas än vad som sker i dag. Det behövs

lokala policyprogram för samarbete mellan

flyktingmottagandet i kommunen, primärvården och

psykiatrin. Vidare behövs integrering av

mångkulturell kunskap i vårdutbildningen och

kompetenshöjning för personal i mottagningssystemet

om traumans effekter på hälsan.

Utskottet anser också att det behövs forskning

kring tortyr och krigstraumans inverkan på hälsan

både vad gäller fysiska och psykiska

sjukdomstillstånd. En sådan forskning bör dessutom

ha ett genusperspektiv.

Många flyktingar som skadats av tortyr och andra

traumatiska upplevelser är i stort behov av särskild

svenskundervisning. Alltför många får inte sådan

därför att ansvariga på kommuner och landsting säger

att flyktingarna först måste rehabiliteras. Av

landets kommuner är det endast 18 som haft

specialgrupper för dessa personer. På några håll i

landet har man ordnat individanpassad undervisning

för traumatiserade flyktingar, bl.a. i Luleå, där

man också lyckats skapa riktiga arbeten för dessa

personer. Utskottet anser det viktigt att sådana

positiva erfarenheter tas till vara och sprids över

landet.

Enligt utskottets mening tillgodoses inte

funktionshindrade flyktingars behov av stöd och

hjälp i tillräcklig utsträckning. Detta gäller i

synnerhet för kvinnor. Det är därför väsentligt att

de vid ankomsten till Sverige får en bedömning av

sina funktionshinder och att det läggs upp en plan

för hur deras behov skall kunna tillgodoses.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna

Sf632 yrkandena 12-16 och So465 yrkande 24 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande tortyrskadade m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sf632

yrkandena 12-16 och 1998/99:So465 yrkande 24 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Avskaffande av kommunavtal för

flyktingmottagning (mom. 14)

Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Det kommunala flyktingmottagandet börjar

med "I det" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning skall i

flyktingmottagandet behov och förutsättningar, men

också flyktingens egna önskemål, ligga till grund

för bedömningen av vilka insatser som behövs.

Folkrörelserna spelar en betydande roll när det

gäller introduktionen av nyanlända flyktingar. De

medel som betalas ut av staten till kommunerna för

flyktingmottagandet bör enligt utskottets mening

följa flyktingen till den ort han eller hon väljer

att bosätta sig på. Invandrarverkets möjlighet att

träffa avtal med enskilda kommuner om

flyktingmottagande bör avskaffas.

Introduktionsersättningen skall följa den nyanlände

som flyktingpeng. I stort sett bör enligt utskottets

mening de invandrarpolitiska åtgärderna begränsas

till att gälla under de första fem åren av en

invandrares vistelse i Sverige. Därefter bör den

generella politiken gälla.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande avskaffande av kommunavtal för

flyktingmottagning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf623 yrkandena 7

och 8 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

9. Integrationsåtgärder m.m. (mom. 15)

Kerstin-Maria Stalín (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Det kommunala flyktingmottagandet börjar

med "I det" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att

många av de integrationsåtgärder som genomförs på

sikt skall höra till kommunerna. En god integration

förutsätter först en bra introduktion. Hur denna

introduktion skall utformas måste i första hand

diskuteras mellan den nyanlände och de sociala

myndigheterna.

Utskottet anser vidare att de som har rätt till

asyl i Sverige eller har andra flyktingskäl och

deras anhöriga bör få ett skattepliktigt bidrag.

Detta bör ske för att komma ifrån dagens

socialbidragstänkande och för att möjliggöra att

människor tar ansvar för sina liv. Nivån på bidraget

bör enligt utskottets mening vara högre än

socialbidragsnormen i den meningen att det skall

märkas en skillnad mellan att få ersättning och att

ansöka om socialbidrag.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande integrationsåtgärder m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sf626 yrkande

5 och 1998/99:Sf635 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar (mom. 1)

Margit Gennser, Gustaf von Essen, Göran Lindblad och

Cecilia Magnusson (alla m) anför:

I riksdagen finns en majoritet bestående av

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

för förslagen i budgetpropositionen (prop.

1998/99:1) beträffande ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 1999. Samma majoritet har

också uttalat sitt stöd för beräkningen av det

offentliga utgiftstaket samt förslagen om

preliminära utgiftstak för åren 2000 och 2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den sociala

tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom

att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner till omfattande skattesänkningar för

alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt

värnar vi de människor som är i störst behov av

gemensamma insatser och som har små eller inga

möjligheter att påverka sin situation. Vi slår också

fast att det allmänna skall tillföras resurser för

att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra

de uppgifter som måste vara gemensamma.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken väljer vi att i detta särskilda yttrande

redovisa den del av vår politik som berör

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.

Vi föreslår anslag inom utgiftsområdet som

understiger regeringens förslag med 142 000 000 kr.

Vi anser att medel inte skall tilldelas anslaget B

2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden. Vi

vill pröva andra möjligheter och menar att en

avreglerad bostadsmarknad behöver växa fram. Nya

alternativ på de boendes egna villkor måste få ett

friare spelrum. Samordning av bostadsbidrag med

socialpolitiken i övrigt är ett viktigt inslag för

att underlätta denna process. Vi vill också peka på

vikten av alternativ barnomsorg och skola liksom en

liberaliserad arbetsmarknadslagstiftning samt lägre

skatter på företagande och arbetsinkomster. Inte ens

detta räcker dock för att klara problemen i de mest

utsatta områdena. Även om bostadsområden med olika

medel kan göras bättre måste också den övriga

sociala infrastrukturen fungera. Det krävs service,

arbetsplatser och liknande arenor där människor kan

mötas. I stället för att anslå medel till anslaget B

2 föreslår vi en utredning av möjligheterna att

införa s.k. frizoner t.ex. i Botkyrka kommun i syfte

att åstadkomma mer avreglerade ekonomiska

aktiviteter. Sådana frizoner skulle innebära

stimulanser för kommuner eller kommundelar som är

särskilt utsatta vad gäller arbetslöshet,

bidragskostnader, segregation och därmed följande

problem.

2. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar (mom. 1)

Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v) anför:

Vänsterpartiet vill framhålla följande vad gäller

anslag A 3 Migrationspolitiska åtgärder inom

utgiftsområde 8. I budgetpropositionen har

regeringen uppgett att anslagsmedlen för år 1999

avseende mottagande av kvotflyktingar liksom för

innevarande år får användas med viss flexibilitet

och motsvara kostnaderna för 1 840 överförda

flyktingar. Antalet faktiskt mottagna kvotflyktingar

beräknas för år 1998 uppgå till ca 1 370 personer.

En anledning till att överföringen kommer att stanna

vid detta antal är att Förbundsrepubliken

Jugoslavien vägrar att ta emot sina egna medborgare,

varför verkställighet av avvisningsbeslut försvårats

eller omöjliggjorts. Vi anser det orimligt att en

stat som inte följer internationella avtal och

normer på detta sätt utövar ett sådant inflytande

att riksdagsbeslut om mottagande av kvotflyktingar

inte kan fullföljas. Vi anser mot bakgrund härav att

under år 1999 bör minst 1 700 flyktingar överföras

till Sverige.

Vänsterpartiet anser också att de förhållanden som

nu råder beträffande hälso- och sjukvård för

asylsökande som fått avslag på ansökan om

uppehållstillstånd inte är värdiga en stat som gör

anspråk på att vara grundad på civiliserade och

humanitära principer. Många vågar inte vända sig

till vården eftersom de är rädda att vårdgivaren

skall kontakta Invandrarverket för kontroll av vem

som skall betala för vården. Rådande förhållanden

kommer enligt motionärerna i vissa fall att leda

till svåra konsekvenser, t.o.m. dödsfall t.ex. i

samband med illegala aborter, som drivs fram av

nuvarande regelsystem. Det står också i strid mot

barnkonventionen att gömda barn inte har rätt till

sjukvård. Vi anser att en del av den statliga

ersättningen till landstingen bör avsättas till en

särskild pott avsedd för asylsökande som tvingas

söka sjukvård anonymt.

3. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar (mom. 1)

Bo Könberg (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år

1999 innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för

fler jobb genom ökat företagande och höjd tillväxt

med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård

och omsorg, men även för utbildning, bistånd, miljö

och rättssäkerhet.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av

politiken redovisar vi i detta särskilda yttrande

den del av vår politik som rör utgiftsområde 8.

Folkpartiet vill framhålla att när det gäller medel

till särskilda åtgärder i utsatta bostadsområden är

det tänkt att dessa skall fördelas likartat mellan

ett antal kommuner. Vi menar att dessa medel liksom

de 150 miljoner kronor som inom utgiftsområde 16

föreslås anvisade till viss förskoleverksamhet samt

medel från anslaget A 2 inom utgiftsområde 25 bör

fördelas enligt en fördelningsnyckel, lika per

invånare, efter de kriterier för de 50 mest utsatta

områdena som den s.k. Storstadskommittén har tagit

fram. Dessa medel bör slås samman under

utgiftsområde 8.

4. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar (mom. 1)

Kerstin-Maria Stalín (mp) anför:

Miljöpartiet anser att det är väsentligt att

framhålla att staten i det fortsatta

integrationsarbetet stöder kommuner och landsting så

att de kan arbeta med integrationsfrågor i form av

olika projekt och i långsiktiga arbetsformer.

Integrationsverket bör samla in information och

utgöra en kunskapsbank. Vi vill också framhålla att

ur integrationssynpunkt är såväl DO som

Invandrartidningen viktiga instrument som bör få

stöd.

5. Unga invandrade kvinnor m.m. (mom. 8)

Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v) anför:

Vänsterpartiet anser att många unga invandrade kvinnor

har en svår situation bl.a. på grund av att de ofta

hamnar i en kulturkrock mellan den egna familjens

värderingar och en västerländsk syn på kvinnor och

sexualitet. Många av dessa unga kvinnor har svårt att

finna någon att diskutera sina problem med, bl.a. för

att de hamnar i en lojalitetskonflikt med familjen.

Ofta vänder de sig i stället till kvinnor verksamma i

de projekt för invandrarkvinnor som pågår i många

kommuner. Vänsterpartiet anser det viktigt att sådan

verksamhet bibehålls och utvecklas.

Det förekommer vidare att invandrade kvinnor

placeras in i ett påtvingat kollektiv med den

godtyckliga beteckningen "invandrare". Detta innebär

att invandrade kvinnors kunskap, erfarenhet och

kompetens osynliggörs. Det är därför viktigt att

kvinnor av olika etniskt ursprung möts i olika

kvinnoprojekt för att på sitt eget sätt lära sig

svenska och varandras kulturer.

Invandrarorganisationerna tilldelas varje år medel

av regeringen för att kunna bedriva sin verksamhet.

Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att

regeringen av invandrarorganisationerna, såväl som

av andra organisationer som erhåller bidrag, kräver

att bidragens resultat och effekter redovisas ur ett

könsperspektiv.

6. Diskrimineringsombudsmannens ställning

(mom. 9)

Bo Könberg (fp), Rose-Marie Frebran (kd) och Fanny

Rizell (kd) anför:

För att DO skall kunna fullgöra sina uppgifter på

ett självständigt sätt och tillvarata de klagandes

intressen bör myndigheten vara oberoende av

regeringen. Vi anser således att DO bör vara en

myndighet underställd riksdagen.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

Belopp i 1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

---------------------------------------------------

Verksamhetsområde Utskottets

---------------------------------------------------

Anslag

förslag

---------------------------------------------------

---------------------------------------------

A Migrationspolitik

---------------------------------------------------

1 Statens invandrarverk (ram) 438 558

---------------------------------------------------

2 Mottagande av asylsökande (ram) 875 350

---------------------------------------------------

3 Migrationspolitiska åtgärder (ram) 307 869

---------------------------------------------------

4 Utlänningsnämnden (ram) 60 514

---------------------------------------------------

5 Offentligt biträde i utlänningsärenden 51 632

(ram)

---------------------------------------------------

6 Utresor för avvisade och utvisade 51 400

(ram)

---------------------------------------------------

---------------------------------------------

B Integrationspolitik

---------------------------------------------------

1 Integrationsverket (ram) 75 724

---------------------------------------------------

2 Särskilda insatser i utsatta 142 000

bostadsområden (ram)

---------------------------------------------------

3 Integrationsåtgärder (ram) 47 742

---------------------------------------------------

4 Kommunersättningar vid 2 183

flyktingmottagande (ram) 958

---------------------------------------------------

5 Hemutrustningslån (ram) 81 442

---------------------------------------------------

6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 7 995

(ram)

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 4 324

184

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------