Bet. 1998/99:SfU6

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1998/99:SFU06

Vissa socialavgiftsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

SfU6

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas sex motionsyrkanden om

socialavgifter väckta under den allmänna

motionstiden 1998. Flertalet rör frågan om

reducerade socialavgifter för trädgårdsnäringen.

Därutöver behandlas ett motionsyrkande som rör krav

på att i avgiftssammanhang likställa ersättning som

utges från annan ideell förening än idrottsförening

med ersättning från en idrottsförening.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 1998

1998/99:Sf231 av Leif Jakobsson (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av

skattelagstiftningen i det syfte som i motionen

framförts om skatteregler för föreningsledare.

1998/99:MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om arbetsgivar-

och sociala avgifter för säsonganställd personal.

1998/99:MJ241 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om arbetsgivar- och

sociala avgifter för säsonganställd personal.

1998/99:MJ255 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

nedsättning av arbetsgivaravgiften i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den lönesumma

som ger rätt till reducerad arbetsgivaravgift skall

beräknas på den årliga lönesumman för att inte

missgynna säsonganställningar.

1998/99:Sk306 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifter

för företag med säsongsvariationer.

Utskottet

Allmänt om socialavgifter

Socialavgifter betalas enligt lagen (1981:691) om

socialavgifter (SAL) i form av arbetsgivaravgifter

och egenavgifter.

Den totala avgiftssumman för arbetsgivare är för

innevarande år 25,02 % av avgiftsunderlaget.

En egenföretagare betalar för år 1999

socialavgifter med 23,21 % av avgiftsunderlaget.

Avgifterna beräknas i princip på inkomsten av annat

förvärvsarbete.

Som framgår nedan har såväl arbetsgivare som den

som har inkomst av annat förvärvsarbete rätt att vid

avgiftsberäkningen göra avdrag på visst sätt på

avgiftsunderlaget.

Arbetsgivare skall vidare enligt lagen (1994:1920)

om allmän löneavgift för varje år betala en allmän

löneavgift som för år 1999 utgör 8,04 % av

underlaget, dvs. av arbetsgivaren utgiven lön m.m.

Enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift

skall den som har inkomst av anställning eller annat

förvärvsarbete under år 1999 betala allmän

pensionsavgift med 6,95 % av avgiftsunderlaget.

Socialavgifter och trädgårdsnäringen

Gällande ordning

Sedan den 1 januari 1997 gäller enligt 2 kap. 5 a §

SAL att en arbetsgivare vid beräkning av

arbetsgivaravgifter varje månad får göra avdrag med

5 % av avgiftsunderlaget, dock högst 2 500 kr. Den 1

januari 1998 höjdes det högsta belopp med vilket

avdrag får göras till 3 550 kr. Vid beräkningen av

egenavgifter får enligt 3 kap. 5 a § SAL avdrag

göras med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 9

000 kr per år.

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall enligt 2

kap. 4 § och 3 kap. 5 § SAL bortses bl.a. från

ersättning till en och samme arbetstagare respektive

från ersättning för arbete för någon annans räkning

om ersättningen under året inte uppgått till 1 000

kr. I fråga om egenavgifter gäller dock inte detta

om ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet.

Enligt 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om

allmän försäkring (AFL) gäller motsvarande gräns vid

beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av

anställning respektive av annat förvärvsarbete. En

sådan gräns gäller även för pensionsgrundande

inkomst enligt 2 kap. 9 § lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension (LIP). Sistnämnda lag

har i denna del trätt i kraft den 1 januari 1999.

Av SAL följer vidare att arbetsgivare har att

betala avgifter på inkomster för arbete utfört i

Sverige.

Enligt 1 kap. 3 § (AFL) har i princip endast

personer som är bosatta i Sverige rätt till förmåner

enligt AFL. Detsamma gäller i fråga om intjänande av

inkomstgrundad ålderspension enligt 1 kap. 4 § LIP.

Enligt förordning (EEG) nr 1408/71 omfattas enligt

huvudprincipen den enskilde av lagstiftningen i den

stat där han eller hon förvärvsarbetar. Det innebär

att för EU/EES-medborgare kan nämnda bosättningskrav

inte upprätthållas. Motsvarande kan gälla även för

personer som omfattas av en överenskommelse om

social trygghet som Sverige ingått med annan stat.

Motionerna

Göte Jonsson m.fl. (m) begär i motion MJ255

yrkande 2 förslag om nedsättning av

arbetsgivaravgiften. Enligt motionärerna tvingas

trädgårdsodlarna betala fulla socialavgifter för

arbetskraft från länder utanför EU trots att

dessa inte får tillgodogöra sig trygghetssystemet

i dess helhet. Vidare tillämpas enligt

motionärerna i flera EU-länder betydande

lättnader i avgiftsuttaget på tillfälligt

anställd skördearbetskraft. Den i Sverige

avgiftsfria lönegränsen på 1 000 kr, som gällt

sedan år 1985, bör mot bakgrund härav omprövas.

Motionärerna framhåller vidare att nedsättningen

av socialavgifterna med 5 procentenheter

missgynnar företag med säsongsvariationer

eftersom dessa inte kan utnyttja nedsättningen på

samma sätt som företag med jämn sysselsättning

under hela året. Nedsättningen bör därför baseras

på årslönesumman i stället för per månad.

I motion MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs i

yrkande 32 ett tillkännagivande om arbetsgivar- och

socialavgifter för säsonganställd personal.

Motionärerna framhåller att arbetsgivaravgifterna i

de flesta EU-länderna är reducerade för sådan

personal. Med hänsyn härtill anser de att regeringen

bör återkomma med förslag om minskade avgifter för

säsonganställd personal liksom med förslag som ger

möjlighet för företag med säsongsysselsättning att

utnyttja avgiftsnedsättningen fullt ut. Ett i

princip likalydande yrkande återfinns i motion MJ241

yrkande 4 av Caroline Hagström (kd).

I motion N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) begärs i

yrkande 4 ett tillkännagivande om att den lönesumma

som ger rätt till reducerad arbetsgivaravgift skall

beräknas på den årliga lönesumman för att inte

missgynna säsonganställningar. För att inte begränsa

ungdomars möjlighet till säsongarbeten bör enligt

motionärerna nedsättningen beräknas på den årliga

lönesumman och inte som i dag göras månadsvis. Även

i motion Sk306 yrkande 2 av Lennart Daléus m.fl.

(c) begärs ett tillkännagivande om

arbetsgivaravgifter för företag med

säsongsvariationer.

Utskottets bedömning

Utskottet, som tidigare avstyrkt liknande

motionsförslag, senast i betänkande 1997/98:SfU10,

vill anföra följande.

Frågan om arbetskraftskostnaderna i

trädgårdsnäringen och dessas betydelse i

konkurrenshänseende har varit föremål för utredning.

I betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU

1997:167) har Utredningen om livsmedelssektorns

omställning och expansion framhållit bl.a. att ett

kostnadsavlyft av en del av arbetsgivaravgiften för

säsongarbetskraft inom trädgårdsodlingen, vid

överväganden om möjliga selektiva branschåtgärder

till stöd för en enskild branschs

konkurrenssituation, kan vara en sådan möjlig

åtgärd. Trädgårdsnäringens strukturella

arbetskraftssituation och konkurrenssituation är

enligt utredningen så specifik att åtgärder kan

motiveras här utan att behöva skapa prejudikat för

en bredare sektor av näringslivet. Utredningen har

dock inte lagt fram något preciserat förslag om

sänkta arbetsgivaravgifter för trädgårdsnäringen.

Utskottet konstaterar att rätten till förmåner i

huvudsak är knuten till bosättning i Sverige medan

avgörande för om socialavgifter skall betalas här

bl.a. är om arbetet utförs i Sverige och huruvida

arbetsgivaren är svensk eller inte. För flertalet

andra än EU/EES-medborgare som förvärvsarbetar i

Sverige utan att vara bosatta här innebär reglerna

att de i princip inte är berättigade till svenska

socialförsäkringsförmåner trots att arbetsgivaren

måste betala socialavgifter. Utskottet anser att man

så långt möjligt bör upprätthålla ett samband mellan

socialavgifter och de förmåner som utges från

socialförsäkringssystemen och att det förhållandet

att socialavgifter tas ut på ersättningar som inte

ger rätt förmåner i princip inte är

tillfredsställande. Utskottet vill peka på att

Utredningen om socialförsäkringens personkrets i

betänkandet En lag om socialförsäkringar (SOU

1997:72) föreslagit bl.a. att den som arbetar i

Sverige skall vara försäkrad för arbetsbaserade

förmåner, dvs. förmåner avsedda att täcka

inkomstförluster (t.ex. sjukpenning,

rehabiliteringsersättning, föräldrapenning över

garantinivån och tillfällig föräldrapenning).

Betänkandet är föremål för beredning inom

Regeringskansliet och en proposition om

socialförsäkringens personkrets är aviserad till

april 1999.

Utskottet anser inte att det finns skäl att

föregripa regeringens beredning av ovan nämnda

utredningsförslag respektive den aviserade

propositionen om socialförsäkringens personkrets.

Vad gäller frågan om nedsättning av socialavgifter

för företag med säsonganställd personal har redan

finansutskottet i betänkande 1996/97:FiU20 uttalat

att en ordning med månadsvisa avdrag inte är

tillfredsställande. Utskottet delar denna

uppfattning och förutsätter att regeringen, om det

visar sig möjligt, lägger fram förslag om en årlig

avstämning i efterhand.

Utskottet vill tillägga att den ovan redovisade

gränsen på 1 000 kr inte har ändrats sedan den 1

januari 1985, vilket också påpekas i motion MJ255

yrkande 2. Detta förhållande kan enligt utskottet

dock inte motivera att gränsen höjs eftersom en

höjning skulle medföra att arbetstagare som har små

inkomster från ett större antal tillfälliga

arbetsgivare, t.ex. musiker, skulle få en mycket låg

pensionsgrundande inkomst. Med hänsyn till denna

effekt kan utskottet inte ställa sig bakom ett krav

på en höjning. Därtill kan konstateras att gränsen

på 1 000 kr såvitt gäller pensionsgrundande inkomst

har överförts till 2 kap. 9 § LIP.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

MJ255 yrkande 2, MJ224 yrkande 32, MJ241 yrkande 4,

N238 yrkande 4 och Sk306 yrkande 2.

Ideell föreningsverksamhet

Gällande ordning

Som redovisats i föregående avsnitt skall man vid

bestämmande av avgiftsunderlaget bortse från

ersättning till en och samme arbetstagare respektive

från ersättning för arbete för någon annans räkning

om ersättningen under året inte uppgått till 1 000

kr.

Även om ett anställningsförhållande inte föreligger

skall enligt 1 kap. 2 § andra stycket SAL den anses

som arbetsgivare som utgett ersättning som enligt

bl.a. 3 kap. 2 § andra stycket AFL är att hänföra

till inkomst av anställning.

Av 3 kap. 2 § andra stycket AFL framgår att man vid

beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av

anställning skall bortse från ersättning som

idrottsutövare får från sådan ideell förening som

har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig

verksamhet, om ersättningen från föreningen under

året inte kan antas uppgå till minst ett halvt

prisbasbelopp.

I fråga om pensionsgrundande inkomst gäller fr.o.m.

den 1 januari 1999 enligt 2 kap. 13 § LIP att

ersättning som en idrottsutövare fått från en sådan

förening som nyss nämnts inte är pensionsgrundande

som inkomst av anställning om ersättningen under ett

år har understigit ett halvt prisbasbelopp.

Ersättning som utges till en idrottsutövare är

således under nyss angivna förutsättningar befriad

från avgiftsskyldighet om ersättningen under ett år

understiger ett halvt basbelopp. I övriga fall utgör

det avgiftsfria beloppet 1 000 kr för ett år.

Motionen

Leif Jakobsson (s) begär i motion Sf231 en

översyn av skattelagstiftningen i det syfte som i

motionen framförts om skatteregler för

föreningsledare. Motionären anser att möjligheten

att slippa betala arbetsgivaravgifter på lön

motsvarande maximalt ett halvt basbelopp bör

gälla all ideell föreningsverksamhet med

allmännyttigt syfte och inte bara

idrottsföreningar. En teaterledares och

fotbollsledares insatser bör enligt motionären

värderas lika.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt

motionsyrkanden med krav på att i

avgiftssammanhang likställa ersättning från annan

ideell förening än idrottsförening med ersättning

från en idrottsförening, senast i det av

riksdagen godkända betänkandet 1997/98:SfU10.

Utskottet har ovan pekat på konsekvensen i

pensionshänseende av att höja den avgiftsfria

gränsen på 1 000 kr framför allt för arbetstagare

med små inkomster från ett större antal tillfälliga

arbetsgivare. Samma skäl kan anföras mot att

utsträcka den avgiftsfria gränsen på ett halvt

basbelopp till att gälla andra ideella föreningar än

idrottsföreningar. Med hänsyn således till risken

för urholkning av pensionsskyddet för den enskilde

kan utskottet inte ställa sig bakom ett sådant krav.

Utskottet vill tillägga att i det nya

ålderspensionssystemet kommer varje kronas inkomst

under hela livet att få betydelse för det framtida

pensionsutfallet. I proposition 1997/98:151 med

förslag om ett nytt ålderspensionssy-stem angavs (s.

203) att särregeln för idrottsutövare därför kan

ifrågasättas. Ett slopande av särregeln skulle dock

enligt propositionen kräva särskilda överväganden

bl.a. när det gäller idrottsföreningars ekonomiska

situation. Som framgår ovan har den aktuella regeln

därefter överförts till det reformerade

ålderspensionssystemet.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf231.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande trädgårdsnäringen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ224 yrkande 32,

1998/99:MJ241 yrkande 4, 1998/99:MJ255 yrkande

2, 1998/99:N238 yrkande 4 och 1998/99:Sk306

yrkande 2,

res. 1 (m, kd, c)

2. beträffande ideell

föreningsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf231.

res. 2 (m, kd)

Stockholm den 2 mars 1999

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Margit

Gennser (m), Maud Björnemalm (s), Ulla Hoffmann (v),

Rose-Marie Frebran (kd), Ulf Kristersson (m),

Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart

Klockare (s), Ronny Olander (s), Carlinge Wisberg

(v), Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp),

Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s),

Kenneth Lantz (kd) och Barbro Westerholm (fp).

Reservationer

1. Trädgårdsnäringen (mom. 1)

Margit Gennser (m), Rose-Marie Frebran (kd), Ulf

Kristersson (m), Gustaf von Essen (m), Göran

Lindblad (m), Birgitta Carlsson (c) och Kenneth

Lantz (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Socialavgifter och trädgårdsnäringen

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande

2" bort ha följande lydelse:

Inom den yrkesmässigt bedrivna trädgårdsodlingen

sysselsätts årligen ett stort antal personer under

skördearbetet. Under en begränsad tid skall stora

volymer av t.ex. jordgubbar och äpplen skördas. Det

är i regel svårt och i vissa fall helt omöjligt att

klara detta arbete med svensk arbetskraft, varför

odlarna i stor utsträckning måste lita till

arbetskraft från andra länder men även till

skolungdomar. Trots att dessa inte kan tillgodogöra

sig hela trygghetssystemet måste odlarna betala

fulla socialavgifter för denna arbetskraft. Näringar

med stora säsongsvariationer missgynnas dessutom av

att de inte kan tillgodoräkna sig samma

arbetsgivaravgiftssänkning som andra företag.

Reglerna måste omgående ändras så att lönesumman

beräknas på den årliga lönesumman och inte som i dag

på en månadsvis lönesumma (motsvarande högst en

tolftedel av 850 000 kr).

När man jämför arbetskraftskostnaderna för

skördearbetskraft i Sverige med kostnaderna i EU-

länderna kan man konstatera att

arbetsgivaravgifterna för säsonganställd personal i

de flesta EU-länderna är kraftigt reducerad.

Eftersom detta innebär en betydande konkurrensfaktor

bör enligt utskottets mening en översyn göras av

möjligheterna till nedsättning av

arbetsgivaravgifterna eller till särskilda undantag

för erläggande av sådana avgifter för säsongmässig

skördearbetskraft. Vidare bör frågan om en höjning

av den avgiftsfria gränsen på 1 000 kr utredas. Vad

utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande trädgårdsnäringen

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:MJ224 yrkande

32, 1998/99:MJ241 yrkande 4, 1998/99:MJ255

yrkande 2, 1998/99:N238 yrkande 4 och

1998/99:Sk306 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ideell föreningsverksamhet (mom. 2)

Margit Gennser (m), Rose-Marie Frebran (kd), Ulf

Kristersson (m), Gustaf von Essen (m), Göran

Lindblad (m) och Kenneth Lantz (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Ideell föreningsverksamhet börjar med

"Utskottet har" och slutar med "motion Sf231" bort

ha följande lydelse:

Ersättning som utges till en idrottsutövare eller

en idrottsledare är under vissa förutsättningar

befriad från avgiftsskyldighet om ersättningen under

ett år understiger ett halvt basbelopp. Utskottet

konstaterar att det finns en stor grupp ungdomar som

söker sig till annan verksamhet än idrottsrörelsen.

Det borde enligt utskottet vara naturligt att

behandla alla ungdomar lika. Med hänsyn härtill och

då även en teaterledares och en fotbollsledares

insats bör värderas lika anser utskottet att också

det övriga föreningslivet som uppfyller kravet på

allmännyttig förening bör omfattas av samma regler

som idrottsför-eningarna. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ideell föreningsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf231 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.