Bet. 1998/99:SfU9

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1998/99:SFU09

Beräkning av återbetalningsskyldighet för

underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1998/99

SfU9

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition

1998/99:78 Beräkning av återbetalningsskyldighet för

underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar

m.m. jämte motioner som väckts med anledning av

propositionen.

I propositionen föreslås ändrade regler för hur den

bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet inom

underhållsstödssystemet skall beräknas. Förslaget

innebär att grundavdraget i systemet höjs till

72 000 kr samtidigt som de procentsatser som

bestämmer återbetalningsskyldighetens storlek höjs.

Vidare föreslås bl.a. att hänsyn skall tas till

realisationsförluster och avdrag enligt lagen

(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad vid

beräkningen av inkomstunderlaget för bestämmande av

återbetalningsskyldighet.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 november

1999 och tillämpas i fråga om

återbetalningsskyldighet för tid efter den

31 januari 2000.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag och

avstyrker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer.

Propositionen

I proposition 1998/99:78 Beräkning av

återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till

barn med särlevande föräldrar m.m. har regeringen

(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1996:1030) om underhållsstöd.

Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1998/99:Sf10 av Bo Könberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att riksdagen uttalar sig

för ett nytt system för underhållsstöd enligt de

principer som skisserats ovan.

1998/99:Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

återbetalningsbeloppen i normala inkomstlägen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att i obligatoriska

samarbetssamtal även reglera underhållsstödet.

1998/99:Sf12 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition

1998/99:78 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ett reformerat underhållsstöd i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:Sf13 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rådgivning i samband

med separationer,

2. att riksdagen beslutar att återbetalningsärenden

överlämnas till kronofogden först efter fyra

månader,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

underhållsstöd där grund-avdraget är 48 000 kr och

procentnivåerna anpassats nedåt på ett sådant sätt

att de ekonomiska effekterna för statskassan blir

desamma,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring som beaktar vårdnadshavarens ekonomi i

de fall där statligt stöd utbetalas.

Utskottet

Gällande regler

Syftet med det nya systemet med underhållsstöd, som

gäller fr.o.m. februari 1997, var dels att genomföra

besparingar för det allmänna, dels att från

principiell synpunkt tydliggöra föräldrarnas

ekonomiska ansvar och garantera barnet en rimlig

försörjning. Det nya systemet ersatte systemet med

bidragsförskott (inkl. det förlängda

bidragsförskottet) och det särskilda bidraget till

vissa adoptivbarn.

Underhållsstöd lämnas med högst 1 173 kr per månad

och barn.

För det underhållsstöd som lämnas till barnet skall

den förälder som inte bor tillsammans med barnet

vara återbetalningsskyldig gentemot staten.

Återbetalningsskyldigheten, som är begränsad till 1

173 kr per barn och månad, är utformad som en viss

procent av den återbetalningsskyldiges årliga

bruttoinkomst efter ett avdrag på 24 000 kr.

Procentsatsen för fastställande av

återbetalningsbelopp är för ett barn 10 %, för två

barn 6,25 % för varje barn och för tre barn 5 % per

barn. Den totala procentsatsen ökar med en

procentenhet för varje ytterligare barn utöver tre.

Återbetalningsskyldigheten skall omprövas årligen

och fastställas utifrån senast tillgängliga taxering

efter det nämnda avdraget på 24 000 kr.

En bidragsskyldig som inte anser sig kunna betala

fastställt återbetalningsbelopp kan ansöka om

anstånd med betalningen.

För obetalda återbetalningsbelopp skall den

bidragsskyldige erlägga ränta, som fastställs

årligen av regeringen. Räntesatsen har för år 1999

fastställts till 4,1 %. Räntan är inte avdragsgill

vid taxeringen. Om det finns synnerliga skäl med

hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller

ekonomiska förhållanden, får försäkringskassan helt

eller delvis efterge statens fordran avseende

återbetalningsskyldighet jämte ränta.

Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt

återbetalningsbelopp och inte heller får anstånd med

betalningen, överlämnas fordran till

kronofogdemyndigheten. Enligt 4 §

indrivningsförordningen (1993:1229) skall en sådan

fordran överlämnas till kronofogdemyndigheten för

indrivning senast två månader efter det att den

skulle ha betalats. Fr.o.m. den 1 april 1999 har

tiden för överlämnande till kronofogdemyndigheten

förlängts till fem månader, om den bidragsskyldige

kan antas komma att slutbetala förfallna

återbetalningsbelopp.

Grundavdrag och procentsatser m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås dels att det grundavdrag

som får göras vid beräkning av en bidragsskyldig

förälders återbetalningsbelopp skall höjas från 24

000 kr till 72 000 kr, dels att de procentsatser som

bestämmer återbetalningsbeloppens storlek skall

höjas. Procentsatsen för ett barn skall därvid vara

14 %, för två barn 11,5 % per barn och för tre barn

10 % per barn. Den totala procentsatsen ökar

därefter med en procentenhet för varje ytterligare

barn utöver tre.

Det främsta syftet med de förslagna ändringarna är

enligt propositionen att underhållsstödssystemet

skall få en bättre fördelningspolitisk profil.

Vidare anges att gällande bestämmelser ibland kan

uppfattas som orimliga. Som exempel nämns att en

förälder med 6 250 kr i månaden i bruttolön och ett

barn får betala drygt 400 kr per månad i

återbetalningsbelopp. Samtidigt skall en förälder

med fem barn betala fullt återbetalningsbelopp först

vid en månadsinkomst på ca 36 700 kr. Vid en

bruttoinkomst på ca 26 000 kr i månaden lämnar

staten ett bidrag med nära 400 kr per månad för vart

och ett av de fem barnen. Exemplet visar enligt

propositionen att underhållsstödssystemet utifrån

fördelningspolitiska överväganden har varit mer

gynnsamt för höginkomsttagare än för

låginkomsttagare.

De föreslagna förändringarna får till följd att

återbetalningsbeloppet minskar för dem med de lägsta

inkomsterna, samtidigt som det ökar för dem med

högre inkomster. De innebär också att

bidragsskyldiga som har mer än ett barn med

underhållsstöd kommer att återbetala detta i dess

helhet vid lägre inkomster än i dagens system.

Utgångspunkten vid valet av procentsats är enligt

propositionen att bidragsskyldiga som endast har ett

barn inte i något fall skall få höjda

återbetalningsbelopp.

Såvitt gäller grundavdragets storlek har detta

enligt propositionen valts så att så få föräldrar

som möjligt genom fullgörande av sin

bidragsskyldighet skall hamna under

socialbidragsnormen. För att den enskilde skall ha

rimlig möjlighet att fullgöra sin

återbetalningsskyldighet och samtidigt ha en skälig

levnadsnivå är det enligt regeringen lämpligt att

avdraget fastställs till 72 000 kr om året.

De ändrade reglerna föreslås träda i kraft den 1

november 1999 och tillämpas första gången i fråga om

återbetalningsskyldighet som avser tid efter den 31

januari 2000.

Förslagen bedöms leda till en statsfinansiell

besparing på ca 160 miljoner kronor per år.

Motionerna

Moderaterna

I motion Sf12 av Ulf Kristersson m.fl. (m) begärs i

yrkandena 1 och 2 dels avslag på propositionen, dels

förslag om ett reformerat underhållsstöd som innebär

att särlevande föräldrar alltid skall ha det

ekonomiska ansvaret för barnen och att de gemensamt

skall vara skyldiga att sörja för dessa. Enligt

motionärerna skall statens ansvar begränsas till att

gälla barn vars föräldrar saknar egna medel eller

fall där fadern är okänd. Kan föräldern inte

uppfylla sitt ansvar skulle en modell kunna vara att

staten ger lån till försörjning av barnen. Vidare

skall underhållsstöd betalas direkt till

vårdnadshavaren och inte som i dag via

försäkringskassan.

Kristdemokraterna

Fanny Rizell m.fl. (kd) begär i motion Sf13 yrkande

3 förslag till underhållsstöd där grundavdraget är

48 000 kr och procentnivåerna anpassats nedåt på ett

sådant sätt att de ekonomiska effekterna för

statskassan blir desamma.

I samma motion yrkande 4 begärs förslag till sådan

ändring som beaktar vårdnadshavarens ekonomi i de

fall där statligt stöd utbetalas. Om den

underhållsskyldige inte är återbetalningsskyldig för

hela underhållsstödet bör enligt motionärerna en

inkomstprövning av den mottagande föräldern göras

innan statligt stöd utbetalas.

Centerpartiet

I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs

i yrkande 1 ett tillkännagivande om

återbetalningsbeloppen i normala inkomstlägen.

Motionärerna framhåller att underhållsskyldiga

föräldrar i normala inkomstlägen och med flera barn

kommer att få stora problem att återbetala

underhållsstödet. De anser därför att regeringen bör

återkomma med justerade återbetalningsbelopp som

omfördelar från föräldrar med färre barn till

föräldrar med flera barn.

Folkpartiet

I motion Sf10 av Bo Könberg m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om ett nytt system för

underhållsstöd. Motionärerna förordar ett selektivt

stöd efter behov enligt en s.k.

nettokvotdelningsmodell. Metoden innebär att

underhållsbidraget bestäms genom att kostnaderna för

barnet fördelas mellan föräldrarna i relation till

deras nettoinkomster. Därefter kontrolleras att

varje förälder kan försörja sig själv. Om den

underhållsskyldige inte får kvar tillräckligt för

sin försörjning minskas underhållsbidraget. Om

boföräldern inte får tillräckligt kvar, får den

bidragsskyldige, om han eller hon kan, betala mer.

Utfyllnadsbidrag från det allmänna bör utges endast

om föräldrarna inte själva kan sörja för sina barn.

Utskottets bedömning

Utskottet välkomnar regeringens förslag om en

höjning av grundavdraget från 24 000 kr till 72 000

kr. Enligt vad som anges i propositionen har

avdragets storlek valts så att så få föräldrar som

möjligt skall behöva hamna under socialbidragsnormen

genom att fullgöra sin bidragsskyldighet. Den valda

nivån på grundavdraget synes enligt utskottets

mening uppfylla detta krav. Det torde dock vara

ofrånkomligt att kostnaden för det höjda

grundavdraget finansieras inom ramen för

underhållsstödssystemet. Den av regeringen

föreslagna uppjusteringen av procentsatserna är ett

lämpligt sätt att finansiera kostnaden för det höjda

grundavdraget. Förslagen sammantaget leder till en

bättre fördelningspolitisk träffsäkerhet eftersom

återbetalningsbeloppen minskar för dem med de lägsta

inkomsterna och ökar för dem med högre inkomst.

Detta är särskilt viktigt inte minst mot bakgrund av

att det nuvarande systemet till viss del har fått

orimliga konsekvenser, vilket också påpekas i

propositionen. Även med den föreslagna höjningen av

procentsatserna kommer subventionen att vara större

ju fler barn den bidragsskyldige har. Om en

utvärdering skulle visa att den eftersträvade

omfördelningen mellan de olika grupperna

bidragsskyldiga inte till fullo uppnås, förutsätter

utskottet att regeringen återkommer till riksdagen.

Som nämnts finansieras höjningen av grundavdraget

med en justering av procentsatserna. Till följd av

en mer realistisk beräkning av de bidragsskyldigas

betalningsförmåga bedöms förslagen ge en besparing

på ca 160 miljoner kronor per år. Utskottet vill

tillägga att det av 1999 års ekonomiska

vårproposition (prop. 1998/99:100) framgår att en

särskild utredare skall tillsättas för att utreda

utgiftsutvecklingen inom underhållsstödet och lämna

förslag till utgiftsbegränsande åtgärder. I

vårpropositionen aviseras samtidigt en besparing på

underhållsstödet som - tillsammans med nyss nämnda

besparing - uppgår till 210 miljoner kronor per år

för åren 2000-2002. Det framgår vidare att

regeringen avser att föreslå ändrade regler för

utfyllnadsbidrag vid växelvis boende.

Med det anförda biträder utskottet propositionens

förslag om höjt grund-avdrag och justering av

procentsatser och avstyrker motionerna Sf12 yrkande

1, Sf13 yrkande 3 och Sf11 yrkande 1.

Vad gäller Moderaternas och Folkpartiets respektive

krav på ett nytt sy-stem för underhållsstöd

behandlade utskottet redan i samband med reformens

införande liknande krav (se bet. 1996/97:SfU3 s.

10). Utskottet, som förklarade att det nya systemet

för underhållsstöd ur principiell synpunkt innebär

att föräldrarnas ekonomiska ansvar tydliggörs och

att barnen garanteras en rimlig försörjning, hade

inte något att erinra mot den principiella

utformningen av underhållsstödet och avstyrkte

därmed motionsyrkandena i fråga. Även hösten 1998

(se bet. 1998/99:SfU1 s. 84) avstyrktes liknande

yrkanden med motiveringen att några genomgripande

förändringar av det nya underhållsstödssystemet inte

borde göras eftersom det varit i kraft endast en

kort tid. Utskottet finner inte skäl att frångå sitt

ställningstagande såvitt avser de grundläggande

principerna bakom underhållsstödssystemet.

Utskottet vill återigen (se bet. 1997/98:SfU1 s.

100) slå fast att en ordning där en boförälder, i

fall där den underhållsskyldige inte kan eller vill

betala eller är okänd, hänvisas till att söka

socialbidrag om han eller hon inte ensam kan sörja

för sina barn inte är acceptabel. Utskottet har

däremot ingen annan uppfattning än motionärerna vad

gäller särlevande föräldrars ekonomiska ansvar för

sina barn. Syftet med det nya systemet var som redan

nämnts att tydliggöra att det i första hand är

föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina

barn. Utskottet anser emellertid att det är lika

angeläget att barn garanteras en rimlig försörjning.

I den situationen att den bidragsskyldige föräldern

inte kan fullgöra sin bidragsskyldighet är det

nödvändigt att barnet kan erhålla ekonomiskt stöd

via samhället. En ordning där underhållsstöd betalas

via försäkringskassan är därvid lämpligast.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf10

och Sf12 yrkande 2.

Beträffande kravet att även vårdnadshavarens

ekonomi skall beaktas anser utskottet liksom

tidigare (se bet. 1996/97:SfU1 s. 58) att ett system

där en behovsprövning sker i förhållande till

boförälderns ekonomi har många nackdelar. Ett sådant

system måste i så fall utformas så att

marginaleffekterna minimeras samtidigt som

administrationskostnaderna inte nämnvärt ökar.

Enligt utskottet skulle dock ett system där även

vårdnadshavarens ekonomi beaktas leda till betydande

svårigheter och tillika komma att ställa stora krav

på administrationen med åtföljande kostnader.

Utskottet gör vidare bedömningen att det är en

mycket liten grupp av boföräldrar som har höga

inkomster och som därmed skulle beröras samt att

statens inkomster inte skulle minska annat än

marginellt om en behovsprövning infördes. Dessutom

anser utskottet att fördelen med nuvarande regler,

som är enkla och entydiga och ger föräldrar i en

given situation möjlighet att överblicka sina

ekonomiska förpliktelser, i så fall skulle riskera

att gå förlorad. Utskottet är därför inte berett att

förorda en sådan ordning och avstyrker därmed motion

Sf13 yrkande 4.

Beräkning av kapitalinkomster, m.m.

Enligt 25 § lagen om underhållsstöd skall intäkt av

kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt, vari ingår

realisationsvinster, vara en del av

beräkningsunderlaget. Någon bestämmelse om att

realisationsförluster skall räknas av finns inte.

Enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte

av bostad kan en skattskyldig fysisk person, som

redovisar en skattepliktig realisationsvinst vid

försäljning av en bostad, under vissa

förutsättningar medges ett uppskovsavdrag om han

eller hon förvärvat eller avser att förvärva en

ersättningsbostad.

Enligt vad som anges i propositionen har

försäkringskassan direkttillgång till

skatteregistret. I registret redovisas emellertid

realisationsvinsten netto, vilket medför att

försäkringskassan i varje ärende där

realisationsvinst förekommer måste begära

kompletterande uppgifter från skattemyndigheten.

Samma merarbete förekommer vid uppskovsavdrag vid

byte av bostad. För att undvika sådant merarbete för

både försäkringskassan och skattemyndigheten

föreslås att vid beräkning av kapitalinkomster

hänsyn skall tas till kvittningsgilla

realisationsförluster och uppskovsavdrag vid byte av

bostad. Förslaget innebär att avdrag för

realisationsförluster och uppskovsavdrag vid byte av

bostad skall beaktas vid beräkningen av

återbetalningsskyldighet. Förslaget föranleder en

ändring i 25 § lagen underhållsstöd.

I syfte att minska det administrativa krånglet

föreslås vidare att den ränteskillnad som kan uppstå

på grund av ändrat taxeringsbeslut skall återbetalas

till den bidragsskyldige endast om räntan uppgår

till minst 100 kr. Förslaget föranleder en ändring i

30 § andra stycket lagen om underhållsstöd.

För att klargöra att den omprövning som avses i

30 § första stycket samma lag endast rör

återbetalningsbeloppets storlek och inte frågan om

huruvida den bidragsskyldige över huvud taget är

återbetalningsskyldig, föreslås att ordet

"återbetalningsskyldighet" byts mot

"återbetalningsbelopp". Därmed tydliggörs samtidigt

att ett sådant omprövningsbeslut inte behöver delges

den bidragsskyldige enligt 14 § andra stycket lagen

om underhållsstöd.

De föreslagna ändringarna, som avses träda i kraft

den 1 november 1999 och tillämpas i fråga om

återbetalningsskyldighet som avser tid efter den 31

januari 2000, har inte föranlett några

motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i

dessa delar. Emellertid anser utskottet att

förslaget om ändring i 25 § lagen om underhållsstöd

bör kom-pletteras med en övergångsbestämmelse. En

sådan bestämmelse är nödvändig för att undvika att

en bidragsskyldig, som före ikraftträdande har sålt

sin bostad och fått uppskov med beskattningen enligt

lagen om uppskovsavdrag vid byte av bostad, vid en

senare försäljning av ersättningsbostaden får den

återbetalningsgrundande inkomsten enligt paragrafens

nya lydelse ökad med den beskattningsbara vinsten

från försäljningen av ursprungsbostaden. Eftersom

vid inkomstberäkningen avdrag under inkomstslaget

kapital inte beaktas enligt paragrafen i dess nu

gällande lydelse skulle, utan en sådan

övergångsbestämmelse, vinsten från försäljningen av

ursprungsbostaden komma att påverka inkomsten två

gånger. Detsamma gäller den situationen att den

bidragsskyldige före ikraftträdandet sålt sin bostad

och fått uppskov med beskattningen men sedan inte

köper någon ersättningsbostad eller inte bosätter

sig där inom föreskriven tid. Utskottet föreslår att

förslaget kompletteras med en övergångsbestämmelse

med nu nämnda innebörd och att den utformas så att

inkomst av kapital får minskas med ett belopp

motsvarande tidigare medgivet uppskovsavdrag. Någon

minskning härutöver är inte avsedd.

Lagförslaget i övrigt

I propositionens förslag till ändring av 25 § lagen

om underhållsstöd finns i första stycket punkten 2

en hänvisning till 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt. Utskottet anser att

hänvisningen rätteligen bör avse 14 mom. och

föreslår därför att punkten 2 ändras i enlighet

härmed.

Till följd av propositionens förslag om ett nytt

andra stycke i 25 § lagen om underhållsstöd bör den

i första stycket punkten 3 angivna hänvisningen

rätteligen avse tredje stycket. Utskottet föreslår

en justering i enlighet härmed.

Övriga frågor

Överlämnande av fordran till kronofogdemyndighet

Motionen

I motion Sf13 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i

yrkande 2 beslut att återbetalningsärenden

överlämnas till kronofogdemyndigheten först efter

fyra månader. Motionärerna anser att om

försäkringskassan hade mer tid på sig skulle kassan

genom bl.a. information kunna förhindra att så många

ärenden går till indrivning.

Utskottets bedömning

Som redovisats ovan har genom en ändring i

indrivningsförordningen tiden för överlämnande av en

fordran till kronofogdemyndigheten i vissa fall

förlängts från två till fem månader fr.o.m. den 1

april 1999. Med hänsyn härtill finner utskottet inte

skäl att nu förorda någon generell förlängning av

tiden och avstyrker därför motion Sf13 yrkande 2.

Utskottet vill tillägga att Riksförsäkringsverket i

rapporten Underhållsstöd m.m. - förslag om ändringar

i lagen (RFV anser 1998:9) har föreslagit bl.a. att

det för varje bidragsskyldig skall inrättas ett

återbetalningskonto hos försäkringskassan och att

reglerna om preskription skall anpassas till detta.

Vidare föreslås att utbetalning av underhållsstöd

skall göras under den månad som stödet avser. Enligt

Riksförsäkringsverket förväntas de föreslagna

åtgärderna leda till att bidragsskyldiga i större

utsträckning kan fullgöra betalning utan att

ärendena överlämnas för indrivning. Rapporten är för

närvarande föremål för remissbehandling till den 30

juni 1999.

Samarbetssamtal

Gällande ordning

Enligt 12 a § socialtjänstlagen (1980:620) skall

kommunerna sörja för att föräldrar kan erbjudas

samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå

enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge

(samarbetssamtal).

Enligt 6 kap. 18 § föräldrabalken får domstolen i

mål om vårdnad, boende eller umgänge uppdra åt

socialnämnden eller något annat organ att i barnets

intresse anordna sådana samtal i syfte att nå

enighet mellan föräldrarna. Enligt vad som anges i

proposition 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge

(s. 45) syftar samtalen till att föräldrarna skall

komma överens i frågor som gäller barnet och att det

behov föräldrarna kan ha av att tala om sina

ekonomiska mellanhavanden primärt får tillgodoses på

något annat sätt.

Motionerna

I motion Sf13 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i

yrkande 1 ett tillkännagivande om rådgivning i

samband med separationer. En ändrad ekonomisk

situation kan enligt motionärerna skapa behov av

samtal och rådgivning, och det offentliga bör stödja

en utveckling som gör familjerådgivning tillgänglig

för alla.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf11

yrkande 2 ett tillkännagivande om att i

obligatoriska samarbetssamtal även reglera

underhållsstödet. Motionärerna anser att

samarbetssamtal via socialtjänsten bör vara

obligatoriska och föregå en eventuell

domstolsprövning. Avsikten med samtalen är att

föräldrarna skall komma överens i ett avtal där den

gemensamma vårdnaden och de ekonomiska

förhållandena, inkl. underhållsstödet, mellan

parterna regleras. Staten bör inte reglera det

ekonomiska förhållandet mellan föräldrarna, utan det

bör enligt motionärerna behandlas i ett sammanhang

tillsammans med umgängesrätt och vårdnad.

Utskottets bedömning

I samband med riksdagens behandling av proposition

1997/98:7 framhöll socialförsäkringsutskottet i

yttrande till lagutskottet (1997/98:SfU2y s. 6) att

utskottet såg det som positivt med samarbetssamtal

där det bör eftersträvas helhetslösningar med

beaktande av samtliga omständigheter av såväl

ekonomisk som annan natur. Enligt utskottet måste

sådana lösningar där föräldrar kommer överens och

kan träffa avtal om många både känslomässigt och på

annat sätt svåra frågor också anses vara till gagn

för barnen. Ett ytterligare skäl var enligt

utskottet att man därigenom undviker att slita

tvisterna i domstol. Utskottet ansåg dock att sådana

samtal inte bör vara obligatoriska.

I sitt av riksdagen godkända betänkande

1997/98:LU12 (s. 21) avstyrkte därefter lagutskottet

krav på att samarbetssamtal skall vara

obligatoriska. Lagutskottet uttalade dock (s. 56)

bl.a. att ett system där man eftersträvar

samförstånd mellan föräldrarna även när det gäller

föräldrarnas gemensamma underhållsskyldighet

gentemot barnet och inte enbart i frågor som rör

vårdnad, boende och umgänge är tilltalande och bör

inom en inte alltför avlägsen framtid övervägas

närmare tillsammans med frågor rörande vilka

insatser från samhällets sida som kan vara lämpliga

för att hjälpa föräldrar att nå sådana

överenskommelser. Detta gav riksdagen som sin mening

regeringen till känna.

Socialförsäkringsutskottet anser liksom tidigare

att samarbetssamtal måste ses som något i grunden

positivt och att det finns all anledning för bl.a.

domstolar att verka för att sådana kommer till

stånd. Utskottet anser vidare att hållbara

helhetslösningar, som inte enbart bör röra frågor om

vårdnad, boende och umgänge, därvid bör

eftersträvas. Samtalen bör dock inte göras

obligatoriska, främst med hänsyn till att ett tvång

att delta i sådana samtal knappast kan leda till att

fler tvister löses. Eftersom regeringen genom nyss

nämnda tillkännagivande redan uppmärksammats på den

i motion Sf11 yrkande 2 angivna frågan anser

utskottet att yrkandet i huvudsak får anses

tillgodosett. Även motion Sf13 yrkande 1 får anses

tillgodosett med det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf12 yrkande 1,

res. 1 (m) - delvis

2. beträffande grundavdrag och

procentsatser

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Sf11 yrkande

1 och 1998/99:Sf13 yrkande 3 antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030)

om underhållsstöd såvitt avser 24 och 26 §§,

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

3. beträffande reformerat underhållsstöd

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf10 och

1998/99:Sf12 yrkande 2,

res. 1 (m) - delvis

res. 4 (fp)

4. beträffande vårdnadshavarens ekonomi

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf13 yrkande 4,

res. 5 (kd)

5. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1996:1030) om underhållsstöd, i den mån

förslaget inte berörts under mom. 2,

dels med den ändringen att i 25 § första stycket

2 hänvisningen till 3 § 1 mom. lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt i stället skall gälla

3 § 14 mom. nämnda lag,

dels med den ändringen att i 25 § första stycket

3 ordet "andra" byts mot ordet "tredje",

dels med den ändringen att ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna skall ha följande

lydelse:

1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1999

och tillämpas första gången i fråga om

återbetalningsskyldighet som avser tid efter den

31 januari 2000.

2. Om en bidragsskyldigs inkomst av kapital har

ökats till följd av ett tidigare medgivet

uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om

uppskovsavdrag vid byte av bostad och avdraget

medgivits vid en taxering som legat till grund

för fastställande av återbetalningsskyldighet

enligt 25 § i dess äldre lydelse får

kapitalinkomsten minskas med ett belopp

motsvarande uppskovsavdraget.

6. beträffande överlämnande av fordran

till kronofogdemyndighet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf13 yrkande 2,

res. 6 (kd)

7. beträffande samarbetssamtal

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sf11 yrkande 2 och

1998/99:Sf13 yrkande 1.

res. 7 (kd)

res. 8 (c)

Stockholm den 18 maj 1999

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo

Könberg (fp), Margit Gennser (m), Ulla Hoffmann (v),

Rose-Marie Frebran (kd), Mariann Ytterberg (s),

Gustaf von Essen (m), Lennart Klockare (s), Ronny

Olander (s), Carlinge Wisberg (v), Fanny Rizell

(kd), Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp),

Mona Berglund Nilsson (s), Cecilia Magnusson (m),

Göte Wahlström (s) och Kenneth Johansson (c).

Reservationer

1. Avslag på propositionen och reformerat

underhållsstöd (mom. 1 och mom. 3)

Margit Gennser, Gustaf von Essen, Göran Lindblad och

Cecilia Magnusson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Grundavdrag och procentsatser m.m. börjar

med "Utskottet välkomnar" och slutar med "yrkande 2"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag, som syftar

till att rätta till de brister som dagens system

har, är både otillräckligt och orättfärdigt.

Förslagen är minst lika bristfälligt underbyggda som

förslagen i den ursprungliga propositionen från år

1996. Enligt utskottets mening krävs det i stället

ett nytt system grundat på helt andra utgångspunkter

än det nuvarande. Mot den bakgrunden anser utskottet

att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

Utskottet anser vidare att regeringen bör återkomma

till riksdagen med ett förslag om ett reformerat

underhållsstöd. Detta förslag skall bygga på

principen att föräldrar alltid har det ekonomiska

ansvaret för de egna barnen. Staten skall ställa

samma krav på föräldrar som lever tillsammans som på

dem som har separerat. Särlevande föräldrar skall

vara gemensamt skyldiga att ekonomiskt sörja för

sina barn utifrån försörjningsförmåga. Statens

uppgift skall även fortsättningsvis vara att bevaka

att separerade föräldrar uppfyller sina skyldigheter

och kräva in eventuella underhållsskulder. Statens

ansvar skall begränsas till att gälla barn vars

föräldrar saknar egna medel eller fall där fadern är

okänd. Kan föräldern inte uppfylla sitt ansvar

skulle en tänkbar modell kunna vara att staten ger

lån till försörjning av barnen. En viktig princip i

detta sammanhang är att underhållsstödet skall

betalas direkt till vårdnadshavaren och inte som i

dag till försäkringskassan. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf12 yrkande 1

avslår propositionen,

3. beträffande reformerat underhållsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf12 yrkande 2

och med avslag på motion 1998/99:Sf10 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Grundavdrag och procentsatser (mom. 2)

Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Grundavdrag och procentsatser m.m. börjar

med "Utskottet välkomnar" och slutar med "yrkande 1"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare uttalat sig för en höjning

av grundavdraget till 48 000 kr. Enligt utskottets

mening är denna nivå både lämplig och rimlig och

regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

ett förslag där

grundavdraget är 48 000 kr och procentnivåerna har

anpassats på ett sådant sätt att de ekonomiska

effekterna för statskassan blir desamma som enligt

regeringens förslag. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande grundavdrag och procentsatser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf13 yrkande 3

samt med avslag på regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

såvitt avser 24 och 26 §§ och motion

1998/99:Sf11 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Grundavdrag och procentsatser (mom. 2)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Grundavdrag och procentsatser m.m. börjar

med "Utskottet välkomnar" och slutar med "yrkande 1"

bort ha följande lydelse:

Det nuvarande underhållsstödet har enligt utskottet

inneburit att många föräldrar, i synnerhet de med

låga inkomster, inte har kunnat fullgöra sin

återbetalningsskyldighet. Grundavdraget på 24 000

kronor har inte varit tillräckligt för att skydda

låginkomsttagarna. Med den föreslagna höjningen till

72 000 kr åtgärdas problemen för dem med låga

inkomster, men förslaget skapar andra problem. För

normalinkomsttagare uppstår höga marginaleffekter

som inte är försvarbara.

Enligt utskottets mening är det självklart att

föräldrar skall ta ett ekonomiskt ansvar för barnen

även efter en separation. I kombination med höga

inkomstskatter, regler i andra bidragssystem samt

höga boendekostnader kan en bidragsskyldig förälder

redan i dag ha svårt att fullgöra sina åtaganden.

Förslaget, som innebär att föräldrar som är

bidragsskyldiga för flera barn får betala för det

höjda grundavdraget, leder till att dessa föräldrar

om de har inkomster i normala inkomstlägen kommer

att få stora problem att betala underhållsstödet.

Utskottet anser därför att regeringen bör återkomma

till riksdagen med ett nytt förslag med

återbetalningsbelopp som omfördelar från föräldrar

med färre barn till föräldrar med flera barn. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande grundavdrag och procentsatser

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf11 yrkande 1

och med avslag på motion 1998/99:Sf13 yrkande 3

dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

såvitt avser 24 och 26 §§,

dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Reformerat underhållsstöd (mom. 3)

Bo Könberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Grundavdrag och procentsatser m.m. börjar

med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att föräldrarna skall ansvara för

barnens försörjning även efter en separation och att

underhållsstödet därför bör ersättas med ett

selektivt stöd som utges efter behov. Även framdeles

bör det dock finnas ett sy-stem med utfyllnadsbidrag

för att undvika att boföräldrar måste söka

socialbidrag.

I det nya systemet bör respektive förälders

ekonomiska ansvar bestämmas genom att kostnaderna

för barnet fördelas mellan dem i relation till

storleken av deras nettoinkomster

(nettokvotdelningsmodell). Därefter kontrolleras att

varje förälder kan försörja sig själv. Om det

preliminärt beräknade bidraget är så stort att den

bidragsskyldige inte får tillräckligt kvar för sin

egen försörjning bör bidraget från den föräldern

minskas. Om boföräldern inte får kvar tillräckligt

för att klara sin försörjning bör den

bidragsskyldige föräldern - om han eller hon kan -

betala mer till barnet.

Utfyllnadsbidrag från det allmänna bör enligt

utskottet inte utges om föräldrarna själva har

förmåga att försörja sina barn. Barnets behov av

stöd bör beräknas utifrån schabloner som motsvarar

vad ett barn i en viss ålder kostar. Eftersom barns

försörjning måste gå före make/makas försörjning bör

inte makes eller sambos försörjningsbehov beaktas

vid bestämmande av förbehållsbeloppet. Vidare bör

förbehållet för hemmavarande barn avskaffas.

Om barnet har egna inkomster eller föräldrarna har

sådana ekonomiska resurser att de själva kan

försörja sina barn skall rätten till

utfyllnadsbidrag inte prövas. Om föräldrarna

tillsammans inte har denna försörjningsmöjlighet bör

utfyllnadsbidraget från det allmänna motsvara

skillnaden mellan barnets behov av underhåll och vad

föräldrarna skall skjuta till enligt bestämmelserna

i föräldrabalken.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande reformerat underhållsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf10 och med

avslag på motion 1998/99:Sf12 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Vårdnadshavarens ekonomi (mom. 4)

Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Grundavdrag och procentsatser m.m. börjar

med "Beträffande kravet" och slutar med "yrkande 4"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det fel att

underhållsstöd utbetalas till boföräldern oberoende

av hur stora inkomster han eller hon har. För att

inte systemets legitimitet skall undergrävas måste

båda föräldrarnas ekonomiska situation och

möjligheter att försörja sina barn beaktas. Om den

bidragsskyldige inte är återbetalningsskyldig för

hela underhållsstödet bör därför en inkomstprövning

av boföräldern göras innan statligt stöd utbetalas.

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag som innebär att boförälderns

ekonomi beaktas i de fall där statligt stöd

utbetalas. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande vårdnadshavarens ekonomi

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf13 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Överlämnande av fordran till

kronofogdemyndighet (mom. 6)

Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Överlämnande av fordran till

kronofogdemyndighet börjar med "Som redovisats" och

slutar med "juni 1999" bort ha följande lydelse:

Enligt nu gällande regler överlämnar

försäkringskassan vid utebliven återbetalning

ärendet till kronofogdemyndigheten redan efter två

månader. Om försäkringskassan hade mer tid på sig

skulle kassan bl.a. genom information till den

återbetalningsskyldige kunna förhindra att så många

ärenden går till indrivning. Utskottet anser att

regeringen bör återkomma till riksdagen med ett

förslag som innebär att återbetalningsärenden skall

överlämnas till kronofogdemyndigheten först efter

fyra månader. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande överlämnande av fordran till

kronofogdemyndighet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf13 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Samarbetssamtal (mom. 7)

Rose-Marie Frebran och Fanny Rizell (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Samarbetssamtal börjar med "I samband" och

slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att separerande föräldrar bör få

hjälp bl.a. med att sätta barnets bästa i första

rummet, att lära sig samarbeta på ett nytt sätt samt

att medverka till umgänge. En ändrad ekonomisk

situation i samband med en separation kan ofta skapa

behov av samtal och rådgivning och utskottet anser

att det offentliga har all anledning att stödja en

utveckling som gör rådgivning tillgänglig för alla.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande samarbetssamtal

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf13 yrkande 1

och med anledning av motion 1998/99:Sf11 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Samarbetssamtal (mom. 7)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Samarbetssamtal börjar med "I samband" och

slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

Kommunen har enligt socialtjänstlagen att sörja för

att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig

ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande

vårdnad, boende och umgänge. Sådana samarbetssamtal,

som bör föregå en eventuell domstolsprövning, bör

enligt utskottets mening vara obligatoriska.

Samtalen skall ha som syfte att leda fram till ett

avtal om såväl vårdnad, umgänge och boende som de

ekonomiska förhållanden som skall råda mellan

parterna. Även frågan om underhållsstöd bör därvid

regleras.

Genom samarbetssamtal kan föräldrarna uppnå mer

genomarbetade uppgörelser som utgår från barnets

bästa, samtidigt som många tvister kan undvikas.

Staten bör däremot inte reglera det ekonomiska

förhållandet mellan föräldrarna.

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag som gör individuella generella

umgängesavtal med obligatoriska samarbetssamtal

möjliga. Detta bör riksdagen som son mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande samarbetssamtal

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf11 yrkande 2

och med anledning av motion 1998/99:Sf13 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

I propositionen framlagt lagförslag