Bet. 1998/99:SkU1

Skatteutskottets betänkande

1998/99:SKU01

Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1998/99

SkU1

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens

förslag i budgetpropositionen till anslag budgetåret

1999 för skatteförvaltningen och Tullverket.

Motioner från Kristdemokraterna och Folkpartiet om

höjda anslag avstyrks. Utskottet tillstyrker vidare

följdlagstiftning med anledning av den nya region-

indelningen för skattemyndigheterna. Ansvaret för

Intrastatinsamlingen (EU:s internhandelsstatistik),

som varit delad mellan Tullverket och Statistiska

centralbyrån (SCB), övergår till SCB fr.o.m. år 1999

och utskottet tillstyrker regeringens förslag om att

insamling och bearbetning av utrikeshandelsstatistik

inte skall vara ett övergripande mål för Tullverket.

Kraven på Tullverkets verksamhet avseende

utrikeshandelsstatistik skall i fortsättningen

formuleras som ett verksamhetsmål i regleringsbrevet

för myndigheten. Utskottet behandlar i övrigt sex

motioner rörande skatteförvaltningens och tullens

verksamhet som alla avstyrks.

Beträffande anslagen för 1999 har särskilda

yttranden avgivits av kd och fp. Vidare har m, kd

och fp reserverat sig i frågan om att avskaffa

tulltilläggen. Ytterligare ett par reservationer har

avgivits av m och kd.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 1998/99:1 Utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd

1. att riksdagen antar förslaget till lag med

anledning av en ny regionindelning för

skatteförvaltningen,

2. att riksdagen antar förslaget till lag om

ändring i lagen (1997:232) om ändring i

taxeringslagen (1990:324),

3. att riksdagen antar förslaget till lag om

ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

4. att riksdagen godkänner att Tullverkets mål som

avser utrikeshandelsstatistik inte längre skall

gälla, i enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet om Tullverket,

5. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd enligt följande uppställning:

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

Anslag Anslagsbelopp Tkr

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

Skatteförvaltning och uppbörd

------------------------------------------------------

A 1 Riksskatteverket 349 704

(ramanslag)

------------------------------------------------------

A 2 Skattemyndigheterna 4 362 445

(ramanslag)

------------------------------------------------------

B 1 Tullverket (ramanslag) 1 098 710

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 5 810 859

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till

betänkandet.

Motionerna

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

9. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar

anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd enligt uppställningen i bilaga 2.

1998/99:Sk646 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Sturup som frizon.

1998/99:Sk806 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade resurser för

skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter för

budgetåren 2000 och 2001.

1998/99:Sk807 av Olle Lindström (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att

gemenskapslagstiftningen i enlighet med EG-rätten

fullföljs vid den svensk-finska gränsen i norra

Sverige.

1998/99:Sk808 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar avskaffa tulltillägget

från den 1 januari 1999 i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1998/99:Sk817 av Torgny Danielsson och Ann-Kristine

Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en översyn av gällande

bestämmelser för införsel av varor för s.k. aktiv

förädling.

1998/99:Sk818 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade resurser till

skatteförvaltningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om gränskontrollen i

övrigt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade resurser till

tullen,

6. att riksdagen med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anvisar

anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd enligt uppställning: A 2

Skattemyndigheterna; Regeringens förslag; 4 362 445

000; Anslagsförändring; + 200 000 000; B 1

Tullverket; Regeringens förslag; 1 098 710 000;

Anslagsförändring; + 100 000 000; Summa för

utgiftsområdet; 5 810 859 000; Anslagsförändring; +

300 000 000.

1998/99:U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari

yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ökade resurser

till den svenska tullen.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m, kd) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förenkling av

tullprocedurerna.

Utskottet

Lagstiftning med anledning av en ny

regionindelning för skatteförvaltningen

Propositionen

Regeringen föreslår att övergången till ny

regionindelning regleras i en särskild lag.

Samtidigt föreslås ändringar i taxeringslagen

(1990:324) och mervärdesskattelagen (1994:200) som

föranleds av att den nya indelningen inte bygger på

länsindelningen respektive landstingen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker lagförslagen.

Slopande av Tullverkets övergripande mål

avseende utrikeshandelsstatistik

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna att

insamling och bearbetning av

utrikeshandelsstatistik inte längre skall vara ett

övergripande mål för Tullverket. Regeringen anser

att ansvaret för Intrastatinsamlingen (EU:s

internhandelsstatistik) som varit delad mellan

tullen och SCB helt skall övergå till SCB fr.o.m.

1999 och att tullen skall svara för endast en mindre

del av utrikeshandelsstatistiken. Kraven på den

verksamheten kommer att formuleras som

verksamhetsmål i Tullverkets regleringsbrev.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget.

Anslag inom utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd

Propositionen

Regeringen föreslår att Riksskatteverket,

skattemyndigheterna och Tullverket för budgetåret

1999 beviljas var sitt ramanslag, det till Riks-

skatteverket på 349 704 000 kr, det till

skattemyndigheterna på 4 362 445 000 kr och det till

Tullverket på 1 098 710 000 kr.

Enligt propositionen skall en prioriterad uppgift

för skatteförvaltningen vara att effektivisera

verksamheten genom bl.a. förbättring av IT-stödet,

ändrat arbetssätt och kompetensutveckling.

Träffsäkerheten i urvalet och kvaliteten i

kontrollen skall utvecklas. Helhetssynen på kontroll

och service genom hela beskattningsförfarandet,

inklusive indrivningsarbetet, skall stärkas. Arbetet

med att inrätta skattebrottsenheter skall slutföras

så att de är i drift vid utgången av år 1999.

För Tullverkets del anser regeringen att

narkotikakontrollen skall ges fortsatt högsta

prioritet. Kontrollinsatserna mot illegal införsel

av sprit och tobak skall också ha hög prioritet. I

övrigt lägger regeringen stor vikt vid det

omfattande omstruktureringsarbetet vilket bl.a.

innefattar en ny organisationsstruktur, bättre

kvalitet i arbetet och en effektivare verksamhet.

Från år 1999 tillförs Tullverket 34 miljoner kronor

för punktskattekontroll.

Motionerna

I motion Fi211 yrkande 9 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) föreslås att skattemyndigheterna skall

tillföras 150 miljoner kronor mer än vad regeringen

föreslagit. Medlen skall enligt motionen användas

för att motverka fusk i skattesystemet genom en

effektivare kontroll. Anslaget för utgiftsområdet

skall enligt motionen således bestämmas till 5 961

miljoner kronor.

I motion Sk818 av Mats Odell m.fl. (kd) föreslås

dels tillkännagivanden om behovet av ökade resurser

till skatteförvaltningen och Tullverket för

förstärkt skattekontroll, bekämpning av illegal

införsel och effektivare gränskontroll i övrigt,

yrkandena 1, 3 och 5, dels att riksdagen beslutar om

utökade anslag till skattemyndigheterna och

Tullverket i förhållande till propositionen. Enligt

motionen skall skattemyndigheterna tillföras

ytterligare 200 miljoner kronor och Tullverket

ytterligare 100 miljoner kronor, yrkande 6.

I motion U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd)

yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om behovet av

att bekämpa den gränsöverskridande kriminaliteten

och att tullen skall ges ökade resurser för detta

ändamål.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterade i sitt yttrande

(1998/99:SkU1y) till finansutskottet i samband med

behandlingen av ramen för utgiftsområdet att

bekämpningen av smuggling, annan ekonomisk

brottslighet och skattefusk är en prioriterad

verksamhet för skatteförvaltningen och Tullverket

och att det är viktigt att myndigheterna har

tillräckliga resurser för verksamheten. Som vidare

framgår av yttrandet bedömde utskottet att

verksamheten kan bedrivas inom de ekonomiska ramar

som regeringen föreslagit. Till detta kan utskottet

tillägga att den redovisning som lämnas i

propositionen inte talar för att utgiftsområdet för

närvarande behöver utökade anslag. Den nyligen

genomförda utredningen om utvärdering av EU-

medlemskapets effekter för Tullverkets

dimensionering och organisation drar i betänkandet

(SOU 1998:18) En gräns - en myndighet slutsaten att

Tullverket i dag är effektivare i sin

kontrollverksamhet än man var före inträdet i EU. En

annan slutsats är att tullen har tillräckliga

resurser, men att dessa kan användas på ett

effektivare sätt. Utskottet anser att den

effektivisering av skattekontroll och gränskontroll

som motionärerna förespråkar i första hand skall

åstadkommas genom rationaliseringar och

organisationsförändringar och inte genom ökade

anslag. Utskottet tillstyrker därmed propositionens

förslag till anslag till Riksskatteverket,

skattemyndigheterna och Tullverket och avstyrker

motionerna Fi211, Sk818 och U509 i här berörda

delar.

Skattemyndigheternas framtida resurser

Motionen

I motion Sk806 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås

ett tillkännagivande till regeringen om att

skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter bör få

ökade resurser under budgetåren 2000 och 2001. De

stora besparingar dessa myndigheter fått vidkännas

på senare år medför en sänkt ambitionsnivå, ökat

skatteundandragande och ökad ekonomisk brottslighet.

Utskottets ställningstagande

I det nyss nämnda yttrandet (1998/99:SkU1y) till

finansutskottet med anledning av ramen för

utgiftsområde 3 har utskottet biträtt regeringens

förslag till beräkning av anslagsram för

skattemyndigheterna under de närmaste två åren efter

budgetåret 1999. Enligt propositionen finns det

prognoser över medelsförbrukningen som tyder på att

anslagssparandet såvitt gäller skattemyndigheterna

kommer att avvecklas helt och anslagskrediten tas i

anspråk framför allt under år 2000 och år 2001.

Utskottet delar regeringens uppfattning - och även

motionärernas uppfattning - att det främst med

hänsyn till de nya eller utökade arbetsuppgifter som

skatteförvaltningen under senare år har ålagts finns

skäl att närmare undersöka hur resursbehovet på

längre sikt ter sig. Av propositionen framgår vidare

att regeringen för närvarande arbetar med att

sammanväga ett större material rörande

kontrollverksamheten, bl.a. rörande de insatser som

fr.o.m. budgetåret 1993/94 finansierats med hjälp av

extra kontrollmedel. Regeringen avser enligt

propositionen att återkomma med en samlad

redovisning i frågan till riksdagen. Intentionerna

bakom motion Sk806 får anses tillgodosedda med det

anförda och motionen avstyrks därmed.

Tulltillägg

Motionen

I motion Sk808 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4

påtalas att tulltilläggen drabbar företagen på ett

sätt som inte står i rimlig proportion till den

förseelse det rör sig om. Tulldeklarationerna

upprättas under tidspress och felen är nästan

uteslutande ouppsåtliga. Tulltillägget bör därför

avskaffas från den 1 januari 1999.

Utskottets ställningstagande

Regeringen har i april 1998 tillkallat en särskild

utredare (Dir. 1998:34) för att göra en

förutsättningslös översyn av

skattetilläggsinstitutet. Tulltillägg ingår i samma

system av administrativa sanktioner som

skattetillägg och översynen får därmed

återverkningar även beträffande tulltillägg. Inom EU

pågår också ett arbete med ett gemensamt system för

administrativa sanktioner på tullområdet. Utskottet

anser inte att det är lämpligt att föregripa det

pågående arbetet och avstyrker därför motion Sk808 i

denna del.

Förenkling av tullproceduren

Bakgrund

Medlemskapet i EU innebär att Sverige förbundit sig

att tillämpa den gemensamma tullkodexen och

dess tillämpningsföreskrifter. Sverige förfogar

inte nationellt över detta regelverk. Ändringar kan

endast ske på gemenskapsnivå. Härutöver finns viss

nationell kompletterande lagstiftning och

Tullverkets föreskrifter. Sverige har i EU

prioriterat förenkling av reglerna. På svenskt ini-

tiativ har de femton medlemsländerna och

kommissionens generaldirektör (GDXXI) genom den s.k.

Stockholmsdeklarationen gemensamt uttalat att

förenklingar av regelverket är en högt prioriterad

uppgift. Uttalandet har följts upp av en resolution

i inre marknadsrådet, där medlemsländernas ministrar

ställt sig bakom deklarationen. Med stöd av dessa

beslut pågår arbete med regelförenklingar i

kommissionen och nationellt. I Sverige har

Generaltullstyrelsen (GTS) initierat ett samarbete

med Kommerskollegium, Jordbruksverket och

näringslivsorganisationerna för att åstadkomma

enklare tullhantering för svenska företag i det s.k.

Alfredprojektet. Genom detta projekt kanaliseras

förslag om förenklingar till GTS:s representanter i

EU:s kommittéer och arbetsgrupper.

I Tullagsutredningens direktiv (dir. 1996:103)

sägs bl.a. att utredaren skall undersöka

möjligheterna för förenklingar av regelsystemet.

Motionen

I motion N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund

(m, kd) yrkande 15 föreslås att Tullverket skall

utarbeta ett förslag till en samlad strategi för en

genomgripande förenkling av tullproceduren. Reglerna

bör enligt motionen vara så enkla att småföretagare

kan klara sina tullärenden utan konsulthjälp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att den fråga som motionärerna berör

är uppmärksammad i Regeringskansliet och att ett

tillkännagivande av riksdagen inte behövs. Utskottet

avstyrker därför motion N326 i berörd del.

Införsel av varor för aktiv förädling

Bestämmelserna om aktiv förädling

EG:s tullregler - förordning (EG) nr 2454/93 -

innehåller ett tullförfarande som kallas aktiv

förädling. Reglerna tillämpas när varor (som inte är

avsedda att omsättas inom gemenskapen) förs in i

gemenskapen för bearbetning eller reparation eller

liknande för att sedan återexporteras från

gemenskapens tullområde. Enligt 3 kap. 6 § (TFS

1994:54) om vissa tullförfaranden med ekonomisk

verkan m.m. gäller att den som medges tillstånd till

aktiv förädling skall ställa säkerhet för den tull,

annan skatt och avgift som skulle betalas om varorna

hade övergått till fri omsättning/fri förbrukning.

Motionen

I motion Sk817 av Torgny Danielsson och Ann-Kristine

Johansson (s) föreslås en översyn av bestämmelserna

om införsel för aktiv förädling. Kravet på

deposition för tull och moms är enligt motionärerna

ologisk och utgör ett konkurrenshinder eftersom det

kan göra det omöjligt att ha kunder utanför EU:s

gräns.

Utskottets ställningstagande

Generaltullstyrelsen avslutar för närvarande en

översyn av föreskriften (TFS 1994:54) om vissa

tullförfaranden med ekonomisk verkan m.m. avseende

bl.a. kravet på att ställa säkerhet vid aktiv

förädling. Översynen har utmynnat i förslag om att

slopa kravet på säkerhet vid aktiv förädling men att

möjligheten bibehålls under vissa särskilda

omständigheter. Att företaget bedöms ha tillräcklig

kreditvärdighet föreslås gälla som förutsättning för

att kravet på säkerhet skall kunna underlåtas.

Kravet på säkerhet för mervärdesskatt föreslås

slopat beträffande förfarandet aktiv förädling även

för den som betalar kontant och är registrerad för

moms. Nu kan bara den som är registrerad som

kredithavare åtnjuta den förmånen. Avsikten är att

de föreslagna bestämmelserna skall träda i kraft i

december 1998.

Enligt utskottet får motion Sk817 anses

tillgodosedd med det anförda och avstyrks därmed.

Gemenskapslagstiftningens fullföljande vid

svensk-finska gränsen

Motionen

I motion Sk807 av Olle Lindström (m) begärs ett

tillkännagivande om att gemenskapslagstiftningen

skall fullföljas vid svensk-finska gränsen i norr.

EG-fördraget innebär fri rörlighet för varor,

tjänster och kapital mellan medlemsstaterna. En

konsument som handlar en beskattad vara i ett

medlemsland skall inte behöva skatta för varan i

hemlandet. Motionären ifrågasätter om inte tullen

och skattemyndigheterna bryter mot EG-rätten när man

använder bestämmelser om kontroll av yrkesmässiga

vägtransporter för att kontrollera privat trafik.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade så sent som i februari 1998

motioner med liknande syfte som motion Sk807.

Utskottet erinrade i sitt av riksdagen godkända

betänkande 1997/98:SkU18 bl.a. om att

gemenskapsrätten beträffande vissa produkter medgav

att varan om den inköpts beskattad i en medlemsstat

i vissa fall kunde beskattas på nytt i

förbrukarlandet. Utskottet ansåg vidare att den fria

handeln över gränserna utgjorde en viktig drivkraft

till harmonisering av medlemsländernas regelsystem

men att säkerhetsskäl kunde tala för att viss handel

över gränserna borde undvikas.

När det gäller transportkontroll erinrar utskottet

om att privat trafik faller utanför

tillämpningsområdet för lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av transporter m.m. av

alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.

Utskottet anser att det inte finns någon anledning

för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande

som motionären föreslår. Utskottet avstyrker motion

Sk807.

Sturup som frizon

Bestämmelserna om frizoner

För att tillgodose importörernas behov av förvaring

och viss bearbetning av importerade varor innan de

övergår i fri omsättning eller blir föremål för

annan tullmässig bestämmelse eller användning finns

inom EU en möjlighet att inrätta bl.a. frizoner.

Regeringen kan ge tillstånd att inrätta frizon eller

frilager med stöd av artikel 167 i förordningen (EG)

nr 2913/92 (EG:s tullkodex) och 46 § tullagen

(1994:1550). I sådana frizoner får enligt 50 §

tullagen industriell verksamhet bedrivas med de

begränsningar och på de villkor som regeringen

föreskriver. Enligt EU:s tullkodex skall frizoner

vara inhägnade.

Motion

I motion Sk646 av Bertil Persson (m) föreslås att

Sturups flygplats skall ges status som frizon.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen i juni

1998 beviljat en ansökan från ett bolag om att

inrätta en frizon i anslutning till Sturups

flygplats. I ansökan anförs bl.a. att en frizon

skulle stärka Sturup som flygplats och erbjuda ett

heltäckande flygplatskoncept samt en förstärkt

inriktning på fraktflyg vilket i sin tur kan ge

möjligheter till samarbete med Kastrup. Någon frizon

har såvitt utskottet erfarit dock ännu inte tagits i

drift. Motion Sk646 får anses tillgodosedd med det

anförda och avstyrks därmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande följdändringar med

anledning av en ny region-indelning för

skatteförvaltningen

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 3 punkterna 1-3 godtar regeringens

förslag i denna del,

2. beträffande Tullverkets övergripande

mål avseende utrikes-handelsstatistiken

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 3 punkt 4 godkänner att

Tullverkets mål som avser utrikeshandels-

statistik inte längre skall gälla, i enlighet

med vad regeringen förordar i avsnittet om

Tullverket,

3. beträffande anslag inom utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 3 punkt 5 och med avslag på

motionerna 1998/99:Fi211 yrkande 9,

1998/99:Sk818 yrkande 1, 3, 5 och 6 och

1998/99:U509 yrkande 16 anvisar anslag under

utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

enligt bilaga 2,

4. beträffande skattemyndigheternas

framtida resurser

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk806,

5. beträffande tulltillägg

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk808 yrkande 4,

res. 1 (m, kd, fp)

6. beträffande förenkling av

tullproceduren

att riksdagen avslår motion 1998/99:N326 yrkande 15,

res. 2 (m, kd)

7. beträffande införsel av varor för aktiv

förädling

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk817,

8. beträffande gemenskapslagstiftningens

fullföljande vid svensk-finska gränsen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk807,

res. 3 (m)

9. beträffande Sturup som frizon

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk646,

10. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts

och med bifall till proposition 1998/99:1

utgiftsområde 3 punkterna 1-3 i denna del antar

de i bilaga 1 i detta betänkande framlagda

förslagen till

1. lag med anledning av en ny regionindelning

för skatteförvaltningen,

2. lag om ändring lagen (1997:232) om ändring i

taxeringslagen (1990:324),

3. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).

Stockholm den 24 november 1998

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne

Kjörnsberg (s), Bo Lundgren (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Carl Fredrik Graf

(m), Per Erik Granström (s), Ulla

Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie

Engström (v), Helena Höij (kd),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Yvonne Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd

(c), Johan Pehrson (fp), Lars U

Granberg (s), Catharina Hagen (m)

och Kenneth Lantz (kd).

Reservationer

1. Tulltillägg (mom. 5)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij

(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson

(fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har

dels anfört följande:

Tulltilläggen drabbar företagen på ett sätt som inte

står i rimlig proportion till en begången förseelse.

Det handlar nästan uteslutande om ouppsåtliga fel i

tulldeklarationer som upprättats under tidspress.

Sveriges inträde i EU har samtidigt inneburit att

importörerna fått en mängd nya regler att hålla reda

på. Dessutom har inlämningsfristen för

tulldeklarationer minskat från 15 till 9 dagar. De

skäl som talar emot tulltillägget som sanktionsform

har alltså om möjligt blivit ännu starkare. Vi

föreslår därför att sanktionen avskaffas den 1

januari 1999.

dels under moment 5 hemställt:

5. beträffande tulltillägg

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk808 yrkande 4

begär att regeringen skyndsamt lägger fram

förslag av innebörd att tulltilläggen avskaffas

fr.o.m. den 1 januari 1999,

2. Förenkling av tullproceduren (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij

(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina

Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har

dels anfört följande:

Harmoniseringen av svenska lagar och regler i

tullfrågor med EU:s bestämmelser har lett till en

mer komplex lagstiftning än tidigare. Detta har fått

återverkningar för både näringslivet och

tulladministrationen. Enligt vår mening bör reglerna

för tullproceduren förenklas i sådan omfattning att

småföretag normalt kan klara sina tullärenden utan

konsulthjälp. Tullverket bör ges i uppdrag att

utarbeta förslag till en samlad och kraftfull svensk

strategi för genomgripande förenklingar av

tullprocedurerna inom EU. I avvaktan på att det

europeiska regelverket förenklas bör Sverige undvika

mer långtgående anpassning av de nationella

tullreglerna än den gällande EG-rätten kräver.

dels under moment 6 hemställt:

6. beträffande förenkling av tullproceduren

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N326 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

3. Gemenskapslagstiftningens fullföljande

vid svensk-finska gränsen (mom. 8)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de

Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser att fortfarande tre år efter EU inträdet

fungerar inte gemenskapslagstiftningen vid den

svensk-finska gränsen i norra Sverige. I EG-

fördragets artikel 3 klargörs att inom den inre

marknaden skall hindren för fri rörlighet för varor,

tjänster och kapital avskaffas. I artikel 6 står

det: "Regler som är så utformade att de måste leda

till en mindre gynnsam behandling av det som härrör

från ett annat land är öppet diskriminerande. Under

lika och ostörda konkurrensförhållanden skall man på

den gemensamma marknaden kunna handla och byta

tjänster, arbeta, investera och producera och

därigenom främja gemenskapens mål". Det står vidare

att den konsument som åker över gränsen till ett

annat medlemsland och köper en beskattad vara inte

får beskattas i hemlandet. Det torde således inte

råda någon tvekan om vad som gäller och gällt sedan

Sverige blev medlem i unionen. Europeiska

kommissionen har i en handlingsplan lagt fram

tydliga politiska rekommendationer för att den inre

marknadens hela potential skall förverkligas.

Kommissionen skriver: "På den nationella nivån måste

medlemsstaterna dels förbättra takten i

genomförandet av gemenskapslagstiftningen av

betydelse för den inre marknaden, dels vidta

kraftiga åtgärder för att minska nationell reglering

som hämmar både konkurrens och konkurrenskraft".

Befolkningen i norra Sverige är mycket irriterade

över den nationella särlagstiftningen och

myndighetsutövningen som är direkt diskriminerande.

Landets främsta experter på EG-rätt Ulf Bernitz och

Michael Quitzov hävdar att myndigheternas

förfaringssätt vid gränskontrollen inte håller vid

en EG-rättslig prövning. Experterna ifrågasätter

också om Tullverket och Riksskatteverket gör sig

skyldiga till överträdelse av gemenskapsrättens

bestämmelser och kontroll av yrkesmässiga vägtran-

sporter genom att felaktigt utnyttja bestämmelser om

kontroll av yrkesmässiga vägtransporter för kontroll

av privat vägtrafik. Parallellt med en utredning om

införlivandet av EG-rätten bör gränsproblematiken

vid svensk-finska gränsen i norra Sverige snarast

åtgärdas.

dels under moment 8 hemställt:

8. beträffande gemenskapslagstiftningens

fullföljande vid svensk-finska gränsen

att riksdagen med bifall till motion

1998/99:Sk807 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 3

skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)

Helena Höij och Kenneth Lantz (båda kd) anför:

Kristdemokraterna anser att den "svarta marknaden"

ur flera aspekter är helt oacceptabel. Det gäller

t.ex. tryggheten vid sjukdom och ålderdom för dem

som jobbar svart, kommunernas förlorade

skatteintäkter och företagens konkurrens-

förhållanden. Det är viktigt att skattemyndigheterna

har effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda mot

rimliga rättssäkerhetsgarantier. På senare tid har

skattemyndigheternas resurser för kontrollverksamhet

minskat på grund av det generella besparingskravet.

Riksskatteverket gör vidare bedömningen att

medelsförbrukningen kommer att öka i framtiden. Vi

vill framhålla att en effektivare skattekontroll

innebär ökade skatteintäkter och att verksamheten

drar in mera pengar till statskassan än den kostar.

Sverige måste även efter EU-medlemskapet ha en

mycket god gränskontroll vid såväl inre som yttre

gräns. Vi anser att tullen skall få ökade resurser

för att bekämpa smugglingen. Om förstärkningar inte

görs riskerar samhällets kostnader att bli mycket

större än de besparingar som kortsiktigt görs. I

narkotikans spår följer brottslighet och ökat

vårdbehov som orsakar samhället stora kostnader och

ett stort personligt lidande. Nedskärningarna av

tullens resurser i samband med medlemskapet i EU

genomfördes alldeles för tidigt och innan EU:s

kompensatoriska åtgärder var färdigutvecklade.

I Kristdemokraternas budgetalternativ

tillförs skatteförvaltningen 200 miljoner

kronor mer och Tullverket 100 miljoner

kronor mer än regeringen föreslagit.

Finansutskottet har tillstyrkt

(1998/99:FiU1) regeringens förslag till

utgiftsramar på utgiftsområde 3. När

skatteutskottet yttrade sig till

finansutskottet (1998/99:SkU1y) över

ramarna redovisade Kristdemokraterna i en

avvikande mening uppfattningen att

utgiftsområdet för vart och ett av

budgetåren 1999-2001 borde tillföras 300

miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit. När skatteutskottets majoritet

nu tillstyrker propositionens

anslagsfördelning för budgetåret 1999 på

utgiftsområdet redovisar vi

Kristdemokraternas förslag i detta

särskilda yttrande.

2. Anslag inom utgiftsområde 3

skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)

Johan Pehrson (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en

alternativ budget för 1999. Vårt budgetförslag

innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för fler

jobb genom ökat företagande och höjd tillväxt med

utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och

omsorg men även för utbildning, bistånd, miljö och

rättssäkerhet (se reservationerna nr 1, 19 och 23 i

finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1). För

utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

föreslår vi för vart och ett av budgetåren 1999-2001

en ram som är 150 miljoner kronor högre än

socialdemokraternas, vänsterpartiets och

miljöpartiets förslag. Folkpartiet anser att fusk i

skatte- och bidragssystemet skall motverkas med

såväl regeländringar som effektivare kontroll. Vi

föreslår flera strukturförändringar som motverkar

fusk och svartjobb. Vi vill för budgetåret 1999

tillföra skattemyndigheterna 150 miljoner kronor mer

än regeringen föreslagit i syfte att uppnå en

effektivare skattekontroll. Vårt förslag till

utgiftsramar har avslagits av riksdagen i budget-

processens första steg och vi är nu förhindrade att

fullfölja våra anslagsyrkanden i en reservation

varför vi redovisar Folkpartiets förslag i detta

särskilda yttrande.

2.1 Förslag till lag med anledning av en ny

regionindelning för skatteförvaltningen

Härigenom föreskrivs följande.

Det som är föreskrivet i eller annars följer av en

lag eller annan författning beträffande

skattemyndigheterna i länen eller skattemyndigheten

i ett visst län skall efter utgången av år 1998 i

stället gälla Skattemyndigheten i Stockholm,

Skattemyndigheten i Linköping, Skattemyndigheten i

Växjö, Skattemyndigheten i Malmö, Skattemyndigheten

i Göteborg, Skattemyndigheten i Örebro,

Skattemyndigheten i Västerås, Skattemyndigheten i

Gävle, Skattemyndigheten i Östersund och

Skattemyndigheten i Luleå respektive den av dessa

myndigheter i vars verksamhetsområde länet ingår.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:232)

om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § taxeringslagen

(1990:324), i dess lydelse enligt lagen (1997:232)

om ändring i nämnda lag, skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 kap.

5 §

-----------------------------------------------------

Val av ledamot i Val av ledamot i

skattenämnd förrättas av skattenämnd förrättas av

landstingsfullmäktige. I landstingsfullmäktige. I

Gotlands län förrättas Gotlands län förrättas

valet av valet av

kommunfullmäktige i kommunfullmäktige i

Gotlands kommun. Gotlands kommun. Om en

skattenämnds verksamhets-

område omfattar flera

landsting eller ett

landsting jämte Gotlands

kommun, skall ledamöter

väljas av dessa i

proportion till

folkmängden i landstinget

respektive kommunen.

-----------------------------------------------------

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av

minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som

erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med

det antal personer valet avser, ökat med 1. Om

kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till

närmast högre hela tal. I lagen (1992:339) om

proportionellt valsätt finns särskilda föreskrifter

om förfarandet.

Vid val av ledamöter skall eftersträvas att

lekmannakåren får en allsidig sammansättning med

hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke.

-----------------------------------------------------

2.3 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200)

Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 2 § andra stycket

mervärdesskattelagen (1994:200)[1] orden "det län" skall bytas

ut mot "den region".

______

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse av 12 kap. 2 § 1998:346

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde

3 Skatteförvaltning och uppbörd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

Anslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------

Skatteförvaltning och uppbörd

------------------------------------------------------

A 1 Riksskatteverket 349 704

(ramanslag)

------------------------------------------------------

A 2 Skattemyndigheterna 4 362 445

(ramanslag)

------------------------------------------------------

B 1 Tullverket (ramanslag) 1 098 710

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 5 810 859

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................1

Propositionen....................................1

Motionerna.......................................2

Utskottet........................................3

Lagstiftning med anledning av en ny regionindelning för

skatteförvaltningen

3

Slopande av Tullverkets övergripande mål avseende

utrikeshandelsstatistik

3

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd........................................4

Skattemyndigheternas framtida resurser.........5

Tulltillägg....................................6

Förenkling av tullproceduren...................6

Införsel av varor för aktiv förädling..........7

Gemenskapslagstiftningens fullföljande vid svensk-finska

gränsen 8

Sturup som frizon..............................8

Hemställan.....................................9

Reservationer...................................10

1. Tulltillägg (m, kd, fp)....................10

2. Förenkling av tullproceduren (m, kd).......11

3. Gemenskapslagstiftningens fullföljande vid

svensk/finska gränsen (m)

11

Särskilda yttranden.............................12

1. Anslag inom utgiftsområde 3 skatteförvaltning och

uppbörd (kd)

12

2. Anslag inom utgiftsområde 3 skatteförvaltning och

uppbörd (fp)

13

Bilaga 1 Propositionens lagförslag .............14

Bilaga 2 Utskottets förslag till anslag inom utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd

17